KOLLEKTIVAVTAL
KOLLEKTIVAVTAL
mellan
Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende anställda vid privat scen och verksamheter som tillhandahåller tekniska och konstnärliga tjänster
2023.04.01 – 2025.03.31
Innehållsförteckning
1.3 Förbundstillhörighet för verksamhetsledningen 4
2.1 Anställningsförhållandet 4
2.3 Anställningens upphörande 5
3 Arbetstider och meddelanden 6
3.2 Arbetstidsplanering och arbetstidens förläggning 6
4 Semester och annan ledighet 10
4.2 Föräldraledighet samt regler i anslutning till graviditet 13
5.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan 15
5.2 Försäkran, läkarintyg och anmälan till försäkringskassa 16
5.4 Vissa samordningsregler 19
5.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön 20
6.3 Principer för lönesättning 21
7.1 Traktamente och resekostnadsersättning 22
9.1 Förhandlingsordning vid rättstvister 24
10.1 Avtalets giltighetstid 24
11.1 Anställningsformer för konstnärlig personal 25
11.2 Tillsvidareanställningens upphörande 26
11.3 Upphörande av tidsbegränsade anställningar 27
11.4 Turordning vid uppsägning 27
12 Teknisk och administrativ personal 34
12.1 Anställningsformer för teknisk och administrativ personal 34
12.2 Tillsvidareanställningens upphörande 35
12.3 Upphörande av tidsbegränsade anställningar 36
12.4 Turordning vid uppsägning 36
Bilaga 1 Privatteatrar anslutna till Svensk Scenkonst 39
Bilaga 2 Personalkategorier företrädda av Fackförbundet Scen & Film 40
Bilaga 3 A Kontrakt teaterteknisk personal 41
Bilaga 3 B Kontrakt konstnärlig personal 42
Bilaga 3 C Pjäskontrakt på engelska 43
Bilaga 3 D Kontrakt frilansregissör/koreograf 44
Bilaga 3 E Kontrakt frilandsscenograf/kostymdesign 45
Bilaga 3 F Kontrakt frilansljusdesigner 46
Bilaga 4 Förteckning över överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket 47
Bilaga 5 Ersättning för facklig förtroendeman 48
Bilaga 9 Utdrag ur Huvudavtal 56
1 Inledande bestämmelser
1.1 Avtalets omfattning
Detta avtal omfattar i särskilda förteckningar angivna arbetsgivare anslutna till Svensk Scenkonst (bilaga 1) samt de personalkategorier som företräds av Fackförbundet Scen & Film (bilaga 2).
Detta avtal omfattar även dotterbolag som bedriver egenproducerad teaterverksamhet och helt eller delvis har samma ägare som den anslutna teatern, såvida Svensk Scenkonst och ansluten arbetsgivare inte kommer överens om annat.
På begäran av part ska avtalet börja tillämpas en månad efter sådan begäran. Denna bestämmelse gäller inte för arbetsgivare eller anställd som är bunden av annat kollektivavtal under sådant avtals giltighetstid.
1.2 Undantag
Arbetstagare under 18 år (dansare under 16 år) omfattas inte av detta avtal. Avtalet gäller inte anställd i företagsledande eller motsvarande ställning.
1.3 Förbundstillhörighet för verksamhetsledningen
Teaterchef/vd, ekonomichef och administrativ chef samt deras ställföreträdare får tillhöra Fackförbundet Scen & Film enbart som passiva medlemmar. Detsamma gäller personalchef och teaterchefens/vd:s/ekonomichefens /personalchefens sekreterare, om verksamhetsledningen så begär.
2 Anställningen
2.1 Anställningsförhållandet
2.1.1 Allmänna förhållningsregler
Förhållandet mellan arbetsgivaren och den anställde grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende.
Det är angeläget att personalen informeras om produktionsvillkoren, tidplan samt vem hos arbetsgivaren som är kontaktperson rörande arbetsmiljö och fackliga frågor.
För att motverka kränkande särbehandling på arbetsplatsen ska arbetsgivare ha en bemötandekod och riktlinjer för intima scener.
Parterna konstaterar att produktion som omfattas av avtalet i stor utsträckning äger rum under förhållanden som skiljer sig från produktion i allmänhet. Parterna uttalar att det är viktigt att de anställda inom ramen för sina yrkesroller får utrymme till inflytande, delaktighet och ansvar. Den enskildes möjligheter till medbestämmande bör uppmärksammas och främjas.
Parterna är ense om att det är särskilt angeläget att informationen fungerar på ett tillfredställande sätt. Personalen har rätt att bland de anställda för berörd produktion utse en facklig förtroendeman och ett skyddsombud.
2.1.2 Bisyssla
Anställd får efter samråd med arbetsgivaren åta sig annat uppdrag utanför ramen för sin ordinarie arbetstid. Anställd får inte utan arbetsgivarens tillstånd åta sig uppdrag eller bisyssla som inverkar menligt på tjänsten eller otillbörligt konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet.
Under ordinarie arbetstid får den anställde inte utan tillstånd lämna tjänsteorten.
2.1.3 Kontrakt
Överenskommelse om anställning ska bekräftas genom kontrakt upprättat enligt bilagorna 3 A-F.
2.1.4 Arbetsuppgifter
Den anställde ska under ordinarie arbetstid stå till förfogande för den verksamhet som bedrivs och utföra förekommande arbetsuppgifter som faller inom ramen för vederbörandes yrkeskvalifikationer.
2.1.5 Klädsel och maskering
För scenbruk tillhandahåller teatern nödvändiga tillbehör.
För teknisk personal tillhandahåller teatern vid behov personlig skyddsutrustning, inklusive skyddskläder och skyddsskor.
I de fall arbetsgivaren kräver uniform, bekostas denna samt skötsel av arbetsgivaren.
Anmärkning
Om arbetsgivaren önskar att konstnärlig personal ska exempelvis flytta dekor ska arbetsgivaren särskilt beakta gällande arbetsmiljöregler om att exempelvis göra riskbedömning och att vid behov tillhandahålla skyddskläder och skyddsskor.
2.2 Anställningsformer
Se reglering för skilda yrkeskategorier och anställningsformer, avsnitt 11 och 12.
2.3 Anställningens upphörande
2.3.1 Skriftlighet
Uppsägning, besked, underrättelse och varsel enligt avsnitt 11 och 12 ska lämnas skriftligen.
2.3.2 Force Majeure
Om verksamheten ställs in på grund av brand, explosion, epidemi, krig, krigsfara eller andra jämförbara omständigheter utanför arbetsgivarens kontroll, har arbetsgivaren
rätt att säga upp tidsbegränsade anställningar till upphörande med en uppsägningstid av två månader.
Tillsvidareanställd arbetstagare får vid ovannämnda förutsättningar sägas upp med en uppsägningstid av sex månader.
2.3.3 Uppsägningstid och underrättelse
Se reglering för skilda yrkeskategorier och anställningsformer, avsnitt 11 och 12.
3 Arbetstider och meddelanden
3.1 Omfattning m.m.
3.1.1 Tillämplighet av arbetstidsreglerna
Avtalet gäller, med undantag för kategorier enligt § 2 arbetstidslagen (ATL), samtliga anställda.
Anmärkning
Parterna är ense om att ”arbete utanför arbetsgivarens kontroll” exempelvis utförs av
regissör, koreograf, scenograf, kostymdesigner etc.
ATL:s regler tillämpas i följande frågor:
a. Nödfallsövertid (§ 9 ATL)
b. Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om övertid m.m. (§ 11 ATL)
c. Nattarbete (§ 13 ATL)
Anmärkning
Parterna är ense om att avslutningsarbete som inte utan allvarlig störning kan avbrytas kl.
24.00 får fortgå härefter.
d. Rast (§ 15 ATL)
Anmärkning teknisk personal
Efter lokal överenskommelse får rast bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen.
e. Måltidsuppehåll (§16 ATL)
f. Paus (§ 17 ATL)
3.2 Arbetstidsplanering och arbetstidens förläggning
3.2.1 Arbetstidsplanering
Arbetstiden förläggs mellan kl. 07.00 och 23.00 eller t.o.m. nödvändigt avslutningsarbete efter föreställningens slut.
3.2.2 Arbetstidens förläggning
Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas både till verksamhetens behov och till de anställdas behov och önskemål. Arbetstidens förläggning ska stå i samklang med konstnärliga mål och krav. Inriktningen ska vara att så långt det är möjligt beakta de anställdas möjlighet att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt, sålunda bör exempelvis sammanhängande ledighet eftersträvas. De anställda har rätt att få sina önskemål om arbetstidens förläggning prövade av arbetsgivaren. Om de anställdas önskemål inte kan tillgodoses, ska arbetsgivaren ange skäl för detta. Enskilds önskemål ska även vägas mot andra anställdas behov och önskemål.
3.3 Ordinarie arbetstid
3.3.1 Arbetstidens längd
Ordinarie arbetstid får inte överstiga fyrtio (40) timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om fyra (4) veckor. Ordinarie arbetstid får inte överskrida tio (10) timmar per dag och inte heller genomsnittstiden med mer än åtta (8) timmar per vecka.
Nödvändiga avslutningsarbeten
Parterna är ense om att de i ATL § 13 angivna undantagen innebär att avslutningsarbeten, som inte rimligen kan avbrytas kl. 24.00 utan att allvarliga störningar uppstår beträffande nästkommande dags föreställning respektive avresa eller transport till föreställning, får ske.
3.3.2 Arbetstidens omfattning
Arbetstiden omfattar beordrat arbete under arbetsgivarens kontroll, inklusive godkänt förberedelse- och avslutningsarbete.
För utövande konstnärlig personal ska förberedelsetid, instuderingstid, övningstid ingå i arbetstidsmåttet.
3.3.3 Arbetsfria dagar
Ledighet bör beredas på påsk-, pingst-, midsommar-, nyårs- och julafton samt jul-, påsk- och midsommardagen, långfredagen och nationaldagen utom vad gäller arbete som har samband med ordinarie föreställningar samma dag, förberedelse för premiär/gästspel, sista förberedande genrep och genrep. Vid arbete på någon av ovannämnda dagar kortas veckoarbetstiden med motsvarande tid, dock lägst fyra (4) timmar.
3.4 Dygnsvila
Anställd ska ha minst elva (11) timmars sammanhängande dygnsvila per 24- timmarsperiod. Undantag får bara göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses. Xxxxxx utgår ersättning enligt bestämmelserna om kompensationsledighet i 3.7 för varje timme som vilan understiger 11 timmar.
3.5 Veckovila
Xxxxxxxxx utgår enligt lag med minst trettiosex (36) timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju (7) dagar.
Veckovila läggs ut varje vecka enligt lokal överenskommelse. Då veckovila inte kan ges under turné eller då helgdag infaller på sedvanlig veckovilodag ska veckovilodag i stället läggas ut omedelbart efter turnéns slut respektive efter helgdagen eller på annan tid efter överenskommelse.
Parterna är överens om att undantaget i § 14 ATL innebär att anställd i undantagsfall kan påbörja arbete dag efter veckovilodagen på ordinarie arbetstid enligt detta avtal även om detta tillfälligtvis kan innebära en begränsning av veckovilan. Om så sker utgår ersättning för varje sådan timme med övertids-ersättning enligt 3.7.4.
3.6 Obekväm arbetstid
3.6.1 Begreppet obekväm arbetstid
Med obekväm arbetstid avses ordinarie arbetstid förlagd till tid enligt 3.6.2.
3.6.2 Ersättningsregler för obekväm arbetstid (ob-tillägg)
Ersättning för utfört arbete på ordinarie arbetstid om minst en timme förlagd vardagar mellan kl. 19.00 och 06.00 samt fredag kl. 19.00 måndag kl. 06.00 samt helgdagsdygn kl. 00.00-24.00 utgår till personal med rätt till övertidsersättning enligt formel:
månadslön 600
(Repetitionstid på söndag och helgdag samt efter kl. 23.00 ersätts enligt 3.7. Påbörjad kvartstimme räknas som hel kvartstimme.)
Ovanstående bestämmelser gäller inte anställda med enbart förställningsgage eller timlön. För arbetstid som ersätts med garantilön (repetitionsersättning) enligt 11.6.2 betalas dock ob-tillägg enligt ovan.
Ob-tillägg kan enligt överenskommelse ersättas med fast tillägg per månad
Anmärkning
Med helgdag avses "röda dagar" i almanackan.
3.7 Övertidskompensation
3.7.1 Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Med övertidsarbete avses arbete som den anställde utför utöver ordinarie arbetstid. Arbetet ska antingen ha beordrats eller i efterhand godkänts.
3.7.2 Olik slags övertidskompensation
Övertidsarbete kan kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller med ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges efter överenskommelse. Kan överenskommelse inte träffas om ledighetens förläggning utgår övertidsersättning.
3.7.3 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:
a. För övertidsarbete på sön och helgdag, veckovilodag samt tid mellan kl. 23.00 respektive föreställningens slut och kl. 08.00 = 2 timmar
b. För övertidsarbete på annan tid = 1,5 timme
3.7.4 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme utbetalas enligt följande:
a. För övertidsarbete på sön och helgdag, veckovilodag samt tid mellan kl. 23.00 respektive föreställningens slut och kl. 08.00 = timlönen gånger 2
b. För övertidsarbete på annan tid = timlönen gånger 1,5 Timlönen utgör 1/167 av månadslönen.
Protokollsanteckning
Övertidsersättning kan efter skriftlig överenskommelse inkluderas i föreställningsgaget, månadslönen eller timlönen.
För övertid utöver 200 timmar per spelår utgår ordinarie timlön jämte 150 procent av ordinarie timlön.
För skådespelare och dansare beräknas övertidsersättning på lönen enligt detta avtal.
3.8 Restidsersättning
3.8.1 Begreppet restid
Restid är den tid under beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till och från förrättningsorten.
3.8.2 Ersättning för restid
Ersättningsberättigad restid är sådan tid som ligger utanför ordinarie arbetstidsmått enligt detta avtal. Vid tåg- eller båtresa där arbetsgivaren bekostar sovplats utgår dock inte restidsersättning.
För restid inom landet utöver fastställt veckoarbetstidsmått utgår restidsersättning med 81 kr/tim. från och med den 1 november april 2023 och med 84 kr/tim. från och med den 1 april 2024. Restiden räknas in i veckoarbetstidsmåttet som tillägg till arbetstiden upp till veckoarbetstidsmåttet.
Spelledig dag som utnyttjas för resor får inte betraktas som veckovilodag, om inte särskild överenskommelse träffas.
Ersättning för restid kan efter skriftlig överenskommelse inkluderas i föreställnings- gaget, månadslönen eller timlönen.
3.8.3 Reseavtal inkluderande bl.a. traktamentsregler
Regler rörande resekostnadsersättning, resetillägg och traktamente återfinns i rese-avtal mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film se bilaga 7.
3.9 Meddelanden
Den anställde ska vara skyldig att varje dag ta del av meddelanden på det sätt som är brukligt på aktuell arbetsplats. Vid anställningens ingående ska arbetsgivaren meddela på vilket sätt detta ska ske.
Meddelanden som framförs före kl.16.00 anses ha kommit den anställde till del samma dag. Meddelande om repetition följande dag ska framföras senast 30 minuter efter avslutad repetition, dock senast kl. 16.00.
Den anställde ska hålla arbetsgivaren underrättad om var han eller hon kan nås för meddelanden.
Vaktmästare och garderobiärer
Om personalen infinner sig till tjänstgöring, då planerad föreställning blivit inställd, på grund av att meddelande om detta har lämnats på telefon till berörd med kortare varsel än två (2) timmar före tjänstgöringens början, utgår ersättning såsom vid tjänstgöring.
4 Semester och annan ledighet
4.1 Semester
4.1.1 Semesterår
Arbetsgivaren får räkna spelår (1.7–30.6) såsom intjänandeår för semester. Semesterår kan sammanfalla med intjänandeår.
4.1.2 Semesterns längd
Semester utgår enligt lag, såvida inte överenskommelse om längre semesterledighet träffats.
Konstnärlig personal
För spelårsanställd, som har ordinarie arbetstid kontinuerligt förlagd till såväl dag-som kvällstid ska, om inte annat överenskommits, sommarledigheten uppgå till minst en (1) vecka utöver vad som följer av semesterlagen (SemL).
4.1.3 Semesterlön, semesterersättning m.m. för anställda med vecko- eller månadslön
Semesterlön utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör 0,8 procent av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t.ex. kompetens, ålders och solisttillägg och fasta övertidstillägg samt fasta garantibelopp, förmanstillägg, fasta avspelnings, biinstrument, och framflyttningstillägg).
På rörliga lönedelar utöver ovan nämnda månadstillägg utgår för arbetstagare med tidlön beräknad per vecka eller längre tidsenhet, semestertillägg med 0,5 procent per betald semesterdag, beräknad på under intjänandeåret utbetalda ersättningar av följande slag (t.ex. övertids, ob och skifttillägg, restidstillägg, regissörs , scenograf och rolltillägg, föreställningsersättningar, biinstrument, framflyttnings , roll och solisttillägg) i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Vid semesterlönegrundande frånvaro överstigande 25 dagar ska följande regler tillämpas:
Till under intjänandeåret utbetalda ersättningar ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § SemL) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Semestertillägget om 0,8 procent utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 procent per betald semesterdag utbetalas senast under den decembermånad som infaller efter semestern.
Semesterersättning beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
4.1.4 Semesterersättning annan anställd
I fråga om övriga anställda än sådan med tidlön enligt ovan utgår enbart semester- ersättning med 12 procent beräknad på utbetalda löner, gager, grundbelopp, ersättning enligt 11.6.10, inställelsehonorar och tillägg enligt ovan.
4.1.5 Semesterns förläggning
Parterna är överens om följande semesterförläggningsregler:
a. Lokal överenskommelse om förläggning av företagets huvudsemester är, vad gäller intjänade betalda semesterdagar, tillämplig på personal med fortlöpande anställning som inte uttryckligen undantas. För övrig personal kan lokal eller individuell överenskommelse träffas.
b. Semesterledighet får liksom hittills delas i två semesterperioder i de fall då intjänandeår och spelår sammanfaller.
c. Då intjänandeår infaller under spelår som föregår semesterår kan viss del av huvudsemestern förläggas under intjänandeåret.
Protokollsanteckning
Det åligger arbetsgivaren att för de anställda redovisa den individuella semesterberäkningen varje semesterår.
4.1.6 Obetalda semesterdagar
Parterna är införstådda med att det är önskvärt att semesterdagar som blir obetalda till följd av tjänstledighet tas ut under företagets huvudsemester.
4.1.7 Förhandlingar
Förhandlingar om förläggning av semester sker i den ordning parterna avtalar i anslutning till lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
4.1.8 Sparande av semester
För att sparande av semester och uttag av sparad semester inte ska medföra onödiga svårigheter i arbetsgivarens planering, ska önskemålen om detta framställas senast den 15 januari före nästkommande semester. I övrigt gäller bestämmelserna i § 19 SemL.
4.1.9 Semester utöver lagstadgad semester
Semesterlön för semester utöver lag utgår endast i form av ordinarie månadslön. Semesterersättning i förekommande fall utgår i enlighet med huvudregeln enligt ovan.
4.1.10 Avräkning från lönen vid uttagen, icke intjänad semester
Om en arbetstagare har haft längre semester än vad denne tjänat in, ska bruttoavdrag göras på lönen. För varje överskjutande semesterdag ska avräknas 4,6 procent på den fasta lön per månad i anställningen som gällde vid semestertidpunkten. Med fast lön per månad i anställningen avses lönen i heltids-eller deltidsanställningen utan reducering vid partiell ledighet. Från lönen ska även dras semestertillägg som har utbetalats enligt mom 4.1.3 för de överskjutande semesterdagarna.
Avdrag enligt första stycket ska inte göras om anställningen har upphört på grund av
– den anställdes sjukdom
– dödsfall
– uppsägning på grund av arbetsbrist
– den anställde frånträder sin anställning under förhållande som avses i § 4 st 3 första meningen lagen om anställningsskydd
– pensionering på arbetsgivarens initiativ
– anställningens upphörande med stöd av § 33 lagen om anställningsskydd
Anmärkning
Denna reglering gäller vid sammanfallande intjänandeår och semesterår. Arbetsgivaren ska tydligt informera om ovanstående regel, särskilt inför tjänstledighet som överstiger 30 dagar.
4.2 Föräldraledighet samt regler i anslutning till graviditet
4.2.1 Graviditetslön
Vid graviditet utgår till tillsvidareanställd full lön under tiden från det teaterledningen förklarar att tjänstgöringen bör avbrytas intill dess den anställda äger rätt uppbära föräldrapenning/graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Under tid den anställda uppbär föräldrapenning, dock tidigast 60 dagar före den beräknade nedkomsten, eller graviditetspenning görs löneavdrag enligt nedan.
För varje frånvarodag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag enligt följande: Avdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön överstiger eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som:
7,5 x prisbasbeloppet (pbb) för det aktuella året 12
För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:
90 %
x månadslönen x 12
365
För arbetstagare med månadslön över lönegränsen:
90 % x 7,5 x pbb + 10 % x (månadslönen x 12 – 7,5 x pbb)
365 365
Anmärkning 1
Avdraget per dag får inte överstiga:
Den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel:
– Fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta ob- eller övertidstillägg).
– För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
För skådespelare, sångare och dansare gäller dock att om teaterledningen anser att tjänstbarhet i yrket inte föreligger under viss del av ovan nämnda tid kan arbetsgivaren och den anställda överenskomma om annan lämplig arbetsuppgift.
Anmärkning 3
Om det ligger i den anställdas och arbetsgivarens gemensamma intresse kan överenskommelse träffas om omplacering till mindre ansträngande arbetsuppgifter under havandeskapsperioden.
4.2.2 Föräldralön
För anställd som är tjänstledig ”i samband med” barns födelse eller adoption och uppbär föräldrapenning enligt SFB görs under högst 180 dagar löneavdrag enligt nedan. Vid föräldraledighet efter 180:e dagen görs löneavdrag såsom vid tjänstledighet utan lön.
Det begränsade löneavdraget gäller för inkomster upp till en månadslön motsvarande 15 gånger prisbasbeloppet dividerat med tolv för det aktuella året.
Anmärkning
Med begreppet ”i samband med” avses att tjänstledigheten ska äga rum inom 18 månader från barnets födsel respektive från det att barnet kommit i adoptivföräldrarnas vård.
För varje frånvarodag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag enligt följande:
Avdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön överstiger eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som:
10 x prisbasbeloppet (pbb) för det aktuella året 12
För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:
90 %
x månadslönen x 12 365
För arbetstagare med månadslön över lönegränsen:
90 % x 10 x pbb + 10 % x (månadslönen x 12 – 10 x pbb)
365 365
Avdraget per dag får inte överstiga:
Den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel:
– Fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta ob- eller övertidstillägg).
– För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
4.2.3 Tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning gäller följande, eftersom tillfällig föräldra- penning beräknas per timme oavsett ledighetens längd.
OBS att ersättning med tillfällig föräldrapenning endast kan tas ut för hel, halv eller fjärdedels dag.
Om en arbetstagare är frånvarande görs löneavdrag per frånvarotimme med:
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermånader, ska arbetstagarens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Beträffande begreppet månadslön se 5.3.2.1.
5 Sjukdom
5.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
5.1.1 Sjuklöneperioder
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL). Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i 5.3–5.6.
Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare perioden.
5.1.2 Anmälan
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra, ska han eller hon snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Den anställde ska vidare, så snart det kan ske, meddela arbetsgivaren när återgång i arbete beräknas ske.
Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB).
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).
5.1.3 Förutsättning för rätt till sjuklön
För rätt till sjuklön de första 14 dagarna gäller följande förutsättning:
Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd.
Om en arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom 14 kalenderdagar från det att den föregående anställningen upphörde, ska den föregående anställningen oavsett avbrottet medräknas vid beräkning av kvalifikationstiden i första stycket (3 § SjLL).
5.2 Försäkran, läkarintyg och anmälan till försäkringskassa
5.2.1 Försäkran
Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han eller hon har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans eller hennes arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9
§ SjLL).
5.2.2 Läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).
På anfordran av arbetsgivaren ska arbetstagaren för erhållande av sjuklön omedelbart styrka frånvaron med intyg att den anställde är oförmögen till arbete redan från tidigare dag från av arbetsgivaren anvisad läkare. I detta fall bekostas intyget av arbetsgivaren.
5.2.3 Anmälan till försäkringskassa
Sjukdom som varar mer än 14 kalenderdagar ankommer det på arbetsgivaren att anmäla till försäkringskassa. Inträffar sådant sjukdomsfall under företagets huvudsemester (sommaruppehåll), bör arbetstagaren göra sjukanmälan direkt till Försäkringskassan för erhållande av sjukpenning.
5.3 Sjuklönens storlek
5.3.1 Löneavdrag
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
5.3.2 Sjukdom till och med 14:e kalenderdagen per sjukperiod
5.3.2.1 Definition av månadslön
Med månadslön avses i dessa bestämmelser fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta ob- eller övertidstillägg).
5.3.2.2 Beräkning av karensavdrag och sjuklön
För varje timme en anställd är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:
För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden | månadslönen x 12_ 52 x veckoarbetstiden |
För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden | 20 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden |
Anställd som skulle ha arbetat på schemalagd ordinarie arbetstid, då ob-ersättning eller annan rörlig ersättning skulle ha betalats, får dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ob-ersättning eller annan rörlig ersättning som den anställde gått miste om.
Anmärkning
Av 5.1.1 framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
Med den anställdes genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en kalendervecka. För anställda med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en för den anställde representativ och jämförbar period.
5.3.2.3 Sjuklön utan beaktande av xxxxxx
För en anställd som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
5.3.2.4 När tio karensavdrag gjorts
Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att den anställde fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
Anmärkning:
Alla karensavdrag som görs enligt 5.3.2 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av 5.1.1 framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fort-sättning på tidigare sjukperiod.
5.3.3 Sjukdom från och med den 15:e kalenderdagen Nedanstående regler gäller från 1 januari 2024. Vid sjukdom fr.o.m. den 15 kalenderdagen före den 1 januari 2024 gäller regler för AGS.
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:
Sjukavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön överstiger eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som:
10 x pbb för det aktuella året 12
För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:
90 % x månadslönen x 12
365
För arbetstagare med månadslön över lönegränsen:
90 % x 10 x pbb + 10 % x (månadslönen x 12 – 10 x pbb)
365 365
Anmärkning
Sjukavdraget per dag får inte överstiga:
Den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel:
– Fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta ob- eller övertidstillägg).
– För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Protokollsanteckning
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.
Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.
5.3.4 Sjuklönetidens längd
5.3.4.1 Tillsvidareanställda
Tillsvidareanställda har rätt till sjuklön enligt bestämmelserna i 5.3.3 från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden. Efter 90 dagars sjukskrivning kan den anställde få sjukpension genom ITP (se 8.1).
5.3.4.2 Övriga anställda
Visstidsanställd arbetstagare som hos arbetsgivaren varit anställd minst 12 månader under de senaste 36 månaderna har samma rätt till sjuklön som anställda enligt 5.3.4.1. För övriga anställda gäller detsamma med den inskränkningen att sjuklön betalas längst t o m den 45:e kalenderdagen i sjukperioden.
Anmärkning
Det ankommer på arbetstagaren att senast i anslutning till att sjuklön påkallas styrka att kvalifikationskravet är uppfyllt.
5.4 Vissa samordningsregler
5.4.1 Livränta och rehabiliteringspenning
Om en arbetstagare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han eller hon har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt 5.3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.
Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 10 prisbasbelopp föreligger inte för tid då sjuk- penning enligt SFB utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges.
5.4.2 Försäkringsersättningar
Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghets¬för-säkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
5.4.3 Vissa ersättningar från staten
Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från SFB, ska sjuklönen minskas med sådan ersättning.
5.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
5.5.1 Nedsatta sjukförmåner
Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt SFB, ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
5.5.2 Olycksfall som vållats av tredje man
Om arbetstagare drabbas av olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuk-lön endast om, respektive i den utsträckningen, arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
5.5.3 Sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden om:
– arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller
– arbetstagarens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
– arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
Anmärkningar
1. Om sjukpension enligt ITP-planen börjar betalas till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön.
2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler se 5.4.
5.6 Smittbärare
Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta enligt SFB och rätt föreligger till smittbärarpenning, görs avdrag enligt följande
t.o.m. 14:e kalenderdagen:
För varje arbetsdag en arbetstagare är frånvarande görs avdrag per arbetsdag med:
månadslönen x 12 årsarbetstiden (dagar)
Fr.o.m. 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt 5.4. För arbetstagare med månadslön över 28 000 kr ska dock avdrag göras med:
90 % x 10 x pbb + 10 % x (månadslönen x 12 – 10 x pbb)
365 365
Protokollsanteckning angående sjuklön m.m.
Om reglerna i SjLL respektive SFB ändras, ska överenskommelse om erforderliga konsekvensändringar träffas.
6 Lön
6.1 Lön
Löner utgår enligt särskilda bestämmelser för olika yrkesgrupper, se avsnitt 11 och 12.
6.2 Löneutbetalning
Lön utbetalas senast den 25:e i varje månad och andra ersättningar senast den 25:e påföljande månad, om inte annat lokalt överenskommes.
6.3 Principer för lönesättning
Lönesättningen ska vara ett viktigt styrmedel i verksamheten. Lönesättningen ska bidra till att verksamhetsmålen uppnås och att arbetsgivaren kan rekrytera och behålla de kompetenser som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Lönesättningen ska även bidra till att medarbetarna motiveras till bra arbetsinsatser.
Ett viktigt stöd i lönesättningen är en tydlig och genomtänkt lönepolicy. En lönepolicy ska vara verksamhetsfrämjande och verka för att osakliga löneskillnader undanröjs, och att en rimlig lönestruktur uppnås. I lönepolicyn ska också hänsyn tas till den högre grad av osäkerhet som är förenad med korta/tidsbegränsade anställningar. I en sådan policy bör också anges vilka rutiner som tillämpas vid lönesättningen.
Som stöd i löneprocessen har de centrala parterna enats om följande riktlinjer för lönesättningen:
– Lönesättningen ska vara saklig och objektiv.
– Lönen ska vara individuell och differentierad sett över hela spelperioden.
– Lönen ska bestämmas med hänsyn till utbildningen, ansvaret och svårighetsgraden i respektive befattning och den enskildes sätt att uppfylla dessa krav.
– Samma lönesättningsprinciper ska gälla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Lönesättningsprinciperna får heller inte motverka möjligheten att förena arbete och föräldraskap.
Följande faktorer påverkar lönesättningen:
Individrelaterade faktorer
Med individrelaterade faktorer avses de kriterier som är relaterade till medarbetarens egen prestation och förmåga att utföra arbetet. Exempel på sådana kriterier kan vara måluppfyllelse, skicklighet, kreativitet och problemlösning, engagemang, ansvars- förmåga, initiativförmåga, ledarförmåga, kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga m.m.
Befattningsrelaterade faktorer
Med befattningsrelaterade faktorer avses faktorer som är relaterade till befattningen i sig vad arbetsuppgifterna ställer för krav på medarbetaren. Exempel på sådana faktorer är graden av ansvar, vilken utbildning och/eller erfarenhet befattningen kräver etc.
Marknadsrelaterade faktorer
Även marknadsrelaterade faktorer kan påverka lönesättningen. Med marknadsrelaterade faktorer avses möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare,
d.v.s. den konkurrenssituation som privatteatrarna befinner sig i gentemot andra arbetsgivare inom och utom privatteaterområdet.
6.4 Utgående månadslön
Fr o m 1 april 2023
Utgående månadslöner höjs med 4,1 %
Fr o m 1 april 2024
Utgående månadslöner höjs med 3,1 %
7 Resor
7.1 Traktamente och resekostnadsersättning
Traktamente och resekostnadsersättning utgår enligt reseavtalet mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film. Reglerna rörande restidsersättning med mera återfinns under 3.8.
Vid tågresa i tjänsten bekostar arbetsgivaren biljett i andra klass.
Vid enskild tjänsteresa med tåg kan dock arbetsgivaren bekosta biljett i första klass. Görs sådan resa med flyg eller annat färdmedel, sker detta i enlighet med reseavtalet mellan Svensk Scenkonst och PTK.
Parterna är ense om att inom "den vanliga verksamhetsorten", definierad enligt inkomstskattelagen, tillämpas inte reseavtalet.
Vid annan tjänstgöring inom den egna teaterregionen utgår traktamente endast i den mån den anställde inte rimligen kan tillbringa natten i hemmet respektive inta måltid i hemmet eller på sedvanligt sätt.
7.2 Turné utomlands
Vid turnéer utomlands utgår traktamente enligt Skatteverkets allmänna råd. Överenskommelse om andra traktamentsbestämmelser kan träffas i varje enskilt fall senast en vecka före turnéns början.
8 Pension och försäkringar
Nedanstående regler gäller från 1 januari 2024. För period före den 1 januari 2024 gäller regler som framgår av tidigare avtalstryck.
8.1 Tjänstepension
8.1.1 Tjänstepension och flexpension
Tjänstepension ska tecknas för samtliga anställda enligt vid varje tidpunkt gällande överenskommelse om ITP-plan avdelning 1 mellan Svenskt Näringsliv och PTK samt Flexpension i scenkonstföretag. I ITP ingår förutom ålderspension även sjukpension vid långvarig sjukdom (över 90 dagars sjukskrivning).
8.1.2 Arbetsgivare som sedan tidigare omfattas av ITP 1 och ITP 2
För arbetsgivare som sedan tidigare omfattas av ITP avdelning och 1 och 2 och enligt ITP-avtalet ska kvarstå i ITP avdelning 1 och 2 gäller följande:
För anställda födda 1978 eller tidigare med anställning som varar kortare än tre hela kalendermånader i följd och därmed inte kvalificerar sig för ITP 2 ska arbetsgivaren, i stället för tjänstepensionspremier, till den anställde utbetala ett särskilt lönetillägg kallat ”Pensionstillägg”. Pensionstillägget utgörs av en procentsats på kontant utbetalad lön motsvarande vid varje tidpunkt gällande premier för ITP 1 och Flexpension för scenkonstföretag.
Pensionstillägget utbetalas på slutlön. Pensionstillägget ska inte ligga till grund för betalning av andra pensions- eller omställningspremier eller liknande tillägg. Det ska inte heller medräknas vid lönekartläggning, löneanalys eller liknande, eller påverka eller ändra befintlig lönestruktur.
8.2 Avtalsförsäkringar
Arbetsgivare ska teckna trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) enligt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK godkända allmänna försäkringsvillkor för TFA.
Anställd har inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denna anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.
Arbetsgivare ska teckna tjänstegrupplivförsäkring (TGL) enligt överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
8.3 Omställningsavtal
Arbetsgivare ska ansluta sig till Trygghetsrådet (TRS) enligt överenskommelse om avtal omställning och kompetensstöd mellan Svensk Scenkonst, Arbetsgivaralliansen och PTK.
9 Tvister
9.1 Förhandlingsordning vid rättstvister
Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling.
Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.
Tvistefrågor som inte kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Begäran ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom följande tider från den dag då den lokala förhandlingen avslutats:
1. Inom två veckor vid tvisteförhandling som gäller rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tills vidare.
2. Inom två månader i övriga rättstvister.
Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats.
Påkallar part inte förhandling, eller väcks inte talan, inom föreskriven tid, förlorar den rätten till vidare talan.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Anmärkning
Förhandlingen är i normalfallet avslutad samtidigt med sammanträdet för förhandlingen. Om det ska ske vid senare tidpunkt ska det uttryckligen vara överenskommet mellan parterna. Ytterst kan förhandling avslutas genom att part skriftligen frånträder förhandlingen.
9.2 Tolkningsföreträde
Parterna är överens om att tolkningsföreträde enligt 34 § MBL endast kan åberopas vid central förhandling.
10 Giltighetstid m.m.
10.1 Avtalets giltighetstid
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2023 t.o.m. den 31 mars 2025.
För tiden efter den 31 mars 2025 gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR OLIKA YRKESGRUPPER
11 Konstnärlig personal
11.1 Anställningsformer för konstnärlig personal
11.1.1 Tillsvidareanställning
En anställning gäller tillsvidare, om arbetsgivaren och den anställde inte har kommit överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad enligt nedan.
11.1.2 Tidsbegränsad anställning Anställning per pjäs (s.k. pjäskontrakt)
Anställningen ska omfatta viss pjäs och gälla från och med första repetitionsdag till och med sista föreställningsdag.
Anställning per projekt
Anställning för ett visst projekt får ske under förutsättning att projektet är fristående från en planerad föreställning och avgränsat i tid.
Anmärkning
Anställningen ska omfatta ett tidsbegränsat projekt som inte utgör en del av repetitionsprocessen inför en föreställning. Exempelvis för att bearbeta en konstnärlig idé som senare kan komma att resultera i en föreställning, en läsning av manusutkast eller manus inför ett eventuellt kommande produktionsbeslut etc. Anställning per projekt får inte villkoras med accept av kommande annan anställning.
Anställning som vikarie
Anställning ska avse vikariat vid exempelvis ledighet på grund av sjukdom, utbildning, föräldraledighet eller tjänstledighet.
Bestämmelsen i § 5 sista stycket lagen om anställningsskydd (LAS) angående vikariats övergång till tillsvidareanställning gäller inte.
Anställning per föreställning
Överenskommelse om anställning per föreställning får liksom hittills ske.
Turnéanställning
Anställning ska avse turné.
Anställning per säsong enligt lagen om anställningsskydd
Anställning ska avse säsong enligt lagen om anställningsskydd.
Anmärkning
Säsongsarbete enligt lagen är sådant arbete som på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker inte kan bedrivas mer än under en viss del av året, t.ex. vissa slag av anläggnings- och jordbruksarbeten och arbete inom turistnäringen.
11.2 Tillsvidareanställningens upphörande
Vid uppsägning på grund av personliga skäl gäller Huvudavtal mellan Svensk Scenkonst och PTK, kapitel 3, §§ 2–7. (utdrag ur Huvudavtalet finns i bilaga 9)
11.2.1 Uppsägningstider
För tillsvidareanställda arbetstagare gäller en lägsta uppsägningstid om en månad. Detta gäller för både arbetsgivaren och arbetstagaren.
Om arbetstagaren vid uppsägningstillfället varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren ska arbetsgivaren dock iaktta en uppsägningstid av:
två månader om arbetstagaren fyllt 25 år
tre | ” | ” | ” | ” | 30 år |
fyra | ” | ” | ” | ” | 35 år |
fem | ” | ” | ” | ” | 40 år |
sex | ” | ” | ” | ” | 45 år |
Har arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist vid uppsägningen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid, ska den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
11.2.2 Upphörande av anställning vid uppnådd ålder enligt 32 a § LAS Oberoende av tidigare uppsägningstid gäller följande för arbetstagare som uppnår den ålder* som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd:
Om arbetsgivaren eller arbetstagaren vill att anställningen ska upphöra vid utgången av den månad då arbetstagaren uppnår den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd, ska arbetsgivaren eller arbetstagaren lämna en skriftlig underrättelse om detta minst två månader innan anställningen ska upphöra.
Efter det att arbetstagaren uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd upphör anställningen två månader efter det att skriftlig underrättelse lämnats.
Om en arbetstagare anställs vid företaget efter det att denne uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd avslutas anställningen med underrättelse på samma sätt som ovan.
Protokollsanteckning 1
Arbetsgivare får medge, att anställning upphör utan att arbetstagaren iakttar gällande uppsägningstid eller underrättelsetid.
Protokollsanteckning 2
Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av avslutandet av anställning vid uppnådd ålder enligt 32 a § lagen om anställningsskydd. Någon rätt till överläggning föreligger inte. I normalfallet är det emellertid lämpligt att ta upp frågan om anställningens avslutande med berörd arbetstagare innan underrättelse sker enlig ovan.
*68 år från och med den 1 januari 2020, 69 år från och med den 1 januari 2023.
11.3 Upphörande av tidsbegränsade anställningar
För tidsbegränsad anställning, där datum anges för anställningens början och slut, inklusive anställda med pjäskontrakt upphör anställningen vid angivet slutdatum.
För anställda med pjäskontrakt där sista föreställningsdag inte angivits med datum upphör anställningen när den i kontraktet angivna pjäsen inte längre ges som ordinarie pjäs i följd. Underrättelse om anställningens upphörande ska i så fall ske till den berörde senast 30 dagar innan anställningens sista dag.
11.4 Turordning vid uppsägning
Turordningsreglerna enligt §§ 22-24 LAS är inte tillämpliga.
11.5 Företrädesrätt
Reglerna om företrädesrätt till ny anställning enligt §§ 25-27 LAS är inte tillämpliga för tidsbegränsade anställningar.
11.6 Löner (minimilöner)
11.6.1 Lägstlön per föreställnings- och repetitionsdag
Lägstlön uppgår till:
Fr.o.m. 1 april 2023
1 076 kr per föreställnings- eller repetitionsdag.
Fr.o.m. 1 april 2024
1 109 kr per föreställnings- eller repetitionsdag.
11.6.2 Garantilön per månad
11.6.2.1 Teater- och musikalproduktion m.m.
Fr.o.m. repetitionstidens början garanteras den anställde ersättning per hel månad motsvarande 25 gånger minimibeloppet angivet i 11.6.1.
Om kontraktsperioden påbörjas eller löper ut under månaden garanteras den anställde repetitionsersättning för lägst 6 dagar per hel kalendervecka.
11.6.2.2 Barnteaterproduktion
För barnteaterproduktion garanteras den anställde fr.o.m. repetitionstidens början ersättning per hel månad motsvarande 8 gånger minimibeloppet angivet 11.6.1.
11.6.3 Garantitid vid anställning per pjäs
Anställningen ska omfatta minst 60 dagar inklusive repetitions och föreställningsdagar. Antalet föreställningar ska dock alltid uppgå till minst 30. Regeln gäller inte då repetition för den pjäsengagerade inte påbörjats tidigare än 7 dagar före premiären, då garanteras den anställde endast 30 föreställningar. Reglerna gäller inte heller vid enstaka inhopp, förlängning eller vid repris som inträffar säsongen efter premiär, oavsett om den anställde deltagit i det första framträdandet eller inte.
11.6.4 Nyinstudering, inhopp/understudy och reserv
11.6.4.1 Nyinstudering
Då redan anställd även ska göra nyinstudering av roll eller pjäs utgår särskilt tillägg enligt individuell överenskommelse.
Arbetstagare som endast kontrakteras för nyinstudering av roll eller pjäs, med lön som fr.o.m. 1 april 2023 understiger 2 105 kr per föreställning respektive fr.o.m. 1 april 2024 understiger 2 170 kr per föreställning har rätt till ersättning enligt lägst 11.6.1 per repetitionsdag.
11.6.4.2 Inhopp/understudy
När redan anställd även ska vara understudy utgår särskilt tillägg enligt individuell överenskommelse om detta inte redan avtalats vid anställningstillfället.
Anmärkning
Understudy innebär att en scenaktör utöver sin egen eller sina egna roller och uppgifter även instuderat annan eller andra roller för att vid behov kunna hoppa in. Ett vikariesystem inom pjäsens ensemble.
Inhopp, vikariat
Arbetstagare, som endast kontrakteras för planerat inhopp, vikariathar rätt till nödvändig arbetstid för inläsning och repetitioner av roll, ersättning för sådan tid ska motsvara lägst 10 gånger minimibeloppet angivet i 11.6.1. (För utpräglade småroller motsvarande lägst 5 repetitionsdagar).
11.6.4.3 Reserv/Swing
Arbetstagare, som endast kontrakteras som reserv, även kallad swing, och som står till arbetsgivarens förfogande under hel föreställningsperiod, ersätts med föreställningsgage per genomförd föreställning, dock lägst ersättning enligt garantilönen i 11.6.2.
11.6.5 Inställd föreställning
Inställd föreställning ersätts enligt 11.6.1.
11.6.6 Repetitör/danskapten
Då anställd även ska fungera som repetitör/danskapten vid repetitioner utgår särskilt tillägg enligt individuell överenskommelse.
11.6.7 Frilansregissör engagerad per pjäs
För iscensättning av pjäs ska frilansregissör under den i kontraktet avtalade repetitionstiden vara berättigad till månadslön enligt individuell överenskommelse.
Vid bedömning av frilansregissörens arbetsinsats och fastställande av ersättningens storlek ska en värdering av helheten göras och faktorer såsom produktionens omfattning och frilansregissörens kompetens och erfarenhet beaktas. Vid fastställande av ersättningens storlek ska även samproduktion med annan teater medräknas, exempelvis ersättning för det arbete och den tid som kan krävas för att anpassa verket efter flera scener och ensembler.)
Därutöver utgår grundbelopp för helaftonsföreställning (pjäs överstigande 1,5 timme) om lägst:
Kvalifikationskrav för steg 2: Sju uppsättningar vid professionell teater. Kvalifikationskrav för steg 3: Fjorton uppsättningar vid professionell teater.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 86 093kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 88 762 kr fr o m den 1 april 2024.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 110 876 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 114 313 kr fr o m den 1
april 2024.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 136 964 kr kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 141 210 kr fr o m den 1 april 2024.
Anmärkning
Arbetsgivaren och den enskilde upphovsmannen kan träffa individuell överenskommelse om upplåtelse under en licensperiod. I dessa fall kan avsteg från ersättningarna ovan göras.
För den som helt saknar erfarenhet i yrket kan beloppet under steg 1 reduceras. För pjäs understigande 1,5 timme minskas ersättningen med 33 3 procent.
För pjäs understigande 45 minuter minskas ersättningen med 50 procent.
Pjäser understigande 30 minuter samt inslag och arrangemang ersätts enligt individuell överenskommelse.
Skulle förberedelsetiden helt eller delvis sammanfalla med betald repetitionstid kan överenskommelse träffas mellan teatern och regissören om reducering av ovan nämnda grundbelopp, dock med högst 50 procent.
Som iscensättning medräknas i kvalifikationshänseende sådan vid professionell teater. I kvalifikationshänseende jämställs två iscensättningar understigande 45 minuter med en iscensättning över 45 minuter eller en över 1,5 timmar.
Frilansregissör engagerad per pjäs/dansverk som utbildats på Dramatiska Institutet eller därmed jämförlig skola ska tillgodoräknas tre uppsättningar.
Förskjuten premiär, extra repetitioner etc.
För frilansregissör, koreograf, scenograf och kostymdesigner engagerade per pjäs ska premiärdatum anges i kontraktet. Ersättning för förskjuten premiär, uppföljning, utvärdering och dylikt ersätts per arbetad dag med daglön beräknad på den överenskomna månadslönen, uppräknad med 50 procent, i annat fall daglön för tillsvidareanställd, uppräknad med 50 procent.
Ej i ursprungskontraktet överenskomna repetitioner som nödvändiggörs av föreställningens återupptagande efter längre uppehåll, överflyttning av föreställningen till annan scen eller till turnéförhållanden såväl som andra nyinstuderingar eller ändringar och dylikt ersätts enligt separat överenskommelse, dock med lägst daglön enligt ovan.
11.6.8 Frilansscenograf och frilanskostymdesigner engagerade per pjäs Vid fastställande av grundbeloppets storlek ska en värdering av helheten göras och faktorer såsom arbetets omfattning och frilansscenografens/frilanskostymdesignerns kompetens och erfarenhet, uppsättningens speciella karaktär, antalet scenbilder, antal kostymer per medverkande, kostymskissernas karaktär och antal beaktas. Vid fastställande av ersättningens storlek ska även samproduktion med annan teater medräknas, exempelvis ersättning för det arbete och den tid som kan krävas för att anpassa verket efter flera scener och ensembler.
Xxxxxxxxxxxxxxxx och frilanskostymdesigner engagerade per pjäs ska, med undantag för mindre åtagande, inslag och arrangemang, vara berättigade till ersättning om lägst:
A Scenografi inklusive kostym:
Kvalifikationskrav för steg 2: Sju uppsättningar vid professionell teater. Kvalifikationskrav för steg 3: Fjorton uppsättningar vid professionell teater.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 86 093 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 88 762 kr fr o m den 1
april 2024.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 110 876 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 114 313 kr fr o m den 1
april 2024.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 136 964 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 141 210 kr fr o m den 1
april 2024.
För uppsättning med färre än 25 medverkande reduceras grundbeloppet med 15 procent. För uppsättning med färre än 11 medverkande reduceras grundbeloppet med 30 procent.
B Scenografi exklusive kostym samt enbart kostym: Kvalifikationskrav för steg 2: Sju uppsättningar vid professionell teater. Kvalifikationskrav för steg 3: Fjorton uppsättningar vid professionell teater.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 43 046 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 44 380 kr fr.o.m. den 1
april 2024.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 55 437 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 57 156 kr fr.o.m. den 1
april 2024.
Xxxx 0
Ersättning om lägst 68 482 kr fr o m den 1 april 2023 och lägst 70 605 kr fr.o.m. den 1
april 2024.
För den som helt saknar erfarenhet i yrket kan beloppet under steg 1 reduceras.
Anmärkning
Arbetsgivaren och den enskilde upphovsmannen kan träffa individuell överenskommelse om upplåtelse under en licensperiod. I dessa fall kan avsteg från ersättningarna ovan göras.
Därutöver ska överenskommelse träffas om antalet arbetsdagar på teatern, efter leverans av skisser och modeller, och ersättningen för dessa dagar.
För scenografi inklusive kostym ska sådan ersättning motsvara minst två månads-löner enligt individuell överenskommelse.
För scenografi exklusive kostym eller enbart kostym ska sådan ersättning motsvara minst 1,5 månadslöner enligt individuell överenskommelse.
11.6.9 Frilanskoreograf engagerad per dansverk Instudering och iscensättning
För instudering och iscensättning av dansverk ska månadslön betalas enligt individuell överenskommelse.
Därutöver betalas för förberedelse av instudering och iscensättning av dansverk över 45 minuter en ersättning motsvarande lägst 55 procent av grundbelopp för frilansregissör (se tabell i 11.6.7).
För uppsättningar under 45 minuter minskas det enligt ovan framräknade grundbeloppet med 33,3 procent.
För uppsättningar under 20 minuter minskas beloppet med 50 procent.
Uppsättningar under 10 minuter samt dansinslag, arrangemang och dylikt ersätts enligt individuell överenskommelse.
Skulle förberedelsetiden helt eller delvis sammanfalla med betald instuderingstid kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och koreografen om reduktion av ovan nämnda grundbelopp - dock med högst 50 procent.
Förvärv av uppföranderätten
För förvärv av uppföranderätten till balettverk beräknas ersättningen i procent av grundbelopp för frilansregissör enligt lägst följande:
Urpremiär Övriga uppsättningar
Dansverk över 45 minuter 65% 45%
För dansverk under 45 minuter minskas det enligt ovan framräknade grundbeloppet med 33,3 procent.
För dansverk under 20 minuter minskas beloppet med 50 procent.
Dansverk under 10 minuter samt dansinslag, arrangemang och dylikt ersätts enligt individuell överenskommelse.
I det fall koreografen inte själv deltar eller endast delvis deltar i instuderings- och iscensättningsarbete kan överenskommelse om reduktion av grundbeloppet träffas. Därvid ska också i förekommande fall överenskommelse om dagersättning utgörande lägst 1/21 av den överenskomna månadslönen träffas.
För assistent som utför iscensättningen görs individuell överenskommelse om månadslönen.
Som instudering och iscensättning medräknas i kvalifikationshänseende sådan vid professionell teater. I kvalifikationshänseende jämställs två iscensättningar under 20 minuter med en iscensättning över 20 minuter eller en över 45 minuter.
Anmärkning
Teatern och den enskilde upphovsmannen kan träffa individuell överenskommelse om upplåtelse under en licensperiod. I dessa fall kan avsteg från ersättningarna ovan göras.
Övrigt koreografiskt arbete
Från och med första uppsättningen utgår ersättning med: 2 920 kr/dag fr.o.m. 1 april 2023
3 011 kr/dag fr.o.m. 1 april 2024.
Efter 15 helaftonsuppsättningar eller 450 anställningsdagar som koreograf (sammanlagd tid vid professionell teater) utgår ersättning med lägst
4 281 kr/dag fr.o.m. 1 april 2023
4 414 kr/dag fr.o.m. 1 april 2024.
Vid anställning längre tid än femton arbetsdagar på en produktion, kan parterna förhandla om månadslön om lägst motsvarande femton gånger ovan nämnda belopp.
Efter första uppsättningen bör en naturlig höjning av ersättningen ske.
I arvodet ingår förberedelse, instudering och iscensättning samt uppföranderätt.
Övrigt koreografiskt arbete där förberedelse och upphovsrätt är av ingen eller ringa omfattning ersätts enligt individuell överenskommelse.
Då övrigt koreografiskt arbete utförs av annan anställd hos arbetsgivaren tillämpas inte dessa bestämmelser.
Anmärkning
Arbetsgivaren och den enskilde upphovsmannen kan träffa individuell överenskommelse om upplåtelse under en licensperiod. I dessa fall kan avsteg från ersättningarna ovan göras.
11.6.10 Frilans ljud-, ljus-, mask- och videodesigner
Vid bedömning av designerns arbetsinsats och fastställande av ersättningens storlek ska en värdering av helheten göras och faktorer såsom produktionens omfattning och designerns kompetens och erfarenhet beaktas. Vid fastställande av ersättningens storlek ska även samproduktion med annan teater medräknas, exempelvis ersättning för det arbete och den tid som kan krävas för att anpassa verket efter flera scener och ensembler.
Fr.o.m. 1: a uppsättningen är designern berättigad till ersättning med 2 920 kr/dag fr.o.m. 1 april 2023
3 011 kr/dag fr.o.m. 1 april 2024.
Efter 15 helaftonsuppsättningar eller 450 anställningsdagar som designern (sammanlagd tid vid professionell teater) är designern berättigad till ersättning med lägst:
4 281 kr/dag fr.o.m. 1 april 2023
4 414 kr/dag fr.o.m. 1 april 2024
Beloppen inkluderar ersättning för förberedelse, genomförande och upphovsrätt.
Vid anställning längre tid än 15 arbetsdagar på en produktion, träffas individuell överenskommelse.
Övrigt designarbete där förberedelse och upphovsrätt är av ingen eller ringa omfattning ersätts enligt individuell överenskommelse.
Förevarande bestämmelser gäller inte då designarbete utförs av annan anställd.
Anmärkning
Arbetsgivaren och den enskilde designern kan träffa individuell överenskommelse om upplåtelse under en licensperiod. I dessa fall kan avsteg från ersättningarna ovan göras.
12 Teknisk och administrativ personal
12.1 Anställningsformer för teknisk och administrativ personal
12.1.1 Tillsvidareanställning
En anställning gäller tillsvidare, om arbetsgivaren och den anställde inte har kommit överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad enligt nedan.
12.1.2 Tidsbegränsad anställning Anställning som vikarie
Anställning ska avse vikariat vid exempelvis ledighet på grund av sjukdom, utbildning, föräldraledighet eller tjänstledighet.
Provanställning
Avtal om provanställning får träffas mellan teatern och anställd enligt LAS. Den som anställts på prov ska efter sex månaders godkänd fortlöpande provtjänstgöring erhålla tillsvidareanställning.
Avtalad visstidsanställning
Anställningen avser anställning för viss tid.
Anställning per pjäs (s.k. pjäskontrakt) gällande teknisk personal Anställningen ska omfatta viss pjäs och gälla från och med första repetitionsdag till och med sista föreställningsdag.
Anställning per säsong enligt lagen om anställningsskydd
Anställningen ska avse säsong enligt lagen om anställningsskydd.
Anmärkning
Säsongsarbete enligt lagen är sådant arbete som på grund av naturens växlingar eller andra jämförbara orsaker inte kan bedrivas mer än under en viss del av året, t.ex. vissa slag av anläggnings- och jordbruksarbeten och arbete inom turistnäringen.
12.1.3 Omvandlingsregel för vikariat och avtalad visstid.
Ett vikariat eller en avtalad visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare varit anställd i vikariat och/eller avtalad visstidsanställning i sammanlagt mer än 36 månader under en femårsperiod.
För den som uppnått den ålder som anges i 32 a § i Lagen om anställningsskydd övergår inte tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning.
Övergångsbestämmelser
För anställningsavtal som är träffade före den 1 juli 2023 ska de äldre reglerna för konvertering/omvandling fortsättningsvis tillämpas för allmänna visstidsanställningar och vikariat.
Beträffande avtalad visstid och vikariat enligt 12.1.2 gäller följande särskilda regler för beräkning av anställningstid avseende omvandling till tillsvidareanställning.
Anställningstid i vikariat och allmän visstidsanställning som ingåtts enligt äldre regler medräknas i den totala anställningstiden i samband med omvandling enligt 12.1.3 respektive såvitt avser anställningstid från och med den 1 januari 2023.
12.1.4 Företrädesrätt
För anställd i vikariat eller avtalad visstidsanställning som på grund av arbetsbrist inte får fortsatt anställning tillämpas 25 § Lagen om anställningsskydd.
Sådan företrädesrätt gäller från en månad innan vikariat eller avtalad visstidsanställning upphör och därefter så länge lagen om anställningsskydd anger.
I övrigt gäller företrädesregler i Lagen om anställningsskydd.
12.2 Tillsvidareanställningens upphörande
Vid uppsägning på grund av personliga skäl gäller Huvudavtal mellan Svensk Scenkonst och PTK, kapitel 3, §§ 2–7. (utdrag ur Huvudavtalet finns i bilaga 9).
12.2.1 Uppsägningstider
För tillsvidareanställda arbetstagare gäller en lägsta uppsägningstid om en månad. Detta gäller för både arbetsgivaren och arbetstagaren.
Om arbetstagaren vid uppsägningstillfället varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, ska arbetsgivaren dock iaktta en uppsägningstid av:
två månader om arbetstagaren fyllt 25 år
tre | ” | ” | ” | ” | 30 år |
fyra | ” | ” | ” | ” | 35 år |
fem | ” | ” | ” | ” | 40 år |
sex | ” | ” | ” | ” | 45 år |
Har arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist vid uppsägningen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid, ska den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
12.2.2 Upphörande av anställning vid uppnådd ålder enligt 32 a § LAS Oberoende av tidigare uppsägningstid gäller följande för arbetstagare som uppnår den ålder* som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd:
Om arbetsgivaren eller arbetstagaren vill att anställningen ska upphöra vid utgången av den månad då arbetstagaren uppnår den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd, ska arbetsgivaren eller arbetstagaren lämna en skriftlig underrättelse om detta minst två månader innan anställningen ska upphöra.
Efter det att arbetstagaren uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd upphör anställningen två månader efter det att skriftlig underrättelse lämnats.
Om en arbetstagare anställs vid företaget efter det att denne uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd avslutas anställningen med underrättelse på samma sätt som ovan.
Protokollsanteckning 1
Arbetsgivare får medge, att anställning upphör utan att arbetstagaren iakttar gällande uppsägningstid eller underrättelsetid.
Protokollsanteckning 2
Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av avslutandet av anställning vid uppnådd ålder enligt 32 a § lagen om anställningsskydd. Någon rätt till överläggning föreligger inte. I normalfallet är det emellertid lämpligt att ta upp frågan om anställningens avslutande med berörd arbetstagare innan underrättelse sker enlig ovan.
*68 år från och med den 1 januari 2020, 69 år från och med den 1 januari 2023.
12.3 Upphörande av tidsbegränsade anställningar
För pjäsengagerade upphör anställningen då den i kontraktet aktuella pjäsen inte längre ges som ordinarie pjäs i följd, om inte överenskommelse om prolongering träffas. Varsel (underrättelse) till de anställda om anställningens upphörande ska ges senast 30 dagar i förväg.
För visstids och vikariatsanställda upphör anställningen efter kontraktstidens slut, om inte överenskommelse om prolongering träffas.
Provanställning upphör två veckor efter att någondera parten lämnar skriftlig underrättelse om uppsägning.
12.4 Turordning vid uppsägning
Teknisk och administrativ personal utgör en turordningskrets.
För turordning i övrigt gäller Huvudavtal mellan Svensk Scenkonst och PTK, kapitel 3, §§ 8–10. (utdrag ur Huvudavtalet finns i bilaga 9).
12.5 Lön
12.5.1 Lägsta löner
För anställda som fyllt 18 år ska lönen uppgå till minst:
21 344 kr från 1 april 2023
22 006 kr från 1 april 2024
För anställda med avtalad visstidsanställning kortare än ett år skall lägstalönen uppgå till minst ovanstående plus 650 kr.
För anställda med för yrket relevant högskoleutbildning om minst tre år eller fem års relevant yrkeserfarenhet ska lönen uppgå till lägst:
27 556 kr från och med den 1 april 2023
28 410 kr från och med den 1 april 2024
Angivna löner avser anställd med heltidsanställning. Vid deltidsanställning gäller att beloppen ska omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
12.5.2 Timlön
Timlönen utgör 1/167 av månadslönen.
Lägsta lön per timme för anställd som fyllt 18 år är 1/167 av lägstalön enligt 12.5.1 första och andra stycket.
Vid avlöning med timlön betalas alltid ersättning för minst 3 timmars arbete per inställelse.
12.5.3 Avlöning per föreställnings- och repetitionsdag vid pjäskontrakt
Vid avlöning per föreställnings- och repetitionsdag vid pjäskontrakt gäller 11.6.
BILAGOR
Bilaga 1 Privatteatrar anslutna till Svensk Scenkonst
2 Entertain Sverige AB
All Things Live Sweden AB Xxxxxx Xxxxxxxxx Vimmerby AB DLP Stockholm AB
Göta Lejon Produktion AB High Chaparral Sweden AB Sagolekhuset Junibacken AB Scala Produktion AB
Skäret Produktion AB Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx AB Villman Produktion AB
Organisation anges med juridiskt namn
Bilaga 2 Personalkategorier företrädda av Fackförbundet Scen & Film
Konstnärlig personal
cirkusartist dansare dramaturg
ljud-, ljus-, mask- och videodesigner konstnärlig ledare
koreograf kostymdesigner musikalartist regiassistent regissör scenograf skådespelare sångsolist
Konstnärlig ledare utgör konstnärlig personal då den konstnärliga ledaren inte är undantagen från kollektivavtalsområdet med stöd av 1.2 (undantaget för anställd i företagsledande eller motsvarande ställning).
Anmärkning
Designer förs in i personalkategori 2a från och med den 1 november 2020. Ändringen gäller för anställningsavtal som ingås från och med detta datum.
Teknisk och administrativ personal
Bilaga 3 A Kontrakt teaterteknisk personal
ANSTÄLLNINGSAVTAL PERSONUPPGIFTER
Namn | Personnummer | |
Bostadsadress | Postnummer | Postadress |
ANSTÄLLNING
Yrkesbenämning Arbetsuppgift | Xxxx.xx. | Avdelning | |
Arbetstid | Heltid Deltid | Timmar/vecka | |
Anställningstyp | Tillsvidareanställning | Fr.o.m. den | |
Tidsbegränsad anställning Provanställning fr.o.m.…………………………t.o.m. …………………………. Vikariatanställning fr.o.m……………………..under frånvaro p.g.a. ……………………………………………dock längst t.o.m. ……………. Allmän visstidsanställning fr.o.m. ……………………………..t.o.m. …………….. | |||
LÖN
Vid anställningstilfället | Kr per månad: Kr per timme: |
Löneklausul | Begynnelselön gäller oberoende av 20……års lönerevision och inkluderar sålunda nämnda års generella och individuella lönehöjningar |
Övriga förmåner – provision, premielön, tantiem, bilförmån etc. | |
Antal semesterdagar | |
ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Övriga villkor enligt vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende vid privatteatrarna anställd konstnärlig personal, tekniska tjänstemän, biljettförsäljare samt teaterteknisk personal.
.……………………..………………
(Teaterns namn)
.……………………..……………… .……………………..………………
(Ort och datum) (Ort och datum)
.……………………..……………… .……………………..………………
(Arbetsgivarens underskrift) (Den anställdes underskrift
Bilaga 3 B Kontrakt konstnärlig personal
ANSTÄLLNINGSAVTAL PERSONUPPGIFTER
Namn | Personnummer | |
Bostadsadress | Postnummer | Postadress |
ANSTÄLLNING
Yrkesbenämning Arbetsuppgift | Xxxx.xx. | Avdelning | |
Arbetstid | Heltid Deltid | Timmar/vecka | |
Anställningstyp | Tillsvidareanställning | Fr.o.m. den | |
Tidsbegränsad anställning Pjäsanställning för pjäsen fr.o.m. första repetitionsdag vilken ska infalla tidigast den…………och senast den………..Premiär tidigast den…………och senast den Anställningen gäller fr.o.m. när den anställdes repetitionstid börjar och därefter så länge nämnda pjäs givs som ordinarie pjäs i följd. Teatern är skyldig att minst 30 dagar innan kontraktet löper ut underrätta den anställde om det. Den anställde tillförsäkras 60 dagars minimitid, varav 30 speldagar, för anställningen. Den angivna tidsramen för start av repetition kan uppgå till högst 14 dagar, men i kontrakt, som tecknats minst 5 månader före tidigast angivna premiärdatum, kan det uppgå till 30 dagar. Vikariatsanställning fr.o.m………..……..under frånvaro p.g.a. ……………………………………………dock längst t.o.m. ……………. Turnéanställning fr.o.m.………………..…….t.o.m…………………….………. Anställning per föreställning:…………………………….. | |||
Lön | Kr per månad: Kr per repetitionsdag: exklusive semestersättning Kr per föreställning: exklusive semestersättning Löneperiod: Brytdatum: varje månad. Utbetalningsdatum: varje månad. |
Förläggs premiären efter den angivna tidsramen för start av repetition räknas mellanliggande dagar som speldagar. Inställd föreställning ersätts enligt 11.6 i avtalet. | |
Särskilda bestämmelser och villkor | |
ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Övriga villkor enligt vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende vid privatteatrarna anställd konstnärlig personal, tekniska tjänstemän, biljettförsäljare samt teaterteknisk personal.
.……………………..………………
(Teaterns namn)
.……………………..……………… .……………………..………………
(Ort och datum) (Ort och datum)
.……………………..……………… .……………………..………………
(Arbetsgivarens underskrift) (Den anställdes underskrift)
Bilaga 3 C Pjäskontrakt på engelska
(English translation)
COLLECTIVE AGREEMENT
between The Swedish Performing Arts (Svensk Scenkonst) and The Swedish Actors' Equity Association (Fackförbundet Scen & Film) regarding at private theatres and corporations providing technical and artistic services belonging to the Swedish Performing Arts Association according to appendix 1.
APPENDIX 5
Engagement per play at Stockholm Theatres
CONTRACT
............................................................... (hereinafter called the management) hereby engage ..................................................
(hereinafter called the employee) on the following conditions
§ 1 The employment covers the play ..............................................................................
Position .................................................................................................
Opening night at the earliest .............................. and latest .....................................
The employment will be valid as from the employee's period of rehearsal begins and by that as long as the mentioned play is given as a regular play in a sequence.
The management is obliged to inform the employee about the expiry of the contract at least 30 days before that expiry date. The employee is assured 60 days minimum time, from which 30 performing days, of employment.
Notes
The time period specified in § 1 cannot exceed 14 days, however, it may amount to 30 days in a contract which was signed least 5 months prior to the earliest specified date of opening.
§ 2 As from the opening day the employee shall receive a salary of crowns per performance.
Pay period: .............................................................................
Invoicing date each month
Due date each month
Notes
1. If the opening takes place after the period specified in the first part of § 1 the interim days shall be counted as performing days.
2. Cancelled performance will be compensated according to the private theatre agreement's 11.6.
§ 3 The agreement is in other respects subject to the applicable agreement between the Swedish Performing Arts Association (Svensk Scenkonst) and the The Swedish Union for Performing Arts and Film(Fackförbundet Scen & Film) concerning the private theatres.
§ 4 Special conditions…………………………………………………………
Two copies of this contract have been made out and exchanged between us. If the employee at the signing of this contract is tied by a contract with another company for the same period, the other contract shall take priority and consequently this contract be made void. This condition does not release the employee from paying a penalty covering the damage the management hereby has suffered.
.............................. dated ......./......... 20....... ......................... dated....../.....20…....
...................................................................... .........................................………...…
Address:...................................................................................................................................................
Phone: .................................................Domicile: .................................................
Bilaga 3 D Kontrakt frilansregissör/koreograf
KONTRAKT AVSEENDE FRILANSREGISSÖR PER PJÄS OCH FRILANSKOREOGRAF PER DANSVERK
…………………………………………………………………………………………………….…….…………. (härnedan kallad teatern) engagerar härmed ……………………………………….….………….
som regissör/koreograf för iscensättning av pjäsen/dansverket …………………………………….
…………………………………………………………………………………………….…………….………….
repetitions-/instuderingstid ……………………………………..……………………..………….………….
……………………………………..………………………………………………..…………….…….…………. med beräknad premiär den …………………………………………….……………….………...…………
Grundbelopp avseende förberedelse av instuderingen.
Därutöver månadslön om kr/mån under den ovan angivna repetitions-/instuderingstiden.
Grundbelopp avseende förvärv av uppföranderätten till balettverk.
Summa ersättning som utbetalas enl. följande:
…………………………………………………………………………………………………….…….………….
…………………………………………………………………………………………………….…….…………. Särskilda villkor: ……………...……………………………….……………………………………….…….…
…………………………………………………………………………………………………….…….………….
…………………………………………………………………………………………………….…….………….
Övriga villkor enligt vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende vid privatteatrarna anställd konstnärlig personal, tekniska tjänstemän, biljettförsäljare samt teaterteknisk personal.
Av detta kontrakt är två exemplar upprättade och oss emellan utväxlade.
…………………..den……./.…….20…….. …………………….den……/……20……
…………………………………….……….. ……………………….……………………
Xxxxxx: …………………………………………… Tel. nr: ……………………………………………
Xxxx.xx: ………………………………
Bilaga 3 E Kontrakt frilandsscenograf/kostymdesign
KONTRAKT AVSEENDE FRILANSSCENOGRAF/KOSTYMDESIGNER ENGAGERAD PER PJÄS
…………………………………………………………………………………………………………………….…
(här nedan kallad teatern) engagerar härmed …………...……………………………………………..
som scenograf och/eller kostymdesigner för pjäsen ……………………………………………….…..
……………………………………………………………………………………………………..……………..… med beräknad premiär ………………..…………………………………………………………………….…
Leverans av dekor- och kostymskisser, modeller och arbetsritningar enligt följande ….…….….
………………………………………………………………………………………………………………….……
…………………………………………………………………………………………………………………….… Ersättning avseende förberedelsetid ………..………………………………….……………………….…
Därutöver (antal) arbetsdagar på teatern efter leverans av skisser och modeller.
Ersättningen för de ovan angivna arbetsdagarna på teatern motsvarar
................................ (antal) månadslöner à kr.
Ersättning för formgivning av affisch och/eller andra trycksaker ……………………………….….…
Summa ersättning ………..………… som utbetalas enligt följande…………………….………….…..
Särskilda villkor : ……………………………………………………..…………………………………………
Övriga villkor enligt vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende vid privatteatrarna anställd konstnärlig personal, tekniska tjänstemän, biljettförsäljare samt teaterteknisk personal.
Av detta kontrakt är två exemplar upprättade och oss emellan utväxlade.
…………………..den……./……….20……… ……………………..den……./………20………….
…………………………………… ……………………..…………………
Xxxxxxxxxx: …………………………………………….. Tel. nr: ……………………………………………..
Xxxx.xx: ……………………………………………..
Bilaga 3 F Kontrakt frilansljusdesigner
KONTRAKT AVSEENDE FRILANSLJUSDESIGNER PER PJÄS
…………………………………………………………………………….…engagerar härmed… som
ljusdesigner för produktionen…………………..………………………….…….……
med beräknad premiär den ……………..……...………………………...…..………
leverans av preliminära arbetsritningar ….….…………….………..………....…….
leverans av definitiva arbetsritningar……….……………………..………….....…...
………………………….…… arbetsdagar före leverans av arbetsritningar (antal)
………..……….. arbetsdagar på teatern efter leverans av arbetsritningar (antal)
För ljusdesignen betalas en ersättning om vilket inkluderar förberedelse, genomförande och
upphovsrätt. Ersättningen utbetalas enligt följande:
………………………………………………………………………………………………………. särskilda villkor …………………………………………………………………………….………
…………………………………………………………………………………………….…….…...
Övriga villkor enligt vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende vid privatteatrarna anställd konstnärlig personal, tekniska tjänstemän, biljettförsäljare samt teaterteknisk personal.
Av detta kontrakt är två ex upprättade och oss emellan utväxlade.
…………………………………… ………………………………
…………………………………… ………………………………
Bostadsadress: ……………………………….
Telefon: ……………………………….
Bilaga 4 Förteckning över överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket
Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd mellan PTK och Svensk Scenkonst (2022-06-27)
Avtalet om arbetstagarkonsult mellan Teatrarnas Riksförbund (nuvarande Svensk Scenkonst) och PTK, grundöverenskommelse 1996-10-01, reviderat 2020-07-01
Överenskommelse mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film om gemensam lönestatistik, 2010-07-01
Arbetsmiljöavtal för de gemensamma kollektivavtalsområdena teater, dans och musik samt allmänna råd för det lokala arbetsmiljöarbetet mellan Teatrarnas Riksförbund (nuvarande Svensk Scenkonst), PTK och Svenska Musikerförbundet, 2001-03-15
Bilaga 5 Ersättning för facklig förtroendeman
För löpande fackligt arbete på den egna arbetsplatsen enligt FML § 7 äger den facklige förtroendemannen rätt till följande ersättning:
För privatteater med upp till 30 anställda 3 timlöner/månad och med över 30 anställda 6 timlöner/månad, beräknat på den egna ordinarie timlönen (1/167), och under teaterns spelperiod.
Bilaga 6 Videogram
1.
TR avstår för teatrarnas räkning från krav i dessa förhandlingar på att överta videorättigheter.
2.
TR är liksom TF införstått med den kulturpolitiska aspekten när det gäller videomediets utnyttjande. Detta medium kan å ena sidan bli ett konkurrerande medium vars utveckling både TR och TF bör följa uppmärksamt så att inte mediet slår ut den levande teatern. Å andra sidan kan mediet i vissa fall bli ett värdefullt komplement i teaterns tjänst.
TR anser emellertid läget vara sådant att det finns anledning för de båda förbunden att ta upp överläggningar med anledning av utvecklingen på videoområdet och av inspelningstekniken i övrigt. TR inbjuder därför TF till sådana överläggningar under avtalsperioden på tid parterna senare närmare kan avtala.
3.
TR erinrar om att det kan bli aktuellt med videogram på i TV överförda operor och andra teaterföreställningar. Denna fråga får emellertid som TF föreslagit regleras i avtalet för TV.
4.
TR erinrar vidare om att § 5 i sin hittillsvarande utformning innehåller bestämmelser som också kan vara tillämpliga på videogram. TR föreslår ingen ändring i paragrafens räckvidd (§ 5 mom 1 andra stycket).
5.
Skulle under avtalsperioden frågan om videoprogramupptagning från teaterns föreställningsverksamhet eller från teaterns arbetsprocesser aktualiseras är parterna ense om att beträffande rätten att göra sådana upptagningar skall erfordras lokal överenskommelse rörande dels videogrammets användningsområde, dels formerna för upptagningens genomförande, dels med utgångspunkt från videogrammets användningsområde, de medverkande artisternas ekonomiska ersättningar.
För privatteatrarna och Drottningholmsteatern sker överenskommelse på motsvarande sätt mellan respektive teater och de medverkande artisterna.
Bilaga 7 Reseavtal
Mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film (gäller från och med 2023-07-01)
§ 1 Avtalets omfattning
Avtalet gäller vid tjänsteresor inom Sverige för tjänstemän anställda hos arbetsgivare som är anslutna till Svensk Scenkonst, med undantag för SR-koncernen.
§ 2 Definitioner
Definitionen av tjänsteresa och övriga begrepp som är kopplade till förutsättningarna för traktamente och resetillägg bestäms av Skatteverket.
§ 3 Grundläggande bestämmelser
Tjänstemannen har rätt till resekostnadsersättning och restidsersättning vid tjänsteresa. Vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten som medför övernattning har tjänstemannen rätt till traktamente och resetillägg. Vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten som inte medför övernattning betalas resetillägg.
§ 4 Resekostnadsersättning m.m.
Mom 1 Val av färdmedel
Tjänstemannen skall inhämta arbetsgivarens godkännande vid val av färdmedel.
Mom 2 Resekostnadsersättning, vid resa med tåg, båt, buss eller flyg
Om arbetsgivaren inte tillhandahållit färdbiljett erhålls mot uppvisande av använd biljett, den faktiska kostnaden för biljett vid tågresa, även sovvagn, och vid båt-, buss- och flygresa.
Vid val av färdbiljett ska det alternativ väljas som är mest lämpligt med hänsyn till omständigheterna för tjänsteresan.
Mom 3 Resekostnadsersättning vid resa med egen bil
Om resa med egen bil har överenskommits får tjänstemannen bilkostnadsersättning enligt Skatteverkets vid var tidpunkt gällande regler plus tilläggsersättning enligt bilaga 1, såvida de lokala parterna inte överenskommer om annat.
Mom 4
Om allmänt färdmedel saknas, eller om resan företas med motorcykel eller på annat sätt, betalas ersättning efter överenskommelse.
Mom 5 Undantag från mom 2-4
Resekostnadsersättning enligt mom 2-4 erhålls inte när arbetsgivaren, utan kostnad för tjänstemannen, tillhandahållit månadskort, årskort och dyl.
Mom 6 Restidsersättning
Restidsersättning betalas i enlighet med avtalet om allmänna anställningsvillkor.
Mom 7 Logikostnad
Vid tjänsteresa som medför övernattning ersätts styrkt logikostnad för tjänstemannen. Om kostnaden väsentligt överstiger prisläget på orten har arbetsgivaren rätt att jämka ersättningen.
§ 5 Traktamente och resetillägg
Mom 1 Traktamenten
Traktamente betalas i enlighet med Skatteverkets vid var tidpunkt gällande regler för skattefritt traktamente.
Mom 2 Resetillägg
Resetillägg enligt bilaga 2 betalas då traktamente för hel eller del av dag utbetalas enligt mom 1 ovan.
§ 6 Resetillägg vid tjänsteresa utan övernattning
Vid tjänsteresa som inte medför övernattning betalas resetillägg enligt bilaga 3.
De lokala parterna kan alternativt sluta avtal om annan ersättning eller annan avlöningsform vid sådan tjänsteresa.
§ 7 Reseförskott
Tjänsteman har rätt till förskott på ersättning enligt detta avtal. Om förskottet är större än det belopp tjänstemannen redovisar enligt reseräkningen skall han betala tillbaka överstigande del. Sådant överskjutande förskott får kvittas mot tjänstemannens lön vid närmast påföljande utbetalning.
§ 8 Reseräkning
Reseräkning, undertecknad av tjänstemannen, skall inges till arbetsgivaren senast 10 arbetsdagar efter det att tjänsteresan avslutats, om inte annat överenskommits.
Reseräkningen skall innehålla de uppgifter som behövs för att bestämma ersättningen enligt detta avtal. Om arbetsgivaren tillhandahåller särskild blankett skall denna användas.
Färdbiljetter, kvitto på övriga färdkostnader och kvitto på logikostnader skall bifogas.
Reseavtalets bilaga 1
Resekostnadsersättning vid resa med egen bil utöver skattefri bilkostnadsersättning.
Tillägg kr/mil
Från | 1 juli 2023 | 1 april 2024 |
För varje mil | 9,00 | 9,30 |
För resa i: | ||
Västernorrland | 0,20 | 0,20 |
Jämtland | 0,20 | 0,20 |
Västerbotten | 0,30 | 0,30 |
Norrbotten | 0,30 | 0,30 |
För passagerare | ||
med tjänsteärende | 0,50 | 0,50 |
Reseavtalets bilaga 2
Resetillägg utöver skattefritt traktamente.
Mom 1 Tjänsteresa de tre första månaderna
Resetillägg | 1 juli 2023 | 1 april 2024 |
Mom 1:1 | ||
Hel dag | 140:- | 144:- |
Mom 1:2 | ||
Avresedagen | ||
a) avresa före kl. 12.00 | 140:- | 144:- |
b) avresa efter kl. 12.00 | 70:- | 72:- |
Mom 1:3 | ||
Hemkomstdagen | ||
a) hemkomst före kl. 19.00 | 70:- | 72:- |
b) hemkomst efter kl. 19.00 | 140:- | 144:- |
Mom 1:4 | ||
Nattraktamente | - |
Mom 2 Tjänsteresa efter tre månader
Resetillägg | 1 juli 2023 | 1 april 2024 |
Mom 2:1 | 90:- | |
Hel dag | 87:- | |
Mom 2:2 | ||
Nattraktamente | - |
Mom 3 Reducering av resetillägg
Om arbetsgivaren kostnadsfritt tillhandahåller måltid skall reducering ske med följande belopp:
1 juli 2023 | 1 april 2024 | |
Vid mom 1:1, 1:2a) och 1:3b) | ||
Frukost, lunch och middag | 126:- | 130:- |
Lunch och middag | 98:- | 101:- |
Lunch eller middag | 49:- | 51:- |
Frukost | 28:- | 29:- |
Vid mom 1:2b) och 1:3a) | ||
Xxxxxxx, lunch och middag | 63:- | 65:- |
Lunch och middag | 49:- | 51:- |
Lunch eller middag | 24:- | 25:- |
Frukost | 14:- | 15:- |
Vid mom 2:1 | ||
Frukost, lunch och middag | 78:- | 80:- |
Lunch och middag | 60:- | 62:- |
Lunch eller middag | 30:- | 31:- |
Frukost | 17:- | 18:- |
Reseavtalets bilaga 3
Resetillägg vid tjänsteresa utan övernattning
Mom 1 Resetillägg | 1 juli 2023 | 1 april 2024 |
Om tjänsteresan varat mer än 4 timmar men inte mer än 10 timmar | 90:- | 93:- |
Om tjänsteresan varat mer än 10 timmar | 180:- | 186:- |
Mom 2 Reducering av resetillägg | ||
Om arbetsgivaren kostnadsfritt tillhandahåller måltid ska resetillägget reduceras med | 1 juli 2023 | 1 april 2024 |
Frukost | 35:- | 36:- |
Lunch | 50:- | 52:- |
Middag | 120:- | 124:- |
Dock högst erhållet resetillägg. |
Bilaga 8 Praktikavtal
Bilaga till kollektivavtalet mellan Svensk Scenkonst och Fackförbundet Scen & Film avseende anställda inom Privat scen och verksamheter som tillhandahåller tekniska och konstnärliga tjänster.
Bestämmelserna avser praktik som dansare och/eller musikalartist som fullgörs hos medlem i Svensk Scenkonst och som omfattas av rubricerat avtal, xxxxx xxxxxxx den privata scenen eller teatern.
1. Ändamål och syfte 1.1
Praktiken syftar till att ge praktikanten erfarenhet av yrket samt att bekanta sig med branschen och skapa kontakter. För den privata scenen (teatern) är praktikanten och dennes medverkan ett uppskattat tillskott till föreställningen och ensemblen som kan underlätta vid ett eventuellt framtida rekryteringsbehov.
1.2
Kännetecknande för praktik är att praktikanten är under utbildning och inte har ansvar som en anställd samt att praktikanten fortsätter att ha studiefinansiering på samma sätt som under studierna i övrigt.
1.3
För det fall att praktikanten erbjuds att medverka utöver praktikens ramar är det arbete som regleras i kollektivavtalets övriga bestämmelser.
2. Allmänna regler 2.1
Praktiken ska innehålla en introduktion som den privata scenen (teatern) tillhandahåller.
2.2
Praktikens innehåll ska anpassas till praktikantens inriktning och nivå.
2.3
Praktiken ska innehålla kontinuerlig handledning på den privata scenen (teatern). Handledaren som utses av den privata scenen (teatern) ska ha samma yrkesinriktning som praktikanten och rimlig arbetstid avsatt för uppdraget.
2.4
Praktiken kan innebära en möjlighet för praktikanten att vara med på scen som en del av ensemble under föreställning. Föreställningsdelen av praktiken är begränsad till de två sista veckorna av praktikperioden och till den aktuella uppsättningen som praktiken avser, se nedan 2.7 och 3.2.
2.5
En praktikant ska varken ersätta en annan anställd eller behöva ersättare vid eventuell egen frånvaro.
2.6
En praktikant ska inte, inom ramen för praktiken, ha funktion som exempelvis understudy, swing, eller göra inhopp.
2.7
Praktiken ska inte överstiga sex (6) månader.
2.8
En praktikperiod inklusive repetitioner och föreställningar ska rymmas inom terminstid.
3. Avtal
Ett avtal mellan lärosäte/skola och den privata scenen (teatern) ska upprättas som bland annat anger följande:
– Praktikens period, längd och omfattning. Praktikanten ska ges förutsättningar att ta del av undervisning vid praktikantens ordinarie lärosäte /skola i rimlig (angiven) omfattning.
– Praktikens innehåll inklusive uppgift om den uppsättning som praktiken avser.
– Praktikantens funktion och uppgifter.
– Den handledare som utsetts på arbetsplatsen och som har tid avsatt för uppdraget.
– Formerna för utvärdering av praktiken. Praktikanten ska få en kopia av avtalet.
Anmärkning
Parterna är överens om att detta Praktikavtal införs under en provperiod som löper till och med den 31 mars 2025 och att avtalet och dess tillämpning ska utvärderas senast under hösten 2024 dvs innan den ordinarie avtalsförhandlingsperioden.
Bilaga 9 Utdrag ur Huvudavtal
Utdrag ur Huvudavtal mellan Svensk Senkonst och PTK.
Kapitel 3 – Anställningsskydd
INLEDANDE BESTÄMMELSER
§ 1
Parterna är överens om att bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas i stället för motsvarande bestämmelser i lagstiftning i den utsträckning reglering finns i lagstiftning.
UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNINGSAVTAL FRÅN ARBETSGIVARENS SIDA
Sakliga skäl
§ 2
Vad avser tillämpning av anställningsskyddslagens 7 § första och andra stycket är parterna överens om följande såvitt avser uppsägning på grund av personliga skäl.
Parterna har den gemensamma ambitionen att det för såväl arbetsgivare som arbetstagare i så hög grad som möjligt ska gå att förutse vad som krävs för att sakliga skäl för uppsägning från arbetsgivaren ska föreligga. Oklara regler som är tvistedrivande är till nackdel för både arbetstagare och arbetsgivare.
Parternas uppfattning är således att frågan om sakliga skäl föreligger måste avgöras med utgångspunkt från om det föreligger ett tillräckligt allvarligt brott mot förpliktelser enligt anställningsavtalet eller ej. Det avgörande för frågan om sakliga skäl föreligger är alltså om den anställde på ett allvarligt sätt brutit mot anställningsavtalet, samt om den anställde insett eller bort inse detta. Vid denna helhetsbedömning ska vägas in hur arbetsgivaren agerat i det enskilda fallet och i arbetsmiljöhänseende. Även bakgrunden och orsaken till de omständigheter som läggs arbetstagaren till last ska beaktas i bedömningen. I fråga om vad som ska anses utgöra ett brott mot anställningsavtalet enligt denna helhetsbedömning avses ingen förändring med det nya regelverket, utan det ska tillämpas utifrån hittillsvarande praxis.
Vägningar mot den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen, eller prognoser om huruvida den anställde i framtiden kan tänkas komma att återfalla i brott mot skyldigheter i anställningen eller ej är inte till gagn för en förutsebar rättstillämpning och ska således inte göras.
Inom ramen för denna bedömning kvarstår det principiella krav som tidigare uppställts rörande saklig grund och som utvecklats i praxis avseende mindre ingripande åtgärder, såsom stödjande åtgärder, tillrättavisningar, varning om att anställningen är i fara samt omplacering, med de preciseringar som återfinns i §§ 3–5 nedan.
Avseende mindre ingripande åtgärder i form av arbetsgivarens omplaceringsskyldighet ska dock gälla att en arbetsgivare såsom utgångspunkt har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet om denne genomfört eller erbjudit en omplacering. Om arbetstagaren vidhåller eller återfaller i brott mot förpliktelser enligt anställningsavtalet av samma karaktär som beskrivs i § 2 tredje stycket behöver arbetsgivaren normalt inte erbjuda ytterligare omplacering. Vid tvist om huruvida ytterligare omplacering borde ha genomförts eller erbjudits så är det arbetstagaren som har att åberopa att en ny omplacering borde ha gjorts och att styrka att sådan varit möjlig liksom att styrka omständigheter som gör mer sannolikt än inte att en ny omplacering inom ramen för 7
§ andra stycket LAS skulle ha avhjälpt det beteende som lagts arbetstagaren till last. Detta gäller inte om en längre tid förflutit sedan genomförd omplacering.
Parterna är överens om att, utöver vad som anges i § 2, ska vad som följer av §§ 3–5 i detta kapitel tillämpas vid bedömning av frågan om sakliga skäl inom ramen för detta Huvudavtals tillämpningsområde.
Tvist om sakliga skäl utgör en tvist enligt LAS.
Sakliga skäl i vissa avseenden
§ 3
När fråga är om sakliga skäl i form av bristande prestationer ska det för att uppsägning ska kunna vidtas vara tydligt att prestationerna understiger vad arbetsgivaren normalt borde ha kunnat räkna med och/eller med beaktande av vad arbetstagaren anfört i samband med anställningens ingående. Det ska inte vara fråga om en tillfällig underprestation. Vid en objektiv bedömning ska de krav som uppställts inte vara obefogade.
Första stycket avser inte bristande prestationer på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning.
§ 4
När fråga är om sakliga skäl i form av samarbetssvårigheter ska det för uppsägning vara tillräckligt att samarbetssvårigheterna varit så svåra att de påverkat arbetsplatsen negativt och varit av en sådan karaktär att de måste åtgärdas. Uppsägning måste då framstå som den enda kvarvarande rimliga åtgärden.
§ 5
När fråga är om sakliga skäl i form av misskötsamhet med avseende på arbets- eller ordervägran eller annan vägran att lyda arbetsgivarens instruktioner ska utgångspunkten vara att sakliga skäl föreligger om arbetstagaren fått en varning om att anställningen är i fara och fått skälig betänketid att efterkomma arbetsgivarens instruktioner. Det krävs inte att arbetstagarens vägran beror på en allmän ovilja att följa arbetsgivarens anvisningar. Det avgörande är om det föreligger en vägran att lyda order, att följa anvisningar eller motsvarande eller ej, vilket i sig utgör ett brott mot förpliktelserna som följer av anställningsavtalet. Det bör också normalt bortses från om arbetstagaren har en lång anställningstid utan tidigare misskötsamhet. Då arbetsgivaren
leder och fördelar arbetet och ansvarar för arbetsmiljön är arbets- eller ordervägran i grunden inte förenligt med förpliktelserna i anställningen.
Om arbetstagarens skäl för en vägran att lyda order eller anvisning undantagsvis ska tillmätas betydelse måste dessa skäl vara särskilt beaktansvärda och vid en intresseavvägning framstå som viktigare än arbetsgivarens intresse av att verksamheten inte påverkas negativt.
Då misskötsamheten består i olovlig frånvaro eller sena ankomster, men inte är av sådan kvalificerad art som föranleder avsked, och beteendet trots att arbetsgivaren på ett tydligt sätt varnat om att anställningen är i fara upprepas ska det vid bedömningen om sakliga skäl föreligger bortses från om arbetstagaren har en lång anställning utan olovlig frånvaro eller sen ankomst. På samma vis ska det inte ske någon bedömning av om arbetstagaren i framtiden kan tänkas bättra sitt beteende eller inte. Det avgörande är huruvida det föreligger ett brott mot anställningsavtalet eller ej. I enlighet med hittillsvarande praxis ska det inte ses som misskötsamhet om det föreligger ursäktliga skäl för frånvaron eller de sena ankomsterna.
Då misskötsamheten består i brottslig handling på arbetsplatsen eller på annat vis i samband med utförande av arbete eller kopplat till tjänsten ska utgångspunkten vara att detta utgör avskedsgrund eller sakliga skäl för uppsägning. Detta gäller oavsett om den anställde har lång anmärkningsfri anställningstid. När det gäller en brottslig handling begången på arbetsplatsen eller på annat vis i samband med utförande av arbete eller kopplat till tjänsten ska denna kunna uppfylla kravet på sakliga skäl, även om den är av engångskaraktär. Det är frågan om ett brott mot anställningsavtalet förekommit eller ej som är avgörande för om sakliga skäl föreligger eller ej.
Det ankommer på samma sätt som idag på arbetsgivaren att styrka att arbetstagaren agerat på ett sätt som i sig utgör en brottslig gärning.
Då misskötsamheten består i olika former av missbruk, inbegripet missbruk av alkohol, men som inte är att betrakta som sjukdom ska sådan misskötsamhet bedömas på samma sätt som annan misskötsamhet. Att en arbetstagare uppträder berusad på en arbetsplats som inte tillåter detta kan inte ses som mer ursäktligt än någon annan form av misskötsamhet, med mindre än att det är fråga om sjukdomstillstånd. Där missbruket inte är av sjukdomskaraktär bör situationen inte behandlas som sjukdomsfall utan som fall av misskötsamhet. En annan sak är att en arbetstagare kan vända sig till sin arbetsgivare med sina missbruksproblem utan att därmed riskera sin anställning.
§ 6
Preciseringarna i 3–5 §§ i detta kapitel har ingen påverkan på rättsgrundsatsen att en arbetstagare inte har skyldighet att efterkomma en arbetsgivares order om denna strider mot anställningsavtalet, lag eller mot goda seder. På samma sätt är parterna överens om att detsamma gäller avseende det skydd som tillkommer fackliga förtroendemän eller skyddsombud genom gällande lag.
Kvarstående i anställning i visst fall
§ 7
Arbetstagare som sagts upp p.g.a. omständigheter som beror på sjukdom och som önskar kvarstå i anställning under tvistetid ska underrätta arbetsgivaren om detta senast en vecka efter det att anställningen sagts upp.
Arbetsgivaren beslutar om anställningen ska bestå eller ej och ska informera arbetstagaren om beslutet inom en vecka från det att arbetstagaren begärt att få kvarstå i tjänst. Arbetsgivarens beslut gäller till dess ej annat meddelats arbetstagaren.
Sanktionen för arbetsgivare som inte svarar inom denna tid ska vara allmänt skadestånd. Formkrav uppställs inte och det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att svar givits. Arbetsgivarens bedömning kan inte angripas rättsligt.
Har en arbetsgivare bifallit en begäran att kvarstå i anställningen och domstolen finner att uppsägningen inte grundar sig på sakliga skäl ska utdömt allmänt skadestånd jämkas, normalt till en nivå som motsvarar hälften av de skadeståndsnivåer som annars förekommer vid brott mot anställningsskyddslagen i form av uppsägning utan sakliga skäl.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
§ 8
I förhållandet mellan LO-förbund (som här tecknar avtal för arbetare) och Svensk Scenkonst, som antagit Huvudavtalet på förbundsnivå, ska följande gälla.
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov enligt parternas gemensamma uppfattning inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske genom avtalsturlista.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de medarbetare som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25–27 §§ anställningsskyddslagen överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som här berörs tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
§ 9
I förhållandet mellan PTK och Svensk Scenkonst, samt PTK:s medlemsförbund som antagit Huvudavtalet, ska följande gälla.
Grundtanken i Huvudavtalet kap. 2 om omställning är att arbetsgivaren fortlöpande avsätter ekonomiska medel som ska användas i samband med driftinskränkning.
Därigenom ska i en sådan situation såväl företagets behov vad gäller arbetsstyrkans sammansättning som uppsagdas krav på ekonomisk kompensation och hjälp till nytt arbete kunna tillgodoses. Detta innebär i sin tur ett åläggande för berörda parter att vid aktualiserad driftsinskränkning på endera partens begäran söka träffa överenskommelse om turordning vid uppsägning. De har därvid ett gemensamt ansvar för att den arbetsstyrka som sammansätts gör det möjligt för företaget att uppnå ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft.
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i anställningsskyddslagen.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22
§ anställningsskyddslagen och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ anställningsskyddslagen överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörts i denna paragraf tillhandahåller den lokala respektive förbundsavtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Svensk Scenkonst och PTK noterar att samtliga berörda PTK-förbund enats om att hos arbetsgivaren befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda
representanter inom PTK-området kan beträffande detta avtal och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara "den lokala arbetstagarparten" i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara "den lokala arbetstagarorganisationen" enligt anställningsskyddslagen.
§ 10
Om avtal om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist inte kan träffas får arbetsgivaren vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta tre arbetstagare. De sålunda undantagna har företräde till fortsatt anställning.
Arbetsgivare som endast har en driftsenhet kan vid tillämpning av första stycket istället välja att undanta totalt fyra arbetstagare för samtliga avtalsområden.
Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en gemensam turordning genom tillämpning av 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per avtalsområde.
Alternativt med regleringen i första, andra och tredje stycket får en arbetsgivare vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta 15 procent av de anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen, innan lagturlistan fastställs.
Undantag enligt detta stycke får högst omfatta tio procent av de anställda vid berörd driftsenhet eller driftsenheter, per avtalsområde.
En arbetsgivare som vid uppsägning på grund av arbetsbrist undantagit en eller flera arbetstagare enligt första, andra, tredje eller fjärde stycket får inte vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta ytterligare arbetstagare vid uppsägning som sker inom tre månader därefter.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter bestämmelsen i 22 § andra stycket anställningsskyddslagen, dvs. det s.k. tvåundantaget.
Med avtalsområde avses i denna bestämmelse kategoriklyvningen mellan arbetare och tjänstemän.
Vad som utgör driftsenhet regleras inte i denna bestämmelse. Definitionen av vad som är en driftsenhet finns i 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, vilken bestämmelse är dispositiv.
Med begreppet anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen avses samtliga anställda vilkas anställning avslutas på grund av arbetsbristen. Med detta avses utöver den som sägs upp av arbetsgivaren även den arbetstagare vars anställning på annat vis upphör på grund av arbetsbristen, t.ex. där anställning avslutas genom individuell överenskommelse därom, genom tidigare pensionsavgång och dylikt.
Avseende procentregeln ska avrundning ske matematiskt.
De arbetstagare som undantas ska enligt arbetsgivaren ha särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Arbetsgivarens bedömning i denna fråga kan inte angripas rättsligt.
Möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen gäller enligt paragrafens femte stycke inte i fall där arbetsgivaren tidigare inom en tremånadersperiod vid berörd driftsenhet och avtalsområde har sagt upp arbetstagare på grund av arbetsbrist och då använt sig av undantagsmöjligheten. En arbetsgivare som har sagt upp en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist och då undantagit arbetstagare från turordningen får alltså först efter att tre månader har passerat, från det att den första uppsägningen verkställts, undanta arbetstagare från turordningen vid uppsägning på grund av en "ny" arbetsbrist vid en driftsenhet och avtalsområde som varit berörd. Annars kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig för brott mot turordningsreglerna. Det nu sagda gäller bara i fall där arbetsgivaren vid den tidigare arbetsbristuppsägningen faktiskt använt sig av möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen.
Med begreppet berörd driftsenhet och avtalsområde avses i denna bestämmelse driftsenhet och avtalsområde där någon arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist. Vid sammanläggning innebär det att spärren i paragrafens femte stycke endast träffar driftsenheter och avtalsområden där någon arbetstagare faktiskt sagts upp på grund av arbetsbristen.