Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-19
Örnsköldsviks kommunkoncerns Finanspolicy
Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-19
Antagen av: | Dokumentnamn: | Ärendebeteckning: |
Kommunfullmäktige § 270 | Örnsköldsviks | Kst/2016:640 |
2016-12-19 | kommunkoncerns | |
Dokumentägare: Ekonomidirektör | Dokumentansvarig: Finansstrateg | Publiceras: Örnkom |
Ersätter dokument: | Revideras: | Utvärderas: |
Örnsköldsviks kommuns | Finanspolicyn ska vid | Varje år ska utvärdering |
behov revideras för att | göras ifall policy bör | |
Finansinstruktion för | pröva dess | revideras eller inte. |
helägda bolag | ändamålsenlighet. | |
Finansinstruktion för | ||
internbanken | ||
Relaterade dokument: Reglementet för intern styrning och kontroll | ||
Målgrupp: Kommunkoncernens medarbetare, förtroendevalda och styrelseledamöter. | ||
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning 3
1.1 Syfte och omfattning/avgränsning 3
1.2 Målsättning 3
2 Organisation och ansvarsfördelning 3
2.1 Finansiell samordning 3
2.2 Ansvars- och befogenhetsfördelning 3
2.2.1 Kommunfullmäktiges ansvar: 4
2.2.2 Kommunstyrelsens ansvar: 4
2.2.3 Moderbolagets styrelses ansvar: 4
2.2.4 Helägda dotterbolags styrelses ansvar 4
2.2.5 Ekonomidirektörens ansvar 5
2.2.6 Redovisningschefens ansvar 5
2.2.7 Finansstrategens ansvar 5
2.2.8 Finansråd 5
2.2.9 Teckningsrätt mm 5
3 Finansiell riskhantering 5
3.1 Finansieringsrisk 5
3.2 Likviditetsrisk 6
3.3 Ränterisk 6
3.4 Valutarisk 7
3.5 Motpartsrisk 7
3.6 Operativ risk och internkontroll 7
4 Likviditetshantering 8
4.1 Likviditetshantering och placering 8
4.2 Utlåning 9
5 Finansiering 9
5.1 Låneram externt 10
5.2 Godkända upplåningsformer 10
5.3 Tillåtna motparter vid finansiering 10
6 Borgen 10
7 Uppföljning och rapportering 11
1. Inledning
Enligt Kommunallag (1991:900), 8 kapitlet 2 §, ska kommunerna förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. För att uppfylla kommunallagen vad gäller dessa säkerhetskriterier har Örnsköldsviks kommun bl.a. upprättat denna finanspolicy.
1.1 Syfte och omfattning/avgränsning
Finanspolicyn fastställer regelverk för kommunkoncernens (kommunen och de helägda bolagen) finansiella verksamhet gällande organisation, ansvarsfördelning, finansiell riskhantering, likviditetshantering, finansiering, borgen samt uppföljning och rapportering.
Finanspolicyn reglerar inte leasing av fordonspark, förvaltning av medel i donationsstiftelser, finansiell elhandel och valutahandel i samband med elhandel.
1.2 Målsättning
Finansverksamheten ska medverka till en god ekonomisk hushållning genom att
• tillgodose kommunkoncernens behov av finansiering
• säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital
• med aktiv hantering och helhetssyn eftersträva låga risker och ett bra finansnetto
• skapa stordriftsfördelar vid hantering av finansiering, likviditet och ränterisk
• följa upp, rapportera och säkerställa god intern kontroll
• ange ansvarsfördelning
2 Organisation och ansvarsfördelning
2.1 Finansiell samordning
För att hantera kommunkoncernens ekonomi affärsmässigt och effektivt ska kommunen, på det sätt och inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna finansverksamheten. Organiserad under kommunstyrelsen finns en internbank inom kommunledningsförvaltningens ekonomiavdelning. Internbankens uppdrag är att ansvara för kommunkoncernens kapitalförsörjning, ränteriskhantering, operativ finansiell riskhantering, valutariskhantering och likviditetshantering. Internbanken representerar kommunkoncernen vid externa finansiella affärer såvida inte särskilda skäl föreligger. Undantag till samordningen är moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB som hanterar sin skuld i eget namn samt Övik Energi AB som hanterar sin finansiella lease av Hörneborgsverket i eget namn.
2.2 Ansvars- och befogenhetsfördelning
För kommunkoncernen ska följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla inom finansverksamheten.
2.2.1 Kommunfullmäktiges ansvar:
• besluta om finanspolicy
• årligen inför kommande budgetår besluta om en låneram för kommunkoncernens externa upplåning
• besluta om eventuell övrig extern upplåning utöver årlig låneram
• besluta om fördelning av den externa upplåningen mellan kommunen och helägda bolag via årliga interna låneramar
• besluta om kommunenskoncernens finansiella leasingavtal som överstiger 15 år eller belopp/åtagande överstigande 100 basbelopp.
• besluta om all utlåning till och borgen/garantier för externa parter
• besluta om borgen då extern upplåning utanför den finansiella samordningen sker av helägda bolag
• besluta om regler för att fastställa internbanksavgifter och borgensprovision
2.2.2 Kommunstyrelsens ansvar:
• Följa upp att finansverksamheten sker i linje med finanspolicyn. Exempelvis att säkerställa koncernens kapitalförsörjning samt hantera kommunkoncernens finansiella riskhantering
• Eventuella avvikelser från ränteriskhanteringen i kapitel 3.3 kan beviljas av kommunstyrelsen.
• Kommunstyrelsen beslutar om kommunens finansiella leasingavtal som sträcker sig mellan 10-15 år och är under 100 basbelopp. Nämnder beslutar om finansiella leasingavtal som sträcker sig mellan 4-10 år och är under 100 basbelopp (avtal understigande 4 år betraktas som operationell leasing).
• besluta om publika låneprogram som ryms inom de av kommunfullmäktige beslutade årliga låneramarna
2.2.3 Moderbolagets styrelses ansvar:
• låna pengar i eget namn (räntebindning hanteras dock med helhetssyn av internbanken)
• lämna Rodretkoncernens sammanställda förslag på dotterbolagens interna låneramar samt eventuellt förslag på intern finansiell lease för kommande år till KLF-ekonomi
• besluta om finansiella leasingavtal som sträcker sig upp till 15 år och är under 100 basbelopp
• löpande följa finansverksamheten inom bolagskoncernen genom finansiell rapportering
2.2.4 Helägda dotterbolags styrelses ansvar
• Äska om intern årlig låneram samt eventuell intern finansiell lease till Rodret i Örnsköldsvik AB
• löpande följa bolagets finansverksamhet genom finansiell rapportering
2.2.5 Ekonomidirektörens ansvar
• ha det övergripande ansvaret för att finansverksamheten bedrivs på det sätt och inom de ramar som kommunfullmäktige beslutat
• besluta om tillfälliga och mindre betydande avsteg från Örnsköldsviks kommunkoncerns Finanspolicy om särskilda skäl föreligger, och vid behov rapportera detta vid nästa ekonomiska rapporteringstillfälle till kommunstyrelsen
2.2.6 Redovisningschefens ansvar
• Redovisningschefen är ansvarig för redovisnings och finansenheten i vilken internbanken ingår.
2.2.7 Finansstrategens ansvar
• ha det löpande ansvaret för att finansverksamheten sker i linje med denna policy. Med finansverksamheten avses internbanken samt kommunens finansverksamhet utanför internbanken.
• att affärsmässigt och med helhetssyn hantera kommunkoncernens kapitalförsörjning, ränteriskhantering, valutariskhantering och likviditetshantering
• ha det löpande ansvaret för intern kontroll och finansiell rapportering enligt kapitel 7.
• beräkna internbanksavgifter och borgensprovision utifrån kommunfullmäktiges beslutade regler att fastställa dessa i kapitel 4.2
• Ge relevant finansiell service till bolagen. T.ex. erbjuda bolagsränteprognoser och redovisa internbanksresultat
2.2.8 Finansråd
Finansstrategen sammankallar till samverkansorganet finansrådet. Finansrådets syfte är att ge bolag insyn och inflytande över internbanksverksamheten. Finansrådet ska bestå av tjänstemän från kommunkoncernen. Deltagarna utses av kommunens Ekonomidirektör och vd för Rodret i Örnsköldsvik AB.
2.2.9 Teckningsrätt mm
Rätt att teckna avtal och göra finansiella affärsavslut mellan banker/finansiärer och kommunen hanteras utanför denna policy och framgår av separata beslut av kommunstyrelsen.
3 Finansiell riskhantering
3.1 Finansieringsrisk
Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller endast till kraftigt ökade kostnader. Refinansieringsrisk innebär att det vid ogynnsamma marknadslägen kan vara svårt
att till fördelaktiga villkor omsätta lån. Dessa risker ska begränsas genom att en spridd förfallostruktur ska hållas. Maximalt 50 % av kommunkoncernens lånestock, inklusive garanterade kreditlöften, får förfalla inom en rullande 12-månaders period.
Löptid Norm Max Min
<1 år | 40% | 50% | 30% |
3.2 Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att inte ha tillräcklig betalningsberedskap för att kunna täcka utbetalningar. För att begränsa risken ska likviditetsreserven som inkluderar kontrakterad kontokredit minst uppgå till 50 % av prognostiserade nettoutbetalningar för kommande 3 månader. Internbanken ansvarar för att hantera kommunkoncernens likviditetshantering utifrån likviditetsrapportering från kommunala verksamheter och helägda bolag. I likviditetsreserven ingår obundna bankmedel, marknadsvärdet på placeringar som kan frigöras på två bankdagar, outnyttjade kreditlöften och framtida positiva netto av kassaflöden inom två bankdagar.
3.3 Ränterisk
Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor påverkar räntekostnaden. Ränterisken ska hanteras genom att med helhetssyn (inkl. Övik Energi ABs och Rodret i Örnsköldsvik AB skuld i eget namn) reglera kommunkoncernens ränteförfall.
I syfte att begränsa ränterisken får maximalt 50 % av kommunkoncernens skuld ha en räntebindning kortare än ett år. Internbanken ska utforma räntebindningsstrategier för kommunkoncernen exkl. räntebindning för finansiell lease enligt nedan.
Löptid Norm Max Min
<1 år | 30% | 50% | 10% |
1-3 år | 30% | 60% | 0% |
3-5 år | 30% | 60% | 0% |
5-10 år | 10% | 60% | 0% |
Genomsnittlig räntebindningstid (duration) för finansiell leasing ska vara mellan 2 till 10 år. För all övrig skuld inom kommunkoncernen ska durationen vara mellan 2 till 5 år.
För att hantera ränterisk använder internbanken ofta räntederivat. Räntederivat får endast användas till att hantera finansiell ränterisk som uppkommer från befintlig inlåning och utlåning. All användning av derivatinstrument förutsätter god förståelse för hur derivatinstrument fungerar.
För att vara en giltig derivatmotpart måste ett ramavtal för derivathandel vara upprättat mellan motparten och Örnsköldsviks kommun. Nordiska motpartsbanker för derivat ska ha rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody´s). Finansiella aktörer utanför Norden ska ha rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody´s). Internbanken bör eftersträva att varje godkänd derivatmotpart är motpart till mindre än 60 % av kommunkoncernens totala derivataffärer baserat på derivatens nominella belopp.
Godkända instrument för ränteriskhantering är ränteswappar, ränteterminer och ränteoptioner. Om optioner används behöver internbanken ha verktyg för att värdera optioner samt mäta optionernas finansiella risk.
3.4 Valutarisk
Valutarisk är risken för en negativ resultatpåverkan pga. valutakursförändringar. Hantering av eventuell valutarisk ska ske av internbanken.
Tillåtna motparter vid valutahantering är nordiska banker med en rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody´s). Finansiella aktörer utanför Norden ska ha rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody´s). Godkända instrument vid valutahantering är avistaffärer, valutaterminer, valutaswappar och valutaoptioner.
3.5 Motpartsrisk
Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Vid val av motpart ska motparter med hög kreditvärdighet väljas. Spridning av motpartsrisk bör också eftersträvas. Det gäller för både motparter vid placeringar såväl som för motparter vid upplåning.
Placering får endast ske i motpart enligt nedan och motpartsrisk ska spridas genom att fördela placeringar mellan olika emittenter. Över tid ska inget bankkontosaldo mot en enda motpart vara över 400 mkr. Information kring motparter gällande placering ses i kapitel 4.1 och information kring motparter för upplåning ses i kapitel 5.3.
3.6 Operativ risk och internkontroll
Operativ risk är risken för förluster/skador på grund av att interna processer eller rutiner är bristfälliga, avsiktliga eller oavsiktliga mänskliga fel eller felaktiga system. Internbanken ska genom god internkontroll, effektiv organisation och bra rutiner begränsa den operativa risken. Detta ska ske genom att bland annat:
• ha definierade ansvar, befogenheter och arbetsfördelning inom organisationen
• rapportera enligt kapitel 7
• ha erforderlig kompetens
• ha uppdaterade rutinbeskrivningar och fungerande backuprutiner
• ha arbetssätt som gör att arbetsuppgifter bör kunna utföras av fler än en person
• upprätthålla dualitetsprincipen och uppdelning av ansvar vid kontering, betalningsflöden och affärer.
• ha tillgång till säkra och tillförlitliga system för finansiell analys och riskhantering
• säkerställa att särskilda riktlinjer till denna policy utarbetas vid behov
helägda bolag ska:
• säkerställa att bolagets finanshantering sker i linje med finanspolicyn
• anmäla konton utanför koncernkontostrukturen till internbanken. Nyöppning av konton ska ske i samråd med internbanken.
• lämna kopia på eventuella externa finansiella avtal till internbanken
• tillhandahålla relevant rapportering och information till internbanken
• månadsvis stämma av mellanhavanden mellan internbanken och helägda bolaget
• säkerställa att särskilda riktlinjer till denna policy utarbetas vid behov
4 Likviditetshantering
4.1 Likviditetshantering och placering
Internbanken ska hantera likviditet med helhetssyn över kommunkoncernen. Likviditet ska användas för att upprätthålla likviditetsreserven och täcka lånebehov. Helägda bolag ska vara anslutna till kommunens koncernkontostruktur. Kommunkoncernens betalningsberedskap ska alltid vara säkerställd via likvida medel och/eller genom avtalade kreditlöften (se kapitel 3.2). Målet är att minimera likviditetsrisk och få skälig avkastning på likvida medel. Placering av överskottslikviditet ska ske på max ett års löptid.
För planering av kommunkoncernens likviditetsbehov ska helägda bolag och förvaltningar upprätta nedan rapportering vilken även visas i tabellen i kapitel 7.
• likviditetsplanering 0-3 månader med månadsvis uppdatering
• likviditetsplanering 1-2 år med tertialvis uppdatering
Nedan ses tillåtna motparter vid placering.
• svenska staten, av svenska staten helägda bolag samt av staten garanterade bolag
• svenska kommuner och landsting samt av dessa helägda bolag (om ägaren borgar)
• svenska banker som har en rating om lägst A-1 (S&P) eller P-1 (Moody´s) eller motsvarande kreditinstitut samt av bank helägda bolag
• svenska bostadsfinansieringsinstitut eller motsvarande
• svenska låntagare med som har lägst A-1/K-1-rating (S&P) Värdepapper utgivna med bankgaranti av svensk bank
Godkända instrument vid placering är bankinlåning, räntebärande värdepapper och certifikat.
4.2 Utlåning
Utlåning utanför kommunkoncernen ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunen ska ha god insyn i alla kredittagares ekonomi och verksamhet. Kredittagarna ska teckna fullvärdesförsäkring för tillgångarna.
Utlåning till de helägda bolagen hanteras av internbanken inom de av kommunfullmäktige årligt beslutade interna låneramarna. Helägda bolag lånar pengar via koncernkontosystemet genom att nyttja sin interna kontokredit mot internbanken. Internbanken sätter räntenivåer till bolagen enligt nedan regler. Kontokrediten uppgår för varje bolag till max den interna låneramen plus respektive bolags eventuella rörelsekredit för kortsiktiga fluktuationer.
Internbanken beräknar nivån på finansieringskostnad, administrativ avgift samt marknadsmässigt påslag enligt nedan regelverk. Internbanken dokumenterar prisutvecklingen och meddelar ränteändringar till bolagen. Internbankens prissättning ska eftersträva transparens och markadsmässighet. Prissättningen delas upp i tre delar där del två och tre utgör internbanksavgiften. Prissättningen ska kontinuerligt uppdateras.
1. Finansieringskostnad. Genomsnittlig finansieringskostnad inklusive kostnader för tecknade kreditlöften
2. Administrativ avgift. Kostnad för att driva finansverksamheten
3. Marknadsmässigt påslag. Påslag för att åstadkomma marknadsmässiga villkor
Beräkningen av det marknadsmässiga påslaget ska regelbundet diskuteras på finansrådet. Kommunen och bolagen ansvarar för sina respektive investeringsbeslut och för optimering av sitt respektive rörelsekapital.
5 Finansiering
Upplåning i kommunkoncernen ska rymmas inom de av kommunfullmäktige beslutade ramarna och samordnas av internbanken förutom tidigare beskrivna undantag. Avtal om finansiell leasing jämställs med upplåning och omfattas därför av reglerna för finansiering i denna policy.
Konkurrens i upplåning ska upprätthållas. Det är inte tillåtet med upplåning som uteslutande syftar till placering med ränteförtjänst.
Vid offertförfrågan bör förfrågan ske hos flera motparter för att säkerställa bästa villkor. Undantag får göras vid befarade stora och hastigt påkomna ränterörelser. Dokumentering ska göras av de alternativ som förekommit. Korta affärer som görs i samband med likviditetshantering hanteras i huvudsak med kommunens affärsbank.
5.1 Låneram externt
5.2 Godkända upplåningsformer
Upplåning får ske genom utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev. Upplåning får ske genom banklån/kontokredit från svensk eller utländsk bank. Upplåning får ske genom tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare. Upplåning får ske via finansiell leasing om särskilda skäl föreligger. För finansiella leasingavtal överstigande 15 år eller belopp/åtagande överstigande 100 basbelopp ska kommunen via internbanken vara motpart till affären som därefter speglas ut till relevant intern motpart.
5.3 Tillåtna motparter vid finansiering
• Lån hos Svenska staten, svensk bank eller svenskt finansinstitut/försäkringsbolag/pensionsanstalt
• Lån hos kommun/landsting eller företag inom kommun-/landstingskoncern
• Lån hos Kommuninvest i Sverige AB
• Lån hos Nordiska Investeringsbanken (NIB)
• Lån hos Europeiska Investeringsbanken (EIB)
• Lån hos Europeiska Utvecklingsbanken (CEB)
• Lån hos utländsk bank eller finansinstitut om upplåning sker med tillämpning av svensk lag och lånedokumentation
• Bostadslåneinstitut
• Svensk Exportkredit (SEK)
Nordisk bank som är motpart till Örnsköldsviks kommun gällande finansiering ska ha tillstånd av Finansinspektionen att bedriva värdepappersrörelse i enlighet med lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Dessa ska ha rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody´s).
Annan motpart ska ha rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody´s). Internbanken bör eftersträva att max 75 % av kommunkoncernens totala upplåning, i genomsnitt under en flerårig period, sker från en enda kreditgivare.
6 Borgen
Att gå i borgen för annan part medför ett risktagande och ökade administrativa kostnader för kommunen. Kommunen har därför en restriktiv inställning till borgen. All borgen ska ske på sådant sätt att kommunens finansiella risker begränsas. Borgensbeslut får inte fördyra kostnaden för kommunens egen upplåning. Alla borgensåtaganden och garantier beslutas av kommunfullmäktige. Borgensram för eventuella lån hos helägda och minoritetsägda bolag utanför den finansiella samordningen revideras vid behov i samband med att bolagens låneramar mot internbanken revideras.
All upplåning inom kommunkoncernen sker normalt via internbanken. Beslut om kommunal borgen och garantier kan dock i undantagsfall förekomma till helägda bolags och minoritetsägda bolags finansiering som av särskilda skäl inte hanteras via internbanken samt för bolagens pensionsutfästelser.
Ett borgensbeslut ska dokumenteras i avtal mellan parterna. För borgensbeslut för pensioner till helägda bolag skrivs avtal vid behov. I avtalet ska även framgå att kommunen har rätt att nyttja regressrätt. Borgensbeslut ska avse proprieborgen och vara tidsbegränsade och beloppsbegränsade. Borgensbeloppet ska även alltid minskas i takt med att huvudfordran amorteras. Borgen till part utanför kommunkoncernen bör undvikas. Beslut som inte tagits i anspråk senast 24 månader efter beslut om borgen upphör att gälla.
Ett beslut om borgensåtagande bör innehålla en skriftlig utvärdering av den risk som kommunen tar samt även framgå alternativa möjligheter till finansiering. Vid varje externt borgensåtagande ska kommunen pröva att kräva säkerhet från låntagaren för hela eller delar av borgensåtagandet. Varje borgensåtagande bör följas av ett förbehåll om att gäldenären ska hålla investeringen försäkrad under åtagandetiden. En årlig marknadsmässig borgensavgift bör utgå. I borgensärenden för lån till helägda bolag ska borgensprovisionens nivå ligga på samma nivå som Internbankens marknadsmässiga påslag. I borgensärenden för pensioner till helägda bolag beslutas borgensprovisionens nivå av kommunfullmäktige.
Vid omsättning av lån behövs inget nytt beslut av kommunfullmäktige om det finns borgensbeslut eller borgensram som lånet omfattas av. Detta gäller även påskrift av preskriptionsavbrott.
7 Uppföljning och rapportering
Varje månad ska internbanken sammanställa en finansrapport som ska överlämnas till Ekonomidirektören. Finansrapporten ska minst tertialvis levereras till kommunstyrelsen. Finansrapporten ska kvalitetssäkras av annan person inom internbanken än den som själv upprättat rapporten. Syftet med rapporteringen är i huvudsak att:
• säkerställa att finanspolicyn följs
• kontrollera kommunkoncernens finansiella risker
• följa upp utfall mot fastställda ramar och limiter
• göra finansverksamheten transparant för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Flöde av rapporter och information ska ske enligt nedan:
Rapport | Ansvarig för framtagandet | Mottagare | Frekvens |
Finansrapport | Internbank | Ekonomidirektör | Månadsvis |
Finansrapport | Internbank | KS | Tertialvis |
Bolagsrapport | Internbank | Bolag | Månadsvis |
Likviditetsplanering 0-3 månader | Förvaltningar/Bolag | Internbank | Månadsvis |
Likviditetsplanering 1-2 år | Förvaltningar/Bolag | Internbank | Vid T1, T2 och bokslut |
Banksaldon utanför koncernkontostruktur | Bolag | Internbank | Månadsvis |
Externa lån/placeringar | Bolag | Internbank | Månadsvis |
Engagemangsbesked | Internbank | Bolag | Månadsvis |
Övriga externa finansiella intäkter/kostnader | Bolag | Internbank | Månadsvis |
Finansrapporten ska innehålla:
• Likvidsituation
• Finansiering. Per motpart. Förfall i tid. Genomsnittlig löptid.
• Placering. Per motpart/emittent. Förfall i tid.
• Internbankens interna in/utlåning. Per motpart. Räntenivå
• Räntehantering. Derivat per motpart. Ränteförfall i tid. Duration.
• Marknadsläge
• Valutahantering. Exponering och risk.
• Jämförelse policy mot utfall för ränterisk, valutarisk, motpartsrisk, finansieringsrisk och likviditetsrisk