JOURNALISTAVTALET
JOURNALISTAVTALET
Etermedier
2012–2013
Giltighetstid: 2012-04-01– 2013-03-31
Innehållsförteckning
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Etermedier 5
§ 1 Avtal om lön och villkor 5
§ 4 Avslutning 6
1.2 Undantag för vissa medarbetare 8
§ 2 Anställning 10
2.1 Anställning tills vidare 10
2.2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete 10
§ 3 Allmänna förhållningsregler 13
3.1 Konkurrerande verksamhet, uppdrag åt annan, bisyssla med mera 13
§ 4 Upphovsrätt 14
5.1 Principer för lönesättning 15
5.2 Värdering av befattning och medarbetare 15
5.3 Lön för del av löneperiod 15
6.2 Ordinarie arbetstid 17
6.5 Rast, måltidsuppehåll och paus 19
6.9 Sammanlagd arbetstid 21
7.1 Tillägg för obekväm arbetstid 22
7.2 Nationaldag 22
8.1 Definition av övertidsarbete 23
8.2 Förberedelse- och avslutningsarbete 23
8.4 Arbetsskyldighet övertid 23
8.5 Rätt till övertidskompensation 23
8.6 Förutsättningar för övertidskompensation 24
8.7 Beräkning av övertidskompensation 25
8.8 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) 26
§ 9 Sjuklön med mera 27
9.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan 27
9.2 Försäkran och läkarintyg 27
9.3 Sjuklönens storlek 28
9.4 Vissa samordningsregler 31
9.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön 31
§ 10 Semester 34
10.3 Semesterlön, semesterersättning m m 36
10.4 Semester för nyanställda 38
§ 11 Tjänstledighet, löneberäkning och permission 40
11.1 Tjänstledighet 40
12.1 Rätt till restidsersättning 42
12.3 Ersättningens storlek 42
13.2 Föräldralönens storlek 44
13.3 Utbetalning av föräldralön 45
13.4 Reduktion av föräldralön 45
13.5 Avdrag 46
13.6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 46
14.1 Kontinuerlig kompetensutveckling 47
14.2 Kompetensutvecklingsråd 47
14.3 Individuellt utvecklingssamtal 47
14.4 Introduktionsutbildning 47
14.5 Fort- och vidareutbildning 48
15.1 Uppsägning visstidsanställda 49
15.2 Uppsägning från medarbetarens sida 49
15.3 Uppsägning från arbetsgivarens sida 49
15.4 Övriga bestämmelser vid uppsägning 52
16.1 Tillämpning 54
16.2 Förhandlingspreskription 54
16.4 Central förhandling 54
16.5 Rättsligt avgörande 54
16.6 Anmärkning 55
§ 17 Giltighetstid 56
17.1 56
Villkor vid utlandsresa 57
Löneavtal Bilaga 2 58
Avtal för studiepraktikanter Bilaga 3 62
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Etermedier
Ärende: Uppgörelse om löner och allmänna villkor för Journalistavtal Etermedier för perioden 2012-04-01 – 2013-03-31.
Parter: Medieföretagen
Svenska Journalistförbundet
Datum: 2012-04-16
Närvarande:
För Medieföretagen Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx jämte delegation
för Svenska Journalistförbundet Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx jämte delegation
Plats: Medieföretagens lokaler, Xxxxxxxxxx 00 Xxxxxxxxx
§ 1 Avtal om lön och villkor
Parterna har träffat avtal om löner och allmänna anställningsvillkor mm avseende Journalistavtalet Etermedier i enlighet med det övergripande protokollet daterat 2012-04-16 och vad som anges i nedan nämnda bilagor:
- Överenskommelse om allmänna villkor, bilaga 1.
- Överenskommelse om löner, bilaga 2.
- Avtal för praktikanter, bilaga 3.
§ 2 Undantag vid konflikt
Vid eventuell konflikt förbinder sig Journalistförbundet att undanta minst en ansvarig redaktionell chef vid varje företag. Syftet härmed är främst att berört företag skall kunna uppfylla sina skyldigheter enligt gällande lagstiftning för bedrivande av radio- och tv-verksamhet och sina andra lag- eller avtalsenliga skyldigheter såsom arbetsgivare.
§ 3 Protokollsanteckning
Medieföretagen anser att det torde strida och Journalistförbundet anser att det strider mot intentionerna i LAS beträffande regleringen av visstidsanställningar, att systematiskt bestämma anställningstidens längd enbart i syfte att företrädesrätt inte ska uppkomma.
Parterna är överens om att avtalet är uttömmande reglerat beträffande anställningsformer.
§ 4 Avslutning
Förhandlingen förklarades avslutad.
För Medieföretagen För Svenska Journalistförbundet
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Xxxx X Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx
Xxxxx Xxxxxxx
FÖRTECKNING
över särskilda överenskommelser
• Avtal om förslagsverksamhet
• Avtal om industrins och handelns tilläggspension – ITP avtalet
• Avtal om Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)
• Avtal om Trygghetsförsäkring (TFA)
• Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring
• Omställningsavtal
• Utvecklingsavtal
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Avtalets omfattning
Avtalet gäller för medarbetare, anställda för huvudsakligen journalistiska arbetsuppgifter vid företag anslutna till Medieföretagen.
Detta avtal träder i kraft avseende medlem i Medieföretagen först sedan överenskommelse (sk inkoppling) därom träffats mellan Medieföretagen och Svenska Journalistförbundet.
1.2 Undantag för vissa medarbetare
Avtalet gäller inte för medarbetare som har en anställning som utgör bisyssla, utom i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.
1.3 Pensionär
För medarbetare som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att denne uppnått den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen gäller som huvudregel detta avtal.
Samma gäller om en medarbetare har anställts vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas vid detta.
Arbetsgivaren och sådan medarbetare kan dock komma överens att villkor skall regleras på annat sätt.
Medarbetaren har fyllt 60 år
Om medarbetaren har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden.
Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta journalistklubben.
Medarbetaren har uppnått pensionsålder
§ 9 i den del som avser sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i en sjukperiod endast om särskild överenskommelse härom träffats mellan arbetsgivaren och medarbetaren.
Samma gäller om en medarbetare har anställts vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas vid detta.
1.4 Utlandstjänstgöring
Om en medarbetare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och medarbetaren eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande vid företaget.
Saknas särskilt utlandsreglemente eller överenskommelse mellan företaget och medarbetaren tillämpas villkor enligt bilaga (sid 57).
Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring" för de medarbetare som anges i nämnda avtal.
§ 2 Anställning
2.1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och medarbetaren inte har överenskommit om annat enligt 2.2 nedan.
2.2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete
Om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
2.2.1
Arbetsgivaren och medarbetaren kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning.
Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Avtal om anställning kan vidare träffas med enskild medarbetare för arbete under viss tid för att pröva nya programprojekt som syftar till att utvidga programutbudet.
Anmärkning 1
Om anställning enligt sista stycket ovan avses att överstiga 12 månader, skall förhandling föras med journalistklubben innan avtal om anställning träffas.
Syftet med sådan anställning är att programverksamheten skall berikas, inte att låta denna anställningsform ersätta andra anställningsformer. Av detta följer att företaget inte får ha ett i förhållande till antalet tillsvidareanställda oproportionerligt stort antal programprojektanställda.
Anmärkning 2
Medarbetare som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en medarbetare anställs vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.
2.2.2 Vikariat eller praktikarbete
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.
Med vikariat avses
- att medarbetaren ersätter en annan medarbetare under dennes frånvaro, t ex ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller
- att medarbetaren under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och journalistklubben uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.
2.2.3 Praktikant
Om den särskilda anställningsformen praktikantanställning, se Avtal för studiepraktikanter bilaga 3.
2.2.4 Arbetstopp
För att avlasta arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och medarbetaren överenskomma om anställning för viss tid.
2.2.5 Provanställning
Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta högst sex månader. Om medarbetaren varit frånvarande under provperioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas för motsvarande tid.
Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande, om medarbetaren begär det.
2.2.6 Underrättelse till journalistklubben
Om arbetsgivaren står i begrepp att visstidsanställa en medarbetare för avgränsat programprojekt, vid arbetstopp eller på prov bör arbetsgivaren, om det är praktiskt möjligt, underrätta journalistklubben vid företaget innan anställningsöverenskommelse träffas. Underrättelse skall dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats.
2.2.7 Särskilda uppsägningsregler avseende rätten att anställa för särskilt programprojekt, arbetstoppar samt provanställning
Arbetsgivarens rätt enligt § 2 att anställa medarbetare, för särskilt program- projekt, för att avlasta arbetstoppar respektive provanställa medarbetare, kan sägas upp av journalistklubben eller av Journalistförbundet.
Uppsägningstiden är tre månader. Såvitt avser rätten till anställning för särskilt programprojekt gäller dock en uppsägningstid om fyra månader.
Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt skall bestå, skall han begära att förhandlingar förs under uppsägningstiden.
I sista hand kan frågan huruvida rätten skall bestå eller ej - med undantag av rätten till anställning för särskilt programprojekt - tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF - PTK.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
Förhållandet mellan arbetsgivare och medarbetare ska kännetecknas av ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende.
Medarbetare ska under arbetstiden helt ägna sig åt det företag i vilket medarbetaren är anställd.
3.1 Konkurrerande verksamhet, uppdrag åt annan, bisyssla med mera
Medarbetare får inte utan särskilt tillstånd medarbeta i annat massmedium eller åta sig uppdrag som konkurrerar med arbetsgivaren. Sådant tillstånd ska meddelas skriftligen och kan ges åt medarbetare generellt för viss tid.
Medarbetare får inte åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som inverkar menligt på arbetet i tjänsten. Om medarbetaren avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mer omfattande slag, bör därför samråd först ske med företagsledningen.
3.2 Diskretion
Medarbetare ska iaktta diskretion om sin och andras verksamhet inom företaget och om alla förhållanden som står i samband därmed.
Med beaktande av regelverket i denna paragraf har dock medarbetare rätt att uttala sig i fackliga, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella och andra ideella frågor och i frågor som avser en normal nyhetsförmedling om företaget.
3.3 Förödmjukande uppdrag
Medarbetare får inte åläggas att utföra uppdrag som är förödmjukande eller som står i strid med hans eller hennes övertygelse. Vid bedömning av vad som är förödmjukande ska de spelregler för press, radio och TV som antagits av Pressens Samarbetsnämnd beaktas.
§ 4 Upphovsrätt
Företaget äger rätt att - oberoende av produktionsteknik och distributions- form - i sin normala verksamhet använda varje alster och prestation som åtnjuter skydd enligt upphovsrättslagen (nedan benämnt material) och som framställts eller utförts i medarbetarens anställning hos företaget.
Företaget äger vidare rätt att på annat sätt förfoga över material. Vid sådant förfogande skall skälig ersättning utges till den eller de medarbetare som är att anse som framställare i upphovsrättsligt hänseende. Tvist i fråga om huruvida material faller inom ramen för företagets "normala verksamhet" eller ej skall prövas enligt detta avtals förhandlingsordning. Därvid gäller inte vad som stadgas i medbestämmandelagen §§ 35 och 37.
Vid nyttjande av material skall företaget se till att medarbetarens ideella rätt enligt upphovsrättslagen och medarbetarens journalistiska anseende inte kränks. Även vid överlåtelse av material skall beaktas vikten av att sådan kränkning inte sker.
Företaget har inte rätt att utnyttja eller låta annan utnyttja material i annan reklam än programinformation utan särskilt medgivande från medarbetaren.
Företagets rätt enligt denna bestämmelse påverkas inte av att medarbetarens anställning hos arbetsgivaren upphör.
§ 5 Löner
5.1 Principer för lönesättning
Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. Den skall utgå från kraven i befattningen och medarbetarens prestation. Lönen skall i princip öka med högre krav och förbättrad prestation. Arbetsledare skall i princip ha högre lön än underställd personal.
Även marknadskrafterna påverkar lönesättningen och lönenivån, liksom förmåner som ligger vid sidan av lönen.
Dessa principer skall tillämpas så att det uppstår en lönestruktur som är rättvisande för det enskilda företaget och löneskillnader skall kunna motiveras.
Tillämpningen skall också vara sådan att medarbetare behandlas lika oavsett ålder och kön.
5.2 Värdering av befattning och medarbetare
För processbeskrivning, förhandlingsordning samt nivåer på lägstalöner och praktikantlöner hänvisas till löneavtalet (bilaga 2).
5.3 Lön för del av löneperiod
Om en medarbetare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad/avräkningsperiod beräknas lönen enligt nedan.
För arbete del av löneperiod utges lön per arbetad timme med:
månadslönen x 12 veckoarbetstiden x 52
Med veckoarbetstid avses medarbetarens genomsnittliga arbetstid per vecka under kalenderåret.
Med månadslön avses:
- fast månadslön jämte fasta lönetillägg
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknade som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats.
- garanterad minimiprovision eller liknade
Anmärkning
Veckoarbetstiden är den för varje individ faktiska arbetstiden i genomsnitt per vecka.
§ 6 Arbetstid
6.1 Omfattning
Medarbetare som omfattas av detta avtal undantas från tillämpningen av Arbetstidslagen. Istället gäller arbetstidsbestämmelserna i detta avtal.
Bestämmelserna i § 6, 6.2-6.10 och § 7 gäller ej
a) arbete som medarbetare utför i sitt hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat,
b) medarbetare som i överenskommelse med arbetsgivaren enligt § 8 8.5.1-8.5.3 om högre lön och/eller längre semester istället för särskild övertidskompensation undantagits från bestämmelserna i § 6, 6.2-6.10 och § 7.
Härutöver kan lokal överenskommelse träffas om ytterligare undantag för medarbetare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller annars i fall där särskilda omständigheter föreligger. Sådan överenskommelse gäller tillsvidare med tre månaders uppsägningstid.
Anmärkning
6.2 Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader.
De lokala parterna kan om särskilda omständigheter föreligger träffa överenskommelse om en beräkningsperiod för den ordinarie arbetstiden om högst 12 månader. Med särskilda omständigheter kan exempelvis avses att arbetstiden i väsentlig omfattning är förlagd på tidiga morgonpass eller sena kvällspass. En sådan överenskommelse kan gälla för en enskild medarbetare eller för en grupp av medarbetare. Uppsägning av sådan
överenskommelse skall göras minst tre månader före det centrala kollektivavtalets utlöpningsdag om ej lokal överenskommelse träffas om annat.
Medieföretagen och Journalistförbundet är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas.
Om ej lokal överenskommelse träffats om annan arbetstidsförkortning gäller följande från den 1 februari 2008 eller det senare datum när nytt arbetstidsschema börjar löpa.
För arbetspass som omfattar tid mellan kl. 03.00 – 05.00 förkortas arbetstiden med lika lång tid som arbete utförs mellan dessa klockslag.
Lokal överenskommelse kan träffas om annan arbetstidsförkortning.
Anmärkning till stycke 5
Om arbetspasset påbörjas kl. 03.30 erhålles således arbetstidsförkortning om 1 timme och 30 minuter.
Om arbetspass avslutas kl. 03.15 erhålles således arbetstidsförkortning om 15 minuter.
6.3 Arbetstidsschema
Såvida inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren skall den ordinarie arbetstiden vara schemalagd. Schema bör avse beräkningsperiodens längd. Medarbetaren skall ges besked om ändringar i sitt arbetstidsschema minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg vid speciella och opåräknade förhållanden.
Anmärkning
1. Överenskommelse enligt detta moment gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
2. Vid arbetstidens förläggning skall hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till medarbetarens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta medarbetarens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Med beaktande av detta ska medarbetarna så långt möjligt ges tillfälle att påverka förläggningen av arbetstiden.
3. Arbetstiden skall förläggas på ett sådant sätt att medarbetaren tillförsäkras tillräcklig återhämtning såväl mellan arbetspass som mellan arbetsveckor under beräkningsperioden.
6.4 Helger
Om ordinarie arbete utförs på helgdag, som infaller måndag-fredag, utgår motsvarande ledighet på annan dag. Samma förhållande gäller om sådan helgdag är medarbetarens ordinarie fridag. Sistnämnda regel gäller dock inte då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag - fredag.
6.5 Rast, måltidsuppehåll och paus
Om de lokala parterna inte enas om annat ska rast förläggas så att medarbetarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Med rast förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilken medarbetaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.
Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att medarbetarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.
6.6 Dygnsvila
Varje medarbetare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila).
De lokala parterna kan komma överens om avvikelser från 6.6 stycke 1 under förutsättning att medarbetaren ges motsvarande ledighet i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan. Lokal överenskommelse kan även träffas om att ledighet utges vid annat tillfälle, dock senast inom sju kalenderdagar.
Om lokal överenskommelse inte träffas enligt andra stycket får avvikelse från 6.6 stycke 1 göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning
att medarbetaren ges motsvarande ledighet i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.
Då det av objektiva skäl inte går att lägga ut den motsvarande ledigheten enligt 6.6 stycke 3 i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan, ska den motsvarande ledigheten förläggas inom sju kalenderdagar.
6.7 Nattvila m m
6.7.1 Nattarbete
Med natt avses perioden mellan klockan 22.00 och klockan 06.00. Med stöd av lokal överenskommelse kan natt definieras som annan period om minst sju timmar som innefattar perioden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.
Alla medarbetare ska ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska tiden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00 ingå.
Avvikelse från andra stycket får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.
Avvikelse från andra stycket får även göras med stöd av lokal överenskommelse.
6.7.2 Nattarbetande
Med nattarbetande avses medarbetare som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid, och medarbetare som troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid.
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen skall räknas av från beräkningsperioden 24 timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då medarbetaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.
Anmärkning
Det är parternas avsikt att beräkningsperiodens längd inte ska tillämpas på ett sådant sätt att det leder till en arbetstidsförläggning där extremt långa arbetspass utan tillräcklig mellanvarande viloperiod läggs ut under en längre tid.
6.7.3 Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om 24 timmar som de utför arbete under natt.
6.8 Veckovila
Undantag från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att medarbetaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Veckovila ska om möjligt förläggas till veckoslut.
I lokal överenskommelse kan bestämmas att vilan ska beräknas som ett genomsnitt under en period om två veckor.
6.9 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 6 månader. Lokal överenskommelse kan träffas om en beräkningsperiod om högst 12 månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
6.10 Giltighetstid
Där ej annat är reglerat i denna paragraf gäller att lokal överenskommelse gäller under det centrala kollektivavtalets giltighetstid om de lokala parterna ej enas om annat.
§ 7 Obekväm arbetstid
7.1 Tillägg för obekväm arbetstid
Såvida annat inte överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren enligt sista stycket om kompensation för ordinarie arbete förlagt till nedan angivna tider gäller följande vid sådant arbete.
1. För arbete under nedan angivna tider utges följande tillägg per timme för helgfri tid under period
måndag kl 00.00 - fredag kl 24.00.
kl 18-24 | månadslönen |
600 | |
kl 00-07 | månadslönen |
400 |
2. För arbete som påbörjas efter kl 00.00 utges följande tillägg per timme
kl 00-07 | månadslönen |
300 |
3. För arbete under lördagar, söndagar samt helgdagar utges följande tillägg per timme:
kl 00 (lördag/helgdag – | månadslönen |
kl 24 söndag/helgdag) | 300 |
Övertidsersättning och ersättning enligt ovan kan ej utges samtidigt.
Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd medarbetares lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
7.2 Nationaldag
År då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller medarbetaren i stället annan ledig dag utan löneavdrag.
§ 8 Övertid
8.1 Definition av övertidsarbete
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som medarbetaren har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbete har beordrats på förhand eller
- där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
8.2 Förberedelse- och avslutningsarbete
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för medarbetarens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
8.3 Beräkning av övertid
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
8.4 Arbetsskyldighet övertid
Medarbetaren är skyldig att utföra övertidsarbete intill 25 timmar per månad.
Anmärkning
Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid och mertid. Medarbetarna har rätt att ta del av anteckningarna som rör dem själva. Samma rätt tillkommer journalistklubben vid företaget.
8.5 Rätt till övertidskompensation
Medarbetare skall ha rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt nedan.
8.5.1 Överenskommelse med vissa tjänstemän
Arbetsgivaren och medarbetaren kan i följande fall överenskomma om att denne inte skall ha rätt till särskild övertidskompensation utan istället erhålla 30 dagars semester.
- Om en medarbetare på grund av sin tjänsteställning har rätt att självständigt beordra andra medarbetare till övertidsarbete eller
- om en medarbetare har rätt att självständigt avgöra om han skall arbeta på övertid
Vidare, om en medarbetares arbetstid är okontrollerbar och han därför har frihet beträffande arbetstidens förläggning kan arbetsgivaren och medarbetaren överenskomma att han inte skall ha rätt till särskild kom- pensation för övertidsarbete utan att förekomsten av erforderligt övertids- arbete
- antingen skall kompenseras genom att medarbetaren får 28 dagars semester
- eller skall beaktas vid fastställande av lönen.
8.5.2 Skriftlig överenskommelse. Giltighetstid
Om sådan överenskommelse har träffats enligt 8.5.1 skall arbetsgivaren underrätta journalistklubben.
8.5.3 Definition av månadslön
Med månadslön avses den fasta kontanta lönen plus eventuella natura- förmåner i form av kost eller bostad, värderade enligt Skatteverkets rekommendationer.
8.6 Förutsättningar för övertidskompensation
8.6.1 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid
Om en medarbetare beordrats att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
8.6.2 Reskostnader vid övertidsarbete
Om medarbetaren inställer sig till övertidsarbete enligt 8.6.1 och rese- kostnader därvid uppstår för honom skall arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även för medarbetare som enligt 8.5 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
8.6.3 Vid säsongsanpassad arbetstid
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts
8.7 Beräkning av övertidskompensation
8.7.1 Ersättningsformer
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller - om medarbetaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med denne finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensationsledighet).
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och medarbetaren bör även, så långt det är möjligt, beaktas dennes önskemål om när kompensationsledigheten skall utläggas.
De lokala parterna kan, om man så finner lämpligt, komma överens om en begränsning av innestående kompensationsledighet.
8.7.2 Ersättningens storlek
Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar
månadslönen |
94 |
b) för övertidsarbete på annan tid
månadslönen |
72 |
Ersättningen inbegriper semesterlön.
Anmärkning
Övertidsarbete på för den enskilde medarbetaren arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".
Med månadslön avses i detta moment medarbetarens aktuella fasta kontanta månadslön.
Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a) utges med 1,5 timme och för övertidsarbete, som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme.
8.8 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
8.8.1 Ersättning för mertid
Om en deltidsanställd medarbetare har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med
månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden
Ersättningen inbegriper semesterlön.
Med månadslönen avses här medarbetarens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
8.8.2 Beräkning av xxxxxx
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltids- anställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tids- perioderna sammanräknas.
8.8.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete
Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt 8.7.1 - 8.7.2.
Vid tillämpningen av divisorerna i 8.7.2 skall medarbetarens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 9 Sjuklön med mera
9.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
9.1.1 Rätten till sjuklön
Rätten till sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod regleras i lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i 9.2.2 andra stycket nedan. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i 9.3-6. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i en sjukperiod utges enligt detta avtal.
9.1.2 Sjukanmälan
Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket SjLL).
9.2 Försäkran och läkarintyg
9.2.1 Skriftlig försäkran
Medarbetaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar medarbetaren skulle ha arbetat (9 § SjLL).
9.2.2 Läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om medarbetaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § andra stycket SjLL).
Om arbetsgivaren så begär skall medarbetaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
9.3 Sjuklönens storlek
9.3.1 Beräkning av sjuklönens storlek
Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till medarbetaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
9.3.2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod
För varje frånvarotimme i sjukperioden görs avdrag
1) med:
för första frånvarodagen | månadslönen x 12 |
(karensdagen) | 52 x veckoarbetstiden |
2) med:
fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden | 20 % x | månadslönen x 12 |
52 x veckoarbetstiden |
Till medarbetare som gått miste om ob-tillägg p g a sjukfrånvaro på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 % av uteblivet ob-tillägg fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Anmärkning 1
Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutas skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöneperiodens längd (7 § tredje stycket SjLL).
Anmärkning 2
För en medarbetare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan fr o m den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Anmärkning 3
Till medarbetare som vidkänts helt sjukavdrag enligt regeln om karensdag för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjuklön även för den första dagen i sjukperioden efter en kompensationsgrad om 80 % (6 § tredje stycket SjLL).
Anmärkning 4
Rätten till sjuklön under de 14 första kalenderdagarna är enligt § 3 Lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta moment
- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, OB- eller övertidstillägg)
- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För medarbetare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde medarbetaren. Om medarbetaren har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
9.3.3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) i sjukperioden görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som anges i 9.3.2 även avses förmåner i form av kost eller bostad värderad enligt Skatteverkets rekommendationer.
För medarbetare med månadslön om högst 7,5 x prisbasbelopp (pbb)/12
90 % x | månadslönen x 12 |
365 |
För medarbetare med högre månadslön
90 % x | 7,5 x pbb | + 10 % x | (månadslönen x 12) – (7,5 x pbb) |
365 | 365 |
Anmärkning 1
Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag medarbetaren fått besked om sin nya lön.
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12 |
365 |
Månadslönen = den aktuella månadslönen.
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
- fast lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, OB- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande.
9.3.4 Sjuklönetidens längd
För medarbetare, som varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller övergått direkt från anställning, i vilken denne haft rätt till sjuklön under 90 dagar, utges sjuklön t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden. Till övriga medarbetare utges sjuklön t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden.
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Undantag 1
Om medarbetaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105 för grupp 1 respektive minst 45 för grupp 2, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.
Undantag 2
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till medarbetaren upphör rätten till sjuklön
9.4 Vissa samordningsregler
9.4.1 Livränta p g a arbetsskada
Om en medarbetare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt 9.3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.
Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger ej för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges.
9.4.2 Ersättning från annan försäkring
9.4.3 Annan ersättning från staten
Om medarbetaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.
9.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
9.5.1 Förtigande av sjukdom
Om en medarbetare vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
9.5.2 Inte lämnat friskintyg
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av medarbetaren men denna på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har denne inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
9.5.3 Nedsatta sjukförmåner
Om medarbetarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
9.5.4 Skada vid olycksfall vållad av tredje man
Om medarbetaren har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - medarbetaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
9.5.5 Olycksfall hos annan arbetsgivare
Om medarbetaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
9.5.6 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden
- om medarbetaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring
eller
- om medarbetarens arbetsoförmåga är självförvållad, om inte överens- kommelse om annat träffas.
Anmärkningar
1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se 9.3.4 undantag 2.
2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för medarbetare som uppnått pensionsåldern - se Avtalets omfattning, 1.3.
3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se 9.4.
9.5.7 Övriga bestämmelser
9.5.7.1 Förmåner enligt lagen om statligt personskadeskydd
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med mot-
svarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbets- skadeförsäkring.
9.5.7.2 Smittbärare
Om medarbetaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- föring av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen
För varje timme en medarbetare är frånvarande görs avdrag med:
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt 9.3.3.
Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se 9.3.2 respektive 9.3.3.
§ 10 Semester
10.1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag.
Arbetsgivaren och enskild medarbetare eller journalistklubben kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
10.2 Semesterns längd
10.2.1 Xxxxx xxxxxxxxxxxxx
Semesterns längd är 25 dagar om inte överenskommelse träffats om annat enligt 8.5.1 (rätten till övertidskompensation). Semestern kan i sådant fall uppgå till 28 eller 30 dagar.
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För medarbetare med fler semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i § 7 semesterlagen.
10.2.2 Antal betalda semesterdagar
Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:
A x | B | = D |
C |
A. = antal avtalade semesterdagar (enligt 10.2.1)
B. = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro som inte är semesterlönegrundande
C. = antal kalenderdagar under intjänandeåret
D. = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till heltal).
10.2.3 Ändring av semesterdagar
Om detta avtal träder i kraft för en medarbetare som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har medarbetaren rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare. Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela klubben, och om denna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.
10.2.4 Befordrad eller nyanställd medarbetare
För befordrade eller nyanställda medarbetare ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör till samma koncern.
10.2.5 Semester för intermittent arbetande, oregelbundna arbetstider och/eller olika långa arbetsdagar
För heltidsanställd eller deltidsanställd medarbetare med ordinarie arbetstid kontinuerligt förlagd till måndag-fredag (med måndag-fredag likställes vid nattarbete söndag-torsdag) och med samma antal ordinarie arbetstimmar varje arbetsdag skall varje under semesterledigheten infallande schemalagd arbetsdag betraktas som en semesterdag.
För medarbetare (även deltidsanställda) som arbetar intermittent, oregelbundna arbetstider och/eller olika långa arbetsdagar gäller följande:
1. Årlig semesterledighet omräknas till årligt antal semesterlediga timmar genom formeln
A x V | = T |
5 |
A = antal semesterdagar enligt 10.2.1 V = genomsnittlig arbetstid per vecka
T = antalet semesterlediga timmar som skall ingå i semesterledigheten
2. Uttagen semesterledighet utgörs av antalet arbetstimmar under de schemalagda arbetsdagar som ingår i semesterledigheten.
3. Semesterledighet kan icke förläggas enbart till del av arbetsdag som ingår i medarbetarnas ordinarie arbetscykel.
Semestertillägg beräknas med utgångspunkt från antalet semesterdagar enligt 10.2.1.
Anmärkningar
1. Vid utläggning av semesterledighet är det parternas avsikt att arbetstidens förläggning i det enskilda fallet inte skall påverka semesterns längd.
2. För medarbetare vars semesterledighet regleras enligt 10.2.5 första stycket gäller följande:
Infaller under semesterledighet, som omfattar minst fem dagar, helgdag eller påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton som inte är
Vid arbete måndag-fredag avses ”schemalagd ledighetsdag” lördag- söndag.
3. För medarbetare vars semesterledighet regleras enligt 10.2.5 punkterna 1 och 2 gäller följande:
Antalet semestertimmar som beräknas ingå i uttagen semesterledighet minskas med det antal timmar som medarbetaren enligt
arbetstidsschemat skulle ha arbetat under arbetspass, som till sin huvuddel infaller på helgdag och/eller i anmärkning 2 ovan nämnd helgdagsafton.
10.3 Semesterlön, semesterersättning m m
10.3.1 Semesterlön och semestertillägg
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg.
Semestertillägget för varje betald semesterdag är
- 0,8 % av medarbetarens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 10.3.7.
- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.
Om medarbetaren inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:
0,5 x det antal semesterdagar som medarbetaren har rätt till / Antalet betalda semesterdagar som medarbetaren har tjänat in
Med fasta lönetillägg avses här till exempel fasta skift-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.
Med rörlig lönedel avses här till exempel provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, och ersättning för obekväm arbetstid eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.
Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats.
I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön. Upphovsrättsersättning är inte lön och ska därför inte vara semesterlönegrundande.
10.3.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro
Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.
Genomsnittlig dagsinkomst =
Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel / Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret
Ersättning för obekväm arbetstid och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om medarbetaren under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
10.3.3 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut. Undantag:
1. Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har
medarbetaren rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelarna. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek. Tillägget betalas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetalningen i samband med semestern. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets slut betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 10.3.1 och 10.3.2.
2. Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets slut. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin tillämpas.
10.3.4 Kransdagsersättning
Om arbete utförs på del av lördag före eller del av söndag efter semesterledighet som uppgår till minst 5 dagar utgår härför extra ersättning (inklusive semesterlön) med 332 kronor.
10.3.5 Semesterersättning
Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt 10.3.1 och 10.3.2.
För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.
10.3.6 Obetald semester
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från medarbetarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se 10.3.1.
10.3.7 Ändrad sysselsättningsgrad
10.4 Semester för nyanställda
Om en nyanställd medarbetares betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om medarbetaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och medarbetaren komma överens om att medarbetaren ska vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av
1. medarbetarens sjukdom eller
3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till medarbetaren personligen.
För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 a § Semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.
10.5 Sparande av semester
10.5.1 Uttag av sparade semesterdagar
Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt
10.5.2 under samma år.
10.5.2 Sparande av semesterdagar
Om en medarbetare har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får medarbetaren efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att medarbetaren inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Arbetsgivaren och medarbetaren ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggas under detta semesterår.
10.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 10.3.1 och 10.3.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till medarbetarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 10.3.7.
§ 11 Tjänstledighet, löneberäkning och permission
11.1 Tjänstledighet
Vid tjänstledighet görs avdrag enligt följande:
1. Under del av dag eller en period om högst 5 arbetsdagar görs avdrag för varje timme enligt ordinarie arbetstidsschema med:
månadslönen x 12 veckoarbetstiden x 52
dagslön = | månadslönen x 12 |
365 |
Med veckoarbetstid avses medarbetarens genomsnittliga arbetstid per vecka under kalenderåret.
Veckoarbetstiden är den för varje individ faktiska arbetstiden i genomsnitt per vecka.
11.2 Hel kalendermånad
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera kalendermånader/avräkningsperioder ska medarbetarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioden.
11.3 Månadslön
Med månadslön avses:
- fast månadslön jämte fasta lönetillägg
- garanterad minimiprovision eller liknade
11.4 Permission
Permission (kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt sjukdomsfall inom medarbetarens familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas för en eller flera dagar.
Där påsk-, midsommar- och julafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
§ 12 Resor i tjänsten
12.1 Rätt till restidsersättning
Medarbetare som enligt § 8 har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete har rätt till restidsersättning enligt 12.2-3 med följande undantag.
- Företaget och medarbetaren kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid beaktas vid fastställandet av den fasta lönen.
- Medarbetare som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning har rätt till restidsersättning endast om företaget och medarbetaren överenskommit om sådan.
12.2 Beräkning av restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för medarbetaren räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför medarbetarens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas.
Om företaget har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl 22-08 ej medräknas.
Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
12.3 Ersättningens storlek
Restidsersättning utges per timme med
månadslönen |
240 |
utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram
till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen |
190 |
Anmärkning
I restidsersättningen har inkluderats semesterlön.
Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst sex timmar per kalenderdygn. Med månadslön avses medarbetarens fasta kontanta månadslön. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
§ 13 Föräldralön
13.1 Villkor
En medarbetare som är tjänstledig på grund av graviditet, i samband med barns födelse eller adoption, har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om
- medarbetaren varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, och
- medarbetarens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.
Med begreppet i samband med avses att tjänstledigheten ska äga rum inom 24 månader.
13.2 Föräldralönens storlek
Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om medarbetarens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som
10 x prisbasbeloppet (pbb) |
12 |
Exempel 2012:
Prisbasbeloppet (pbb): år 2012 44 000 kr Lönegränsen blir därför:
10 x 44 000 kr | = 36 666 kr för 2012 |
12 |
För medarbetare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen görs föräldralöneavdrag per dag med:
90 % x | månadslönen x 12 |
365 |
För medarbetare med månadslön över lönegränsen görs föräldralöneavdrag per dag med:
90 % x | 10 x pbb | + 10 % x | (månadslönen x 12) - (10 x pbb) |
365 | 365 |
Med månadslön avses, utöver vad som anges i 9.3.2 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.
Om medarbetaren har varit anställd i ett men inte två år i följd utgörs föräldralönen av
– en månadslön minus 30 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.
Om medarbetaren har varit anställd i två men inte tre år i följd utgörs föräldralönen av
– två månadslöner minus 60 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.
Om medarbetaren har varit anställd i tre men inte fyra år i följd utgörs föräldralönen av
– tre månadslöner minus 90 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.
Om medarbetaren har varit anställd i fyra år i följd eller mer utgörs föräldralönen av
– fyra månadslöner minus 120 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.
Anmärkning
Parterna är överens om att det är av stor vikt att beakta medarbetarens önskemål vid ledighetsuttag förknippad med löneutfyllnad av såväl jämställdhets- som familjeskäl.
13.3 Utbetalning av föräldralön
Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att medarbetaren har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten.
13.4 Reduktion av föräldralön
Föräldralön utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
13.5 Avdrag
Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt 11.1. Detta gäller både när medarbetaren har rätt till föräldralön enligt ovan och när medarbetaren saknar sådan rätt.
13.6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvaro- timme med:
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med medarbetarens hela månadslön.
Beträffande begreppen månadslön och veckoarbetstid, se 9.3.2.
§ 14 Kompetensutveckling
14.1 Kontinuerlig kompetensutveckling
I den snabba utveckling som pågår på medieområdet - såväl i journalistiskt, tekniskt som marknadsmässigt avseende - är det av stor vikt att medarbetarnas kompetens kontinuerligt utvecklas. För denna utveckling har företaget och medarbetaren ett ömsesidigt ansvar.
Kompetensutveckling sker bland annat genom fort- och vidareutbildning relaterad till verksamhetens och individens behov.
Skulle enskild medarbetare under längre tid inte ha deltagit i eller kommit i fråga för kompetensutveckling ska - på endera parts begäran – särskild överläggning föras om dennes behov av kompetenshöjning och lämpliga åtgärder härför.
14.2 Kompetensutvecklingsråd
På begäran av lokal part ska ett råd för kompetensutveckling bildas vid företaget. Rådet består av representanter för arbetsgivaren och journalistklubben. Sammansättning och former för rådets arbete överenskommes mellan de lokala parterna.
14.3 Individuellt utvecklingssamtal
14.4 Introduktionsutbildning
Medarbetare utan tidigare journalistisk erfarenhet eller journalistisk utbildning ska i anslutning till anställning ges introduktionsutbildning. Innehållet i sådan introduktion fastställs efter samråd med medarbetaren och journalistklubben.
14.5 Fort- och vidareutbildning
Medarbetare som har för avsikt att delta i utbildning hos FOJO eller Nordiskt Journalistcenter ska anmäla det till arbetsgivaren. Medarbetare som antagits till sådan kurs har rätt till ledighet och lön under kurstiden.
§ 15 Uppsägning
15.1 Uppsägning visstidsanställda
För medarbetare, som har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete gäller inte 15.2-3 nedan.
15.2 Uppsägning från medarbetarens sida
15.2.1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från medarbetarens sida är följande om inte annat följer av 15.4.1-5 nedan:
Medarbetarens uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företaget | ej fyllt 25 år | fyllt 25 år | fyllt 30 år | fyllt 35 år |
mindre än 6 mån | 1 | 1 | 1 | 1 |
fr o m 6 mån till 6 år | 1 | 1 | 2 | 3 |
fr o m 6 år | 1 | 2 | 3 | 3 |
15.2.2 Formen för uppsägning
För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör medarbetaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör medarbetaren så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
15.2.3 Övrigt
I övrigt gäller bestämmelserna i 15.4.
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställningsskydd.
15.3 Uppsägning från arbetsgivarens sida
15.3.1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av 15.3.1-5 nedan:
Arbetsgivarens uppsägningstid i månader | ||||||
Anställningstid vid företaget | ej fyllt 25 år | fyllt 25 år | fyllt 30 år | fyllt 35 år | fyllt 40 år | fyllt 45 år |
mindre än 6 mån | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
fr o m 6 mån till 6 år | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
fr o m 6 år till 9 år | 2 | 3 | 4 | 5 | 5 | 6 |
fr o m 9 år till 12 år | – | 3 | 4 | 5 | 6 | 6 |
fr o m 12 år | – | 3 | 4 | 6 | 6 | 6 |
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd. Medarbetare, som övergått direkt från tidigare anställning med journalistiska arbetsuppgifter, har vid uppsägning
p g a arbetsbrist rätt till en uppsägningstid som om anställningen varat i sex månader.
15.3.2 Varsel
Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när arbetsgivaren har över- lämnat varselskrivelse till journalistklubben eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under Journalistförbundets adress.
Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
15.3.3 Lön under uppsägningstid
I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för med- arbetare som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För medarbetare som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med dennes personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag då medarbetaren inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.
Motsvarande gäller medarbetare med tantiem, produktionspremie el dyl.
Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha utgetts till medarbetaren gäller följande. För varje kalenderdag då medarbetaren inte kan erbjudas arbete skall sådan
ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolv- månadersperiod erhållna ersättningen.
15.3.4 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning
De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställande av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp, så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera parts begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27
§§ Lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycke liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsättas att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning 1
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Anmärkning 2
Lokala kontakter och överenskommelser i frågor om personalinskränkningar och i frågor enligt Omställningsavtalet kan ske mellan arbetsgivaren och journalistklubben – eller om klubb saknas, med
15.4 Övriga bestämmelser vid uppsägning
15.4.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och medarbetaren kan överenskomma om att annan upp- sägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga
- om medarbetaren vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i 15.3.1.
- i övriga fall: den tid som anges i tabellen i 15.3.1.
15.4.2 Anställning på prov
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren.
15.4.3 Pensionärer
Om medarbetaren kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren.
Samma gäller om en medarbetare anställs vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.
15.4.4 Uppnådd pensionsålder
Medarbetarens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen, såvida inte han och arbetsgivaren överenskommer om annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
15.4.5 Förkortning av uppsägningstid för medarbetaren
Om medarbetaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
15.4.6 Skadestånd då medarbetaren inte iakttar uppsägningstiden
Om medarbetaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett
belopp som motsvarar lönen under den del av uppsägningstiden som medarbetaren ej har iakttagit.
15.4.7 Tjänstgöringsbetyg
När uppsägning har skett från arbetsgivaren eller medarbetarens sida har denne rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar
– den tid som medarbetaren har varit anställd, och
– de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt
– om medarbetaren så begär xxxxxxx beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att medarbetaren har begärt att få betyget.
15.4.8 Intyg om uttagen semester
När medarbetarens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren skall lämna intyget till medarbetaren senast inom en vecka från det att denne har begärt att få intyget.
Om medarbetaren har rätt till fler semesterdagar än 25 skall den över- skjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 16 Förhandlingsordning
16.1 Tillämpning
16.2 Förhandlingspreskription
Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på.
Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna omständighet inträffat.
Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.
16.3 Lokal förhandling
En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen).
Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har begärts, om inte parterna har kommit överens om annat.
16.4 Central förhandling
Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.
16.5 Rättsligt avgörande
Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.
16.6 Anmärkning
Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, ska lagens tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldigheter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 § lagen om medbestämmande i arbetslivet.
§ 17 Giltighetstid
17.1
Detta avtal gäller från och med den 1 april 2012 till och med den 31 mars 2013, och därefter med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Villkor vid utlandsresa
A. På tjänsteresa som överstiger sju dagar
Fr.o.m. avresedagen t.o.m. hemkomstdagen tillämpas ett särskilt utlandsveckoschema. Detta schema innehåller fem arbetsdagar och två lediga dagar. OB-ersättning utges för arbete enligt detta schema.
Särskild övertidsersättning utgår schabloniserat med fyra timlöner för varje ordinarie arbetsdag enligt detta schema. Kollektivavtalets bestämmelser om övertidsersättning gäller inte. Huvudregeln ska vara att eventuellt övertidsarbete kompenseras under resan eller i direkt anslutning därtill.
Kompensation för arbete på ledig dag utgår med ledighet 1:2 (maximalt åtta arbetstimmar/dag).
B. På tjänsteresa som inte överstiger sju dagar
Medarbetaren behåller sitt ordinarie arbetsschema. OB-ersättning utges för arbete enligt detta schema.
Kollektivavtalets bestämmelser om övertidsersättning gäller.
Kompensation för arbete på ledig dag utgår med ledighet 1:2 (maximalt åtta arbetstimmar/dag).
C. Resa på ledig dag
Resdag på ledig dag ersätts med ordinarie timlön för faktiskt antal restimmar maximerat till åtta timmar per resdag (ersätts 1:1).
D. Traktamente
Vid utlandsresa utgår traktamente enligt skatteverkets bestämmelser. Ledighet enligt punkt A, B eller C kan omvandlas till ekonomisk ersättning.
Löneavtal Bilaga 2
1 Avtalsperiod
Detta avtal reglerar löner och lönesättning under perioden 2012-04-01 – 2013-03-31.
2 Omfattning
Lönerevision enligt punkt 4 omfattar medarbetare som börjat sin anställning i företaget senast 2012-03 -31 och vars lön ej är fastställd i 2012 års löneläge.
Medarbetare som 2012-03 -31 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om överenskommelse ej träffas om annat. När medarbetare återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga medarbetare vid företaget enligt detta avtal.
Föräldralediga eller sjukskrivna som av den anledningen varit helt frånvarande en månad före lönerevisionsdatumet och bedöms fortsätta vara helt frånvarande även efter lönerevisionsdatumet, har rätt att begära lönehöjning med det centrala avtalets värde från och med respektive lönerevisionsdatum. Begäran ska göras till arbetsgivaren i anslutning till lönerevisionsdatum. För de år då de centrala kollektivavtalsförhandlingarna medför att revisionsdatum fastställts först sedan detta datum passerats gäller att sådan begäran ska göras senast en månad efter att kollektivavtal träffats. Sådan medarbetares lön ingår då ej i pottunderlaget. Denna regel gäller ej föräldralediga med månadslön över 10 prisbasbelopp/12 eller sjukskrivna med månadslön över 7,5 prisbasbelopp/12.
Syftet med denna regel är att medarbetare som är långtidsfrånvarande av ovan angivna skäl, inte ska förlora inkomst på grund av att lokal lönerevision inte blir färdig och att ändrad inkomst därför inte kan anmälas till försäkringskassan. Lokala parter kan därför disponera över denna regel för att bättre kunna anpassa den till lokala behov.
3 Lokala löneförhandlingar
De lokala löneförhandlingarna skall inledas med att de lokala parterna gemensamt gör en genomgång av kollektivavtalets § 5, reglerna i löneavtalet samt grunderna för lönesättning på det enskilda företaget. Syftet med denna genomgång är att undvika godtycke och nå rättvisa i lönesättningen samt åstadkomma en seriös bedömning av varje med- arbetares utveckling under året. Vid detta tillfälle skall företaget visa att
den löneanalys som krävs att företaget gör vart tredje år enligt diskrimineringslagen kap 3 har utförts. Om en sådan analys inte utförts under de senaste tre åren skall den göras. Framgår det av denna analys löneskillnader beroende av kön som är osakliga och stridande mot diskrimineringslagen skall dessa justeras. I sådant fall är det företagets ansvar att tillsammans med journalistklubben rätta till dessa, varvid kostnaden för att rätta till enskilda löneskillnader som är osakliga och stridande mot diskrimineringslagen inte skall tas ur tillgängligt pottutrymme.
4 Lönehöjningar 2012
En pott om 2,6 % av lönesumman för hel- och deltidsanställda medarbetare ska bildas och fördelas individuellt bland dessa. Vid fördelningen är varje medarbetare garanterad 300 kr per månad, om ej annat överenskommes lokalt. För deltidsanställda ska beloppet proportioneras.
Med lönesumman avses summan av de fasta kontanta lönerna. (I lönesumman ingår inte ersättningen enligt OB-bestämmelserna). I beräkningsunderlaget ska ingå samtliga i Journalistförbundet enkelorganiserade medarbetares löner, dock med undantag för medarbetare som ej omfattas av löneavtalet eller som är redaktionschef eller motsvarande.
5 Lägsta löner
5.1 Nivåer från 2012-04-01
För medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen om minst tre års heltidsstudier (minst 120 poäng enligt det gamla systemet eller motsvarande enligt det nya systemet) gäller en lägsta lön om 22 543 kronor. För övriga medarbetare gäller en lägsta lön om 20 497 kronor.
5.2 Tillämpning
För att uppnå angiven lägsta lön används medarbetarens bidrag till löneutrymmet under punkt 3. Om summan inte räcker för att uppnå lönebeloppet ska resterande del ej tas från det tillgängliga utrymmet för lönehöjningar.
Lönebeloppen enligt ovan avser medarbetare med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen ska nedräknas i proportion till förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning.
Med "lön" avses här
- fast kontant lön
- naturaförmåner i form av kost eller bostad till i källskattetabellen angivet värde
6 Studiepraktikant
Studiepraktikant är efter oavlönad introduktion om två veckor för resterande del av praktikperioden berättigad till en månadslön om 50 procent av lägstalön för ”övriga medarbetare” i 5.1.
7 Särskild överläggning
Vid fördelning tas särskild hänsyn till medarbetare med ogynnsamt löneläge eller ogynnsam löneutveckling. Om särskilda skäl föreligger, kan
– på endera parts begäran – särskild överläggning föras om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetenshöjning eller andra ändamålsenliga åtgärder.
8 Nyanställda och befordrade
Om journalistklubben så begär ska lönerna för följande kategorier medarbetare prövas särskilt vid lönerevisionen, under förutsättning att medarbetaren i fråga ej är undantagen från detta löneavtal.
- Medarbetare som har anställts 12 månader eller senare före respektive lönerevisionsdatum.
- Medarbetare som 12 månader före eller senare respektive lönerevisionsdatum har befordrats och inte i samband härmed har fått lönehöjning enligt löneprinciperna § 5 i Allmänna villkor.
Om ovanstående bestämmelser leder till att särskilda lönehöjningar ska utges i samband med lönerevisionen, ska detta ske utöver det totala löneutrymme som står till förfogande vid lönerevisionen.
9 Redan genomförd lönerevision
Har företag i avvaktan på denna uppgörelse redan utgivit lönehöjning ska denna avräknas med vad medarbetare erhåller enligt denna överenskommelse.
Har vid ett företag personliga tillägg utgivits och därvid uttryckligen överenskommits, att eventuellt centralt avtal om generella lönehöjningar ska tillämpas, gäller sådan överenskommelse.
10 Pensionsmedförande lönehöjningar
Företaget ska till PP Pension/Alecta/PRI anmäla löneökningar till följd av detta avtal vid lönerevisionens avslut.
11 Retroaktiv omräkning
Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar samt gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag.
11.1 Övertidsersättning
Övertidsersättning ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
11.2 Tjänstledighetsavdrag
Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
11.3 Sjukavdrag
Sjukavdrag under arbetsgivarperioden, d v s de första 14 dagarna, ska omräknas retroaktivt.
Sjukavdrag fr. o m dag 15 t o m dag 90 omräknas ej retroaktivt på lönedelar upp till 7,5 basbelopp. Lönedelar över 7,5 basbelopp omräknas. Sjukavdrag fr. o m dag 91 på lönedelar över 7,5 basbelopp omräknas retroaktivt.
12 Förhandlingsordning
12.1 Lokal förhandling
Förhandling av lokal pott ska ske i lokal förhandling. Om journalistklubb saknas ska förhandling ske med de berörda medarbetarna. Om oenighet uppstår om tillämpningen av detta avtal kan endera parten påkalla central förhandling.
12.2 Central förhandling
Central förhandling gällande lönerevision påkallas senast en månad efter revisionsdatum.
Parterna är ense om att förhandlingsfrågor efter denna tidsfrist ej ska aktualiseras såvida det ej har förelegat uppenbart hinder att dessförinnan begära förhandlingar.
Avtal för studiepraktikanter Bilaga 3
1 Allmänna villkor
Allmänna villkor gäller i tillämpliga delar.
2 Praktikantlön
För lön, se mom 6 i löneavtalet.
3 Riktlinjer för praktikanttjänst
Anpassning och tillämpning av nedanstående riktlinjer bör bli föremål för samråd mellan företag och journalistklubb.
4 Anställning
Praktiktjänst innebär att praktikanten utför journalistiskt arbete på en redaktion i sådan omfattning att förutsättningarna är uppfyllda för att det skall vara fråga om en anställning. Därför skall ett anställningsavtal upprättas mellan företag och praktikant.
5 Antagande av praktikant
Företag bör vid antagande av studiepraktikant beakta branschens och företagens intresse av att kvalitet i utbildningen främjas. Det innebär ett särskilt ansvar för att journalistutbildningen på högskolenivå samt folkhögskolor med utbyggd och erkänd journalistutbildning kan få sitt behov av praktikantplatser tillgodosett.
Ansvaret gäller även den enskilde praktikanten, som bör tillförsäkras en praktiktid med varierande arbetsuppgifter och kvalificerad handledning.
Antalet praktikanter i en redaktion eller motsvarande bör inte vara större än att sådan handledning kan ges.
Inför anställning av praktikant bör kontakter etableras mellan skola och arbetsplats. Företagens önskemål bör avgöra om skolan skall få anvisa praktikant eller om företaget vill tillämpa ett eget anställningsförfarande.
Överenskommelse kan träffas mellan företag och skola om ett mer långsiktigt samarbete, när det gäller praktikplatser.
6 Handledare
Företaget utser handledare. Handledaren diskuterar sina uppgifter och formerna för rapportering med företaget och skolan.
7 Introduktion
Praktikperioden inleds med att praktikanten under två veckor deltar i en oavlönad introduktion. Under introduktionen skall företaget för praktikanten presentera företagets mål och organisation, arbetsmetoder och arbetsverktyg för att förbereda studiepraktikanten inför praktikperioden.
Beställning av avtal: Beställningsnummer: 6564 1204
Frågor om innehåll: xxx.xxxxxx.xx, Tel:00-000 00 00
Almegas webbshop, xxx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx