PLAN FÖR EGENKONTROLL

PLAN FÖR EGENKONTROLL

1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN

Serviceproducent

Namn: Kårkulla samkommun FO-nummer: 0204197-3 Kommunens namn: Borgå stad                               Samkommunens namn: Kårkulla samkommun                       Social- och hälsovårdsområdets namn: Kårkulla samkommun i östra Nyland.

Verksamhetsenhet eller service

Namn: Centrumbackens serviceenhet, Näse boende, Jackarbygatans boende     Gatuadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 0 X0, Xxxxxxxxxxxxx 0                  Postnummer: 06100 Postort: Borgå                   Verksamhetsenhetens eller servicens förläggningskommun och kontaktuppgifter: Borgå stad Tfn: 0247431453   

Serviceform; klientgrupp för vilken service tillhandahålls; antal klientplatser

Näse boende består av ett gruppboende med seniorprofil för 10 personer samt ett lä- genhetsboende med 10 lägenheter. Seniorerna på gruppboendet erbjuds vardagar orga- niserad klubbverksamhet mellan klockan 10:00 – 13:00. Jackarbygatans boende är ett resurserat boende med 9 platser för personer inom autismspektrum. Boendet är indelat i två moduler samt en lägenhet intill gruppboendet. Tre av servicetagarna har sin dag- verksamhet på boendet som arrangeras av Solbackens dagverksamhet.

Ansvarig föreståndare för verksamhetsenheten eller servicen:

Xxxxxx Xxxx, enhetschef                                  Telefon: 0000000000 E-post: xxxxxx.xxxx@xxxxxxxx.xx

Uppgifter om verksamhetstillstånd

Tjänster som anskaffats av underleverantörer samt producenter av dem

Producenter av köpta tjänster: Städtjänst Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxx mattor, Borgå potatis, K-Supermarket Tarmola, Borgå Folkakademi, Vårberga apotek och Gamla apo- teket i Borgå

Den serviceproducent som ansvarar för den samlade servicen ansvarar även för kvali- teten hos den service som produceras av underleverantörer.

På vilket sätt säkerställer serviceproducenten de köpta tjänsternas kvalitet och klientsä- kerhet?

Kontinuerlig kontakt till producenten och utvärdering.

Har en plan för egenkontroll krävts av de serviceproducenter som tillhandahåller tjäns- ter som underleverantörer?

Ja Nej

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamhetsidé

Verksamhetsidén anger vilken serviceenheten producerar och för vilken målgrupp. Verk- samhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. De centrala la- garna som styr socialvårdstjänsterna är socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, och som speciallagar barnskyddslagen, lagen om ser- vice och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utveckl- ingsstörda, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och äldreomsorgslagen.

Vilken är enhetens/servicens verksamhetsidé?

Centrumbackens serviceenhet erbjuder svenskspråkig service för personer med special- behov enligt gällande lagstiftning. Centrumbackens huvuduppgift är att erbjuda fortgå- ende boendeservice. Centrumbackens serviceenhet erbjuder individuell service med målsättning att upprätthålla, utveckla och främja användningen av de egna resurserna i vardagen, samt vid behov få rehabiliterande service, som förutsättningar för ett me- ningsfullt gott liv. Verksamhetsprinciperna bygger på delaktighet och självbestäm- mande för servicetagare. Vid behov ger Centrumbacken omsorg och omvårdnad fram till livets slutskede.

Centrumbackens målsättningar för år 2021 är: God ekonomi, alla platser fyllda. God arbetsgemenskap, minskad sjukfrånvaro/max 5 dagar/ person/år. Arbete utifrån PCP, resultat av säsongsamtal och husmöten.

Värderingar och principer

Tjänsterna inom socialvården ska iaktta de centrala principerna i lagstiftningen om soci- alvården. Tjänsterna ska främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet, trygga på lika grunder behövlig, tillräcklig och hög- kvalitativ socialservice och andra åtgärder som främjar välfärden samt främja klientori- entering och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården.

De yrkesetiska principerna som tillämpas i arbetet styr också valen i sådana fall där la- gen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna vittnar om arbetsgemenskapens sätt att utföra sitt arbete. De påverkar målsättningarna och de metoder som används för att målen ska uppnås. Verksamhetsprinciperna anger målen för enheten/servicen och klientens ställning i den. Verksamhetsprinciper kan vara exempelvis individorientering, säkerhet, familjecentrering och professionalitet. Till- sammans med värderingarna bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för arbetsme- toderna och målen och återspeglas bl.a. i det sätt man bemöter klienter och anhöriga.

Vardagen, värderingarna och etiken. Etiska riktlinjer för yrkespersonen inom det sociala området.

De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr genomförandet av egenkontrollen.

Värderingar och verksamhetsprinciper?

Centrumbackens serviceenhet erbjuder service av hög kvalitet, där behov och önskemål hos servicetagare, personal, närstående och kunder (kommunen) beaktas. Ytterligare information framkommer i samkommunens kommun-, servicetagare-, personal-, och anhörigstrategier. Nyckelorden är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kår- kullas verksamhet är certifierad enligt ISO 9001:2015 standarden. Kvalitetsledningssy- stemet Integrated Management System (IMS) används för att upprätthålla och utveckla interna processer, ledarskap, verksamheten och god servicekvalitet. Grundläggande för verksamheten är god omsorg, var ingår lyhört bemötande, vägledande respektfulla sam- spel och socialpedagogiskt individcentrerat arbetssätt med hänsyn till självbestäm- mande, integritet och grundläggande rättigheter.

3 GENOMFÖRANDE AV EGENKONTROLLEN

RISKHANTERING

Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem

Utgångspunkten för genomförandet av egenkontrollen och planen för egenkontroll är att man identifierar risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten. Om missförhållan- den inte upptäcks är det inte möjligt att förebygga klient- och patientsäkerhetsrisker eller på ett systematiskt sätt ingripa i missförhållanden. Egenkontrollen baserar sig på riskhantering, där risker och eventuellt hotande missförhållanden i samband med ser- vicen ska bedömas på ett mångsidigt sätt och med hänsyn till den service som klienten får.

Risker kan orsakas till exempel av en otillräcklig personaldimensionering eller en verk- samhetskultur där en öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Risker kan orsakas av den fysiska arbetsmiljön (trösklar, apparater som är svåra att använda) och arbetsme- toder, till exempel ogrundade begränsningar av klientens självstämmanderätt eller kli- enternas beteende gentemot varandra. Ofta är riskerna en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen arbetar i en öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och de anhöriga vågar ta upp missförhållanden i kvalitet och klientsäkerhet.

System och förfaranden för riskhantering

Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i för- väg identifierar kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och må- len inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering

och rapportering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Förestån- daren ansvarar för att personalen får tillräcklig inskolning, särskilt med tanke på de ris- ker som kan uppstå för klient- och patientsäkerheten.

Arbetsfördelning vid riskhantering

Det är ledningens och föreståndarnas uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrå- gor. Ledningen ansvarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att trygga en säker verksamhet. Föreståndarna bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgärder av hela personalen. De anställda deltar i att bedöma säkerhetsnivån och riskerna, göra upp en plan för egenkontroll och i att genomföra de åtgärder som förbätt- rar säkerheten.

Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens personal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högkvalitativa tjänster ska kunna tillhandahållas. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen.

RISKHANTERINGSPROCESSEN ÄR I PRAKTIKEN LIKA MED PROCESSEN FÖR VERKSTÄLLIGHET AV EGEN- KONTROLLEN.

Finska riskhanteringsföreningen (Suomen riskienhallintayhdistys) har beskrivit riskhante- ringsprocessen: xxxxx://xx-xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx (på finska)

En förteckning över anvisningarna som gäller genomförandet av riskhante- ring/egenkontroll:

Kemikalieförteckning, temperaturuppföljning för kyl och frys, städschema, enhetens läkemedelsplan, vid behov handlingsplaner för utåtagerande beteende, räddningsplan, beslut om begränsningsåtgärder och uppföljning, HaiPro rapportering och uppföljning samt årlig riskbedömning.

Identifiering av risker

Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätten för identifi- ering av risker och kritiska arbetsmoment.

På vilket sätt tar personalen, klienterna och de anhöriga upp observerade missförhållan- den, kvalitetsavvikelser och risker, inklusive den anmälningsskyldighet som gäller för anställda med stöd av 48 § i socialvårdslagen?

Via öppen diskussion som vid behov tas vidare till nätverksmöten med experterteam. Diskussioner protokollförs eller skrivs i klientjournalen. HaiPro uppföljning på enhets- nivå, vid behov med regionens expertteam. Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och ne- gativa händelser. Missförhållanden och brister i kvaliteten kan upptäckas av närstå-

ende, servicetagaren själv eller personal och rapporteras till linjeledningen. Respons kan även ges via Kårkullas webbsida via elektronisk responslänk. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro.

Hantering av risker och observerade missförhållanden

Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlats vid riskhante- ringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten, men de an- ställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandling- en av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med en anhörig. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller den anhöriga om hur ersättning kan sökas.

På vilket sätt hanteras negativa händelser och tillbud vid enheten och hur dokumenteras de?

Alla tillbud och nära på situationer på enheterna dokumenteras i Haipro och diskuteras och analyseras på enhetens personalmöten, samt med regionala expertteamet. Vi har en öppen diskussion med berörda servicetagare och vid behov med anhöriga. All doku- mentationen förs i Abilita klientjournal. Dokumentering av olycksfallstillbud olycksfall och arbetsolyckor görs i den webbaserade tjänsten HaiPro. Fortbildning, stöd och hand- ledning ges vid behov. Enhetens ansvariga tjänsteinnehavare ansvarar för att hantering av risker sker enligt föreskrifter.

Korrigerande åtgärder

För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för negativa händelser fast- ställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättning- en. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare arbetssätt. Även de korrigerande åtgärderna registre- ras i egenkontrollens uppföljningsdokument.

Ge en beskrivning av uppföljningen och registreringen av korrigerande åtgärder:

Behov av korrigeringsåtgärder tas upp på personalmöten, antecknas i enhetens mötes- protokoll, och ansvarsperson för korrigeringen uttalas i protokollet. Enhetschefen bär ansvar för att åtgärden utförs. Ärenden gällande servicetagare tas upp på nätverks-, uppföljnings- och kartläggningsmöten utgående från servicetagarens individuella plan.

Verkställande av korrigerande åtgärder

På vilket sätt ges informationen till personalen och andra samarbetsparter om över- enskomna ändringar i arbetssätten och andra korrigerande åtgärder?

Enhetschefen tar tillsammans med regionchefen ställning till hur informationen till personal och samarbetsparter bör ske med beaktande av ärendets art. Ifall informat- ionen sker genom muntlig framställning bör det också säkerställas att en skriftlig dokumentation av ärendet finns tillgänglig för uppföljning. Ifall att korrigerande åtgär- der krävs på samkommunal nivå ansvarar ledande tjänsteinnehavare för att informat- ionen når ut till rätt målgrupp. På enheten sköts information och uppföljning i främsta hand via e-post och personalmöten som protokollförs.

4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen

Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan föreståndaren som ansvarar för verksamhetsenheten/servicen och personalen. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Även klienterna kan delta i planeringen av egenkon- trollen i den mån de har möjlighet till det. Ett exempel på god praxis är till exempel modellen ”Meidän oma valvontasuunnitelma – Opas nuorten osallisuutta tukevaan omavalvontatyöhön lastenkodeissa” (på finska) som utarbetats inom ett projekt hos Centralförbundet för barnskydd och som stöder de ungas delaktighet i egenkontrollen.

Xxxxx har deltagit i planeringen av egenkontrollen?

Regionchefen och enhetschefer för boendeverksamheten i östra Nyland.

Vem ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen (namn och kontakt- uppgifter):

Enhetschef: Xxxxxx Xxxx tfn 02 47431 453.

Uppföljning av planen för egenkontroll (avsnitt 5 i föreskriften)

Planen för egenkontroll uppdateras när ändringar inträffar i verksamheten som påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten

På vilket sätt säkerställer man vid enheten att planen för egenkontroll är uppdaterad?

Enligt direktiv uppdateras egenkontrollplanen när förändringar sker på serviceenheten och kontrolleras en gång per år.

Offentlighet av planen för egenkontroll

En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas offentligt framlagd vid verksamhetsen- heten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av egenkontroll lätt och utan särskild begäran kan läsa planen.

Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd?

Vid enhetens huvudingång samt på Kårkullas hemsida

5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER

Bedömning av servicebehovet

Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktions- förmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotill- stånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet.

På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen?

Stockholmsbedömning för prissättning, individuella planer, (IP), säsongssamtal och ge- nomförandeplaner som tas i bruk samkommunalt 2022 (fram till dess tillägg till IP).

På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömning- en av servicebehovet?

Servicetagaren och närstående eller laglig företrädare deltar i uppgörande av den indi- viduella planeringen av servicebehov tillsammans med regionalt expertteam och kon- taktperson på enheten. Personal stöder servicetagarens delaktighet och självbestäm- mande på alla nivåer enligt grundläggande principer. För att kunna uppnå ett gott re- sultat utarbetas genomförandeplan (tillägg till IP).

Vård- och serviceplan

Vård- och servicebehovet registreras i en individuell plan om daglig vård, service eller rehabilitering för klienten. Syftet med planen är att hjälpa klienten att nå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella klient-/serviceplanen och med vilken servicegivaren informeras om förändringar i klientens servicebehov. Genom- förandet av vård-, service- eller rehabiliteringsplanen i klientens dagliga vård och ser- vice förutsätter framför allt att de anställda får en god inskolning. Att vård- och service- planen inte uppdateras eller iakttas innebär även en risk för klientsäkerheten.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs, att de åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i service- och vårdplanen för den som ges specialomsorger. Planen ska ses över vid behov, dock minst med sex måna- ders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Lagens 42 a § innehåller bestämmel- ser om de uppgifter som service- och vårdplanen ska innehålla.

Enligt 16 § i äldreomsorgslagen ska den äldre personens synpunkter på alternativen tas med i planen.

En av de viktigaste punkterna som ska avtalas i verkställandet av egenkontrollen är hur man säkerställer att serviceplanen iakttas i klientens dagliga vård/service.

På vilket sätt utarbetas och uppdateras vård- och serviceplanen, och hur följer man upp genomförandet av den?

På vilket sätt säkerställer man att klienten får tillräcklig information om olika alternativ och på vilket sätt hörs klientens synpunkter?

Genom att erbjuda tillräckligt med valbara alternativ, användning av kommunikations- hjälpmedel som stöder servicetagarens kommunikation, planera in nya uppleverser i verksamheten, lyssna till anhörigas tips och önskemål. Husmöten, säsongsamtal och råd för servicetagare, nätverksmöten och dagliga samtal används för att dokumentera ser- vicetagarens önskemål och synpunkter.

På vilket sätt säkerställer man att personalen känner till innehållet i vård- och service- planen och agerar enligt den?

Genomgång av planerna sker på personalmöten samt då planerna uppdateras.

Plan för vård och fostran (BsL 30 a §)

För ett barn som har placerats i vård utom hemmet ska det vid behov göras upp en sepa- rat plan för vård och fostran, som kompletterar den klientplan som avses i 30 § i barn- skyddslagen. Planen ska göras upp utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot bar- net eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet och en plan för vård och fostran inte har gjorts upp tidigare. Syftet med planen är att förebygga begränsningar och skapa beredskap för sådana.

Syftet med planen för vård och fostran är att åskådliggöra målen i klientplanen och att detaljerat beskriva hur barnets behov möts medan ett gott bemötande av barnet tryg- gas. Planen för vård och fostran ska göras upp tillsammans med barnet. För planen ska även barnets vårdnadshavare höras, och planen ska tillställas den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.

Enheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksam- hetsenheten höras och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När pla- nen är färdig ska den gås igenom tillsammans med barnen. Planen är ett separat doku- ment som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemö- tande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.

På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den?

Kårkulla samkommun har ingen verksamhet utgående från barnskyddslagen. Frågor kan riktas till ledande socialkurator Xxxxx Xxxxxxxx.

Kontaktuppgifter: xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx,Tfn: 0247 431 231

Bemötande av klienten

Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rät- ten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. Klienten bör i mån av möjlig- het till exempel kunna framföra önskemål om vem som bistår honom eller henne i köns- medvetna situationer. Biträdande justitiekanslerns avgörande, OKV/1/50/2018: xxxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxx/xx/0000/ (på finska). Sammandrag på svenska i Justiti- ekanslerns i statsrådet berättelse för år 2019, s. 209.) xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxx/xxxxx_xxxxxx/0x/0x/0x0x00x0-00xx-0000-00xx- a28d821af2ae/jka_berattelse_2019_low.pdf

Handbok om funktionshinderservice: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxx-xx- funktionshinderservice/stod-och-service/stod-till-sjalvbestammanderatten

På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt på enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål?

Personcentrerad planering (PCP), säsongssamtal, kvalitetsmätningar, ”Så här klarar jag mig”, ”Stigen”, ”Mina styrkor och svagheter”, Widget online, valtavlor, kommunikat- ionsmatta, HYP (dagligt intensivt samspel).

Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och service tillhandahålls i princip utan begränsning av individens självbe- stämmanderätt. Med undantag av barnskydd, omsorg om utvecklingsstörda och tjänster inom missbrukarvården finns det inga lagbestämmelser om begränsning av klientens självbestämmanderätt. Inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skriftliga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De be- gränsande åtgärderna ska genomföras enligt principen för lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Förfaranden för begränsande av självbestämmanderätten och de anordningar som används ska införas i vård-, service- eller rehabiliteringsplanen.

Principer och praxis som gäller självbestämmanderätten ska diskuteras både med den behandlande läkaren och med de anhöriga och registreras i klientens vård- och service- plan. Anteckningar om begränsande åtgärder görs också i klienthandlingarna.

Särskilda bestämmelser om begränsning av självbestämmanderätten för barn och unga ingår i 11 kap i barnskyddslagen (417/2007). Likaså innehåller 3 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) bestämmelser om begränsningsåtgär- der som riktas mot utvecklingsstörda personer. Äldreomsorgslagen innehåller inga sär- skilda bestämmelser om begränsning.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ingår be- stämmelser om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsnings- åtgärder inom specialomsorger.

Xxxxx är principerna för stärkande och begränsning av självbestämmanderätten vid en- heten som man kommit överens om och instruerat för personalen?

Processbeskrivningar för begränsningsåtgärder.

Vilka begränsande anordningar används vid enheten?

§ k 42 Upprepad användning av begränsande anordning i dagliga rutiner

§ l 42 Uppenbart behov av återkommande användning av anordningar i allvarliga risksi- tuationer.

§ m 42 Rörelsefrihet under övervakning.

Barnskyddsenheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll vid enheten. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbe- tandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årlig- en. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen. Mer information om planen finns i handboken för barnskyddet som upprätthålls av THL (på finska).

Planen om gott bemötande: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx- kasikirja/tyoprosessi/sijaishuolto/hyvaa-kohtelua-koskeva-suunnitelma (på finska)

Utarbetad, datum Ej aktuellt för enheten

Uppdaterad, datum Ej aktuellt för enheten

Sakligt bemötande av klienten

Klienter inom socialvården har en lagstadgad rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Vad detta innebär för servicen i praktiken ska diskuteras och avtalas inom varje enhet och service så att var och en förbinder sig till gemensam praxis. Gott bemö- tande hänför sig till klientens rätt att bli hörd, tilltalad och bemött som en individ och på ett sakligt och vänligt sätt. Inom varje service bör man diskutera vad osakligt bemö- tande och illabehandling betyder och hur man reagerar när sådant observeras.

I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett gott bemötande av klienterna säker- ställs med beaktande av klientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras?

För att säkerställa ett sakligt bemötande baseras personalens bemötande på Kårkullas värdegrund; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, så att servicetagarnas självbestämmande, självständighet, delaktighet och jämlikhet förstärks. Samkommunen erbjuder mångprofessionellt stöd vid regionala expertteam. Personal erbjuds kontinuer- lig intern och extern fortbildning. Personalen genomgår även fortbildningen ”MAPA” (Management of Actual or Potential Aggression) och erbjuds ICDP programmet (Inter- national Care Development Programme). För att säkerställa att även ny personal bemö- ter servicetagare väl, ges introduktion enligt en checklista och utbildning innan perso- nalen inleder arbetet.

På vilket sätt behandlas osakligt bemötande, en negativ händelse eller en risksituation som klienten blivit utsatt för?

Negativa händelser och risksituationer rapporteras i den webbaserade tjänsten XxxXxx. I första hand går egenvårdaren och/eller enhetschefen igenom händelsen eller risksituat- ionen med servicetagaren, efter inträffad negativ händelse kan psykologen vid regionalt expertteam kontaktas för samtal.

Klientens delaktighet

Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten

En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att man tar hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för perso- nalen och klienterna är det viktigt att man i utvecklingsarbetet utnyttjar all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Delaktighet för klienter och anhöriga betyder att deras åsikter och önskemål beaktas i samtliga situationer som gäller servicen och ut- vecklandet av verksamheten.

Insamling, behandling och utnyttjande av respons vid utvecklingen av verksamheten

På vilket sätt deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksam- het, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt och hur ofta samlar man in klientrespons?

Responsblanketter synliga på enheten, på husmöten diskuteras ris och ros. Muntlig re- spons lika väsentlig som skriftlig respons. All respons diskuteras på personalmöten.

På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten?

Planeringen av verksamheten utvecklas alltid utgående från servicetagarnas önskemål och behov.

Klientens rättsskydd

Klienter inom socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten ska bemötas så att hans människovärde, övertygelse och integritet respekteras. Beslut som gäller egentlig vård och service fattas och verkställs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är missnöjd med servicekvaliteten eller bemötandet har rätt att framställa en anmärkning hos verksamhetsenhetens ansvariga person eller en ledande tjänsteinnehavare. Anmärk- ning kan också vid behov framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en närstående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla ärendet och lämna ett skriftligt, motiverat svar inom rimlig tid samt vid behov vidta behövliga åtgärder för att avhjälpa missförhållandet.

Mottagare av anmärkningar: Kontaktperson på enheten, personal, enhetschef, region- chef och samkommunsdirektör.

Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Xxxxx Xxxxxx. Tfn: 044 7297987 (må-to 09:00-12:00), e-post: xxxxxxxxxxxx@xxxxxx.xx Svarar på frågor kring rättigheter servicetagaren har inom den sociala servicen.

Konsumentrådgivarens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds

Konsumentrådgivning tfn: 029 553 6902. Webbplatsen xxx.xxx.xx beskriver vilka tjäns- ter konsumentrådgivningen erbjuder.

På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller en- hetens verksamhet och hur beaktas de i utvecklingsarbetet?

Anmärkningar och klagomål tas upp i enhetens personalgrupp. Beroende på ärendets art informeras regionchefen. Ärendet utreds, dokumenteras och diskuteras tillsammans med servicetagaren och/eller närstående. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig do- kumenterad respons. Denna används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av samkommunens servicekvalitet.

Målsatt tid för behandling av anmärkningar:

Behandlingstid för anmärkningar är 14 dagar, dvs. respons besvaras inom två veckor.

6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET

Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt

I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig rörlighet, ute- vistelse, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. Kvaliteten hos tjänster för barn beskrivs i Lastensuojelun laatusuositus (kvalitetsrekommendation för barnskyddet, på finska): xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx- laatusuositus

På vilket sätt främjar tjänsterna klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och delaktighet?

Främjandet av servicetagarens välmående sker utgående från genomförandeplanen. Ut- värderingar, kartläggningar och konsultation sker med stöd av expertteamet. Regelbun- den uppföljning görs av personalen och ansvariga sjukskötaren som dokumenterar och vid behov kontaktar egna eller utomstående experter. Xxxxxxxxxxxx ansvarar för att uppföljningar görs och dokumenteras.

Ordnande av motions-, kultur- och hobbyverksamhet

Personal uppmuntrar, handleder och strävar till att möjliggöra deltagande i motions-, kultur- och hobbyverksamhet. Även utomstående producenter så som DUV, Borgå med- borgarinstitut, Borgå stads utbud och aktiviteter anlitas.

På vilket sätt följer man upp hur målen uppfyllts i fråga om verksamhet som främjar kli- enternas funktionsförmåga och välmående samt rehabiliterande aktiviteter?

Servicetagarens kontaktperson ansvarar för att IP/genomförandeplaner, säsongssamtal, nätverksträffar och andra brukarrelaterade möten förverkligas och uppföljs samt sam- arbetar med regionala expertteamet och EUC, samt håller kontakt med närstående.

Uppföljning av tidigare uppställda mål sker kontinuerligt på enhetens personalmö- ten/team möten och i samband med genomgång av nästa säsongssamtal eller då nästa IP/genomförandeplan uppgörs på enheten.

Näring

Näring och måltider samt seder och bruk i samband med dem utgör en väsentlig del av många socialvårdstjänster och har stor betydelse för klienterna. I näringen beaktas Livsmedelsverkets gällande rekommendationer om intag av näringsämnen samt matre- kommendationer som utarbetats för befolkningen och för olika åldersgrupper.

Vid ordnandet av måltider bör man utöver klienternas önskemål beakta specialdieter (diabetes, autoimmuna sjukdomar, födoämnesöverkänslighet och -allergier samt fö- doämnesintoleranser) på ett sådant sätt att alla kan känna sig trygga. Kost som baserar sig på religion eller etisk övertygelse utgör en del av mångkulturella tjänster, vilket ska beaktas när service tillhandahålls.

Närings- och matrekommendationer: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxx/xxxxxxx--xxx- matrekommendationer/

På vilket sätt har mathållningen ordnats vid enheten?

Vardagar tillreder personalen på gruppboenden morgonmål, middag och kvällsmål samt mellanmål vid behov eller enligt överenskommelse. På veckoslut och helgdagar tillreder personalen därutöver lunch. Matbeställning och/eller uppköp av råvaror görs av perso- nalen på särkskilda veckodagar. På lägenhetsboendet planerar och handleder personalen tillsammans med servicetagaren matlagningen enligt individuella veckoscheman.

Hur beaktas klienternas önskemål och särskilda dieter och begränsningar?

Servistagares önskemål tas i beaktande i det dagliga arbetet då veckans matlista görs upp i samband med matbeställning och imköpsdagar av råvaror. Samtliga servicetagare har därutöver rätt att önska mat rätt/meny som i främsta hand koncentreras till vecko- slut. Servicetagare på lägenhetsboendet väljer själv sina menyer och råvaror i samråd med personalen. Särskilda dieter och begränsningar tas dagligen i beaktande i form av att liknande separata maträtter tillreds för servicetagare som är i behov av specialdie- ter.

På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet?

Varje enhet är ansvarig för att stöda servicetagaren att välja hälsosam och näringsrik kost. Ordinarie personal introducerar ny personal, vikarier och praktikanter. Enheterna följer de nationella rekommendationerna gällande näring. Vid behov listas det person- liga närings- och/eller vätskeintaget upp under en viss tid.

Hygienpraxis

Kvalitetsmålen för hygiennivån vid enheten samt instruktionerna som utarbetats för uppnående av denna nivå samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för egenkontrollen, i vilka det ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar förhindras.

Enhetens städning och klädvård utgör ett viktigt delområde i att upprätthålla allmän hygiennivå och hindra spridning av infektioner. THL har publicerat en föreskrift (på finska) om förebyggande av infektioner i långvarig vård och omsorg (Föreskrift 2/2020): xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence=1&isAllowed=y

I fråga om hygienpraxis rekommenderas det att enheten utarbetar egna föreskrifter för normala förhållanden och därtill för förhållanden i undantagssituationer.

På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov iakttas enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner?

Centrumbackens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och service- planer ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar hindras.

Samtliga servicetagare har i veckoplanen insatt individuella dusch- och bastu dagar som i normala fall följs planenligt.

Hur förebygger man spridning av infektioner och smittsamma sjukdomar vid enheten?

Följer hälsovårdsmyndigheternas direktiv och arbetshälsoinstitutets anvisningar.

På vilket sätt har enhetens städning och klädvård ordnats?

Städning av allmänna utrymmen, toalett och sanitetsutrymmen görs en gång i veckan av lokalvårdare som köptjänst samt/eller av personalen enligt enhetens veckoschema. Dagsalen och känsliga ytor städas dagligen av personalen. Egna rum och lägenheter stä- das en gång i veckan och/eller enligt behov tillsammans med servicetagare och vårdare. Samma praxis gäller skötsel av tvätt. Handledning i hygienfrågor ges av personalen.

På vilket sätt har personalen utbildats/inskolats i att iaktta renhållning och klädvård vid enheten enligt anvisningar och standarder?

Vi arbetar enligt god hygienpraxis enligt THL och arbetshälsoinstitutets anvisningar. Hälsovårdsmyndigheterna gör regelbundna besök och enheterna följer deras rekommen- dationer och direktiv.

Hälso- och sjukvård

För att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna säkerställas för klienterna ska enheten ha instruktioner om ordnande av icke-brådskande och brådskande sjukvård samt mun- och tandvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska också ha en instruktion för eventu- ella oväntade dödsfall.

På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de instruktioner som meddelats om mun- och tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och oväntade dödsfall?

För servicetagarna på boendeenheterna i regionerna verkställs tandvården via de kom- munala hälsovårdscentralerna.

På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar?

Uppföljning av servicetagarnas hälsotillstånd, inklusive kroniska sjukdomar, verkställs genom läkarbesök, konsultation och/eller besök hos sjukskötare på HVC eller inom Kår- kulla.

Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten?

Enhetens ansvariga sjukskötare, närvarande vårdpersonal, HVC och Kårkulla samkom- muns läkare.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandlingen vid varje enhet baserar sig på en enhetsspecifik plan för läke- medelsbehandling som regelbundet uppdateras. Läkemedelsplanen ingår som en del även i inskolningen av personalen. Handboken ”Turvallinen lääkehoito” om säker läke- medelsbehandling innehåller riktlinjer bland annat för genomförandet av läkemedelsbe- handlingen, ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas av varje anställd som deltar i att genomföra läkemedelsbehandlingen vid enheten. An- visningarna i handboken gäller både privata och offentliga enheter som bedriver läke- medelsbehandling. Enligt handboken ska serviceproducenten utse en ansvarig person för läkemedelsbehandlingen vid varje enhet. Inom egenkontrollen bör man identifiera och eliminera de risker som orsakas av bristfällig kompetens eller oklara förfaranden i läke- medelsbehandling och läkemedelsförsörjning.

Turvallinen lääkehoito, Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveyden- huollossa (på finska): xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence

På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedels- behandling?

Av all vårdpersonal som hanterar läkemedel krävs ett läkemedelstillstånd. Läkemedels- tillstånd fås efter att ha tenterat givna delar i nätutbildningen för läkemedelsbehand- ling (LOVe) samt när vårdpersonalen påvisat sitt kunnande till en sjukskötare. Tillstån- den är i kraft 5 år. Under alla tider på dygnet finns utbildad behörig personal för läke- medelsbehandling. Kårkulla samkommuns läkemedelsplan är uppbyggd enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) uppdaterade handbok (2016) Säker läkemedelsbehandling, som publicerades av social- och hälsovårdsministeriet år 2005. Den samkommunala lä- kemedelsplanen genomgås årligen av en extern sakkunnig. Enhetsspecifika läkemedels- planer görs årligen eller vid förändringar. Planen godkänns av Kårkullas överläkare.

Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten?

Enhetens ansvariga sjukskötare och enhetens medicinansvariga.

Sektorsövergripande samarbete

En klient inom socialvården kan behöva flera olika serviceformer samtidigt, och för äldre klienter har övergångar från en service till en annan visat sig vara särskilt riskfyllda.

Även en klient inom barnskyddet kan vara i behov av tjänster från skola, hälso- och sjuk- vård, psykiatri, rehabilitering eller småbarnspedagogik. För att den samlade servicen ska vara fungerande för klienten och motsvara hans eller hennes behov behövs det samar- bete mellan servicegivare, där kunskapsförmedlingen mellan olika aktörer har en särskilt stor betydelse.

Socialvårdslagens (1301/2014) 41 § innehåller bestämmelser om sektorsövergripande samarbete för ordnande av en servicehelhet som uppfyller klientens behov.

På vilket sätt har samarbetet och förmedlingen av information ordnats med de övriga servicegivarna inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet samt mellan olika förvaltningsområden?

Förmedlingen av information har ordnats med hjälp av nätverksmöten, protokoll och genomförandeplaner. Överlåtelse och anhållan av handlingar sker med servicetaga- rens/intressebevakarens samtycke eller med stöd av lagen.

7 KLIENTSÄKERHET

Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer

I fråga om klientsäkerhet gäller egenkontrollen inom socialvården de skyldigheter som härrör från socialvårdens lagstiftning. Olika myndigheter ansvarar för brand- och rädd- ningssäkerheten samt för boendehälsan och -säkerheten enligt den specifika lagstiftning som gäller för respektive område. Främjandet av klientsäkerheten förutsätter emellertid samarbete med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bland annat en plan om utrymningssäkerhet och skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till räddningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att göra en anmälan till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt skyldigheten enligt äldreomsorgslagen att göra en anmälan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivilliga organisationer utvecklar även beredskapen att bemöta och förebygga illabe- handling av äldre personer.

Som en del av säkerställandet av klientsäkerheten ska en verksamhetsenhet som bedri- ver anmälningspliktig verksamhet ha gjort en anmälan till den kommunala hälsoskydds- myndigheten enligt 4 § i den förordning (1280/1994) som utfärdats med stöd av hälso- skyddslagen.

På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer?

Enhetschefen ansvarar för årlig uppdatering av enhetens räddningsplan. Personalen för- binder sig att läsa och handla enligt planen. Myndighetskontroller görs regelbundet bl.a. av släckningsapparatur. Brand- och utrymningsövningar ordnas enhetsvis på eget initiativ samt kontroll av larmband, larmtelefoner och eventuella larmklockor. Årlig

riskbedömning förebygger uppkomsten av nya risker samt kartlägger kritiska arbetsmo- ment.

Har servicetagaren behov av intressebevakare är det enhetschefen som kontaktar kura- torn vid det regionala expertteamet. Kuratorn kontaktar servicetagarens hemkommun för utredningar av behov av intressebevakare. Kontakter till intressebevakare upprätt- hålls från enheten.

Personal

Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och dimensionering samt Vid per- sonalplaneringen beaktas den lagstiftning som tillämpas på verksamheten, till exempel i barnskyddsanstalter barnskyddslagen samt lagen om yrkesutbildade personer inom soci- alvården, som trädde i 1.3.2016. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Det behövliga anta- let anställda beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialservice är det särskilt viktigt att personalen har till- räcklig yrkeskompetens i socialvård. En risk som ska beaktas i egenkontrollen är om en- heten/servicen inte har tillräckligt med kunnig personal för vård och omsorg i relation till klienternas behov eller för stöd- och andra uppgifter. En otillräcklig personal i relat- ion till klienternas servicebehov eller verksamhetskulturen vid enheten kan leda till onö- diga begränsningar av klienternas självbestämmanderätt, en ostimulerande vardag och brist på utevistelse. Risk för klient- och patientsäkerheten uppstår även om den ansva- riga personen inte har tillräckligt med tid eller kompetens att arbeta som närmaste chef och verkställa egenkontrollen. Brister i personalens språkkunskaper och bristande kultur- sensitivitet riskerar klienternas möjligheter att få adekvata tjänster.

Av planen för egenkontroll ska det framgå hur många anställda enheten har i vård- och omsorgsarbete, personalstruktur (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka princi- per man kommit överens om för anlitande av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls offentligt framlagd skrivs inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, arbetsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. Planen ska innehålla uppgifter om hur tillräckliga personalresurser säkerställs, även i undantagssituationer.

Antal anställda inom vård och omsorg vid enheten samt personalstruktur?

På Centrumbackens serviceenhet arbetar 26 personer var av en enhetschef, en ansvarig handledare/ställföreträdare en ansvarig sjuskötare och 23 vårdare. Två vårdare arbetar som vårdare med kompetensavdrag och två som vårdbiträden var av en som läroavtals- studerande. Av samtliga anställda arbetar två personer i deltid (30 timmar/ veckan 78,43%).

Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier?

I första hand anställs behörig personal inom social- och hälsovården. Därutöver har en- heten en vikariebank bestående av icke-behöriga, men som känner till verksamheterna och dess servicetagare. Nya vikarier som kommer in i verksamheten får en utsedd men- tor som handleder och stöder personen i dagliga rutiner och arbetsmoment.

På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser med hänsyn till klienternas ser- vicebehov?

Enligt enhetens lönestat som baserar sig på Stockholmsbedömningen samt i samråd med enhetens resursplanerare.

På vilket sätt säkerställs organiseringen av de ansvariga personernas/närmaste chefernas uppgifter på ett sådant sätt att den närmaste chefen har tillräckligt med tid att leda arbetet?

Enheten har ett fast antal befattningar varav vissa har tilldelade ansvarsuppgifter såsom ansvarig handledare/ställföreträdare, ansvarig sjukskötare, medicinansvariga, pedagogansvariga, blöjansvarig, ansvarig för rengöringsmedel och seniorklubbs ansvarig. Ansvariga handledaren och sjukskötaren arbetar vardagar i allmän arbetstid.

På vilket sätt säkerställs tillräckligt antal anställda som arbetar i stöduppgifter och bi- trädande uppgifter?

Ställföreträdande enhetschef/ansvarig handledare, ansvarig sjukskötare, läkemedelsan- svariga, pedagogiskt ansvariga.

Principer för rekrytering av personal

Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. I synnerhet vid rekryte- ring av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska särskilt perso- nernas lämplighet och pålitlighet beaktas. Vid rekrytering ska arbetsgivaren kontrollera registeruppgifterna som införts om sökanden i centralregistret över yrkesutbildade per- soner inom socialvården (Suosikki). Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kunnande. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbetssökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.

Xxxxx är principerna för rekrytering av personal till enheten?

Kårkulla samkommuns rekryterare samt regionala rekryteringsteam arbetar aktivt för att marknadsföra Kårkulla samkommun som en attraktiv arbetsgivare och ge informat- ion om Kårkullas verksamhet. Rekrytering av personal sker efter behovsutvärdering bland annat via rekryteringssystemet LAURA, som är integrerat med organisationens webbsida och de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Det finns fär- digt uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och annonsmallar där information inför rekryte- ringen framgår, bland annat behörighetskrav och språkkrav. Året runt kan dessutom personer som är intresserade av att arbeta inom samkommunen lämna in en öppen an-

sökan som sparas i rekryteringssystemet XXXXX, tillgänglig för enhetschefer och region- chefer. Vikarier anställs ofta via öppen ansökan. Xxxxxxxxx tjänster och befattningar besätts efter att offentliga ansökningar inkommit, intervjutillfällen ordnats och utvär- derats.

På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som ska arbeta i klienternas hem eller med barn?

Vid rekrytering värdesätts erfarenhet av liknande arbete och goda insikter i värderingar och principer i arbete med personer med specialbehov. Utgångspunkten är att samtliga anställda ska ha lämplig utbildning för arbetsuppgiften, vara motiverade och visa gott bemötande. För att kunna arbeta ensam som ansvarig för servicetagare behövs registre- ring hos Valvira. Då läkemedel hanteras krävs läkemedelstillstånd i form av avklarad LOVE-tentamen. Lämplighet kontrolleras på begäran via referenser. Straffregisterut- drag bör uppvisas av personal som arbetar med barn under 18 år. Anställningarna inleds med prövotid upp till hälften av anställningstiden, dock maximalt 6 månader.

En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning

Vård- och omsorgspersonalen inskolas i klientarbete, behandling av klientuppgifter samt i genomförandet av egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enhet- en samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad betydelse när arbetsgemenskapen tillägnar sig en ny verksamhetskultur och ett nytt för- hållningssätt till klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stödja självbe- stämmanderätten eller inom egenkontrollen. Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården innehåller bestämmelser om yrkespersonernas skyldighet att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens och arbetsgivarens skyldighet att göra det möjligt för de anställda att delta i fortbildning. Att säkerställa personalens kompetens i läkeme- delsbehandling utgör ett särskilt viktigt delområde i fortbildningen.

I 42 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs separat, att personalen i verksamhetsenheter som ger specialomsorger ska introduceras i och få anvisningar om de arbetsmetoder och sätt genom vilka man stöder och främjar förutsättningarna för vårdtagarna att klara sig på egen hand och deras självbestämman- derätt. Personalen vid enheter som ger specialomsorger ska utbildas i att förebygga si- tuationer som kräver användning av begränsningsåtgärder och att använda sådana åtgär- der korrekt.

På vilket sätt sköter enheten inskolningen av nyanställda och studerande i klientarbetet och i att genomföra egenkontrollen?

Följer Kårkulla samkommuns introduktionsprogram för nyanställda. Enheten utser en mentor som i första hand hjälper till med inskolningen på enheten.

På vilket sätt har fortbildning för personalen ordnats?

Under Covid -19 i främsta hand elektroniskt och/eller på distans.

Personalens anmälningsskyldighet

Socialvårdslagen (1301/2014) innehåller bestämmelser om skyldigheten för anställda (48–49 §) att göra en anmälan om ett missförhållande eller en risk för missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för en klient. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämpning av anmälningsskyldigheten ska utarbetas för verksamhetsenheten, och de ska ingå i planen för egenkontroll. I lagen framhålls det att den person som gjort anmä- lan inte får bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.

Den person som tar emot en anmälan ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållan- det eller avvärja risken för ett uppenbart missförhållande. Om så inte sker ska den som gjort anmälan underrätta regionförvaltningsverket om ärendet. I enhetens egenkontroll fastställs på vilket sätt korrigerande åtgärder genomförs i riskhanteringsprocessen. Om missförhållandet är sådant att det kan rättas till inom ramen för det förfarande som till- lämpas i enhetens egenkontroll inleds åtgärder omedelbart. Om missförhållandet är så- dant att det kräver åtgärder av den som ansvarar för ordnandet av tjänsterna överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till en behörig instans.

På vilket sätt har enheten ordnat förfarandet i fråga om personalens skyldighet att an- mäla missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienten och hur behandlas anmälningarna, samt uppgifter om hur korrigerande åtgärder genomförs inom ramen för enhetens egenkontroll (se riskhantering).

Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rappor- tera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och bris- ter i kvaliteten kan rapporteras till enhetschef, regionchef eller samkommunsdirektö- ren. Responsen dokumenteras via Kårkullas webbsida, under responslänk, i databasen Qpro. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro. Korrigerande åtgärder genomförs i prioritetsordning enligt utförd riskbedömning samt från HaiPro-rapporter. Planerade åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföljningsplaner an- tecknas.

Xxx har personalens fortbildning ordnats?

Enhetschefen har möjlighet att föreslå kurser som verksamheten kunde ha nytta av. Största delen av fortbildningarna erbjuds internt eller hålls av externa leverantörer. Årligen ordnas chefsutbildning för samkommunens enhetschefer med teman som che- fens roll och funktion, allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvaltning och IT. Målsättningen är att samtlig personal kan delta i fortbildning tre dagar per år. Ut- värdering av fortbildning görs i samband med årliga utvecklingssamtal med närmaste chef.

Lokaler

Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verk- samheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat

praxis vid placering av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning kan ordnas.

Andra frågor till stöd för planeringen:

- Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem?

- På vilket sätt kan klienten påverka inredning av sitt rum/sin bostad?

- Används klientens personliga lokaler för annat ändamål, om klienten är borta en längre tid?

Principer för användning av utrymmen:

På gruppboenden används allmänna utrymmen vardagar/dagtid till klubbverksamhet för LO verksamhet och seniorer för vissa som bor på gruppboendet. Kvällar och veckoslut används gruppboendets allmänna utrymmen av personal och servicetagare enligt behov och önskan. På Näse gruppboende finns därutöver ett separat rum som vardagar an- vänds till seniorverksamhet i mera lugna och koncentrationskrävande uppgifter. Näse lägenhetsboende har till förfogande en lokal som används som samlingspunkt samt kombinerat personalrum.

Alla rum och lägenheter är inredda enligt servicetagarens initiativ och önskemål. Perso- nalen stöder vid behov med inredningen.

På boendet följs samma principer som för övriga hyresbostäder ute i samhället. Då en lägenhet eller ett rum i grupphem är uthyrd används den inte för andra ändamål. All- männa utrymmen inreds av personal och servicetagare.

Tekniska lösningar

Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika bevakningskameror samt lar- mapparater och personsökare. I planen för egenkontroll anges principerna för använd- ning av de apparater som är i bruk, exempelvis om kamerorna har en inspelningsfunktion eller inte, var apparaterna är placerade, för vilket ändamål de används och vem som ansvarar för deras korrekta användning. I planen anges även principer och praxis för an- skaffning av larmtelefoner till hemvårdens klienter samt anges den arbetstagare som ansvarar för instruktionen i deras användning och för apparatens funktionssäkerhet.

I 7 § 13 punkten i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) föreskrivs det om skyldigheten för en leverantör av xxxxxxxxxxx och andra motsvarande tjänster att upprätta ett säker- hetsdokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker. Enligt para- grafens 2 mom. kan säkerhetsdokumentet ersättas med de uppgifter om de omständig- heter som beaktats i denna plan för egenkontroll.

Vilka tekniska lösningar har enheten för passerkontroll och för klienternas eget bruk?

Ej aktuellt för enheten

På vilket sätt säkerställer man att de larmapparater och personsökare som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras?

Ej aktuellt för enheten

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för funktionssäkerheten av larm- telefoner och personsökare?

Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård

Styrningen av och tillsynen över produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (medi- cintekniska produkter) övergick i början av år 2020 från Valvira till Fimea. Användning och underhåll av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt instruktion i an- vändningen av dem vid socialvårdens enheter innebär betydande säkerhetsrisker. Före- byggandet av dessa risker ska beaktas i egenkontrollen.

Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdartiklar som klas- sificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om förfa- randet i samband med dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård avses instru- ment, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrustning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för an- vändning på människor bland annat vid påvisande, förebyggande, övervakning, behand- ling och lindring av sjukdom eller skada eller vid undersökning eller ersättning av ana- tomin eller av en fysiologisk process. Produkter som används är bl.a. rullstolar, rollato- rer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermomet- rar, hörapparater, sårförband o. dyl.

Skyldigheterna för yrkesmässiga användare inom hälso- och sjukvården har fastställts i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010, 24–26 §). Organi- sationen ska utse en ansvarig person som svarar för att man vid enheten iakttar lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt de bestämmelser som utfär- dats med stöd av den.

Medicintekniska produkter FIMEA: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxxxxxxxx

Fimeas blankett för användarens anmälan om risksituation: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxxx/000000/000000/0000-00- K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4n+vaaratilanneilmoituslomake_sv.pdf/06547e3f-b620-537c- 3f90-6542e4cbc226?t=1577451373642

På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel och produkter och utrustning för hälso- och sjukvård som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrue- ras i att använda dem och underhållet fungerar?

Utvärdering och kartläggning av behövliga hjälpmedel görs av enhetens ansvariga sjuk- skötare, servicetagarens fysioterapeut tillsammans med övrig personal, enhetschef och

vid behov närstående, varefter hemkommunens hjälpmedelsservice kontaktas. Personal vid EUC eller HVC hjälper personalen att instruera servicetagaren i användning av hjälpmedlen.

På vilket sätt säkerställer man att tillbörliga anmälningar om risksituationer skickas in om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård?

Enhetens apparaturlista var framkommer anförskaffningsår och tid för kalibrering. Per- sonalen och kontaktpersonen kontaktar hemkommunens hjälpmedelsservice då man upptäcker något fel.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård vid enheten

Enhetens ansvariga sjuskötare Xxxxxxx Xxxxxx. Xxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxx.xx Tfn: 044 581711

8 DOKUMENTERING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER

Med personuppgifter avses varje uppgift som anknyter till en identifierad eller identifi- erbar fysisk person. Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifter känsliga, sekre- tessbelagda personuppgifter. Uppgifter som gäller hälsa hör till särskilda kategorier av personuppgifter som endast kan behandlas under vissa förutsättningar. Av god informat- ionshantering förutsätts att den är planerad under hela hanteringen alltifrån dokumente- ring av klientarbetet till arkivering och förstöring av uppgifterna. I praktiken bildas vid behandlingen av personuppgifter om klienter inom socialvården ett sådant personregis- ter som avses i lagstiftningen. På behandling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Dessutom tillämpas den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Behandlingen av personuppgifter påverkas också av den lagstiftningen som gäller separat för varje bransch.

Dataskyddslagen: xxxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxx/xxxxx/0000/00000000

EU:sallmänna dataskyddsförordning: xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx- content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679

Dataombudsmannens anvisning – Register över behandling: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx-xxxx-xxxxxxxxxx

Med personuppgiftsansvarig avses den organisation som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter. Med per- sonuppgiftsbiträde avses till exempel en enhet/service som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Den personuppgiftsansvarige ska meddela in- struktioner bl.a. till sina underställda personer som har tillgång till uppgifterna (data- skyddsförordningen, artikel 29).

Dataskyddsförordningen innehåller även bestämmelser om de centrala principerna för behandling av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska anmäla personuppgifts- incidenter till tillsynsmyndigheten och till de registrerade. Bestämmelser om den regi- strerades rättigheter ingår i kapitel 3 i förordningen, som också innehåller regler om in- formation till den registrerade.

På webbplatsen för dataombudsmannens byrå finns en täckande samling anvisningar om tillbörlig behandling av personuppgifter: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat en myndighetsföreskrift till enheter inom social- och hälsovården (Föreskrift 2/2015) om egenkontroll av de krav som ställs på användningen av informationssystem enligt 19 h § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Planen för egenkontroll av informat- ionssystem är ett separat dokument som inte behöver hållas offentligt framlagt, men som utgör en del av enhetens sammanlagda egenkontroll.

THL:s föreskrift:

xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/000000/0000000/XXX_Xxxxxx_0_0000_Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx an_selvitykset_ja_vaatimukset_201501_sv.pdf/1f002f6c-bb92-5a51-ef1a- 753931a4a433?t=1583309120679

Dokumentering av klientarbete

Varje yrkesutbildad person bär ansvaret för att klientarbetet dokumenteras. Skyldighet- en att anteckna klientuppgifter börjar när en myndighet inom socialvården har fått vet- skap om personens eventuella behov av socialvårdstjänster eller när en privat service- producent börjar tillhandahålla socialservice på basis av ett avtal. Skyldigheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter föreskrivs i 4 § i lagen om klienthandlingar inom so- cialvården (254/2015). Anteckning av klientuppgifterna för en enskild klient är en skyl- dighet för varje yrkesutbildad person och förutsätter ett professionellt övervägande av vilka uppgifter som i varje enskilt fall är väsentliga och tillräckliga. I fortsättningen styrs dokumenteringen med hjälp av strukturerade handlingar, varom en föreskrift kommer att utfärdas av THL under år 2020. I 3 kapitlet i lagen föreskrivs det om vilka basuppgif- ter som ska antecknas i en klienthandling.

På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten iakttar den lagstiftning som gäl- ler om dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndig- hetsföreskrifter som gäller vid enheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter?

Varje anställd förbinder sig till ett livslångt tystnadsplikts- och sekretessavtal vid an- ställningens början. Internt sammanställda manualer för elektroniska klientdatapro- gram och webbutbildningar. Processerna för hantering av identitets- och klientdata formaliseras via officiella styrdokument.

På vilket sätt ordnas inskolningen av personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter och i dataskydd, och hur ordnas fortbildningen?

Grundutbildning för fastanställda, hanböcker och handledning. Enhetschef eller enhet- ens ställföreträdare introducerar och delger tillgängligt material kring säker informat- ionshantering.

På vilket sätt inskolas enhetens anställda i att anteckna klientuppgifter?

Personalen har fått skolning av klientdokumentering i vårdjournalen Abilita.

På vilket sätt säkerställer man att klientarbetet dokumenteras utan dröjsmål och på ett ändamålsenligt sätt?

Inplanerad arbetstid i alla arbetsskift

Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter

DPO (Data Protektion Officer) Xxxxxxx Xx, Xxxxx Xxxxxxxx xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Har ett register över behandling av sekretessbelagda personuppgifter utarbetats för en- heten?

Ja Nej

Nödvändiga registerbeskrivningar upprätthålls centralt.

9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsbehov som framförts av klienter eller personal eller som uppdagats via risk- hanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder.

Enhetsspecifik information om utvecklingsbehov i fråga om servicekvaliteten och klient- säkerheten erhålls från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlas samtliga anmälningar om missförhållanden och uppdagade utvecklingsbehov och, beroende på hur allvarlig risken är, utarbetas en plan för avhjälpande av missförhållandet.

Arbetsatmosfären är inte positiv och arbetsgemenskapen fungerar inte. Åtgärder påbör- jats oktober 2021.

Svårt med rekrytering, det finns inte alltid personal att tillgå.

10 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetens ansvariga förestån- dare.

Ort och datum: Borgå 01.12.2021

Underskrift: Xxxxxx Xxxx