AB Jordberga Holding Ombud: Stefan Fahlstedt stefan.fahlstedt@agellus.se
AB Jordberga Holding Ombud: Xxxxxx Xxxxxxxxx xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Tillstånd enligt miljöbalken till
djurhållande verksamhet, Trelleborgs kommun
Verksamhetskod/er enligt miljöprövningsförordningen (2013:251): 1.10-i IED-kod: 6.6 b
Beslut
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken AB Jordberga Holding (559116-1715), nedan kallat sökanden, tillstånd till djurhållning på del av fastigheterna Stora Jordberga 5:8 och Hönsinge 1:1 i Trelleborgs kommun.
Tillståndet gäller för djurhållning med högst 11 000 platser för slaktgrisar. Anläggningen ska uppföras i huvudsaklig enlighet med situationsplanen i bilaga 1.
Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet.
Postadress | Besöksadress | Bankgiro | Telefon | E-post |
205 15 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000000 | 000-224 10 00 vx | |
000 00 Xxxxxxxxxxxx | X Xxxxxxxxxxx 00 X | Telefax | www | |
000-000 00 00 |
Allmänt
1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet.
Omhändertagande av dagvatten
2. Dagvatten från tak och vatten från hårdgjorda ytor inom verksamhetsområdet ska tas omhand och fördröjas innan det släpps ut till dräneringssystemet. Denna dagvattenhantering ska utformas så att den vid hög avrinning fylls upp och avger ett jämnt flöde.
Hantering av stallgödsel
3. Hantering av stallgödsel och fodermedel ska ske på sådant sätt att läckage och spill till omgivningen förebyggs och begränsas och så att olägenheter inte uppkommer för närboende eller miljön. Om eventuellt spill ändå uppstår ska detta tas om hand så snart som möjligt.
4. Reservkapacitet för lagring av stallgödsel motsvarande minst två månaders gödselproduktion ska finnas inom verksamheten eller säkerställas genom skriftliga avtal.
5. Lagring av flytgödsel ska ske i behållare med tak som minimerar avgång av ammoniak och växthusgaser samt förebygger och begränsar luktstörningar.
6. För stallgödsel som inte lämnas till biogasproduktion ska innehållet av växtnäring (kväve, fosfor, kalium) och torrsubstanshalt i stallgödseln bestämmas genom analys eller balansberäkning. Analys eller balansberäkning av gödseln ska ske minst en gång per år. Resultatet ska redovisas för och överlämnas till mottagaren vid avyttring av gödseln.
7. Skriftliga avtal ska upprättas för avyttring av stallgödsel. De skriftliga avtalen ska omfatta hela den mängd stallgödsel som djurhållningen ger upphov till.
8. Den uppkomna stallgödseln ska pumpas från anläggningen till mottagaren av gödsel. Vid haveri på gödselpumpanläggningen får gödsel tillfälligt transporteras på annat sätt efter tillsynsmyndighetens godkännande.
9. Innan förändringar sker av hanteringen av stallgödsel inklusive tvättvatten ska information lämnas till tillsynsmyndigheten.
Kemiska produkter och avfall
10. Kemiska produkter och farligt och icke-farligt avfall ska lagras och hanteras så att spill och läckage inte förorenar mark, yt- och grundvatten. Lagring av flytande
Buller
11. Buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå (Leq) utomhus vid bostäder än:
50 dB(A) dagtid helgfri måndag-fredag, kl. 06.00 – 18.00 45 dB(A) dagtid, lör-, sön- och helgdag kl. 06.00 – 18.00 45 dB(A) kväll kl. 18.00 – 22.00
40 dB(A) natt kl. 22.00 – 06.00
Kontrollprogram
Avveckling
13. Senast sex månader innan verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del slutligt avvecklas ska en plan för avveckling upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten. Planen ska minst omfatta omhändertagande av lagrade kemiska produkter och avfall, inklusive farligt avfall, samt förslag till undersökning av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till.
Delegationer
Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor avseende
- närmare utformning av dagvattenhantering,
- hantering av släckvatten vid brandbekämpning,
- åtgärder för att minimera olägenheter på grund av lukt,
- förändringar i hanteringen av stallgödsel inklusive tvättvatten,
- kontroll av verkningar från verksamheten med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod,
- avveckling av hela eller delar av verksamheten.
Igångsättningstid
Den med tillståndet avsedda verksamheten ska ha satts igång senast fem år efter tillståndet har fått laga kraft annars förfaller tillståndet.
Sökanden ska meddela Länsstyrelsen Skåne och tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk och verksamheten sätts igång.
Verkställighet
Detta beslut får tas i anspråk när det har fått laga kraft.
Delgivning och överklagande
Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar, se bilaga 2.
Innehåll
Bakgrund och ärendets handläggning 6
Sökandens ansökan om tillstånd 7
Xxxxxxxx, åtaganden och förslag till villkor 7
Beskrivning av miljökonsekvenser 9
Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborg 21
Sökandens bemötande av yttrandena 31
Miljöprövningsdelegationens bedömning 34
Bakgrund och ärendets handläggning
Ansökan avser tillstånd för en ny anläggning med djurhållning som ska utformas för uppfödning av slaktgrisar med plats för 11 000 grisar. Ansökan föranleds av att utvecklingen av området kring Jordberga biogasanläggning har studerats i ett projekt benämnt Jordberga Resurshub. I studien har synergieffekter mellan biogas, odling, djurproduktion med grisar samt elproduktion med vindkraft utretts. Projektet har utmynnat i en ny tillståndsansökan för Jordberga biogasanläggning, med bland annat gödsel som råvaror för biogasproduktion. Platsen på Jordberga Gårds ägor innebär att tillräcklig med areal finns tillgänglig för att berikas med djurens gödsel.
Jordberga biogasanläggning ger vidare potential för att använda gödseln för produktion av biogas innan den används som gödning i växtodlingen.
Samråd
Samråd enligt 6 kap. miljöbalken har genomförts med Länsstyrelsen, Trelleborgs kommun och med de närboende som bor intill platserna och längs transportvägar och därför kan antas vara särskilt berörda av verksamheten. Samråd med allmänheten har genomförts genom annons i ortspressen. Samråd har även skett med övriga berörda myndigheter och föreningar.
Verksamheten anges i 6 § förordningen om miljöbedömningar och ska därför antas medföra betydande miljöpåverkan.
En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 35 § miljöbalken har tagits fram av sökanden.
Ärendets handläggning
Sökandens ansökan och miljökonsekvensbeskrivning har kungjorts enligt 6 kap. 40- 41 §§ miljöbalken.
Synpunkter har kommit in från allmänheten.
Miljöprövningsdelegationen har genomfört remissförfarande. Sökanden har beretts tillfälle att bemöta de yttranden som kommit in.
Sökandens ansökan om tillstånd
Xxxxxxxx, åtaganden och förslag till villkor
Sökanden har så som ansökan slutligen utformats yrkat att:
• Tillstånd ska beviljas för att på fastigheterna Stora Jordberga 5:8 och Hönsinge 1:1 i Trelleborgs kommun uppföra en anläggning för djurhållning som omfattar 11 000 platser för slaktgrisar.
• Anläggningen placeras med en huvudsaklig utformning enligt presenterad situationsplan.
• De föreslagna villkoren ska fastställas.
• Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas.
• Byggnation av anläggningen ska ha färdigställts senast sju år efter det att tillståndet har vunnit laga kraft.
Sökanden avser, efter investeringsbeslut, att bygga hela anläggningen vid samma tillfälle. Den anläggning som prövas nu bör anses vara utformad utifrån bästa teknik i ett långsiktigt perspektiv. Mot bakgrund av att investeringen är kapitalintensiv och att tidpunkten för investeringen behöver anpassas till den rådande konjunkturen samt den allmänt restriktiva synen på att förlänga igångsättningstider finns motiv för att medge den yrkade igångsättningstiden.
Sökanden har särskilt åtagit sig att:
• Lagra gödsel inom anläggningen i flytgödselbehållare med tak, vilket är den metod som bäst anses begränsa avgång av ammoniak.
• Enbart lagra en mindre mängd flytgödsel på platsen för anläggningen, vilket ytterligare begränsar utsläpp av ammoniak från lagring av gödsel på anläggningen.
• Optimera foderstaten till djuren så att proteinhalten optimeras i förhållande till djurens produktionscykel. Verksamheten kommer att drivas med fasutfodring som innebär en hög kväveeffektivitet så att driften optimeras och att utsläpp av ammoniak och användning av resurser begränsas.
• Förse stallbyggnaderna med värmepumpar som hämtar värme genom kollektorslangar i gödselkulvertarna och kyler gödsel.
• Tillämpa en frekvent utgödsling med hjälp av vakuumutgödsling.
• Pumpa gödsel från anläggningen till mottagare av gödsel.
Sökanden har föreslagit följande villkor.
1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet.
2. Ljud från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid andra bostäder än sökandens än 50 dBA, dagtid (kl. 06.00-18.00) mån-fre, 40 dBA nattetid (kl. 22.00-06.00) samtliga dygn samt 45 dBA övrig tid. Högsta momentana ljudnivå nattetid får inte överstiga 55 dBA.
De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom immissions- mätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska kontrolleras då verksamhet pågår under de tider som framgår av villkoret. Kontroll ska ske när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.
3. Stallgödsel ska, inom anläggningen, hanteras på sådant sätt att läckage och spill förhindras och så att olägenhet av betydelse för människors hälsa inte uppkommer.
4. Kemiska produkter och farligt avfall ska lagras så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas.
5. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedöm- ning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska finnas tillgängligt och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten senast sex (6) månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.
6. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sådant sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Verksamhetsutövaren ska vidare i samråd med tillsynsmyndig- heten utreda om verksamheten har givit upphov till föroreningar och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker.
Beskrivning av verksamheten
Planerad verksamhet
Sökanden planerar att uppföra en ny anläggning för uppfödning av grisar. Produktionen sker genom att små grisar köps in och föds upp till slakt i stall med plats för 11 000 slaktgrisar och med ca 3,7 produktionsomgångar per år.
Insättningen i slaktgrisstallet sker varje eller varannan vecka. Alla avdelningar i stallet kommer att tillämpa principen allt in - allt ut. Detta innebär att stallavdelningarna töms, tvättas och desinficeras mellan varje slaktgrisomgång.
Beskrivning av miljökonsekvenser
Lokalisering och omgivningsförhållanden
Anläggningen är lokaliserad vid Jordberga i Trelleborgs kommun. Omgivningen består av landsbygd med åkermark, jordbruksverksamheter, Lilla Jordberga by med bostäder och sockerbruksområdet som numera inrymmer Gasum Jordberga biogas- anläggning. I omgivningen finns även Jordberga Gård med jordbruksbyggnader och parkområde, det finns även vindkraftverk och spridd bostadsbebyggelse.
Figur 1. Verksamhetens ungefärliga lokalisering markerad med grå rektangel. Se situationsplanen i bilaga 1 för detaljer.
Det saknas bostäder inom 500 meter från anläggningens ytterkant. Beroende på slutlig utformning av anläggningen kan närmaste bostad tangera ett avstånd på 500 meter från anläggningsområdets ytterkant.
Platsen finns intill område som omfattas av detaljplan. Inom detaljplaneområdet ska enbart vindkraftverk och dess teknikbyggnader finnas. Jordbruk får bedrivas, dock inga ytterligare byggnader.
Platsen för lokaliseringen omfattas av områdesbestämmelser för vindkraft. Bestämmelserna anger att vid bygglovsprövning inom planområdet skall bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, underordnas vindkraftsintresset vid lämplighetsprövningen. Restriktivitet vid prövning av landskapsbildspåverkande anläggningar i övrigt skall gälla. Sökanden har under samrådsprocessen fört dialog med kommunen avseende möjligheten att etablera anläggningen på denna plats. I
Alternativ lokalisering
Sökanden har genomfört en lokaliseringsutredning för att välja lämpligaste platsen att utveckla med djurhållning i stall med plats för 11 000 slaktgrisar. Lokaliserings- studien innehåller fem platser på landsbygden i Trelleborgs kommun. Utöver dessa platser har de 33 kommunerna i Skåne län kontaktats för att utreda alternativ på planlagd mark som är lämplig för djurhållning. Studien har funnit flera platser där det är lämpligt att utveckla jordbruksverksamheten med djurhållning. Platsen som omfattas av denna ansökan är en av dessa undersökta platser.
Ca 3 ha jordbruksmark kommer att tas i anspråk för den planerade anläggningen. I kommunen finns underskott på gårdar med djurproduktion i förhållande till arealen åkermark med växtodling. Den dominerande källan för växtnäring till odlingen är därför mineralgödsel. Användning av organisk stallgödsel bidrar till ökad mark- bördighet, bättre vattenhållande förmåga och förbättrad struktur i lerjordar. Enligt Greppa Näringen kan tillförsel av stallgödsel ge en skördehöjande effekt på 2 %.
Den planerade anläggningen innebär således en god hushållning med marken från en allmän synpunkt och bidrar samtidigt till att uppnå den nationella livsmedels- strategin. En lokalisering på åkermark är vidare fördelaktig ur transportsynpunkt, med kortare transportsträckor för gödsel, halm och foder mellan anläggningen och åkermark med växtodling.
Nollalternativ
På Jordberga Gård finns en spannmålsanläggning för torkning och förvaring av skördat spannmål från växtodling i omgivningen. Denna anläggning har kapacitet att torka och lagra 28 000 ton spannmål. Om ingen djurhållning kommer att ske på platsen kommer den lagrade spannmålen även fortsättningsvis transporteras bort från platsen, vilket genererar ca 1 400 fordonsrörelser per år.
Omgivningen består av stora åkerarealer. I Trelleborgs kommun finns ca 27 000 ha åkermark som används för växtodling. I kommunen råder underskott på organisk gödsel. I kommunen finns produktion av gödsel från djur och biogödsel från Jordberga biogasanläggning som kan försörja ca 6 500 ha med växtnäring.
Underskottet av organisk gödsel leder till ett stort behov av att tillföra mineral-
gödsel till växtodlingen. Bristen av organiskt material har även lett till minskade mullhalter i åkermarken. En utveckling av jordbruket utan djurhållning på platsen är beroende av att organiskt material hämtas från andra platser. Jordberga Gård AB planerar att bygga satellitbrunnar i åkermark och hämta gödsel från andra platser, vilket leder till ett ökat behov av transporter jämfört med om gödseln kan produceras lokalt.
Riksintressen och skyddade områden
Den planerade verksamheten finns utanför områden som omfattas av riksintresse. Ca 1 km norr om den planerade anläggningen finns område av riksintresse för naturvård. Sökanden bedömer att den planerade verksamheten inte kommer att medföra påtaglig skada på värdena i det utpekade området. Det saknas registrerade fornlämningar och områden med skydd enlig miljöbalken i närheten av den aktuella platsen. Ca 700-1 100 meter från lokaliseringen finns ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområdet kommer inte att påverkas av verksamheten.
Landskapsbild
Utformning
Anläggningen kommer preliminärt omfatta två stallbyggnader som är sammanbyggda. Stallbyggnadernas yta blir ca 16 000–17 000 m2. Utöver stallbyggnad kommer anläggningen att bestå av utrustning för foderberedning och buffertlager för gödsel samt personalutrymme.
Stallarna kommer att vara försedda med Combi-Diffus ventilation som är en undertrycksventilation där ventilationen har möjlighet att kombinera de bästa egenskaperna av diffus ventilation och LPV (Low Power Ventilation). Vid kalla perioder eller när grisarna är nyinsatta sugs luft in via innertaket vilket skapar en dragfri och långsam ventilation. Under varma perioder eller när grisarna blir större kompletteras den diffusa ventilationen med takventiler som öppnas och släpper in mer luft som även har en högre hastighet vilket även har en kylande effekt.
Utgödsling kommer att ske med vakuumutgödsling. I kulvertarna kommer det installeras kollektorslangar som xxxxx xxxxxxx. Värmen som hämtas ifrån gödseln kommer att användas för att värma upp stallarna via golvvärme. Efter tvätt torkas avdelningarna med mobila eldrivna värmefläktar. I stallet monteras ett sprinkler- system som primärt är till för att blöta upp stallet innan tvätt, detta system används även till att kyla grisarna om behov skulle uppstå. Tvättvatten hanteras tillsammans med gödseln i gödselsystemet.
Gödselhantering
Den planerade verksamheten kommer att producera 25 671 m3 flytgödsel per år. Mängden gödsel att lagra vid 10 månaders produktion är då 21 392 m3. För gödseln behövs en spridningsareal på 991 ha.
All gödsel kommer att överlåtas till Jordberga Gård eller Xxxxx Xxxxxxxxx biogas- anläggning. Gödseln kommer att användas som växtnäring i gårdens växtodling. Om biogasanläggningen ges bifall till sin ansökan om att använda gödsel som substrat kommer gödseln först levereras dit och därefter till växtodlare som biogödsel.
Jordberga Gård har i befintliga och planerade lagringsbehållare lagringskapacitet som motsvarar 10 månaders lagringskapacitet för den producerade gödseln.
Gödseln går via utgödslingssystemet till en pumpbrunn och kommer sedan att pumpas till central mottagningsbrunn på biogasanläggningen eller på Jordberga Gård direkt när utgödsling sker. Pumpning av gödsel leder till en varaktig reduktion av lastbilstransporter och därmed användning av fossila bränslen. Även om pumpning
av gödsel är förknippad med en kostnad bedömer sökanden att pumpning leder till en sådan väsentlig miljönytta att sökanden åtar sig att genomföra denna.
Från pumpbrunnen kan gödseln även pumpas till en gödselbrunn för buffertlager om ca 1 000 m3, vilket motsvarar ca 14 dagars gödselproduktion. Verksamhetens lager kommer att vara täckt med tak och medger betryggande kapacitet för lagring av gödsel i händelse av att störningar sker hos mottagaren. Sökanden har också möjlighet att använda de befintliga brunnar som finns i driften av Jordberga Gård.
Dessa brunnar rymmer tillsammans 10 000 m3, vilket motsvarar mer än två månaders produktion av gödsel.
Inga miljöeffekter förväntas vid nedläggning av pumpledningarna för gödsel och inga biotopskyddade objekt berörs. Pumpledningen är konstruerad av material som är avsedd för pumpning av gödsel, är tät och har en dimensionerande livslängd om
40 till 60 år. De skyddsåtgärder som kommer att vidtas är att förlägga ledningen enligt anvisningar så att livslängden säkerställs. Eventuellt läckage skulle kunna ske vid obehöriga grävarbeten längs ledningen. Risken minimeras genom att ledningen är förlagd på samma fastighet i dess längd. Vid ett tillbud vid grävning kan pumpningen stängas av och eventuellt läckage tas omhand.
Sökanden ansvarar för gödselhantering inom anläggningen, i stall, pumpbrunn, buffertlager och pumpledning. Ansvaret för gödseln övergår till mottagaren när den har pumpats till mottagningsbrunnen hos Jordberga Gård eller Xxxxx Xxxxxxxxx.
Verksamhetens utsläpp till luft
Verksamheten medför utsläpp till luften i form av ammoniak och växthusgaser. Enligt beräkning med schabloner i Jordbruksverkets program VERA blir kväveförlusten i stall för den planerade anläggningen 18 912 kg ammoniak/år. Justerat till modernt stall med kylning av gödsel (reducering med 30 %) beräknas ammoniakförlusten till 13 238 kg ammoniak/år.
Den viktigast åtgärden för att minska ammoniakavgången är att minska den totala mängden kväve som stoppas in i djuret. Verksamheten kommer att optimera foderstatens råproteinhalt och proteinets nedbrytbarhet, samt ta hjälp av
foderrådgivare för att bestämma foderstat till djuren utifrån vilken fas i tillväxten de befinner sig. Fodereffektiviteten kommer att följas upp i enlighet med BAT- slutsatser över foderstyrning avseende utsöndrad mängd fosfor och kväve.
Utgödsling kommer att ske med vakuumutgödsling, en teknik som kan sänka avgången av ammoniak med 25 %. Även kylning av gödseln kommer att ske vilket reducerar ammoniakavgången med ca 30 – 47 % jämfört med schablonvärdena.
Modelleringar från IVL Svenska miljöinstitutet visar att anläggningen kommer att bidra med ett depositionsbidrag av ammoniak på ca 4–6 kg N/ha/år på ett avstånd av 500 meter från anläggningen. På ett avstånd på 1 km från anläggningen blir depositionsbidraget cirka 0–2 kg N/ha/år. Bakgrundshalten, enligt IVL, är
11 kg N/ha och år för öppet fält. Mot bakgrund av att den förmodade ökningen utgör en liten del av bakgrundsbelastningen på öppet fält och att jordbruksmarken i området gödslas med upp till 170 kg N/ha och år bör tillskottet i form av kväve från anläggningens ammoniakutsläpp betraktas som försumbart.
Det är tekniskt möjligt att bygga stall för slaktgrisar med rening av ventilations- luften. FAC combi-cleaner är ett system från leverantören Skov som ventilerar bort luft genom golvutsug och renar luften innan den släpps ut till den omgivande luften. Med detta system renas 10 % av luftvolymen från stallet. Den luft som behandlas innehåller merparten av ammoniaken i stalluften. Systemet leder även till minskning av ammoniakhalten i stalluften, vilket leder till förbättrat inomhusklimat för grisarna och personal. Det danska innovation- och kunskapscentret SEGES har genomfört test på denna utrustning (Pernille Lund Kasper, 2021). Användning av systemet resulterar i en minskning av stallförlusten med 55 %.
Installationskostnaden för reningsutrustning är enligt offert ca 8 500 000 kr. Komplettering med luftrening innebär en ökning av byggkostnaden med ca 10 %. Utöver installationskostnaden kommer driftskostnad på ca 272 000 kr/år som utgörs av förbrukning av el, svavelsyra och vatten samt en kapitalkostnad på ca 740 000 kr/år. Den årliga kostnaden motsvarar ca 25 kr per gris. Beräkningar av kostnad för installation och drift av reningsanläggning resulterar i att det inte är ekonomiskt möjligt att förse anläggningen med reningsutrustning för ventilations- luften. Resultat per producerad gris är beräknat till 89 kr per gris, reduktion av
resultatet innebär att nödvändigt utrymme uteblir för variation i pris för insatsvaror eller försäljningspris. Kostnad för rening av ventilationsluften är hög, även när man beaktar växtnäringsvärdet. Kalkylkostnaden är 169 kr per kg avskilt kväve. Värdet per kg växttillgängligt kväve vid inköp till växtodling är 10 kr. Sammantaget är krav på rening av ventilationsluften inte miljömässigt motiverad utifrån de modelleringar av ammoniakens påverkan på omgivningen eller rimligt på grund av kostnaden för inköp och drift av reningsanläggningen.
Sökanden har valt tekniker och genomfört försiktighetsmått i övrigt för att minimera utsläpp av ammoniak, växthusgaser och luktande ämnen som får anses vara i linje med bästa möjliga teknik. Sökanden anser att dessa är tillräckliga för den ansökta verksamheten, och motsvarar det som gäller enligt bästa möjliga teknik inom branschen. Mot bakgrund av att kvävedepositionen i omgivningen är låg finner sökanden att verksamheten kan bedrivas på den valda platsen utan att det uppkommer olägenhet av betydelse på grund av ammoniakutsläppet.
Lukt
Verksamhetens utsläpp till vatten
Dagvatten består av vatten från tak och från dräneringsledningar runt byggnader samt vatten på hårdgjorda ytor. Ytan är idag systemtäckdikad. Volymen vatten som kommer att avledas från anläggningen kommer att vara snarlik i jämförelse med dagens bortledning av vatten från täckdikning i åkermarken. Även om volymen blir oförändrad kan vatten från tak avrinna snabbare än från åkerdränering.
Ett utjämningsmagasin kan anläggas som ett torrt magasin som placeras nedströms anläggningsområdet. Vid dimensionerna 10 x 90 meter och en meters djup nås tillräcklig kapacitet för att jämna ut ett tioårsregn. Vid dimensioneringen ska dock hänsyn även tas till avdunstning från ytor och infiltration i mark, magasinet behöver därmed inte ha kapacitet att samla hela mängden vatten. I utloppet till magasinet placeras en brunn med strypning som fungerar som flödesregulator till efterföljande ledning i mark. Det finns även möjlighet att stänga av flödet vid olyckshändelse som medför risk för utsläpp till vatten, exempelvis om det uppstår släckvatten vid brand.
Dagvatten leds efter utjämningsmagasin i kulvertar som ingår i åkerdräneringen. Ingen förrättning om dikningsföretag finns på denna plats. Efter 1,5–2 km når vattnet dikningsföretaget Brönnestad nr 23 m.fl. hemman från 1930. Vattnet mynnar i rinnsträckan Skänkebäck som mynnar i havet.
Vatten som betraktas som nedsmutsat utgörs av tvättvatten från tvätt av stall. Tvättvattnet leds till flytgödselsystemet och hanteras på samma sätt som flytgödseln.
Vattenanvändning
Grisarna kommer serveras våtfoder och får sitt vätskebehov tillgodosett dels genom foderblandningens innehåll av drank, vassle och vatten, dels genom dricksvatten- automater. Efter avslutad omgång tvättas avdelningen med tvättrobot. Vattenför- brukningen beräknas bli ca 22 040 m3/år vilket motsvarar ett genomsnittligt uttag på 60 m3/dygn.
Planen är att ta ut vatten ur två nya borrade brunnar. Utifrån uppgifter från SGU klassificeras platsen som utmärkt goda uttagsmöjligheter i sedimentberg.
Mediankapaciteten är 0–60 m3 per timme, ca 500–1 500 m3 per dygn. Avståndet till närmaste borrade brunn är enligt SGU:s brunnsregister ca 600 meter. Det finns ytterligare ett flertal borrade brunnar på ca 700–950 meters avstånd mot norr och nordväst. Utifrån provpumpning av befintliga brunnar i området har de en kapacitet mellan ca 3,6 och 27 m3 per timme, där merparten har en kapacitet som överstiger 10 m3 i timmen. Med ledning av kapaciteten i berggrunden och de befintliga brunnarna är tillgången till vatten tillräcklig för att tillgodose behovet av vatten för den planerade anläggningen. Vidare bedöms förutsättningarna för grundvatten- bildning vara goda och överstiger det beräknade vattenuttaget i området inklusive behovet av vatten till anläggningen.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Delavrinningsområdet saknar ytvattenförekomst. Verksamhetens placering finns över ett grundvattenmagasin i sedimentär bergförekomst, SV Skånes kalkstenar (SE615 989–133 409). Vattenförekomsten har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten innebär att god kemisk och kvantitativ status ska bibehållas.
Det finns inga uppgifter om att det brukar råda vattenbrist i området. Sökandes vattenuttag sker i ett område av vattenförekomsten med få övriga uttag. Det sammanlagda uttaget inom en till fyra km uppströms lokaliseringen är ytterst begränsad. I det fall Xxxxx Xxxxxxxxx biogasanläggning kommer ta emot gödsel som substrat kommer denna fungera som spädning i rötprocessen. I dagens produktion i biogasanläggningen används uttag av grundvatten för att späda substraten till rätt torrsubstans. Leverans av gödsel från den planerade slaktgrisproduktionen kommer därmed minska behovet av vattenuttag till biogasanläggningen. Verksamheten sker inomhus i stallbyggnader med användning av få kemiska produkter. Sammantaget bedömer sökanden att vattenuttaget inte kommer att förändra förekomstens kemiska eller kvantitativa status negativt.
Energianvändning
Verksamheten förbrukar energi i form av el till belysning, värmepumpar, ventilation och foderberedning. Sökanden kommer även använda energi till verksamhetens inomgårdstransporter med lastmaskin. I dagsläget är diesel det dominerande drivmedlet för lastmaskiner i den aktuella storleken. I framtiden kommer sannolikt detta att ersättas med fossilfria alternativ. Anläggningen utformas och drivs så att förbrukning av energi optimeras. Anläggningen värms upp med hjälp av värme- pumpar som genererar värme från djurens gödsel. Gödsel kommer att pumpas från anläggningen till mottagaren, vilket leder till en energieffektiv transport av gödsel. Spridning av stallgödseln kommer att ske i närområdet och ersätter där användning av konstgjorda näringsämnen. De begränsade avstånden till odlingsmark i omgivningen innebär låg förbrukning av energi för spridning av stallgödseln.
Verksamheten beräknas förbruka ca 600 000 kWh el och 1 000 liter diesel per år.
Kemikalier och avfall
I verksamheten används få kemiska produkter, exempel är rengörings- och desinfektionsmedel, märkspray till grisarna och medel för bekämpning av råttor i betesstationer. Sökanden väljer produkter i samråd med rådgivare och leverantörer. Produkter väljs och alternativa metoder undersöks så att nödvändiga egenskaper erhålls och så att påverkan på människors hälsa och miljön blir så liten som möjligt.
Transporter
Verksamheten är förknippad med transporter till och från anläggningen. Foder består till huvuddelen av spannmål och åkerböna från odling i omgivningen. Dessa
Foderråvaror som spannmål och åkerböna från odling i omgivningen finns i spannmålsanläggningen på Jordberga Gård varifrån de kan levereras med korta transportavstånd. Ytterligare foderkomponenter som transporteras till anläggningen är framför allt drank och tillskottsfoder med mineraler och balansering av aminosyror. När produktionsomgången är färdig transporteras djuren bort. Övriga insatsvaror är strö till djuren, vilka består av halm som hämtas från åkermark i omgivningen. Transporter kommer i huvudsak att ske på väg 696 söderut till landsvägen, väg 101, och därifrån vidare mot öst och väst. Fodertransporter från Jordberga Gård kommer att ske via väg 695 eller 706 samt väg 101 och väg 696.
Antalet transporter som är förknippade med verksamheten kommer uppgå till ca
1 800 transportrörelser per år, varav ca 400 är fodertransporter från Jordberga Gård
Buller
Smittskydd
Den sjukdom som kan transporteras via luft är SEP, grisens lunginflammation. Bakterien som orsakar sjukdomen, Mycoplasma hyopneumoniae, sprids från suggan till avkomman, som sedan sprider infektionen till andra grisar i tillväxt- och slaktsvinsavdelningar. Smittspridningen påverkas av till exempel ventilation och djurtäthet. I fuktig väderlek (höst och vinter) kan bakterien spridas med vinden.
Miljömål
Verksamheten kan komma att påverka miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. Sökanden bedömer att verksamheten inte kommer att påverka miljömålen på ett negativt sätt.
Verksamheter som omfattas av Industriutsläppsförordningen ska lämna en statusrapport tillsammans med tillståndsansökan. Sökanden har genomfört steg 1–3 enligt Naturvårdsverkets vägledning om statusrapporter, rapport 6688 juli 2015, och yrkar på undantag från att genomföra statusrapport.
Den planerade verksamheten är utformad i enlighet med det som anges i gällande BAT-slutsatser för intensiv uppfödning av gris eller fjäderfä och ammoniakutsläpp från stallbyggnaderna kommer att bli lägre än det som anges som gränsvärde enligt BAT-AEL.
Yttranden
Länsstyrelsen har anfört bl.a. följande.
Åkermark
För att hålla nere transportavstånden bedömer Länsstyrelsen att den planerade verksamheten behöver vara lokaliserad i närhet till områden med växtodling där det finns odling av foder samt spridningsareal till den uppkomna stallgödseln.
Uttag av grundvatten
Länsstyrelsen bedömer att uttaget är relativt litet och avstånden till närliggande enskilda brunnar förhållandevis stort, vilket talar för att eventuell skada på omkringliggande enskilda brunnar inte är sannolik. Länsstyrelsen anser dock att det ska föreskrivas i villkor att kontroll av grundvattnet ska ingå i sökandens kontrollprogram. Länsstyrelsen anser att sökandens kontrollprogram för grundvattnet ska innehålla minst följande, samt att resultaten ska dokumenteras och sparas.
• Mätning av bortledd mängd grundvatten.
• Mätning av grundvattennivån i uttagsbrunnarna minst en gång per kvartal för att bekräfta gjorda bedömningar och för att kontrollera och utvärdera vilken påverkan uttagen har på grundvattennivåerna och därmed den långsiktiga vattentillgången i grundvattenmagasinet.
• Provtagning av grundvattnet för att kontrollera och följa upp eventuella kvalitetsförändringar.
Landskapsbild och fornlämningar
Länsstyrelsen anser att anläggningen inte riskerar att påtagligt skada närliggande riksintresse för kulturmiljövården. Jordberga-Källstorp är utpekat i Länsstyrelsen kulturmiljöprogram. Ur kulturmiljösynpunkt är det att föredra att anläggningen samlokaliseras nära befintliga vindkraftverk.
Utsläpp av ammoniak
Av Länsstyrelsen Skånes miljömålsuppföljning för 2022 framgår att varken miljökvalitetsmålet ”Bara naturlig försurning” eller ”Ingen övergödning” bedöms kunna nås till 2030. Vidare framgår att ett av länets största miljöproblem är övergödning som kraftigt påverkar en stor del av Skånes vatten samt att jordbruket totalt står för den största delen av näringstillförseln. Verksamheten är lokaliserad inom nitratkänsligt område (område som pekats ut enligt EU:s nitratdirektiv på grund av att vatten är övergödda eller innehåller mycket nitrat och där jordbruket har en hög påverkan på växtnäringsbelastningen).
Länsstyrelsen anser att kraven på nya anläggningar kan vara större än på befintliga anläggningar och att man vid nybyggnation av stallbyggnader bör förhålla sig till de lägre värdena i BAT-AEL-intervallet. Länsstyrelsen anser vidare att de åtgärder som sökanden kommer att vidta för att minska ammoniakavgången ska kombineras med rening av ventilationsluften för att sökanden ska leva upp till kraven på bästa möjliga teknik för att minska utsläpp av ammoniak och även luktande ämnen från stall.
Länsstyrelsen anser att det är rimligt att kräva att bästa möjliga teknik används i det här fallet där den planerade verksamheten avser en storskalig och helt ny anläggning. Länsstyrelsen konstaterar också att rening av frånluften från stallar har bedömts vara en rimlig åtgärd vid ett flertal andra nya slaktgrisanläggningar i Skåne och Sverige de senaste åren. Länsstyrelsen bedömer att en ny slaktgrisanläggning av den här omfattningen, med bl.a. stora utsläpp av ammoniak, och som är lokaliserad inom nitratkänsligt område, ska omfattas av krav på rening av utgående stalluft för att leva upp till kraven på bästa möjliga teknik. Länsstyrelsen anser att detta ska föreskrivas som villkor för verksamheten.
Länsstyrelsen anser att sökanden ska ha reservkapacitet för lagring av stallgödsel som de har egen rådighet över, och att denna lagringskapacitet ska motsvara minst två månaders gödselproduktion. Länsstyrelsen anser att villkor med krav på egen lagringskapacitet ska föreskrivas för verksamheten.
Villkor
Länsstyrelsen har lämnat synpunkter på sökandens villkorsförslag samt föreslagit ytterligare villkor, utöver vad som framkommer ovan, avseende bland annat fördröjning av dagvatten, luftreningssystem, lagringskapacitet för gödsel, avtal för avyttring av gödsel samt pumpning av gödsel.
Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborg
Samhällsbyggnadsnämnden har tillstyrkt ansökan och har inga förslag på kompletterande villkor eller synpunkter på de av verksamhetsutövaren föreslagna villkoren.
Trafikverket
Trafikverket har anfört bl.a. följande.
Verksamheten föreslås ligga väster om väg 696. Vägen är mycket smal, 3,5 meter bred, och har en genomsnittlig årsdygnstrafik (ÅDT) om 45 fordon, varav
6 tunga fordon. Sökanden beräknar att föreslagen verksamhet innebär en ökning med ca 2 transporter per dag. Med hänsyn till vägens storlek bedömer Trafikverket att möten på vägen kommer att vara problematiskt. Trafikverket anser därmed att detta lokaliseringsalternativ är olämpligt.
In- och utfart planeras via befintlig anslutning utmed väg 696. Trafikverket förutsätter att ingen ny anslutning tillkommer.
Sydvästra Skånes Vattenråd
Sydvästra Skånes Vattenråd har anfört bl.a. följande.
I Vattenrådets dialogmöten med markägare och brukare återkommer information om ökad upplevd problematik med snabba och kraftiga vattenflöden i samband med nederbörd. Behovet av att fördröja dagvatten har ökat för att diknings- företagen ska bibehålla sin funktion för jordbruket.
Verksamhetens dagvatten kommer att ledas i kulvertar som ansluter till dikningsföretag. Det är därför viktigt att utjämningsmagasin för dagvatten har kapacitet att klara nivåer som kan förutses i framtidens förändrade klimat. Den planerade anläggningen kan bidra till att ytterligare öka de snabba höga flödena i
Äspöån som är recipient för dagvattnet. Detta ger ökad erosion och högre transporter av näringsämnen, vilket i förlängningen kan leda till att statusen av vattendragen försämras vilket inte är förenligt med den miljökvalitetsnorm som är beslutad för vattenförekomsten. I nuläget är inte Äspöån klassad som vattenförekomst men det pågår en översyn av vattenförekomster i Sverige vilket kan innebära att Äspöån kommer att bli en vattenförekomst.
Punkten 3 i sökandens förslag till villkor, om hantering av stallgödsel, bör kompletteras till att även innefatta miljö.
Eftersom Vattenrådets provtagningsstation vid mynningen av vattendragen inte kan ge någon information om hur den planerade verksamheten kommer att påverka statusen i vattendragen ser vattenrådet positivt på att sökanden upprättar ett kontrollprogram för provtagning av det vatten som kommer att ledas till vattendragen via kulvertar.
Enskilda
Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxxx Xxxx, Xxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx/styrelsen för Lilla Jordberga Samfällighet, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxxx Xxxx
Ovanstående har motsatt sig ansökan och anfört bl.a. följande.
Åkermark
Vattenåtgång
Gasum AB:s biogasanläggning togs i bruk 2013 och det visade sig redan året efter att vattennivån sjönk under sommaren och brunnar blev helt torrlagda. Problemet återkommer år efter år och den tänkta grisanläggningen kommer att medföra en stor belastning på vattentillgången. Många boende i närheten av de ansökta grisstallen har egen brunn. Inget kommunalt vatten finns som alternativ. Sjunker nivåerna, som periodvis redan är låga, blir det inte möjligt för närboende att bo kvar. Med torkan
2018 i färskt minne är oron bland boende stor. Sökanden har redogjort för vilka brunnar som finns i området, dock är inte alla befintliga brunnar med i SGU:s brunnsregister, utan det finns fler brunnar än de som sökanden har redogjort för.
Sökanden har uppskattat vattenåtgången till 60 300 l/dygn. Enlig Länsstyrelse och Jordbruksaktuellt beräknas åtgången vara 10 l/dygn för slaktgrisar. På årsbasis blir det 40 150 m3 (110 000 l/dygn). Med beaktande av Gasums biogasanläggning vattenförbrukning 2019 och att de söker tillstånd för en stor utökning torde total förbrukning för denna ansökan och biogasanläggning bli ca 152 470 365 liter vatten per år. Mängden motsvarar nästan 3 000 personers vattenförbrukning enligt Sydvatten AB. Tilläggas bör att Xxxxxxx Xxxxxx ansöker om djurhållning i samma omfattning drygt 3 km från Stora Jordberga 5:8. Tillstånd har även givits för en grisanläggning i samma storlek utanför Anderslöv, ca 9 km bort. Detta innebär sammantaget ett enormt vattenuttag i området.
Transporter
Enligt ansökan blir ca 7–8 lastbilstransporter om dagen till den tänkta anläggningen. Skulle den planerade gödselpumpningen inte bli godkänd, eller inte fungera under perioder, blir det ytterligare ca 12 lastbilstransporter om dagen. Till detta bör tilläggas personbils- och servicetrafik till anläggningen, samt trafik från närboende. Totalt kan det röra sig om ca 60 fordonsrörelser dagligen. Transporterna kommer att ske på smala vägar. På väg 696 är lastbil som möter personbil möjligt bara om ena parten kör ut i vägrenen, lastbil som möter lastbil är direkt omöjligt.
Korsningen till väg 101 är farlig redan som den är idag, med begränsad sikt.
Lukt
Att anläggningen inte kommer bidra till luktolägenhet av betydelse hos boende i omgivningen saknar faktisk grund och är enbart sökandens åsikt. På öppna slätten finns inget som stoppar lukten från att flytta långt med vinden. Med tanke på detta är 500 meter inte alls ett betryggande avstånd. Boende lider redan idag av lukt från grisanläggningen i Äspö ca 5 km S-SV om Lilla Jordberga och från Gasums biogasanläggning. Ytterligare lukt skulle påverka livskvalitén märkbart främst vid utomhusvistelse, samt trolig negativ utveckling av fastighetsvärde. Adderar man antalet djur i den planerade verksamheten med nuvarande anläggning i Äspö och de godkända framtida grisstallarna på Stora Markie hamnar vi runt 150 000 grisar/år - en direkt överetablering av grisstallar i området.
Skadedjur
Buller
Gödsel
Översiktsplan
I Trelleborg kommuns översiktsplan framgår bland annat att Skånes mest bördiga jordar finns i kommunen och att här produceras livsmedel och råvaror till stora delar
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram
Xxxxxx och Xxxxxxxxx resurshub
Miljö och natur
I närområdet finns diken, dammar och åkerholmar som är viktiga för den biologiska mångfalden och omfattas av biotopskydd. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopen, är t.ex. för stort vattenuttag, transporter som kan skada vegetationen, infrastrukturutbyggnad, utbyggnad av bebyggelse och annan exploa- tering, nedläggning av dränering/täckdikning intill våtmarken, och mycket annat.
Ökat antal transporter, ljud/buller från anläggningen kommer att störa det naturliga djurlivet i närområdet. Kråkor, råttor, skator, kajor, möss, flugor m.m. får däremot en betydligt bättre miljö. De boende är väldigt oroade av så utvidgade industrialise- ringsplaner i sin hemmiljö. Inom en radie på 5 km finns flera hundra hus och fastigheter samt Trelleborgs näst största samhälle Anderslöv med över
1 800 invånare, som kommer att beröras av denna industriella utvidgning.
Annan aktör
Verksamheten kommer enligt ansökan att drivas av ett nytt bolag med personer som har mångårig kompetens inom grisuppfödning. Det går att dra slutsatsen att det är frågan om Xxxxxxx Xxxxxx som också ansöker om en grisanläggning på Tullstorp 17:2, då dessa verksamheter har för avsikt att dra nytta av varandra tillsammans med
redan befintlig anläggning på Äspö samt nyligen godkänd grisanläggning på Stora Markie. Oron är stor att verksamheten på sikt kommer att säljas ut till en utomstående aktör såsom t.ex. ett danskt eller kinesiskt riskkapitalbolag. Det finns inget annat än ekonomiska intressen för alla inblandade aktörer i detta där hänsyn till landsbygd och närboende grannar totalt ignoreras, allt för eget vinstintresse. Detta är inte längre en fråga om jordbruk, utan om storskalig grisindustri.
Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, PG Tunebing, Xxxxxxxx Xxxxxxxx, boende i Xxxxx Xxxxxxxxx Samfällighet, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxx
Xxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxx
Vattenåtgång
Områdesbestämmelse
Syftet med områdesbestämmelserna är att begränsa markanvändningen i vindkraftgruppens närhet för att undvika konflikter ur miljö- och landskapsbilds- synpunkt. En vindkraftsetablering medför buller, skuggor samt risker i form av haveri med lossnande delar, brand, och lossnande is vid eventuell isbildning.
Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx-Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxx och Xxxxx Xxxx
Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxx och Xxxxx Xxxx har anfört det samma som ovanstående Xxxxxxxxx m.fl. och har dessutom anfört bland annat följande.
Områdesbestämmelser
Transporter
Trafikkartorna som har bifogats ansökan behöver förtydligas. För övrigt är det svårt att tro att trafiken bara kommer att köra på vägarna som pekas ut. Det är inte alls otroligt att lastbilarna som kör ut från slakteriet tar till vänster på väg 696 och i så fall kör förbi många fler familjer. Dessa familjer och de boende utmed väg 101 och genom Xxxxxxxxxx centrum borde också bli informerade om hur mycket transporterna kommer att öka om grisindustrin får tillstånd.
Riskbedömning koncentrerad köttproduktion
Sverige behöver naturligtvis producera inhemskt livsmedel, inklusive kött. Men att asfaltera 3 hektar av allra bästa åkermarken är inte lösningen. Spannmål borde odlas på de bästa åkermarkerna och icke-produktiv mark användas till annan livsmedels- produktion som djuruppfödning. En mycket stor aktör inom grisuppfödning kan med skalfördelar slå ut mindre aktörer. Men samtidigt innebär koncentrationen till större enheter en större sårbarhet. Skulle t. ex. salmonella drabba anläggningen försvinner alla stordriftsfördelar och omvandlas till nackdelar. Samhället kan bli mer sårbart i stället för tvärtom. Utöver detta har alla sett hur virus som smittat människor världen över ofta har haft sitt ursprung i industriell djurproduktion.
Xxx Xxxxxxx
Xxx-Xxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx (Vinbärsgården)
Xxx-Xxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx har avseende vattenåtgång, transporter, lukt, smittskydd och ljud anfört i huvudsak det samma som ovanstående Xxxxxxxxx m.fl., avseende möjligheten att bo kvar, transporter, områdesbestämmelser och riskbedömning av koncentrerad köttproduktion i huvudsak det samma som ovanstående Rawson m.fl., och har dessutom anfört bland annat följande.
De bor väldigt nära platsen där sökanden har för avsikt att bygga en grisindustri på en av Sveriges bästa jordbruksmarker och invänder mycket strakt mot detta.
De har bott på sin gård i 24 år och tar allt vatten från egen brunn. De har fått besked från kommunen att kommunalt vatten aldrig kommer att erbjudas. De undrar vad som händer när deras brunnar sinar när industrier med enorma vattenbehov växer fram i deras omedelbara närhet. Både människor och djur är beroende att detta vatten. Det verkar inte som att deras brunn är markerad alls i sökandens ansökan.
Till detta ska läggas klimatförändringarna som med största sannolikhet kommer att påverka grundvattennivåerna. Som boende är det omöjligt att inte bli ytterst oroad. De blir inte lugnare av att kartorna i ansökan med brunnar i området saknar många närliggande brunnar. Om man inte uppskattar områdets totala vattenkonsumtion
korrekt, vilka blir konsekvenserna i slutänden? En annan oro för alla med enskilt vatten är om anläggningen skulle leda till föroreningar. Om läckage leder till att grundvattnet påverkas kan de inte bo kvar. De undrar även vad som händer om anläggningen som skulle ligga endast 700 meter från vattenskyddsområdet (och gödselpumpledningen ännu närmare) förorenar vattnet för Trelleborgs kommun.
Vägen som all transport kommer att köra på är väldigt smal och redan i dagsläget svår att möta ett större fordon på. En del av husen ligger dessutom alldeles intill vägen. Skolbarn går på denna väg till och från skolbussen vilket inte kommer att kännas tryggt med en massa stora lastbilar. Det är dessutom väldigt dålig sikt när man kör ut från väg 696 till väg 101. I denna korsning finns hållplats och busskur för skolbarnen. Det går inte att två lastbilar möts i korsningen, vilket innebär att det ofta kommer att stå en stillastående lastbil ute på väg 101 för att den först måste släppa fram lastbilen som kommer från väg 696. Detta innebär så klart en stor risk att en olycka inträffar.
Sökanden anser inte att rening av ventilationsluften är miljömässigt motiverad. Samtidigt vittnar boende vid andra, betydligt mindre grisanläggningar om påtaglig stank. Återigen tar man lättvindigt på en risk som är helt avgörande för de boende. Gris- och stallgödseldoft som sprider sig är inget trevligt.
De driver en småskalig biodling och en liten gårdsbutik och har idag en hel del utomhusaktiviteter i samband med sin verksamhet. Men det är väl ingen som vill komma ut och njuta av det fina landskapet om det stinker gödsel. En annan aspekt är flugor och råttor som med säkerhet kommer att invadera omgivningarna. När man köper en bostad, i deras fall en gård, så köper man inte bara en gård man tycker om utan även miljön och naturen runt omkring. De köpte en trevlig gård på Söderslätt mitt i ett vackert öppet landskap. För 12 år sedan fick de tre stycken vindkraftverk som närmaste granne på södersidan mitt i sin utsikt. Nu ska de dessutom få ett gigantiskt grisstall intill vindkraftverken. De undrar vad som hände med att värna om Backlandskapet söder om Romeleåsen. En grisindustri som granne är nog inte vad många letar efter när man ska köpa en avstyckad gård inte minst med tanke på punkterna här ovan men även rent estetiskt.
Xxxxxxx Xxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxxx har anfört i huvudsak det samma som ovanstående Keifer m.fl., dessutom avseende möjligheten att bo kvar, transporter, områdesbestämmelser och riskbedömning av koncentrerad köttproduktion i huvudsak det samma som
Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxx har anfört det samma som ovanstående Xxxxxxxxx m.fl. och har dessutom anfört bland annat följande.
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx har anfört det samma som ovanstående Xxxxxxxxx m.fl. och har dessutom anfört bland annat följande.
Xxxx Xxxxxxxxx
Xxxx Xxxxxxxxx har anfört det samma som ovanstående Xxxxxxxxx m.fl. och har dessutom anfört bland annat följande.
Syftet med områdesbestämmelserna är att begränsa markanvändningen i vindkrafts- gruppens närhet för att undvika konflikter ur miljö- och landskapsbildssynpunkt. En vindkraftsetablering medför buller, skuggor samt risker i form av haveri med lossnande delar, brand, lossnande is. Djuren blir inte bara utsatta för lågfrekvent
buller i stallen utan även vid transport, lossning/lastning nära vindkraftverken. Det finns även risk att is lossnar från rotorbladen och slungas i väg flera hundra meter vilket är en risk för både personal och stall.
Sökandens bemötande av yttrandena
Sökanden har anfört bl.a. följande.
Länsstyrelsens yttrande
Vid tidpunkten för ansökans inlämnande blev resultatet ur Jordbruksverkets beräkningsprogram VERA en stallförlust om 18 912 kg NH3 per år.
Jordbruksverket har, efter utredning av SLU, justerat emissionsfaktorerna så att en beräkning av stallförlust från anläggningen vid dagens datum resulterar i en stallförlust om 16 210 kg NH3 per år, vilket blir 1,5 kg NH3 per plats och år.
Sökanden har i ansökningshandlingarna bedömt utifrån beräkningar och erfarenheter från andra anläggningar att ett utsläpp på 1,2 kg NH3 är rimligt att förvänta för den kommande driften i ett nytt stall med kylning av gödsel, vacuumutgödsling, optimalt klimat, anpassad ventilation och fasutfordring.
Sökanden motsätter sig att ett villkor föreskrivs avseende luftreningssystem och anser att det är anmärkningsvärt att Länsstyrelsen föreslår ett sådant villkor utan att genomföra någon avvägning utifrån miljöbalkens allmänna hänsynsregler i den specifika prövning det här är frågan om utan hänger sig till generella formuleringar. Sökanden har i redovisat en spridningsmodellering av ammoniak från den ansökta anläggningen, tillsammans med den kumulativa påverkan med den anläggning för grisar som prövas på fastigheten Tullstorp 17:2 genom separat ärende. Spridningsmodelleringen baseras på en stallförlust om 13 600 kg NH3 (med kylning av gödsel) per år från den aktuella anläggningen och 8 200 kg på Tullstorp 17:2. Resultat från modelleringen visar att depositionsbidraget av kväve blir mellan 0 och 2 kg kväve per hektar och år på ett avstånd om 1 km från anläggningen samt att ingen kumulativ påverkan av betydelse på grund av depositionsbidrag av kväve kommer att uppstå för de två anläggningarna. Vid spridning av stallgödsel i nitratkänsligt område får högst 170 kg kväve spridas per ha och år. Anläggningens omgivning består av åkermark som tillförs kväve för växternas behov upp till denna giva. Det depositionsbidrag, med 0–2 kg kväve per hektar och år, på ett avstånd om 1 km, som den ansökta anläggningen tillför saknar betydelse ur övergödningshänseende och saknar vidare betydelse vid en bedömning om krav på luftrening är miljömässigt motiverad.
Den kostnadsberäkning som redovisas i ansökningshandlingarna visar att det inte är möjligt att driva anläggningen om investering sker i pumpledningar och dess kringutrustning och samtidigt installera och driva utrustning för luftrening. Vid
vägning av miljöeffekter har sökanden valt att satsa på pumpning av gödsel, vilket varaktigt och uthålligt reducerar behovet av transporter med lastbil på väg och därmed fossila utsläpp. Pumpning av gödsel till Gasum Jordberga kommer även att tränga undan behovet av transport av gödsel till biogasanläggningen, som annars skulle transporteras med lastbil på väg från andra djurhållare.
Det kan även tilläggas att under utredning av möjliga lokaliseringar har sökanden undersökt möjligheten att uppföra anläggningen, med utformning som en integrerad anläggning med smågris- och slaktgrisproduktion, på Jordberga industriområde mellan spannmålsanläggningen och Gasum Jordberga. Denna lokalisering hade på grund av det korta avståndet mellan foderanläggning och stallbyggnaderna samt kort avstånd för pumpning till biogasanläggningen varit möjlig att förse med luftrening med hänsyn till totalekonomin för den platsen.
Sökanden har dock efter genomförda samråd med länsstyrelsen och med beaktande av att avstånd till närmaste bostad för detta alternativ understiger 200 meter valt att i stället välja den nu aktuella lokaliseringen, med längre
Lagring av gödsel
Sökanden har av Länsstyrelsens landsbygdsavdelning erhållit dispens från lagringskrav om 10 månaders produktion av gödsel. Den av Länsstyrelsen nu föreslagna kapaciteten, om att lagra gödsel som motsvarar två månaders produktion av gödsel, innebär att egen kapacitet om 4 278 m3 behöver finnas inom verksamheten. Länsstyrelsen anger inte om denna kapacitet fysiskt behöver finnas på anläggningsområdet eller om den kan finnas på annan plats. Om gödsel ska användas som biogassubstrat är det en fördel att den är så färsk som möjligt. En behållare med den angivna volymen kommer därför aldrig användas i den löpande driften. Ansökan innehåller inte någon beskrivning av att ett lager med denna volym planeras att uppföras på anläggningen, sökanden ser därför det som tveksamt att tillföra ett yrkande eller åtagande om att lagra mer gödsel på anläggningen i detta skede. Det saknas därutöver plats på det avgränsade anläggningsområdet för att bygga en ny behållare med kapacitet att lagra minst
4 278 m3. Sökanden bedömer därför att placering av en ny brunn inom
anläggningsområdet inte kan prövas av miljöprövningsdelegationen utifrån de underlag som finns i ärendet.
Sökanden åtar sig dock att träffa avtal med AB Jordberga Gård om att nyttja ett lager för flytgödsel på deras areal. Kommande avtal innebär att en befintlig eller ny brunn med en kapacitet om 5 000 m3 gödsel kan nyttjas i händelse som förhindrar mottagande av sökandes gödsel. Mot bakgrund av hur
Energi
Igångsättningstid
Villkor i övrigt
Sökanden har inte något att erinra om övriga förslag till justering av villkorsformuleringar eller de av Länsstyrelsen föreslagna nya villkoren.
Trafikverkets yttrande
Sydvästra Skånes Vattenråd
Sökanden har inte något att erinra mot det som framförs.
Yttranden från enskilda
Sökanden bedömer att ansökningshandlingarna i allt väsentligt omfattar de punkter som framförs i yttrandena från enskilda, och att ansökningshandlingarnas uppgifter och beräkningar baseras på vedertagna och väl underbyggda beräkningar.
De framförda synpunkterna på kumulativ vattenförbrukning hos Xxxxx Xxxxxxxxx och de planerade grisanläggningarna bygger på ett missförstånd. Om substraten i dagens drift på Gasum Jordberga har så hög torrsubstanshalt att de behöver spädas med vatten kommer dessa substrat i stället att spädas med flytgödsel, om tillståndet för att använda gödsel som substrat i biogasanläggningen vinner laga kraft. Det dricksvatten som används till grisarna kommer därmed att användas som spädning i biogasanläggningen genom den gödsel som produceras, och tillförs biogasprocessen. Det vattenbehov som anges i yttrandena är därmed inte relevant vid bedömning av vattenförbrukning i området.
De fastighetsföreträdare som finns närmast anläggningen finns på ett avstånd om ca 550 till 820 meter. Dessa fastigheter kommer bli berörda av anläggningen genom att det fysiskt kommer ett nytt element i deras närmare omgivning, där alla givetvis inte uppskattar att sådana uppförs. Det som framförs avseende risk för buller, lukt eller vattenuttag bedömer sökanden mot bakgrund av erfarenhet av ljud från en modern anläggning, lukt från en modern anläggning som dessutom inte lagrar gödsel i någon större volym inom anläggningen och den goda grundvattenkapaciteten i sedimentärt berg på platsen inte utgör hinder mot den ansökta anläggningen.
Miljöprövningsdelegationens bedömning
Miljöprövningsdelegationen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och att den utgör ett tillräckligt underlag för att göra en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser.
Miljöprövningsdelegationen anser att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas och att miljöbedömningen kan slutföras.
Statusrapport
En statusrapport tas fram i ett stegvis förfarande och sökanden har utrett steg 1-3 enligt Naturvårdsverkets vägledning om statusrapporter Rapport 6688 från juli 2015. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den utredning som gjorts visar att risken är liten för att verksamheten medför föroreningsskada inom de områden där den avses att bedrivas och att det därför inte krävs någon statusrapport enligt 1 kap. 23 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250).
Prövningens omfattning
Prövningen omfattar endast djurhållande verksamhet inklusive den gödselhantering som sker inom verksamheten. Verksamheten ansvarar för en del av lagringsbehovet vad gäller uppkommen gödsel och har beviljats dispens från kraven på lagrings- kapacitet i förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Om dispensen upphör att gälla är det emellertid förordningens krav om lagringskapacitet som ska gälla. All gödsel kommer att överlåtas till biogasanläggning och/eller växtodlare för spridning. Verksamheten ansvarar för pumpledningarna för gödsel fram till mottagarens mottagningsbrunn.
Sökanden har uppgett att inga biotopskyddade miljöer kommer att påverkas av verksamheten och någon dispensprövning har därför inte skett inom ramen för denna prövning.
Påverkan på miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsmålen ska tjäna som vägledning i enskilda prövningar vid avgörandet av vilka miljöstörningar som bör föranleda hänsynstaganden i form av begränsningar, försiktighetsmått och skyddsåtgärder m.m.
Lokalisering och planfrågor
Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, i den utsträckning det inte kan anses orimligt enligt 2 kap. 7 § samma balk.
Av Boverkets allmänna råd 1995:5, bättre plats för arbete, framgår att djurhållande lantbruk bör ha ett skyddsavstånd på 500 meter till bostadsbebyggelse. De allmänna råden är upphävda, men kan ändå tjäna som viss vägledning i bedömningen av relevanta skyddsavstånd, även om det är risken för olägenheter i varje specifikt fall som ska bedömas.
Omkringboende har framfört farhågor om att omgivningen kan komma att påverkas av fram för allt lukt, ljud, smittspridning från verksamheten samt påverkan på dricksvattentillgången. Av ansökan framgår att det finns spridd bebyggelse i området och att de närmsta bostäderna ligger ca 500 meter från anläggningen. Sökanden har redovisat att åtgärder för att reducera lukt, som väl fungerande stallklimat och lagring av gödsel under fast tak, kommer att vidtas, att begränsningsvärdena för ljud kommer att innehållas, och att risken för smittspridning från en modern anläggning med bland annat god ventilation och god hygien är låg. Det framgår även att grundvattenförekomsten har utmärkt goda uttagsmöjligheter och att grundvatten- bildningen i området överstiger det planerade uttaget av vatten.
Trafiksäkerhet
Trafikverket har ansett att lokaliseringen är olämplig med hänsyn till att väg 696 som kommer att användas för verksamhetens transporter är mycket smal och att möten på vägen kommer att vara problematiskt. Även omkringboende har framfört synpunkter på att vägen är smal och att verksamhetens transporter kommer att försämra trafiksäkerheten.
Trafiksäkerheten är i och för sig en fråga som kan påverka bedömningen av tillåtligheten (jfr. Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 juni 2021 i mål
M 11773-19) i de fall transporterna bedöms vara ett följdföretag som ska beaktas till verksamheten. Av Högsta domstolens dom, NJA 2004 s. 421, framgår att transporter till och från en miljöfarlig verksamhets anläggningar kan utgöra ett s.k. följdföretag som ska beaktas vid en prövning av den miljöfarliga verksamheten.
Endast följdföretag som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten får beaktas. Frågan var denna gräns går får enligt Högsta domstolen avgöras genom en sammanvägning av omständigheter som transporternas karaktär
och omfattning, var transporterna befinner sig i förhållande till anläggningen samt olägenheterna från transporterna satta i relation till olägenheterna från övrig trafik och verksamhet.
Sökanden har uppgett att verksamheten kommer att ge upphov till ca 7 transport- rörelser i genomsnitt per vardag. Miljöprövningsdelegationen bedömer med hänsyn till att transporterna kommer att ske på en mycket smal allmän väg inom
Planfrågor
Ett tillstånd får enligt 2 kap. 6 § miljöbalken inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.
Verksamheten planeras strax utanför område som är detaljplanelagt för vind- kraftverk och inom område som omfattas av områdesbestämmelser. Syftet med områdesbestämmelserna är att begränsa markanvändningen i vindkraftgruppens närhet för att undvika konflikter ur miljö- och landskapsbildssynpunkt. Vid bygglovsprövning av bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, ska dessa intressen underordnas vindkraftsintresset vid lämplighetsprövningen. Restrik- tivitet vid prövning av landskapsbildspåverkande anläggningar i övrigt skall gälla.
Trelleborgs kommun har inte inkommit med några synpunkter på den planerade lokaliseringen och Länsstyrelsen anser att det ur kulturmiljösynpunkt är att föredra att anläggningen samlokaliseras nära befintliga vindkraftverk.
Markanvändning
Av 2 kap. 6 § miljöbalken framgår också att vid tillståndsprövning enligt 9 kap. ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Verksamheten kommer att ta ny mark i anspråk och innebär således en ändrad markanvändning, varför 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid denna prövning.
Verksamheten kommer att lokaliseras utanför, och bedöms inte medföra risk för påtaglig skada på, riksintresset för naturvård, riksintresset för kulturmiljövård
och område utpekat i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Det finns inga områden som är skyddade enligt Natura 2000 i närheten.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att bestämmelsen är avsedd att ge ett långsiktigt skydd mot olika exploateringsintressen som bostadsbebyggelse, industrilokaler och infrastruktur. Enligt (prop. 1985/86:3 s. 54) avses med brukningsvärd jordbruksmark mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Väsentliga samhällsintressen kan vara till exempel bostadsförsörjning eller väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem. Med uttrycket "tillfredsställande'' avses att lokaliseringen av exploateringsföretaget ska vara fullt godtagbar från samhällsbyggnadssynpunkt. Den alternativa lokaliseringen ska vara tekniskt och funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig.
Den planerade verksamheten kommer att ta befintlig åkermark i anspråk. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den mark som kommer att tas i anspråk är att betrakta som brukningsvärd jordbruksmark.
Den aktuella verksamheten innebär livsmedelsproduktion och bidrar samtidigt till tillgång på näringsämnen som kan ersätta importerad mineralgödsel och därmed medverka till att trygga livsmedelsproduktionen på omkringliggande åkermark.
Miljöprövningsdelegationen bedömer, med anledning av ovan, att den livsmedelsproduktion som avses med ansökan inryms inom vad som får anses vara ett väsentligt samhällsintresse. Sökanden har i lokaliseringsutredningen utrett möjligheten att lokalisera verksamheten till annan mark än jordbruksmark och tittat på flera alternativ för lokalisering av verksamheten. Den planerade lokaliseringen innebär korta transportavstånd för foder och smågrisar, det finns avsättning för den uppkomna gödseln i närområdet och gödseln kan pumpas till mottagaren. Sammantaget bedömer Miljöprövningsdelegationen att ansökt verksamhet inte på ett tekniskt eller funktionellt lämpligt sätt kan bedrivas genom att annan mark tas i anspråk. De synpunkter som inkommit från enskilda föranleder ingen annan bedömning.
Lokaliseringen av sökandens verksamhet till denna fastighet strider enligt Miljöprövningsdelegationens uppfattning inte mot bestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. miljöbalken om hushållning med mark och vatten.
Huvudsaklig miljöpåverkan
Verksamheten bedöms främst påverka omgivningen genom utsläpp av ammoniak till luft samt genom att bidra till lukt och transporter i närområdet.
Länsstyrelsen har yrkat att stallbyggnaderna ska förses med luftrening för att minska utsläppen av ammoniak och luktande ämnen till omgivningen. Sökanden har åtagit sig att vidta åtgärder för att reducera utsläppen av ammoniak från anläggningen, som vacuumutgödsling, kylning av gödsel och fast tak på gödselbrunnen. Den största depositionen av kväve från anläggningens luftutsläpp sker på åkermark där kvävet kan tas upp av de odlade grödorna. Det finns inga skyddade områden eller känsliga vatten i närområdet som är känsliga för kvävenedfall och avståndet till närboende i förhärskande vindriktningen är mer än 500 meter. Miljöprövningsdelegationen anser med beaktande av de skyddsåtgärder som sökanden har åtagit sig att vidta, anläggningens lokalisering och de installations- och driftkostnader som luftrening medför, att det inte är skäligt att kräva att luftrening installeras och att anläggningen även utan luftrening kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik.
Den lukt som verksamheten bidrar till bedöms inte avvika från vad som kan anses vara normalt förekommande i en lantlig miljö och verksamheten är lokaliserad med få boende i det direkta närområdet vilket minskar risken för luktstörningar.
Miljökvalitetsnormer för vatten och luft
Tillstånd får inte lämnas till en verksamhet som medför att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första punkten (gränsvärdesnorm) inte följs. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs.
Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en myndighet eller en kommun inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.
Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.
Verksamheten ligger ovan grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar (SE615989–133409). Vattenförekomsten har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Inga ytvattenförekomster berörs av verksamheten.
Verksamheten har inga utsläpp som riskerar att påverka miljökvalitetsnormerna för luft.
Av ansökan framkommer bland annat att verksamheten kommer att använda få kemiska produkter, att tvättvatten leds till flytgödselsystemet och att grundvattentillgången i området är god.
Miljöprövningsdelegationen bedömer utifrån det sökanden redovisat att verksam- heten inte riskerar att leda till någon försämring av grundvattenförekomstens status och inte heller försämrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen.
Hushållning och kretslopp
Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att
1. minska mängden avfall,
2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
3. minska de negativa effekterna av avfall, och
4. återvinna avfall.
I första hand ska förnybara energikällor användas.
Av ansökan framkommer bland annat att det inte uppkommer några större mängder avfall i verksamheten, att det avfall som uppkommer hämtas av avfallsbolag samt att anläggningen utformas och drivs så att förbrukning av energi optimeras.
Produktval
Enligt 2 kap. 4 § miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller varor som kan befaras medföra
risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga, under förutsättning att det inte kan anses orimligt enligt 2 kap. 7 § samma balk.
Av ansökan framkommer att verksamheten använder få kemiska produkter och att produkter väljs så att påverkan på människors hälsa och miljö blir så liten som möjligt.
Bästa tillgängliga teknik
Av 1 kap. 13 § industriutsläppsförordningen följer att slutsatser om bästa tillgänglig teknik (Best Available Technique) ska användas som referens vid tillståndsprövning.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten, om den bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och om de åtgärder som redovisas i ansökan vidtas, kommer att bedrivas i huvudsak i enlighet med bästa tillgängliga teknik.
Motivering av villkor
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska enligt försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Kravet gäller enligt 2 kap. 7 § första stycket miljöbalken i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det. Vid denna bedömning ska särskilda hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa 5 kap. 4 och 5 §§.
Villkor 1 – det allmänna villkoret
Det allmänna villkoret omfattar det som sökanden har beskrivit och åtagit sig i ansökningshandlingarna, inklusive kompletteringar och yttranden, och som inte regleras av andra bestämmelser eller villkor i tillståndet.
Villkor 2 – omhändertagande av dagvatten
Vatten från tak och andra hårdgjorda ytor som omfattas av verksamhetens dagvattensystem riskerar att avrinna snabbare än det vatten som infiltrerar till åkerdräneringen. Länsstyrelsen har föreslagit ett villkor om fördröjning av
dagvatten. Sydvästra Skånes Vattenråd har framfört att ett utjämningsmagasin för dagvatten behöver dimensioneras för att klara framtidens förändrade klimat.
Sökanden har redogjort för att ett fördröjningsmagasin med flödesregulator kan anläggas på verksamhetsområdet och har inte haft några invändningar mot Länsstyrelsens förslag till villkor.
Villkor 3 – hantering av stallgödsel och fodermedel
Villkor 4 – kapacitet för lagring av stallgödsel
All gödsel kommer att överlåtas och i normalfallet pumpas kontinuerligt till mottagaren. Sökanden har redogjort för att man kommer att ha en flytgödselbrunn med 14 dagars lagringskapacitet som reservlager om det uppstår problem hos mottagaren eller med pumpledningarna. Länsstyrelsen har yrkat att villkor ska föreskrivas om att sökanden ska ha reservlager som klarar 2 månaders gödselproduktion. Sökanden har motsatt sig Länsstyrelsens krav och anser bland annat att det inte är möjligt att bygga en större gödselbrunn på anläggningen, dels på grund av platsbrist, dels för att det inte ryms inom ansökan. Sökanden har i stället åtagit sig att genom avtal försäkra sig om att kunna nyttja behållare för reservlagring på Jordberga Gård. Miljöprövningsdelegationen anser att det ska säkerställas att stallgödseln ska kunna omhändertas på ett miljömässigt acceptabelt sätt även vid en situation då gödsel inte kan tas emot hos mottagaren. Miljöprövningsdelegationen anser därför liksom Länsstyrelsen att sökanden ska ha tillgång till reservkapacitet för lagring av stallgödsel motsvarande minst två månaders gödselproduktion.
Miljöprövningsdelegationen anser dock att det i detta fall är tillräckligt att sökanden
kan säkerställa tillgång till reservkapacitet genom skriftliga avtal och att det inte är miljömässigt motiverat att kräva att sökanden ska ha reservkapacitet i egen regi.
Villkor 5 – lagring av flytgödsel
Villkor 6 – växtäringsinnehåll i stallgödseln
Villkor 7 – avtal för avyttring av stallgödsel
Stallgödsel är en värdefull källa till växtnäring i jordbruket. Otillräcklig spridnings- areal kan dock leda till att stallgödsel hanteras felaktigt och inte hamnar på de arealer där den gör nytta. Sökanden har ingen egen spridningsareal för den stallgödsel som uppkommer i verksamheten. För att säkerställa att stallgödseln kan hanteras i enlighet med ansökan måste det säkerställas att det finns avsättning för gödseln.
Villkor 8 – pumpning av stallgödsel
Såväl Trafikverket som enskilda har haft synpunkter på den trafikökning som verksamhetens transporter ger upphov till i närområdet. Sökanden åtagit sig att pumpa gödsel till mottagaren eftersom det reducerar antalet transporter som är förknippade med verksamheten. Sökandens beskrivning av miljöpåverkan från
Villkor 9 – förändring av hanteringen av stallgödsel
Villkor 10 – kemiska produkter och avfall
Villkor 11 – buller
Bullervillkoret fastställs i enlighet med Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller och med vad som är praxis för liknande verksamheter. Miljöprövningsdelegationen ser inga skäl till att frångå gällande praxis i detta fall.
Villkor 12 – kontrollprogram
Ett kontrollprogram syftar till att säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur, när och med vilken frekvens kontroller av sådana faktorer som kan påverka miljön eller människors hälsa ska utföras. Särskilt viktigt är att ha rutiner för kontroll av de
villkor som gäller för verksamheten. Även information om recipientkontroll, exempelvis genom medverkan i vattenvårdsförbund, ska inkluderas.
Verksamhetens uttag av grundvatten innebär vattenverksamhet och omfattas av kraven på verksamhetsutövarens egenkontroll. Även om vatten för djurhållning är undantaget från tillståndsplikt enligt 11 kap. miljöbalken så innebär det inte att verksamhetsutövaren står utan något ansvar. Verksamheter som inte omfattas av ett särskilt tillstånd omfattas alltid av miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Miljöprövningsdelegationen anser därför liksom länsstyrelsen att kontroll av verksamhetens påverkan på grundvattnet ska ingå i kontrollprogrammet. Hur kontrollen av grundvattnet ska ske fastställs inte i villkoret, men det kan t.ex. ske genom dokumentation av uttagsmängder och kontroll av grundvattennivåer.
Villkor 13 – avveckling
Det är av vikt att avveckling av hela eller väsentliga delar av verksamheten sker på ett sätt som minimerar risker för människors hälsa och miljön. Av denna anledning ska en plan upprättas så att tillsynsmyndigheten har möjlighet att kontrollera arbetet med att avveckla hela eller delar av verksamheten. Planen bör minst innehålla hantering av de frågor som i störst utsträckning kan ge upphov till skadeverkningar i samband med avveckling såsom hur kemiska produkter och avfall ska omhändertas. Planen ska även innehålla förslag till undersökningar av eventuella föroreningar som verksamheten har, eller kan ha gett upphov till. Eventuella avhjälpandeåtgärder regleras inte genom detta tillstånd utan blir en fråga för tillsynsmyndigheten vid tillämpning av 10 kap. miljöbalken.
Delegationer
Av 19 kap. 5 § miljöbalken, jämförd med 22 kap. 25 § miljöbalken, framgår att Miljöprövningsdelegationen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att besluta villkor av mindre betydelse.
Tillsynsmyndigheten ges möjlighet att föreskriva villkor avseende närmare utformning av dagvattenhantering, hantering av släckvatten vid brandbekämpning, åtgärder för att minimera olägenheter på grund av lukt, förändringar i hanteringen av stallgödsel inklusive tvättvatten, kontroll av verkningar från verksamheten med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, samt avveckling av hela eller delar av verksamheten.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att detta är sådana frågor av mindre betydelse som lämpligen kan delegeras till tillsynsmyndigheten att besluta om.
Igångsättningstid
Enligt 22 kap. 25 § 2 st. miljöbalken ska det i ett beslut om tillstånd bestämmas en tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång. Motivet för att en igångsättningstid ska anges är att det tillstånd som lämnats ska bygga på att bästa möjliga teknik tillämpas. Finns det ingen tidsbegränsning av när ett tillstånd får tas i anspråk kan det innebära att tekniken när tillståndet väl tas i anspråk inte längre är den bästa. Med hänsyn till ovanstående anser Miljöprövningsdelegationen att sökandens yrkande om en igångsättningstid på 7 år inte kan beviljas. Miljöprövningsdelegationen anser att
5 år är en rimlig igångsättningstid för denna typ av verksamhet.
Sammanfattning
Vid en slutlig och samlad bedömning anser Miljöprövningsdelegationen att det inte föreligger hinder mot att bevilja sökanden sökt tillstånd. Den planerade verksamheten strider inte mot miljöbalkens mål och tillåtlighetsregler, förutsatt att verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och att de åtgärder som redovisas i övrigt i ansökan vidtas. Verksamheten har visserligen påverkan på miljön i olika avseenden, t ex transporter och utsläpp av ammoniak och lukt.
Miljöprövningsdelegationen bedömer dock att rimliga försiktighetsmått och åtgärder kommer att vidtas för att minska miljöpåverkan. Verksamheten motverkar inte möjligheten att uppfylla miljöbalkens mål samt de nationella och regionala miljömålen.
Beslut i ärendet har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne. I beslutet har deltagit Xxxxxxx Xxxxx, ordförande och Xxxxxxxxx Xxxxxxx, miljösakkunnig. Föredragande i ärendet har varit Xxxxx Xxxxxxx, Länsstyrelsens miljöskyddsavdelning.
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx
Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift.
För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xx-xxx/xx-xxxxxxxxxxx/xx-xxxxxxxx-xx-xxxx- personuppgifter.html.
Bilagor
1. Situationsplan
2. Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar
Exp. till
Naturvårdsverket, xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Havs- och vattenmyndigheten, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Jordbruksverket, xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxx.xx Trelleborgs kommun, xxxxxxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun, xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx Trafikverket, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx
Sydvästra Skånes Vattenråd, xxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx Länsstyrelsen Xxxxx
Xxxx xxx Xxxxxx-Xxxx, Xxxxxxx, Jordbergaallén 154-44, 231 99 Klagstorp
Xxxxxxx xxx Xxxxxx-Xxxx, Xxxxxx Xxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxx 000-00, 00000 Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx, xxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxx Xxxxxx, xxxxxxx@xxxxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxx.xxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxx-Xxx Xxxxxx, xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx Xxxxx Xxxxxx, xxx@xxxxxxxxxxxxx.xx Xxxxx Xxxxx, xxxxx.xxxxx@xxxxxxxxx.xx Xxx Xxxxxxx, xxxxx_00@xxxxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxx 000-00, 000 00 Klagstorp Roland och Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Elinsro, Xxxxxxxxxxxx 000-0, 000 00 Klagstorp
Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxxxxxxx 000-0, 000 00 Klagstorp
Xxxxxxxx Xxxx, Gränsbovägen 124-0, 231 98 Klagstorp Xxxxxx Xxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxxx Xxxxxxxxx, xxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxx, xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxxxxx Xxxxxxx, xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xxx Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx00@xxxxx.xxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, x.xxxxxxxx@xxxxx.xxx
PG Tunebing, x.xxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxx0@xxxx.xx Xxxxxxx Xxxxxxx, xxxxxx.xxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxxx och Xxxx Xxxxx, Xxxxxxxxxxxx 000-0, 231 98 Klagstorp Lilla Jordberga Samfällighet, att: Xxxx Xxxxxx, xxxxx0@xxxxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxx, Lilla Jordbergavägen 410-0, 231 99 Klagstorp Xxxxxxx Xxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx, Jordberga Villaväg 2-0, 231 99 Klagstorp Xxxxx Xxxxxxxx, Jordberga Villaväg 4-0, 231 99 Klagstorp
Kent och Xxxx Xxxxxxxx, Jordberga Villaväg 6-0, 231 99 Klagstorp Xxxx Xxxxxxxx, Jordberga Villaväg 8-0, 231 99 Klagstorp
Xxxxxx Xxxxxxxx, Jordberga Villaväg 10-0, 231 99 Xxxxxxxxx
Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxx Xxxxx, Jordberga Villaväg 12-0, 231 99 Klagstorp Xxxx och Xxxx Xxxxxx, Jordberga Villaväg 14-0, 231 99 Klagstorp
Xxxxx Xxxxxxx, Jordberga Villaväg 16-0, 231 99 Klagstorp
Xxxxx Xxxxx, Jordberga Villaväg 24-0, 231 99 Klagstorp
Xxxxxx Xxxxxxxx, Jordberga Villaväg 26-0, 231 99 Klagstorp
Xxxxxxx Xxxxx, Jordberga Villaväg 28-0, 231 99 Klagstorp
Xxxxxxx Xxxxxxxxx, Jordberga Villaväg 23-0, 231 99 Klagstorp
Xxx-Xxxxx Xxxxxxx, Jordberga Villaväg 21-0, 231 99 Klagstorp
Xxx Xxxxxx, Jordberga Villaväg 19-0, 231 99 Klagstorp Styrelsen Lilla Jordberga Samfällighet, att: Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx.Xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx
Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxx.xxxx@xxxxxx.xxx Xxxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxx Xxxxxxx, xxx.xxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxxxx, xxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xxx Xxxxx Xxxxxx, xxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Ella och Xxxxx Xxxx, Xxxxxxxxxx 000-0, 00000 Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxx.xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xxx Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxx-Xxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxx000@xxxxx.xxx
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx, Xxxx.xxxxx.xxxxxxx@xxxxx.xxx Xxx Xxxxxxx, xxx.xxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Xxxxx Xxxxxxxxx, xxxxx.x.xxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxxxxx 000-0, 000 00 Klagstorp
Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxxxxx 000-0, 000 00 Klagstorp
Xxxxxx, Xxxx, Xxxxxxx och Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxxxxx 000-0, 000 00 Klagstorp Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx.x@xxxxxxx.xxx
Xxxxxxxx Xxxx, xxxxxxxxxxxxxx.xxxx@xxxxx.xxx Xxxxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx Xxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Xxx Xxxxxx, xxx.xxxxxx@xxxxx.xxx Aktförvararen
Beslut dnr 000-00000-0000
4
Bilaga 1, Situationsplan
1005347
S_K01_T29_H0_EX_N04
Forsinkelsesbassin
105,5 m
3
Bygning 3 (Slagtesvin)
2
155,0 m
1005347 AB Jordberga Holding S_K01_T29_H0_EX_N04
Slaktgrisanläggning
Papir: | A2 | Dato: | 06.10.2022 | |
Tegner: | NISKA | Mål: | 1 : 2000 |
Byggeplads:
Post adresse:
Tlf. / Mobil: GPS Pos.:
Situationsplan 1
1
55.43795, 13.28735
Projektleder: Xxxxxx X. Knak
Situationsplan, 1 : 2000 E
D Page 49 of 50 C
Xxxxxxxxx 00 - XX - 0000 Xxxxxxxxx xxx.xxxxxxxxx.xx - Tlf: x00 0000 0000
B
Mail: Mobil:
2222 3865
A
BESLUT OM KUNGÖRELSEDELGIVNING
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne förordnar med stöd av 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom tio dagar härefter införas i Post- och Inrikes Tidningar och i tidningarna Trelleborgs Allehanda och Sydsvenskan
Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen, Xxxxxxxxxx 0 x Xxxxx, samt översänds till aktförvararen Kommunkansliet, Rådhuset, 231 83 TRELLEBORG
Ett exemplar av kungörelsen ska översändas till Trelleborgs kommun, till Naturvårdsverket, till Havs- och vattenmyndigheten och till ovannämnda aktförvarare för att vara tillgängligt för sakägarna.
Delgivning anses ha skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid.
HUR MAN ÖVERKLAGAR HOS MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Växjö Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska dock skickas till xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx eller till Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö.
Bilaga
Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta.
Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande senast den 10 maj 2023. Överklagande av part som företräder det allmänna ska ha kommit in senast den 26 april 2023.
Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning.
Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tfn 010-224 10 00 (växel).
För info om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx
Postadress | Besöksadress | Bankgiro | Telefon | E-post |
205 15 Xxxxx | Xxxxxxxxxx 0 | 000-0000 | 000-224 10 00 vx | |
Telefax | www | |||
Page 50 of 50 | 010-224 11 00 |