HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Organiseringen av social- och hälsovårdsväsendet i Helsingfors var ett åter- kommande samtalsämne. På begäran av stadsfullmäktige gjordes en täckande utredning över social- och hälsovårdsväsendet före första maj och i slutet av november beslutade fullmäktige att slå samman social- och hälsovårdsväsen- det, den finskspråkiga dagvården undantagen, i början av år 2013. Detta var startskottet till en analys av nuläget, med vars hjälp man började söka det bästa möjliga sättet att slå samman funktionerna. Två avdelningschefer från hälso- vårdscentralen övergick i slutet av året till att förbereda denna reform.

Förväntningarna är höga. Problem som beror på ämbetsverkens gränssnitt rör främst planeringen och koordineringen av platser för dygnet runt vård och

omsorg samt tjänsterna för mental hälsa och missbrukare, som ordnas skilt från varandra inom sjukvårdsdistriktet och två olika förvaltningar. Detta medför situ- ationer där vård- och servicekedjorna stockas och köerna från HNS, stadssjuk- huset och Aurora sjukhus inte kan avvecklas och patienterna tas in för dygnet runt vård vid socialverket inom en rimlig tid.

Vi kommer ihåg första maj även av en annan anledning. Den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft i början av maj. Lagen gav patienterna större val- frihet. Från och med vappen har patienter och klienter kunna välja sin vårdenhet och den person med yrkesutbildning inom hälsovården som ger vården. Inte särskilt många Helsingforsbor kände dock behov av att göra detta; endast unge- fär tre procent av Helsingforsborna bytte till exempel hälsostation. Hälsovårds- centralen klarade sig fint även förbi denna milstolpe. Vi förberedde gemen- samma spelregeler och riktlinjer om valfriheten samt informerade klienterna om dessa i god tid.

Kontinuerliga förnyelser och förändringar känns ibland tunga, speciellt när de planeras och genomförs vid sidan av de vanliga, dagliga arbetsuppgifterna. Vi måste under hela förberedningen säkerställa att vi sköter vår grunduppgift, det vill säga främjar och vårdar Helsingforsbornas hälsa, smidigt.

Trots att förändringarna löst varandra i snabb takt har vi ändå inte brukat ta rollen av en åskådare. Vi vill delta i förändringen som en aktiv aktör och expert. Vi har mycket som vi kan bidra med i planeringen av den nya organisationen.

Av år 2011 minns vi även de många erkännandena som vi fick: hälsovårdscen- tralens elektroniska hälsokort utsågs till årets kvalitetsinnovation, Helsingfors valdes till årets bästa rökfria arbetsplats och projektet Terve Asunnoton (”Frisk bostadslös”) belönades med TERVE-Sos-priset. Dessutom beslutade

vi att delta i Aalto-universitetets projekt Wellbeing 365. Projektet är ett av spetsprojekten inom World Design Capital Helsinki 2012. När vi ännu beaktar att de hälsovårdstjänster som produceras och ordnas av Helsingfors stad i fjol användes av 71 procent av Helsingforsborna och att vi höll oss inom budgeten, kan vi vara relativt nöjda. Detta ger en

bra grund för planeringen av tjänsterna och den nya organisationen.

Xxxxx Xxxxxxx verkställande direktör

KSAMHETSBERÄTTELSE 2011

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT ÖVER ÅR 2011 HÄLSOVÅRDSCENTRALENS VER SAMHETS

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

2

Helsingfors hälsovårdscentrals uppgift och målsättningar

År 2016 vill vi, att

• Hälsovårdscentralens tjänster är bland de bästa i branschen och de ordnas kostnadseffektivt.

• Vården är effektiv och trygg.

• Den kunniga personalen stödjer Helsingforsborna i att främja sin hälsa och vårda sina sjukdomar.

• Kundtjänsten är vänlig och smidig.

• Hälsovårdscentralen är en bra och eftertraktad arbetsgivare som sörjer för arbetshälsan hos sina anställda.

BILD: XXXXX XXXXXX

Helsingfors hälsovårdscentral är Fin- lands största. Hälsovårdscentralen hade i slutet av år 2011 över 8 430 anställda vid fler än 90 verksamhets- ställen i olika delar av staden.

Hälsovårdscentralen tillhandahåller Helsingforsborna basservice inom hälsovården samt specialsjukvårdens tjänster inom psykiatri för vuxna, invärtesmedicin, geriatri, neurologi och fysiatri. De övriga tjänsterna inom specialsjukvården köper Hel- singfors av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Hälsovårdscentralens verksamhet styrs av våra värden, som är invå- narecentrerad, ekologisk inriktning, rättvisa, lönsamhet, trygghet och företagarvänlighet.

Hälsovårdscentralens målsättningar för åren 2011–2013 är följande:

• Vi ska främja Helsingforsbornas hälsa och jämna ut skillnaderna

i hälsotillståndet mellan olika befolkningsgrupper.

• Vi ska trygga tillgången till vård och servicens kvalitet.

• Vi ska säkerställa tillräckliga och kunniga personalresurser samt

sörja för de anställdas arbetshälsa.

BILD: XXXXX XXXXXX

Hälsovårdscentralen har som uppgift att främja Helsingforsbornas hälsa och ordna nödvändig vård av sjuk- domar i samarbete med sjukvårdsdi- striktet.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

3

Hälsovårdscentralens organisation

Inom hälsovårdscentralen finns fem avdelningar med ansvar för den kli- niska verksamheten. De centralise- rade förvaltnings- och stödtjänsterna produceras av förvaltnings- och servicecentralen.

Helsingfors hälsovårdscentrals organisatio

Hälsovårdsnämnden

Verkställande direktör

Xxxxx Xxxxxxx

Hälsovårdscentralen förfogade år 2011 över 1 430 egna vårdplatser, vil- ket är 55 vårdplatser mindre än under det föregående året. Minskningen i antalet vårdplatser berodde på att hälsovårdscentralen avstod från Dals dagsjukhus (20 platser) och att man vid stadssjukhuset drog in 35 inpla- nerade platser. Hälsovårdscentralen köpte under 2011 vård på bäddavdel- ningar motsvarande ungefär 65 vård- platser för Helsingforsbor.

Hälsovårdscentralens egna vårdplatser fördelades enligt följande:

Platser på psykiatriska sjukhus 308 Platser på akutsjukhus 1 029 Platser på hemsjukhus 93

Förvaltnings- och servicecentralen

Utvecklingschef Xxxxxx Xxxxxxx Strategienheten Förvaltningsserviceenhet Stödserviceenhet

Hälsostationerna

Chef för hälsostationerna Xxxxx Xxxxxxxxxx

26 hälsostationer

Främjandet av hälsan och rådgivnings- arbetet, skol- och studenthälsovården

Hemvården

Chef för hemvården Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx

6 hemvårdens serviceområden

140 hemvårdsteam

Tandvården

Ledande tandläkaren Xxxxx Xxxxxxxxx

39 tandkliniker

Stadssjukhuset

Tf chefsläkare Xxxxxx Xxxxxxxx Chefsläkare Xxxx Xxxxxx från 1.4. Haartmans, Hertonäs, Dals, Malms/ Marias och Storkärrets sjukhus

Psykiatri

ChefspsykiaterTuula Saarela 5 psykiatriska polikliniker och Aurora sjukhus

Hälsovårdsnämnden 2011

Ledamöter Ersättare

Xxxxx Xxxxxxx, SDP, ordförande Xxxxx Xxxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx, Saml., vice ordförande Xxxxx Xxxxxxxxxx, från och med 28.9 Xxxxx Xxxxxx

Xxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxx Xxxxxxx, från och med 30.3 Sanna Aivio

Xxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxx Xxxxxxxx

Xxxx Xxxxxxxxx, Cent Xxxxx Xxxxxxxxxxx, från och med 16.3 Xxxx Xxxxxxx

Xxxxx Xxxxx, SDP Xxxxxx Xxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx, Gröna Xxxxxxx Xxxxxxxx, från och med 16.11 Xxx Xxxxxx-Xxxxxxx

Xxxxx Xxxxx Gröna Xxxxxx Xxxxxxxxx

Xxxx Xxxxxx, Vänst., från och med 31.1 Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

Stadsstyrelsens företrädare Vice företrädare

Xxxx Xxxxxxxx, Gröna, från och med 14.9 Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxx, från och med 24.1 Xxxxx Xxxxxxx

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

4

Helsingforsarna som användare av hälsovårdens tjänster

Helsingfors hade vid årsskiftet 2011– 2012 cirka 596 000 invånare, vilket

är över 7 000 fler än ett år tidigare. Ökningen av invånarantalet berodde på invandring, inflyttning från andra orter i Finland samt på ökad nativi- tet. Av Helsingforsborna var i slutet av år 2010 cirka 6 procent svensk- språkiga och 11,48 procent hade något annat språk än finska eller svenska som modersmål.

Vid hälsovårdscentralen utarbe-

tar man varje år förutom en strategi också en analys av verksamhetsmil- jön till stöd av planeringen. I analy- sen granskas på basis av forsknings- data samt verksamhetsanalyser och ekonomiska analyser de utveck- lingsutmaningar som hälsovården i Helsingfors står inför under de när- maste åren. Analysen stödde den strategi som valts vid hälsovårds- centralen och som lyfte fram beho- vet av att främja hälsan och minska skillnaderna i hälsa. Analysen visade att de regionala skillnaderna och skillnaderna mellan befolknings- grupper har vuxit i Helsingfors.

Stödet till rökfrihet och minskad alko- holkonsumtion är den effektivaste och kostnadseffektivaste metoden som hälsovården har för att främja invånarnas hälsa och minska skill- naderna i hälsa. Viktiga åtaganden för att minska skillnaderna i hälsa är Fortsättningen på programmet Ett rökfritt Helsingfors, genomföran-

det av handlingsprogrammet för att minska alkoholkonsumtionen och slutförandet av projektet Ett sunt Hel- singfors och projektet Sund stads- del samt etablering av de nya verk- samhetssätten som tagits fram inom dessa.

Den största delen av Helsingfors- borna använde hälsovårdscentralens tjänster

År 2011 använde 71 procent av Hel- singforsborna de hälsovårdstjäns- ter som produceras och ordnas av Helsingfors stad. Antalet användare minskade med 16 000 personer från det föregående året. Den största orsaken till förändringen är de omfat- tande vaccinationerna mot svinin-

BILD: XXXXX XXXXXX

Läkare Xxxx Xxxx, specialiserad i allmän- medicin, från Nordsjö hälsostation

xxxxxxxx som gavs år 2010 och som medförde en ökning i antalet perso- ner som använde tjänsterna år 2010.

Utöver Helsingforsborna använde över 27 000 personer från andra orter hälsovårdscentralens tjänster. Antalet klienter från andra kommu- ner har fortsatt öka, i år var ökningen 6 procent från det föregående året.

Av Helsingforsborna använde år 2011

3,6 % hemvårdens tjänster

8 % polikliniktjänster inom den somatiska specialsjukvården

10 % rådgivningsbyråns tjänster 13 % hälsovårdscentralens

jourmottagningstjänster

37 % hälsostationens läkarmottagning

27 % tandvårdens tjänster

33 % hälsostationens hälsovårdarmottagning

2,7 % psykiatrins tjänster

Antalet besök per år per verksamhetsområde presenteras i avsnitt 9.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

5

Främja Helsingforsbornas hälsa och jämna ut skillnaderna i hälsa

BILD: RHINOCEROS OY

En ny hälsostation byggs i Kvarnbäcken

Helsingfors stad – årets bästa rökfria arbetsplats 2011

Helsingfors stad fortsatte programmet Ett rökfritt Helsingfors som inleddes år 2007 och ska pågå fram till år 2015. Den viktigaste målsättningen för pro- grammet, som drivs gemensamt av hälsovårdscentralen, Helsingfors stads andra förvaltningar och folkhälsoorganisationer, är att åstadkomma att barn och ungdomar i Helsingfors får växa upp i en rökfri omgivning. År 2011 låg tyngdpunkten i arbetet för att främja barns och ungas hälsa på cigarretter, snus och rusmedel.

Helsingfors stad belönades vid evenemanget Ett rökfritt Finland 2040 med första pris i tävlingen Bästa rökfria arbetsplats 2011. Helsingfors tilldelades detta erkännande för stadens föredömliga aktivitet och målmedvetna arbete för att utveckla rökfriheten och främja rökstopp på arbetsplatser.

Vid sidan av programmet Ett rökfritt Helsingfors lanserades år 2011 projektet En rökfri huvudstadsregion. Detta projekt har som uppgift att stöda arbetet för rökfrihet i huvudstadsregionens kommuner. Projektet En rökfri huvud- stadsregion och Finlands ASH r.f. (Action on Smoking in Health) utfrågade invånarna i huvudstadsregionen om rökning och om rökfrihet i deras hem- kommuner. Invånarna i huvudstadsregionen gav sitt oreserverade stöd till kommunernas arbete för rökfrihet.

Ansvarsfull alkoholkonsumtion

Stadsstyrelsen behandlade Åtgärdsprogrammet för ansvarsfull alkoholkon- sumtion som utarbetades för Helsingfors under ledning av hälsovårdscentra- len våren 2011. Stadsstyrelsen antecknade arbetsgruppens rapport för känne- dom och uppmanade nämnderna och direktionerna att vidta de åtgärder som de anser vara de bästa för att minska alkoholrelaterade skador i Helsingfors. Hälsovårdscentralen förberedde sig för att göra sitt för att främja ansvarsfull alkoholkonsumtion bland invånarna och för att skydda särskilt barn och unga mot alkohol.

Det elektroniska hälsokortet årets kvalitetsinnovation

Det elektroniska hälsokortet, som testades av 800 invånare i östra Helsing- fors, vann Laatukeskus kvalitetsinnovationstävling i kategorin Den offentliga sektorn och ideella organisationer. Försöket bestod av en elektronisk hälso- kontroll, en personlig hälsoenkät och hälsoträning. Den webbaserade tjäns- ten var ett bra stöd för invånarnas egenvård, och med hjälp av tjänsten kunde man hitta personer med förhöjd risk att insjukna i diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Det elektroniska hälsokortet utvecklades i slutet av år 2011 inom Helsingfors stads program Sund stadsdel (2008–2011). Programmet drevs i samarbete

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Republikens president Xxxxx Xxxxxxx räckte över Laatukeskus innovationspris för hälsovårdscentralens elektroniska hälsokort

BILD: LAATUKESKUS EXCELLENCE FINLAND

mellan stadens olika ämbetsverk, invånare i Hertonäs basdistrikt, företag, orga- nisationer och Forum Virium Helsingfors och hade som mål att främja hälsa och välfärd. Hälsovårdscentralen hade ansvaret för programmet, vars centrala aktörer var social-, utbildnings- och idrottsverket. Programmet strävade efter att skapa kreativa lösningar för samarbetet mellan olika aktörer som arbetar för att främja hälsan och ta fram nya servicekoncept, förbättra tillgången till tjäns- ter och utveckla serviceplattformar. Programmet bestod av tolv delprojekt.

Inom ramen för programmet Sund stadsdel erbjöds patienter vid Hertonäs och Forsby hälsostationer möjlighet att skicka resultatet från blodtrycksmätningen i hemmet till hälsostationen via mobiltelefonen. Inom ramen för projektet Dag- skift på krogen begav sig hälsovårdsstuderande vid yrkeshögskolan Metropolia till krogar där de stod till kundernas förfogande. Tjänsten fick ett gott bemö- tande och mycket uppmärksamhet i medier. I projektet MobileHealth uppma- nades invånare genom textmeddelanden på mobiltelefonen att öka vardags- motionen. Försöket visade att positiv respons på vardagsmotionen kan ändra personens beteende på lång sikt.

BILD: XXXXX XXXXXX

Under programmets sista verksamhetsår inrättades en ny slags hälsorådgiv- ningstjänst i köpcentret i Östra centrum, Hälsohållplatsen. På Hälsohållplatsen görs riskbedömningar av hälsotillståndet, ges enskild handledning och hänvi- sas klienterna vid behov till fortsatta undersökningar. Ungdomscentralen i sin tur ansvarade för projektet för ungdomarnas regionala påverkan, som på våren kulminerade med ett samtal mellan de unga och kandidater i riksdagsvalet om begränsning av imagereklam för alkohol.

Hälsohållplatsen i Östra centrum

År 2011 planerades och utvecklades även Idealinko (”Idéslungan”), en öppen utvecklingsmodell för flera parter med riksomfattande betydelse. Idealinko är inte en kanal för hörande eller respons, utan en modell för problembase-

rad innovation, där deltagarnas engagemang i processen spelar en viktig roll. I Idealinko arbetar man gemensamt för att omsätta enskilda idéer i nya tjänste- former eller verktyg. Ett exempel på en idé som förverkligats med hjälp av Ide- alinko är infoTV som installerades på Hertonäs hälsostation. Mall för Idealinko söktes hos experter inom National Health Service, det offentliga hälsovårds- systemet i England.

Idealinko, det elektroniska hälsokortet och hälsotjänster på krogen har även väckt uppmärksamhet i hemlandet och utomlands.

Övertandläkare Xxxxx Xxxxxxx och ansvarig munhygienist Xxxxx Xxxxxxx i sitt arbete vid enheten för specialtandvård

BILD: XXXXX XXXXXXXXXXX-XXXXX

Hälsovårdscentralens evenemang om hälsa på Strömmingsmarknaden

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: XXXXX XXXXXX

Elektroniska tjänster och stöd för egenvården

Helsingforsbornas egenvård understöddes genom att öppna en webbplats för egenvård (xxx.xxx.xx/xxxx- hoito) och ordna tillställningar och föreläsningar för allmänheten om temat hälsa tillsammans med den tredje sektorn och folkhälsoorganisationer (evene- manget Ett gott cityliv, hälsoevenemanget på Ström- mingsmarknaden, Skarpit stadilaiset -kvällen och Hälsohållplatsens temadagar). På stadssjukhusets polikliniker ordnades informationsgrupper för nyin- sjuknade långtidssjuka och deras anhöriga.

Hälsovårdens elektroniska tjänster togs i bruk efter att de testats inom yrkes- högskolornas studenthälsovård, vid mödra- och barnrådgivningen i Åggelby samt på Forsby hälsostation. Med hjälp av den elektroniska tjänsten kan stu- derande vid yrkeshögskolor och rådgivningbyråns klienter boka, omboka och avboka mottagningstider samt sköta ärenden med en hälsovårdare över en skyddad förbindelse. Studerande kan dessutom fylla i en hälsoenkät på nätet. Hälsovårdarna kan i sin tur skicka klienterna gsm- och webbmeddelanden direkt ur patientdatasystemet. Meddelandena lagras i klientens patientupp- gifter.

Invånarna tyckte att det var lätt att använda de elektroniska tjänsterna, fastän de för att göra detta måste ingå ett avtal och använda sina personliga webbankskoder. För yrkesutbildade personer inom hälsovården var det vik- tigt att de för klienterna avsedda elektroniska tjänsterna kunde integreras i patientdatasystemet så att de inte behövde flytta över information mellan olika system.

Inom mun- och tandhälsovården har elektroniska tjänster som är integrerade i patientdatasystemet använts redan under flera år. År 2011 tog man inom mun- och tandhälsovården i bruk digital egen anmälning vid 24 tandkliniker. När klienterna anmäler sig via en automat, påskyndas verksamheten vid tand- kliniken, då klienterna inte längre behöver köa till kansliet för att anmäla sig till mottagningen. År 2011 gjordes över 70 000 anmälningar via automaterna, vilket betyder att var tredje klient inom mun- och tandhälsovården utnyttjade möjligheten.

TERVEYTTÄ HELSINKILÄISILLE

Stöd för de unga på nätet

Hälsovårdarna inom projektet Verkkoterkkari (2008–2012) fortsatte sitt mång- professionella arbete för ungdomar på Habbohotellet, IRC-Galleriet och webbplatsen Xxxx.xx. Som ny verksamhetsform öppnade de en Facebooksida tillsammans med de anställda vid socialverkets projekt för sociala tjänster för barn och ungdomar på webben (Vespa). Twitter tog de i bruk under hösten för kommunikationen mellan samarbetspartner.

Verkkoterkkarit-projektets hälsovårdare började även testa ett samtalsverktyg med öppen källkod. Verktyget testades på två skolors hemsidor tillsammans med Xxxxxx, som koordinerar det förebyggande missbruksarbetet i Helsing- fors. På hösten utvidgades verksamheten till frågespalten och webbplatsen Pulmakulma, Kompassens sida för rådgivning och information för unga till- sammans med representanter för social- och utbildningsverket.

Verkkoterkkari-projektet är hälsovårdscentralens samarbetsprojekt med det riksomfattande Xxxxxx.xx som koordineras av socialverket och Helsing-

fors ungdomscentral. Ett av projektmålen är att utveckla och beskriva hälso- vårdarnas mångprofessionella arbete på nätet. Om det mångprofessionella arbetet på nätet publicerades tillsammans med samarbetspartnerna rappor- ten Kohtaamisen keinoja kehittämässä. Publikationen fick finansiellt under- stöd från Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Med skol- och studerandehälsovården genomfördes utbildningen Sosiaali- sen median ympäristöt ja verkkopelaaminen (”Sociala medier som miljö och nätspel”) för skolhälsovårdare, -läkare och psykiatriska sjukskötare inom skol- hälsovården. Utbildningen svarade mot ett behov och i responsen som gavs på utbildningen konstaterades att den hjälpte deltagarna att förstå elevernas vardag.

Verkkoterkkari-projektet har visat att unga har ett behov av anonyma samtal på internet med så låg tröskel som möjligt. Det är en viktig tjänst som i fram- tiden kommer att komplettera de befintliga webbaserade hälsovårdstjänsterna som sträcker sig från den öppna webbplatsen för egenvård och elektroniska tjänster som kräver stark identifikation.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: XXXXX XXXXXXXX / HELSINGFORS STADS MEDIEBANK

Hjälp och stöd nära invånarna

För att förebygga utslagning bland ungdomar och minska skillnaderna i hälsa bland befolkningen testade man inom det treåriga projektet Ett sunt Helsing- fors nya hälsotjänster som fördes nära de hjälpbehövande. Projektet som slutfördes i slutet av år 2011 bestod av följande delprojekt: Tsemppari, Från jour till vård, Förebyggande av marginalisering på grund av långtidsarbets- löshet och Förebyggande av marginalisering bland unga.

I Tsemppari-projektet begav sig psykiatriska sjukskötare, d.v.s. tsempparile- dare, till yrkesläroanstalter och gav stöd åt elever med många frånvarotim- mar eller som var i färd att avbryta studierna. Tsempparihandledarna samar- betade intensivt med läroanstalternas elevvårdsgrupper och målsättningen var att förebygga skolavhopp. Projektet fortsätter ännu år 2012.

De verksamhetsmodeller som skapats inom delpro- jekten visade att ungdomar som riskerar att bli eller redan har blivit utslagna kan med hjälp av inrik- tade stödåtgärder handle- das tillbaka till utbildning eller arbete eller också kan man stödja dem att hitta sin plats i livet. Det väsent- liga är att stödet riktas till de faser i livet då den unga riskerar att hamna utanför utbildning eller arbete.

Inom Från jour till vård-projektet utgjorde missbrukarvårdare som anställts till jourmottagningarna vid Haartmanska och Xxxxx sjukhus en extra perso- nalstyrka för jourmottagningens beredskap att ingripa i riskkonsumtion av rusmedel. På initiativ som togs inom ramen för projektet inrättades också en befattning för en koordinator för missbrukarvården.

Inom projektet Förebyggande av marginalisering på grund av långtidsarbets- löshet erbjöds långtidsarbetslösa möjlighet till en kostnadsfri hälsokontroll vid Östra centrums Arbets- och näringsbyrå. Antalet långtidsarbetslösa som hänvisades till hälsovårdarens mottagning var dock mindre än planerat och projektet avbröts sommaren 2011.

Inom projektet Förebyggande av marginalisering bland unga skapades med Diakonissanstalten en verksamhetsmodell, där ungdomar som hittats med hjälp av uppsökande arbete hänvisades till de hälsovårdstjänster som de behövde. Ungdomar som riskerar att bli eller redan har blivit utslagna hjälp- tes tillsammans med de projektanställda vid Diakonissanstaltens projekt Vamos genom att inrätta mottagningar för en psykiatrisk sjukskötare och läkare vid De ungas verksamhetscenter. Under projektet fick över 600 ung- domar hjälp. Den psykiatriska sjukskötaren och läkaren fortsätter sitt arbete inom Vamosprojektet när detta projekt är slutfört.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: XXXX XXXXX / HELSINGFORS STADS MEDIEBANK

Projektet Terve Asunnoton (”Frisk bostadslös”) belönades

Institutet för hälsa och välfärd tilldelade ett av 2011 års TERVE-SOS-priser till Terve Asunnoton-projektet. TERVE-SOS-priset är ett erkännande som Institu- tet för hälsa och välfärd tilldelar ett exceptionellt lyckat, föredömligt eller på riksomfattande nivå betydande och innovativt forsknings- och utvecklings- projekt eller försök inom social- och hälsovården.

Projektets utgångspunkt var att erbjuda ett skyddsnät för de människor som på grund av sin svåra livssituation inte kan eller klarar av att söka sig till den vård som de behöver. Projektet genomfördes i samarbete mellan inner- stadens hälsostationer och socialverkets servicecenter i Sandudden.

Vid servicecentret i Sandudden erbjöds för bostadslösa övernattare hälso- vårdstjänster för problem av jourmottagningskaraktär och för utredning av långvariga sjukdomar. Socialarbetarna kartlade den bostadslösas sociala trygghet. Projektets läkare deltog vid behov i bedömningen av vårdbehovet och upprättande av utlåtanden. Vid behov ordnades den bostadslösa fortsatt vård.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: XXXXX XXXXXX

6

Trygga tillgången till vård och servicens kvalitet

Universitetstandkliniken

Servicesedelförsök hjälpte till att hålla vårdgarantin

Helsingfors hälsovårdscentral kunde i huvudsak hålla sig till vårdgarantin väl under år 2011. Hälsostationernas och mun- och tandhälsovårdens tele- fontjänst stockades tidvis. Därför beslutade man att år 2012 ta i bruk en åter- uppringningstjänst på hälsostationerna, rådgivningsbyråerna och hälso- vårdens centraliserade tidsbeställning. Tack vare återuppringningstjänsten slipper klienterna att stå i telefonköer, eftersom vårdenheten ringer upp klienten om de inte direkt kan besvara klientens samtal. Återuppringnings- tjänsten säkerställer tillsammans med telefonrådgivningen för hälsotjänster (tfn 09 100 23) att klienterna varje vardag under tjänstetid får direkt kontakt med hälsovården.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Inom mun- och tandhälsovården säkerställdes tillgången till icke-brådskande vård genom ett servicesedelförsök som inleddes på våren. Försöket pågår fram till sommaren 2012. Försöket fick en bra start: ett stort antal service- producenter anmälde sig och år 2011 beviljades servicesedlar för mun- och tandhälsovården för fler än 7 000 Helsingforsbor. Också inom tjocktarmsun- dersökningar med endoskop och psykoterapi som ingår i medicinsk reha- bilitering inleddes servicesedelförsök under våren. Inom dessa funktioner användes dock färre servicesedlar än inom mun- och tandhälsovården. I fort- sättningen är det viktigt att utveckla ett elektroniskt servicesedelsystem så att verksamheten blir smidigare både för serviceproducenterna och för de anställda. Beslut om verksamhetens fortsättning fattas våren 2012.

Vårdgarantin verkställdes även inom hälsovårdscentralens somatiska och psykiatriska specialsjukvård. Patienterna togs in för vård på stadssjukhusets och psykiatrins polikliniker inom sex månader. Servicesedelförsöket inom endoskopiundersökningar tillsammans med kliniskt extra arbete som utfördes av den egna personalen förkortade väntetiden för vård. Väntetiden till den fysiatriska polikliniken förkortades mot årets slut. På motsvarande sätt belas- tades minnespoliklinikera mot slutet av året. Vård kunde dock erbjudas inom de lagstadgade sex månaderna.

BILD: XXXXXX XXXXXXXX

Verksamheten vid Aurora sjukhus och inom den psykiatriska öppenvården omorganiserades enligt de särskilda behoven som vården av patienterna ställer. Särskild uppmärksamhet fästes vid vården av patienter med psykiska störningar, patienter som samtidigt led av psykiska störningar och missbruks- problem eller en psykossjukdom och vid att förbättra dessa patienters för- utsättningar för rehabilitering. Målsättningen är att varje patients individu- ella vårdkedja är en oavbruten helhet både i hälsovårdscentralen och mellan socialverkets och HNS tjänster. Socialverket ökade antalet serviceboende- platser, vilket underlättade boendesituationen för rehabiliteringspatienter inom mentalvården och också verksamheten vid Aurora sjukhus.

Psykiatrin deltog i utvecklingen av det nationellt och internationellt betydande systemet för uppföljning och bedömning av mentalvården (InterRAI-Mental Health) tillsammans med THL.

Mer valfrihet för invånarna

Medicine licentiat Xxxxx Xxxxxxxxx under sin civiltjänstgöring vid Fem- kantens hälsostation

Den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft den 1 maj 2011. Helsingfors- borna har ända sedan dess kunnat välja vilken hälsostation eller rådgivnings- byrå i Helsingfors de vill besöka. Förutom hälsostationen har invånarna kun- nat välja sitt arbetspar med husläkare och egen skötare med vårdansvar och i rådgivningsbyrån sin hälsovårdare. Merparten av Helsingforsborna har dock velat stanna kvar som patient vid den närmaste hälsostationen. Endast min- dre än tre procent av invånarna har bytt hälsostation.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Sjukskötare Xxxxxxxx Xxxxxx

från Malms sjukhus

BILD: XXXXXX XXXXXXXX

Kompetensen på hälsostationerna stärktes

För att stöda hälsostationernas arbetspar med husläkare och egen skötare anställdes missbruksarbetare och socialrådgivare. Det nya verksamhetssättet utvecklades inom ramen för Helsingfors socialverks och hälsovårdscentrals projekt Hälsostationen är kommuninvånarens användargränssnitt.

Helsingforsborna kan söka sig till hälsostationernas mottagning med miss- bruksarbetare och socialrådgivare själv eller bli hänvisade dit av läkaren eller skötaren. Klienterna har hittat den nya tjänsten relativt väl och mottagningarna har fått många sådana patienter som inte har använt missbrukar- eller social- tjänsterna förut, men som har behov av dem. Målsättningen är att ytterligare effektivera samarbetet mellan hälsostationsläkare och -skötare samt de pro- jektanställda, för att så många som behöver tjänsten kan dra nytta av den.

På hälsostationerna inrättades fysioterapeutmottagningar som tar emot patienter med akuta rygg- och nackbesvär. Dessa jourmottagningar utgör ett stöd för arbetsparen med husläkare och egen skötare. Avsikten med det nya verksamhetssättet är att patienter med akuta rygg- och nackbesvär får sitt tillstånd bedömt samt ges vård snabbt och att förebygga att besvären blir kroniska och att stärka patienternas egenvård. Införandet av den nya verk- samhetmodellen har förlöpt väl. Enligt den respons som fåtts från hälso- stationerna har detta frigjort läkarnas och skötarnas arbetstid, som de har kunnat använda på andra patientgrupper, medan fysioterapeuterna har foku- serat på vården av patienter med rygg- och nackbesvär. I det nästa skedet ska den fysioterapeutmottagningen så småningom utvidgas till att omfatta vår- den av patienter med smärtor i axlar och symtom i de nedre extremiterna.

På hälsostationerna fortsattes den meeting-liknande gruppkonsultationen med invärtesläkare. Vid Femkantens och Tölö hälsostationer inleddes ett för- sök med en mottagning med invärtesläkare. Med hjälp av nya verksamhets- modeller och bredare mångprofessionellt arbete riktas de olika medarbetar- nas arbetsinsats på de uppgifter där deras yrkeskunskap speciellt behövs.

Sårskötare Xxxxxxx Xxxxxxxx och hälsovårdare Xxxxx Xxxxxxxx från hemvården

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: RHINOCEROS OY

Inom hemvården fortsattes stödet till klienternas vardagsmotion

Inom hemvården fortsatte man att stödja klienternas vardagsmotion och goda kosthållning. År 2011 låg tyngdpunkten dessutom på att utveckla hem- vårdspersonalens kompetens inom läkemedelsbehandling. Målsättningen är att alla hemvårdsklienter upprättas ett motionsavtal som stöd för den dagliga motionen. Man fäste särskild uppmärksamhet vid en god kosthållning hos klienterna och deras vikt-/längdförhållande (BMI) följdes upp regelbundet.

Som alternativ för den traditionella måltidstjänsten erbjöds klienterna en måltidsautomat, i vilken de kunde välja måltiderna för två veckor åt gången.

Hemvårdens team för mental hälsa (36 anställda) flyttades i början av år 2011 till den psykiatriska öppenvården. Tack vare denna ändring i verksamheten kunde tjänsterna för öppenvårdspatienter utvecklas som en helhet och tjäns- terna samt vården som mentalvårdsteamet står för inriktas bättre för psykia- trins patienter.

Smidigare vårdkedjor utgör en utmaning för utvecklingen av verksamheten

Hemvården riktades till medelsvåra patienter. Hemvården utvecklade tillsammans med stads- sjukhuset, hälsostationerna, socialverket och HNS vården av patienter med minnessjukdomar genom att upprätta en vårdkedja för patienter med minnessjukdomar. Sex minneskoordinato- rer vid hemvården stödde vården av patienter med minnessjukdomar i samarbete med hem-

vårdens basteam och specialister i geriatri.

Sjukskötare Xxxx Xxxxxxxxx från Dals sjukhus

BILD: XXXXX XXXXXX

Utvecklingen av Storkärrs sjukhus från ett långtidssjukhus till ett rehabili- terande akutsjukhus fortsatte. Verksamhetsförändringen har lyckats väl. År 2011 ökade vårdperioderna vid Storkärrs sjukhus med 70 procent. Av patien- terna kom 80 procent till sjukhuset för fortsatt vård från HNS eller jourenhe- terna vid Haartmanska och Maria sjukhus.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Ett nytt sjukhus med jourmottagning

byggs i Malm

Sjukskötare Xxxx Xxxxxxxxx från

Dals sjukhus

BILD: XXXXX XXXXXX

BILD: XXXXXX XXXXXXXX

Trots ändringen av verksamheten vid Storkärrs sjukhus och utvecklingen av vården av patienter med minnessjukdom förbättrades vårdkedjornas smidig- het inte väsentligt. Antalet förseningsdagar som uppstod i samband med flytt av patienter från HNS bäddavdelningar till fortsatt vård vid hälsovårdscentralen var något större än året innan och HNS återbetalade i juli den separata vänte- dagsavgiften. Helsingfors fick år 2011 förseningsavgifter för ungefär 1 200 dagar.

Patienternas väntetider till dygnet runt vård har varit långa i stadssjukhuset, speciellt vad gäller multisjuka patienter under 65 år. I hemmen och på service- hem har det vårdats allt multisjukare patienter än förr, vilket har lett till allt fler rusningar på jourmottagningarna vid Maria sjukhus och Haartmanska sjukhu- set. Jourmottagningen vid Malms sjukhus bedriver sin verksamhet i ett befolk- ningsskyddsrum i Maria sjukhus. Denna lokal utgör en utmaning för jourverk- samheten. Xxxxxxxxxxxxxxxx kan flytta tillbaka till Malm våren 2014, då de nya jourmottagningslokalerna färdigställs.

Man försöker lösa problemet med smidigheten av vårdkedjorna genom att slå samman social- och hälsovårdsväsendet, den finskspråkiga dagvården undan- tagen, i början av år 2013. Stadsfullmäktige fattade beslut i ärendet i slutet av november 2011.

Patientsäkerheten en del av kvaliteten

Hälsovårdscentralen fortsatte den långsiktiga utvecklingen av kvaliteten och uppföljningen av verksamheten. Avdelningarna uppdaterade sina verksamhets- beskrivningar och personalens kvalitetskompetens utvecklades med kvalitets- utbildningar. Hälsovårdscentralen intresserade forskare från olika områden som forskningsplats. I hälsovårdscentralen beviljades år 2011 forskningstillstånd för över ett hundra forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskningarnas omfattning varierade från lärdomsprov till stora internationella läkemedelsundersökningar.

För Helsingfors hälsovårdscentral förbereddes en patientsäkerhetsplan som krävs i den nya hälso- och sjukvårdslagen. Patientsäkerheten är en central del av vårdkvaliteten och organisationens riskhantering. Vid Helsingfors hälso- vårdscentral har patientsäkerheten utvecklats under flera år i samband med för- bättring av vårdkvaliteten och läkemedelskompetensen. En viktig målsättning i patientsäkerhetsplanen är att skapa en verksamhetskultur där farliga situationer och skadliga händelser kan behandlas öppet. Med planen säkerställs att patien- terna får vid hälsovårdscentralen den vård de behöver på ett tryggt sätt. I nästa skede omsätts planen i praktiken och man kommer överens om gemensamma uppföljningsmetoder.

Miljöfrågor har integrerats till utvecklingen av verksamhetens kvalitet. År 2011 upprättades vid hälsovårdscentralen ett miljöprogram utifrån resultaten från en miljöutredning. Miljöprogrammet består av följande huvudpunkter: energiför- brukning, avfall, transporter, anskaffningar och personalens miljömedvetenhet.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

7

Trygga tillgången till kompetent och tillräcklig personal

Personalvolym och personalstruktur

Hälsovårdscentralen hade i slutet av år 2011 sammanlagt 8 430 anställda i huvudsyssla, varav 78,6 procent var fast anställda. Antalet fast anställda sjönk något från det föregående året (79,1 procent). Antalet sysselsatta anställda var 101. Medelåldern för personalen var 44 år.

Andelen personal med invandrarbakgrund ökade i alla personalgrupper för- utom bland läkare. Vid slutet av året fanns det 551 anställda med invandrar- bakgrund. Antalet anställda med svenska som modersmål var 194.

Hälsovårdscentralens personal per verksamhetsenhet 2010 och 2011

Hälsostationerna

Hemvården Tandvården Stadssjukhuset

Psykiatrin Förvaltnings- och servicecentralen

Koncernen

0 500 1 000 1 500

2 000

2011

1 954

1 976

2 173

2 169

1 057

1 005

991

1 002

764

739

1 476

432

2010

2 500 person

Personal i huvudsyssla enligt personalgrupp 2010 och 2011

Läkare Tandläkare

Sjukskötare, olika grader Övrig vårdpersonal Övrig personal

Totalt

+37 Förändring %

697

660

226

8 430

8 340

1 998

2 012

819

707

2 69

2 73

+112

-45

-14

+90

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 person

2011

Antalet befattningar var 7 335.

2010

Utmaningen är en tillräcklig och yrkeskunnig personal

Hälsovårdscentralens utmaning är att kunna anställa ett tillräckligt antal yrkeskunnig personal som stannar i arbetet. Tillsammans med personal- centralen genomförde man en enkät om arbetsgivarbilden för läkare och

sjukskötare, vars resultat utnyttjades som underlag för åtgärder som ska förbättra tillgången till personal. I rekryteringen utnyttjades mer aktivt än tidigare samarbete med universi- tet bland annat i undervisningshäl- sovårds-centralsverksamheten och studerandes praktik.

Tillgången till läkare, tandläkare och övrig personal blev bättre, men underskottet av sjukskötare av olika

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

grader och övrig vårdpersonal ökade från det föregående året.

Totalt arbetskraftsunderskott i slutet av året 2007–2011 (%)

	2007	2008	2009	2010	2011
Läkare	7,5	10,6	6,7	9,8	6,3
Tandläkare	12,4	11,0	7,0	12,3	9,3
Sjukskötare, olika grader	5,9	6,2	4,3	3,8	4,2
Övrig vårdpersonal	5,2	6,0	3,6	4,9	6,3

Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxxx Xxxxxxxx vid den

fysiatriska polikliniken

BILD: XXXXX XXXXXX

Övrig personal 3,5 4,8 2,4 5,0 4,8

Hälsovårdscentralens personal i tävlingen Stadin soudut

HÄLSA FÖR HELSIBNIGLDFO: RMSABROKRUS SNELLMAN

Kompetensutveckling och arbetshälsa

Som stöd till rekryteringen fortsat- tes läroavtals- och rekryteringsut- bildningarna. År 2009 startade en arbetskraftspolitisk läroavtalsutbild- ningsgrupp för närvårdare samt en rekryteringsutbildning, som var en behörighetsutbildning avsedd för sjukskötare med invandrarbakgrund. Hösten 2011 inleddes en ny utbild- ning i språkfärdigheter som krävs i yrket till stöd för sysselsättning för sjukskötare i Valviras register med ett annat modersmål än finska.

Tyngdpunktsområden inom utveck- ling av personalen år 2011 låg på att stärka chefernas kompetens bland

annat med hjälp av webbutbild- ningen Chefens ABC, en trygg medi- cinbehandling och den elektroniska klassificeringen av vårdarbetet. Inlär- ningen av finska hos anställda med invandrarbakgrund understöddes med stadens utbildning och genom att delta i personalcentralens projekt för utveckling av finskakunskaperna som behövs i yrket. Sammanlagt uppgick antalet utbildningsdagar för personalen till 28 481.

Sjukfrånvaron minskade något under år 2011. Positivt var att antalet korta sjukfrånvaron minskade. Frånvaron har lyfts fram på individens och arbetsgemenskapens nivå och man har sökt lösningar samt utnyttjat företagshälsovårdens tjänster. Spe- ciellt vid hälsostationerna har man arbetat vidare för att etablera verk- samhetsmodellerna för Tidigt stöd och Xxxx vid återkomst som verktyg för chefsarbetet. Utvecklingsprojek- tet vars mål var att få kontroll över sjukfrånvaron slutfördes och infoga- des till chefsarbetet på två service- områden inom hemvården.

Arbetshälsan hos anställda som arbetar i skift och utför nattar- bete understöddes med ergono- misk arbetsskiftsplanering. För att omsätta stödet i praktiken på ett omfattande sätt genomfördes med stadens arbetshälsoanslag ett pro-

BILD: XXXXX XXXXXX

jekt, där man gav utbildning och ord- nade verkstäder för dem som pla- nerar arbetsskift samt analyserade

Hälsocentralläkare Xxxx Xxxxx och avdelningsskötare Xxxx Xxxxxxxxx mäter patientens ögontryck

skiftlistor. Också mun- och tand- hälsovården beviljades arbetshäl- soanslag. Anslaget allokerades till pilotprojektet ”aktiv fritid för äldre anställda” för tandskötare och mun- hygienister som har fyllt 55 år och utför direkt vårdarbete. Pilotprojek- tet inleddes i september 2011 i sam- arbete med Xxxxxxxxxxxx åldrings- centrum.

År 2011 genomfördes med hjälp av arbetshälsoanslag fortsättningspro- jektet Osaajamalli käytäntöön -jatko- hanke ikäjohtamisen vahvistamiseksi erityisesti kotihoidossa ja kaupung- insairaalassa (”Expertmodellen i praktiken – ett fortsättningsprojekt för att stärka åldersledningen speci- ellt inom hemvården i vid stadssjuk- huset”).

Helsingfors stads enkät om arbets- hälsa genomfördes vid hälsovårds- centralen i oktober 2011 för nionde gången. Personalen upplevde att arbetshälsan förbättrats på många olika delområden.

Förbättring hade skett speciellt i avsnittet om arbetsgemenskapens funktion och ledning av arbetsge- menskap. I avsnittet om arbetsför- hållanden och säkerhet kunde en svag försämring ses. I de öppna kommentarerna lyfte informanterna fram chefsarbetets funktion, resur- ser, arbetstid och hur förändringar i arbetet påverkar arbetshälsan.

Enligt stadens strategi och hälso- vårdscentralens riktlinjer fortsat- tes den förutseende personalplane- ringen, där man med beaktande av ekonomin tar hänsyn till kvalitativa

och kvantitativa personalbehov som föranleds av förändringar i verksam- hetsmiljön.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

8

Ekonomisk översikt

Ekonomin utföll planenligt för den egna verksamhetens del

Driftskostnaderna utan avskrivningar för hälsovården i Helsingfors var år 2011 sammanlagt 1 075,4 miljoner euro, vilket är 33,4 miljoner euro (3,2

%) mer än året innan. Budgeten som helhet överskreds med 14,2 miljoner euro (1,3 %), vilket förklaras av HNS- samkommunens överskridning. Häl- sovårdscentralens egen verksamhet höll sig inom budgeten.

Budgetinkomsterna uppgick till 75,1 miljoner euro, vilket underskred budgeten med 1,9 miljoner euro. De viktigaste inkomstposterna var för-

Hälsovårdens bokslut 2011

Budgetutfall (utan avskrivningar)	Budget 1 000 €	Bokslut 1 000 €	Differens 1 000 €
Hälsovårdscentralen
Utgifter	602 059	601 993	66
Inkomster	77 012	75 134	-1 878
HNS	459 124	473 428	-14 304

säljningsinkomsterna (24,8 miljoner euro), inkomsterna från avgifter (42,9 miljoner euro) samt hyresinkoms- terna (4,1 miljoner euro). Med inkom- sterna från avgifter täcktes cirka

17,1 procent av utgifterna för hälso- vårdscentralens egen verksamhet. Driftsinkomsterna minskade med 1,6 miljoner euro jämfört med det före- gående året.

Löner

Övriga personal utgifter Köp av klienttjänster

Köp av andra tjänster Material upphandling

Hyror

Övriga utgifter

Hälsovårdscentralens utgifter 2010 – 2011

281,9

274,4

98,3

95,4

505,5

486,4

109,9

103,9

32,9

31,3

44,6

44,2

2,3

6,4

Hälsovårdens ekonomi BS 2011, driftskostnader, utgifter per utgifts- slag 1 075,4 miljo-

ner euro (1 042,0 mn euro BS 2010)

2011

2010

0 000 000 000 400 500 600 milj. €

Hälsovårdscentralens inkomster 2010 – 2011

Försäljningsinkomster Betalningsinkomster Hyresinkomster

Övriga inkomster

Hälsovårdens ekonomi BS 2011, driftsinkomster, inkomster per inkomstslag 75,1

24,8

4,1

3,3

3,0

25,

42,

43,

miljoner euro (76,7 mn euro BS 2010)

2011

2010

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 milj. €

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: XXXXX XXXXXX

Produktivitet och kostnadsutveckling

Hälsovårdscentralens produktivitet ökade lite jämfört med året innan. Produktiviteten ökade på grund av ett ökat antal besök inom hemvår- den samt utvidgandet av de elek- troniska tjänsterna. Målsättningen för de elektroniska tjänsterna är öka produktiviteten så att resurser för mottagningsarbete frigörs samt att ersätta samtal eller besök med de elektroniska tjänsterna.

Enligt en utredning som gjordes inom mun- och tandhälsovården tar det i genomsnitt 1,5 minuter att ta emot en patients anmälning i

patientbyrån. När 24 tandkliniker gick över till att patienterna själv anmä- ler sig fick personalen över dessa 1,5 minuter för andra uppgifter fler än

70 000 gånger under 2011.

Hälsovårdscentralens produktivitet 2008–2011

2008

2009

2010

2011

Hälsovårdscentralens enheters utgifter och inkomster (1000 euro)

31.12.2010 (interna poster ingår)

Driftsutgifter och inkomster per enhet	Utgifter/100 €	Inkomster/1000 €
Hälsovårdscentralens verksamhetsområden
Hälsostationerna	133 775	9 432
Hemvården	107 582	9 149
Mun- och tandhälsovården	62 944	15 756
Stadssjukhuset	208 367	27 300
Psykiatrin	75 553	4 097
Gemensamma funktioner Koncernförvaltningen	23 556	25 956
Förvaltnings- och servicecentralen	97 477	90 613
HN	473 428

Kostnaderna för Helsingforsbornas hälsovård uppgick till 1 791 euro per invånare. Kostnaden per invånare steg med 43 euro (2,5 %) från året innan.

102 %

101

100

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

BILD: XXXXX XXXXXX

9

För Helsingforsbor producerade hälsovårdstjänster

Primärskötare Xxxx Xxxxx

från Dals sjukhus

Hälsovårdscentralen producerade år 2011 sammanlagt över 4,6 miljoner öppenvårdsbesök på hälsostationerna, tandklinikerna, poliklinikerna, hemvården och psykiatrin. Antalet bäddavdelningsdygn blev cirka 500 000. (tabell s. 24)

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Haartmans sjukhus

BILD: XXXXX XXXXXX

De av hälsovårdscentralen producerade tjänsterna användes av 393 054 Helsingforsbor, HNS tjänster användes av 160 661 Helsingforsbor.

Hälsovårdens prestationer 2008–2011 (1000 st.)

2008 2009 2010 2011

Hälsovårdscentralverksamheten
Besök i öppenvården	4 014	4 158	4 283	4 490
Akutvårdsdygn	330	328	418	401
Besök i den psykiatriska öppenvården	156	151	149	157
Öppenvårdsdygn inom psykiatrin	68	64	67	66
Bäddavdelningsdygn inom psykiatrin	100	101	101	99
HNS-samkommun
DRG-produkter (somatiska)	206	190	202	204
Öppenvårdsbesök inom psykiatrin	109	118	118	106
Bäddavdelningsdygn inom psykiatrin	93	90	96	88

Hälsostationernas läkar- och hälsovårdarmottagningar besöktes år 2011 sammanlagt närmare 1 miljon gånger. Därtill steg antalet besök på hälso- vårdscentralens jourmottagningar för vuxna och barn till 124 000 och på jour- poliklinikerna till 36 000. Under året besöktes rådgivningsbyråerna 250 000 gånger och skol- och studerandehälsovården 200 000 gånger.

Helsingfors har under de senaste åren ökat hemvården. Hemvården gjorde år 2011 över 2,2 miljoner hembesök. Hemvårdsbesöken har ökat med 180 000 besök från föregående år. Stadssjukhusets vårddygn på bäddavdelningarna ökade med 17 000, vilket berodde på att antalet bäddplatser var mindre än under det föregående året.

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Hälsostationer 2011

Prestationer

Öppna sjukvårdens läkarmottagning 459 000

Läkarnas vårdsamtal 210 000

Hälsovårdarens mottagning 435 000

Hälsovårdarens vårdsamtal 95 000

Skol- och studerandehälsovården 201 000

Hälsorådgivning 256 000

Barnens hälsovårdscentraljour 24 000

Foniatriska mottagningen 2000

Specialtalterapi för barn 20 000

Läkarförmedling 2 000

Sammanlagt 1 691 000

Hemvården 2011

Prestationer

Hemvården (egen verksamhet) 2 208 000

Mun- och tandhälsovården 2011

Prestationer

Tandvårdsbesök (egen verksamhet) 374 000

Stadssjukhuset 2011

Prestationer

Öppenvården Tidsbeställningspolikliniker (grundläggande inre medicin,

neurologi, fysiatri, geriatri) 45 000

Hälsovårdscentraljour för vuxna 99 000

Poliklinikjour 36 000

Övriga besök (tillnyktringsvård, handikapprådgivning, rehabiliterings-

poliklinik, ögonbottenfotografering) 25 000

Öppenvårdsbesök sammanlagt 205 000

Vård på bäddavdelning

Akutvård 185 000

Jourens avdelningsvård 69 000

Rehabiliteringens avdelningsvård 117 000

Hemsjukhuset 30 000

Vård på bäddavdelning sammanlagt 401 000

Psykiatrin 2011

Prestationer

Öppenvården

Psykiatriska poliklinikerna	131 000
Vårdsamtal vid psykiatriska poliklinikerna	37 000
Psykiatriska jourpolikliniken	9 000
Rehabiliteringspsykiatriska polikliniken	4 000
Dagsjukhus	14 000
Öppenvårdsbesök sammanlagt	195 000
Boenderehabilitering inom psykiatrin	45 000
Familjevård inom psykiatrin	21 000
Öppenvårdsdagar sammanlagt	66 000
Anstaltsvård Bäddavdelningsvård inom psykiatrin	60 000
Psykiatriska jourpoliklinikens bäddavdelningsvård	2 000
Rehabiliteringspsykiatriska poliklinikens bäddavdelningsvård	37 000
Vårddygn på bäddavdelning sammanlagt	99 000

Document Metadata

Table of Contents

HÄLSA FÖR HELSINGFORSBOR

Document Metadata