Contract

160. I enlighet med Europeiska unionens internationella förpliktelser enligt denna konvention ska följaktligen avtalet om hållbart fiske och genomförandeprotokollet, i den mån dessa unionsakter leder till tillträde till dessa vatten, genomföras till det västsahariska folkets bästa i syfte att förbättra dess välstånd och främja dess utveckling. 100

161. I förevarande fall är det riktigt att det i partnerskapsavtalet om hållbart fiske och i genomförandeprotokollet föreskrivs ett krav på en ”rättvis geografisk och social fördelning” av de socioekonomiska fördelar som följer av den ekonomiska ersättning som unionen betalar till Konungariket Marocko.

162. Såsom tribunalen i huvudsak förklarade i punkt 316 i den överklagade domen, utan att i sak ha ifrågasatt denna slutsats, framgår det emellertid inte av bestämmelserna i partnerskapsavtalet om hållbart fiske, genomförandeprotokollet eller skriftväxlingen hur ”principen om geografiskt och socialt rättvis fördelning av den ekonomiska ersättningen genomförs på ett annat sätt inom Västsaharas territorium än inom Marockos territorium”.

163. För att säkerställa att Västsaharas folk inte berövas de legitima rättigheterna till sina egna naturtillgångar krävs det enligt min mening bland annat att enbart befolkningen i Västsaharas territorium får tillgodogöra sig intäkterna av utvinningen av deras naturtillgångar.

164. Det är inte otänkbart att osäkerheten kring huruvida Europeiska unionen har uppfyllt detta krav hade kunnat skingras genom att unionsinstitutionerna presenterade den ”metod” och/eller den ”fördelningsnyckel” som Konungariket Marocko skulle föreslå för den gemensamma kommittén, i enlighet med genomförandeprotokollet (se punkt 40 i detta förslag till avgörande).

165. Någon sådan information finns emellertid inte i handlingarna i målet. 101

166. Även utan en sådan metod och fördelningsnyckel är det likaså mycket möjligt att unionens skyldigheter att respektera att utvinningen av naturresurser i de till Västsaharas territorium angränsande vattnen är hållbar skulle kunna vara uppfyllda om det föreligger tillräckliga bevis för att den gemensamma kommittén (se punkt 41 i detta förslag till avgörande) strikt övervakar fördelningen av den ekonomiska ersättning som unionen betalar för tillträde till och utnyttjande av de till Västsaharas territorium angränsande vattnen. 102

100 Se, i detta hänseende, även skrivelse av den 29 januari 2002 från undergeneralsekreteraren för rättsliga frågor, tillika rättschefen, ställd till säkerhetsrådets ordförande (S/2002/161), punkt 22. Xxxxxx Xxxxx, J. K., ”Resolution III of the 1982 Convention on the Law of the Sea and the Timor Gap Treaty”, Washington International Law Review, vol. 2(1), 1993, s. 147 (där det anges att förarbetena till resolution III ”belyser den grundläggande principen bakom resolutionen: icke-självstyrande folk bör komma i åtnjutande av resurserna i sina territorier”).

101 Inte heller har jag lyckats skaffa fram denna information via rådets register över handlingar. Den enda information som är offentligt tillgänglig är den som finns i 2023 års slutliga utvärdering, en rapport som beställts av kommissionen och som inte ingår i handlingarna i målet, och som förefaller förklara att en fördelningsnyckel presenterades för den gemensamma kommittén och att den resulterande fördelningen gjorde den ekonomiska ersättningen för unionsfartygens tillträde beroende av ”den geografiska fördelningen av fångsten” (se 2023 års slutliga utvärdering, s. 38). Till stöd för denna slutsats slås det i 2023 års slutliga utvärdering fast att 95 procent av intäkterna från tillträde och 99 procent av avgifterna för tillträde fördelades till Västsaharas territorium (se s. 38), vilket ”den gemensamma kommittén [ansåg] vara skäligt” (se 2023 års slutliga utvärdering, sid. v, punkt 33). Om dessa siffror hade underbyggts med information från unionens institutioner är det möjligt att mina tvivel i fråga om skäligheten av den ersättning som följer av utvinningen av det västsahariska folkets naturresurser skulle undanröjas. I avsaknad av ytterligare upplysningar och diskussioner inför domstolen i denna fråga kan jag emellertid inte avgöra huruvida slutsatsen i 2023 års slutliga utvärderingsrapport är berättigad.

102 Som sådant instämmer jag i princip med kommissionens påstående att en språklig kompromiss som leder till samma resultat som det som skulle krävas enligt resolution 2554 (XXIV) och punkt 1 a i resolution III skulle kunna godtas med hänsyn till unionens skyldighet att respektera det västsahariska folkets legitima rätt till sina naturresurser.

ECLI:EU:C:2024:258 23

167. Det finns emellertid, återigen, inga uppgifter i handlingarna i målet om huruvida denna kommitté utförde någon form av övervakning och, om så var fallet, hur den övervakade den nödvändiga fördelningen av den ekonomiska ersättningen.

168. Av ovanstående skäl anser jag att partnerskapsavtalet om hållbart fiske och genomförandeprotokollet inte uppfyller kravet på att behandla Västsaharas territorium som ”åtskilt och avgränsat” från Konungariket Marockos territorium.

169. Eftersom denna skyldighet följer av domarna i målet rådet/Front Polisario och i målet Western Sahara Campaign UK, ska Front Polisarios tredje grund, som åberopades i första instans, godtas och det omtvistade beslutet ogiltigförklaras på denna grund.

170. Jag föreslår därför att domstolen ogillar rådets och kommissionens överklaganden och fastställer den överklagade domen, om än av andra skäl.

IV. Konsekvenser

171. I enlighet med artikel 264 andra stycket FEUF ska domstolen, om den anser det nödvändigt, ange vilka verkningar av den ogiltigförklarade akten som ska betraktas som bestående.

172. Eftersom genomförandeprotokollet löpte ut i juli 2023 får unionsfartyg inte för närvarande bedriva någon fiskeverksamhet i de till Västsaharas territorium angränsande vattnen. Detta bekräftades också vid förhandlingen.

173. Med detta sagt skulle, såsom tribunalen noterade, ”en ogiltigförklaring med omedelbar verkan av det angripna beslutet … kunna få allvarliga konsekvenser för unionens yttre åtgärder och äventyra rättssäkerheten i förhållande till internationella åtaganden som unionen har gjort och som är bindande för institutionerna och medlemsstaterna”. 103

174. Jag utesluter inte heller att en ogiltigförklaring med omedelbar verkan av det omtvistade beslutet skulle kunna få allvarliga återverkningar på ett stort antal rättsliga förbindelser som ingåtts i god tro.

175. Om domstolen följaktligen väljer att följa mitt förslag till avgörande, föreslår jag att domstolen förordnar om att rättsverkningarna av det omtvistade beslutet ska kvarstå under en rimlig tidsperiod, som inte får överstiga två år från den dag då att domen i förevarande mål avkunnas, så att det finns utrymme för att överenskomma om de nödvändiga ändringarna av partnerskapsavtalet om hållbart fiske med Konungariket Marocko.

V. Förslag till avgörande

176. Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår jag att domstolen ska ogilla rådets och kommissionens överklaganden.

103 Den överklagade domen, punkt 368.

24 ECLI:EU:C:2024:258