Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, xxx.xx.xx ISSN 1102-7460

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse;

beslutade Ange datum.

Finansinspektionen föreskriver1 följande med stöd av försäkringsrörelseförord- ningen (2011:257) och lämnar följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som kompletterar försäkringsrörelselagen (2010:2043), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X av den X 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) samt [tekniska standarder för genomförande/tekniska standarder för tillsyn].

2 § Föreskrifterna gäller för

1. försäkringsaktiebolag,

2. ömsesidiga försäkringsbolag,

3. försäkringsföreningar, och

4. pensionsstiftelser.

Föreskrifterna ska, i enlighet med 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), tillämpas på gruppnivå.

3 § För en pensionsstiftelse gäller endast bestämmelserna om lämplighetsprövning i 10 kap. 2 och 9 §§ i tillämpliga delar.

4 § Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X om inte något annat anges.

FFFS 200X:X

Utkom från trycket Ange datum

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1, Celex 32009L0138), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiven 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med avseende på befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, Celex 32013L0036).

2 kap. Tillstånd m.m.

1 § Bestämmelser om tillstånd att driva försäkringsrörelse finns i 2 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Genomsnittlig begravningskostnad

2 § Den genomsnittliga begravningskostnad som avses i 1 kap. 20 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska motsvara 60 procent av det prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110).

Verksamhetsplan

3 § En sådan verksamhetsplan som avses i 2 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla

1. uppgifter om

a) den typ av risker eller åtaganden som försäkringsföretagets verksamhet ska omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

b) uppskattat antal anställda och ett schema över företagets organisation,

c) företagets företagsstyrningssystem enligt 10 kap. 1 § försäkringsrörelselagen.,

d) grundprinciper för avgiven och mottagen återförsäkring,

e) vilka poster i primärkapitalet som motsvarar minimikapitalkravet enligt 8 kap. 12–19 §§ försäkringsrörelselagen,

f) uppskattade kostnader för att bygga upp en administration och övriga nödvändiga företagsfunktioner samt för ändamålet avsatt kapital, och

g) det huvudsakliga innehållet i de styrdokument och riktlinjer som företaget ska ha för verksamheten,

2. prognoser över

a) solvensbalansräkning enligt 5 kap. 1 § försäkringsrörelselagen, och

b) intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för mottagen och avgiven återförsäkring,

3. skattningar av

a) solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1–11 §§ försäkringsrörelselagen och uppgifter om företaget använt

– den standardformel som avses i 8 kap. 5 § försäkringsrörelselagen,

– förenklade beräkningar enligt 8 kap. 11 § försäkringsrörelselagen, eller

– en intern modell enligt 9 kap. försäkringsrörelselagen,

b) minimikapitalkravet enligt 8 kap. 12–14 §§ försäkringsrörelselagen och uppgifter om företaget har använt den justering som avses i

– 8 kap. 14 § första meningen försäkringsrörelselagen, eller

– 8 kap. 14 § andra meningen försäkringsrörelselagen, och

c) de medel som är avsedda att täcka de försäkringstekniska avsättningarna, minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

4 § Ett försäkringsföretags skattningar enligt 3 § 3 ska grundas på den prognos över solvensbalansräkningen som avses i 3 § 2 a.

5 § Ett försäkringsföretags prognoser enligt 3 § 2 ska avse det antal år som det beräknas ta till dess att företaget redovisar en bestående vinst.

Prognoserna ska dock alltid avse minst tre räkenskapsår.

6 § En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ska driva livförsäkrings- rörelse ska, utöver vad som anges i 3 §, innehålla

1. en särskild redogörelse för innehållet i de interna regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som företaget ska ha enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

2. uppgifter om vem företaget avser att utse som centralt funktionsansvarig i frågor om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

7 § En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ska driva sådan verksamhet med assistans som avses i 2 kap. 11 § 18 försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska, utöver vad som anges i 3 §, innehålla uppgifter om de resurser som står till förfogande för en sådan assistans.

8 § En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ingår i, eller kan antas komma att ingå i, en sådan grupp som avses i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska innehålla en schematisk översikt över gruppens struktur, uppgifter om de enskilda företag som ingår i gruppen samt deras eventuella ägande i försäkringsföretaget. Uppgifter ska lämnas om samtliga led som ingår i ägar- kedjan.

I verksamhetsplanen ska det även anges om företaget ingår i, eller kan antas komma att ingå i, ett finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Ansökan om ändring av tillstånd

9 § Ett försäkringsföretag ska tillämpa bestämmelserna i 3–8 §§ i tillämpliga delar när det ansöker om ändring av ett tillstånd som Finansinspektionen meddelat.

Fördelning av risker på försäkringsklasser

Skadeförsäkringsklasser

10 § När det gäller tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska försäkrings- företaget hänföra följande risker till de skadeförsäkringsklasser som anges i 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

1. Olycksfall (inklusive arbetsskador och yrkessjukdomar):

a) avtalade försäkringsbelopp,

b) skadeersättningar,

c) kombinationer av båda ovanstående,

d) passagerarskada.

2. Sjukdom:

a) avtalade försäkringsbelopp,

b) skadeersättningar,

c) kombinationer av båda ovanstående.

3. Landfordon (andra än spårfordon):

All skada på eller förlust av

a) motordrivna landfordon,

b) andra landfordon.

4. Spårfordon:

All skada på eller förlust av spårfordon.

5. Luftfartyg:

All skada på eller förlust av luftfartyg.

6. Fartyg:

All skada på eller förlust av

a) fritidsbåtar,

b) fiskefartyg,

c) flod- och kanalfartyg,

d) insjöfartyg,

e) kustfartyg,

f) högsjöfartyg.

7. Godstransport (varor, bagage och allt annat gods):

All skada på eller förlust av gods under transport oavsett transportmedel.

8. Brand och naturkrafter:

All skada på eller förlust av egendom (annan än egendom som omfattas av klasserna 3–7, som orsakas av

a) brand,

b) explosion,

c) storm,

d) annan naturkraft än storm,

e) atomenergi,

f) jordskred.

9. Xxxxx xxxxxxxx:

All skada på eller förlust av egendom (annan än egendom som omfattas av klasserna 3–7, som orsakas av hagel, frost, eller av någon annan händelse, t.ex. stöld, med undantag för de händelser som anges under klass 8.

10. Motorfordonsansvar:

All ansvarighet som uppkommer genom användning av motordrivna landfordon (inklusive fraktförares ansvar).

11. Luftfartygsansvar:

All ansvarighet som uppkommer genom användning av luftfartyg (inklusive fraktförares ansvar).

12. Fartygsansvar:

All ansvarighet som uppkommer genom användning av fartyg, såväl skepp som båtar, i högsjöfart, i kustfart, på insjöar, floder eller kanaler (inklusive fraktförares ansvar).

13. Allmän ansvarighet:

All annan ansvarighet än sådan som avses i klasserna 10–12.

14. Kredit:

a) allmän insolvens,

b) exportkredit,

c) avbetalningskredit,

d) hypotekskredit,

e) lantbrukskredit.

15. Borgen:

a) direkt borgen,

b) indirekt borgen.

16. Annan förmögenhetsskada:

a) anställnings- och arbetslöshetsrisker,

b) allmän inkomstförlust,

c) dåligt väder,

d) förlust av förmån,

e) fortlöpande allmänna omkostnader,

f) oförutsedda handelsomkostnader,

g) förlust till följd av nedgång i marknadsvärde,

h) hyres- eller intäktsförlust,

i) indirekt handelsförlust annan än vad som anges ovan,

j) ekonomisk förlust som inte är förenad med handel,

k) annan ekonomisk förlust.

17. Rättsskydd:

Rättegångskostnader och andra kostnader i rättsliga angelägenheter.

18. Assistans:

Räddningstjänster som tillhandahålls personer som råkat i svårigheter under resa eller vid vistelse utanför hemorten eller den stadigvarande bostaden.

Gruppering av skadeförsäkringsklasser

11 § Om ett tillstånd omfattar två eller flera skadeförsäkringsklasser ska en sådan grupp av klasser betecknas på följande sätt:

a) klasserna 1 och 2: ”Olycksfall- och sjukförsäkring”,

b) passagerarskada under klass 1 samt klasserna 3, 7 och 10: ”Motorfordons- försäkring”,

c) passagerarskada under klass 1 samt klasserna 4, 6, 7 och 12 ”Sjö- och transport- försäkring”,

d) passagerarskada under klass 1 samt klasserna 5, 7 och 11: ”Luftfartsförsäkring”,

e) klasserna 8 och 9: ”Försäkring mot brand och annan skada på egendom”,

f) klasserna 10–13: ”Ansvarsförsäkring”,

g) klasserna 14 och 15: ”Kredit- och borgensförsäkring”,

h) samtliga klasser: ”Försäkring i samtliga skadeförsäkringsklasser”.

Livförsäkringsklasser

12 § När det gäller tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska följande risker hänföras till de livförsäkringsklasser som anges i 2 kap. 12 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043).

I. Livförsäkring och tilläggsförsäkring:

a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera personers liv

– vid dödsfall,

– vid avtalad slutålder,

– vid dödsfall eller vid avtalad slutålder,

– i form av återbetalning av erlagda premier,

– i form av livräntor.

b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt a

– vid personskada, inklusive arbetsoförmåga,

– vid dödsfall till följd av olycksfall,

– vid invaliditet till följd av olycksfall eller sjukdom,

– i form av premiebefrielse.

II. Giftermåls- och födelseförsäkring:

a) försäkring som utfaller vid giftermål,

b) försäkring som utfaller vid födelse.

III. Försäkring i klasserna i I.a, II.a och II.b som är anknuten till fonder vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

IV. Sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder och som inte

får sägas upp av försäkringsföretaget eller får sägas upp endast under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

13 § Bestämmelserna i 10–12 §§ gäller i tillämpliga delar även för mottagen återförsäkring.

3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

1 § Bestämmelser om verksamhet i ett annat land inom EES finns i 3 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

2 § En sådan verksamhetsplan som avses i 3 kap. 1 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska även innehålla uppgifter om

1. den typ av risker eller åtaganden som försäkringsföretagets verksamhet ska omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

2. grundprinciper för avgiven och mottagen återförsäkring,

3. uppskattade kostnader för att bygga upp en administration och för ändamålet avsatt kapital,

4. uppskattade driftskostnader, däribland allmänna omkostnader och provisioner, utöver uppbyggnadskostnader, och

5. uppskattade premier eller bidrag samt försäkringsersättningar.

De uppgifter som avses i första stycket 4 och 5 ska avse de första tre räkenskapsåren för den verksamheten.

3 § En verksamhetsplan enligt 3 kap. 1 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) för ett försäkringsföretag som avser att driva sådan verksamhet med assistans som avses i 2 kap. 11 § 18 försäkringsrörelselagen ska, utöver vad som anges i 2 §, även innehålla uppgifter om de resurser för assistans som står till förfogande för en sådan assistans.

4 kap. Försäkringstekniska avsättningar

1 § Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar finns i 5 kap. försäkrings- rörelselagen (2010:2043) och avdelning 1 kapitel 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Allmänna råd

Vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna bör försäkringar och risker fördelas på affärsgrenar enligt bilaga 3.

Allmänt om beräkning av försäkringstekniska avsättningar

2 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar försäkringstekniska avsättningar basera den på information från de finansiella marknaderna och med allmänt tillgängliga uppgifter om försäkringsrisker.

3 § Ett försäkringsföretag ska, om de framtida kassaflödena till följd av ingångna försäkringsavtal har en motsvarighet i kassaflöden hos finansiella instrument för vilka det finns ett pålitligt marknadsvärde, använda detta marknadsvärde när det beräknar de försäkringstekniska avsättningarna.

Om det marknadsvärde som avses i första stycket används ska företaget inte göra någon separat beräkning av riskmarginal.

4 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar försäkringstekniska avsättningar beakta alla inkommande och utgående kassaflöden som uppkommer fram till dess att försäkringsåtagandena slutligen reglerats. Alla ersättningar som företaget förväntar sig att utbetala, oavsett om de är garanterade genom avtal eller inte, ska beaktas vid beräkningen.

Ackumulerade vinster enligt 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), som uppfyller förutsättningarna för att klassificeras som nivå 1 i enlighet med 7 kap. 7 och 8 §§ försäkringsrörelselagen, ska inte beaktas vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

Beräkning av den bästa skattningen

Allmänt om beräkning av den bästa skattningen

6 § Den bästa skattningen kan beräknas antingen individuellt för varje försäkringsavtal eller kollektivt med en vedertagen försäkringsmatematisk metod.

7 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen utgå ifrån uppdaterad och trovärdig information och använda realistiska antaganden. Företagets beräkning ska utföras med lämpliga försäkringsmatematiska och statistiska metoder och företaget ska ta hänsyn till nuvärden genom att använda riskfria räntesatser för relevanta durationer.

Företaget ska vid beräkningen enligt första stycket ta hänsyn till samtliga framtida kostnader som företaget kommer ha då det reglerar försäkringsåtagandena. Hänsyn ska också tas till framtida kostnadsökningar, inklusive inflation avseende driftskostnader och försäkringsersättningar.

8 § Ett försäkringsföretag får när det beräknar den bästa skattningen använda approximationer, om

1. företaget inte har tillräcklig data av tillfredsställande kvalitet för att kunna använda en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod vid beräkningen, och

2. företaget kan visa att en sådan användning av approximationer är lämplig.

Finansiella garantier och optioner

9 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen bedöma värdet av en option utifrån

1. kostnaden för försäkringsföretaget om optionen utnyttjas, och

2. sannolikheten för att optionen kommer att utnyttjas.

10 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen beakta hur värdet av finansiella garantier och optioner påverkas av framtida förändringar i finansiella och andra förhållanden.

Jämförelse med gjorda erfarenheter

11 § Ett försäkringsföretag ska upprätta processer och metoder för att säkerställa att bästa skattningar och de antaganden som dessa bygger på regelbundet jämförs med gjorda erfarenheter.

Om en sådan jämförelse visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och företagets beräknade bästa skattningar, ska företaget göra lämpliga anpassningar av de försäkringsmatematiska metoder som används och de antaganden som görs.

Avgiven återförsäkring

12 § Ett försäkringsföretag ska, när det beräknar de belopp som kan fås enligt återförsäkringsavtal eller från specialföretag, beakta tidsdifferensen mellan återkraven och betalningarna. I beräkningen ska företaget även beakta sannolikheten för fallissemang hos motparten och den förlust som detta skulle orsaka.

Särskilt om beräkning av den bästa skattningen för skadeförsäkring

13 § Ett försäkringsföretag som driver direkt skadeförsäkringsrörelse ska när det beräknar den bästa skattningen av kostnaden för inträffade och rapporterade försäkringsfall, utöver vad som anges i 2–12 §§ ovan, beakta skadetyp, förväntad försäkringsersättning och förväntad regleringstid.

Allmänna råd

Ett försäkringsföretag som driver direkt skadeförsäkringsrörelse bör upprätta ett skaderegister. Det bör för ett försäkringsfall framgå skadetidpunkt, tidpunkt för när ärendet registreras, förväntad försäkringsersättning, tidpunkt för senaste värdering och vem som är handläggare. Det bör även gå att få fram uppgifter om gjorda betalningar, reservändringar och aktuell reserv från registret. Uppgifterna kan då det är lämpligt avse aggregerad nivå.

Särskilt om beräkning av bästa skattningen för livförsäkring m.m.

14 § Ett försäkringsföretag som driver direkt livförsäkringsrörelse ska vid beräkningen av den bästa skattningen beakta vad som anges i 13 § i tillämpliga delar.

Riskfria räntesatser för relevanta durationer

Interpolering och extrapolering av riskfria räntesatser

15 § Ett försäkringsföretag ska då det fastställer riskfria räntesatser för relevanta durationer använda information som är härledd från relevanta finansiella instrument. För löptider där marknaderna för relevanta finansiella instrument eller

för obligationer inte är djupa, likvida och transparenta, ska företaget interpolera och extrapolera riskfria räntesatser.

Företagets metoder för interpolering och extrapolering ska vara förenliga med de metoder som används av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Matchningsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer

16 § Ett försäkringsföretag får efter medgivande från Finansinspektionen använda matchningsjusterade riskfria räntesatser för relevanta durationer när det beräknar den bästa skattningen av en portfölj av livförsäkringsåtaganden, inbegripet livräntor och sjukräntor som härrör från skadeförsäkringskontrakt, förutsatt att följande krav är uppfyllda:

1. Tillgångsportföljen, som svarar mot försäkringsåtagandena, består av obligationer och andra tillgångar som har liknande kassaflödesegenskaper.

2. Tillgångsportföljen enligt 1 förändras inte under försäkringsåtagandenas livslängd. Om det sker materiella förändringar i kassaflödena får förändringar i tillgångsportföljen dock göras för att bevara överensstämmelsen i kassaflödena mellan tillgångsportföljen och åtagandena.

3. Tillgångsportföljen enligt 1 förvaltas separat och kan inte användas för att täcka förluster som uppstår inom företagets övriga verksamheter.

4. Kassaflödena för tillgångsportföljen enligt 1 kan inte ändras av den som har emitterat tillgångarna eller annan tredje part, såvida inte försäkringsföretaget tillförsäkras tillräcklig kompensation för att kunna uppnå samma kassaflöden genom att återinvestera i tillgångar med likvärdig eller bättre kreditkvalitet.

5. Det förväntade kassaflödet från tillgångsportföljen enligt 1 återspeglar fullständigt vart och ett av de förväntade kassaflödena som avser portföljen av åtaganden, i samma valuta. Risker till följd av bristande matchning mellan tillgångsportföljen och försäkringsåtagandena är inte väsentliga i förhållande till de inneboende riskerna i den verksamhet där matchningsjusteringen används.

6. De försäkringsavtal som svarar mot försäkringsåtagandena ger inte upphov till framtida inbetalningar av premier.

7. Försäkringsåtagandena innehåller endast försäkringsriskerna livsfallsrisk, kostnadsrisk, omprövningsrisk, annullationsrisk och dödsfallsrisk. Om försäkringsåtagandena innehåller dödsfallsrisk ökar inte värdet av den bästa skattningen med mer än 5 procent i det stresstest för dödsfallsrisk som avses i artikel 52 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

8. Försäkringsavtalen som svarar mot försäkringsåtagandena innehåller inte optioner för försäkringstagaren. Avtalen får dock innehålla en möjlighet att helt eller delvis avsluta försäkringen i förtid, om värdet på tillgångarna med säkerhet överstiger värdet av åtagandet vid den tidpunkt då valmöjligheten utnyttjas.

9. Försäkringsåtaganden som svarar mot ett försäkringskontrakt inte delas upp då portföljen av försäkringsåtaganden fastställs.

17 § Ett försäkringsföretag får inte använda matchningsjustering av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer i fråga om försäkringsåtaganden för vilka dessa räntesatser justerats med användning av volatilitetsjusteringen enligt 23 §

eller justerats med användning av övergångsåtgärder för riskfria räntesatser enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Beräkning av matchningsjusteringen

18 § Den matchningsjustering som avses i 16 § ska motsvara skillnaden mellan de båda årliga räntesatser, beräknade som en enda diskonteringsräntesats, som när de tillämpas på kassaflödena för portföljen av försäkringsåtaganden, ger värden som är lika med

1. värdet på tillgångsportföljen enligt 5 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

2. bästa skattningen av försäkringsåtagandena beräknad i enlighet med 5 kap. 6 § försäkringsrörelselagen.

Matchningsjusteringen ska beräknas separat för varje valuta.

Närmare bestämmelser om värderingen av tillgångsportföljen finns i artikel 53 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

19 § När ett försäkringsföretag beräknar matchningsjusteringen ska det inte inkludera den grundläggande räntedifferens som återspeglar de risker avseende tillgångsportföljen som företaget fortsatt har kvar.

20 § Ett försäkringsföretag ska beräkna den grundläggande räntedifferensen som avses i 19 § som summan av räntedifferenserna över de riskfria räntesatserna som motsvarar:

1. sannolikheten för fallissemang bland tillgångarna, och

2. den förväntade förlust som följer av en nedgradering av tillgångarna i kreditkvalitet.

Närmare bestämmelser om beräkningen av den grundläggande räntedifferensen finns i artikel 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

21 § Ett försäkringsföretag ska om det behövs öka den grundläggande räntedifferensen för att matchningsjusteringen för tillgångar som inte har fullgod kreditvärdighet (investment grade) inte ska överstiga matchningsjusteringen för tillgångar med fullgod kreditvärdighet i samma tillgångsklass och med samma löptid.

Den grundläggande räntedifferensen för exponeringar mot statsobligationer, som har emitterats av ett land inom EES, ska inte vara lägre än 30 procent av det långfristiga genomsnittet av räntedifferensen över de riskfria räntesatserna för tillgångar i samma tillgångsklass med samma löptid och kreditkvalitet enligt den information som finns tillgänglig på de finansiella marknaderna. För andra tillgångar ska den grundläggande räntedifferensen inte vara lägre än 35 procent av motsvarande långfristiga genomsnitt av räntedifferensen för dessa tillgångar.

Närmare bestämmelser om beräkningen av det långfristiga genomsnittet av räntedifferensen finns i artikel 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

22 § Ett försäkringsföretag ska beräkna den sannolikhet för fallissemang som avses i 20 § första stycket 1 genom att använda statistik över fallissemang för en tillräckligt lång tidsperiod. Den statistik och tidsperiod som används vid beräkningen ska vara relevant för tillgångarna med avseende på deras löptid, kreditkvalitet och tillgångsklass.

Om företaget saknar sådan statistik som avses i första stycket ska den grundläggande räntedifferensen fastställas i enlighet med 21 § andra stycket.

Volatilitetsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer

23 § När ett försäkringsföretag beräknar sådan volatilitetsjustering som avses i 5 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska, för varje relevant valuta, baseras på räntedifferensen mellan den avkastning som kan uppnås på tillgångar som ingår i den referensportfölj som avses i artikel 49 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X, och de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer.

Närmare bestämmelser om beräkningen av räntedifferensen finns i artikel 50 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

24 § Ett försäkringsföretag ska beräkna volatilitetsjusteringen enligt följande. VS = den riskkorrigerade räntedifferensen som avser valuta,

LS = den riskkorrigerade räntedifferensen som avser land,

ÖVS = den eventuellt enligt nedan ökade riskkorrigerade räntedifferensen som avser valuta.

Här är ÖVS = VS + T, där

T= {LS — 2 ∙ VS om LS — 2 ∙ VS > 0 och LS > 100 räntepunkter

0 annars

Därefter beräknas volatilitetsjusteringen VA genom VA = 65% · ÖVS.

25 § Ett försäkringsföretag ska beräkna volatilitetsjusteringen enligt 24 § utifrån

1. den räntedifferens som anges i 23 §,

2. en riskkorrigerad räntedifferens som avser valuta (currency spread), och

3. en riskkorrigerad räntedifferens som avser land (country spread).

Den riskkorrigerade räntedifferens som avser valuta enligt första stycket 2 ska beräknas som andelen av den räntedifferens enligt första stycket 1 som inte är hänförlig till realistiska förväntningar avseende fallissemang, nedgradering av kreditkvalitet eller andra risker som är hänförliga till tillgångar i den referensportfölj som avses i artikel 41 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X. Närmare bestämmelser om beräkningen av den riskkorrigerade räntedifferens som avser valuta enligt första stycket 2 finns i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Den riskkorrigerade räntedifferens som avser länder enligt första stycket 3 ska, för varje relevant land, beräknas på samma sätt som räntedifferensen enligt första

stycket 2, med undantag för att referensportföljen ska vara representativ för de tillgångar i vilka försäkringsföretaget investerar för att täcka bästa skattningen för åtaganden som följer av produkter som sålts på detta lands försäkringsmarknad och som är uttryckta i det landets valuta.

26 § Ett försäkringsföretag ska tillämpa volatilitetsjusteringen på beräkningen av den bästa skattningen för försäkringsåtaganden i fråga om produkter som sålts på ett lands försäkringsmarknad och som är uttryckta i det landets valuta.

27 § Ett försäkringsföretag får endast tillämpa volatilitetsjusteringen på de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer som inte härletts genom interpolering eller extrapolering i enlighet med 15 §. Företagets interpolering och extrapolering av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska baseras på de justerade riskfria basräntesatserna.

28 § Ett försäkringsföretag får inte tillämpa volatilitetsjustering i fråga om försäkringsåtaganden för vilka företaget samtidigt tillämpar matchningsjustering enligt 16 §.

29 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar solvenskapitalkravet enligt 8 kap.

1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) inte beakta risker för förlust av primärkapital till följd av ändringar i volatilitetsjusteringen.

Beräkning av riskmarginal

30 § Ett försäkringsföretag ska beräkna riskmarginalen enligt 5 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) som kostnaden för att hålla en så stor kapitalbas som motsvarar de framtida solvenskapitalkraven, beräknade enligt artiklarna 37–39 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

5 kap. Investeringar

1 § Bestämmelser om investeringar finns i 6 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och 8 kap. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Riskspridning

2 § Ett försäkringsföretag ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar på ett sådant sätt att det undviker överdrivet beroende av en viss tillgång, emittent eller grupp av företag eller av ett geografiskt område samt alltför stor riskackumulering i portföljen som helhet.

Försäkringsföretaget ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar utgivna av en och samma emittent eller av en grupp emittenter eller låntagare med inbördes anknytning på ett sådant sätt att det inte blir en överdriven riskkoncentration för företaget.

Förmånsrättsregister

Grundläggande krav på förande av förmånsrättsregister

3 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister enligt 6 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska föras och förvaras vid företagets huvudkontor.

4 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska föras och förvaras på ett sådant sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Allmänna råd

Försäkringsföretagets förmånsrättsregister bör föras i en läsbar och varaktig form. Förmånsrättsregistret bör förvaras på ett sätt som uppfyller höga krav på tillgänglighet och säkerhet mot skada till följd av brand eller andra orsaker.

5 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska föras och förvaras på ett sådant sätt att företaget kan visa vad registret har innehållit vid varje tidpunkt under de senaste tolv månaderna.

Innehåll i förmånsrättsregister

6 § Det ska av ett försäkringsföretags förmånsrättsregister framgå vilka tillgångar som motsvarar följande slag av avsättningar:

1. garanterad återbäring och garanterade försäkringsåtaganden, och

2. villkorad återbäring och försäkringsåtaganden där försäkringstagaren står risken.

7 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska innehålla uppgifter om

1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna,

2. var tillgångarna som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna förvaras eller är lokaliserade, och

3. värdet på varje enskild tillgång.

Uppgifterna enligt första stycket 2 ska vara så detaljerade att tillgångarna entydigt kan identifieras och spåras av en utomstående part.

Instruktion för förande av förmånsrättsregister

8 § Ett försäkringsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett förmånsrättsregister.

Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och befogenheter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett förmånsrätts- register.

Instruktionen ska även innehålla de principer som företaget tillämpar för beräkning av försäkringstekniska avsättningar och värdering av tillgångar i förmånsrätts- registret.

Brister i förmånsrättsregister

9 § Om ett försäkringsföretags förmånsrättsregister inte längre kan föras enligt de författningar som reglerar detta, eller om ett register inte upptar tillgångar som minst motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna, ska företaget omedelbart anmäla detta till Finansinspektionen.

6 kap. Kapitalbas

1 § Bestämmelser om kapitalbas finns i 7 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och 4 kap. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Klassificering av kapitalbasposter

2 § Ett försäkringsföretag ska klassificera en post som ingår i primärkapitalet, men som inte är upptagen i kapitel 4 avsnitt 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X, enligt 7 kap. 7 och 8 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043). Denna klassificering måste vara godkänd av Finansinspektionen.

3 § Följande poster ska klassificeras som nivå 2 i kapitalbasen efter ett sådant godkännande som anges i 5 §:

1. kreditutrymme hos bank samt garantier som förvaras som säkerhet för försäkringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare och är utfärdade av kreditinstitut som är auktoriserade enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, och

2. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare i fartygsägares ömsesidiga försäkrings- bolag vilka endast försäkrar risker inom försäkringsklasserna 6, 12 och 17 enligt 2 kap. 4 § försäkringsrörelselagen och där verksamheten bygger på variabla bidrag.

I andra ömsesidiga försäkringsbolag än de som anges i första stycket 2 och i försäkringsföreningar får framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare eller medlemmar delas in i nivå 2, om de i väsentlig grad har de egenskaper som anges i 7 kap. 7 och 8 §§ försäkringsrörelselagen och 4 §.

4 § Ett försäkringsföretag ska när det bedömer en posts förlusttäckningsförmåga och efterställdhet enligt 7 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ta hänsyn till både nuvarande och framtida förhållanden.

Krav för godkännande och grunder för värdering av tilläggskapitalposter

5 § Ett försäkringsföretag får, efter medgivande från Finansinspektionen, ta med en post som tilläggskapital enligt 7 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) endast om beloppet återspeglar

1. de berörda motparternas förmåga och vilja att betala,

2. de rättsliga möjligheterna att kräva och få betalning, och

3. erfarenheter från resultat av tidigare framställda krav på betalning av tilläggskapital.

6 § Finansinspektionen får godkänna framtida fordringar grundade på uttaxerings- rätt enligt 7 kap. 5 § 4 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som tilläggskapital endast om försäkringsföretaget har fattat ett beslut om infordran av ytterligare betalningar från delägare eller medlemmar under den kommande tolvmånaders- perioden.

7 § Varje post i ett försäkringsföretags tilläggskapital ska värderas till ett belopp som återspeglar postens förmåga att täcka förluster. Värderingen ska bygga på aktsamma och realistiska antaganden.

När en post i tilläggskapitalet har ett bestämt nominellt värde ska det nominella värdet användas, om detta motsvarar postens förlusttäckningsförmåga.

7 kap. Solvenskapitalkrav

1 § Bestämmelser om beräkning av solvenskapitalkrav finns i 8 och 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), avdelning 1 kapitel 5 och 7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X samt i avdelning 2 kapitel 2 och 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Allmänna råd

Vid beräkning av solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav bör försäkringar och risker fördelas på affärsgrenar enligt bilaga 3.

Allmänt om beräkning av det primära solvenskapitalkravet

2 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar det primära solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) beakta såväl pågående verksamhet som sådana nya åtaganden som förväntas tecknas inom de följande tolv månaderna. När det gäller den pågående verksamheten ska enbart ej förväntade förluster beaktas.

Beräkning av det primära solvenskapitalkravet enligt standardformeln

3 § Ett försäkringsföretag ska beräkna det primära solvenskapitalkravet på följande sätt:

Primärt solvenskapitalkrav =

+ SCR

i, j

∑ Corri, j ⋅ SCRi ⋅ SCR j

imm

Här är Corri, j den post som anges i rad i och kolumn j i följande korrelationsmatris:

i \ j	Mark- nad	Motpart	Xxx	Xxxx- & olycksfall	Skade
Marknad	1	0,25	0,25	0,25	0,25
Motpart	0,25	1	0,25	0,25	0,5
Liv	0,25	0,25	1	0,25	0
Sjuk- & olycksfall	0,25	0,25	0,25	1	0
Skade	0,25	0,5	0	0	1

SCRi betecknar kapitalkravet för riskkategori i och SCRj motsvarande för riskkategori j. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

I beräkningen ska SCRi och SCRj ersättas med följande:

– SCRmarknad är kapitalkravet för marknadsriskkategorin,

– SCRmotpart är kapitalkravet för motpartsriskkategorin,

– SCRliv är kapitalkravet för riskkategorin för livförsäkring,

– SCRsjuk är kapitalkravet för riskkategorin för sjuk- och olycksfallsförsäkring,

– SCRskade är kapitalkravet för riskkategorin för skadeförsäkring.

SCRimm är kapitalkravet för risker i immateriella tillgångar.

4 § När ett försäkringsföretag tillämpar 3 § ska det fördela försäkringsverksamheten på de riskkategorier som bäst motsvarar de underliggande riskernas tekniska karaktär.

Kapitalkrav för immateriella tillgångar

5 § Bestämmelser om att ett försäkringsföretag ska beräkna ett kapitalkrav för immateriella tillgångar, SCRimm, som ska ingå i sammanläggningen för beräkningen av det primära solvenskapitalkravet finns i artikel 87 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

6 § Bestämmelser om hur kapitalkravet för immateriella tillgångar ska beräknas finns i artikel 203 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Justerad sammanläggning av kapitalkrav för undergrupper av risker

7 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar solvenskapitalkravet för marknads- riskkategorin, motpartsriskkategorin, riskkategorin för livförsäkring, riskkategorin för sjuk- och olycksfallsförsäkring och riskkategorin för skadeförsäkring använda följande formel för sammanläggning av kapitalkraven för de undergrupper av risker som ingår i respektive riskkategori.

i, j

∑ Ci, j ⋅ Xi ⋅ X j

Z =

I formeln är Z solvenskapitalkravet för den aktuella riskkategorin. De undergrupper av risker som ingår i den aktuella riskkategorin är R1, R2,…,Rn och kapitalkraven för dessa undergrupper är X1, X2, …, Xn. Ci,j är korrelationskoefficienten för beroendet mellan riskerna i den i:te respektive j:te undergruppen. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

Kapitalkrav för marknadsrisk

8 § Kapitalkravet för marknadsrisk ska täcka följande undergrupper av risker:

1. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar i de durationsberoende räntesatsernas nivåer eller volatilitet (ränterisk),

2. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar av nivåerna eller volatiliteten för marknadspriserna för aktier (aktiekursrisk),

3. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar av nivåerna eller volatiliteten för marknadspriserna för fastigheter (fastighetsprisrisk),

4. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för kreditspreadarna över den riskfria räntan (spreadrisk),

5. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar av nivåerna eller volatiliteten för valutakurserna (valutarisk), och

6. ytterligare risker som härrör från antingen bristande diversifiering av tillgångsportföljen eller stor exponering för fallissemang för en enda emittent eller en grupp av emittenter med inbördes beroenden (marknadskoncentrationsrisk).

9 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för marknadsrisk finns i artikel 164–188 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X .

Symmetrisk justering av kapitalkrav för aktiekursrisk

10 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för aktiekursrisk göra en symmetrisk justering. Justeringen ska baseras på användning av aktieindex.

11 § Bestämmelser om krav på aktieindex och om beräkning av den symmetriska justeringen finns i artikel 172 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Särskild metod för att beräkna kapitalkrav för aktiekursrisk

12 § Ett försäkringsföretag får efter medgivande från Finansinspektionen använda den särskilda metod som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) för att beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk om

1. alla tillgångar och motsvarande skulder som hänför sig till den verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen separeras samt förvaltas och organiseras skilt från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan möjlighet till överföring,

2. den verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen endast bedrivs i Sverige,

3. den genomsnittliga durationen för skulderna som är kopplade till försäkringsföretagets verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen överstiger 12 år, och

4. användningen av den särskilda metod som avses i 8 kap. 8 § försäkrings- rörelselagen uppfyller kraven i 13 §.

13 § Ett försäkringsföretag ska dessutom uppfylla följande krav vid användningen av den särskilda metod som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043):

1. vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska tillgångarna och skulderna som hänför sig till sådan verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen beaktas fullt ut vid bedömningen av diversifieringseffekter, dock utan att detta försämrar skyddet för försäkringstagare och förmånstagare utanför Sverige, och

2. företaget ska visa att det löpande kan inneha placeringar i aktier under den typiska innehavsperiod som anges i 12 § 3, med hänsyn till företagets solvens och likviditet samt dess hantering av matchningsrisker mellan tillgångar och åtaganden.

14 § Ett försäkringsföretag med tillstånd att använda den särskilda metod för beräkning av kapitalkrav för aktiekursrisk som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), får inte använda en annan metod utan Finansinspektionens godkännande.

15 § Bestämmelser om den särskilda metoden för att beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) finns i artikel 170 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Kapitalkrav för motpartsrisk

16 § Kapitalkravet för motpartsrisk ska täcka de risker som försäkringsföretaget är utsatt för till följd av oväntade brister i betalningsförmågan eller försämrad kreditvärdighet hos företagets motparter och gäldenärer under en följande tolvmånadersperiod.

17 § Kapitalkravet för motpartsrisk ska täcka riskreducerande avtal såsom återförsäkringsarrangemang, värdepapperiseringar och derivat samt fordringar på förmedlare och varje annan kreditexponering som inte omfattas av undergruppen för spreadrisk inom riskkategorin marknadsrisk.

18 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för motpartsrisk ta vederbörlig hänsyn till panter eller övriga säkerheter som innehas av företaget eller för dess räkning, och de risker som är förknippade därmed.

19 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för motpartsrisk för varje motpart ta hänsyn till företagets samlade riskexponering mot motparten i fråga, oberoende av den rättsliga formen av motpartens avtalsmässiga förpliktelser gentemot företaget.

20 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för motpartsrisk finns i artikel 189–202 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Kapitalkrav för livförsäkringsrisk

21 § Kapitalkravet för livförsäkringsrisk ska täcka följande undergrupper av risker:

1. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet i fråga om dödlighet, om ökad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar (dödsfallsrisk),

2. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet i fråga om dödlighet, om minskad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar (livsfallsrisk),

3. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet för invaliditet, insjuknande och tillfrisknande (invaliditets- och sjukrisk),

4. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet för driftskostnaderna för försäkringsavtal (driftkostnadsrisk inom livförsäkring),

5. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender för omprövningar av skadelivräntor på grund av ändrade författningar, ändrade rättsliga förhållanden eller ändad hälsostatus hos de försäkrade (omprövningsrisk),

6. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer eller ändrad volatilitet i fråga om uppehåll, upphörande, förnyelse och återköp (annullationsrisk inom livförsäkring), och

7. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantagandena i fråga om extrema eller onormala händelser (katastrofrisker inom livförsäkring).

22 § Bestämmelser om beräkningen av kapitalkravet för livförsäkringsrisk finns i artikel 136–143 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Kapitalkrav för sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk

23 § Kapitalkravet för sjuk- och olycksfallsrisk ska täcka följande undergrupper av risker

1. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp för skadeförsäkringsersättningarna vid den tidpunkt då de tillhandahålls (sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisker för vilka skadeförsäkringsteknik tillämpas),

2. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkrings- åtagandena till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp för livförsäkrings- ersättningarna vid tidpunkten då de tillhandahålls (sjuk- och olycksfallsförsäk- ringsrisker för vilka livförsäkringsteknik tillämpas), och

3. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantagandena i fråga om utbrott av större epidemier och onormal ackumulering av risker under sådana extrema förhållanden (katastrofrisker).

24 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för sjuk- och olycksfallförsäkringsrisk finns i artikel 144–163 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Kapitalkrav för skadeförsäkringsrisk

25 § Kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk ska täcka följande undergrupper av risker

1. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkrings- åtagandena till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp för skadeförsäkrings- ersättningarna (premie- och reservrisker inom skadeförsäkring), och

2. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantagandena i fråga om extrema eller exceptionella händelser (katastrofrisker inom skadeförsäkring).

Bestämmelser om kapitalkrav för annullationsrisk finns i artikel 114 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

26 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk finns i artikel 114–135 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Geografiska specifikationer

27 § Ett försäkringsföretag får när det beräknar kapitalkravet för katastrofrisker inom riskkategorierna skadeförsäkring, livförsäkring respektive sjuk- och olycks- fallsförsäkring, använda geografiska specifikationer i tillämpliga fall.

28 § Bestämmelser om metoder för att beakta geografiska specifikationer finns i artiklarna 116 och 147 samt i bilagorna 3, 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X .

Företagsspecifika parametrar

29 § En ansökan enligt 8 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) om tillstånd att använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräkningen av solvenskapitalkravet (företagsspecifika parametrar), får endast avse en eller flera undergrupper av risker inom skadeförsäkringsrisk, livförsäkringsrisk eller sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk.

30 § Bestämmelser om metoder för att beräkna företagsspecifika parametrar finns i bilaga 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Bestämmelser om ansökningsprocessen finns i ITS förordning (EU) nr X av den X 2015 om X för X om processer för godkännande av företagsspecifika parametrar

Kapitalkrav för operativ risk

31 § Kapitalkravet för operativ risk ska täcka risken för förlust orsakad av

1. att försäkringsföretagets interna rutiner visat sig otillräckliga eller fallerat,

2. personal eller system, eller

3. externa händelser.

Kapitalkravet för operativ risk ska täcka rättsliga risker, men inte risker till följd av strategiska beslut eller ryktesrisker.

32 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för operativ risk finns i artikel 204 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Beräkning av justeringsbelopp

33 § Ett försäkringsföretag ska i fråga om justeringsbeloppet enligt 8 kap.10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) särskilt beakta

1. för livförsäkring; den förlustabsorberande effekten hos villkorad återbäring, och

2. för skadeförsäkring; hur säkerhetsreserven kan nedsättas vid en framtida förlust.

Förenklade beräkningar

34 § Ett försäkringsföretag som använder förenklade beräkningar av kapitalkravet för en specifik risk enligt 8 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska säkerställa att solvenskapitalkravet uppfyller den skyddsnivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen.

35 § Bestämmelser om metoder för förenklingar av standardmodellen för beräkning av kapitalkravet finns i artiklarna 88–112 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X .

8 kap. Interna modeller

1 § Bestämmelser om interna modeller finns i 9 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och avdelning 1 kapitel 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Ansökan om intern modell

2 § Ett försäkringsföretags styrelse ska godkänna en ansökan till Finansinspektionen

1. om tillstånd att använda en intern modell, och

2. om tillstånd för större ändring av en intern modell.

Styrdokument för ändring av en intern modell

3 § Ett försäkringsföretag ska i sina styrdokument för ändring av en intern modell ange de kvantitativa och kvalitativa grunder som företaget ska använda för att fastställa om en ändring ska anses utgöra en större eller mindre ändring.

4 § Ett försäkringsföretag ska när det tillämpar 3 §, beakta att alla mindre ändringar som har gjorts sedan den senast godkända interna modellen sammantaget kan anses utgöra en större ändring.

Ändring av en intern modell

5 § Ett försäkringsföretag ska ha rutiner för hur det ska tillämpa 9 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) under den tid en ansökan om ändring av modellen prövas av Finansinspektionens enligt 9 kap. 7 § andra stycket försäkringsrörelselagen.

Användning av en intern modell

6 § Frekvensen av företagets beräkningar av solvenskapitalkravet med hjälp av en intern modell ska stå i proportion till frekvensen av företagets användning av den interna modellen för de syften som anges i 9 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Statistisk kvalitet

7 § Ett försäkringsföretag ska se till att den interna modellens förmåga att rangordna risker är tillräcklig för att säkerställa att modellen används i stor utsträckning och har en viktig funktion i företagets företagsstyrningssystem, riskhanteringssystem och beslutsprocesser.

8 § Ett försäkringsföretag ska se till att en intern modell omfattar alla betydande risker som företaget är exponerat för, inklusive de risker som anges i 8 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

En partiell intern modell ska omfatta alla betydande risker som ingår i tillämp- ningsområdet enligt 9 kap. 3 § försäkringsrörelselagen.

9 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell beakta framtida förvaltnings- åtgärder som företagsledningen kan förväntas vidta under specifika omständig- heter.

Företaget ska när det beaktar sådana framtida åtgärder ta hänsyn till den tid som det krävs för att genomföra åtgärderna.

Kalibrering

10 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell använda en annan tidsperiod eller ett annat riskmått än vad som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), om det solvenskapitalkrav som härleds ur den interna modellen ger en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkrings- rörelselagen.

11 § Ett försäkringsföretag ska, om inte annat följer av andra stycket, i en intern modell härleda solvenskapitalkravet direkt från den prognostiserade sannolikhetsfördelning som den interna modellen genererar.

Efter medgivande från Finansinspektionen, får ett försäkringsföretag använda approximationer vid beräkningen av solvenskapitalkravet, om företaget kan styrka att det solvenskapitalkrav som härleds ur den interna modellen ger en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Validering

12 § Ett försäkringsföretag ska ha en valideringsprocess som säkerställer att

1. det solvenskapitalkrav som härleds ur en intern modell ger en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

2. den interna modellen kan användas för de syften som anges i 9 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen.

I valideringsprocessen ska statistiska metoder användas.

13 § I valideringsprocessen ska ett försäkringsföretag testa

1. att modellspecifikationen är lämplig,

2. hur känslig den interna modellens resultat är för förändringar av väsentliga antaganden, och

3. att de data som används för den interna modellen är korrekta, fullständiga och lämpliga.

14 § Genom de statistiska metoder som används ska ett försäkringsföretag även validera att sannolikhetsfördelningen är lämplig i förhållande till gjorda erfarenheter och alla väsentliga nya uppgifter och information.

15 § Ett försäkringsföretag ska efter varje fullständig validering av den interna modellen upprätta en rapport med resultaten av valideringen.

Dokumentation

16 § Dokumentationen av den interna modellen ska innehålla en beskrivning av den bakomliggande teorin, de antaganden och den empiriska grund som lett fram till den interna modellens utformning.

9 kap. Företagsstyrning

1 § Bestämmelser om företagsstyrning finns i 10 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och avdelning 1 kapitel 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X .

Allmänna råd

Det styrdokument för riskhantering som ett försäkringsföretag ska ha enligt 10 kap. 2 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) bör beskriva hur

1. företaget säkerställer att det vid tecknande av försäkring genom försäkringsförmedlare gör en egen bedömning av försäkringsriskerna,

2. företaget vid tecknande av mottagen återförsäkring säkerställer att det gör en egen bedömning av de försäkringstekniska uppgifterna från det avgivande försäkringsföretaget, och

3. företaget säkerställer att det gör en särskild värdering av de försäkringstekniska riskerna till följd av upprepad retrocession.

Riskhantering

Riskhanteringsfunktionens särskilda ansvar när en intern modell används

2 § I ett försäkringsföretag som har fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell, ska funktionen för riskhantering löpande svara för att

1. utforma och införa den interna modellen,

2. testa och validera den interna modellen och dess lämplighet samt ta fram och sammanställa resultaten,

3. upprätta dokumentation om den interna modellen, inklusive senare ändringar av den, och

4. rapportera till försäkringsföretagets styrelse om den interna modellens lämplighet, behov av förbättringar samt behov av åtgärder.

Riktlinjer för volatilitetsjustering

3 § Ett försäkringsföretags riktlinjer för volatilitetsjustering enligt 10 kap. 7 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla de kriterier som företaget använder för att tillämpa volatilitetsjusteringen.

Likviditetsplan

4 § Ett försäkringsföretags likviditetsplan enligt 10 kap. 8 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla en prognos över ingående och utgående kassaflöden för de tillgångar och skulder som omfattas av matchningsjusteringen eller volatilitetsjusteringen.

Utvärdering vid användning av matchningsjustering

5 § Ett försäkringsföretag ska när det regelbundet utvärderar användningen av matchningsjustering enligt 10 kap 8 § 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) bedöma

1. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen, inkluderande beräkningen av den grundläggande räntedifferensen och de möjliga effekterna på kapitalbasen av en framtvingad försäljning av tillgångar,

2. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för ändringar i sammansättningen av portföljen med avsatta tillgångar, och

3. effekterna för företaget om det inte skulle använda matchningsjusteringen.

Utvärdering vid användning av volatilitetsjustering

6 § Ett försäkringsföretags regelbundna utvärdering av användningen av volatilitetsjustering, enligt 10 kap. 8 § 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska avse

1. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av volatilitetsjusteringen och de möjliga effekterna på kapitalbasen av en framtvingad försäljning av tillgångar, och

2. effekterna för företaget om företaget inte skulle använda volatilitetsjusteringen.

Utvärdering av företagets känslighet för vissa antaganden

7 § Ett försäkringsföretags regelbundna utvärdering av företagets känslighet för de antaganden som ligger till grund för att fastställa de riskfria räntesatser som används vid beräkningen av den bästa skattningen enligt 10 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska minst omfatta en utvärdering av känsligheten för förändringar i antagandena om

1. vilka finansiella instrument som använts som underlag för extrapoleringen,

2. nivåerna på den långsiktiga jämviktsräntan, och

3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga jämviktsräntan.

Villkor för behörighet för att utföra uppgifter i aktuariefunktionen

8 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen enligt 10 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska uppfylla de krav som anges i 9–13 §§.

Språkkunskaper

9 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen ska ha tillräckliga språkkunskaper med hänsyn till de uppgifter som personen ska utföra.

Allmänna råd

Personen bör ha kunskaper i svenska språket som är tillräckliga för att förstå de delar av regelverket om försäkring som är av betydelse för uppgifterna som personen ska utföra och som i övrigt är lämpliga med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av de inneboende riskerna i företagets verksamhet.

Utbildning

10 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen ska vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola ha fullgjort en grundutbildning som innehåller minst 120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45

högskolepoäng i vardera ämnet. Grundutbildningen ska därutöver ha kompletterats med en masterexamen i försäkringsmatematik.

Utbildningen enligt första stycket ska innehålla eller vara kompletterad med

1. fullgjorda kurser i svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik, och

2. fullgjorda kurser i försäkringsmatematik och finansiell matematik av sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till de uppgifter som personen ska utföra samt omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Allmänna råd

Om uppgifterna avser livförsäkring med inslag av sparande bör de fullgjorda kurserna omfatta kurser i livförsäkringsmatematik och finansiell matematik. Om uppgifterna avser riskförsäkring inom livförsäkring, bör de fullgjorda kurserna omfatta sakförsäkringsmatematik.

Om uppgifterna avser skadeförsäkring bör de fullgjorda kurserna omfatta kurser i sakförsäkringsmatematik. Om uppgifterna avser skadelivräntor bör de fullgjorda kurserna omfatta livförsäkringsmatematik.

11 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen kan uppnå motsvarande kunskaper enligt 10 § genom att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i Sverige eller utomlands. En sådan utbildning kan också ha anordnats av en aktuarieförening.

Allmänna råd

Utbildningen kan t.ex. innehålla en äldre examen i matematisk statistik eller en civilingenjörsutbildning.

Utbildning under uppdragstiden

12 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen ska löpande se till att hans eller hennes insikt är lämplig med hänsyn till de uppgifter som personen ska utföra samt omfattningen och arten av företagets verksamhet, och om det behövs vidareutbilda sig. Personens insikt ska i relevanta delar hålla en god internationell standard.

Erfarenhet

13 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen ska vid tidpunkten då han eller hon tillträder en befattning under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana arbetsuppgifter som ingår i befattningen.

Undantag från krav på behörighet

14 § Finansinspektionen får efter ansökan besluta om undantag från 9–13 §§, om det finns särskilda skäl.

Försäkringstekniska riktlinjer

15 § Ett försäkringsföretags försäkringstekniska riktlinjer som avses i 10 kap. 23 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla uppgifter om företagets viktigaste verksamheter och produkter. För det fall företaget driver någon del av verksamheten separat från företagets övriga verksamhet, t.ex. tjänstepensions- verksamhet eller avgränsad verksamhet som tillämpar särskilda regler efter tillstånd av Finansinspektionen, ska detta särskilt beskrivas.

Allmänna råd

De försäkringstekniska riktlinjerna får innehålla hänvisningar till andra dokument som ska upprättas enligt försäkringsrörelselagen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X

Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring

16 § Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska innehålla försäkrings- företagets principer för hur

1. premier och förmåner bestäms,

2. försäkringstekniska avsättningar beräknas för solvensändamål och för finansiell redovisning,

3. försäkringar återköps och belånas,

4. försäkringars värde kan överföras till en annan försäkring,

5. återbäring och överskott till försäkringstagarna och ersättningsberättigade för- delas,

6. belopp som ska utbetalas bestäms,

7. konsolideringskvoten styrs, och

8. underskott täcks.

17 § De principer som avses i 16 § 1–6 ska, i förekommande fall, inkludera hur företaget väljer antaganden om

1. avkastning,

2. dödlighet och livslängder,

3. sjuklighet, insjuknande och sjuktid, även för premiebefrielseskydd,

4. andra riskaspekter, t.ex. förhöjd risk och optioner inklusive att försäkringen avslutas i förtid, och

5. skatt och driftskostnader.

Av uppgifterna enligt första stycket 2 och 3 ska det framgå om antagandena enbart baseras på observationer från det egna försäkringsbeståndet, eller om de även baseras på allmänt tillgänglig information. Om antagandena, helt eller delvis, baseras på allmänt tillgänglig information ska skälet för detta anges. Av

uppgifterna ska även framgå om justeringar har skett med hänsyn till egenskaperna i företagets egna försäkringsbestånd.

18 § De principer som avses i 16 § 3–4 ska, i förekommande fall, inkludera hur företaget

1. medger återköp, belåning och överföring av försäkrings värde,

2. medger ändring av försäkringsavtal,

3. bestämmer hur stor andel av värdet av en överförd försäkring (mottagen försäkring) som ska utgöra garanterad förmån, villkorad återbäring respektive allokeras som ej garanterad återbäring,

4. beräknar värden på en ändrad försäkring,

5. bestämmer återköpsvärde och lånevärde, och

6. bestämmer ränta vid belåning av försäkring.

Det ska även framgå vilken möjlighet företaget har att kräva återköp, ändra försäkringsavtal och överföra en försäkrings värde.

19 § De principer som avses i 16 § 5 ska, i förekommande fall, inkludera

1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter,

2. om det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i försäkrings- företagets bolagsordning eller stadgar,

3. om överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontributions- principen eller annan princip,

4. vilken metod, exempelvis retrospektivreservmetoden, som används för att fördela överskott och skälen för vald metod,

5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter kollektiv villkorad återbäring,

6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning, försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring,

7. hur ej garanterad återbäring allokeras,

8. hur garanterad återbäring gottskrivs,

9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och

10. eventuella skillnader i fördelning av återbäring mellan försäkringar med rätt till överföring av försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt.

20 § De principer som avses i 16 § 7 ska om försäkringsföretaget har en konsolideringsfond eller liknande, t.ex. kollektivt men ännu inte individuellt fördelad villkorad återbäring, inkludera inom vilka gränser konsolideringsnivån normalt tillåts variera (konsolideringsintervall).

Försäkringsföretaget ska även ange den tidsram inom vilken återgång till intervallet bör ske i det fall avvikelse inträffar.

21 § De principer som avses i 16 § 8 ska inkludera hur underskott i en affärsgren eller i olika försäkringar kan täckas med överskott från andra affärsgrenar eller från andra försäkringar och hur sådan uppkommen skuld mellan grenar eller försäkringar regleras.

Skadeförsäkringsliknande verksamhet

22 § Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring som avser ren riskförsäkring (såsom olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, grupplivförsäkring eller avgångs- bidragsförsäkring) ska i tillämpliga delar beakta vad som gäller för skadeförsäkring enligt 23–24 §§.

Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring

23 § Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring ska innehålla försäkrings- företagets principer för hur

1. premiesättningen följs upp,

2. försäkringstekniska avsättningar beräknas för solvensändamål och för finansiell redovisning, och

3. återbäring till försäkringstagarna och ersättningsberättigade fördelas.

24 § De principer som avses i 23 § 2 ska inkludera hur försäkringsföretaget beräknar försäkringstekniska avsättningar för

1. ej intjänade premier,

2. kvardröjande risker,

3. oreglerade skador, och

4. skaderegleringskostnader.

Livförsäkringsliknande verksamhet

25 § Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring där avtalstiden är minst fem år, eller som gäller livräntor och sjukräntor inom skadeförsäkring, ska i tillämpliga delar beakta vad som gäller för livförsäkring enligt 16–21 §§.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

26 § Ett försäkringsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag som avses i 10 kap. 23 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla den dokumentation som, utöver den dokumentation som ska finnas enligt försäkringsrörelselagen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X och 15–25 §§, behövs för att en person som varken är anställd av eller har ett uppdragsförhållande med företaget, men som har kunskaper och erfarenheter på minst den nivå som avses i 10 kap. 18 § 2 stycket försäkringsrörelselagen och föreskrifter som meddelats med

stöd av 10 kap. 26 § punkten 9 försäkringsrörelselagen, ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna.

27 § Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget ska komplettera och närmare precisera de principer som anges i försäkringsföretagets försäkringstekniska riktlinjer enligt 15–25 §§.

Beräkningsunderlaget ska åtminstone innehålla detaljerade beskrivningar av

1. de beräkningsformler och metoder som används,

2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna,

3. de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder vid skattning av beräkningsparametrar, och

4. eventuellt tillämpade expertbedömningar.

Beräkningsunderlaget ska innehålla ändringshistorik.

Allmänna råd

Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget får innehålla hänvisningar till andra dokument som krävs enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X .

10 kap. Lämplighetsprövning

1 § Bestämmelser om lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner samt kvalificerade ägare finns i 2, 10 och 15 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och 9 kap. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner

2 § Ett försäkringsföretag ska i samband med en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) lämna de uppgifter som anges i bilagorna 2 a och 2 b.

Uppgifter enligt bilagorna 2 a och 2 b ska även lämnas i samband med sådan anmälan som avses i 10 kap. 5 § andra stycket försäkringsrörelselagen.

Lämplighetsprövning av kvalificerade ägare

3 § Ett försäkringsföretag och dess ägare ska lämna skriftlig information till Finansinspektionen enligt 5–9 §§.

Ansökan om tillstånd att förvärva aktier

4 § En ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett försäkringsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 a för en fysisk person eller bilaga 1b för en juridisk person.

När förvärvaren är en juridisk person ska bilaga 1 b användas för uppgifter om den juridiska personen och bilaga 1 c för uppgifter om styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i den förvärvande juridiska personen.

Ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse

5 § Till en ansökan om tillstånd att driva verksamhet ska för en fysisk person som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget bifogas de uppgifter som framgår av avsnitt 1 bilaga 1 a. Är ägaren en juridisk person ska de uppgifter bifogas som anges i avsnitt 1 bilaga 1 b.

För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska till en ansökan om tillstånd att få driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Förenklad ansökan för juridisk person under finansiell tillsyn

6 § En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 1.7, 1.12 och 1.13 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen i särskilda fall begär detta.

Förenklad ansökan för juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller ingår i ett finansiellt företags ledning eller styrelse

7 § En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag och som tidigare har ägarprövats eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 1.7, 1.12 och 1. 13 i bilaga 1 b respektive avsnitten 1.2, 1.11, 1.12 och 1.13 i bilaga 1 a, om inte Finansinspektionen i särskilda fall begär detta.

Om en prövning gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den juridiska eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.

Ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag

8 § En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Undantag från informationskrav

9 § Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet att lämna viss information enligt bilagorna 1 a–1 c samt 2 a och 2 b.

11 kap. Offentliggörande

1 § Bestämmelser om offentliggörande finns i 16 och 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt avdelning 1 kapitel 12 och avdelning 2 kapitel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X.

Solvens- och verksamhetsrapport

Uppgifter i en solvens- och verksamhetsrapport

2 § Ett försäkringsföretag, eller ett sådant företag som avses i 19 kap. 78 och 79 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska i sin, gruppens eller gruppens gemensamma solvens- och verksamhetsrapport lämna uppgifter som är relevanta, tillförlitliga, begripliga och tillgängliga samt jämförbara och konsekvent utformade över tid.

3 § Om ett försäkringsföretag, eller ett sådant företag som avses i 19 kap. 78 och 79 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), i sin, gruppens eller gruppens gemensamma solvens- och verksamhetsrapport, hänvisar till andra offentliggjorda uppgifter, ska dessa finnas tillgängliga under hela den tid som solvens- och verksamhetsrapporten är allmänt tillgänglig. Hänvisningar ska leda direkt till de aktuella uppgifterna.

4 § De upplysningar som ett försäkringsföretag eller ett sådant företag som avses i 19 kap. 78 och 79 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska offentliggöra, ska anges i den redovisningsvaluta som företagets årsredovisning är upprättad i enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078).

Efter medgivande från Finansinspektionen får upplysningar lämnas i en annan valuta än den som avses i första stycket, om det finns särskilda skäl.

Allmänna råd

Vid offentliggörande av upplysningar bör ett försäkringsföretag eller ett sådant företag som avses i 19 kap. 78 och 79 §§ försäkringsrörelselagen fördela försäkringar och risker på affärsgrenar enligt bilaga 3.

5 § Ett försäkringsföretag ska för direkt försäkring lämna information per skadeår vid offentliggörande av de försäkringstekniska avsättningarna som ska ske enligt ITS förordning (EU) nr X av den X 2015 om X för X ”[de tekniska standarderna för förfaranden, format och blanketter för solvens- och verksamhetsrapporten]”.

Uppgifternas aktualitet

6 § De uppgifter som ett försäkringsföretag eller ett sådant företag som avses i 19 kap. 78 och 79 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska offentliggöra, ska avse balansdagen 31 december.

12 kap. Åtgärdsplan och finansiell saneringsplan

1 § Bestämmelser om åtgärdsplan och finansiell saneringsplan finns i 18 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Innehåll i åtgärdsplan och finansiell saneringsplan

2 § Ett försäkringsföretags åtgärdsplan och finansiella saneringsplan ska innehålla uppgifter om företagets ekonomiska situation vid tidpunkten för planens upprättande och en beskrivning av de åtgärder som företaget avser att vidta i syfte att åter uppfylla kapitalkraven.

En åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska även innehålla uppgifter och prognoser om

1. driftskostnader, särskilt löpande kostnader och provisioner,

2. intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för mottagen och avgiven återförsäkring,

3. solvensbalansräkning, och

4. medel som innehas för att täcka försäkringstekniska avsättningar och för att uppfylla kapitalkraven.

3 § Till åtgärdsplanen och den finansiella saneringsplanen ska ett försäkringsföretag även bifoga sina styrdokument för riskhantering i de delar som avser återförsäkring.

13 kap. Grupper

1 § Bestämmelser om grupptillsyn finns i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X .

2 § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel avses med

1. ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

2. ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen,

det företag som är i toppen av en grupp som ska ha grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen.

Proportionellt beaktande av andelar

3 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt konsolideringsmetoden ska den proportionella andelen i anknutna företag motsvara de procentandelar som används vid upprättande av en koncernredovisning.

Vid beräkning enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden ska den proportionella andelen i anknutna företag motsvara direkta eller indirekta andelar av det tecknade bolagskapitalet som innehas i det anknutna företaget.

Om det finns solvensunderskott i ett dotterföretag ska dotterföretagets hela solvensunderskott beaktas, oavsett vilken beräkningsmetod som används. Om moderföretaget kan visa att dess ansvar är strikt begränsat till den ägda kapitalandelen, får moderföretaget efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, beakta solvensunderskottet till vad som motsvarar denna andel.

Avdrag för dubbelräkning av poster i kapitalbasen m.m.

4 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas ska avdrag göras för dubbelräkning för följande poster om dessa inte redan har eliminerats på grund av andra tillämpliga bestämmelser avseende beräkningsmetoderna:

1. Värdet av de tillgångar i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i dess anknutna företag,

2. Värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen som motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i ett sådant försäkringsföretag, och

3. Värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen som motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i något annat företag som är anknutet till samma försäkringsföretag.

Det som anges i första stycket 1–3 avseende ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen, ska också gälla för ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen.

5 § Följande poster får ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas om de får användas för att täcka solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget:

1. sådana ackumulerade vinster som avses i 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller motsvarande vinster enligt annan nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen, och

2. tecknat men inte inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § 1 och 2 försäkringsrörelselagen.

Följande poster ska dock undantas helt vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas:

a) tecknat men inte inbetalt aktiekapital som medför en möjlig förpliktelse för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen,

b) tecknat men inte inbetalt aktiekapital i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen som medför en möjlig förpliktelse för ett försäkringsföretag, en anknuten EES-försäkringsgivare eller en anknuten försäkringsgivare från tredje land som är anknuten till försäkrings- företaget som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen, och

c) tecknat men inte inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land och som medför en möjlig förpliktelse för ett annat försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land, om båda dessa är anknutna till samma försäkringsföretag som är ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelse- lagen.

Första stycket 1 och 2 ska också gälla för motsvarande poster i ett anknutet företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen.

6 § Kapitalbasposter i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), och som enligt Finansinspektionens eller en behörig myndighets bedömning inte faktiskt kan göras tillgängliga för övriga företag i gruppen, får ingå i beräkningen av gruppbaserad kapitalbas om de får användas för att täcka solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget.

Första stycket ska också gälla för motsvarande poster i ett anknutet företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen.

7 § Summan av poster enligt 5–6 §§ får vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas inte överstiga det berörda enskilda anknutna företagets andel av det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Eliminering av internt skapat kapital

8 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas ska avdrag göras för poster som härrör från internt skapat kapital om dessa inte redan har eliminerats på grund av andra tillämpliga bestämmelser avseende beräkningsmetoderna. Sådant internt skapat kapital ska anses föreligga vid ömsesidig finansiering mellan ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelse- lagen (2010:2043) och

1. ett företag som är anknutet till försäkringsföretaget,

2. ett moderföretag till försäkringsföretaget, ett företag som har ägarintresse i försäkringsföretaget eller ett företag som har gemensam ledning eller i huvudsak gemensam ledning med försäkringsföretaget, och

3. andra företag som är anknutna till företag som anges i andra punkten.

Avdrag ska också göras för poster som härrör från ömsesidig finansiering mellan ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknuten till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen och ett annat anknutet företag till samma försäkringsföretag.

Bestämmelserna i första och andra stycket ska också tillämpas för ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen, på samma sätt som anges för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § 1 och 2 försäkringsrörelselagen.

Ömsesidig finansiering ska åtminstone anses föreligga då ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredje land eller något av dess anknutna företag har aktier i, eller ger lån till, ett annat företag som direkt eller indirekt har kapitalbasposter som kan täcka solvenskapitalkravet för det förstnämnda försäkringsföretaget, EES-försäkringsgivaren, försäkringsgivaren från tredje land eller något av dess anknutna företag.

Anknutna försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare

9 § Om det finns fler än ett försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare i gruppen som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska varje anknutet försäkringsföretag och anknuten EES-försäkringsgivare beaktas vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav.

Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav ska en anknuten EES-försäkringsgivare enligt första stycket beaktas med hänsyn taget till det solvenskapitalkrav och de kapitalbasposter som får täcka solvenskapital- kravet som fastställts enligt bestämmelserna i den andra EES-staten.

Bestämmelserna i första och andra stycket ska också tillämpas avseende anknutna företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen.

Mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

10 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav där ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) har ägarintresse i anknutna försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land genom ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det mellanliggande holdingföretaget hanteras som ett försäkringsföretag på samma sätt som anges för ett moderföretag enligt 19 kap. 45 § andra stycket försäkringsrörelselagen.

Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag har ett förlagslån eller andra poster i kapitalbasen som är begränsade enligt 7 kap. 11 § försäkringsrörelselagen ska dessa begränsningar gälla även vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav. Begränsningarna ska räknas på samma sätt som gäller för enskilda företag men utifrån det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag har poster som skulle ha krävt Finansinspektionens godkännande enligt 7 kap. 2 § försäkringsrörelselagen om posterna hade funnits i ett enskilt försäkringsföretag, får dessa poster ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav endast efter medgivande av Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet.

Bestämmelserna i första till tredje stycket ska också tillämpas då det är ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen som har ett ägarintresse genom ett mellanliggande holdingföretag.

Anknutna försäkringsgivare från tredje land

11 § Om sammanläggnings- och avräkningsmetoden används vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav avseende försäk- ringsgivare från tredje land som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska dessa beaktas som anknutna försäkringsföretag.

Om det tredje land där försäkringsgivaren har sitt huvudkontor har krav på solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter som bedöms vara likvärdiga med kraven i försäkringsrörelselagen enligt den bedömning som görs enligt 19 kap. 91 § försäkringsrörelselagen ska, vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav, hänsyn tas till de kapitalbasposter och det solvenskapitalkrav som fastställts av det tredje landet.

Bestämmelserna i första och andra stycket ska också tillämpas avseende försäkringsgivare från tredje land som är anknutna företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen.

Anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut

12 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav som omfattar kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 1 och 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) får dessa anknutna företag beaktas genom användning av sammanläggnings- och avräkningsmetoden enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, i stället för genom enbart användning av de metoder som anges i 19 kap. 29 § försäkringsrörelselagen.

Efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, får konsolideringsmetoden enligt lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat användas, om den samordnade ledningen och den interna kontrollen är tillräcklig i de företag som omfattas av beräkningen av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav.

De metoder som avses i första och andra styckena ska tillämpas konsekvent över tiden.

Efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, får avdrag göras för innehav i kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas.

Bestämmelserna i första till fjärde stycket ska också tillämpas avseende kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut som är anknutna till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § första stycket 3 försäkringsrörelselagen.

Moderföretag från tredje land när likvärdighet inte föreligger

13 § Vid beräkning av gruppbaserat solvenskapitalkrav ska, i de fall som avses i 19 kap. 2 § andra stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) och där moder- företaget är beläget i ett tredjeland som inte bedöms ha likvärdig tillsyn enligt den bedömning som görs enligt 19 kap. 91 § försäkringsrörelselagen, moderföretaget hanteras som ett försäkringsföretag med ett solvenskapitalkrav som motsvarar

1. ett solvenskapitalkrav beräknat enligt de principer som anges för mellanliggande försäkringsholdingföretag och mellanliggande blandade finansiella holdingföretag i 10 §, då moderföretaget är ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES, eller

2. ett solvenskapitalkrav beräknat enligt de principer som anges för anknutna försäkringsgivare från tredje land i 11 § första stycket, då moderföretaget är en försäkringsgivare från tredje land.

Avdrag då tillgång till nödvändig information saknas

14 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapital- krav ska det bokförda värdet avseende en anknuten EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land dras av från de poster som får ingå i den gruppbaserade kapitalbasen i de fall Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, har beslutat att tillgång till nödvändig information saknas.

I sådana fall får inte heller någon orealiserad vinst som har samband med den anknutna försäkringsgivaren beaktas vid beräkning av den gruppbaserade solvensen.

Egen risk- och solvensbedömning

15 § Om gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknas enligt konsolideringsmetoden ska ett sådant företag som avses i 19 kap. 49 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) i rapporteringen av resultatet av en egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela gruppen beskriva skillnaden mellan summan av solvenskapitalkraven för alla enskilda anknutna företag inom gruppen som är försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare och det sammanställda solvenskapitalkravet för gruppen.

Ikraftträdandebestämmelser

1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom föreskrifterna upphävs

– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:9) om förhandsgranskning av interna modeller för att beräkna solvenskapitalkrav.

– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:5) om redogörelse för konsekvenserna av försäkringstekniska riktlinjer, och

– Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:6) om reservsättningsrisker i försäkringsföretag,

– Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:7) om teckningsrisker och åter- försäkringsrisker i försäkringsföretag,

– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:8) om försäkringsklasser,

– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:10) om grupp- baserad kapitalbas och solvensmarginal för försäkringsföretag som ingår i en grupp,

– Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:12) om försäkringstekniska rikt- linjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag,

– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:13) om finansiell saneringsplan,

– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:15) om verksamhetsplan vid etablering av filial eller agentur i ett annat EES-land,

– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:20) om skuld- täckning i svenska försäkringsföretag,

– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:21) om verksamhetsplan för svenska försäkringsföretag,

– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:23) om försäk- ringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar,

– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:7) om villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett försäkringsföretag,

XXXXXX XXXXXXXXX

Handläggare

Bilaga 1 a. Ansökan ägarprövning – fysisk person Bilaga 1 b. Ansökan ägarprövning – juridisk person

Bilaga 1 c. Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett försäkringsföretag

Bilaga 2 a. Ansökan/anmälan ledningsprövning Bilaga 2 b. Prövning av styrelsens samlade kompetens Bilaga 3. Fördelning på affärsgrenar

Bilaga 1 a

Ansökan ägarprövning – fysisk person

En fysisk person ska i följande situationer ansöka om ägarprövning genom att lämna Finansinspektionen uppgifter enligt denna bilaga:

1. Om du avser att göra ett direkt eller indirekt förvärv i ett försäkringsföretag och behöver söka tillstånd för detta.

2. Om du har ett kvalificerat innehav i ett företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse. Med målbolag avses i denna punkt det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse. Med förvärvare avses i punkten den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Rikspolisstyrelsen, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

Ansökningsformulär

Fyll i uppgifter i formuläret nedan. Vissa uppgifter lämnas dock i separata dokument. Se Checklista för bilagor på ansökningsformulärets sista sida.

Kontaktuppgifter

Vem på företaget ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna ansökan?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

Fax:

Förvärvarens namn:

Vilket företag avser förvärvet (inklusive organisationsnummer)?

Undantag från att lämna viss information

Ansöker du om undantag enligt 10 kap. 2 § i dessa föreskrifter från att lämna viss information?

Ja:

Nej:

Om du svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

1 Information om förvärvaren

1.1 Personuppgifter

Om du är folkbokförd i Sverige

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer:

Hemadress:

Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige, bifoga en vidimerad kopia av identitetshandling.

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer eller

motsvarande:

Födelsedatum:

Födelseort:

Hemadress:

Telefonnummer:

Nationalitet:

Passnummer:

Ev. tidigare nationaliteter:

Ev. tidigare namn:

Meritförteckning

1.2 Bifoga en meritförteckning där det framgår relevanta uppgifter om utbildning och erfarenhet. Avseende erfarenhet ska det framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet och din position. Avseende utbildning ska det framgå typ av utbildning (t.ex. högskola, utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tidsperiod, omfattning och utbildningssäte.

Ekonomiska förhållanden

1.3 Redogör för dina inkomster föregående och innevarande kalenderår (dels hur stora de är, dels varifrån inkomsterna kommer), och för dina nuvarande tillgångar

och skulder samt borgensåtaganden, ställda garantier och andra åtaganden. Uppge även om det finns andra faktorer som påverkar din finansiella ställning.

Beskriv ägarkedjan

1.4 Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.

Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal rösträtter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

Beskriv eventuell grupp

1.5 Bifoga en beskrivning eller skiss över eventuell grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) efter förvärvet.

Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Om antal rösträtter skiljer sig ifrån antal ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa också ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över målbolaget. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

Ange för varje företag som ingår i en sådan grupp om det

– är ett försäkringsholdingföretag,

– är ett finansiellt holdingföretag,

– är ett blandat finansiellt holdingföretag,

– står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn, eller

– inte står under sådan finansiell tillsyn.

Uppdrag i styrelse och ledning

1.6 Ange i vilka företag du är utsedd till styrelsemedlem, verkställande direktör eller verkställande direktörens ställföreträdare

Företagets namn (inklusive organisations- nummer) Verksamhetens art Företagets säte Position i styrelsen och befattning

Ägande som innebär kontroll

1.7 Ange i vilka företag du har ett ägande som innebär att du har kontroll. Vad som anses utgöra kontroll framgår av avsnitt 4.

Företagets namn (inklusive organisations- nummer) Verksamhetens art Företagets säte Innehav i procent

Nära anhöriga med ägarandelar

1.8 Ange om en nära anhörig till dig äger andelar i målbolaget, eller i ett annat företag, som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget.

Ange även om det finns andra finansiella relationer mellan ovanstående.

Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar samt andra närstående som du har gemensamt hushåll med.

Gemensamma intressen

1.9. Beskriv om du har någon form av gemensamt intresse med följande personer, som kan påverka inflytandet i målbolaget:

– annan aktieägare,

– annan röstberättigad,

– annan person eller företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva motsvarande inflytande över målbolaget, eller

– verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.

Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal eller andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.

Intressekonflikter

1.10 Uppge eventuella intressekonflikter som kan uppstå i och med förvärvet och redogör för hur dessa ska hanteras.

Förvärvarens anseende

1.11 Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

Ja:

Nej:

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk domstol för annat brott än enligt 1.11 a?

Ja:

Nej:

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte beviljats ansvarsfrihet?

Ja:

Nej:

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt företag eller en anställning som ledande befattningshavare eller ett uppdrag som styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?

Ja:

Nej:

1.12 Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande befattningshavare eller styrelsemedlem alternativt har eller har haft kontroll över

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller näringsverksamhet?

Ja:

Nej:

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord eller företagsrekonstruktion, försatts i konkurs eller motsvarande förfarande utomlands?

Ja:

Nej:

c) under de senaste tio åren fått en sanktion av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

Ja:

Nej:

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

Ja:

Nej:

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

Ja:

Nej:

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

1.13 Om du svarat ja på någon av frågorna under 1.11 och 1.12, redogör för omständigheterna:

2 Information om förvärvet

2.1 Ange hur stort innehav du avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal ägarandelar före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antal rösträtter avviker från antal ägarandelar ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

2.2 Ange beräknad förvärvsdag.

2.3 Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår av

4.1.1 a.

3 Finansiering av förvärvet

3.1 Ange hur du avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till samtliga finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde och vem de tillhör och i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som styrker detta.

3.2 Ange om det finns något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller finansiering av förvärvet och redogör för omständigheterna kring detta.

4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet

Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande alternativ:

– när ägandet innebär kontroll2 (4.1),

– när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer och när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.2).

Om Finansinspektionen för att bedöma förvärvarens lämplighet behöver ytterligare information kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 nedan.

4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll

En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får majoritet av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål- bolaget om förvärvaren är aktieägare och

– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets styrelse, eller

– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

Affärsplan

Om ditt ägande innebär kontroll bifoga en affärsplan som innehåller följande:

1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av

a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,

b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder samt eventuell omplacering av tillgångar,

c) planerad integration av målbolaget i förvärvarens eventuella koncern, och

d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att tillskjuta kapital till målbolaget om det behövs.

2 Jfr 1 kap 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

2. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget.

Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:

a) balans- och resultaträkning,

b) väsentliga nyckeltal, och

c) solvensberäkning.

3. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka

a) sammansättning i styrelse och företagsledning,

b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och

c) utlagd verksamhet (outsourcing).

4.2 Uppgifter när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer och när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent

Om förvärvet inte innebär att kontroll uppnås över målbolaget men att innehavet uppgår till 20 procent eller mer ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. om förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt innehav i målbolaget, och

2. om förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta).

Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Datum:

……………….. Namnteckning

……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om ägarprövning för fysisk person

Följande dokument ska bifogas ansökan	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd i Sverige: en vidimerad kopia av identitetshandling enligt avsnitt 1.1
Meritförteckning, som anges i avsnitt 1.2
En beskrivning eller en skiss över hela ägarkedjan, före och efter förvärvet, enligt avsnitt 1.4
En beskrivning av den eventuella grupp, som anges i avsnitt 1.5
En dokumentation som styrker finansieringen av förvärvet, enligt avsnitt 3.1
En affärsplan och information, som anges i avsnitt 4.1 och 4.2

Bilaga 1 b

Ansökan ägarprövning – juridisk person

En juridisk person ska i följande situationer ansöka om ägarprövning genom att lämna Finansinspektionen uppgifter enligt denna bilaga:

1. Om den juridiska personen avser att göra ett direkt eller indirekt förvärv i ett försäkringsföretag och behöver söka tillstånd för detta.

2. Om den juridiska personen har ett kvalificerat innehav i ett företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse. Med målbolaget avses i denna punkt det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse. Med förvärvaren avses i punkten den juridiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Rikspolisstyrelsen, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

Ansökningsformulär

Fyll i uppgifter i formuläret nedan. Vissa uppgifter lämnas dock i separata dokument. Se Checklista för bilagor på ansökningsformulärets sista sida.

Kontaktuppgifter

Vem på företaget ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna ansökan?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

Fax:

Förvärvarens namn:

Vilket företag avser förvärvet (inklusive organisationsnummer)?

Undantag från att lämna viss information

Ansöker företaget om undantag enligt 10 kap. 2 § i dessa föreskrifter från att lämna viss information?

Ja:

Nej:

Om företaget svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

1 Information om förvärvaren

Uppgifter om företaget

1.1 Företagets

fullständiga namn:           Organisationsnummer/

registreringsnummer:                    Adress till

huvudkontoret:        Adress:     Telefonnummer:      

1.2 Ange förvärvarens verksamhet:

1.3 Bifoga ett registreringsbevis som är högst två månader gammalt.

Ekonomiska förhållanden

1.4 Bifoga den senast fastställda årsredovisningen.

1.5 Om möjligt, uppge kreditbetyg samt kreditvärderingsföretag.

Styrelse- och ledningspersoner

1.6 Ange styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör samt dennes ställföreträdare.

Namn Personnummer (alt. födelsedatum) Position i styrelse och befattning

1.7 Samtliga personer som anges under 1.6 ska fylla i och skriva under bilaga 1 c.

Beskriv ägarkedjan

1.8 Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.

Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal rösträtter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

Beskriv eventuell grupp

1.9 Bifoga en beskrivning eller skiss över eventuell grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) efter förvärvet.

Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Om antal rösträtter skiljer sig ifrån antal ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa också ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över målbolaget. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

Ange för varje företag som ingår i en sådan grupp om det

– är ett försäkringsholdingföretag,

– är ett finansiellt holdingföretag,

– är ett blandat finansiellt holdingföretag,

– står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn, eller

– inte står under sådan finansiell tillsyn.

Gemensamma intressen

1.10 Beskriv om företaget har någon form av gemensamt intresse med följande personer, som kan påverka inflytandet i målbolaget:

– annan aktieägare,

– annan röstberättigad,

– annan person eller företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva motsvarande inflytande över målbolaget eller

– verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.

Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal eller andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.

Intressekonflikter

1.11 Uppge eventuella intressekonflikter som kan uppstå i och med förvärvet och redogör för hur dessa ska hanteras.

Förvärvarens anseende

1.12 Ange om företaget

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller näringsverksamhet?

Ja:

Nej:

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för ackord, företags- rekonstruktion eller motsvarande förfarande utomlands?

Ja:

Nej:

c) under de senaste tio åren fått en sanktion av någon tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

Ja:

Nej:

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

Ja:

Nej:

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

Ja:

Nej:

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

1.13 Om ni svarat ja på någon av frågorna under 1.12, redogör för omständigheterna kring detta:

2 Information om förvärvet

2.1 Ange hur stort innehav företaget avser att förvärva i målbolaget. Antal ägar- andelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal ägarandelar före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antal rösträtter avviker från antal ägarandelar ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga rösträtter.

2.2 Ange beräknad förvärvsdag.

2.3 Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår av 4.1.1 a.

3 Finansiering av förvärvet

3.1 Ange hur företaget avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till samtliga finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde och vem de tillhör och i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som styrker detta.

3.2 Ange om det finns något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller finansiering av förvärvet och redogör för omständigheterna kring detta.

4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet

Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande tre alternativ:

– när ägandet innebär kontroll 3(4.1),

– när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer (4.2), eller

– när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.3).

Om Finansinspektionen för att bedöma förvärvarens lämplighet behöver ytterligare information kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 eller 4.2 nedan.

4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll

En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får majoritet av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål- bolaget om förvärvaren är aktieägare, och

– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets förvaltnings- lednings- eller tillsynsorgan, eller

– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

3 Jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554).

Affärsplan

Om företagets ägande innebär kontroll bifoga en affärsplan som innehåller följande:

1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av

a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,

b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder samt eventuell omplacering av tillgångar,

c) planerad integration av målbolaget i förvärvande företags koncern, och

d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att tillskjuta kapital till målbolaget om det behövs.

2. En solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

3. En specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt företag.

4. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget. Om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska prognoser även lämnas för gruppen.

Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:

a) balans- och resultaträkning,

b) väsentliga nyckeltal, och

c) solvensberäkning.

5. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka:

a) sammansättning i styrelse och företagsledning,

b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och

c) utlagd verksamhet (outsourcing).

4.2 Uppgifter när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer

Om förvärvet inte innebär att kontroll uppnås över målbolaget men att innehavet uppgår till 20 procent eller mer ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. uppgift om förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt innehav i målbolaget,

2. om förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta),

3. en solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

4. en specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt företag.

4.3 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent

Om förvärvet innebär att innehavet uppgår till mindre än 20 procent men fort- farande är ett kvalificerat innehav ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. om förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt innehav i målbolaget, och

2. om förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta).

Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Datum:

……………….. Namnteckning

……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om ägarprövning för juridisk person

Följande dokument ska bifogas ansökan	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Ett registreringsbevis som är högst två månader gammalt, enligt avsnitt 1.3
Fastställd årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, som anges i avsnitt 1.4
Bilaga 1 c för samtliga personer, enligt avsnitt 1.6
En beskrivning eller en skiss över hela ägarkedjan, före och efter förvärvet, som anges i avsnitt 1.8
En beskrivning av en eventuell grupp, som anges i avsnitt 1.9
En dokumentation som styrker finansieringen av förvärvet, enligt avsnitt 3.1
En affärsplan och information, som anges i avsnitt 4.1–4.3

Bilaga 1 c

Ansökan/anmälan för – ledningspersoner i ett ägarbolag till ett försäkringsföretag

Om en juridisk person ska ägarprövas ska styrelseledamot, verkställande direktör och dennes ställföreträdande i den juridiska personen lämna Finansinspektionen uppgifter enligt denna bilaga. Prövningen ingår i den ägarprövning som görs av den juridiska personen enligt bilaga 1 b.

En prövning ska ske i följande situationer:

1. Om den juridiska personen avser att göra ett direkt eller indirekt förvärv i ett försäkringsföretag och behöver ansöka om tillstånd för detta.

2. Om den juridiska personen har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse.

3. Om en ny styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare utses eller byter position eller befattning i ägarföretaget ska detta anmälas till Finansinspektionen.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Rikspolisstyrelsen, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

Ansökningsformulär

Fyll i uppgifter i formuläret nedan. Vissa uppgifter lämnas dock i separata dokument. Se Checklista för bilagor på ansökningsformulärets sista sida.

Kontaktuppgifter

Vem på företaget ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna ansökan?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

Fax:

Vilket företag avser förvärvet (inklusive organisationsnummer)?

Undantag från att lämna viss information

Ansöker du om undantag enligt 10 kap. 2 § i dessa föreskrifter från att lämna viss information?

Ja:

Nej:

Om du svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

Uppgifter om ägarföretaget

I vilket ägarföretag är du styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller dennes ställföreträdare (inklusive organisationsnummer)?

Position i styrelse och befattning

Vilken position i styrelsen och befattning i ägarföretaget avser prövningen?

□ styrelseordförande

□ styrelseledamot

□ styrelsesuppleant

□ verkställande direktör

□ verkställande direktörens ställföreträdare

Om du tidigare lämnat identisk information till Finansinspektionen i ett annat ärende kan du hänvisa till denna. Uppge diarienummer och vilka uppgifter du avser.

Personuppgifter

1. Om du är folkbokförd i Sverige

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer:

Hemadress:

Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige, bifoga en vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer eller motsvarande:

Födelsedatum:

Födelseort:

Hemadress:

Telefonnummer:

Nationalitet:

Passnummer:

Ev. tidigare nationaliteter:

Ev. tidigare namn:

Meritförteckning

2. Bifoga en meritförteckning där det framgår relevanta uppgifter om utbildning och erfarenhet. Avseende erfarenhet ska det framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet och din position. Avseende utbildning ska det framgå typ av utbildning (t.ex. högskola, utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tidsperiod, omfattning och utbildningssäte.

Ledningspersonens anseende

3. Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

Ja:

Nej:

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk domstol för annat brott än enligt 3 a)?

Ja:

Nej:

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte beviljats ansvarsfrihet?

Ja:

Nej:

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt företag eller en anställning som ledande befattningshavare eller ett uppdrag som styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?

Ja:

Nej:

4. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande befattningshavare eller styrelsemedlem alternativt har eller har haft kontroll över:

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller näringsverksamhet?

Ja:

Nej:

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord eller företagsrekonstruktion, försatts i konkurs eller motsvarande förfarande utomlands?

Ja:

Nej:

c) under de senaste tio åren fått en sanktion av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

Ja:

Nej:

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

Ja:

Nej:

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

Ja:

Nej:

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

5. Om du svarat ja på någon av frågorna under 3 och 4, redogör för omständigheterna kring detta.

Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Datum:

……………….. Namnteckning

……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan/anmälan

Följande dokument ska bifogas ansökan	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd i Sverige: en vidimerad kopia av identitetshandling enligt avsnitt 1.
Meritförteckning, som anges i avsnitt 2.

Bilaga 2 a

Ansökan/anmälan –ledningsprövning

En styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i försäkringsföretag ska lämna uppgifter enligt denna bilaga när företaget ansöker om Finansinspektionens tillstånd. Detsamma gäller för ansvariga för centrala funktioner i försäkringsföretag Prövningen ingår som en del i en tillståndsansökan.

Uppgifter enligt bilagan ska även lämnas till Finansinspektionen vid anmälan om förändringar av ovanstående personkrets.

Finansinspektionen tar i samband med prövningen in uppgifter från t.ex. Rikspolisstyrelsen, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

Ansökningsformulär

Fyll i uppgifter i formuläret nedan. Vissa uppgifter lämnas dock i separata dokument. Se Checklista för bilagor på lämplighetsprövningens sista sida.

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter för det företag som prövningen avser. Vem på företaget ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna ansökan?

Företag:

Org.nummer:

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

Fax:

Undantag från att lämna viss information

Ansöker du om undantag enligt 10 kap. 2 § i dessa föreskrifter från att lämna viss information?

Ja:

Nej:

Om du svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

Position i styrelse / befattning

Vilken position i styrelsen och/eller befattning i ägarföretaget avser prövningen?

□ styrelseordförande

□ styrelseledamot

□ Styrelsesuppleant

□ verkställande direktör

□ verkställande direktörens ställföreträdare

□ ansvarig för riskhanteringsfunktionen

□ ansvarig för funktionen för regelefterlevnad

□ ansvarig för internrevisionsfunktionen

□ ansvarig för aktuariefunktionen

Ange om du redan har lämplighetsprövats av Finansinspektionen för en annan position/befattning i det nu aktuella företaget.

Ja:

Nej:

Om du svarat ja, ange position/befattning.

Personuppgifter

1. Om du är folkbokförd i Sverige

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer:

Hemadress:

Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige, bifoga en vidimerad kopia av identitetshandling.

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer eller motsvarande:

Födelsedatum:

Födelseort:

Hemadress:

Telefonnummer:

Nationalitet:

Passnummer:

Ev. tidigare nationaliteter:

Ev. tidigare namn:

Information om tidigare bedömning/anmälningsförfarande hos en behörig utländsk myndighet.:

a)	Namn på tillsynsmyndighet
b)	Land
c)	Datum

Anställning och uppdrag i ledning samt ansvarig för centrala funktioner:

2. Ange om du är anställd, har ett stadigvarande uppdrag eller är utsedd till styrelsemedlem. Uppge även om du har fler befattningar i samma företag:

Företagets namn (inklusive org. nr) Verksamhetens art Företagets säte Position

Meritförteckning

3. Bifoga en meritförteckning där det framgår relevanta uppgifter om utbildning och erfarenhet. Avseende erfarenhet ska det framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet och din position. Avseende utbildning ska det framgå typ av utbildning (t.ex. högskola, utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tidsperiod, omfattning och utbildningssäte.

Kvalificerat ägande

4. Ange om du direkt eller indirekt har ett kvalificerat innehav i det företag som lämplighetsprövningen avser eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande:

5. Ange i vilka övriga företag du har ett direkt eller indirekt kvalificerat innehav eller på annat sätt ett väsentligt inflytande:

Företagets namn (inkl. organisationsnummer) Verksamhetens art Företagets säte Innehav i procent

Nära anhöriga med ägarandelar

6. Ange om en nära anhörig till dig äger andelar i det företag som lämplighetsprövningen avser eller i ett annat företag, som i sin tur innehar ägarandelar i det företaget.

Ange även om det finns andra finansiella relationer mellan ovanstående.

Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar samt andra närstående som du har gemensamt hushåll med.

Intressekonflikter

7. Uppge om din position i företaget som lämplighetsprövningen avser samt dina övriga engagemang kan ge upphov till eventuella intressekonflikter och redogör för hur dessa ska hanteras.

Befattningshavarens anseende

8. Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

Ja:

Nej:

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk domstol för annat brott än enligt 8 a)?

Ja:

Nej:

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte beviljats ansvarsfrihet?

Ja:

Nej:

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt företag eller en anställning som ledande befattningshavare eller ett uppdrag som styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag.

Ja:

Nej:

9. Är du part i pågående brottmål?

Ja:

Nej:

10. Har, såvitt du känner till, du själv eller något företag där du är eller har varit ledande befattningshavare, haft annan nyckelfunktioneller varit styrelsemedlem, alternativt har eller har haft kontroll över:

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller näringsverksamhet?

Ja:

Nej:

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord eller företagsrekonstruktion, försatts i konkurs eller motsvarande förfarande utomlands?

Ja:

Nej:

c) under de senaste tio åren fått en sanktion av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

Ja:

Nej:

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

Ja:

Nej:

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

Ja:

Nej:

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

f) under de senaste tio åren fått en sanktion från tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

Ja:

Nej:

Om du svarat ja på någon av frågorna under 8-10 ovan, redogör för omständigheterna:

Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Person som ansökan/anmälan avser

Datum:

……………….. Namnteckning

……………….. Namnförtydligande

Behörig firmatecknare för företaget

Härmed intygas att företaget har gjort en bedömning av att den person som anmälan/ansökan avser uppfyller de krav som ställs enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X av den X 2015 om X för X samt ITS/RTS:er. samt att företaget har följt sitt interna regelverk för lämplighetsprövning.

Datum:

……………….. Namnteckning

……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas lämplighetsprövningen

Följande dokument ska bifogas ansökan	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd i Sverige: en vidimerad kopia av identitetshandling enligt avsnitt 2
Meritförteckning, som anges i avsnitt 5

Bilaga 2 b

Prövning av styrelsens samlade kompetens

Ett försäkringsföretag ska lämna uppgifter enligt denna bilaga när försäkringsföretaget ansöker om Finansinspektionens tillstånd. Uppgifter enligt bilagan ska även lämnas till Finansinspektionen vid anmälan om förändringar i styrelsens sammansättning.

Finansinspektionen tar i samband med prövningen av styrelsens samlade kompetens in uppgifter från t.ex. Rikspolisstyrelsen, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

Ansökningsformulär

Fyll i uppgifter i formuläret nedan. Vissa uppgifter lämnas dock i separata dokument. Se Checklista för bilagor på bedömningen på sista sida.

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter för det företag som prövningen avser. Vem på företaget ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna ansökan?

Företag:

Org.nummer:

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

Fax:

Undantag från att lämna viss information

Ansöker företaget om undantag enligt 10 kap. 2 § i dessa föreskrifter från att lämna viss information?

Ja:

Nej:

Om företaget svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

Uppgifter om styrelsens sammansättning

1. Ange styrelsens sammansättning

Namn Personnr. (alt. föd.datum) Position Ordförande / Ledamot / Suppleant / Arbetstagarrepresentant Tillträder / Avgår / Oförändrat

Styrelsens samlade kompetens

1. Redogörelse

Bifoga en redogörelse av företagets bedömning av varje ledamots utbildning och erfarenhet inom de kompetensområden som anges nedan. Redogörelsen ska även innehålla företagets bedömning av styrelsens samlade kompetens.

Kompetensområden

a)	Försäkrings- och finansmarknaden
b)	Affärsstrategi och affärsmodeller
c)	Företagsstyrning
d)	Finansiell analys
e)	Aktuariell analys
f)	Regler som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten

Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Behörig firmatecknare för företaget

Härmed intygas att företaget har gjort en bedömning av att styrelsen uppfyller de krav på samlad kompetens som ställs enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X av den X 2015 om X för X samt att företaget har följt sitt interna regelverk för lämplighetsprövning.

Datum:

……………….. Namnteckning

……………….. Namnförtydligande

Checklista – dokument som ska bifogas

Följande dokument ska bifogas ansökan	Xxxxx bifogad	Om ej bifogad, ange skäl
Företagets redogörelse för styrelsens samlade kompetens som anges i avsnitt 2

Bilaga 3

Fördelning på affärsgrenar

Vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav samt vid offentliggörande bör försäkringar och risker fördelas på affärsgrenar enligt följande.

Sjukvårdsförsäkring som är ett eget avtal och sjukvårdsmoment som finns i andra försäkringsavtal (t.ex. olycksfallsförsäkring) bör föras till affärsgren 1 Sjukvårds- försäkring. Även resesjukmoment som ingår i kombinationsavtal bör föras till denna affärsgren.

Kombinationsavtal som omfattar mindre moment av sjukvård eller andra moment bör föras till affärsgren 2 Inkomstbortfallsförsäkring.

All ansvarsförsäkring bör föras till affärsgren 8 Allmän ansvarsförsäkring. Separat assistentförsäkring bör föras till affärsgren 11 Assistans.

Inkomstförsäkring och avgångsbidragsförsäkring bör föras till affärsgren 12 Annan förmögenhetsskada.

Försäkring för avbrott och inkomstförlust till följd av sakskada bör föras till underliggande riskslag.

Sjukförsäkringsavtal där försäkringsersättningen utgörs av skadelivräntor, bör föras till affärsgren 21 Annuiteter som härrör från skadeförsäkringsavtal.

Övriga försäkringsavtal där försäkringsersättningen utgörs av skadelivräntor bör föras till affärsgren 22 Annuiteter som härrör från skadeförsäkringsavtal.