Contract

Agresso	Agresso är universitetets redovisningssystem.
AKO	AKO (Ansöknings- och kontraktsdatabas??) är en modul inom stödsystemet för kontraktsregistrering och diarieföring, EKO. AKO används för registrering, arkivering och uppföljning av ansökningar och offerter. Jfr EKO.
ALF-anslag	ALF=Avtal om läkarutbildning och forskning. I ett särskilt avtal mellan staten och regionala sjukvårdshuvudmän regleras klinisk utbildning och forskning som ska finansieras genom anslaget till utbildning och forskning.
Anbud	Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande myndighet/enhet.
Anbudsgivare	Den som lämnar anbud/offert till den som gör inköp.
Anläggningsgrupp	En anläggningsgrupp är en grupp av likartade bokföringskonton med en sammanfattande benämning som berättar vad anläggningsgruppen innehåller för typ av anläggningar.
Anläggningsregister	Är ett register i redovisningen över alla anläggningstillgångar . Där ser man anskaffningsvärde och gjorda avskrivningar. Kan även innehålla förbrukningsinventarier.
Anläggningstillgångar - finansiella	Avser i universitetets fall andelar i dotterbolag
Anläggningstillgångar - immateriella	Avser i universitetets fall utvecklingskostnader för större administrativa system, minst 100 000 SEK.
Anläggningstillgångar - materiella	Är en samlingsrubrik för den typ av materiella tillgångar som man har köpt med avsikt att ha kvar under flera år. De ska ha en ekonomisk livslängd på minst 3 år och värdet måste överstiga 20.000 exkl moms. Innefattar mark, byggnader, maskiner och inventarier. Universitetet har enbart maskiner och inventarier.
Anskaffningsvärde/anskaffningsutgift	Inköpspris inkl ev kringkostnader för en anläggningstillgång. Anskaffningsvärdet skrivs av under fastställd avskrivningstid.
Anslag	Är en av universitetets tre huvudinkomsttyper. Avser inkomster som universitetet får från regeringen för att finansiera utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagsbeloppet framgår av regleringsbrevet för universitetet som helhet och internt genom universitetsstyrelsens beslut om anslagstilldelning till fakulteterna. Fakultetsstyrelserna beslutar om tilldelning till sina tillhörande institutioner och enheter. (Kallas också statsanslag)
Ansvar/ansvarsställe	Är ett obligatoriskt fält i konteringssträngen och består av fyra positioner. De tre första positionerna i fältet betecknar vanligtvis institutionen. Den fjärde positionen kan t ex beteckna en avdelning inom institutionen.
Ansökan	Se bidragsansökan
Arbetsordning	En arbetsordning är en skriftlig handling som beskriver ansvarsfördelningen i organisationen.

Attest	Godkännande. Att attestera en verifikation innebär att godkänna den ekonomiska händelsen, t ex att en leverantörsfaktura överensstämmer med avtalade villkor och lämnas för betalning.
Attestordning	En attestordning fastställer vem eller vilka som ska/kan skriva under handlingar, attestera fakturor etc.
Avgifter och ersättningar	Är en av universitetets tre huvudinkomsttyper. Avser inkomster som uppstår vid försäljning av varor och tjänster, t ex kompendier, uppdragsutbildning och uppdragsforskning, studieavgifter för utländska studenter mm Avgiftsfinansierad verksamhet ingår i begreppet externfinansierad verksamhet.
Avrop	Beställning/inköp av en vara/tjänst som sker inom ramen för ett redan upphandlat/tecknat avtal.
Avräkning	En redogörelse där man visar hur ett förskott har använts. Universitetet gör en avräkning vid slutet av varje år för att se hur stor del av anslaget till utbildningen som har ianspråktagits genom att räkna produktion i termer av helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR). Verkligt utfall av HST och HPR multipliceras med fastställda prislappar och räknas av mot det tilldelade anslaget.
Avskrivningar	Är en typ av kostnad. Avser den del av en anläggningstillgång som har förbrukats under en viss tidsperiod. Är en rubrik i resultaträkningen.
Avskrivningstid	Den tid som anskaffningsutgiften fördelas över, se även ekonomisk livslängd.
Avtal	Ett skriftligt avtal/kontrakt/gåvohandling ska finnas för all externfinansierad verksamhet. Används också inom upphandlingsområdet där benämningen kan vara ramavtal, köpeavtal, avropsavtal, leveransavtal.
Avtalsdatabas	GU:s databas med gällande ramavtal.
Avtalstrohet	Att följa ingångna avtal och använda de ramavtal som är gällande vid inköpstillfället.
Balanserad kapitalförändring	Är nettosumman av alla tidigare års kapitalförändringar (resultat). Är samma sak som balanserat kapital. Är en rubrik bland skulderna i balansräkningen.
Balanserat kapital	Är samma sak som Balanserad kapitalförändring.
Balanskonto	Avser ett bokföringskonto som hör till balansräkningen. Det kan vara ett tillgångskonto eller ett skuldkonto.
Balansräkning	Är ett dokument som visar en sammanställning över bokföringens tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt, t ex på bokslutsdagen.
Basbelopp	Se prisbasbelopp.
Beställar-ID	Personlig kod som måste uppges till leverantör vid varje beställning/avrop.
Bidrag	Är en av universitetets tre huvudinkomsttyper.
Bidragsansökan	För att få finansiering från externa bidragsgivare, t ex Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelsen mal, skrivs en bidragsansökan som omfattar såväl en beskrivning av den planerade verksamheten som en ekonomisk kalkyl.

Bokföringskonto	Är den plats i bokföringen där alla ekonomiska händelser sorteras beroende på om det är fråga om en tillgång, skuld, inkomst eller utgift. Benämns ofta bara konto. Ett konto har två sidor som kallas för debet respektive kredit. Ett kontos summa kallas för saldo.
Bokslut	Resultaträkningen avslutas mot balansräkningen och årets kapitalförändring fastställs. Bokslut görs per tertial 30 april, 31 augusti och 31 december. Centralt vid universitetet görs även halvårsbokslut.
Bokslut	Bokföringen för en viss period ställs samman till en resultaträkning och en balansräkning för att få en bild av hur den ekonomiska situationen ser ut.
Byggentreprenad	Större åtagande som avser installation inom, uppförande eller reparation av fastighet eller annan fast anläggning.
Debet	Ett bokföringskonto har två sidor. Den ena sidan kallas för debet, den andra för kredit. Bokföringen går ut på att man bokför på olika sidor av ett konto. Att bokföra på debetsidan kallas också för att debitera ett konto.
Dekan/dekanus	Xxxxxxx är underställd och rapporterar till rektor. Xxxxx är chef för prodekan, e v vicedekaner, prefekter och kanslichefen. Xxxxxxx är ordförande i fakultetsstyrelsen.
Delegation	En delegation är ett överlämnande av beslutsrätt. För delegering måste det finnas en delegationsordning av vilken det framgår vilken typ av beslut den/de delegerade kan fatta självständigt.
Delegationsordning	Se delegation.
Deposition	En deposition är en avgift som inlämnas i pant vid ingående av avtal eller lån/hyra av egendom. Depositionsavgiften återfås när åtagandet enligt avtal fullgjort eller när egendomen återlämnas i tid och i oskadat skick.
Direkta kostnader	Begreppet används i beräkningssammanhang där man vill fördela kostnader på olika projekt, verksamheter, kurser osv. De kostnader som har en tydlig koppling och som lätt kan fördelas kallas för direkta kostnader. Jfr indirekta kostnader.
Direktavskrivning	Det sätt man i bokföringen behandlar något som kan betraktas som en anläggningstillgång men där anskaffningsvärdet understiger 20.000 och/eller den ekonomiska livslängden understiger 3 år. Innebörden är att hela inköpsvärdet bokförs som en kostnad det år man har köpt den, den direktavskrivs. Jämför förbrukningsinventarier
Direktupphandling/direktköp	Köp utan föregående upphandling, godkänt endast under vissa beloppsgränser.
Drift	Är en samlingsrubrik för en grupp av kostnader som består av alla varor och tjänster som universitetet köper in och använder i sin verksamhet. Resor, konferenser, forskningsmateriel, konsulter

Dubbla bokföringens princip	Varje transaktion bokförs på minst två olika konton, den ena delen är debet och står för dit verksamheten tillför resurser och den andra kredit var verksamheten tar resurser ifrån. Skillnaden mellan debet och kredit för varje transaktion ska alltid bli noll, vilket gör metoden i viss grad självkontrollerande.
Eget kapital	Avser den del av ett företags tillgångar som har finansierats med eget kapital. Eget kapital uppstår antingen genom att intressenter, som ägare eller medlemmar, skjuter till medel, eller genom att organisationen samlar på sig överskott (vinst). Ett underskott (förlust) leder på motsvarande sätt till att det egna kapitalet blir mindre eller negativt. Eget kapital indelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Motsvaras av myndighetskapital för ett universitet.
EKO	EKO är ett webbaserat stödsystem för kontraktshantering och diarieföring av bidrags- och uppdragsmedel från externa givare.
Ekonomi	Läran om hushållning med begränsade resurser.
Ekonomisk livslängd	Den tidsperiod man räknar med att kunna nyttja en anläggningstillgång. På universitetet kan man välja mellan 3, 5, 7 eller 10 års ekonomisk livslängd.
Externa medel	Samlingsnamn på finansiering som kommer i form av bidrag eller uppdragsverksamhet.
Externfinansiering	Avser externa medel
Faktura	En faktura eller en räkning är ett skriftligt krav på betalning från fordringsägaren (den som tillhandahållit en köpt tjänst/vara och vill ha betalt).
Fakultet	Är en organisatorisk enhet vid ett universitet. Fakulteten har vanligen det högsta ansvaret för forskning och utbildning inom ett eller flera vetenskapsområden.
Fakultetsanslag	Är en inofficiell benämning på statsanslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Jfr anslag.
Fakultetsstyrelsen	Fakultetsstyrelsen har ansvar för styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan och dess arbete sker inom ramen för universitetets mål och strategier samt de uppdrag universitetsstyrelsen lämnat.
Finansiella intäkter/- kostnader	Avser den typ av intäkter och kostnader som uppstår till följd av att pengar genererar räntor. Ränteintäkter, räntekostnader samt räntekostnader för utrustningslån.
Finansiär	Ger information om vem som finansierar ett bidrag och är i vanligen lika med motpart och endast aktuell vid kontering av bidragsintäkter. Det avviker dock när utbetalare inte är samma som finansiär, t.ex. när utbetalaren är koordinator för vissa medel. Information om om vem som är finansiär, dvs. vem som är ursprunglig givare av t.ex. mottaget transfererat bidrag, behövs i flera sammanhang. (Jfr Motpart.)
F-skattsedel	Intygar att person driver näringsverksamhet i Sverige, vilket innebär att vederbörande själv betalar skatt och sociala avgifter.

F-skattsedel	Är ett dokument som intygar att en person eller ett företag bedriver näringsverksamhet i Sverige, vilket innebär att vederbörande själv betalar skatt och sociala avgifter.
Full kostnadstäckning	Är en kalkylprincip som innebär att samtliga företagets kostnader ska fördelas på företagets olika produkter.
Följesedel	Ett dokument med beskrivning av gods som medföljer vid leverans.
Förbrukningsinventarie	Avser den typ av anläggningstillgångar som har ett anskaffningsvärde som understiger 20.000 och/eller har en kortare ekonomisk livslängd än tre år. Den typen benämns då istället förbrukningsinventarier. Kännetecknande är att hela inköpsvärdet tas upp som en kostnad det år inköpet är gjort, dvs man gör en direktavskrivning.
Förfrågningsunderlag	Ett upphandlingsunderlag för anbudsgivare, innehållande en upphandlings administrativa bestämmelser, kravspecifikation och avtalsförslag.
Förnyad konkurrensutsättning	Förnyad inbjudan att lämna anbud vid ramavtal med flera leverantörer när samtliga villkor inte är fastställda.
Försäljning	Innebär allmänt att en part mot ersättning tillhandahåller en vara eller tjänst.
Förutbetalda intäkter	Är en typ av periodisering som står med som en skuld i balansräkningen. Den innebär att en part har betalat in pengar i förskott för utbildning eller forskning som ska utföras under en framtida period. Oförbrukade bidrag, förskott från bidragsfinansiärer, är ett exempel på en förutbetald intäkt.
Förutbetalda kostnader	Är en typ av periodisering som står med som en tillgång i balansräkningen. Den innebär att universitetet har betalat i förskott för en vara eller tjänst som man kommer att nyttja under en framtida period. Förskottsbetalda hyror är exempel på förutbetalda kostnader.
Gemensamma kostnader	Avser universitets-, fakultets- och biblioteksgemensamma kostnader. I kalkylsammanhang benämns dessa kostnader även indirekta kostnader eller OH-kostnader.
God redovisningssed	Avser en lagstiftad redovisningsnorm som alla bokföringsskyldiga måste följa. En ofta använd definition är hämtad ur förarbetena till Bokföringslagen: "en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga." Vad som är god redovisningssed kan variera mellan olika branscher och beroende på företagens storlek.
GU Holding AB	GU Holding är ett av universitetet helägt dotterbolag som tillhandahåller start- och utvecklingskapital samt affärskompetens till projekt och företag sprungna ur Göteborgs universitet. Affärsidén är att finansiera, starta upp, utveckla och avyttra tillgångar och företag baserade på forskningsresultat och kompetens med kommersiell potential från Göteborgs universitet.

Gåvobrev/gåvohandling	Stiftelsers och fonders beslut om forskningsbidrag uttrycks ofta i ett gåvobrev. Av gåvobrevet ska framgå att givaren ställer medel till universitetets förfogande utan krav på motprestation i form av ägande av resultat.
HST/HPR	HST=Helårsstudent (en inskriven student), HPR=helårsprestation (en poängpresterande student). De är kvantitativa mått på hur mycket utbildning på grundnivå och avancerad nivå som ett lärosäte utför. Statsanslaget till utbildning avräknas genom att lärosätet håller räkning på hur många HST resp HPR som produceras. Kallas på vissa lärosäten för HÅS och HÅP.
Huvudbok	Förteckning över all bokföring sorterad per konto. Bokföringen ska enligt lag sorteras i systematisk ordning, dvs på olika konton.
Inbetalning	Pengar betalas in.
Indirekta kostnader	Begreppet används i beräkningssammanhang där man vill fördela kostnader på olika projekt, verksamheter, kurser osv. De kostnader som saknar en tydlig koppling till projektet, verksamheten eller kursen etc måste fördelas med en schablon. Dessa kostnader kallas för indirekta kostnader. Motsatsen är direkta kostnader. Jfr gemensamma kostnader och OH-kostnader.
Ingående balans	Saldo på ett konto i balansräkningen vid en periods början. Balansräkningens ingående balanser förs över från föregående år. Jfr resultaträkningen som alltid är tom vid årets början.
Ingående moms	Momsregistrerade leverantörer av varor och tjänster debiterar moms. Universitetet är momsregistrerat och har därmed rätt att räkna av den ingående momsen från fakturor. Fakturans belopp exkl moms blir en kostnad i resultaträkningen. Xxxxxx bokförs på balansräkningens tillgångssida och redovisas till Skatteverket varje månad.
Ingående moms	Momsregistrerade leverantörer av varor och tjänster måste lägga på moms på sina fakturor.
Inkasso	Inkasso är en åtgärd från en borgenär (den som har en fordran) mot en gäldenär (den som är skyldig) för att driva in en obetald skuld. Skulle gäldenären vägra betala kan borgenären vända sig till exempelvis Kronofogden för att på så sätt med rättsliga åtgärder driva in sin skuld. Om en skuld går till ett inkassoföretag är även gäldenären skyldig att betala den lagstadgade inkassoavgiften på f n 160 kr (regleras i Inkassolagen). Därför blir gäldenären skyldig att betala ett högre belopp än det som ursprungligen avsågs. Oftast ska även gäldenären ersätta borgenären för dröjsmålsränta.
Inkomst	Avser summa försäljning (=ersättning för utförda prestationer) i ett företag.
Inköpskort	Personligt utställt betalkort som ersätter handkassa och arbetsgivaren är betalningsansvarig.

Institutionsråd	Från och med 1 juli 2012 ska varje institution vid Göteborgs universitet ha ett institutionsråd. Rådet ska fungera rådgivande åt prefekten och ska utgöra forum för dialog och diskussion av institutionens verksamhet.
Intern handel	Avser allmänt köp och försäljning inom ett och samma företag eller koncern. På universitetet avses köp och försäljning mellan institutioner/motsv. Den interna handeln på universitetet regleras i ett särskilt internt regelverk.
Internränta	Räntesats som fastställs av styrelsen för intern fördelning av ränteintäkter/-kostnader.
Intäkt	Värdet på levererad, utförd prestation under en viss tidsperiod. Rubrik i resultaträkningen. Universitetet delar in intäkterna i huvudtyperna anslag, bidrag och avgifter.
Inventarie	Ingår tillsammans med maskiner i begreppet materiell anläggningstillgång. T ex möbler, installationer och datorer. Se anläggningstillgång- materiell
Xxxxxx	Xx xxxxxxxx som upprättas internt inom universitetet vid offertgivning för uppdragsverksamhet och i samband med bidragsansökan, bör betraktas som interna underlag och inte vara en del av offerten/ avtalet med uppdragsgivaren eller bidragsgivaren. edovisningar i offerter/avtal för uppdrags-verksamhet ska vara antingen en totalsumma exklusive moms eller en kostnad per deltagare, kurs etc. I kalkylen skiljer man mellan direkta och indirekta kostnader men någon sådan uppdelning ska inte redovisas i offerten/avtalet.
Kalkylmall	Kalkylmallar finns under verktyg i Medarbetarportalen. De utgör stöd vid beräkning av kostnader i samband med bidragsansökan, offert vid uppdragsverksamhet, vid försäljning vid intern handel och vid försäljning mellan GU och Chalmers. Kalkyl-mallarna säkerställer en hög kvalitet på beräkningarna genom att aktuell LOP används och att framtida lönekostnadsökningar är enhetligt prognostiserade. Kalkylerna bör betraktas som interna underlag och inte vara en del av offerten eller ansökan till uppdragsgivaren eller bidragsgivaren.
Kapitalförändring	Är samma sak som resultat dvs intäkter minus kostnader. Återfinns i resultaträkningen. Begreppet används inom staten. Benämns även som över-/underskott. Jämför resultat.
Kodplan	Se redovisningsplan
Konsortialavtal	Begrepp inom EU-finansieringen som avser ett samarbetsavtal. Xxxxxxxxx och tecknas åt Rektor av FOI (Forsknings- och innovationsservice).
Kontera	Innebär att ekonomiska händelser, t ex fakturor, kodas (konteras) för att kunna registreras i huvudboken. Kontering sker enligt redovisningsplanen.
Konto	Se bokföringskonto

Kontoplan	Förteckning över de konton som används i redovisningssystemet. Kontoplanen bygger på den svenska standardkontoplanen BAS åtta kontoklasser. Tillgångar (1). Skulder (2). Intäkter (3). Kostnader (4-8).
Kontrakt	Avser allmänt ett affärsavtal mellan två parter.
Kostnad	Värdet på förbrukade resurser under viss period. Rubrik i resultaträkningen. Universitetet delar in kostnader i personal, lokal, drift och avskrivningar.
Kostnadsbärare	Kalkylobjekt inom produktkalkylering, t ex en produkt, en kundorder eller något annat objekt som kostnaderna registreras för i kalkylen. Hos universitetet är det vanligen en institution eller ett ansvarsställe.
Kravspecifikation	Kravspecifikationens syfte är att beskriva kraven på den produkt som ska upphandlas. Kraven kan delas in i både obligatoriska krav och utvärderingskriterier.
Kredit	Ett bokföringskonto har två sidor. Den ena sidan kallas för debet, den andra för kredit. Bokföringen går ut på att man bokför på olika sidor av ett konto. Att bokföra på kreditsidan kallas också för att kreditera ett konto.
Kreditfaktura	Avser en faktura som ger tillbaka pengar till en kund eller erhåller återbetalning från en leverantör. Används när det har varit fel på den ursprungliga fakturan. Kallas ibland minusfaktura.
Kreditgivning	Universitetets policy innebär att kredit bara ska lämnas när kundens betalningsförmåga är prövad och godkänd. Kunder med dålig betalningsförmåga eller vanskötta betalningar ska betala i förväg eller kontant vid leverans. Kreditprövning ska ge uppgift om betalningsförmåga, och ge signal om ytterligare information behövs för att avgöra om kredit ska beviljas. Kreditprövning görs inte för statliga myndigheter eller kommunala bolag.
Kundfordringar	Avser ej betalda kundfakturor vid en viss tidpunkt. Rubrik bland tillgångarna i balansräkningen.
Kundreskontra	Är ett register som visar fakturor och saldon för var och en av företagets kunder.
Kärnverksamhet	Avser allmänt den delen av ett företags verksamhet som är direkt avsedd att nå företagets övergripande mål. För universitetet är kärnverksamheten indelad i utbildning och forskning. Jämför stödverksamhet.
Leverantör	Företag eller annan juridisk person som tillhandahåller varor, tjänster eller entreprenader mot ersättning.
Leverantörsprövning/kvalificering	Den prövning av en leverantörs finansiella ställning, skulder till skatte- och kronofogdemyndighet, teknisk- och yrkesmässig kapacitet, kvalitets- och miljöarbete m.m. som GU genomför i samband med upphandling.
Leverantörsreskontra	Är ett register som visar fakturor och saldon för var och en av företagets leverantörer.
Leverantörsskulder	Xxxxx obetalda fakturor från leverantörer vid en viss tidpunkt. Rubrik på skuldsidan i en balansräkning.

Lokalkostnader	En huvudgrupp av kostnader som avser kostnader för att ha tillgång till lokaler. För universitetet ingår hyra, lokalvård, bevakning, larm, el, värme, avfallshantering och reparationer i begreppet lokalkostnader. Är en rubrik i resultaträkningen.
LOP – löneomkostnadspåslag	Är en del av personalkostnaden och avser alla försäkringar som universitetet har tecknat för sina anställda. I LOP ingår lagstadgade arbetsgivaravgifter, avtalsenliga pensionspremier, avgifter till Arbetsgivarverket m fl samt kostnader för pensioner. Ligger vanligen runt drygt 50 %.
XXX	Xxxxxxxxxxx för Lagen om offentlig upphandling
LUN – Lärarutbildningsnämnden	Lärarutbildningsnämnden (LUN) är ett särskilt inrättat organ med uppgift att ha det samlade ansvaret för lärarutbildningen och för behörighetsgivande fortbildning. I nämndens ansvar ingår att ge uppdrag och fördela medel till berörda institutioner, att årligen göra avräkning av institutionernas prestationer mot tilldelade medel.
Medfinansiering	Avser den del av ett bidragsfinansierat forskningsprojekts finansiering som täcks av statsanslag. Se samfinansiering
Moms – mervärdesskatt	Momsen, eller mervärdesskatten, är en statlig skatt på konsumtion. Det är slutkonsumenten som betalar skatten. Den tas ut på produktion, försäljning eller användning av vissa varor eller tjänster. Varje momspliktig betalar endast moms på det värde som den egna verksamheten tillför varan/tjänsten, det vill säga förädlingsvärdet. Det finns tre olika momssatser: 6, 12 och 25 procent.
Motpart	Motpart är det företag eller organisation som institutionen har köpt från eller levererat till. Används bl a för den regelbundna motpartsavstämningen mellan statliga myndigheter. Jfr Finansiär.
Myndighetskapital	Innefattar bl a balanserad kapitalförändring och årets kapitalförändring i en myndighet. Begreppet finns på skuldsidan i balansräkningen. Motsvarar Eget kapital i ett företag.
Nyckeltal	Samlingsnamn på en mängd relativa tal som används som analysinstrument.
Objektplan	Utgör en del av kodsträngen i universitetets redovisningsplan. Kontofält 2-7 i redovisningsplanen anger inom vilken organisatorisk enhet, verksamhetsgren och verksamhet en händelse ägt rum. Vem som är motpart och finansiär. Möjlighet finns att även ange fritt fält.
Offert	En offert är ett affärserbjudande från en part till en annan, med syftet att få/ge ett skriftligt underlag från leverantörer/köpare både prismässigt och innehållsmässigt.

Oförbrukade bidrag	Är ett belopp som är en typ av periodisering (förutbetald intäkt). Beloppet består av alla inbetalda bidrag som ännu inte har förbrukats i forskningen vid en given tidpunkt. Benämns även Förskott från bidragsgivare.
OH (Overhead)	Har samma innebörd som indirekta kostnader.
OH-verktyg	OH-verktyget är ett webbaserat verktyg för beräkning av pålägg för indirekta kostnader, lokalkostnader och IT-kostnader. Påläggen används i ekonomisystemet för bokföring av indirekta kostnader, lokalkostnader och IT-kostnader på kärnverk-samhetens kostnadsbärare.
Omföring	Xxxxxx flyttas om i bokföringen. Rättelse eller fördelning.
Omslutning	Summan på ett kontos debet eller kreditsida. Balansomslutning (summa tillgångar enligt balansräkningen)är ett vanligt mått på ett företags storlek.
Omsättning	Summa intäkter i resultaträkningen. Är ett mått på verksamhetens volym.
Omsättningstillgång	En tillgång avsedd att omsättas (förbrukas) i verksamheten. Motsatsen är anläggningstillgångar.
Periodisering	Inkomster och utgifter periodiseras för att fastställa periodens intäkter och kostnader, d v s resurstilldelning/-förbrukning under perioden.
Personalkostnader	En huvudgrupp av kostnader som består av alla löner till anställda, LOP och övriga personalkostnader. Är en rubrik i resultaträkningen.
Prefekt	Prefekten är chef för en institution.
Prefektintyg	Utfärdas av prefekt för att godkänna att en ansökan om EU- finansieringen får skickas in.
Prisbasbelopp	Är ett belopp som ligger till grund för beräkning av flera av socialförsäkringarna och andra sociala förmåner. Beloppet fastställs av regeringen för varje kalenderår på grundval av levnadskostnadernas förändring enligt konsumentprisindex.
Produkt	Samlingsbegrepp för vara och tjänst (samt byggentreprenad).
Produktgrupp	Gruppering/kategorisering av produkter som vid GU omfattas av ramavtal upphandlade i en ramavtalsupphandling. Exempel på produkt-grupper är resebyråtjänster, laboratoriekemikalier och böcker.
Prognos	Är en bedömning av ett troligt framtida händelseförlopp. På Göteborgs universitet lämnas prognoser avseende det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret två gånger per år, i rapporteringen tertial 1 och 2.
Projekt	Avser allmänt en aktivitet med en tydligt avgränsad livslängd. I den generella definitionen enligt Projekt i staten (RRV 1997:20) och som Göteborgs universitet tillämpar, avses en samling aktiviteter för vilka man behöver en sammanhållen redovisning.

Pågående projekt	I redovisningen betraktas ett projekt som pågående om ett forskningsprojekt har ett kontrakt och ordnad finansiering. Det ekonomiska resultatet periodiseras under projekttiden. Projekt ska avslutas i redovisningen när det har slutförts eller när finansiering inte längre är ordnad.
Ramavtal	Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för inköp/avrop under en given tidsperiod eller för senare tilldelning av kontrakt (avrop).
Rangordning	När leverantörerna är rangordnade framgår detta av ramavtalet. Den leverantör som är rangordnad som nr 1 ska alltid tillfrågas först. Endast om denne leverantör inte kan leverera kan man gå vidare i rangordningen och tillfråga leverantör nr 2, o.s.v.
Redovisningsplan	Universitetets redovisningsplan består av sju kodfält. Vissa kodfält är obligatoriska, t ex fälten för konto och organisatorisk enhet. Ett annat begrepp för redovisningsplan är kodplan.
Regleringsbrev	Är ett dokument som innehåller regeringens direktiv och finansiering för att operativt styra myndigheters verksamhet i syfte att verkställa regeringens politik. Kommer i december och gäller påföljande år.
Rektor	Rektor är den högsta administrativa och pedagogiska ledaren för ett universitet eller annan läroanstalt. I Sverige utses rektorer för statliga högskolor och universitet av regeringen.
Rekvirera/rekvisition	Skriftlig begäran om att få medel utbetalade. Används i samband med bidragsfinansierad verksamhet. När universitetet rekvirerar medel bokförs inte inkomsten förrän medel har betalats in.
Restvärde	Avser det värde som en anläggningstillgång har kvar i bokföringen efter gjorda avskrivningar.
Resultat	Är ett mått på hur en verksamhet går. Mäts som intäkter – kostnader för en viss tidsperiod. Jfr Kapitalförändring.
Resultatkonto	Avser ett bokföringskonto som hör till resultaträkningen (intäktskonto eller kostnadskonto).
Resultatredovisning	Resultatredovisningen utgör en viktig del av årsredovisningen och beskriver i såväl kvantitativa, kvalitativa som ekonomiska termer uppnådda mål och prestationer inom utbildning och forskning.
Resultaträkning	En sammanställning av intäkter och kostnader för en period i olika delposter och med ett visat resultat samt eventuella transfereringar. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens kapitalförändring/resultat.
Räkenskapsår	Xxxxx det bokföringsår som avgör för vilken period årsbokslutet ska göras. Myndigheter måste ha kalenderåret som räkenskapsår

Rättvisande resultat	Är en redovisningsprincip som enligt lag ska eftersträvas. Ett rättvisande resultat erhålls om intäkter och kostnader bokförs på den period som de hör till och om man generellt följt de regler och principer som hör till god redovisningssed.
Saldo	Är lika med nettosumman, skillnaden mellan debet och kredit, på ett bokföringskonto.
Samfinansiering	Finansiering som tillförs ett projekt utöver den finansiering som bidragsgivaren svarar för. Jämför medfinansiering.
Semesterlönekostnad	Kostnad för intjänade och icke uttagna semesterdagar. Bokförs på det ansvar och den verksamhet där den anställdes lön är bokförd.
Semesterskuld	När en anställd har sparade semesterdagar betyder det att universitetet i framtiden kommer att behöva betala ut lön och semestertillägg till den anställde när denne tar ut sina sparade semesterdagar, dvs universitetet har en skuld. Värdet på denna sparade semester beräknas för samtliga anställda och bokförs löpande per månad och redovisas per ansvarsställe. Det är en typ av periodisering (upplupen kostnad).
Skulder	Definieras som ett åtagande som betyder att ekonomiska resurser krävs för att reglera detta. Exempel på skulder är leverantörsskulder, oförbrukade bidrag och semesterlöneskuld.
Statsanslag	Den finansiering som regeringen ger till universiteten för att de ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå enligt regleringsbrevet.
Stipendier	Bidrag som lämnas till studenter och andra som inte har något anställningsförhållande till universitetet.
Studentpeng	Avser den per-capitaersättning som lärosätena multiplicerar med antalet HST och HPR för att beräkna hur stor del av anslaget till utbildning som man kan göra anspråk på. Ersättningens nivå är fastställd av regeringen och framgår i regleringsbrevet och är olika stor för olika utbildningsområden.
Styrelsen	Se universitetsstyrelsen.
Stödverksamhet	Avser allmänt den delen av ett företags verksamhet som har en mer indirekt funktion för att nå företagets övergripande mål. Administration, ledning, bibliotek är exempel på stödverksamheter på ett universitet. För universitetet är stödverksamheten indelad i tre nivåer; stödverksamhet på institutionen, stödverksamhet på fakulteten, stödverksamhet på central nivå. Vidare indelas stödverksamheten i stöd till utbildning och stöd till forskning.

Takbelopp	Avser det maxbelopp som ett lärosäte enligt regleringsbrevet kan använda för utbildning på grund och avancerad nivå. Produceras HST/HPR till ett högre värde än takbeloppet får lärosätet ingen ersättning för denna överproduktion. Om lärosätet inte kan nå upp till takbeloppet kan det istället bli fråga om återbetalning av anslaget.
Tillgångar	En tillgång är en ekonomisk resurs som kontrolleras av universitetet. Tillgångar delas in i två huvudtyper; anläggningstillgångar (maskiner, inventarier, immateriella tillgångar) och omsättningstillgångar (kundfordringar, banktillgodohavanden, kontanter).
Transfereringar	Med transfereringar menas att universitetet har mottagit bidrag eller stipendier som ska vidareförmedlas till andra parter. Transfereringar ska inte räknas med i verksamhetsutfallet.
Tröskelvärde	Styr hanteringen av en inköpssituation med hänsyn till LOU och interna regelverk.
TUA-anslag	TUA = Tandläkarutbildningsavtal. I ett särskilt avtal mellan staten och regionala tandvårdshuvudmän regleras klinisk utbildning och forskning som ska finansieras genom anslaget till utbildning och forskning.
Universitetsstyrelsen	Ansvarar ytterst för universitetets verksamhet. Styrelsen tillsätts av Regeringen på förslag av lärosätet.
Uppdrag	Styrelsens beslut om verksamheten kommande år. Varje fakultet tilldelas uppdrag och resurser i form av statsanslag till utbildning och forskning.
Uppdragsforskning	Avser forskning som görs på uppdrag av t ex ett företag. Se uppdragsverksamhet.
Uppdragsoffert	Se offert
Uppdragsutbildning	Avser utbildning som görs på uppdrag av t ex ett företag. Se uppdragsverksamhet
Uppdragsverksamhet	Är en typ av verksamhet som universitetet har mandat att bedriva vid sidan av den anslags- och bidragsfinansierade verksamheten. Uppdragsverksamheten ingår i huvudkategorin avgiftsintäkter. Den karaktäriseras av att det föreligger ett uppdrag från en kund som vill köpa forskning eller utbildning från univer-sitetet där resultatet tillfaller kunden med äganderätt. Avtal som reglerar uppdragets omfattning ska slutas med uppdragsgivaren. Ersättning för utfört arbete (avgiften) faktureras kund/uppdragsgivare.
Upphandlingsförfarande	Förenklat förfarande, urvalsförfarande, konkurrenspräglad dialog och direktupphandling ska tillämpas enligt förutsättningarna i 15 kap. LOU.
Upplupna intäkter	Är en typ av periodisering. Avser en inkomst som ännu ej har bokförts och/eller ej betalts, men som utgör en intäkt för detta år, dvs tjänsten har utförts detta år t ex bidragsforskning eller uppdragsverksamhet.

Upplupna kostnader	Är en typ av periodisering. Avser en utgift som ännu ej har bokförts och/eller ej betalts, men som utgör en kostnad för detta år, dvs den har förbrukats detta år, t ex telefonkostnader där telefonräkningen ej har kommit.
Utbetalning	Pengar betalas ut.
Utbildningsområde	Regeringen använder sig av en indelningsgrund för resurstilldelningen till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som baseras på ett antal så kallade utbildningsområden, till exempel humaniora, dans, juridik och teknik
Utfall	Xxxxx belopp i ekonomiska rapporter på t ex ett bokföringskonto och mäter hur det faktiskt blev jämfört med t ex budget eller prognos.
Utgift	En utgift uppstår i samband med att en resurs köps in (anskaffas), exempelvis vid materialinköp eller beställning av en resa.
Utgående balans (UB)	Den summa (saldo) som finns på ett bokföringskonto i balansräkningen vid en periods slut. Balansräkningens utgående balanser förs för varje konto över till nästa år. Jämför ingående balans.
Utgående moms	Momsregistrerade leverantörer av varor och tjänster måste lägga på moms på sina fakturor.
Valutakursdifferens	Uppstår vid hantering av fakturor i utländsk valuta. Om valutakursen förändras mellan tidpunkten för bokföring av utgiften jämfört med tidpunkten för utbetalningen av fakturan kallas mellanskillnaden för valutakursdifferens. Det kan bli både valutakursvinst och valutakursförlust.
Varulager	Varulagret är de varor som har köpts in, men som ännu inte har använts. I affärsmässiga organisationer redovisas varor som en kostnad först när de tas i bruk. Varulagret är innan dess en tillgång på balansräkningen.
Verifikation	Dokument som verifierar (dokumenterar) att en ekonomisk händelse har inträffat.
Verksamhetsgren/verksamhetsgrupp	Den ekonomiska redovisningen är indelad i två verksamhetsgrenar, grundutbildning och forskning/ forskarutbildning. Inom varje gren finns uppdelning i olika grupper efter hur de finansieras (anslags- och externfinansiering).
Verksamhetskod/verksamhet	Varje verksamhet har en kodsträng i ekonomisystemet där inkomster och utgifter förs samman.
Verksamhetsutfall	Intäkter – kostnader (exklusive transfereringar) = verksamhetsutfall.
Verksamhetsutfall	Avser ett delresultat i universitetets resultaträkning. Till skillnad från Årets kapitalförändring ingår inte transfereringar i verksamhetsutfallet.
Vidarefakturering	Avser ett inköp av vara eller tjänst som inte ska förbrukas vid universitetet utan som har gjorts för annans räkning. Utgiften ska då vidarefaktureras till den som ska stå för kostnaden.

Vite	Leverantör kan föreläggas att vid vite hålla sina åtaganden enligt avtal. Vitet är den i förväg avtalade penningsumma som GU ska kunna kräva i det fall leverantören trots avtalets vitesklausul inte håller sin del av avtalet.
Värdeliggare	Bunden bok med förhandspaginering för notering av ankommande värdehandlingar (checkar).
Årets kapitalförändring	Är ett mått på hur en verksamhet går. Mäts som intäkter – kostnader för en viss tidsperiod. Jfr Resultat.
Årsredovisning	Avser ett dokument som alla företag och myndigheter ska upprätta över sin verksamhet under det gångna året.
Över-/underskott	I vissa sammanhang benämns kapitalförändringen över- /underskott.