ANVISNINGAR
RåD &
ANVISNINGAR
till Härryda kommuns ABVA 2009
ABVA – Allmänna bestämmelser för vattentjänster i Härryda kommun
V
äl fungerande vatten- och avloppsförsörjning är en av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande samhälle. Vatten- och avfallsverksamheten ansvarar
för att producera och distribuera dricksvatten med mycket god kvalitet samt att omhänderta spillvatten och dagvatten. I kommunen finns cirka 50 mil VA-ledningar, tre vatten- verk, två reningsverk och ett stort antal tryckstegrings- och avloppspumpstationer. För att bibehålla hög driftsäkerhet underhålls och förbättras anläggningarna kontinuerligt.
Anläggningarna förser 6 200 abonnenter eller 24 200 perso- ner med dricksvatten.
Ett väl fungerande VA-system är starkt beroende av hur fastighetsägarna utför sina delar av systemet och hur systemet används. Det är därför mycket viktigt att följa de bestämmel- ser och regler som finns. Den här broschyren har tagits fram för att klargöra vad som krävs av dig som använder de kom- munala VA-anläggningarna.
Råd & Anvisningar ger praktiska råd och upplysningar om vanligt förekommande frågor om dricksvatten, spillvat- ten och dagvatten. Broschyren är ett komplement till ABVA, Allmänna bestämmelser för vattentjänster i Härryda kom- mun.
ABVA är antagen av kommunfullmäktige och gäller från och med 1 januari 2009. Jämfört med tidigare ABVA från 2005 är ABVA 2009 omarbetad efter Vattentjänstlagen som gäller från 1 januari 2007. Den nya lagen tar bland annat upp begreppet miljö, tre nyttigheter: dricksvatten, spillvatten och dagvatten; samt krav på särskild balansräkningsenhet.
Behöver du ytterligare råd eller fler exemplar av broschy- ren är du välkommen att kontakta oss.
Härryda kommun
Vatten- och avfallsverksamheten
Innehåll
ANSVARSFÖRDELNING 5
VA I SIFFROR 4
VA-verksamhetens xxxxxx 0
Fastighetsägarens xxxxxx 0
FÖRBINDELSEPUNKTER 7
Förbindelsepunktens läge 7
Ledningsrätt 7
Gemensamma förbindelsepunkter 7
DRICKSVATTEN 8
Vattenkvaliteten är hög och jämn 8
Dosering av tvätt- och diskmedel 8
Problem med dricksvatten 8
Många droppar små 9
Vattenmätning 10
Avläsning av vattenmätaren 10
Placering och installation av vattenmätare 10
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx 11
Vattenläckor i fastigheten 11
Förebyggande av frostskador 11
AVLOPPSVATTEN 12
Spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten 12
Tänk på att sortera ditt hushållsavfall 13
Dagvatten 14
Översvämning i fastighet 15
Hur förebygger du översvämningsskador 17
Vad gör du om det blir översvämning 17
ANSLUTNINGSFRÅGOR 18
Allmänt vid ny-, om- och tillbyggnad 18
Förutsättningar 18
Regler för anslutning 18
Dämningsnivåer 19
Inkoppling av servisledningar till bostäder 19
Avstängning av vattenleverans eller plombering av spillvattenledning 20
VIKTIGA TELEFONNUMMER 24
ORDLISTA 22
Tvist 20
Driftstörningar innanför fastighet 24
När du bygger om eller bygger nytt 24
Vi ger råd 24
För mer information 24
VA i siffror
I KOMMUNEN FINNS:
• Cirka 15 mil dricksvattenledningar
• Cirka 25 mil spillvattenledningar
• Cirka 10 mil dagvattenledningar
• 3 vattenverk: Finnsjön i Mölnlycke, Rävlanda och Hällingsjö
• 2 reningsverk: Rävlanda och Hällingsjö
• 70-tal tryckstegringsstationer och avloppspumpstationer
• 5 reservoarer d v s vattentorn
Vi producerar 1,8 miljoner kubikmeter dricksvatten och säljer 1,5 miljoner.
Mellanskillnaden är mestadels läckage och byggvatten men även vatten för släckning av bränder. Vi har råvatten av bra kvalitet.
4 miljoner kubikmeter avloppsvatten från Mölnlycke, Landvetter och Härryda leds via bergtunnlar till Gryaabs avloppsreningsverk, Ryaverket, på Hisingen. Gryaab svarar för reningen av spillvatten i Göteborgsregionen med cirka 820 000 anslutna personer, med industrin inräknat. Det totala tunnelsystemet är 13 mil. Kommunerna som tillsammans äger bolaget är: Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.
Avloppsreningsverken i Rävlanda och Hällingsjö renar 460 000 respektive 35 000 kubikmeter spillvatten.
6 200 Härrydaabonnenter har kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Det motsvarar 24 200 personer eller 75 procent av kommunens befolkning. Majoriteten på cirka 21 000 personer är anslutna till Ryaverket. Göteborg-Landvetter Flygplats är den största abonnenten.
Vanliga material i det allmänna lednings- nätet är järn, stål, betong och plast. I vatten- ledningar i fastigheter förekommer koppar, plast och stål. Hälften av kommunens VA- ledningar är lagda mellan 1950 och 1980, 5 procent före och resten efter 1980.
VATTENFÖRBRUKNING
En person förbrukar i genomsnitt cirka 150 liter per dygn eller 55 m3 per år. Ett normal- hushåll förbrukar 150 m3 per år. Men för- brukningen varierar stort, mellan 70 och 250 m3 beroende på antal personer och vanor.
Förbrukningens fördelning i normalfall:
10 liter mat och dryck
25 liter toalettspolning
30 liter disk
25 liter tvätt
50 liter personlig hygien
10 liter per person för övrig användning 150 liter per person och dygn
Varje år lagar kommunen ett antal vatten- läckor och åtgärdar stopp i spillvattenled- ningar. De senaste åren har vi haft 32 läckor respektive 25 stopp i snitt per år. Vi informe- rar om stora vattenläckor och underhållsåt- gärder på xxxxxxx.xx. Vid mindre åtgärder får de berörda brev i brevlådan.
AVLOPPSVATTEN
Avloppsvatten är en samlad benämning på spillvatten, kylvatten, dagvatten och dräne- ringsvatten.
Spillvatten
Spillvatten är förorenat vatten från bad, disk, tvätt, toalett och matlagning, så kallat hus- hållsspillvatten. Ditt spillvatten går till reningsverk där spillvattnet först grovrensas från fasta partiklar. Därefter renas vattnet från näringsämnen som fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen innan vattnet släpps ut i naturen till sjöar, älvar eller havet. I Sverige pågår försök att återföra allt slam till åkermark.
Dag- och dräneringsvatten
Dagvatten är ytligt avrinnande regn- och smältvatten. Dräneringsvatten är vatten som avleds genom dränering. Dag- och dräne- ringsvatten tas omhand enligt LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten. Eller förs i ledningar till vattendrag, utan rening.
Ansvarsfördelning
VA-VERKSAMHETENS ANSVAR
VA verksamheten ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten samt bort- ledning och rening av avloppsvatten inom verksamhetsområdena för dricksvatten, spill- vatten och dagvatten. Alla ledningar, vatten- verk, reningsverk och stationer som VA- verksamheten äger, kallas för den allmänna VA-anläggningen. I den allmänna VA- anläggningen ingår också servisledningar fram till förbindelsepunkter som VA-verk- samheten har bestämt för varje fastighet.
Kommunen är huvudman för verksamheten. Driften sköts av VA-verksamheten.
VA-verksamheten finansierar sina tjänster genom att ta ut avgifter från dig som abon- nent, alltså inga skattemedel. Innan en fast- ighet ansluts till den allmänna VA-anlägg- ningen tas en anläggningsavgift ut (engångs- avgift). Sedan debiteras en årlig bruknings- avgift uppdelad på fast och rörlig avgift. Fast avgift baseras på vattenmätarens storlek, hur många bostäder som försörjs och vilka kom- munala nyttigheter som nyttjas: dricksvatten,
Ett glas dricks- vatten kostar endast cirka 0, 33 öre.
spillvatten och/eller dagvatten. Det motsva- rar servicen att ha tillgång till vattentjänster 24 timmar om dygnet, alla dagar, hela året runt. Hög tillgänglighet men störningar kan förekomma. Rörlig avgift baseras på den mängd vatten som förbrukas.
VA-verksamheten har rätt att efterdebite- ra privatpersoner tre år tillbaka, i de fall av- giften har blivit felaktig. För juridiska perso- ner som kommuner och företag gäller tio år.
Fördelning av ansvar mellan fastighetsägaren och VA-verksamheten (huvudmannen).
Översikt över dricksvattenledningar och VA-installationer.
FASTIGHETSÄGARENS ANSVAR
Fastighetsägaren ansvarar för ledningar och andra VA-installationer innanför förbindelse- punkten. Ägaren ansvarar för allt installations- arbete, även sådant som inte kräver bygglov eller bygganmälan. Alla arbeten ska utföras så att det uppfyller kraven enligt Boverkets regler samt följer hänsynsregler i Miljöbalken. Alla installationer ska ses över och skötas regelbun- det. Fastighetsägaren ska se till att ledningar- nas läge inom fastigheten dokumenteras.
Vattenmätaren är den enda del av VA- installationen som tillhör VA-verksamheten, se sidan 11.
Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan fastighetsägarens ansvarsområde och VA- verksamhetens. Förbindelsepunkten är den punkt där fastighetens servisledningar ansluts till VA-verksamhetens ledningsnät.
Fastighetsägaren är ansvarig för att alla avgifter betalas.
Fastighetsägaren ansvarar för att informera
eventuella hyresgäster och verksamheter om gällande regler i ABVA. Exempelvis vad man får släppa ut i spillvattnet och dagvattnet, att ägarbyte ska meddelas och att vattenförbruk- ningen rapporteras årligen, till VA-verksam- heten.
Förbindelsepunkt: Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan fastighetsägarens ansvarsområde och VA-verksamhetens. Förbindelsepunkten
är den punkt där fastighetens servisledningar ansluts till VA-verksamhetens ledningsnät.
Servisledning: De ledningar som förbinder huset med kommunens huvudledningar.
VA-installation: Ledningar och VA-anordning- ar på fastighetens sida om förbindelsepunkten. VA-anordning: Till exempel ventiler runt vat- tenmätare, backventil, dräneringsvattenpump, anordning för lokalt omhändertagande av dag- vatten (LOD) och samlingsbrunnar.
Förbindelsepunkter
FÖRBINDELSEPUNKTENS LÄGE
Normalt ligger förbindelsepunkten cirka 0,5 meter utanför fastighetsgränsen (tomtgrän- sen) när fastigheten ligger vid en gata där det finns allmänna ledningar. Se bild till höger.
Om fastighetsägaren begär annat läge av förbindelsepunkt än det VA-verksamheten beslutat om och VA-verksamheten kan till- godose detta, får fastighetsägaren betala eventuella merkostnader. Fastighetsägaren betalar även kostnaden för ändring eller borttagning av servisledning.
LEDNINGSRÄTT
Ledningsrättsområdet har restriktioner. Du får till exempel | ||
inte plantera träd, anlägga murar och förändra marknivåer. Kontakta VA-verksamheten om du planerar att göra ändringar i området. | ||
När de allmänna ledningarna ligger i natur- mark, ledningsrättsområde eller i u-område tillämpas andra regler för förbindelsepunk- tens läge. Ledningsrätt är en avtalad rättig- het att lägga ner och underhålla ledningar på annans mark. Den tecknas oftast mellan kommun och privatperson. U-område är mark med allmänna underjordiska ledningar. Det framgår av detaljplan eller områdesbe- stämmelser på vilken mark eller i vilket område ledningarna ligger i. Se bild nedan.
Fastighet som är ansluten till kommunalt dricksvatten, | ||
spillvatten och dagvatten. | ||
GEMENSAMMA FÖRBINDELSEPUNKTER
VA-verksamheten kan godkänna att flera fastigheter kopplas ihop och ansluter till det allmänna ledningsnätet via en förbindelse- punkt som är gemensam för fastigheterna. Berörda fastigheter måste först uppfylla juri- diska villkor, exempelvis ingå i en samfällig- hetsförening.
Dricksvatten
VATTENKVALITETEN ÄR HÖG OCH JÄMN
Dricksvattnet från kommunens vattenverk håller mycket hög och jämn kvalitet. Vattnet uppfyller med bred marginal de kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer på dricksvatten för hushållsändamål. Vattenkvaliteten kon- trolleras dagligen vid vattenverken.
Dessutom sänds flera vattenprov per månad, både från vattenverk, ledningsnät och hemma hos abonnenter, in för analys vid ackrediterat laboratorium. Proverna tas enligt ett kontrollprogram godkänt av till- synsmyndigheten.
Observera att det är endast kallvatten som räknas som livsmedel, inte varmvatten.
Använd inte varmvatten till matlagning på grund av ökad risk för bakterier och koppar- halt om du har kopparrör. Ta för vana att alltid spola ur vattnet som stått i ledningen över natten eller när du varit bortrest.
VA-verksamheten garanterar inte ett visst tryck men i praktiken är trycket på 2 – 7 kg/ cm2. Läs mer om vattenkvalitet på xxxxxxx.xx under bygga och bo.
DOSERING AV TVÄTT- OCH DISKMEDEL
Doseringsmängden av tvätt- och diskmedel
Vi har mjukt vatten i vår kommun – Använd låg dos av tvätt- och diskmedel!
är beroende av vattnets hårdhet och pH. Mycket hårt vatten kräver hög dosering, men för ett mjukt vat- ten räcker det med låg dosering. Vattnet som
levereras från kommunens vattenverk är mjukt därför räcker det med låg dosering av tvätt- och diskmedel. Vattnets hårdhet anges i tyska hårdhetsgrader och är cirka 3 – 4 ˚dH. Det mjuka vattnet medför också att salt för avhärdning inte behövs till diskmaskin eller kaffebryggare. Information om doserings- mängder finns på tvätt- och diskmedelsför- packningar. Vattnets pH är cirka 8.
PROBLEM MED DRICKSVATTEN
Någon enstaka gång kan problem med miss- färgat vatten förekomma på ledningsnätet.
Det är mycket sällan hälsofarligt och oftast lokalt. Kontakta VA-verksamheten om du har problem med vattnet, vi kan behöva åtgärda något.
Gråvitt vatten
Vid vissa tillfällen kan vattnet innehålla små luftbubblor som gör att vattnet ser gråvitt ut. Spola vattnet så försvinner luftbubblorna snabbt och vattnet blir klart.
Ta för vana att alltid spola ur vattnet som stått i ledningen över natten eller när du varit bortrest.
Brunt vatten
Eftersom en del vattenledningar är av järn bildas med tiden rost i ledningarna. I sam- band med driftstörningar på ledningsnätet eller i fastigheter, exempelvis vattenläckor och uttag av vatten vid släckning av brand, ökar vattenhastigheten i ledningarna och rost kan lossna och missfärga vattnet. Spola vattnet tills det är klart, spola länge.
Järnhaltigt vatten är inte skadligt för hälsan men kan ge småbarn och känsliga personer diarré. Järnhaltigt vatten kan missfärga pors- lin och ljus tvätt.
Dålig lukt eller smak
Vid problem med dålig lukt eller smak ska vattnet spolas tills det känns kallt eller tills lukten och/eller smaken försvinner.
Dricksvatten ska inte smaka eller lukta någonting!
MÅNGA DROPPAR SMÅ …
Tycker du att vattenräkningen är ovanligt hög? Det kan bero på läckande kranar eller rinnande toaletter. Titta på det lilla cen-
trumhjulet i vattenmätaren. Är alla kranar stängda ska hjulet stå still. Eller läs av när inget förbrukat vatten på flera timmar, exempelvis på kvällen och morgonen, skill- nad kan innebära en läcka. Det som bara är några droppar då och då blir med tiden stora och dyra vattenmängder.
För att illustrera vilka mängder en liten oansenlig läcka kan förorsaka, har vi gjort denna uträkning. Ett hushåll förbrukar i snitt 150 kubikmeter per år.
Godkänd vat- tenmätarplats: Utrymme kring vattenmätaren, golvbrunn, belysning och vattenmätare med ventiler och konsol.
VATTENMÄTNING
Eftersom VA-verksamhetens kostnader ska täckas av avgifter finns vattenmätare monte- rade på fastighetens inkommande ledning. Vattenmätaren ägs av VA-verksamheten som sköter service av vattenmätarna och byter ut dom regelbundet. För en villa byts vattenmätaren enligt Swedacs föreskrifter, i praktiken blir det cirka vart tionde år. Du får besked per brev när det är dags för byte.
För att VA-verksamhetens personal ska komma åt vattenmätaren måste fastighetsä- garen lämna fritt tillträde till mätarplatsen. Mätarplatsen och dess armatur, till exempel ventiler, ska skötas och underhållas av fastig- hetsägaren. Det innebär exempelvis att skyd- da mätaren mot frost. Ibland behöver venti- lerna före och efter vattenmätaren bytas.
Det är endast VA-verksamhetens personal som får byta eller demontera vattenmätaren och manövrera servisventilen i gatan.
Fastighetsägaren ska då anlita och bekosta en VVS-montör.
AVLÄSNING AV VATTENMÄTAREN
För att fakturera kunderna efter så korrekt förbrukning som möjligt behövs en avläsning av vattenmätaren. Avläsning ska ske minst en gång per år. Självavläsningskort skickas ut under hösten till de cirka 6 200 abonnenter som har kommunalt dricksvatten. Korten skickas till fastighetsägaren eftersom det är ägarens ansvar att mätarställningen lämnas. Mätarställningen går att meddela via svarsavi eller internet. Nya mätare har tre röda deci- maler, läs inte av dessa. Gamla mätare visar
hela m3. Lämnas inte avläsning uppskattas förbrukningen av VA-verksamheten.
Ha som vana att stämma av vattenmäta- rens ställning med uppskattad förbrukning, när du får din räkning, fyra gånger per år. Ändras förbrukningen t ex på grund av änd- rat antal personer i hushållet, går det bra att när som helst meddela VA-verksamheten för justering av årsförbrukningen. Stor förbruk- ning kan tyda på vattenläckage, exempelvis en rinnande toalett.
PLACERING OCH INSTALLATION AV VATTENMÄTARE
Vattenförbrukningen fastställs genom mät- ning om inte VA-verksamheten bestämmer annat. Innan du tappar vatten från nätet, måste du ha en mätare inkopplad permanent.
Mätarens plats ska godkännas av VA-verk- samheten. Vattenmätaren ska placeras så att den är lätt åtkomlig för avläsning, byte och
reparation. Det ska finnas belysning, golv- brunn och mätarkonsoler. Mätaren ska vara skyddad mot frost och olämplig uppvärm- ning. Den får heller inte placeras så att den tynger och därigenom skadar ledningen. Se punkt 18 ABVA. Vattenmätaren ska helst sättas upp i uppvärmt utrymme.
ÅTERSTRÖMNINGSSKYDD
Alla fastighetsägare är skyldiga att ha åter- strömningsskydd på inkommande vattenled- ning, se bild på sidan nedan. Syftet med åter- strömningsskydd är att förhindra att dricks- vattnet kan förorenas genom återströmning. Har du swimmingpool eller en verksamhet
krävs annan klass på återströmningsskyddet, se standarden SS-EN 1717. Är du osäker om återströmningsskydd är installerat kontakta en VVS-montör. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska vara monterade i alla hus. Vid byten av vat- tenmätare i äldre småhus sätter kommunen in en enkel backventil om sådan saknas och om det finns möjlighet.
VATTENLÄCKOR I FASTIGHETEN
En läcka kan uppstå på servisledningen för vatten utan förvarning. Om vattnet rinner ut i marken, är läckan ofta svår att upptäcka och om läckan är belägen före vattenmätaren, registreras heller inte någon ökning i för- brukningen. Gör det därför till en vana att
inte bara titta på mätaren utan också lyssna på den! Susar det vid mätaren, trots att kra- nar i huset är stängda, så läcker ledningen. Alla läckor ska repareras snarast. Annars ris- kerar du att drabbas av en vattenskada samt att VA-verksamheten stänger av vattnet och debiterar en extra avgift.
Fel på VA-installationer
Fastighetsägaren har ansvaret att åtgärda fel på fastighetens VA-installation. Är det oklart om felet på servisledningen finns på fastighe- tens del eller på den allmänna delen av ser- visledningen, undersöker VA-verksamheten på vilken del av servisledningen felet finns.
Visar det sig att felet finns på den allmänna delen, står VA-verksamheten för skälig del av undersökningskostnaderna. Å andra sidan ska fastighetsägaren betala skälig del av VA- verksamhetens utredningskostnader om det skulle visa sig att felet är beläget på fastighe- tens del av servisledningen.
VA-verksamheten har rätt att undersöka dina VA-ledningar, installationer och dess användning inom en fastighet, 41 § Vattentjänstlagen.
FÖREBYGGANDE AV FROSTSKADOR
Vid stark och långvarig kyla finns risk att vattnet fryser i ledningar och vattenmätare. Det är särskilt stor risk i ouppvärmda utrym- men och i ledningar som ligger grunt. Du bör därför se till att vattentemperaturen i vattenledningen inte tillåts sjunka under nollstrecket. Otäta dörrar och öppen ventila- tion bör ses över.
Åtgärda en vattenläcka snarast!
Vid akut frysrisk kan frysning förhindras genom att låta en tappkran tillfälligt stå något öppen så att det blir ett svagt, men jämnt flöde i ledningen.
Kranen måste förstås hål- las under uppsikt så att det inte blir översvämning.
Om mätaren placeras så att den fryser får fastig- hetsägaren själv bekosta en ny mätare.
Avloppsvatten
Avloppsvatten är en samlad benämning på spillvatten, kylvatten, dagvatten och dräne- ringsvatten. När avloppsreningsverk började byggas i mitten av 1900-talet, renades avloppsvattnet för att minska smittspridning av sjukdomar. Sedan togs avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar och många renings- verk byggdes. Reningen är dels för att ta bort organiskt material med farliga bakterier, dels skräp samt näringsämnena fosfor och kväve. Det renade vattnet går sedan ut i Storån för Rävlanda och Hällingsjö. Från Mölnlycke, Landvetter och Härryda sker reningen i Ryaverket. Därifrån släpps vattnet ut i Göta älv.
SPILLVATTEN, DAGVATTEN OCH DRÄNERINGSVATTEN
Spillvattenledningen tar emot spillvatten från till exempel bostäder, skolor och sjuk- hus. Dagvattenledningen tar emot regnvat-
ten och smältvatten från exempelvis tak, går- dar och gator liksom dräneringsvatten från husgrunder. Det här systemet med skilda ledningar för spillvatten respektive dag- och dräneringsvatten kallas duplikatsystem.
I äldre områden kan det förekomma att spill-, dag- och dräneringsvatten avleds i samma ledning, vilket inte är tillåtet och kallas då kombinerat system. Avsikten med det separerade systemet, duplikatsystem, är att minska belastningen på reningsverken och förhindra översvämningar i fastigheter. I samband med att befintligt ledningsnät för- nyas byggs separata ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten ut även i äldre områden. I områden som byggs efter år 2001 byggs i princip inga ledningar för dagvatten utan Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, LOD, tillämpas.
Avloppsvatten Samlingsnamn för nedanstående.
Spillvatten Förorenat vatten från hushåll, industrier,
serviceanläggningar och dylikt.
Dagvatten Ytligt avrinnande regn- och smältvatten.
Dräneringsvatten Xxxxxx som avleds genom dränering.
Soptunna
• tops, plåster
• underkläder
• nylonstrumpor
• plastpåsar
• kattsand
• stekfett, (till eventuell kompost)
• råa ägg (till eventuell kompost)
• syreförbrukande ämnen
Apoteket
Överblivna läkemedel ska lämnas till apoteket.
Miljöstation eller återvinningscentral
Exempel på farligt avfall:
• Olja, bensin och diesel
• Lösningsmedel t ex lacknafta, aceton
• Färg- och lackrester, även rester av konstnärs- färger och vattenbaserade färger
• Lim
• Starkt surt eller alkaliskt avfall som syror eller lut
• Bekämpningsmedel
• Tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly
• Avfall som innehåller andra slags tungmetaller i höga koncentrationer.
• Fotokemikalier
Spillvatten
Eftersom reningsverket är byggt för att ta emot och rena spillvatten från hushåll får endast vatten från bad, disk, tvätt, toalett och matlagning, släppas ut i spillvattennätet. Om andra ämnen eller fasta föremål spolas ned i spillvattennätet, äventyras ledningsnätets och reningsverkets funktion. Dessutom kan slammet från reningsverket bli oanvändbart som jordförbättringsmedel. Se punkt 22-29 ABVA.
Köksavfallskvarn är inte tillåtet. Lednings- nätet och reningsverken är inte byggt för att transportera bort och behandla matavfall i reningsverken.
Endast det som har passerat kroppen samt toalettpapper får slängas i toaletten.
TÄNK PÅ ATT SORTERA DITT HUS- HÅLLSAVFALL
Spola inte ned fasta föremål i avloppet. Skaffa sophink i badrummet och använd den istället.
Det är viktigt att alla hjälper till att sortera för att undvika sämre rening, extra arbete eller sådant som kan skada naturen.
Tips! Var uppmärksam om det blir svårt att spola i toa- letten. Det kan innebära att det är stopp i ledningen.
Ledningssystemets livslängd kan förlängas och därmed motverka höjda VA-avgifter.
Torka först bort överbli- vet stekfett ur stekpan- nan med hushållspapper och lägg i komposten eller bland hushållsso- porna. Diska sedan stekpannan. När du gör detta förebygger du att fettet stelnar och bildar en propp i din avlopps- ledning.
Hushållskemikalier
Dosera lagom med hushålls- kemikalier inklusive tvätt- och diskmedel. Mer tvättmedel gör inte kläderna renare, utan ger tvärtom sämre tvätteffekt.
Dessutom sköljs inte det extra medlet ur klä- derna vilket ger ökad risk för hudbesvär och allergier. Använd miljömärkta hushållskemi- kalier.
Biltvätt
Bilens tvättvatten
blir barnens badvatten
När du ska tvätta din bil, kan du göra det där tvättvattnet kan infiltrera, till exempel på grusad plan eller gräsmatta. Tvätta inte bilen på gatan eller ytor där vattnet rinner orenat via dagvattenbrunnar till vattendrag. I annat fall, tvätta i en biltvättanläggning.
Tryckavloppssystem
En allmän avloppsanläggning utförs normalt så att fastigheterna kan ansluta sina servisled- ningar och nyttja anläggningen utan att det krävs särskilda anordningar för fastigheten.
Detta är dock inte alltid möjligt. Topogra- fiska förhållanden kan exempelvis göra det omöjligt att avleda spillvatten med självfall till den allmänna anläggningen. Då krävs att pumpar installeras för att anläggningen ska kunna nyttjas på avsett vis.
Ett LTA-system (Lätt Tryck Avlopp) består av små pumpenheter, ofta en per fast- ighet, som i de flesta fall placeras inne på fastigheten i anslutning till den bebyggelse som ska betjänas av systemet.
Fastighetsägaren svarar för pumpenheten och bekostar elförsörjning för drift av pum- penheten och uppvärmning av servisledning- en fram till förbindelsepunkten.
Spill- och dagvatten från annat än hushåll
För industrier och restauranger finns särskil- da regler om vad som får släppas till kommu- nalt spill- och dagvatten. Se punkt 22 ABVA. Kontakta VA-verksamheten.
Bensin-, olje- och fettavskiljare samt sand- och slamfång i gårdsbrunnar och liknande ska tillses regelbundet och tömmas så ofta, att de alltid fungerar som avsett. Se VA- verksamhetens anvisningar.
Slam från exempelvis bergvärmeborrning, så kallat kax, får inte tillföras brunnar, led- ningssystem eller diken.
DAGVATTEN
Dagvatten är regn- och smältvatten från hårdgjorda ytor som hustak, garageuppfarter och parkeringsplatser. Även gatans ytvatten samlas upp via gatubrunnar till dagvattennä- tet. Dagvatten leds ut till närmaste vatten- drag utan rening.
Exempel på utkastare med infiltration.
Dagvattenpolicy
Härryda kommun har en policy för dag- vatten. Policyn säger att dagvatten ska infil- treras i marken inom den egna tomten samt fördröjas och renas. Påverkan på vattendrag minskar då. Dessutom minskar risken för att grundvattennivån sänks.
Äldre system för dagvatten
LOD - Lokalt Omhändertagande av Dagvatten
Vid ny- och ombyggnad av fastighetens ser- visledningar ska LOD tillämpas. LOD står för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. LOD beskrivs i detaljplanen för ditt område.
Den enklaste LOD-anläggningen är ett stuprör med utkastare över en gräsmatta som lutar från huset. En annan lösning är att vat- ten från stuprör leds till en grus- eller sand- bädd på tomten.
Fastighetsägarens ansvar
Dagvatten och dräneringsvatten ska fördrö- jas och infiltreras inom den egna tomten.
Dagvattenservis ska anslutas till anvisat område via makadamlager. Du som fastig- hetsägaren bekostar och ansvarar för att LOD-anläggningen är rätt dimensionerad och underhålls. Genom att rensa dina häng- rännor minskar du risken för att anläggning- en sätter igen och funktionen försämras.
ÖVERSVÄMNING I FASTIGHET
Det finns flera orsaker till att en fastighet drabbas av översvämning: det regnar in, yt- eller dräneringsvatten förs mot husgrunden och tränger in genom källarväggar; stopp i spill- eller överbelastad dagvattenledning medför att vatten tränger in genom avlopps- anordningar m m.
Kommunens huvudledningar är dimensio- nerade för bästa flödeskapacitet i förhållande till antalet anslutna fastigheter. Trots detta kan problem med uppdämning i ledningar och översvämning i exempelvis källare, ske i samband med extrema regn och hastig snö- smältning.
Försäkringar täcker sällan alla de skador som kan drabba fastigheten när det blir över- svämning. Kommunen är ansvarig endast om den har begått något fel eller inte fullgjort sina skyldigheter.
Vid separerat ledningssystem orsakas en översvämning vanligen av stopp i fastig-
Dags att se över om VA-ledningarna är rätt kopplade.
hetens spillvattenservis eller av stopp i kom- munens spillvattenledning. En annan orsak kan vara att spill- och dagvattenledningar är felkopplade inom fastigheten.
Om stuprör är felkopplade, det vill säga anslutna till fastighetens spillvattensystem, innebär det att ledningen blir överbelastad. Ledningen är dimensionerad att ta hand om spillvatten. Om spillvattenledningen överbe- lastas finns det risk för att regnvattenblandat spillvatten tränger upp i fastigheter och med- för stora skador. Att ha dagvatten kopplad på spillvattenledningen är förbjudet, men det förekommer. Felkopplingen innebär att man är medskyldig till eventuella översvämningar.
Källare
I källartrappor eller garagenedfarter finns golvbrunnar, så kallade spygatter, som ska vara kopplade till dagvattenledning som inte kan dämmas. Spygatter som felaktigt ligger för lågt kan orsaka översvämning. Vid krafti- ga regn klarar dagvattenledningen i gatan inte av att transportera bort allt regnvatten, vilket innebär att gatan svämmas över. Om golvbrunnen är lägre placerad än gatans nivå tränger vatten upp ur golvbrunnen med risk för översvämning i källare och garage. Det är detta som på nybyggnadskartan beskrivs som ”dämningshöjd i dagvattennätet”, den nivå som regnvattnet i kommunens dagvattenled- ning får stiga till.
Tänk på att källartrappor ska ha en kant som hindrar dagvatten från att rinna ner från kringliggande mark. Begränsa också mäng- den vatten som rinner i garagenedfarten genom att ha så liten hårdgjord yta som möj- ligt ansluten hit.
I källare och lågt liggande lokaler kan golvbrunnar innebära risker. Vatten kan också tränga upp ur toalettstolen och andra avlopp där felaktiga inkopplingar av dag- vatten har skett.
HUR FÖREBYGGER DU ÖVERSVÄM- NINGSSKADOR
För att förhindra översvämning på grund av ytvatten ska marken, de närmaste metrarna kring huset luta från huset. Det bör finnas tak över källartrappor och dräneringen ska fungera tillfredsställande.
Se därför till att värdefulla och känsliga varor inte förvaras i källare som har golv- brunn. Om inget annat kan göras så placera åtminstone sakerna högt upp. Ju högre upp, desto mindre risk är det för vattenskador.
Det är viktigt att du som fastighetsägare, har kännedom om hur fastighetens egen VA- anläggning fungerar. Samlings- och inspek- tionsbrunnar på tomten ska vara synliga eller märkta så att de lätt går att finna för service. Se över dina ledningar för dricksvatten, spill- vatten och dagvatten vid en eventuell om- läggning av dränering runt huset eller för borrning av bergvärme.
Vid nybyggnation ska husets höjd i förhål- lande till omgivande mark anpassas så att extra anordningar inte krävs för att förebyg- ga översvämningar. Dräneringsledningar under angiven lägsta dämningshöjd för dag- vattenledningarna i gatan ska anslutas genom pumpning.
VAD GÖR DU OM DET BLIR ÖVERSVÄMNING
Som fastighetsägare bör du vidta en del åtgärder för att minska skadeverkningarna om vatten börjar tränga upp ur golvbrunnar- na vid exempelvis häftiga regn eller hastig snösmältning:
1. Täck golvbrunnarna med något tätande och ställ på ett tungt föremål. Stäng eventuella ventiler på avloppsledningen.
2. Xxxx xxxxxxxxxx om det finns risk för kortslutning.
3. Flytta undan föremål som kan skadas av vattnet.
4. Kontakta VA-verksamheten snarast.
5. Kontakta ditt försäkringsbolag.
6. Dokumentera eventuella skador genom att t ex fotografera.
Rädda det som räddas kan, mini- mera skadorna och kontakta ditt försäkringsbolag.
7. Tänk på hygienen efter kontakt med inströmmande vatten, tvätta händerna!
Anslutningsfrågor
ALLMÄNT VID NY-, OM- OCH TILLBYGGNAD
Nyanläggning eller omläggning av VA- installation inom fastighet kräver bygglov eller bygganmälan. Installationer ska utföras enligt bestämmelser i boverkets byggregler, BBR. Råd och upplysningar lämnas av Bygglovsenheten.
Ansökan om VA-anslutning gör du på sär- skild blankett som skickas till Vatten- och avfallsverksamheten.
Anmälan om besiktning av omlagda ledning- ar ska göras till VA-verksamheten i god tid innan återfyllning av schakt.
FÖRUTSÄTTNINGAR
En förutsättning för att få ansluta sig är att fastigheten ingår i verksamhetsområdena för dricksvatten, spillvatten eller dagvatten.
Verksamhetsområde fastställs av kommun- fullmäktige. Efter beviljad ansökan ska anläggningsavgiften betalas, inkoppling utföras, förbindelsepunkten besiktigas, upp- sättning av vattenmätare och återström- ningsskydd ske innan vatten får uttas.
Byggvatten för enstaka småhus är gratis. Se checklistan på s 20.
Anläggningsavgift och brukningsavgift för dagvatten kan komma att tas ut även om för- bindelsepunkt inte har upprättats. Det förut-
sätter av det finns behov av bortledning, kommunen har ordnat avledning samt infor- merat om detta.
REGLER FÖR ANSLUTNING
Vid ny- och ombyggnad ska fastigheten om möjligt läggas på sådan nivå att det blir betryggande självfall mot ledningar i gata. Spillvatten ska ha egen servis. I områden med utbyggda dagvattenledningar ska dag- vatten ha en egen servis och fördröjningsma- gasin, annars ska LOD tillämpas.
Kallvattenledning ska ligga en bit från varm- vattenledning eller värmeledning, isolera kallvattenledning.
En särskild kontrollplan för VA-anslutning ska fastställas vid byggsamråd. Anslutning kräver bygglov eller bygganmälan. Va-instal- lation inom fastigheten redovisas till VA- verksamheten i samband med byggsamrådet.
Dricksvattenledning
Dricksvattenledning för en villa har normalt dimension 32 mm, och ska anläggas frostfritt, nor- malt cirka 1,5 meters djup från marknivån.
Spillvattenledning
Normalt används ledningsdimensionen 110 mm för en villa och 160 mm för en större fastighet. Spillvatteninstallation med självfall får inte anslutas under den angivna dämningsnivån för spillvatten. Ungefärlig nivå anges på nybyggnadskartan och exakt nivå och läge på förbindelsepunktskartan.
Vid anslutning under denna nivå måste spillvatten- installationen anslutas via särskild pump.
Dagvattenledning
Dagvatten ska fördröjas och infiltreras inom den egna fastigheten. Dagvattenservis ska anslutas till anvisad punkt eller område via makadamlager.
Lokalt omhändertagande av dagvatten ska till- lämpas enligt kommunens dagvattenpolicy. LOD beskrivs i detaljplanen för ditt område.
Dräneringsledning
Dränering ska anslutas enligt LOD.
I radhus, kedjehus eller motsvarande fast- igheter ska varje lägenhet/bostad förses med servis- eller avstängningsventil som kan stängas utanför lägenheten/bostaden.
Spillvattenledningen får aldrig gå mer än full d v s till hjässan (ledningens innertak). Man ska alltid sätta en | ||
nivåskillnad mellan spillvattenledning och källargolv för att vara på säkra sidan. Dräneringen ska ligga högre än gatan för att minska risken för inläckage vid regn. | ||
Dämningsnivån
Dämning innebär att en ledning går full och att vattnet kan stiga i anslutande ledningar. Dämningsnivå är den nivå spillvatten eller dag-
vatten högst kan vara under extrema förutsätt- ningar utan att riskera översvämningar.
Spillvattenledning
Om VA-verksamheten inte anger annat ligger dämningsnivån 0,75 meter över spillvattenled- ningens inre hjässa (innertak) där servisledningen möter huvudledningen.
Dagvattenledning
För dagvattenledning ska dämningsnivån maximalt vara 0,1 meter över gatunivån.
DÄMNINGSNIVÅER INKOPPLING AV SERVISLEDNINGAR TILL BOSTÄDER
Endast VA-verksamhetens personal får göra avsättning för servisledningar, samt öppna och stänga servisventiler.
Du ska hålla koll på dina
ledningar, men VA-verk- samheten har rätt att inspektera fastighetens VA-installation.
Checklista
1. VA-ansökan lämnas in till VA- verksamheten.
2. VA-ansökan behandlas. Besked om anläggningsavgift lämnas till sökande.
3. Förbindelsepunkt upprättas och meddelas.
4. Anläggningsavgiften betalas.
5. Inkoppling utförs av byggherren.
6. Besiktning av förbindelsepunkt utförs och godkänns av kommunens personal. Om besiktning inte sker står fastighetsägaren för uppschaktning i området runt förbindelse- punkten samt åtgärdande av eventuella fel i framtiden.
7. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx installeras.
8. Vattenmätarplatsen är byggd och mätar- konsol finns. Kontakta kommunen för besiktning och uppsättning av vattenmätare i samband med inflyttning.
9. Vattenmätarplatsen besiktigas och vatten- mätare sätts upp av kommunens personal. Vatten får inte uttas från det allmänna dricks- vattenledningsnätet innan mätare installerats.
10. Fastighetsägaren ansvarar för att VA- ledningar inom tomten ritas på karta, och inlämnas till bygglovskontoret.
Klart!
AVSTÄNGNING AV VATTENLEVERANS ELLER PLOMBERING AV SPILLVATTEN- LEDNING
Avstängning av vatten kan ske vid utebliven betalning. Avstängning kan även ske om fast- ighetsägaren inte följer ABVA och åtgärdar brister efter uppmaning. Till exempel om vatten från egen brunn är ihopkopplat med den allmänna dricksvattenanläggningen.
Finns inte kommunalt vatten kopplat till fastigheten kan avloppet plomberas om betalningen brister eller vid väsentlig för- summelse. Avgift för såväl avstängning som återinkoppling ska betalas till VA-verksam- heten enligt taxa.
TVIST
Fastighetsägare som inte godtar VA-verk- samhetens beslut, kan begära prövning av frågan hos statens VA-nämnd.
Du som är ansluten till kommunalt vatten får inte ha egen vattenbrunn fysiskt ihopkopplat med kommunalt vatten. Det räcker inte med avstängningsventiler.
Vattenmätare ska installeras i samband med inflyttning.
Ordlista
ABVA Allmänna bestämmelser för vatten- tjänster i Härryda kommun. En lokal före- skrift som reglerar ansvar för, anslutning till och användning av den allmänna VA-anlägg- ningen.
Allmän VA-anläggning En VA-anläggning där kommunen tillhandahåller vattentjänster enligt Vattentjänstlagen. VA-anläggningen består t ex av vattenverk, reningsverk och ledningar före fastighetens förbindelsepunkt. Anläggningsavgift Engångsavgift för inkoppling till kommunalt dricksvatten, spillvatten respektive dagvatten. Avgiften beräknas på byggnader, fastighetens storlek och typ av vattentjänst.
Avloppsvatten Spillvatten, kylvatten, dag- vatten och dräneringsvatten.
Boverket Nationell myndighet för sam- hällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende.
Brukningsavgift Årliga avgifter som baseras på fast avgift och rörlig avgift. Den rörliga avgiften baseras på vattenförbrukningen.
Bräddning Bräddning innebär utsläpp av dagvatten eller orenat spillvatten till närmas- te vattendrag. Bräddning av kommunens spill- eller dagvatten sker när en ledning blir överbelastad, t ex vid extrema regnmängder. Bräddat vatten släpps ut utan rening.
Dagvatten Vatten som rinner från tak, gator och andra hårdgjorda ytor vid regn eller snösmältning och som inte tränger ner i marken.
Dricksvatten Kallvatten för hushållsända- mål. Dricksvatten klassificeras som livsmedel och lyder under livsmedelslagstiftningen.
Dräneringsvatten Vatten som avleds i mark via rörledning, dike eller dräneringsskikt.
Dämningsnivå, dagvatten Den maximala nivå som dagvattenytan kan nå i ledningsnä- tet eller den gatunivå som dagvatten kan stiga till vid kraftigt regn, utan att riskera översvämning. Nivån styr höjdsättning av källargolv eller sockelhöjd.
Dämningsnivå, spillvatten Den maximala
nivå som spillvattenytan kan nå i ledningsnä- tet. Nivån ska understiga färdigt golv med 75 cm.
Enskild VA-anläggning En privat anlägg- ning för dricksvatten, spillvatten eller dag- vatten. T ex borrad brunn, trekammarbrunn, fördröjningsmagasin.
Förbindelsepunkt Den punkt där inkopp- ling av en fastighets VA-installation till den allmänna VA-anläggningen sker.
Gemensamhetsanläggning VA-anlägg- ning som är gemensam för två eller fler fast- igheter. En gemensamhetsanläggning bildas genom en lantmäteriförrättning.
Hushållsspillvatten Se spillvatten. Huvudman Den som äger och driver allmän VA-anläggning, d v s Härryda kommun.
Kylvatten Vatten som använts vid kylning, t ex i en industriprocess.
Köksavfallskvarn Kvarn installerad vid diskbänken där matrester mals ned för att spolas ut med spillvattnet. Obs! Ej tillåtet i Härryda kommun.
Ledningsrätt Avtalad rättighet att lägga ner och underhålla allmän VA-ledning på annans mark. Ledningsrätt upprättas oftast mellan kommun och privatperson genom lantmäte- riförrättning.
LOD Lokalt omhändertagande av dag- vatten, vilket innebär att dagvattnet tas omhand så nära källan som möjligt.
LTA-pumpenhet Lätt trycksatt avloppssys- tem, som möjliggör anslutning till högre lig- gande ledning.
Samfällighet Sammanslutning av fastighe- ter som har gemensam rätt till mark och som har gemensamt ansvar för utförande och drift av gemensamhetsanläggning.
Sandfång Anordning i brunn som hindrar slam att rinna vidare ut i ledningssystemet. Servisledning Ledning som ansluter fastig- hetens VA-installation till huvudmannens ledning.
Servisventil Huvudmannens ventil för att stänga eller öppna flödet av dricksvatten i servisledning, till fastighet.
Servitut En avtalad rättighet som är knuten till fastigheten. Ägare har t ex rätt till att
lägga ned och underhålla VA-ledningar som går genom en annan fastighet. Servitutsavtal upprättas skriftligen mellan de berörda par- terna, oftast privatpersoner. Avtalet bör registreras i fastighetsregistret.
Spillvatten Förorenat vatten från bad, disk, tvätt, toalett och liknande, så kallat hushålls- spillvatten, samt förorenat vatten från indu- strier.
Xxxxxxx Xxxxx för avledning av dagvatten. Statens VA-nämnd Rättslig instans som prövar VA-ärenden som överklagas.
Tredimensionell fastighet Fastighet där anläggningar eller våningsplan inom samma byggnad som har olika ägare.
Tryckavlopp System där spillvatten inte kan avledas med självfall utan pumpas vidare.
VA Vanlig förkortning för vatten & avlopp. VA-anordning Till exempel brunn, anord- ning för LOD, dräneringspump, backventil, ventiler runt vattenmätare m m.
VA-installation Ledningar och VA-anord- ningar på fastighetens sida om förbindelse- punkten.
VA-kollektiv Alla abonnenter som ingår i VA-verksamhetsområdet eller har anslutits genom avtal.
VA-verksamheten Ansvarar för och bekos- tar drift och underhåll av den allmänna anläggningen.
Vattentjänster Tillhandahållande av dricksvatten som är lämpligt för normal hus- hållsanvändning samt bortledande av spill- vatten och dagvatten.
Vattentjänstlagen Lag om allmänna vat- tentjänster ( SFS 2006:412).
Verksamhetsområde Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjäns- ter har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning.
U-område Område som ska vara tillgäng- ligt för allmänna underjordiska ledningar. U-område regleras i detaljplan.
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx Ett skydd för att för- hindra att vatten rinner tillbaka till det all- männa VA-nätet. Kallas även backventil vid vattenledning (den enklaste varianten), se
SS-EN 1717.
På xxxxxxx.xx finns uppgifter om
• Anläggningsavgift
• Brukningsavgift
• Blankett för VA-ansökan
• Dagvattenpolicy
• Vattenkvalitet
• Vattenmätare
• Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
För mer information
Boverket xxxxxxxx.xx Gryaab xxxxxx.xx
Håll Sverige Rent xxxxxxxxxxxxxxx.xx Kemikalieinspektionen xxxx.xx
Lantmäteriet xxxxxxxxxxxx.xx Livsmedelsverket xxx.xx Naturvårdsverket xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Standarder i Sverige xxx.xx
Statens VA-nämnd XX-xxxxxxx.xx Svenskt Vatten xxxxxxxxxxxxx.xx
Sveriges miljömål xxxxxxxx.xx
Swedac xxxxxx.xx Vattenportalen xxxxxxxxxxxxxx.xx
Avloppsguiden xxxxxxxxxxxxx.xx (enskilt avlopp)
Viktiga telefonnummer
Driftstörningar utanför fastighet
Vid fel på vatten- och avloppsledningar i gator och vägar utanför fastighets- och tomtgräns eller problem med missfärgat vatten. Felanmälan dygnet runt 000-000 00 00
Driftstörningar innanför fastighet
Om fel uppstår inom fastighets- och tomtgräns, se ”Gula sidorna” i telefonkatalogen under ”Rörarbeten”. Länspumpning görs av vissa firmor, se ”Gula sidorna” under ”Oljesanering” eller ”Slamsugning”.
Kommunalt VA
Vatten- och avfallsverksamheten | 000-000 00 00 |
Ägarbyte, räkningar Kundtjänst | 000-000 00 00 |
Vattenmätare Uppsättning, byten, telefontid 11–13 | 031-724 62 97, 724 69 73 |
Ansökan om kommunalt dricksvatten, spillvatten eller dagvatten gör du på blanketten VA-ansökan. Kontakta Vatten- och avfalls- verksamheten för information och blankett.
ILLUSTRATIONER: XXXXXXX XX XXXX PRODUKTION: INFORMATIONSFABRIKEN TRYCK: TRYCK WM TRYCK
När du bygger om eller bygger nytt
Rådgör med bygglovskontoret vid nyanläggning eller omläggning av VA-installation.
Bygglovskontoret 000-000 00 00
MILJÖMÄRKT LICENSNUMMER 341636, 2009
Härryda kommun • Vatten- och avfallsverksamheten • 435 80 Mölnlycke • 000-000 00 00 xx.xxxxxx@xxxxxxx.xx • Besöksadress Råda Torg, Mölnlycke
xxxxxxx.xx