UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014–2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016–31.1.2017
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014–2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016–31.1.2017
§ 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om den andra delperioden av sysselsättnings- och tillväxtavtalet
Genom detta tjänstekollektivavtal verkställs de centrala arbetsmark- nadsorganisationernas förhandlingsresultat 15.6.2015 om tidpunkten för och kostnadseffekterna av löneuppgörelsen för den andra delperi- oden av sysselsättnings- och tillväxtavtalet inom tillämpningsområdet för det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare.
§ 2 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet
Detta tjänstekollektivavtal är i kraft den andra delperioden 1.1.2016– 31.1.2017 (13 mån.). Efter 31.1.2017 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtals- perioden löper ut.
Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slut- förts eller tills någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhand- lingarna är slutförda.
§ 3 Lönejusteringar under den andra delperioden 1.1.2016–31.1.2017 (13 mån.) mom.1 Allmänna förhöjningar 1.1.2016
Bilaga 1 (läkare vid hälsocentraler)
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,40 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,40 procent.
Tillämpningsanvisning Angående husläkare se § 5.
Bilaga 2 (tandläkare vid hälsocentraler)
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,60 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,60 procent.
Tillämpningsanvisning
De kostnadsbärande ändringarna i jourersättningarna påverkar stor- leken på den allmänna förhöjningen för tandläkare vid hälsocentraler, se närmare allmänna delen § 15 och 16.
Bilaga 3 (sjukhusläkare)
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,40 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,40 procent.
Tillämpningsanvisning
Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst vid universi- tetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Bilaga 4 (sjukhustandläkare)
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,40 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,40 procent.
Tillämpningsanvisning
Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst vid uni- versitetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
Bilaga 5 (kommunala veterinärer)
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,49 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,49 procent.
mom. 2 Justering av arvoden och ersättningar i euro
De eurobaserade besöks- och åtgärdsarvodena i bilaga 1 och 4 i det kommu- nala tjänstekollektivavtalet för läkare höjs på det sätt som närmare framgår av bilagorna.
De eurobaserade arvodena i den kommunala veterinärtaxan höjs 1.1.2016 med 0,49 procent.
§ 4 Justering av lönesättningarna
Grundlönerna i lönesättningarna i det kommunala tjänstekollektivavtalet för lä- kare höjs i enlighet med förhöjningar i § 3 mom. 1.
§ 5 Husläkare
Bestämmelserna om husläkare i det kommunala tjänstekollektivavtalet för lä- kare 2014–2016 gäller tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft.
Tjänsteinnehavarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara må- nadslöner höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,40 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 0,40 procent. Husläkarnas befolkningsdel enligt tjänstekollektivavtalet höjs på motsvarande sätt.
Den nedre och övre gränsen för en husläkares befolkningsdel enligt § 2 i bi- laga 1 i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2014–2016
(1–2 upplagan) höjs 1.1.2016 genom en allmän förhöjning.
Grundlönerna i lönesättningen för husläkare i det kommunala tjänstekollektiv- avtalet för läkare höjs på motsvarande sätt 1.1.2016. Även husläkarnas åt- gärds- och besöksarvoden har höjts. Justeringarna har antecknats i bilaga 2 till underteckningsprotokollet.
§ 6 Lokala justeringspotter
mom. 1 Den lokala justeringspotten 1.1.2016 bilaga 1
Den lokala justeringspotten är 0,30 procent av lönesumman för dem som om- fattas av bilaga 1 i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare.
Tillämpningsanvisning
Även lönerna för dem som omfattas av husläkarsystemet räknas till lönesumman.
mom. 2 Fördelning av den lokala justeringspotten
Justeringspotten för bilaga 1 fördelas på dem som hör till lönepunkterna L1TK2000 och L1VV2001 och på dem som står utanför lönesättningen enligt de grunder som anges i mom. 3 i denna paragraf.
mom. 3 Genom den lokala justeringspotten säkerställs att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför lönesättningen står i rätt förhållande till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grup- per. Den lokala justeringspotten används primärt för höjning av uppgiftsrelate- rade löner eller därmed jämförbara månadslöner eller betalning av individuella tillägg.
mom. 4 Beräkning av den lokala justeringspotten
Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt.
Till lönesumman räknas samtliga löner med undantag för extraordinära löne- poster såsom semesterpenning och resultatbonus.
mom. 5 Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten
Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för huvudavtalsor- ganisationen förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Må- let för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkansmöjligheter.
Parterna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten för de ändamål som anges i mom. 2–3 i denna paragraf. Över förhandlingarna ska upprättas ett protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella moti- veringar framgår.
Om avtalsparterna inte når enighet i förhandlingarna, verkställs den lokala ju- steringspotten enligt denna paragraf i sin helhet som en allmän förhöjning för de grupper som avses i mom. 2 och 3 i denna paragraf.
§ 7 Betalning av justerade löner
De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva höjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner och samkommuner där dessa tids- frister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och till- lägg, betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva höjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.
De justerade höjningar som baserar sig på arbetstiden betalas från den tid- punkt då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.
§ 8 Fortlöpande förhandlingar
Avtalsparterna iakttar under avtalsperioden principerna för fortlöpande för- handlingar i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.
§ 9 Arbetsgrupper
Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund samt Kommunala ar- betsmarknadsverket utreder och förhandlar om behovet av ändringar i läkar- nas och tandläkarnas anställningsvillkor med anledning av social- och hälso- vårdsreformen.
Finlands Läkarförbund och Kommunala arbetsmarknadsverket förhandlar om de lönebestämmelser som ska tillämpas på läkare i det avtal som träder i kraft 1.2.2017.
Finlands Tandläkarförbund och Kommunala arbetsmarknadsverket förhandlar om de lönebestämmelser som ska tillämpas på tandläkare i det avtal som trä- der i kraft 1.2.2017.
Finlands Veterinärförbund och Kommunala arbetsmarknadsverket utreder och förhandlar om olika alternativ för utveckling av lönemodeller för veterinärer.
§ 10 Revidering av arbetstidsbestämmelserna och arbetstidsarrangemangen Avtalsparterna är eniga om följande:
Verksamheten inom den specialiserade sjukvården och primärvården styrs av kundernas behov och förväntningar, och de krav som följer av dessa måste beaktas i organisationens betjäningstider och personalens arbetstidsarrange- mang.
Arbetstidsarrangemangen är av väsentlig betydelse för ett effektivt utnyttjande av organisationens serviceresurser samt för personalens individuella behov och för arbetarskyddet. Arbetstidsarrangemangen är en del av organiseringen av serviceverksamheten, i vilken ingår samordning av produktionsmedel, tek- nik, kapital och personalresurser.
Dialogen mellan arbetsgivare och tjänsteinnehavare om möjligheterna att ut- veckla arbetstiderna är ett led i det normala samarbetet, som gör det är möjligt att hitta nya arbetsformer och lösa problem. Det är viktigt att försöka sam- ordna behoven i organisationens serviceverksamhet, personalens behov och arbetarskyddskraven.
De tidpunkter då de ordinarie arbetstiderna för läkare börjar och slutar kan va- riera, och arbetstiderna kan i övrigt periodiseras i enlighet med de krav som serviceverksamheten ställer. Om verksamheten förutsätter det, kan bl.a. mot- tagningen av patienter som reserverat tid pågå under en längre tid än nuva- rande praxis medger, t.ex. genom att kvällspoliklinik ordnas under ordinarie arbetstid. Motsvarande arrangemang kan gälla operationer som man på för- hand vet att är långa samt annan service som läkarna ger. Förhandlingarna om ändringar i arbetstidsarrangemangen förs på det sätt som anges i tillämp- ningsbilaga 1 till allmänna delen.
Social- och hälsovårdsreformen innebär att också arbetstidsbestämmelserna i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare behöver ses över, se bilaga 1 till underteckningsprotokollet.
§ 11 Arbetsfred
Detta avtal inklusive förpliktelsen om arbetsfred i § 28 i allmänna delen i det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare gäller till 31.1.2017.
§ 12 Framtida lönemodeller i läkaravtalet
Bifogat anteckningar om läkarnas lönesystem. Helsingfors den 26 juni 2015
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UT- BILDADE FOSU RF
Bilaga 1: Framtida lönebestämmelser för läkare
Bilaga 2: Husläkarnas lönesättning, den nedre och övre gränsen för befolknings- delen, ersättningar för åtgärder och besök från 1.1.2016.
bilaga 1
Framtida lönebestämmelser för läkare
Finlands Läkarförbund och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet för LÄKTA 2014–2016 förhandlat om en ändamålsenlig löne- och arbetstidsmodell för läkarna inom primärvården samt om lönebestämmelserna för specialistläkarna. Förhandlingarna har ännu inte slutförts.
Nuvarande system
I kommunsektorn består läkarnas lön av flera lönedelar. Bärande delar i lönesystemet är den uppgiftsrelaterade lönen, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. Lä- karnas inkomster per månad påverkas ändå också av de olika läkargruppernas egna lö- nebestämmelser. Hälsocentralläkarna får åtgärdsarvoden och besöksarvoden. I lönebe- stämmelserna för läkarna inom den specialiserade sjukvården ingår arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden. De månatliga arvodena varierar mycket mellan olika läkare och lä- kargrupper och utgör från några procent till ungefär 20 procent av inkomsterna för ordina- rie arbetstid. I och med att även många lokala avtal har bestämmelser om arvoden, kan deras andel av inkomsterna stiga till rentav 40 procent.
För en del av läkarna påverkas de totala inkomsterna också av jourersättningar. I läkarav- talet 2014–2016 genomgick jourbestämmelserna en omfattande revidering. De nya be- stämmelserna trädde i kraft 1.1.2015.
Förändringar i verksamhetsmiljön
Social- och hälsovården står inför stora förändringar. Enligt Xxxxxxx regeringsprogram ska social- och hälsovården bygga på högst 19 självstyrande områden som är större än kom- muner. Integrationen inom vården syns redan nu bland annat i form av centraliserade jou- renheter och förnyade serviceprocesser. I framtiden blir det svårare att dra en gräns mel- lan hälsocentralernas och sjukhusens tjänster. Verksamhetsmiljön är inte längre lika avgö- rande för innehållet i läkarnas arbete. I fortsättningen är arbetsgivarna allt oftare service- producenter som ersätter de nuvarande kommunala aktörerna.
Bestämmelserna om husläkare slopas
Avtalsparterna har kommit överens om att bestämmelserna om husläkare slopas i avtalet 1.1.2016 genom övergångsbestämmelser. Avtalsbestämmelserna om husläkare gäller tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Till dess kan bestämmelserna om husläkare i LÄKTA 2014–2016 (första upplagan och andra upplagan, som endast finns på webben) följas. Bestämmelserna finns inte längre med i den tredje upplagan som utkommer endast som nätpublikation.
När systemet med befolkningsansvar frångås kan anvisningarna i husläkarhandboken an- vändas. Handboken (på finska) finns under följande länk: xxxx://xxxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx_0000.xxx
Modeller för mållön i läkaravtalet
Finlands Läkarförbund och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet till LÄKTA 2014–2016 förhandlat om en ändamålsenlig löne- och arbetstidsmodell för läkarna inom primärvården och om lönebestämmelserna för specialistläkarna. Förhandlingarna har ännu inte slutförts. I detta skede vill avtalsparterna ändå uppmärksamma vissa aspekter i revideringen av lönemodellerna. I helhetsuppgörelsen behandlas också arbetstidsbe- stämmelserna i läkaravtalet.
Indelningen av läkaravtalet i separata bilagor för hälsocentralläkare och sjukhusläkare be- höver ses över. Lönemodellerna bör utgå från skillnaderna i läkarnas arbetsuppgifter. Mo- dellerna bör snarare beakta arbetsuppgifternas särdrag än var arbetet utförs. Lönemo- dellerna borde kunna tillämpas i alla verksamhetsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården.
I avtalsparternas arbetsgrupper har lönemodellerna behandlats som två helheter. I den ena modellen ingår förutom en uppgiftsrelaterad lön, ett arbetserfarenhetstillägg och en eventuell individuell lönedel också en lönedel som innehåller prestationslön. Prestationslö- nen skulle basera sig på en i avtalet fastställd klassificering av svårighetsgraden, dvs. gra- dering (exempelvis normal, krävande och mycket krävande). I den andra modellen be- stäms lönen primärt utifrån arbetets svårighetsgrad, arbetserfarenheten och en eventuell individuell lönedel. Också denna lönemodell möjliggör försök på arbetsplatsen, till exempel bestämmelser om prestationslön för grupper av specialistläkare.
De nya lönebestämmelserna i läkaravtalet ersätter lönedelarna i LÄKTA 2014–2016, ex- empelvis besöksarvodena.
Avsikten är att de anställda som omfattas av läkaravtalet överförs till de nya lönemodeller- na så att arbetsgivaren på enhetsnivå väljer den modell som lämpar sig bäst för det arbete som ska utföras.
De nya lönemodellerna är tänkta att införas i avtalet 1.2.2017, dvs. i god tid före social- och hälsovårdsreformen. Avtalsparterna strävar efter att minska behovet av lokala lönesy- stem samt att ge ramar för och stödja eventuella lokala avtal i nya arbetsgivarenheter och när sådana enheter bildas.
Bilaga 2 Husläkarnas lönesättning från 1.1.2016
Läkarens tjänstebeteckning/uppgift | Husläkare Grundlön, € |
1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften L1VV2001 | 4 313,34 |
2 Specialläkare/hälsocentralläkare med spe- cialisträttigheter Hälsocentralläkaren har specialisträttighet- er lämpliga för uppgiften L1VV3001 | 3 455,05 |
3 | |
Övriga hälsocentralläkare | |
3.1 | |
Legitimerad läkare som har genomgått | |
särskild allmänläkarutbildning eller som i | |
sammanlagt minst 3 år har utövat läkaryr- | |
ket i en tjänst/uppgift som kräver legitime- | |
ring | |
L1VV3002 | 2 908,19 |
I fråga om arbetserfarenhetstillägg tilläm- | |
pas AKTA kap. II § 12. För tillägget god- | |
känns som anställning endast arbete som | |
legitimerad läkare. | |
3.2 | |
Legitimerad läkare | |
L1VV4000 | 2 788,17 |
Nedre och övre gräns för befolkningsdelen i en husläkares lön
Enligt bilaga 1 § 2 mom. 1 i LÄKTA 2014–2016 (1–2 upplagan) är befolk- ningsdelen i en husläkares lön från 1.1.2016 1,89–2,23 euro per månad för varje person som hör till husläkarens basansvarsbefolkning.
Tabell över husläkarnas åtgärdsersättningar från 1.1.2016
Arvoden och ersättningar | Dagtid för huslä- kare | Arbetsplats- jour | Avvikande arbets- platsjour och fri jour |
Åtgärdsgrupper | € | € | € |
R 0 | 2,68 | 2,68 | 3,03 |
R I, RU I, RR I | 7,26 | 7,26 | 8,21 |
R II, RU II, RR II | 10,96 | 10,96 | 13,57 |
R III, RR III | 26,80 | 26,80 | 30,76 |
Husläkarnas besöksarvoden från 1.1.2016
Arvoden och ersättningar | Husläkare (ej jourtid) |
Besöksarvoden | € |
Patient som hör till basansvarsbefolkningen besöker sin husläkare | – |
Patient som hör till basansvarsbefolkningen besöker någon annan husläkare än sin egen 1) då patientens husläkare har semester, jourledigt, tjänstledigt eller deltar i utbildning som arbetsgivaren anvisat 2) vid någon annan tidpunkt | 1) 5,31–6,30 2) – |
Patient som inte hör till basansvarsbefolkningen besöker husläkaren | 5,31–6,30 |
Separat besök av läkare hos patient då sträckan mellan läkarmottagningen och patientens hem är a) högst fem kilometer b) mer än fem kilometer | a) 14,62 b) 21,04 |