Försäkringsvillkor 2015-06-01 SKEPPSFÖRSÄKRING
Försäkringsvillkor 2015-06-01 |
SKEPPSFÖRSÄKRING |
Innehåll
A.2 Förlängning av försäkring 5
A.3 Riskbelopp och självrisk 5
A.6 Upplysningsplikt och riskökning 6
A.7 Undantag vid extern försäkring m.m 7
A.8 Undantag vid förutsebar skada 7
A.10 Generella aktsamhetskrav 7
A.11 Föreskrift efter inträffad skada 7
A.12 Räddningsplikt och skadebegränsande åtgärder 8
B.4 Tilläggsförsäkring för maskinskada 11
I förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering anges att myndigheterna ska identifiera, värdera och kostnadsberäkna de risker som är förknippade med verksamheten och sammanställa resultatet i en riskanalys. Myndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder för att begränsa risker och förebygga skador och förluster.
Kammarkollegiet administrerar det statliga försäkringssystemet. Myndigheterna får träffa överenskommelse med kollegiet som innebär att myndigheterna försäkrar sina ekonomiska risker i systemet.
Dnr 000-0000-00
Skeppsförsäkringen är en objektsförsäkring för skepp som ägs eller brukas av staten. Skeppet måste anmälas till Kammarkollegiet och vara upptaget i försäkringsbekräftelsen från kollegiet samt uteslutande användas för statsändamål för att omfattas av försäkringen.
Försäkringen omfattar:
• Egendomsförsäkring
• Ansvarsförsäkring
För varje skepp väljer myndigheten ett riskbelopp i varje delmoment. Riskbeloppet, med avdrag för självrisken, utgör det högsta belopp som kan utgå som ersättning i följd av en skada. Riskbeloppet för egendomsmomentet bör motsvara skeppets marknadsvärde. För varje delmoment väljer myndigheten också en självrisk.
Självrisken anges i prisbasbelopp. Lägsta självrisk är tre prisbasbelopp. Myndigheten kan teckna en tilläggsförsäkring för maskinskada.
Vissa aktsamhetskrav och skyddsregler finns under avsnitt A. Allmänna bestämmelser. Dessa krav och regler måste vara uppfyllda för att full skadeersättning ska utgå. Om en skada har uppkommit eller förvärrats till följd av att föreskrifterna inte följts kan ersättningen reduceras eller utebli helt.
Kammarkollegiet övertar, i den utsträckning som försäkringsbekräftelsen anger, myndighetens risker i ekonomiskt avseende och svarar för skadereglering vid skada som omfattas av försäkringen. För detta erlägger myndigheten en årlig premie i förskott.
Försäkringen gäller för en tid av ett år räknat från klockan 00.00 den dag som försäkringsbekräftelsen anger som begynnelsedag och omfattar de skador som inträffar under den angivna perioden.
Försäkringen förlängs med ett år i sänder om den inte sägs upp senast en månad före en försäkringsperiods slutdag (försäkringens förfallodag). Önskemål om förändringar av riskbelopp eller självrisk ska framföras senast inom samma tid.
Försäkringen består av två moment, egendomsförsäkring och ansvarsförsäkring. För respektive delförsäkring väljer myndigheten ett riskbelopp och en självrisk per skepp.
Självrisken anges i prisbasbelopp. Lägsta självrisk är tre prisbasbelopp. Med prisbasbelopp avses prisbasbeloppet så som det anges i 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken för det år som skadan inträffar.
Riskbeloppet, med avdrag för självrisken, utgör det högsta belopp som kan utgå som ersättning i följd av en skada. Vid samtidig egendoms- och ansvarskada avräknas en självrisk för respektive delförsäkring.
Premieberäkningen baseras på följande faktorer:
• Valt riskbelopp
• Skadehistorik
• Verksamhetens art
• Fartområde
• Antal operativa dagar
• Antal dagar för uppläggning
• Ålder
• Maskinstyrka
• Organisatorisk och teknisk skyddsnivå
• Andra omständigheter som i det enskilda fallet har betydelse för riskbedömningen.
Premierna påverkas även av det kollektiva skadeutfallet i förhållande till den allmänna premienivån.
Årspremien styrs av skadekostnaden, varmed menas utbetalad och reserverad ersättning för inträffade skador i myndighetens skeppsförsäkring.
Årspremien justeras årligen inför varje ny försäkringsperiod med hänsyn till skadekostnaden enligt följande: 70 procent av premien jämförs med skadekostnaden. Är skadekostnaden högre, ökas nästa års premie med skillnaden i procent, dock med högst 15 procent. Är skadekostnaden lägre, minskas nästa års premie på motsvarande sätt, dock aldrig till en lägre premie än 50 procent av den ursprungliga ingångspremien (i förekommande fall omräknad med hänsyn till ändrade riskbelopp och självrisker). Avstämningen sker två månader före den nya perioden. Den slutliga jämförelseperioden är tre år, men för nya kunder kommer den inledningsvis att vara 10, 22 respektive 34 månader.
A.6 Upplysningsplikt och riskökning
Premier och villkor grundar sig på de uppgifter som lämnas då försäkringen tecknas. Har myndigheten lämnat uppgifter som är missvisande, felaktiga eller ofullständiga och detta medfört för låg premie eller alltför förmånliga villkor, begränsas Kammarkollegiets ansvar till vad som svarar mot erlagd premie och de villkor som egentligen skulle ha gällt.
Ändras de förhållanden som ligger till grund för försäkringen i inte oväsentlig omfattning, skall myndigheten omgående meddela detta till Kammarkollegiet. Medför ändringen ökad riskexponering och har myndigheten utan skälig anledning underlåtit att meddela Kammarkollegiet ändringen, begränsas ansvarigheten på samma sätt som angivits i stycket ovan.
A.7 Undantag vid extern försäkring m.m
Ersättning lämnas inte i den mån skadan kan ersättas enligt lag, avtal, extern försäkring eller statlig garanti.
Är leverantör, entreprenör eller annan enligt garanti eller liknande åtagande skyldig att ersätta skada, ersätts inte sådan skada genom denna försäkring. Denna begränsning tillämpas inte om den som gjort åtagandet inte kan fullgöra sin skyldighet och myndigheten kan styrka detta.
A.8 Undantag vid förutsebar skada
Ersättning lämnas inte för skada som har uppkommit under sådana omständigheter att myndigheten borde ha insett att skada med stor sannolikhet skulle komma att inträffa.
Myndigheten ska iaktta följande regler och föreskrifter som meddelats i syfte att förhindra eller begränsa skada:
• Individuella skyddsregler som angivits i försäkringsbekräftelsen.
• Säkerhetsföreskrifter för skepp i drift eller under uppläggning, enligt lag, förordning eller internationell överenskommelse.
• Skyddsregler från myndighet, leverantör, tillverkare, varv, besiktningsman eller liknande.
Om en skada har uppkommit eller förvärrats till följd av att en regel eller en föreskrift inte följts kan ersättningen reduceras eller utebli helt.
Har den försäkrade framkallat eller förvärrat följderna av en skadehändelse uppsåtligen eller genom oaktsamhet kan avdrag göras på annars utgående försäkringsersättning.
A.11 Föreskrift efter inträffad skada
Om det vid skada konstateras att brister i myndighetens skydd haft avgörande inverkan på skadans uppkomst eller omfattning, kan Kammarkollegiet föreskriva att ersättning inte kommer att lämnas för framtida skador av samma eller liknande slag förrän bristerna avhjälpts.
A.12 Räddningsplikt och skadebegränsande åtgärder
Myndigheten ska efter förmåga
• Vidta räddningsåtgärder i syfte att avvärja skada som kan befaras vara omedelbart förestående.
• Vidta åtgärder i syfte att begränsa skada som redan inträffat.
Vid skada som kan medföra att ersättning lämnas ska myndigheten snarast möjligt underrätta Kammarkollegiet. Skadan ska dessutom anmälas skriftligen inom en månad efter skadedagen eller i förekommande fall, en månad från det att skadeståndsanspråk framställts mot myndigheten. Försummas något av detta kan nedsättning av ersättningen göras med maximalt 20 procent av annars utgående försäkringsersättning.
Till anmälan ska bifogas en uppskattning av skadekostnaden. Är skadan en följd av brott ska även kopia av polisanmälan bifogas.
Kammarkollegiet äger rätt att skriftligen förelägga myndigheten att inkomma med underlag för beräkning av skadekostnaden. Försummar myndigheten vad som åligger den kan nedsättning göras från annars utgående försäkringsersättning.
Den som vill bevaka sin rätt till ersättning i egendomsförsäkringen har att inom ett år från skadedagen inkomma med skadeanmälan samt att inom tre år från skadedagen inkomma med slutgiltigt ersättningsanspråk. Försummar myndigheten vad som åligger den är rätten till ersättning preskriberad.
Rätten till ersättning i ansvarsförsäkringen upphör ett år efter det att myndigheten har fått kännedom om skadeståndanspråket, om anmälan dessförinnan inte inkommit till Kammarkollegiet.
I den mån Kammarkollegiet har betalt ersättning i ett försäkringsfall, övertar kollegiet myndighetens rätt gentemot annan som är ansvarig för skadan.
Om det efter att Kammarkollegiet har utbetalt försäkringsersättning framkommer att utbetalningen har skett på grundval av oriktiga uppgifter från myndighetens sida och som har betydelse för skadans bedömning, har kollegiet rätt att återfå hela eller delar av den utbetalade försäkringsersättningen från myndigheten.
Vid ersättning i annan valuta än SEK gäller valutakursen på betalningsdagen.
För avtalet gäller följande definitioner:
Förbrukningsartiklar Med förbrukningsartiklar avses bränsle, proviant,
smörjolja och förtöjningsgods.
Maskineri Med maskineri avses framdrivningsmotorer samt alla med dessa samverkande delar, såsom aggregat, axlar, ledningar, ventiler, lager, propellrar, hjälpapparater och pumpar samt roderanordning och hjälpmotorer.
Nyanskaffningsvärde Med nyanskaffningsvärde avses den kostnad som skulle
ha uppkommit om ett föremål anskaffats som nytt vid skadetillfället.
Sjövärdighet Med sjövärdighet avses ett fartygs sjöduglighet i teknisk
eller inskränkt mening. Ett fartyg är sjövärdigt bara om det är konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i erbjuder betryggande säkerhet mot sjöolyckor.
Skepp Skepp definieras som fartyg vars skrov har en största längd av minst 12 meter och en största bredd av minst 4 meter.
Totalförlust Med totalförlust avses då skeppet strandat, grundstött
eller sjunkit och ej kan bärgas, då skeppet blivit till sin ursprungliga beskaffenhet förstört, dvs. då summan av bärgning, transport och reparation överstiger riskbeloppet eller då ingen underrättelse om skeppet erhållits inom tre månader.
Myndigheten bör välja ett riskbelopp som motsvarar skeppets marknadsvärde.
Skeppsförsäkringen är en objektsförsäkring för skepp som ägs eller brukas av staten. Skeppet måste anmälas till Kammarkollegiet och vara upptaget i försäkringsbekräftelsen från kollegiet samt uteslutande användas för statsändamål för att omfattas av försäkringen.
Försäkringen omfattar med de preciseringar som anges nedan:
• Skeppet
• Reservdelar till skeppet.
• Delar som tillfälligt lämnat skeppet för reparation.
Förbrukningsartiklar omfattas inte. Detsamma gäller utrustning som inte är avsedd för skeppets normala drift eller framförande.
Ersättning lämnas för plötslig och oförutsedd skada som inträffat under försäkringstiden på den egendom som omfattas av försäkringen.
Med skada på egendom avses sådan fysisk skada på eller förlust av egendom som orsakar att egendomens värde minskats eller gått förlorat.
Ersättning lämnas inte för:
• Skada orsakad av bristande sjövärdighet.
• Skada orsakad av förslitning, åldersförändring, röta eller bristande underhåll och vård.
• Skada eller fel som består i gradvis försämring såsom slitage, förbrukning, korrosion, röta beläggning eller avsättning och som inte är en följd av ersättningsbar skada.
• Skada på maskineriet såvida den inte är en direkt följd av strandning, grundstötning, kollision, sjunkning, brand eller explosion.
• Skada på motor eller avgassystem genom explosion eller överhettning i dem.
• Skada orsakad av is, snö, frost, mögel eller djur; dock ersätts kantrings- eller sjunkskada genom nedisning samt skada genom kollision med isberg i rum sjö.
• Skada som enbart består i nedsmutsning, missfärgning eller repor i skeppets ytskikt.
B.4 Tilläggsförsäkring för maskinskada
Maskinskadeförsäkringen omfattar plötslig och oförutsedd skada i eller på skeppets maskineri.
Ersättning lämnas inte för:
• Skada orsakad av bristande sjövärdighet.
• Skada orsakad av förslitning, åldersförändring, röta eller bristande underhåll och vård.
• Skada eller fel som består i gradvis försämring såsom slitage, förbrukning, korrosion, röta beläggning eller avsättning och som inte är en följd av ersättningsbar skada.
• Skada orsakad av is, snö, frost, mögel eller djur.
Skada på egendom ersätts enligt följande regler:
Vid skada som inte är totalförlust ersätts nödvändiga och skäliga kostnader för att återställa egendomen till det skick den hade omedelbart före skadetillfället på ett rationellt sätt vad gäller metoder och material. Återställandet skall påbörjas senast inom två år från skadedagen.
Vid totalförlust ersätts skillnaden mellan den skadade egendomens marknadsvärde omedelbart före och omedelbart efter skadan. Kan inte marknadsvärdet fastställas, beräknas detta som nyanskaffningsvärdet med avdrag för värdeminskning genom ålder, slitage, omodernitet, minskad användbarhet och annan omständighet.
Ersättning lämnas med summan av:
• Skadebeloppet beräknat enligt ovan.
• Kostnad för bärgning, röjning eller bärgning av vrak efter eget försäkrat skepp.
• Rimliga och skäliga kostnader för räddningsåtgärderoch skadebegränsande åtgärder enligt moment A.12.
Från denna summa görs avdrag med hänsyn till:
• Självrisk.
• Övriga regler som kan inverka på ersättningen, t.ex. reglerna i moment A.6, A.7, A.9, A.10 och A.13.
Ersättning lämnas högst med gällande riskbelopp, minskat med självrisken. Vid skada på flera försäkrade skepp avdrages en självrisk per skepp.
Försäkringen gäller med ett riskbelopp på 10 miljoner kronor. Myndigheten kan överenskomma med Kammarkollegiet om ett högre riskbelopp.
Ansvarsförsäkringen omfattar myndighetens utomobligatoriska skadeståndsansvar som redare för skepp som omfattas av försäkringen enligt definitonen i A.1 första stycket.
Försäkringen omfattar även myndighetens utomobligatoriska ansvar för saneringskostnader i samband med ofrivilligt oljespill efter eget försäkrat skepp.
Med utomobligatoriskt skadeståndsansvar avses ansvar som uppstår utanför ett avtalsförhållande.
Försäkringen omfattar inte:
• Anspråk på ersättning som har sin grund i en arbetsrättslig tvist.
• Ersättningsanspråk som anges i 4 § andra stycket förordningen (1995:1300) om myndigheters riskhantering.
Vid skadeståndskrav, som grundas på en händelse som skett när denna försäkring gällt och som omfattas av försäkringen och överstiger självrisken, ska Kammarkollegiet utreda om skadeståndsskyldighet föreligger, företräda myndigheten vid förhandlingar och eventuellt rättsligt förfarande samt betala det skadestånd som myndigheten är skyldig att utge.
Kammarkollegiet blir inte bundet av att myndigheten i förväg utfäster sig att ersätta eventuell skada, medger skadeståndsskyldighet eller godkänner ersättningskrav. Framställs krav skall myndigheten hänvisa till ansvarsförsäkringen hos Kammarkollegiet. Myndigheten bör anteckna namn, adress och telefonnummer till vittnen och andra som kan lämna upplysningar om det inträffade.
Ersättning lämnas i förekommande fall med summan av:
• Skadeståndet
• Rättegångs- eller skiljemannakostnader som myndigheten åläggs att betala och som myndigheten inte kan få ut av motpart eller annan
• Rimliga och skäliga kostnader för räddningsåtgärder och skadebegränsande åtgärder enligt moment A.12.
Från denna summa görs avdrag med hänsyn till:
• Självrisk samt
• Övriga regler som kan inverka på ersättningen, t.ex. reglerna i moment A.6, A.7, A.9, A.10 och A.13.
Ersättning lämnas dock högst med gällande riskbelopp, minskat med självrisken.