PLAN FÖR EGENKONTROLL
PLAN FÖR EGENKONTROLL
1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN
Serviceproducent
Namn: Kårkulla Samkommun/ Intek Serviceenhet FO-nummer: 0204197-3
Kommun
Kommunens namn: Jakobstad Samkommunens namn: Kårkulla Samkommun
Social- och hälsovårdsområdets namn: Vasa sjukvårdsdistrikt
Verksamhetsenhet eller service
Namn: Intek Serviceenhet
Gatuadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 00
Postnummer: 68600 Postort: Jakobstad Verksamhetsenhetens eller servicens förläggningskommun och kontaktuppgifter:
Jakobstad, Xxxxx Xxxxxxx 0247 431 551
Serviceform; klientgrupp för vilken service tillhandahålls; antal klientplatser
Omsorg och socialvård enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och socialvårdslagen § 27 e. Ca 85 – 90 klientplatser
Ansvarig föreståndare för verksamhetsenheten eller servicen:
Xxxxx Xxxxxxx
Telefon: 0000 000 000 E-post: xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Uppgifter om verksamhetstillstånd
Tjänster som anskaffats av underleverantörer samt producenter av dem Producenter av köpta tjänster: Livsmedel: Kespro, Fma X. Xxxxx, Hätälä Oy, Halpa-Halli, City-Market, Fresch, Städ- och renhållning: Xxxxxxx, Xxxxxxxxx group.
Transporter: Ingsva, City taxi, Taxi Clarens Envik. Fastighet: Hyresavtal med Ebba fastigheter Fastighetsskötsel: Alerte, Jakosack.
Vårdförnödenheter: Hartman
Den serviceproducent som ansvarar för den samlade servicen ansvarar även för kvali- teten hos den service som produceras av underleverantörer.
På vilket sätt säkerställer serviceproducenten de köpta tjänsternas kvalitet och klientsä- kerhet?
Kontinuerlig kontakt med producenterna och uppföljning/utvärdering.
Har en plan för egenkontroll krävts av de serviceproducenter som tillhandahåller tjäns- ter som underleverantörer?
Ja x Nej
2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER
Verksamhetsidé
Verksamhetsidén anger vilken serviceenheten producerar och för vilken målgrupp. Verk- samhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. De centrala la- garna som styr socialvårdstjänsterna är socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, och som speciallagar barnskyddslagen, lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklings- störda, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och äldreomsorgslagen.
Vilken är enhetens/servicens verksamhetsidé?
Enheten erbjuder verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning, både ar- betslivsorienterande (ALO) och livsorienterande (LO) service för personer med olika funktionsnedsättningar. Vi vill tillgodose personers behov att vara aktiva, att erbjuda ar- bete och sysselsättning, varierande erfarenheter och utvecklande upplevelser i en stimu- lerande miljö. Vi vill ge möjlighet till sociala kontakter med personer, grupper och olika institutioner i samhället, samt att ge personen verktyg att behärska dylika situationer.
Vi använder en socialpedagogiskt arbetsmetod där inlärningen sker genom att erbjuda arbete, vuxenundervisning, alternativ verksamhet och behovsrelaterade upplevelser med beaktande av vars och ens förutsättningar. ALO - verksamheten består främst av tillverk- ning och produktion av egna varor och tjänster samt underleverantörsarbeten eller
andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjligheter till fysiska aktiviteter och kulturella aktiviteter som inslag av vuxenutbildning och socialträning.
LO- verksamheten stöder vardagsfunktionerna och ger sysselsättning och stimulans, fy- siska aktiviteter och möjlighet att umgås med andra personer och grupper. Verksam- heten baseras på individuell anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-kommunikations- och andra hjälpmedel
Värderingar och principer
Tjänsterna inom socialvården ska iaktta de centrala principerna i lagstiftningen om soci- alvården. Tjänsterna ska främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet, trygga på lika grunder behövlig, tillräcklig och högkva- litativ socialservice och andra åtgärder som främjar välfärden samt främja klientoriente- ring och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården.
De yrkesetiska principerna som tillämpas i arbetet styr också valen i sådana fall där lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna vitt- nar om arbetsgemenskapens sätt att utföra sitt arbete. De påverkar målsättningarna och de metoder som används för att målen ska uppnås. Verksamhetsprinciperna anger målen för enheten/servicen och klientens ställning i den. Verksamhetsprinciper kan vara exem- pelvis individorientering, säkerhet, familjecentrering och professionalitet. Tillsammans med värderingarna bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för arbetsmetoderna och må- len och återspeglas bl.a. i det sätt man bemöter klienter och anhöriga. Vardagen, värde- ringarna och etiken. Etiska riktlinjer för yrkespersonen inom det sociala området.
De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr genomförandet av egenkontrollen.
Värderingar och verksamhetsprinciper?
Verksamheten utgår från Kårkullas värdegrund som vilar på ett salutogent perspektiv och en känsla av sammanhang. Det betyder att vi lägger fokus på människors färdigheter och resurser för att kunna utveckla välbefinnande och ett gott liv. Nyckelorden för Kår- kulla samkommuns värdegrund är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De fyra olika intressenterna inom Kårkulla betyder begreppen olika saker och förverkligandet beskrivs därför separat för brukare, anhöriga, personalen och kommunen.
Servicetagarstrategins tyngdpunkter är:
Begriplighet innebär att förstå och att bli förstådd, att bli bra bemött och att vara trygg.
Hanterbarhet innebär att tydliga överenskommelser och individuella anpassningar görs samt att konkret kommunikationsstöd ges.
Meningsfullhet innebär delaktighet, självbestämmande, jämlikhet, god hälsa och re- spekt.
Enhetens kompletterande värdegrund betonar ytterligare följande faktorer: Trygghet, Respekt, delaktighet -> Arbetsglädje.
Trygghet: Jag är sedd och hörd. Min dag är tydlig och strukturerad. Jag har både rättig- heter och skyldigheter.
Respekt: Jag är vänlig. Jag visar hänsyn. Jag har samma värde som alla andra. Delaktighet: Jag behövs. Jag kan kommunicera och bli förstådd. Min dag är anpassad.
Arbetsglädje: Jag får och jag ger stöd och uppmuntran. Jag utvecklas i egen takt. Jag har ett mål och vet vad jag gör och varför tillsammans i en positiv anda.
3 GENOMFÖRANDE AV EGENKONTROLLEN
RISKHANTERING
Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem
Utgångspunkten för genomförandet av egenkontrollen och planen för egenkontroll är att man identifierar risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten. Om missförhållanden inte upptäcks är det inte möjligt att förebygga klient- och patientsäkerhetsrisker eller på ett systematiskt sätt ingripa i missförhållanden. Egenkontrollen baserar sig på riskhante- ring, där risker och eventuellt hotande missförhållanden i samband med servicen ska be- dömas på ett mångsidigt sätt och med hänsyn till den service som klienten får.
Risker kan orsakas till exempel av en otillräcklig personaldimensionering eller en verksam- hetskultur där en öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Risker kan orsakas av den fysiska arbetsmiljön (trösklar, apparater som är svåra att använda) och arbetsmetoder, till exempel ogrundade begränsningar av klientens självstämmanderätt eller klienternas beteende gentemot varandra. Ofta är riskerna en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen arbetar i en öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och de anhöriga vågar ta upp missförhål- landen i kvalitet och klientsäkerhet.
System och förfaranden för riskhantering
Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i förväg identifierar kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och målen inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rap- portering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Föreståndaren an- svarar för att personalen får tillräcklig inskolning, särskilt med tanke på de risker som kan uppstå för klient- och patientsäkerheten.
Arbetsfördelning vid riskhantering
Det är ledningens och föreståndarnas uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrågor. Ledningen ansvarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att trygga en säker verk- samhet. Föreståndarna bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgär- der av hela personalen. De anställda deltar i att bedöma säkerhetsnivån och riskerna, göra upp en plan för egenkontroll och i att genomföra de åtgärder som förbättrar säkerheten.
Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens per- sonal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högkvalitativa tjänster ska kunna tillhandahållas. Olika yrkesgruppers sak- kunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen.
RISKHANTERINGSPROCESSEN ÄR I PRAKTIKEN LIKA MED PROCESSEN FÖR VERKSTÄLLIGHET AV EGEN- KONTROLLEN.
Finska riskhanteringsföreningen (Suomen riskienhallintayhdistys) har beskrivit riskhante- ringsprocessen: xxxxx://xx-xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx (på finska)
En förteckning över anvisningarna som gäller genomförandet av riskhantering/egenkon- troll:
Servicetagarstrategi, HaiPro-rapporter, målsättningar för serviceenheten och uppföl- jning av dem på enhetsnivå och samkommunal nivå. Kontinuerlig uppföljning av servi- cetagarens behov på enheten med hjälp av nätverksmöten, personalmöten och experts- töd. Enhetens egna förteckningar: Egenkontrollplan för kök, räddningsplan, riskbedöm- ning, hygienprogram, kontrollrapporter.
Identifiering av risker
Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätten för identifie- ring av risker och kritiska arbetsmoment.
På vilket sätt tar personalen, klienterna och de anhöriga upp observerade missförhållan- den, kvalitetsavvikelser och risker, inklusive den anmälningsskyldighet som gäller för an- ställda med stöd av 48 § i socialvårdslagen?
Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten kan rapporteras till enhetschefen, regionchef eller samkommuns- direktören. Responsen dokumenteras via Kårkulla Webbsida, under responslänk, i databa- sen Qpro. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro.
Korrigerande åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföljningsplaner an- tecknas.
Hantering av risker och observerade missförhållanden
Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlats vid riskhante- ringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten, men de an- ställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med en anhörig. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller den anhöriga om hur ersättning kan sökas.
På vilket sätt hanteras negativa händelser och tillbud vid enheten och hur dokumenteras de?
Händelser som påverkar enheten behandlas på interna arbetsplatsmöten. Händelsen dis- kuteras även med berörda servicetagare och vid behov med anhöriga samt informeras vid behov om hur dessa kan ansöka om ersättning.
Dokumentering av olyckstillfallsbud, olycksfall och arbetsolyckor görs i den webbaserade tjänsten HaiPro.
Ansvariga tjänsteinnehavare ansvarar inom sin enhet för att hantering av risker sker enligt föreskrifter.
Fortbildning ordnas för ansvarspersoner enligt interna fortbildningsstrategier, stöd och handledning ges av arbetarskyddschefen.
Korrigerande åtgärder
För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Så- dana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och däri- genom en övergång till säkrare arbetssätt. Även de korrigerande åtgärderna registreras i egenkontrollens uppföljningsdokument.
Ge en beskrivning av uppföljningen och registreringen av korrigerande åtgärder:
Gällande servicetagare tas det upp på nätverksmöten eller uppföljnings- och kartlägg- ningsmöte kring den individuella planen eller genomförandeplanen.
Verkställande av korrigerande åtgärder
På vilket sätt ges informationen till personalen och andra samarbetsparter om över- enskomna ändringar i arbetssätten och andra korrigerande åtgärder?
Enhetschefen tar tillsammans med regionchefen ställning till hur informationen till personal och samarbetsparter bör ske med beaktande av ärendets art. Ifall informationen sker genom muntlig framställning så ska det också säkerställas att korrigerande åtgärder krävs. På samkommunal nivå ansvarar ledande tjänsteinnehavare för att informationen når ut till rätt målgrupp.
4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL
Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen
Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan föreståndaren som ansvarar för verk- samhetsenheten/servicen och personalen. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Även klienterna kan delta i planeringen av egenkontrollen i den mån de har möjlighet till det. Ett exempel på god praxis är till exempel modellen ”Meidän oma valvontasuunnitelma – Opas nuorten osallisuutta tukevaan omaval- vontatyöhön lastenkodeissa” (på finska) som utarbetats inom ett projekt hos Centralför- bundet för barnskydd och som stöder de ungas delaktighet i egenkontrollen.
Xxxxx har deltagit i planeringen av egenkontrollen?
Xxxxx Xxxxxxx (enhetschef) Xxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxx (ställföreträdare)
Vem ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen (namn och kontaktupp- gifter):
Xxxxx Xxxxxxx 0247 431 551
Uppföljning av planen för egenkontroll (avsnitt 5 i föreskriften)
Planen för egenkontroll uppdateras när ändringar inträffar i verksamheten som påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten
På vilket sätt säkerställer man vid enheten att planen för egenkontroll är uppdaterad?
Planen för egenkontroll genomgås och uppdateras av enhetschefen minst 1 ggr/ år eller vid behov. Personalen tar del av den uppdaterade planen på ett personalmöte eller- planeringsdag. Personalen sätter sin namnteckning och datum när de tagit del av planen på ett medföljande dokument.
Offentlighet av planen för egenkontroll
En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas offentligt framlagd vid verksamhetsen- heten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av egenkontroll lätt och utan särskild begäran kan läsa planen.
Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd?
Kårkullas webbsidor och framlagd på enheten på ett synligt ställe
5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER
Bedömning av servicebehovet
Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsför- måga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika di- mensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet.
På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen?
Stockholmsbedömning för prissättning, individuell plan (IP), säsongssamtal som kon- taktpersonen gör tillsammans med servicetagaren och genomförandeplanen som tas i bruk 2022.
På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömningen av servicebehovet?
Servicetagare och deras närstående eller laglig företrädare deltar i uppgörandet av den individuella planen av servicebehov tillsammans med regional omsorgsbyrå och kon- taktperson på enheten. Personal stöder servicetagarens delaktighet och självbestäm- mande på alla nivåer, enligt grundläggande principer. Servicetagarens servicebehov kan bedömas med hjäp av metoden ”samtalsmatta”materialet ”Så här klarar jag mig”, blan- ketten ”Kartläggning av behov av fortsatt dagverksamhet”
Vård- och serviceplan
Vård- och servicebehovet registreras i en individuell plan om daglig vård, service eller rehabilitering för klienten. Syftet med planen är att hjälpa klienten att nå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella klient-/serviceplanen och med vilken servicegivaren informeras om förändringar i klientens servicebehov. Genomföran- det av vård-, service- eller rehabiliteringsplanen i klientens dagliga vård och service för- utsätter framför allt att de anställda får en god inskolning. Att vård- och serviceplanen inte uppdateras eller iakttas innebär även en risk för klientsäkerheten.
I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs, att de åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i service- och vårdplanen för den som ges specialomsorger. Planen ska ses över vid behov, dock minst med sex månaders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Lagens 42 a § innehåller bestämmelser om de uppgifter som service- och vårdplanen ska innehålla.
Enligt 16 § i äldreomsorgslagen ska den äldre personens synpunkter på alternativen tas med i planen.
En av de viktigaste punkterna som ska avtalas i verkställandet av egenkontrollen är hur man säkerställer att serviceplanen iakttas i klientens dagliga vård/service.
På vilket sätt utarbetas och uppdateras vård- och serviceplanen, och hur följer man upp genomförandet av den?
På vilket sätt säkerställer man att klienten får tillräcklig information om olika alternativ och på vilket sätt hörs klientens synpunkter?
Dagliga samtal med servicetagaren är det viktigaste. Servicetagaren deltar i möten och blir på så sätt hörd om olika angelägenheter som berör hen. Vid behov får serviceta- garen stöd i sin kommunikation med hjälp av bilder, samtalsmatta och andra kommunika- tionsmedel. Säsongssamtalen med målsättningar gås igenom 1-2 ggr/år och uppnådda mål dokumenteras. Genomförandeplan tas i bruk 2022, nätverksmöten.
På vilket sätt säkerställer man att personalen känner till innehållet i vård- och servicepla- nen och agerar enligt den?
Kontaktpersonen deltar i möten kring uppgörande och uppföljning av servicetagarens IP/(genomförandplan 2022). Kontaktpersonen informerar övrig personal som deltar i vår- den av servicetagaren om uppdateringar eller nya överrenskommelser gällande hens var- dag. Delgivningen sker genom anteckning i den dagliga rapporteringen/vårdjournalen och vid behov diskuteras servicetagarens ärenden på arbetsplatsmöte med enhetens perso- nalgrupp.
Plan för vård och fostran (BsL 30 a §)
För ett barn som har placerats i vård utom hemmet ska det vid behov göras upp en separat plan för vård och fostran, som kompletterar den klientplan som avses i 30 § i barnskydds- lagen. Planen ska göras upp utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot barnet eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet och en plan för vård och fostran inte har gjorts upp tidigare. Syftet med planen är att förebygga begränsningar och skapa beredskap för sådana.
Syftet med planen för vård och fostran är att åskådliggöra målen i klientplanen och att detaljerat beskriva hur barnets behov möts medan ett gott bemötande av barnet tryggas. Planen för vård och fostran ska göras upp tillsammans med barnet. För planen ska även barnets vårdnadshavare höras, och planen ska tillställas den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.
Enheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksam- hetsenheten höras och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med barnen. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för ange- lägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska
utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.
På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den?
Kårkulla samkommun har ingen verksamhet utgående från barnskyddslagen
Bemötande av klienten
Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska persona- len respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktig- het i planeringen och genomförandet av servicen. Klienten bör i mån av möjlighet till exempel kunna framföra önskemål om vem som bistår honom eller henne i könsmedvetna situationer. Biträdande justitiekanslerns avgörande, OKV/1/50/2018: xxxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxx/xx/0000/ (på finska). Sammandrag på svenska i Justitie- kanslerns i statsrådet berättelse för år 2019, s. 209.) xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxx/xx- ler_public/7f/0c/7f0c68d1-77cc-4608-94ec-a28d821af2ae/jka_berattelse_2019_low.pdf
Handbok om funktionshinderservice: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxx-xx-xxxxxxxxxxxxxxx- service/stod-och-service/stod-till-sjalvbestammanderatten
På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt på enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål?
Personalen arbetar i dagliga samtal med servicetagaren lyhört för att stärka hens rätt till självbestämmande och ökad delaktighet med respekt för hens integritet. Personcent- rerad planering (PCP) för samtliga servicetagare tillämpas på alla enheter. Säsongssamtal mellan servicetagare och kontakperson hålls minst en gång i året. Samtalet dokumenteras och delges till övrig personal, så att alla gemensamt kan arbeta för att tillmötesgå och uppfylla önskemål. Kvalitetsmätningar görs årligen och sammanställs på basen av säsongs- samtal tillsammans med servicetagaren.
Alla servicetagare bör ha möjlighet att uttrycka önskemål och ge respons på servicen, vilket kan innebära att personliga kommunikationshjälpmedel behöver utformas och an- vändas. Under enhetens husmöten kan servicetagaren ge respons och uttrycka sina åsikter och önskemål.
Samkommunen har minst ett servicetagarråd i varje region. I servicetagarrådet diskuteras aktuella ärenden och utmaningar för att förbättra Kårkullas service.
Metoder och verktyg för insamling av information, som stöd att uttrycka åsikter och öns- kemål samt vid planering och utvärdering är bl. a ”Så här klarar jag mig”, ”Stigen” ”Mina styrkor och resurser”, Widgit online, valtavlor, HYP (dagligt intensivt samspel). Pedago- giska handledare och autismhandledare vid Kårkulla samkommun kan vid behov stöda
servicetagaren och personalen i processen samt erbjuda ytterligare metoder och verktyg. Kårkulla Samkommun har en arbetsgrupp för självbestämmandefrågor, vilken finns till- gänglig information om arbetsgruppens sammansättning och kontaktuppgifter samt mate- rial, länkar och verktyg för hur personalen kan stöda en servicetagare till ett så självstän- digt liv som möjligt.
Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och service tillhandahålls i princip utan begränsning av individens självbestäm- manderätt. Med undantag av barnskydd, omsorg om utvecklingsstörda och tjänster inom missbrukarvården finns det inga lagbestämmelser om begränsning av klientens självbe- stämmanderätt. Inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om kli- entens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skrift- liga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begrän- sande åtgärderna ska genomföras enligt principen för lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Förfaranden för begränsande av självbe- stämmanderätten och de anordningar som används ska införas i vård-, service- eller reha- biliteringsplanen.
Principer och praxis som gäller självbestämmanderätten ska diskuteras både med den be- handlande läkaren och med de anhöriga och registreras i klientens vård- och serviceplan. Anteckningar om begränsande åtgärder görs också i klienthandlingarna.
Särskilda bestämmelser om begränsning av självbestämmanderätten för barn och unga in- går i 11 kap i barnskyddslagen (417/2007). Likaså innehåller 3 a § i lagen angående speci- alomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) bestämmelser om begränsningsåtgärder som riktas mot utvecklingsstörda personer. Äldreomsorgslagen innehåller inga särskilda be- stämmelser om begränsning.
I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ingår bestäm- melser om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsningsåtgärder inom specialomsorger.
Xxxxx är principerna för stärkande och begränsning av självbestämmanderätten vid en- heten som man kommit överens om och instruerat för personalen?
Det finns processbeskrivningar för begränsande åtgärder i IMS.
Servicetagaren ges valmöjligheter i sin vardag, valmöjligheter ges till dem som inte kan välja själv. Servicetagaren väljer själv vilka evenemang och program hen vill delta i osv. Begränsande åtgärder används endast när det bedöms av det utsedda expertteamet vara det ända sättet att trygga servicetagarens välmående och säkerhet. Användning av be- gränsande åtgärder beslutas av det utsedda expertteamet (läkare, kurator, Psykolog och enhetschefen) var sjätte månad. Anhöriga blir även hörda om begränsande åtgärder. Per- sonalen fyller i en lista månadsvis varje gång en begränsning görs. Listan sammanställs av enhetschefen och delges månatligen till omsorgsbyrån, socialbyrån i hemkommunen och anhöriga.
Vilka begränsande anordningar används vid enheten?
Sängstöd och wc-stol bälte.
Barnskyddsenheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll vid enheten. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbetan- det av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen. Mer information om planen finns i handboken för barnskyddet som upprätthålls av THL (på finska).
Planen om gott bemötande: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxx- sessi/sijaishuolto/hyvaa-kohtelua-koskeva-suunnitelma (på finska)
Utarbetad, datum Uppdaterad, datum
Sakligt bemötande av klienten
Klienter inom socialvården har en lagstadgad rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Vad detta innebär för servicen i praktiken ska diskuteras och avtalas inom varje enhet och service så att var och en förbinder sig till gemensam praxis. Gott bemö- tande hänför sig till klientens rätt att bli hörd, tilltalad och bemött som en individ och på ett sakligt och vänligt sätt. Inom varje service bör man diskutera vad osakligt bemötande och illabehandling betyder och hur man reagerar när sådant observeras.
I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett gott bemötande av klienterna säker- ställs med beaktande av klientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras?
För att säkerställa ett sakligt bemötande baseras personalens bemötande på Kårkullas värdegrund; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. På så sätt att servicetagarens självbestämmande, självständighet, delaktighet och jämlikhet förstärks. Samkommunen erbjuder mångprofessionellt stöd vid regionala omsorgsbyråer. Personal erbjuds kontinu- erlig intern och extern fortbildning. Personalen genomgår även fortbildningen ”MAPA”(Ma- nagement of Actual or Potential Aggression) och erbjuds ICDP programmet (International Care Developement Programme). För att säkerställa att även ny personal bemöter servi- cetagare väl, ges introduktion enligt en checklista innan hen börjar jobba.
På vilket sätt behandlas osakligt bemötande, en negativ händelse eller en risksituation som klienten blivit utsatt för?
Negativa händelser och risksituationer rapporteras i det webbaserade programmet HaiPro. I första hand går kontaktpersonen och /eller enhetschefen igenom händelsen eller risksituationen med servicetagaren, efter inträffad negativ händelse kan psykologen vid regional omsorgsbyrå kontaktas för samtal. Alla HaiPro-händelser behandlas av regionala teamet och målet är att arbeta i förebyggande syfte för att undvika risker.
Klientens delaktighet
Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten
En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att man tar hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för perso- nalen och klienterna är det viktigt att man i utvecklingsarbetet utnyttjar all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Delaktighet för klienter och anhöriga betyder att deras åsikter och önskemål beaktas i samtliga situationer som gäller servicen och utveck- landet av verksamheten.
Insamling, behandling och utnyttjande av respons vid utvecklingen av verksamheten
På vilket sätt deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt och hur ofta samlar man in klientrespons?
Kvalitetsmätning görs årligen för servicetagare, personal, närstående och kun- der(kommuner). Servicetagare, närstående, personal och utomstående kan på Kårkullas webbsida (xxx.xxxxxxxx.xx) ge fritt eller riktad respons.
På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten?
Responsen kartläggs och följs upp i säsongssamtal, husmöten, servicetagarråd och kvalitetsmätningar. Responsen dokumenteras i de webbaserade tjänste Qpro (xxx.xxxxxx.xxx), distribueras till rätt person, behandlas och besvaras inom 14 dagar. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig inkommen och behandlad respons (utom post i servicetagarrådets postlådor). Responsen används som grund för kartläggning av utvec- klingsbehov av samkommunens servicekvalitet. Respons från Servicetagarrådens ”post- lådor” behandlas på servicetagarrådens möten och delegeras till den responsen berör.
Klientens rättsskydd
Klienter inom socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten ska bemötas så att hans männi- skovärde, övertygelse och integritet respekteras. Beslut som gäller egentlig vård och ser- vice fattas och verkställs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är miss- nöjd med servicekvaliteten eller bemötandet har rätt att framställa en anmärkning hos verksamhetsenhetens ansvariga person eller en ledande tjänsteinnehavare. Anmärkning kan också vid behov framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en när- stående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla ärendet och lämna ett skriftligt,
motiverat svar inom rimlig tid samt vid behov vidta behövliga åtgärder för att avhjälpa missförhållandet.
Mottagare av anmärkningar: Kontaktperson på enheten, personal, enhetschef, region- chef och samkommunsdirektör.
Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds
Social- och patientombudsmannen ger information om klientens ställning och rätti- gheter enligt lagen, kan fungera som medlare i svåra fall som kräver utredning.
Kontaktuppgifter:
JAKOBSTAD, NYKARLEBY, LARSMO, PEDERSÖRE
Xxx-xxxxx Xxxxxxxxx, patientombudsman Xxxxxxxxxxxxxxx 0
Pb 111, 68601 Jakobstad Ingång H, våning 4 Telefontider
tisdagar kl 10 – 11
Torsdagar kl.13 – 14
Ringbud kan lämnas via e-posten Tid för besök bokas i förväg
Xxx-xxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx tfn 06 7862 020
Eivor back, socialombudsman Xxxxxxxxxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xxx Säkrast anträffbar måndagar Xxxxxxxxxxx 0, Xx 000, 00000 Xxxxxxxxx Ingång A
Telefontid:
Måndagar kl 9 – 10
Torsdagar kl. 12 – 13
Tfn 044 755 5006
VÖRÅ
Patientombudsman Huvudingång A, rum 78
Anträffbar vardagar, mottagning enligt tidsbeställning,
Telefontid måndag, onsdag och fredag kl. 12 – 134, tfn 06 327 7441
e-post: xxx.xxxx@xxxxxxxx.xx (ömtåliga ärenden och konfidentiella uppgifter bör inte skickas elektroniskt)
Patientombudsmannens tjänster är konfidentiella och avgiftsfria för patienten. VÖRÅ
Socialombudsamn
Sovialombudsmannen ger råd om vilken myndighet klienten bör vända sig till i ett visst ärende och ger råd om hur man skall söka ändring i ett beslut. Den som upplever sig ha blivit fel behandlad eller bemött som klient hos socialvården kan vända sig till socia- lombudsmannen. Socialombudsmannens tjänster är avgiftsfria. Socialombudsman Xxxxxxxx Xxxxxxxx (finns i Vasa) och är anträffbar mån – fre kl. 08 – 14 tfn 040 507 9330
Postadress:
Vasa stad/socialombudsman Pb 241
65101 Vasa Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 0 00000 Xxxx
KARLEBY OCH KRONOBY
Socialombudsmannens kontaktuppgifter Besöksadress:
Mellersta Österbottens centralsjukhus XXXX Xxxxxxxxxx 00 – 00
67200 Karleby
y-flygeln, o-våning
Social- och patientombudsman Xxxx Xxxxxxxxx
Tfn 044 723 2309 ÅLAND
Patient- och klientombudsman Xxxxxxxx Xxxxxxx
Tfn x000 00 00 000 telefontid mån – fre kl. 09 – 11 BORGÅ
Socialombudsman Xxxxx Xxxxxx Xxx – tors 044 729 0000 Xxxxxxxxxxxxxxx 00 00000 Xxxxx Patienombudsman
Kompetenscentret Verso (Xxxxxxxxxxxxxxx 00 00000 Xxxxx) sköter om patientombuds- mannens uppgifter för Borgå stad.
Tfn 044 729 7987, mån – tros. Eller e-post xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxx.xx LOVISA
Patient- och socialombudsmannens tjänster produceras av Sosiaalialan osaamiskeskus Verso
Som patient- och socialombudsman fungerar Xxxxxx Xxxxxx
Tfn 044 729 7987
Telefontid mån – tors kl. 09 -12 xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxx.xx Skyddat e-postmeddelande
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxx.xxxxxx
SIBBO
Patientombudsman
TELEFONSERVICE
Social- och patientombudsmannen kan nås per telefon, e-post eller personligt besök och nu även via en skyddad distansmottagning.
Telefon + 000 000000000 ESBO
Telefon
Social- och patientombudsman Xxx Xxxxxxx 09 816 51032
Postadress Pb 205
02070 Esbo Stad e-post
Xxxxxxxx.xxxxxxxxxxxxxxx@xxxx.xx Öppettider
Rådgivning via telefon. Lämna meddelande mån – tors kl .11 – 13 så ringer vi upp dig. Personligt besök enligt tidsbokning.
Konsumentrådgivarens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds
På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller en- hetens verksamhet och hur beaktas de i utvecklingsarbetet?
Anmärkningar och klagomål tas upp i enhetens personalgrupp. Beroende på ärendets art informeras regionchefen. Ärendet utreds, dokumenteras och diskuteras tillsammans med servicetagaren och eller närstående. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig doku- menterad respons. Denna används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av sam- kommunens servicekvalitet.
Målsatt tid för behandling av anmärkningar Behandlingstid för anmärkningar är 14 dagar, dvs. respons besvaras inom två veckor
6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET
Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt
I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig rörlighet, ute- vistelse, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. Kvaliteten hos tjänster för barn
beskrivs i Lastensuojelun laatusuositus (kvalitetsrekommendation för barnskyddet, på finska): xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxx- tusuositus
På vilket sätt främjar tjänsterna klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funkt- ionsförmåga och delaktighet?
Främjande av välmående sker genom bland annat den individuella planen/genomfö- randeplanen, utvärderingar av till exempel psykolog/pedagog, tidiga tecken- kartläggning vid åldrande, konsultationer med experter och personal med specialkunnande, samt re- gelbunden uppföljning av läkare och sjukskötare. Servicetagarnas kontaktperson ansvar för att uppföljningar görs och dokumenteras.
Ordnande av motions-, kultur- och hobbyverksamhet
På enheten ordnas verksamhet med kulturella inslag såsom allsång med utomstående dragare, besök tilll djurgårdar, museum mm. Motion är en viktig dela av verksamheten, bl.a gruppgymnastik, bollsporter, promenader osv erbjuds dagligen.
På vilket sätt följer man upp hur målen uppfyllts i fråga om verksamhet som främjar kli- enternas funktionsförmåga och välmående samt rehabiliterande aktiviteter?
Tidigare uppställda mål gås igenom och utvärderas tillsammans med servicetagaren och vid behov också servicetagarens anhörig. Säsonggsamtal förverkligas 1-2 ggr/ år samt uppföljs 1-2 ggr/år. IP-plan förverkligas genom att kuratorn tillkallar möten och om det finns behov utöver det tar kontaktpersonen kontakt med kuratorn så att ett möte kan ordnas.
Näring
Näring och måltider samt seder och bruk i samband med dem utgör en väsentlig del av många socialvårdstjänster och har stor betydelse för klienterna. I näringen beaktas Livs- medelsverkets gällande rekommendationer om intag av näringsämnen samt matrekom- mendationer som utarbetats för befolkningen och för olika åldersgrupper.
Vid ordnandet av måltider bör man utöver klienternas önskemål beakta specialdieter (di- abetes, autoimmuna sjukdomar, födoämnesöverkänslighet och -allergier samt födoämne- sintoleranser) på ett sådant sätt att alla kan känna sig trygga. Kost som baserar sig på religion eller etisk övertygelse utgör en del av mångkulturella tjänster, vilket ska beaktas när service tillhandahålls.
Närings- och matrekommendationer: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx/xxxxxxxxx- jande-kost/narings--och-matrekommendationer/
På vilket sätt har mathållningen ordnats vid enheten?
INTEK kök tillreder ca 120 portioner lunch måndag – fredag. Portionerna serveras i matsalen. Köket kokar även kaffe till ca. 90 personer på morgon och eftermiddag.
Egenkontrollplan för köket finns. Enheten följer de nationella rekommendationerna gäl- lande näring
Hur beaktas klienternas önskemål och särskilda dieter och begränsningar?
Servicetagare får ge önskemål om maträtter de önskar. När ny servicetagare börjar i verksamheten meddelar servicetagaren sina xxxxxx/begränsningar till köket.
På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet?
Personalen stöder servicetagaren att välja hälsosam och näringsrik kost. Vid behov listas personliga närings- och /eller vätskeintag upp under viss tid.
Hygienpraxis
Kvalitetsmålen för hygiennivån vid enheten samt instruktionerna som utarbetats för upp- nående av denna nivå samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för egenkontrollen, i vilka det ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar förhindras.
Enhetens städning och klädvård utgör ett viktigt delområde i att upprätthålla allmän hy- giennivå och hindra spridning av infektioner. THL har publicerat en föreskrift (på finska) om förebyggande av infektioner i långvarig vård och omsorg (Föreskrift 2/2020): xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence=1&isAllowed=y
I fråga om hygienpraxis rekommenderas det att enheten utarbetar egna föreskrifter för normala förhållanden och därtill för förhållanden i undantagssituationer.
På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov iakttas enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner?
Enhetens städare 21h/vecka handhar den huvudsakliga städningen av toaletter och allmänna utyrmmen. Övrig personal och servicetagare deltar även i städningen på givna områden. Städningen sker enligt städ-coh hygienprogram från Diversey/Xxxxxxx
Hur förebygger man spridning av infektioner och smittsamma sjukdomar vid enheten?
Åtgärder enligt (58c§1 och 2 moment i lagen om smittsamma sjukdomar). Om en ser- vicetagare insjuknar eller vid misstanke om insjuknande hålls servicetagaren åtskillt från andra. Boendeenheten/anhöriga kontaktas. Personalen använder i skyddskläder enligt di- rektiv. Enheten bör ha det ordnat med tillräckligt många stationer för möjlighet att tvätta och desinficera händer.
På vilket sätt har enhetens städning och klädvård ordnats?
Enhetens städare 21h/ vecka handhar den huvudsakliga städningen av toaletter och allmänna utrymmen. Övrig personal och servicetagare deltar även i städningen på givna
områden. Städningen sker enligt städprogram/hygienprogram uppgjort tillsammans med Diversey. Storköket har eget städprogram/hygienprogram. Skilda tvättmaskiner används för allmän tvätt, städredskap och kökskläder. Kökets trasor tvättas i 90 grader helt separat från annan tvätt, likaså mopparna.
På vilket sätt har personalen utbildats/inskolats i att iaktta renhållning och klädvård vid enheten enligt anvisningar och standarder?
Städningen sker enligt städprogram/hygienprogram uppgjort tillsammans med Diver- sey/Xxxxxxx
Hälso- och sjukvård
För att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna säkerställas för klienterna ska enheten ha instruktioner om ordnande av icke-brådskande och brådskande sjukvård samt mun- och tandvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska också ha en instruktion för eventu- ella oväntade dödsfall.
På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de instruktioner som meddelats om mun- och tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och oväntade dödsfall?
Verkställs av boendeenheterna. Handlingsplan inför döden och oväntade dödsfall finns på enheten.
På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar?
Uppföljning av servicetagarens hälsotillstånd, inklusive kroniska sjukdomar, verkställs genom läkarbesök, konsultation och/ eller besök hos sjukskötare eller läkare vid HVC eller konsultläkare inom Kårkulla samkommun.
Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten?
Kontaktperson eller närvarande vårdpersonal. Boendeenheten/anhöriga kontaktas.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandlingen vid varje enhet baserar sig på en enhetsspecifik plan för läke- medelsbehandling som regelbundet uppdateras. Läkemedelsplanen ingår som en del även i inskolningen av personalen. Handboken ”Turvallinen lääkehoito” om säker läkemedels- behandling innehåller riktlinjer bland annat för genomförandet av läkemedelsbehand- lingen, ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas av varje anställd som deltar i att genomföra läkemedelsbehandlingen vid enheten. Anvisning- arna i handboken gäller både privata och offentliga enheter som bedriver läkemedelsbe- handling. Enligt handboken ska serviceproducenten utse en ansvarig person för läkeme- delsbehandlingen vid varje enhet. Inom egenkontrollen bör man identifiera och eliminera de risker som orsakas av bristfällig kompetens eller oklara förfaranden i läkemedelsbe- handling och läkemedelsförsörjning.
Turvallinen lääkehoito, Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveyden- huollossa (på finska): xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxx- dle/10024/129969/URN_ISBN_978-952-302-577-6.pdf?sequence
På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedels- behandling?
Läkemedelstillstånd krävs för alla personal som hanterar läkemedel. Läkemedelstills- tånd fås efter godkända tenter i givna delar i nätutbildningen för läkemedelsbehandling (LoVe) samt påvisat kunnande till en sjukskötare. Tillståndet är i kraft 5 år. Kårkulla Sam- kommuns läkemedelsplan är uppbyggd enligt THL:s uppdaterade handbok (2016). Sam- kommunala läkemedelsplanen genomgås årligen av externa sakkunnig. Enhetens specifika plan godkänns av Kårkullas överläkare.
Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten?
På enheten delas inga läkemedel. Läkemedel administeras ur färdig dosett märkt med servicetagarens namn, personuppgifter, läkemedlets namn och styrka, dos och tidpunkt/tidpunkterna för då dosen skall administreras, ordinerande läkares initialer. På enheten finns 4 stycken utsedda läkemedelsansvariga/dosettansvariga. All behörig perso- nal har läkemedelslov av Kårkullas läkare, detta innebär att de får dela ut medicin från dosett till servicetagarna. Även vid behov medicin har de rätt att ge. Vid behov läkemedel dokumenteras på en samkommunal blankett. Varje enhet har egen enhetsspecifik läke- medelsplan.
Sektorsövergripande samarbete
En klient inom socialvården kan behöva flera olika serviceformer samtidigt, och för äldre klienter har övergångar från en service till en annan visat sig vara särskilt riskfyllda. Även en klient inom barnskyddet kan vara i behov av tjänster från skola, hälso- och sjukvård, psykiatri, rehabilitering eller småbarnspedagogik. För att den samlade servicen ska vara fungerande för klienten och motsvara hans eller hennes behov behövs det samarbete mel- lan servicegivare, där kunskapsförmedlingen mellan olika aktörer har en särskilt stor be- tydelse.
Socialvårdslagens (1301/2014) 41 § innehåller bestämmelser om sektorsövergripande sam- arbete för ordnande av en servicehelhet som uppfyller klientens behov.
På vilket sätt har samarbetet och förmedlingen av information ordnats med de övriga servicegivarna inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet samt mel- lan olika förvaltningsområden?
Regional omsorgsbyrå och enhetschef ordnar nätverksträffar enligt behov och upprätt- håller samarbete mellan alla parter som deltar i vården som deltar i vården om personen. Överlåtelse och anhållan av handlingar sker endera med servicetagarens /intressebevaka- rens samtycke eller med stöd av lagen.
Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer
I fråga om klientsäkerhet gäller egenkontrollen inom socialvården de skyldigheter som härrör från socialvårdens lagstiftning. Olika myndigheter ansvarar för brand- och rädd- ningssäkerheten samt för boendehälsan och -säkerheten enligt den specifika lagstiftning som gäller för respektive område. Främjandet av klientsäkerheten förutsätter emellertid samarbete med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bland annat en plan om utrymningssäkerhet och skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till rädd- ningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att göra en anmälan till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt skyldigheten enligt äldreomsorgslagen att göra en anmä- lan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivil- liga organisationer utvecklar även beredskapen att bemöta och förebygga illabehandling av äldre personer.
Som en del av säkerställandet av klientsäkerheten ska en verksamhetsenhet som bedriver anmälningspliktig verksamhet ha gjort en anmälan till den kommunala hälsoskyddsmyn- digheten enligt 4 § i den förordning (1280/1994) som utfärdats med stöd av hälsoskydds- lagen.
På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur be- drivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer?
Enhetschefen ansvarar att räddningsplanen uppdateras årligen och när ändringar sker. Personalen förbinder sig att läsa och handla enligt planen. Myndighetskontroller görs re- gelbundet bl. a av släckningsapparatur. Brand och utrymningsövningar ordnas på eget ini- tiativ, samt månatlig kontroll av larm. Skyddsrond görs 1 ggr/månad vid montering/hant- verksavdelningen. Årlig riskbedömning förebygger uppkomsten av nya risker samt kartläg- ger kritiska arbetsmoment.
Har servicetagaren behov av intressebevakare kontaktar enhetschefen kuratorn på den regionala omsorgsbyrån. Kuratorn kontaktar servicetagarens hemkommun för utredningar av behov av intressebevakare. Kontakter till intressebevakare upprätthålls från enheten.
Personal
Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och dimensionering samt Vid perso- nalplaneringen beaktas den lagstiftning som tillämpas på verksamheten, till exempel i barnskyddsanstalter barnskyddslagen samt lagen om yrkesutbildade personer inom social- vården, som trädde i 1.3.2016. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Det behövliga anta- let anställda beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialservice är det särskilt viktigt att personalen har
tillräcklig yrkeskompetens i socialvård. En risk som ska beaktas i egenkontrollen är om enheten/servicen inte har tillräckligt med kunnig personal för vård och omsorg i relation till klienternas behov eller för stöd- och andra uppgifter. En otillräcklig personal i relation till klienternas servicebehov eller verksamhetskulturen vid enheten kan leda till onödiga begränsningar av klienternas självbestämmanderätt, en ostimulerande vardag och brist på utevistelse. Risk för klient- och patientsäkerheten uppstår även om den ansvariga perso- nen inte har tillräckligt med tid eller kompetens att arbeta som närmaste chef och verk- ställa egenkontrollen. Brister i personalens språkkunskaper och bristande kultursensitivi- tet riskerar klienternas möjligheter att få adekvata tjänster.
Av planen för egenkontroll ska det framgå hur många anställda enheten har i vård- och omsorgsarbete, personalstruktur (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka principer man kommit överens om för anlitande av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls of- fentligt framlagd skrivs inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, ar- betsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. Pla- nen ska innehålla uppgifter om hur tillräckliga personalresurser säkerställs, även i undan- tagssituationer.
Antal anställda inom vård och omsorg vid enheten samt personalstruktur?
Kårkulla strävar till att vara en god arbetsgivare med yrkeskunnig och servicetagarin- riktad personal som är motiverad och välmående. Personal som arbetar med direkt vård- kontakt är utbildad inom social- och hälsovård t. ex närvårdare, socionom, sjukskötare eller annan lämplig utbildning
På Intek jobbar: enhetschef (100%), 1 st chaufför (100%), 2 st yrkeshandledare/chaufför (100%), 2 st yrkeshandledare/kök (100%) 1 st städ (54,19%), 9 st handledare (100%), 1 st handledare (90%) 1 st handledare (80%)10 st vårdare (100%) 1 st vårdbiträde (78,43%) 1 st vårdbiträde (100%),
Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier?
Vikarier anställs enligt verkliga behovet. Vikariebehovet utvärderas kontinuerligt, t.ex. vid sjukfrånvaro, semester och moderskapsledigheter. Vikarier anställs via interna och externa kanaler. Vid lediganslagning av tillsvidarebefattningar och vikariat över 1 år, används rekryteringssystemet LAURA som är integrerat med offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx) På enheten finns också vikarielistor för kortvariga vikariat och brådskande behov. Det läggs stor vikt på att vikarierna är behöriga för att säkerställa trygg arbetsmiljö både för servicetagare och personal.
På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser med hänsyn till klienternas service- behov?
Personalmängden beror på antalet servicetagare, behovet av stöd och handledning, verksamhetsmiljö och den servicebeställning som hemkommunen gjort. Verksamhetsen- hetens vårdtyngd analyseras centralt minst 1 ggr/år utgående ifrån servicetagrenas vårdtyngd och fakturerade vårddygn. Vid uppgörandet av den årliga ekonomiplanen
beaktas önskemål om tilläggspersonal i mån av möjlighet. Utgångspunkten är att persoanlreurserna ska vara fördelade enligt vårdtyngden så att alla verksamhetsenheter har tillräckligt med personal. Styrande för personalresurseringen är den servicenivå som samkommunens medlemskommuner beviljat.
På vilket sätt säkerställs organiseringen av de ansvariga personernas/närmaste chefernas uppgifter på ett sådant sätt att den närmaste chefen har tillräckligt med tid att leda arbetet?
Enhetens 2 ställföreträdare och enhetschefen handhar arbetslistan och ordnar tillsam- mans med vikarier.
På vilket sätt säkerställs tillräckligt antal anställda som arbetar i stöduppgifter och biträ- dande uppgifter?
Vi har städare anställd 54,19% och 2 st kökspersonal 100%, 1 chaufför 100% och 2 st yrkeshandledare/chaufför 100%. Personalen städar sina arbetsrum och toaletterna varje dag.
Principer för rekrytering av personal
Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. I synnerhet vid rekrytering av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska särskilt personernas lämplighet och pålitlighet beaktas. Vid rekrytering ska arbetsgivaren kontrollera register- uppgifterna som införts om sökanden i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården (Suosikki). Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kunnande. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbets- sökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.
Xxxxx är principerna för rekrytering av personal till enheten?
Kårkulla samkommuns rekryterare samt regionala rekryteringsteam arbetar aktivt för att marknadsföra Kårkulla samkommun som en attraktiv arbetsgivare och ge information om Kårkullas verksamhet. Rekrytering av personal sker efter behovsutvärdering bland an- nat via rekryteringssystemet LAURA, som är integrerat med organisationens webbsida och offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Det finns färdigt uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och annonsmallar där information inför rekryteringen framgår, bland annat behörighetskrav och språkkrav. Året runt kan dessutom personer som är in- tresserade av att arbeta inom samkommunen lämna in en öppen ansökan som sparas i rekryterinssystemet XXXXX, tillgänglig för enhetschefer och regionchefer. Vikarier anställs ofta via öppna ansökan. Xxxxxxxxx tjänster och befattningar besätts efter att offentliga ansökningar inkommit, intervjutillfällen ordnats och utvärderats. Kårkulla samkommun- prioriterar tillsvidareanställningar.
På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som ska arbeta i klienternas hem eller med barn?
Vid rekrytering värdesätts erfarenhet av liknande arbete och goda insikter i värderin- gar och principer i arbete med personer med specialbehov. Utgångspunkten är att samtliga anställda ska ha lämplig utbildning för arbetsuppgiften, vara motiverade och visa gott bemötande. För att kunna arbeta ensam som ansvarig för servicetagare behövs registrering hos Valvira. Då läkemedel hanteras krävs läkemedelstillstånd i forma av avklarad LoVe- tentamen. Lämplighet kontrolleras på begäran via referenser. Straffregisterutdrag bör uppvisas av personal som arbetar med barn under 18 år. Anställningarna inleds med prö- votid upp till hälften av anställningstiden, dock maximalt 6 månader.
En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning
Vård- och omsorgspersonalen inskolas i klientarbete, behandling av klientuppgifter samt i genomförandet av egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enheten samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad be- tydelse när arbetsgemenskapen tillägnar sig en ny verksamhetskultur och ett nytt förhåll- ningssätt till klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stödja självbestäm- manderätten eller inom egenkontrollen. Lagen om yrkesutbildade personer inom social- vården innehåller bestämmelser om yrkespersonernas skyldighet att upprätthålla och ut- veckla sin yrkeskompetens och arbetsgivarens skyldighet att göra det möjligt för de an- ställda att delta i fortbildning. Att säkerställa personalens kompetens i läkemedelsbe- handling utgör ett särskilt viktigt delområde i fortbildningen.
I 42 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs se- parat, att personalen i verksamhetsenheter som ger specialomsorger ska introduceras i och få anvisningar om de arbetsmetoder och sätt genom vilka man stöder och främjar förutsättningarna för vårdtagarna att klara sig på egen hand och deras självbestämman- derätt. Personalen vid enheter som ger specialomsorger ska utbildas i att förebygga situ- ationer som kräver användning av begränsningsåtgärder och att använda sådana åtgärder korrekt.
På vilket sätt sköter enheten inskolningen av nyanställda och studerande i klientarbetet och i att genomföra egenkontrollen?
Enhetenschefen ansvarar för enhetsintroduktionen. Handboken ”så här jobbar vi på Kårkulla” samt fortbildningen ”introduktion för nyanställda” är viktiga verktyg vid intro- duktionen. För varje studerande, praktikant och nyanställd utses en handledare som ans- varar för introduktionen i det praktiska arbetet och delgivandet av allt nödvändigt mate- rial. Checklista för introduktion av ny personal genomgås med samtlig ny personal och arkiveras enligt föreskrifter på vrksamhetsenheten. Enhetscheferna har stöd av en års- klocka med arbetsuppgifter. Samtlig personal tar del av och förbinder sig till överenskom- melserna i Kårkulla samkommuns dokument ”Egenkontrollplan för socialservice” och ”Egenkontrollplan för informationssäkerhet” och datasäkerhetspolicyn.
På vilket sätt har fortbildning för personalen ordnats?
Samkommunens fortbildning utgår från social- och hälsovårdsministeriets rekommen- dationer. Enhetscheferna har möjlighet att föreslå kurser som verksamheten kunde ha nytta av. Fortbildning ordnas enligt anvisningar i ”Kårkulla samkommuns personal- och fortbildningsplan” (extern fortbildning, direktiv och fördelning) och med hjälp av interna fortbildningsmoduler. Största delen av fortbildningarna erbjuds internt eller hålls av ex- terna leverantörer. Årligen ordnas chefsutbildning för samkommunens enhetschefer med teman som chefens roll och funktion, allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalför- valtning och IT. Målsättningen är att samtlig personall kan delta i fortbildning tre dagar per år. Utvärdering av forbildning görs i samband med årliga utvecklingssamtal med närmaste chef.
Personalens anmälningsskyldighet
Socialvårdslagen (1301/2014) innehåller bestämmelser om skyldigheten för anställda (48– 49 §) att göra en anmälan om ett missförhållande eller en risk för missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för en klient. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämp- ning av anmälningsskyldigheten ska utarbetas för verksamhetsenheten, och de ska ingå i planen för egenkontroll. I lagen framhålls det att den person som gjort anmälan inte får bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.
Den person som tar emot en anmälan ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risken för ett uppenbart missförhållande. Om så inte sker ska den som gjort anmälan underrätta regionförvaltningsverket om ärendet. I enhetens egenkontroll fast- ställs på vilket sätt korrigerande åtgärder genomförs i riskhanteringsprocessen. Om miss- förhållandet är sådant att det kan rättas till inom ramen för det förfarande som tillämpas i enhetens egenkontroll inleds åtgärder omedelbart. Om missförhållandet är sådant att det kräver åtgärder av den som ansvarar för ordnandet av tjänsterna överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till en behörig instans.
På vilket sätt har enheten ordnat förfarandet i fråga om personalens skyldighet att anmäla missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienten och hur behandlas anmäl- ningarna, samt uppgifter om hur korrigerande åtgärder genomförs inom ramen för enhet- ens egenkontroll (se riskhantering).
Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rappor- tera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kvaliteten kan rapporteras till enhetschef, regionchef eller samkommunsdirektören. Res- ponsen dokumenteras via Kårkullas webbsida, unde responslänken i databasen Qpro. Till- bud rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro. Korrigerande åtgärder genomförs i prioritetsordning enligt utförd riskbedömning samt från HaiPro- rapporter. Planerade åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföljningsplaner antecknas. Hän- delser som påverkar enheten tas vid behov upp på interna arbetsplatsmöten, där xxxxxx- sen analyseras och gås igenom samt där det diskuteras om hur risker kan minskas.
Händelsen diskuteras även med berörda servicetagare och vid behov med anhöriga samt informeras vid behov om hur dessa kan söka om ersättning.
Xxx har personalens fortbildning ordnats?
Fortbildning ordnas enligt anvisningar i ”Kårkulla samkommuns persoanl- och fortbild- ningsplan” (extern fortbildning, direktiv och fördelning) och med hjälp av interna fortbild- ningsmoduler. Största delen av fortbildningarna erbjuds internt eller hålls av externa le- veratörer. Under pandemitiden har det regionalt hållits endast några kurser, Först hjälp- kurs via Teams och LoVe tenttillfällen.
Lokaler
Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verk- samheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis vid placering av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning kan ordnas.
Andra frågor till stöd för planeringen:
- Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem?
- På vilket sätt kan klienten påverka inredning av sitt rum/sin bostad?
- Används klientens personliga lokaler för annat ändamål, om klienten är borta en längre tid?
Principer för användning av utrymmen:
Enhetens nya verksamhetsutrymmen är belägen på Boxxxxxxxxxxxxx 00 x Xxxxxxxxx. Fastigheten omfattar verksamhet för ca. 85 – 90 servicetagare och 30 personal. Fastighe- ten omfattar både LO och ALO verksamhet.
Fastigheten omfattar 2005 kvm innefattar:
Arbetsrum för olka servicetagargrupper med beaktande av individuella behov och önske- mål.
Utrymmen för underleverans och hantverksutrymmen, lager och befolkningsskydd. Sam- manlagt ca 25 servicetagare och 4 personal
Dagliga grupperan består av 40 servicetagare och 8 -9 personal
Funkis och strukturgrupperna består av 25 servicetagare och 12 personal Storkök med 2 personal och städ 1 personal och 3 – 5 servicetagare
I Fastigheten finns utrymmen i form av gymnastiksal, fysiorum, undervisningskök, 19 st wc:n, 5 st. Kanslier, matsal och storkök, städ- och tvättstuga, förråd, sinnesrum, omkläd- ningsrum, arbetsrum mm.
Fastigheten är byggd enligt servicetagarnas behov och är ibruktagen 11.1.2021
Tekniska lösningar
Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika bevakningskameror samt larmap- parater och personsökare. I planen för egenkontroll anges principerna för användning av de apparater som är i bruk, exempelvis om kamerorna har en inspelningsfunktion eller inte, var apparaterna är placerade, för vilket ändamål de används och vem som ansvarar för deras korrekta användning. I planen anges även principer och praxis för anskaffning av larmtelefoner till hemvårdens klienter samt anges den arbetstagare som ansvarar för in- struktionen i deras användning och för apparatens funktionssäkerhet.
I 7 § 13 punkten i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) föreskrivs det om skyldigheten för en leverantör av xxxxxxxxxxx och andra motsvarande tjänster att upprätta ett säkerhets- dokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker. Enligt paragrafens 2 mom. kan säkerhetsdokumentet ersättas med de uppgifter om de omständigheter som beaktats i denna plan för egenkontroll.
Vilka tekniska lösningar har enheten för passerkontroll och för klienternas eget bruk?
På enheten används Abloy Pulse nyckelsystem. Servicetagarna har tillgång till alla utrymmen under arbetsdagen. Endast förråd, tvättstuga, städcentral hålls låsta. Ytterdör- rarna låsta kl.15 - 07
På vilket sätt säkerställer man att de larmapparater och personsökare som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras?
På enheten finns inga larmapparater. Servicetagarna lämnas inte oövervakade.
Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för funktionssäkerheten av larm- telefoner och personsökare?
-
Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård
Styrningen av och tillsynen över produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (medi- cintekniska produkter) övergick i början av år 2020 från Valvira till Fimea. Användning och underhåll av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt instruktion i använd- ningen av dem vid socialvårdens enheter innebär betydande säkerhetsrisker. Förebyggan- det av dessa risker ska beaktas i egenkontrollen.
Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdartiklar som klas- sificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om förfa- randet i samband med dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjuk- vård (629/2010). Med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård avses instrument, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrust- ning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för användning på människor bland annat vid påvisande, förebyggande, övervakning, behandling och lind- ring av sjukdom eller skada eller vid undersökning eller ersättning av anatomin eller av en fysiologisk process. Produkter som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, sår- förband o. dyl.
Skyldigheterna för yrkesmässiga användare inom hälso- och sjukvården har fastställts i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010, 24–26 §). Organisat- ionen ska utse en ansvarig person som svarar för att man vid enheten iakttar lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
Medicintekniska produkter FIMEA: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxx- dukter
Fimeas blankett för användarens anmälan om risksituation: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxxx/000000/000000/0000-00- K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4n+vaaratilanneilmoituslomake_sv.pdf/06547e3f-b620-537c- 3f90-6542e4cbc226?t=1577451373642
På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel och produkter och utrustning för hälso- och sjukvård som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i att använda dem och underhållet fungerar?
Utvärdering och kartläggning av behövliga hjälpmedel kan göras av experter vid Kår- kullas Expert- och utvecklingscenter (fysioterapeut, ergoterapeut, musikterapeut och pe- dagogisk handledare) med överläkare, närstående och/eller av servicetagarens kontakt- person tillsammans med servicetagaren själv och enhetschef. Personal vid EUC eller HVC hjälper personalen att instruera servicetagaren i användning av hjälpmedlen.
På vilket sätt säkerställer man att tillbörliga anmälningar om risksituationer skickas in om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård?
Personalen på enheten ser till att apparater (liftar, sängar och dyl) granskas och testas årligen av leverantörer som vi införskaffat hjälpmedlen av. De personliga hjälpmedel som är skaffade av servicetagarens hemkommun och då är det hjälpmedles utlåningen som ansvarar för granskningen. Personalen kontaktar hjälpmedelsansvarige i respektive kom- mun om något hjälpmedel går sönder.
Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård vid enheten
Hela personalgruppen är ansvarig. Telefonnummer till enheten är 0247 431 609, 0247 431 610, 0247 431 612
8 DOKUMENTERING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER
Med personuppgifter avses varje uppgift som anknyter till en identifierad eller identifier- bar fysisk person. Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifter känsliga, sekre- tessbelagda personuppgifter. Uppgifter som gäller hälsa hör till särskilda kategorier av personuppgifter som endast kan behandlas under vissa förutsättningar. Av god informat- ionshantering förutsätts att den är planerad under hela hanteringen alltifrån dokumente- ring av klientarbetet till arkivering och förstöring av uppgifterna. I praktiken bildas vid behandlingen av personuppgifter om klienter inom socialvården ett sådant personregister som avses i lagstiftningen. På behandling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna data- skyddsförordning (EU) 2016/679. Dessutom tillämpas den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Behandlingen av personuppgifter påverkas också av den lagstiftningen som gäller separat för varje bransch.
Dataskyddslagen: xxxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxx/xxxxx/0000/00000000
EU:s allmänna dataskyddsförordning: xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx-xxx- tent/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679
Dataombudsmannens anvisning – Register över behandling: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx- ter-over-behandling
Med personuppgiftsansvarig avses den organisation som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter. Med person- uppgiftsbiträde avses till exempel en enhet/service som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Den personuppgiftsansvarige ska meddela instrukt- ioner bl.a. till sina underställda personer som har tillgång till uppgifterna (dataskyddsför- ordningen, artikel 29).
Dataskyddsförordningen innehåller även bestämmelser om de centrala principerna för be- handling av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska anmäla personuppgiftsinci- denter till tillsynsmyndigheten och till de registrerade. Bestämmelser om den registrera- des rättigheter ingår i kapitel 3 i förordningen, som också innehåller regler om information till den registrerade.
På webbplatsen för dataombudsmannens byrå finns en täckande samling anvisningar om tillbörlig behandling av personuppgifter: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat en myndighetsföreskrift till enheter inom social- och hälsovården (Föreskrift 2/2015) om egenkontroll av de krav som ställs på användningen av informationssystem enligt 19 h § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Planen för egenkontroll av informationssy- stem är ett separat dokument som inte behöver hållas offentligt framlagt, men som utgör en del av enhetens sammanlagda egenkontroll.
THL:s föreskrift: xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/000000/0000000/XXX_Xx- rays_2_2015_Omavalvontasuunnitelman_selvitykset_ja_vaa- timukset_201501_sv.pdf/1f002f6c-bb92-5a51-ef1a-753931a4a433?t=1583309120679
Dokumentering av klientarbete
Varje yrkesutbildad person bär ansvaret för att klientarbetet dokumenteras. Skyldigheten att anteckna klientuppgifter börjar när en myndighet inom socialvården har fått vetskap om personens eventuella behov av socialvårdstjänster eller när en privat serviceproducent börjar tillhandahålla socialservice på basis av ett avtal. Skyldigheten i fråga om anteck- ningen av klientuppgifter föreskrivs i 4 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015). Anteckning av klientuppgifterna för en enskild klient är en skyldighet för varje yrkesutbildad person och förutsätter ett professionellt övervägande av vilka uppgifter som i varje enskilt fall är väsentliga och tillräckliga. I fortsättningen styrs dokumenteringen med hjälp av strukturerade handlingar, varom en föreskrift kommer att utfärdas av THL under år 2020. I 3 kapitlet i lagen föreskrivs det om vilka basuppgifter som ska antecknas i en klienthandling.
På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten iakttar den lagstiftning som gäller om dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsfö- reskrifter som gäller vid enheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter?
Varje anställd förbinder sig till ett livslångt tystnadsplikts- och sekretessavtal vid ans- tällningens början. Internt sammanställda manualer för elektroniska klientdataprogram och webbutbildningar är under arbete. Processerna för hantering av identitets- oc klient- data formaliseras via officiella styrdokument. Processerna i sig automatiseras så långt det är möjligt för att bättre kunna följa upp att data har den livslängd den behöver och kräver. Kårkulla har en registerbeskrivning för klientregister samt en egenkontrollplan kring infor- mationssäkerhet och en datasäkerhetspolicy.
På vilket sätt ordnas inskolningen av personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter och i dataskydd, och hur ordnas fortbildningen?
Enhetschefen eller enhetens ställföreträdare introducerar och delger tillgängligt ma- terial kring säker informationshantering
På vilket sätt inskolas enhetens anställda i att anteckna klientuppgifter?
Piloteringsprojekt i klientdokumentering har hållits åt personalen och kommer att uppdateras innan den elektroniska rapporteringen tas i bruk.
På vilket sätt säkerställer man att klientarbetet dokumenteras utan dröjsmål och på ett ändamålsenligt sätt?
All personal har fått eller kommer att få skolning i hur man dokumenterar. I Kansas- kolningen behandlar man innehållet i dokumenteringen och objektiviteten. Tid för
dokumentering avsätts i slutet av dagen och om möjligt så att servicetagaren deltar i dokumentationen. Personalen är skyldig att dokumentera det som sker under dagen.
Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter
DPO(Data Protection Officer) Fiarone Oy, Xxxxx Xxxxxxxx,xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Har ett register över behandling av sekretessbelagda personuppgifter utarbetats för en- heten?
Ja Nej x
Nödvändiga register upprätthålls samkommunalt.
9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLAN
Utvecklingsbehov som framförts av klienter eller personal eller som uppdagats via risk- hanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder.
Enhetsspecifik information om utvecklingsbehov i fråga om servicekvaliteten och klient- säkerheten erhålls från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlas samtliga anmälningar om missförhållanden och uppdagade utvecklingsbehov och, beroende på hur allvarlig risken är, utarbetas en plan för avhjälpande av missförhållandet.
Verksamhetens nya utrymmen är anpassade för våra servicetagare och deras behov.
I fastighetsbyggets planeringsskede har personalens och servicetagarnas behov och öns- kemål beaktats.
Verksamhetens innehåll bedöms och utvecklas kontinuerligt genom: Utvecklingssamtal 1 ggr/ år
Riskbedömningar 1ggr/ år Respons
HaiPro
Husmöten 1 ggr/månad Servicetagarråd Anhörigråd
Utveckingsbehoven tas upp i enhetens arbetsteam, ärenden utreds, dokumenteras och diskuteras.
10 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL
Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetens ansvariga föreståndare. Ort och datum Jakobstad 02.12.2021 Underskrift Xxxxx Xxxxxxx