Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun
Fastställd av Kf § 37 Den 2022-06-20
§ 37 Dnr 2022/00103
Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO
Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO antas.
Enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778) (LSO) ska samtliga kommuner besluta om handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande åtgärder. Aktuellt förslag innehåller handlingsprogram för kommunens räddningstjänst och förebyggande verksamhet.
Under 2021 beslutade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om nya föreskrifter för kommunala handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Kommunen har reviderat handlingsprogrammet utifrån föreskriftens nya krav.
Efter samråd med berörda räddningstjänster, kommuner, länsstyrelsen, MSB och fackförbund har mindre justeringar och förtydligande gjorts i texten.
Xxxxxxx Xxxxxxxxx (S) och Xxx Xxxxxxxx (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Smedjebackens kommun • 777 81 Smedjebacken • E-post: xxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx
Telefon: 0000-00 00 00 • Telefax: 0240-742 41• Bankgiro: 820-9538 • Xxx.xx: SE2120002205 • Säte Smedjebacken
Handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor
för Smedjebackens kommun
2022
Fastställd av Kommunfullmäktige 2022-06-20 §37
Gäller från 2022-01-01 Diarienr: 2022/103
Innehållsförteckning
2.4 Utvecklingstendenser som demografi, förväntad samhälls- och befolkningsutveckling 7
3 Styrning av skydd mot olyckor. 7
4.1.3 Arbetsprocess för riskanalysen 9
4.1.5 Identifiering av riskområden med stor konsekvens 10
4.1.6 Olyckor som leder till räddningsinsats, vardagsolyckor 10
4.1.7 Övriga riskkällor som finns i kommunen: 12
4.1.10 Vattentäkter inom Smedjebackens kommun 13
4.2.3 Brand i skola eller förskola 15
4.2.4 Brand i övriga allmänna verksamheter (utom skola, förskola och vård) 15
4.3.1 Brand i skog eller mark 16
4.4.1 Trafikolycka, personbil 17
4.4.2 Trafikolycka tunga fordon 18
4.5 Olyckor med farliga ämnen 18
5.5 Olyckor med farliga ämnen 20
6.1 Nationella mål enl. LSO 2003:778 22
6.4.1 Grunden för den skadeavhjälpande verksamheten 23
6.4.2 Uppföljning av ställda mål 23
6.4.4 Information/rådgivning 24
6.4.7 Systematiskt brandskyddsarbete - SBA 24
6.5 Säkerhets- och prestationsmål 25
6.5.4 Naturrelaterade händelser 26
6.5.6 Tung industri och farlig verksamhet 27
7 Förebyggande – förmåga och verksamhet 28
7.1 Kommunens mål för förebyggande verksamhet.. Fel! Bokmärket är inte definierat.
7.2 Tillsyn enligt LSO och LBE, tillstånd enligt LBE 28
7.3 Brandförebyggande - Att stödja den enskilde 28
7.4 Rengöring och brandskyddskontroll 29
7.5 Kommunens olycksförebyggande verksamhet 29
7.5.5 Utbildning och övning 32
8 Räddningstjänst – förmåga och verksamhet 31
8.1 Övergripande beskrivning 31
8.1.1 Tillgång till egna resurser 31
8.1.2 Tillgång till resurser i samarbete med andra kommuner 33
8.1.3 Brandvattenförsörjning 33
8.1.6 Varning och information till allmänheten 34
8.1.7 Allmänhetens möjlighet att larma. 34
8.2 Beskrivning per olyckstyp 35
8.2.4 Olycka med farliga ämnen 37
8.3 Ledning i räddningstjänsten 38
8.3.1 Samverkansavtal systemledning 38
8.4 Samtidiga och omfattande räddningsinsatser 39
8.4.1 Samtidiga räddningsinsatser 40
8.4.2 Olyckor som kräver nationella och internationella resurser 40
8.5 Räddningstjänst under höjd beredskap 40
8.5.2 Information och varning av allmänheten 41
9 Uppföljning, utvärdering och lärande 42
9.1 Uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten 42
9.2 Undersökning av olycksförloppet 42
Bilaga A: Dokumentförteckning 43
Bilaga B: Beskrivning av samråd 43
Bilaga C: Insatskarta för Smedjebackens kommun 44
I enlighet med Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 3, 8 § ska kommunen upprätta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. Handlingsprogrammet ska beskriva mål för arbetet med skydd mot olyckor samt ta upp risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats.
Handlingsprogrammet är ett politiskt styrdokument som är fastställt av kommunfullmäktige. Detta program ska tydliggöra den grundläggande politiska inriktningen, målen och ramarna för räddningstjänsten.
Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller miljö. För att skydda medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst ska kunna förebygga och begränsa skador i samhället. Detta ansvar regleras i ”Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor” (hädanefter kallad LSO)
Kommunens behov av kompetens kan variera, bland annat på grund av förändringar av befolkning och aktuell industriell verksamhet. Kommunens behov av kompetens kan också variera över tiden, på grund av förändringar i den lokala riskbilden.
För att skydda människors liv, hälsa, egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga skador till följd av bränder samt, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
Kommunens förvaltningar ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. Dessutom måste åtgärder vidtas så att konsekvensen av de olyckor som trots allt inträffar blir så små som möjligt.
Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv, egendom och miljö och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Detta påverkar även kommunen i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare.
Samhällsbyggnadsutskottet är den nämnd som, enligt 3 kap § 7 svarar för räddningstjänsten inom kommunen.
Behovet att samhället ingriper definieras av följande kriterier:
• Behovet av ett snabbt ingripande.
• Det hotande intressets vikt.
• Kostnaderna för insatsen.
• Omständigheterna i övrigt.
2 Beskrivning av kommunen
2.1 Befolkning och tätorter
Tätorter Befolkning
Smedjebacken 5 331
Söderbärke 1 007
Harnäs 420
Hagge 292
Vad 288
Folkmängd 10 878
Befolkningstäthet 11,47 inv./km² (land)
Befolkningsstruktur
Antalet invånare i Dalarna ökar, men inte i samma takt som i Sverige i övrigt och står inför samma demografiska problem som landet i övrigt med en hög och stigande genomsnittsålder.
Befolkningen i Smedjebackens kommun har under de senaste åren upplevt en mindre befolkningsökning och hade vid årsskiftet 2021 10.854 invånare. Vilket är 2380 invånare färre än 1990 (en minskning på 18 %) och är den kommun i länet som tappat flest invånare under den tidsperioden.
Medelåldern har ökat markant i Smedjebacken sedan 1998 och ligger idag (2021) på 46,5 år, snitt i landet (41,2) och snittet i länet (43,6). Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre 2021 är 27,0 % vilket är bland det högsta i länet. En åldrande befolkning i kombination med att majoriteten av kommunens invånare bor utanför tätorten (54,2% 2020) kan på längre sikt bli en utmaning för kommunen, något som måste beaktas inför framtiden.
Rörligheten bland invånarna är hög. Perioden 2011-2021 är det i snitt 600 in-resp utflyttade och det är framförallt i åldern 20-29 år som rörligheten är stor 38 % av antalet utflyttade. Nettot in-och utflyttade i den ålderskategorin är dock inte på den höga nivån vilket förklaras med att de nyanlända ofta tillhör den ålderskategorin. Flertalet av kommunens invånare är bosatta i stråket Xxxxxxx-Xxxxxxxx på båda sidorna av sjön Barken.
2.2 Areal
Areal 1 057,81 km2
- därav land 947,98 km2
- därav vatten 109,83 km2
Markanvändning
Klass | Benämning | 2010 | 2015 |
11 | åkermark | 2352 | 2243 |
14 | betesmark | 321 | 358 |
211 | skogsmark, produktiv | 80372 | 70603 |
212 | skogsmark, improduktiv | 6019 | 15817 |
213 | total skogsmark | 86392 | 86420 |
3 | bebyggd mark och tillhörande mark | 3101 | 3154 |
3227 | täkter och gruvområden | 73 | 77 |
3824 | golfbanor och skidpistar | 41 | 41 |
7 | vatten | 10989 | 10986 |
811 | övrig mark | 2513 | 2502 |
911 | total landareal | 94792 | 94795 |
2.3 Karakteristika
Ca 90% av arealen är skogsmark och då är ca 13% av den ytan vatten. Sjön Barken är störst och i dess närhet finns större delen av befolkningen och betydelsefull infrastruktur. Den fylls på med vatten från bla Väsman via Kolbäcksån. Vid hamnen i Smedjebacken startar Strömsholms kanal med sina 11 mil och 26 slussar fram till Strömsholm och Mälaren
Järnvägen och Rv66 går på diagonalen genom kommunen från Ludvika till Fagersta utmed Barken. Järnvägen trafikeras av både gods- och persontåg. Rv66 har mycket godstrafik och under skidsäsong mycket bussar och bilar till Sälen. Länsväg 635, som går norrut från Smedjebacken mot Romme Alpin och Borlänge, belastas även den av skidbussar och bilar. Ovako Bar AB i Smedjebacken har många och tunga transporter varje dygn med in- och utleveranser.
2.4 Utvecklingstendenser som demografi, förväntad samhälls- och befolkningsutveckling
Näringslivet är stabilt med de 2 största företagen Ovako Bar AB och USAB. Båda har nya ägare som investerar och utvecklar verksamheten. Dock inga större personalförändringar som det ser ut idag.
Befolkningen blir äldre och ingen inflyttning av yngre.
3 Styrning av skydd mot olyckor.
Räddningstjänsten, som ingår i SBF (Samhällsbyggnadsförvaltningen), har det övergripande ansvaret för skadeavhjälpande och förebyggande verksamheten. Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder utförs av upphandlad entreprenör, förnärvarande Borlänge-Smedjebacken Sotning & Ventilations AB.
Handlingsprogrammet är fastställt av kommunfullmäktige 2022-04-25, Dnr Kf2022- 0xx. det ersätter tidigare handlingsprogrammet som antogs av KF 2019-0x-xx.
Beslutsgången är den att Räddningschefen lämnar förslag till beslut till SBU på HP som varit på remiss till berörda samverkande organisationer. Därefter till KS och slutligen KF.
Inga avsnitt är beslutade av annan nämnd. RC har reviderat HP i samverkan med kommunkoncernens tjänstemän under 2021 framtill SBU:s möte 2022-02-11.
De uppsatta verksamhetsmålen följs upp fortlöpande och i samband med att verksamhetsmålen följs upp skall detta generera i verksamhetsplaner med åtgärder. Exempel på det är tillsynsplan och övningsprogram.
Resultatet av årlig verksamhet och uppfyllnad av verksamhetsmålen följs upp i samband med förvaltningarnas avstämningsmöten, hel- och delårsrapporter till nämnden.
Utvärderingen av uppfyllanden av verksamhetsmålen sker i respektive verksamhet. I syfte att sträva mot de nationella målen följs handlingsprogrammen upp genom att göra jämförelser med andra kommuner som bedöms jämförbara. Resultat och måluppfyllnad dokumenteras i hel- och delårsrapporter för respektive verksamhet och år.
En del av verksamhetsuppföljningen som är särskilt utpekad i LSO är olycksundersökningar. Syftet med kravet är att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Undersökningar och analyser av vardagsolyckor görs på förmansmöten veckovis. Återkoppling och ev. frågor till systemledningen sker omedelbart efter förmansmötet, i ett samverkansmöte med anslutna räddningstjänster och VB.
4 Risker
4.1 Övergripande
Övergripande beskrivning av risker
Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska kommunen i handlingsprogrammen beskriva de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser enligt 1 kap. 2§.
4.1.1 Mål och syfte
Riskanalysen ska, så långt det är möjligt:
• Utgöra ett underlag för ett långsiktigt säkerhetsprogram med färre olyckor som mål.
• Belysa den totala riskbilden i kommunen.
• Göras i samverkan med de kommunala förvaltningarna samt övriga aktörer som har ett intresse av att förebyggande åtgärder kommer till stånd.
• Användas i kommunens arbete med riskhantering i planering och samhällsutveckling.
4.1.2 Målgrupp
Riskanalysen ska ge politiker, ansvariga tjänstemän, företag och allmänhet en så rättvisande bild som möjligt av de risker som finns i kommunen.
Detta för att kunna göra effektiva insatser när större olyckor eller kriser inträffar, samt ge förutsättningar för en bra framtida samhällsplanering.
4.1.3 Arbetsprocess för riskanalysen
Smedjebackens kommuns riskanalys är baserad på samtal, insatsstatistik, scenarioanalyser och identifiering av risker bland annat med verksamhetsansvariga och övriga berörda i kommunens organisation, som har kartlagt risker inom respektive område. De har också gjort sannolikhetsbedömningar och konsekvensanalyser över eventuella skadehändelser. Detta har legat till grund för kommunens fortsatta arbete med riskanalysen.
4.1.4 Vardagsolyckor
Antalet räddningsinsatser har de sista 5 åren legat mellan 136-159 st. Totala antalet uppdrag har sjunkit till ca 200 de senaste 3 åren, så styrkan är mer tillgänglig idag. Främsta orsaken till det är att IVPA-larmen sjunkit från 122 till 34 på 3 år.
Vardagsolyckorna är ofta orsakade av mänskliga faktorn, t ex riskfyllt och omdömeslöst beteende, drogpåverkan, slarv. Det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete med bl a information och utbildning till barn och ungdomar för att ändra på det.
Kommunen har under lång tid varit förskonade från större olyckor som orsakat samhällsstörningar eller stora skador på liv, egendom och miljö. Ovako Bar AB är klassad som Sevesoanläggning, då den har två stora gasoltankar och ett rörsystem för distribution av gasolen inom industriområdet. Länsstyrelsen gör tillsyn varje år och företaget har hög säkerhetsnivå på underhåll- och arbetsrutiner. Räddningstjänsten samverkar med företagets säkerhetsorganisation med övningar, utbildningar och insatsplanering.
4.1.5 Identifiering av riskområden med stor konsekvens
Nedan presenteras riskområden med stora konsekvenser för allmänheten och samhället som identifierats inom det geografiska ansvarsområdet. Sannolikheten för att de inträffar är liten eller minimal.
1. Gasololycka vid gasoldepå. BLEVE med eld, tryckvåg och splitter.
2. Olyckor inom industrin. Kraftig giftig rökutveckling.
3. Dammbrott/översvämning/extremt väder. Skador på liv, egendom och miljö.
4. Skol- och turistbusstrafik. Många omkomna och skadade.
5. Förorening av vattenskyddsområden. Skador på egendom och miljö.
6. Brand i publika samlingslokaler. Skador på liv, egendom och miljö.
4.1.6 Olyckor som leder till räddningsinsats, vardagsolyckor
Då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, måste en kontinuerlig bedömning av aktuella risker pågå, så att den olycksförebyggande och skadeavhjälpande verksamheten förändras i takt med samhällets utveckling.
7. Trafikolyckor. Inom Smedjebackens kommun går Riksväg 66 (Rv66) mellan Fagersta - Ludvika. Vägen är väl trafikerad med personbilar och tunga fordon. Årligen transporteras relativt stora mängder farligt gods genom kommunen. Längs Rv66 finns ett vattenskyddsområde och en trafikolycka med farligt gods skulle kunna medföra avsevärda konsekvenser för Fagerstas dricksvattenförsörjning. De flesta trafikolyckorna sker utmed Rv66. Inom några år startar utbyggnad av Rv66 till 2+1-väg, vilket bör minska risken för mötesolyckor. Ca 22 trafikolyckor totalt per år har skett de senaste 5 åren. 2 personer har omkommit.
8. Brand i byggnad. Ca 15 st per år. 1 person har omkommit.
9. Brand ej i byggnad. T ex skog och mark, container, fordon mm. Ca 25 st per år. Ingen omkommen.
10. Drunkning/tillbud. Ca 1 st per år. 1 person har omkommit. Där kan en sjukdom varit orsaken.
Samtliga olyckskategorier är lite högre än riket räknat per 1000 invånare.
5 Trolig | SANNOLIKHET | Mycket hög risk | ||||||
4 Möjlig | 8,9,10 | 7 | Hög risk | |||||
3 Sällsynt | 3 | 2,4 | Normal risk | |||||
2 Osannolik | 1,6 | Låg risk | ||||||
1 Mycket osannolik | 5 | Mycket låg risk | ||||||
KONSEKVENS | ||||||||
1 Mycket begränsade | 2 Begränsade | 3 Allvarliga | 4 Mycket allvarliga | 5 Katastrofala | ||||
Sannolikhet Frekvens
1. Mycket osannolik Mindre än en gång per 1000 år
2. Osannolik En gång per 100-1000 år
3. Sällsynt En gång per 10-100 år
4. Möjlig En gång per 1-10 år
5. Trolig Mer än en gång per år
Konsekvens | Människors liv och hälsa | Skadekostnad |
egendom | ||
1. Mycket begränsade | Övergående lindriga besvär | <0,1 MSEK |
2. Begränsade | Enstaka skadade, varaktiga obehag | 0,1-1 MSEK |
3. Allvarliga | Enstaka svårt skadade, svåra obehag | 1-5 MSEK |
4. Mycket allvarliga | Enstaka dödsfall, flera svårt skadade | 5-20 MSEK |
5. Katatrofala | Flera dödfall, 10-tals svårt skadade | >20 MSEK |
4.1.7 Övriga riskkällor som finns i kommunen:
SMEDJEBACKEN | Het zon i meter | Varm zon i meter | Konsekvens | |
1. | Granngården, gödningsmedel, gasol | 50 | 100 | Brand/miljö |
2. | Hagge såg, tryckinpregnering | 10 | 50 | Miljö |
3. | Hamnmacken, drivmedel | 50 | 100 | Brand/miljö |
4. | XL Bygg , gasol, acetylen | 100 | 300 | Brand/miljö |
5. | Maserfrakt, drivmedel | 50 | 100 | Brand/miljö |
6. | Morgårdshammar, kraftstation | Dammbrott | ||
7. | WBAB bylandet, avloppsverk, metan | 100 | 300 | Explosion/brand |
8. | SEAB, Fjärrvärmeanläggning | Miljö | ||
9. | Smedjebackens kraftstation | Dammbrott | ||
10. | Smedjebackens rangerbangård | 500 | 1000 | Explosion/brand/miljö |
11. | Macken i Sme´backen, drivmedel | 50 | 100 | Brand/miljö |
12. | OKQ8, drivmedel, gasol | 50 | 100 | Brand/miljö |
13. | Din-X, drivmedel | 50 | 100 | Brand/miljö |
14. | Riksväg/länsväg | Liv/miljö | ||
16. | Järnvägen | Liv/miljö | ||
17. | MV USAB, Morgårdshammar, södra | 10 | 50 | Brand/miljö |
18. | Ragn-Sells, | 50 | 100 | Brand/miljö |
19. | Ovakohallen, ammoniak | 10 | 50 | Giftigt |
20. | Ovako, Hagen gasol | 300 | 1000 | Explosion/brand/liv |
21. | Ovako, industriområde | 100 | 500 | Expl./brand/miljö/liv |
SÖDERBÄRKE | ||||
22. | Fjärrvärmeanläggning | 10 | 50 | Brand |
23. | Q-Star, drivmedel | 50 | 100 | Brand/miljö |
24. | TopCell, gasol | 300 | 1000 | Explosion/brand/liv |
25. | Flygbränsletank helikopterplatta | 50 | 100 | Brand/miljö |
4.1.8 Riskhanteringsarbete
Kommunen ska aktivt bedriva arbete som syftar till att minska risker i samhället. Arbetet drivs av Trygghetschefen som ordförande, representanter från tekniska kontoret, kommunala bolagen, miljö o bygg och räddningstjänsten.
Tillsammans hanterar man tekniska åtgärder som ska minska risken för olyckor, samt årligen genomföra utvändiga säkerhetsbesiktningar kring kommunala byggnader.
4.1.9 Sevesolagen
Sevesolagen som den ofta kallas heter egentligen ”Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor” (SFS 1999:381). Sevesolagen är en del av implementeringen av Seveso III direktivet i svensk lagstiftning. I kommunen finns för närvarande 2 st. företag som är klassade enligt Sevesolagstiftningen. Ett företag enligt den högre kravnivån (Ovako Bar AB) och en
anläggning enligt den lägre kravnivån (Swerock AB) enligt Sevesolagen. Räddningstjänsten medverkar som remissinstans i granskandet av Sevesoföretagets säkerhetsrapport samt som deltagande part i de tillsyner som Länsstyrelsen utför enligt lagen. Räddningstjänsten utarbetar, med tre års intervall, även kommunens plan för räddningsinsats på de Sevesoobjekt som ligger inom det geografiska ansvarsområdet. Räddningstjänsten planerar, genomför och följer upp övningar riktade mot Sevesoobjekten.
4.1.10 Vattentäkter inom Smedjebackens kommun
Inom kommunen finns vattentäkter där utsläpp av miljöfarliga ämnen kan medföra allvarliga skador. Trafiken på närliggande vägar utgör den största riskbilden.
4.2 Brand i byggnad
Brand eller brandtillbud i byggnad
30
3,00
25
2,50
20
2,00
15
1,50
10
1,00
5
0,50
0
0,00
Antal insatser
Boende
Per 1000 inv
Veksamhetskategorier
10
8
6
4
2
0
Vård
Allmän verksamhet
Industri
Övrig verksamhet
Dödsbränder 1998-2020
År | Antal bränder | Antal omkomna | Kvinnor | Män | Orsak |
1999 | 1 | 8 | 4 | 4 | Bilbrand |
2007 | 1 | 1 | 1 | 0 | Brand i byggnad |
2012 | 1 | 1 | 0 | 1 | Brand i byggnad |
2016 | 1 | 1 | 1 | 0 | Brand i byggnad |
En trafikolycka som utvecklades till bilbrand orsakade att 8 personer, flertalet barn och ungdomar från samma familj, avled.
4.2.1 Brand i bostad
Antal räddningsinsatser till brand i vanligt
boende år 1998-2020.
14
12
10
8
6
4
2
0
Flerbostadshus
Villa
Rad-, par-, kedjehus
Fritidshus
Villabränderna har minskat till ca 5 st /år och topparna är kapade. Orsaken kan var att allt fler avvecklar ved- och oljepannan och installerar värmepump istället. Även att allt fler har brandvarnare, men även brand- och inbrottslarm kopplat till larmcentral.
4.2.2 Brand i vårdmiljö
4.2.3 Brand i skola eller förskola
År | Xxxxx insatser |
2001 | 1 |
2005 | 1 |
2006 | 1 |
2009 | 3 |
2018 | 1 |
4.2.4 Brand i övriga allmänna verksamheter (utom skola, förskola och vård)
År | Xxxxx insatser |
1998 | 1 |
1999 | 2 |
2000 | 2 |
2002 | 1 |
2003 | 1 |
2004 | 1 |
2008 | 3 |
2011 | 1 |
2012 | 1 |
2013 | 2 |
2014 | 1 |
2016 | 2 |
2017 | 2 |
4.2.5 Brand i industri
Antal insatser i industrier
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
4.3.1 Brand i skog eller mark
Antal insatser och areal
25
350 000
300 000
20
250 000
15
200 000
10
150 000
100 000
5
50 000
0
0
Antal insatser
Areal Totalt
Eldning av gammalt gräs och åsknedslag är ofta orsaken. Det har inte lett till några storbränder, förutom 2005.
4.3.2 Brand i fordon
Antal insatser
16
14
12
10
8
6
4
2
0
4.4 Trafikolycka
4.4.1 Trafikolycka, personbil
Antal insatser
28
26
24
22
20
18
16
14
12
10
Kurvan följer tyvärr den nationella trenden till ökande antal trafikolyckor. Men i en del larm är det inte behov av räddningstjänst, inte ens sanering av vägbanan, det är mer ett bärgningsuppdrag.
4.4.2 Trafikolycka tunga fordon
Antal insatser
5
4
3
2
1
0
Ca 2 st per år
4.4.3 Spårtrafikolycka
1 st 2002, 2 st 2015, 1 st 2017
4.5 Olyckor med farliga ämnen
Antal insatser
12
10
8
6
4
2
0
4.6 Naturolycka
4.6.1 Översvämning
De 4 händelserna i IDA är mindre enstaka uppdrag. Idag är vattenregleringsföretagen och dammägare tidigt med och justerar flödet för att minska risken för översvämningar och dammbrott. SMHI har högre kvalitet på sina prognoser och varningar som också hjälper till.
4.6.2 Ras eller skred
Enligt XXX ska det hänt 3 gånger på 20 år men 2 av dem senaste var träd över väg och en vägtrumma som kollapsat.
En sträcka utmed Kolbäcksån i centrala Smedjebacken har karterats 2017. Det är mycket osannolikt att förhållandena ska uppkomma så ett skred kan inträffa.
4.7 Drunkning
Antal insatser
5
4
3
2
1
0
Det flesta är incidenter utan omkomna och vissa utan åtgärd.
5 Värdering
5.1 Övergripande
Det finns inga tydliga tendenser att antalet räddningshändelser vare sig ökar eller minskar under tidsperioden för riskanalysen.
Riskerna bedöms ligga inom acceptabla nivåer.
5.2 Brand i byggnad
Det antas att antalet bränder i byggnader framöver även kommer uppgå till liknande nivåer.
De flesta bränderna i byggnader inträffar i bostäder.
I ett samhälle där fler äldre personer bor kvar i eget boende ökar behovet av individanpassat brandskydd.
Antalet bränder i fordon antas komma att öka, på grund av ökat antal fordon.
Det är viktigt att räddningstjänsten arbetar aktivt med förebyggande åtgärder med bostadsbolag och kommuninnevånarna samt har god operativ förmåga att hantera olika typer av bostadsbränder.
5.3 Brand utomhus
Det kan tänkas att antalet skogsbränder ökar framöver. Värmeböljor bedöms bli vanligare och längre i takt med att klimatet förändras, vilket ökar risken för inträffade skogsbränder och omfattningen av dessa. Gräsbrand i närhet till bebyggelse bör kunna minska om förståelsen för riskerna ökar.
5.4 Trafikolyckor
Den vanligaste typen av olycka som föranleder räddningsinsats är trafikolyckor som också är den olyckstyp som föranleder flesta personskador. Antalet trafikolyckor har ökat under de senaste åren.
Det antas att mängden trafikolyckor kommer öka framöver.
Det antas att flera olika drivmedel kommer introduceras som innebär att räddningstjänsten behöver följa utvecklingen och förstå riskerna med olika drivmedel.
5.5 Olyckor med farliga ämnen
Leder för transport av farligt gods på både bil och järnväg passerar genom kommunen vilket resulterar i risker för olyckor med kemikalier med andra farliga egenskaper, exempelvis explosiva varor eller giftiga gaser.
5.6 Naturolyckor
Stormar och översvämning har hänt, men med långt intervall, men med extremväder som blir vanligare ökar risken.
Vid översvämningar ställer samhället stor tilltro på räddningstjänstens förmåga att hjälpa. Räddningstjänsten behöver vid dessa tillfällen samverka med övriga samhället för att få så stor effekt på hjälpinsatserna som möjligt.
5.7 Drunkning
Det antas att räddningstjänsten även framöver kommer larmas om drunkning i ungefär samma omfattning som tidigare. Lyckligtvis är det sällan skarpa händelser.
5.8 Framtida utveckling
I framtiden kan olyckorna bli större och mer komplexa till följd av klimatförändringar och ett mer sårbart samhälle. Enskilda olyckor kan få omfattande konsekvenser för samhället.
Ny teknik kan leda till en förändrad riskbild, nya risker som batterier och kemikalier. Räddningstjänsten behöver följa utvecklingen av ny teknologi för att kunna hantera nya eller förändrade risker och för att kunna utnyttja ny utrustning och nya insatsmetoder.
Personalförsörjningen av deltidsbrandmän har under de senaste decennierna utvecklats till ett av svensk räddningstjänsts största problem.
Förändring av demografin och invånarantal i kommunen kan komma att påverka skatteintäkternas storlek. Kommunens ekonomi och service till medborgarna kan förändras.
Räddningstjänsten som kommunal verksamhet kommer utifrån förändrade risker i samhället och kommunernas respektive utveckling behöva bibehålla och i vissa fall få utökat ekonomiska medel för att kunna bibehålla skäligt skydd för kommuninvånaren samt möta morgondagens risker och olyckor.
6 Mål
6.1 Nationella mål enl. LSO 2003:778
I 1 kap. 1 och 3 §§ LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:
• Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
• Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
6.2 Kommunövergripande mål
Kommunens målsättning är att minska olycksriskerna, att färre ska dö i olyckor, färre skadas och mindre ska förstöras och att antalet olyckor ska minimeras. Kommunen ska arbeta mot ett säkert och tryggt samhälle för den som bor och vistas i kommunen.
För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö har kommunen en grundsyn som inriktar sig mot att identifiera och begränsa olika riskfaktorer i samhället, främja och stärka olika skyddsfaktorer hos såväl samhället som den enskilde. Säkerhetsarbetet ska bedrivas med fokus på förebyggande åtgärder som ska leda till:
• Att minska antal olyckor och tillbud
• Att minska samhällets kostnader för olyckor.
• Att alla medarbetare känner trygghet i sin yrkesutövning.
• Att säkerheten beaktas vid all planering.
Samtidigt ska kommunen arbeta för att:
• Kommunkoncernen ska ha ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete (SBA).
• I det förebyggande arbetet ska kommunkoncernen arbeta med andra olyckor än brand.
• det bedrivs ett psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer (Krisstöd).
• Räddningstjänsten ska utföra IVPA (i väntan på ambulans) på uppdrag av samhällsbyggnadsutskottet, enligt avtal med Region Dalarna.
6.3 Inriktningsmål
Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket bl.a. innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada pga. oförutsedda händelser. Kommunen ska genom förebyggande insatser så långt som det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser, såväl i fred som under höjd beredskap.
6.4 Verksamhetsmål
6.4.1 Grunden för den skadeavhjälpande verksamheten
Beredskapsstyrkan ska ha kompetens och vara utrustad för att inom kommunen och inom angiven insatstid kunna göra livräddande insatser, släcka bränder och ingripa vid andra nödlägen.
Styrkan ska vara dimensionerad, övad och utrustad för uppgiften.
Om den initiala händelsen inte kan stoppas, ska ytterligare skador begränsas eller fördröjas.
Samverkan med grannkommuner ska vara en naturlig del av den normala verksamheten.
För att uppnå bästa resultat ska räddningstjänsten och övriga enheter i kommunen samverka i det olycksförebyggande arbetet. Erfarenheter från respektive verksamhet ska tas till vara och samordnas i riskhanteringsgruppen. Samverkan med grannkommuner och andra organisationer ska vara en naturlig del av verksamheten. Med detta arbetssätt skapas förutsättningar för att effektivt begränsa skador på egendom och miljö, vilket i sin tur ger förutsättningar för att skapa hög säkerhet och trygghet för invånarna.
Grundsynen inom räddningstjänsten ska dock vara att riskkällor i första hand elimineras eller reduceras. Hur det förebyggande arbetet organiseras redovisas under punkt 7 ”Förebyggande – förmåga och verksamhet”.
Samverkan med grannkommuners räddningstjänster ska ske i enlighet med kommunövergripande avtal.
6.4.2 Uppföljning av ställda mål
För att säkerställa att mål gällande den skadeavhjälpande och den förebyggande verksamheten följs, görs en uppföljning varje år via kommunens interna kontrollplan. Länsstyrelsen genomför tillsyn hos kommunen för att säkerställa att kommunen följer ställda mål. Årligen gör MSB en uppföljning av kommunens verksamheter enligt LSO.
6.4.3 Tillsyn
• tillsyn i enlighet med lagen LSO (2003:789) om skydd mot olyckor ska utföras på objekt enligt särskild tillsynsplanering.
• tillsyn av brandfarliga varor enligt lag LBE (2010:1011) om brandfarliga- och explosiva varor ska ske enligt särskild tillsynsplanering.
6.4.4 Information/rådgivning
• riktade informationsinsatser till allmänheten ska ske regelbundet.
• kommunens hemsida ska innehålla brandskyddsinformation och hur allmänheten kan förebygga och skydda sig vid olyckor.
• informationsträffar för ideella organisationer, föreningar och grupper ska erbjudas.
6.4.5 Utbildning
• brandskyddsutbildning riktad till kommunala förvaltningar ska erbjudas.
• boende utanför centralorten där insatstiden kan bli lång, kan erbjudas brandskyddsutbildning.
• grundskolans elever ska erbjudas brandskyddsutbildning.
6.4.6 Fysisk planering
• planärenden i kommunen ska granskas ur brand- och säkerhetssynpunkt.
• medverka vid tekniskt samråd.
• tillståndsansökningar för hantering enligt LBE ska handläggas av räddningstjänsten.
• remisser från myndigheter handläggs utifrån person- och utrymningssäkerhet.
• i samband med byggprocessen ska räddningstjänsten medverka samt granska brandskyddsbeskrivningen.
6.4.7 Systematiskt brandskyddsarbete - SBA
• Fastighets- och verksamhetsägare i kommunens geografiska område ska fortlöpande informeras om sitt ansvar och sina skyldigheter att upprätthålla ett gott SBA.
• Kommunen och de kommunala bolagen ska i alla verksamheter fortsätta arbeta systematiskt med brandskyddet och dess dokumentation.
6.5 Säkerhets- och prestationsmål
De övergripande målen för det olycksförebyggande arbetet gäller för hela kommunkoncernen.
Den samhällsinriktade olycksförebyggande verksamheten hos räddningstjänsten i Smedjebacken ska utvecklas med fokus på stöd till den enskilde, anpassning av tillsynsverksamheten samt fördjupat och breddat samhällsperspektiv – allt i syfte att sänka olycksfrekvensen och minska konsekvenserna av inträffade händelser.
Inriktningen är att räddningstjänstens arbete ska vara omvärldsbaserat och inte bara förebygga brand utan också att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor.
6.5.1 Brandsäkerhet
Säkerhetsmål
• Antalet bränder i bostäder och bränder med stora konsekvenser ska minska.
• Medborgarnas kunskap och förmåga att förebygga och hantera bränder ska öka.
• Andelen fungerande brandvarnare ska öka.
• Personsäkerheten i egna hem för äldre ska öka.
Prestationsmål
För att nå målet ska räddningstjänsten:
• Kontrollera brandvarnare och släckutrustning vid samtliga larm.
• Anordna riktad information/utbildning till hushåll med värmepannor/kaminer med hjälp av skorstensfejarmästaren.
• Alla kommunanställda ska vart fjärde år erbjudas att delta i anpassade brandskyddsutbildningar.
• Utveckla sociala medier med mer riktad information om brandskydd samt öka antalet besökare på dessa.
• Utföra tillsyn enligt tillsynsplan.
• Informera/utbilda årligen alla elever i årskurs två om brandinformation motsvarande Flammys brandskola
• Delta i kampanjer och liknande, t.ex. öppet hus och information på publika platser vid minst tre tillfällen per år.
• Delta i projektet om ”individanpassat brandskydd”.
• Alla tillstånds- och remissvar ska handläggas skyndsamt. Tillstånd ska påbörjas och remisser ska färdigställas senast 14 dagar efter att fullständigt underlag inkommit till Räddningstjänsten.
6.5.2 Trafiksäkerhet
Säkerhetsmål
• Barn och ungdomars kunskap om trafiksäkerhet ska öka.
Prestationsmål
För att nå målet ska kommunen:
• Utveckla sociala medier med mer riktad information samt öka antalet besökare på dessa.
• Delta i kampanjer för ökad trafiksäkerhet och bidra till ökad reflexanvändning.
6.5.3 Vattensäkerhet
Säkerhetsmål
• Säkerheten vid hamnar, badplatser och bryggor ska öka.
• Andelen vattenlivräddningsutrustning vid hamnar och badplatser ska öka i kommunen.
• Användandet av vattensäkerhetsutrustning, såsom flytvästar, ska öka.
Prestationsmål
För att nå målet ska kommunen:
• Utföra årliga tillsyner på kommunala badplatser och hamnar.
• Informera på sociala medier och via tex båtklubbar vikten av att använda flytvästar.
6.5.4 Naturrelaterade händelser
Säkerhetsmål
• Konsekvenser av eventuella naturrelaterade olyckor ska minskas
• Skapa en medvetenhet bland medborgarna om naturrelaterade olyckor och eventuella konsekvenser av dessa.
• Skapa en kunskap hos medborgare om tillgängliga resurser vid större händelser.
Prestationsmål
För att nå målet ska kommunen:
• Utveckla sociala medier med mer riktad information samt öka antalet besökare på dessa.
• Öka informationsinsatserna om skogsbränder till t.ex. markägare.
• Informera om vikten att kunna vara självförsörjande under 72 timmar. Invånare i kommunen förväntas ha förråd av vatten och förnödenheter samt förmåga att ordna värme och informationsinhämtning
6.5.5 Räddningstjänst
Säkerhetsmål
• Det mänskliga lidandet till följd av olyckor ska minimeras.
• Räddningstjänsten i Smedjebackens kommuns ska vid slutet av kommande mandatperiod vara bland de 25 kommuner med kortast responstid av pendlarkommunerna nära mindre tätort, det vill säga den tid från det att larmet inkommer till SOS och tills räddningstjänsten är på olycksplatsen.
• Kvalitén på räddningstjänstens insatser och händelserapportering till MSB ska öka.
Prestationsmål
För att nå målet ska räddningstjänsten:
• Förbättra rutiner kring avvikelserapportering.
• Utvärdera genomförda insatser i större omfattning och erfarenheter ska vara kända i organisationen samt bland andra berörda aktörer i samhället.
• Anpassa och optimera utryckningsfordon, utrustning och fordonståg utifrån riskbilden i kommunen.
• Kvalitetssäkra tider i händelserapporten för att responstiderna ska bli korrekta.
6.5.6 Tung industri och farlig verksamhet
Säkerhetsmål
• Räddningstjänsten ska upprätta nya och revidera befintliga insatsplaner.
• Räddningstjänstens samverkan med industrin ska öka.
Prestationsmål
För att nå målet ska räddningstjänsten:
• Samöva insatsplaner med industrin.
• Ha en kontinuerlig dialog om förändringar i riskbilden.
7 Förebyggande – förmåga och verksamhet
Smedjebacken ska vara en trygg kommun att leva och vistas i. Antalet olyckor i kommunen ska minskas och följderna av inträffade olyckor minimeras. Kommunen ska underlätta för den enskilde att själv ta ansvar för att förebygga olyckor och ohälsa. För att nå målen har kommunen beslutat att arbeta inom följande områden:
• Brandskydd
• Trafiksäkerhet
• Brottsförebyggande
• Krishantering
• Fallolyckor
• Folkhälsa
• Vattensäkerhet Målen beskrivs i kapitel 6.
7.1 Tillsyn enligt LSO och LBE, tillstånd enligt LBE
Tillsyn enligt LSO och LBE ska genomföras av räddningstjänsten enligt särskild tillsynsplan. Särskild vikt läggs vid objekt med publik verksamhet, samt objekt med verksamhet där konsekvenserna av olyckor kan bli allvarliga. Tillsynen ska säkerställa ett skäligt brandskydd enligt LSO och rätt hantering och förvaring av brandfarliga och explosiva varor enligt LBE.
Tillstånd enligt LBE utfärdas av Räddningstjänsten.
Kommunens olycksförebyggande verksamhet utförs av personal som ska lägst ha ”Tillsyn A” eller motsvarande.
7.2 Brandförebyggande - Att stödja den enskilde
Elever i grundskola ska årligen nås av brandskyddsinformation.
För spridning av brandskyddsinformation används bland annat kommunens hemsida och sociala medier, informationskampanjer samt aktivt samarbete med media.
Räddningstjänsten utbildar anställda i kommunkoncernen i rollerna ansvariga och kontrollanter för SBA-arbetet.
Merparten av medarbetarna får grundläggande brandskyddsutbildning, där de lär sig identifiera brandrisker, hur de ska agera vid en brand och hantera handbrandsläckare och brandfilt. Vi erbjuder även HLR-utbildning till medarbetarna.
Vi har öppet hus på brandstationen för allmänheten minst 2 gånger per år. Vi informerar i andra evenemang för allmänheten som t ex mässor, träffar i bystugor med kommuninformation, mm.
Under mandatperioden ska vi arbeta för att öka tryggheten i områden där vi har en responstid över 30 min och utbilda och utrusta personer som kan göra en första inledande insats för boende i grannskapet.
Vi får frågor från enskilda på telefon och e-post, som vi hjälper direkt eller hänvisar till lämplig instans. På kommunens sociala medier kan de också få svar och råd på sina frågor.
7.3 Rengöring och brandskyddskontroll
Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av anordningar såsom eldstäder och imkanaler är en viktig del i det förebyggande arbetet.
Kommunen ska ansvara för att rengöring (sotning) sker enligt 3 kap 4 § i LSO. Rengöring av eldstäder och rökkanaler samt brandskyddskontroller utförs på entreprenad.
Brandskyddskontroll utförs av lägst skorstensfejartekniker eller motsvarande.
För frågor rörande rengöring, frister samt brandskyddskontroll ansvarar Miljö- och byggnadsnämnden.
Handläggning av ärenden angående rengöring i egen regi, s.k. ”egensotning” sker efter skriftlig ansökan från den enskilde fastighetsägaren. Ansökan handläggs av räddningstjänsten på delegation av Miljö- och byggnadsnämnden.
7.4 Kommunens olycksförebyggande verksamhet
Kommunens olycksförebyggande verksamhet ska främja människors förmåga att skydda sig själva och andra, samt egendom och miljö.
Badplatser och andra områden nära sjöar och vattendrag, där ett större antal personer regelbundet vistas, ska vara försedda med livräddningsutrustning.
Rutiner för tillfällig övernattning i kommunala lokaler fastställs av räddningstjänsten. Kommunen kan utfärda eldningsförbud.
7.4.1 Den enskildes ansvar
I LSO står ”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för
Av lagen framgår även att ägare/nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar har ett stort och tydligt ansvar för skydd och säkerhet inte minst vid farlig verksamhet. Den enskilde åläggs dels att hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand men även för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Skyldigheterna anges i 2 kap. LSO.
7.4.2 Kommunens ansvar
Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för räddningstjänstens skadeavhjälpande verksamhet och att följa upp kommunens arbete enligt LSO.
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn enligt LSO, tillsyns- och tillståndsfrågor enligt LBE samt kommunens sotningsärenden.
För information till allmänheten ansvarar RC och tar hjälp av kommunens kommunikatörer.
Tekniska kontoret ansvarar för livräddningsutrustningen och tillsynen av kommunens badplatser.
7.4.3 Statens ansvar
Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst, Sjöräddningstjänst, Flygräddningstjänst, Efterforskning av försvunna personer i andra fall, Miljöräddningstjänst till sjöss, Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning.
All annan räddningstjänst är kommunal.
I de fall som Smedjebackens räddningstjänst samverkar med Länsstyrelsen är vid större geografiska och resurskrävande händelser då länsstyrelsen tar över som räddningsledare eller vid utsläpp och sanering av radioaktiva ämnen.
Samverkan med Polisen kan ske vid efterforskning av försvunna personer i andra fall än fjäll-, sjö- och flygräddningstjänst. Dessa tre fall är inte aktuella i kommunen.
8 Räddningstjänst – förmåga och verksamhet
8.1 Övergripande beskrivning
Den olycksavhjälpande verksamheten ska ha personal, utrustning och kunskap för att kunna genomföra räddningsinsats inom ramen för LSO.
Den skadeavhjälpande verksamheten ska genom samverkan/avtal med angränsande kommuner och organisationer bedrivas och organiseras så att uthållighet uppnås.
8.1.1 Tillgång till egna resurser
Med egen I samverkan personal med annan räddningstjänst |
Utvändig släckning av byggnad X |
Utvändig livräddning från byggnad upp till 32 m X |
Utvändig släckning av byggnad upp till 32 m X |
Livräddning med rökdykare i byggnad med normal risknivå X |
Samtidig utvändig släckning och livräddning i byggnad med normal risknivå X |
Skogsbrand i mindre omfattning X |
Losstagning av skadade vid trafik- eller tågolycka eller annat nödläge X |
Första omhändertagandet av skadad. X |
Indikering av miljö- och hälsofarliga ämnen samt radioaktivt ämne X |
Ytvattenlivräddning med båt. X |
Länspumpning av enstaka byggnader och oljeskadebekämpning i mindre omfattning X |
Transport av skadade enl. Hälso- och sjukvårdslagen i terräng enligt avtal med Region Dalarna X |
Ledning och samordning av flera samtidigt pågående mindre räddningsinsatser. Stabsverksamhet. X |
Ledning och samordning av större räddningsinsatser. Stabsverksamhet X |
Livräddning och släckning med minst 2 rökdykargrupper X |
Livräddning med rökdykare, ”hög risknivå”. X |
Släckning vid utflöde av större mängd brandfarlig vätska X |
Kemdykarinsats Nivå 2 och Skyddsklass 3 X |
Vattendykarinsats X |
Kommunens räddningstjänst ska ha förmåga att genomföra räddningsinsatser med egen personal eller i samverkan med andra räddningstjänster. Vi ska ha utbildad brandpersonal som ständigt finns i beredskap så att första brandbil kan lämna brandstationen inom 5 minuter. Räddningsstyrkan består av 1 styrkeledare samt 5 brandmän.
I organisationen finns på heltid Räddningschef, Brandinspektör samt en administratör.
Vid händelser som kräver mer resurser eller specialkompetenser begär RL dessa från LB (LarmBefäl). LB kan själv ta dessa beslut och informerar det till RL.
8.1.2 Kompetens
I kommunen ska finnas Räddningschef som ska lägst ha ”Räddningsledning B” och ”Tillsyn B” eller motsvarande äldre utbildning.
Styrkeledare ska ha lägst ”Räddningsledning A” eller motsvarande. För att vara räddningsledare krävs dessutom delegation från räddningschefen.
Brandmän ska ha genomgått MSB:s utbildning ”Grib” eller motsvarande äldre utbildningar.
8.1.3 Utbildning och övning
Internutbildningen för personal i utryckningstjänst ska minst ha den omfattning som anges:
• Styrkeledare samt brandmän | 50 tim./år | Allmän räddningstjänstutbildning |
• Samtlig personal | 6 Tim/år | Xxxxxxxx |
• Styrkeledare (L1) | 16 tim./år | Räddningsledning, samverkan |
RDM ombesörjer övning och utbildning av Insatsledare och högre befäl för att säkerställa att befäl i respektive nivå har rätt kompetens.
8.1.4 Tillgång till resurser i samarbete med andra kommuner
Smedjebackens kommun har tecknat avtal om Räddningstjänstsamverkan över kommungränser med samtliga kommuner i Dalarna. Syftet med avtalet är att utan hinder av kommungränser, på snabbaste och effektivaste sätt, kunna biträda varandra vid insatser för kommunal räddningstjänst inom de geografiska områden som avses framgå av Metria framtagen täckningskarta.
Dessutom har kommunen tecknat separata avtal gällande ömsesidig gränslös samverkan med räddningstjänster som gränsar till vår kommun.
Avtalet innebär att den räddningsstation som har den snabbaste insatstiden till skadeplatsen alltid blir larmad först oavsett var olyckan har inträffat.
Räddningstjänster som vi har avtal med är:
• Räddningstjänsten DalaMitt
• Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund
• Räddningstjänsten Skinnskatteberg
• Nerikes Brandkår
VB och VRC i RiS systemledning har delegation att besluta om vilka uppdrag Smedjebackens räddningstjänst ska larmas ut på. De ska även se till att beredskapen i kommunen upprätthålls antingen genom omfördelning av RiS:s styrkor eller kalla in ytterligare RIB i Smedjebacken.
8.1.5 Brandvattenförsörjning
Inom tätorterna i kommun: Smedjebacken-, Söderbärke-, Vad- samt Harnäs-området ska det finnas brandposter anslutna till kommunens vattenledningsnät. Brandpostnätet ska uppfylla kraven enligt Svenska vatten- och avloppsföreningens anvisningar, t ex plombering av brandposten.
Tekniska kontoret ansvarar för underhåll, provning, kontroll samt märkning av brandposterna i kommunen. Där brandpostnätet inte är utbyggt ska räddningstjänsten ha tillgång till vattentransport via egen tankbil eller med hjälp från andra räddningstjänster.
8.1.6 Insatstider
Insatstiden är tiden från det att beredskapsstyrka larmas, till dess styrkan påbörjar räddnings- och/eller släckningsarbetet på händelseplatsen. Beräkningar på insatstider inom kommunen är framtagna. Bilaga ?
8.1.7 Utlarmning / Samband
SOS Alarm AB utför utlarmning av räddningstjänsten enligt avtal. Efter mottagning av inkommande 112-samtal verkställs larmet. På brandstationen finns utlarmnings- utrustning som aktiveras av SOS Alarm. Utrustningen har två av varandra oberoende larmvägar.
Larmet skickas till personalen primärt via personsökare och som komplement får vakthavande grupp larmet via Daedalos Respons-app.
Som sambandssystem vid samverkan med andra myndigheter används det nationella lednings- och sambandssystemet RAKEL.
8.1.8 Varning och information till allmänheten
Varning till allmänheten kan ske med VMA via radio, television, VMA-anläggning i Smedjebacken (signal och tal) och sociala medier.
Information till allmänheten sker kontinuerligt på kommunens hemsida. För att nå dem med någon form av funktionsnedsättning finns det möjlighet till funktionen
”Xxxxxxx Xxxx” som ett hjälpmedel. För att nå personer med annan etnisk bakgrund finns möjlighet till ”Google translate ” via hemsidan. Integrationsenheten i kommunen kan hjälpa till att förmedla information till invånare med invandrarbakgrund.
8.1.9 Allmänhetens möjlighet att larma.
Det ska finnas möjlighet för allmänheten att larma räddningstjänsten via en larmknapp som är placerad i ett skåp på utsidan av brandstationen.
Vid avbrott eller störningar i det allmänna telenätet ska larm till SOS kunna ske från brandstationen och/eller utposterad personal vid kommunens informationsplatser.
8.2 Beskrivning per olyckstyp
8.2.1 Brand i byggnad
Rädda liv, utrymning, släcka branden, begränsa skador på egendom och miljö, ledning och samordning
Inom Smedjebackens kommun finns byggnadstyper såsom villor, lägenheter, industrier, lantbruk, skolor och vårdanläggningar.
Effekter
• Hotade liv räddas - alla personer ska vara utrymda ur byggnaden
• Fördröja brandförloppet innan inträngning.
• Brandspridning till omkringliggande byggnader är förhindrad
• Branden är släckt i startbyggnaden
• Miljöskadliga ämnen är omhändertagna
Uppgifter
• Utvändig släckning till startutrymmet.
• Invändig livräddande insats.
• Utrymning via räddningstjänstens höjdfordon eller stegar.
• Vattenbegjutning av andra byggnader.
• Utvändig brandsläckning.
• Uppsamling av släckvatten. Resurser
• Samtlig personal ska ha kompetens att kunna göra inledande släckinsats med hjälp av befintliga släcksystem på fordon.
• Samtlig personal ska kunna genomföra en invändig livräddning- och släckningsinsats med rökdykning och i samverkan med annan resurs kunna genomföra motsvarande i lokaler med långa inträngningsvägar.
• Samtlig personal ska ha utbildning och övning i att genomföra säkert omhändertagande av släckvattnet
8.2.2 Brand utomhus
Rädda liv, utrymning, släcka branden, begränsa skador på egendom och miljö, ledning och samordning
Effekter
• Hotade liv räddas - alla personer ska vara utrymda från riskområdet
• Begränsa och fördröja brandförloppet.
• Släcka branden
• Miljöskadliga ämnen är omhändertagna
Uppgifter
• Släckning av startobjekt.
• Livräddande insats.
• Utrymning av hotade personer och djur.
• Förhindra brandspridning.
• Skydda egendom
• Uppsamling av släckvatten.
Resurser
• Samtlig personal ska ha kompetens att kunna göra inledande släckinsats med hjälp av befintliga släcksystem på fordon.
• Samtlig personal ska kunna genomföra livräddning- och släckningsinsats med rökdykning och i samverkan med annan resurs kunna genomföra motsvarande vid större händelser och komplexa miljöer.
• Samtlig personal ska ha utbildning och övning i att genomföra säkert omhändertagande av släckvattnet
8.2.3 Trafikolycka
Rädda liv, förhindra följdolyckor, begränsa skador på miljö, minska samhällspåverkan utan avkall på säkerheten, ledning och samordning
Effekter
• Hotade liv räddas - alla personer ska vara utrymda från riskområdet
• Förhindra följdskador och -olyckor.
• Minska samhällspåverkan.
• Miljöskadliga ämnen är omhändertagna
Uppgifter
• Skapa säker skadeplats
• Livräddande insats och säker losstagning
• Samverka med övriga aktörer
• Förhindra brand.
• Uppsamling av släckvatten och ev. skum
Resurser
• Samtlig personal ska ha kompetens att kunna göra inledande släckinsats med hjälp av befintliga släcksystem på fordon.
• Samtlig personal ska kunna genomföra livräddande insats med säker losstagning och urtag med efterföljande prehospitalt omhändertagande
• Samtlig personal ska kunna upprätta säker skadeplats med buffertfordon och avspärrningar.
8.2.4 Olycka med farliga ämnen
Rädda liv, utrymning, stoppa utsläpp, begränsa skador på egendom och miljö, minska samhällspåverkan utan avkall på säkerheten, ledning och samordning
Effekter
• Hotade liv räddas - alla personer ska vara utrymda från riskområdet
• Förhindra följdskador och -olyckor.
• Minska samhällspåverkan.
• Miljöskadliga ämnen är omhändertagna
Uppgifter
• Skapa säker skadeplats
• Livräddande insats
• Samverka med övriga aktörer
• Stoppa utsläpp och förhindra spridning
• Uppsamling av farliga ämnen
Resurser
• Samtlig personal ska ha kompetens att påbörja kemdykning för rädda liv, stoppa utsläpp, förhindra spridning, uppsamling och sanering av farliga ämnen.
• Samtlig personal ska kunna genomföra livräddande insats med personsanering.
• Samtlig personal ska kunna upprätta säker skadeplats med säkerhetszoner och personsaneringsplats.
8.2.5 Naturolycka
Rädda liv, evakuering, begränsa skador på egendom och miljö, minska samhällspåverkan utan avkall på säkerheten, ledning och samordning
Effekter
• Hotade liv räddas - alla personer ska vara utrymda från riskområdet
• Förhindra följdskador och -olyckor.
• Minska samhällspåverkan.
Uppgifter
• Livräddande insats
• Samverka med övriga aktörer
• Transport i terräng
Resurser
• Samtlig personal ska ha kompetens att köra Bandi och 4-hjuling i terräng.
• Samtlig personal ska kunna genomföra livräddande insats och akut omhändertagande av skadade.
• Samtlig personal ska kunna upprätta säker skadeplats med avspärrningar.
8.2.6 Drunkning
Rädda liv, ledning och samordning Effekter
• Livräddning
• Förhindra följdskador och -olyckor.
Uppgifter
• Livräddande insats
• Samverka med övriga aktörer
• Transport på vatten och i terräng
Resurser
• Samtlig personal ska ha kompetens att navigera och köra räddningsbåt på Barken och köra mindre motorbåt och hantera hansabräda på sjöar och vattendrag.
• Samtlig personal ska ha kompetens att utföra ytlivräddning och fridyka ner till 4 meter.
• Samtlig personal ska kunna genomföra livräddande insats och akut omhändertagande av skadade.
8.3 Ledning i räddningstjänsten
8.3.1 Samverkansavtal systemledning
Insatsledare (IL) har beredskap i hemmet och larmas enligt larmplan eller på begäran. Svarar på Rakel/telefon inom 90 sek.
Vakthavande befäl (VB) är i tjänst 24/7 på SOS Alarm i Falun och aktiveras av SOS under larmsamtalet, där VB också har medlyssning.
Vakthavande Räddningschef (VRC) är i tjänst dagtid och har beredskap i hemmet övrig tid Svarar på Rakel/telefon inom 90 sek.
Regional Insatsledare (RIL) är i tjänst 24/7 på brandstationen i Falun. Svarar på Rakel/telefon inom 90 sek när VB bedömer att behov finns.
Smedjebackens kommun har avtal med Räddning i Samverkan, RiS, om gemensam systemledning. Det innehåller ledningsnivåerna Vakthavande Räddningschef (VRC), Vakthavande befäl (VB) och Regional Insatsledare (RIL).
Insatsledare (IL) är avtalat med Räddningstjänsten Dalamitt.
VB stödjer SOS-operatör före insats vid larmsamtalet och Räddningsledare (RL) under och efter insats med strategiska och normativa åtgärder.
Övergripande ledning, VB, LB och VRC
Ansvarar för den samlade utryckningsverksamheten i RiS. Här ligger att ha överblick över samtliga pågående insatser och framförhållning och beredskap för eventuella kommande insatser. Ansvaret att systemet ”RiS” har förmåga att hantera alla aktuella händelser. Fördelning av RiS:s och Smedjebackens resurser till Insatsledningens behov hanteras av systemledningen.
▪ - Beslutar om beredskapen (inom de ramar som Räddningschefen har beslutat.)
▪ - Överblick över det samlade hjälpbehovet och riskbilden.
▪ - Stödjer Insatsledningen med resurstilldelning.
Ska alltid eftersträva att arbeta i en längre tidsaxel än Insatsledningen.
Insatsledning, IL
Ansvarar för att leda en insats och för att hjälpbehovet inom en händelse tillgodoses. I RiS ligger normalt Räddningsledarskapet på denna ledningsnivå.
▪ - Beslutar om den enskilda insatsens mål och taktiska genomförande.
▪ - Beslutar om och fördelar arbetsuppgifter.
▪ - Samordnar den enskilda insatsens genomförande.
▪ - Rapporterar till Sos Alarm och samverkar med systemledning.
▪ - Begäran av resurser sker via systemledning.
Ska alltid eftersträva att arbeta i en längre tidsaxel än Uppgiftsledningen.
Uppgiftsledning, SL
Ansvarar för att leda och genomföra enskilda, tilldelade arbetsuppgifter och för att delar av det totala hjälpbehovet tillgodoses. Exempel på detta är en sektorchef vid en större insats.
- Rapporterar till Insatsledningen.
Ledningsstöd
Ett ledningsstöd utgör stöd till någon av ledningsnivåerna. Utgörs ibland av en enskild person, ibland av en stab.
▪ Kan t.ex. arbeta med analys, planering, mediahantering, uppföljning av beslut och effekt.
Kan också ge mer ”direkt” hjälp så som t.ex. samband, plottning, dokumentation, etc.
8.4 Samtidiga och omfattande räddningsinsatser
Vid vissa samtidiga eller omfattande händelser är Smedjebackens resurser inte tillräckliga. RiS övergripande ledning har då mandat och förmåga att genom förstärkningslarm anpassa förmågorna utifrån behoven att kunna hantera vissa typer av händelser.
Större olyckor kräver förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Genom att använda RiS totala förmågor och resurser genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer finns en förmåga och uthållighet att klara av både större olyckor och flera olyckor som hanteras samtidigt. Samverkan ger också möjlighet till en större uthållighet vid långvariga insatser.
8.4.1 Samtidiga räddningsinsatser
Inom kommunens geografiska område inträffar samtidiga larm till räddningstjänstuppdrag eller annat uppdrag, 0-2 ggr/år.
Om fler larm inkommer larmas resurser från närmast angränsande station.
8.4.2 Olyckor som kräver nationella och internationella resurser
Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället måste ha en viss förmåga. Vid denna typ av olyckor kan även nationella och internationella resurser krävas.
För att hantera resurser som ställs till räddningstjänstens förfogande vid en större händelse inom Dalarnas län finns en resurssamordnande funktion. Funktionen
benämns ”Resurssamordnande funktion för räddningstjänst i Dalarna” RFD. RFD kan aktiveras av Länsstyrelsens TIB. Funktionens uppgift är att öka möjligheterna till ett effektivt samarbete mellan räddningstjänsterna genom att på ett effektivt sätt fördela till länet tillförda resurser. Funktionen fördelar resurser som tillförs länet nationellt, internationellt, från kommunal räddningstjänst eller annan aktör som kan bidra med resurser.
I Dalarna finns dessutom ett antal brandbefäl som är utsedda att leda de räddningsinsatser som Länsstyrelsen kan ta över ansvaret för från kommunerna. Dessa presumtiva regionala räddningsledare kan också aktivera RFD.
Vid omfattande eller speciella olyckor finns även ett antal nationella resurser vilka ger räddningstjänsten tillgång till ytterligare förstärkningsresurser.
Förstärkningsresurserna samordnas av MSB och finns strategiskt placerade över landet.
8.5 Räddningstjänst under höjd beredskap
8.5.1 Höjd beredskap
Totalförsvaret regleras i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Det civila försvaret skall värna civilbefolkningen, säkerställa viktiga samhällsfunktioner och bidra till Försvarsmaktens förmåga. Kommunal räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) ingår i det civila försvaret.
Kommunkoncernen genomför utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser för ökad förmåga i civilförsvaret. Utöver normala fredstida uppgifter ska räddningstjänsten även anpassas att ansvara för:
• utmärkning och röjning av farliga områden
• indikering, xxxxxxxx och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel
• lokalisering av instängda personer samt utföra räddningsinsats i rasområden, skyddsrum mm. Detta görs t ex tillsammans med räddningshundgrupper
• deltagande i åtgärder för första hjälpen och transport av skadade samt allmänt befolkningsskydd.
Räddningstjänsten ska delta i åtgärder för första hjälp och transport av skadade och för befolkningsskydd.
Enligt LSO 8 kap. 4§ kan dessutom personal inom räddningstjänsten tas i anspråk för uppgifter som inte berör den egna kommunen.
Organisationen vid höjd beredskap bygger på den fredstida organisationen och dess ansvarsområden. Utifrån planeringsinriktningar från centrala myndigheter inriktas planeringsarbetet på att säkerställa förmåga och uthållighet i händelse av fredstida kriser. Planeringsarbete genomförs utifrån den nu gällande kommunöverenskommelsen för civilt försvar som omfattar arbete med krigsorganisation, kompetenshöjande åtgärder samt säkerhetsskydd.
8.5.2 Information och varning av allmänheten
Information till allmänheten om hur de själva kan förebygga och skydda sig och hur varning sker vid olyckor finns bland annat på kommunens och räddningstjänstens sociala medier.
I Smedjebackens tätort finns ett system för utomhusvarning bestående av ljudsändare som kan ge signalen ”Viktigt meddelande”. Avtal finns med radio och TV om sändning av varnings- och informationsmeddelande. SOS Alarm kan skicka ut talade meddelanden och SMS till telefoner inom ett geografiskt område.
När en extraordinär händelse inträffar i kommunen ska kommunens hemsida uppdateras med aktuell information om händelsen. Informationen finns även vid kommunens förutbestämda informationsplatser.
9 Uppföljning, utvärdering och lärande
9.1 Uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten
Kommunen ska genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten. Smedjebackens kommun gör detta genom ett internkontrollreglemente fastställd av kommunfullmäktige. Begreppet internkontroll innebär att man på ett strukturerat sätt håller ordning på sin verksamhet. Kontroll sker årligen av ett antal utvalda rutiner.
Kommunens revisorer gör årligen stickprovskontroller av dokumentationen. Räddningstjänstens verksamhetssystem Daedalos, samt skrivna instruktioner används som underlag vid egenkontrollen.
Varje vecka vid beredskapsbyte träffas befälen för att reflektera över senaste insatserna, vad gäller förlopp, orsak och genomförande med rutiner, metoder och utrustning. Det leder ibland till ändrade rutiner och metoder, ny utrustning som snarast införs och övas av räddningsstyrkorna.
9.2 Undersökning av olycksförloppet
Räddningstjänsten i Smedjebacken ansvarar för att alla olyckor som föranlett räddningsinsats undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Det görs bland annat genom att samtliga räddningsinsatser registreras i ett händelserapporteringssystem och skickas till MSB.
Vid insatser som anses extra intressanta ur någon aspekt genomförs särskild olycksundersökning.
Dessa kan vara:
1. Olyckor med dödsfall.
2. Brand i byggnad. (VB i samverkan med RL bedömer).
3. Trafikolycka med svåra personskador.
4. Misstanke om anlagd brand.
5. Insatser där egen personal skadas.
6. När VB beslutar om undersökning.
Bilaga A: Dokumentförteckning
20 § Kommunen ska i bilaga till handlingsprogrammet ange en förteckning över relevanta avtal som kommunen träffat med anledning av det som kommunen beskriver i sitt handlingsprogram. De avtal som anges ska vara de som gäller vid tidpunkten för varje handlingsprograms fastställande.
21 § Kommunen ska i bilaga till handlingsprogrammet ange till handlingsprogrammet närliggande, relevanta dokument och vem som har beslutat dessa och när. De dokument som anges ska vara de som gäller vid tidpunkten för varje handlingsprograms fastställande.
RDM-avtal RiS-avtal
Övriga RTJ Gränslös räddningstjänstsamverkan Dalarna, Skinnskatteberg, Nerike Räddningstjänst.
IVPA RVR
Krisstöd och FRG
Bilaga B: Beskrivning av samråd
Samråd skickas till : Räddningstjänsten DalaMitt
Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Skinnskatteberg Xxxxxx Xxxxxxxx
Region Dalarna Länsstyrelsen Dalarna MSB
Kommunal Smedjebacken Vision Smedjebacken
Brandmännens Riksförbund Smedjebacken
Sida 44 av 44