Till Utredningen om översyn av regleringen av tjänstepension samt beskattning av livförsäkringsföretag
Till Utredningen om översyn av regleringen av tjänstepension samt beskattning av livförsäkringsföretag
Svenska Pensionsstiftelser Förening (SPFA) är en ideell förening för större pensionsstiftelser (9a§) vars ändamål bland annat är att bevaka och driva frågor som berör pensionsstiftelser och utgöra remissorgan för dylika frågor. Föreningen har 45 medlemmar som tillsammans förvaltar 143 miljarder kr.
SPFA vill med denna skrivelse uppmärksamma och illustrera de problem som den nuvarande inkomstskattelagstiftningen innebär för pensionsstiftelsetryggande. Vi avser att återkomma när det gäller bestämmelserna i tryggandelagen.
1. Avdragsrätt enligt Inkomstskattelagen 28 kapitlet
§ 13
Paragrafen innehåller begränsningar i avdragsrätten när det gäller överföring till pensionsstiftelse. I stycket stadgas att avdrag inte får göras med högre belopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad med avdragsrätt.
Pensionsreserven ska beräknas enligt de grunder som anges i pensionsavtalet men får inte göras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § TrL.
1. Individ eller kollektiv
Enligt första stycket ska avdraget beräknas utifrån pensionsreserven för varje pensionsberättigad. En strikt tolkning av detta innebär att en arbetsgivare ska redovisa avdrag för varje individ. Av praktiska skäl summeras avdragen för samtliga pensionsutfästelser som tryggas genom avsättning till pensionsstiftelse. En arbetsgivare kan ha flera tusen anställda som omfattas av detta tryggande. ( I 5§ i 28 kapitlet anges begränsning i avdragsrätten för varje pensionsberättigad. Denna bestämmelse gäller oavsett hur tryggandet skett. )
Vi instämmer i den problembeskrivning som utredningen uppmärksammat i detta avseende, dels om avdrag får göras för ökningen i varje separat pensionsutfästelse eller om det ska tolkas som att överföring till stiftelsen totalt sett inte får överstiga summan av samtliga pensionsutfästelser. Om avdraget ska beräknas på summan av samtliga pensionsutfästelser som tryggas i stiftelsen kommer pensionsutbetalningar till tidigare anställda att minska den totala pensionsskulden. Det innebär att avsättningar för nyintjänande riskerar att inte bli avdragsgilla eftersom pensionsskulden minskar varje år med utbetalda pensioner. Frågan är också om avdrag på individnivå går ihop med pensionsstiftelses funktion som pant.
En annan frågeställning som vi önskar påpeka är att i andra stycket anges att avdraget inte får överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögenhet skall motsvara pensionsreserven för sådan utfästelser som avses i första stycket. Frågan om avdrag enligt första stycket avser varje separat utfästelse eller samtliga har betydelse även för tolkningen av andra stycket och vad som ska anses omfattas av ”stiftelsens förmögenhet” .
2. Ränteantagande
Enligt 28:13 får beräkning av pensionsreserven inte göras med lägre ränteantagande än enligt 3 § TrL. I 3 § stadgas att detta värde ska beräknas med ledning av försäkringstekniska grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Finansinspektionen har fått denna uppgift och utfärdar årligen föreskrifter om försäkringstekniska grunder, de så kallade tryggandegrunderna (FFFS 2007:24). I tryggandegrunderna fastställer FI den räntefot som ska användas vid beräkningen av olika åtaganden. I tryggandegrunderna anges att ”Angivna räntor är de högsta som får tillämpas. Lägre ränteantaganden är tillåtna.” Bestämmelsen i IL behöver således ses över om de ska överensstämma medryggandegrunderna.
För pensionsåtaganden som följer allmän pensionsplan, t ex ITP-planen tillämpas beräkningsparametrar som bestäms av de avtalsslutande parterna inom pensionsplanen. Detta har gjorts sedan pensionsplanerna kom till före TrLs tillkomst. Bakgrunden är att pensionsreserven innefattar andra poster än kapitalvärdet av intjänad pension. Se bl a SOU 1965:42 sid 115.
3. Förmögenhetsnedgång
Enligt RÅ 2007 ref. 47 är endast den del av avsättningen som motsvarar ökningen av pensionsreserven under året avdragsgill. Avdrag medges inte heller för inbetalningar till pensionsstiftelsen som motsvarar en ”påfyllnad” till följd av att förmögenheten i pensionsstiftelsen sjunker på grund av att placeringstillgångarnas värde minskar, se exempel nedan.
2010 | ||
Pensionsskuld inkl garantibuffert | 100 | 120 |
Stiftelsekapital | 100 | 90 |
Avsättning till stiftelsen | 30 | |
Avdragsrätt | 20 |
Många större arbetsgivare väljer att göra löpande avsättningar till pensionsstiftelsen under året för att ha en balans mellan pensionsskulden och förmögenheten i stiftelsen. Det kan också vara ett krav enligt kollektivavtalet att göra löpande avsättningar.
Om arbetsgivaren gör löpande avsättningar till en pensionsstiftelse under räkenskapsåret utifrån förändringar i förmögenheten kan det innebära att en del av dessa avsättningar inte blir avdragsgilla, se exempel från 2011 för en arbetsgivare . I det här fallet gjorde arbetsgivaren avsättningar löpande under året enligt kollektivavtalet med 62 mkr medan pensionsskulden endast ökade med 23 mkr, vilket innebar att 39 mkr inte blev avdragsgillt.
Även om det inte finns något hinder för att överföringen till stiftelsen sker året före det år då kostnaden uppkommer och tryggandet sker, förutsätter det att arbetsgivaren har avdragsutrymme påföljande inkomstår och att avdragsrätt föreligger.
Om värdetillväxten i en pensionsstiftelse är hög i förhållande till uppräkningen av pensionsreserven minskar utrymmet för avdragsgilla överföringar vid inkomsttaxeringen.
Ett annat problem som uppstår när endast en del av överföringen till en pensionsstiftelse är avdragsgill och som hänför sig till § 21, se nedan.
4. Tryggande i både pensionsförsäkring och pensionsstiftelse
Arbetsgivare som tryggar ålderspensioner enligt kollektivavtal i en pensionsstiftelse kan också erbjuda andra pensionslösningar till sina anställda, som till exempel löneväxling.
Avdragsutrymmet för arbetsgivarens pensionskostnad för varje anställd beräknas enligt 28:5 (35%-regeln) oavsett hur tryggandet skett. Det innebär att arbetsgivaren ifall tryggandet sker i både i pensionsförsäkring och pensionsstiftelse, vid beräkning av vad som är avdragsgillt för varje anställd, måste ta hänsyn både till de premier som betalas för pensionsförsäkringar och
den avsättning som sker till pensionsstiftelsen. Beräkningen ska således göras både enligt 28:5 och enligt 28:13, vilket kan innebära praktiska problem med att beräkna avsättningarna till pensionsstiftelsen för varje anställd.
§ 17 Inlösen
Enligt 28:17 begränsas avdraget vid byte av tryggande från pensionsstiftelse med det belopp som erhålls i gottgörelse från pensionsstiftelsen. Kostnaden för inlösen i pensionsförsäkring beräknas enligt de premiegrunder försäkringsbolaget tillämpar. Premiegrunderna baseras på ett antal parametrar såsom antagande om livslängd, ränta för nuvärdesberäkning, driftskostnader och säkerhetstillägg. Dessa parametrar skiljer sig från de beräkningsparametrar som används vid beräkning av pensionsreserven som tryggats i pensionsstiftelsen. Eftersom försäkringsbolagen ska garantera utbetalningar under de pensionsberättigades livstid tillämpas ofta mycket försiktiga antaganden, vilket får till följd att kostnaden för inlösen vida överstiger (vanligen 30-40%, ibland ändå högre) den pensionsskuld som tryggats i pensionsstiftelsen, se exempel nedan. Om arbetsgivaren tryggat åtagandena i pensionsförsäkring från början hade försäkringspremierna varit avdragsgilla om kostnaderna inte överstigit vad som är avdragsgillt enligt 28:5 (35 procentregeln). Här föreligger således en betydande brist i neutralitet mellan olika tryggandeformer.
§ 21 Gottgörelse
Enligt § 21 st 2 ska överföringar som arbetsgivaren gjort avdrag för i första hand anses använda när stiftelsen lämnar ersättning (gottgörelse) till arbetsgivaren. Detta skulle innebära att pensionsstiftelsen vid varje överföring till densamma måste hålla reda på vilken del av överföringen och dess avkastning som inte är avdragsgill och därför inte får användas för gottgörelse förrän avdragsgilla överföringar tagits i anspråk. Pensionsstiftelsen mottar överföringar och verkställer begäran om gottgörelse från arbetsgivaren och kan rimligen inte särredovisa dessa medel. I de fall en arbetsgivare utfäster pension utöver allmän pensionsplan, som inte är avdragsgill, skulle en sådan särskild överföring behöva läggas i ett särskilt fack i pensionsstiftelsen och där särredovisas. Det övervägande antalet stiftelser har ingen organisation eller nödvändiga stödsystem som erfordras för en sådan hantering.
Stockholm den 8 januari 2013 Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Ordförande SPFA
4