Innehåll
Anbudsunderlag |
Utvärdering av landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden 2014-2020 |
Innehåll
1.1 Anbudsunderlagets innehåll och disposition 3
1.2 Beskrivning av uppdraget 3
1.7 Kontaktperson under anbudstiden 4
1.8 Planerad tidsplan för upphandlingen 4
2 REGLER FÖR UPPHANDLING OCH ANBUD 4
2.3 Formkrav på anbud och anbudets innehåll 5
2.4 Reservationer och alternativa anbud (sidoanbud) 5
2.6 Tilldelningsbesked (delgivning av beslut) 5
2.7 Avslutad upphandling och tecknande av avtal 5
2.8 Allmänna handlingars offentlighet och sekretess 6
3 KRAV PÅ ANBUDSGIVAREN (KVALIFIKATIONSKRAV) 7
3.2 Anbudsgivaren och eventuella underleverantörer 7
3.4 Ekonomisk och finansiell situation 8
4.1 Målsättning, syfte med upphandlingen 12
4.2 Kvalitetskrav för utvärderingshelheten - löpande utvärdering 12
4.3 Nyttjande av utvärderingsresultaten 15
4.4 Fakturering och elektroniska fakturor 16
1.1 Omfattning och ekonomiska villkor 22
1.4 Krav på varan/utförandet 24
1.5 Avtalshandlingar, överlåtelse och underleverantörer 24
1.8 Hävning och tvistelösning 26
1 Allmänt om upphandlingen
1.1 Anbudsunderlagets innehåll och disposition
Detta dokument är indelat i följande avsnitt:
1. Allmänt om upphandlingen
2. Regler för upphandling och anbud
3. Krav på anbudsgivaren (kvalificeringskrav)
4. Kravspecifikation
Anbudsunderlaget består förutom detta dokument även av följande bilagor: Bilaga 1 Kommissionens utvärderingsfrågor
Bilaga 2 Kostnadsspecifikation
Bilaga 3 Avtal
1.2 Beskrivning av uppdraget
Ålands landskapsregering, nedan beställaren, inbjuder intresserade att lämna in anbud beträffande utvärdering av landsbygdsutvecklingsprogrammet för Åland 2014-2020 med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Landsbygdsprogrammet för Åland, i fortsättningen programmet, grundar sig på rådets förordning (EG) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Programmet genomförs i landskapet Åland.
Programmet är uppbyggt kring nio åtgärder vilka i sin tur är indelade i delåtgärder. Utöver detta tillkommer finansiering för programmets administration Tekniskt stöd. Programmet omfattar totalt en budget uppgående till 57,9 miljoner euro varav Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling delfinansierar programmet med 20,7 miljoner.
Programmets målsättning är att bidra till en hållbar ekonomisk och smart utveckling som fokuserar på produktivitet och hållbarhet och skall ge lönsamma och livskraftiga lantbruksföretag, ett aktivt lantbruk och en attraktiv landsbygd. Programmets främsta prioritet är att säkerställa en tillräcklig primärproduktion och på så sätt se till att det finns livsmedel för konsumenterna och råvaror för Ålands livsmedelsindustri.
Det närmare innehållet i utvärderingen framgår av kravspecifikationen i kapitel 4.
Endast en leverantör kommer att antas för anbudet. Leverantören kan anlita underleverantörer för delar av uppdraget.
Utvärderingen beställs av Ålands landskapsregering som svarar för planeringen, genomförandet och utvärderingen av programmet. En av landskapsregeringen tillsatt styrgrupp svarar för den direkta styrningen och samordningen av utvärderingen.
1.3 Avtalsperiod
Avtalet ska gälla i 8 år med planerad avtalsstart i november 2016. Utvärderingsuppdraget slutar när slutrapporten har lämnats till kommissionen 31.12.2024. Om exakt tidsplan och precisering av genomförandet av utvärderingsuppdraget överenskoms närmare då avtal tecknas. Landskaps-regeringen förbehåller sig rätten till förlängning av avtalsperioden i den händelse EU:s regelverk om utvärdering så förutsätter.
1.4 Upphandlingens värde
Utvärderingsuppdraget beräknas omfatta ca 16 månaders effektiv arbetstid under perioden november 2016 - december 2024. Anbudet ska inkludera samtliga kostnader exkl. moms för uppdragets genomförande såsom resor och arbete inkl. omkostnader (material, telefon, data m.m.).
1.5 Annonsering
Anbudsförfrågan har publicerats i lokaltidningarna och på landskapsregeringens hemsida.
Anbudsförfrågan inkl. bilagor finns att hämta elektroniskt på landskapsregeringens hemsida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxx
1.6 Upphandlande enhet
Upphandlande myndighet är Ålands landskapsregering FO-nummer 0145076-7.
Se mer uppgifter om myndigheten på landskapsregeringens hemsida xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/
1.7 Kontaktperson under anbudstiden
Namn: Xxxxx Xxxxxx
E-post: xxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxx.xx Tel: x000 (0)00 00 000
1.8 Planerad tidsplan för upphandlingen
2016 | Aktivitet |
15.08. 2016 | Annonsering av upphandlingen i lokaltidningarna och landskapsregeringens hemsida |
15.09. 2016 kl 16.15 | Sista dag att lämna anbud |
Vecka 38-39, 2016 | Bedömning av inlämnade anbud |
Vecka 40, 2016 | Tilldelningsbesked – Delgivning av val av levererantör, väntetid på 30 dagar + 7 om delgivningen sker per post. |
Vecka 46, 2016 | Tecknande av avtal (14-18 nov) |
2 Regler för upphandling och anbud
2.1 Upphandlingsform
Upphandlingen genomförs i form av ett öppet förfarande. Upphandlingsformen medger inte förhandling. Anbud kommer således att antas utan föregående förhandling, varför det är av stor vikt att alla krav och villkor enligt denna anbudsförfrågan följs och att bästa villkor/pris lämnas i anbudet.
2.2 Inlämning av anbud
Sista inlämningsdag och klockslag ska vara den 15 september 2016 finsk tid kl. 16.15. Anbud som lämnats in för sent beaktas inte, oavsett orsak.
Anbudet ska sändas i slutet märkt kuvert till Ålands landskapsregering, PB 1060, 22100 MARIEHAMN eller lämnas i slutet märkt kuvert in till Självstyrelsegården, Xxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx.
Anbud per epost skickas till adressen xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx. Ett anbud som skickats med e-post inom utsatt tid bör därefter även lämnas in skriftligen undertecknat.
Kuvertet eller e-post bör märkas med texten ”Anbud – Utvärdering LBU ”.
Anbudet ska vara giltigt minst tre månader efter sista inlämningsdag. Om en besvärsprocess inleds förlängs anbudets giltighetstid automatiskt i enlighet med resultatet av domstolens beslut.
Anbudshandlingar lämnas på anbudsgivarens ansvar.
2.3 Formkrav på anbud och anbudets innehåll
På anbud ställs följande formkrav:
• Anbudet ska lämnas skriftligt i ett exemplar, undertecknat av behörig företrädare för anbudsgivaren.
• Anbudets språk ska vara svenska (inklusive alla bilagor)
• Allmänna uppgifter om den sammanslutning som lämnar anbudet (inkl. kontaktuppgifter)
Förekommer i detta förfrågningsunderlag och i bilagorna mot varandra stridande uppgifter gäller texten i förfrågningsunderlaget före bilagorna.
Anbudsgivaren måste själv kontrollera att alla frågor är besvarade och att alla efterfrågade dokument är bifogade.
Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller lämna kompletterande uppgifter är begränsade. Detta innebär att anbudgivare inte kan avvakta med att lämna svar, till exempel genom att hänvisa till att frågan önskas behandlas muntligt. Anbud som inte är komplett riskerar att inte tas upp till prövning.
2.4 Reservationer och alternativa anbud (sidoanbud)
Anbudsgivare ska basera sitt anbud på de förutsättningar som anges i denna anbudsbegäran. Inga reservationer eller alternativa anbud (så kallade sidoanbud) accepteras.
2.5 Ersättning för anbud
Ersättning för att upprätta anbud och delta i anbudsprocessen utgår inte.
2.6 Tilldelningsbesked (delgivning av beslut)
Samtliga anbudsgivare kommer att få ett meddelande om beslut. Meddelandet skickas per post i enlighet med leverantörens uppgifter i anbudet. En besvärsanvisning bifogas delgivningen.
2.7 Avslutad upphandling och tecknande av avtal
Den upphandlande enheten får som huvudregel inte ingå avtal förrän 30 dagar har gått från det att tilldelningsbeslutet skickats till anbudsgivarna (s.k. väntetid). Om anbudsgivarna delges per post utökas väntetiden med ytterligare 7 dagar.
Ett bindande avtal förutsätter att ett skriftligt avtal har upprättats vilket är undertecknat av behöriga företrädare för såväl leverantören som den upphandlande enheten.
2.8 Allmänna handlingars offentlighet och sekretess
Alla inlämnade anbud behandlas i enlighet med bestämmelserna i landskapslag (ÅFS 1977:72) om allmänna handlingars offentlighet. Inkomna anbud är inte offentliga förrän upphandlingsavtalet ingåtts eller om upphandlingen avbryts utan att ny upphandling genomförs.
Om anbudsgivare anser att uppgift(er) i anbud bör beläggas med sekretess ska utförlig motivering ges i anbudet. Anbudsgivaren skall även lämna in en censurerad version av anbudet. I annat fall förutsätts att anledning till sekretess saknas. Sekretessprövning kan inte göras i förväg och garantier kan därför inte lämnas. Generellt sett är möjligheterna att sekretessbelägga anbud starkt begränsade sedan upphandlingen avslutats. Detta gäller särskilt uppgifter i anbud som rör utvärderingskriterierna, vilket också omfattar priserna.
Under utredning fram till rapport är beredningsmaterialet konfidentiellt.
2.9 Bedömning av anbud
Bedömningen av anbud sker i tre steg:
1. Kvalificering av anbudsgivaren, där anbudsgivarens lämplighet, erfarenhet, organisation och ekonomi prövas samt kontroll av eventuell grund för uteslutning, enligt kapitel 3.
2. Prövning av anbudet, där kontroll av att alla "ska-krav" uppfyllts enligt kapitel 2.3.
3. Bedömning (tilldelning av kontrakt) av anbudsunderlagets ”bör-krav” utvärderas enligt utvärderingskriterierna, kapitel 2.10.
En anbudsgivare som inte klarar ett steg i processen går inte vidare till nästa steg.
2.10 Utvärdering av anbud
2.10.1 Ekonomiskt mest fördelaktiga
Det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt urvalskriterier och viktpoäng kommer att antas:
Kriterium | Viktpoäng |
Pris | 40 poäng |
Graden av överensstämmelse med kravspecifikationen i kapitel 4 (kvalitet) | Max 30 poäng |
Resurser som avdelas för verksamheten i kapitel 3.5 (funktionalitet) | Max 30 poäng |
Total | 100 poäng |
Vid utvärderingen jämförs uppdragets totalpris utan mervärdesskatt (moms). Anbudet med lägsta totalpris erhåller 40 poäng. Poängantalet för de övriga anbuden beräknas enligt följande:
Poäng = lägsta pris/anbudsgivarens anbudspris x 40 poäng = xx poäng Vid bedömningen används två decimaler med avrundning upp om den tredje decimalen är 5 eller högre.
Vid bedömningen av kvalitet poängsätts anbuden inbördes enligt graden av överensstämmelse med kravspecifikationen (1-30 poäng).
• Anbudsgivaren presenterar en bristfällig beskrivning av uppdraget (1-10 poäng).
• Anbudsgivaren presenterar en bra beskrivning men med vissa brister (11-20 poäng).
• Anbudsgivaren presenterar en beskrivning av god kvalitet som är realistisk, trovärdig, tydlig och väl genomarbetad (21-30).
Vid bedömningen av de resurser som avdelas uppdraget poängsätts anbuden inbördes enligt hur väl avvägda de personella resurserna är för ett väl utfört uppdrag (1-30 poäng).
• Anbudsgivaren presenterar en bristfällig beskrivning av de personella resurserna (1-10 poäng).
• Anbudsgivaren presenterar en bra beskrivning av de personella resurserna men med vissa brister (11-20 poäng).
• Anbudsgivaren presenterar en mycket bra beskrivning av de personella resurserna som är realistisk, trovärdig, tydlig och väl genomarbetad (21-30).
2.10.2 Sammanräkning och resultat
Anbudsgivarens slutpoäng för respektive kriterium summeras ihop och summan av dessa utgör anbudsgivarens totalpoäng.
Det anbud som erhåller flest totalpoäng antas. För det fall två eller flera anbud efter utvärdering betraktas som likvärdiga (det vill säga erhållit samma totalpoäng) rangordnas anbuden efter pris. Om även priset är samma kommer lottning att ske.
3 Krav på anbudsgivaren (kvalifikationskrav)
3.1 Språk
I och med att landskapet Åland är enspråkigt svenskt ska leverantören och leverantörens personal utföra de tjänster som omfattas av detta anbudsunderlag på svenska.
3.2 Anbudsgivaren och eventuella underleverantörer
Anbud kan lämnas av en leverantör.
En leverantör har rätt att anlita underleverantörer för att fullgöra sina åtaganden. Användandet av underleverantör begränsar inte anbudsgivarens ansvar som huvudman för fullgörande av kontraktet.
Om leverantören anlitar underleverantör, ska anbudet innehålla uppgifter om respektive underleverantörs firma, FO-/organisationsnummer samt vilken del av åtagandet som ska fullgöras av respektive underleverantör samt anbudsgivarens och eventuell underentreprenörs budgetering.
Andelen arbete som underentreprenörerna står för ska beskrivas i anbudet. Det är möjligt att anlita andra underentreprenörer än de som nämns i anbudet endast om beställaren i förväg ger sitt skriftliga samtycke därtill.
3.3 Uteslutningsgrunder
Anbudsgivare som inte uppfyller villkoren i denna anbudsbegäran kan uteslutas från deltagande i upphandlingen. Det är fallet om denne, eller dess underleverantör, begått ett brott, till exempel bestickning, bedrägeri eller penningtvätt.
Anbudsgivare kan uteslutas från upphandlingen även om den eller dess underleverantörer:
• är försatt i konkurs eller blir upplöst eller har avbrutit sin affärsverksamhet eller har skulder som har reglerats genom ett fastställt ackord, ett saneringsprogram eller genom något annat motsvarande program som grundar sig på lagstiftningen,
• är föremål för försättande i konkurs eller upplösning eller för något annat förfarande som avses i 1 punkten,
• genom en lagakraftvunnen dom har dömts för en lagstridig handling i anslutning till sin yrkesutövning,
• i sin yrkesverksamhet har gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse, som kan styrkas av landskapsregeringen,
• har åsidosatt sin skyldighet att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter i Finland eller i etableringslandet, eller
• har lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller försummat att lämna de uppgifter som krävs.
Anbudsgivaren ska intyga att anbudsgivaren inklusive eventuella underleverantörer inte är föremål för någon omständighet enligt ovan.
3.4 Ekonomisk och finansiell situation
Anbudsgivaren ska ha en sådan ekonomisk och finansiell situation att denne klarar av att fullgöra uppdraget och etablera ett långvarigt leverantörsförhållande med landskapsregeringen.
Anbudsgivaren ska antingen uppnå minst riskklass 3 (på en 5-gradig skala) alt. A (där AAA är det bästa) eller motsvarande omdöme hos kreditinstitut.
1. Bifoga ett intyg, uppgjort av kreditmarknadsinstitut, över klassificering. Intyget får vara högst tre (3) månader gammalt, räknat från sista dagen att lämna anbud,
eller, om en anbudsgivare saknar klassificering eller har lägre kreditklass än ovan, görs en individuell bedömning för eventuellt godkännande. För att möjliggöra en sådan bedömning, ska till anbudet bifogas en sådan utredning att det kan anses klarlagt att anbudsgivare har motsvarande ekonomisk stabilitet, samt någon av nedanstående handlingar:
a) garanti från moderbolag eller annan där det klart och tydligt framgår att garanten eller moderbolaget träder i anbudsgivarens ställe i händelse av att denne inte längre kan fullfölja sina förpliktelser mot den upphandlande enheten. Med förpliktelser avses både finansiellt ansvar och förpliktelse att fullfölja det egentliga åtagandet i avtalet. Sådant intyg ska bifogas anbudet och vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av garanten.
b) företag, även nystartade företag, ska redovisa sin ekonomiska och finansiella situation för att visa att de har tillräcklig ekonomisk och finansiell styrka att fullgöra uppdraget under avtalstiden. Bevis utgörs av senaste bokslut eller revisorsintyg i det fall inget bokslut ännu har upprättats.
Anbudsgivare ska vara registrerade i tillämpliga företagsregister.
2. Bifoga till anbudet en utredning som visar huruvida anbudsgivaren är införd i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga eller motsvarande från annat land, samt
3. Ett handelsregisterutdrag eller motsvarande från annat land.
Anbudsgivare ska ha betalt sina skatter och socialförsäkringsavgifter, eller en uppgjord betalningsplan angående obetalda sådan.
4. Bifoga till anbudet ett intyg över betalda skatter från skattemyndigheten i Leverantörens registrerade hemort eller ett intyg över skatteskuld eller en utredning om att en betalningsplan angående skatteskulden har gjorts upp samt
5. Ett intyg över tecknande av pensionsförsäkringar samt över betalning av pensionsförsäkringsavgifter eller en utredning om att betalningsplan har gjorts upp.
För utländska företag ska motsvarande ovanstående (2-5) uppgifter bevisas.
Uppgifterna på intygen/utredningarna i 2-5 ovan ska inte vara äldre än sex månader räknat från sista dag att lämna anbud.
Om någon av uppgifterna uppräknade ovan (2-6) är onödig eller omöjlig att få ska detta kunna motiveras i anbudet.
3.5 Prestationsförmåga
Anbudsgivaren ska redovisa en väl utvecklad projektplan kring föremålet för denna upphandling d.v.s. genomförandet av utvärderingsuppdraget och fördelningen av utvärderingsarbetet åtgärd för åtgärd (svar på kravspecifikationen, tidsschema, och rapporteringsplan)
Anbudsgivaren ska ha yrkesmässiga kvalifikationer för att fullfölja uppdraget. Anbudsgivare med underleverantörer får redogöra för sina sammanlagda tillbudsstående resurser avseende yrkesmässiga kvalifikationer.
Anbudsgivaren ska bifoga en kortfattad beskrivning av företaget/organisationen (företags-
/organisationsform, branscherfarenhet, verksamhet, erfarenhet av liknande uppdrag, förtrogenhet med beslutsfattande- och administrationsprocesserna inom offentlig förvaltning, omsättning, bemanning, kompetensutveckling etc.), de personer som ansvarar för att uppdraget utförs och de som utför den egentliga utvärderingen (inklusive eventuellt anlitande av underentreprenörer). Vars och ens bidrag till den sammanlagda arbetsinsatsen anges i månadsverken.
Projektorganisationen ska omfatta anbudsgivarens ansvarige projektledare samt övriga centrala personer som är involverade i projektets skeden. I projektplanen ska projektets delaktiviteter inom respektive område definieras och beskrivas, samt vem som är ansvarig för respektive delaktivitet.
Samtliga personer som kommer att ha direktkontakt med den upphandlande enheten ska behärska svenska språket i tal och skrift. CV med redogörelse över utbildning, erfarenhet och språkkunskaper för samtliga centrala personer ska bifogas anbudet.
Både huvudansvarig projektledare samt dennes ersättare ska ha minst 5 års erfarenhet av arbete inom kompetensområdet.
Anbudsgivaren bör lämna minst 2 referenser. Referenserna ska avse liknande uppdrag som denna upphandling avser och som är utförda under de senaste 7 åren räknat från sista anbudsdag eller pågående. För nystartade företag som saknar referenser, bör referenser istället lämnas för den person som kommer att ansvara för uppdragets genomförande.
Anbudsgivaren bör lämna redogörelse om referensens namn, uppdragets tidsperiod, omfattning och innehåll, kontaktperson och kontaktuppgifter.
Referenterna kontaktas efter sista anbudsdag för att bekräfta uppdragen.
Anbudet ska innehålla det totala priset i euro och de detaljerade grunderna för fastställandet av det; inkluderar bl.a. lönekostnader, resekostnader, köpta tjänster, allmänna omkostnader och övriga kostnader, mervärdesskatt och en uppskattning av den arbetstid som kommer att åtgå (uppges i bilaga 2 kostnadsspecifikation) samt en betalningsplan.
Eventuella kopplingar och kontakter till den verksamhet som ska utvärderas (oberoende utvärdering) ska framgå. Utvärderarna skall vara funktionellt oberoende och fristående från programmets genomförandeorganisation1. De slutliga utvärderingsresultaten kommer från externa experter.
3.6 Miljöarbete
Ålands landskapsregering verkar för en långsiktig hållbar utveckling i samhället. Anbuds- givaren ska redovisa för hur de arbetar med miljöhänsyn.
4 Kravspecifikation
Landsbygdsprogrammet för Åland 2014-2020, nedan programmet, är ett EU-delfinansierat utvecklingsprogram för landsbygden och grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser 2 och fondspecifika bestämmelser 3 . För programmet svarar Ålands landskapsregering, och för genomförandet svarar Ålands landskapsregering samt en lokal aktionsgrupp.
1Utvärderingarna ska utföras av interna eller externa experter som fungerar fristående från de myndigheter som har ansvar för genomförandet av programmet, EU nr 1303/2013 artikel 54.3.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005
I förordningen om gemensamma bestämmelser identifieras elva tematiska mål som utgångspunkt för utarbetande av operativa program med målsättningen att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (EU2020). Delfinansieringen från jordbruksfonden kommer att bidra till sex tematiska mål (TM)4 såsom att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar, bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande, främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering, investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande.
Primärnäringarna, dvs. jordbruk, skogsbruk samt fiske tillsammans med den nära sammankopplade livsmedelsindustrin har som helhet stor betydelse för den åländska ekonomin, det åländska samhället, miljön och landskapet. Övergripande målsättning för programmet är att bidra till en hållbar ekonomisk och smart utveckling på landsbygden och till att utveckla och diversifiera det till landsbygden kopplade näringslivet. Programmet skall dessutom bidra till att stärka och utveckla de redan goda natur- och miljöförhållanden samt stärka landskapets attraktivitet som samhälle. Programmets främsta prioritering att säkerställa en tillräcklig primärproduktion och på så sätt se till att det finns livsmedel för konsumenterna och råmaterial för Ålands livsmedelsindustri. Detta bör bygga på ett konkurrenskraftigt och miljövänligt hållbart jordbruk. Ett livskraftigt jordbruk med hög konkurrenskraft och god lönsamhet innebär också att lantbruket har förutsättningar att anpassa sig till krav och behov gällande miljö och klimat samtidigt som det skapar förutsättningar för livsmedelsindustri och kringverkningar i det övriga åländska samhället. Detta skall uppnås genom genomförande av
9 åtgärder (varav en åtgärd för programmets administration) inom fem av sex unionsprioriteringar samt inom 7 fokusområden 5 . Åtgärderna är i linje och stöder EU:s
4 Tematiska mål (TM)
1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.
3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF).
5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar.
6. Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.
9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering.
10. Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande.
5TM 1: Unionsprioritering P1: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden; (åtgärderna M01-Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, artikel 14, M02-Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster, artikel 15)
TM 3: Unionsprioritering P2: Förbättra jordbruksföretagens möjligheter att överleva och konkurrenskraft inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbar skogsförvaltning (Fokusområde 2 A Förbättra jordbruksföretagens ekonomiska resultat och underlätta omstrukturering och modernisering av jordbruksföretagen särskilt i syfte att öka marknadsdeltagande och marknadsinriktning samt diversifiering av jordbruksverksamhet; åtgärderna M01 – kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, artikel 14, M02-Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster, artikel 15, M04 Investeringar i fysiska tillgångar, artikel 17, Fokusområde 2 B Underlätta inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare md tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsskiften; M06 Jordbruks- och affärsutveckling, artikel 19 )
Unionsprioritering P3: Främja livsmedelskedjans organisation, inklusive barbetning och saluföring av jordbruksprodukter, djurskydd och riskhantering inom jordbruket (Fokusområde 3 A Förbättra primärproducenternas konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, skapa mervärde för jordbruksprodukter, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer; åtgärd M04-Investeringar i fysiska tillgångar, artikel 17)
TM 5 och 6: Unionsprioritering P4: Återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket (Fokusområde 4 A Återställa, bevara och förstärka den bilogiska mångfalden, bland annat i Natura 2000-områden med naturliga och andra särskilda begränsningar och jordbruk med höga naturvärden, liksom de europeiska landskapens karaktär, Fokusområde 4 B Förbättra vattenförvaltningen, inbegripet hanteringen av gödselmedel och växtskyddsmedel, Fokusområde 4 C Förebygga markerosion och förbättra markskötseln; åtgärderna M02-Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster, artikel 15, M10-Miljö- och klimatvänligt jordbruk, artikel 28, M11-Ekologiskt jordbruk, artikel 29 och M13-Stöd till områden md naturliga eller andra särskilda begränsningar, artikel 31)
TM 9: Unionsprioritering P6: Främja lokal utveckling på landsbygden (Fokusområde 6B Främja lokal utveckling på landsbygden; åtgärd
M19-Stöd till Leaderprogram för lokalt ledd utveckling artikel 35 (EU) 1303/2013)
allmänna strategier inom området som EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, EU:s strategi för biologisk mångfald och EU:s resurseffektivitetsstrategi. Programmet utgör också ett viktigt instrument innehållande de viktigaste åtgärderna riktade till jordbruket inom det åländska vattenvårdsprogrammet som genomförs med grund i EU:s ramdirektiv för vatten. Programmet skall stöda målsättningarna i ovanstående strategier och program och programåtgärderna och insatserna är utformade med denna utgångspunkt.
Alla programåtgärder presenteras i programdokumentet, som är publicerade på lanskapsregeringens hemsida under adressen xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx- foretagande/lantbruk/landsbygdsutvecklings-programmet
4.1 Målsättning, syfte med upphandlingen
Målsättningen med uppdraget är att bidra till ett bättre riktat stöd för landsbygdsutvecklingen inom ramen för programmet och att stödja en gemensam läroprocess med avseende på övervakning och utvärdering. Uppdraget görs i nära samarbete med programmets förvaltningsmyndighet.
Syftet är att främja, analysera och utvärdera programåtgärdernas påverkan, effektivitet, ändamålsenlighet och betydelse inom landsbygdsutvecklingspolitiken och måluppfyllelsen inom programmet och initiera till programändringar.
Syftet är också att utvärderingsresultaten skall ge värdefull information inför planering och genomförande av framtida landsbygdsutvecklingspolitik.
Utvärderingen skall göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar om gemensamma bestämmelser och fondspecifika bestämmelser 6 samt kommissionens riktlinjer och arbetsdokument om utvärdering och övervakning7.
Kommissionens vägledande dokument och andra publikationer finns att hämta under xxxx adress xxxxx://xxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxxxxxx
4.2 Kvalitetskrav för utvärderingshelheten - löpande utvärdering
Programmet kommer att utvärderas i förhållande till programmets strategibeskrivningar med utgångspunkt i de behov som härletts från programmets Swot-analys samt vidare till de valda åtgärderna. Utvärderingen sker utifrån den gemensamma jordbrukspolitikens övergripande målsättningar, landsbygdsutvecklingsförordningens unionsprioriteringar, av landskaps- regeringen formulerade målsättningar och kommissionens positionspapper i vilket man formulerat specifika prioriteringar för Finland och Åland.
TM 10: Unionsprioritering P1: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden; (åtgärderna M01-Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, artikel 14)
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser, artiklarna 54,56
och 57 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling, artikel 67, 68, 76 och 78
7 Guidelines Establishing and implementing the evaluation plan of 2014-2020 RDPs, June 2015
Working paper Common evaluation questions for rural Development programmes 2014-2020, June 2015 Working document Evaluation-related Queries, Update November 2015
Utvärderingsuppdraget täcker således programmets samtliga unionsprioriteringar, fokusområden, åtgärder och delåtgärder/insatser. En framgångsrik utvärdering förutsätter att utvärderarna har ett brett kompetensområde och förutsätter ett långsiktigt engagemang samt växelverkan med programaktörerna. Utvärderarna införskaffar och använder i arbetet relevant underlag för att göra sina bedömningar. I utvärderingsuppdraget ingår även genomförandet av Leader-dimensionen.
Utvärderingen utgör ett gemensamt uppföljnings- och utvärderingssystem i vilket ingår en interventionslogik som visar samspelet mellan prioriteringar, fokusområden och åtgärder, en uppsättning gemensamma indikatorer för kontext, resultat och utfall, däribland indikatorer som ska användas för fastställandet av kvantifierade mål i förhållande till fokusområden för landsbygdsutveckling och en uppsättning fördefinierade indikatorer för resultatöversynen, gemensamma utvärderingsfrågor, datainsamling, lagring och översändande, regelbunden rapportering om utvärderingsverksamheten samt annan utvärderingsverksamhet kopplad till programmet inklusive sådant som krävs för att uppfylla de det ökade behov av information för de årliga genomföranderapporterna som förvaltningsmyndigheten utarbetar år 2017 och 2019.
En central del i genomförande av utvärderingen är att besvara de av kommissionen fastställda utvärderingsfrågorna kopplade till unionsprioriteringsområdena och fokusområdena samt de gränsöverskridande målsättningarna inom landsbygdsutvecklingspolitiken (se bilaga 1).
Utvärderingen tar sats i årliga utvärderingsrapporter och slutförs med en ex-postutvärdering. I utvärderingsrapporterna görs de årliga och de återkommande utvärderingsinsatserna utgående från en utvärderingsmodell som garanterar en grund för utvärderingssystemet baserat på kontinuitet och återkommande uppföljning. Inom ramen för de årliga rapporterna genomförs tematiska fördjupningar inom specifika områden som kräver extra analys för att säkerställa god uppföljning och styrning i genomförandet. Valet av fördjupningsområden görs utifrån en årlig behovsanalys utifrån t.ex. indikatoruppföljning. 2017 och 2019 genomförs fördjupade rapporter som sammanfattar och fördjupar analysen i de föregående årsrapporterna. För att ge förutsättningar för genomförande av utvärderingarna kommer förvaltningsmyndigheten att genomföra tilläggsutredningar i syfte att säkerställa data insamling, t.ex. för de miljörelaterade utvärderingsfrågorna. År 2016 kommer en särskild utvärdering med fokus på miljö och klimatvänligt jordbruk (åtgärd 10) att genomföras. Fokus på utvärderingen kommer att vara anslutningen till åtgärden samt hur effektiva insatserna inom åtgärden bedöms vara. Syftet med att göra en utvärdering så tidigt i programperioden är att ha möjlighet att tidigt föreslå ändringar för att få insatserna inom miljö- klimatvänligt jordbruk så effektiva som möjligt.
Utvärderingssystemet och dess utvärderingsämnen och aktiviteter kan sammanfattas i:
- Utvärdering av programmets övergripande och tvärgående utvärderingsämnen. I detta innefattas programmets övergripande målsättningar om gällande hållbarhet, konkurrenskraft, produktivitet samt uppnående av goda natur- och miljöförhållanden. Ytterligare innefattas tvärgående insatser som innovation och kunskapsutveckling.
- Utvärdering av programmets utformning och genomförande. I detta innefattas programmets effektivitet i implementering och genomförande, stödformernas tillämplighet och praktiska funktion samt mottagande.
- Utvärdering av de i programmet valda fokusområdena utifrån aspekten hur programmet bidragit till främjandet av dessa.
Utvärderingsarbetet skall utgå från en metodansats. Specifik metod skall väljas utifrån det område som detaljstuderas och i vilken situation som genomförandet befinner sig i. Utvärderingen skall utgå från vetenskapliga grunder och innehålla både kvantitativa som kvalitativa metoder. Metoderna skall inte användas uteslutande utan kan också komma att kombineras för att erhålla säkrast möjliga resultat.
Huvuddelen av den data och information som samlas in för att utgöra grund för uppföljningen och utvärderingen hämtas från de elektroniska stödadministrationsprogrammen som förvaltnings-myndigheten använder. Arealstöden kommer att administreras i det centrala stödtillämpningsprogrammet, ”IACS- Nya stödtillämpningen” som tillämpas i hela landet. Arealstöden ansöks elektroniskt och överförs direkt in i databasen. För de stödtagare som inte väljer att utnyttja den elektroniska ansökningsmodellen förs ansökan och uppgifterna som anges i ansökan in manuellt i systemet så att alla uppgifter återfinns i databasen. Projektstöden administreras i det elektroniska stödadministrationsprogrammet ”Hyrrä” som också tillämpas för projektstöden i övriga landet. Utgångspunkten i tillämpningen av ”Hyrrä” är också att ansökningarna görs elektroniskt till databasen av stödtagaren. På samma sätt som i IACS- Nya stödtillämpningen registreras de ansökningar som inte görs elektroniskt manuellt till databasen av handläggare vid förvaltningsmyndigheten vilket betyder att uppgifterna i databasen kommer att vara komplett. Ytterligare kommer betalsystemet ”Sampo” att utnyttjas för att verkställa utbetalningarna från landsbygdsutvecklingsprogram inom utbetalningsstället. Sampo-systemets rapportverktyg kommer också att utnyttjas i arbetet med att sammanställa data och material för uppföljningen och utvärderingen av programmet.
Utöver den statistiska datainsamlingen kommer system för miljöuppföljning att genomföras genom särskilda utredningar eller genom utarbetande av uppföljningssystem med avseende på de miljöåtgärder som genomförs inom de valda fokusområdena för att säkerställa tillräcklig tillgång till data inom det avsedda området.
Under föregående period har utmaningen bestått i att erhålla data för att kunna göra kvalitativa utvärderingar av miljöstödsåtgärderna i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Landskapsregeringen utarbetar för närvarande ett nytt miljöuppföljningssystem. Mål- sättningen är att skapa ett långsiktigt program för insamling av miljödata till förmån för uppföljning och utvärdering av miljöstöd inom lantbruket och därmed överbygga de informationsbrister som funnits i systemen under perioden 2007-2013.
Därutöver finns årsrapporteringar, utvärdering av Leader som genomförs av den lokala aktionsgruppen, halvtidsutvärdering och slututvärdering (2016) av Ålands landsbygdsutvecklingsprogram för 2007-2013, Åländsk utredningsserie 2012:1, Utvecklingen av naturens mångfald i jordbruksmiljön på Åland 2002-2011, SYKE (2012), En
lägesbeskrivning och studie av odling och utveckling av vattenskyddsåtgärder inom Ålands jordbruk, allmän statistik och forskning på Åland och i Finland, ansökningshandlingar, beredningsmaterial och beslut kring ansökningar om stöd från landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014-2020.
4.3 Nyttjande av utvärderingsresultaten
Resultaten av utvärderingsarbetet rapporteras till Ålands landskapsregering årligen. Informationen som utvärderingarna resulterar i kommer att användas i programkommunikationen. En företrädare för utvärderarna förväntas delta i styrgruppens och övervakningskommitténs arbete samt delta eller ta del av det europeiska nätverket för landsbygdsutvecklings expertkommitté för utvärdering av landsbygdsutvecklingsprogram. En mera ingående beskrivning av expertkommittén för utvärdering finns i artikel 67 e i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 och i artikel 5 i kommissionens beslut om upprättande av organisationsstruktur för det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling (2008/168/EG). Eventuella personbyten ska anmälas till den styrgrupp som tillsätts för utvärderingen.
Resultaten av utvärderingen utnyttjas för att förbättra programgenomförandet och inför planering av genomförandet av framtida program.
Uppdraget skall utföras i nära samarbete med programmets förvaltningsmyndighet. Uppdragets rapportering sker årligen skriftligen samt genom deltagande i läroprocessen med förvaltningsmyndigheten. Rapporterna skall även tillhandahållas elektroniskt.
Rapporternas disposition bör vara:
1. Sammanfattning av slutsatser
2. Uppdragets sammanhang (interventionslogik), syfte och metodik
3. Kapitel 1-xx
4. Slutsatser
5. Rekommendationer (rapporterna 2017-2019 och 2024)
2016-2024 | Aktivitet |
31 mars 2017 | Ålands landskapsregering får en fördjupad årsrapport för 2016 |
28 februari 2018 | Ålands landskapsregering får en årsrapport för 2017 med tematisk fördjupning |
31 mars 2019 | Ålands landskapsregering får en fördjupad årsrapport för 2018 |
28 februari 2020 | Ålands landskapsregering får en årsrapport för 2019 med tematisk fördjupning |
31 mars 2024 | Ålands landskapsregering får en slutrapport (ex-post utvärdering) |
De årliga utvärderingsrapporterna som lämnas in 2017 och 2019 ska innehålla rapportering och kvantifiering av programmets resultat, särskilt genom bedömning av de kompletterande resultatindikatorerna och de relevanta utvärderingfrågorna.
Rapporten som lämnas in 2019 och slutrapporten ska även innehålla rapport om de framsteg som har gjorts för att nå målen för programmet och dess bidrag till unionsstrategin för smart och hållbar utveckling för alla, bl.a. genom bedömning av programmets nettobidrag till förändringar i värdena för den gemensamma jordbrukspolitikens effektindikatorer och de relevanta utvärderingsfrågorna.
Utvärderingsrapporterna skall vara svenskspråkiga. Kapitlet med slutsatser bör anknyta till utvärderingsfrågorna, bilaga 1. I rapporterna skall ingå en sammanfattning på svenska och engelska, för delrapporterna högst 3 sidor och för slutrapporten högst 5 sidor.
4.4 Fakturering och elektroniska fakturor
Fakturering sker enligt uppgjord och överenskommen betalningsplan. Till varje faktura bifogas tidsredovisningsrapport med antal timmar specificerat samt uppgifter om utförd arbetsuppgift. Slutrat betalas efter att övervakningskommittén och landskapsregeringen har godkänt slutrapporten (ex-post).
För att underlätta en snabb och smidig hantering av fakturor rekommenderas leverantörerna att använda e-faktura i affärskontakterna med Ålands landskapsregering.
Landskapsregeringen tar emot e-fakturor i Finvoicestandard.
Landskapsregeringen tar även emot pdf-fakturor (sänds till adressen xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx) samt pappersfakturor.
4.5 Prisuppgifter
Prisuppgifter för efterfrågade tjänster ska anges i den bifogade bilagan, "Kostnadsspecifikation".
Samtliga prisuppgifter ska anges i EUR exklusive mervärdesskatt.
4.6 Accept
Anbudsgivaren ska acceptera avtalsvillkoren enligt bilaga 3.
Bilaga 1
GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSFRÅGOR FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING
Utvärderingsfrågor i samband med fokusområden
För varje fokusområde som ingår i landsbygdsprogrammet ska tillhörande fråga besvaras i de utökade årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019, och i efterhandsutvärderingsrapporten.
1. Fokusområde 1A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till innovation, samarbete och utveckling av en kunskapsbas i landsbygdsområden?
2. Fokusområde 1B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet stärkt banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda?
3. Fokusområde 1C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till livslångt lärande och yrkesutbildning inom jordbruks- och skogsbrukssektorn?
4. Fokusområde 2A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att förbättra den regionala ekonomiska utvecklingen, omstruktureringen och moderniseringen av de jordbruksföretag som fått stöd, särskilt genom att öka deras deltagande på marknaden och diversifiera jordbruksverksamheten?
5. Fokusområde 2B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet underlättat inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare med tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsskiften.
6. Fokusområde 3A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet förbättrat primärproducenternas konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, skapa mervärde för jordbruksprodukter, främja lokala marknader och korta leveranskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer?
7. Fokusområde 3B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till riskförebyggande och riskhantering inom jordbruket?
8. Fokusområde 4A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden, bland annat inom Natura 2000-områden, områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar och jordbruk med högt naturvärde, och det europeiska landskapet?
9. Fokusområde 4B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till bättre vattenförvaltning, inbegripet hantering av gödselmedel och växtskyddsmedel?
10. Fokusområde 4C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att förhindra jorderosion och förbättra markförvaltning?
11. Fokusområde 5A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket?
12. Fokusområde 5B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning?
13. Fokusområde 5C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till tillgång till och användning av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som är avsedda för andra bioekonomiska ändamål än livsmedel?
14. Fokusområde 5D: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak från jordbruket?
15. Fokusområde 5E: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till bevarande av kolsänkor och kolinbindning inom jordbruk och skogsbruk?
16. Fokusområde 6A: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till diversifiering, skapande och utveckling av småföretag och arbetstillfällen?
17. Fokusområde 6B: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till lokal utveckling på landsbygden?
18. Fokusområde 6C: I vilken utsträckning har insatserna inom landsbygdsprogrammet bidragit till ökad tillgång till, användning av och kvalitet på informations- och kommunikationsteknik (IKT) i landsbygdsområden?
Utvärderingsfrågor som rör andra aspekter av landsbygdsprogrammet
Följande frågor ska besvaras i de utökade årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 och i efterhandsutvärderingsrapporten.
19. I vilken omfattning har synergieffekter mellan prioriteringar och fokusområden ökat effektiviteten i programmet för landsbygdsutveckling?
20. I vilken utsträckning har tekniskt stöd bidragit till att uppnå de mål som anges i artikel 59 förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 51.2 förordning (EU) nr 1305/2013?
21. I vilken utsträckning har det nationella landsbygdsnätverket bidragit till att uppnå de mål som anges i artikel 54.2 förordning (EU) nr 1305/2013?
Utvärderingsfrågor när det gäller unionens mål
Följande frågor ska besvaras i de utökade årliga genomföranderapporter som lämnas in 2019 och i efterhandsutvärderingsrapporten.
22. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till Europa 2020-strategins överordnade mål att öka sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna 20–64 år till minst 75 %?
23. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit Europa 2020-strategins överordnade mål att 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling och innovation?
24. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, till att uppnå Europa 2020-strategins överordnade mål om att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer och med 30 % på vissa villkor, till att öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och till att höja energieffektiviteten med 20 %?
25. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till att uppnå Europa 2020- strategins överordnade mål om att minska antalet EU-invånare som lever under den nationella fattigdomsgränsen?
26. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till att förbättra miljön och till att uppnå målet för EU:s strategi för biologisk mångfald om att hejda förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster, samt återställa dem?
27. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till den gemensamma jordbrukspolitikens mål att främja jordbrukets konkurrenskraft?
28. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till den gemensamma jordbrukspolitikens mål att säkra en hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder?
29. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till den gemensamma jordbrukspolitikens mål att uppnå en territoriellt balanserad utveckling av landsbygdsekonomin och landsbygdsamhällena, inbegripet skapande och bibehållande av arbetstillfällen?
30. I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet bidragit till att främja innovation?
Bilaga 2
UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET FÖR ÅLAND 2014-2020, KOSTNADSSPECIFIKATION
Ifyllnadsanvisningar:
- Under punkten ”löner” antecknas lönekostnaderna för alla som deltar i utvärderingen, även underentreprenader exkl. mervärdesskatt. Om utvärderingsarbete som köps i form av underentreprenad inbegriper mervärdesskatt ska denna antecknas under punkten ”mervärdesskatt som ingår i underentreprenader”.
- När priset per arbetsdag jämförs räknas de allmänna omkostnaderna in i lönekostnaderna.
- I punkten ”mervärdeskatt” antecknas mervärdesskattens andel i köpesumman mellan landskapsregeringen och anbudsgivaren.
- Om kostnader anges under punkterna ”arvoden” och ”köpta tjänster” ska det redogöras för vad punkterna innehåller. Punkterna har märkts ut med asterisker (*).
Tabell 1. Kostnader från utvärderingens början t.o.m. 31.12.2024
Totalt, euro | Antal personer som lönerna grundar sig på | Dimensionering av lönekostnaderna, arbetsdagar | Grund för lönerna, euro/dag | |
Förberedelser | ||||
Genomförande | ||||
Behandling och rapportering av resultaten | ||||
LÖNER TOTALT | ||||
Lönebikostnader | ||||
Mervärdesskatt som ingår i underentreprenader | ||||
LÖNER TOTALT INKL. SKATT och BIKOSTNADER | ||||
Arvoden* | ||||
Resekostnader | |
Xxxxx tjänster* | |
Inköp av data (rek i guidelines sid 78) | |
Kansli-, seminarie- m.fl. kostnader | |
Övriga kostnader | |
Mervärdesskatt | |
TOTALT |
Bilaga 3 – Avtal
1 AVTAL
1.1 Omfattning och ekonomiska villkor
1.2 Ombud för avtal
Kontaktpersoner under avtalstiden är:
För den upphandlande enheten | |
Namn | |
FO Nummer | |
Adress | |
E-post | |
Telefon | |
För leverantören | |
Namn | |
FO nummer/Org. nummer | |
Adress | |
E-post | |
Telefon | |
Xxxxxxx part förbinder sig att utan dröjsmål skriftligen meddela om förändrade kontaktuppgifter.
1.3 Omfattning
Leverantören åtar sig att tillhandahålla xxx (fyll i beskrivning) under avtalsperioden.
Leverantören skall följa de krav som ställs i lagstiftningen, samt de uppställda kraven i förfrågningsunderlaget.
1.3.1 Avtalsperiod, uppsägning och förlängning
Avtalet skall gälla i X år från och med 201X-XX-XX till och med 201X-XX-XX. Exakta datum regleras vid avtalstecknandet.
Den upphandlande enheten har rätt att säga upp avtalet med 6 månaders uppsägningstid under avtalsperioden. Leverantören har rätt att säga upp avtalet med 12 månaders uppsägningstid under avtalsperioden. Uppsägningen ska vara skriftlig.
Den upphandlande enheten har rätt att säga upp detta avtal med omedelbar verkan, om upphandlingsbeslutet upphävs av domstol. Leverantören har i så fall ingen rätt att erhålla någon ersättning med anledning av att avtalet upphör att gälla.
1.3.2 Allmänt om priser och moms
Priset inkluderar den kontraktsenliga produkten/tjänsten samt dokumentation av densamma. I priset ingår inte mervärdesskatt. Leverantören debiterar mervärdesskatt enligt gällande lag.
Leverantören har inte rätt att ta ut någon faktureringsavgift.
1.3.3 Priser, ersättningar och avgifter
Enligt anbud, angivna i förfrågningsunderlaget.
1.3.4 Fakturerings- och betalningsvillkor
1.3.4.1 Betalningsvillkor
Betalning erläggs inom 30 dagar räknat från fakturans ankomstdag. En förutsättning för att fakturan ska kunna betalas är att fakturan är korrekt.
Varken fakturerings- eller expeditionskostnader får förekomma. Dröjsmålsränta erläggs enligt vad som stadgas i räntelagen (FFS 340/2002).
1.3.4.2 Faktureringsvillkor
[Fakturering sker månadsvis efter att leverans skett eller uppdrag eller tjänst utförts. ] (fyll i)
Fakturan bör uppfylla de krav på fakturainnehåll som ställs i mervärdesskattelagen (FFS 1501/1993), 209e§.
Uppgifter för fakturering:
Alla fakturor, oberoende om de sänds som e-faktura, pdf-faktura eller pappersfaktura, ska vara försedda med adressen: [Ålands landskapsregering, avdelning, PB 2050, AX-22111 MARIEHAMN, FINLAND] (fyll i). Dessutom ska fakturan märkas med referensen ”” [fyll i]
I första hand ska e-faktura användas.
E-faktura (enbart i Finvoice-standard):
E-faktura adress: XX0000000000000000 Operatör: Nordea
Förmedlarens kod: XXXXXXXX
PDF-fakturor:
Pappersfakturor:
Ålands landskapsregering Finansavdelningen
PB 2050
AX-22111 MARIEHAMN FINLAND
1.3.5 Dröjsmålskostnader
Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (FFS 340/2002). Eventuell räntefaktura ska innehålla uppgifter om räntesats, kapitalbelopp samt datum (fr.o.m./t.o.m.), för vilken periodräntan beräknas. Om fakturan är ofullständig eller felaktig så får dröjsmålsränta inte debiteras.
1.3.6 Ålands särställning avseende hantering av mervärdesskatt
Utländska leverantörer som inte är registrerade i det finländska FO-registret bör bifoga ett källskattekort som erhålls från Ålands skattebyrå.
Åland har en särställning inom EU och betraktas som tredje land i skattehänseende. Åland hör inte till EU:s mervärdesskatte- eller punktskatteområde. Däremot hör Åland tillsammans med Finland till EU:s tullunion. Ålands särställning utanför EU:s skatteområde innebär att en
skattegräns uppstår mellan Åland och EU. Detta innebär i praktiken att varutrafiken befrias från avsändarområdets skatter och därefter uppbärs destinationsområdets skatter och avgifter.
1.3.7 Reklamationsrätt
Betalning av faktura innebär inte att köparen avstått från rätten att påtala fel eller brister i produktens/tjänstens utförande.
1.4 Krav på varan/utförandet
1.4.1 Språk
Produkter, tjänster, fakturor, ev. utbildning och dokumentation som omfattas av detta avtal ska vara på svenska. Muntlig och skriftlig beställning samt frågor ska tillhandahållas på svenska. Samtliga avtal och bilagor ska upprättas på svenska.
1.4.2 Krav på utförandet
Se uppdragsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget.
1.4.3 Uppgiftslämnande vid avtalets upphörande
Leverantören förbinder sig att vid avtalets upphörande lämna samtliga uppgifter som har betydelse för den upphandlande enheten, så att denne vid kommande upphandlingstillfälle kan ge anbudsgivare likvärdiga förutsättningar att beräkna sina anbud eller för att ta över uppdraget.
1.5 Avtalshandlingar, överlåtelse och underleverantörer
1.5.1 Avtalshandlingar, tillägg och ändringar
Förekommer i handlingarna mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter, gäller de inbördes i nedan angiven ordning, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat:
1. Ändringar i eller tillägg till detta avtal som skriftligen godkänts av avtalets parter
2. Detta avtal
3. Förfrågningsunderlaget
4. Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling av tjänster: JYSE 2009 Tjänster8,
5. Anbudet
1.5.1.1 Tillägg och ändringar
Alla tillägg och/eller ändringar till avtalet, kräver parternas samtycke och ska ske skriftligen.
1.5.2 Överlåtelse av avtal och ägarskifte
Leverantören får inte utan den upphandlande enhetens skriftliga godkännande överlåta, upplåta eller pantsätta rättigheter enligt detta avtal, varken helt eller delvis till tredje part. Likaså ska skriftligt godkännande från den upphandlande enheten inhämtas i förväg vid
8
xxxx://xxx.xx.xx/xx/xx/00_xxxxxxxxxxxxx_xxx_xxxxxxxx/00_xxxxxxxxxxxxx/00_xxxxxx_xxxxxxxxxxxxx/00000000 Allmaen/JYSE_2009_tjaenster.pdf
väsentliga förändringar av ägarförhållanden hos leverantören. Vid underlåtenhet att inhämta upphandlande enhetens godkännande föreligger grund för hävning.
Den upphandlande enheten har rätt att föra över kontraktet till en sådan tredje part som helt eller delvis tar över den upphandlande enhetens uppgifter.
1.5.3 Leverantörens avtal med underleverantörer
Leverantören svarar för underleverantörers arbete i alla led som för sitt eget. Leverantören har rätt att byta ut eller lägga till underleverantörer under avtalsperioden för utförande av sitt uppdrag. Underleverantörer som leverantören behöver anlita för utförande av sitt uppdrag ska skriftligen godkännas av den upphandlande enheten. Vid underlåtenhet att inhämta sådant medgivande föreligger rätt till vite samt hävning.
Leverantören ska kontrollera att underleverantörer fullgör sina skyldigheter enligt lag och avtal, till exempel avseende momsregistrering, inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen ska utföras årligen. Den upphandlande enheten förbehåller sig rätten att ta del av leverantörens avtal med eventuella underleverantörer.
1.6 Sekretess och vite
1.6.1 Säkerhet och sekretess
Leverantören förbinder sig att inte till någon enskild eller juridisk person röja uppgifter som leverantören tar del av i samband med uppdraget, vare sig det sker muntligen, genom att en handling lämnas ut eller på annat sätt. Leverantören förbinder sig även att inte nyttja sådan uppgift utan särskilt, skriftligt, tillstånd från den upphandlande enheten. Leverantören ansvarar för att dess personal har erforderlig information gällande sekretessregler. Vidare förbinder sig leverantören att informera eventuella underleverantörer om tystnadsplikten. Sekretessen gäller även efter det att uppdraget har upphört. Leverantören svarar för att underleverantörerna följer dessa sekretessbestämmelser
1.6.2 Vite och skadeståndsanspråk
Krav på vite eller skadestånd ska skriftligen framställas senast tre månader efter det att felet, förseningen eller skadan upptäckts. Xxxxxx part äger inte rätt att begära skadestånd vid eventuell ogiltigförklaring av avtalet i det fall parten kände till ogiltighetsgrunden vid avtalets tecknande.
Vite kan utkrävas om leverantören:
● inte utan dröjsmål eller inom tidsfrist som angivits i varning hörsammar en begäran från LR om rättelse av fel eller brist. Den upphandlande enheten har i sådant fall rätt att, istället för att häva avtalet, utkräva avtalsvite enligt avtalsvillkor för Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling av tjänster: JYSE 2009 Tjänster
● brister i sina skyldigheter att inhämta skriftligt godkännande från den upphandlande enheten före anlitande av underleverantör. Den upphandlande enheten har i sådant fall rätt att begära vite med 1 000 € för varje företag som anlitats utan den upphandlande enheten godkännande. Den upphandlande enheten är därutöver berättigad att häva avtalet.
1.7 Befrielsegrunder
1.7.1 Befrielsegrunder (force majeure)
Part är befriad från sina åtaganden om denne visar att det inträffat ett hinder utanför dennes kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med före avtalsdagen och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit, till exempel krigshändelse, strejk, bojkott eller blockad.
Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal, eller av att leverantören inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer, får inte åberopas som befrielsegrund. Det åligger leverantören att visa att arbetskonflikt inte beror på honom.
Beror dröjsmålet på någon som part anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är parten fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket.
För att part ska ha rätt att göra gällande befrielsegrund enligt ovan ska denne utan dröjsmål underrätta motparten om uppkomsten därav, liksom om dess upphörande. Part ska informera motparten om när fullgörelse beräknas kunna ske. Parten är skyldig att genast utföra åligganden enligt avtal när händelsen av här angivet slag upphör.
Föreligger ovan nämnda omständigheter har beställaren rätt att så länge de består, själva utföra leverantörens åtaganden. Ersättning till leverantören reduceras i förhållande till i vilken grad han inte kan fullgöra sina åtaganden.
Om part häver avtalet enligt denna punkt, har andra parten rätt till ersättning för de kostnader som han intill tidpunkten för avtalets hävande haft för att fullgöra avtalet, dock inte för det som kan komma till nytta i hans verksamhet eller för vilket han i annan ordning erhåller ersättning.
1.8 Hävning och tvistelösning
1.8.1 Hävning
Den upphandlande enheten har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om leverantören:
● väsentligt misskött uppdraget
● misskött uppdraget och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan (varning) vidtagit rättelse
● i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse
● kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande
● inte fullgör eller på annat sätt missköter redovisning och betalning av skatter och avgifter
● utan medgivande från den upphandlande enheten överlåter avtalet på annan
● utan medgivande från den upphandlande enheten genomför ägarskifte av väsentlig betydelse för den upphandlande enheten
● utan medgivande från den upphandlande enheten anlitar underleverantör
● lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av väsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelning av avtal
Om påtagliga brister förekommer med regelbundenhet oavsett om de var för sig åtgärdas inom rimlig tid kan en sådan regelbundenhet utgöra grund för såväl skadestånd som hävning av avtal. Om leverantören missköter uppdraget har den upphandlande enheten rätt att låta avhjälpa felet eller bristen på leverantörens risk och bekostnad eller begära sådant prisavdrag som motsvarar felet eller bristen.
Hävning ska ske skriftligen. Den upphandlande enheten äger rätt att erhålla ersättning för uppkomna kostnader i samband med hävning.
Leverantören har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om den upphandlande enheten väsentligt misskött uppdraget.
Leverantören är i dessa fall berättigad till ersättning för utförd del av uppdraget, skälig kostnad för avveckling samt utebliven skälig vinst på den del av uppdraget som inte blivit utförd. Hävning ska ske skriftligen.
1.8.2 Tvistelösning
Tvist med anledning av ingånget avtal ska i första hand lösas av parterna gemensamt. Kan inte parterna enas ska tvist istället avgöras i allmän domstol, enligt på Åland tillämpad lagstiftning och med Ålands tingsrätt som första instans.
Leverantören får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de prestationer som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår.
1.9 Underskrift
Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten.
Datum:
Den upphandlande enheten Leverantören