Överenskommelse om l∏n ock allmänna anställ- ningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – ÖLA 07
c∏rhandlingsprotokoll 2007-06-18
Överenskommelse om l∏n ock allmänna anställ- ningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – ÖLA 07
Parter
Arbetsgivarf∏rbundet Pacta å ena sidan, samt
SEKO – cacket f∏r Service och Kommunikation å den andra.
§ 1 Innekåll m.m.
Parterna träffar denna Överenskommelse om l∏n och allmänna anställ- ningsvillkor m.m. – ÖLA 07 – f∏r arbetstagare f∏r vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB.
Till avtalet h∏r även bestämmelser enligt f∏ljande bilagor 1–6.
a) L∏neavtal (bilaga 1),
b) Allmänna bestämmelser – AB – (bilaga 2), med f∏ljande under- bilagor:
D, anställning i personalpool,
S, Särskilda bestämmelser f∏r energisektorn
c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (bilaga 3),
d) Centrala protokollsanteckningar (bilaga 4),
e) Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande indivi- duell l∏nesättning (bilaga 5),
f) LOK 07 (bilaga 6 och 6a)
§ 2 Tilläméliga villkor
Parterna konstaterar:
att f∏r ber∏rd arbetstagare tillämpas vid varje tidpunkt gällande:
Bil, Prell∏n, Sommartid, TRAKT, AGS-KL, KAP-KL, TcA-KL, TGL-KL, såvida ∏verenskommelse inte träffats om annat.
§ 3 Ändringar ock tillägg
Partena konstaterar att Pacta idag har medlemmar bl.a. inom energisek- torn.
I det fall f∏retag inom andra verksamhetsområden, än energisektorn, blir medlemmar i Pacta, och SEKO har medlemmar där, är parterna ∏verens om att uppta f∏rhandlingar.
I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar ∏ver- enskommelse om.
§ 4 Fredsélikt
c∏rhandlingar under avtalsperioden enligt denna ∏verenskommelse ska f∏ras under fredsplikt.
§ 5 Lokalt kollektivavtal LOK 07 m.m.
I och med denna ∏verenskommelse träffar arbetsgivare anslutna till arbetsgivarf∏rbundet Pacta, kommunalf∏rbund undantagna, och ber∏rd arbetstagarorganisation det lokala kollektivavtalet – LOK 07 – enligt bilaga 6.
Parterna rekommenderar ber∏rda arbetsgivare som är kommunalf∏r- bund och ber∏rda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal
– LOK 07 – med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 6a.
§ 6 Giltigket ock uéésägning
Såvida inte särskilt anges, gäller ÖLA 07 f∏r perioden 2007-04-01 – 2010-03-31 med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermånader.
Har avtalet inte sagts upp inom f∏reskriven tid, f∏rlängs dess giltighet f∏r en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ∏msesidig uppsäg- ningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åt- f∏ljd av f∏rslag till nytt kollektivavtal.
Part äger rätt att i f∏rtid, dock senast 2008-10-31, säga upp avtalet att upph∏ra att gälla per 2009-03-31. I ∏vrigt gäller regler f∏r uppsägning enligt ovan.
§ 7 Avslutning
c∏rhandlingarna f∏rklaras avslutade.
Vid protokollet
Justeras
c∏r Arbetsgivarf∏rbundet Pacta
c∏r SEKO – Facket f∏r Service ock Kommunikation
Bilaga 1
till ÖLA 07
L∏neavtal
§ 1 Grundläggande érinciéer f∏r l∏nesättningen
Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar f∏r l∏nebild- ningen.
L∏nebildning och l∏nesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen f∏r verksamheten. L∏nen ska stimulera till f∏rbättringar av verksam- hetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därf∏r ska l∏nen vara in- dividuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat.
Även f∏rutsättningarna f∏r att rekrytera och behålla personal påverkar l∏ne- och anställningsvillkoren.
Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och l∏neutveck- ling knyts samman så att det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat uppnås. Det är därf∏r av stor vikt att dialog f∏rs mellan chef och medarbetare om mål, f∏rväntningar, krav, uppnådda resultat och l∏n.
§ 2 L∏ne∏versyner
Utrymme
1. c∏r lokala l∏ne∏versynsf∏rhandlingar beräknas ett utrymme i procent enligt nedan på arbetstagarorganisationens l∏nesumma. L∏nesumman utg∏rs av summan av den fasta kontanta l∏nen vid l∏ne∏versynstillfället f∏r tillsvidareanställda arbetstagare (jämte f∏r tillsvidareanställda ackordsarbetare summan av tidl∏n och ackordsl∏n inklusive tilläggsbe- lopp och yrkestillägg) som är medlemmar i arbetstagarorganisationen.
F∏rdelning
2. Utrymmet enligt ovan f∏rdelas i f∏rhandlingar med arbetstagarorga- nisationen med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna f∏r l∏nesättning som framgår av § 1.
Anmärkningar
1. I bilaga 5 till ÖLA 07 har de centrala parterna angivit ”Centrala parters syn på f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning”.
2. Del av utrymmet kan, efter ∏verenskommelse mellan de lokala parterna, användas till andra åtgärder.
3. L∏ne∏versyn genomf∏rs årligen och l∏nef∏rändringar ska gälla fr.o.m. 1 april respektive år, såvida inte annat ∏verenskommes.
Anmärkning
Vid l∏ne∏versynstillfället kan avtal om ingångsl∏ner och/eller befattningsl∏ner inom respektive yrke träffas.
4. L∏neh∏jning f∏r tillsvidareanställd med månadsl∏n samt ackords- arbetande avräknas utrymmet.
5. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt, beräk- ning av utrymmet samt avräkning från utrymmet.
Utrymme vid l∏ne∏versyn
6. Till f∏rfogande vid l∏ne∏versyn finns ett utrymme beräknat enligt nedan.
2007
Utrymmet utg∏rs av lägst 3,8 %.
2008
Utrymmet utg∏rs av lägst 3,2 %.
2009
Utrymmet utg∏rs av lägst 3,2 %.
Lägsta l∏ner
7. Den fasta kontanta l∏nen f∏r arbetstagare som fyllt 19 ska uppgå till lägst
14 500 kronor per månad från och med 2007-04-01
15 000 kronor per månad från och med 2008-04-01
15 500 kronor per månad från och med 2009-04-01
c∏r arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska l∏nebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år.
8. L∏n f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesf∏rberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången ut- bildning ska uppgå till lägst
14 800 kronor per månad från och med 2007-04-01
15 300 kronor per månad från och med 2008-04-01
15 800 kronor per månad från och med 2009-04-01
9. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportio- neras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i f∏re- kommande fall med tillämplig uppehållsl∏nefaktor enligt vid varje tid- punkt gällande Allmänna bestämmelser
Lokal f∏rhandlingsordning
10. Lokala parter kan träffa ∏verenskommelse om att hantera l∏nesätt- ningsfrågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf.
Anmärkning
Om l∏nerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat gäller att:
- Kriterier f∏r sådan differentiering tydligg∏rs i de olika verksamheterna.
- L∏nen på individnivå avg∏rs på den nivå i organisationen där den enskildes arbetsresultat kan bed∏mas.
- Individuella samtal f∏rs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med koppling till l∏n.
§ 3 F∏rkandlingar m.m.
1. c∏rhandlingar om l∏n upptas då part så begär.
2. Överenskommelse om l∏n får träffas med enskild arbetstagare.
Anmärkningar
1. M∏jligheterna till ∏verenskommelse om l∏n mellan arbetsgivare – arbetsta- gare, vid andra tillfällen än nyanställning, f∏rutsätter att de lokala parterna enats om principer härf∏r.
2. Överenskommelse arbetsgivare – arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande l∏ne∏versynsf∏rhandling.
3. Central f∏rhandling kan påkallas i fall som framgår av § 5.
§ 4 Fredsélikt
c∏rhandlingar som avses i §§ 2 och 3 ska f∏ras under fredsplikt.
§ 5 F∏rkandlingsordning
1. Central part får påkalla central f∏rhandling senast en månad efter det att den lokala f∏rhandlingen avslutats enbart i fråga om f∏rdelning
(§ 2 punkt 2) enligt respektive l∏ne∏versyn.
Anmärkning
Vid hantering av l∏nefrågorna enligt § 2 punkt 10 kan centrala f∏rhandlingar påkallas endast då utrymmet inte lagts ut.
2. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avg∏ras av sär- skild skiljenämnd, om central part begär pr∏vning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala f∏r- handlingen anses avslutad.
Bilaga 2
till ÖLA 07
Allmänna bestämmelser – AB – med ändringar i
§§ 5, 13, 18, 21, 22, 23, 24, 27, 28 ock 29
c∏ljande bestämmelser har ändrad lydelse från och med 2007-07-01.
§ 5 Deltidsarbete
§ 13 Arbetstid
§ 18 Uppehållsanställning
§ 21 Obekväm arbetstid
§ 22 Jour och beredskap
§ 23 c∏rskjuten arbetstid
§ 24 cärdtid
§ 27 Semester
§ 28 Sjukdom
§ 29 c∏räldrapenning
§ 5 Deltidsanställning
Mom. 1 c∏r arbetstagare som är deltidsanställd gäller f∏ljande.
a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom- snitt minst 20 timmar per vecka.
b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, pr∏vas om arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas h∏jd sysselsättningsgrad.
Anmärkningar
1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).
2. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en f∏ljd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagare fyllt 67 år.
M∏jlighet till lokal avvikelse
Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.
§ 13 Arbetstid
Inledande bestämmelse
Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med f∏ljande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg.
Genomsnittlig arbetstid
Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden f∏r heltidsanställd ska vara i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av f∏ljande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag – l∏rdag
(s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en l∏rdag eller s∏ndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.
Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏ren- liga med verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och helg- dag eller till vardag och helgdag ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.
Vid f∏rläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genom- snittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid f∏r- läggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt f∏regående stycke inte samtli- ga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.
Ordinarie arbetstid, som till ∏vervägande del avser underjordsarbete, ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 36 timmar per helgfri vecka.
Anmärkning
Till underjordsarbete räknas inte arbete f∏rlagt till särskilt f∏r sitt ändamål iordningställt bergrum eller annat under jord beläget utrymme.
Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsom- mar-, jul- och nyårsafton.
Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordi- narie arbetstid fastställas under olika delar av året f∏r att m∏jligg∏ra sommararbetstid under f∏rutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.
F∏rläggning av arbetstid
Mom. 5 c∏rläggning av ordinarie arbetstid b∏r vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisationen.
Anmärkning
Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal f∏rhandling. Begäran om sådan f∏rhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom
10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av arbetstiden med iakttagande av den- na bestämmelse.
Avvikelser från AГL
Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,
b) anses studieledighet inte som arbetad tid,
c) anses f∏rlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,
d) anses f∏rskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller
∏vertid,
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, ∏vertid och mertid g∏ras per kalendermånad,
f) kan begränsningsperiod omfatta h∏gst 16 veckor,
Anmärkning
Ordinarie arbetstid får uppgå till h∏gst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.
g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst
9 timmar vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid under f∏rutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden,
k) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under f∏rutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.
i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.
M∏jligheter till lokala avvikelser
Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från
a) 7 § andra stycket (10 § f∏rsta stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid,
b) 8 § ATL om annat uttag av ∏vertid och annan begränsningsperiod f∏r
∏vertid,
c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,
d) 13 § ATL om dygns- och nattvila,
e) 14 § ATL om veckovila,
f) 15 § tredje stycket ATL om f∏rläggning av raster och
g) 15 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6 a).
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock h∏gst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 f∏rsta styck- et, anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 g) - i).
Anmärkning
Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.
Personalpool
Mom. 8 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D.
§ 18 Uééekållsanställning
Inledande bestämmelser
Mom. 1 c∏r anställning med uppehåll (ferier) gäller f∏ljande.
Denna bestämmelse gäller endast f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n. c∏r visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna tillämpas endast om anställningen avser minst hel termin.
Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som f∏rflyter från verksamhetens b∏rjan på h∏sten till motsvarande tidpunkt därpå f∏ljan- de h∏st.
Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är arbetsskyldig.
Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksam- hetsåret, då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.
Uppehållsl∏n är den l∏n, som arbetstagare får under sommaruppehåll.
L∏nebestämmelser
Mom. 2 Arbetstagare som har anställning med uppehåll får under arbetsår och vinteruppehåll l∏n eller l∏n under ledighet på sätt som framgår av detta avtal.
Vid anställning med uppehåll i stället f∏r anställning med semester ska l∏n, l∏n under ledighet och uppehållsl∏n beräknas enligt reglerna i den- na bestämmelse.
L∏neberäkning ska g∏ras på grundval av ∏verenskommen l∏n f∏r anställning med semester, varvid l∏nebeloppet multipliceras med till- lämplig uppehållsl∏nefaktor enligt f∏ljande tabell.
Antal kalenderdagar under arbetsåret | Uppehållsl∏nefaktor |
241-247 | 0,77 |
248-254 | 0,79 |
255-261 | 0,81 |
262-268 | 0,83 |
269-275 | 0,85 |
276-282 | 0,88 |
283-289 | 0,90 |
290-296 | 0,92 |
297-303 | 0,94 |
304-310 | 0,96 |
311-317 | 0,98 |
crån och med arbetsårets b∏rjan det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år f∏rh∏js uppehållsl∏nefaktorn med 0,03.
Efter ∏verenskommelse kan l∏neberäkning g∏ras på grundval av l∏ne- beloppet som är fast kontant l∏n f∏r anställning med uppehåll.
Anmärkning
Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt § 20 mom. 4, fyllnadsl∏n.
_eräkning av ìppehållsl∏n
Mom. 3 Under sommaruppehåll ska uppehållsl∏n utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället f∏r l∏n eller l∏n under ledighet.
Mom. 4 Vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabili- teringsersättning under de 45 f∏rsta kalenderdagarna av sommaruppe- hållet behåller arbetstagaren uppehållsl∏nen. Under ∏vrig del av som- maruppehållet gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållsl∏nen vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabiliterings- ersättning.
Anmärkning
Infaller sjukl∏neperiod enligt lagen om sjukl∏n under de 45 f∏rsta kalender- dagarna av sommaruppehållet utges även sjukl∏n beräknad på uppehållsl∏n.
Mom. 5 Uppehållsl∏n utges enligt jämf∏relse mellan l∏n f∏r helt verk- samhetsår och under arbetsåret utbetald l∏n samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållsl∏nen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.
a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner under h∏gst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande, beräknas och utges uppehållsl∏n enligt samma grunder som l∏n.
b) c∏r annan arbetstagare beräknas uppehållsl∏nen genom jämf∏relse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.
- Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande fridagar.
- Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande.
- Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner, dock h∏gst 30 kalenderdagar.
- Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått l∏n enligt mom. 7.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som enligt § 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgiva- ren.
c) Vid f∏rändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppe- hållsl∏nen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då arbetstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell ledighet under del av dag under arbetsåret utan avl∏ningsf∏rmåner beräknas uppehållsl∏nen på detta sätt.
Anmärkningar
1. Med sysselsättningsgrad avses f∏r anställningen fastställd omfattning av arbetstiden i f∏rhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.
2. c∏r deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret f∏rändrad sysselsätt- ningsgrad ska, vid beräkning av uppehållsl∏nen, månadsl∏nen per sista dagen av arbetsåret f∏rst uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Mom. 6 c∏r arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet b∏rjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållsl∏n beräknas enligt mom. 5.
Mom. 7 c∏r arbetstagare, som
a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets b∏rjan till vinteruppehållets b∏rjan, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,
b) b∏rjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs f∏rsta anställningsdagen till den 1 januari.
Anmärkning
Arbetstagare som är ledig f∏r vård av barn eller utbildning och avbryter ledig- heten f∏r att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar f∏re vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till l∏n under vinteruppehållet. Om arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.
Mom. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till anställning med semester eller omvänt hos samma arbetsgivare, ska uppehållsl∏n respektive semesterf∏rmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upph∏rt och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.
Utbetalning av uppehållsl∏n
Mom. 9 Uppehållsl∏n b∏r f∏rdelas jämnt på utbetalningstillfällena under sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat anställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållsl∏nen i sin helhet utbetalas snarast m∏jligt.
Semesterbestämmelser
Mom. 10 Uppehållsl∏nen får inte understiga den semesterl∏n, som arbetstagaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet.
Arbetstagares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses f∏rlagd till tid räknat från och med f∏rsta vardagen av sommaruppehållet. Som in- tjänandeår räknas verksamhetsår.
Arbetstagare, som på grund av semesterl∏negrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dr∏jsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet f∏rlagd till arbetsåret, om denna inte kan f∏rläggas till annan tid.
Arbetstagare som har anställning med uppehållsl∏n har inte rätt att spara semesterdagar.
Uppehållsl∏netillägg utges enligt nedan i stället f∏r semesterl∏netillägg enligt avtalet och utbetalas vid f∏rsta utbetalningstillfället under som- maruppehållet.
crån och med 2006-04-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 18 180 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.
crån och med 2008-01-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 19 896 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.
Anmärkning
c∏r deltidsanställd arbetstagare och arbetstagare med olika sysselsättningsgra- der under arbetsåret och vinteruppehållet minskas ovan angivna belopp med hänsyn till sysselsättningsgraden respektive den genomsnittliga sysselsätt- ningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet.
Uppehållsl∏netillägget utges f∏r h∏gst 25 dagar. Antalet dagar beräknas genom att antalet semesterdagar, som enligt § 27 mom. 5 motsvarar arbetstagarens årssemester, multipliceras med tillämpligt jämf∏relsetal enligt mom. 5 och avrundas uppåt till det närmaste antalet hela dagar.
Anmärkning
c∏r en arbetstagare som omfattas av mom. 5 punkt a) är jämf∏relsetalet 1.
Uppehållsl∏netillägg i vilket ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL/avtalet utges per dag med belopp som beräknas på f∏ljande sätt
5,21 % x (a–b)
a = det belopp, fastställt enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kon- tanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen ska understiga f∏r att uppehålls- l∏netillägg ska utges, och
b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen.
Anmärkning
c∏r arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under arbetsåret och vinter- uppehållet ska f∏ljande gälla vid beräkning av uppehållsl∏netillägg. Överens- kommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställningen ska ingå i beräkningen multiplicerad med en faktor. caktorn erhålls genom att den genomsnittliga sys- selsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet delas med arbetstaga- rens senaste sysselsättningsgrad f∏re sommaruppehållet.
Övriga bestämmelser
Mom. 11 c∏r arbetstagare som har anställning med uppehåll och inte är lärare anställd inom utbildningsväsendet ska
a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersätt- ningsbar tid enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) eller lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc), inräknas ledighet motsvarande semester med 35 dagar,
b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig f∏räldra- penning enligt AcL eller LAc, ledighetens omfattning beräknas enligt
§ 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divide- ras med f∏r arbetstagaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt XxX.
Mom. 12 När tid f∏r f∏reträdesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska visstidsanställning f∏r hel termin anses omfatta 6 månader.
§ 21 Obekväm arbetstid
Mom. 1 Tillägg f∏r obekväm arbetstid utges till arbetstagare f∏r full- gjord ordinarie arbetstid som f∏rlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete.
Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och/eller helgdag, få tillägg f∏r arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller ∏vertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete under jour och beredskap.
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utg∏ra obe- kväm arbetstid samt det tillägg som utges f∏r denna tid.
O-tilläggstid | Kr/tim | |
t.o.m. 08-06-30 | fr.o.m. 08-07-01 | |
1. O-tilläggstid A | 82:10 | 91:10 |
- Tid från kl. 18.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk. - Tid från kl. 18.00 på dag f∏re pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. - Tid från kl. 18.00 på dag f∏re julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom l∏rdag närmast efter helgdagsaftonen. | ||
2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A) | 41:00 | 45:50 |
- Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på l∏rdag, s∏ndag, helgdag eller dag som både f∏re- gås och efterf∏ljs av s∏ndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. | ||
- Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag när- mast f∏re trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag. - Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller national- dagen. - Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. | ||
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) | 33:20 | 36:90 |
- Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag. | ||
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) | 16:50 | 18:30 |
- Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag. |
O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avl∏ningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte f∏r sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori.
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
Flexibel arbetstid
Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.
Personalpool
Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.
M∏jlighet till lokal avvikelse
Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens f∏rläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.
§ 22 Jour ock beredskaé
Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens f∏rfogande på arbetsstället f∏r att vid behov omedelbart kunna utf∏ra arbete.
Med beredskap avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbets- tid står till arbetsgivarens f∏rfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, f∏r att vid behov utan dr∏jsmål kunna utf∏ra arbete.
Jour och beredskap b∏r f∏rekomma endast i den omfattning, som är absolut n∏dvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska g∏ras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.
Mom. 2 Ersättning f∏r jour och beredskap utges enligt f∏ljande.
Kr/tim | ||
t.o.m. 08-06-30 | fr.o.m. 08-07-01 | |
A. Jour | ||
Där arbetstagare beordrats jour: | ||
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 50 timmar under kalendermånaden | 27:70 | 30:70 |
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden | 55:40 | 61:50 |
B. Beredskap | ||
Där arbetstagare beordrats beredskap: | ||
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 150 timmar under kalendermånaden | 13:30 | 14:80 |
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden | 26:30 | 29:20 |
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
c∏r jour och beredskap eller del därav, f∏rlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan f∏rh∏jas med 100 %.
a) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
b) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på s∏n- eller helgdag, l∏rdag eller på dag som både f∏regås och efterf∏ljs av s∏n- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom l∏rdag närmast f∏re tret- tondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter s∏n- eller helgdag.
f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast f∏re l∏rdag.
Mom. 3 c∏r jour och beredskap, som fullg∏rs mellan tidpunkten f∏r den fastställda arbetstidens b∏rjan en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning f∏r lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.
Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation f∏r
∏vertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen.
Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersätt- ning f∏r resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.
Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap b∏r upptas i schema eller liknande som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetsta- garorganisation.
Anmärkning
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal f∏rhandling. Begä- ran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.
Mom. 7 Ersättning f∏r jour och beredskap utges inte om sådan ersätt- ning uttryckligen ingår i l∏nen eller om kompensation f∏r jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.
M∏jlighet till lokal avvikelse
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om längre begränsningsperiod f∏r jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och h∏gre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.
§ 23 F∏rskjuten arbetstid
Mom. 1 Om arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsf∏rläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsf∏rläggning, blir den arbets- tiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid f∏r- skjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsf∏rläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som m∏jligt, dock senast dagen f∏re den avsedda ändringen.
Mom. 2 Tillägg till l∏nen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsä- gelsen f∏r arbetad tid som enligt näst f∏regående schema skulle varit fri- tid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller f∏r viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst f∏regående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadsl∏n, ∏vertidskompensation eller i fall som avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.
Tillägg vid f∏rskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt f∏ljande.
F∏r dag som enligt näst f∏regående sckema skulle varit fridag | F∏r ∏vrig tid | |
t.o.m. 2008-06-30 | 61:20 | 30:60 |
fr.o.m. 2008-07-01 | 67:90 | 34:00 |
Under de 2 f∏rsta kalenderdagarna h∏js tillägget med 50 %.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avl∏nings- period. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
Personalpool
Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.
§ 24 Färdtid
Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanf∏r den van- liga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.
Väntetid som f∏ranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och i f∏regående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
cärd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av f∏rrättning direkt f∏ranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
Mom. 2 cärdtidsersättning utges enligt f∏ljande.
c∏r de f∏rsta 10 timmarna under en kalendervecka, f∏r vilka ersättningen ska utges | c∏r tid därut∏ver under kalender- veckan | |
t.o.m. 2008-06-30 | 50:30 | 100:60 |
fr.o.m. 2008-07-01 | 55:80 | 111:70 |
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning f∏r tid, då fyllnadsl∏n, kompensation f∏r ∏vertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.
Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färd- tidsersättning f∏r tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag – fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
cärdtidsersättning utges inte f∏r sådan tid mellan klockan 22.00 och
06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.
Mom. 4 cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och väntetid som är f∏rsvarlig med hänsyn till den avsedda f∏rrättningen, resekostnaden och kommunikationsm∏jligheterna.
§ 27 Semester
Inledande bestämmelser
Mom. 1 Semesterf∏rmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan.
Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är l∏pande kalenderår.
Rätt till semesterledighet orh semesterl∏n
Mom. 3 Ut∏ver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs f∏r h∏gst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.
Arbetstagare som är anställd f∏r viss tid under h∏gst 6 månader, som med st∏d av mom. 2 får semesterdagar med semesterl∏n, får avstå från rätten till sådan ledighet.
Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran f∏rläggs till tidpunkt f∏re eller efter juni – augusti får arbets- tagare, som fått h∏gst 14 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti,
2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti får 1 betald semester- dag extra under semesteråret.
Anmärkningar
1. Ovanstående bestämmelse gäller under f∏rutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.
2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som f∏ljer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket. Motsvarande ska gälla f∏r arbetstagare med arbetstid enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket som fått semes- ter med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.
Efter lokal f∏rhandling kan arbetstagare erbjudas annan kompensation än vad som anges i f∏rsta stycket.
Anmärkning
c∏rhandling om annan kompensation kan endast f∏ras som lokal f∏rhandling.
Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren f∏r 25 semesterdagar.
cr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller | kvalificerar sig arbetstagaren f∏r |
40 år | 31 semesterdagar |
50 år | 32 semesterdagar |
Efter ∏verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbets- tagare få kontant ersättning med semesterl∏n i stället f∏r sådan betald semesterdag som ∏verstiger vad som f∏ljer enligt lag. Sådan ∏verens- kommelse får dock inte avse sparade dagar.
Mom. 6 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterdagar med semesterl∏n i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbets- tagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterl∏negrundande.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inkluderar då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som en- ligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till h∏gre antal semester- dagar än som anges i f∏regående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.
Beräkning av semesterledighet
Mom. 7 c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd till samtliga vardagar måndag – fredag ska varje under semestertiden infallande
ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. c∏r ∏vriga arbets- tagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledig- heten, beräknas enligt f∏ljande formel
5 | x b = c |
a |
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c f∏r semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd även till s.k. lätthelgdag gäller f∏ljande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag – fredag under semesterledighet som omfat- tar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledig- heten minskas med 1 dag f∏r varje sådan helgdag eller helgdagsafton.
Beräkning av semesterledighet del av dag
Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.
F∏rläggning av semesterledighet
Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller f∏ljande.
a) Vid f∏rläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska efter- strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni – augusti. Sådan semesterledighet får efter f∏rhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) f∏rläggas även till maj och september eller del av dessa månader.
Om så lokalt ∏verenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten f∏rläggas till annan tid än maj – september.
b) När semesterlista upprättas ska f∏ljande gälla, om inte annat ∏ver- enskoms.
Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms uttrycka
∏nskemål om huvudsemesterns f∏rläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter f∏rslag till semesterlista.
Arbetsgivarens f∏rslag till semesterlista meddelas f∏r ber∏rda arbetsta- gare och ∏versänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på- kalla f∏rhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i f∏rslaget. Om så inte sker anses f∏rslaget godkänt.
Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal ∏verenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.
Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är of∏r- m∏gen till arbete eller dag som är semesterl∏negrundande enligt
mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dr∏jsmål.
I sådant fall ska i stället f∏r semesterl∏n utges l∏n i den omfattning och på de villkor som f∏reskrivs i §§ 19, 28–30, samordningsbestämmelser, sjukdom, f∏räldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller f∏r sådan ledighet som avses i 17 § f∏rsta stycket 4 SemL, 7 § lagen om fack- lig f∏rtroendemans ställning på arbetsplatsen (Lcc).
Mom. 11 Om annat inte ∏verenskoms ska semesterledighet om m∏jligt f∏rläggas så att den b∏rjar dag efter fridag och slutar dag f∏re fridag.
Anmärkning
Arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag – fredag och som får 25 semesterdagar i en f∏ljd får om semesterledigheten b∏rjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om l∏rdag och s∏ndag som omger semesterledigheten medräknas.
Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsf∏rläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledig- heten är en motsvarighet till l∏rdag – s∏ndag enligt f∏regående stycke. Det- samma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.
Mom. 12 Vid nattarbete kan det f∏rsta arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid h∏gst ett tillfälle per semesterår.
Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning f∏r de extra kostnader som avbrottet kan f∏rorsaka och som pr∏vas skäliga.
Beräkning av semesterl∏n
Mom. 14 crånvaro från arbetet är semesterl∏negrundande när det gäller
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,
b) ledighet med l∏n eller del av l∏n dock lägst l∏n motsvarande 40 % av den f∏r motsvarande heltidsanställd gällande l∏nen och
c) ledighet f∏r centralt fackligt f∏rtroendemannauppdrag.
Mom. 15 Semesterl∏n f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n är l∏pande semesterl∏n och semesterdagstillägg.
L∏pande semesterl∏n utges med den under den betalda semestertiden l∏pande l∏nen.
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten f∏r varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt
0,605 % av fasta kontanta l∏nen.
Arbetstagare med fast kontant l∏n som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterl∏netillägg enligt f∏ljande.
crån och med 2006-04-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 18 180 kr per månad.
crån och med 2008-01-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 19 896 kr per månad.
Anmärkning
c∏r deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.
Semesterl∏netillägg utges f∏r varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av h∏gst 25, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt
5,21 % x (a – b)
a = det belopp, enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen ska understiga f∏r att semesterl∏netillägg ska utges och
b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen.
Anmärkning
Vid partiell ledighet ska beloppet f∏r semesterl∏netillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.
Semesterl∏netillägg f∏r uttagna betalda semesterdagar beräknas enligt mom. 7 och utges i samband med semesterledigheten. c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semes- teråret utges semesterl∏netillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.
Mom. 16 c∏r annan arbetstagare än i mom. 15 ska ut∏ver mom. 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17–20 f∏ljande gälla.
Semesterl∏n beräknat, enligt 16 § SemL, utges f∏r varje uttagen betald semesterdag med 12 % av semesterl∏neunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.
c∏r arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.
Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterl∏n per timme genom att semesterl∏nen per dag delas med antalet semestertim- mar (b) enligt formeln i mom. 17.
Arbetstagare med l∏n som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterl∏n.
crån och med intjänandeåret som b∏rjar 2006-04-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 110:20 kr ersättning enligt f∏ljande.
crån 2008-01-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 120:60 kr ersättning enligt f∏ljande.
Arbetstagare som under intjänande- året | Ersättning f∏r varje semesterl∏negrundande timme | ||
Grundbeloéé kr/tim | Tillägg i érocent av arbetstagarens timl∏n | ||
t.o.m. 07-12-31 | fr.o.m. 08-01-01 | ||
är under 40 år | 13:20 | 14:40 | -- |
fyller 40–49 år | 13:20 | 14:40 | 2,88 % |
fyller 50 år eller mer | 13:20 | 14:40 | 3,36 % |
c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterl∏n och semesterl∏n beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.
Semesterledighet del av dag
Mom. 17 Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som ∏versti- ger vad som f∏ljer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.
Sparade semesterdagar som ∏verstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk f∏r eller sparas som ledighet i timmar.
Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏renliga med verksamhetens krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt f∏ljande
a | = b |
5 |
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar.
Anmärkning
Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa.
Antalet sparade semestertimmar får inte ∏verstiga 180.
Sparande av semesterledighet orh semesterl∏n
Mom. 18 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än
20 semesterdagar med l∏n, får spara ∏verskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt ∏verstiga 40.
Arbetstagare som vill ta ut h∏gst 5 sparade semesterdagar utan samman- hang med semesterledigheten i ∏vrigt b∏r meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i f∏rväg.
Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semes- teråret ∏verf∏rs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semester- dagar därigenom skulle ∏verstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterl∏n f∏r sådan semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren.
Återbetalning av semesterl∏n
Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbets- tagaren har rätt till under året eller f∏r h∏g sådan ersättning, som avses i
mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala f∏r mycket utbetald semesterl∏n.
D∏dsbo är inte återbetalningsskyldigt.
§ 28 Sjukdom m.m.
Ledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till f∏ljd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsof∏rmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) utges eller
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliter- ingsersättning enligt XxX utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada ut∏ver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller f∏r särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar f∏r kostnaden f∏r sådant intyg.
Arbetsgivaren får f∏reskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av c∏rsäkringskassan eller av f∏rsäkring som arbetsgivaren bekostar.
Anmälan
Mom. 3 Arbetstagaren ska, f∏r att ha rätt till sjukl∏n enligt lagen om sjukl∏n (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbets- givaren datum då sjukfallet inträffade.
Arbetstagare, som inte har sjukl∏nerätt enligt SjLL, ska meddela arbets- givaren datum f∏r sjukanmälan till c∏rsäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.
Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjukl∏neperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som ”arbete åt arbetsgivaren”.
Sjukl∏n
Mom. 5 Vid beräkning av sjukl∏n enligt SjLL gäller f∏ljande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”l∏n och andra anställningsf∏r- måner” ska enbart räknas f∏ljande anställningsf∏rmåner, nämligen l∏n enligt §§ 16–18, semesterl∏n och l∏n under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg f∏r obekväm arbetstid och jour- och beredskaps- ersättning, enligt §§ 21 och 22.
Vad som arbetstagaren gått miste om till f∏ljd av nedsättningen av arbetsf∏rmågan under sjukl∏neperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande semesterf∏rläggning skulle ha fått, f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n dock utan semesterdagstillägg och semesterl∏netillägg,
c) l∏n under ledighet; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gäl- lande ∏verenskommelse skulle ha fått,
d) tillägg f∏r obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och
f) ackordsl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden genom att utf∏ra sitt ordinarie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.
Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AcL eller lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc) utges eller då rehabili- teringsersättning enligt AcL utges, får arbetstagare sjukl∏n med ett be- lopp som motsvarar 10 % av l∏nebortfallet, dock längst f∏r tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses l∏pa och omfatta tid enligt XxX.
2. Sjukl∏n enligt momentet utges inte f∏r de f∏rsta 14 dagarna i sjukperioden.
3. c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
4. Där LAc anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat f∏re 1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadef∏rsäkring.
Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt XxX, får sjukl∏n enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt XxX eller LAc utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).
Sjukl∏nen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r dagberäknad respektive kalen- derdagsberäknad sjukpenning enligt AcL.
Mom. 8 Sjukl∏n enligt mom. 6 och 7 utges inte
a) f∏r tid som ingår i en sjukl∏neperiod enligt SjLL,
b) f∏r tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AcL eller LAc, eller rehabiliteringsersättning enligt AcL och
c) f∏r tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersätt- ning enligt AcL.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indra- gits enligt AcL eller LAc ska sjukl∏nen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.
Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AcL eller motsvarande paragraf i LAc på grund av c∏rsäkringskassans be- d∏mning av arbetstagarens arbetsf∏rmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n, då sjukpenning enligt AcL eller LAc annars
skulle ha utgetts. Sjukl∏n utges f∏r tid i sjukperioden, dock h∏gst under 180 kalenderdagar, med belopp motsvarande
79,12 % av l∏nebortfallet till och med dag 14 med undantag f∏r den f∏r- sta arbetsdagen,
89,01 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter till och med dag 90, och 79,12 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter.
Anmärkning
c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren ska under denna tid g∏ra en bed∏mning av arbetstagarens f∏rutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.
Övergångsbestämmelse
Begränsning av sjukl∏n till 180 dagar gäller inte arbetstagare som fått sjuk- penning indragen f∏re den 1 juli 2007.
Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n beräknad på sätt som anges i mom. 9 f∏r sådan del av dagen som c∏rsäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 § AcL som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.
Efterbehandlingar m.m.
Mom. 11 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbets- tagare vid efterbehandlingar, r∏ntgen- eller skärmbildsunders∏kning bes∏ka läkare eller sjukhus. Samma rätt finns vid f∏rstagångsbes∏k hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av l∏nen.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) f∏r tid då sjukl∏n utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AcL eller LAc.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt XxX, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid ledighet enligt mom. 1 c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r rehabiliteringser- sättning enligt AcL. I tillägget ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL.
Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt XxX ska rehabiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 29 F∏räldraledigket
Gäller till ock med 2007-12-31
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbets- givaren under minst 365 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldra- penning får f∏räldrapenningtillägg.
c∏räldrapenningtillägget utges en gång per f∏dsel och utbetalas i sam- band med ledighetens b∏rjan.
c∏räldrapenningtillägget utbetalas om ledigheten varar 14 kalender- dagar eller längre och beräknas på den aktuella månadsl∏nen enligt f∏ljande.
a) 10 % av arbetstagarens fasta kontanta l∏n om arbetstagaren har varit anställd i 365 men inte 730 kalenderdagar sammanhängande.
b) 20 % av arbetstagarens fasta kontanta l∏n om arbetstagaren varit anställd i minst 730 kalenderdagar sammanhängande.
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
Gäller från ock med 2008-01-01
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbets- givaren under minst 365 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapen- ning får f∏räldrapenningtillägg under h∏gst 90 kalenderdagar i en f∏ljd
med belopp motsvarande 10 % av l∏nebortfallet, beräknat per f∏rsta kalenderdagen av sådan ledighet.
c∏räldrapenningtillägget utges till arbetstagaren en gång per f∏dsel. Vid kortare ledighet än 90 kalenderdagar, utges f∏räldrapenningtillägget f∏r den tid ledigheten omfattar.
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 83,33 % av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) och som varit sammanhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst
180 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapenning, får ersättning enligt detta moment då f∏räldrapenning utges.
Ersättningen utges under h∏gst 270 kalenderdagar per f∏dsel. Beloppet som utbetalas motsvarar skillnaden mellan 79,12 % av l∏nebortfallet beräknat per kalenderdag och h∏gsta belopp f∏r f∏räldrapenning enligt AcL.
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 c∏rmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till arbetstagare som enligt XxX har rätt till f∏räldrapenning ∏ver lägstanivån.
Mom. 4 Har f∏räldrapenning nedsatts eller indragits ska f∏rmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad.
Mom. 5 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid får arbets- tagare vid h∏gst 2 tillfällen under graviditeten bes∏ka m∏dravårds- central. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
M∏jlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om dels avvikelser från
a) 13 § f∏räldraledighetslagen (c∏rL) om anmälan om ledighet,
b) 15 § c∏rL om tiden f∏r arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete,
c) 15 § tredje stycket c∏rL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och
d) 11 och 12 §§ c∏rL om den närmare tillämpningen av ledighetens f∏r- läggning och 17 § c∏rL om skyddet f∏r anställningsf∏rmånerna.
Bilaga 3
ÖLA 07
Centrala ock lokala érotokollsanteckningar
Anteckningar till L∏neavtalet
L∏ne∏versyn
1. Yrkande från respektive part ska, såvida inte annat lokalt ∏verens- kommes, presenteras f∏r motparten senast tre månader f∏re den tid- punkt som respektive l∏ne∏versyn avses gälla från. Xxxxxxxxx f∏rutsätts vara motiverade och ha sin grund såväl i arbetsrättslagstiftningen som i l∏neavtalets ”Grundläggande principer f∏r l∏nesättningen”.
Xxxxx åtgärd än l∏n
2. Om lokal ∏verenskommelse innebär annan åtgärd än l∏n ska detta f∏r ber∏rd arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt jämställdhetslagen genomf∏r kartläggning och analys av l∏ner och andra anställningsvillkor.
Innehåller ∏verenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den f∏r jämf∏relse enligt jämställdhetslagen i l∏nehänseende beräknas på f∏ljan- de sätt:
Arbetstagarens fasta kontanta l∏n efter arbetstidsf∏rkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid f∏r arbetstagaren efter arbetstidsf∏rkort- ning per vecka genom ordinarie arbetstid f∏r heltid enligt centralt kollek- tivavtal.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och eller helgdag ska tillf∏rsäkras 9 fridagar per fyraveckors- period. Motsvarande ska gälla vid längre begränsningsperioder. M∏jlig- het att avstå enstaka fridag finns f∏r arbetstagare som så ∏nskar.
2. c∏rlängs begränsningsperioden med st∏d av § 13 mom. 6 f) och arbe- te därmed f∏rläggs till l∏rdag – s∏ndag i st∏rre utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal.
3. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig ∏ver dygnsgränsen (mid- natt) ska arbetspasset hänf∏ras till det dygn under vilket den ∏vervä- gande delen av arbetspasset infaller.
Övertid
4. c∏r arbetstagare som har träffat ∏verenskommelse om undantag från kompensation f∏r ∏vertidsarbete b∏r, om f∏rutsättningarna ändras, en
∏versyn ske av l∏nesättningen.
Sjukl∏n m.m.
5. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat ∏verenskom- melse, som komplement till l∏n enligt §§ 16–17 om prestationsl∏n, ackordsl∏n, resultatl∏n eller liknande eller andra alternativa l∏neformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt så- dan l∏n ska ingå i beräkningsunderlag f∏r sjukl∏n enligt 6 § SjLL. Sådan f∏rhandling får endast f∏ras som lokal f∏rhandling.
6. Arbetsgivaren kan efter pr∏vning medge att ersätta arbetstagare f∏r inkomstbortfall, i form av l∏n och andra anställningsf∏rmåner enligt § 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast f∏r den del av l∏nebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterl∏n och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.
Uppsägningstider m.m.
7. AB § 33 mom.2 gäller inte.
Övriga anteckningar
Distansarbete
1. Parterna konstaterar att vissa frågor kan beh∏va regleras i samband med arbete på distans. Vid inf∏rande av distansarbete är det därf∏r av vikt att t.ex. f∏ljande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbets- tagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk ut- rustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmilj∏frågor, uppf∏ljning och utvärdering.
Vid sådan reglering är det även av vikt att f∏ljande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och ut- bildning.
Sammanläggning av anställningar
2. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala f∏rhandlingar upptas syftande till att anställ- ningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central f∏rhandling. Uppstår tvist om den principiella inneb∏rden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot f∏ras som central f∏rhandling.
Pensionsavgifter
3. Sedan lokalt kollektivavtal om l∏neväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren ∏verenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avl∏ningsf∏rmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL
§§ 13–14.
Träffas lokalt kollektivavtal om l∏neväxling mellan cacket f∏r Service och Kommunikation och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet gil- tigt f∏rst efter godkännande av f∏rbundet centralt.
Bilaga 4
ÖLA 07
Centrala érotokollsanteckningar
Anteckningar till L∏neavtalet
Skiljenämnd
1. Skiljenämnden består av tre ledam∏ter, av vilka Arbetsgivarf∏rbun- det Pacta utser en, ber∏rd arbetstagarorganisation (den centrala arbetsta- garorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ord- f∏rande.
De centrala parterna svarar envar f∏r sina representanters kostnader f∏r medverkan i nämnden. Kostnaderna f∏r ordf∏randens medverkan delas lika mellan parterna.
Jämställdhet
2. I Jämställdhetslagen åläggs arbetsgivare och arbetstagare att verka f∏r att utjämna och f∏rhindra skillnader i l∏ner och andra anställnings- villkor mellan kvinnor och män som utf∏r arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
c∏r att en utveckling i denna riktning ska vara m∏jlig på en ∏vergripan- de nationell nivå krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Dessutom fordras en samsyn på arbetsmarknaden framf∏r allt inom och mellan de fackliga organisationerna.
Partsgemensamt arbete
3. Detta är den andra centrala ∏verenskommelsen om l∏n och allmänna anställningsvillkor mellan Arbetsgivarf∏rbundet Pacta och cacket f∏r Service och Kommunikation. Det är därf∏r viktigt att det bedrivs ett partgemensamt arbete om individuell och differentierad l∏n.
L∏nepolitik
4. Det är angeläget att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga l∏nepolitiska riktlinjer f∏r l∏nesättningen. Dessa ∏vergripan- de riktlinjer b∏r vara enhetliga f∏r arbetsgivarens olika verksamheter.
Pensionsavgift
5. Om arbetstagaren har rätt att välja pensionsavgift, är parterna ∏ver- ens om att den fasta kontanta l∏n som ligger till grund f∏r beräkning av l∏ne∏kningsutrymme f∏r lokala f∏rhandlingar också ska gälla vid l∏ne- kartläggning och analys av l∏ner enligt jämställdhetslagen och i andra sammanhang samt vid statistikinsamling.
Anteckningar till AB
Arbetstid
1. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) b∏r så långt det är m∏jligt f∏ljas vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid.
Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhets- perspektiv inte kan uppnås bed∏mer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB § 13 mom. 6 g) - h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollek- tivavtalsreglering och lagstiftning.
Sjukl∏n m.m.
2. Parterna konstaterar att sjukl∏n enligt § 28 mom. 6 och 7 tillsammans med ersättning från lag om sjukl∏n eller lag om allmän f∏rsäkring inne- bär att arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå enligt f∏l- jande
79,12 procent av l∏n under de f∏rsta fjorton kalenderdagarna med undantag f∏r karensdag,
89,01 procent av l∏n dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och f∏r tid därefter 79,12 procent av l∏n.
Medbestämmandelagen
3. Bestämmelserna i 11, 12 och 14 §§ MBL konstateras inte gälla ifråga om tillämpning av bestämmelserna i AB § 11, § 12 mom. 1, § 13 mom. 5 (och i ∏vriga bestämmelser) samt § 22 mom. 6.
4. 33 § MBL är inte tillämplig på AB § 27, på lokal ∏verenskommelse som kan ha träffats med st∏d av bestämmelserna i AB § 5 mom. 1 b) eller på § 27 mom. 9.
5. Bestämmelserna i AB och särskild bestämmelse innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler med undantag av § 4 mom. 2, § 11,
§ 13 mom. 5, § 22 mom. 6 och § 27 mom. 9.
Lokal f∏reträdare f∏r arbetstagarorganisation
6. I § 4 mom. 4 och 5, § 5 mom. 2, § 13 mom. 7, § 14 mom. 7, § 16 mom. 3, § 17 mom. 6, § 20 mom. 6, § 22 mom. 8, § 29 mom. 6 samt § 35 mom. 2 anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast, såvida
den centrala arbetstagarorganisationen inte skriftligen meddelar arbets- givaren annat, träffas med cacket f∏r Service och Kommunikations klubb om sådan finns, annars med dess avdelning.
Övriga anteckningar
Ändringar i lagstiftning
1. Genomf∏rs under avtalsperioden ändringar i socialf∏rsäkringslag- stiftningen eller annan lagstiftning kan f∏rhandlingar påkallas.
Bilaga 5
ÖLA 07
Centrala éarters syn éå f∏rutsättningar f∏r en väl fungerande individuell l∏nesättning
L∏neavtalet utgår från en l∏nesättning som är individuell och differen- tierad. En f∏rutsättning f∏r att en sådan l∏nesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga l∏nepolitiska riktlinjer f∏r l∏nesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med arbetstagarna i organisationen f∏r att bidra till det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat.
c∏r att l∏nebildningsprocessen ska bli framgångsrik f∏rutsätts att parter- na lokalt finner former f∏r hur det l∏nepolitiska arbetet ska genomf∏ras.
En f∏rutsättning f∏r såväl l∏nesättningen som utveckling i arbetet är att regelbundna samtal mellan chef och arbetstagare sker. Sådana samtal b∏r utifrån ett helhetsperspektiv behandla arbetsgivarens krav, f∏rvänt- ningar och uppnådda resultat i relation till uppsatta mål.
I samtalet formulerar chef och arbetstagare bl.a. de individuella mål och de krav och f∏rväntningar som finns från båda sidor.
L∏neavtalet f∏rutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina l∏ner som underlag inf∏r l∏ne∏versynen. Därut∏ver kräver jäm- ställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt.
En individuell l∏nesättning f∏rutsätter att arbetsgivaren tydligg∏r de grundläggande principerna f∏r l∏nesättningen. c∏ljande ∏vergripande principer beaktas.
√ L∏nen ska sättas efter samma principer f∏r alla arbetstagare hos arbetsgivaren.
√ Det b∏r finnas ett nära samband mellan arbetstagarens l∏n, motivation och arbetsresultat.
√ Behov av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärk- sammas liksom det positiva sambandet mellan denna och arbets- tagarens m∏jlighet att påverka sin egen l∏neutveckling.
√ Det är naturligt att i l∏nebildningsprocessen uppmärksamma också de arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller f∏r- äldraledighet.
Övergripande utgångspunkter ska även vara att lagstiftning om diskri- minering beaktas.
Bilaga 6
till ÖLA 07
Lokalt kollektivavtal om l∏n ock allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 07
§ 1 Innekåll m.m.
Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna – LOK 07 – h∏r mellan de centrala parterna ∏verenskomna bestämmelserna enligt ÖLA 07 § 1 –
bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna – §§ 2, 3 och 4.
§ 2 Giltigket ock uéésägning
Säger central part upp ÖLA 07 upph∏r LOK 07 att gälla vid samma tid- punkt som ÖLA 07 om inte annat ∏verenskommes mellan de centrala parterna.
Bilaga 6a ÖLA 07
Lokalt kollektivavtal om l∏n ock allmänna anställningsvillkor m.m. – LOK 07
§ 1 Innekåll m.m.
Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal – LOK 07 – om l∏n och allmänna anställnings- villkor m.m. f∏r arbetstagare f∏r vilka gäller Allmänna bestämmelser – AB.
Till avtalet h∏r
1. mellan de centrala parterna ∏verenskomna bestämmelserna enligt ÖLA 07 § 1 – bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna – §§ 2, 3 och 4 samt
2. de bestämmelser i ∏vrigt som parterna nedan träffar ∏verenskom- melse om ska ingå i kollektivavtalet.
§ 2 Giltigket ock uéésägning
Kollektivavtalet avl∏ser gällande kollektivavtal - LOK 06 - och gäller
t.o.m. 2010-03-31 med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalender- månader. Har avtalet inte sagts upp inom f∏reskriven tid f∏rlängs dess giltighet f∏r en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ∏msesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägningen ska vara skrift- lig och åtf∏ljd av f∏rslag till ett nytt kollektivavtal i frågor som avses i ÖLA 07.
Säger central part upp ÖLA 07 upph∏r LOK 07 att gälla vid samma tid- punkt som ÖLA 07 om inte annat ∏verenskommes mellan de centrala parterna.
§ 3 Övrigt
c∏rhandlingen f∏rklaras avslutad.
……………………….den 2007
c∏r ………………………………………………………………………………..
(arbetsgivarparten)
……………………………………………………………………………………. (underskrift)
c∏r ………………………………………………………………………………..
(arbetstagarparten)
……………………………………………………………………………………. (underskrift)
Bilaga D till AB
Särskilda bestämmelser f∏r anställning i éersonaléool
Definition
1. Med anställning i personalpool avses en anställning som särskilt till- kommit f∏r att tillgodose ett f∏rutsett behov av vikarier och extra perso- nal.
Överenskommelse om avvikelse
2. Överenskommelse om avvikelser från denna bilaga får träffas.
Särskilda bestämmelser till AB f∏r anställning i éersonal- éool
§ 13 tillf∏rs
3. Arbetstagare ska ha arbetstidsschema, som bl.a. anger fridagar och huvudsaklig arbetstidsf∏rläggning (normalschema). Under semester, sjukdom och annan ledighet ska normalschemat gälla.
Arbetstagare ska ha 8–9 fridagar per fyraveckorsperiod.
§ 20 ersätts med
4. Sedan den ur avräkningssynpunkt tillämpliga perioden l∏pt ut sam- manräknas den arbetstid, som arbetstagaren fullgjort under nämnda period. Med fullgjord arbetstid jämställs semester och ledighet enligt
AB §§ 26, 28–32.
c∏r tid ut∏ver den f∏r heltid fastställda totala arbetstiden inom begräns- ningsperioden utges ersättning med 200 % av l∏nen per timme. I ersätt-
ningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rut- sätts i semesterlagen.
5. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar ut∏ver den fastställda arbetstiden f∏r begränsningsperioden (fyllnadstidsarbete), får fyllnads- l∏n f∏r detta enligt § 20 mom. 4 f∏r arbete upp till den f∏r heltid fastställ- da totala arbetstiden inom begränsningsperioden. Efter ∏verenskommel- se mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.
6. Om antalet arbetade timmar inte uppgår till vad som anges i normal- schemat, och detta beror på arbetsgivaren, ska ändå l∏n utges f∏r det i schemat fastställda antalet timmar.
§ 21 ersätts med
7. Tillägget utges f∏r allt arbete som fullgjorts på tid som enligt mom. 1 är obekväm arbetstid.
§ 23 ersätts med
8. Om arbetstagare beordras arbeta enligt annat schema med ändrad fridagsf∏rläggning är den arbetstid som anges i det nya schemat ordina- rie arbetstid. Tillsägelse om sådan ändring av arbetet ska lämnas så snart som m∏jligt. c∏r arbetstid som enligt f∏regående schema skulle ha varit fridag utges under de 7 f∏rsta kalenderdygnen enligt det nya schemat tillägg motsvarande 120 % av l∏nen per timme om meddelande lämnats senare än
a) 5 kalenderdagar i f∏rväg vid vikariat som vid vikariatets b∏rjan bed∏ms vara h∏gst 14 kalenderdagar och
b) 8 kalenderdagar i f∏rväg vid annat arbete.
I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen.
Bilaga S till AB
Särskilda bestämmelser f∏r energisektorn
Särskilda bestämmelser till AB
Arbetstid (ß 1S)
1. Parterna har, i enlighet med central protokollsanteckning till ÖLA 06, f∏ljt utgången av energisektorns arbete med anledning av ändrad arbets- tidslagstiftning och konstaterar gemensamt att inom sektorns andra av- talsområden har avvikelseavtal från arbetstidslagen (ATL) träffats. Dessa avvikelser skiljer sig från de träffade i AB därf∏r ställer sig centrala par- ter till f∏rfogande f∏r att om så ∏nskas bistå i lokala f∏rhandlingar enligt AB § 13 mom. 7 sista stycket.
Uppehållsanställning (ß 18)
2. Gäller inte
Obekväm arbetstid (ß 21)
§ 21 tillf∏rs:
3. Till arbetstagare som arbetar stadigvarande skift utges ett skifttillägg per månad som ett fast l∏netillägg, om inte annat ∏verenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation.
Anmärkningar
1. Skifttillägget fastställs i lokala f∏rhandlingar på varje enskilt f∏retag.
2. c∏r att arbetstagare ska anses arbeta stadigvarande skift ska arbetstagarens skift vara f∏rlagt ∏ver hel kalendermånad.
Jour orh beredskap (ß 22)
§ 22 tillf∏rs:
4. Till arbetstagare som har stadigvarande beredskap utges ett bered- skapstillägg per månad som en del i den fasta kontanta l∏nen.
Anmärkning
Beredskapstillägget fastställs i lokala f∏rhandlingar på varje enskilt f∏retag.
5. Paragrafens bestämmelser om jour gäller inte
Övrigt
Rekommendation