Innehållsförteckning

MOTIONER

DEL 1

DISTRIKTSKONGRESSEN 2016

SOCIALDEMOKRATERNA I SKÅNE

Innehållsförteckning

Arbete 9

MOTION NR 1 9

Svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling 9

MOTION NR 2 9

Kollektivavtal vid upphandling 9

MOTION NR 3 10

Ändra lagen om uthyrning av arbetskraft 10

MOTION NR 4 11

Färre otrygga anställningar 11

MOTION NR 5 13

Motion om att begränsa möjligheterna för arbetsgivare att stapla visstidsanställningar på varandra

.......................................................................................................................................................... 13

MOTION NR 6 14

Jobben kommer inte först! Det gör skapande av lönsam tillväxt i etablerade små- och medelstora företag. Stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera. (Framtidens jobb) 14

MOTION NR 7 15

Arbetslösheten och diskrimineringen på arbetsmarknaden för äldre 15

MOTION NR 8 16

Friskvård på arbetstid 16

MOTION NR 9 16

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen 16

MOTION NR 10 17

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen 17

MOTION NR 11 19

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen 19

MOTION NR 12 20

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen 20

MOTION NR 13 21

Stärka arbetslöshetsförsäkringen för deltidsstämplande 21

MOTION NR 14 21

Införande av medborgartjänst 21

MOTION NR 15 22

Motion om förbättrad arbetsrätt 22

MOTION NR 16 23

Rättvisa villkor på svensk arbetsmarknad 23

MOTION NR 17 25

Utredning om effekten av införandet av medborgarlön- basinkomst 25

MOTION NR 18 26

Kollektivavtal och fullvärdigt försäkringsskydd 26

MOTION NR 19 26

Arbetstillfällen till flyktingar och arbetslösa ungdomar 26

MOTION NR 20 27

Riv upp lex Laval! 27

MOTION NR 21 28

Det goda arbetet kräver förbättrade villkor 28

Bostäder 31

MOTION NR 22 31

Varför byggs det inte fler hus utan värmesystem (passivhus) i Sverige? 31

MOTION NR 23 33

Överklagan av bygglovsärenden 33

MOTION NR 24 34

Motion om byggbolag i offentlig regi 34

MOTION NR 25 34

byggande av hyresrätter 34

MOTION NR 26 35

Ändring i hyreslagen till följd av bränder i bostäder 35

MOTION NR 27 36

Bostäder åt alla 36

Utbildning, Förskola 38

MOTION NR 28 38

Okvalificerade låglönejobb 38

MOTION NR 29 38

Förbjud könskvotering till universitet och högskolor 38

MOTION NR 30 39

Den svenska skolmarknaden måste regleras i grunden 39

MOTION NR 31 41

Sverige behöver bli ett mer entreprenöriellt land där innovation stimuleras och tas till vara. 41

MOTION NR 32 42

Utbildningen måste bli mycket bättre för att möta företagens behov 42

MOTION NR 33 43

Antagningskraven är alldeles för låga, de lärarledda studietimmarna för få och det är för enkelt att ta en examen, som lärare på lärarlinjen 43

MOTION NR 34 44

Alla elever ska ha samma chans till likvärdig utbildning 44

MOTION NR 35 46

en jämställd SFI-undervisning 46

MOTION NR 36 48

Barnomsorg på obekväm arbetstid 48

MOTION NR 37 48

Motion till Skånes partikongress angående en modern lärlingsutbildning 48

MOTION NR 38 50

Införande av ämnesbetyg istället för kursbetyg 50

MOTION NR 39 51

Utökade forskningsmöjligheter för lärarkåren 51

MOTION NR 40 52

Översyn av landets lärarutbildningar 52

MOTION NR 41 53

åtgärder mot segregation i svenska skolor 53

MOTION NR 42 54

kostnadsberäkningar av gymnasieutbildning 54

MOTION NR 43 55

Ang. undervisningen i svenska som andraspråk 55

MOTION NR 44 56

Ge ämnet modersmål en timplan i likhet med de andra skolämnena 56

MOTION NR 45 57

Motion till Skånes partidistrikt 57

MOTION NR 46 58

Betyg är roten till allt ont 58

Sjukvård 60

MOTION NR 47 60

Utökad kostnadsreduktion genom utbyte mot likvärdigt läkemedel på apotek 60

MOTION NR 48 62

Fri tandvård 62

MOTION NR 49 62

Våra tänder är en del av vår kropp 62

MOTION NR 50 63

Förbättra sjukhusvården för äldre patienter 63

MOTION NR 51 64

Sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska 64

MOTION NR 52 66

Är svensk sjukvård ojämlik och därmed odemokratisk? Får de med låga inkomster mindre vård? Är offentlig vård dyrare än privat vård? 66

MOTION NR 53 68

Arbetstidsförkortning för konkurrenskraft 68

MOTION NR 54 69

Inför arbetstidsförkortning med bibehållen lön i Region Skåne 69

MOTION NR 55 70

Arbetstidsförkortning i Region Skåne! 70

MOTION NR 56 71

Motion om arbetstidsförkortning i region Skåne 71

MOTION NR 57 72

Motion om hälso- och sjukvårdens återgång till offentlig regi 72

MOTION NR 58 73

Satsa för att få unga intresserade av vård- och omsorgsyrken 73

MOTION NR 59 74

Skattefinansiera mensskydd 74

MOTION NR 60 75

Vårdgaranti för kroniker 75

MOTION NR 61 76

Öka tillgängligheten till öppenvårdsgynekologin i Skåne 76

MOTION NR 62 77

Översyn av elevhälsan 77

MOTION NR 63 78

hörselvård skall återföras i demokratisk regi 78

MOTION NR 64 79

att tandhälsa inte skall förbli en klassfråga 79

MOTION NR 65 80

samlat register över förskrivna läkemedel 80

MOTION NR 66 81

Den kroniska sjukdomen Lipödem 81

MOTION NR 67 82

Bättre kunskap för förtroendevalda i arbetsmiljö behövs 82

MOTION NR 68 83

Förtroendevalda bör utbildas i arbetsmiljöfrågor 83

MOTION NR 69 84

Alkoholmissbruket ökar bland äldre kvinnor! 84

MOTION NR 70 85

Fler kuratorer behövs i Primärvården 85

MOTION NR 71 86

Våldsutsatta män i nära relationer – ett växande problem som måste synliggöras! 86

MOTION NR 72 87

Våldsutsatthet i nära relationer vid demenssjukdom – ett problem som behöver synliggöras! 87

MOTION NR 73 88

Behov av att förebygga ohälsa på grund av blandad dag/nattjänstgöring inom Region Skåne - Sverige. 88

Social/Socialförsäkringar 91

MOTION NR 74 91

Goda levnadsvillkor för LSS xxxxxxxxxxx 00

MOTION NR 75 92

Angående assistsansreformen. 92

MOTION NR 76 94

Om höjning av bostadstillägget för pensionärer 94

MOTION NR 77 95

Översyn av dagens pensionssystem 95

MOTION NR 78 96

Pensionärer måste kunna leva ett drägligare liv! 96

MOTION NR 79 98

Föräldrar ska ha skyldighet att ta ansvar för sina barn 98

MOTION NR 80 98

Pensionssystemet måste reformeras nu 98

MOTION NR 81 99

Den svenska sjukvården är bevisligen ojämlik och odemokratisk ända in i döden 99

MOTION NR 82 100

KBT-terapi mot äldres ensamhet och att samhället måste ta ett ansvar 100

MOTION NR 83 101

Sjukskrivningarna ökar oförklarligt inom alla yrken 101

MOTION NR 84 102

Värna om de svagaste i samhället och arbetslöshetens historia, ideologiska teorier, orsaker och lösningar till den 102

MOTION NR 85 104

Individualisera föräldraförsäkringen 104

MOTION NR 86 105

Motion angående ersättning för vård av närstående 105

MOTION NR 87 106

Sjukersättning 106

MOTION NR 88 107

Förbättra samverkan mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren i sjukskrivningsärenden 107

Omsorg och Folkhälsa 109

MOTION NR 89 109

Barns kost och hälsa 109

MOTION NR 90 111

Motion om lagen om valfrihetssystem 111

MOTION NR 91 112

boende för äldre 112

MOTION NR 92 112

Våld mot äldre kvinnor - ett osynligt problem 112

MOTION NR 93 114

Motion om utökad sprututbytesverksamhet i Sverige 114

Jämställdhet 115

MOTION NR 94 115

Jämställdhet och kroppsräkning eller jämlikhet och lika möjligheter oavsett kön 115

MOTION NR 95 116

Jämställdhetsintegrerad budgetprocess i Region Skåne 116

Skatter/Ekonomi 118

MOTION NR 96 118

Översyn av Kronofogdens sätt att debitera avgifter 118

MOTION NR 97 119

Skattebetalarnas pengar ska stanna i Sverige 119

MOTION NR 98 119

En majoritet av svenska folket struntar fullständigt i allt tal om kriser! De är sig själva närmast och visar solidaritet i tanke, men ej broderskap! 119

MOTION NR 99 121

Ta bort effektskatten på kärnkraft 121

MOTION NR 100 122

Öresundsskatterna måste göras om 122

MOTION NR 101 123

Demokratiskt socialistisk ekonomisk politik 123

MOTION NR 102 125

Likabeskattning 125

MOTION NR 103 125

Utredning om effekten av införandet av sockerskatt 125

MOTION NR 104 126

Utredning om en statlig fastighetsskatt 126

MOTION NR 105 127

Utvinning för allmän vinning – motion om inrättandet av en statlig mineralfond samt en utvidgad statlig verksamhet inom gruvnäringen 127

MOTION NR 106 129

Utveckling av nytt skattesystem med bl.a. ökad progressiv beskattning 129

MOTION NR 107 130

Arbetsgivares och anställdas kostnader för arbetslöshet och organisationstillhörighet 130

MOTION NR 108 131

Målet för den ekonomiska politiken måste vara ett hållbart samhälle 131

Trafik och Kommunikation 133

MOTION NR 109 133

Införande av logik i fastställandet utav åldersgränsen för att få ta traktorkort 133

MOTION NR 110 134

Översyn av övergångsbestämmelser vid förändringar i körkortslagstiftningen 134

MOTION NR 111 136

Hela Skåne runt 136

MOTION NR 112 136

Höj statusen på Österlen- och Ystadbanan 136

MOTION NR 113 137

Se över Skånetrafikens zonindelningar 137

MOTION NR 114 138

Taxor i den Skånska regiontrafiken 138

MOTION NR 115 139

Kollektivtrafiken 139

MOTION NR 116 139

dubbelspår på tågsträckan Ystad-Malmö 139

MOTION NR 117 140

trafiken norrut från östra Skåne 140

MOTION NR 118 141

Upprustning/Utveckling av de regionala järnvägarna samt utveckling av ett spårvägssystem 141

MOTION NR 119 142

Avgiftsfri kollektivtrafik 142

Arbete

MOTION NR 1

Svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling

I upphandlingar ställs ofta krav på kollektivavtalsliknande villkor där tolkningen inte blir till arbetstagarnas fördel. Vi vill att man driver upphandlingar med den svenska modellen som grund, och att då ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor blir verkningslöst.

Vi måste visa att det är med den svenska modellen vi kan få människor i arbete och med den kommer vi också klara av de kommande utmaningarna vi står inför i arbetslivet.

Vi föreslår:

att Socialdemokraterna i Skåne inför kravet i första hand inom Region Skåne

att Socialdemokraterna i Skåne arbetar för att kravet ställs i upphandlingar nationellt

Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx

Östra Göinge Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 2

Kollektivavtal vid upphandling

Vi anser att kollektivavtal ska räknas som en tillgång då det gäller kommuners, landstings och statens upphandling av varor och tjänster.

I svenska kollektivavtal finns regler för anställdas arbetsförhållanden, löner och försäkringar. Kollektivavtalen är resultat av överenskommelser mellan anställdas fackföreningar/fackförbund och enskild arbetsgivare eller organisation för arbetsgivare.

I de lagregler som gäller på vår arbetsmarknad ges i flera fall möjlighet för parterna att genom avtal överenskomma om lagens tillämpning inom respektive avtalsområde. I allmänhet sammanfattas dessa arbetsvillkor

i begreppet ”den svenska modellen”.

Genom Sveriges medlemskap i EU har företag inom hela unionen rätt

att räkna på och lämna anbud om uppdrag till svenska myndigheter och förvaltningar. Dessvärre för oss som lever i Sverige är arbetsvillkor i

flera EU-länder inte resultat av överenskommelser mellan parter på arbetsmarknaden. De är i stället fastställda som minimiregler i ländernas lagar, i övrigt till stor del oreglerade. Därav följer ofta högre kostnader för i Sverige registrerade företags anställda, jämfört med motsvarande kostnader för företag som är registrerade i annat EU-land.

Vi kan konstatera att våra nationella avtal stannar vid nationsgränsen.

I lagen om offentlig upphandling framgår det att beställaren inte har rätt att kräva att utföraren skall tillämpa Svenska kollektivavtal. I § 12 i lagen om offentlig upphandling nämns att anbudsgivaren kan få information om arbetarskydd och arbetsvillkor. Texten borde klart uttrycka att Svenska kollektivavtal för tjänster utförda i Sverige skall gälla.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsenatt verka för,

• att, inom ramen för tjänster inom offentlig upphandling anbudstagare alltid skall tillämpa Svenska kollektivavtal för tjänster utförda i Sverige.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 3

Ändra lagen om uthyrning av arbetskraft.

Från år 2001 har tills i december år 2015 har uthyrningen av arbetskraft inom bemanningsföretagen så gott som tredubblats. På Icas lager i Helsingborg har man 700 anställda, man har dessutom 250 bemanningsanställda. Det har man haft de senaste 3 åren.

Bemanningsföretag är en del av svensk arbetsmarknad sedan lite mer än 20 år tillbaka. Bemanningsföretag ska vara en hjälp till företag att få tag i tillfällig personal för att hantera arbetstoppar. Det ska inte vara möjligt att hyra in arbetstagare för att tillgodose att stadigvarande arbetskraftsbehov. En annan viktig princip är att företagen inte ska kunna säga upp personal för att sedan hyra in från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter. Det skapar en otrygg arbetsmarknad och urholkar principen om att tillsvidareanställning ska vara norm på arbetsmarknaden.

Vi yrkar

- att Socialdemokraterna verkar för att Lagen om uthyrning av arbetskraft förstärkas med en skrivning som gör det otillåtet att hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov.

- Att arbetarekommunen Helsingborg antar motionen som sin egen

Xxxx Xxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 4

Färre otrygga anställningar

Det finns två anställningsformer, tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Dessa regleras i Lagen om anställningsskydd eller i kollektivavtal. Det finns idag olika former av tidsbegränsade anställningar, de som är tillåtna enligt Lagen om anställningsskydd från och med 2007 är allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, provanställning och pensionär som fyllt 67 år.

Det måste få finnas tidsbegränsade anställningar på arbetsmarknaden. De fyller en viktig funktion när anställda är föräldralediga eller sjuka, och när företaget har tillfälliga arbetsanhopningar.

Problemet med tidsbegränsade anställningar är att allt fler arbetsgivare systematiskt använder dessa för att täcka permanenta arbetskraftsbehov, därför att det fyller ett syfte för dem att ha en flexibel arbetskraft. Antal arbetstagare med tidsbegränsade anställningar har ökat de senaste 25 åren. År 2014 hade nästan 15 procent av alla anställda någon form av tidsbegränsad anställning. Det är också vanligare bland arbetare än bland tjänstemän och fler kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar. Nästan var femte person med ett LO-yrke hade en tidsbegränsad anställning och det är 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i LO-yrkena som har tidsbegränsade anställningar. Främst drabbas de som jobbar inom hotell- och restaurangbranschen, inom handeln och inom omsorgsverksamheter. Inom hotell och restaurangbranschen är det mellan 43-45 procent tidsbegränsat anställda (LO-rapport om anställningsformer från 2014).

I SCB:s arbetskraftsundersökning tillfrågas alla tidsbegränsat anställda vilken anställningsform de föredrar; tillsvidare eller tidsbegränsad. Om man tar bort heltidsstuderande ur den gruppen så föredrar 79 procent av alla tidsbegränsat anställda en fast anställning. Att ha en tidsbegränsad anställning påverkar möjligheterna att skaffa bostad, familj, att åka på semester, att planera sitt liv och inte minst sin vardag. Arbetstagaren är dessutom utlämnad till arbetsgivarens godtycke för fortsatt anställning. Det skapar rädsla. Det påverkar den fackliga organisationsgraden och leder till tysthet på arbetsplatsen, vilket tippar balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare till arbetsgivarens fördel. Upprepade tidsbegränsade anställningar ger också återkommande perioder av arbetslöshet, låga inkomster, sämre löneutveckling och det påverkar även möjligheterna att få a-kassa på grund av arbetsvillkoret.

Den vanligaste tidsbegränsade anställningsformen, av de som regleras i LAS, som används är allmän visstidsanställning till följd av vikariat, provanställning och säsongsanställning (LO-rapport

2014). Allmän visstidsanställning infördes av alliansregeringen i LAS i juli 2007 och innebär att en arbetsgivare inte behöver ange något skäl till tidsbegränsningen. Ytterligare gäller att om en person varit i allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare i sammanlagt två år under en femårsperiod ska anställningen övergå i en fast anställning.

Lagstiftningen bör tillåta tidsbegränsade anställningar under ett antal tydligt definierade omständigheter, som är relevanta för alla branscher (till exempel provanställning, vikariat, projekt, säsongsanställning). I övrigt varierar det från bransch till bransch under vilka omständigheter det är motiverat att ta in tillfällig personal. Det bör därför regleras i avtal mellan fack och arbetsgivare, i enlighet med den svenska modellen. Den nuvarande ordningen, där lagen ger arbetsgivarna mycket stor̈ re friheter an̈ något fackförbund någonsin skulle sluta avtal om, håller dock effektivt arbetsgivarna borta från förhandlingsbordet. Varför sluta avtal som innebär en konkurrensnackdel gentemot dem som star̊ utanför kollektivavtalsmodellen? Allmän visstidsanställning måste tas bort ur LAS så att parterna far̊ incitament att sluta överenskommelser med varandra.

Kopplat till problemen med tidsbegränsade anställningar är den så kallade 2/5-regeln som också regleras i lagen om anställningsskydd och innebär att arbetsgivare har möjlighet att stapla olika tidsbegränsade anställningar på varandra utan motivering så att en person kan arbeta i fyra år hos samma arbetsgivare fast i olika tidsbegränsade anställningar vilket innebär att personen i fråga inte erbjuds en fast anställning. Därutöver är det möjligt att kombinera de olika anställningsformerna i LAS med provanställning och säsongsanställning, vilket innebär att 2/5-regeln i praktiken inte gäller. Detta är orimligt. Tillsvidareanställning ska vara norm på arbetsmarknaden och tidsbegränsade anställningar ska användas restriktivt och när det finns objektiva skäl för detta.

Det ska inte vara möjligt att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra i hur många år som helst.

Vi yrkar på:

- Att Socialdemokraterna verkar för att allmän visstidsanställning tas bort ur Lagen om anställningsskydd.

- Att verka för att det i Lagen om anställningsskydd ska finnas en övre sammanlagd tidsgräns för flera på varandra staplade tidsbegränsade anställningar som säger att en person som varit anställd under två av sammanlagt fem år hos samma arbetsgivare, oavsett anställningsform, ska erbjudas en tillsvidareanställning.

- Att arbetarekommunen i Helsingborg antar motionen som sin egen

Xxxx Xxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 5

Motion om att begränsa möjligheterna för arbetsgivare att stapla visstidsanställningar på varandra

Tidsbegränsade anställningar är en nödvändighet för våra företag, myndigheter och organisationer. Det måste gå att ta in extra arbetskraft vid tillfälliga produktionstoppar eller när vi behöver särskild kompetens. Xxxxxxxx behövs för att täcka upp vid sjukdom, semestrar och föräldraledighet. För många säsongsbetonade branscher är visstidsanställningar ett absolut måste för att kunna bedriva sin verksamhet. Ofta erbjuder de tidsbegränsade anställningarna en möjlighet för människor att komma in på arbetsmarknaden. Sommarjobb är ett exempel på en visstidsanställning. Det är missbruket utav tidsbegränsade anställningar som inte är acceptabelt.

Vissa arbetsgivare låter personal gå år efter år på korta anställningar trots att arbetsgivaren har ett kontinuerligt behov av arbetskraft. En del får sina kontrakt förlängda med några månader i taget, andra är timanställda som kallas in med kort varsel och de vet inte om de har något arbete i morgon eller nästa vecka. Det här kan ske genom att arbetsgivaren kombinerar olika typer av visstidsanställningar. Det kan vara anställningar i form utav vikariat, säsongsanställningar och provanställningar mm. Sådant missbruk av tidsbegränsade anställningar strider mot EU:s direktiv om visstidsarbete. EU-kommissionen driver nu ett fördragsbrottärende mot Sverige. Om reglerna inte ändras kan Sverige hamna i EU-domstolen.

En undersökning visar att 65 000 personer har varit visstidsanställda mer än 5 år hos samma arbetsgivare. Det här visar tydligt att det är möjligt att gå runt de regler som är tänkta att utgöra ett skydd mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. Ett införande av en gräns om att olika visstidsanställningar när de räknas samman inte får överstiga tre år under en femårsperiod. En sådan regel hindrar inte att arbetsgivare tar in vikarier eller anställer personer för olika projekt. Det går att tillfälligt ta in folk när efterfrågan stiger eller när det behövs särskild kompetens.

Regeln hindrar inte säsongsanställningar och hotar inga jobb. Den försvårar missbruk och uppfyller EU-rättens krav.

Yrkande:

att Sverige inför en gräns om att olika visstidsanställningar när de räknas samman inte får överstiga tre år under en femårsperiod.

att Kvinnoklubben Xxxx tar motionen som sin egen.

Xxxxxxx Xxxxxxx

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 6

Jobben kommer inte först! Det gör skapande av lönsam tillväxt i etablerade små- och medelstora företag. Stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera. (Framtidens jobb)

Nya arbetstillfällen står högt upp på prioriteringslistan. Lösningsförslagen är många gånger präglade av tro och tyckande. Ett exempel är minskad arbetsgivareavgift och bolagskatt för att småföretagen ska generera tusentals nya arbetstillfällen.

Småföretag har sedan 1970-talet setts som en drivkraft bakom den ekonomiska tillväxten. När omsättningen ökade skulle det bli nya arbetstillfällen.

Dagens politik syftar främst till att skapa nya företag. Följden blir att de redan existerande småföretagen som behöver stöttas och stimuleras till att växa och expandera får klara sig själva.

Fokus på nyföretagande är en tveksam strategi. De små företagen väver i allmänhet inte per automatik. Det är en myt att små företag skulle vara tillväxtorienterade.

Entreprenörsföretagen har under en mycket lång tid utgjort 74 procent av samtliga företag i Sverige. Företag med en till nio anställda utgör 21 procent, samt de mellan 10 och 49 anställda cirka 3 procent. De små företagen utgör 99 procent av samtliga företag och det sker ingen betydande förskjutning mellan olika storleksgrupper.

Tillväxt i storlek skulle ha inneburit att de två sista företagsgrupperna ökat i relativa andelar. Det har inte skett. Små företag skapar förhållandevis få nya arbetstillfällen. För de minsta företagen med upp till nio anställda är tillväxten i antalet anställda till och med något lägre än tillväxten i antal företag. Det medför att antalet anställda per småföretag har minskat något.

För företagen med fler än 200 anställda är däremot tillväxten i antalet anställda betydligt högre än antalet företag. Det betyder att tillväxten av anställda per företag bland de större företagen är högre än för de mindre.

Önskemålet är att antalet anställda ska växa snabbare även för de mindre företagen. Alltför mycket resurser för att skapa nya företag minskar utrymmet för alternativa åtgärder av större strategiskt värde.

Antalet nystartade företag är ett tveksamt mått på expansiv ekonomisk politik. Omkring en tredjedel försvinner inom en treårsperiod. De som överlever förblir små under överskådlig tid med en anställningstäthet i genomsnitt av 1,7 personer per företag.

Det kan förefalla lockande att verka för fler småföretag. För att främja tillväxten gäller det att få de redan existerande småföretagen att växa. Minskad arbetsgivareavgift och bolagsskatt för de minsta företagen motsvarar några tusenlappar. Det räcker inte till många tillväxtfrämjande investeringar.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att inte stimulera start av nya företag,

att stimulera och stötta de redan existerande småföretagen att växa och expandera

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 7

Arbetslösheten och diskrimineringen på arbetsmarknaden för äldre

Arbetsbrist förväntas i en rad yrken om några år. Äldre arbetskraft kan då bli mer efterfrågad.

Brister i pensionssystemet gör att fler kan tvingas arbeta ända till 67 år eller längre för att få en rimlig ekonomisk standard efter pensioneringen. Alltfler kommer att inse att pensionen blir 60-70 procent jämfört med sista lönen som anställd. Många kommer att behöva förstärka sina ekonomiska villkor under de sista åren i förvärvslivet. Ofta ges inte den chansen. Man förlorar sitt arbete eller blir köpt ut med avtalspension mer eller mindre tvingad.

De ekonomiska skyddsnäten griper in i varandra och är mycket komplexa. Oviljan är utbredd att ändra i lagstiftningen. Bekvämlighetslösningar permanentas gärna trots uppenbara brister. Dessa diskriminerande system måste rättas till. Men även attityderna måste bearbetas. Ytterst handlar det om ny lagstiftning som ändrar spelreglerna som diskriminerar äldre medarbetare. Alltför ofta betraktas de två miljoner äldre i vårt land som ett omsorgsproblem, i stället för den resurs de utgör.

Åtskilliga orkar visserligen inte med den stress och ändrade arbetsuppgifter som gör sig allt oftare påminda efter 60-årsåldern. En stegvis nedtrappning av arbetstiden är ofta motiverad. Men inte heller detta faktum har fått riktigt genomslag. Situationen kan emellertid snart förändras med stora pensionsavgångar. Även behoven av fler arbetade timmar gör sig snart påminda. Fler som uppbär lön och betalar skatt - och konsumerar! Det behövs om morgondagens gemensamma resurser i samhället inte ska stagnera eller rentav minska.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att lagstiftningen för äldre på arbetsmarknaden ändras så att de inte diskrimineras

att möjligheter till en successiv minskning av arbetstiden förbättras

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 8

Friskvård på arbetstid

Jag som undersökterska har många tunga fysiska inslag i det dagliga arbetet. Med friskvård på arbetstid tror jag att det går att undvika sjukskrivningar då undersökterskor lär sig hantera styrka och teknik i tunga lyft som sker i det rutinmässiga arbetet. Det är ingen hemlighet att många skador sker på grund av tunga lyft och sätter sig i rygg och axlar. Det finns redan idag många arbetsgrupper som har friskvård på arbetstiden, vilket motiverar att även andra bör få det som ett led i ett mer hållbart arbete.

Därför yrkar jag

Att Skånes partidistrikt verkar för att friskvård läggs in på arbetsschemat.

Xxxxxxxx Xxxxx

Bjuv Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 9

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen.

Sverige har under många år haft en hög arbetslöshet och som ett vapen mot detta har det skapats väldigt många arbetsmarknadsinsatser som Arbetsförmedlingen förfogar över. En del av dessa är Nystartsjobb, Jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar, Arbetsplatsintroduktion, Arbetspraktik med flera. Ibland måste Arbetsförmedlingen begära ett samråd med den fackliga organisationen innan en viss insats ska göras, men de behöver inte följa den. I dessa fall ska tre kriterier uppfyllas och dessa är om lönen är rätt, om det finns någon med återanställningsrätt till företaget eller om den fackliga organisationen är i konflikt med företaget. De kan inte genomföra insatsen om dessa kriterier inte uppfylls. Om företaget inte är anslutet till ett kollektivavtal kan den fackliga organisationen inte kontrollera om hur förhållandena är på just den arbetsplatsen och Arbetsförmedlingen kan förmedla insatsen utan något hinder. I en del insatser krävs inget samråd utan Arbetsförmedlingen kan utan några hinder som helst förmedla insatser till vilket företag som helst. En av dessa insatser är Nystartsjobb där Arbetsförmedlingen är tvingade till att genomföra insatsen oavsett hur det ser ut på arbetsplatsen.

Problematiken med detta är att människor som redan befinner sig i utsatta förhållanden med en bakgrund som långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna eller nyligen anlända till landet hamnar i en otäck beroendeställning. Först och främst till Arbetsförmedlingen som i princip kravlöst erbjuder billig arbetskraft till företagen. Men sedan hamnar de i en beroendeställning till det företag de ska utföra ett arbete på. Sköter de sig inte åker de ut med risk att bli av med sin lön eller ersättning.

De kan inte tacka nej till en insats utan risk för att bli av med sin ersättning. Det händer också att

en del oseriösa företag behåller en del av det bidrag de får från Arbetsförmedlingen för att endast betala en bråkdel av de pengarna till personen i insatsen.

Detta leder till ännu större klyftor i samhället och det har lett till att människor blivit en handelsvara på arbetsmarknaden. Även företag går under i den snedvridna konkurrens som uppstår vilket i sin tur föder nya arbetslösa till Arbetsförmedlingens insatser. I sig är inte insatserna ett problem men det blir ett problem när de genomförs utan krav och efterkontroll.

Lösningen på problemet är att ställa kravet till Arbetsförmedlingen, att kollektivavtal ska vara en förutsättning för att en arbetsmarknadsinsats ska kunna genomföras på ett företag. Detta för att förhindra missbruk av skattemedel och för att de fackliga organisationerna kan borga för att löner och övriga arbetsförhållanden är i sin ordning på ett företag. För att skydda de människor som idag befinner sig i utsatta situationer och som inte kan eller har råd eller har ork att protestera. Vi som det enda riktiga arbetarepartiet måste stå upp för ett rättvist och jämlikt samhälle. Ett samhälle som motverkar segregation och utslagning. Ett samhälle som borgar för att alla ska kunna leva drägligt och kunna utvecklas med den förmåga var och en besitter.

Därför föreslår vi:

- att Eslövs Arbetarkommun antar motionen som sin egen och skickar den till distriktskongressen

- att distriktskongressen beslutar om att Socialdemokraterna ska verka för att kollektivavtal införs som krav vid genomförandet av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser inom den nuvarande mandatperioden.

- att distriktskongressen beslutar om att föra vidare denna motion till Socialdemokraternas s- grupp i riksdagen.

Xxxx Xxxxxxxx

Eslöv Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 10

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen

Sverige har under många år haft en hög arbetslöshet och som ett vapen mot detta har det skapats väldigt många arbetsmarknadsåtgärder som Arbetsförmedlingen förfogar över. En del av dessa är Nystartsjobb, Jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar, Arbetsplatsintroduktion, Arbetspraktik med flera. Ibland måste Arbetsförmedlingen begära ett samråd med den fackliga organisationen innan en viss insats ska göras, men de behöver inte följa den. I dessa fall ska tre kriterier uppfyllas och dessa är om lönen är rätt, om det finns någon med återanställningsrätt till företaget eller om den fackliga organisationen är i konflikt med företaget.

De kan inte genomföra åtgärden om dessa kriterier inte uppfylls. Om företaget inte är anslutet till ett kollektivavtal kan den fackliga organisationen inte kontrollera om hur förhållandena är på just den arbetsplatsen och Arbetsförmedlingen kan förmedla insatsen utan något hinder. I en del åtgärder krävs inget samråd utan Arbetsförmedlingen kan utan några hinder som helst förmedla insatser till vilket företag som helst. En av dessa insatser är Nystartsjobb där Arbetsförmedlingen är tvingade till att genomföra insatsen oavsett hur det ser ut på arbetsplatsen.

De kan inte tacka nej till en insats utan risk för att bli av med sin ersättning.

Det händer också att en del oseriösa företag behåller en del av det bidrag de får från Arbetsförmedlingen för att endast betala en bråkdel av de pengarna till personen i insatsen.

Detta leder till ännu större klyftor i samhället och det har lett till att människor blivit en handelsvara på arbetsmarknaden.

Även företag går under i den snedvridna konkurrens som uppstår vilket i sin tur föder nya arbetslösa till Arbetsförmedlingens insatser. I sig är inte insatserna ett problem men det blir ett problem när de genomförs utan krav och efterkontroll.

För att skydda de människor som idag befinner sig i utsatta situationer och som inte kan eller har råd eller har ork att protestera. Vi som det enda riktiga arbetarepartiet måste stå upp för ett rättvist och jämlikt samhälle. Ett samhälle som motverkar segregation och utslagning. Ett samhälle som borgar för att alla ska kunna leva drägligt och kunna utvecklas med den förmåga var och en besitter.

Därför föreslår vi:

Att: distriktskongressen beslutar om att distriktsstyrelsen ska verka för att kollektivavtal införs som krav vid genomförandet av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsåtgärder inom den nuvarande mandatperioden.

Att: distriktskongressen beslutar om att föra vidare denna motion till Socialdemokraternas partikongress för beslut.

Ängelholms Arbetarekommun

Ängelholm Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 11

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen

De kan inte tacka nej till en insats utan risk för att bli av med sin ersättning.

Det händer också att en del oseriösa företag behåller en del av det bidrag de får från Arbetsförmedlingen för att endast betala en bråkdel av de pengarna till personen i insatsen.

Detta leder till ännu större klyftor i samhället och det har lett till att människor blivit en handelsvara på arbetsmarknaden.

Därför föreslår jag/vi:

Att: distriktskongressen beslutar om att föra vidare denna motion till Socialdemokraternas partikongress för beslut.

Xxxxx Xxxxxxxx

Bjuv Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 12

Kräv kollektivavtal vid insatser från Arbetsförmedlingen.

De kan inte genomföra insatsen om dessa kriterier inte uppfylls. Om företaget inte är anslutet till ett kollektivavtal kan den fackliga organisationen inte kontrollera om hur förhållandena är på just den arbetsplatsen och Arbetsförmedlingen kan förmedla insatsen utan något hinder. I en del insatser krävs inget samråd utan Arbetsförmedlingen kan utan några hinder som helst förmedla insatser till vilket företag som helst. En av dessa insatser är Nystartsjobb där Arbetsförmedlingen är tvingade till att genomföra insatsen oavsett hur det ser ut på arbetsplatsen.

De kan inte tacka nej till en insats utan risk för att bli av med sin ersättning.

Det händer också att en del oseriösa företag behåller en del av det bidrag de får från Arbetsförmedlingen för att endast betala en bråkdel av de pengarna till personen i insatsen.

Detta leder till ännu större klyftor i samhället och det har lett till att människor blivit en handelsvara på arbetsmarknaden.

Därför föreslår jag/vi:

Att: distriktskongressen beslutar om att distriktsstyrelsen ska verka för att kollektivavtal införs som krav vid genomförandet av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser inom den nuvarande mandatperioden.

Att: distriktskongressen beslutar om att föra vidare denna motion till Socialdemokraternas partikongress för beslut.

Xxxxx Xxxxxxxx

Svalöv Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxx

Ordförande

MOTION NR 13

Stärka arbetslöshetsförsäkringen för deltidsstämplande

Begränsningen på 75 dagar har inte haft avsedd verkan, att fler deltidsjobb görs om till heltidstjänster. Kommuner och Landsting med många kvinnor på deltid har kommit i stryk klass och tvingats säga upp deltidsanställningar för att klara sin försörjning genom stämpla som heltids arbetslösa i stället för att försöka överleva på en 4 timmars deltid från dag 76 av 300.

Jag (Vi) yrkar på att SAP verkar för att ta bort 75 dagars begränsningen i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsstämplande.

Xxxxxx Xxxxxxxx

Bjuv Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 14

Införande av medborgartjänst

Diskussionen kring allmän värnplikt är återigen uppe i debatten. Argumenten för handlar å ena sidan om sysselsättning, en ingång till arbetsmarknad och utbildning för unga direkt efter gymnasiet. Å andra sidan, och ett svagare argument, är att vi återigen behöver stärka vårt försvar. Det finns dock en poäng i att se bortom förstärkningen av försvaret och se till hur hela samhället skulle kunna få nyttja av ett införande av allmän tjänstgöring som inte stannar vid det militära utan också kan förstärka andra delar av den offentliga verksamheten.

Med en fortsatt stor ungdomsarbetslöshet och en arbetsmarknad där erfarenhet och kontaktnät bevisligen lättare leder till jobb ser vi en stor nytta med att skapa ett system som kan erbjuda ungdomar en praktisk introduktion till jobbmarknaden.

Det finns också en samhällsnytta från andra hållet då verksamheter som idag ropar på arbetskraft som till exempelvis äldrevård, delar av barnomsorgen och andra kommunala verksamheter där behovet av högre utbildning inte är grundläggande, skulle kunna stärkas av en pålitlig och jämt fördelad arbetskraft matchad mot de behov verksamheten kräver.

På en annan nivå kan vi också se nyttan av ett återupprättat samhällskontrakt, där en gemensam instats och erfarenhet av att hjälpa samhället skulle skapa en känsla av deltagande och meningsfullhet.

Den nya medborgartjänsten skulle kunna göras mellan åren du fyller 18 och året du fyller 23 och innehålla samma förmåner och betalning som den gamla värnplikten.

Medborgartjänsten skulle bli en viktig del av många ungas liv och för vissa vara en chans att finna riktning och chans till yrkesintroduktion och för andra en viktig erfarenhet möten och deltagande i samhälle som ter sig allt mer splittrat.

S-studenter Malmö yrkar därför:

att en statlig utredning om medborgartjänstens införande görs

att Malmö Arbetarekommun tar motionen som sin egen och sänder den vidare till distriktskongressen.

S-studenter Malmö

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 15

Motion om förbättrad arbetsrätt

I lagen om anställningsskydd sker uppsägningen från arbetsgivarens sida med ett krav på saklig grund. Men då man lägger stor vikt vid arbetsgivarens rätt att fritt leda och fördela arbetet har praxis från arbetsdomstolen blivit att godta uppsägningsskäl med hänvisning till arbetsbrist. Det

sker sällan något ifrågasättande till vad denna arbetsbrist grundar sig i. Denna praxis har kommit att göra Sverige till en av dem stater i Europa där det blivit enklast att avskeda, vilket framförallt gjort de nyanställas skydd ytterst svagt.

Den nuvarande lagstiftningen skapar problem som bli allt mer aktuella i en global kapitalistisk ordning. Internationella företag riskerar att se Sverige som en av de enklaste platserna att säga upp folk på, vilket innebär att svensk personal problemfritt kan avskedas för att snabbt skära i ett företags totalkostnader. Att förändra själva arbetsgivarprerogativet i sin grund är inte rätt väg att gå. En ökad insyn i företagens redovisning vore däremot viktigt för att kunna skärpa kraven på vad som i lagpraxis ska betraktas som saklig grund. Detta krävs för att stärka det svenska arbetsskyddet samt för att uppmärksamma och diskutera de svagheter den svenska arbetsrätten uppvisar relativt andra jämförbara länder.

Mot bakgrund av detta föreslår S-studenter Malmö

att möjligheterna att offentliggöra företagens redovisning vid påstådd arbetsbrist som anledning för uppsägning utreds

att Socialdemokraterna i Malmö tar motionen som sin egen och sänder den vidare till distriktskongressen

S-studenter Malmö

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 16

Rättvisa villkor på svensk arbetsmarknad

Många av de villkor som formar människors liv avgörs på arbetsmarknaden. Genom reformer kopplade till arbetsmarknaden kunde arbetarrörelsen öka jämlikhet och jämställdhet i det svenska samhället. Dessvärre har utvecklingen gått i en annan riktning under många år. Klasskillnaderna ipå arbetsmarknaden har ökat och kampen för lika villkor är avgörande för möjligheten att upprätthålla svensk modell med kollektivavtal som grund. Inom flera klassiska LO-branscher som Transport, Byggnads, Hotell & Restaurang, Handels (lagersidan) med flera finns långtgående tendenser att ta in bemanningsföretag, arbetskraftsinvandrare etc, ofta med sämre villkor än den fasta arbetskraften och med mycket lägre organiseringsgrad fackligt. Det bäddar för motsättningar och för en glidning av villkor och löner till det sämre.

Motionens avsikt är att peka på de olika problem som idag drabbar löntagare på svensk arbetsmarknad. Framförallt är det stora grupper av de som arbetskraftsinvandrar till Sverige som riskerar att utnyttjas på grund av bristande kollektivavtal, den beroendeställning de befinner sig i och/ eller arbetar under villkor som är under all kritik.

Arbetskraftsinvandrare råkar ofta illa ut trots att de är en enorm tillgång på svensk arbetsmarknad. Till exempel visade Hotell och Restaurangfackets (HRF) undersökning och kampanj, som genomfördes år 2010 på företag där Migrationsverket beviljat arbetstillståndånd, att närmare 80 procent bröt mot gällande kollektivavtal. Det finns också stora problem med bristande uppföljning av de avtal som visas upp för Migrationsverket och den verklighet som arbetstagaren arbetar under. Det är därför nödvändigt att stärka arbetsmiljöarbetet, tydliggöra ansvar mellan myndigheter så att missbruk eller systemfel kan förebyggas eller också sanktioneras vid medvetet utnyttjande.

Fackförbunden Byggnads och Hotell & Restaurang, som har både erfarenhet och kunskap om de mest utsattas villkor, har lagt fram förslag som i stort bygger

Myndighetsutövning med utökad rätt kontrollera företag och arbetsgivare. Arbetsgivarens ansvar att lämna riktiga uppgifter.

Stärka arbetstagarens rätt att hävda sina rättigheter.

LO och socialdemokraterna kampanjade inför EU-valet 2014 under parollen ”Xxxx xxxxxxx ska gälla i Sverige”. Det är dags att vi nu agerar för att stärka upp arbetsmarknadsmodellen och förhindra att människor utnyttjas eller går på sämre villkor än andra.

Utifrån detta yrkas att

att Socialdemokraterna verkar för att Arbetsmiljöverket eller annan relevant myndighet får i uppdrag att säkerställa att de anställningsavtal som Migrationsverket och den fackliga organisationen har behandlat också följs i praktiken.

att Socialdemokraterna verkar för att det till Arbetsmiljöverket och Skattemyndigheten ges ansvar att utföra kontinuerliga kontroller så att arbetsmiljö och arbetsvillkor följs samt att skatter och avgifter är inbetalda.

att Socialdemokraterna verkar för att företag som systematiskt missbrukar arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare, eller lämnar missvisande uppgifter med uppsåt eller grov oaktsamhet, ska vidkännas tydliga sanktioner som följer normal rättspraxis med en stegrande straffskala från vitesföreläggande till böter upp till två års fängelse.

att Socialdemokraterna verkar för att huvudentreprenörsansvar införs för de företag som är etablerade i Sverige och som anlitar bemanningsföretag utanförr EU/ESS

att Socialdemokraterna ska verka för att LAS och Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov.

att anställningserbjudandet som ligger till grund för en arbetskraftsinvandrads arbetstillstånd ska bli juridiskt bindande.

att Socialdemokraterna ska verka för att rätten till företräde till återanställning ska utökas till tolv månader från det att anställningen upphörde.

att det ska ställas krav på kollektivavtal vid anställningar med anställningsstöd.

att arbetstillståndet inte per automatik avslutas om man på grund av sin arbetssituation tvingas avslutas sin anställning.

att krav på kollektivavtalsliknande villkor ska gälla all upphandling och köp av tjänster inom Region Skåne.

att Malmö Socialdemokrater antar motionen och skickar den till distriktskongressen i Skåne.

Unga Socialdemokrater

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 17

Utredning om effekten av införandet av medborgarlön- basinkomst

Mycket är skrivit om basinkomst/medborgarlön, men jag har svårt att få klart för mig vad vi Socialdemokrater har tagit ställning för. Det finns flera delar som skulle kunna vara positiva med en basinkomst för Svenska medborgare, en basinkomst på en summa som motsvarar minimilevnadsstandard. Idén har en lång historia med ursprung redan på 1500 talet (Xxxxxxx, P; Den huvudlösa idén). Tanken är mycket enkel, medborgarna garanteras en viss ekonomisk grundnivå oberoende av vem de är och hur de väljer att leva sina liv. Det skall vara ett statligt bidrag som ges helt utan villkor och skall skilja sig från andra befintliga bidrag i välfärdssamhället.

Ett antal nobelpristagare från vänstern till högern har debatterat och skrivit om medborgarlön. Flera länder har infört detta i mindre och större omfattning. Senast var det Finland som är aktuellt med att införa en medborgarlön.

En medborgarlön skall ha den nivån att det alltid skall löna sig att söka arbete och att utbilda sig. Medborgarlönen minskar eller avslutas då medborgaren får en annan inkomst.

Det är min uppfattning att våra tjänstemän inom tex socialförvaltningen inte skall lägga sin tid på återkommande tidsödande utredningar på de medborgare som tex har olika diagnoser och eller funktionshinder. Diagnoser och funktionshinder som är obotbara och kroniska, som personer inom LSS. Istället skall socionomernas tid läggas på de områden som kan stödjas, förändras och förbättras. Som rehabilitering, att hjälpa medborgare till ett bättre liv, folkhälsa och förebyggande områden för att nämna något. Samma gäller personal på arbetsförmedling och försäkringskassa. Välutbildad och kompetent personal, skall enligt min mening göra mer meningsfulla uppdrag för utsatta och sårbara medborgare än att granska ifyllda arbetssökslistor och förnya utredningar. Det kan gälla tidsödande bedömningar av personer med kroniska och obotbara funktionshinder exempelvis individer med olika former av hjärnskador, där ersättningen omprövas vanligen vart tredje år etc.

Människor som är trygga och känner att de har kontroll över det egna livet mår bättre. Vilket leder till en känsla av sammanhang- KASAM. Basinkomst/medborgarlön bör både förhindra psykisk ohälsa och hjälpa till med återhämtning. Med vissheten om en ekonomiskt stabil grund att stå på kan fler människor vara friska och må bra. Människor som är friska och mår bra bygger ett friskt och välmående samhälle.

Jag yrkar: att Hörby arbetarekommun antar motionen som sin egen

att en utredning verkställs för en analys om effekten av införandet av medborgarlön/basinkomst i Sverige

att distriktskongressen bifaller motionen

att motionen skickas vidare till Skånska riksdagsgruppen för vidare hantering

Xxxxxxx Xxxxxx

Hörby Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 18

Kollektivavtal och fullvärdigt försäkringsskydd

Att det finns och har kommit till nya anställningsformer för att underlätta för ungdomar, nyanlända och andra som står lite längre ifrån arbetsmarknaden anser vi är positivt.

Men ambitionen att snabbt få så många som möjligt i arbete får absolut inte vara till priset av att det blir utan avtalsenlig lön eller fullgott försäkringsskydd

Där för yrkar vi att Skånes partidistrikt verkar för att

1. inom nuvarande mandatperiod kollektivavtal införs som krav vid genomförandet av arbetsförmedlingens arbetsmarknadsåtgärder.

2. ett fullvärdigt försäkringsskydd tecknas i alla former av arbetsmarknadsåtgärder.

3. Motionen översänds till riksdagsgruppen

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Båstad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxx

Ordförande

MOTION NR 19

Arbetstillfällen till flyktingar och arbetslösa ungdomar

Flyktingströmmen till Sverige medför akuta problem inte bara med bostäder, skolplatser mm utan också med meningsfull sysselsättning och enklare arbeten. Problem med arbetslöshet och utanförskap gäller även för många unga människor som inte är flyktingar.

I flyktingsöverenskommelsen finns förslag om utökade RUT-tjänster samt arbeten hos företag som inte har kollektivavtal om anställdas arbetsvillkor.

Vi anser det problematiskt att använda skattesubventioner till utökade service-jobb som i första hand kommer den rikare delen av befolkningen till del, de som kan utnyttja stora RUT-avdrag. Dessutom urholkas arbetsmarknaden i berörda branscher med sämre löner och villkor i och med ett sådant upplägg.

Bättre är att erbjuda behövliga arbeten i regi av kommuner, stat och landsting på sätt som kommer hela samhället till del. Den skattekraft som urholkas och de medel som behövs tillhör ju ändå alla medborgare. Parallellt med detta skall möjlighet till utbildning genomföras.

Så gjordes förr i form av s k beredskapsarbeten och AMS-jobb. Det bör kunna göras i stor utsträckning igen på lämpliga områden, där behov av extra insatser finns av hjälp och assistans. T ex inom flyktingmottagande och äldrevård, i skolor och förskolor men även med underhåll och skötsel av vissa byggnader, parker mm.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partis kongress beslutar att uppdra åt distriktsstyrelsen

• Xxx, verka för att gällande kollektivavtal i sin helhet skall gälla på Svensk arbetsmarknad.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 20

Riv upp lex Laval!

I Laval-domen 2007 slog EU-domstolen fast att fackliga krav på likabehandling var ett hinder mot den fria rörligheten – ett kraftigt bakslag för den svenska kollektivavtalsmodellen.

I samband därmed införde alliansregeringen och dåvarande riksdagsmajoritet stora begränsningar i den fackliga konflikträtten. Lagstiftningen har mött hård kritik från bland annat Europeiska kommittén för sociala rättigheter och ILO:s expertkommitté.

Xxx Xxxxx bör ersättas med en utökad rätt att kräva kollektivavtal. Fackliga organisationer ska alltid ha rätt att vidta stridsåtgärder, även för att uppnå en begränsad form av kollektivavtal med minimivillkor, i enlighet med förslag som Utstationeringskommittén lagt fram i Riksdagen.

I förslaget ingår att krav på betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkring som ger ekonomisk ersättning till arbetstagaren vid brister i säkerhet, hälsa eller hygien i arbetet ska anses ingå i minimivillkoren.

Vi föreslår,

• att, Distriktskongressen ska ställa sig bakom Utstationeringskommitténs förslag och uppdra åt våra riksdagsledamöter att medverka till förslagets införande i svensk lag.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 21

Det goda arbetet kräver förbättrade villkor

Enligt vårt partiprogram är ”Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Det är både ett socialt och ett ekonomiskt mål. Det hindrar arbetslöshetens ofrihet och gör alla delaktiga i skapandet av välfärden.”

Detta mål utgör självklart en mycket stor utmaning Det krävs enormt stora insatser samtidigt som dessa insatser måste vara tydliga och ha en inriktning som lever upp till målen i partiprogrammet. För ca 25 år sedan skiftade fokus från att full sysselsättning var det överordnade målet till att inflationen sattes i främsta rummet. År 1990 var sysselsättningsgraden 83,11%, 2014 var den 75,99%.

Socialdemokraterna har en hög ambition och satt ett mål för 2020. Det är bra. Det finns dock en uppenbar risk för att de åtgärder som hittills beslutats och planerats inte är tillräckliga.

Det förs också en offentlig debatt som går ut på att det inte går att skapa full sysselsättning om vi inte sänker ingångslönerna och skapar det som brukar kallas ”enkla jobb”, bland annat i form av ett kraftfullt utökat RUT-avdrag. Det har varit en debatt som främst drivits av de borgerliga partierna och deras media. Det har varit ett sätt att etablera ett borgerligt tolkningsföreträde för arbetsmarknadspolitiken där målet har varit att urholka LAS och att skapa enkla jobb med lägre löner. De senaste årens många invandare till Sverige har ökat intensiteten i debatten.

Vi har redan idag 100 000-tals människor som lever på låga löner, vilket ofta är inom sektorer där kvinnorna är i flertal. Dessutom har många människor osäkra anställningsförhållanden och därmed också en osäker inkomst genom projektanställningar, ofrivilliga deltidsarbeten och så vidare. I vissa branscher är det redan idag ganska vanligt med utländsk arbetskraft som ibland arbetar under mycket dåliga arbetsförhållanden och med låga löner. Det gäller i bl a delar av städbranschen, bärplockare från Thailand och arbetare från Östeuropa som arbetar i skogsbruket respektive byggbranschen. På svenska arbetsplatser ska självklart våra arbetsmiljöregler och avtal gälla. De fackliga organisationerna måste ges bättre förutsättningar att följa upp detta.

Vår målsättning måste vara skapa jobb som gör det möjligt för människor att leva på sin lön, att man kan skaffa sig en bostad och annat som krävs för att kunna ha en rimlig levnadsstandard. Om vi ska kunna nå full sysselsättning är det centrala att ge människor möjligheter till utbildning

och till ett livslångt lärande. Den form av arbetsmarknadsutbildning som har funnits bör prövas igen. Den visade goda resultat, eftersom den var en av de få yrkesutbildningar som resulterar i en färdig utbildning och som leder till kunskaper som kan användas direkt i arbetslivet.

Socialdemokraterna har tidigare genomfört en politik som inneburit att vi haft en sysselsättning. Det är självklart möjligt igen även om förutsättningarna är annorlunda nu.

Vi måste vara tydliga med vad vi vill och varför det är viktigt med en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Vi ska inte acceptera de borgerliga partiernas och miljöpartiets egendikterade tolkningsföreträde om att lösningen är att skapa förutsättningar för en låglönesektor. Det är ett förslag som vi vet kommer att ”trycka ned” lönerna på hela arbetsmarknaden. Det får också långsiktiga negativa konsekvenser för de enskilda människorna, bland annat i form av lägre pensioner.

Man framför också argumentet att vi inte har råd att ha full sysselsättning, vilket är ytterst märkligt, eftersom det är arbete som är grunden för välfärden. Arbetslösheten har, som vi vet, stora negativa konsekvenser som också innebär stora kostnader för samhället. Vi socialdemokrater borde tydligt redovisa i debatten att vår linje – arbete åt alla – innebär vinster för både den enskilde och för samhället.

Idag är många stressade, ofta p.g.a. att arbetsplatserna är allt för slimmade och sjukskrivningstalen är ganska höga. Arbetsmiljön måste förbättras och det måste kunna ställas högre krav på arbetsgivarna.

Det påstås ibland att vi totalt måste arbeta totalt fler timmar. Det är möjligt, men det finns ingen forskning som entydigt visar det. Vi klarar en sådan målsättning även om arbetstiden sänks. Om alla som är arbetslösa och alla också ges förutsättningar att arbeta fram till pensionsåldern innebär det betydligt fler arbetade timmar än i dag.

Under perioden 1956–1973 genomfördes en etappvis arbetstidsförkortning från 48 till 40 timmar per vecka. Det är nu dags att gå vidare och att utarbeta en strategi för kortare arbetstid med bibehållen lön. Målet bör vara en succesiv minskning av arbetstiden per dag till sju timmar. Det kan kallas för 35-timmarsvecka, men arbetstidsförkortningen bör tas ut per dag och inte per vecka. Motivet för just detta är att man då kan uppnå ökad jämställdhet både i arbetslivet och i hemarbetet.

Det är nu dags att gå vidare och att utarbeta en strategi för kortare arbetstid. Målet bör vara en successiv minskning av arbetstiden till 35 timmar/vecka under en 10-årsperiod.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen att verka för

• Att full sysselsättning genom att alla människor får möjligheter till utbildning och till ett livslångt lärande, där arbetsmarknadsutbildningar bör utgöra en viktig del

• Att svenska arbetsmiljöregler och -avtal ska gälla på svenska arbetsplatser samt att fackliga organisationer ges bättre förutsättningar att följa upp dessa frågor

• Att skapa jobb som gör det möjligt att leva på en lön som medför en rimlig levnadsstandard

• Att säga nej till att LAS förändras på ett sådant sätt att det skapas förutsättningar för en låglönesektor

• Att det utarbetas fakta kring samhällsvinsterna med full sysselsättning som bland annat kan användas vid opinionsbildning

• Att utarbeta en strategi för kortare arbetstid som kan genomföras under en 10-årsperiodsamt Att motionen sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

Bostäder

MOTION NR 22

Varför byggs det inte fler hus utan värmesystem (passivhus) i Sverige?

Det bedrivs energieffektiviseringskampanjer med syfte att stimulera byte av uppvärmningssystem, istället för att minska energibehovet. Är det klokt? Nybyggda flerfamiljshus är sämre isolerade än de var för 20 år sedan, enligt Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx ordförande Swedisol.

40 procent av all energi i Sverige går till fastighetssektorn. 70 procent av denna energi går till uppvärmning. Debatten måste därför i mycket högre grad handla om att spara energi. Det finns fortfarande en mycket stor potential för energisparande inom den svenska fastighetssektorn.

Kampanjerna uppmuntrar dessvärre ett beteende som innebär att valet av energislag blir det viktigaste för fastighetsägaren. Övriga åtgärder försummas därmed. I värsta fall sitter vi fast i ett nytt beroende av energislag som vi måste ompröva och välja bort inom en mycket snar framtid. All energi måste användas effektivt. Renast och bäst är den energi som aldrig produceras.

Småskalig vedeldning kan ge upphov till relativt stora utsläpp av bland annat kolväten. Miljörörelsen ifrågasätter det riktiga i stora energiplantager. Det medför problem med kemikalieanvändningen och mångfalden i jordbrukslandskapet.

Skogsindustrin är med all rätt orolig för verkan av en ensidig satsning av skogen som råvara till biobränslen. Redan nu befarar man brist på pappersmassa. Det kommer att på sikt leda till högre priser. Tillgången till biobränslen kommer inte att räcka för att ersätta de fossila bränslena, olja och gas. Det gäller såväl för Sverige som i Europa och övriga världen globalt. Vi kommer därför under överskådlig tid att vara beroende av fossila bränslen på marginalen vid praktiskt taget all energianvändning. Vi använder på ett eller annat sätt fossila bränslen vid produktion av våra biobränslen.

Fortfarande kommer cirka 80 procent av världens energi från fossila bränslen. De är ändliga och bidrar till ökade utsläpp av koldioxid.

Det bästa sättet att värna om miljön och skapa ett uthålligt samhälle, där det finns en möjlighet för välfärd även i de fattiga länderna är; att börja med effektiv energibesparing, en omställning av vårt samhälle och sätt att leva här och nu!

Varför byggs det inte fler hus utan värmesystem (passivhus) i Sverige?

Konceptet Hus utan värmesystem innebär ett kraftfullt kliv i utvecklingskedjan mot hållbara byggnader vad det avser dess energianvändning. Detta kliv är möjligt genom de landvinningar som redan erhållits inom teknikområden som energieffektiva fönster och högeffektiv värmeåtervinning, tillsammans med den kunskapsuppbyggnad som finns om konventionell teknik för att bygga välisolerade och täta hus. Men klivet består inte av en nu gradvis förbättring, utan i ett koncept där detta kliv är så stort att hela systemdelen för värmeinstallationen i form av radiatorer kan elimineras med de kostnadsbesparingar detta innebär. Endast en mer begränsad värmeeffekt för eftervärmning av tilluften behövs.

Därigenom kan effektivitetsutvecklingen skjutas radikalt framåt. Samtidigt kan även uppvärmningskostnaden i ett livscykelperspektiv hamna på en lägre nivå än dagens nybyggnadsstandard.

Genom detta kliv är konceptet också möjligt att väl definiera och enkelt att kommunicera. Det går inte att i byggprocessens olika delar som projektering, upphandling och utförande kompromissa och sänka ambitionsnivån, vilket ger en inbyggd drivkraft för den så nödvändiga kvalitetsstyrningen. Tydligheten i konceptet bör också göra det möjligt att framöver mobilisera såväl politiska som kommersiella stöd för

en kraftfull insats med syftet att lyfta in byggande utan värmesystem som det naturliga valet för merparten av nyproduktion.

Begreppet ”Hus utan värmesystem” är dock ett populäriserat namn. I teknisk mening tillförs värme via en eftervärmare i ventilationssystemet, men effektbehovet är så lågt att inget övrigt distributionssystem krävs och inte heller någon återluftcirkulation som i tidigare tillämpade luftvärmesystem.

Den tekniska analysen visar att konceptet kan definieras med ett effektkriterium (10 – 12Watt/m2 uppvärmd yta). Ett sådant kriterium är också möjligt att enkelt verifiera när byggnaden är uppförd. Genomförda energianalyser visar att konceptet med dessa kriterier ger mycket låga energianvändningsnivåer för värme. Jämfört med dagens nyproduktionsstandard ligger Hus utan värmesystem på nivån 10 – 20 procent, det vill säga 80 – 90 procent lägre! Men den exakta nivån är omöjlig att förutsäga då energibehovet vid dessa låga nivåer blir helt beroende av brukarens beteende, hur mycket apparater som används och byggnadens läge för solexponering.

Av kostnadsanalyserna framgår att fastighetsekonomin blir framtung, det vill säga kräver högre investeringar nu, samtidigt som kostnaderna i ett långsiktigt perspektiv blir lägre. Detta beräknat med dagens investeringskostnader (kan bli lägre i ett utvecklingsperspektiv) och med dagens energiprisnivåer. Utveckling och implementering av konceptet borde i ett energipolitiskt perspektiv vara ett högprioriterat område att snabbt driva fram. Detta då energisparpotentialen och möjliga kostnadsbesparingar i ett långsiktigt perspektiv är så stort. De komponenter och systemdelar som utvecklas för nyproduktionen kan sedan också i olika grad tillämpas även för det befintliga beståndet.

Konceptet har demonstrerats i ett objekt som uppfördes 2001 i Lindås utanför Göteborg omfattande 20 radhus och i Glumslöv utanför Landskrona omfattande 35 lägenheter, samt uppfyller ställda mål och fungerar även ihop med praktiskt boende.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att det ej handlar om omställning av energislag utan om att spara energi att vi ska börja med effektiv energibesparing

att vi ska börja en omställning av vårt samhälle och sätt att leva här och nu

att satsningar på passivhus ska stimuleras och prioriteras vid ny och ombyggnation

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 23

Överklagan av bygglovsärenden

Som vi alla vet kan ett bygglovsärende överklagas i många instanser innan beslut är taget.

Ofta är det rent okynne och leder endast till att ”det drar ut på tiden” att få igång bygget och då oftast handlar det om bostadshus.

Bostadshus om enligt överklagan ligger fel, byggs på fel ställe. Hur ofta har vi inte hört det uttalas från allmänheten; ”Bygg mera, men bygg inte där jag bor” för, och så kommer det en invändning som, det blir för tätt, det blir skuggor, det är svårt att parkera m.m.

Motionens intentioner är att få till stånd en minskning av dessa överklaganden genom att, avgiftsbelägga överklaganden, exempelvis införa en stämpelskatt efter första inlagan.

Första gången en överklagan sänds in är den, som i dag, utan avgift. Andra gången tillkommer en avgift på om, förslagsvis, 300 kronor

Vidare överklagan i samma ärende, ökas avgiften tex 500 kronor, nästa 1000 kronor

För att i viss mån minska de okynnesöverklaganden som förekommer och som bara är till för att fördröja bygglovsärenden / nybyggnation.

Vi yrkar därför på

att en utredning görs om möjligheten att i någon form avgiftsbelägga efter första överklagan av ett bygglovsärende,

att Helsingborgs Arbetarekommun beslutar ta motionen som egen och

att motionen sänds för behandling till Distriktskongressen 2016

Kommunal S-fackklub i Helsingborg

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 24

Motion om byggbolag i offentlig regi

I ljuset av det skriande behovet av nybyggnationer är byggmarknadens dysfunktionalitet tydligare än någonsin. Xxxxxxx har satt den svenska byggbranschen i en gyllene sits och en stor anledning till att det inte byggs till rimliga priser är den kartellbildning som råder. Kvaliteten på nybyggnationer är hög men det är uppenbar brist på fungerande konkurrens. Ett fåtal byggföretag kan tillsammans driva upp priserna och göra vinster som långt överstiger genomsnittet i näringslivet.

De stora byggbolagen har alla krav på 20 procent i vinstavkastning vilket leder till minskat byggande och höga kostnader för det som byggs. Som ett kvitto på detta är det genomsnittliga priset för nybyggnation i Sverige idag mer än 70 procent över EU:s genomsnitt. Vi ser ett stort behov av verkliga offentliga åtaganden på byggmarknaden med syfte att spräcka kartellbubblan och skapa en sundare konkurrens.

Förtroendevalda församlingar måste ha verktyg att tillgodose medborgarnas behov. En paralyserad byggmarknad kräver en aktiv politik.

Mot bakgrund av detta yrkar S-studenter Malmö

att Socialdemokraterna i Skåne utreder möjligheten att inrätta ett regionalt byggbolag

att Malmö Arbetarekommun tar motionen som sin egen och sänder vidare den till distriktskongressen

S-studenter Malmö

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 25

byggande av hyresrätter

Befolkningsökning, stark urbanisering och växande storstadsregioner innebär stora påfrestningar på landets bostadsmarknader. I Skåne har de flesta kommuner redovisat bostadsbrist under de senaste åren. Speciellt allvarlig är situationen för de unga och nyanlända som utestängs från möjligheten till en egen bostad. Möjligheterna till att få en bostad påverkas också i hög grad av möjligheten till ett arbete.

Boverket uppskattar att det finns en växande grupp på uppemot 900 000 hushåll i Sverige som har så låga inkomster att dom har svårt att hitta bostäder med rimliga hyror. I dag byggs inte några bostäder som nyanlända och andra låginkomsttagare har råd med konstaterar Boverket och

summerar: Vi måste temporärt rikta in bostadsbyggande för låginkomstgrupperna. En lösning skulle kunna vara att staten själv bygger bostäder. Dessa kan man sedan låta organisationer eller företag ta över och driva dem icke-vinstdrivande som princip.

Redan idag är trösklarna höga för unga att köpa en egen bostad, och de tenderar att höjas, ungefär 80 % av unga vuxna saknar kapital till kontantinsats för att köpa en bostad. Rätten till bostad är grunden för att nyanlända skall kunna integreras i samhället och här kunna utveckla en framtid, men även för att ungdomar generallt skall kunna bilda familj. Detta är förutom skola och sjukvård det mest angelägna för ett Folkhem. Bostadsbyggande och underhåll av bostäder är i den storleksordning det behövs en infrastruktursatsning som kommer att ge fart åt samhället som helhet och därmed på sikt kunna utplåna arbetslösheten. Eventuellt skulle SBAB på nytt ges en politiskt inriktad funktion på finansiering av detta byggande. Detta är en socialdemokratisk angelägenhet med hög prioritet

Därför yrkas

- att Socialdemokratiska partiet kommunalt, regionalt och på riksplanet genast vidtar åtgärder för att hyresrätter byggs och snabbutreder vidare åtgärder som behövs för denna satsning på hyresrätter och

- att motionen översänds till partistyrelsen och riksdagsgruppen

Xxxx Xxxxxxxxxx och Xx Xxxxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 26

Ändring i hyreslagen till följd av bränder i bostäder

Förslaget till ändringar i hyreslagen syftar till att förhindra att hyresgäster förlorar sin besittningsrätt på grund av brand i bostaden.

Hyreslagen är utformad och fungerar i praktiken på ett sådant sätt att en hyresgäst riskerar att bli vräkt från sin bostad vid en brand, oavsett om det var till exempel blixten som slog ner i den.

Hyreslagen gör det möjligt för en hyresvärd att säga upp en hyresgäst om lägenheten blivit totalförstörd i en brand. Det finns flera fall där hyresgäster som fått sin lägenhet totalförstörd i en brand och där efter blivit av med kontraktet. Det finns exempel på att hyreslagen inte skyddar en hyresgästs besittningsrätt då bostaden har utsatts för en brand. Det är helt oacceptabelt att besittningsrätten kan upphöra om en bostad har drabbats av en brand.

Att hyresvärdar använder hyreslagen som argument för att kasta ut hyresgäster fick dåvarande justitieminister Xxxxxx Xxxxxxxx att reagera. År 2006 tillsatte han en utredning som bland annat skulle se över hyreslagens möjligheter att säga upp någon när det brinner.

Utredningen föreslog år 2008 en lagändring där det framgår att den som inte varit vållande till branden ska få bo kvar. En lagändring som bland annat Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna stod bakom. När utredningsförslaget presenterades var Xxxxxx Xxxxxxxx utbytt mot Xxxxxxxx Xxx, som valde att inte ändra lagen. Varför hon inte genomförde lagändringen är oklart.

Hyreslagen ger alltså inget skydd för hyresgästen vars hem har brunnit upp.

Vi yrkar:

• att Socialdemokraterna verkar för att Hyreslagen ändras så att en hyresgäst har kvar sin besittningsrätt av hyresrätten även om en skada har drabbat lägenheten genom en brand.

• att Lunds arbetarkommun tar motionen som sin egen.

• att motionen skickas till Socialdemokraterna i Skånes partidistrikt kongress.

• att motionen skickas till partistyrelsen och riksdagsgruppen.

• att berört departement och minister uppmanas av SAP att verka för att Hyreslagen ändras så att en hyresgäst har kvar sin besittningsrätt av hyresrätten även om en skada har drabbat lägenheten genom en brand.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 27

Bostäder åt alla

Boverket uppskattar att det finns en växande grupp på uppemot 900 000 hushåll i Sverige som har så låga inkomster att de har svårt att hitta bostäder med överkomliga hyror. Rent allmänt är också boendekostnaderna i Sverige höga jämfört med resten av Europa. I genomsnitt i EU lades 2006 knappt 22 procent av utgifterna på boendet medan motsvarande andel i Sverige var närmare 27 procent (Boverket 2009).

Byggandet ökar men det är långt ifrån i den omfattning som behövs. Dessutom är de bostäder som byggs dyra, vilket innebär att låginkomstgrupper ofta inte har möjlighet att efterfråga dem.

Det har uppkommit en diskussion om att vi måste bygga särskilda bostäder för nyanlända invandrare/flyktingar och andra låginkomsttagare. Boverket är en av de parter som fört fram ett sådant förslag.

Boendesegrationen är redan idag utbredd i många kommuner. Ett förslag enligt ovan skulle förstärka segregationen. Därför måste bostadsbehovet för långinkomsttagare mötas på annat sätt,

bl. a genom en förbättring av bostadsbidragen. Fler jobb medverkar också till att enskilda människors ekonomi förbättras. Därför är det en av de viktigaste politiska frågorna.

En god bostad skall vara en social rättighet. Det är viktigt att bygga för alla människors behov, i olika storlekar, i olika upplåtelseformer etc. Många hyresbostäder har under det senaste decenniet omvandlats till bostadsrätter samtidigt som en del borgerligt styrda kommuner har sålt ut sina allmännyttiga bostadsföretag helt. Det utestänger ett stort antal människor från bostadsmarknaden.

Alla ska kunna garanteras en god bostad oavsett var man bor. För att detta ska vara möjligt måste man också kunna ställa krav på att alla kommuner ska kunna tillhandahålla ett visst antal hyresbostäder via ett allmännyttigt bostadsföretag, ev. med undantag för de allra minsta kommunerna i glesbygden. Det kan ske antingen genom att kommunen ifråga äger bostadsföretaget själv eller genom att man samverkar med grannkommuner eller på något annat sätt långsiktigt garanterar att det finns hyresbostäder där inte vinstintresset styr. Det kan jämföras med att alla kommuner ska kunna garantera alla barn en plats skolan.

Det är viktigt att kommunerna har en god plan- och markberedskap och man planerar för ett långsiktigt hållbart samhälle i alla avseenden, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Den borgerliga regeringen avskaffade lagen om kommunal förköpsrätt 2010, vilket försvårar för kommunerna att ha en god markberedskap. Kommunernas möjligheter att skaffa sig en god markberedskap bör förbättras.

Byggföretagen har ofta mål om en mycket hög avkastning, vilket också visar sig i deras vinster. Det innebär att man ibland inte sätter igång byggprojekt trots att gällande detaljplaner funnits sedan länge. I vissa fall är det också brist på arbetskraft. Här måste staten agera.

Det som nämns i denna motion är bara en del av det som erfordras för att bostadspolitiken ska bli framgångsrik. T ex behöver skattesystemet ses över för att öka rättvisan mellan olika boendeformer.

Vi yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistrikts kongress beslutar uppdra åt distriktsstyrelsen att verka för

• Att: ge låginkomsttagare bättre ekonomiska möjligheter att skaffa bostad, till exempel genom en höjning av bostadsbidraget

• Att: staten i lag eller på annat sätt reglerar att varje kommun, ev med vissa undantag, ska tillgodose att det finns hyresbostäder i ett allmännyttigt företag eller motsvarande

• Att: kommunernas möjligheter att skaffa sig en god markberedskap förbättras genom ett återinförande av den kommunala förköpsrätten eller på annat sätt som ger likartade möjligheter

• Att: motionen skickas till den socialdemokratiska riksdagsgruppen

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

Utbildning, Förskola

MOTION NR 28

Okvalificerade låglönejobb

Det finanspolitiska rådet har nyligen rekommenderat regeringen att öppna upp för nya typer av jobb med låg lön och dåliga kvalifikationer för att underlätta integreringen av nyanlända. Det skulle leda till minskad arbetslöshet. Det finns delade meningar om att så skulle vara fallet. Fler låglönejobb för nyanlända minskar inte arbetslösheten och stämmer inte överens med sysselsättningsstatistik från SCB.

Teknikutvecklingen gör att allt fler jobb kräver en bra utbildning. Istället för låglönejobb borde man bättre ta tillvara de utlandsföddas kompetenser och gradera upp deras utbildning.

Det finns redan goda initiativ exempelvis ett nytt kunskapslyft och inrättande av ettåriga masterutbildningar som spetsar kompetensen. Nyrekryteringar av invandrare till bristyrken som inom verkstadssektorn, olika hantverksyrken och till omsorgssektorn är också en möjlighet.

Istället för att tillsätta en kriskommission av experter för att hitta låglönejobb borde en utbildningskommission tillsättas för att tillvarata nyanländas kompetens och möjligheter till utbildning inom bristyrken.

Jag yrkar därför:

att partidistriktet verkar för att man satsar på kompetenshöjande åtgärder att partidistriktet verkar för att en utbildningskommission tillsätts

att översända motionen till partistyrelsen och riksdagsgruppen

Xxxxx Xxxxxxxx

Skurups Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxx-Xxxxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 29

Förbjud könskvotering till universitet och högskolor.

Två av tre högskolor ger förtur till underrepresenterade kön vid lika meriter. Den positiva särbehandlingen strider mot likabehandlingslagen och EG-rätten.

Stiftelsen Centrum för rättvisa har kartlagt antagningen hos landets 36 största universitet och högskolor de senaste tre åren. Cirka 8000 fall har personer sorterats bort eller fått förtur på grund av sitt kön. I nio fall av tio har kvinnor stå tillbaka till förmån för män.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar

att könskvotering till universitet och högskolor ska förbjudas.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 30

Den svenska skolmarknaden måste regleras i grunden

För två år sedan sände JB-koncernens konkurs chockvågor genom Sverige. Hur var det möjligt att ett danskt riskkapitalbolag kunde köra en skolverksamhet med 11 000 elever i botten? Till och med VD:n själv erkände att undervisningen hade varit usel.

I debatten som följde var enigheten stor: riskkapitalister och andra lycksökare skulle inte längre vara välkomna i Skol Sverige.

Ingenting har hänt sed dess. Kritiken har tystnat, men det betyder inte att hälsan tiger still. I veckan riktade Skolinspektionen svidande kritik mot en av Sveriges ledande friskolekoncerner, Thorengruppen AB, som driver 21 yrkesgymnasier runtom i Sverige. Företaget hotas med ett vite på 2,7 miljoner kronor om det inte skyndsamt rättar till de grava bristerna. Det är det högsta vitesbeloppet någonsin.

Listan på oegentligheter är lång: kvalitetsarbetet brister liksom tillgången till elevhälsa och skolbibliotek. På Yrkesgymnasiet Huddinge når endast var fjärde elev godkända betyg i alla ämnen.

Det är inte första gången som Thorengruppen har hamnat i klinch med Skolinspektionen. Det är tvärtom en följetong som har pågått i flera år. Lärare har vittnat om hur koncernen har öppnat nya yrkesgymnasier utan så mycket som en hammare i lager. Förra året fick Xxxxxxxxxxxxx avslag på alla sina 28 ansökningar om att starta nya skolor, eftersom Skolinspektionen menade att ägarna hade lämnat in falska uppgifter.

Thorengruppen behöver inte misströsta. I februari kunde man glädja sig åt en rekordvinst och i maj expanderade man verksamheten genom att ta över Xxxx-Xxxxx Utbildning AB som driver grundskolor och förskolor på tio orter i Sverige. I Skol Sverige är man inte långsint.

En annan följetong hos Skolinspektionen är kritiken mot friskolekoncernen Praktiska Sverige AB, som är Sveriges största aktör inom gymnasial lärlingsutbildning. För två år sedan dömdes hela koncernen ut av Skolinspektionen och en av skolorna stängdes med omedelbar verkan.

Tidskriften Byggnadsarbetaren har granskat gymnasierna och berättar om förödande kritik från såväl elever som personal. "Lärare utan yrkeserfarenhet. Bristfälliga övningslokaler. För lite byggmaterial. För få praktikplatser". En elev berättar hur de pantade burkar för att samla pengar

till elmaterial och hur elever utan praktikplats spenderade dagarna med att spela på mobiltelefon. "Ägarna vill bara tjäna pengar."

Inom kort väntas nästa dom mot Praktiska, och den lär bli hård. Under hösten har viteshoten duggat tätt mot koncernens skolor. Hela 10 av 35 granskade gymnasier har ansetts ha så allvarliga brister att staten hotar att bötfälla verksamheten.Jag har begärt ut listan över alla föreläggande om vite som Skolinspektionen har fattat beslut om sedan starten år 2011. Sammanlagt handlar det om 119 ärenden. Det är alltså fråga om en ovanlig åtgärd – ett av Skolinspektionens tyngsta vapen.

Hela 50 av dessa beslut rör friskolor, vilket är en kraftig överrepresentation. Och det verkligt svarta fåret är just Praktiska Sverige AB, som ägs av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.

En annan skolkoncern som gång på gång har hotats med vite är Energigymnasiet. Det känns som svart ironi att gå in på skolkoncernens glättiga hemsida där man lovar att göra eleverna till vassa tekniker inom VVS, Kyl & Värmepump med mera. Lite längre nås läsaren av beskedet att en av skolorna har stängts akut av Skolinspektionen.

Det håller på så år efter år. Särskilt yrkesgymnasierna tycks ha blivit en frizon för oseriösa aktörer. Efter JB-konkursen var det många som hävdade att händelsen visade att skolmarknaden sanerar sig själv. Andra har satt sin tilltro till att Skolinspektionens skarpare vapen ska stävja missförhållanden.

Efter denna svarta höst måste man konstatera att inget av detta verkar stämma. Såväl Praktiska som Thorengruppen har bedrivit skolverksamhet sedan år 1999. Varken Skolinspektionens mångåriga kritik eller mediernas skandaliserande granskningar har ruckat på friskolejättarna.

Systemet fungerar inte och elevkull efter elevkull berövas sin självklara rätt till en fullgod utbildning. Att det rör sig om en utsatt grupp ungdomar är extra illa. I åratal har ledande politiker talat om vikten av yrkesutbildningar och lärlingssystem för att skoltrötta elever ska ges plats på arbetsmarknaden. Men samma politiker verkar rycka på axlarna åt det faktum att mängder av elever lämnar skolan utan godkända betyg och tillräckliga yrkeskunskaper.

Det är dags att dra igång en förnyad debatt om dessa missförhållanden. Sverige är ett extremt land på skolområdet. I inget annat land har man dragit marknadstänkandet så långt som här med obegränsade vinstuttag, etableringsfrihet, skolpeng, fritt skolval och fri betygssättning.

Skulle man berätta utomlands om hur riskkapitalbolag kan köra skolor i konkurs eller i diket kvalitetsmässigt hade de flesta skakat tvivlande på huvudet.

Om Sverige någonsin ska få rätsida på skolan igen måste skolsystemet bli mer likt omvärldens. Men i ett Sverige präglat av akut flyktingkris och lärarkris lär det dröja innan det finns politisk energi över för att genomföra så omfattande reformer.

I väntan på de stora besluten får vi fundera över de små. Det måste bli lättare att stänga skolor och stoppa de oseriösa aktörerna som år efter år dyker upp på Skolinspektionens svarta lista. Och det borde vara obligatoriskt för alla skolor att informera om Skolinspektionens granskningar, andel behöriga lärare med mera.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att det måste bli lättare att stänga skolor

att det måste bli lättare att stoppa de oseriösa aktörerna

att det ska vara obligatoriskt för alla skolor att informera om Skolinspektionens granskningar öm andel behöriga lärare med mera.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 31

Sverige behöver bli ett mer entreprenöriellt land där innovation stimuleras och tas till vara.

Sverige behöver bli ett mer entreprenöriellt land där innovation stimuleras och tas till vara. Våra entreprenörer är våra hjältar.

Sverige är tyvärr enligt EU:s rapport Innovation Scoreboard, år efter år bäst i världen på forskning, men medelmåttor på att skapa nya tillämpningar. Denna föga hedrande kombination utgör ”den svenska paradoxen” Främsta orsaken resursbrist av stora mått inom den behovsmotiverade forskningen.

Allt fler länder har som mål med sin forskning att den ska vara en motor för tillväxt. Forskningen ska komma till konkret nytta.

USA har enligt en rapport från Vinova styrt 80 procent av den federala forskningsbudgeten till behovsmotiverad forskning eller utveckling. Sverige kanaliserar knappt 13 procent av de statliga resurserna för forskning till innovationssystemet och dess myndigheter. Motsvarande nivå i Finland är nästan en tredjedel.

Avkastningen i form av samhällsnytta och tillväxt per satsad skattekrona ska bli avsevärt mycket större.

Jag yrkar att beslut socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar

att de relativa resurserna till behovsmotiverad forskning ska minst ha fördubblas för att sedan öka till en nivå motsvarande den i våra konkurrentländer,

att Sverige ska bli ett mer entreprenöriellt land att innovationer ska stimuleras och tas till vara

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 32

Utbildningen måste bli mycket bättre för att möta företagens behov

Välfärd och välstånd tas för givet i Sverige. Utan tillväxt finns inget utrymme för välstånd. Tillväxten är i sin tur beroende av att svenskt näringsliv har tillgång till rätt kompetens. Här spelar utbildningssystemet en viktig roll.

Gymnasieskolan måste lyckas väsentligt mycket bättre än i dag med att förbereda eleverna för den framtida arbetsmarknaden. Det gäller både de elever som skall fortsätta sina studier i högskolan och de elever som går till ett arbete efter gymnasieskolan. Tonvikt måste läggas på kunskap och kvalitet. Goda intentioner räcker inte. Det krävs också handling och resultat.

Gymnasieskolan måste satsa på yrkesutbildningen, göra det lönsamt för eleverna att läsa mer krävande kurser och höja statusen på utbildningar som leder till jobb.

Mer tid för yrkesämnen i gymnasieskolan behövs om yrkesutbildningen skall kunna möta företagens behov. Eleverna måste få en utbildning som kan mäta sig med den i andra länder. Det måste "löna sig" för eleverna att satsa på mer krävande kurser i till exempel språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Då skulle fler elever välja att fördjupa sina kunskaper i ämnen de är intresserade av i stället för att välja enklare kurser för att förbättra sitt genomsnittsbetyg.

Vi måste höja statusen på utbildningar som leder till jobb. Utvecklingsprojekt för att stimulera kvalitet och status i gymnasieskolans program behöver snarast komma igång. Det handlar om program, som har svårigheter att rekrytera elever, men som är efterfrågade av näringslivet. Viktigt är också att utveckla nya utbildningar, till exempel inom tjänstesektorn.

En viktig fråga för företagen är yrkesutbildningens kvalitet. Eleverna måste få sådana kunskaper att de blir intressanta att anställa och satsa på i företagen. Många elever kommer också att välja att bli entreprenörer och företagare.

Vi måste skapa attraktiva lärlingsutbildningar. Företag kan inte medverka i lärlingsutbildning utan att få betalt för sin insats. Utbildning kostar, oavsett om den äger rum i skola eller på en arbetsplats.

Varje utbildningsnivå måste ta ansvar för att elever klarar sin utbildning. Behörighetsregler är en viktig signal till både grundskolan och eleverna. Kravlöshet vinner ingen på. Kvaliteten och relevansen i utbildningen behöver förbättras. Många av skolans personal tycker sig jobba i motvind. Förbättrad politisk insikt och beslutskraft kan förändra förutsättningarna för skolan. En offensiv utbildningspolitik är nödvändig för ett växande Sverige.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att Gymnasieskolan måste satsa mer på yrkesutbildning,

att det ska göras lönsamt för eleverna att läsa mer krävande kurser och höja statusen på utbildningar som leder till jobb,

att lärlingsutbildningar ska finansieras av staten och inte på bekostnad av företagen, att varje utbildningsnivå måste ta ansvar för att elever klarar sin utbildning.

att behörighetsregler ska införas, det är en viktig signal till både grundskolan och eleverna.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 33

Antagningskraven är alldeles för låga, de lärarledda studietimmarna för få och det är för enkelt att ta en examen, som lärare på lärarlinjen

Antagningskraven är alldeles för låga, de lärarledda studietimmarna för få och det är för enkelt att ta en examen. Så löd kritiken från några lärarstudenter vid Södertörns högskola i ett reportage i SVT nyligen.

"Man behöver inte lägga ner speciellt mycket tid och det krävs varken huvudbry eller engagemang", vittnar en besviken student.

Det är den tidigare utbildningsministern Xxx Xxxxxxxxxx lärarutbildningar som nu ser resultatet av. Reformen skulle dramatiskt höja kvaliteten och få fler att söka. Med ökad konkurrens skulle fler toppstudenter från gymnasiet också attraheras till utbildningen, var tanken.

Betygssnitten har ökat något de senaste åren, men lärarstudenter är fortfarande sämre än genomsnittet på högskoleprovet. När det för några år sedan uppdagades att det räckte med 0,1 poäng på högskoleprovet - maxpoäng är 2 - för att komma in på vissa lärarutbildningar, reagerade Xxx Xxxxxxxxx bestört. Det var högst begripligt.

Xxxxxxxxx vill visa handlingskraft: det skulle krävas minst 0,5 poäng för att bli lärarstudent. Hans beställda utredning föreslog 0,4. Men Socialdemokraterna vill inte vara sämre utan ville ha 0,9 poäng. Dessutom skulle meritvärdet vara minst 14,0 av 20 möjliga.

Inget har hänt sedan dess från utbildningsminister Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx. I höstas var det till och med möjligt att komma in på lärarutbildningar med 0,05 poäng på högskoleprovet, rapporterar Lärarnas tidning. Det gällde bland annat ämneslärarprogrammet för gymnasiet i svenska och samhällskunskap vid Mälardalens Högskola samt utbildningen till grundlärare årskurs 4-6 vid Örebro universitet.

Blivande gymnasielärare som har lyckats med bedriften att prestera 0,05 poäng på högskoleprovet! Nog borde det göra det svenska föräldrakollektivet mörkrädda.

Mot den denna alarmism kan hävdas att studenterna inte nödvändigtvis behöver vara riktigt så skrämmande produkter av den svenska Pisa-skolan. Högskoleprovet är enbart ett urvalsinstrument. Blivande lärarstudenter ska högskolebehörighet från gymnasiet, komvux eller folkhögskola.

Samtidigt är betygsinflationen ett faktum. På den svenska och delvis kaotiska gymnasiemarknaden finns det starka ekonomiska incitament för att vara generös med att dela ut högskolebehörighet.

Den som inte har motivation och tillräcklig studiekapacitet hoppar väl ändå av lärarutbildningen, kan någon hävda. Och visst hoppas det av. Men även högskolorna har starka ekonomiska incitament att devalvera kunskapskraven eftersom de får betalt för varje examinerad student.

Det krävs ej att man är professor i nationalekonomi för att inse hur detta ekonomiska styrmedel är ett eländigt virus i högskole- och universitetsvärlden.

Det är dags att återinföra lämplighetsprov för att kunna antas till en lärarutbildning. Det pågår försök vid utbildningarna i Jönköping och Kalmar/Växjö.

Begrunda även hur de lågt ställda studiekraven CSN-skuldsätter stackars lärarstudenter helt i onödan. Nog borde det vara möjligt att höja studietakten och korta utbildningarna.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att lämplighetsprov ska införas på lärarutbildningen

att antagningskraven ska höjas på lärarlinjen

att de lärarledda studietimmarna ska öka lärarlinjen att studietakten ska höjas på lärarutbildningen

att utbildningstiden ska kortas på lärarutbildningen att det ska ställas högre krav för examen på lärarlinjen

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 34

Alla elever ska ha samma chans till likvärdig utbildning

Alla elever ska ha samma chans till likvärdig utbildning! Misstag att kommunalisera skolan och friskolereformen? Förstatliga skolan på nytt?

För att garantera en nationell likvärdighet bör det tillsättas en utredning med uppdrag att granska vilka effekter som kommunaliseringen och friskolereformen fört med sig. Förslag bör läggas på

ett återförande av huvudmannaskapet över den kommunala skolan till staten. Ett nytt statligt finansieringssystem för de fristående skolorna bör även presenteras.

Idag ges alla elever inte samma chans till en likvärdig utbildning. Kvaliteten inom utbildningssystemet skulle förbättras om statens ansvar för skolan skulle öka. Det finns ett starkt stöd för ett ändrat huvudmannaskap för skolan bland elever, föräldrar och lärare.

Den dåvarande skolministern Xxxxx Xxxxxxx hävdade inför kommunaliseringen av skolan att "framtiden ligger i kommunerna". Reformen drevs igenom trots hårt motstånd.

I Xxxxx Xxxxxxxx bok "Min väg, mina val", skriver han att "Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem en högre status i förhållande till andra kommunanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt."

Vi kan nu konstatera att både lärarna och eleverna har drabbats negativt av det kommunala huvudmannaskapet.

Skolan är en offentligt finansierad verksamhet. Används våra skattemedel verkligen på ett ansvarsfullt sätt i den kommunala skolan.

Den kommunala skolan utvecklas inte. Kommunerna verkar i sin iver att vara huvudmän ha kommit till insikt om skolans komplexa uppdrag. Kommunerna verkar själva ifrågasätta sitt huvudmannaskap. Det är med anledning av väl motiverat med en utvärdering.

Jag har försökt att finna fördelar med det kommunala huvudmannaskapet. Jag tvingas tyvärr konstatera att skolan är mindre likvärdig nu än före kommunaliseringen. Eleverna är de som har förlorat mest på kommunaliseringen.

Den svenska staten behöver ha en tydligare kontroll över skolan utan att gå via ett flertal "mellanhänder".

Lärarnas och skolans uppdrag försköts vid kommunaliseringen Fokus flyttades från undervisning till betoning på omsorg och fostran.

Tv-serien "Klass 9A" visar på ett tydligt och bra sätt betydelsen av en skola med fokus på kunskap och där lärarna Har tid och engagemang för varje elev.

De skolor som lyckas med sitt kunskapsuppdrag lyckas även i stor utsträckning med sitt sociala uppdrag. Prioritera kunskapsuppdraget i skolan. Det bör få stor betydelse när ny lärarutbildning, ny skollag, nya läroplaner och kursplaner utformas.

Organisatoriskt har kommunaliseringen tillsammans med friskolereformen fått flera oönskade konsekvenser. Delar av skolverksamheten i många kommuner har lagts ut på privata huvudmän av skäl som kan hänföras till ideologi, ointresse och ekonomiska besparingar. Ofta har det varit en kombination av dem. Det har skett genom entreprenader, avknoppningar eller regelrätta friskolebildningar. Olika typer av hybridverksamheter förekommer dessutom.

Lärartätheten är på samma nivå i dag som 1993 trots ett omfattande resurstillskott från staten. Elever med särskilda behov har fått svårare att få stöd. Det har skett en kraftig försämring av arbetsmiljön för både lärare och elever har kraftigt försämrats. Tillgången på kvalitativ fortbildning har kraftigt försämrats. Arbetsbelastningen har ökat.

Andelen obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan har ökat mycket sedan kommunaliseringen och friskolereformen. Det är nu mindre än 50 procent av lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan som har tillräcklig utbildning i de ämnen och för de årskurser de bedriver undervisning.

Någonting måste göras för att förbättra förutsättningarna för både lärare och elever. Svenska elever måste garanteras en likvärdig skola av allra högsta kvalitet.

Det måste löna sig för en lärare att vara akademiskt högutbildad. Lärare ska inte jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning. En lärares utbildning och arbetsuppgifter ska värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke. Lärarutbildningen kan inte konkurrera om studenterna med de bästa betygen.

Det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bör vara statens uppgift. Det finns ingen annan väg att gå för att förbättra likvärdigheten för eleverna och arbetsvillkoren för lärarna.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att det måste löna sig för en lärare att vara akademiskt högutbildad.

att lärare ska inte jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning

att en lärares utbildning och arbetsuppgifter ska värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke. Lärarutbildningen kan inte konkurrera om studenterna med de bästa betygen.

att det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bör vara statens uppgift.

att det finns ingen annan väg att gå för att förbättra likvärdigheten för eleverna och arbetsvillkoren för lärarna.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 35

en jämställd SFI-undervisning

Skolverket om SFI:

”Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt och kunna påbörjas inom tre månader om det inte finns särskilda skäl. För personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser ska kommunen aktivt verka för att de ska kunna påbörja sfi inom en månad från det att de anmält sig till utbildningen.”

Det är hemkommunen som ska tillgodose SFI-undervisning, efter folkbokföring, asylsökande har inga möjligheter att folkbokföra sig i en kommun, vilket gör de inte omfattas av rättigheten att läsa SFI.

Vi vet att långa utredningstider hos Migrationsverket, som idag ligger på mellan 300-600 dagar, leder till psykisk ohälsa hos individen. Att bygga upp en stabil struktur runt individen inom 6 månader leder långsiktigt till en god integration.

”Inom tre månader om det inte finns särskilda skäl” - med detta menas avsaknad av barnomsorg och föräldraledighet bland annat, detta inverkar menligt på kvinnors möjligheter till integration och möjlighet till att fullt ut vägleda barnen i det nya samhället och aktivt delta i barnens skolgång.

I grundskolans läroplan läggs stor vikt vid människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan, så som ungdomsskola, SFI och vuxenutbildning, ska gestalta och förmedla.

Vi vet att språket är en viktig del i att uppleva känsla av sammanhang i en ny kontext. Oftast är det kvinnor som stannar hemma med de minsta barnen, medan de äldre barnen och männen befinner sig i skolan för att lära sig svenska. Detta leder till ett utanförskap och en isolering av invandrade kvinnor. Vi menar att en språkundervisning ska påbörjas inom tre månader och att detta ska gälla alla, inklusive kvinnor och asylsökande.

SFI-undervisning är en del i integrations- och arbetsmarknadspolitiken för nyinvandrade. Sfi- Undervisning är en del av kommunens ansvar och det är upp till varje kommun att organisera undervisningen.

Alla barn med PUT (permanent uppehållstillstånd) har skolplikt och asylsökande barn har rätt att gå i skolan. Vuxna har rätt till SFI från och med att de har ett fullständigt personnummer.

Vi yrkar:

• Att alla inom 1 månad ska ha rätt att påbörja språkundervisning i någon form.

• Att asylsökande ska omfattas av rätten till SFI.

• Att det är individens behov som styr hur utbildningen utformas ute i kommunerna.

• Att kommunerna är skyldiga att utforma barntillsyn för att kunna tillgodose allas, särskilt kvinnornas, rätt inom skälig tid till SFI-undervisning.

• Att mindre kommuner samverkar över kommungränser i utbildning-, arbetsmarknads-, och integrationsfrågor.

• Att asylsökande barn ska omfattas av skolplikten.

Xxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Höör Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx Xxxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 36

Barnomsorg på obekväm arbetstid

För att en förälder/ föräldrar skall kunna ta ett arbete måste barnomsorg finnas. Det som då oftast erbjuds idag är barnomsorg dagtid kl. 6:30-18:30. Men alla arbetar inte dagtid, det finns många som arbetar s.k. obekväm arbetstid, sjukvårdspersonal/ vårdpersonal är här en stor grupp och oftast är det kvinnor. Är man då ensamstående förälder eller att bägge föräldrarna arbetar skift är det många gånger en omöjlighet att ta ett sådant arbete. Men tackar man nej till ett arbete för att barnomsorgen inte går att lösa får man inte stämpla för A-kassa.

En del föräldrar pusslar ofta med olika lösningar för barnen något som är ett stressmoment för alla. Det blir dessutom otryggt för både barn och vuxna.

Jag föreslår distriktskongressen besluta att:

- lagstifta om att barnomsorg på obekväm arbetstid skall tillhandahållas

Xxxxxxx Xxxxx

Simrishamns Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx-Xxxx Xxxxxx

Ordförande

MOTION NR 37

Motion till Skånes partikongress angående en modern lärlingsutbildning.

I Sverige finns det c:a 250 000 hantverkare inom 300 olika hantverksområden. De allra flesta arbetar i småföretag. Det är en enad bild att framtidens jobb finns i småföretagen, de stora företagen speciellt inom industrin minskar stadigt i antal anställda. För att säkra yrkeskunnandet och rekryteringsunderlaget hos denna sektor kan expansionen underlättas och tillväxten möjliggöras. Grunden för egenföretagande ligger bland annat i en relevant yrkesskicklighet. Utan en fungerande lärlingsutbildning kan Sverige inte delta i småföretagens expansion, eftersom det nödvändiga yrkeskunnandet inte kommer att kunna tillföras sektorn i den takt det efterfrågas.

Eftersom den praktiska utbildningen i samhället blivit alltmer eftersatt är den generationsväxling vi nu står inför mycket allvarlig. Förutom att vissa yrken hotar att dö ut kommer ovärderlig kunskap inom många av de existerande hantverksyrkena inte kunna föras över till en ny generation. Bristen idag är stor på kunniga bygghantverkare inom plåtslageri, elektriker, rörmokare och målare akut. Lika illa är det inom kulturvårdande hantverk som kakelugnsmakare, stuckatörer, förgyllare och smeder. Även rena brukshantverk som hovslagare, bilmekaniker, segelmakare, urmakare, skomakare och glasmästeri är i stort behov av återväxt.

Det finns idag mycket få möjligheter att utbilda sig i ett hantverksyrke. Varje år utexamineras runt 40 000 personer från de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Men den yrkesutbildning som ges på gymnasiet innehåller endast omkring en tredjedel av den praktiska utbildning och träning som branschen kräver för ett yrkesbevis i form av ett gesällbrev eller motsvarande. Detta beror till stor del på att programmen på gymnasiet per definition är förberedande och att färdigutbildning i de flesta hantverksyrken saknas.

Det finns tre målgrupper som är viktiga för hantverksutbildning. Den ena gruppen är personer över 20 år. De yrkesförberedande programmen på gymnasiet är stängda för denna grupp. Det går heller inte att omskola sig till hantverkare eftersom Komvux huvudsakligen är inriktad mot teoretisk utbildning. Den andra gruppen är invandrarna. I denna grupp finns det många hantverkare som behöver en utbildning eller de som kan tänka sig en hantverksutbildning. Den tredje gruppen är gymnasieungdomar.

Sedan lärlingsförsöket inleddes på gymnasial nivå 2006 har intresset för den utbildningsformen minskat drastiskt. Aliansen (Xxx Xxxxxxxxx) har kommit med en del ogenomtänkta förslag för att i sin iver att försöka få upp intresset för lärlingsutbildningen, men har misslyckats totalt med detta. Det största misstaget är ändå GY 11 där man tog bort den allmänna högskolebehörigheten i de yrkesförberedande programmen. Det är dags att starta en Modern Yrkesutbildning som leder till intresse och återger Hantverksyrkena en status.

En modern lärlingsutbildning kan delas in två grupper. Vi har gruppen vuxna som är i behov av omskolning, validering, påbyggnadsutbildning eller kompetensutveckling. Den andra gruppen är gymnasieelever.

En modern lärlingsutbildning kan se ut så här:

Introduktion 1-20 veckor.

-Godkänd utbildningsplats i samråd med respektive bransch.

-Försöksperiod.

-Valideringsfas.

-Upprättande av individuella utbildningsplaner.

Utbildning 20-160 veckor

- 80% arbetsplatsförlagd yrkesteknik och yrkesteori, individuellt, 4 dagar per vecka.

- 20% gemensam skolförlagd undervisning, varierande innehåll beroende på utbildningsform.

- externa yrkesspecifika kurser.

- utbildningssamordnare som är pedagogiskt stöd och sköter uppföljning.

Examination 1-20 veckor.

-gesällprov

-annan yrkesprövning med yrkesbevis.

Denna modell för lärlingsutbildning kommer att möta behoven av en tidsenlig arbetsplatsförlagd yrkesutbildning som tillgodoser det både branscher och elever efterfrågar, nämligen gedigna praktiska yrkeskunskaper parat med kunskaper om hur ett företag startas och drivs. Modellen

möjliggör utbildning på hela hantverksområdet och präglas därför av ett stort mått av flexibilitet. Den kan anpassas både för gymnasie- och vuxenutbildning genom att inslaget av teoriämnen varieras. Modellen bygger på en utbildning med en fördelning på 80 % arbetsplatsförlagd utbildning, under individuell handledning, samt 20 % skolförlagd utbildning i helklass, med en hög grad av infärgning av de olika hantverksbranscherna.

Vi föreslår därför

- att ge regeringen i uppdrag att titta över lärlingsutbildningar i motionens anda

Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxx

Simrishamns Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx-Xxxx Xxxxxx

Ordförande

MOTION NR 38

Införande av ämnesbetyg istället för kursbetyg

Det nya betygssystemet, baserat på en skala från A till F, som introducerades i och med de nya läroplanerna för grund- respektive gymnasieskolan under hösten 2011, har varit föremål för debatt enda sedan dess. Även det faktum att betyg sätts på varje enskild kurs inom ett ämne är något som alltfler ställer sig fundersamma till. Att kursbetygen har fått negativa effekter är belagt. Motionären ställer sig frågan om inte kursbetygen medverkar till att de långsiktiga målen med utbildningen försvinner ur fokus.

Lärarfacken samt en del enskilda politiker har redan börjat fundera på att ersätta kursbetygen med något annat. Frågan är om lärarna orkar med ytterligare förändringar, och om det inte vore bättre att sitta still i båten. Just därför eftersöks en så liten reform som möjligt. Faktum är att de ämnesplaner och kunskapskrav som ligger fast idag, också kan göra det framöver. Dock, de kursbetyg som idag sätts torde med fördel kunna ändras till sammanvägda ämnesbetyg.

Vid införande av ämnesbetyg så blir antalet olika betyg i slutbetyget reducerat. Läser man exempelvis tre kurser inom ett visst ämne så kan slutbetyget baseras på samtliga kurser vilket torde vara ett mer exakt mått på elevens kunskapsnivå i jämförelse mot dagens system.

Förhoppningsvis kan en reform i paritet med förslaget minska elevernas stressnivå, vilket har rapporterats ha stigit i höjden på senare år.

Alternativet är förenligt med skollagen och läroplanernas föreskrifter. Det torde minska elevernas stressnivå och psykiska ohälsa. Det kan med fördel genomföras med de kunskapskrav som ligger vilket i sin tur inte genererar ytterligare fortbildningsinsatser för lärarkåren. Dessutom är ett system som bygger på ämnesbetyg mer rättvisande då det bygger på en sammanvägning av elevens prestationer genom kurserna, det vill säga, kunskapsutveckling inkluderat.

Med anledning av ovanstående yrkas:

att Hörby arbetarekommun antar motionen som sin egen,

att Skånedistriktet verkar för att en utredning initieras med uppdrag att utreda möjligheten att införa ämnesbetyg istället för de kursbetyg som råder idag,

att Skånedistriktet verkar för att en utredning initieras med uppdrag att utreda det nuvarande betygssystemets påverkan på elevers psykiska hälsa,

att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och sänder den jämte distriktsstyrelsens utlåtande vidare till riksdagsgruppen för vidare hantering.

Xxxxxx Xxxxxxxxx

Hörby Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 39

Utökade forskningsmöjligheter för lärarkåren

De senaste åren har attityderna till skola och utbildning ändrats. Om lösningarna tidigare mest handlade om ordning och reda, handlar det idag mycket mer om vad forskningen säger. Nyss beskriven utveckling är något som motionären varmt välkomnar.

Idag finns det skolforskningsinstitut, lektorstjänster och forskarskolor. Det i sig är väldigt bra – dock är potentialen så oerhört mycket större än så. Det är idag vida känt att den forskning som lärarna själva utför höjer både undervisningens kvalitet samt stärker och utvecklar yrkets status. För att detta ska vara möjligt krävs en tydlig infrastruktur som gör det möjligt för lärarna att utvecklas i sin yrkesroll. Det är professionen som bäst vet vad som behöver utvecklas och de forskande lärarna bidrar till att öka hela kårens kunnande. Med anledning av nyss nämnt anser motionären att fler lärare samt skolledare måste få möjlighet att forska.

Det utbildningsvetenskapliga området behöver en ordentlig resursförstärkning och den forskning som bedrivs måste vridas till att bli alltmer praktiknära. Forskning som utgår ifrån professionens frågor och behov och ger stöd att utveckla undervisning, metoder och arbetssätt måste prioriteras högre. Det är hög tid att det möjliggörs för lärarkåren att vara producent av forskning – inte bara konsument.

Vidare, det finns enormt mycket att vinna på att stärka kopplingen mellan utbildning och forskning. Inte minst handlar det om att låta professionen leda skolan i rätt riktning mot en bättre generell måluppfyllelse. Det är så vi stärker professionens ställning, kunskapsresultaten och arbetet med demokrati- och värdegrundsuppdraget. Motionens andemening torde också gynna läraryrkets status. Exempelvis innebär det fler möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, bättre

specialiseringsmöjligheter och en högre lön. Det i sin tur höjer intresset för att vilja bli lärare, vilket måste vara centralt sett till den utveckling vi idag bevittnar.

Med anledning av ovanstående yrkas:

att Hörby Arbetarekommun antar motionen som sin egen,

att Skånedistriktet verkar för vidareutveckling av läraryrket, där möjligheten till att bedriva forskning samt att utvecklas inom sitt yrkesval stärks,

att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och sänder den jämte distriktsstyrelsens utlåtande till riksdagsgruppen för vidare hantering.

Xxxxxx Xxxxxxxxx

Hörby Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 40

Översyn av landets lärarutbildningar

En lärarutbildning som präglas av kvalitet är en nyckelfaktor för att stärka resultaten i den svenska skolan. Behovet av en högkvalitativ lärarutbildning förstärks även av att vi i dag ser en oroande utveckling inom läraryrket. Endast 5 procent av Sveriges lärare anser att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja att bli lärare igen. Enligt Lärarförbundets och SCB:s siffror riskerar det att saknas 65 000 lärare fram till år 2025.

Bristen lär vara olika stor beroende på vilka ämne som åsyftas. Därav efterlyser motionären ökad dimensionering av lärarutbildningen för att möta bristen och skolans behov. Alltför många studenter väljer att utbilda sig till ämneslärare i exempelvis historia, samtidigt som skolornas behov av utbildade lärare inom bristämnen i såsom moderna språk, matematik och naturorienterade ämnen växer sig allt starkare. För att möta den växande efterfrågan på särskilda lärare måste lärosätenas examenstillståndsprövning innefatta dimensioneringsaspekten. Den ökade dimensioneringen är ett steg på vägen, men utan attraktivitetshöjande åtgärder, så fler får upp ögonen för utbildningen, är åtgärden troligtvis verkningslös. Just därför är det viktigt att vi tillsammans står vakt för de löneökningar som regeringen hittills aviserat, och ser till att utvecklingen fortsätter även framöver.

Vidare, lärarutbildningen är till mångt och mycket underfinansierad. Andelen lärarstudenter som har färre än åtta timmar lärarledd undervisning i veckan är hela 54 procent. Det är långt ifrån tillräckligt för att erbjuda en kvalitativ utbildning. Genom att höja ersättningsbeloppen för lärarstudenter kan lärosätena få en god möjlighet att ge studenterna en bättre utbildning. Man borde även utreda Riksrevisionens förslag om att justera resurstilldelningssystemet så att det blir

ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet. Det kostar så gott som lika mycket att utbilda fem studenter i matematik som att utbilda tio, men ersättningen ges idag per student.

Med anledning av ovanstående yrkas:

att Hörby Arbetarekommun antar motionen som sin egen, , att ersättningsbeloppen för lärarstudenter höjs,

att skånedistriktet verkar för att en utredning initieras med uppdrag att utreda en eventuell justering av resurstilldelningssystemet, i paritet med det Riksrevisionen föreslagit,

att dimensioneringsaspektens betydelse stärks och betonas vid lärosätenas examenstillståndsprövning

att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och sänder den jämte distriktsstyrelsens utlåtande till riksdagsgruppen för vidare hantering

Xxxxxx Xxxxxxxxx

Hörby Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 41

åtgärder mot segregation i svenska skolor

Segregationen mellan de svenska skolorna ökar och studieresultaten skiljer sig åt allt mer. I vissa skolor går nästan bara barn med utländsk bakgrund medan barn med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar samlas i andra. Hur ska den skenande skolsegregationen stoppas? Det finns de som vill lappa och laga i dagens system och behålla det fria skolvalet och förturen till skolorna som ligger närmast hemmet. Även friskolornas inverkan härvidlag bör ingå i övervägandet..

Segregationen har i stort uppkommit genom det fria skolvalet. Det mest drastiska vore naturligtvis att avskaffa detta. Men det skulle förmodligen väcka en stor politisk strid. Även bostadssegregationen inverkar emellertid. Varför bussning nämnts i debatten. Segregationen i skolan är synnerligen allvarlig inte bara för att en del elever får sämre undervisning utan också för att den kommande generationen med skolgången får inympat ett segregerat sätt att bygga samhället. Man helt enkelt lär barnen att det i samhället skall finnas ett A- och ett B-lag eller

m.a.o. normaliserar klassklyftor.

Som Socialdemokrater kan vi inte acceptera att ojämlikheten alltså på detta sätt byggs in i barnens utbildning. Det förekommer en debatt om olika åtgärder att motverka denna segregation. En del kommuner har inlett program för bryta segregationen och i andra länder har också vidtagits

åtgärder av detta slag. Erfarenheterna av detta arbete bör snarast sammanställas så att ett riksomfattande arbete mot skolsegregationen kan inledas.

Därför yrkas

- att Socialdemokratiska partiet ser till att åtgärder i syfte att undanröja segregationen i skolan vidtas och

- att detta framförs till partiledningen och riksdagsgruppen

Xx Xxxxxxxx, Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxx och Xxx Xxxxxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 42

kostnadsberäkningar av gymnasieutbildning

Syftet med gymnasieskolans läroplansreform 2011 var att göra utbildningen mer enhetlig, för att minska de många varianter som av olika skäl visat sig problematiska. Det rika ”smörgåsbordet” skulle bli mer överblickbart. Ännu har inte en sammanhängande utvärdering gjorts som visar på effekterna men i den kommunala praktiken återstår en del problem då det gäller kostnadsberäkningarna. Det kan vara svårt för en kommun att göra prognoser för kostnaderna för gymnasieutbildningen, eftersom

- eleven har rätt att välja skola och studieväg, oavsett hemkommunens utbud

- kommunerna har olika sätt att beräkna kostnaderna och

- kommunerna är fria att investera i utbildning och utifrån investeringarna beräkna ”priset” för utbildningen, dvs. det som debiteras elevens hemkommun. En kommun kan alltså investera stort i sin utbildning och bl.a. därigenom dra till sig elever från kommuner som inte kan eller vill investera i detta. Samordning av utbudet är inte påfallande stort.

En elev har alltså inte en generell ”elevpeng” att använda till utbildningen. En kommun kan få relativt kännbara skillnader i kostnader då elever väljer ”dyra” studievägar, inte beroende av programmets karaktär, utan på grund av huvudmannens kostnadsberäkningar för samma program.

Problemet är att kostnadsberäkningarna inte är tillräckligt transparenta och enhetliga. För att valfrihet och konkurrens om eleverna inte ska vara en kostnadsdrivande faktor bör villkoren vara rättvisa, dvs. jämförbara.

I Skåne och Blekinge finns ett gemensamt antagningsförfarande. Det pågår också ett arbete för att analysera effekter av det ”fria söket”. Det är viktigt att det arbetet fortsätter med analyser av

kostnadsberäkningarna för att på sikt ”få mer för pengarna”, sett i både elev- och huvudmannaperspektiv.

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att partidistriktet arbetar för en

- fortsatt uppföljning och analys av elevströmmarna

- att ett arbete görs för att följa upp och analysera kostnadsbilden och kostnadsberäkningarna i hela sök-området

- att utvärdera resultaten i perspektivet att valmöjligheter, mångfald och utbildningsplatser ska tillgodoses.

Xxxxxxx Xxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 43

Ang. undervisningen i svenska som andraspråk

Ämnet Svenska som andra språk och ämnet Svenska är olika ämnen med olika centralt innehåll och kunskapskrav samt olika betygskriterier.

Xxxxxx som inte har svenska som modersmål, oavsett om de är födda i Sverige eller i ett annat land, kan erbjudas att läsa Svenska som andra språk i stället för ämnet Svenska, om eleven har gått språkbedömning och om den bedömningen har visat att eleven har språk brister.

Det finns exempel på att detta inte fungerar bra i det praktiska arbetet i skolorna.

Det är en orimlig situation och det strider mot grundskoleförordningen om barn generation efter generation betraktas som icke svensktalande och är hänvisade till svenska som andra språk.

Det ska vara elevens kunskaper i svenska som styr.

Enligt bestämmelserna är det rektor som beslutar om undervisningen i Svenska som andra språk för en elev individuellt men inte på gruppnivå eftersom det tycks inte finnas något bedömningsinstrument eller liknande.

Grundskoleförordning föredrar att dessa ämnen ska ligga parallellt i scheman.

I stället förekommer det att eleverna blir uttagna från undervisningen i sin ordinarie klass och sina klasskamrater för att gå till lektion i svenska som andra språk.

Det i sin tur kan leda till utanförskap eller en försenad integration och sämre möjligheter till studier eller jobb

Det är ytterst angeläget att barn behandlas i enlighet med likabehandlingslagen och ges samma förutsättningar att utvecklas

Jag yrkar att

- Distriktkongressen uttalar stöd för att Skolinspektionen genomför en granskning i grundskolan av undervisningen i svenska och svenska som andra språk med utgångspunkt i gällande bestämmelser i grundskoleförordningen och i kursplaner med mera

- Motionen och uttalandet sänds vidare till riksdagsgruppen.

Shukrije Pllashniku

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 44

Ge ämnet modersmål en timplan i likhet med de andra skolämnena

Utdrag ur Lrg 11(Läroplan för grundskolan):

Modersmål

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.

Syftet med modersmålsundervisning:

Undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar ett jämförande förhållningssätt till kulturer och språk.”

Modersmålsundervisning är frivillig men så fort eleven är anmäld är kommunen skyldig att anordna undervisning. Ämnet modersmål har ett eget centralt innehåll och kunskapskrav enligt grundskolan läroplan(Lrg 11) och dessa krav är jämförbara kunskapskraven i ämnet svenska. I alla ämnen som ingår i läroplanen finns det en timplan men inte för ämnet modersmål. Det innebär att ämnet inte ges samma möjlighet och likvärdighet som de andra.

I praktiken sker modersmålsundervisningen i olika former och tider och undervisningstiden kan variera från kommun till kommun och skola till skola. Lektionerna ligger för det mesta

utanför timplanen, dvs. undervisningen ligger på sena eftermiddagar.

Det ges inte likvärdiga förutsägningar för elever som läser modersmål för att uppnå kunskapskraven och målen i ämnet.

I skolinspektionen rapport, KvalitetsgranskningRapport 2012:2 kan man läsa om hur det ser ut i landets kommuner, både de goda exemplen men också bristerna.

Både skolverket och andra berörda aktörer inom kommun och högskola är medvetna om frågan och det är bara Regeringen som kan ge ett uppdrag till skolverket att ta fram en timplan för ämnet modersmål så likvärdighetsprincipen följs för alla elever.

Därför yrkar jag på

• Att partidistriktet ska verka för att ämnet modersmål ska ges en egen timplan

• Att motionen skickas till riksdagsgruppen

• Att Lunds arbetarekommun antar motionen i sin helhet och skickar den vidare till Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 45

Motion till Skånes partidistrikt

"Sedan Socialdemokraterna bildades 1889 har mycket hänt. Socialdemokraternas arbete har lett till att Sverige blivit en demokrati och en av världens främsta välfärdsnationer. I över hundra år har Socialdemokraterna stått upp för frihet, jämlikhet, solidaritet och demokrati i Sverige och resten av världen"

Källa: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxx-xxxxx/Xxx-xxxxxxxx/

Sedan Socialdemokraterna bildades har mycket hänt. Mycket har också hänt sedan Xxxxxx Xxxxxxxx lanserade en model kring den ekonomiska politiken som sedan 1980-talets tillämpats i västvärlden - nyliberalismen.

Utgångspunkten för min motion är antagandet att nyliberalism är bland de största utmaningarna som socialdemokraterna har att bemöta. Inte sedan kampen om arbetarnas arbetsvillkor i slutet på 1800-talet har socialdemokratin varit viktigare för att ta diskussionen om ekonomisk politik och dess konsekvenser för den konstruktion som vi kallar för välfärdsstaten. Det finns flera typer av kritik av nyliberalismen och en av de senaste rösterna i debatten är Xxxxxx Xxxxxxxx "Kapitalet i det tjugoförsta århundradet". Av betydelse för en politisk rörelse är dock inte bara kritik av den rådande formen av politik utan utveckling av alternativ. För socialdemokratin är det sistnämnda avgörande.

Jag anser att frågan om ekonomisk politik är bland de viktigaste för socialdemokraterna, inte bara i Skåne eller Sverige utan i hela Europa. Påverkan börjar dock alltid i närområdet och därför anser jag att socialdemokraterna i Skåne kan och bör ta sitt ansvar.

Vi har i Skåne politiker vars kompetens och engagemang på olika nivåer inom partiet bör och skall tas tillvara. I Skåne finns flera universitet och högskolor och jag menar att vi borde ta tillvara på den kompetens som finns inom akademin för att arbeta med både kritik men också utvecklingen av alternativ.

Genom samarbete med akademin kan vi engagera oss i frågan om utvecklingen av ekonomisk politik. I min motion föreslår jag därför att socialdemokraterna i Skåne bildar en intern arbetsgrupp som ska

• Utreda formerna och möjligheterna till samarbete med forskare inom olika discipliner för att diskutera frågor kring utveckling av en ny ekonomisk modell för välfärdsstaten

• Xxxxx internpolitiskt för att skapa förutsättningar för bredare förankring av frågan inom partiet.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 46

Betyg är roten till allt ont

Många grundskole- och gymnasielevers vardag är starkt präglad av de allt större kraven på deras arbete i skolan. Man går till skolan för att få betyg, och inte för att lära sig; har du inte bra betyg i skolan, är du inget värd. Betygen får skolelever att lida av stress – ett psykiskt tillstånd det är helt orimligt att utsätta barn för. Det stora fokuset på betyg resulterar i att betygsgrundlagets brister får väldigt stora konsekvenser.

Ett exempel på dessa brister är, att ett “E” i en enda del av betygsprocessen kan resultera i att ens slutliga betyg i ett ämne, på trots av att man har “A” i samtliga andra delar, blir ett “D”.

Dessutom är bedömningsmallarna lärarna får ut för elevbedömning och som eleverna får ut för självbedömning skrivna på ”akademikerspråk” som varken elever eller lärare förstår, och där väldigt mycket ansvar läggs på lärarens bedömning av begrepp som “relativt väl utvecklade och väl underbyggda bevis på goda kunskaper om relativt komplexa samband och processer”.

Utdrag ur Skolverkets kunskapskrav för svenska på C-nivå: “Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssammanband och andra texter visar eleven god läsförståelse.” – vad ska t.ex en genomsnittlig 11-årig skolelev med en sådan text? Och vad ska en mellanstadielärare i t.ex idrott som aldrig annars har haft behov av att kunna förstå den sortens uttryck med en sådan text?

Jag yrkar på:

• Att Skolverkets kunskapskrav omskrivs till lättläst svenska

• Att systemet för betygssättning reformeras – en enda brist ska inte kunna dra ner hela betyget i ett ämne.

• Att Skånes Socialdemokratiska Partistrikt tar ställning emot betyg i sjätte och sjunde klass.

• Att Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti verkar för att avskaffa betyg i till och med sjunde klass.

• Att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen och vidaresänder den till Socialdemokraterna i Skånes partidistriktsårskongress.

• Att Skånes Socialdemokratiska Partidistrikt antar motionen som sin egen

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

Sjukvård

MOTION NR 47

Utökad kostnadsreduktion genom utbyte mot likvärdigt läkemedel på apotek

Sedan en längre tid så tillämpas en rutin kallad generisk substitution på våra apotek vilket, förenklat utryckt, innebär att om en läkare skriver ut en dyr medicin till en patient så ankommer det på apotekspersonalen att, om möjligt, byta ut medicinen mot en billigare men medicinskt likvärdig medicin.

Vad beträffar tabletter så gäller detta, av någon konstig anledning, endast emellan tabletter av samma storlek.

För att tydligare åskådliggöra ovanstående använder vi nedan ett fiktivt exempel:

Patienten Pippi Långstrump har drabbats av sjukdomen Spunk. Hon går till doktorn, som skriver ut läkemedlet ”Antispunk”. Doktorn gör bedömningen att Långstrump behöver 150 mg Antispunk om dagen i 14 dagar. Till saken hör att Antispunk finns som tabletter om 50 respektive 100 mg. Dessutom kostar dessa sorter olika mycket pengar räknat per mg aktiv substans.

Nåväl, doktorn väljer snabbt 100-mg:s tabletter och skriver på receptet: ”1½ TABLETT EN GÅNG DAGLIGEN MOT SPUNK.” När Långstrump sedan kommer till apoteket för att hämta sin medicin, så visar det sig att de billigaste 100 mg tabletterna kostar 10 kronor per tablett och 50 mg tabletterna kostar 4 kronor per tablett.

Här ger enkel matematik att kostnaden för 1½ 100 mg tablett om dagen i 14 dagar blir 1,5×14×10=210 kronor. Samtidigt kan man lätt räkna ut att kostnaden för det medicinskt likvärdiga alternativet med tre 50 mg tabletter per dag i 14 dagar kostar 3×14×4=168 kronor.

Besparingen genom att välja tre 50 mg tabletter istället för 1½ 100 mg tablett per dag blir alltså 210-168=42 kronor.

Här kan man ju tycka att apotekspersonalen logiskt sett borde ge kunden 50 mg-tabletterna och justera formuleringen på etiketten till ”3 TABLETTER EN GÅNG DAGLIGEN MOT SPUNK”. Men si av någon konstig anledning så medger inte regelverket detta, utan trots det uppenbara i att båda alternativen är medicinskt likvärdiga, så får inte apotekspersonalen ersätta tabletter av en storlek mot (ett lagom antal) dito tabletter av en annan storlek. Härigenom drabbas alltså såväl patienter som det allmänna av merkostnader som rimligen sammantaget uppgår till betydande belopp varje år.

Vad beträffar tabletter så gäller detta, av någon konstig anledning, endast emellan tabletter av samma storlek.

För att tydligare åskådliggöra ovanstående använder vi nedan ett fiktivt exempel:

Besparingen genom att välja tre 50 mg tabletter istället för 1½ 100 mg tablett per dag blir alltså 210-168=42 kronor.

Vi yrkar på: Att systemet med generisk substitution på apoteken ses över i motionens anda.

Att systemet med generisk substitution på apoteken utökas till att, då det är medicinskt likvärdigt, även inbegripa utbyte till annat antal tabletter utav annan storlek.

Att Kvidinge s-förening antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Åstorps arbetarkommun.

Att Åstorps arbetarkommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Skånes partidistrikt.

Att Skånes partidistrikt antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Xxxxxx Xxxxxxx

Åstorp Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 48

Fri tandvård

En god tandhälsa skall inte vara beroende av god ekonomi. Vi ser att dålig tandhälsa ökar i utsatta grupper som ungdomar, äldre och utrikesfödda medborgare. Det är orimligt att folk skall lida för att de inte har pengar i plånboken. Tandvårdsreformen fungerade enligt Riksrevisionen inte som den var tänkt. Hälften av landets vuxna befolkning besökte inte tandläkare under förra året. Vi måste vara solidariska mot de utsatta grupperna i samhället.

Vi föreslår:

att Socialdemokraterna i Skåne inför fri tandvård inom högkostnadsskyddet i Region Skåne.

att Socialdemokraterna i Skåne arbetar för att fri tandvård inom högkostnadsskyddet skall gälla nationellt.

Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx

Östra Göinge Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 49

Våra tänder är en del av vår kropp

Underligt nog räknas inte munnen som en del av vår kropp, och omfattas därför inte av varken hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd eller hälso- och sjukvårdslagen.

I våra granländer har man däremot en helhetssyn på kroppen. Munhälsa är inte heller jämlikt fördelat i samhället.

En tredjedel av landets kommuner tar sällan eller aldrig upp frågan om munhälsan vid bedömning av biståndsbehov för äldre.

Många äldre tvingas stå ut med dålig tandhälsa, dels för att det satsas för lite på förebyggande åtgärder, dels för att egenavgifterna är för höga.

Om munhälsan inte sköts, får det stora allvarliga konsekvenser för hela hälsotillståndet och medför dessutom stora kostnader för samhället.

I dagens samhälle har det blivit en klassfråga mellan någorlunda rik eller fattig att kunna sköta sin munhygien, och därmed sina tänder.

Många sjuka äldre har genom detta inte råd att kunna sköta sina tänder på ett människovärdigt sätt. Detta är en sak som inte skall kunna förekomma i ett socialdemokratisk samhälle.

Nyligen firades munhälsodagen, men firandet borde ha fått anstå tills bristerna inom tandvården avhjälpts och vi fått en jämnlik tandvård.

Vi yrkar därför att en jämlik tandvård och att munhälsan ingår i den allmänna sjukvården med dess högkostnadsskydd

- att tänderna är viktiga och om de misskötes kan det få allvarliga konsekvenser och kosta samhället stora summor

- tänderna anses som en del av kroppen

- att arbetarkommunen i Helsingborg tar denna motion som sin egen

Xxxxxxx Xxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 50

Förbättra sjukhusvården för äldre patienter

Ortopeder är bra på att operera. Geriatriker är bra på att ta hand om äldre patienter under resten av sjukhusvistelsen. Inom geriatrisk (läran om åldrandets sjukdomar) ortopedi fokuserar man på att anpassa operationen efter patientens förutsättningar, eftersom många äldre blir förvirrade och till och med kan få hjärnskador till följd av omfattande kroppslig stress i samband med ett höftledsbrott.

Patienter med olika sviktsjukdomar och patienter som behöver palliativ (lindrande) vård, det vill säga vård som ges vid sjukdomar som inte går att bota ska ges lika till alla oavsett var man bor.

Bostadsort avgör hur tryggt och smärtfritt man kan räkna med att lämna det jordiska livet och dö.

Enligt Europarådet behövs fem hospisplatser per 100 000 invånare, vilket förutsätter att det finns en väl utbyggd och väl fungerande specialiserad palliativ öppenvård.

Lund har 2,7 och Ystad har 6,6 platser i palliativ slutenvård (hospis) för döende patienter. Varken Lund eller Ystad med omgivande kommuner har specialiserad öppenvård för döende patienter.

Det är inte en godtagbar europeisk standard.

Övriga delar av Skåne har fler hospisplatser. En förklaring till de stora skillnaderna är historisk. De tidigare fem sjukvårdsdistrikten har haft olika uppfattningar om vad de velat satsa på. Ingen gemensam syn på vården av döende har utvecklats i Skåne.

I palliativ vård och i all geriatrisk vård handlar det om att skapa förutsättningar för god livskvalitet livet ut. Vi kan inte förhindra att vi alla dör en dag, men vi kan göra så att få livet blir så bra som möjligt ända fram till den dagen.

Jag yrkar

att den geriatriska vården ska byggas ut,

att geriatrisk vår ska ges lika oavsett bostadsort, att palliativ vård ska ges lika oavsett bostadsort,

att specialiserad palliativ öppenvården ska byggas ut, att fler hospisplatser ska inrättas,

att de ska råda samsyn om vården av döende i Skåne och Sverige, att det ska skapas förutsättningar för god livskvalitet livet ut.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 51

Sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska

Vår livsstil påverkar vår hälsa. Genom att ge Sveriges befolkning en möjlighet att få koll på sin livsstil kan de ändra sin livsstil och hålla sig friska. Det gäller att nå människor innan någonting har hänt. Det handlar om att förebygga sjukdom och ta vara på det friska.

Vi vet att med en förändrad livsstil minskar riskerna väsentligt att drabbas av till exempel diabetes, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar.

Alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentraler i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter att delta i en inventering av sin hälsa genom att fylla i en hälsoenkät om sina levnadsvanor. De som vill kan sedan göra en mer omfattande hälsoprofil och därefter komma till ett hälsosamtal där även blodtryck och blodsocker kollas. Man får då fram en hälsoprofil för patienten. I hälsoprofilen kartlägger man rökning, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden, stress, midja/stussmått och livssyn. Det gör genom att man fyller i frågeformulär med självinstruerande frågor. När man svarat på frågorna gör man själv en enkel beräkning.

Beräkningarna överförs till en hälsokurva som talar om var man befinner sig på hälsokurvan.

Efter det att patienten lämnat in sin hälsoprofil kontaktas patienten och erbjuds en tid för ett hälsosamtal tillsammans med en hälsopedagog eller en distriktsköterska.

I hälsosamtalet utgår man från resultatet från den hälsoprofil man själv fyllt i och räknat ut.

Med samtalet som stöd planerar man därefter gemensamt eventuella förändringar när det gäller levnadsvanor. Personen kan därefter, antingen ta tag i det hela på egen hand efter ett program som man lägger upp tillsammans, eller så kan han/hon ta hjälp av olika aktiviteter som vårdcentralen tillhandahåller. Här har man ett batteri av möjligheter till exempel erbjudande om gåstavar och stegräknare. Man ska få individuell hjälp men man ska även ha grupper för till exempel rökavvänjning, alkohol relaterade problem eller övervikt. Det är ej bara vårdcentralen som ska tillhandahålla möjligheter här spelar även kommunen en viktig roll med alla sina möjligheter i form av till exempel träningsanläggningar.

Uppföljning är en viktig del i en förändrad livsstil. Sex månader efter att man startat upp sitt program ska man bli kontaktad av sin distriktssköterska eller sin hälsopedagog som frågar hur det har gått. Efter ett år fyller man återigen i de frågeformulär som det hela inleddes med. När de båda resultaten jämförs får man fram ett svar som ger besked om man lyckats i sin ambition att ändra sina levnadsvanor.

Det handlar om att stödja en person i sin förändringsprocess mot en hälsosammare livsstil, man måste klara att locka fram det friska hos alla.

Det här är ingen vision utan något som faktiskt görs på de åtta vårdcentralerna på Hisingen i Göteborg.

När Hälsolyftet är helt utbyggt kommer alla besökare på vårdcentralerna på Hisingen och på mödravårds- och barnavårdscentralerna att erbjudas hälsoenkäten, den större hälsoprofilen och hälsosamtalet.

Studier visar att på tre år når man alla stadsdelens 125 000 invånare. Det blir en enorm befolkningsstudie som kan visa samhällets hälsovinster.

Xxxxxx får hjälp att förbli friska. Kroniskt sjuka får stöd för att bromsa sjukdomen och hantera den med mindre mediciner och mer livskvalitet.

Det är ingen hemlighet att välorganiserat, förebyggande arbete skulle spara stora pengar i den enorma och växande sjukvårdsapparaten.

Här är några exempel på möjliga besparingar inom sjukvården:

Västra Götalandsregionen kunde spara över 150 miljoner per år om alla förebyggde höftledsbrott lika bra som Lidköping.

Psykolog eller kurator på vårdcentral för att hjälpa med livsproblem hindrar sjukdom.

Ett enda samtal med gamla som brutit höften gav halverad vårdtid på sjukhuset och fyra gånger bättre livskvalitet efteråt.

För tjugo år sedan visade professor Xxxxxxx Xxxxxxxxxx professor allmänmedicin i ett försök i Strömstad att kvinnor i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom väsentligt förbättrade sina livschanser - efter en kurs för några hundralappar.

De lyckade försök som gjorts har byggt på entusiaster och de finns på Hisingen i Göteborg. Man kan ändå undra varför alla dessa fakta inte slagit igenom.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar att Sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter att delta i en inventering av sin hälsa genom att fylla i en hälsoenkät om sina levnadsvanor,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter att göra en mer omfattande hälsoprofil,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda sina patienter ett hälsosamtal där man tar fram en hälsoprofil för patienten där man kartlägger rökning, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden, stress, midja/stussmått och livssyn,

att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige med hälsosamtalet som stöd ska planera eventuella förändringar när det gäller levnadsvanor tillsammans med patienterna för at förebygga sjukdom och ta vara på det friska.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 52

Är svensk sjukvård ojämlik och därmed odemokratisk? Får de med låga inkomster mindre vård? Är offentlig vård dyrare än privat vård?

Befolkningarna i de flesta europeiska länder får den vård de behöver oavsett inkomst. Sverige är ett undantag. De med låga inkomster får mindre sjukvård. De långa sjukvårdsköerna i Sverige är en av förklaringarna till den ojämlika sjukvården. Det brukar framhållas till försvar för den svenska sjukvården att den är jämlik. OECD har genomfört en undersökning av jämlikheten inom vården i medlemsländerna.

I de flesta europeiska länderna får människor sina vårdbehov täckta oavsett inkomst. Sverige, Finland och Portugal är undantagen i Europa. De i befolkningen med lägre inkomster får väsentligt mindre sjukvård i förhållande till sina behov än de mer välbeställda när man undersöker antalet läkarbesök på vårdcentraler och till specialiserade vårdgivare. Den bristande tillgängligheten, i form av bland annat de långa sjukvårdsköerna är en avgörande förklaring till den ojämlika sjukvården i Sverige.

I Stockholms läns landsting har man i en studie granskat kostnader hos olika vårdproducenter. Sex vanliga diagnoser har granskats. Samtliga har genomförts inom dagkirurgisk öppenvården.

Mellan vårdgivarna föreligger stora kostnadsskillnader. Normalt är att vården hos de billigaste vårdgivarna kostar ungefär 2/3 av vad det kostar hos de dyraste. Stora besparingar skulle kunna göras genom att låta de billigare utföra mer och minska på vården hos de dyrare.

Privata vårdproducenter är generellt sett billigare än de offentliga. Vid 96 av 102 möjliga parvisa jämförelser mellan privata och offentliga vårdgivare i undersökningen var de privata billigare. I fem fall var det oklart vem som var billigast och i ett fall var den offentliga vårdgivaren billigast.

Det framgår av studien även att kostnadsredovisningen för utförda diagnoser hos de offentliga vårdgivarna måste förbättras. Ersättningssystemet för de offentliga vårdgivarna måste justeras, eller kompletteras, för att undvika risken för negativa incitament vid effektiviseringar av verksamheterna.

Köerna skulle kunna kortas och sannolikt även elimineras om de effektiva vårdgivarna i betydligt större utsträckning fick utföra den planerade vården.

OECD rapport xxxx://xxx.xxxx.xxx/xxxxxxxx/00/0/00000000.xxx

Den svenska vården – tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse

xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxx/00000/Xxx_xxxxxxx_x_xxxx_-

_t_537a.pdf

Kan sjukvårdens resurser användas effektivare?

-en fallstudie av dagkirurgin inom Stockholms Läns Landsting xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxx/00000/Xxx_xxxxx_xxxxx_xxxxxx_000x.xxx

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktet beslutar att sjukvården ska vara jämlik och demokratisk,

att svenska offentliga vårdgivare måste bli billigare, att svensk offentlig vård måste bli effektivare,

att svensk offentlig sjukvård måste bli mer tillgänglig

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 53

Arbetstidsförkortning för konkurrenskraft

För snart 100 år sedan, år 1919, beslutade Sveriges riksdag införa åtta timmars arbetsdag för industriarbetare. På många arbetsplatser innebar detta i praktiken en halvering. Arbetstidsfrågan var sedan ett centralt inslag i arbetarrörelsens kamp för omfördelning och frigörelse, vilket också ledde till den slutliga etableringen av fem dagars arbetsvecka 1971 och en sänkning av pensionsåldern 1976, från 67 till 65 år. Sedan dess har frågan tyvärr kallnat.

Vi har sedan den sista arbetstidsförkortningen på 1970-talet mer än fördubblat vår produktivitet per person. Samtidigt har löneökningarna i princip helt ätits upp av inflationen och den genomsnittliga köpkraften är idag – trots den stora produktivitetsökningen – endast marginellt högre än den var 1976. Den enda gruppen som verkligen tjänat på effektiviseringen är samhällets allra rikaste tiondel. De har sett sin reallön stiga med uppåt 70 procent under samma period.

En generell arbetstidsförkortning är en omfördelande frihetsreform som borde utgöra en stöttepelare i den framtidsberättelse socialdemokratin så innerligt behöver. Xxxxx lyckosamma försök med sex timmars arbetsdag kan redan ses runtom i landet. Den fackliga tankesmedjan Katalys presenterar i sin rapport om arbetstidsförkortning en modell för införandet av 35- timmars arbetsvecka. Genomfört stegvis över 5 år uppskattas kostnaden till 25 miljarder samt en marginellt reducerad tillväxt på 1,6 procent. Vi kan alltså gå hem en timme tidigare för 0,5 procent av BNP samtidigt som vi fortsätter bli rikare, men i litet långsammare takt. Delar av kostnaderna kan på sikt räknas hem i form av ökad produktivitet samt minskade kostnader för exempelvis sjukskrivningar och barnomsorg, vilket rapporten understryker men av praktiska skäl utelämnar från kostnadsberäkningarna.

Liknande utredningar kan göras på det regionala planet. Den höga arbetsbelastningen i stora delar av Region Skånes verksamhet kan symbolisera det paradoxala samhällsbygget där vi antingen jobbar så mycket att vi bränner ut oss eller är arbetslösa. Region Skåne har i flera sektioner problem med rekryteringen och sjuksköterskor flyr Skåne för bättre arbetsvillkor på andra ställen. En arbetstidsförkortning hade inneburit en klar konkurrensfördel för Region Skåne som arbetsgivare, inte minst då sociologisk forskning visat att en stor majoritet av svenskarna föredrar minskad arbetstid före höjd lön.

Mot bakgrund av detta yrkar S-studenter Malmö

att Socialdemokraterna i Skåne utreder möjligheterna till arbetstidsförkortning i Region Skånes verksamhet

att Socialdemokraterna i Malmö tar motionen som sin egen och sänder vidare den till distriktskongressen

S-studenter Malmö

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 54

Inför arbetstidsförkortning med bibehållen lön i Region Skåne

Sveriges senaste stora arbetsmarknadsreform var när 40 timmars arbetsvecka infördes 1973. Ett resultat av arbetarrörelsen kamp för omfördelning och frigörelse. Det är nu 42 år sedan. Sedan dess har vi haft en enorm produktivitetsökning inom de flesta sektorer. En produktivitetsökning som varken följts av en proportionerlig reallöneökning eller arbetstidsförkortning.

Vid förra distriktskongressen bifölls Malmö arbetarekommuns motion om arbetstidsförkortning ”Vår tids arbetsmarknadsreform” inför Socialdemokraternas partikongress. Det finns dock inte något pågående arbete med att införa arbetstidsförkortning i Region Skånes verksamhet.

Flera kommuner och även landsting har infört arbetstidsförkortning på försök med goda resultat såsom:

- Lägre sjukskrivningstal

- Bättre upplevd hälsa

- Lägre arbetslöshet genom fler arbetstillfällen

- Fler får ork och tid att kunna välja att delta i samhälle och eller föreningar

- Minskad deltidstjänstgöring

Till exempel så har ortopeden på Mölndals sjukhus infört arbetstidsförkortning (i form av kvoterad sextimmarsdag) med bibehållen lön på prov vilket ska testas i två år för att sedan utvärderas. Kvoterad sextimmarsdag innebär att en jobbar sex timmar de fyra dagar i veckan personalen arbetar i operation, den femte dagen är en vanlig åttatimmars arbetsdag (en normalvecka innebär alltså 32 timmar). Genom att ge möjligheten till kortare arbetsdag möjliggörs dubbla skift vid operationsbordet och syftet är också att korta vårdköerna.

Ursprunget till försöket var att den aktuella avdelningen hade hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning och många som inte orkade med att arbeta heltid och istället gick ner i deltid.

Arbetarrörelsen måste återföra tid som ett maktbegrepp, både i förhållande till vårt arbete och i en vidare demokratisk mening. Att förändra samhällets reproducerande och orättvisa strukturer kräver en omfördelningspolitik som tar hänsyn till både makt, tid och kapital. Det finns således flera perspektiv utifrån vilka vi kan hävda att tiden för ytterligare en arbetstidsförkortningsreform är både nödvändig och fullt möjlig.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar Avantgarde:

att Socialdemokraterna vidtar åtgärder för införandet av arbetstidsförkortning med bibehållen lön i en verksamhet i Region Skåne innan 2018

att modellerna för arbetstidsförkortning tas fram i samarbete med aktuella fackliga organisationer

att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2016

Avantgarde Unga S-kvinnor

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 55

Arbetstidsförkortning i Region Skåne!

Minskad veckoarbetstid förebygger ohälsa, leder till effektivare arbete samt minskar sjukskrivningskostnader.

Sjuktalen har ökat med närmare 70 procent de senaste fem åren. Två av tre sjukskrivna är kvinnor och psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, för både kvinnor och män. Vanligast är sjukskrivningar i människonära yrken – som socialsekreterare, lärare och undersköterskor. I ett allt tuffare arbetsklimat med minskade resurser som ofta lett till ökad övertid för många, hinner den anställde inte alltid få tillräcklig återhämtning.

Inom sjukvården har det blivit allt vanligare att personalen ska arbeta i blandad dag / natt form. En slimmad bemanning gör upplägget för schemaläggning ostrukturerat och rörigt. Det innebär för många att efter de arbetat tre nätter på rad inte alltid får tillräcklig ååterhämtning, med risk för stressrelaterad ohälsa som följd. Stressforskare i Sverige förespråkar att en veckoarbetstid på 30-32 timmar är den som är mest rimlig vid blandad dag och natt tjänstgöring. Personalen skulle ges större möjligheter till ååterhämtning vilket skulle främja såväl arbetsgivare som arbetstagare i ett längre perspektiv. Dessutom skulle det gynna en framtida rekrytering. Arbetstagaren skulle bli mer effektiv då hen blir mer utvilad och energisk, med en minskad sjukfrånvaro som följd. Resursutnyttjandet blir mer kostnadseffektivt då sjukskrivningstalen minskar. Genom förslaget ges möjlighet till lägre arbetslöshet via fler arbetstillfällen, samt ökade skatteintäkter vilket förbättrar samhällsekonomin därtill mer resurser till den skattefinansierade verksamheten. De senaste åren har flera anställda valt att gå ner i tjänstgöringsgrad och / eller gå i förtids pension på grund av att hen inte orkar arbeta heltid i dagens slimmade verksamhet. På så vis betalar dessa anställda och i de flesta fall kvinnor sin egen återhämtning, med en lägre pension som konsekvens.

Vinster:

1. Bättre upplevd hälsa med möjlighet till motion och annan preventiv återhämtningsmetod.

2. Lägre sjuktal

3. Lägre arbetslöshet

4. Möjlighet att ha tid och ork att delta i olika föreningar och / eller aktiviteter i samhället.

5. Kvinnor och män får mer lika möjligheter och villkor i arbetslivet vilket ger större möjlighet till jämställdhet även utanför arbetet.

6. Fler skulle orka arbeta till pension.

7. Ökad möjlighet att fler arbetar längre och på så vis kunna fungera som mentorer för sina yngre kolleger.

Yrkande

• Att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att det inom Region Skåne vidtas åtgärder för införande av arbetstidsförkortning med bibehållen lön och andra anställningsförmåner inom lämpliga verksamheter i Region Skåne innan 2018.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att modellen för arbetstidsförkortning tas fram i samverkan med berörda fackliga organisationer.

• Att Socialdemokraterna i Lunds arbetarkommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den socialdemokratiska distriktskongressen 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 56

Motion om arbetstidsförkortning i region Skåne

Det är region Skånes roll som ledande aktör bland regioner och landsting att visa vägen i produktivitetsökningar och effektiviseringar inom svensk sjukvård. Våra socialdemokratiska motsvarigheter i Göteborgsområdet har framgångsrikt visat att arbetsförkortning leder till en attraktivare arbetsmarknad, mer hälsosam personal och framförallt kostnadseffektivisering. Vi förordar en testperiod á två år för att pröva och utvärdera effekterna av en sådan reform även i Skåne.

Arbetstidsförkortning är bra för både kropp och själ. En arbetstidsförkortning om 30 timmar i veckan med bibehållen lön stimulerar arbetsmarknaden och lockar den yttersta kompetensen. Detta är nödvändigt i tider av personalbrist och ökad arbetspåfrestning på personalen. Det är också en jämlikhetsreform som ger oss möjligheten att omvandla deltid till heltid och utjämna lönegapet mellan män och kvinnor.

Kritiker hävdar att arbetstidsförkortning med bibehållen lön riskerar att leda till en sorts flaskhalseffekt där en redan hög efterfrågan på specialistvård skapar ett större underskott på specialistläkare. Men de kostnader som uppstår när läkarna arbetar övertid överskuggas av de effektivitetsvinster som omfattar sjuksköterskor och den övriga majoriteten av sjukvårdspersonalen: Sjuksköterskor vid Mölndals sjukhus vittnar om mera produktiva arbetstimmar med bättre patientsäkerhet, mindre stress och ökad produktivitet. Forskning från

bland annat Lunds universitet visar att cirka två timmars arbetstid på en åttatimmarsdag ägnas åt ineffektivt arbete och maskande, medan de sliter på personalen. Sjukvården sparar även in på att anställa ny, kvalificerad personal framför det dyra alternativet med bemanningsföretag.

Två år är en tidsrymd likt den på Mölndal sjukhus och ger ett gott underlag för vidare utvärdering av de effektiva kostnaderna och vinsterna med arbetstidsförkortning. Det råder olika omständigheter på de olika sjukhusen i regionen och vi uppmanar till att välja ett sjukhus som hyser lämpliga förhållanden.

Därför yrkar LSSK:

• Att Lunds arbetarekommun tar motionen som sin egen;

• Att Socialdemokraterna Skåne tar motionen som sin egen;

• Att Socialdemokraterna i Skåne ska driva arbetstidsförkortning under en testperiod, med 30 timmars arbetsvecka, i region Skåne;

• Att ovannämnda testperiod skall omfatta två kalenderår;

• Att ovannämnda testperiod äger rum vid ett lämpligt sjukhus i region Skåne.

Lunds Socialdemokratiska Studentklubb (LSSK)

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 57

Motion om hälso- och sjukvårdens återgång till offentlig regi

För arbetarrörelsen är hälso- och sjukvården en viktig del av hela välfärdspolitiken. Hälso- och sjukvården skall utifrån en helhetssyn på människans situation i samhälle och arbetsliv främja ett gott hälsotillstånd, bekämpa sjukdomsorsaker och bereda god vård och omvårdnad.

Socialdemokratins grundsyn är att alla människor skall ha lika rätt till en god hälso- och sjukvård utan ekonomiska, sociala eller geografiska hinder. Denna målsättning kräver att samhället har ett avgörande inflytande över hela hälso- och sjukvården.

Som grundläggande principer i arbetet med en ny hälso- och sjukvårdslagstiftning föreslås därför att alla skall ha lagfäst rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor och att samhället genom landstingen och regionerna skall svara för hälso- och sjukvården i dess helhet, och att de delar av hälso- och sjukvården som tidigare har överförts eller sålts ut till privata intressenter - svenska eller utländska - åter skall bli gemensamt ägda och återgå till att drivas i offentlig regi.

Det skall inte ingå några privata alternativ inom hälso- och sjukvården eftersom vi anser att den ska vara gemensamt ägd av svenska folket. Och vi vill också att ett återförande av all nuvarande privat drift av hälso- och sjukvård till regional ägo verkställs.

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

att den hälso- och sjukvård som sålts ut till privata intressenter under de senaste mandatperioderna skall återföras till landsting och regioner samt

att de delar av hälso- och sjukvården som lagts ut på entreprenad till privata intressenter, oavsett om dessa är inhemska eller utländska, även de ska återgå till att skötas av det offentliga.

att Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2016

Sorgenfri Socialdemokratiska förening

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 58

Satsa för att få unga intresserade av vård- och omsorgsyrken

Behovet av vård- och omsorgspersonal kommer att öka kommande år. Sveriges kommuner och landsting räknar med att det kommer behövas 225 000 nya medarbetare till vård och omsorg.

Behovet av de som har gymnasiekompetens inom området kommet vara särskilt stort. Statistiska centralbyrån (SCB) räknar med att bristen på gymnasieutbildad vård- och omsorgspersonal kommer vara 160 000 personer år 2035. Behovet av personal kommer att öka i takt med att 40- talisterna kommer upp i vårdkrävande åldrar.

Söktrycket till gymnasieprogram med inriktning på vård- och omsorg är lågt. Samtidigt visar undersökningar att många unga kan tänka sig att arbeta inom vården i framtiden. Således behöver något göra för att fånga dessa ungdomars intresse.

Konsekvenserna av brist på vård- och omsorgspersonal ser vi redan idag och kommer även i framtiden innebära bristande patientsäkerhet, en luckrativ marknad för bemanningsföretag som tar dyrt betalt för sin personal och hög belastning på dem som arbetar inom området.

Vård- och omsorgssektorn är kvinnodominerad och personalen har alltför dåliga anställningsvillkor i form av låga löner samt stressig och tung arbetsmiljö. Genom att fler får upp ögonen för vård- och omsorgsyrkena kan yrkets status öka och med det även lönenivåer och förbättrad arbetsmiljö. Detta är en viktig del i arbetet för ett jämställt arbetsliv.

Mot bakgrund av ovanstående yrkas:

att Socialdemokraterna verkar för att det tas fram en regional strategi kring hur fler unga ska bli intresserade av vård- och omsorgsyrkena i Skåne och välja ett vård- och omsorgsprogram på gymnasiet.

att den skånska riksdagsgruppen verkar för att regeringen tar fram en strategi kring hur fler unga ska bli intresserade av vård- och omsorgsyrkena och välja ett vård- och omsorgsprogram på gymnasiet.

att strategierna särskilt tar i beaktande arbetsvillkoren inom vård- och omsorgsyrken och hur dessa ska förbättras samt hur de könssegregerade arbetsmarknaden kan motverkas

att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen i Skåne 2016.

Avantgarde Unga S-kvinnor

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 59

Skattefinansiera mensskydd

Hälften av Sveriges befolkning kommer att ha menstruation ungefär 40 år av sina liv. Menstruationens första dag representerar den första dagen i den ungefär 28 dagar långa menstruationscykeln som fertila kvinnor har så länge de inte är gravida. Menstruation är en naturlig del av en fertil kvinnas kropp och är nödvändig för reproduktion.

I genomsnitt spenderar kvinnor i Sverige 18 000 kronor på mensskydd under en hel livstid. Samtidigt får kvinnor som grupp mindre lön än män. Mensskydd är en oundviklig och ofrivillig utgift då menstruationen är en del av den reproduktiva cykeln. Den enskilde ska inte behöva stå för en sådan kostnad själv. Mensskydd bör därför finansieras solidariskt och inte individuellt belasta varje enskild kvinnas ekonomi.

Vi vill att mensskydd ska vara gratis och att regionen ska skicka ut menskoppar till alla kvinnor i fertil ålder. Menskoppar är också ett mer hållbart och miljövänligt mensskydd.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar Avantgarde:

att den skånska riksdagsgruppen verkar för att mensskydd finansieras nationellt att Region Skåne erbjuder menskopp till alla kvinnor i Skåne

att Malmö Arbetarkommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2016.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar Avantgarde:

att den skånska riksdagsgruppen verkar för att mensskydd finansieras nationellt att Region Skåne erbjuder menskopp till alla kvinnor i Skåne

att Malmö Arbetarkommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2016.

Avantgarde Unga S-kvinnor

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 60

Vårdgaranti för kroniker

Att ha en kronisk sjukdom innebär att tvingas leva med sin sjukdom, att leva med symptom och ofta att leva med medicinering. Kroniska sjukdomar kan under längre perioder ha en rätt konstant sjukdomsbild hos individen vilket kan leda till att denna grupp inte får den kontinuerliga vårdtillsyn som den har behov av. Det betyder mycket för en kronsikt sjuk person att ha en regelbunden kontakt med läkare för att se över rätt medicinering, eventuellt nya behandlingsmetoder, hjälp med att hantera och acceptera sin sjukdom. Dessvärre prioriteras sällan denna grupp inom sjukvården utan hanteras ofta slentrianmässigt med förnyade recept eller telefonkontakt. Detta mycket tack vare att vårdgarantin idag inte omfattar denna grupp och inte heller täcker in hela vårdkedjan.

Vid införandet av vårdgarantin år 2005 styrdes fokus mycket över till ”första besök”. När Social¬styrelsen undersökte effekterna av vårdgarantin och kömiljarden 2009-2011, fann man att: "första ¬ besöks ¬ patienter har prioriterats framför återbesökspatienter" och att det finns fall där försenade åter¬besök har lett till försämrad hälsa hos den sjuka.

Läkarförbundet skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet (2012) ”Vi vet nu att patienter trängs undan i de skeden i sjukvården som inte omfattas av vårdgarantin. Det gäller i första hand utrednings- och eftervårdsfas i specialistvården. Återbesök, efterkontroller och medicinsk

uppföljning uteblir eller skjuts på framtiden. Det gäller patienter i alla åldrar och samhällsgrupper. De mest drabbade är alltjämt patienter med komplexa och tidskrävande diagnoser”.

Riksrevisionen (november 2014) skriver att vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och svårare att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformerna har visserligen gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.

Läkarförbundet har konkreta idéer om en utvecklad vårdgaranti, mer flexibel och individ- anpassad, så att medborgarna får vård efter behov, inte efter lönsamhet. De refererar bland annat till Norge där systemet nu efter utvärdering utvecklats till ett mer flexibelt system. Nu gäller en frist om 30 arbetsdagar för bedömning av diagnos och därefter en individuellt bestämd tidpunkt för när behandling senast ska inledas. Det är Läkarförbundets rekommendation att Sverige följer samma exempel och skapar bättre förutsättningar för att patientgrupper ges vård efter behov.

Sverige behöver se över hur vårdgarantin kan utformas för att även patientgrupper som har kroniska besvär omfattas. Även patientgrupper som inte syns och hörs mest måste synliggöras för att vården ska kunna leva upp till ambitionen om likvärdig vård för alla. Det tjänar alla på långsiktigt. Det är även viktigt att Region Skåne redan nu agerar för att även kroniker får tillgång till den vård de har rätt till och behov av.

Med bakgrund av detta yrkas följande:

att det tillsätts en nationell utredning för att se hur vårdgarantin bättre kan anpassas så att även patientgrupper med kroniska besvär får den vård de har behov av.

att Region Skåne i väntan på utredningen om vårdgarantin säkerställer att samtliga patientgrupper får den vård de har rätt till enligt nationella riktlinjer.

att Malmö socialdemokrater antar motionen som sin egen och skickar den till Skånes Distriktskongress

Xxxxxxxxx Xxxxxxxx

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 61

Öka tillgängligheten till öppenvårdsgynekologin i Skåne

Region Skåne behöver satsa på att öka tillgängligheten till gynekologer och på det sättet även göra vården mer jämlik och jämställd i hela Skåne.

Det finns idag god tillgänglighet i Malmö för att testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar. Det är också möjligt att som patient få tid om det handlar om preventivmedelsrådgivning. Men när

det gäller andra besvär, som vestibulit, svamp, mensvärk, misstänkt cysta eller andra gynekologiska besvär så är tillgängligheten i Malmö mycket begränsad. Bland annat Sydsvenskan har skrivit om problemet med tillgängligheten till gynekologi i primärvården i en artikel i år.

Deras undersökning visar att det enbart är vårdcentralen Granen som har en gynekolog i Malmö, och dit krävs remiss (till kvinnokliniken krävs också remiss).

Ett alternativ är att du som patient genomgår en gynekologisk undersökning på vårdcentral som utförs av en allmänläkare som sedan kan skriva en remiss. Det blir alltså två undersökningar istället för en. Då många kvinnor upplever gynekologbesök som mycket intimt och besvärligt bör det inte krävas att undersökningen görs två gånger för att få tillgång till vård. Alternativet är att skriva en egenremiss, något som få känner till är möjligt.

Nästa alternativ är att vända sig till en privat mottagning. Men väldigt få om ens någon av dem tar emot nya patienter i Malmö. Idag blir kvinnor som söker sig till sin vårdcentral i Malmö för att få en tid till gynekolog hänvisade till att åka till en annan stad och söka upp en privat klinik där, t.ex. i Lund.

Det är inte rimligt att kvinnor som behöver göra gynekologiska undersökningar tillslut enbart har som val att välja privata utförare i andra kommuner än sin egen.

För att öka tillgängligheten är det viktigt att öppenvårdsgynekologin stärks så att det blir lättare att få en tid direkt hos en gynekolog för undersökning. Att göra en gynekologisk undersökning kan upplevas som mycket intimt och är något som många kvinnor drar sig för. Trösklarna för att boka en tid hos gynekolog måste sänkas så att kvinnor får tillgång till den vård de behöver.

Mot bakgrund av ovanstående yrkas:

att Socialdemokraterna utreder hur tillgängligheten till öppenvårdsgynekologin ser ut i hela Skåne

att Socialdemokraterna utifrån utredningen tar initiativ till att vidta konkreta åtgärder för att öka tillgängligheten inom öppenvårdsgynekologin i Skåne

att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen i Skåne 2016.

Avantgarde Unga S-kvinnor

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 62

Översyn av elevhälsan

9 av 10 kommuner upplever idag stora utmaningar inom ramen för elevhälsans uppdrag att hantera den ökande psykiska ohälsan, läs- och skrivsvårigheter samt det ökande antalet nyanlända elever och barn i behov av särskilt stöd (enligt SKLs enkätundersökning 2015). Samtidigt anger

en tredjedel av kommunerna att de har varaktiga rekryteringssvårigheter inom elevhälsan. Det vittnar om ett stort behov av ökade resurser och en utveckling av elevhälsans arbete. SKL pekar vidare på behovet av en bättre samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvårdshuvudmännen kring barn med särskilda behov.

Samtidigt vittnar både Malmökommissionen och sjukvårdshuvudmännen om svårigheter att följa barn och unga med framförallt psykisk ohälsoproblematik över tid. Landstingen och regionerna har ansvaret för barnhälsovården fram till 6 års ålder, därefter tar kommunens elevhälsa över, för att vid 18-19 års ålder återgå till landstingens försorg. Mellan dessa huvudmän råder full patientsekretess samt patientdatasystem som inte kan kommunicera med varandra, vilket avsevärt försvårar överföring av journaluppgifter. Det försvårar i sin tur kontinuitet och en sammanhållen vårdkedja för barn och unga som far illa.

Mycket talar för att åtminstone delar av elevhälsan bör tas över av landstingen och regionerna, både för att säkra likvärdigheten mellan kommunerna och för att förbättra vårdkvalitet och samordning kring barn med psykisk ohälsa. Vi menar att en särskild statlig utredning bör tillsättas för att se över gränssnittet mellan kommuner och landsting/regioner på elevhälsans område.

Framförallt gäller det yrkesgrupper som logopeder, psykologer, skolsköterskor och skolläkare inom elevhälsan.

Vi yrkar därför

att staten tillskjuter ökade resurser till elevhälsan för att säkra likvärdig tillgång och kvalitet över hela landet.

att en statlig utredning tillsätts med syfte att se över det organisatoriska gränssnittet (och kostnadsansvaret) mellan kommuner och landsting/regioner på elevhälsans område.

Xxxxxx Xxxxx

Malmö Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 63

hörselvård skall återföras i demokratisk regi

Sedan några år har hörselvård och utprovning av hörapparater i Skåne lagts ut på privata företag. Dessa skall på offentligt uppdrag hjälpa hörselskadade samtidigt som de skall sälja produkter från olika tillverkare. Problem, som uppkommer, har bl.a. belysts i artiklar i tidskriften Auris, senast i nr 7/2015.

Förutom det självklara att myndighetsutövning inte kan delegeras till privata aktörer, talar även följande för att regionen skall svara för all hörselvård.

• Nära koppling mellan öron-näs-hals-kliniker och hörselvård är av vikt.

• Vid utprovning skall man som medborgare och brukare kunna vara förvissad om att utprovarens enda syfte är att erbjuda bästa möjligas hjälpmedel.

Med stöd härav yrkar vi att Socialdemokraterna i regionen verkar för

- att omarrangera hörselvården så hjälpmedelsförsäljning skiljs från myndighetsutövningen att prova ut och besluta om hjälpmedel och

- att utprovning av hörselhjälpmedel, återförs i regional regi

Xxxxx Xxxxxxx, Xx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 64

att tandhälsa inte skall förbli en klassfråga

Den allmänna tandvårdsförsäkringen ersätter först årligen med en årlig tandvårdscheck på 300 kr. Medan försäkringen ger ersättning till dem med höga tandvårdskostnader. Skyddet innebär att kostnaderna för den enskilde under en tolvmånadersperiod blir följande. De första 3000 kronorna ger ingen ersättning från staten. Kostnader 3001 - 15 000 kronor ersätts med 50 procent. Kostnader över 15 000 kronor ersätts med 85 procent. Det finns också möjligheter att få lån och avbetala på tandläkarkostnad.

Detta ger ekonomisk skydd för dem som har medelgoda inkomster. De som bara har grundpension eller av annat skäl har små inkomster har trots den allmänna tandvårdsförsäkringen inte råd att skaffa sig den tandvård de behöver. Tandläkare säger att en persons tandvård visar på ekonomisk ställning i samhället. Det finns flera tandvårdstöd att söka och också möjligheter till avbetalning. Men det är faktiskt så att många anser sig ändå inte ha råd att laga sina tänder.

Tandhälsa har blivit en klassfråga. PRO har framför att systemet för tandvårdsstöd måste ses över, och på sikt bör tandvård omfattas av högkostnadsskyddet. Detta är alltså en klassfråga som Socialdemokratiska partiet borde åtgärda. Det finns i dag många, bl.a. äldre och arbetslösa, som inte har råd att gå till tandläkaren.

Med stöd av detta yrkas

- att partidstriktet till partistyrelsen framför önskemål om att Socialdemokratiska partiet tillser att frågan utreds om komplettering av den allmänna tandvårdsförsäkringen så att tandhälsa inte längre är en klassfråga,

- att distriktskongressen framför samma sak till riksdagsgruppen

Xx Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 65

samlat register över förskrivna läkemedel

Receptbelagda läkemedel förskrivs av läkare och distribueras av apotek. En patient kan behandlas av flera olika läkare vid skilda vårdenheter, med olika huvudmän. Medicin kan hämtas hos olika apoteksföretag. En medicin byts ut över tid på grund av patentbestämmelser, försäkringskassans kostnadskontroll och Socialstyrelsens beslut. Läkemedel har ofta krångliga namn och är svåra att minnas. Läkemedel med identiska innehåll och effekter har olika namn. Biverkningar kan förekomma, kombinationer av läkemedel kan vara skadliga och överförskrivningar och missbruk kan förekomma.

Inom vården skapas individuella patientjournaler där det framgår bland annat vilka förskrivningar som gäller vid en viss tidpunkt. Dessa är för närvarande inte heltäckande mellan de olika vårdinrättningar där en viss patient kan få vård. Inom apotekssystemet finns ett separat system av aktuella förskrivningar men detta tycks sakna kontakt med vårdens system.

Det är alltså inte möjligt att få en samlad bild av en viss individs hela aktuella förbrukning. Detta är problematiskt för behandlande läkare, för övrig vårdpersonal, framför allt i akuta situationer, och för patienten själv som får stort ansvar för att medicineringen fungerar. Det senare är särskilt problematiskt då minnet sviktar.

Jag yrkar att

- Arbetet påskyndas med att utveckla ett system för samlade register över förskrivna läkemedel på individbasis, med information som är tillgänglig såväl för vårdgivare som för apotekssystemet, oavsett huvudman.

- Regelverket kring sådana samlade register utreds för att förhindra missbruk och värna integritetsskyddet.

- Anvisningar utarbetas så att läkare har skyldighet att använda registren

- Att distriktskongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att motionens förslag genomförs både regionalt och nationellt.

Xxxxxxx Xxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 66

Den kroniska sjukdomen Lipödem

Den kroniska sjukdomen Lipödem drabbar ca 11% av västvärldens kvinnor efter puberteten och dessa kvinnor saknar i det närmaste vård i Sverige. Okunskapen om Lipödem är skrämmande stor och flertalet får vänta många år på rätt diagnos och vissa får det aldrig.

Lipödem är en kronisk genetisk störning i fettvävnad, lymfkapillärer samt blodkapillärer. Lipödem är inte någon fettdepå som beror på fetma utan beror på sjukligt förändrade fettceller som ökar i storlek endast på vissa specifika områden på kroppen. Dessa fettceller ökar dramatiskt i storlek och ger en för sjukdomen typisk `bubblig` fettväv. Lipödem klassas in i olika stadier. I ett tidigt stadium ses de typiska symptomen över höfter och på utsidan av låren. När tillståndet progredierar drabbas även mage, underben och armar, medan händer och fötter är normala och fria från svullnader. Överkroppen drabbas sällan vilket ger den för Lipödem typiska oproportionella kroppsformen där det kan skilja 2 – 4 klädstorlekar mellan över och underkropp. Ett obehandlat Lipödem riskerar att övergå i stadiet Lip-lymfödem då hög belastning av lymfsystemet under lång tid ger bestående förändringar. Detta stadium är ofta mycket smärtsamt och handikappande. Obehandlad sjukdom leder till smärta i de drabbade områdena. Orsaken till Lipödem är inte klarlagd. Kunskapen om sjukdomen inom primär-, akut-, infektion-, smärt och överviktssjukvården är nästan noll så ofta feldiagnostiseras Lipödem som fetma eller lymfödem. Nästan enbart kvinnor drabbas, vilket är orsaken till att experter förmodar att hormonella orsaker kan spela en viktig roll för sjukdomen. I Sverige saknar vi också riktlinjer för diagnostik och behandling.

På grund av feldiagnostisering belastas olika vårdinstanser. Kvinnor med sjukdomen upplever att de under lång tid blivit misstrodda och utsatta för förnedrande kommentarer, inte minst inom vården. Detta orsakar stort lidande för patienten och är kostsamt för samhället eftersom många av dessa patienter får felaktig behandling såsom gastric bypass eller felaktiga råd om kost och motion som försämrar deras tillstånd och kan generera psykosociala besvär.

För att dessa kvinnor skall få rätt vård krävs det kunskap hos vårdpersonalen men tyvärr finns här stora brister. Både vården och forskningen kring denna sjukdom är eftersatt i Sverige och många tvingas söka vård utomlands.

Med anledning av ovanstående yrkar jag:

- Satsning på utbildning för vårdpersonal om Lipödem

- Satsning på forskning om Lipödem

- Rätt till vård och behandling för patienter med Lipödem

- Att motionen bifalls och Trelleborgs Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Distriktskongressen

- Att motionen översänds till regiongruppen

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx

Trelleborg Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 67

Bättre kunskap för förtroendevalda i arbetsmiljö behövs

2012 kom slutrapporten i DU-projektet från Karolinska institutet/Danderyds sjukhus. Rapporten belyser att det har skett mer än en fördubbling av antalet dödfall av personer som har varit långtidssjukskrivna med psykiatrisk diagnos. Det påvisades även att ju större neddragning som gjorts av personalresurser i ett landsting, desto högre var sjukskrivningar för psykisk ohälsa fem år senare. Dessa fynd uppfattades som centrala för policydiskussioner vid framtida ekonomiska kriser. Trots detta genomfördes skattesänkningar eller att redan låg skattesats bibehölls vid budgetbeslut bland annat i Region Skåne, vilket resulterat i en personalflykt våra sjukhus samt svårigheter att rekrytera. Detta har bidragit till behov av sämre lösningar i form av dyra bemanningsföretag som ytterligare belastar de fast anställda, då dessa inte bidrar i avdelningsrutiner och andra kringuppgifter på samma sätt som en ordinarie personal.

Förtroendevalda har det yttersta arbetsmiljöansvaret. För att skapa ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete samt förutsättningar för att arbeta utifrån arbetsmiljölagens och arbetsmiljöföreskrifters krav på arbetsgivare, behövs det säkerställas att alla har tillräcklig kunskap. Detta skulle kunna ske genom att förtroendevalda med arbetsmiljöansvar deltar i partsgemensamma utbildningar i Bättre Arbetsmiljö ( BAM ) samt uppföljningar av den senaste forskningen, nya lagar och avtal tillsammans med skyddsombud och arbetsgivarrepresentanter. Det skulle ge en ökad förståelse för processer samt hur utfall av beslut blir i verksamheten.

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

• Att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att förtroendevalda ska genomgå en utbildning i arbetsmiljö t.ex. en så kallad ”Bättre Arbetsmiljö Utbildning” ( BAM ) inom Region Skåne.

• Att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att utbildningen i arbetsmiljö utformas till att bli partsgemensam med berörda aktörer inom Region Skåne.

• Att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att den senaste forskningen kring arbetsmiljö med fokus på arbetsmiljöförbättringar följs upp kontinuerligt i samverkan med berörda parter inom Region Skåne.

• Att Socialdemokraterna i Skåne ställer sig positiva till ökade forskningsanslag till arbetsmiljörelaterade frågor såsom bland annat stressrelaterade sjukdomar och skickar motionen.

• Att Socialdemokraterna i Skåne antar motionen i sin helhet och sänder den vidare till riksdagsgruppen för att kunna jobba vidare i motionens anda gällande ökade forskningsanslag.

• Att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Socialdemokraternas partidistriktskongress 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 68

Förtroendevalda bör utbildas i arbetsmiljöfrågor.

Som förtroendevald i fullmäktige, nämnder och styrelser är man yttersta representant för kommun och landsting som arbetsgivare. De förtroendevalda i fullmäktige ger förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet i verksamheterna. Även om merparten av arbetsmiljöarbetet sköts av tjänstemännen, så är det politikerna i nämnder och styrelser som ska se till att arbetsmiljölagen följs i verksamheterna.

För att utifrån – som politiker - se till att personalen har en bra arbetsmiljö, är det viktigt att vara väl insatt i det systematiska arbetsmiljöarbetet(SAM), som är ett bra verktyg från Arbetsmiljöverket, och som kontinuerligt ska ingå i verksamheten. Uppgifter i kommunallagen, reglementen och delegationsordningar behöver därför samordnas med det regler som systematiskt arbetsmiljöarbete kräver. Därför anser vi att det är ytterst viktigt att förtroendevalda kontinuerligt får utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljöutbildningen kan med fördel ske partsgemensamt, dvs tillsammans med förvaltningens arbetsgivare och fackliga företrädare, skyddsombud

Med hänsyn till ovanstående yrkas:

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att förtroendevalda får en obligatorisk partsgemensam utbildning i arbetsmiljöfrågor.

• Att Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Socialdemokratiska distriktskongressen 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 69

Alkoholmissbruket ökar bland äldre kvinnor!

Alkoholrelaterade sjukdomar och dödsfall har blivit allt vanligare i åldersgruppen 65-84 år, under de senaste 15 åren. Generellt så dricker äldre personer mindre än yngre, men de sista ca 15 åren har man noterat en oroväckande ökning av alkoholkonsumtion bland äldre, dvs över 65 år. Den största ökningen står de äldre kvinnorna för. Med ökad alkoholkonsumtion följer i regel ökade skador. Exempelvis så har antal vårdtillfällen för alkoholrelaterade sjukdomar ökat med 76% för kvinnor i åldern 65+ sedan 1998. Ökningen för män 65+ under samma period var 28%,vilket ungefär motsvarar alkoholrelaterade skador för befolkningen i stort. Mellan 2000 och 2010 så tredubblades rattfyllerister som var kvinnor.

Okunskap och fördomar om äldre och alkoholbruk, kan bidra till att man har underskattat omfattningen av skadligt alkoholbruk. Dagens äldre kvinnor har andra alkoholvanor med sig än tidigare generationer. Synen på kvinnan kontra alkohol har också förändrats. På 1900 talets första decennier ansågs en kvinna som drack vara svag, lösaktig och förtappad, medan under 60- och 70-talet hon snarare ansågs stark, självständig och oberoende.

Ett äldreperspektiv på alkoholprevention inom vården och den kommunala omsorgen kan, förutom bättre mående och livskvalitet för individen, också bidra till minskade sjukvårds- och omsorgskostnader. Personal måste få kunskap att koppla ihop äldres ohälsa med ett ev alkoholmissbruk. Symptom på missbruk kan döljas, eller tolkas, som depression, förvirring eller andra fysiska eller psykiska ohälsoproblem. Då är det viktigt att personal på ett tidigt stadium kan uppmärksamma tecken som tyder på att det finns ett missbruk. Det är också viktigt med strukturerat samarbete mellan den kommunala omsorgen och hälso- och sjukvården. Idag är det endast ca 20% av kommunerna som har rutiner för samarbete mellan äldreomsorg och beroendevården.

Det har forskats mycket lite om äldre och alkohol och därför vet vi inte så mycket om vilka bakomliggande faktorer som leder till ett missbruk. Bristen på kunskap leder till att det idag inte finns något behandlingsprogram som fokuserar på denna grupp, vilket också socialstyrelsen uppmärksammat.

Med hänsyn till ovanstående yrkas:

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det utbildas personal inom Region Skånes hälso- och sjukvård i att upptäcka och förebygga alkoholmissbruk hos äldre kvinnor.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det utbildas personal inom kommunernas äldreomsorg i att upptäcka och förebygga alkoholmissbruk bland äldre kvinnor.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att öka samarbetet mellan kommunernas äldreomsorg och beroendevård.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det inom Region Skåne och Skånes kommuner tas fram behandlingsprogram för äldre kvinnor med alkoholmissbruk.

• Att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att det avsätts medel till forskning om bakomliggande faktorer kring äldre kvinnors alkoholmissbruk

• Att Socialdemokraterna i Skåne antar motionen i sin helhet och sänder den vidare till riksdagsgruppen.

• Att Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen samt sänder den vidare till distriktskongressen 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 70

Fler kuratorer behövs i Primärvården

Var tredje person som söker vårdcentralen lider av psykisk ohälsa. Det kan handla om stress, depression, ångest eller en livskris. Vi vet att det finns ett klart samband mellan individens sociala situation och sjukdomstillstånd. Därför är at viktigt att man – jämsides med medicinsk behandling – också tittar på patientens hela situation. Finns det exempelvis problem med ekonomi, arbetslöshet, missbruk, skilsmässa?

Att en så stor andel av de vårdsökande i primärvården har en psykosocial problematik var anledningen till att kuratorer började anställas på vårdcentralerna i början av 90-talet.

Kuratorn i primärvården har en socionomutbildning och majoriteten (77%) har dessutom en kvalificerad vidareutbildning, till exempel kognitiv beteendeterapi, handledarutbildning mm.

På vårdcentralen finns, förutom kuratorer, olika experter runt patienten; läkare, sjuksköterska, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och ibland psykologer. Psykologen utreder och diagnosticerar, men behandlar inte. Kuratorn behandlar. Kuratorn ansvarar för den psykosociala kunskapen och ser individens behov utifrån ett helhetsperspektiv, inte ur ett avgränsat diagnosperspektiv. Hen är också länken mellan vården och samhällets myndigheter och övriga stödsystem – försäkringskassa, socialtjänst, arbetsförmedling – beroende på vad individen behöver. Det ger patienten bättre förutsättningar att lindra eller bli kvitt sin psykiska ohälsa. De olika kompetenserna på vårdcentralen kompletterar varandra, men kan aldrig ersätta varandra.

Kuratorn är vårdens psykosociala expert och bidrar till att förkorta lidande och förebygga långa och kostsamma sjukdomsperioder. En sammansatt problematik kräver – för ett lyckat behandlingsresultat – samverkan mellan olika kompetenser inom vården men minst lika viktigt är samverkan utåt, med samhället i övrigt. Forskning finns som visar den kostnadsbesparande effekten av att erbjuda psykosocial experthjälp till vårdsökande.

Med hänsyn till ovanstående yrkas:

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att utöka kuratorsresurserna i Primärvården.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att uppmärksamma kuratorers psykosociala arbete och därmed långsiktigt kostnadsbesparande funktion.

• Att Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till distriktskongressen 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 71

Våldsutsatta män i nära relationer – ett växande problem som måste synliggöras!

Enligt Brottsförebyggande rådet år 2014 är kvinnor och män ungefär lika utsatta för lindrigare former av våld i nära relationer. Cirka 7 % procent av både män och kvinnor uppgav att de är utsatta för våld i en nära relation. Men fokus idag ligger på mäns våld mot kvinnor. Även homosexuella, bisexuella och transpersoner utsatta för våld uppmärksammas, liksom flickor och kvinnor utsatta för hedersvåld. Men inte pojkar utsatta för hedersvåld eller heterosexuella män utsatta våld. 1998 ville man i ett politiskt steg tydliggöra mäns våld mot kvinnor i nära familjerelation och införde då ”grov kvinnofridskränkning” i brottsbalken. Kärnan i brottet utgör att våldet ska ha varit systematiskt och upprepande. Brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagare kan väcka åtal även om den utsatta kvinnan inte skulle vilja medverka. I ett land som vill värna om jämlikheten borde en liknande lag som ”grov kvinnofridskränkning” införas för män, ”grov mansfridskränkning”. När en kvinna idag blir åtalad för att systematiskt och upprepande ha misshandlat sin man hamnar detta istället under brottsrubriceringen ”misshandel”, vilket i sin tur leder till att dessa brott är än svårare att spåra i någon statistik. Det som inte kan bli tydligt i någon statistik blir heller inte uppmärksammat i media eller i politiken. Det här innebär att det finns ett stort mörkertal när det gäller våld mot män. I samhällets stigmatiserade kultur har det dessutom visat sig att män som misshandlats psykiskt eller fysiskt i en nära relation sällan anmäler detta. Att rutinmässigt ställa frågan om våld till alla som söker sjukvård innebär en viktig möjlighet att få kontakt med män som tidigare har blivit utsatta för

våld i nära relationer. Det borde också finnas fler hjälpinsatser med möjligheter till olika stödalternativ för män som utsatts för våld i nära relation. Brottsofferjourerna har vid flera tillfällen uppmärksammat att samhället inte har beredskap för att hjälpa våldsutsatta män, till exempel genom att erbjuda skyddade boenden. Våldsutsatta män upplever sig sämre bemötta av polis än vad kvinnor gör. De känner också att det från samhället råder en förhärskande maskulinitetsnorm som gör att det känns svårt och skamfyllt att tala om våldsutsatthet.

Yrkanden:

• Att Socialdemokraterna i Skåne ska verka för att hälso- och sjukvården samt omsorgspersonal ges större kunskap om hur de ska bemöta och hjälpa personer utsatta för våld i nära relationer.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för det informeras tydligare om vad det finns för behandlingsmöjligheter och hjälp att få när någon blivit utsatt för våld i nära relationer.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det avsätts statliga medel till hjälp för att inrätta fler stödalternativ samt utbildning för personal som blir aktuell för de olika stöd insatserna.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att möjligheterna ses över kring att inrätta en liknande lag för män som den som finns för kvinnor ”grov kvinnofridskränkning”.

• Att Socialdemokraterna i Skåne antar motionen som sin egen och sänder den vidare till riksdagsgruppen för vidare arbete i motionens anda.

• Att Socialdemokraterna i Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 72

Våldsutsatthet i nära relationer vid demenssjukdom – ett problem som behöver synliggöras!

När en anhörig drabbas av demenssjukdom, drabbas hela familjen – en svår situation uppstår, där lojaliteten tar sig olika uttryck. Personlighetsförändringen som i en hel del fall utmynnar i ett aggressivt beteende är fruktansvärt besvärligt för de anhöriga att tackla. Uppfattningar om våld mot äldre, anhörigvårdares föreställningar om hur det bör vara, utgör ett underliggande försvårande mönster. Den anhöriges upplevelse av oumbärlighet och lojalitet mot den sjuke, gör att anhörigvårdaren ofta alltför länge stillatigande stannar kvar i en svår vardagssituation.

Att uppleva våld samt bevittna övergrepp inom sin egen familj är svårt. Anhöriga vill ofta försvara och förbli lojala mot sin familj och den demente/psykiskt sjuke. Många anhöriga upplever initialt att det inte finns någon hen kan lita på, att få stöd och råd av. Detta trots

Socialstyrelsens riktlinjer kring stöd och utbildningsprogram för anhöriga till demenssjuka, vilket många upplever att de inte får ta del av.Många anhöriga har även en upplevelse av maktlöshet och en förlamande skam.

Idag är den anhöriges möjlighet att få hjälp vid situationer när den anhörige demente/psykiskt sjuke blir våldsam svår, eftersom hen måste ringa polisen vilket känns förnedrande och kränkande mot den sjuke. Om den demenssjuke blir klar i det ögonblick som polisen kommer, upplevs situationen än svårare. Det borde istället finnas en möjlighet att få hjälp från en speciell ambulans med psykiatrikunnig personal skulle kunna rycka ut i första läget, för att med sin specialistkunskap skulle kunna ge rätt hjälp. Demenssjukdom är ju just en sjukdom, inte i första hand ett brott

Yrkanden:

• Att Socialdemokraterna i Skåne ska verka för att hälso- och sjukvården samt omsorgspersonal ges större kunskap om hur de ska bemöta och hjälpa anhöriga som kan riskera bli utsatta för våld i nära relationer.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det informeras tydligare ut i samhället om demenssjukdomar och om hur olika förlopp kan se ut, för att underlätta för de anhöriga att söka hjälp. Det behövs information kring vilka behandlingsmöjligheter som finns och vilken hjälp att få när någon blivit utsatt för våld i nära relationer.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det ska finnas en möjlighet att få hjälp från en speciell ambulans med psykiatrikunnig personal skulle kunna rycka ut i första läget, för att med sin specialistkunskap skulle kunna ge rätt hjälp vid våldssituationer eller annan svår problematik.

• Att Socialdemokraterna i Lunds Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den Socialdemokratiska distriktskongressen 2016

• Att Socialdemokraterna i Skåne antar motionen som sin egen och sänder den vidare till riksdagsgruppen för vidare arbete i motionens anda.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 73

Behov av att förebygga ohälsa på grund av blandad dag/nattjänstgöring inom Region Skåne - Sverige.

Det har i olika undersöknings och forskningsrapporter de senaste åren, framkommit att det finns en ökad risk för ohälsa samt ökad risk för sjukdomar som kan relateras till nattarbete/skiftarbete

samt arbete i blandad dag/nattjänstgöring. Bland annat återfinns ökad risk för diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar samt mag-tarmsjukdomar. Blandad dag/nattjänstgöring innebär en stresspåverkan på kroppen som kan resultera i psykisk ohälsa, ökad trötthet, oregelbundet sömnmönster, matsmältningsproblem och försämrat hälsotillstånd. Problem med huvudvärk, ångest och depression är också vanligt förekommande.

I DU-projektets redovisade resultat 2012, framkom att det fanns en mer än fördubblad risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller cancer efter långtidssjukskrivning för psykiskt ohälsa bland landstings- och kommunanställda AFA-försäkrade. Därför är det viktigt att öka kunskapen för att medvetandegöra arbetsmiljöansvaret kring konsekvenser, samt hur risk för ohälsa förebyggs vid blandad dag/natt schema inom Region Skåne och i hela landet!

Vinster:

1. Bättre upplevd hälsa med möjlighet till motion och annan preventiv återhämtningsåtgärd.

2. Lägre sjuktal

3. Kvinnor och män får mer lika möjligheter och villkor i arbetslivet vilket ger större möjlighet till jämställdhet även utanför arbetet.

4. Fler skulle orka arbeta till pension.

5. Ökad möjlighet att fler arbetar längre och på så vis kunna fungera som mentorer för sina yngre kolleger.

Jag yrkar på:

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att det inom Region Skåne vidtas åtgärder för att öka kunskapen om hur olika schemaläggningsmodeller påverkar hälsan samt hur hälsorisker bäst förebyggs.

• Att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att det inom Region Skåne tas fram kunskap kring hur schemaläggning kan genomföras för verksamheter som kräver dygnet runt bemanning.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att utreda och initiera forskning kring vilken arbetsform som är minst ohälsosam, dag/kväll/natt kontra ren dag/kväll eller nattjänstgöring samt hur ohälsa kan förebyggas, vid behov av arbete dygnets alla timmar.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att de som har ett arbetsmiljöansvar, schemaläggare samt fackliga organisationer i verksamheter med dygnet runt - verksamhet ges möjlighet till regelbunden fortbildning i ämnet av auktoriserad partsgemensamt godkänd aktör.

• Att Socialdemokraterna i Skåne ställer sig positiva till ökade forskningsanslag till arbetsmiljörelaterade frågor såsom bland annat stressrelaterade sjukdomar och skickar motionen vidare till riksdagsgruppen för att kunna jobba vidare i motionens anda gällande ökade forskningsanslag.

• Att Socialdemokraterna i Lunds arbetarkommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den socialdemokratiska distriktskongressen 2016.

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

Social/Socialförsäkringar

MOTION NR 74

Goda levnadsvillkor för LSS berättigade

I portalparagraferna fastslås att en person med särskilt stora och varaktiga funktionsnedsättningar skall kunna leva sitt liv som andra med möjligheter att själv bestämma över sitt liv. Vissa grupper med stora funktionsnedsättningar kan inte det med den utveckling och de nya direktiv som idag tillämpas. Det är djupt oroande att personers levnadsvillkor håller på att sänkas till socialtjänstlagens krav på ”skälig levnadsnivå” istället för LSS krav på ”goda levnadsvillkor”. Alla skall självfallet kunna leva sina liv med goda levnadsvillkor.

Ta bort det delade huvudmannaskapet mellan staten och kommunerna. Idag har staten och kommunerna olika beräkningsgrunder för personligassistans, vilket innebär att den assistansberättigade bollas mellan instanserna och ingen vill ta ansvar.

Vid bedömning av behovet av personlig assistans skall den personliga integriteten respekteras. Bedömning med sekund och minuträkning är inte värdigt. Ett system för behovsbedömning som inkluderar personens hela livssituation så som socialt, familj, boende, arbete, utbildning, fritid och delaktighet i samhället behöver arbetas fram. När bedömning av personlig assistans sker ska stor hänsyn tas till den enskildes frihet och rätt att själv bestämma över sitt liv.

Exempel på sekund och minutbedömning

• Idag klockas allt från det att individen vaknar, tar sig ur sängen, tar sig till toaletten, toalettbesöket, duschen, påklädning,…. Tills det är dags att lägga sig igen. Inte nog med att allt klockas, utan allt ifrågasätts om det inte går att utföra på ett snabbare sätt. Detta är i allra högsta grad att skymfa den personliga integriteten.

Exempel där inte helhetsbedömning tillgodoses.

• I dagens bedömning gällande de grundläggande behoven ingår inte att handla, laga, ta fram eller dela mat om individen själv kan föra bestick till munnen. Man kan undra hur maten ska komma från affären via spisen/xxxxx till talriken innan den förs till munnen.

• I dagens bedömning gällande de grundläggande behoven ingår inte att hjälpa individen med på- och avklädning av ytterkläder. Man kan undra vem som ska hjälpa till med det när individen skall vistas utomhus.

Under de senaste åren har de grundläggande behoven genom rättspraxis reducerats till den milda grad att det idag inte ses som likvärdigt med andra människors grundläggande behov.

Forskare i Svenska nätverket för handikappforskare skrev artikeln ”Forskare:LSS-reformen har urholkats” i Svenska Dagbladet den 26/11 2015 där dem framförde sin oro över att LSS reformen nu urholkas allt mer. Så här skriver forskarna i sin artikel:

”Aktuell forskning och erfarenhet visar att en begränsande rättspraxis har slagit ut idén om LSS som en pluslag till socialtjänstlagen (SoL). I flera fall handläggs LSS-ärenden som om de vore SoL-ärenden. Det innebär ett betydligt sämre och begränsat stödalternativ. Personer blir hänvisade till hemmet eller med personal och andra funktionshindrade som enda sociala

kontakter. LSS-målen att leva som andra i full delaktighet i samhällslivet tvingas man se som ett minne blott eller att inte kunna få uppleva över huvud taget.

Det är uppenbart att man från politikerhåll hittills främst fokuserat på kriminalitet med koppling till den personliga assistansen och inte gjort något särskilt för att komma till rätta med kommunernas och Försäkringskassans egen begränsande styrning av LSS-tillämpningen.

Regeringen flaggar nu för en ”fusk-kommission”. Lika väl måste man ta itu med ”fusket” vid kommuners och Försäkringskassans tillämpning och tolkning av LSS.

I takt med att reformen har ökat i kostnad har allt fler politiker börjat ifrågasätta reformen. Det är sant att bruttokostnaden för reformen har ökat, vilket kan förklaras av att personer med funktionsnedsättning bl.a. har en högre medellivslängd, samt är mer insatta i vilka insatser de har rätt till. I debatten om kostnader ”glömmer” man också bort att assistansreformen bidrar till att skapa arbetstillfällen för grupper som annars har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Över 90 000 personer jobbar idag som assistenter.”

Vi yrkar

att Socialdemokraterna verkar för att ta bort det delade huvudmannaskapet av LSS mellan stat och kommun.

att Socialdemokraterna verkar för att ta bort sekund och minuträkningen vid behovsbedömning för personlig assistans.

att Socialdemokraterna verkar för att bedömningen utgår från individens hela livssituation vid behovsbedömning för personlig assistans.

att Helsingborgs arbetarkommun antar motionen som sin egen. att Skånes Socialdemokratiska partidistrikt bifaller motionen. att motionen skickas till S-gruppen i Riksdagen.

Mörarps S-förening

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 75

Angående assistsansreformen.

Bakgrund

Lagen om personlig assistans LSS klubbades igenom av en enig riksdag 1994! Det är sällan en så omfattande reform har ett så brett stöd när den slutligen går igenom riksdagen.

Men mycket har hänt sedan den LSS lagen infördes 1994. Alla institutioner som fanns för gravt funktionsnedsatta är förhoppningsvis för alltid förpassat till historien. Reformen har inneburit en revolution för de funktionshindrande och deras familjer och nätverk.

I takt med att reformen ökat i kostnad har också allt fler politiker börjat ifrågasätta reformen. Visst har även det fusk som kunnat konstateras, säkert påverkat lagens legitimitet. Men nu har Försäkringskassan bättre kontroller och tydligare regelverk..

Intentionerna med assistansreformen var tanken att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna styra sitt eget liv, vara en del av samhällsgemenskapen, ja att fullt ut kunna alla de fri och rättigheter som vi ser självklara i en solidarisk demokrati och känna sig intrigerade. Det finns också undersökningar som visar att hälsan förbättras markant hos berörda personer tack vare assistansreformen. Det är universella värden som inte går att mäta i kronor och ören. Allt detta är på väg att försämras på grund av feltolkningar av LSS.

Det är sant att bruttokostnaden för reformen stigit snabbt sedan 1994 men synen på kostnaden är ofta mycket trångsynt och kortsiktig. Med befolkningsökning och skador på arbetsplatser m.m. så är det en stor faktor att räkna in. Till att börja med går en stor del av bruttokostnaden tillbaka till staten i av inkomstskatt och andra avgifter. Därtill kommer momsintäkter på assistenternas och brukarnas konsumtion. Lågt räknat går nästan halva bruttobeloppet (28 miljarder kr 2014) tillbaka till staten.

Assistansreformen är också en mycket effektiv jobbskapare, 96000 personer jobbar som assistenter. Blir en stor del av dessa personer arbetslösa så blir det mycket kostsamt för staten. Dessutom kan många personer med funktionsnedsättningar jobba istället för att leva på sjuklön/sjukersättning, anhöriga behöver inte stanna hemma för att ta hand om anhöriga.

Assistansreformen anses vara dyr men vilka är alternativen då? Hur uppfyller de CPRD (FN-s handikappkonvention) som Sveriges ratificerat och vad kostar en hemtjänsttimme, jo den är åtminstone 150 kr dyrare än en timme beviljad assistans (284 kr). Redan när försöksprojektet genomfördes i Stockholm i slutet av 1980 talet kunde man visa att personlig assistans var mycket billigare för samhället än hemtjänst. Att återupprätta de stora intuitionerna skulle vara dyrare.

Regeringens principbeslut att höja schablonersättningen med endast 1,4 % år fram till 2018 var även det ett dåligt beslut.

Man måste se assistansreformen både som en frihets och solidarisk demokratireform och en långsiktig investering för att motverka arbetslösheten på nationell nivå för assistenter och förbättra de assistansberättigades intrigration i samhället.

Med hänvisning till ovanstående kräver motionären:

• Att Sveriges socialdemokratiska arbetareparti jobbar för att återuppta intentionerna med assistansreformen.

• Att kräva att den utredning som pågår, klargör intentionerna med reformen och behovsutredningen genomförs på ett icke intrigritetskränkande sätt

• Att man jobbar för att implementera CPRD till svensk lag.

• Att Ystad Arbetarekommun ställer sig bakom motionen och sänder den vidare till partidistriktet för vidare behandling.

• Att Skånes Socialdemokratiska partidiskrit tar motionen som sin egen och sänder den till riksdagsgruppen för slutgiltig behandling av motionen.

Xxx-Xxxxx Xxxxxxx

Ystad Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 76

Om höjning av bostadstillägget för pensionärer.

Bostadstillägget för pensionärer har inte följt ökade boendekostnaderna.

Höga boendekostnader i nyproducerade- och nyrenoverade hyreslägenheter gör att många pensionärer inte har råd att flytta in i nyproducerade lägenheter eller kan inte bo kvar efter renovering.

Boendekostnaderna för nybyggda hyreslägenheter ligger på mellan 7000 – 10000 kr i månaden. Många av våra äldre bor idag i tvåvåningsvillor eller i flervåningshus utan hiss.

De som har behov att flytta till ett mer ändamålsenligt boende har inte råd att gör det eftersom bostadstillägget för pensionärer bara täcker 93% av hyran upp till 5000 kr. En förändring av bostadstillägget skulle göra det möjligt för äldre att flytta till ändamålsenligt boende och förskjuta tiden framåt för en flytt vill vårdboende.

Höga hyror och ett pensionssystem som inte följer löneutvecklingen är det ett måste att bostadstillägget höjs.

Denna orättvisa i pensionssystemet drabbar främst de med låga pensioner, mestadels kvinnor.

Vi yrkar att:

Att bostadstillägget till pensionärer höjs till 7000 kr

att Skånes Socialdemokratiska partidistrikt bifaller motionen. Att motionen skickas till S-gruppen i Riksdagen

Xxx Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 77

Översyn av dagens pensionssystem

Dagens premiestyrda pensionssystem formades under 1990-talets krisåren. Den svenska kronan läts flyta fritt, vilket resulterade i att Riksbanken tvingades till att chockhöja räntan till 500%.

Saten lånade till driften av välfärdsystemet och vi hade en statsminister som hette Xxxx Xxxxx.

Under dessa ytterst ansträngda ekonomiska läge så utformades ett pensionssystem som skulle vara uthålligt ( långsiktigt ) och stabilt för ekonomiska svängningar i ekonomin. I debatten runt det nya pensionssystemet så framfördes i ett tidigt stadie att ett premiebaserat system kommer att gynna de som har höga inkomster och därför betalar in mer i premier än vad en lågavlönad LO medlem kan komma att kunna göra. Mot detta argumenterades att LO medlemmen arbetar längre och kommer därför att på sikt betala in lika mycket i systemet. Detta förutsätter då att man har en tillsvidare anställning under sin yrkesverksamma tid i livet. Så ser det tyvärr inte. För många av de unga som återfinns inom LO yrkena så går inträdet på arbetsmarknaden genom korta projektanställningar och där emellan mer eller mindre långa perioder av arbetslöshet.

Vi har nu facit i hand om systemet lyckades både att hantera lågavlönades trygghet på ålderdomen som att stå stabilt vid ekonomiska svängningar i samhällsekonomin.

Dagens system blir allt mer beroende av hur både ekonomin utvecklas som hur genomsnittsåldern stiger för både män som kvinnor i Sverige. När pensionerna var förmånsbestämda kunde en oväntad svag ekonomisk utveckling eller en åldrande

befolkning hanteras genom att höja pensionsavgifterna och pensionerna kunde behålla sitt

förmånsbestämda värde. Dagens premiebestämda pensioner beror i betydligt högre grad än tidigare på värdet av tidigare inbetalda pensionsavgifter. En höjning av pensionsavgifterna idag påverkar inte dagens utbetalda pensioner utan endast framtida pensioner för kommande pensionärer. Dagens pensioner har blivit en buffert i pensionssystemet. Ökar inkomsterna i ekonomin mer och börsen går bättre blir pensionerna högre och går det sämre blir pensionerna lägre.

LO har i en nyligen publicerat rapport visat på utfallet av dagens pensionssystem för en kommunalt anställd och en industriarbetare som är födda 1949. Förutsättningarna för både är att de båda har arbetat fulltid under hela sitt yrkesverksamma arbetsliv.

Enligt LO rapporten så fick den kommunalanställd kvinna som 2014 pensionerades vid 65 års

ålder fick 58 procent av sin slutlön i pension och en industriarbetare fick 60 procent. Om 1995

års förutsättningar med återstående medellivslängd hade kvarstått, skulle kommunalaren fått 67 procent av slutlönen i pension och industriarbetaren fått 71 procent.

En arbetares pensionsålder kan i genomsnitt uppskattas till 63,8 år. Många får då sjukersättning. Den genomsnittliga ålder då en arbetare börjar ta ut allmän pension kan uppskattas till 64,5 år. Skillnaderna är stora och bland de födda 1949 tog nästan 30 procent ut allmän pension före 65 års ålder. Denna grupps genomsnittliga ålder var 63 år. Disponibelinkomsten för denna grupp kan ha blivit mycket låg eftersom de inte kan få garantipension och bostadstillägg förrän de fyllt

65. När garantipensionen betalas ut är den dessutom reducerad.

Om industriarbetaren hade pensionerats 2012 vid 63 års ålder, skulle pensionen de två första åren uppgått till 52 procent av slutlönen och efter skatt 50 procent av nettolönen.

Dagen system missgynnar de som av arbetslivets villkor tvingas att gå i pension innan 65 år ålder. Dessutom så har de restriktioner för att kunna få sjukersättning införts, som innebär att det blivit allt svårare att få denna fram till och med 65 års dagen.

Det finns två sätt för att kompensera utvecklingen av pensionssystemet och återgå till de förutsättningar som fanns med i beräkningarna 1995 då systemet sjösattes.

En höjning av premien med 5,5% skulle krävas för att kompensera för den ökande medellivslängden. Men det är först de som finns i systemet och har i princip ett helt yrekesliv framför sig som kommer att gynnas av denna åtgärd. Kommer alltså inte att gynna de som finns ha haft ett långt yrkesliv och inte så många år kvar till pensioneringen.

Det andra alternativet är att arbeta fram till 67 års dagen. Då finns det färre år att fördela av antagen livslängd och en högre arvsvinst i systemet. Detta kommer att missgynna de som finns inom yrken där man av olika, oftast fysiska, skäl inte kan arbeta kvar tills man är 67 år.

Det finns med andra ord och LOs utredning all anledning att se över dagens pensionssystem så att det inte missgynnar de som har ett tufft arbetsliv eller som ungdomar inte får en tillsvidare anställning vid inträdet på arbetsmarknaden.

Hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas i framtiden kommer också få direkt bäring på pensionssystemet. Dagens system bygger på industrisamhället tanke om en oavbruten anställning på en eller flera arbetsplatser med möjligen kortare avbrott för arbetslöshet.

Med anledning av ovan anförda yrkar Höörs Arbetarekommun.

Att: en översyn genomförs av dagens pensionssystem som tar sin utgångspunkt från de antagande som fanns i 1995 års beräkningar av utfallet.

Att: översynen också analyserar och tar hänsyn till de förändringar som har skett och sker inom arbetsmarknaden.

Höörs Arbetarekommun

Höör Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxx Xxxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 78

Pensionärer måste kunna leva ett drägligare liv!

EU´s fattigdomsgräns för en individ är 10 800kr/månad. Tyvärr har något i vårt land hänt när vi inte kan uppfylla dessa krav trots att vi anses vara ett av de mest föredömliga länder beträffande omhändertagande av andra individer, samhällets skyddsnät och alla bidragsförmåner vi lyckats klubba igenom de senaste åren. Pensionssystemet lever inte upp till dessa krav. En anställd och

en pensionär som båda har en inkomst på 14 500kr betalar olika skatt, pensionären får betala 270kr mer i skatt. Den äldre generationens dilemma är också att de sällan eller aldrig klagar. De skäms för att de har så låg pension. De uppfattar sig själva som gnälliga, därför kan vi anta att dessa äldre människor som lever under fattigdomsgränsen idag är ett stort mörkertal. Regeringens utlovade skattesänkning för pensionärer 2016 är oerhört välkommet, men ändå inte på långa vägar tillräckligt för att uppväga den orättvisa skillnaden i kostnader.

Vi lever i ett allt dyrare samhälle, där inte minst hyror för bostäder ökar dramatiskt. För en äldre ensamstående kvinna innebär detta, att merparten av hennes pension går åt till att betala bostadsutgifterna och där bostadstillägget är den enda trygghet för att få det att gå runt. Att alltid leva på existensminimum, aldrig ha möjlighet att spara undan, köpa något extra till barn/barnbarn eller få unna sig själv något extra ibland, tycker jag inte är etiskt försvarbart. Det finns ingen rimlighet i att våra äldre, där flertalet utgörs av kvinnor som jobbat i offentlig sektor i hela sitt liv och många på deltid eftersom den utgörande normen i samhället varit och är att kvinnan tar hand om barn och hem, ska behöva lida på ålderdomens höst med straff som att lägga merparten av sin inkomst på skatt eller bostadshyra. Det måste finnas andra och bättre alternativ för våra pensionärer.

Yrkanden:

• Att Socialdemokraterna i Skåne arbetar för och ställer sig positiva till att det ses över hur man kan stärka finansieringen av den allmänna pensionen.

• Att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att inkomstindixera garantipensionen vilket skulle gynna flertalet kvinnor som är direkt beroende av garantipensionen.

• Att Socialdemokraterna i Skåne fortsätter verka för att sänka pensionärsskatten så att den sammanfaller likvärdig med löneskatt.

• Att Socialdemokraterna i Skåne arbetar för att taket höjs på bostadtillägget som idag inte alla får ta del av men är en direkt utgörande faktor för många ensamstående kvinnor att få det att gå runt.

• Att Socialdemokraterna i Skåne antar motionen som sin egen och sänder den vidare till riksdagsgruppen för vidare arbete i motionens anda.

• Att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Skånes socialdemokratiska distriktskongress 2016 .

Lunds Arbetarekommun

Lund Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Egen Xxxxx Xxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 79

Föräldrar ska ha skyldighet att ta ansvar för sina barn.

Curlingföräldrar har vi läst mycket om. De sopar rent framför barnen och ger dem en problemfri vardag.

Tyvärr är sopföräldrarna vanligast. Några kännetecken är; mycket leksaker är bättre än gemensamma aktiviteter, okunskap om barnens vänner och lekar. Det är bättre att barnet slåss än blir slagen, uppfostran är för jobbigt, skräpmat är bättre än gnäll vid matbordet.

Jag yrkar:

att sopföräldrar ska vara ett undantag,

att föräldrar ska ha skyldighet att ta ansvar för sina barn,

att föräldrar ska erbjudas stöd och utbildning att vara föräldrar.

Xxxxxx X. Xxxxxxxxx

Helsingborgs Arbetarekommun har beslutat att insända motionen som Enskild Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande

MOTION NR 80

Pensionssystemet måste reformeras nu

Läs och begrunda Folksams vitbok som presenterades den 30 november 2015, som är en slags lägesrapport om det svenska pensionssystemet och vilka framtida utmaningar det står inför.

Sveriges ekonomi växer och börsen forsätter stiga uppåt, men det finns långsiktiga trender som oroar. Pensionssystemet behöver reformeras ”nu” för att möta utmaningen med lägre pensioner i en tid präglad av låg sysselsättning och hög arbetslöshet samtidigt som antalet arbetsår inte ökar och villkoren på arbetsmarknaden förändras.

Om utvecklingen fortsätter enligt samma mönster så fortsätter pensionsfallet. En framskrivning av kompensationsnivån för den allmänna pensionen visar att en person som är född 1990 endast kommer att få 43 procent av sin lön i allmän pension”, enligt Folksams vitbok. I dagens gällande pensionssystem är alla pensionärer garanterade minst 62 procent av sin sista slutlön. Kommer systemet klarar av att leverera det minimibeloppet i framtiden? Det mycket osäkert om framtidens pensionärer kommer att nöja sig med så lite pengar med tanke på att de kommer leva längre och vara piggare allt längre upp i åldrarna.

För att möta en utveckling med sjunkande pensioner behövs långsiktiga politiska reformer som: En höjd statlig pensionsavgift,

Document Metadata

Table of Contents

Innehållsförteckning

Document Metadata