Sjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets författningssamling
Sjöfartsverkets föreskrifter om farledsavgift;
beslutade den --.
Sjöfartsverket föreskriver1 med stöd av 9 § förordningen (1997:1121) om farledsavgift följande.
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid beräkning av farledsavgift för fartyg som i Sverige lastar eller lossar last eller lämnar eller hämtar passagerare. Farledsavgiften består av beredskapsavgift, fartygsbaserad farledsavgift samt gods- och passagerarbaserad farledsavgift.
Beredskapsavgift beräknas utifrån fartygets nettodräktighet. Den fartygsbaserade farledsavgiften beräknas utifrån fartygets nettodräktighet och fartygets miljöpåverkan. Den godsbaserade farledsavgiften baseras på lasten i ton och den passagerarbaserade farledsavgiften på antalet passagerare.
2 § Vid tillämpningen av 2 § förordningen (1997:1121) om farledsavgift samt dessa föreskrifter ska definitionerna som anges i 3–9 §§ gälla.
3 § Med last avses inte
1. bogserad last vars sammanlagda volym per resa är mindre än 100 kubikmeter,
2. buss, lastbil, järnvägsvagn, container eller någon annan anordning för transport av last eller passagerare, när fordonet eller anordningen med eller utan last används för sitt ändamål. Med en sådan anordning för transport av last likställs lastpall, sling eller liknande anordningar för lastens hantering,
3. förnödenheter, proviant och utrustning för fartyget eller för ett annat fartyg som tillhör samma redare samt emballage för sådana varor,
4. tomcontainrar som tillhör fartygets redare eller ägare,
5. reseffekter eller annat som de personer som finns ombord har med sig för personligt bruk, dock inte bil eller husvagn,
1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
SJÖFS 2017:xx
Utkom från trycket den --
6. last som på grund av fartygets haveri, uppläggning, ombyggnad eller någon annan liknande omständighet har tagits ombord på samma eller ett annat fartyg för transport till bestämmelseorten eller lämnats på grund av att lasten har förstörts,
7. rester av last som har kommit fram vid uppläggning av fartyget eller vid ombyggnad, reparation, rengöring, utrustning, undersökning eller liknande åtgärder med fartyget, och
8. oljehaltigt barlastvatten eller tankspolvatten eller annat avfall som härrör från fartygets drift.
4 § Med Maritime Single Window avses Sveriges nationella system för rapporteringsformaliteter för fartyg.
5 § Med transitgods avses utrikes gods som har lastats på fartyg i Sverige inom tre månader från det att godset lossats från fartyg i Sverige och som inte undergått annan behandling än lastning, lossning, landtransport eller lagring.
6 § Som passagerare räknas varje person ombord utom
1. befälhavaren,
2. övriga ombordanställda,
3. andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget,
4. bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka,
5. personer som förs in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd, och
6. barn som inte har fyllt ett år,
7. lastbilschaufförer i tjänsten, och
8. personer som transporteras utan att betala ersättning för transporten.
7 § Nedan samt i 8 § anges definitioner av vissa fartygstyper.
1. Med arbetsfartyg avses mudderverk, pontonkranar, dykerifartyg eller andra sådana fartyg som uteslutande används för andra uppdrag än transporter och där uppdraget har direkt anknytning till sjöfarten.
2. Med passagerarfartyg avses ett fartyg med passagerarfartygs- certifikat.
8 § Med kryssningsfartyg avses ett passagerarfartyg som seglar efter en på förhand offentliggjord resplan som innebär dels att kryssningen utöver avgångshamnen omfattar minst två hamnar, dels att kryssningen utöver avrese- och ankomstdag omfattar minst 72 timmar.
Passagerare, som kommit med ett kryssningsfartyg till en svensk hamn, får under hamnuppehållet gå i land utan att fartyget upphör att vara kryssningsfartyg, om minst 99 % av ankommande passagerare medföljer fartyget när det avgår från hamnen.
Om en passagerare, som hämtas eller lämnas i en svensk hamn, är försäljare av kryssningsresor, färdledare, tolk för fartygets passagerare eller
journalist ska det inte påverka bedömningen av fartyget som kryssningsfar- tyg.
9 § Med nettodräktighet avses fartygets nettodräktighet enligt gällande mätbrev, utfärdat enligt 1969 års skeppsmätningskonvention. Om mätbrev inte kan visas upp, ska nettodräktigheten uppskattas eller åtgärder vidtas för att få den fastställd i enlighet med närmare anvisningar från Sjöfartsverket. För fartyg som saknar mätbrev ska nettodräktigheten anses motsvara ett ton av deplacementet multiplicerat med 0,6. Om deplacementet är olika vid ankomst och avgång ska det högsta värdet användas .
Farledsavgiften består av beredskapsavgift, fartygsbaserad farledsavgift samt gods- och passagerarbaserad farledsavgift.
10 § En beredskapsavgift tas ut för de fem första anlöpen i en kalendermånad. För det första och andra anlöpet i en kalendermånad tas en beredskapsavgift ut för respektive anlöp enligt tabellen nedan.
För det tredje till det femte anlöpet i en kalendermånad betalas en lägre beredskapsavgift. För det tredje anlöpet tas 75 procent av avgiften enligt tabellen nedan ut, för det fjärde anlöpet 50 procent och för det femte anlöpet 25 procent.
Nettodräktighetsklass | Beredskapsavgift, kr |
0-000 | 000 |
1 000-1 999 | 2 970 |
2 000-2 999 | 5 830 |
3 000-5 999 | 9 290 |
6 000-9 999 | 17 060 |
10 000-14 999 | 24 790 |
15 000-29 999 | 31 750 |
30 000-59 999 | 36 410 |
60 000-99 999 | 42 630 |
100 000- | 50 360 |
Miljöklasser vid beräkning av fartygsbaserad farledsavgift
11 § § Vid beräkning av fartygsbaserad farledsavgift som beräknas på fartygets nettodräktighet tas avgift ut beroende på fartygets miljöklass, som baseras på uppnådd verifierad poängsumma i miljöindexet Clean Shipping Index (CSI). De verifierade poängsummorna i miljöindex viktas om enligt omräkningsfaktorerna i tabellen nedan .
Milj | öparameter | Svaveloxid och partiklar | Kväveoxid | Koldioxid | Vatten och avfall | Kemikalier |
Omräkningsfaktor | 1 | 2,5 | 1,5 | 0 | 0 |
Den omviktade poängsumman avrundas uppåt till närmaste heltal .
Befintliga miljöklasser med krav på omviktad poängsumma för fartyget i de olika miljöklasserna framgår av nedanstående tabell. För att fartyget ska placeras i miljöklass A-C krävs att fartyget är verifierat i enlighet med vid varje tidpunkt gällande krav för verifiering enligt miljöindexet.
Miljöklass | |
A | 125-150 |
B | 100-124 |
C | 75-99 |
D | 0-74 |
E |
Miljöklassen är giltig från och med giltighetsdatum i utfärdat certifikat med verifierad poäng. Reduktionen i farledsavgift till följd av uppnådd miljöklass erhålls med start från och med nästkommande hel kalendermånad. Den miljöklass som fartyget har vid ingången av en kalendermånad gäller hela den kalendermånaden.
Beräkning av fartygsbaserad farledsavgift per miljöklass
12 § För det första och andra anlöpet i en kalendermånad tas fartygsbaserad farledsavgift ut enligt tabellen nedan.
För det tredje till det femte anlöpet i en kalendermånad betalas en lägre avgift. För det tredje anlöpet tas 75 procent av avgiften enligt tabellen nedan ut, för det fjärde anlöpet 50 procent och för det femte anlöpet 25 procent.
Nettodräktighetsklass | Fartygsbaserad farledsavgift, kr | |||
Miljöklass | ||||
A | B | C | D-E | |
0-999 | 260 | 780 | 2 330 | 2 590 |
1 000-1 999 | 990 | 2 970 | 8 900 | 9 890 |
2 000-2 999 | 1 940 | 5 830 | 17 480 | 19 420 |
3 000-5 999 | 3 100 | 9 290 | 27 860 | 30 960 |
6 000-9 999 | 5 690 | 17 060 | 51 170 | 56 860 |
10 000-14 999 | 8 260 | 24 790 | 74 380 | 82 640 |
15 000-29 999 | 10 580 | 31 750 | 95 250 | 105 830 |
30 000-59 999 | 12 140 | 36 410 | 109 230 | 121 370 |
60 000-99 999 | 14 210 | 42 630 | 127 880 | 142 090 |
100 000- | 16 790 | 50 360 | 151 080 | 167 870 |
Vid inrikes sjötransporter mellan svenska hamnar tas beredskapsavgift och fartygsbaserad farledsavgift ut i samtliga hamnar där gods lastas eller passagerare medförs, tills det att fem avgiftsbelagda anlöp har uppnåtts per kalendermånad.
Om beredskapsavgift och fartygsbaserad farledsavgift har betalats fem gånger inom en kalendermånad för ett och samma fartyg, ska endast gods- och passagerarbaserad farledsavgift tas ut resten av den kalendermånaden.
Gods- och passagerarbaserad farledsavgift
13 § Den godsbaserade farledsavgiften beräknas på den last som fartyget lastar eller lossar, enligt 4 § förordningen (1997:1121) om farledsavgift och tas ut med 2,35 kr per ton last.
För lågvärdig last i bulk är den godsbaserade farledsavgiften 1,18 kr per ton last. Med lågvärdigt gods i import respektive export avses gods som uppfyller följande kriterier:
• Lasten måste importeras eller exporteras i större omfattning än 20 000 ton på KN8 nivå.
• Den NST-varugrupp som varan tillhör ska under ett år ha
transporterats till sjöss i en volym som överstiger 1 000 000 ton.
• Varan måste ha ett genomsnittligt värde som under de senaste sju åren understiger 1 200 kr per ton.
Sjöfartsverket tar inför varje nytt kalenderår fram en sammanställning avseende det gods som uppfyller kriterierna. Sammanställningen sker i enlighet med samma statistiska nummer som används enligt Europeiska gemenskapernas tulltaxa. Den sammanställning som görs inför nytt kalenderår publiceras på Sjöfartsverkets hemsida och är giltig till dess en uppdaterad sammanställning publiceras eller Sjöfartsverket meddelar något annat.
Den passagerarbaserade farledsavgiften tas ut med 1,77 kr per passagerare som befinner sig ombord vid ankomst respektive avgång från svensk ort.
För en bil eller husvagn som någon har med sig ombord för personligt bruk tas en avgift ut motsvarande ett ton.
Vid beräkningen av godsbaserad farledsavgift ska den avgiftspliktiga lastens sammanlagda vikt avrundas till närmast hela tontal. Uppkommer öretal vid avgiftsberäkning av gods- eller passagerarbaserad farledsavgift, avrundas varje avgiftsbelopp till närmaste hela krontal.
14 § Vid bedömningen av om last ska anses vara lastad eller lossad gäller följande.
1. Last ska inte anses vara lastad om den efter lastningen åter lossas från fartyget innan detta lämnar hamnen eller lastningsstället.
2. Last ska inte anses vara lossad om den efter lossningen åter lastas på fartyget innan detta lämnar hamnen eller lastningsstället.
3. Xxxxxxxx last ska anses vara lossad endast om den har lösgjorts från det bogserande fartyget.
15 § Om lasten består av skogsprodukter och det saknas uppgifter om lastens bruttovikt, får denna beräknas med ledning av de omräkningstal som anges i bilaga 2 till dessa föreskrifter.
Om det för annan last saknas uppgifter om lastens bruttovikt eller om angivna viktuppgifter inte kan godtas får relationstalet mellan lastens volym och vikt fastställas genom att den deklarationsskyldige låter väga och volymmäta ett parti ur lasten.
Avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser
Avgiftsreduktioner för fartyg i linjetrafik som berör fjärrzonen
16 § För fartyg i linjetrafik utgår en avgiftsreduktion med 75 procent på den fartygsbaserade farledsavgiften och beredskapsavgiften under förutsättning att följande villkor är uppfyllda;
1. minst två anlöp per månad till svensk hamn görs,
2. fartygen går i linjetrafik som berör fjärrzonen. Med fjärrzonen avses de vattenområden som i sjöfartshänseende ligger bortom det område som begränsas i norr av latitud 71ºN, i väst av longitud 32ºW, i syd av latitud 30ºN och i ost av longitud 42ºE,
3. samtliga fartyg insatta i linjetrafiken ska minst tillhöra nettodräktighetsklass sju,
4. de i linjetrafiken insatta fartygen trafikerar hela slingan,
5. en turlista över trafiken skickas löpande till Sjöfartsverket,
6. last som lastats hitom fjärrzonen och som lossats på svensk ort inte överstiger en tiondel av fartygets bruttodräktighet, samt
7. last som lossats hitom fjärrzonen och som lastats på svensk ort inte överstiger en tiondel av fartygets bruttodräktighet.
De erlagda avgifterna återbetalas efter ansökan i enlighet med 19 §.
Avgiftsbefrielse för transitgods
17 § Lastat transitgods är befriat från godsbaserad farledsavgift. De erlagda avgifterna återbetalas efter ansökan i enlighet med 19 §. En förutsättning för återbetalning är att farledsavgift betalats för både det lastade och det lossade godset.
Avgiftsreduktion för kryssningsfartyg
18 § För ett kryssningsfartyg tas fartygsbaserad farledsavgift, beredskapsavgift och passagerarbaserad farledsavgift enbart ut vid första svenska ort under en och samma kryssning.
På fartygsbaserad farledsavgift, beredskapsavgift och passagerarbaserad farledsavgift medges en avgiftsreduktion på 70 procent för ett kryssningsfartyg i det fall minst 90 procent av passagerarna som ankommer till svensk hamn debarkerar ett kryssningsfartyg i samband med avslutandet av en kryssning och byts ut mot nya passagerare som embarkerar fartyget och startar en kryssning i samma hamn. Avgiftsreduktionen gäller för såväl den avslutade som den påbörjade kryssningen.
Avgiftsreduktionen enligt föregående stycke återbetalas efter ansökan i enlighet med 19 §.
Ansökan om avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser
19 § Avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser enligt 16–18 §§ återbetalas efter att ansökan om återbetalning inkommit till och beviljats av Sjöfartsverket.
Ansökan ska göras kvartalsvis och omfatta tre månader. Ansökan ska vara inkommen till Sjöfartsverket senast den 15 i den månad som följer närmast efter ett avslutat kvartal, d.v.s. i april, juli, oktober och januari. Ansökan ska ske enligt av Sjöfartsverket anvisad blankett om inte Sjöfartsverket beslutar annat.
En förutsättning för återbetalning är att de handlingar som styrker rätten till avgiftsbefrielse eller avgiftsreduktion på farledsavgiften löpande hålls tillgängliga för granskning av Sjöfartsverket. Om det transportupplägg för vilket återbetalning beviljats förändras ska detta snarast meddelas Sjöfartsverket.
Dessutom gäller att
1. för återbetalning i enlighet med 16 § ska ansökan innehålla följande uppgifter om varje fartyg som är insatt i linjetrafiken;
a) fartygets namn,
b) fartygets nettodräktighet, c) antal anlöp,
d) last som hämtats och lämnats på ort hitom fjärrzonen, och e) inbetalda farledsavgifter.
2. för återbetalning i enlighet med 17 § ska ansökan även innehålla uppgifter om
a) lossat och lastat transitgods i ton per hamn och fartyg, b) datum för lossning och lastning av transitgodset samt
c) de för det lastade transitgodset inbetalda farledsavgifterna.
Deklaration och betalning av farledsavgift
Registrering av farledsdeklaration
20 § En deklaration enligt 6 § förordningen (1997:1121) om farledsavgift ska lämnas till Sjöfartsverket via Maritime Single Window. Deklarationen ska lämnas senast en vecka efter fartygets avgång. En farledsdeklaration ska lämnas oavsett om anlöpet är avgiftsbelagt eller inte i de fall fartyget lastar eller lossar last, alternativt lämnar eller hämtar passagerare.
Om Maritime Single Window inte är tillgängligt av tekniska skäl och rapportering via portalen därför inte är möjlig, ska deklaration istället lämnas enligt reservrutiner som finns publicerade på Sjöfartsverkets hemsida xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.
Betalning av farledsavgift vid kredit
21 § Om fartygets redare eller ägare eller ett ombud för någon av dessa har träffat avtal med Sjöfartsverket om kredit för betalning av farledsavgifter enligt 22 § får fartyget avgå utan att avgift har betalats.
Ansökan om avtal om kredit för betalning av farledsavgift
22 § En ansökan om att ingå kreditavtal för betalning av farledsavgift ska göras på en av Sjöfartsverket fastställd blankett som finns tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx. Med avtal om kredit avses ”Avtal om kredit och certifikat för elektronisk rapportering av farledsdeklarationer”.
Villkoren för erhållande av kredit är att sökanden har ett svenskt organisationsnummer eller ett VAT-nummer och att Sjöfartsverket bedömer sökanden som kreditvärdig.
Registrering av farledsdeklaration och betalning av farledsavgift där kredit saknas
23 § Den som inte innehar kredit ska lämna farledsdeklaration till Sjöfartsverket via Maritime Single Window men betala avgiften till Sjöfartsverkets bank-, plusgiro- eller bankgirokonto innan fartyget avgår från svensk hamn. Sjöfartsverket återkommer per e-post så snart som möjligt med uppgift om den farledsavgift som ska betalas. I detta fall ska avgiften påföras redaren eller den som i redarens ställe har befattning med fartyget eller, om uppgift om detta saknas, fartygets ägare.
Betalning av farledsavgiften ska styrkas genom att kvitto skickas per e-post till xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx.
24 § För passagerarfartyg, som går i regelbunden trafik enligt en tidtabell som delgivits Sjöfartsverket i förväg, kan Sjöfartsverket medge att deklarationen lämnas periodvis om fartygets redare, ägare eller ombud har avtal om kredit för betalning av farledsavgifter. Ansökan ska göras till Sjöfartsverket och innehålla information om fartyget, fartygets tidtabell och giltighetstiden för tidtabellen.
Sjöfartsverkets medgivande att lämna periodvisa farledsdeklarationer avser ansökt tidtabell. Om tidtabellen ändras och nya hamnar trafikeras ska ny ansökan göras. Den periodvisa farledsdeklarationen ska innehålla fartygets samtliga anlöp för varje svensk hamn som ingår i tidtabellen och lämnas senast tio dagar efter utgången av den period deklarationen avser. Deklarationen lämnas till Sjöfartsverket via Maritime Single Window.
25 § Ansvarig för betalningen av kostnaderna för åtgärder, som behöver vidtas för att fastställa fartygets nettodräktighet i enlighet med 9 §, är fartygets ägare eller den som anmält fartyget till mätning.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2019, då Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2017:27) om farledsavgift och Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2014:10) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift ska upphöra att gälla .
De kväveoxidreduktionscertifikat som är giltiga vid dessa föreskrifters ikraftträdande äger fortsatt giltighet till det giltighetsdatum som framgår av kväveoxidreduktionscertifikatet.
På Sjöfartsverkets vägnar
Xxxxx Xxxxxxxx (Styrning och Planering)
Utgivare: Xxxx Xxxxxxxx, Sjöfartsverket, Norrköping ISSN 0347-531X
Bilaga 1
Varor som är hänförliga till nedanstående statistiska nummer enligt Europeiska gemenskapernas tulltaxa ska anses vara lågvärdigt gods enligt 13 § i denna författning. Kriterierna för vad som ska anses vara lågvärdigt gods i import respektive export är:
• Lasten måste importeras eller exporteras i större omfattning än 20 000 ton på KN8 nivå.
• Den NST-varugrupp som varan tillhör ska under ett år ha
transporterats till sjöss i en volym som överstiger 1 000 000 ton.
• Varan måste ha ett värde som understiger 1 200 kr per ton.
KN8 | KN8 | Import | Export | |||
03026180 | X | 25210000 | X | X | ||
10019099 | X | X | 25221000 | X | X | |
10030090 | X | 25231000 | X | X | ||
10040000 | X | 25232900 | X | X | ||
25010031 | X | 25309098 | X | X | ||
25010051 | X | 26011100 | X | |||
25010099 | X | 26011200 | X | |||
25030010 | X | 27011900 | X | |||
25051000 | X | X | 27030000 | X | X | |
25059000 | X | X | 27040019 | X | ||
25062000 | X | 27040090 | X | |||
25081000 | X | 27131100 | X | |||
25090000 | X | 28061000 | X | X | ||
25161100 | X | 28070000 | X | |||
25171010 | X | X | 28070010 | X | ||
25171020 | X | 28111980 | X | |||
25171080 | X | X | 28211000 | X | ||
25172000 | X | 28273100 | X | |||
25174100 | X | 28273920 | X | |||
25174900 | X | X | 28331100 | X | ||
25181000 | X | X | 28332980 | X | ||
25182000 | X | 28365000 | X | |||
25201000 | X | 31026000 | X | |||
25202010 | X | 31052000 | X |
KN8 | Import | Export |
38040010 | X |
38249098 | X | |
38251000 | X | |
39159080 | X | |
44011000 | X | X |
44012100 | X | X |
44012200 | X | X |
44013020 | X | X |
44013040 | X | |
44013080 | X | |
44013100 | X | X |
44013980 | X | |
44013990 | X | |
44032011 | X | X |
44032019 | X | X |
44032031 | X | X |
44032039 | X | X |
44032091 | X | |
44039290 | X | |
44039959 | X | |
44039995 | X | |
68101910 | X | |
68109190 | X | X |
Bilaga 12
Omräkningstal för skogsprodukter
Grupp | Vara | Omräkningstal kg per volymenhet |
Obarkad massaved, vinter | ||
1. | Tall | 920 kg/m3 f pb |
1020 kg/m3 f ub | ||
590 kg/m3 t | ||
2. | Gran | 860 kg/m3 f pb |
990 kg/m3 f ub | ||
550 kg/m3 t | ||
3. | Björk | 910 kg/m3 f pb |
1070 kg/m3 f ub | ||
510 kg/m3 t | ||
4. | Asp | 765 kg/m3 f pb |
5. | Bok | 1050 kg/m3 f pb |
580 kg/m3 t | ||
6. | Ek | 1000 kg/m3 f pb |
Obarkad massaved, sommar | ||
7. | Tall | 800 kg/m3 f pb |
880 kg/m3 f ub | ||
510 kg/m3 t | ||
8. | Gran | 720 kg/m3 f pb |
840 kg/m3 f ub | ||
460 kg/m3 t | ||
9. | Björk | 870 kg/m3 f pb |
1010 kg/m3 f ub | ||
490 kg/m3 t | ||
Färskt virke | ||
10. | Sågtimmer, obarkat | 1150 kg/m3 to |
– tall | 910 kg/m3 f ub | |
810 kg/m3 f pb | ||
11. | – gran | 1100 kg/m3 to |
850 kg/m3 f ub | ||
760 kg/m3 f pb | ||
12. | – björk | 1250 kg/m3 to |
1020 kg/m3 f ub | ||
880 kg/m3 f pb | ||
13. | – bok | 1060 kg/m3 f ub |
1000 kg/m3 f pb | ||
14. | – ek | 1150 kg/m3 f ub |
1000 kg/m3 f pb | ||
15. | Cellulosaflis av tall eller gran | 325 kg/m3 s |
Grupp | Vara | Omräkningstal kg per volymenhet |
16. | Avverkningsrester av tall eller gran, | |
– okomprimerade | 150 kg/m3 t | |
17. | – komprimerade | 300 kg/m3 t |
18. | – bränsleflis | 340 kg/m3 s |
19. | – grovkross | 300 kg/m3 s |
20. | Stubbar av tall eller gran – ej packade | 200 kg/m3 s |
21. | – packade | 270 kg/m3 s |
22. | Träddelar av tall | 275 kg/m3 t eller gran |
Skogstorrt virke | ||
23. | Sågtimmer, obarkat | |
– tall | 1025 kg/m3 to | |
805 kg/m3 f ub | ||
715 kg/m3 f pb | ||
24. | – gran | 1000 kg/m3 to |
765 kg/m3 f ub | ||
690 kg/m3 f pb | ||
25. | Cellulosaflis av tall eller gran (justertorr) | 200 kg/m3 s |
26. | Avverkningsrester av tall eller gran | |
– okomprimerade | 110 kg/m3 t | |
27. | – komprimerade | 215 kg/m3 t |
28. | – bränsleflis | 240 kg/m3 s |
29. | – grovkross | 215 kg/m3 s |
Förädlade skogsprodukter | ||
30. | Sågade barrträvaror | 550 kg/m3 |
31. | Hyvlade barrträvaror | 450 kg/m3 |
32. | Spånskivor | 650 kg/m3 |
33. | Bränslebriketter | 190 kg/m3 s |
34. | Bränslepellets | 215 kg/m3 s |
m3 f pb | kubikmeter fast mått på bark |
m3 f ub | kubikmeter fast mått under bark |
m3 to | kubikmeter toppmätt under bark |
m3 t | kubikmeter travat mått |
m3 s | kubikmeter stjälpt mått |
Anmärkning
Skogstorrt virke innebär 2–3 månaders torkning under perioden maj– oktober. Med sommar avses perioden mellan 15 maj och 15 september. Med vinter avses perioden mellan 16 september och 14 maj.