Tvåårsavtal ger 3,5 procent
■ aktuellt
Tvåårsavtal ger 3,5 procent
På valborgsmässoafton un- dertecknades ett avtal som ger läkarna 3,5 procents lö- neutfall på två år och innebär att lägstalön för AT-läkare slopas.
Avtalet mellan Läkarförbun- det och motparten Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Pacta är i nivå med
lägstalönen för AT-läkare och vikarie- rande icke le -
gitimerade läkare tas bort från den 1 april 2011 och ersätts med indivi- duell löne-
Xxxxx Xxxxxxx
nad, berättar Xxxxx Xxxx -
man. Det kommer att innebä - ra att det måste finnas en chef att förhandla med, vilket är ett plus eftersom chefska - pet för AT-läkare ofta brister i dag.
Arvodet till medicine stu - derande höjs, enligt avtalet, med sammanlagt 1 000 kro- nor, 500 kronor från den 1
Läkarförbundets ordföran- de Xxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx är nöjd med avtalet.
Sedan vinner man inte all - ting, tillstår hon.
– Vi ville till exempel skriva in arbetsmiljöförbättrande åtgärder i samband med jour och beredskap, som jourbe -
frielse för äldre läkare.
Läkarförbundet hade också
tidigare tecknade avtal i årets
avtalsrörelse. 2 procents lö- neutfall garanteras från den 1 april 2010 och resterande 1,5 procent från den 1 april 2011.
– Vi är nöjda, säger Xxxxx - förbundets chefsförhandlare Xxxxx Xxxxxxx. Det känns skönt att kunna t räffa avtal
utan medling.
Avtalet innebär också att
sättning. Fram till dess höjs deras lägstalön med 1 500
kronor till 25 000 kronor.
Inför övergången till slopad lägstalön ska ett centralt
partssamarbete tit ta på hur löneprocessen ska gå till. Re - dan nu finns skrivningar som innebär att AT-läkarna ska
kunna förhandla var 12:e må -
april 2010 och 500 kronor från den 1 april 2011. Slut -
summan blir 18 800 kronor. I avtalet ingår också befri -
xxxx från jour och beredskap för gravida under de sista må - naderna av graviditeten och
ytterligare 60 dagars föräld - rapenningtillägg från 90 till 150 dagar med 10 procent av månadslönen.
velat få med årliga jämställd - hetskartläggningar. Den frå- gan lyfts nu in i ett partssam - arbete om tillämpningen av löneavtalet.
Xxxxx Xxxxxxxxx
f rån lakar xxxxxxxxx.xx Längre version finns att läsa på vår webbplats.
Akuten i Uppsala anmäld till Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljön på akuten vid Akademiska sjukhuset i Upp- sala är så dålig att facket vänt sig till Arbetsmiljöver- ket för åtgärder. Brist på sängplatser och på kvalifice- rad personal gör att läkare går på knäna.
Huvudskyddsombudet Xxxx Xxxx-Xxxxxxxx, ordförande i Upplands allmänna läkar - förening, docent och överlä - kare i arbets- och miljömedi - cin, har tillsammans med Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
ordförande i Uppsala, Xxx Xxxxxxxxx, överläkare vid
toraxkirurgen, vänt sig till
Arbetsmiljön på Akademiska sjukhusets akutsjukvård är så dålig att skyddsombudet där och Sjukhusläkarföreningens ordförande
gjort en anmälning. Foto: Scanpix
försökt byta arbetsuppgifter delar av sin arbetstid. Andra har blivit sjukskrivna eller valt att avsluta sin tjänst vid AVA, enligt uppgiftslämnar - na.
Enligt anmälarna finns i dag 15 av 22 läkare på plats inom akutsjukvården inom Akade- miska sjukhuset.
Antalet vårdplatser och
»till dessa kvalificerad för ändamålet utbildad läkare
och personal« måste av flera anledningar ökas. Eller så måste »prioriteringar göras
som innebär att vissa pa -
tientkategorier inte kan få en
Arbetsmiljöverket för att få ett föreläggande eller ett för - bud inom akutsjukvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, enligt 6:6a arbets - miljölagen.
Anmälan gäller i första hand bristen på vårdplatser men
tar också upp dålig beman - ning, orimliga jourpass med många sökningar och tunga ronder med utlokaliserade patienter.
Vårdplatserna räcker inte
till för de patienter som söker medicinakuten på Akade-
miska sjukhuset och är så all - varligt sjuka att de behöver läggas in på sjukhuset. Detta gör att arbetsbelastningen ökar och även att vårdperso - nalen inte kan tillhandahålla en vård som uppfyller erfor - derliga kvalitetskrav, skriver läkarna i sin fem sidor långa
framställan till Arbetsmiljö- verket.
Anmälan kommer efter stora sparbeting på Akade -
miska sjukhuset, som bland annat inneburit att en avdel - ning vid akutsjukvården
tvingats stänga. Antalet överbeläggningar uppges vi- dare ha stigit efter det att
akutmottagningen i Enkö- ping stängt nattetid, påtalar Xxxx Xxxx-Xxxxxxxx och
Xxx Xxxxxxxxx i anmälan.
Sammantaget har den för - sämrade arbetsmiljön let t
till läkarflykt. Flera läkare vid akutsjukvården har valt att gå ner i arbetstid eller har
vård av sådan kvalitet som tidigare har kunnat erbju -
das«. »Läkarnas och även an - nan personals arbetssitua-
tion är i längden ohållbar och kan karaktäriseras som en kombination av låg kontroll, höga krav och bristande soci - al support. Det är välkänt att en sådan arbetssituation
innebär risker för hälsan och ökar risken för bland annat hjärtinfarkt«, skriver anmä- larna.
Xxxxx Xxxxxx
■ aktuell t
IPULS tar över ST-inspektion
Diskussioner om en ny ST- inspektion har inletts mellan delägarna i IPULS: Läkarför- bundet, Läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och landsting. Senast vid årsskif- tet hoppas SKL att en ny ST- inspektion ska finnas på plats.
Ett möte den 29 april bekräf - tade att SKL är berettatt dis - kutera en gemensam lösning av en ny ST-inspektion, inom ramen för IPULS, Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige.
– Vi är öppna för att IPULS kan gå in och inspektera när det gäller ST. Vi kommer att fortsätta diskussionen mellan ägarna. Lösningen är inte ut- vecklad ännu, men målet är
att vi senast vid årsskiftet har en ny organisation. Det är bra
om man kan få till stånd en diskussion om ST utifrån ett verksamhetsperspektiv, att inspektionerna blir värdeska- pande, säger Xxxxxxx Xxxxxxx, handläggare på SKL.
Inspektionerna av ST- och AT-utbildningen har inom ramen för Spur fram till nu
byggt på kollegial och frivillig grund. Med den nya ST-ut - bildningen ställer Socialsty- relsen krav på vårdgivare som ger specialistutbildning att regelbundet genomföra
extern granskning av utbild - ningens kvalitet.
Specialitetsföreningarnas kompetens och engagemang ska tas till vara när det gäller granskningen av ST, samti- digt som vårdgivarna får en kvalitetssäkrad och tillförlit- lig tjänst, som lever upp till de
nya krav som ställts av Soci - alstyrelsen. Svenska Läkare- sällskapet och Läkarförbun- det har sedan årsskiftet lutat mot att den gemensamma
stiftelsen för utbildningskva- litet, Spur, i framtiden bör
ingå i IPULS ‹www.lakartid - xxxxxx.xx›.
– En nackdel har varit att in - spektionerna har infunnit sig slumpvis och att dessa inte
har rapporterats till ledning- en av verksamheten. För oss är det viktigt att få en lång - siktig planering och gemen - sam lösning. Hittills har Spur inte haft kapacitet att möta efterfrågan, och där måste det bli bättre. Vi måste få en leveranssäkerhet, säger Ker - xxxx Xxxxxxx, SKL.
Xxxxx Xxxxxx
Socialstyrelsen: Respektera patientens nej till livsuppehållande behandling
Efter att de senaste åren ha gett oklara och delvis mot- stridiga besked, gör Social- styrelsen nu en tydlig åt- skillnad mellan att avbryta en livsuppehållande behand- ling på patientens begäran, vilket är tillåtet och i vissa fall påbjudet, och att ge dödshjälp, det vill säga att vidta en åtgärd vars enda syfte är att avkorta patien- tens liv, vilket inte är tillåtet.
En 31-årig kvinna, som lider av en progressiv neurologisk sjukdom och vårdas i respira - tor sedan sexårsåldern, ville att Socialstyrelsen skulle ge klartecken att hon kunde få
in eller fortsätta, ska läkaren respektera patientens öns- kan förutsatt att patienten är beslutskompetent, välinfor- merad och införstådd med konsekvenserna av olika be - handlingsalternativ.«
– I samband med detta ska man ge smärtlindrande och ångestlindrande behandling om det bedöms nödvändigt för att leva upp till kraven på god palliativ vård, säger An - ders Printz, chef för avdel -
ningen för regler och till - stånd på Socialstyrelsen.
Det finns inga krav på att patienten ska vara döende,
däremot måste läkaren ha
ställt en så säker diagnos att han eller hon kan bedöma sjukdomens prognos och vil- ka behandlingsalternativ
som finns. Bedömningar, be - slut och hur patienten infor - merats ska alltid dokumente - ras i journalen.
Den som agerar enligt dessa principer riskerar, en - ligt Xxxxxx Xxxxxx, inte åtal.
Xxxxxxx Xxxxxxx
f rån lakar xxxxxxxxx.xx Längre version av denna artikel finns att läsa på vår webbplats.
bli sövd och därefter få sin
Sjukförsäkringarna utreds
respirator avstängd.
Socialstyrelsen skriver i sit t svar till kvinnan att man inte kan besluta i enskilda
ärenden, däremot beskriva de generella rättsliga förut - sättningarna: »Om patienten inte vill att en livsuppehål - lande behandling ska sättas
Regeringen har tillsatt en parla- mentarisk kommitté som ska se över sjuk- och arbetslöshetsför- säkringarna. I direktiven ingår att utreda hur försäkringarna kan bli mer hållbara. Principen i försäkringarna ska vara att »det alltid lönar sig att arbeta«.
Utredningen ska också kart-
lägga hur dessa försäkringar samspelar med dels varandra, dels ekonomiskt bistånd och aktivitetsstöd samt kollektivav- talade och privata försäkringar.
Xxx Xxxxxxxxxxx (M), socialbor- garråd i Stockholm, leder arbe- tet, som ska vara klart den 15 maj 2013. ■
f rån lakar xxxxxxxxx.xx Längre versioner av nedanstå- ende notiser finns att läsa på vår webbplats.
Tummen ner för förslag till etable- ringsregler
Sveriges Kommuner och lands- ting gör tummen ner för den av- slutande delen i Utredningen om patientens rätt, som hand- lar om en ny etableringsplatt- form för den öppna specialist- vården (SOU 2009:84). SKL vill inte ha ett ersättningssystem där staten bestämmer vilka åt- gärder som ska ersättas eller med hur mycket.
I ett pressmeddelande påta- lar SKL att man tycker utred- ningsförslaget är otydligt: »Det finns flera otydligheter i försla- get. Ett sådant är att enligt för- slaget ska den nya lagen inte gälla om lagen om offentlig upphandling, LOU, eller lagen om valfrihetssystem, LOV, är tillämpliga. Men det är de i princip alltid.«
I ett remissyttrande skriver SKL att man vill arbeta vidare inom de ramar som redan
finns, som LOU och LOV. ■
Rättspsykiatrer
i Sundsvall polis- anmäler sig själva
Läkargrup- pen, sex specialister i psykiatri, vid Rättspsy- kiatriska re- gionkliniken i Sundsvall
polisanmäler sig själv som
Xxxx Xxxxxxxxx
ett resultat av en konflikt med Socialstyrelsen. Sedan slutet av förra året gäller ett förbud mot bruk av skyddshandskar i vården av självskadepatienter.
– Det är kränkande och häp- nadsväckande att Socialstyrel- sen stämplar vår användning av skyddshandskar som en be- straffningsmetod. Om det skul- le vara sant, är vi sannerligen inte lämpliga att vara läkare.
Därför bör en tredje part, rätts- väsendet, pröva detta, säger Xxxx Xxxxxxxxx, verksamhets- chef vid Rättspsykiatriska regi- onkliniken.
– Handskar av det slag som används i Sundsvall saknar lagstöd, och det beslut vi tagit grundar sig på att de använts som ett led i behandlingen och i mycket större omfattning än som varit känt för oss, säger Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, chef för tillsynsavdelningen vid Social- styrelsens Region nord. ■
■ aktuellt
»IT sparar 20 minuters arbetstid«
ITsparar ungefär 20 minuters arbetstid per dag jämfört med pappersdokumentation, uppskattar läkare. Ändå har de allt mindre tid till direkt vård av patienter. Vart tar den tiden vägen? undrar organi- sationen Users Award.
Informationsteknologi har förändrat arbetet inom vår - den på många sätt under se - nare år. Organisationen
»Det finns ofta en märklig attityd till IT inom vården«, säger Xxxxx Xxxxxxxx, professor och medlem i Users Awards forskarpanel (tv). Bilden är från Vitalismässan i Göteborg förra veckan där undersök - ningen presenterades. Foto: Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx
vid Uppsala universitet och medlem i Users Awards fors - karpanel, menar att det ofta finns en märklig attityd till
IT inom vården.
– IT är det viktigaste verk - tyget, som ibland tar 50 pro- cent av arbetstiden. Men man kallar inte det arbetet för
»riktigt arbete« utan man ta- lar om »administrativ tid« som stjäl annan tid, säger han.
Users Award har jämfört
vårdanställdas erfarenheter av IT år 2010 med en liknan - de studie utförd 2004, då
bara en mindre del av xxxxxx - xxx hade IT-baserade journa - ler. Den så kallade Vård-IT- kartan har gjorts i samarbete med Läkarförbundet, Kom- munal, SKTF och Vårdför - bundet. 2 000 personer till-
frågades, jämnt fördelat på läkare, sjuksköterskor, un- dersköterskor och läkarse-
kreterare. Resultaten är än så länge preliminära.
»Hur mycket tid har använd- ningen av IT sparat per dag jämfört med när dokumenta- tionen var på papper?« lyder en fråga. Läkarna uppskattar 21 minuter, sjuksköterskorna
20 minuter, undersköterskor- na 15 minuter och läkarsekre- terarna 56 minuter. Det inne- bär en tidsvinst för Sveriges
sjukvård som är värd 3 miljar - der kronor. Samtidigt anger läkarna att de inte ägnar mer tid åt direkt vård av patienter.
– Siffrorna tyder på ett gap mellan vad vins ter i vården
används till och vad de borde användas till, säger Xxxxxxxx Xxxx, projektledare för Users Award, som analyserat resul- taten tillsammans med en
forskarpanel.
IT-systemen uppfattas som svårare att lära sig och läkar - na upplever att patientsäker - heten är lägre än den var
2004.
– Systemen blir allt större och mer komplexa. Det är
framför allt läkemedelshan- teringen som skapar osäker - het. Det kan till exempel krä - vas 26 ologiska klick för att
kunna skriva ut ett läkeme - del, säger han.
Samtidigt upplevs IT ha
förbättrat arbetssituationen på flera sätt sedan 2004.
– IT-systemen styr inte upplägget på arbetet lika mycket längre. Man kör inte fast lika ofta, man kan backa, säger Xxxxxxxx Xxxx.
Tillgången till information har också ökat. Det finns helt andra möjligheter till kom - munikation med andra enhe - ter, man kan till exempel lät t- tare få tag på en journal från en vårdcentral.
Men vårdpersonal medver - kar inte lika mycket i utform - ningen av IT-systemen nu som 2004.
– Det är allvarligt. Använ - darmedverkan är en kritisk faktor för att verksamheten ska utvecklas positivt. Tren - den inom vården går tvärt - emot andra branscher, säger han.
Xxxxx Xxxxxxxx, professor i människa–datorinteraktion
Det finns en låg vilja till enga- gemang hos ledning och vård - personal kring IT-frågor,
man lämnar över det åt »IT- folket«, fortsätter han.
– IT-engagemang är inte meriterande inom vården i dag. Attityden behöver för - ändras!
Han poängterar att infö - randet av nya IT-system inte bara är en teknisk process
utan också bör innebära en förändring av såväl organisa - tion som arbetsprocess. Och att det är en myt att när den
unga, datorvana generatio- nen kommer in i vården är problemen med IT-använd- ningen borta.
– Vi har alla samma kogni - tiva förutsättningar. Äldre kan behöva lära sig vissa de -
taljer, men det är det lilla pro - blemet. Ett dåligt system är dåligt för alla.
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx
läs mer på lakar xxxxxxxxx.xx Längre version av nedanstående artikel finns att läsa på vår webbplats.
Deltidsarbetande läkare tycks sjukskriva oftare
Allmänläkare som arbetar säger Xxxxxxx Xxxxxxx, di- deltid tycks sjukskriva sina striktsläkare i Askersund, patienter i större utsträck- som försvarade sin avhand - ning än andra. Det är ett av ling i allmänmedicin (Uppsa - fynden i distriktsläkaren la universitet) på Universi- Gunilla Norrméns avhand- tetssjukhuset i Örebro den 3 ling, som analyserar fakto- maj.
rer som påverkar beslut om Avhandlingen består av
sjukskrivning. fyra delarbeten baserade på enkätmaterial från 67 all -
– Att deltidsarbetande läkare mänläkare och 642 patien - sjukskriver mer var jag lite ter i Örebro län.
överraskad över, och vad det Den starkaste faktorn för står för vet jag inte. Det skul - sjukskrivning är patientens le jag vilja titta på lite mer, egen bedömning av sin ar -
betsförmåga. Och den be- dömningen stämmer oftast överens med doktorns be- dömning, visar avhandlingen.
– Det är inte så överras - kande, så borde det vara. Men i den allmänna debat -
ten hävdas ofta att det är pa - tienten som styr, men jag ser det mer som att patienten vet, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
Ett annat fynd är att pa - tienter som sökte för mus - kuloskeletala besvär löpte
ökad risk för sjukskrivning,
men inte med diagnos som
rörde rörelseapparaten. Men när doktorn bedömde att be - svären i huvudsak var
kroppsliga, då var sannolik- heten för sjukskrivning i
stället lägre.
– Jag ser det som att det som uppfattas som diffust är svårt att bedöma, och då kan det hända att man är frikos - tigare i sin bedömning, säger Xxxxxxx Xxxxxxx.
Xxxxxxxx Xxxxx