Handelns

Handelns

kollektivavtal och lönebilaga

1. 5 . 2 0 1 4 – 3 1.1. 2 0 1 7

Handelns kollektivavtal 1.5.2014–31.1.2017

och Lönebilaga

Handelns kollektivavtal 1.5.2014–31.1.2017 1

1.5.2014¬29.2.2016

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektiv­ avtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kol­ lektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teet­ tämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suo­ menkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vah­ vistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

• Saarinen Design Oy, Helsingfors 2015 •

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 12

§ 1 Avtalets omfattning 12

2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 12

§ 2 Arbetsledning 12

§ 3 Arbetsavtal och prövotid 13

§ 4 Arbetsavtal för viss tid 13

§ 5 Anställningens upphörande och permittering 14

Uppsägningstid 14

Ersättningar 15

Hävning av anställningsförhållande 16

Permittering 16

3. ARBETSTIDEN 17

§ 6 Arbetstiden 17

Avtal om arbetstiden 17

Arrangemang av den ordinarie arbetstiden 17

Utjämningssystem 18

Arbetsskiftsförteckning 18

Bundenhet vid arbetsplatsen 20

Flexibel arbetstid 20

Dygnsvila 21

Övriga arbetstidsarrangemang 21

§ 7 Fridagar 21

Fridagar 21

Placering av fridagarna 22

Veckoslutsledigt 22

Söndagsledighet 23

Lediga helgdagsaftnar 23

Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka 24

§ 8 Mat- och kafferast 26

Matrast 26

Kafferast 27

§ 9 Mertids- och övertidsarbete 27

Mertidsarbete 27

Övertidsarbete 27

Samtycke till mertids- och övertidsarbete 27

Förhöjd lön 27

Förhöjd lön under en utjämningsperiod 28

Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden 29

Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet 29

När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod 30

Maximiantalet övertidstimmar 31

Timlönedivisor 31

Preskription av mertids- och övertidsersättningar 31

Ordinarie veckoarbetstid över 37,5 timmar 31

§ 10 Söndagsarbete 31

4. LÖN 33

§ 11 Arbetslöner 33

Lönebeloppet 33

Tjänstgöringstiden 33

Utbildning 34

Uppgiftsbundet tillägg 34

Tillfällig flyttning 34

Flyttning från en svårighetsnivå till en annan 34

Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön 34

Språktillägg 34

Lön för del av månad 35

Lön till skolelev 36

Tabellöner 36

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 36

§ 12 Expediter och butiksanställda 37

Praktiktid 37

Svårighetsnivåer 37

Kvällstillägg 38

Helgaftonstillägg 38

Nattillägg 39

Lördagstillägg 39

Inventarietillägg på lördag 39

Ansvarstillägg 39

Tillägg för butiksföreståndares vikarie 40

Kyl- och frysrumstillägg 40

Utryckningspenning 40

§ 13 Lagerarbetare 41

Praktiktid 41

Kvällstillägg 41

Nattillägg 41

Lördagstillägg 41

Miljötillägg 42

Fryslagertillägg 42

Arbetsgruppens äldste (bas) 42

Utryckningspenning 43

§ 14 Kontorsanställda 43

Praktiktid 43

Arbetstidstillägg 43

Svårighetsnivåer 43

§ 15 Övriga yrkesgrupper 44

Snabbgrossanställda 44

Xxxxxxxxxxx 00

Bud 44

Ändringssömmerskor 44

Städare 44

5. FRÅNVARO 45

§ 16 Insjuknande 45

Förutsättningar för lönebetalning 45

Anmälningsskyldighet och läkarintyg 45

Lönebetalning 46

Sjukdomsåterfall (recidiv) 47

Karantän 48

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 48

§ 17 Tillfällig frånvaro 49

Akut sjukdomsfall i familjen 49

Vigsel och bemärkelsedag 50

Dödsfall och begravning 50

Uppbåd och reservövningar 50

Samhällelig verksamhet 51

Allvarligt sjukt barn 51

Semesterförmåner 51

§ 18 Läkarundersökningar 51

Förutsättningar för lönebetalning 51

§ 19 Barnafödsel 52

Familjeledigt 52

Anmälningstider 53

Arbete under ledigheten 54

6. SEMESTER 55

§ 20 Semester 55

Hur semester ges 56

Semester och fridag 56

Betalning av semesterlön och semesterersättning 57

Beräkning av semesterlön 57

Beräkning av tillägg till semesterlön 57

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 58

§ 21 Semesterpremie 60

Belopp 60

Förutsättningar för betalning 60

Vårdledighet 62

Värnplikt 62

Anställningen upphör under semestern 62

Pensionering 62

Betalningstid 62

Byte av semesterpremie till ledig tid 63

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 64

7. RESOR 64

§ 22 Resekostnader 64

Resekostnader 64

Företagets resereglemente 64

Dagtraktamente 64

Måltidsersättning 65

8. LOKALA AVTAL 65

§ 23 Lokala avtal 65

9. VISSA BESTÄMMELSER 66

§ 24 Vissa bestämmelser 66

Avtal som ska följas 66

Inkassering av medlemsavgifter 66

Sammankomster på arbetsplatsen 66

Förtroendeman 66

Medlem i PAMs representantskap och styrelse 67

Introduktion 67

Grupplivförsäkring 67

Arbetsdräkt – expediter 67

Arbetsdräkt – lagerarbetare 67

Kassabrist 67

10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 68

§ 25 Meningsskiljaktigheter 68

Lokala förhandlingar 68

Förbundsförhandlingar 68

Verkställande av förhandlingar 68

Arbetsdomstolen 68

§ 26 Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott 68

11. GILTIGHETSTID 69

§ 27 Avtalets giltighetstid 69

ARBETSTAGARE PÅ SERVICE- OCH TRAFIKSTATIONER 72

§ 1 Omfattning 72

§ 2 Söndagsarbete 72

§ 3 Löner 72

Praktiktid 72

Lönegrupper 73

Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation 73

Xxxxxxx för ansvarig föreståndare 73

Restaurangchef på service- och trafikstation 74

Svårighetsnivåerna för servicemontörer 74

§ 4 Tillägg 74

Språktillägg 75

Utryckningspenning 75

§ 5 Arbetsdräkt 75

PROVISIONSAVLÖNADE EXPEDITER 76

§ 1 Individuell provisionslön 76

§ 2 Genomsnittlig daglön 76

PARTIFÖRSÄLJARE OCH INKÖPARE 77

§ 1 Omfattning 77

§ 2 Svårighetsnivåerna 77

§ 3 Övriga bestämmelser 78

KIOSKEXPEDITER 79

§ 1 Omfattning 79

§ 2 Löner 79

§ 3 Kvälls- och nattillägg 79

Kvällstillägg 79

Nattillägg 79

Kvälls- och nattillägg på söndagar 79

§ 4 Arbetstiden 79

§ 5 Söndagsarbete 80

DEKORATÖRER 81

§ 1 Omfattning 81

§ 2 Arbetslöner 81

Tjänstgöringstid 81

Svårighetsnivåer 81

Särskilt krävande dekoration 81

Uppgiftsbundet tillägg 82

Språktillägg 82

§ 3 Arbetsdräkt 82

MONTÖRER OCH SERVICEMÄN 83

§ 1 Omfattning 83

§ 2 Riktgivande lönebelopp och minimilön 83

Svårighetsnivåer 83

Minimilön 84

§ 3 Resekostnader 84

§ 4 Semesterpremie 85

NATTARBETE 86

§ 1 Omfattning 86

§ 2 Nattarbete 86

HOT OM VÅLD 87

§ 1 Bedömning 87

§ 2 Förhindrande och uppföljning 87

§ 3 Ensamarbete 88

ARBETSTIDSFÖRKORTNING 89

§ 1 Tillämpningsområde 89

§ 2 Förkortningsmodeller 89

§ 3 Förkortning som fridagar 89

Intjäning 89

Givande av fridagar 90

Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka 90

Frånvaro och semester 90

När anställning upphör 90

§ 4 Förkortning genom lokalt avtal 91

INDIVIDUELLA ARBETSTIDER 92

A. 36 timmar 15 minuters veckoarbetstid 92

B. Arbetstidsbank 94

ERBJUDANDE AV MERTIDSARBETE 96

PRESTATIONSLÖN FÖR LAGERARBETE 99

PROMEMORIA ÖVER MENINGSSKILJAKTIGHETER 100

ARBETSAVTALSBLANKET 101

ANVISNINGAR FÖR HUR ARBETSAVTALSBLANKETTEN FYLLS I 102

FÖRTROENDEMANNAAVTAL 105

Inledning 105

§ 1 Avtalets tillämpningsområde 105

§ 2 Förtroendemannens uppgifter 106

§ 3 Val av förtroendeman 106

Allmänt 106

Förtroendemän 106

Meddelande till arbetsgivaren 108

Ändringar i företaget 108

§ 4 Förtroendemannens rätt till information 108

§ 5 Befrielse från arbetet och arbetsutrymmen 109

Befrielse från arbetet 109

Befrielse från arbetet och tidsanvändning 109

Arbetsutrymmen 111

§ 6 Ersättning för inkomstbortfall 111

Inkomstbortfall 111

Resekostnader 111

Förtroendemannaersättning 112

Huvudförtroendemannens löneutveckling 112

§ 7 Förtroendemannens utbildning 113

§ 8 Anställningsskydd 113

Förbud mot diskriminering 113

Individskydd 114

Kandidatskydd 114

Efterskydd 115

Huvudförtroendemannen och överlåtelse av rörelse 115

Ersättningar 115

§ 9 Förhandlingsordning 115

§ 10 Avtalets giltighetstid 115

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR SAMARBETSAVTALET 116

§ 1 Tillämpningsområde 116

§ 2 Samarbete i arbetarskyddet 116

2.1. Begreppet arbetsplats 116

2.2. Arbetarskyddssamarbete 116

2.3. Arbetarskyddsfullmäktig 116

2.4. Huvudarbetarskyddsfullmäktig 116

2.5 Anställningsskydd 117

2.6. Arbetarskyddsombud 118

2.7. Arbetarskyddskommission 119

2.8. Ensamarbete 119

2.9. Arbetarskyddsfullmäktiges befrielse från arbetet 119

2.10. Ersättning till arbetarskyddsfullmäktig 121

§ 3 Förhandlingsordning 123

§ 4 Giltighetstid 123

UTBILDNINGSAVTAL 124

§ 1 Utbildningsarbetsgrupp 124

§ 2 Fackföreningsutbildning 124

Godkännande av kurs 124

Rätt att delta 124

Anmälningsskyldighet 125

Ersättningar 125

Övriga förmåner 125

§ 3 Gemensam utbildning 126

§ 4 Yrkesinriktad fortsättnings- och kompletteringsutbildning

samt omskolning 126

§ 5 Giltighetstid 126

LÖNEBILAGA 1.5.2014–29.2.2016 127

1. ÅRSTRÖSKLARNA 127

2. ALLMÄN BESKRIVNING AV SVÅRIGHETSNIVÅERNA 127

3. SVÅRIGHETSNIVÅER FÖR KONTORSUPPGIFTER 130

4. LÖNEGRUPPER 132

5. TABELLÖNER 1.6.2013–31.8.2014 136

6. TABELLÖNER 1.9.2014–31.8.2015 140

7. TABELLÖNER 1.9.2015–29.2.2016 144

8. TILLÄGG 1.5.2014–29.2.2016 148

Finsk Handel Servicefacket PAM

HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

§ 1 Avtalets omfattning

1. Avtalet tillämpas i företag vars bransch är

a. detaljhandel

b. partihandel

c. agenturhandel

x. xxxxxxxxxxx

e. service­ och trafikstationsverksamhet

f. handelns service­ och stödverksamhet

g. maskinuthyrning.

2. Avtalet gäller arbetstagare vilkas arbete omfattas av arbetstidslagen.

2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE

§ 2 Arbetsledning

1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.

2. Arbetsgivaren anställer och avskedar arbetstagare.

3. En arbetstagare som anställts för en viss typ av arbete är skyldig att vid behov utföra även annat arbete som hör till hans yrke eller som är därmed jämförbart arbete.

4. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.

§ 3 Arbetsavtal och prövotid

1. Skriftligt arbetsavtal ska innehålla de basuppgifter som anges i modell­ blanketten och i ifyllnadsanvisningarna.

2. Man ska avtala om prövotiden i arbetsavtalet.

3. Prövotiden är högst 4 månader om något annat inte avtalats på basis av 1:4 § i arbetsavtalslagen.

4. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan iakttagande av upp­ sägningstid.

5. När en arbetstagare inom rimlig tid återvänder i sin tidigare arbetsgivares tjänst och arbetet är likt det förra, tillämpas ingen prövotid, såvida det inte finns någon särskild orsak till detta.

§ 4 Arbetsavtal för viss tid

1. I 1:3 § i arbetsavtalslagen bestäms hur man ingår visstidsarbetsavtal.

2. Arbetstagaren ska i god tid få kännedom om när anställningsförhållandet upphör, om möjligt dock senast 1 vecka i förväg.

3. När arbetstagaren avbryter anställningsförhållandet innan visstidsavtalet löpt ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetsgivaren.

Ersättningen är 2 veckors lön eller det belopp som motsvarar en kortare försummad period.

Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtalslagen.

4. Om arbetsgivaren avbryter anställningsförhållandet innan det löper ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetstagaren enligt 12:2 § i arbets­ avtalslagen.

§ 5 Anställningens upphörande och permittering

Uppsägningstid

1. För arbetsgivaren är uppsägningstiden:

när anställningen pågått

uppsägningstid

högst 1 år

över 1 år – högst 4 år över 4 år – högst 8 år över 8 år – högst 12 år över 12 år

14 dagar

1 månad

2 månader

4 månader

6 månader

2. För arbetstagaren är uppsägningstiden:

när anställningen pågått

uppsägningstid

högst 5 år

över 5 år

14 dygn

1 månad

3. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.

Exempel 1

a. 14 dygns uppsägningstid

Anställningsförhållandet sades upp måndagen 13.1. Uppsägningstiden börjar tisdagen 14.1.

Sista anställningsdagen är måndagen 27.1.

b. Uppsägningstid i månader

När uppsägningstiden räknas i månader, upphör anställningen samma dag i ordningen som den månad uppsägningen skedde. Ifall motsvarande dag inte förekommer den månad fristen löper ut, avslutas arbetsförhål­ landet månadens sista dag.

1 månads uppsägningstid:

Anställningsförhållandet sades upp 1.3. Uppsägningstiden börjar löpa

2.3. Sista anställningsdag är 1.4.

1.3. <—————— 1 mån —————> 1.4.

uppsägning sista anställningsdag

2 månaders uppsägningstid:

31.12. <————— 2 mån —————> 28.2.

uppsägning sista anställningsdag

4. Uppsägning av anställningsförhållandet sker bevisligen.

5. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten när anställningen upphör ska, om det krävs, meddelas arbetstagaren skriftligt utan dröjsmål.

Ersättningar

6. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbets­ givaren lönen för den icke iakttagna uppsägningstiden.

Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtalslagen.

Exempel 2

Arbetstagaren sade upp sitt tillsvidare gällande arbetsavtal och slutade omedelbart utan att iaktta en månads uppsägningstid. Arbetstagarens månadslön var 1 610 euro.

Arbetstagaren är skyldig att i ersättning betala arbetsgivaren det belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsägningstiden, dvs. 1 610 euro. Arbetsgivaren har rätt att kvitta 1/3 av nettoslutlönen.

Arbetstagaren har 855 euro i lönefordran och 935 euro i semester­ ersättning dvs. sammanlagt 1 790 euro. Förskottsinnehållningen av slutlönen är 530 euro.

Av nettoslutlönen (1 790 euro – 530 euro) 1 260 euro får arbetsgivaren kvitta sin egen ersättningsfordran 1/3, dvs. 420 euro. Arbetsgivaren har fortfarande en ersättningsfordran på arbetstagaren på 1 190 euro.

7. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstid ska betala full lön till arbetstagaren för den försummade uppsägningstiden.

Exempel 3

Arbetsgivaren sade upp en arbetstagare 1.8 med 3 månaders uppsäg­ ningstid. Arbetsgivaren avslutade arbetstagarens arbetsförhållande 31.8 när företaget upphörde med sin verksamhet. Arbetsgivaren ska betala lön för uppsägningstiden och den semesterersättning som intjänas för denna tid till 1.11.

Hävning av anställningsförhållande

8. Hävning av anställningsförhållande bestäms enligt 8:1 § i arbetsavtalslagen. När anställningsförhållandet hävs, upphör det omedelbart.

Permittering

9. Arbetstagare som är anställd tillsvidare kan permitteras med iakttagande av en varseltid om 14 dagar.

Arbetstagare som är anställd för viss tid kan permitteras enligt 5:2 § i ar­ betsavtalslagen.

10. Förhandsmeddelande om permittering och meddelande om permittering bestäms enligt 5:3 och 5:4 § i arbetsavtalslagen.

11. En permitterad arbetstagare kan säga upp sig enligt 5:7 § i arbets­ avtalslagen.

3. ARBETSTIDEN

§ 6 Arbetstiden

Avtal om arbetstiden

1. I arbetsavtalet avtalar man om den genomsnittliga minimiarbetstiden per vecka.

Då arbetstiden per vecka för en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar utan motiverad orsak är längre än den arbetstid man avtalat om i arbetsavtalet, ingås avtal så att arbetstiden motsvarar den faktiska arbets­ tiden per vecka.

Arrangemang av den ordinarie arbetstiden

2. Arbetsveckan inleds på måndagen klockan 00.00, om man inte lokalt avtalar annorlunda.

3. Den ordinarie arbetstiden kan arrangeras enligt följande:

a. En veckas period

Arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 37,5 timmar per vecka.

Exempel 4
								Timmar
Arbetsskift	Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö	totalt
	8	7,5	6	7	9	­	­	37,5 t

Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbetstiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbets­ platsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

b. Period på flera veckor

Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar.

Utjämningsperioden kan vara högst 26 veckor.

Den ordinarie arbetstiden får inte överskrida 9 timmar per dygn eller 48 timmar per vecka.

När man använder utjämningsschema kan en 3 veckors period innehålla högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar.

Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbetstiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtro­ endeman, avtalar man med honom om frågan.

Utjämningssystem

4. I det utjämningssystem som arbetsgivaren gör upp antecknas:

• utjämningsperiodens längd

• den totala arbetstiden och

• den dag perioden börjar och slutar.

Då man gör upp eller tänker ändra schemat för utjämning av arbetstiden ska arbetsgivaren ge förtroendemannen eller, då sådan inte valts, arbetstagarna möjlighet att säga sin åsikt. Tillräckligt med tid ska reserveras för genom­ gången av utkastet.

När man tillämpar utjämningssystem reder arbetsgivaren och förtroende­ mannen ut utgångspunkten för arbetstidsplaneringen och möjligheterna att använda avvägd månadslön.

Utjämningsschemat ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan utjämningsperioden inleds. Då utjämningsperioden är minst 9 veckor ges utjämningsschemat för kännedom senast 3 veckor innan perioden inleds.

Arbetsskiftsförteckning

5. I den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren gör upp antecknas:

• när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar

• daglig vilotid och

• de veckor och arbetstimmar som återstår av utjämningsperioden

samt genomsnittlig veckoarbetstid.

När förteckningen görs upp ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp undviks oändamålsenligt korta arbetsskift.

Arbetsskift som är kortare än 4 timmar ska inte tillämpas såvida inte arbets­ tagarens behov eller någon annan motiverad orsak förutsätter detta.

Placeringen av arbetstiden och fridagarna borde variera mellan arbetstagarna. Arbetsskiftsförteckningen kan ändras i enlighet med arbetstidslagen.

Arbetsskiftsförteckningen ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan arbetsveckan inleds.

Då utjämningsperioden är minst 9 veckor ges arbetsskiftsförteckningen för kännedom senast 3 veckor innan arbetsveckan inleds.

Exempel 5

En 10 veckors utjämningsperiod för 25.5–2.8.2015. Under perioden infaller 1 söckenhelg som förkortar arbetstiden.

Arbetstiden för en heltidsanställd förkortas med 7,5 timmar, varvid totalarbetstiden under perioden är 10 x 37,5 t – 7,5 t = 367,5 t.

Till dem som arbetar färre än 37,5 timmar betalas utöver de arbetade timmarna en förkortningsersättning för söckenhelgsveckan.

Eftersom perioden är minst 9 veckor lång, bör utjämningsschemat fin­ nas till påseende 3 veckor innan perioden börjar, dvs. senast 3.5.2015.

Arbetstagare	Arbetsavtalstimmar/ vecka	Periodens totalarbetstid
Arbetstagare A	37,5 timmar/vecka	367,5 timmar
Arbetstagare B	30 timmar/vecka	300 timmar
Arbetstagare C	20 timmar/vecka	200 timmar

Exempel 6 Arbetsskiften under utjämningsperiodens första vecka: • arbetstid högst 9 t/dygn och 48 t/vecka • högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar under 3 veckor • lokalt avtalat om 30 minuters matrast (m). Arbetsskiftsförteckning för 25.5–31.5.2015, för kännedom senast 3.5.2015.
	Må 25.5	Ti 26.5	On 27.5	To 28.5	Fre 29.5	Lö 30.5	Sö 31.5	Totalt	Återstår timmar/ veckor, i snitt t/vecka
arb A	F	09 (m) 17.30	13 (m) 21	12 (m) 21	12 (m) 21	10 (m) 17.30	12 16	43,5 t	324 t/9 veckor, i snitt 36 t/vecka
arb B	13 (m) 21	13 (m) 21	F	F	9 (m) 17.30	10 (m) 18	08 (m) 17	39 t	261 t/9 veckor, i snitt 29 t/vecka
arb C	08 (m) 16	10 (m) 18	9 (m) 17.30	08 (m) 17	F	08 (m) 16	F	38 t	162 t/9 veckor, i snitt 18 t/vecka

Bundenhet vid arbetsplatsen

6. Såvida annat inte avtalas lokalt är arbetstagaren dagligen bunden till sitt arbete:

• högst 9 timmar när den ordinarie arbetstiden är 8 timmar eller kortare

• högst 10 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 8 timmar

• högst 11 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 9 timmar.

Bestämmelsen gäller expediter och butiksanställda, anställda på service­ och trafikstationer och kioskexpediter.

Flexibel arbetstid

7. När man använder flexibel arbetstid kan den ordinarie dygnsarbetstiden vara högst 11 timmar.

Dygnsvila

8. Dygnsvilan ska vara minst 11 timmar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala annorlunda (enligt § 23) om dygnsvilan. Den ska dock vara minst 7 timmar.

Övriga arbetstidsarrangemang

9. Parterna har avtalat om följande arbetstidsarrangemang: Veckoarbetstid över 37,5 timmar (sid. 95) Veckoarbetstid 36 timmar 15 minuter (sid. 98) Arbetstidsbank (sid. 100)

Personalbank (sid. 103).

10. Beredskap och nödarbete definieras enligt arbetstidslagen.

11. Nattarbete definieras enligt protokollet över nattarbete och enligt 26 § i arbetstidslagen.

§ 7 Fridagar

Fridagar

1. Förutom den i arbetsavtalslagen stipulerade ledigheten per vecka har arbetstagaren ytterligare 1 fridag per vecka.

Arbetsveckan är 5 dagar i snitt.

För kontorsanställda är fridagen alltid samma veckodag, om möjligt lördag.

Xxxxxxxx kan också ges under tiden för utjämningsschemat så att fridagarna kombineras till en sammanhängande ledighet. Kombination av fridagarna för kontorsanställda förutsätter avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23).

När arbetsskiftsförteckningen görs upp får högst 9 arbetsdagar placeras in mellan fridagarna.

Frånvaro ändrar inte den på förhand uppgjorda fridagsplanen.

Exempel 7
Arbetsskifts­	Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö
förteckning	A	F	A	A	A	A	F
	Xxxxxxxxx

Exempel 8
Arbetsskifts­	Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö
förteckning	A	A	A	F	A	A	F
	Xxxxxxxxx

Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen inföll under sjukledigheten och anses uttagen. Arbetstagaren återvänder till arbetet på torsdag.

Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen faller utanför sjukledig­ heten varför arbetstagaren återvänder till arbetet på fredag.

Arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar kan, om arbetstagaren önskar det, avtala om en 6­dagars arbetsvecka.

Placering av fridagarna

2. Fridagarna placeras enligt följande:

2.1. Veckoslutsledigt

Under kalenderåret får arbetstagaren minst 17 fridagskombinationer fredag­lördag, lördag­söndag eller söndag­måndag.

Av veckoslutsledigheterna ges minst 9 som fridagskombination lördag­söndag, ifall arbetstagaren inte arbetar enbart under vecko­ slut.

På de enskilda arbetsplatserna kan man komma överens om att ge veckoslutsledigheten andra vardagar (enligt § 23).

Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges fridagarna i motsvarande proportion.

Veckoslutsledigt som infaller under semestern räknas som erhållna veckoslutsledigheter.

Frånvaro ändrar inte ett på förhand uppgjort fridagssystem.

2.2. Söndagsledighet

Arbetstagaren får under kalenderåret minst 22 lediga söndagar, om man inte avtalar annorlunda enligt § 23. Om anställningen inte fort­ gått hela kalenderåret ges lediga söndagar i motsvarande proportion.

Arbetstagaren får ledigt söndag eller kyrklig högtidsdag av motiverat familjeskäl, när han meddelar om detta innan arbetsskiftsförteck­ ningen görs upp.

Ovan nämnda gäller inte arbetstagare på service­ och trafikstationer och inte heller kioskexpediter.

Frånvaro ändrar inte ett på förhand uppgjort fridagssystem.

2.3. Lediga helgdagsaftnar

En fast anställd arbetstagare har 2 fridagar någon av följande helg­ dagsaftnar:

• påsklördagen

• midsommaraftonen

• julaftonen

• nyårsaftonen.

Kontorsanställda är lediga påsklördagen, midsommar­ och julaftonen.

Det år anställningsförhållandet ingås ges helgdagsaftnar som fridagar om anställningen har börjat före påskveckan.

Helgdagsafton som infaller under semestern minskar antalet lediga helgdagsaftnar.

Frånvaro ändrar inte den på förhand uppgjorda fridagsplanen.

Om arbetsgivaren inte kan ge 2 lediga helgdagsaftnar, kan de ersät­ tas genom att betala 100 % höjd lön för ordinarie arbete som utförts dessa dagar.

Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka

3. En arbetstidsförkortning under en söckenhelgsvecka minskar antalet arbetsdagar med 1 och antalet arbetstimmar med 7,5 den veckan eller den utjämningsperioden.

4. Arbetstidsförkortningen verkställs som en fridag:

• under söckenhelgsveckan

• under de 2 föregående veckorna

• under de 2 därpå följande veckorna eller

• inom utjämningsschemat.

Arbetstidsförkortning inom utjämningsschemat för en kontorsanställd för­ utsätter avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23).

Då lördagen är permanent fridag, är den ledig också under en söckenhelgs­ vecka.

Exempel 9

Företaget använder inte utjämningsschema:

Expeditens genomsnittliga veckoarbetstid är 37,5 timmar. Söcken­ helgsveckan infaller vecka 14. Arbetstidsförkortningen kan verkställas veckorna 12 – 16 så att antalet arbetsdagar den valda veckan minskas med 1 och veckoarbetstiden med 7,5 timmar. Förkortningsveckan har 4 arbetsdagar och veckoarbetstiden är 30 timmar.

Exempel 10

Företaget använder utjämningsschema:

Expeditens genomsnittliga veckoarbetstid är 37,5 timmar. Söckenhelgs­ veckan infaller den 3:e veckan i ett 6 veckors utjämningsschema.

6 veckors utjämningsschema:

Xxxxx 0

2

3

4

5

6

antal arbetstimmar 225 ­ 7,5 = 217,5 t

Förkortningen verkställs så att arbetsdagarna vilken vecka som helst minskas med 1 och arbetstimmarna under perioden med 7,5 timmar. Det normala antalet arbetsdagar under perioden är 6 x 5 = 30 arbetsdagar. Det normala antalet arbetstimmar under perioden är 6 x 37,5 timmar

= 225 timmar. Förkortningen verkställs så att man under perioden låter utföra 29 arbetsdagar och 217,5 timmar.

Söckenhelgsvecka

5. Arbetstiden förkortas av:

• långfredagen

• annandag påsk

• Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx

• midsommardagen.

Arbetstiden förkortas också av följande dagar när de infaller mellan måndag och fredag:

• nyårsdagen

• trettondagen

• första maj

• självständighetsdagen

• julaftonen

• annandag jul.

6. Arbetstagaren har rätt till söckenhelgsförkortning förutsatt att anställning­ en före söckenhelgen har pågått minst en månad. Villkoret om anställningens längd gäller inte arbetstidsförkortningen på grund av självständighetsdagen.

Exempel 11

Anställningen har börjat 24.11. Anställningen har fram till julaftonen pågått i 1 månad, så arbetstagaren får en söckenhelgsförkortning för julaftonen om den infaller måndag­fredag.

Dessutom får arbetstagaren en arbetstidsförkortning för självständig­ hetsdagen om den infaller måndag­fredag.

7. Till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar ges arbetstidsförkort­ ning för söckenhelgsveckor:

• som penningersättning utöver lönen för de utförda arbetstimmarna

för förkortningsperioden eller

• som ledighet med lön under förkortningsperioden.

Penningersättningen eller arbetstidsförkortningen räknas ut så att man dividerar den i arbetsavtalet överenskomna veckoarbetstiden med talet 5.

Exempel 12

Man har kommit överens om att arbetstagarens genomsnittliga vecko­ arbetstid är 20 timmar. Under en söckenhelgsvecka (t.ex. midsommar­ veckan) kan arbetstidsförkortningen (4 timmar) ges på 2 sätt:

• som penningersättning:

Arbetstagaren arbetar under ifrågavarande vecka 20 timmar och får lön för 24 timmar

eller

• som arbetstidsförkortning:

Arbetstagaren arbetar under ifrågavarande vecka 16 timmar och får lön för 20 timmar.

§ 8 Mat- och kafferast

Matrast

1. När den ordinarie arbetstiden utan avbrott överskrider 7 timmar, har ar­ betstagaren en matrast på minst 1 timme.

2. Genom lokalt avtal kan matrasten:

• förkortas med högst 30 minuter eller

• slopas så att arbetstagaren får äta på arbetstid.

3. Matrasten inräknas inte i arbetstiden om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.

4. Man kan slopa matrasten för dem som arbetar i butiksbil om de kan äta på arbetstid.

5. Matrasten får inte placeras omedelbart i början eller i slutet av arbetsdagen.

Kafferast

6. När arbetsdagen är:

under 4 timmar

4 timmar – under 6 timmar

minst 6 timmar

ingen kafferast 1 kafferast

2 kafferaster.

7. Om 2 kafferaster försvårar arbetsarrangemangen, ges 1 längre kafferast. Arbetstagare som kontinuerligt arbetar i kassan får då 1 extra paus under vilken man kan låta honom utföra annat arbete.

§ 9 Mertids- och övertidsarbete

Mertidsarbete

1. Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden upp till högst 40 timmar i veckan.

Utfört mertidsarbete kan inte avdras från de återstående timmarna under utjämningsperioden.

Övertidsarbete

2. Övertidsarbete är arbete som överskrider 40 timmar i veckan.

3. I utjämningsschemat är övertidsarbete arbete som överskrider en genom­ snittlig veckoarbetstid om 40 timmar i veckan.

Samtycke till mertids- och övertidsarbete

4. Arbetstagarens samtycke till mertids­ och övertidsarbete definieras enligt 18 § i arbetstidslagen.

Arbetstagarens samtycke förutsätts enligt 18 § 1 momentet i arbetstidslagen för över 8 timmars arbete per dygn eller för arbetstid som överskrider 8 tim­ mar i arbetsskiftsförteckningen

Förhöjd lön

5. För arbete som överskrider 10 timmar per dygn eller 37,5 timmar per vecka betalas 50 % högre lön.

Till heltidsanställda betalas för arbete utöver maximiarbetstiden under söckenhelgsvecka 50 % högre lön.

För heltidsanställda är maximiarbetstiden under en söckenhelgsvecka 30 timmar när 1 söckenhelg förkortar arbetstiden och 22,5 timmar när 2 söck­ enhelger förkortar arbetstiden.

6. Till lagerarbetare betalas per dygn efter 10 timmar 50 % högre lön och efter 12 timmar 100 % högre lön.

Till lagerarbetare betalas inte kvälls­ och nattillägg när arbetstiden överskrider 12 timmar per dygn.

Annars betalas förhöjd lön enligt punkt 5.

7. Arbetstidstillägg beaktas inte i grundlönen när mertids­ och övertids­ ersättningar räknas ut. Arbetstidstillägg betalas oförhöjda under tiden för mertids­ och övertidsarbete.

Förhöjd lön under en utjämningsperiod

8. Från antalet arbetstimmar inom utjämningsschemat

a. xxxxxx det arbete som överskrider 10 arbetade timmar per dygn och för vilket

• betalas separat 50 % högre lön och

• i lager 100 % högre lön efter 12 timmar.

b. avdras utjämningsperiodsveckornas maximiarbetstider

• antalet veckor x 37,5 timmar, varifrån för en heltidsanställd arbets­ tagare antalet söckenhelgsförkortningar x 7,5 timmar dras av.

c. för skillnaden betalas 50 % högre lön

Exempel 13

Arbetstagare som arbetar 37,5 timmar

På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema varvid maximiarbetstiden under periodens veckor är (12 x 37,5) 450 timmar. I perioden ingår 1 söckenhelg.

Arbetstagaren har under perioden arbetat 500 timmar, varav 15 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna avdras de timmar som överskrider 10 timmar (500 – 15). Dessa ersätts separat med 50 %. Då återstår 485 timmar. Från dessa avdras maximiarbets­ tiden för periodens veckor (12 x 37,5 – 7,5 = 442,5). De återstående

timmarna ska alltså ersättas med 50 % (485 – 442,5), dvs. 42,5.

Exempel 14

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

Den avtalade veckoarbetstiden för en arbetstagare som arbetar färre en 37,5 timmar är 30 timmar. På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det avtalade antalet timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. I perioden ingår 1 söckenhelg.

Arbetstagaren har under perioden arbetat 500 timmar, varav 15 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna avdras de timmar som överskrider 10 timmar (500 – 15). Dessa ersätts separat med 50 %. Då återstår 485 timmar. Från dessa avdras maximiarbets­ tiden för periodens veckor (12 x 37,5) 450 timmar. De återstående 35 timmarna ersätts med 50 %. För skillnaden mellan maximiarbetsti­ den under utjämningsperiodens veckor och den avtalade arbetstiden (450 – 360), dvs. 90 timmar betalas enkel timlön. Dessutom betalas som förkortningsersättning under söckenhelgsvecka lön för 6 timmar.

9. I den ordinarie arbetstiden under en utjämningsperiod inräknas även sådana meddelade timmar inom utjämningsschemat, då arbetstagaren har varit borta från arbetet av en acceptabel anledning.

Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden

10. För alla timmar under utjämningsperioden betalas enkel timlön på den normala lönebetalningsdagen.

11. Förhöjningsdelarna betalas den lönebetalningsdag som följer på utjäm­ ningsperiodens slut.

Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet

12. Mertids­ och övertidsersättning kan bytas ut mot ledig tid enligt 23 § i arbetstidslagen.

När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod

13. När arbetsavtalet upphör under pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till 37,5 veckotimmar i snitt, betalas för de över­ skridande timmarna.

a. oförhöjd lön för ordinarie arbetstid om:

• arbetsgivaren har rätt att upphäva arbetsavtalet beroende på arbets­ tagaren eller

• arbetstagaren säger upp arbetsavtalet.

b. med 50 % förhöjd lön om:

• arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller

• arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska eller produk­ tionsorsaker.

För arbete över 10 timmar i dygnet betalas dock i punkterna a. och b. med 50 % förhöjd lön. Till lagerarbetare betalas ersättning enligt punkt 6.

Exempel 15

På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsperiod vars maxi­ miarbetstid är (12 x 37,5) 450 timmar. Arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker. Avtalet upphör i slutet av vecka 8.

Arbetstagaren har arbetat sammanlagt 336 timmar under veckorna 1 – 8, varav 12 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna avdras separat de 10 timmar överskridande timmarna, vilka ersätts med 50 % (336 – 12). Då återstår 324 timmar. Från dessa av­ dras maximiarbetstiden för de 8 veckorna, dvs. (8 x 37,5) 300 timmar.

Återstående (324 – 300) 24 timmar ersätts med 50 %.

14. När en heltidsanställds genomsnittliga veckoarbetstid underskrider 37,5 timmar då arbetsavtalet upphör under utjämningsperioden, kan arbetsgiva­ ren från lönen avdra det antal timmar som arbetstagaren inte har arbetat.

15. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd månadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genom­ snittliga avtalade veckoarbetstiden, betalas för de timmar som överstiger

de avtalade upp till 37,5 timmar lön för ordinarie arbetstid utan förhöjning. Dessutom följs bestämmelserna i punkt 13.

16. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd månadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den ge­ nomsnittliga avtalade veckoarbetstiden, avdras de timmar som inte arbetats från arbetstagarens lön.

Maximiantalet övertidstimmar

17. När maximiantalet övertidstimmar räknas ut under kalenderåret följs inte den 4 månaders observationsperiod som 19 § i arbetstidslagen föreskriver (=138 timmar på 4 månader).

Timlönedivisor

18. Timlönen fås genom att månadslönen divideras med 160.

Preskription av mertids- och övertidsersättningar

19. Mertids­ och övertidsersättningar preskriberas enligt 38 § i arbetstids­ lagen om man inte väcker talan:

a. när anställningsförhållandet fortgår, inom 2 år från utgången av det kalenderår då rätten till ersättning uppkom

b. inom 2 år från det anställningsförhållandet upphörde.

Ordinarie veckoarbetstid över 37,5 timmar

20. När den ordinarie veckoarbetstiden överskrider 37,5 timmar i snitt, an­ vänds vid uträkningen av mertids­ och övertidsarbete i stället det aktuella timantalet. För söckenhelgsförkortning/arbetstidsförkortning som fridag används 8 timmar i stället för 7,5 timmar.

§ 10 Söndagsarbete

1. Man får låta utföra söndagsarbete på söndagar eller kyrkliga högtidsdagar endast om man avtalat om detta i arbetsavtalet eller arbetstagaren separat har gett sitt samtycke till detta.

2. Då man låter utföra söndagsarbete iakttas jämlikhet med beaktande av sär­ skilt arbetstagarens yrkesskicklighet, kunnande och lämplighet för uppgiften.

3. För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självstän­ dighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.

När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grund­ lönen. Söndagsersättningen preskriberas enligt 38 § i arbetstidslagen (kol­ lektivavtalets § 9 punkt 19).

4. LÖN

§ 11 Arbetslöner

Lönebeloppet

1. Lönen påverkas av:

• arbetsuppgifterna

• utbildningen

• tjänsteåren

• tilläggen

• orten där arbetet utförs.

Tjänstgöringstiden

2. I tjänstgöringstiden inräknas:

• den sammanlagda tiden någon arbetat i samma i detta kollektivavtal

avsedda yrke

• tid som enligt 7 § i semesterlagen är jämförbar med tid i arbete, t.ex. moderskaps­, faderskaps­ och föräldraledighet (vårdledighet och värnpliktstid inräknas inte i tjänstgöringstiden).

Exempel 16

En person som arbetat 3 år som kioskexpedit blir expedit i en skoaffär. Den tid personen arbetat som expedit beaktas i sin helhet när tjäns­ tetiden räknas ut. På basis av erfarenhetsåren är personen i fråga 3:e årets expedit.

3. Erfarenhet av något annat yrke beaktas i skälig utsträckning ifall den delvis motsvarar den yrkeserfarenhet som krävs. Syftet är att konstatera detta när arbetsavtalet ingås.

Exempel 17

En person som arbetat som expedit anställs av ett annat företag för arbete i lager. Då räknas tjänstgöringstiden ut enligt punkt 3.

Utbildning

4. Den som avlagt en yrkesexamen som anknyter sig till arbetsuppgiften får genast lön enligt tabellönen för 3:e årets arbetstagare.

Uppgiftsbundet tillägg

5. När en arbetstagare i stor utsträckning utför arbete som placerats i en högre svårighetsnivå betalas till honom uppgiftsbundet tillägg.

Tillägget betalas i procent av tabellönen.

Tillfällig flyttning

6. När en arbetstagare flyttas till ett högre avlönat arbete som pågår över 2 veckor utan avbrott betalas för den överskridande tiden lön enligt det högre avlönade arbetet.

Före flyttningen konstaterar arbetsgivaren hur lönen påverkas.

Flyttning från en svårighetsnivå till en annan

7. När uppgiften ändras och arbetstagaren flyttar till en högre svårighetsnivå bestäms den nya tabellönen enligt den årströskeln vars lön är närmast högre än den tidigare.

Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön

8. När arbetet är mera krävande än i lönegruppen D i den allmänna beskriv­ ningen av svårighetsnivåerna fastställs arbetstagarens lön enligt arbets­ avtalet.

Språktillägg

9. Språktillägg betalas

• när arbetstagaren nästan dagligen i normal kundbetjäning behöver

flera än 1 språk eller

• i andra arbetsuppgifter när arbetsgivaren förutsätter att arbetstaga­ ren nästan dagligen behöver flera än 1 språk.

Språktillägget är 5 % av tabellönen/språk.

När arbetsgivaren förutsätter bättre språkkunskap än normalt, betalas ett tillägg som är högre än 5 %.

När språkkunskapen används bara en del av året (t.ex. turistsäsongen) betalas språktillägg enbart för denna tid.

Lön för del av månad

10. Lön för del av månad beräknas så att

• man multiplicerar daglönen med de dagar som berättigar till lön, om

de är färre än 13

• lönen för de arbetsdagar arbetstagaren varit frånvarande dras av

månadslönen ifall de dagar som berättigar till lön är minst 13.

Exempel 18

I arbete

Frånvaro

Mellan den 1 och 12 infaller 8 dagar som berättigar till lön. Månadslönen är 1 848 euro.

Lön för arbetsdagen är 1 848 euro : 21 = 88 euro.

Lön betalas (8 × 88 euro) 704 euro.

Exempel 19

I arbete

Frånvaro

Mellan den 1 och 17 infaller 13 dagar som berättigar till lön. Xxxxxx den 18 och 30 infaller 9 frånvarodagar som är arbetsdagar.

Månadslönen är 1 848 euro.

Daglönen fås så att man dividerar månadslönen med 21, om man inte på grund av det databehandlingssystem företaget använder sig av, använder det faktiska antalet arbetsdagar i månaden som divisor.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20…

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21… 30

Lön för arbetsdagen är 1 848 euro : 21 = 88 euro.

Lönen för frånvarodagar som är arbetsdagar är 9 × 88 euro = 792 euro. Lön betalas (1 848 euro ­ 792 euro) 1 056 euro.

Lön till skolelev

11. Till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt kan man betala skolelevs lön i högst 2 månader.

Skolelevens lön är 70 % av 1 årets lön i den lägsta lönegruppen för respektive yrke.

När en skolelev har arbetat 2 månader i ett yrke som avses i detta kollektiv­ avtal bestäms lönen som för praktikanter.

Tabellöner

12. Lönetabellerna ingår i lönebilagan.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

13. Till arbetstagaren betalas timlön eller avvägd månadslön.

14. Timlönen fås så att man dividerar tabellönen för heltidsanställda med talet 160. Lönetabellerna finns i lönebilagan.

15. Man kan betala månadslön till arbetstagaren i proportion mellan den avtalade veckoarbetstiden och 37,5 timmar i enlighet med schemat nedan:

tabellönen till heltidsanställd x avtalad veckoarbetstid 37,5

Timlönen till en arbetstagare som får avvägd månadslön fastställs enligt punkt 14.

16. Lönen betalas enligt lönebetalningstiderna för den övriga personalen.

§ 12 Expediter och butiksanställda

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp B1.

Efter praktiktiden betalas 1 årets lön för ifrågavarande lönegrupp.

Svårighetsnivåer

2. Svårighetsnivåerna är Expedit I och Expedit II.

Arbetstagaren hänförs till den svårighetsnivå till vilken huvuddelen av hans arbetstid används.

Arbetstagaren hör till Expedit I såvida arbetsuppgifterna inte förutsätter lön enligt Expedit II.

Arbetstagaren hör till Expedit II när arbetet är särskilt krävande och när det förutsätts att han genom specialutbildning eller lång erfarenhet har förvärvat krävande yrkesskicklighet.

För att en arbetstagare ska räknas till Expedit II krävs dessutom:

• specialkunskap utöver det vanliga om försäljningsartiklarna

• förmåga att ge kunderna vägledning och råd i fråga om produkternas

funktionsprinciper.

Arbetsuppgifter i Expedit II är bl.a.:

• köttmästarens uppgifter i livsmedelsaffärer och -avdelningar som i

fråga om sortiment och försäljning kan anses stora

• samt försäljningsuppgifter som förutsätter motsvarande svårighets­ nivå i andra affärer såsom t.ex.:

­ försäljning av byggnads­ och VVS­produkter när expediten på basis av kundens ritningar eller anvisningar ger offerter baserade på kostnadsberäkningar

­ försäljningsuppgifter som förutsätter att produkthelheter bjuds ut på basis av färdiga arbetsplaner som kunden gjort upp.

Kvällstillägg

3. För arbete klockan 18.00 – 24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete på lör­ dagskvällar.

Enkelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen (klockan 18.00 – 24.00). Då affären håller öppet efter kl. 18 på söndagar i november och december, betalas dubbelt kvällstillägg för arbete utfört klockan 18.00 – 24.00.

Tillägget betalas även till annan arbetstagare (t.ex. lagerarbetare och kon­ torsanställd):

• när han arbetar regelbundet i affären eller i dess omedelbara närhet

och

• när arbetsuppgifterna på grund av öppethållningen hänför sig till

försäljningsarbetet.

Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att affären stängts.

Helgaftonstillägg

4. När affären har hållit öppet kvällen före en kyrklig helg efter klockan 18.00 betalas för arbete klockan 18.00 – 24.00 helgaftonstillägg som är lika stort som lördagstillägget. Helgaftnar är:

• trettondagsafton

• skärtorsdagen

• dagen före Kristi himmelsfärds dag

• midsommarafton

• dagen före alla helgons dag

• julafton

• nyårsafton.

När dagen före helg infaller på en lördag bestäms tillägget enligt punkt 6. Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.

Tillägget på valborgsmässoafton och dagen före självständighetsdagen bestäms enligt punkt 3.

Nattillägg

5. För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete utfört på söndags­ eller kyrklig helgdagsnatt, första majnatten eller självständighets­ dagens natt.

Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.

Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att affären stängts.

Lördagstillägg

6. För arbete klockan 13.00 – 24.00 betalas lördagstillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider.

Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.

Exempel 20

Arbetstagarens arbetstid slutar på lördagen klockan 16.00. Lördagstil­ lägg betalas för alla arbetade timmar efter klockan 13.00 oberoende av om dessa timmar är ordinarie timmar upptagna i arbetsskiftsförteck­ ningen, mertids­ eller övertidstimmar.

Inventarietillägg på lördag

7. För inventariearbete på lördag klockan 13.00 – 24.00 betalas ett inventa­ rietillägg som är lika stort som lördagstillägget.

Ansvarstillägg

8. Till arbetstagaren betalas ansvarstillägg då han svarar för och sköter om :

• en avdelning eller produktgrupp

• vägledning och övervakning av andra arbetstagare och uppgörande

av arbetstidsschema

• försäljnings- och reklamplanering samt rapportering.

Ansvarstillägget är minst 5 % av tabellönen.

När uppgifter och ansvar i det närmaste motsvarar butiks­ eller avdelnings­ föreståndarens uppgifter, betalas ett tillägg som är högre än 5 procent.

Tillägg för butiksföreståndares vikarie

9. Vikariattillägg betalas till butiksföreståndarens vikarie

Tilläggets storlek påverkas av:

• hur länge arbetstagaren har varit i branschen

• vikariatets längd

• affärens storlek.

Antalet fast anställda (med färre än 37,5 timmar i proportion till arbetstiden)

Tillägg i %

Tillägget är minst:

4¬5	5
6¬10	10
11¬20	15
21¬	20

När tillägg enligt § 11 punkt 6 (tillfällig flyttning) betalas, uteblir vikariattil­ lägget.

Kyl- och frysrumstillägg

10. Kylrumstillägg betalas när arbetstagaren huvudsakligen arbetar i affärens kylrum.

Tillägget är minst 5 % av tabellönen.

11. För arbetstimmar i frysrum betalas med 20 % förhöjd lön.

Utryckningspenning

12. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.

Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.

§ 13 Lagerarbetare

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp B2.

Kvällstillägg

2. För arbete klockan 18.00 – 22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.

3. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt

§ 12 punkt 3 och 4.

Nattillägg

4. För arbete klockan 22.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dubbelt nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.

5. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt

§ 12 punkt 5.

Lördagstillägg

6. För arbete klockan 13.00 – 22.00 på lördagar betalas lördagstillägg enligt lönebilagan.

7. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt

§ 12 punkt 6.

Miljötillägg

8. Tilläggen betalas på följande sätt:

Tunga eller smutsiga förhållanden

Tillägget betalas för arbetstimmar under speciellt tunga eller smut­ siga förhållanden.

Tillägget är 7 – 11 % av tabellönen per timme.

På andra sätt svåra förhållanden

Tillägget betalas även för arbetstimmar när förhållandena är svåra på annat sätt.

Sådant arbete kan t.ex. vara:

• arbete vintertid i ouppvärmt eller utomhuslager

• arbete i färskvarulager

• hantering av farliga ämnen

• eller flyttning av stora mängder varor för hand.

Tillägget är 7 – 11 % av tabellönen per timme.

När tilläggen bestäms reder man ut hur stor del av lagerarbetarens arbete som avviker från genomsnittsförhållandena i lagerarbete samt vilken del av arbetet som utförs under ovan nämnda omständigheter.

Man avtalar lokalt om tilläggen.

Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

Fryslagertillägg

9. För arbetstimmar i fryslager betalas med 20 % förhöjd lön.

Till arbetstagare som huvudsakligen arbetar i fryslagren betalas tillägget för alla timmar.

Arbetsgruppens äldste (bas)

10. Basen är en särskilt utnämnd lagerarbetare som:

• permanent arbetar som lagerförmannens hjälp i arbetslednings-

uppgifter och

• också utför normalt lagerarbete.

Tabellönen är lönegrupp B2 för 8:e året förhöjd med minst 10 %.

Utryckningspenning

11. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.

Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.

§ 14 Kontorsanställda

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år i varje kontorsyrke.

Praktiktiden förutsätts fullgöras bara en gång av den som börjar i kontors­ branschen.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets kontorsanställdas lön i svårighetsnivån för respektive yrke.

Arbetstidstillägg

2. För arbete klockan 18.00 – 06.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen (klockan 18.00 – 24.00).

Tillägg betalas inte:

• när man tillämpar flexibel arbetstid eller

• när arbetstagaren själv bestämmer tidpunkten för sitt ordinarie

arbete.

När kontorsarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt

§ 12 punkt 3 – 6.

Svårighetsnivåer

3. Svårighetsnivåerna ingår i lönebilagan.

§ 15 Övriga yrkesgrupper

1. På yrkesgrupperna i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i kollektiv­ avtalet med undantag för nedan nämnda fall.

Snabbgrossanställda

2. Lönen till snabbgrossanställda bestäms enligt § 13 utom punkt 3, 5 och 7 i § 13.

Vaktmästare

3. Lönen till vaktmästare bestäms enligt arbetsavtalet.

När arbetstiden bestäms på basis av butiksanställdas arbetstid betalas kvälls­, helgaftons­, natt­ och lördagstillägg enligt § 12 punkterna 3 – 6.

När arbetstiden bestäms på andra grunder betalas kvälls, natt­ och lördags­ tillägg enligt § 13 punkt 2, 4 och 6.

Man kan avtala om att tilläggen är en del av den totala lönen.

Bud

4. Praktiktiden är 1 år.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp A.

Ändringssömmerskor

5. Ändringssömmerskas lönegrupp är B1.

Städare

6. För arbete klockan 18.00 – 22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. För arbete klockan 22.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dub­ belt kvälls­ och nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.

7. Man kan komma överens om antalet veckoarbetsdagar i arbetsavtalet.

5. FRÅNVARO

§ 16 Insjuknande

Förutsättningar för lönebetalning

1. Lön betalas om:

• arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att

arbeta enligt sitt arbetsavtal och

• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller

genom grovt vållande.

Anmälningsskyldighet och läkarintyg

2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål informera arbetsgivaren om sin frånvaro och om möjligt hur länge den kommer att pågå. Om arbetstagaren försum­ mar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges. På begäran ska arbetstagaren utan dröjsmål förete läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning över arbetsoförmågan.

Läkarintyg ska i första hand skaffas av företagshälsovårdsläkaren eller av annan läkare som arbetsgivaren utser.

Intyg av hälsovårdare eller sjukvårdare anses godtagbart som bevis för en sjukdom som varar högst 3 kalenderdagar om:

• arbetsgivaren inte har ordnat mera omfattande hälsovård än den lagstadgade och inte har en företagshälsovård som täcker läkar­ tjänsterna,

• arbetstagaren trots begäran inte har fått tid till läkarmottagning i den offentliga hälsovården och arbetstagaren företett arbetsgivaren en utredning om detta och

• det är frågan om en vanlig infektionssjukdom (t.ex. influensa eller

magsjuka).

• Om det är frågan om en sjukdom som konstaterats vara en epidemi (t.ex. influensa), kan samma hälsovårdare eller sjukskötare utifrån sin undersökning vi behov utfärda ett nytt intyg för högst 3 kalenderda­ gar åt gången.

Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall börjar under semes­ tern eller en del av den, har arbetsgivaren rätt att begära ett läkarintyg över sjukledigheten utan hinder av föregående stycke.

Om arbetsgivaren har grundad orsak att tvivla att arbetstagaren är arbetso­ förmögen, kan arbetsgivaren be arbetstagaren skaffa ett nytt läkarintyg av en läkare som arbetsgivaren utser som förutsättning för att lön betalas.

När arbetsgivaren utser den läkare som ska anlitas står arbetsgivaren för kostnaderna för skaffandet läkarintyget.

Lönebetalning

3. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:

Anställningsförhållandets längd vid insjuknandet

Den avlönade periodens längd

under 1 månad 50 % av lönen för karenstidens enligt sjukförsäkringslagen

minst 1 månad sjukförsäkringslagens karenstid minst 3 månader men under 3 år 4 veckor

3 år – under 5 år 5 veckor

5 år – under 10 år 6 veckor

minst 10 år 8 veckor

Den avlönade perioden är dock högst 3 månader oberoende av hur länge anställningen varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av våld eller hot om allvarligt våld som han har utsatts för i arbetet.

Karenstiden enligt sjukförsäkringslagen är dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar, är karenstiden dagen för insjuknandet (se punkt 4, recidiv).

Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i perioden (se punkt 6, arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar).

Kvälls­, natt­ och lördagstilläggen ingår i lönen för sjuktid om de hade in­ tjänats under arbetstagarens sjukperiod. Kvällstillägget för expediter och butiksanställda för söndagskvällar i november och december betalas enkelt i lön för sjuktid.

Lördagstillägg för lagerarbete (enligt § 13 punkt 6) beaktas inte i lönen för sjuktid.

Arbetsgivaren betalar lönen för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om sjukförsäkringsersättning.

Lokalt kan man avtala följande om utbetalning av lön för sjuktid:

• Full lön betalas för arbetsdagar som ingår i sjukförsäkringslagens

karenstid.

• För arbetsdagar efter karenstiden betalas skillnaden mellan daglönen och sjukförsäkringsersättningen. En utredning över dagpenningens storlek förutsätts för betalningen.

Lön för sjuktid till följd av olycksfall i arbetet betalas alltid direkt till arbets­ tagaren för en period med lön som bestäms på basis av anställningsförhål­ landets längd.

Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt och sjukförsäkringslagens dagpenning därför inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet.

Från lönen för sjuktid avdras för samma arbetsoförmåga och för samma period erhållen dagpenning eller därmed jämförbar ersättning, som betalas:

• på basis av lagen

• på basis av någon annan försäkring som helt eller delvis bekostas

av arbetsgivaren

• eller från sjukförsäkringskassa till vilken arbetsgivaren betalar un­ derstödsavgift.

Sedan lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättningarna åt sig själv eller indriva dem av arbetstagaren, dock högst det belopp han betalt.

Sjukdomsåterfall (recidiv)

4. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar sedan han återvänt till arbetet får han lön för sjuktid enligt följande:

• frånvaroperioderna sammanslås och för dem betalas lön som om

det vore fråga om 1 och samma sjukdomsperiod

• lönen betalas dock för sjukförsäkringslagens karenstid dvs. för dagen

för insjuknandet om den dagen var en arbetsdag.

Exempel 21

Arbetstagarens anställning har fortgått 1 år. Arbetstagaren får, när han blir sjuk, lön på basis av anställningsförhållandets längd, högst för 4 veckor dvs. 28 kalenderdagar. För de arbetsdagar som ingår i perioden betalas lön för sjuktid.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro

1.4. 13.4.

21.4.

5.5.

16.5.

30.5.

13 dgr + 15 dgr 1 dag

28 dgr

Den första sjukperioden 1.4 – 13.4 = 13 kalenderdagar. Lönen betalas för de arbetsdagar som ingår i de 13 kalenderdagarna.

Den andra sjukperioden för samma sjukdom 21.4 – 16.5 = 26 kalenderda­ gar. Lön betalas för de arbetsdagar 21.4 – 5.5 som ingår i de återstående (28 – 13) 15 kalenderdagarna.

På grund av samma sjukdom blir arbetstagaren igen sjukledig den 30.5. Lön för denna period betalas enbart för sjukförsäkringslagens karenstid dvs. för dagen för insjuknandet 30.5 om den är en arbetsdag.

När samma sjukdom återkommer efter det att mer än 30 dagar gått sedan arbetstagaren återvänt till arbetet betalas lön för sjuktid som om det var fråga om en ny sjukdom.

Karantän

5. När arbetstagaren är borta från arbetet på basis av lagen om smittsamma sjukdomar får han lön enligt denna paragraf.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

6. Lön betalas för de timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

Då arbetsskiftsförteckning saknas betalas lön i enlighet med den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden.

§ 17 Tillfällig frånvaro

Akut sjukdomsfall i familjen

1. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till kort frånvaro utan lön vid akut sjukdomsfall i familjen.

2. När ett barn under 10 år plötsligt insjuknar får barnets vårdnadshavare, vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller vårdnadshavare som inte bor i samma hushåll som barnet lön för de arbetsdagar som ingår i 1­3 ka­ lenderdagar enligt § 16.

Förutsättningen för att lön betalas är att:

• en kort frånvaro är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att

vårda barnet och

• arbetstagaren utan dröjsmål har informerat om sin frånvaro och om

möjligt hur länge den beräknas fortgå samt

• läkarintyg eller annan av arbetsgivaren accepterad utredning över

barnets sjukdom har företetts.

Till andra än ensamförsörjare betalas lön om:

• den andra vårdnadshavaren,

• vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller

• barnets vårdnadshavare, som inte bor i samma hushåll,

inte på grund av sitt förvärvsarbete, arbetstiderna, avståndet, värnplikt, civiltjänstgöring eller reservövning har möjlighet att ordna vården eller själv vårda barnet. Utredning ska på begäran företes över hindret.

Lön betalas bara för de arbetsdagar (Må–Ti) som infaller under de 3 kalenderdagarna (Må­On).

Vid behov strävar man efter att ge arbetstagaren en frånvaro utan lön som är längre än 3 kalenderdagar.

Exempel 22
Arbetsskifts­	Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö
förteckning:	A	A	F	A	A	A	F
	barnet sjukt och arbets­ tagaren frånvarande

Exempel 23

Arbetsskifts­ To förteckning: A

Må Ti

A A

Lön betalas bara för den arbetsdag (Fre) som infaller under de 3 kalen­ derdagarna (Fre – Sö).

Fre Lö Sö

A F F

barnet sjukt och arbetstagaren frånvarande

Vigsel och bemärkelsedag

3. Arbetstagarens vigseldag eller dag för registrering av partnerskap är en fridag med lön ifall den infaller en arbetsdag.

4. Arbetstagarens 50­ och 60­årsdag är fridag med lön ifall dagarna infaller på arbetsdagar.

Dödsfall och begravning

5. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och begravning.

Med kort frånvaro avses den tid som behövs för de arrangemang som döds­ fallet och begravningen föranleder.

Då frånvaron räcker längre än 1 dag ska arbetstagaren på arbetsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den tid som behövs.

Nära anhöriga är bl.a. make/maka, föräldrar, far­ och morföräldrar och svär­ föräldrar, barn och syskon.

Frånvaron minskar inte lönen.

Uppbåd och reservövningar

6. Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbåd till värnplikt och i läkarundersökning i samband därmed. På läkarundersökning tillämpas bestämmelserna i § 18.

7. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillnaden mellan lönen och reservistlönen.

Samhällelig verksamhet

8. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i:

• kommunfullmäktiges

• kommunstyrelsens

• valnämnds eller -kommittés arbete för statliga eller kommunala val.

Skillnaden betalas när arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfall.

Allvarligt sjukt barn

9. När ett barn är allvarligt sjukt har arbetstagaren efter att ha kommit över­ ens om detta rätt till frånvaro från arbetet utan lön (Statsrådets beslut/85).

Semesterförmåner

10. Frånvaro enligt denna paragraf, utom i fråga om vård av allvarligt sjukt barn, minskar inte semesterförmånerna.

§ 18 Läkarundersökningar

Förutsättningar för lönebetalning

Lön för ordinarie arbetstid minskas inte i följande fall (a – e) förutsatt att kontrollerna och undersökningarna har skötts med undvikande av onödig förlust av arbetstid:

a. Konstaterande av sjukdom

Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och laboratorie­ eller röntgenundersökning i samband därmed, ifall det inte gått att få en tid utom arbetstiden.

b. Akut tandsjukdom

För den tid som åtgår till vårdåtgärd vid akut tandsjukdom om:

• tandsjukdomen före vård ger upphov till arbetsoförmåga och

• tandsjukdomen kräver vård samma dag eller under samma arbets­ skift och

• tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och att det är xxxxx xxxxxx med vård.

c. Graviditet

När arbetstagaren går på medicinska undersökningar före nedkomsten, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.

d. Lagstadgade kontroller och undersökningar

När arbetstagaren går på:

• undersökningar som avses i lagen om företagshälsovård och som

godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan

­ när arbetstagarens arbetsförmåga bedöms på basis av lagen om företagshälsovård i ett trepartssamtal har arbetstagaren möjlighet att anlita den arbetarskyddsfullmäktige som biträde

• undersökningar i anslutning till lagen om unga arbetstagare

• undersökningar i anslutning till lagen om smittsamma sjukdomar

som arbetsgivaren förutsätter

• undersökningar som lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter och som beror på att arbetstagaren förflyttas till andra uppgifter inom företaget.

Arbetsgivaren betalar arbetstagaren för dessa undersökningar och efterkon­ troller, nödvändiga resekostnader samt dagtraktamente ifall undersökning­ arna sker på annan ort.

e. Frånvaro av annan orsak

Av kommunen ordnad screening (statsrådets förordning om screening 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall det inte är möjligt att gå på undersökningen utom arbetstid.

§ 19 Barnafödsel

Familjeledigt

1. Särskild moderskaps­, moderskaps­, faderskaps­, adoptions­ samt för­ äldra­ och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och enligt sjuk­ försäkringslagen.

2. Till arbetstagare som blir på moderskaps­ eller adoptionsledighet betalas

a. skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen i enlighet med sjukförsäkrings lagen för 3 månader eller

b. lön för 3 månader, varvid arbetsgivaren ansöker om moderskapspen­ ningen enligt sjukförsäkringslagen.

Förutsättningen för att lön betalas är:

• anställningen har varat minst 9 månader innan ledigheten börjar och

• arbetstagaren återvänder till arbetet efter familjeledigheten.

Förutsättningen för att skillnaden betalas är att arbetstagare ger en utredning över moderskapspenningen.

Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar FPA begärt och moder­ skapspenning därför inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med motsvarande belopp.

Till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar betalas skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller lön för 3 månader på basis av den genomsnittliga veckoarbetstiden under de 9 må­ nader som föregår ledigheten. När den genomsnittliga veckoarbetstiden blir mindre än den man avtalat om i arbetsavtalet betalas skillnaden i enlighet med den avtalade veckoarbetstiden.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för en ny moderskapsperiod om arbetstagaren inte har återvänt till arbetet efter den föregående familjele­ digheten.

Till en arbetstagare som tar ut faderskapsledighet betalas för de 6 första faderskapsledighetsdagarna skillnaden mellan lönen och faderskapspen­ ningen eller lön för motsvarande tidsperiod, varvid arbetsgivaren ansöker om faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen. I övrigt tillämpas det som man ovan har redogjort för.

Övriga familjeledigheter är utan lön.

Anmälningstider

3. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om sin moderskaps­, fader­ skaps­, föräldra­ och vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten börjar.

Om ledigheten är högst 12 vardagar, är anmälningstiden dock 1 månad.

Arbetstagaren borde i god tid ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur de båda föräldrarna tar ut ledigheterna.

Ändring av tidpunkten för ledigheten

4. Arbetstagaren kan av grundad anledning enligt arbetsavtalslagen ändra tidpunkten för moderskaps­, faderskaps­, föräldra­ eller vårdledigheten med iakttagande av 1 månads anmälningstid.

Arbetstagaren kan tidigarelägga moderskapsledigheten eller ändra tidpunk­ ten för faderskapsledigheten i samband med förlossningen om det behövs på grund av barnets födsel eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Arbetsgivaren ska informeras om ändringen så fort som möjligt.

När arbetstagaren avbryter föräldraledigheten eller vårdledigheten på grund av arbetsoförmåga är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjuktid för föräldra­ eller vårdledighet om vilken meddelats enligt arbetsavtalslagen.

Arbete under ledigheten

5. Föräldra­ och vårdledighet är avsedd för vård av barn.

Arbetstagaren kan arbeta under ledigheten förutsatt att vården av barnet inte förhindras eller störs.

6. SEMESTER

§ 20 Semester

1. Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och kollektivavtalet.

Semesterns längd

2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad när anställningen vid kvalifikationsårets (1.4 – 31.3) slut varat:

• under 1 år 2 vardagar

• minst 1 år 2,5 vardagar.

En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat:

• minst 14 dagar

• minst 35 timmar.

Semester intjänas antingen på basis av 14 dagars eller 35 timmars regeln.

Semester intjänas på basis av 35 timmars regeln när arbetstagaren enligt arbetsavtalet arbetar färre än 14 dagar i månaden.

Exempel 24

Tillsvidareavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upp­ hörde på grund av hävning under prövotiden efter 10 arbetsdagar (= 75 arbetstimmar). Enligt arbetsavtalet skulle han ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden såvida anställningen hade fortsatt. Semesterrätten räknas ut på basis av ”14 arbetsdagars”­intjäningsregeln.

Arbetstagaren intjänar inte semester, men kollektivavtalsenlig procen­ tuell semesterersättning betalas till honom.

Exempel 25

Visstidsarbetsavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphörde som avtalat efter 10 arbetsdagar (=75 arbetstimmar). Enligt arbetsavtalet skulle han inte ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar

i månaden under anställningsförhållandet. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars” ­intjäningsregeln.

Arbetstagaren intjänade under anställningsförhållandet 2 semester­ dagar och får semesterersättning för dem.

Exempel 26

En arbetstagare arbetar 8 timmar om dagen 3 dagar per vecka. En­ ligt arbetsavtalet har han inte möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars”

­intjäningsregeln.

Arbetstagaren intjänar semester för varje månad med minst 35 ar­ betstimmar.

Hur semester ges

3. Arbetsgivaren bestämmer enligt semesterlagen när semestern börjar.

Arbetsgivaren ska innan semestern slås fast ge arbetstagaren eller hans representant möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern.

Sommar­ och vintersemester borde inte följa omedelbart på varandra.

Helgdagar, påsklördagen, första maj, midsommaraftonen, självständighets­ dagen och julaftonen räknas inte som semesterdagar.

Semester och fridag

4. Arbetstagarens samtycke behövs för att semestern ska kunna börja på en fridag. En minst 6 dagar lång semester kan utan arbetstagarens samtycke börja en måndag som är hans fridag.

I en högst 3 dagar lång semester kan inte ingå en fridag utan arbetstagarens samtycke.

När en minst 6 dagar lång semester tar slut en vardag som inte är lördag har arbetstagaren den veckan utöver semesterdagarna ytterligare en fridag.

När en minst 6 dagar lång lagstadgad semester

• börjar på en måndag är den söndag som föregår semestern fridag

• slutar på en lördag är den söndag som följer på semestern fridag.

Betalning av semesterlön och semesterersättning

5. Semesterlön betalas innan semestern börjar om man inte på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kommer överens om att den betalas på företa­ gets normala lönebetalningsdag. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.

Semesterlön för en högst 6 dagar lång semester kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag.

När anställningen upphör betalas semesterersättningen enligt semesterlagen.

Beräkning av semesterlön

6. Divisorn för semesterlönen är 25.

Vid uträkningen av semesterlön för provision följer man semesterlagen.

Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under se­ mesterkvalifikationsåret och arbetstagaren har månadslön vid slutet av semesterkvalifikationsåret (31.3), beräknas semesterlönen enligt punkt 8–11 i den här paragrafen.

Beräkning av tillägg till semesterlön

7. Till semesterlönen och ­ersättningen läggs kollektivavtalsenliga tillägg av varierande storlek.

Sådana är bl.a. kvälls­, natt­ och lördagstillägg samt den förhöjning som betalas för ordinarie söndagsarbete när arbetstagaren i sitt arbetsavtal givit sitt medgivande till söndagsarbete eller när han arbetar alla dagar i veckan enligt sitt arbetsavtal.

Till semesterlönen och ­ersättningen läggs av de under kvalifikationsåret utbetalda tilläggen:

• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kvalifikationsåret

(31.3)

• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat

minst 1 år.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

8. Semesterlönen eller ­ersättningen för såväl timavlönade som arbetstagare med avvägd månadslön är av den intjänade lönen under kvalifikationsåret:

• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kvalifikationsåret

(31.3)

• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat

minst 1 år.

Exempel 27

En arbetstagare har varit anställd 8 månader vid kvalifikationsårets slut (31.3) och under 5 av dessa månader arbetat minst 35 timmar varje månad. Lönen för hela tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4 – 31.3 inklusive kvälls­ och lördagstillägg är 6 130 euro.

Arbetstagaren har intjänat semester 5 x 2 dagar dvs. 10 dagar. Han får 10% av 6130 euro dvs. 613 euro i semesterlön. Lönen för 1 semesterdag fås genom att semesterlönen divideras med semesterdagarna dvs. 613 euro : 10 = 61,30 euro.

I semesterpremie betalas 50 % av 613 euro dvs. 306,50 euro.

Exempel 28

En expedit har varit anställd över 1 år vid kvalifikationsårets slut (31.3). Han har varje månad arbetat minst 35 timmar.

Lönen för tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4 – 31.3 inklusive kvälls­ och lördagstillägg är 16 320 euro. Till lönen för tid i arbete läggs den kalkylerade lönen för frånvaro enligt punkt 9 nedan ifall arbetstagaren skulle ha haft sådan frånvaro under kvalifikationsåret.

I lönen för tid i arbete inräknas inte betalda semesterlöner eller semes­ terpremier.

Arbetstagaren har intjänat semester 12 x 2,5 dagar dvs. 30 dagar. Av den semestern ges 24 dagar semester under sommaren och 6 dagar under vintern.

Hans semesterlön är 12,5 % av 16 320 euro dvs. 2 040 euro.

Lönen för 1 semesterdag fås så att semesterlönen divideras med antalet semesterdagar dvs. 2 040 euro : 30 = 68 euro. Lönen för sommarse­ mestern är 24 x 68 euro = 1 632 euro. Lönen för vintersemestern är 6 x 68 euro = 408 euro. Semesterpremien är 50 % av lönen för såväl sommarsemestern som vintersemestern.

9. Lönen under kvalifikationsåret (1.4 – 31.3) består av:

• lön för tid i arbete med undantag för lön för nöd- och övertidsarbete

• lön för frånvarotid (enligt kollektivavtalets § 17 – 18) och

• kalkylerad lön.

10. Till betald lön läggs den kalkylerade lönen på följande sätt:

• för sjuktid sammanlagt för högst 75 arbetsdagar under kvalifikations­ året (i perioden om de 75 arbetsdagarna ingår sjukfrånvaro med lön)

Exempel 29

a) En arbetstagares anställning har fortgått 4 år och han arbetar 5 da­ gar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund av sjukdom varit frånvarande med lön, kortvariga enstaka fall, sammanlagt 40 arbetsda­ gar och dessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lön för 5 veckor, dvs. 25 arbetsdagar.

I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden betald lön 65 (40 + 25) arbetsdagar plus kalkylerad lön för 10 dagar dvs. lön för totalt 75 arbetsdagar.

b) En arbetstagares anställning har fortgått 11 år och han arbetar 5 da­ gar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund av sjukdom varit frånvarande med lön, kortvariga enstaka fall, sammanlagt 40 arbetsda­ gar och dessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lön för 8 veckor, dvs. 40 arbetsdagar.

I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden betald lön 75 (40 + 35) arbetsdagar.

• för sjuktid sammanlagt för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35­timmarsintjäningsregeln (i perioden om de 105 kalenderdagarna ingår sjukfrånvaro med lön)

• för tiden för moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet

• för permitteringstid, högst 30 arbetsdagar per permittering

• för permitteringstid sammanlagt för 42 kalenderdagar då semester

intjänas enligt 35­timmarsregeln

• för tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4:6 §)

• för frånvaro av tvingande familjeskäl (arbetsavtalslagen 4:7 §)

• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom eller

olycksfall för högst 75 arbetsdagar

• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom eller olycksfall för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35­timmarsregeln

• på grund av myndigheters order för att förhindra spridning av sjuk­ dom.

11. Den kalkylerade lönen bestäms enligt den timlön som betalas när frånvaron inleds och den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden, eller för personer med månadslön enligt månadslönen vid den tidpunkt då frånvaron börjar.

Om en arbetstagare med timlön inte har någon avtalad genomsnittlig ar­ betstid per vecka bestäms den kalkylerade lönen utifrån en genomsnittlig arbetstid per vecka under de 12 veckor som närmast föregått frånvaron.

12. Om en arbetstagare med färre än 37,5 timmar inte har semesterdagar, betalas semesterersättning senast i slutet av semesterperioden (30.9).

§ 21 Semesterpremie

Belopp

1. Semesterpremien är 50 % av den semesterlön som motsvarar enligt se­ mesterlagen intjänad semester.

Förutsättningar för betalning

2. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:

• inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och

• återvänder till arbetet genast efter semestern.

Semesterpremie betalas också om arbetstagaren:

• varit borta från arbetet med arbetsgivarens samtycke omedelbart

före eller efter semestern.

• är förhindrad att återvända till arbetet av skäl som nämns i semes­ terlagen 7 § 2 momentet.

När förutsättningarna inte uppfylls kan semesterpremien återindrivas.

Exempel 30

En arbetstagare som arbetar 37,5 timmar håller 24 dagar semester på sommaren och 6 dagar på vintern. Arbetstagarens grundmånadslön är 1 680 euro och han får månatliga tillägg 5 % dvs. 84 euro. Arbetstagaren har intjänat timtillägg 968 euro för kvalifikationsåret 1.4 – 31.3 (kvälls­ och lördagstillägg). Av dem läggs 12,5 % dvs. 121 euro till semesterlönen.

Semesterlönen på sommaren är:

(1 680 euroa + 84 euroa) x 24 + (24/30 x 121 euro) = 1 790,24 euro.

25

Semesterpremien för semester som tas ut på sommaren är 50 % av se­ mesterlönen för samma tid, dvs. 895,12 euro (hälften av 1 790,24 euro).

Semesterlönen på vintern är:

(1 680 euroa + 84 euroa) x 6 + ( 6/30 x 121 euro) = 447,56 euro.

25

Semesterpremien för semester som tas ut på vintern är 50 % av se­ mesterlönen för samma tid, dvs. 223,78 euro (häften av 447,56 euro).

Semesterpremien för sommar­ och vintersemester är sammanlagt 1 118,90 euro.

Vårdledighet

3. För semester som hålls under vårdledighet eller som avslutar vårdledig­ heten betalas semesterpremie då arbetstagaren har återgått i arbetet från vårdledigheten enligt förhandsmeddelandet eller enligt ändring i det.

Värnplikt

4. Semesterpremie betalas till den som gör sin värnplikt sedan han i behörig ordning återvänt till arbetet.

Semesterpremien är 50 % av den semesterlön eller semesterersättning som betalats före tjänstgöringen.

Anställningen upphör under semestern

5. Semesterpremie betalas när anställningen upphör under semestern eller på semesterns sista dag av ekonomiska eller produktionsorsaker.

Exempel 31

Arbetstagarens arbetsförhållande sades upp 30.5 av ekonomiska och produktionsorsaker så att det skulle upphöra 30.7. Arbetstagarens avtalade semestertidpunkt var 14.7 – 10.8.

Arbetstagaren får i semesterpremie 50 % av lönen för den avtalade semestern (14.7 – 10.8). Semesterpremie betalas inte för den semes­ terersättning som ska betalas i samband med slutlikviden.

Pensionering

6. Semesterpremien betalas för semesterlönen och ­ersättningen när arbets­ tagaren går i ålders­, invalid­ eller förtida ålderspension.

Betalningstid

7. Semesterpremien betalas när semestern börjar, om man inte på den en­ skilda arbetsplatsen (enligt § 23) kommer överens om att den betalas på en annan tidpunkt. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.

Hälften av semesterpremien för semester under sommaren kan betalas senast den lönebetalningsdag som föregår julen. Om anställningen upphör tidigare betalas semesterpremien med slutlikviden.

Exempel 32

Arbetstagarens semesterpremie är för semester under sommaren 895,12 euro. Den betalas ut när semestern börjar.

Alternativt kan hälften av semesterpremien dvs. 447,56 euro betalas när semestern börjar. Den andra hälften, 447,56, betalas senast i samband med lönebetalningen som föregår julen.

Ifall arbetstagarens anställning upphör t.ex. i oktober, betalas den andra delen av semesterpremien i samband med slutlikviden.

Semesterpremie för högst 6 dagar semester kan betalas på företagets nor­ mala lönebetalningsdag.

Byte av semesterpremie till ledig tid

8. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligt avtala om att semesterpre­ mien hålls som motsvarande avlönad ledighet.

Exempel 33

Arbetstagarens semesterpremie är 600 euro och timlönen 10 euro.

Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att hela semesterpre­ mien byts ut i ledig tid. Arbetstagaren får avlönad ledighet i 60 timmar.

Exempel 34

Arbetstagarens semesterpremie är 750 euro och timlönen 11,59 euro. Arbetstagarens arbetsavtalstimmar är 30 t/vecka. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren håller 2 veckors semes­ terpremieledigt.

Arbetstagaren tjänar in semester under ledigheten. Vid sjukdom tillämpas semesterlagens bestämmelser.

Arbetstagarens hela semesterpremieledighet vore 64,71 timmar. Från dem subtraheras arbetstimmarna under 2 veckor (60 t/2 veckor). De återstående timmarna (4,71 timmar) betalas i pengar. Arbetstagaren får ledigt med lön i 2 veckor (30 t/vecka) och dessutom en semester­ premie på 54,59 euro.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

9. Förutsättningen för att semesterpremie betalas är att arbetstagaren har intjänat semesterdagar.

7. RESOR

§ 22 Resekostnader

Resekostnader

1. Resekostnader ersätts alternativt:

• enligt statens resereglemente

• enligt skattestyrelsens beslut

• enligt företagets resereglemente.

Företagets resereglemente

2. I företagets resereglemente bestäms ersättningarna enligt statens rese­ reglemente och betalningsgrunderna (tidsgränserna) enligt skattestyrelsens beslut.

Dagtraktamente

3. När skattestyrelsens beslut eller företagets resereglemente följs betalas inte dagtraktamente:

• när en arbetstagare gör en arbetsresa i ett regionalt begränsat företag

som verkar i flera kommuner

• när arbetstagaren deltar i företagets eller handelsgrupperingens

interna utbildning och då arbetsgivaren betalar kostnaderna.

Måltidsersättning

4. Måltidsersättning betalas:

• när arbetsresan räcker minst 6 timmar och

• arbetstagaren inte har möjlighet att inta vanlig eller motsvarande

arbetsplatsmåltid eller äta hemma.

Måltidsersättning betalas inte:

• när arbetstagaren får fullt eller partiellt dagtraktamente eller

• arbetstagaren arbetar i en annan enhet av företaget på samma ort.

Måltidsersättningen bestäms enligt statens resereglemente.

8. LOKALA AVTAL

§ 23 Lokala avtal

1. Vid lokala avtal:

• är avtalsparterna arbetsgivaren och arbetstagaren, arbetstagarna eller förtroendemannen, såvida annat inte avtalats i kollektivavtals­ bestämmelsen

• avtal ska ingås skriftligt

• kan avtalet ingås tillsvidare eller för viss tid

• är uppsägningstiden för tillsvidareavtal 3 månader

• kan ett visstidsavtal som gällt över 9 månader sägas upp med iakt­ tagande av 3 månaders uppsägningstid

• följs kollektivavtalets bestämmelser när avtalet upphört.

2. När det avtalade arrangemanget är bundet till en viss period fortsätter det trots uppsägningen till periodens slut.

9. VISSA BESTÄMMELSER

§ 24 Vissa bestämmelser

Avtal som ska följas

1. Som en del av Handelns kollektivavtal tillämpas förtroendemanna­ och utbildningsavtalet. Dessutom följs följande gällande centralorganisationsavtal och ­rekommendation:

• Avtal om inkassering av medlemsavgifter 3.4.1989

• Avtal om utvecklande av arbetsplatsmåltider 12.2.1976

• Rekommendation rörande förebyggande och behandling av rus­ medelsproblem och vårdhänvisning på arbetsplatserna 12.1.2006

• Samarbetsavtal, Tillämpningsanvisningar för handelsbranschen

1.10.2007

• Allmänt avtal AAC – FFC 15.11.1990

Inkassering av medlemsavgifter

2. På arbetstagarens begäran inkasserar arbetsgivaren medlemsavgiften till Servicefacket PAM rf och redovisar den till förbundets bankkonto.

Vid inkasseringen tillämpas det gällande centralorganisationsavtalet.

Sammankomster på arbetsplatsen

3. Servicefacket PAMs föreningar, fackavdelningar, arbetsplatsklubbar eller motsvarande kan utom arbetstiden hålla möten som gäller arbetsplatsens arbetsförhållanden om:

• man har avtalat om mötet med arbetsgivaren, om möjligt 3 dagar i

förväg

• arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats

• mötesarrangören ansvarar för ordningen och snyggheten i mötes­ rummen.

Organisatören har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbundet.

Förtroendeman

4. Arbetsgivaren informerar nya arbetstagare om företagets förhandlings­ och förtroendemannasystem.

Arbetsgivaren och företagets förtroendeman avtalar om hur man i företaget informerar arbetstagarna om förtroendemannafrågor.

Förtroendemannaavtalets bestämmelser finns på sidorna 105 – 115 i detta kollektivavtal.

Medlem i PAMs representantskap och styrelse

5. För medlemmar i Servicefacket PAMs representantskap ordnas möjlighet att delta i representantskapets förbundsmöten och för styrelsemedlemmar möjlighet att delta i styrelsemöten.

Introduktion

6. Den person, som har i uppgift att introducera nya arbetstagare, elever på inlärning i arbete eller praktikanter eller övervaka fristående examina, ska vara utsedd på förhand och yrkesskicklig. Personen ska reserveras tillräckligt med tid för att handha uppdraget.

Grupplivförsäkring

7. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring.

Arbetsdräkt – expediter

8. Arbetsgivaren förser fast anställda expediter med en ändamålsenlig ar­ betsdräkt.

Arbetsgivaren sköter om arbetsdräkterna i hans ägo, ifall man inte lokalt avtalar annorlunda mot ersättning.

Arbetsdräkt – lagerarbetare

9. Arbetsgivaren förser fast anställda lagerarbetare med skydds­ eller ar­ betsdräkt och arbetshandskar.

Arbetsgivaren äger och sköter arbetsdräkterna.

Kassabrist

10. Arbetsgivaren och arbetstagaren reder ut vilka faktorer som hänför sig till uppkomsten av kassabrist innan eventuellt skadestånd uppbärs.

När oenighet råder i saken tillämpas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.

10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED

§ 25 Meningsskiljaktigheter

Lokala förhandlingar

1. Om meningsskiljaktigheter i anslutning till kollektivavtalet ska först för­ handlas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen.

När frågan förblir olöst gör man upp en promemoria om meningsskiljaktig­ heterna i 2 exemplar.

Förbundsförhandlingar

2. De lokala parterna kan lämna saken till förbundens avgörande.

Verkställande av förhandlingar

3. Lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inleds och förs utan dröjsmål.

Arbetsdomstolen

4. När meningsskiljaktigheterna blir olösta vid förbundsförhandlingarna kan saken lämnas till arbetsdomstolens avgörande.

§ 26 Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott

1. Alla arbetsstridsåtgärder som riktas mot avtalet är förbjudna.

2. Påföljderna för brott mot detta avtal bestäms enligt på undertecknings­ dagen gällande kollektivavtalslag.

11. GILTIGHETSTID

§ 27 Avtalets giltighetstid

1. Avtalet gäller till 31.1.2017.

2. Avtalet fortsätter efter 31.1.2017 ett år åt gången om ingendera parten säger upp det skriftligen senast en månad innan det löper ut.

3. I samband med uppsägning ska skriftligt specificerade ändringsförslag företes, annars är uppsägningen ogiltig.

4. Om inget samförstånd nås senast den 15 juni 2015 i förhandlingarna mel­ lan arbetsmarknadens centralorganisationer i fråga om förhöjningarna under sysselsättnings­ och tillväxtavtalets andra avtalsperiod, har båda parterna möjlighet att säga upp detta avtal med fyra månaders uppsägningstid så att det upphör den 29 februari 2016.

PROTOKOLL

ARBETSTAGARE PÅ SERVICE- OCH TRAFIKSTATIONER

§ 1 Omfattning

1. Protokollet gäller alla arbetstagare på service­ och trafikstationer.

2. På arbetstagaren tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med nedan nämnda undantag.

§ 2 Söndagsarbete

Söndagsarbete bestäms enligt 33 § i arbetstidslagen.

För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självstän­ dighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.

När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlö­ nen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 38 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids­ och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 19).

§ 3 Löner

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år.

Biltvättare och städare på service­ och trafikstation är genast 1 årets arbets­ tagare.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i den lägsta lönegruppen för respektive yrke.

Lönegrupper

2. Lönegrupperna är:

Kollektivavtalsbeteckning

Lönegrupp

Arbetstagare på service­ och trafikstation I Arbetstagare på service­ och trafikstation II Servicemontör I

Servicemontör II Servicemontör III

A B1 B2 C1 C2

Lönegruppen bestäms av det arbete arbetstagaren utför under huvuddelen av arbetstiden.

Arbetstagare på service­ och trafikstation placeras i lönegrupp B1 då han arbetar på en sådan service­ och trafikstation som har:

• en dagligvaruhandel med minst 2 000 artiklar eller

• ett sådant kafé/en sådan restaurang, där man i eget kök tillreder

lunch­ eller motsvarande matportioner.

I annat fall placeras arbetstagaren i lönegrupp A, ifall man inte på honom tillämpar bestämmelserna för restaurangarbetstagare.

När arbetstagaren i huvudsak utför biträdande uppgifter betalas lön enligt lönegrupp A.

Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation

3. Med restaurangarbetstagare på service­ och trafikstation avses en arbets­ tagare vars uppgifter i huvudsak hänför sig till arbetsuppgifterna på en res­ taurang med A­ eller B­rättigheter i anslutning till service­ och trafikstationen.

Om servicestationen har utskänkning av alkoholdrycker på högst 4,7 volym­ procent, hör arbetstagaren till lönegrupp B1.

Vikarie för ansvarig föreståndare

4. Till restaurangarbetstagare på service­ och trafikstation som är utsedd av arbetsgivaren och arbetar som vikarie för den ansvariga föreståndaren på utskänkningsrestaurangen betalas för dessa timmar timlön enligt lönebilagan.

Då arbetstagarens individuella lön redan är minst ovan nämnda timlön ändras hans lön inte.

Med utskänkningsrestaurang avses restaurang med A­ och B­rättigheter.

Restaurangchef på service- och trafikstation

5. Lönen till restaurangchefer samt till ansvarig föreståndare som förutsätts i alkohollagen och som utsetts av arbetsgivaren bestäms enligt lönen för ansvarig föreståndare i lönebilagan.

Svårighetsnivåerna för servicemontörer

6. Svårighetsnivåerna för servicemontörer är på basis av de huvudsakliga arbetsuppgifterna:

Servicemontör I: Smörjning, oljebyte och underredsbehandling, reparation av avgasrör och däck samt service av karosseriet.

Servicemontör I hör till lönegrupp B2.

Servicemontör II: Utförande av kilometer­ och märkesservice, broms­, kopplings­ och styranordningsarbeten samt s.k. testningar och justeringar till följd av dem.

Servicemontör II hör till lönegrupp C1.

Servicemontör III: Krävande installationsarbeten, t.ex. reparation av motor och transmissionsanläggningar samt reparation av dieselutrustning.

Servicemontör III hör till lönegrupp C2.

§ 4 Tillägg

1. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med färre än 2000 artiklar eller som inte har dagligvaruhandel

• För arbete utfört klockan 18.00 – 24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helg­ dagar, på första maj och på självständighetsdagen.

• För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebi­ lagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helger, på första maj och på självständighetsdagen.

2. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med minst 2000 artiklar och vars dagligvaruhandel är högst 400 m2

• För arbete utfört klockan 18.00 – 24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helg­ dagar, på första maj och på självständighetsdagen.

• För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebila­ gan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helger, på första maj och på självständighetsdagen.

3. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel över 400 m2

• För arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt kollektivavta­ lets § 12.

• För annat än arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt

punkt 1.

Språktillägg

4. Språktillägg betalas när arbetstagaren nästan dagligen behöver fler än 1 språk i normal kundbetjäning.

Språktillägget är 5 % av tabellönen.

Utryckningspenning

5. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.

Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.

§ 5 Arbetsdräkt

1. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med arbetsdräkt.

2. Arbetsgivaren sköter om arbetsdräkterna i hans ägo.

3. Arbetsgivaren förser servicemontör, biltvättare och underredsbehandlare med skyddskläder och skyddsskor.

PROVISIONSAVLÖNADE EXPEDITER

§ 1 Individuell provisionslön

I fråga om provisionslön iakttas följande:

• Provision betalas till fullt belopp trots att fel framkommit i produkten efter köpet om felet har uppstått vid framställning eller transport av produkten och man inte varit medveten om det vid köpet.

• Expediten har rätt till provision som förfaller till betalning efter att arbetsförhållandet upphört enligt samma principer som när anställ­ ningen fortgår.

• Vid förflyttning av expedit till arbete som avsevärt avviker från arbets­ avtalet utreds verkan av förflyttningen på intjäningen av provision.

§ 2 Genomsnittlig daglön

1. Den genomsnittliga daglönen för provisionens del räknas ut 2 gånger per kalenderår på basis av de 12 föregående kalendermånadernas (beräknings­ tid) lön.

Beräkningstiden för betald provision och provision som har förfallit till betal­ ning för ordinarie arbetstid divideras med det verkliga antalet arbetsdagar under beräkningstiden.

Timlönen räknas ut genom att daglönen divideras med det genomsnittliga antalet timmar per arbetsdag.

2. Förbunden rekommenderar som beräkningstider 1.4–31.3 och 1.10–30.9.

3. När anställningsförhållandet börjar under pågående kalenderår används som beräkningsgrund den genomsnittliga lönen under de kalendermånader anställningen varat.

I övrigt tillämpas punkt 1.

PARTIFÖRSÄLJARE OCH INKÖPARE

§ 1 Omfattning

1. Protokollet berör partiförsäljare inom partihandeln och dem som arbetar med kundrådgivning i anslutning till försäljningsarbete.

2. Protokollet gäller inte partiförsäljare som får en del eller hela lönen som provision.

§ 2 Svårighetsnivåerna

1. Vid placering i svårighetsnivåerna beaktas bl.a. följande svårighetskriterier:

• den aktivitet och självständighet som uppgiften förutsätter

• ansvar och omfattningen av självständigt beslutsfattande

• den specialkunskap uppgiften förutsätter

• behärskande av företagsekonomiska faktorer

• planeringsuppgifter

• värvning av nya kunder

• ledar- och chefsuppgifter.

2. Partiförsäljarnas svårighetsnivåer är:

Partiförsäljare I

Sedvanligt försäljningsarbete som kännetecknas av:

• försäljning och utbud enligt anvisningar

• mottagning av beställningar

• försäljningsresor enligt anvisningar

• kompletteringsbeställningar

• inköpsarbete på motsvarande nivå enligt anvisningar.

Partiförsäljare I hör till lönegrupp D.

Partiförsäljare II

Krävande försäljningsarbete som kännetecknas av:

• ansvar för utbud och försäljning av produktgruppens alla artiklar

• deltagande även i inköpsverksamheten

• kundledning och -rådgivning

• försäljningsfrämjande

• försäljningsresor enligt anvisningar

• inköpsarbete på motsvarande nivå.

Partiförsäljare III

Synnerligen krävande försäljningsarbete som kännetecknas av:

• självständiga uppgifter, t.ex. i fråga om årsavtal, kunder och erbjudanden

• självständig planering, verkställande och uppföljning av krävande mark­ nadsföringsuppgifter,

• inköpsarbete på motsvarande nivå.

Tabellönerna för partiförsäljare II och III finns i lönebilagan.

§ 3 Övriga bestämmelser

I övrigt följs kollektivavtalet och dess bestämmelser om arbetsvillkor för kontorsanställda.

KIOSKEXPEDITER

§ 1 Omfattning

1. Protokollet berör kioskexpediter i fasta eller därmed jämförbara kiosker.

Med kiosk eller därmed jämförbar affär avses en affär som bedrivs i en af­ färslägenhet, där den ordinarie försäljningsytan som används för kioskens affärsverksamhet är högst 100 kvadratmeter.

2. Protokollet berör inte arbetstagare i s.k. gatukök.

3. På kioskexpediter som omfattas av protokollet tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.

§ 2 Löner

1. Kioskexpediten hör till lönegrupp B1.

§ 3 Kvälls- och nattillägg

Kvällstillägg

1. För arbete klockan 18.00 – 23.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan.

Nattillägg

2. För arbete klockan 23.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan.

Kvälls- och nattillägg på söndagar

3. Enkla kvälls­ och nattillägg betalas för arbete på söndagar, kyrkliga helgda­ gar, självständighetsdagen eller första maj.

§ 4 Arbetstiden

Man kommer i arbetsavtalet överens om antalet arbetsdagar per vecka.

§ 5 Söndagsarbete

Söndagsarbete bestäms enligt 33 § i arbetstidslagen.

För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självstän­ dighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.

När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlö­ nen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 38 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids­ och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 19).

DEKORATÖRER

§ 1 Omfattning

1. Protokollet gäller dekoratörer och dekoratörspraktikanter.

2. På dekoratörer och dekoratörspraktikanter tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med nedan nämnda undantag.

§ 2 Arbetslöner

Tjänstgöringstid

1. I tjänstgöringstiden inräknas arbetad tid inom yrke som avses i detta protokoll.

Tjänstgöringstid avser arbetad tid i svårighetsnivån i fråga.

2. Flyttning från en svårighetsnivå till en annan bestäms enligt § 11 punkt 7 i kollektivavtalet.

Svårighetsnivåer

3. Svårighetsnivåerna är Dekoratör I och Dekoratör II.

Dekoratören hör till Dekoratör I , såvida inte arbetsuppgifterna förutsätter att han hör till Dekoratör II.

Till Dekoratör II hör en dekoratör som självständigt enligt grundanvisning planerar och dekorerar skyltfönster, försäljningspunkter eller shoppar eller sköter tidningsannonser.

Särskilt krävande dekoration

4. När en dekoratör gör särskilt krävande dekoreringsarbete betalas till honom lön minst enligt Dekoratör II förhöjd med 20 %.

Särskilt krävande dekorering är t.ex.:

• planering av reklamserier

• reklammässiga inredningslösningar i krävande affärer och varuhus

• planering av mäss- eller utställningsavdelningar

• showteknikarrangemang för uppvisningar.

Uppgiftsbundet tillägg

5. Tillägget bestäms enligt § 11 punkt 5 i kollektivavtalet.

Tillägget kan betalas även till en dekoratör som:

• har utnämnts till arbetsgruppens äldste

• återkommande arbetar under smutsiga, tunga eller annars speciella

förhållanden.

Språktillägg

6. Språktillägg betalas till dekoratör som nästan dagligen behöver fler än 1 språk i skrift i sina arbetsuppgifter.

I övrigt följs bestämmelserna i § 11 punkt 9 i kollektivavtalet.

§ 3 Arbetsdräkt

1. Arbetsgivaren förser en fast anställd dekoratör med en ändamålsenlig arbetsdräkt.

2. Arbetsgivaren äger och sköter arbetsdräkten.

MONTÖRER OCH SERVICEMÄN

§ 1 Omfattning

1. Protokollet omfattar montörer och servicemän.

2. Protokollet gäller inte servicemontörer som arbetar på service­ och tra­ fikstationer eller fastighetsskötare.

3. På montörer och servicemän tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.

4. Bestämmelserna i § 7 i kollektivavtalet tillämpas som man kommit överens om för expediternas och lagerarbetarnas del.

5. Bestämmelserna i kollektivavtalets 4 kapitel tillämpas inte med undantag för den som gäller lön för del av månad.

§ 2 Riktgivande lönebelopp och minimilön

1. De riktgivande lönebeloppen innefattar månadslönen inklusive eventuella bonus, tillägg och naturaförmåner.

Svårighetsnivå

1.

2.

3.

Riktgivande lönebelopp

1 750–2 050 euro

1 900–2 350 euro

2 150–2 600 euro

De riktgivande lönebeloppen är inte bindande minimilöner.

Svårighetsnivåer

2. Svårighetsnivåerna är: Nivå 1

• huvudsakligen rutinmässiga installations-, (hop)monterings- och

kabelarbeten

• lättare service och reparationer av anläggningar och maskiner

• återkommande service, rengörings-, testnings- och justeringsarbe­ ten.

Nivå 2

• mer än rutinmässigt krävande, självständigt utförda installations- och

monteringsuppgifter

• krävande installations- och monteringsuppgifter under ledning

• självständiga service- och reparationsarbeten på anläggningar och

maskiner.

Nivå 3

• självständiga krävande installations- och monteringsarbeten

• självständiga krävande kundtjänst-, ibruktagande- och underhålls­ arbeten på anläggningar, maskiner och system.

Inom varje svårighetsnivå borde arbetsprestation, yrkesskicklighet och per­ sonliga egenskaper påverka lönen t.ex.:

• beträffande arbetsprestationen

mängd, snabbhet, kvalitet och resultat

• beträffande yrkesskickligheten

genom utbildning och erfarenhet förvärvade färdigheter och kunska­ per i förhållande till de färdigheter och kunskaper arbetet kräver, yrkeskunskapens användbarhet och mångsidighet,

utvecklande och upprätthållande av xxxxxxxxxxxxxxxxxx

• beträffande personliga egenskaper

tillförlitlighet, punktlighet och initiativ och språkkunskap som hänför sig till arbetsuppgifterna.

Minimilön

3. Minimilöner till montörer och servicemän finns i lönebilagan.

§ 3 Resekostnader

1. Kilometerersättningar eller motsvarande ersättningar betalas inte för resa mellan den plats där ett arbete ska utföras och bostaden ifall resan inte är av­ sevärt längre än resan mellan personens egentliga arbetsplats och bostaden.

2. Utöver vad som bestämts om måltidsersättning i kollektivavtalet, betalas måltidsersättning inte till en person som har rätt till måltidskupong antingen som naturaförmån eller så att han betalar beskattningsvärdet för den.

3. Annars följs bestämmelserna i § 22 i kollektivavtalet.

§ 4 Semesterpremie

1. Genom lokalt avtal kan semesterpremien bytas ut mot motsvarande ledig tid.

2. Annars följs bestämmelserna i § 21 i kollektivavtalet med undantag för punkt 8.

NATTARBETE

§ 1 Omfattning

Protokollet gäller nattarbete som utförs inom tillämpningsområdet för Han­ delns kollektivavtal.

§ 2 Nattarbete

1. Utöver vad som nämns i 26 § i arbetstidslagen kan arbetstagaren arbeta klockan 23.00 – 06.00:

• i kiosker

• i affärer (i dagligvaruhandel högst 400 m2 eller öppethållning med

undantagslov)

• på service- och trafikstation

• med städning.

2. Utöver det ovan nämnda kan arbetstagaren om han samtycker arbeta klockan 23.00 – 06.00:

• för att göra inventering eller bokslut på grund av lagstiftning, myn­ dighets beslut eller överlåtelse av rörelse

• för att reda ut misstänkt oegentlighet i affären

• på affärens PR-tillställning

• som är nödvändigt till följd av grundande eller sanering av affär

• som är nödvändigt för snabb vidareleverans av varor som kommit

till lagret

• för att fylla i butikshyllor.

HOT OM VÅLD

§ 1 Bedömning

Arbetsgivarens bedömning av risker enligt arbetarskyddslagen ska i fråga om servicearbetsuppgifter också omfatta bedömning av hot om våld som riktas mot arbetsplatsen och bedömningen ska uppdateras minst 1 gång per kalenderår.

I bedömningen beaktas bl.a.:

• ensamarbete, särskilt under kvälls- och nattetid

• fall av våldsbrott som har riktats mot arbetsplatsen och som skett i

närheten av arbetsplatsen

• hantering av pengar och värdefull egendom.

Utgående från riskbedömningen ska arbetsgivaren ordna arbetet och arbets­ omgivningen så att man kan förhindra eller minska hotet om våld.

§ 2 Förhindrande och uppföljning

1. När arbetsavtalet ingås ska man informera arbetstagaren om eventuellt ensamarbete som ingår i arbetsuppgiften och dess risker i fråga om säker­ heten i arbetet.

2. Hot om våld ska avvärjas bl.a. så att man:

• utarbetar anvisningar om hur man ska förfara vid fall av våld

• ger arbetstagaren tillräcklig information om eller utbildning i de

använda säkerhets­ och larmsystemen

• planerar arbetsplatsernas konstruktioner så att de är säkra

• beaktar omfattningen av arbetskraften och arbetsskifts- och arbets­ tidsplaneringen vid bedömningen av de konstaterade hotena om våld

• säkerställer kontakten till polis eller bevakningsbolag, t.ex. per telefon.

3. Arbetsgivaren reder ut de möjligheter och arrangemang som hänför sig till uppföljningen.

§ 3 Ensamarbete

Med ensamarbete avses kundbetjäning:

• som en expedit utför ensam i affär, kiosk, i en affärs- eller varuhusvå­ ning eller på service­ och trafikstation och

• där verksamheten är organiserad så, att vanligen 1 arbetstagare

ensam åt gången arbetar under öppettiderna.

Arbetet och arbetsmiljön ska arrangeras så att man kan förhindra hot om våld eller minska det också vid ensamarbete.

Då arbetsgivaren ger mat­ och kaffepauser ska han se till att arbetstagaren också kan hålla dem i praktiken.

ARBETSTIDSFÖRKORTNING

§ 1 Tillämpningsområde

1. Förkortningen av årsarbetstiden med 116 timmar gäller arbetstidsformer där den ordinarie veckoarbetstiden är 40 timmar i snitt.

2. Förkortningen minskas av följande på lokalt avtal eller praxis baserade

• årligen regelbundet återkommande lediga dagar

• xxxxxxxxx som grundar sig på över 2,5 dagars intjäning per kvalifi­ kationsmånad.

§ 2 Förkortningsmodeller

Arbetstidsförkortning kan verkställas per kalenderår så att:

• den genomsnittliga veckoarbetstiden enligt § 6 i kollektivavtalet

förkortas till 37,5 timmar

• förkortning ges som fridagar

• eller genom att lokalt avtala om att förkorta på annat sätt.

§ 3 Förkortning som fridagar

Intjäning

1. Arbetstagaren intjänar ytterligare fridagar per kalenderår på följande sätt:

Anställningsförhållandets längd Antalet fridagar

2–4 månader

5–7 månader

8–10 månader

11–12 månader

3 dagar

7 dagar

11 dagar

14 dagar

I månaderna ovan inräknas månader med minst 14 arbetsdagar.

Som dagar likställda med arbetsdagar räknas:

• dagar enligt 7 § i semesterlagen med undantag för dagarna enligt 7

§ 2 momentet punkterna 1, 7 och 8 i lagen i fråga

• dagar enligt § 17 i kollektivavtalet med undantag för de dagar ar­ betstagaren vårdar ett allvarligt sjukt barn.

Givande av fridagar

2. Xxxxxxxx ges senast före utgången av april året som följer på intjäningsåret.

Fridagar ges:

• separat eller så att de sammanslås till en eller flera sammanhäng­ ande ledigheter

• genom att sammanslås med fridag enligt kollektivavtalet.

Om fridagar meddelas enligt § 6 punkt 5 i kollektivavtalet.

Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka

3. När den genomsnittliga arbetstiden är längre än 37,5 timmar minskas antalet dagar med 1 och antalet arbetstimmar med 8.

Frånvaro och semester

4. Xxxxxxxx ger inte upphov till ändringar av i arbetsskiftsförteckningen upptagna förkortningsdagar.

Semester intjänas under förkortningsdagarna.

När anställning upphör

5. När anställningen upphör:

• ersätts de outtagna förkortningsdagarna med grundlön

• avdras lön som motsvarar för många givna förkortningsdagar som löneförskott i slutlikviden utan kvittningsbegränsningen i 2:17 § i arbetsavtalslagen.

§ 4 Förkortning genom lokalt avtal

Vid lokalt avtal:

• avtal ska ingås skriftligt

• om en förtroendeman valts för arbetsplatsen, avtalar man om saken

med honom

• avtalet kan gälla hela företaget, ett verksamhetsställe i företaget, en

avdelning eller någon annan enhet

• avtalet gäller 1 kalenderår, såvida annat inte avtalas.

INDIVIDUELLA ARBETSTIDER

A. 36 timmar 15 minuters veckoarbetstid

1. På de enskilda arbetsplatserna kan man avtala om att den ordinarie ar­ betstiden (enligt § 23) kan arrangeras på följande sätt för expediter och lagerarbetstagare:

Arbetstid

2. Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema, i vilket vecko­ arbetstiden jämnas ut till högst 36,25 timmar dvs. 36 timmar 15 minuter.

I arbetstiden har beaktats arbetstidsförkortningarna under söckenhelgsveck­ orna enligt § 7 i kollektivavtalet.

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 9 timmar i dygnet eller 48 tim­ mar i veckan.

3. För arbete som överstiger genomsnittsarbetstiden på 36,25 timmar i veckan betalas lön förhöjd med 50 %.

Till övriga delar tillämpas kollektivavtalsbestämmelserna om förhöjd lön.

4. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

Fridagar

5. En heltidsanställd får dessutom under perioderna 1.1 – 30.6 och 1.7 – 31.12 utöver de övriga fridagarna 4 fridagar dvs. allt som allt 8 lediga dagar om året.

De givna fridagarna förkortar inte arbetstiden under utjämningsperioden.

Fridagarna ges avvägda till den tid arbetstagaren varit frånvarande utan lön eller då arbetsavtalet varit i kraft bara en del av halvåret.

Man strävar efter att ge fridagarna i samband med semestern eller annan ledighet i den mån arbetsarrangemangen gör det möjligt.

Frånvaro ändrar inte den på förhand uppgjorda fridagsplanen.

Arbetstagare som arbetar färre än 36,25 timmar

6. En arbetstagare som arbetar färre än 36,25 timmar ersätts söckenhelgerna genom att i tillägg till de utförda arbetstimmarna betalas 2 dagars lön per kvartal, dvs. sammanlagt lön för 8 dagar om året.

Daglönen definieras enligt kollektivavtalet § 7 punkt 7.

Lönen betalas närmaste lönebetalningsdag efter respektive kvartal.

Ersättningen betalas i relation till den tid arbetstagaren varit frånvarande utan lön eller då arbetsavtalet varit i kraft bara en del av kvartalet.

Övriga bestämmelser

Exempel 35

4 veckors utjämningsschema

– i genomsnitt 36,25 timmar/vecka

– under denna period ges 1 av årets 8 extra lediga dagar

Arbetstiden 145 timmar : 4 = 36,25 timmar/vecka, 9 fridagar under perioden.

7. I övrigt följs kollektivavtalsbestämmelserna.

Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö	Totalt
vecka 1 9	6	9	8	9	7	­ 48 t
vecka 2 9	7	­	­	9	5	­ 30 t
vecka 3 ­	6	6	7	8	8	­ 35 t
vecka 4 ­	7	8	8	9	­	­ 32 t
						tot. 145 timmar

B. Arbetstidsbank

1. På de enskilda arbetsplatserna kan man (enligt § 23) avtala om att utförda arbetstimmar överförs till arbetstidsbanken på nedan beskrivna sätt.

Timmar som kan överföras

2. Enligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan man till arbets­ tidsbanken överföra:

• mertids- och övertidstimmar

• förhöjningstimmar av söndagsarbete

• arbetstimmar som utförts på kollektivavtalsenlig fridag

• arbetstimmar som utförts på söckenhelgförkortningsdag

• arbetstimmar som utförts på fridag enligt arbetstidslagen

• arbetstimmar som utförts på s.k. Pekkanendagar

• plussaldotimmar av flexibel arbetstid på arbetstagarens begäran.

3. Arbetstimmar som utförs på arbetsgivarens initiativ och som ersätts med förhöjd lön överförs till arbetstidsbanken förhöjda på motsvarande sätt.

Arbetstimmar som utförs på arbetstagarens initiativ överförs oförhöjda till arbetstidsbanken.

4. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om det antal timmar som överförs.

En heltidsanställd arbetstagare får ha högst 75 timmar i arbetstidsbanken och en deltidsanställd högst 2 gånger den veckoarbetstid som avtalats i arbetsavtalet.

Hur ledighet tas ut

5. Arbetsgivaren och arbetstagaren strävar efter att avtala om när den lediga tid som samlats i arbetstidsbanken ges. I annat fall bestämmer arbetsgivaren när ledigheten ges.

Arbetstagaren ska i god tid informeras om när ledigheten ges, dock minst 2 veckor på förhand.

6. Ledigheten ges som hela fridagar om man inte avtalar annorlunda. Man försöker ge ledigheten i samband med andra fridagar eller semestern.

Ledigheten ska hållas senast inom det kalenderår som följer på intjäningsåret, om man inte avtalar annorlunda på grund av godkänd frånvaro.

7. Då arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp avtalet om arbetstidsbanken ges ledighet för de till arbetstidsbanken överförda arbetstimmarna i enlighet med denna paragraf.

Arbetsoförmåga och ledighet

8. Då arbetstagaren är arbetsoförmögen innan ledigheten börjar eller när arbetsoförmågan börjar under ledigheten, tillämpas bestämmelserna i se­ mesterlagen.

På fridagarna intjänas semester.

Bokföring

9. Arbetstidsbanken ska bokföra:

• när arbetet är utfört

• på vems initiativ

• hur många timmar har utförts och hur många har överförts till banken

• när ledigheten hålls och hur många timmar tas ut från banken.

När anställningen upphör

10. När anställningen upphör ersätts ledighet som inte tagits ut med grundlön.

ERBJUDANDE AV MERTIDSARBETE

I anslutning till skyldigheten att erbjuda mertidsarbete enligt 2:5 § i arbets­ avtalslagen strävar förbunden efter att erbjuda företagets fast anställda mertidsarbete samt att undvika meningsskiljaktigheter och rättegångar. Förbunden rekommenderar att man reder ut och löser tvister i ett tidigt skede på arbetsplatserna.

För att uppnå detta mål kan man genom avtal på de enskilda arbetsplatserna (enligt § 23) ta i bruk följande modeller:

1. Individuell arbetstidsgranskning

2. Arbetstidsgranskning i företaget

3. Personalbank eller annat arrangemang i företaget i fråga om erbju­ dande av mertidsarbete

1. Individuell arbetstidsgranskning

1. Arbetsgivaren och arbetstagaren granskar årligen hur den i arbetsavtalet avtalade genomsnittliga minimiarbetstiden förverkligats.

2. När veckoarbetstiden utan grundad orsak är längre än den i arbetsavtalet avtalade, justeras arbetstiden genast efter granskningen så att den motsvarar den faktiska veckoarbetstiden.

3. Om det finns en förtroendeman i företaget, avtalar man med honom om ibruktagandet av individuell arbetstidsgranskning och uppföljning.

2. Arbetstidsgranskning i företaget

Arbetsgivaren och förtroendemannen tar årligen upp följande frågor:

1. Hela personalens struktur och antalet anställda i företaget samt en bedömning av hur de kommer att utvecklas.

2. Strukturen för den personal som arbetar färre än 37,5 timmar och antalet utförda arbetstimmar samt hur de utvecklas och en bedöm­ ning av hur de kommer att utvecklas.

3. De principer som tillämpas vid planeringen av arbetstiden och er­ bjudandet av mertidsarbete samt deras funktionsduglighet.

Syftet med granskningen är att främja att arbetsavtalen i allmänhet motsvarar det faktiska behovet av att låta utföra arbetet och när den ordinarie arbetsti­ den ordnas utnyttjar man möjligheterna som finns i Handelns kollektivavtal.

3. Personalbank eller annat arrangemang i företaget i fråga om erbjudande av mertidsarbete

Personalbank

1. Målet med personalbanken är att effektivare använda företagets egen personal för tillfälligt mertidsarbete.

2. På personalbanken tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet, om inte annat föranleds av detta avtal.

Erbjudande av mertidsarbete

3. Med avtalet om personalbank avtalas om hur skyldigheten att erbjuda tillfälligt mertidsarbete ordnas i företaget.

4. Det sammanlagda antalet mertidstimmar som planerats i arbetstidsför­ teckningen och det via personalbanken erhållna mertidsarbetet är högst 10 timmar i dygnet och 37,5 timmar i veckan eller då man använder sig av utjämningsschema för arbetstiden i snitt högst 37,5 timmar i veckan.

5. Arbetsgivaren frågar av var och en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar i vilka driftsplatser han är redo att, när han så önskar, ta emot erbjudna mertidstimmar.

Arbetstagaren har rätt att när som helst ta del av eller lämna sig utanför ett visst driftsställes meddelande om mertidsarbete.

6. De mertidstimmar en enskild driftsplats erbjuder, bjuds till de arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar vilka har meddelat att de önskar utföra mertidsarbete på driftsplatsen i fråga.

När en arbetstagare fått erbjudande om mertidsarbete meddelar han på överenskommet sätt att han är redo att utföra det erbjudna arbetet.

När arbetstagaren svarar på erbjudandet om mertidsarbete förbinder han sig att meddela om arbetstagarens på förhand planerade arbetstimmar och de erbjudna mertidstimmarna sammanlagt överskrider 10 timmar per dag eller 37,5 timmar per vecka.

7. Då man ger mertidsarbete strävar man efter jämlikhet, med särskilt beak­ tande av arbetstagarens yrkeskunskap, kompetens, erfarenhet och lämplighet för uppgiften.

Mertidsarbete erbjuds enligt möjlighet först till de arbetstagare som på det egna driftsstället behöver mertidsarbete, därefter till andra arbetstagare i företaget och sist till företagets utomstående arbetstagare.

Att rikta mertidsarbete till arbetstagarna vid det egna företaget säkerstäl­ ler bäst yrkeskunnig och kompetent personal för arbetsgivaren. Samtidigt skickar det en signal till personalen om att man värdersätter deras arbete och yrkeskunskap och vidare främjas arbetstagarnas motivation och enga­ gemang för sitt arbete.

8. Ifall arbetstagarens totala antal arbetstimmar under utjämningsperioden håller på att överstiga i snitt 37,5 veckoarbetstimmar har arbetsgivaren rätt att avlägsna arbetstagaren från den grupp som får meddelande om mertids­ arbete tills en ny utjämningsperiod börjar.

Avtal

9. Avtal om ibruktagande och verkställande av personalbank ingås på de enskilda arbetsplatserna enligt kollektivavtalets § 23.

Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

10. I avtalet om personalbank ska man avtala åtminstone om följande saker:

• Hur arbetstagaren meddelar om sin vilja att höra till den grupp som på en viss driftsplats erbjuds mertidsarbete och hur han kan lämna gruppen.

• Hur arbetsgivaren meddelar om mertidsarbete och vilka uppgifter

som ska lämnas om mertidsarbetet.

• Hur arbetstagaren meddelar att han är villig att ta emot erbjudna

mertidstimmar.

• Inom vilken tid arbetstagaren meddelar sin vilja att ta emot erbjudna

mertidstimmar i olika situationer.

• Hur arbetsgivaren meddelar till vem de erbjudna timmarna ges.

11. Den förtroendeman som har avtalat om personalbanken har rätt att på begäran få uppgifter:

• om hur många arbetstagare anmält sig till personalbanken

• hur mertidstimmarna fördelas mellan dem som anmält sig till per­ sonalbanken och utomstående arbetstagare i företaget.