DIREKTIV FÖR FÖRHANDLINGARNA OM INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER FÖR AVTAL MELLAN EU OCH SCHWEIZ SOM RÖR DEN INRE MARKNADEN SAMT AVTAL SOM UTGÖR GRUNDEN FÖR SCHWEIZ PERMANENTA BIDRAG TILL UNIONENS SAMMANHÅLLNING OCH FÖR SCHWEIZ ASSOCIERING TILL UNIONSPROGRAM
DIREKTIV FÖR FÖRHANDLINGARNA OM INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER FÖR AVTAL MELLAN EU OCH SCHWEIZ SOM RÖR DEN INRE MARKNADEN SAMT AVTAL SOM UTGÖR GRUNDEN FÖR SCHWEIZ PERMANENTA BIDRAG TILL UNIONENS SAMMANHÅLLNING OCH FÖR SCHWEIZ ASSOCIERING TILL UNIONSPROGRAM
Institutionella bestämmelser
Allmänna principer
Parternas gemensamma mål bör vara att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet på den inre marknaden. I detta syfte bör förhandlingarna leda till överenskomna institutionella bestämmelser som kommer att ingå i alla befintliga och framtida avtal mellan EU och Schweiz som rör den inre marknaden.
Med tanke på detta mål bör de institutionella bestämmelserna återspegla följande grundläggande principer och inbegripa följande delar:
Enhetlig tolkning och tillämpning av unionens regelverk: en skyldighet att tolka och tillämpa unionens regelverk, inbegripet bestämmelser om statligt stöd, på ett enhetligt sätt på hela den inre marknaden. Detta kräver att avtalen med Schweiz och de unionsakter som det hänvisas till i avtalen tolkas och tillämpas i enlighet med EU-domstolens rättspraxis, både före och efter undertecknandet av motsvarande avtal.
Dynamisk anpassning: en skyldighet för parterna att säkerställa en dynamisk anpassning av de avtal med Schweiz som rör den inre marknaden till utvecklingen av unionens regelverk, genom ett lämpligt beslutsförfarande och en maximal tidsfrist för den schweiziska rättsordningens anpassning till unionens relevanta regelverk.
Tvistlösning: en effektiv mekanism för tvistlösning som skyddar EU-domstolens behörighet att tolka unionsrätten. För detta ändamål bör en oberoende skiljedomstol inrättas för att lösa tvister. Om tillämpningen av bestämmelserna i avtalen inbegriper unionsrättsliga begrepp bör skiljedomstolen vara skyldig att hänskjuta en fråga till Europeiska unionens domstol som fattar ett beslut som är rättsligt bindande för skiljedomstolen.
Samband mellan avtal: det förfarande som ska följas om en av parterna anser att den andra parten inte har följt skiljedomstolens beslut, inbegripet möjligheten för den parten att vidta proportionella och effektiva kompensationsåtgärder i det berörda avtalet eller i något annat avtal som rör den inre marknaden, inbegripet tillfälligt upphävande helt eller delvis av sådana avtal. De befintliga bestämmelserna om uppsägning av de avtal mellan EU och Schweiz som ingicks i april 2002 bör bibehållas.
De institutionella lösningarnas framåtblickande karaktär: de institutionella bestämmelser som fastställs i förhandlingarna bör gälla för och vara identiska i befintliga och framtida avtal som rör den inre marknaden, med förbehåll för tekniskt motiverade anpassningar.
Tillämpning av de institutionella bestämmelserna
Befintliga avtal med Schweiz som rör den inre marknaden
De befintliga avtalen med Schweiz som rör den inre marknaden bör ändras så att de inkluderar identiska institutionella bestämmelser som fastställts i förhandlingarna.
I synnerhet bör följande befintliga avtal som rör den inre marknaden övervägas för införande av institutionella bestämmelser som kommer att förhandlas fram:
Avtalet om fri rörlighet för personer.
Avtalet om luftfart.
Avtalet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.
Avtalet om handel med jordbruksprodukter.
Avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.
Framtida avtal med Schweiz som rör den inre marknaden
De institutionella bestämmelser som kommer att bli föremål för förhandlingarna bör i lämpliga fall även tillämpas på alla framtida avtal som rör den inre marknaden och som kan komma att ingås med Schweiz, även de avtal för vilka förhandlingar redan har bemyndigats, särskilt på områdena el och livsmedelssäkerhet. De bör tillämpas på motsvarande sätt i det framtida avtalet om hälsa, i de fall det avtalet föreskriver att Schweiz ska delta i EU:s mekanismer och nätverk.
Förhandlingar om avtal som ger Schweiz tillträde till ytterligare sektorer av den inre marknaden bör inte slutföras innan förhandlingarna om institutionella bestämmelser har slutförts.
Statligt stöd
I syfte att säkerställa lika konkurrensvillkor på den inre marknaden bör regler om statligt stöd som är tillämpliga på EU:s medlemsstater och Schweiz åtminstone inkluderas i avtalet om luftfart och avtalet om gods- och persontransporter på väg och järnväg, samt i framtida avtal som rör den inre marknaden, inbegripet ett avtal om el. Dessutom bör granskningen av statligt stöd grunda sig på materiella och formella regler som är likvärdiga med dem som tillämpas inom EU.
Schweiz bidrag till unionens sammanhållning
Förhandlingarna bör också omfatta ett avtal mellan EU och Schweiz som tillhandhåller en grund för Schweiz regelbundna, ömsesidigt överenskomna och rättvisa bidrag till unionens sammanhållning. Ett sådant bidrag är en central motprestation för Schweiz deltagande i den inre marknaden. Avtalet bör därför inrätta en långsiktig finansiell mekanism för Schweiz bidrag till ekonomisk och social sammanhållning inom EU.
Det första bidraget inom ramen för den permanenta mekanismen bör omfatta ett ytterligare finansiellt åtagande som omfattar perioden mellan slutet av 2024 och den permanenta mekanismens ikraftträdande. Detta åtagande bör vederbörligen återspegla Schweiz och EU:s nivå av partnerskap och samarbete under den perioden.
Förhandlingarna bör omfatta ett fristående avtal som bör innehålla de allmänna villkoren för Schweiz deltagande i unionsprogram.
Avtalet bör uppfylla följande delar:
Säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner för Schweiz avseende deltagande i unionsprogrammen.
Föreskriva villkoren för deltagande i unionsprogrammen, inbegripet beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program, och deras administrativa kostnader. Dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.
Inte ge Schweiz befogenhet att fatta beslut om unionsprogrammen, såvida inte sådana befogenheter föreskrivs i motsvarande unionsinstrument.
Garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.
Avtalet bör fastställa nivån på Schweiz ekonomiska bidrag till unionens allmänna budget.
Avtalet bör innehålla regler om sund ekonomisk förvaltning i samband med unionsfinansiering. Avtalet bör särskilt fastställa ett tillräckligt skydd av unionens ekonomiska intressen, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, påförande av administrativa sanktioner och återkrav av pengar. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Xxxx) får utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats. Europeiska åklagarmyndigheten får utreda och lagföra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.
Kommissionen bör under förhandlingarna bedöma möjligheten att införa en klausul om provisorisk tillämpning med retroaktiv verkan.
Avtalet bör innehålla regler för Schweiz deltagande i unionsprogrammens styrningsstrukturer, med förbehåll för villkoren i motsvarande unionsinstrument.
Avtalet bör innehålla möjligheten till Schweiz framtida associering till andra unionsprogram genom ett eller flera protokoll till avtalet. Sådana protokoll bör antas genom ett förenklat förfarande av ett organ som inrättats enligt avtalet.
Avtalet bör vara förenligt med EU:s politik och mål på området.
Särskilda principer
Protokollet eller protokollen om deltagande i Horisont Europa, Euratoms forsknings- och utbildningsprogram, verksamheten i det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi, programmet för ett digitalt Europa och Erasmus+ bör innehålla särskilda villkor för Schweiz deltagande i dessa program.
När det gäller Xxxxxxxxxx bör allmänna principer och särskilda villkor för Schweiz deltagande i Copernicuskomponenten i EU:s rymdprogram och rymdverksamhet, eller delar därav, fastställas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordningen om EU:s rymdprogram, särskilt artiklarna 3 c, 7 och 24.
Avtal om fri rörlighet för personer
Fri rörlighet för personer och ställning som varaktigt bosatta
Utan att det påverkar skyldigheten att införliva befintlig och framtida unionslagstiftning i avtalet om fri rörlighet för personer och med respekt för principerna om icke-diskriminering mellan medlemsstaterna och ömsesidighet, kan det bli nödvändigt att enas om särskilda begränsade anpassningar av unionens befintliga regelverk på området fri rörlighet för personer. Dessa skulle kunna gälla förstärkt skydd mot utvisningar, permanent uppehållstillstånd för ekonomiskt inaktiva EU-medborgare, krav på biometriska kännetecken på nationella identitetskort och befintliga undantag från samordningen av de sociala trygghetssystemen1. Eventuella anpassningar bör inte leda till en minskning av de rättigheter som EU-medborgare för närvarande åtnjuter enligt avtalet om fri rörlighet för personer. Dessutom bör det säkerställas att EU-medborgare inte diskrimineras vid förvärv av ställning som varaktigt bosatta. Hänsyn kan också behöva tas till beskrivningar av åtgärder som för närvarande är tillåtna enligt relevant unionslagstiftning när det gäller uppehållsrätt för personer som inte har permanent uppehållstillstånd, samt anmälningsskyldigheter för schweiziska arbetsgivare om arbetstagare som påbörjar anställning och för egenföretagare från EU som etablerar sig i Schweiz.
Utstationering av arbetstagare
Utan att det påverkar skyldigheten att införliva befintlig och framtida unionslagstiftning om utstationering av arbetstagare i avtalet om fri rörlighet för personer, kan det bli nödvändigt att enas om särskilda anpassningar för att ta hänsyn till särdragen på den schweiziska arbetsmarknaden och säkerställa tillämpningen av avtalet. Utan att det påverkar principerna om icke-diskriminering, motivering och proportionalitet bör dessa anpassningar begränsas till förhandsanmälan av gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster för att underlätta kontroller inom specifika sektorer på grundval av riskbedömningar, ställande av en finansiell garanti för tjänsteleverantörer som inte uppfyllt sina tidigare finansiella skyldigheter och krav på egenföretagare när det gäller tillhandahållande av tydligt begränsade och specificerade handlingar. Unionen får också godkänna att Schweiz inte bör vara bundet av framtida ändringar av unionens rättsliga instrument på området för utstationering av arbetstagare om dessa ändringar på ett verkningsfullt sätt försvagar eller sänker skyddsnivån för utstationerade arbetstagare med avseende på arbets- och anställningsvillkor, särskilt löner och ersättningar.
Avtalet om gods- och persontransporter på väg och järnväg
Utan att det påverkar skyldigheten att införliva befintlig och framtida unionslagstiftning på de områden som omfattas av avtalet om gods- och persontransporter på väg och järnväg kan särskilda begränsade anpassningar på detta område överenskommas. Dessa bör inte ändra avtalets tillämpningsområde, som omfattar internationell persontransport, med undantag för rent inhemska schweiziska transporter (dvs. nationella långväga, regionala och lokala transporter).
1Beslut nr 1/2012 av Gemensamma kommittén som inrättats genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer av den 31 mars 2012 om ersättande av xxxxxx XX (Samordningen av socialförsäkringssystemen) till avtalet (EUT L 103, 13.4.2012, s. 51).
SV SV