Installationsavtalet
Installationsavtalet
16 november 2020 – 30 april 2023
KOLLEKTIVAVTAL
mellan Installatörsföretagen och Svenska Elektrikerförbundet avseende elektriska installationsarbeten
2020-11-16–2023-04-30
2020–2023
INNEHÅLL
§ 4 Ny medlem i Installatörsföretagen 9
§ 5 Anställning av praktikant 11
§ 6 Särskild visstidsanställning 11
3 KAP ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE 12
§ 2 Turordning vid uppsägning 12
§ 3 Underrättelse vid uppsägning av anställning för begränsad tid 15
§ 5 Slutavlöning – semesterersättning 15
§ 6 Påföljd vid bristande uppsägningstid 15
§ 2 Arbetstidens förläggning 16
§ 3 Förkortning av arbetstid 17
§ 2 Semesterlön, semestertillägg 43
§ 4 Avdrag för obetald semesterdag 44
§ 6 Utbetalning av semesterlön 44
§ 2 Hemortsgräns – resegräns 56
11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN 57
§ 2a Reseräkning och kvitto 58
§ 7 Förskott på resekostnader 62
§ 8 Hemresa vid arbete utanför hemorten 62
12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 64
§ 1 Allmänna förhållningsregler 64
§ 2a Ställningar och skyddsutrustning 65
§ 3 Verktyg och annan utrustning 65
§ 7 Överdragskläder och skyddsutrustning 66
§ 8 Utnyttjande av lärling för självständigt arbete 66
§ 10 Åsidosättande av tjänsteåligganden 67
§ 11 Elektroniska övervakningssystem 67
§ 12 Arbetsmarknadspraktikanter 68
BILAGOR
1. Yrkesutbildningsavtal ‒ installationsområdet 73 2. Överenskommelse angående tillämpning av
medbestämmandelagens (MBL) förhandlingsregler i samband med anlitande av underentreprenör samt vid lån av montör eller inhyrning av montör från bemanningsföretag 83
3. Lag om anställningsskydd 88
4. Avtal om materielförråd 109
5. Överenskommelse angående personalutrymmen 110
6. Avtal om permittering och permitteringslön 111
7. Fördelning av ackordssumma 113
syn på elsäkerheten 116
8. Överenskommelse mellan IN och SEF om gemensam
9. Skiljeförfarande i ackordstvister 119
10. Utdrag ur förhandlingsprotokoll 1994-08-15 120
11. Överenskommelse angående hemortsavtal, förhandlingar för nattarbete och förlängda tidsfrister för påkallande av
tvisteförhandlingar 121
12. Arbetsmiljöavtal för Elteknikbranschen 122
Bilagor till arbetsmiljöavtalet 127
13. Avtal om förhandlingsordning i vissa ackordstvister 128
14. Parternas syn på kompetensutveckling 130
15. Huvudavtal 131
16. Särskilda bestämmelser avseende utländska företag
med verksamhet i Sverige 140
17. Anlitande av bemanningsföretag då det enligt LAS finns
personal som har företrädesrätt till återanställning 142
18. Avtal om förhandlingsordning avseende tvister vid överenskommelser om prestationslön enligt 7 kap § 3 a 144
19. Särskilda regler för bemanningsföretag 146
20. Utdrag ur central överenskommelse om
ETG-utbildning 2011-04-20 147
Löneavtal 148
Register 151
1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 1 Giltighetsområde
Detta kollektivavtal äger tillämpning på anställning hos medlemmar av Installatörsföretagen (IN) för medlemmar av Svenska Elektrikerförbundet (SEF) gällande starkströms-, xxxxxxxxxx- och hissmontörer, hissmörjare samt radiomontörer som utför monteringsarbete på montageplatsen även som hos medlemmar av IN anställda verkstadsarbetare, men däremot inte handelsarbe- tare, (lagerarbetare, chaufförer etc.) och inte heller arbetstagare som anställs uteslutande för linjearbeten, såsom grävning, stolpresning, stagning och tråd- dragning. Undantagna är även arbetstagare, som uteslutande anställs för jord- kabelarbeten i jord, såsom grävning och nedläggning i jord av jordkablar.
Anmärkning
Arbetsgivarna förbinder sig, att gentemot arbetstagare, som inte tillhör SEF, inte tillämpa andra bestämmelser om löner och andra avtalsvillkor än de i avtalet angivna.
Detta avtal gäller för tiden 2020-11-16–2023-04-30 med en ömsesidig upp- sägningstid av tre månader. Sker inte sådan uppsägning, förlängs giltighets- tiden med ett år i sänder. Om begäran om förhandling framställs före den 31 december 2022 gäller avtalet för tid efter 30 april 2023 med sju dagars ömse- sidig uppsägningstid. Om avtalet sagts upp eller förhandling begärts ska parter- na senast två månader innan avtalets ordinarie giltighetstid upphör växla för- slag till nytt avtal.
Förtida uppsägning
Part äger rätt att säga upp avtalet till upphörande den 30 april 2022. I sådant fall ska uppsägning ske senast den 31 oktober 2021.
§ 2 Giltighetstid
§ 3 MBL-frågor
Bestämmelserna i detta kollektivavtal innebär inte någon reglering av medbe- stämmandelagens dispositiva regler eller tillämpning av lagens 32 §.
8 | 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 4 Ny medlem i Installatörsföretagen
Därest under avtalstiden i IN ingår ny medlem, som är bunden av annat under avtalstiden utlöpande kollektivavtal, ska detta avtal för sådan medlem och hans i detta avtal avsedda arbetstagare träda i tillämpning, då det andra avtalet efter uppsägning utlupit.
§ 5 Arbetets ledning
Med erinran om de skyldigheter som följer av gällande lagstiftning, och med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt, äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, fritt antaga samt använda arbetstagare, oavsett om dessa är organiserade eller inte.
§ 6 Föreningsrätt
1. Föreningsrätten ska enligt gällande lag lämnas okränkt.
2. Såsom kränkning av föreningsrätten anses inte arbetsgivarens fordran, att verkmästare och förmän inte ska tillhöra arbetstagarnas fackorganisation.
Medlem av fackorganisation, som erhåller verkmästare- eller förmansställning äger dock kvarstå i sin organisation intill tre månader efter anställandet.
Med verkmästare eller förman avses här den, som är anställd som arbetsledare och som inte själv deltager i arbetet annat än tillfälligtvis, dvs. antingen i syfte att visa vederbörande arbetstagare hur ett visst arbete rätteligen ska utföras eller för ett tillfälligt trängande nödfallsarbete.
§ 7 Företagsanpassning
IN och SEF kan träffa överenskommelse om avvikelse från Installationsavtalet i syfte att uppnå en företagsanpassning.
1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER | 9
2 KAP ANSTÄLLNING
§ 1 Rekrytering till yrket
Rekrytering av yrkesman som ska arbeta med sådana arbetsuppgifter som endast får utföras under överinseende av Elinstallatör och rekrytering av övriga arbetstagare ska ske enligt bestämmelserna i yrkesutbildningsavtalet. Vid rekrytering av övriga arbetstagare ska vederbörandes kompetensnivå mot- svaras av lägst treårig gymnasieutbildning med inriktning inom avsett teknik- område.
Arbetstagare får dock anställas om vederbörande på annat sätt förvärvat sådan yrkeskunnighet, som bedöms jämförlig med den utbildning som föreskrivs i yrkesutbildningsavtalet. I sådana fall bör ELY (Elbranschens lokala yrkes- nämnd) rådfrågas innan anställning sker.
Med Elinstallatör avses en person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete.
§ 2 Hemort
Varje arbetstagare anställs med en fast anställningsort benämnd hemort. (Ang. hemort se 10 Kap.)
§ 3 Anställningsbevis
Anställningsbevis ska upprättas vid anställningens början. Beviset, som under- tecknas av arbetsgivaren och arbetstagaren, ska innehålla uppgifter om arbets- tagarens namn, ålder, antal år i yrket, anställningsdag och hemort.
§ 4 Provanställning
Om en arbetssökandes kvalifikationer och arbetsförutsättningar bedöms behöva särskilt prövas mot bakgrund av de krav det tilltänkta arbetet ställer, må avtal om anställning på prov ingås för en tid av högst fyra månader. För uppsägning under provanställningstiden gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad. Har uppsägningen inte skett före provanställningstidens utgång gäller för den fortsatta anställningen vad som följer av lagen om anställnings- skydd. Provanställd omfattas av turordning vid uppsägning. Provanställning av arbetstagare får inte medföra inskränkning i den företrädesrätt som tillkommer andra arbetstagare.
10 | 2 KAP ANSTÄLLNING
Parterna är överens om att ovanstående bestämmelse ska förstås på sådant sätt att provanställning är undantag och inte regel. Provanställning ska dock kunna före- komma t.ex. i sådana fall då den tilltänkta anställningen är av specialistnatur eller då prövotid är befogad med hänsyn till eventuella svårigheter beträffande anpassning till arbetslivet.
§ 5 Anställning av praktikant
Praktikant får anställas under högst fyra månader i följd. Om praktiktiden över- stiger fyra månader eller redan vid anställningens början beräknas bli av minst denna varaktighet ska dock anställningen ske enligt § 1 i detta kapitel och yrkesutbildningsavtalet.
(Se också 7 Kap § 1 punkt 3.)
Med praktikant avses den som i anslutning till studier vid gymnasieskola har att inhämta praktisk erfarenhet av installationsarbete antingen före eller under studie- tiden. Elev i gymnasieskolan som feriearbetar jämställs med praktikant. (Ang. praktikant som deltar i ackordsarbete, se 7 Kap § 3 punkt 7.)
§ 6 Särskild visstidsanställning
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för särskild visstidsanställning. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än 14 månader övergår anställ- ningen till en tillsvidareanställning.
2 KAP ANSTÄLLNING | 11
3 KAP ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE
§ 1 Uppsägningstid
Beträffande uppsägningstid, se 11 § lagen om anställningsskydd (Bilaga 3). Vid visstidsanställning gäller dock en månads uppsägningstid från arbetstagarens sida.
§ 2 Turordning vid uppsägning
1. I syfte att öka arbetstagarnas trygghet och förutsebarhet i anställningen samt öka företagens möjligheter till en optimal företagsstruktur är parterna överens om följande branschanpassning av 7, 22 och 25 §§ i lagen om anställnings- skydd.
Som driftsenhet vid bestämmande av turordning ska betraktas inom ett företag upprättad avdelning eller annan enhet med särskild inriktning.
Inrättandet av avdelning eller avveckling av avdelning kräver förhandling enligt MBL § 11. Vid förhandlingen ska särskilt beröras de sakliga skäl som ligger till grund för inrättande av avdelningar, de sakliga skäl som ligger till grund för inplacering av respektive arbetstagare och avdelningarnas karaktär och verk- samhet.
För inrättande av fler än tre avdelningar på företaget/filialen krävs lokal över- enskommelse.
För inrättande av en avdelning som ska omfatta driftsenheter på mer än en ort krävs lokal överenskommelse.
Arbetstagare ska vara inplacerade på någon av avdelningarna. Vid nyanställ- ning ska inplaceringen anges i anställningsavtalet.
Byte av avdelning för arbetstagare i turordningssammanhang kräver överens- kommelse mellan företag och arbetstagare. Sådan överenskommelse ska doku- menteras skriftligt och undertecknas av bägge parter.
I turordningssammanhang hör den överflyttade arbetstagaren till den nya avdelningen när tre månader förflutit från det att överenskommelsen under- tecknades.
12 | 3 KAP ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE
Har på företaget avdelningar inrättats kan, tre månader efter det att avdel- ningar först inrättats, gemensam turordning inte begäras. Gemensam tur- ordning kan dock begäras vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist för det fall arbets- tagare inte inplacerats på någon avdelning.
Avseende företag som kan utnyttja det s.k. tvåmansundantaget i 22 § LAS kan dock gemensam turordning begäras även för tid efter tre månader.
Såsom hörande till särskild driftsenhet ska också anses arbetstagare som an- ställts med hemort enligt 10 Kap § 1 punkt 1 C.
Vid uppsägningar p.g.a. arbetsbrist gäller följande vid omplaceringar – enligt
7 § lagen om anställningsskydd – mellan avdelningar eller enheter med särskild inriktning. Sådan omplacering sker med utgångspunkt från arbetstagarens sammanlagda anställningstid i företaget om avdelningarna eller enheterna finns inom samma filial, byggnad eller inhägnade område. Förutsättningen är att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.
För arbetstagare som har kvalificerat sig för företrädesrätt till återanställning jämlikt 25 § LAS och som sagts upp p.g.a. arbetsbrist från avdelning eller annan enhet med särskild inriktning, som inrättats enligt denna bestämmelse, förlängs företrädesrätten till återanställning till dess 12 månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Den förlängda företrädesrätten gäller dock endast till den avdelning eller enhet med särskild inriktning som arbetstagaren tillhörde vid uppsägningstillfället.
Anmärkning 1
En förutsättning för ett företags indelning i avdelningar är att det klart framgår för arbetstagarna att företaget är indelat i avdelningar, samt även till vilken avdelning berörd arbetstagare hör. En annan förutsättning är att inplaceringen av arbetstagare på avdelningar inte får ske i ett diskriminerande eller otillbörligt syfte.
Avdelningsindelning kan se olika ut utifrån företagens skilda verksamhetsinriktningar, företagsstrukturer och framtida teknikutveckling, där exempel på avdelningar kan vara tele, data, säkerhet, entreprenad, service, hissmontage, ställverksmontage etc.
Vid företag som är indelat i avdelningar bör de anställda ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar och företagets behov få kontinuerlig kompetensutveckling inom avdel- ningens teknikområde.
Branschanpassningen i denna bestämmelse innebär inte någon begränsning av de lokala parternas möjlighet att träffa avtalsturlistor.
3 KAP ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE | 13
Anmärkning 2
Partssammansatt nämnd – turordningsfrågor
Med anledning av de införda reglerna om turordning tillsatte parterna en särskild nämnd för att följa tillämpningen av det nya regelsystemet.
• Nämnden ska särskilt ha till uppgift att säkerställa att det nya regelsystemet inte används i ett diskriminerande eller otillbörligt syfte.
• Nämnden kan till parterna lämna förslag på justeringar eller ändringar i regel- systemet om branschens tillämpning av regelsystemet så föranleder.
• Part kan vända sig till nämnden med en begäran om att nämnden ska uttala sig om huruvida ett visst faktiskt förfaringssätt kan anses vara i strid med intentionerna med regelsystemet.
Nämnden ska bestå av två ledamöter från IN och två ledamöter från SEF. Respektive organisations förhandlingschef ska vara en av ledamöterna.
Parterna förbinder sig att tillse att nämnden kan behandla ett anhängiggjort ärende inom tio dagar.
Parterna förbinder sig att i sin rådgivning gentemot medlemmarna utgå från nämndens uppfattning i de frågor nämnden uttalat sig.
Nämnden ersätter inte ordinarie förhandlingsordning mellan parterna. Begärs lokal tvisteförhandling i fråga rörande det nya regelsystemet ska dock prövning ske i nämn- den innan den lokala tvisteförhandlingen äger rum.
2. Vid förestående minskning av arbetsstyrkan på grund av arbetsbrist bör – före- tag där uppdelning på avdelningar inte förekommer – vid lokalt samråd beaktas parternas gemensamma intresse av att montörer vars yrkeskunnighet är nöd- vändig för företagets fortsatta verksamhet, får behålla sina anställningar. Vid oenighet mellan de lokala parterna gäller lagen.
3. Med yrkeskunnighet enligt föregående stycke bör jämställas förmågan att såsom ledande montör leda större arbeten. Ledande montör för arbetslag omfattande i genomsnitt tre à fyra montörer bör, så länge det arbete den ledande montören leder pågår, kvarstå i tjänst.
14 | 3 KAP ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE
§ 3 Underrättelse vid uppsägning av anställning för begränsad tid
Med frångående av bestämmelserna i 15 § lagen om anställningsskydd är part- erna överens om att särskild underrättelse, om när arbetet upphör, skriftligen ska ges till alla arbetstagare anställda för viss tid eller visst arbete så snart ske kan, dock minst två veckor innan anställning upphör. Kan anställning beräknas vara kortare tid än två veckor, ska underrättelsen om möjligt lämnas vid anställningsavtalets träffande.
§ 4 Intyg – betyg
1. När arbetstagare slutar ska arbetsgivaren, när arbetstagaren redovisat och av- lämnat företagets tillhörigheter, överlämna tjänstgöringsintyg. Intyget ska inne- hålla uppgifter om anställningstid, lön vid avflyttningen och huvudsaklig syssel- sättning under anställningstiden.
2. Om anställningen omfattat minst två månader ska arbetsgivaren på begäran ut- färda betyg, som utvisar anställningstid, arbetsuppgifter, lön vid avflyttningen och vitsord.
§ 5 Slutavlöning – semesterersättning
Reglering av rörliga lönedelar, utbetalning av kostnadsersättningar samt seme- sterersättning och eventuell annan innestående avtalsenlig ersättning utbetalas senast vid det ordinarie löneutbetalningstillfälle som infaller kalendermånaden efter dag för anställningens upphörande.
Ackordsandel utbetalas enligt 8 kap § 6.
§ 6 Påföljd vid bristande uppsägningstid
Beträffande arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta föreskriven uppsägningstid, äger arbetsgivaren rätt att som skadestånd enligt 38 § lagen om anställningsskydd innehålla så mycket av innestående löneförmåner som motsvarar lägsta lönen för den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.
Skadeståndet får dock inte överstiga lägsta lönen för två veckor.
3 KAP ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE | 15
4 KAP ARBETSTID
§ 1 Ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie veckoarbetstiden är 40 timmar och fördelas under måndag– fredag med 8 timmar per dag.
2. Vid sådant underjordsarbete som anläggningsarbete i bergrum under byggnad eller servicearbete i gruvor eller liknande ska den ordinarie veckoarbetstiden vara 36 timmar.
Anmärkning
Förkortad ordinarie arbetstid (36 timmar per vecka) vid underjordsarbete ska endast tillämpas vid arbete under en eller flera hela dagar.
3. Som arbetstid enligt arbetstidslagen ska inte anses tid utanför ordinarie arbets- tid som åtgår för resor till och från arbetsplatsen. Det ska dock beaktas att i viss utsträckning kan nämnd restid anses utgöra arbetstid enligt arbetstidsdirek- tivet (2003/88/EG).
Anmärkning
Ovanstående regel påverkar inte vilken ersättning som ska betalas för tid som i skilda fall åtgår för resor.
§ 2 Arbetstidens förläggning
1. Arbetstiden börjar tidigast kl. 07.00 och slutar senast kl. 17.00, om inte annan lokal överenskommelse träffas om ramen för dagarbetstidens förläggning. Vid byggarbetsplats som tillämpar tidigare klockslag för arbetstidens början, ska montörerna dock följa byggarbetstiden. Montörernas arbetstid på byggarbets- platser får tidigast börja kl. 06.00.
2. Med iakttagande av gällande lagstiftning bestämmer arbetsgivaren arbetstidens förläggning inom de gränser som anges i punkt 1 ovan samt rasternas antal, längd och placering. Rasterna får dock sammanlagt inte överstiga 1 ½ timme per dag. Hos varje företag ska finnas ett anslag med närmare angivande av den ordinarie arbetstidens början och slut samt raster under olika arbetsdagar i veckan.
16 | 4 KAP ARBETSTID
Anmärkningar till punkt 1 och 2
Arbetsgivare och enskild arbetstagare kan träffa överenskommelse om annan förlägg- ning av arbetstiden. Sådan överenskommelse upphör att gälla efter en veckas upp- sägningstid.
1. På begäran av arbetarnas förhandlingsdelegerade meddelade arbetsgivarnas ombud, att från arbetsgivarnas sida hinder inte mötte att inrätta två raster per dag; dock under uttrycklig hänvisning till 12 Kap § 1 punkt 3.
2. Till förhandlingsprotokollet har antecknats att där lokala överenskommelser om arbets- tidens förläggning förut vunnits ingen ändring härutinnan ska ske såvida inte veder- börande parter enas härom, samt att förhandlingar lokalt kan upptagas angående arbetstidens förläggning.
3. Vid arbete på industri- och byggarbetsplatser tillämpas i möjligaste mån avseende arbetstidens indelning vad som gäller på platsen. Ändring av måltidsrasternas längd och förläggning från den eljest gällande ska dock inte ske i större utsträckning än som behövs med hänsyn till arbetsförhållandena på arbetsplatsen.
§ 3 Förkortning av arbetstid
Med iakttagande av gällande lagstiftning äger arbetsgivaren, där bristande arbetstillgång sådant föranleder, rätt att minska arbetstiden.
Anmärkning
IN förbinder sig tillse, att arbetsgivarens rätt att minska arbetstiden inte användes så, att arbetstiden oskäligt förkortas.
§ 4 Övertid
1. Arbetstid utöver den i 4 Kap § 1 och § 2 fastställda ordinarie arbetstiden är övertid. Lön för övertidsarbete betalas enligt 7 Kap § 8.
2. Övertidsersättning utbetalas endast för av arbetsgivaren påfordrat övertids- arbete.
3. Då arbetsgivaren så anser erforderligt, bör arbetstagaren, såvitt arbetstagaren inte därtill är förhindrad av vägande skäl, arbeta övertid i den utsträckning som enligt gällande lag kan xxxxxxxx. Meddelande om att övertidsarbete ska äga rum ävensom om förhinder att arbeta övertid ska med nedan angivet undantag lämnas senast vid arbetstidens slut dagen före. Om omständighet som föran- leder övertidsarbete inträffar senare, ska meddelande om övertidsarbete läm- nas så snart ske kan.
4 KAP ARBETSTID | 17
Övertid i samband med skiftarbete
Arbetsgivare har inte rätt att påfordra annat övertidsarbete än sådant som har samband med det egna skiftet.
4. Har arbetstagare till följd av slarv eller annars utan giltig anledning försummat någon del av ordinarie arbetstiden, är arbetstagaren om arbetsgivaren det for- drar, skyldig ersätta den försummade tiden med övertid, utan att något över- tidstillägg betalas.
5. Övertid får tas ut med sammanlagt högst 150 timmar under ett kalenderår. Genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ytterligare övertid tas ut inom de ramar arbetstidslagen medger. Uttag av nödfallsövertid kan ske oberoende av denna bestämmelse.
§ 5 Förskjuten arbetstid
Om arbete, som tar minst tre arbetsdagar i anspråk, av särskilda skäl till betyd- ande del måste utföras på annan tid än ordinarie arbetstid må utan hinder av regeln om arbetstidsförläggning i 4 Kap § 2 punkten 1, överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om förskjutning av den ordinarie arbetstiden. Ersättning för sådan obekväm arbetstid betalas enligt 7 Kap § 9.
Hur arbetstiden förskjuts ska dokumenteras skriftligt innan arbetet påbörjas.
§ 5 a Rotationsarbete
Överenskommelse om rotationsarbete på annan ort och villkoren för detta kan träffas genom lokal överenskommelse, inom företaget eller mellan arbetsgivare och enskild arbetstagare. Vid lokal överenskommelse eller inom företaget för- utsätts samtycke från arbetstagarna.
Överenskommelse ska dokumenteras skriftligt och undertecknas av respektive parter.
I överenskommelsen ska anges:
• Arbete som omfattas
• Tid för överenskommelse och eventuell uppsägningstid
• Arbetstidsschema
• Eventuell särskild kompensation kopplad till de arbetstider som läggs fast i överenskommelsen
18 | 4 KAP ARBETSTID
Anmärkning
Med rotationsarbete avses arbete på annan ort som kräver övernattning med i huvud- sak annat arbetstidsmått per arbetsvecka än 40 timmar och som följs av längre ledig- het och där arbetslag avlöser varandra. Med rotationsarbete avses även annat arbete på annan ort som kräver övernattning och där parterna av annan anledning önskar bedriva arbetet under längre perioder på traktamentsorten kombinerat med längre ledighetsperioder.
§ 6 Skiftarbete
1. Arbetstagare är skyldig att delta i skiftarbete inom industriell anläggning, vilket av driftmässiga skäl måste utföras som skiftarbete samt i arbete vid sådan an- läggning, för att nedbringa tiden för driftavbrott.
Anmärkning
Med skiftarbete ovan avses inte installationsarbete vid nybyggnation.
2. Lokal överenskommelse kan träffas om skiftarbete även i andra fall.
3. Vid intermittent 2-skiftarbete ska arbetstiden vara i genomsnitt 39 timmar per helgfri vecka. Vid kontinuerligt 3-skiftarbete ska arbetstiden vara i genomsnitt 36 timmar och vid intermittent 3-skiftarbete 38 timmar per helgfri vecka. Ersättning för obekväm arbetstid betalas enligt 7 Kap § 9.
Protokollsanteckning
Med intermittent skiftgång avses skiftarbete som avbrytes under veckoslut och stor- helger. Vid kontinuerlig skiftgång utförs skiftarbete även under veckoslut och helger.
4. Vid skiftarbete ska arbetstiden dokumenteras i ett skriftligt arbetstidsschema innan arbetet påbörjas.
Anmärkning
Arbetstidsschema delges berörd arbetstagare.
§ 7 Beredskapstjänst
Arbetsgivaren äger rätt påfordra att arbetstagare ska hålla sig anträffbar i sin bostad eller på annan av arbetsgivaren godtagen plats, där arbetstagaren kan nås per telefon, för snabbt utförande av erforderliga reparationsarbeten.
Arbetstagare är inte skyldig upprätthålla beredskapstjänst oftare än var fjärde vecka. Arbetstagare ska underrättas om beredskapstjänst senast två veckor i
4 KAP ARBETSTID | 19
förväg om inte sjukdomsfall eller dylikt föranleder ändring i beredskaps- tjänsten. Beredskapsersättning betalas enligt bestämmelserna i 7 Kap § 11.
Anmärkning
I de fall beredskapstjänst ska förekomma under tid fr.x.x. xxxxxx eftermiddag t.o.m. måndag morgon rekommenderar parterna att ifrågavarande tjänstgöring ges till samma arbetstagare.
§ 8 Restid
1. Tid som åtgår för resa utanför hemorts- respektive resegräns är restid. Restid inom ordinarie arbetstid jämställs med arbetad tid. Restidsersättning betalas enligt 7 Kap § 7.
2. Restid på annan än ordinarie arbetstid räknas inte som fullgjord arbetstid; således ska den ordinarie arbetstiden jämte avtalsenlig påfordrad övertid även fullgöras.
§ 9 Flextid
Med flextid menas att arbetstagaren förfogar över arbetstidens förläggning, dock inte när hinder i verksamheten föreligger. Härvid gäller följande förut- sättningar:
Flextid kan tas ut mellan kl. 06.00–09.00 och 15.00–18.00. Flextidskonto kan uppgå till maximalt plus/minus 20 timmar.
Flextid utgör inte grund för OB- eller övertidsersättning eller för traktaments- ersättning vid arbete utan övernattning (12-timmarsregeln).
Vid arbete som kräver övernattning på annan ort kan flextid tas ut mellan 06.00 och 20.00 efter överenskommelse med arbetsgivaren.
Anmärkning
Arbetsgivare och enskild arbetstagare kan träffa överenskommelse om annan förläggning av flextiden. Sådan överenskommelse upphör att gälla efter en veckas uppsägningstid.
§ 10 Arbetstidsförkortning
En heltidsanställd arbetstagare som har arbetat hela perioden 1 april till 31 mars under ett år (intjänandeår) erhåller full arbetstidsförkortning med
30 timmar för samma tidsperiod påföljande år (uttagsår). Arbetstagare med
20 | 4 KAP ARBETSTID
kortare arbetstid än heltid, erhåller tid för arbetstidsförkortning i proportion därtill.
För arbetstagare som inte arbetar hela intjänandeåret, dvs. som börjar eller slutar sin anställning under perioden eller är frånvarande av orsak som inte ersätts med lön av arbetsgivaren, beräknas intjänanderätten av arbetstidsför- kortningen enligt följande:
Arbetad tid med lön från arbetsgivaren i antal kalenderdagar/365 × 30 timmar (vid fullt intjänande).
Intjänad tid överförs till arbetstagarens individuella tidbank den 1 april uttags- året enligt 4 kap § 12.
Om arbetstagaren slutar sin anställning tillförs tidbanken intjänad tid per sista anställningsdag och slutreglering sker enligt bestämmelserna om tidbank.
Anmärkning
Frånvaro berättigar till arbetstidsförkortning enbart under tid för vilken arbetsgivaren betalat lön, t.ex. lagstadgad sjuklöneperiod, semester och uttag ur tidbank. Vid beräk- ning av arbetstidsförkortningstimmar tillämpas avrundning upp till närmaste timme.
§ 11 Dygnsvila
Enligt arbetstidslagen gäller att arbetstagaren ska ha minst 11 timmars sam- manhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Avvikelse får därutöver göras i samband med beredskap, övertidsarbete fram till kl. 23.00, eller om arbetets art så kräver eller om allmänhetens behov så kräver eller om det föreligger andra särskilda omständigheter.
För arbetstagare som inte erhållit 11 timmars sammanhängande dygnsvila gäller att om övertidsarbete utförs minst två timmar, ska arbetstagaren beredas minst åtta timmars sammanhängande vila om påföljande dag inte är arbetsfri.
Då dygnsvilan brutits och arbete utförts mellan kl. 23.00–07.00 med fem timmar ges ledigt hela dagen efter utan löneavdrag.
4 KAP ARBETSTID | 21
Anmärkning
Av förarbetena till arbetstidslagen framgår att 24-timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet. Vid t.ex. omläggning av scheman kan byte av period göras, men i övrigt ska perioden läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent.
Parterna är överens om att avvikelse från regeln om dygnsvila även innebär undantag från arbetstidslagens regler om nattarbete.
Nattarbete efter överenskommelse
Arbete som ska utföras mellan kl. 00–05 och som inte omfattas av det s.k. natt- arbetsförbudsundantaget i 13 § arbetstidslagen eller av undantaget ovan får utföras efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. (Det no- teras att sådant arbete även kan utföras efter lokal eller central överenskom- melse samt efter dispens från Arbetsmiljöverket.)
Arbetstagare som, efter sådan överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, har utfört arbete mellan kl. 00–05 ska därefter beredas minst 8 timmars sammanhängande vila om påföljande dag inte är arbetsfri.
Återföring till övertidsutrymme
Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid, görs inget löneavdrag. Dessa ledighetstimmar återförs till tillgängligt övertidutrymme. Under ett kalenderår får högst 50 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet.
För arbetstagare som får avbrott i dygnsvilan under veckoslut eller helgdagar och inte kan få motsvarande kompensation under innevarande veckoslut eller helgdagar gäller att det antal timmar som avbrottet av dygnsvilan omfattar överförs till arbetstagarens individuella tidbank enligt 4 kap § 12. För avbrott under natt mot nästkommande arbetsdag gäller regler enligt punkten 1. Dygns- vila ovan. Motsvarande regel gäller för skiftgående arbetstagare som inte har veckovila förlagt till veckoslut.
Ovanstående gäller om inte lokala parterna enas om annat.
22 | 4 KAP ARBETSTID
§ 12 Tidbank
För varje arbetstagare inrättas en individuell tidbank som löper under perioden 1 april–31 mars och nollställs vid slutet av varje sådan period, om annan skrift- lig överenskommelse inte träffas i enlighet med punkt 7, andra stycket nedan.
2. Intjänande av tid till tidbanken
Tid till tidbanken tjänas in genom arbetstidsförkortning, övertidsarbete, av- brott i dygnsvila under helg eller vid traktamentsarbete. Intjänad tid överförs till den individuella tidbanken.
Tid som intjänats och tillförts tidbanken kan tas ut som betald ledighet, avsätt- ning till pensionskonto eller i form av ersättning i pengar.
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan tid i tid- banken tas ut i form av betald ledighet. Förläggning av ledig tid kan även fast- ställas genom överenskommelse på företaget.
Ledigheten kan tas ut som hel timme, hel dag eller del av dag. Begäran om ledighet ska göras i så god tid det är möjligt.
Vid ledighet utges den individuella månadslönen.
Tid i tidbanken kan på arbetstagarens begäran betalas ut i pengar. Ersättning är individuell månadslön/174 per timme.
Arbetstagare kan fr.o.m. den månad de fyller 25 år t.o.m. månaden innan de fyller 65 år, välja pensionsavsättning motsvarande värdet av tid i tidbanken.
Valet ska ske senast den 31 mars varje år.
Avsättning till pension sker som en extra pensionsavsättning till arbetstagarens pensionskonto i Fora. Pensionsavsättningen ska motsvara individuell månads- lön/174 per timme som ska avsättas till pension.
Om uttag i form av pensionsavsättning medför lägre skattekostnader för arbetsgivaren i förhållande till lön ska pensionspremien ökas med mellan- skillnaden.
4 KAP ARBETSTID | 23
6. Ledighet i samband med årsskifte
I de fall arbetstagare inte tidigare under året erhållit 16 timmar betald ledighet ur tidbanken har arbetstagaren rätt att få upp till 16 timmars betald ledighet förlagd i samband med jul-, nyårs- eller trettondagshelgen under förutsättning att tid finns i tidbanken. Begäran om att få sådan ledighet förlagd ska göras senast den 1 december.
7. Tömning av tidbank och överenskommelse om att spara tid Tid som återstår i tidbanken den 31 mars regleras genom att arbetstagaren väljer avsättning till pension alternativt ersättning i pengar.
Om arbetstagaren inte gör ett aktivt val överförs värdet av innestående tid till arbetstagarens pensionskonto i Fora. Detta är endast möjligt för arbetstagare från och med den månad de fyller 25 år till och med månaden innan arbetstag- aren fyller 65 år. I övrigt utgår ersättningen alltid i pengar.
Genom skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan maximalt 40 timmar i tidbanken överföras till nästa period.
Inför en anställnings upphörande bör tidbanken normalt tömmas. Arbets- givaren och arbetstagaren träffar överenskommelse om på vilket sätt detta ska ske. Skulle sådan överenskommelse inte komma till stånd ersätts kvarstående tid i tidbanken vid anställningens upphörande genom ersättning i pengar.
Vid ersättning i pengar utbetalas dessa vid första ordinarie löneutbetalnings- tillfälle som infaller kalendermånaden efter dag för anställnings upphörande.
24 | 4 KAP ARBETSTID
5 KAP LEDIGHET
§ 1 Fridagar
Jul-, nyårs- och midsommarafton är fridagar.
§ 1a Arbetsfri vardag
Då nationaldagen infaller en tisdag är måndagen före arbetsfri vardag. Då natio- naldagen infaller på en torsdag är påföljande fredag arbetsfri vardag. Detta gäll- er dock inte för skiftgående personal. För dessa arbetsfria vardagar ska inte något löneavdrag göras.
§ 2 Permission
Med permission förstås kort ledighet (med lön) under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.
Anhållan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till per- missionen ska på förhand eller - om så inte kan ske - i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.
Permission kan beviljas i följande fall:
• Egen vigsel.
• Egen 50-årsdag.
• Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
• Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare – dock högst tre
besök per remiss.
• Nära anhörigs frånfälle.
• Nära anhörigs begravning.
• Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.
Som nära anhörig räknas make/maka, registrerad partner, sambo, barn, syskon, föräldrar och svärföräldrar.
Vid olycksfall i arbete som kräver läkar- eller sjukvård ersätter företaget den dag olycksfallet inträffar ev. extra resekostnader till läkare eller sjukhus såvida dylika ersättningar inte utgår på annat sätt.
5 KAP LEDIGHET | 25
Anmärkning
Även om rätten till permission för besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss från läkare begränsats till tre besök per remiss så kvarstår rätten till ledighet för det fall remissen omfattar fler besök vid sjukvårdsinrättning. Det är parternas uppfattning att besök vid sjukvårdsinrättning bör försöka planeras på så sätt att de medför minsta möjliga störn- ing för arbetsgivarens verksamhet.
§ 3 Ledighet vid val
Där arbetstagare för utövande av sin rösträtt vid politiskt eller kommunalt val i orten eller för fullgörande av fackligt uppdrag, som godkänts av arbetstagarnas huvudorganisation, behöver tillfällig ledighet från arbetet och därom gör an- mälan senast dagen förut, må sådan ledighet inte vägras.
§ 4 Tjänstledighet p.g.a. personliga skäl
Arbetstagare har för angelägna personliga behov rätt att få tjänstledighet utan betalning två dagar per år. Begäran om sådan ledighet ska framställas minst tre veckor före tidpunkten för ledigheten. Arbetsgivaren kan skjuta på ledigheten högst en vecka om det föreligger hinder i produktionen för att ta ut ledigheten.
Innan tjänstledighet p.g.a. personliga skäl beviljas ska arbetstagaren för ledighet utnyttja innestående tid i den individuella tidbanken.
§ 5 Facklig utbildning
SEF åtar sig, avseende centralt framtagen FFM-utbildning för fackliga förtro- endemän, att informera IN om vilka kurser SEF avser genomföra under året och om kursernas innehåll och målgrupper. Motsvarande ska gälla för SEF:s lokalavdelning gentemot IN:s distriktsorganisation avseende lokalt framtagen utbildning.
Begäran om ledighet för facklig kurs ska göras minst 14 dagar före kursens början.
26 | 5 KAP LEDIGHET
6 KAP TIDSKRIVNING
§ 1 Tidredovisning
Arbetstagare är skyldig att redovisa arbetad tid och frånvaro på ett sådant sätt att arbetsgivaren erhåller underlag för fakturering samt erforderliga uppgifter för beräkning av lön och andra ersättningar. Vid ackordsarbete enligt 9 Kap ska timtid tydligt specificeras.
Arbetsgivaren ska ge anvisningar om hur redovisningen ska göras och tillhanda- hålla nödvändig utrustning. Tid som åtgår för redovisning jämställs med arbetad tid. Arbetstagare ska erhålla kopia av de uppgifter arbetstagaren lämnar.
§ 2 Insändande av tidredovisning
Tidsedlar för närmast föregående arbetsvecka ska av arbetstagaren insändas så, att den är arbetsgivaren tillhanda senast på morgonen första vardagen efter arbetsveckans slut.
Anmärkningar
1. På arbetsgivarens begäran ska tidredovisningen för olika månader göras på skilda tidsedlar.
2. Beordrar arbetsgivaren tidsedlarnas insändande per post, betalar arbetsgivaren por- tot. Om flera arbetstagare sysselsättas på samma arbetsplats, ska samtliga tidsedlar på en gång insändas av ledande montören.
§ 3 Ej redovisad tid
Försummar arbetstagare att redovisa tid enligt avtalets regler äger arbetsgivar- en rätt att innehålla lön för den tid som inte redovisats.
§ 4 Ändring av tidredovisning
Om arbetsgivaren på tidsedeln överför timtid till ackordstid eller eljest vidtager förändringar av ekonomisk betydelse för arbetstagaren ska denne fortlöpande och snarast efter det tiden redovisats erhålla meddelande om vidtagen ändring och orsaken därtill. Sådant meddelande måste alltid lämnas senast i samband med utbetalning av lön för den tidsperiod tidredovisningen avser.
6 KAP TIDSKRIVNING | 27
7 KAP LÖNER M.M.
I det fall timersättning eller timavdrag uttrycks som viss del av månadslönen har divisorerna fastställts med utgångspunkt i 40 timmars arbetstid per vecka.
§ 1 Allmänt
1. Arbetstagaren erhåller lön under tid arbetstagaren är anställd hos arbets- givaren, står till dennes förfogande och redovisar tid på tidsedlar.
2. Denna bestämmelse har upphört.
3. Lönebestämmelserna gäller inte praktikanter. Överenskommelse om lön och övriga anställningsvillkor får därför i varje enskilt fall ske mellan arbetsgivaren och praktikanten.
4. Arbetstagare, som under värnpliktstjänstgöring eller annan längre ledighet till- fälligt i anslutning till helgdagar återgår i tjänst under högst 10 arbetsdagar, er- håller 1/167 av sin månadslön för varje timme han utför arbete.
5. Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalender- månad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön se 7 Kap § 12 punkt
1 b).
6. Arbetstagare som i anställningen övergår från en kategori till annan kategori av anställning, för vilken gäller en högre lägsta lön, ska vid övergången erhålla en ny och högre individuell månadslön.
7. För arbetstagare kan i samband med överenskommelse enligt kap 9 § 1 a avtal- as om ny månadslön tills vidare eller om ett månadslönetillägg för viss tid eller för visst arbete.
Anmärkning
Överenskommelse enligt Kap 7 § 1 pkt 7 ska för giltighet vara skriftlig.
§ 2 Månadslön
Varje arbetstagare som fullgjort lärlingsutbildning erhåller en individuellt fast- ställd månadslön. Denna fastställs med utgångspunkt i arbetstagarens yrkes- kunnighet, kvalifikation, prestation och ansvar.
28 | 7 KAP LÖNER M.M.
Anmärkning
Den individuella månadslönen uttrycks i kronor per månad och fastställs vid förhand- lingar inom företaget och kan om anledning därtill finns - omprövas en gång per år.
Lägsta löner kr/mån | Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
1:a året i yrket | 18 728 kr | 19 140 kr |
2:a året i yrket | 23 296 kr | 23 809 kr |
3:e året i yrket och därefter | 26 399 kr | 26 980 kr |
Servicemontörer | 28 092 kr | 28 710 kr |
Tekniker | 28 727 kr | 29 359 kr |
Med tekniker avses arbetstagare med för företaget särskilt värdefull utbild- ning och kompetens, som huvudsakligen utför självständigt arbete inom specialområde.
Med servicemontör avses arbetstagare, som huvudsakligen och självständigt planerar och utför reparationer, översyn och mindre utbyggnader av befintliga anläggningar och därvid ansvarar för kundkontakter.
§ 3 Ackordslön
Vid arbete på ackord enligt 9 Kap gäller följande:
1. Arbetstagarens ackordslön består av dennes andel av en ackordssumma.
2. Vid gemensamhetsackord beräknas varje arbetstagares andel av ackords- summan enligt Bilaga 7.
3. Vid ackordsarbete ska garanterad lön per timme utgöras av 1/174 av med faktorn 0,93 reducerad månadslön.
Tillämpningen av regeln ovan för fastställande av garanterad lön får inte med- föra en större reduktion av enskild arbetstagares månadslön än som svarar mot 10 kr/timme. Den garanterade lönen ska för enskild arbetstagare inte vara hög- re än dennes individuella månadslön/174.
Har arbetsgivare underlåtit att vidta de åtgärder avtalet, inklusive ackordstid- listan, föreskriver beträffande ackordsarbete ska individuell månadslön vara garanterad lön för arbetet.
7 KAP LÖNER M.M. | 29
4. Varje arbetstagares ackordsandel består av två delar, en individuell del samt en gemensam del. Närmare beräkning framgår av Bilaga 7.
5. Vid ackordsarbete som utförs enligt ATL och som beräknas vara längre tid än 4 månader, utbetalas förskott var 3:e månad med 90 procent av beräknad intjänad ackordssumma minus för ackordsarbetet utbetalad månadslön under perioden. Som underlag för bedömning av förskottsbetalningarna ska om annat inte överenskommes ledande montören via vederbörande lokalavdelning inom förbundet till företaget inlämna förskottssedel med huvudsakliga uppgifter om utfört arbete under den period förskottet avser.
Annan överenskommelse om ackordsförskott kan träffas inom företaget, t.ex. för viss arbetsplats med 90 procent av beräknad ackordsförtjänst.
6. Timtid i samband med ackord vid arbete enligt ATL ersätts med penningfaktor
× ackordsmultiplikator för arbetet.
7. När praktikant deltar i ackordsarbete ska överenskommelse träffas inom före- taget med ackordslaget, om vilken procentandel av den med praktikanten över- enskomna lönen som ska belasta ackordet.
Ovanstående äger tillämpning endast under den förutsättning att därav berörda personer omfattas av på arbetsplatsen gällande arbets- och ordningsbestämmelser.
§ 3a Prestationslön
Överenskommelse får träffas mellan företag och klubb eller i de fall klubb sak- nas den fackliga förtroendemannen om tillämpning av särskilt prestationslöne- system för företaget eller för avdelningar i företaget eller för särskilt projekt. Klubb eller facklig förtroendeman träffar sådan överenskommelse för SEF:s lokala organisations räkning. Överenskommelse kan även träffas direkt med SEF:s lokala organisation.
Den individuella månadslönen utgör härvid garanterad lön.
Överenskommelse enligt ovan ska för att äga giltighet vara skriftlig, innehålla en reglering av hur prestationslönesumman ska beräknas samt en reglering avseende förfallodag.
§ 4 Ersättning till ledande montör för ackordsarbete
Ledande montör för större ackordsarbete erhåller för den tid då denne tjänst- gör som ledande montör ett särskilt individuellt tillägg enligt nedan om enighet kan uppnås mellan företaget och montören om tilläggets storlek.
30 | 7 KAP LÖNER M.M.
Med större ackordsarbete avses här arbeten där ackordslaget under en sam- manhängande period av 5 arbetsdagar uppgår till minst 5 montörer.
Tillägget, som betalas ut utöver ackordet, ska under ifrågavarande arbete upp- gå till lägst 3 procent av ledande montörens månadslön/174 per timme.
Om det vid mycket stora anläggningar utses mer än en ledande montör, betalas ledandemontörstillägg till varje ledande montör om de i detta moment angivna förutsättningarna är uppfyllda.
Anmärkning
Med montör avses vid tillämpningen av reglerna om ledandemontörstillägg arbets- tagare som enligt gällande avtal har rätt till del i ackordsöverskott.
§ 5 Ersättning vid arbete på vissa arbetsplatser
Nu utgående lönetillägg enligt denna paragraf kvarstår oförändrade under den tid för vilken de överenskommits att gälla, dock längst till den 31 mars 1998. Därefter bortfaller nämnda lönetillägg alternativt inräknas tillägget i månads- lönen.
§ 6 Lön vid underjordsarbete
Vid underjordsarbete utges månadslön utan avdrag för förkortad arbetstid. Ackordssumman ökas med 13,5 procent.
7 KAP LÖNER M.M. | 31
§ 7 Lön för restid
1. För restid utom ordinarie arbetstid betalas kr/timme.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 | |
1:a året i yrket | 97,49 kr | 99,64 kr |
2:a året i yrket | 109,23 kr | 111,63 kr |
3:e året i yrket o därefter | 117,42 kr | 120,00 kr |
Servicemontörer | 117,42 kr | 120,00 kr |
Tekniker | 117,42 kr | 120,00 kr |
Angivna ersättningar inkluderar semesterlön.
2. Restid inom ordinarie arbetstid betalas som arbetad tid.
§ 8 Övertidskompensation
1. Beordrat eller i efterhand godkänt övertidsarbete kompenseras antingen med pengar (övertidsersättning) eller – efter överenskommelse mellan arbetstag- aren och arbetsgivaren – i form av ledig tid (kompensationsledighet). Sådan kompensationsledighet avsätts med en ledighetstimme för varje övertidstimme till arbetstagarens individuella tidbank enligt kap 4 § 12.
2. För varje övertidstimme betalas inklusive semesterlön
a) | för övertidsarbete de två första arbetstimmarna omedelbart efter ordinarie arbetstid | månadslönen 111 |
b) | för övertidsarbete därefter intill kl. 24 | månadslönen 98 |
c) | för övertidsarbete dels för tid efter kl. 24 på vardag, dels för lördagar och söndagar samt för helgdagar vilka inte betalas enligt d) | månadslönen 87 |
Övertidsersättning enligt c) betalas från kl. 18 på fredag eller från samma klockslag annan dag som föregår helgdag till den ordinarie arbetstidens början påföljande vardag. | ||
32 | 7 KAP LÖNER M.M.
d) | för nyårsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, pingstafton, pingstdagen, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton | månadslönen 72 |
Övertidstillägg enligt d) betalas från kl. 18 dag före ovanstående dagar till den ordinarie arbetstidens början påföljande vardag. För national- dagen betalas övertidstillägg enligt d) från kl. 18 dag före nationaldagen till kl. 06 dag efter nationaldagen. | ||
e) | för arbetsfri vardag enligt 5 kap § 1 a, | månadslönen 87 |
Övertidsersättning enligt e) betalas från den ordinarie arbetstidens början till kl. 18. | ||
3. Utöver avsättning till tidbanken för övertidsarbete, utges övertidstillägg för perioden ovan med:
a) | månadslönen 399 |
b) | månadslönen 266 |
c) | månadslönen 200 |
d) | månadslönen 133 |
e) | månadslönen 200 |
Angivna övertidstillägg inkluderar semesterersättning.
7 KAP LÖNER M.M. | 33
4. För varje övertidstimme i samband med skiftarbete betalas ersättning inklusive semesterlön enligt följande:
a) | måndag - fredag från kl. 06.00 till kl. 22.00 | månadslön 98 |
b) | måndag - fredag från kl. 22.00 till kl. 06.00 | månadslön 87 |
c) | fredag kl. 22.00 - måndag kl. 06.00 | månadslön 87 |
d) | för nyårsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, 1 maj, pingstafton, pingstdagen, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton | månadslön 72 |
Övertidstillägg enligt d) betalas från kl. 18.00 dag före ovanstående dagar till den ordinarie arbetstidens början påföljande vardag. För nationaldagen betalas övertidstillägg enligt d) från kl. 18 dag före nationaldagen till kl. 06 dag efter nationaldagen.
e) | För arbetsfri vardag enligt 5 Kap § 1 a, | månadslön 87 |
Övertidsersättning enligt e) betalas från den ordinarie arbetstidens början till kl. 18.
5. Utöver avsättning till tidbanken för övertidsarbete i samband med skiftarbete utges övertidstillägg för perioderna ovan enligt punkt 4 med:
a) | månadslönen 266 |
b) | månadslönen 200 |
c) | månadslönen 200 |
d) | månadslönen 133 |
e) | månadslönen 200 |
Angivna övertidstillägg inkluderar semesterersättning.
6. Som vanliga arbetsdagar räknas dagen före följande dagar: trettondagen, lång- fredagen, Kristi Himmelsfärdsdag och Alla Helgons dag.
7. Vid beräkning av övertidsarbete medräknas inte den till måltidsraster använda tiden.
34 | 7 KAP LÖNER M.M.
8. När arbetsgivaren beordrar ackordsarbete att utföras på övertid, erhåller arbetstagaren utöver ackordspriset det fastställda övertidstillägget enligt denna paragraf såvida inte i detta avseende för särskilda undantagsfall annan överenskommelse i samband med ackordssättningen blivit träffad.
§ 9 Arbete på obekväm tid
För arbetstagare som har sin tjänstgöring förlagd till s.k. obekväm arbetstid, som inte utgör övertidsarbete, utbetalas ett tillägg per arbetad timme (OB- tillägg) enligt nedan.
1. Kvälls- och nattetid utanför ordinarie arbetstid per arbetad timme såvida inte högre belopp ska utges enligt 2 eller 3 nedan.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
39 kr | 40 kr |
2. Sön- och helgdagar från kl. 06.00 lördag och från kl. 18.00 dag före helgdag till ordinarie arbetstids början dag efter sön- resp. helgdag utbetalas per arbetad timme såvida inte högre belopp ska utges enligt nedan.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
108 kr | 110 kr |
2a. För arbetsfri vardag enligt 5 kap § 1 a från kl. 06.00 till 06.00 dagen efter utbetalas per arbetad timme.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
108 kr | 110 kr |
7 KAP LÖNER M.M. | 35
3. Storhelgstid nämligen
Från kl. 06.00 Nyårsafton till kl. 06.00 den 2 januari
Från kl. 18.00 Skärtorsdag till kl. 06.00 dagen efter Annandag Påsk Från kl. 18.00 Valborgsmässoafton till kl. 06.00 den 2 maj
Från kl. 06.00 Pingstafton till kl. 06.00 dagen efter Pingstdagen Från kl. 06.00 Nationaldagen till kl. 06.00 den 7 juni
Från kl. 06.00 Midsommarafton till kl. 06.00 dagen efter Midsommardagen Från kl. 06.00 Julafton till kl. 06.00 dagen efter Annandag Jul
utbetalas per arbetad timme.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
185 kr | 189 kr |
OB-tillägg betalas inte för tid då övertidsersättning utges.
4. För tid då ackordsarbete utförs i skiftgång och arbetstiden därför reduceras ska ackordssumman ökas enligt nedan
arbetstid 39 tim/vecka + 5 procent
arbetstid 38 tim/vecka + 7,5 procent
arbetstid 36 tim/vecka + 15 procent
Angivna tillägg inkluderar ersättning för erforderlig information om utförda arbeten vid avlämning mellan skiftlag.
Vid fastställande av brytpunktsnivå enligt 9 Kap § 2 punkt 3 ska för arbetet gällande ackordsmultiplikator räknas upp med tillämpligt procenttal enligt ovan.
§ 10 Ersättning vid övergång till skiftarbete
Vid beordrad övergång från dagtidsarbete till 2-eller 3-skiftarbete liksom vid övergång från ett arbetstidsschema till ett annat utges utöver ordinarie lön övertidstillägg under de tre första skiften för den tid som ligger utanför den för arbetstagaren tidigare gällande ordinarie arbetstiden. Fr.o.m. fjärde skiftet betalas i stället tillägg för obekväm arbetstid.
Övertidstillägg enligt ovan medför inte att den delen av arbetstiden betraktas som övertidsarbete.
36 | 7 KAP LÖNER M.M.
§ 11 Beredskapsersättning
1. För arbete under beredskapstjänst betalas övertidsersättning enligt § 8.
2. Beredskapsersättning utgör
a) Vardag räknat från arbetstidens slut till kl. 07.00 påföljande morgon eller den senare tidpunkt vid vilken arbetet börjar.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
213 kr | 218 kr |
b) Lördag från kl. 07.00 till kl. 07.00 påföljande söndag samt för arbetsfri vardag enligt kap 5 § 1 a från kl. 07.00 till kl. 07.00 påföljande dag.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
555 kr | 567 kr |
c) Söndag från kl. 07.00 till kl. 07.00 påföljande dag.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
555 kr | 567 kr |
d) Helgdagar eller i avtalets 5 Kap § 1 angivna fridagar från kl. 07.00 till kl.
07.00 påföljande dag.
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
695 kr | 710 kr |
7 KAP LÖNER M.M. | 37
§ 12 Avdrag från månadslön
Vid sådan frånvaro, som inte enligt lag eller avtal medför rätt till lön görs från- varoavdrag enligt nedan. (Se 7 a Kap semester § 4.)
a) högst 5 arbetsdagar samt del av dag, avdrag per timme med månadslönen
174
b) mer än 5 arbetsdagar, avdrag för varje frånvarodag (alltså även för lör-, sön- och helgdag samt dag som för den enskilde arbetstagaren är arbetsfri vardag) med dagslönen.
Dagslönen = månadslönen × 12
365
Avdrag görs dock inte för arbetstagarens arbetsfria dagar som inleder eller avslutar frånvaron. Härutöver gäller att för skiftgående arbetstagare, vars från- varo inleds eller avslutas med arbetsfri vardag, görs inte avdrag för första och/eller sista arbetsfria frånvarodagen.
c) om arbetstagare är deltidsanställd och arbetar endast under vissa av veckans arbetsdagar (lika länge varje dag) ska frånvaroavdrag göras enligt följande:
Månadslönen dividerad med Antalet arbetsdagar per vecka × 21
5
d) hel kalendermånad, avdrag med månadslönen.
2. Vid för sen ankomst till arbetsplatsen ävensom vid obehörig frånvaro göres avdrag, räknat i fulla arbetstimmar.
38 | 7 KAP LÖNER M.M.
§ 13 Sjuklön
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i 7 Kap § 13 punkt 5.
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska arbetstagaren så snart ske kan meddela arbetsgivaren när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallen (8 § 1 st SjLL). Sjukdomsfall som anmäls senast kl. 09.00 ger dock rätt till sjuklön från arbetstidens början samma dag vid tillämpning av anm 1–3 till 7 Kap § 13 punkt 5 nedan (regler om återinsjuknande och högrisk- skydd).
Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att arbetstaga- ren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetstagarens arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar denne skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2:a st SjLL).
Om arbetsgivaren så begär ska arbetstagaren styrka nedsättningen av arbets- förmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnad för begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss läkare är han inte skyldig ersätta intyg från annan läkare.
7 KAP LÖNER M.M. | 39
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från månadslönen enligt nedan.
För varje timme en arbetstagare är frånvarande p.g.a. sjukdom görs avdrag per timme med
100 procent × månadslönen
174
upp till en sjukfrånvaro om 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden samt därefter med
20 procent × månadslönen
174
för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden.
Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, i normalfallet tre månader.
Anmärkning 1
Se även 4 kap § 1 ordinarie arbetstid.
Härutöver utges sjuklön, för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden, med 80 procent av rörlig lönedel som arbetstagaren skulle ha varit berättigad till.
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang prestationslönedel samt ersätt- ning för schemalagd övertid, beredskapstjänst, resa utom ordinarie arbetstid och förskjuten arbetstid, etc.
40 | 7 KAP LÖNER M.M.
Anmärkning 2
Återinsjuknanderegel
Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upp- hörde ska betraktas som samma sjukperiod som den tidigare.
Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av genom- snittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
Alla karensavdrag som görs, med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens), inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar.
Anmärkning 3
Allmänt högriskskydd
Antalet sammanlagda karensavdrag intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid per sjukperiod begränsas till tio under en tolvmånadersperiod.
Anmärkning 4
Särskilt högriskskydd
För arbetstagare, som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag för denna enligt med vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden.
Anmärkning 5
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.
6. Sjukavdrag från och med 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjuk- avdrag per dag enligt följande, varvid med månadslön utöver fast kontant månadslön även avses förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt RSV:s anvisningar.
månadslönen × 12
365
Vid frånvaro hel kalendermånad eller avräkningsperiod görs avdrag med hela månadslönen.
7 KAP LÖNER M.M. | 41
Anmärkning
Vid delsjukskrivning (t.ex. 25, 50 eller 75 procent) görs sjukavdrag enligt formeln, men i proportion till sjukskrivningsgraden (dvs. 25, 50 eller 75 procent × månadslönen × 12/365). Vid t.ex. halv sjukskrivning under en hel kalendermånad/avräkningsperiod betalas under sjukpenningtid en halv månadslön, vid varierande sjukskrivningsgrader (under kalendermånad/avräkningsperioden) räknas varje delsjukskrivningsnivå/period ut för sig enligt ovanstående formel, varefter den sammanlagda ersättningen utgör kalendermånadens/avräkningsperiodens lön.
Har arbetstagare undantagits från sjukförmåner eller har dessa nedsatts enligt lagen om allmän försäkring, är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön respektive har rätt att nedsätta denna i motsvarande grad.
Om arbetstagare skadats vid olycksfall, som vållats av tredje man och ersätt- ning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbets- givaren utge sjuklön men äger rätt att kvittningsvis kräva återbetalning om – respektive i den utsträckning – arbetstagaren erhåller skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
§ 14 Föräldralön
Paragrafen utgick 1 januari 2014 då sjuklön via AFA försäkring infördes.
§ 15 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt 7 Kap § 12.
§ 16 Smittbärare
Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt 7 Kap § 12.
42 | 7 KAP LÖNER M.M.
7A KAP SEMESTER
§ 1 Semesterns längd
Antal semesterdagar utgår enligt lag; för närvarande 25 dagar per semesterår.
§ 2 Semesterlön, semestertillägg
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
• 0,8 procent av aktuell månadslön
• 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang; ackordsöverskott, beredskaps- och OB-tillägg, ledande montörstillägg eller liknande rörlig lönedel.
Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret" ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande från- varo läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genom- snittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semester- lagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semes- terlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Anmärkning
Semestertillägget 0,5 procent förutsätter att arbetstagaren har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar arbetstagaren är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har intjänat.
Med månadslön avses i detta sammanhang individuellt fastställd månadslön.
§ 3 Semesterersättning
Semesterersättning beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt 7 a Kap § 2. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
7A KAP SEMESTER | 43
§ 4 Avdrag för obetald semesterdag
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
§ 5 Sysselsättningsgrad
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till arbetstagaren andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det över- vägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön: se 7 a Kap § 2.
§ 6 Utbetalning av semesterlön
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande.
Semestertilläggen om 0,8 procent respektive 0,5 procent utbetalas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle i juni månad. Lokal överenskommelse kan träffas inom företaget om annan utbetalningstidpunkt för semestertillägget.
§ 7 Sparande av semester
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 7 a Kap § 2 (exkl. anmärk- ningen). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 procent ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret ska behandlas på samma sätt som semesterlöne- grundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid: se 7 a Kap § 5.
44 | 7A KAP SEMESTER
8 KAP UTBETALNING AV LÖN
§ 1 Avlöningsperiod och avlöningsdag
1. Avlöning utbetalas senast den 27 för innevarande månad. Reglering av rörliga lönedelar samt utbetalning av kostnadsersättningar redovisade den sista arbets- dagen i månaden, göres efterföljande månad om inte annat överenskommes.
2. Infaller ordinarie avlöningsdag på helg- eller fridag eller dag före sådan, utbe- talas antingen uträknad avlöning eller – om uträkning inte medhinnes – för- skott, motsvarande vad arbetstagaren kan beräknas ha rätt att erhålla, två arbetsdagar före ifrågavarande helg- och fridag.
Infaller ordinarie avlöningsdag på vanlig lördag eller söndag utbetalas lönen på närmast föregående arbetsdag.
§ 2 Specifikation av lön
Vid utbetalning av lön och annan ersättning ska dessa vara specificerade.
Anmärkning
Om hinder däremot inte föreligger bör lönespecifikation vara arbetstagare tillhanda dagen före avlöningsdagen.
§ 3 Utbetalning av ackordsandel och ackordsförskott
Ackordsandel och ackordsförskott utbetalas senast första avlöningsdagen som infaller 25 arbetsdagar efter att ackordssedel eller förskottssedel kommit före- taget tillhanda.
Anmärkningar
1. I angiven tidsfrist inräknas såväl ankomstdag som utbetalningsdag.
2. Helgdag som infaller måndag–fredag, fridagar enligt 5 Kap 1 § samt arbetsfri vardag i samband med nationaldag räknas inte som arbetsdag.
3. Arbetsgivare bör före årsskiftet till arbetstagare, som så önskar, utbetala så stor del av beräknat intjänat ackordsöverskott, som arbetsgivaren anser sig kunna utbetala utan risk.
§ 4 Utbetalning av ackordsförskott
Denna bestämmelse har ersatts av 3 § ovan.
8 KAP UTBETALNING AV LÖN | 45
§ 5 Utbetalning vid avbrott i ackordsarbete
Avbryts ackordsarbete och uppehållet varar längre tid än tre månader ska, om någondera parten så påkallar, den utförda delen av arbetet sluträknas och ackordsandelen utbetalas. Denna bestämmelse gäller emellertid inte då avbrottet förorsakats av strejk eller lockout.
§ 6 Utbetalning av ackordsandel då anställning upphört
Vid ackordsarbete äger inte övriga i ackordslaget ingående arbetstagare rätt till den ackordsandel som tillkommer arbetstagare vilken slutat sin anställning innan åtaget ackordsarbete avslutas. Sådan ackordsandel ska om den avflytt- ande begär det vid anställningens upphörande, eller inom två månader efter det övriga i ackordslaget deltagande erhållit sin andel av ackordet, utbetalas till hon arbetstagaren om eller dennes ombud. Försummar arbetstagaren att begagna sig av denna rätt, ska ackordsandelen överlämnas till SEF:s studiefond.
§ 7 Återbetalningsskyldighet
Då utbetalda förskott överstiger ackordsandelen är varje arbetstagare som erhållit för mycket återbetalningsskyldig.
Anmärkning
Beträffande garanterad lön vid ackordsarbete: se 7 Kap § 3 punkt 3.
§ 8 Ändring och anmärkning på ackordssedel
1. Ändras ackordssedel ska arbetstagare erhålla meddelande om ändringen senast vid ackordsandelens utbetalande. Därvid ska på arbetstagarens exem- plar framgå vilka ändringar som vidtagits med avseende på pris, antal, tid eller dylikt.
2. Ostridig del av ackordsandelen utbetalas alltid i föreskriven tid.
3. Anmärkningar mot sluträkning ska arbetstagaren göra till företaget inom 24 arbetsdagar efter ackordsandelens utbetalande.
4. Bestämmelserna här ovan angående senaste tidpunkt för inlämnande av upp- gifter för ackordssedelns färdigställande innebär inte hinder för SEF att senare påtala överträdelser av avtal och ackordstidlista.
§ 9 Utbetalning av sjuklön
Sjuklön utbetalas på ordinarie avlöningsdag för den löneperiod under vilken arbetsgivaren erhållit försäkran enligt 7 Kap § 13 punkt 3 från arbetstagaren.
46 | 8 KAP UTBETALNING AV LÖN
9 KAP ACKORDSARBETE
§ 1 Allmänt
1. Arbete ska – så långt möjligt – utlämnas på ackord för tillämpning av den mellan IN och SEF överenskomna ackordstidlistan (ATL).
Anmärkning
Då ackordsförutsättningar inte föreligger av skäl som arbetsgivaren inte kan påverka tillämpas tidlön.
2. Arbete ska utlämnas på ackord dels om det är tidsatt i ackordstidlistan, dels även i andra fall, om de förutsättningar under vilka arbete ska utföras kan fastställas och den för arbetets utförande erforderliga tiden kan på ett godtag- bart sätt beräknas genom en med hänsyn till arbetets omfattning skälig insats för tidsberäkningen.
3. Vid allt arbete ska arbetsgivaren före arbetets påbörjande genom anteckning på arbetsorder angiva, om arbetet ska utföras på ackord eller mot tidlön. Arbets- tagaren ska på tidsedeln införa tiden i respektive kolumn för ackordstid eller timtid.
4. Arbetstagare som beordrats utföra arbete mot tidlön men som anser sig ha rätt att få arbetet utlämnat på ackord ska så snart ske kan, dock senast innan 1/3 av arbetet utförts, begära att få utföra arbetet på ackord.
5. Vid ackordsarbete bör materielförteckning – om sådan kan upprättas – utläm- nas till vederbörande montör. Då materiel utlämnas eller levereras direkt till arbetsplatsen ska följesedel bifogas.
6. Arbeten på vilka arbetstiderna understiger 8 timmar behöver inte utlämnas på ackord. Lokala överenskommelser om produktivitetstillägg kan dock träffas för kortare arbeten.
§ 1a Överenskommelse om undantag
Efter lokal överenskommelse kan Kap 9 § 1 undantas från tillämpning för före- tag tillsvidare, för viss tid eller för visst arbete. Tillsvidare överenskommelse gäller tills annan överenskommelse träffats.
9 KAP ACKORDSARBETE | 47
Anmärkning 1
Tillsvidareöverenskommelse enligt ovan, ingår som del i kollektivavtalet varefter avtalets Kap 9 § 1 kan tillämpas efter ny lokal överenskommelse.
Anmärkning 2
Överenskommelse enligt Kap 9 § 1 a ska för giltighet vara skriftlig.
§ 1b Industriella anläggningar
Vid arbeten på eller i industriella anläggningar som arbetsgivaren utför mot löpande räkning kan överenskommelse träffas om undantag från skyldighet att lämna ut arbeten på ackord.
Sådan överenskommelse gäller endast arbete på industriella anläggningar enligt ovan och ska vara begränsad i tid eller för ett avgränsat objekt dock längst under ett år.
Överenskommelse bör samtidigt träffas om ackordskompensation för utebliven ackordslön.
Anmärkning
Överenskommelse enligt 9 kap § 1 b ska för sin giltighet vara skriftlig.
§ 2 Ackordstidlista
1. Ackordstidlistan har fastställts med samma giltighetstid som detta avtal och består av delar för starkströms-, telesignals- och ställverksarbeten.
2. Om endera parten så begär ska förhandlingar om att tillföra ackordslistan nya eller ändrade ackordstider upptagas.
3. Ackordsformen för arbete efter ackordstidslistan är rent ackord i kombination med blandackord.
Därvid gäller att rent ackord tillämpas för ackordslöner upp till penningfaktorn multiplicerad med för arbetet gällande multiplikator plus 42,66 kr fr.o.m. den 1 dec 2020 och 43,60 kr fr.o.m. den 1 maj 2022.
Över denna nivå tillämpas blandackord så att 75 procent av den del av ackordslönen som överstiger brytpunkten tillfaller ackordslaget.
48 | 9 KAP ACKORDSARBETE
4. Som förutsättning för tillämpligheten av ackordstidlistan gäller att materiel och verktyg, arbetsmaskiner och arbetsmetoder är sådana som angivits i arbets- beskrivningar till listans verktidsdelar och att arbetsberedning och arbetsförut- sättningar i övrigt faller inom de "Allmänna förutsättningar", som angivits under rubriken "Fördelningstid" i listans beskrivningsdelar.
5. Om i fråga som förts till central förhandling enighet föreligger om att ackords- tidlistan inte är tillämplig eller om detta fastställs i annan ordning, ska även därigenom aktualiserad ackordstidsförhandling slutföras på det centrala planet, om inte de avtalsslutande parterna enas om total eller partiell åter- förvisning till lokal förhandling.
6. Vid arbetsobjekt med annan grad av arbetsberedning än vad som inryms under "Allmänna förutsättningar" i beskrivningsdelarna till ackordstidlistan träffas överenskommelse om fördelningstilläggets storlek eller om annan ackords- multiplikator enligt regler i 9 Kap § 3 punkt 2.
Vid tillämpning av ackordstidlistan vid verkstadsmontage ska överenskom- melse träffas om särskild objektsmultiplikator.
7. Vid arbete enligt ackordstidlistan ska erforderligt underlag för arbetets utför- ande tillhandahållas arbetstagarna. Om ritningar eller beskrivning utöver muntliga anvisningar erfordras för att arbetstagaren ska kunna utföra arbetet ska sådana tillhandahållas.
Vad som gäller i detta avseende framgår av ackordstidlistans beskrivningsdelar.
Anmärkning
Om arbetstagaren erhåller arbetsanvisningar eller ritningar med text på annat språk än svenska, ska arbetsledningen lämna sådana förtydliganden som kan anses erfor- derliga för arbetets rätta utförande.
8. Om avståndet mellan golv och det ställe på vilket materielen uppsättes över– stiger 4 meter, tillhandahåller arbetsgivaren kostnadsfritt ställning.
Anmärkning
Ersättning för arbete med rullställning föreskrives i vissa fall i ackordstidlistan.
9 KAP ACKORDSARBETE | 49
§ 3 Ackordsmultiplikatorer
För viss ort, kommun eller annat geografiskt område gäller särskild ackords- multiplikator. Denna fastställs i förhandlingar mellan IN:s och SEF:s lokala avdelningar och gäller för arbeten inom överenskommet område.
Anmärkning
Skyldigheten att medverka i omförhandlingar av gällande ortsmultiplikator är begrän- sad till en gång per kalenderår.
Vid samråd inom företaget om etablering av ny, större arbetsplats kan överens- kommelse träffas om att för arbetsplatsen gäller annan multiplikator än ortens. Med större arbetsplats avses i detta sammanhang ett arbetsobjekt som beräk- nas ta längre tid än 1 200 timmar.
För att sådan överenskommelse ska vara giltig krävs att den är skriftlig. Nås inte överenskommelse tillämpas ortens multiplikator.
Anmärkning
För arbeten som påbörjas efter 1995-09-01, eller den tidigare tidpunkt varom lokal överenskommelse träffas, minskas då gällande ackordsmultiplikatorer genom att de divideras med 1,2. Ingen ortsmultiplikator ska dock vara lägre än 1,00.
§ 4 Penningfaktor
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
157,25 kr | 160,71 kr |
§ 5 Fastställande av ackordssumma
För hela arbetet sammanräknade deltider från ackordstidlistan samt ackordstid fastställd på annat sätt utgör för arbetet mätt tid. Denna ska multipliceras med för arbetet gällande ackordsmultiplikator enligt 9 Kap § 3 och penningfaktorn enligt 9 Kap § 4. På så sätt erhålls ackordssumman för arbetet.
50 | 9 KAP ACKORDSARBETE
§ 6 Icke tidsatt arbete
1. Rörande arbete, som inte tidsatts i ackordstidlistan men som är möjligt att ackordsätta, träffas överenskommelse genom fri förhandling mellan arbets- givaren eller dennes representant och den eller de arbetstagare åt vilka arbetet erbjuds. Sådan uppgörelse ska uttryckas i tid och träffas innan 1/3 av arbetet utförts.
2. Kan överenskommelse om ackord enligt ovan inte uppnås utföres arbetet enligt lönebestämmelserna i 7 Kap § 3 punkt 6.
§ 7 Totalackord
Parterna har konstaterat att det vid ackordsarbete i viss utsträckning före- kommit lokala överenskommelser om ett totalackord för hela arbetet baserat på företagets arbetskostnadskalkyl. Eftersom en sådan överenskommelse kan innebära arbetsbesparing för både arbetsgivare och arbetstagare och skapa ökade förutsättningar för registrering av extraarbete, har de centrala parterna enats om att inte motsätta sig sådana överenskommelser om totalackord mellan de av frågan berörda parterna på arbetsplatsen, om så påfordras under medverkan av den lokala organisationen. Om inte avvikelse från ackords- tidlistans förutsättningar föreligger, ska kalkylen vara grundad på ackords- tidlistans tider och vara så utformad att mängder och tider kan kontrolleras. Om enighet inte uppnås ska ackordssedel upprättas på sedvanligt sätt.
§ 8 Särskilda ersättningar
1. Om förråd för materiel är anordnat skilt från den byggnad, vari montagearbetet utförs och det kortaste avståndet därvid mellan förråd och byggnad (hus) är onormalt stort (80 m), träffas för av arbetstagaren utförd materieltransport från förrådet till respektive byggnad (hus) överenskommelse mellan arbets- givare och arbetstagare om skälig ersättning härför. På samma sätt ska, när manskapsbod är belägen så att kortaste avståndet mellan denna byggnad vari arbetet utföres eller mellan manskapsbod och materielbod är längre än 80 m, överenskommelse träffas om skälig ersättning för gångtid utanför 80-meters- gränsen.
2. Överenskommelse enligt ovan träffas även för arbeten som i nybyggnader av höghustyp utförs från och med tionde planet över förrådsplanet.
9 KAP ACKORDSARBETE | 51
3. I de fall installationsarbeten utförs i outrymda lokaler i färdiga byggnader och arbetet härvid onormalt försvåras, till exempel av befintliga tyngre möbler eller andra hindrande föremål, träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare överens- kommelse om skälig ersättning för härigenom uppkomna svårigheter.
4. Om installationsarbete måste utföras under tid då anläggningen brukas och arbetet därigenom försvåras, äger arbetstagare att efter framställning till arbetsgivaren vid arbetets påbörjande erhålla skälig kompensation för mer- arbetet. Sådan kompensation ska dock minst utgöra 10 procent av ackordstiden för den del av arbetet, vilket kan anses ha blivit försvårat.
§ 9 Reducering vid fri hantlangning
Vid installationsarbeten där fri hantlangning erhålles, träffas överenskommelse i varje särskilt fall mellan arbetsgivare och den eller de arbetstagare, åt vilka ackordsarbetet erbjudes, om den reducering av tillämplig ackordsmultiplikator som svarar mot den fria hantlangningen.
§ 10 Arbetsgivarens deltagande i ackordsarbete
1. När arbetsgivare deltar i arbetet, ska arbetsgivarens deltagande i ackords- arbetet ordnas så att arbetstagarnas procentuella ackordsöverskott inte påverkas.
2. För det fall arbetsgivare deltar i gemensamhetsackord, är arbetsgivaren skyldig att till arbetstagarna eller deras representanter varje vecka lämna uppgift om det antal timmar som arbetsgivaren deltagit i ackordsarbetet. Vidare ska arbetsgivaren lämna alla erforderliga uppgifter för ackordssedelns färdig- ställande.
§ 11 Byte av ackordslag vid låg arbetstakt
Bedrives ett ackordsarbete uppenbarligen så långsamt att arbetskostnaden för detsamma, beräknat som tidlönearbete, kommer att överstiga det fastställda ackordspriset kan arbetet överlämnas till andra arbetstagare.
§ 12 Fullföljande av ackordsarbete
Då en arbetstagare påbörjar ett arbete på ackord, ska densamme fullfölja arbetet till dess slut såvida giltigt förfall inte föreligger och bör inte arbets- tagare annat än för viktiga reparationer eller andra tvingande fall tagas ifrån ackordsarbetet.
52 | 9 KAP ACKORDSARBETE
§ 13 Inlämnande av ackordssedel
1. Arbetstagare är skyldig att genom SEF:s lokalavdelning till arbetsgivaren inlämna ackordssedel i två exemplar. Arbetstagaren erhåller det ena exem- plaret åter vid ackordsöverskottets utbetalande, för det fall inte lokalavdel- ningen gjort framställan om ackordssedelkopians översändande till avdel- ningen.
2. Ackordssedel ska vara arbetsgivaren tillhanda snarast möjligt efter arbetets avslutande och senast 24 arbetsdagar efter den sista tidsedeln och retursedel för arbetet ifråga inlämnats av arbetstagaren. Då särskilda skäl för detta före- ligger, kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om utsträckning av denna tid.
3. Bestämmelserna här ovan angående senaste tidpunkt för inlämnande av upp- gifter för ackordssedelns färdigställande innebär inte hinder för SEF att senare påtala överträdelser av avtal och ackordstidlista.
§ 14 Underlåtenhet att inlämna ackordssedel
Underlåter arbetstagare att inom i avtalet fastställd tid inlämna ackordssedel för utfört ackordsarbete åtager sig SEF:s lokalavdelning att på framställning från arbetsgivare lämna denne skriftligt besked om och när ackordssedel kan förväntas. Har lokalavdelningen gett besked, att ackordssedel inte är att förvän- ta eller har ackordssedel inte inkommit till arbetsgivaren senast 40 arbetsdagar efter det framställning gjorts till lokalavdelningen, är rätten till ackordsöver- skott förlorad.
§ 15 Slutavräkning på del av ackordsarbete
På större arbeten med varaktighet över ett år ska slutavräkning ske för redovis- ningsmässigt avskiljbara avsnitt (hus, byggnadsblock eller dylikt), som ska fast- ställas före arbetets påbörjande enligt överenskommelse mellan företaget och berörda ackordslag, varvid perioderna mellan slutavräkningarna inte annat än i undantagsfall bör överstiga ett år.
§ 16 Utväxling mellan IN och SEF av ackordssedlar
På begäran är arbetsgivaren skyldig att översända arbetstagarens exemplar av ackordssedel till vederbörande lokalavdelning av SEF. Likaså är SEF, där så begäres, skyldig översända kopia av ackordssedel till lokalavdelning inom IN.
9 KAP ACKORDSARBETE | 53
§ 17 Information vid ackordsarbete
Vid ackordsarbete enligt detta kapitel åligger det arbetsgivare att efter begäran från SEF:s lokalavdelning i samband med upprättande av ackordssedel över- lämna uppgifter om lön, arbetad tid och namn avseende icke medlemmar.
54 | 9 KAP ACKORDSARBETE
10 KAP HEMORT
§ 1 Allmänt om hemort
1. Arbetstagarens hemort kan vara
a) den ort där arbetsgivaren har sitt huvudkontor eller
b) den ort där arbetsgivaren har för stadigvarande bruk inrättat filialkontor eller
c) annan ort under förutsättning att kost och logi på rimligt sätt där kan erhållas.
Byte av hemort sker efter fri överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna nya hemort ska gälla minst sex månader. Om arbets- givaren påyrkat bytet ska denne betala arbetstagarens flyttningskostnader.
2. För att filialkontor enligt 10 Kap § 1 punkt 1 b) ovan ska anses som filial fordras följande:
Filialkontoret ska vara utrustat med kontors- och lagerlokaler med nöjaktig utrustning och lagerhållning. Arbetsgivaren ska på platsen permanent hålla en person, som tjänstgör som föreståndare för filialen. Filialen ska bedriva en i förhållande till huvudkontoret i viss mån självständig verksamhet.
3. För att kvaliteten på installationsarbetena ska hållas på en tillfredsställande nivå är parterna överens om att, då arbetsgivaren låter utföra arbete på annan ort än sådan där företaget har sitt huvudkontor eller filial, ska för arbetets utförande en ledande montör tagas från arbetsgivarens huvudkontor eller filial. Sådan från huvudkontor eller filial utsänd ledande montör ska ha sin hemort vid huvudkontoret eller filialen.
Anmärkning
Utan hinder av vad i föregående stycke sägs må även ledande montör kunna anställ- as med sådan ort som avses under punkt 1 c) här ovan som hemort, om arbetet inte avser nyanläggningar eller större ombyggnader.
§ 2 Hemortsgräns – resegräns
1. Hemortens gränser och i förekommande fall resegränser inom hemorten ska fastställas i hemortsavtal med samma giltighetstid som detta avtal. Hemortsavtal träffas mellan parternas lokalavdelningar och ska för att vara giltiga godkännas av IN och SEF.
2. För orter där fastställd hemortsgräns tidigare inte finnes, ska vid överens- kommelse om sådan gräns, området inte vara mindre än en cirkel med 3 km radie och inte större än en cirkel med 5 km radie.
3. Vid fastställande av hemort enligt § 1 punkt 1 c) gäller följande:
På sådana orter, där av IN och SEF godkända hemortsavtal upprättats, ska dessa tillämpas.
Där sådana hemortsavtal inte upprättats, ska tidigare i detta kapitel angivna regler tillämpas. Ny hemort enligt § 1 punkt 1 c) får inte förläggas närmare redan fastställt hemortsområde än att avståndet mellan gränserna är minst 3 km.
4. För orter där hemortsavtal inte upprättats tillämpas en hemorts- och resegräns i form av en cirkel med 3 km radie runt varje företag.
Punkt 4 träder i kraft 1 jan 2018 för arbeten som påbörjas fr.o.m. den dagen.
56 | 10 KAP HEMORT
11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN
§ 1 Allmänt
1. Arbetsgivaren ska i nedanstående situation planera arbete så att minsta möjliga olägenhet uppstår för arbetstagaren.
Vid beordring av arbete som medför övernattning eller längre arbetsresa (resa överstigande en timme) ska skälig hänsyn tas till om arbetstagarens familje- situation medför svårigheter i detta sammanhang genom vårdbehov av barn som inte avslutat sitt första skolår eller av sjuk anhörig. Detta innebär att arbetsgivaren innan beordring ska tillfråga annan arbetstagare om denne kan utföra arbetet.
2. Vid arbete utanför hemorten erhåller arbetstagaren, under nedan angivna för- utsättningar resekostnadsersättning, resetillägg och traktamente. Överenskom- melse om annat kan dock träffas genom lokal överenskommelse, inom företaget eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Överenskommelse ska dokumenteras skriftligt för att vara giltig. Giltighetstid och uppsägningstid bör anges.
Träffas sådan överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren gäller den, oavsett vad som avtalats, inledningsvis endast för en period om som längst tre månader; därefter upphör den automatiskt om inte båda parter enas om förlängning. Förlängs överenskommelsen kan den alltid, oavsett eventuell angi- ven giltighets- eller uppsägningstid, sägas upp med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.
§ 2 Resekostnadsersättning
Vid resor utanför hemorten bekostar arbetsgivaren färdbiljett med det kommu- nikationsmedel, som erfordras (vid tågresa 2:a klass och vid båtresa 2:a klass) samt frakt för bagage, dock inte om arbetsplatsen ligger närmare arbetstagar- ens fasta bostad än inom ett område med tre km radie från bostaden. När den kortast farbara vägen mellan bostaden och arbetsplatsen inom cirkelns gräns överstiger fem km gäller huvudregeln om ersättning från företaget.
Då resa nattetid (kl. 22–6) under minst 6 timmar måste företagas, erhåller arbetstagaren ersättning för sovplats i resklass enligt ovan, även om sovplats inte finns.
11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN | 57
Anmärkning
Vid resa med annat än egen bil ersätts därmed billigaste färdsätt och biljettyp.
§ 2a Reseräkning och kvitto
Arbetstagaren ska, utöver vad som krävs enligt kap 6 § 1, på begäran av arbets- givaren och på sätt och tid arbetsgivaren anger, redovisa den verkligt genom- förda resan för att möjliggöra en korrekt skattemässig hantering. Vid resa med annat färdmedel än egen bil ska kvitto eller annan verifikation överlämnas på begäran.
Arbetsgivaren ska tillhandahålla nödvändig utrustning för redovisningen.
§ 3 Resetillägg
Arbetsgivaren betalar vid resa som berättningar till reskostnadsersättning enligt § 2 ovan resetillägg utifrån färdsätt, i enlighet med vad som anges nedan.
§ 3a Resetillägg I
Resa med allmänna kommunikationer
Vid resa som sker med allmänna kommunikationer betalar arbetsgivaren ett resetillägg för den restid som kan beräknas för resa från företaget till arbets- platsen utom ordinarie arbetstid. Ersättning betalas enligt kap 7 § 7 punkt 1.
Beräkning av resetillägget ska ske med reseplanerare för snabbaste färdväg från företaget till arbetsplatsen, utifrån det kommunikationsmedel som rese- kostnadsersättningen utgår från.
Vid resor till ort där övernattning sker, fastställs restidens längd med hänsyn till kommunikationsmedlens avgång respektive ankomst. Med restid jämställes tid som åtgår för väntan på ombytesstationer.
§ 3b Resetillägg II
Resa med eget färdmedel eller med av arbetsgivaren ordnad transport Vid resa med eget färdmedel eller med av arbetsgivaren ordnad transport från företaget eller från av arbetsgivaren anvisad samlingsplats inom hemorten,
betalar arbetsgivaren ett resetillägg om 1,70 kr per km räknat från företaget till
arbetsplatsen. Avståndet från företaget till arbetsplatsen bestäms utifrån kort- aste färdväg enligt en av parterna centralt fastställd kartdatabas.
58 | 11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN
För arbetstagare som blir upphämtad vid eller i anslutning till sin bostad, betalar arbetsgivaren resetillägg enligt första stycket ovan (§ 3 b), dock inte mer än motsvarande verklig restid enligt kap 7 § 7 punkt 1, räknat från upphämtningsstället.
Vid resor till ort där övernattning sker, fastställs restidens längd med hänsyn till kommunikationsmedlens avgång respektive ankomst. Med restid jämställes tid som åtgår för väntan på ombytesstationer.
Anmärkning
Parterna har överenskommit om att Eniro ska användas som kartdatabas.
§ 3c Resetillägg III
Resor i arbetsgivarens fordon från bostaden
Om arbetstagaren efter överenskommelse disponerar ett av arbetsgivaren till- handahållet fordon och kan nyttja fordonet för dagliga resor mellan bostaden och arbetsplatsen, bör parterna även reglera villkoren för nyttjandet.
Överenskommelsen och villkoren bör dokumenteras skriftligt. Om inte annat avtalats gäller följande:
Arbetstagare som utgår från bostaden ska vara ute hos kund/på arbetsplats vid arbetstidens början och är skyldig att hålla 30 minuter av egen tid för framresa. Motsvarande gäller då arbetstiden avslutas ute hos kund/på arbetsplats. För restid därutöver utgår ersättning enligt 7 kap § 7 punkt 1. Tid som åtgår för sådan resa ska ersättningsmässigt inte betraktas som arbetad tid även om arbetstagaren medför utrustning, verktyg, material eller dylikt eller om andra arbetstagare medföljer. I de fall föraren ska medtaga andra arbetstagare i bilen utgår restidsersättning för föraren för hela resan.
För arbetstagare som blir upphämtad vid eller i anslutning till sin bostad, betalar arbetsgivaren ersättning för restid enligt kap 7 § 7 punkt 1, dock inte mer än motsvarande verklig restid räknat från upphämtningsstället.
Anmärkning 1
Resor i samband med beredskap ersätts som arbetad tid.
11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN | 59
Anmärkning 2
Denna bestämmelse reglerar inte i vilken utsträckning tid, som åtgår för resor, kan ses som arbetstid i arbetstidsdirektivets mening.
§ 4 Traktamente
Vid arbete utanför hemortsområdet erhåller arbetstagaren traktamente enligt följande:
1. Utan övernattning (endagsförrättning)
Vid bortovaro minst 12 timmar
Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
159 kr | 162 kr |
Anmärkning
Med bortovaro avses den tidsperiod, under vilken arbetstagare är utanför hemorts- eller resegräns.
Traktamente för avresedagen om avresa sker före kl. 12.00 | 240 kr |
annars | 120 kr |
Traktamente mellanliggande dag | 240 kr |
Traktamente för hemresedagen om återkomst sker efter kl. 19 00 | 240 kr |
annars | 120 kr |
Observera! Traktamentsbeloppen följer Skatteverkets vid varje tidpunkt gällande anvisningar (anv nr 354).
60 | 11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN
Om arbetsgivaren står för kostnaden för mat görs avdrag på traktamentet fr.o.m. 2012-01-01 enligt följande:
Traktamente: | 240 kr | 168 kr | 120 kr |
Avdrag för frukost | 48 kr | 33 kr | 24 kr |
Avdrag för lunch | 84 kr | 59 kr | 42 kr |
Avdrag för middag | 84 kr | 59 kr | 42 kr |
Om kostnaden för kost inte täcks av traktamentet ersätter arbetsgivaren skälig styrkt kostnad och gör avdrag enligt ovan.
Vid bortovaro längre tid än tre månader på samma ort | 168 kr |
Vid bortovaro längre tid än två år på samma ort | 120 kr |
Arbetsgivaren tillhandahåller fritt logi av tillfredsställande beskaffenhet. Om arbetsgivaren efter överenskommelse med arbetstagaren inte tillhandahåller logi utgår traktamente för natt med | 120 kr |
Anmärkningar
1. Med tillfredsställande beskaffenhet avses boende- och rumsstandard som normalt erbjuds på hotell i enkelrum. Om detta inte är praktiskt möjligt att åstadkomma kan dock boende avvika från ovanstående.
Vid boende längre tid än två arbetsveckor på samma plats ska, där frukost inte erbjuds, finnas köksutrustning, matlagningsutrustning, förvaringsmöjligheter, kyl- och frysmöjligheter av normal bostadsstandard anpassad till antalet boende.
2. Då övernattning sker, räknas frånvaron utanför hemorts- eller resegränsen från tiden för avresan till tiden för återkomsten.
3. Traktamente utges inte för tiden för bortovaro från förrättningsstället.
4. Vid arbete på fartyg under gång bör arbetsgivaren medverka till att arbetstagaren erhåller kost och logi av samma beskaffenhet som maskinbefälet. Härvid betalas inte traktamenten.
5. Då arbetsplats utanför hemorten är så belägen, att arbetstagare inte kan erhålla kost och logi inom en cirkel med arbetsplatsen som medelpunkt och med 2 km radie, erhåller han – om resa verkligen företagits – ersättning dels för resekostnad, dels för den gång- eller restid som åtgått utanför 2 km-området.
6. Vid avbrott i arbetet som varar mer än fyra veckor påbörjas en ny tremånadersperiod när arbetet återupptas. Beror avbrottet på sjukdom eller semester förlängs i stället tremånadersperioden med de antal dagar avbrottet varat.
11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN | 61
§ 5 Arbetstid
Vid arbete utanför hemorten som kräver övernattning gäller att arbetstagaren får 1 timme betald ledighet per arbetad dag då helt traktamente ska betalas. Sådan ledighet utläggs i anslutning till veckoslut om inte hinder i verksamheten föreligger.
Om uttag av innevarande ledighet inte kommit till stånd enligt ovan ska tiden avsättas till arbetstagarens individuella tidbank enligt kap 4 § 12.
§ 6 Flextid
Vid arbete utanför hemorten som kräver övernattning gäller enligt Kap 4 § 9 att flextid kan tillämpas mellan 06.00 och 20.00.
§ 7 Förskott på resekostnader
Vid beordrad resa till plats, där övernattningstraktamente ska utgå, är arbets- tagaren vid resans anträdande berättigad erhålla rimligt förskott på resekost- nader och traktamenten.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska inte återfordra förskott på resekostnader och traktamenten förrän arbetstagaren beretts tillfälle att vad avser resekostnader redovisa dessa respektive vad avser förskott på traktamentena återvänt till hemorten efter arbetets avslutande eller på grund av att arbetet av andra skäl avbrutits.
§ 8 Hemresa vid arbete utanför hemorten
Vid arbete utanför hemorten erhåller arbetstagaren i anslutning till veckoslut fria hemresor enligt följande.
Efter att arbetstagaren har varit frånvarande från hemorten mer än åtta dagar i en följd har han om inte hinder i verksamheten föreligger rätt till en resa till hemorten kommande veckoslut och därefter varje veckoslut.
Ersättning för resekostnader betalas enligt Kap 11 § 2.
Resetillägg enligt Kap 11 § 3 utgår för resa i samband med arbetets början och slut.
Om arbetsgivaren inte tillhandahåller fritt logi och/eller inte betalar trakta- mente utgår både reskostnadsersättning enligt Kap 11 § 2 och resetillägg enligt Kap 11 § 3.
62 | 11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN
Anmärkning
I de fall överenskommelse träffas om att hemresa ska ske i egen bil ska samåkning utnyttjas i den utsträckning bilens registrering medger.
Anmärkning
Traktamentsbestämmelserna avser arbete inom Sverige. Vid arbete utomlands har arbetstagaren rätt att förhandla med arbetsgivaren om annan ersättning.
11 KAP ARBETE UTANFÖR HEMORTEN | 63
12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 1 Allmänna förhållningsregler
1. Varje arbetstagare är skyldig uträtta så mycket och så gott arbete som i arbetstagarens förmåga står.
2. Arbetstagare är skyldig att följa av arbetsgivaren utfärdade ordningsbestäm- melser, som inte strider mot lag eller detta avtal.
3. Arbetstiden ska effektivt utnyttjas. Sålunda får raster, omklädning, tvättning samt avlöningens utbetalande inte inkräkta på arbetstiden. Arbetstagaren får under arbetstiden inte onödigtvis avlägsna sig från den honom anvisade arbetsplatsen.
4. Felaktigheter i avseende å materiel, maskiner, verktyg och ställningar ska arbetstagaren omedelbart anmäla till kontoret.
5. Obehöriga personer får inte av arbetstagarna införas på arbetsplatsen.
6. Arbetstagaren får under inga omständigheter utföra konkurrensarbete åt utomstående personer.
7. Arbetstagaren är skyldig att ställa sig till efterrättelse de anordningar för arbetstidens kontrollerande som arbetsgivaren vidtager, som t.ex. genom tidsedlarnas attestering av beställaren. På arbetsplatser, där tidkontrollappa- rater är inrättade, ska bestämmelserna angående deras användande gälla även för elektrikerna.
8. Arbetstagaren är skyldig noggrant följa gällande allmänna föreskrifter angående elektriska anläggningar även som de särskilda bestämmelser, som är utfärdade angående anslutning till ortens elverk, och ska dessa föreskrifter och bestämmelser, i den mån de är tillgängliga i tryck, kostnadsfritt tillhandahållas arbetstagaren. I varje fall där oklarhet råder, ska arbetstagaren tillfråga arbets- ledningen, som lämnar förklaringar och upplysningar.
9. Anser arbetstagare att orättvisa drabbats denne i ett eller annat avseende, ska arbetstagaren söka rättelse av företagets chef.
64 | 12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 2 Arbetsmiljö
1. Arbetsgivaren ansvarar enligt lag och detta avtal för en säker och tillfreds- ställande arbetsmiljö. Det innebär bl.a. att arbetsgivaren ska organisera och planera arbetet så att arbetstagaren inte utsätts för fysisk eller psykisk belastning som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
2. Anser en facklig förtroendeman eller lokal facklig organisation att arbets- givaren inte fullgjort sina skyldigheter enligt punkt 1 ska anmälan härom omedelbart göras till arbetsgivaren.
3. Arbetsgivaren ska snarast möjligt överlägga med den fackliga organisationen om vilka åtgärder som ska vidtas. Kan enighet inte uppnås vid denna överlägg- ning ska parterna, senast inom fem dagar från det överläggningen avslutades, gemensamt vända sig till arbetsmiljöverkets tillsynsmyndighet på orten för slutligt avgörande av frågan.
4. Underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt punkt 3 samt där angivet slutligt avgörande utgör kollektivavtalsbrott. Om en arbetsgivare har drabbats av straff eller annan påföljd enligt arbetsmiljölagen på grund av sådan under- låtenhet ska allmänt skadestånd dock inte utgå.
§ 2a Ställningar och skyddsutrustning
1. Arbetsgivaren är enligt detta avtal skyldig att tillhandahålla ställningar och skyddsutrustning enligt lag och föreskrifter för att tillförsäkra en säker arbets- miljö.
2. Vägran att utföra arbete, där rimliga säkerhetsanordningar inte vidtagits, är inte att betrakta som avtalsstridig arbetsvägran.
§ 3 Verktyg och annan utrustning
1. Arbetstagare erhåller erforderliga och fullt användbara verktyg samt låsbar verktygslåda eller verktygsväska. Vid ackordsarbete ska den verktygsutrust- ning ackordsprislistorna förutsätter tillhandahållas.
2. Arbetstagare är inte ersättningsskyldig för bortkomna verktyg, därest sådan verktygslåda eller verktygsväska inte skulle tillhandahållas. Samtliga verktyg, maskiner och materiel ska av arbetstagaren med omsorg och aktsamhet hand- havas. Arbetstagare är ersättningsskyldig för genom bevislig vårdslöshet bort- komna verktyg, maskiner och materiel eller uppkomna skador och fel därå. Ersättning utgår efter nettopris, dock efter avdrag för skälig slitningskostnad.
12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER | 65
§ 4 Materielförråd
Vid nybyggnad, större ombyggnad eller annars där så är erforderligt ska anord- nas en enbart för elmontörerna avsedd lokal för förvaring av materiel och verk- tyg. Närmare anvisningar för materielförråd anges i Bilaga 4.
§ 5 Förvaringsutrymme
1. Arbetsgivare är skyldig tillse, att arbetstagarna för förvaring av kläder erhåller låsbart förvaringsutrymme avsett enbart för elektrikerna.
2. Om arbetstagare genom inbrott eller brand, som anmälts till polisen och försäk- ringsbolag, förlorat kläder förvarade i låst förvaringsutrymme eller fått dessa skadade, ersätter arbetsgivare förlusten eller självrisken intill ett belopp av
1 500 kr per anställd. Kopia av anmälan lämnas till arbetsgivaren.
3. Arbetsgivare, som inte uppfyllt förpliktelser enligt ovan, står risken för förlust eller skada på arbetstagarens kläder intill ovan angivet belopp, oavsett att arbetsgivaren inte kunnat försäkra sig häremot.
§ 6 Personalutrymme
Beträffande för arbetstagarna anvisat mat- och omklädningsrum hänvisas till avtalets Bilaga 5.
§ 7 Överdragskläder och skyddsutrustning
1. Vid sådant arbete, där risk föreligger att arbetstagarens kläder kan skadas av frätande eller upplösande ämnen även som vid särskilt förorenande arbeten, tillhandahåller arbetsgivaren överdragskläder, fotbeklädnad och arbetshand- skar i erforderlig utsträckning och av tillfredsställande beskaffenhet.
2. Av myndighet föreskriven personlig skyddsutrustning tillhandahålles och bekostas av arbetsgivaren.
§ 8 Utnyttjande av lärling för självständigt arbete
Arbetstagare med mindre än tre års yrkesvana eller lärling får inte sättas att självständigt utföra installation för belysning eller kraft.
Anmärkning
Undantag härifrån får ske vid sjukdom eller annat tillfälligt förfall eller i särskilt fall en lärling med mindre utbildningstid, dock inte under 2 ½ år, befinnes äga behövlig kompetens för arbetets utförande.
66 | 12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 9 Ledande montör
Självständigt arbetande montör liksom ledande montör vid lagarbete ansvarar i förhållande till arbetsgivaren för att arbetet utförs i enlighet med tillhandahåll- na beskrivningar, ritningar och anvisningar samt arbetsledningens order. Dess- utom utövar ledande montören tillsyn över i arbetslaget ingående arbetstaga- res arbetstid och uppförande. Oegentligheter ska ovillkorligen genast inrappor- teras till arbetsledningen.
§ 10 Åsidosättande av tjänsteåligganden
Såsom exempel på fall då parterna anser grovt åsidosättande av tjänsteåligg- anden föreligga och då arbetsgivaren äger rätt att omedelbart avskeda anställd (se 18 § i lagen om anställningsskydd) har parterna enats om följande:
• den som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet skadar annan person
• den som visar uppenbart trots mot förmans under arbetet givna order eller nekar utföra av förman ålagt arbete (ordern får dock inte strida mot gällande föreskrifter)
• den som uppsåtligen eller genom bevisligen grov vårdslöshet skadar företagets maskiner, materiel, färdigt eller påbörjat arbete eller andras till- hörigheter
• den som uppträder berusad på arbetsplatsen.
§ 11 Elektroniska övervakningssystem
Användandet av elektroniska övervakningssystem ska genomföras på ett sätt som medför så lite kränkning som möjligt av arbetstagarens personliga inte- gritet. Vid val av olika tillvägagångssätt ska det användas som minst påverkar arbetstagarens personliga integritet. Vid införande av nya elektroniska över- vakningssystem t.ex. GPS eller liknande, eller vid väsentlig förändring av syftet med användning av sådant system har arbetsgivaren förhandlingsskyldighet enligt MBL §§ 11 och 14. Arbetstagarorganisation har möjlighet att förhandla enligt MBL § 12. Vid sådana förhandlingar ska bl.a. följande behandlas:
• ändamålet med systemet och hur resultatet ska användas,
• rutiner och tider för gallring,
• vilka befattningar som ska ha tillgång till den information som samlas in,
• på vilket sätt arbetstagaren informeras om ändamålet med systemet och hur resultatet används, vilka kontroller som kan utföras och kontrollernas syfte och om arbetstagarens rätt att få veta vilka uppgifter som finns registrerade om denne.
12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER | 67
• Arbetsgivarens rutiner för uppföljning.
Anteckning till förhandlingsprotokollet 2010-05-08 Avsiktsförklaring ID06
Syftet med ID06 – Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaro- redovisning – är framför allt att försvåra svartarbete och ekonomisk brottslig- het samt att stärka den sunda konkurrensen. IN och Svenska Elektrikerförbun- det har medverkat till framtagandet av ID06.
I och med införandet av Kap 12 § 11 i Installationsavtalet, avseende elektroni- ska övervakningssystem bekräftar Svenska Elektrikerförbundet att förbundet ansluter sig till ID06 systemet på samma villkor som övriga deltagande orga- nisationer och inte har något att erinra mot systemets regler om kortkvittens och övriga ordningsregler.
§ 12 Arbetsmarknadspraktikanter
Inför mottagande av arbetsmarknadspraktikant ska arbetsgivare påkalla för- handling enligt 11 § MBL.
Protokollsanteckning den 22 april 2013
Det noteras till protokollet att parterna delar Arbetsförmedlingens syn att vid arbets- praktik som arbetsmarknadspolitisk åtgärd ska undvikas att reguljära arbetstillfällen undanträngs.
68 | 12 KAP SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
13 KAP ÖVRIGA AVTAL
§ 1 Mellan IN och SEF gäller bland annat följande kollektivavtal
1. Yrkesutbildningsavtalet (Bilaga 1).
2. Avtalet angående tillämpning av medbestämmandelagens förhandlingsregler i samband med anlitande av underentreprenör samt vid lån av montörer (Bilaga 2).
3. Avtalet om materielförråd (Bilaga 4).
4. Avtalet om personalutrymmen (Bilaga 5).
5. Avtalet om inkassering av fackföreningsavgifter och kontrollavgifter.
6. Utvecklingsavtalet.
7. Avtal om permittering och permitteringslön (Bilaga 6).
8. Avtal om finansiering av fortbildning samt försäkring GF 3100 (gruppliv- och trygghetsförsäkring m m) via AMF.
9. Fördelning av ackordssumma (Bilaga 7)
10. Överenskommelse om elsäkerhet (Bilaga 8)
11. Skiljeförfarande i ackordstvister (Bilaga 9)
12. Utdrag ur förhandlingsprotokoll ang. införandet av månadslön samt skift och förskjuten arbetstid (Bilaga 10).
13. Överenskommelser ang. Hemortsavtal, Förhandlingar för nattarbete och För- längda tidsfrister för påkallande av tvisteförhandlingar (Bilaga 11)
14. Arbetsmiljöavtal för Elteknikbranschen (Bilaga 12).
15. Avtal om förhandlingsordning i vissa ackordstvister (Bilaga 13).
13 KAP ÖVRIGA AVTAL | 69
16. Avtal om avsättning till Extrapension IN-SEF med premiebefrielseförsäkring. Uppgår för närvarande till 1,5 procent.
17. Särskilda bestämmelser avseende utländska företag med verksamhet i Sverige (Bilaga 16).
§ 2 Avtal som slutits mellan SAF/Svenskt Näringsliv och LO och PTK och som sedan antagits av EA/EIO/IN och SEF
1. Huvudavtalet mellan SAF och LO av den 20 december 1938 med i detta avtal vidtagna ändringar som ska gälla i den utsträckning och form som följer av överenskommelsen därom mellan SAF och LO den 23 december 1976 (Bilaga 15).
2. Avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring mellan Svenskt Näringsliv och LO den 24 februari 2004 och den 16 augusti 2004.
3. Jämställdhetsavtal SAF–LO–PTK av den 3 mars 1983.
70 | 13 KAP ÖVRIGA AVTAL
14 KAP FÖRSÄKRINGAR
§ 1 Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)
Arbetstagarna äger rätt till sådan avtalsgruppsjukförsäkring varom SAF och LO träffat överenskommelse den 22 juni 1971 med därefter vidtagna ändringar.
§ 2 Avtalspension SAF–LO
Arbetstagarna har rätt till tilläggspension enligt överenskommelse om Avtals- pension SAF–LO (tidigare Särskild Tilläggspension STP) mellan SAF och LO den 19 januari 2000 samt Svenskt Näringsliv och LO den 16 april 2007 med där- efter vidtagna ändringar.
§ 3 Trygghetsförsäkring (TFA)
Arbetstagarna äger rätt till sådan trygghetsförsäkring vid arbetsskada som följer av överenskommelser mellan SAF och LO av den 16 maj 1974 med därefter vidtagna ändringar.
§ 4 Grupplivförsäkring (TGL)
Arbetstagarna äger rätt till sådan grupplivförsäkring varom SAF och LO träffat överenskommelse den 29 mars 1962 med därefter vidtagna ändringar.
§ 5 Avgångsbidrag (AGB)
Arbetstagarna äger rätt till sådan försäkring för avgångsbidrag varom SAF och LO träffat överenskommelse den 7 april 1964 med därefter vidtagna ändringar.
§ 6 Föräldrapenningförsäkring
Arbetstagaren har rätt till kompletterande föräldrapenning enligt slutlig över- enskommelse den 30 april 2013 mellan Svenskt Näringsliv och LO.
Stockholm den 19 november 2020
INSTALLATÖRSFÖRETAGEN SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET
Ola Månsson Urban Pettersson
Henrik Junzell Mikael Pettersson
Emelle Thunholm Tomas Jansson
Kenneth Andersson Niklas Enström Johnny Petré
14 KAP FÖRSÄKRINGAR | 71
BILAGOR
BILAGA 1
Yrkesutbildningsavtal ‒ installationsområdet
INNEHÅLL
Yrkesutbildningsavtal ‒ installationsområdet 73
1 Kap Allmänna bestämmelser 75
§ 1 Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY) 75
§ 2 Elbranschens Lokala Yrkesnämnder (ELY) 75
§ 3 Centrala yrkesnämnden såsom skiljenämnd 76
§ 1 Utbildningsansvarig och utbildningsombud 77
§ 2 Villkor för lärlingsanställning 77
§ 3a Tidsbegränsad anställning av lärling 78
§ 4 Utbildningstid i företaget 78
§ 5 Lärlingsanställnings upphörande 79
§ 6 Arbetsgivarens skyldighet gentemot lärlingen 79
§ 7 Lärlingens skyldigheter 80
§ 1 Villkor för anställning av teknikaspirant 81
§ 2 Anställning av teknikaspirant 81
§ 3 Färdighetsträningstid i företaget 81
§ 4 Arbetsgivarens skyldighet gentemot teknikaspiranten 81
§ 5 Teknikaspirantens skyldigheter 81
4 Kap Lön, ersättningar och övriga arbetsvillkor 82
Yrkesutbildningsavtal ‒ installationsområdet
mellan Installatörsföretagen (IN) och Svenska Elektrikerförbundet (SEF).
IN och SEF är eniga om att genom tillämpning av nedanstående regler om yrkesutbildning och genom att verka i den mellan organisationerna inrättade centrala yrkesnämnden söka åstadkomma en tillfredsställande rekrytering och utbildning av yrkesarbetare.
Avtalet äger tillämpning vid anställning av lärling för utbildning till elektriker med inriktning inom
• elteknik
• industri
• samt för utbildning till hissmontör.
För dessa kategorier utfärdas certifikat efter genomgången lärlingsutbildning.
Avtalet äger dessutom tillämpning vid anställning av teknikaspirant för färdig- hetsträning till teknikmontör.
§ 2 Elbranschens Lokala Yrkesnämnder (ELY)
På platser där ECY finner lämpligt inrättas lokala yrkesnämnder (ELY). Parter- nas lokalavdelningar utser ledamöter i ELY på samma sätt som gäller för ECY.
ELY ska i enlighet med av ECY utfärdade anvisningar utöva tillsyn över utbild- ningen samt inom sitt verksamhetsområde upprätthålla kontakter med skolor och övriga organ som är verksamma inom yrkesutbildningen och fortbildning- en. ELY upprättar register över anmälda utbildningsansvariga och utbildnings- ombud.
Avtalets giltighet
Avtalet gäller under samma tid som det mellan parterna träffade Installations- avtalet.
1 Kap Allmänna bestämmelser
§ 1 Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)
a) För behandling av frågor rörande utbildning inom yrket tillsätter IN och SEF en särskild yrkesnämnd, ECY. Nämnden ska bestå av tre representanter från arbetsgivarsidan och tre från arbetstagarsidan och lika antal suppleanter. Nämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande.
På begäran av ECY utser Arbetsmarknadens Yrkesråd opartisk ordförande att vid behandling av visst ärende tjänstgöra i nämnden.
b) Det ankommer särskilt på yrkesnämnden
att öva tillsyn över samt att främja lärlingsutbildningen och övrig utbildning inom yrket,
att utarbeta riktlinjer för lärlingsutbildning och fortbildning,
att upprätthålla kontakt med skolor och övriga organ verksamma inom yrkesutbildning och fortbildning,
att informera om de olika typer av certifikat som ECY utfärdar,
att fortlöpande registrera nya anställningar av lärlingar och teknikaspiranter,
att vid behov anvisa kompletteringsutbildning,
att fastställa erforderliga formulär för kontroll och uppföljning av lärlingsutbild- ningen,
att handlägga ärenden angående dispens från avtalets bestämmelser,
att utfärda certifikat över fullgjord lärlingsutbildning och intyg över fullgjord färdighetsträningstid,
att årligen till Arbetsmarknadens Yrkesråd avge rapport över verksamheten, samt
att i övrigt handlägga de frågor som parterna gemensamt hänskjuter till nämnden.
§ 3 Centrala yrkesnämnden såsom skiljenämnd
a) ECY har att på framställning av part såsom skiljenämnd uppta och avgöra tvister om giltigheten eller rätta innebörden av bestämmelserna i 2 kap §§ 2–7 och kap 3 §§ 1–5 huruvida visst förfarande strider mot dessa bestämmelser eller om påföljd av förfarande, som förmenas strida mot dem.
Kan i fråga, som nämnden har att avgöra såsom skiljenämnd, majoritet inom nämnden inte uppnås, tillkallas opartisk ordförande att delta i ärendets pröv- ning och avgörande.
b) Vid anställande av lärling respektive teknikaspirant som inte är medlem i Svenska Elektrikerförbundet ska frågor, som avses i a) likväl avgöras i den här stadgade ordningen.
§ 4 Beslut om påföljder
Vid brott mot bestämmelserna i detta avtal har ECY i de fall som omnämnes i kap 1 § 3 a), att efter anmälan besluta om påföljd av förfarandet.
2 Kap Lärlingar
Detta kapitel avser anställning av lärlingar för utbildning till elektriker respek- tive hissmontörer.
§ 1 Utbildningsansvarig och utbildningsombud
I företag där lärlingsutbildning förekommer utser arbetsgivaren utbildnings- ansvarig, som i samråd med utbildningsombudet och ELY följer och främjar utbildningen inom företaget. När utbildningsansvarig utsetts underrättas ELY.
SEF:s lokalavdelning utser utbildningsombud bland de vid företaget anställda arbetstagarna. När utbildningsombud utsetts underrättas arbetsgivaren och ELY.
Utbildningsombudets verksamhet och ersättning regleras i lagen om facklig förtroendeman.
§ 2 Villkor för lärlingsanställning
Arbetsgivaren får anställa lärling endast om denne genomgått grundutbildning och om företaget i sin verksamhet har möjlighet att under den fastställda läro- tiden ge lärlingen tillfredsställande kunskap och färdighet i den yrkesspecialitet som lärlingsutbildningen avser.
Vid anställning av lärling ska arbetsgivarens sysselsättning, på ort där lärling sysselsätts, motsvara den omfattning som nedan anges.
Antal montörer med fyra år i yrket och därefter | Antal lärlingar |
1–2 | 1 |
3–4 | 2 |
5–7 | 3 |
8–11 | 4 |
12–15 | 5 |
samt därefter ytterligare en lärling för varje femtal anställda montörer med fyra år i yrket och därefter.
BILAGA 1 | 77
Anmärkning
För att lärlingen ska kunna tillgodoräkna sig grundutbildning vid anställning ska kurser enligt ECY:s förteckning vara genomgångna med lägst betyg godkänd.
§ 3 Anställning av lärling
Vid anställningens början ska anställningsbevis upprättas, undertecknat av arbetsgivaren, lärlingen och utbildningsombudet.
Arbetsgivaren tillser att anställningsbeviset, lärlingsdata, kopia av betyg och andra handlingar lärlingen vill åberopa tillsänds ELY, snarast efter anställningen.
De första 720 timmarna av utbildningstiden är prövotid.
§ 3a Tidsbegränsad anställning av lärling
Under perioden fram till och med 31 mars 2018 kan arbetsgivare med högst 12 arbetstagare inom avtalsområdet, träffa avtal om tidsbegränsade lärlingsan- ställningar. Anställningstiden vid avtal om tidsbegränsad lärlingsanställning ska uppgå till minst en månad.
Innan arbetsgivare ingår en ny tidsbegränsad anställning med annan lärling ska tidigare tidsbegränsat anställd lärling, som inte avslutat sin utbildningstid er- bjudas återanställning. Detta förutsatt att den tidigare tidsbegränsade anställ- ningen upphört inom sex månader före den nya tilltänkta tidsbegränsade anställningen.
Anmärkning
Bestämmelsen kan sägas upp till upphörande per den 1 oktober 2017.
§ 4 Utbildningstid i företaget
Utöver utbildningstiden i gymnasieskola eller motsvarande, tillkommer 1600 timmars utbildning i företaget, i den mån utbildningen inte har fullgjorts tidigare. Ytterligare genomgångna kurser, utöver de av ECY föreskrivna, kan ge förkortad utbildningstid och dessutom berättiga till ytterligare certifikat efter bedömning av ECY.
Anmärkning
Vid annan utbildning bedöms utbildningstiden i företaget av ECY.
78 | BILAGA 1
§ 5 Lärlingsanställnings upphörande
Lärlingsanställning bör inte brytas annat än i nedan angivna fall och då med iakttagande av gällande bestämmelser i lag och avtal. Innan en anställning avbryts ska arbetsgivaren i god tid samråda med utbildningsombudet och ELY.
a) Envar av parterna äger rätt att under den i kap 2 § 3 angivna prövotiden säga upp anställningen.
b) Då arbetsbrist nödvändiggör minskning av arbetsstyrkan ska bestämmel- serna i kap 2 § 2, andra stycket, äga tillämpning såvida ELY inte medger annat.
c) Då ECY på ansökan finner skäligt att befria part från bundenhet av anställ- ningsavtalet.
d) Om arbetsgivaren eller lärlingen grovt åsidosätter sina förpliktelser eller gör sig skyldig till sådant förfarande, som enligt allmänna rättsregler med- för rätt för andra parten att omedelbart häva anställningsförhållandet, får lärlingsanställningen uppsägas till omedelbart upphörande.
§ 6 Arbetsgivarens skyldighet gentemot lärlingen
Arbetsgivaren ska tillse att lärlingen erhåller systematisk undervisning så att lärlingen förvärvar tillfredsställande kunskap och färdighet i den yrkesspeciali- tet som yrkesutbildningen avser. Av ECY anvisade utbildningsplaner ska så långt som möjligt följas.
Planeringsschema för lärlingars färdighetsträning bör upprättas i samråd mell- an företagets utbildningsansvarige och utbildningsombudet. Det åligger arbets- givaren att tillse att lärlingen antecknar de arbetsmoment lärlingen deltar i på av ECY utfärdad lärlingstidsedel. Fortlöpande uppföljning av lärlingens färdig- hetsträning görs av arbetsgivaren, utbildningsombud och ELY. Sedan lärlingen fullgjort utbildningen ska av ECY begärda handlingar insändas till ECY.
Vid kompletteringsstudier, som anvisats av ECY, ersätter arbetsgivaren kurs- avgiften när kursen genomförts med godkänt resultat.
Vid anställnings upphörande ska arbetsgivaren tillse att lärlingen erhåller betyg med uppgift om anställningstid, arbetets art samt vitsord om lärlingens kunnig- het och uppförande.
§ 7 Lärlingens skyldigheter
Det åligger lärlingen att efter anvisningar av arbetsledning eller utlärd yrkes- arbetare, efter bästa förmåga, tillägna sig kunskap och färdighet i yrket samt att veckovis på lärlingstidsedel redovisa utförda arbetsmoment och att, enligt av ECY utfärdade anvisningar, sända uppgifter till ELY.
Om lärlingen före anställningen inte genomgått grundutbildning är lärlingen skyldig att i enlighet med arbetsgivarens anvisningar söka inträde till sådan utbildning.
Om lärling ålagts att komplettera sin utbildning ska denna påbörjas omedelbart efter beslut härom. Lärling är skyldig att fullgöra anvisad kompletteringsutbild- ning inom anvisad tid. Lärling erhåller lärlingslön till dess att ålagd utbildning fullgjorts.
3 Kap Teknikaspiranter
Detta kapitel avser anställning av teknikaspiranter för färdighetsträning till teknikmontörer.
§ 1 Villkor för anställning av teknikaspirant
Arbetsgivaren får anställa teknikaspirant endast om denne, med godkända betyg, genomgått lägst treårig gymnasieutbildning med inriktning inom avsett teknikområde.
Anmärkning
Med avsett teknikområde i gymnasieskolan åsyftas t.ex. Energiprogram, Teknik- program eller liknande.
§ 2 Anställning av teknikaspirant
Vid anställningens början ska anställningsbevis upprättas och undertecknas av arbetsgivaren och teknikaspiranten.
Arbetsgivaren tillser att anställningsbeviset, kopia av betyg och andra hand- lingar teknikaspiranten vill åberopa tillsänds ELY, snarast efter anställningen. De första 720 timmarna av färdighetsträningstiden är prövotid.
§ 3 Färdighetsträningstid i företaget
Utöver grundutbildning i gymnasieskola eller motsvarande, tillkommer 1 600 timmars färdighetsträningstid i företaget, i den mån färdighetsträningen inte har fullgjorts tidigare.
§ 4 Arbetsgivarens skyldighet gentemot teknikaspiranten
Arbetsgivaren ska tillse att teknikaspiranten erhåller systematisk färdighets- träning så att teknikaspiranten förvärvar tillfredsställande kunskap och färdighet i den yrkesspecialitet som färdighetsträningen avser.
Vid anställnings upphörande ska arbetsgivaren tillse att teknikaspiranten erhåller betyg med uppgift om anställningstid, arbetets art samt vitsord om teknikaspirantens kunnighet och uppförande.
§ 5 Teknikaspirantens skyldigheter
Det åligger teknikaspirant att efter anvisning, efter bästa förmåga, delta i färdig- hetsträningen och tillägna sig kunskap och färdigheter i yrket.
BILAGA 1 | 81
4 Kap Lön, ersättningar och övriga arbetsvillkor
§ 1 Löner
Lärling och teknikaspirant erhåller med iakttagande av bestämmelserna i detta avtal lön enligt följande:
Lägsta löner kr/mån | Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
1–720 timmar | 14 947 kr | 15 276 kr |
721 timmar – lärlingstidens slut | 17 310 kr | 17 691 kr |
Vid underjordsarbete utges lönen utan avdrag för förkortad arbetstid.
Lärling och teknikaspirant som deltar i ackordsarbete, under lärlings- resp. färdighetsträningstiden, har inte rätt till andel i ackordet.
§ 2 Restid
För restid utom ordinarie arbetstid betalas:
Kr/tim | Fr.o.m. 1 dec 2020 | Fr.o.m. 1 maj 2022 |
1–720 timmar | 69,55 kr | 71,08 kr |
721 timmar – lärlingstidens slut | 80,23 kr | 82,00 kr |
Angivna restidsersättningar inkluderar semesterlön. Restid inom ordinarie arbetstid betalas som arbetad tid.
§ 3 Övriga arbetsvillkor
Förutom reglerna i detta avtal ska mellan organisationerna träffade avtal gälla för lärlingar och teknikaspiranter.
82 | BILAGA 1
BILAGA 2
Överenskommelse angående tillämpning av medbestämmandelagens (MBL) förhandlingsregler i samband med anlitande av underentreprenör samt vid lån av montör eller inhyrning av montör från bemanningsföretag
Gemensamma värderingar
Parterna är överens om vikten av
att på olika sätt främja seriöst företagande,
att en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i branschen är en för- utsättning för att uppnå ett seriöst företagande, och
att parterna inom branschen aktivt verkar för att företag inom Installa- tionsavtalets tillämpningsområde bedriver sin verksamhet så att det inte innebär åsidosättande av lag och kollektivavtal eller vedertagen branschpraxis.
att anlitande av underentreprenörer och lån av montörer inte vidtas i strid mot ellagstiftningen.
I Primär förhandling genom kontroll och information
Med anlitande av underentreprenör förstås nedan även lån av montör från annat företag eller inhyrning av montör från bemanningsföretag. I överens- stämmelse härmed förstås med underentreprenör även företag från vilket inlåning sker respektive bemanningsföretag från vilket inhyrning sker.
Arbetsgivarens skyldighet att primärförhandla enligt medbestämmandelagen vid utlämnande av arbete som omfattas av Installationsavtalet på entreprenad samt vid inlåning av montörer eller inhyrning av montörer från bemannings- företag är fullgjord när förutsättningarna enligt § 1 punkt A, B, C, D och E nedan uppfyllts.
BILAGA 2 | 83
Parterna är överens om att anlitande av företag som ingår i samma koncern som underentreprenör eller inlåning/inhyrning av montörer från företag som ingår i samma koncern kan, med avvikelse från medbestämmandelagen, ske utan att primärförhandlas och omfattas således inte heller av skyldigheterna i denna bilaga. Detta förutsätter att underentreprenören eller utlånande/ uthyrande företag är medlem i IN samt att koncernstrukturen är känd för SEF genom LUVA-avtal eller att SEF informerats om koncernstrukturen av koncern- bolag på annat sätt.
Anmärkning
Skyldigheten för inlånande företag enligt IV nedan ska dock uppfyllas även mellan koncernföretag.
§ 1 Kontroll och information
Arbetsgivare ska kontrollera att underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor:
a) F-skattebevis
b) Momsregistreringsbevis
c) Registreringsbevis
d) Bunden av Installationsavtalet
Arbetsgivaren ska till berörd lokalavdelning av SEF lämna information, då underentreprenören första gången anlitas. Sådan information ska innehålla följande uppgifter om underentreprenören:
a) Organisationsnummer
b) Fullständigt namn och adress
c) Telefonnummer, eventuellt faxnummer
d) Vilken/vilka arbetsplatser anlitandet avser
Protokollsanteckning till § 1 B
Vid nästa tillfälle samma underentreprenör anlitas av arbetsgivarna underrättas lokal- avdelningen om detta. Sådan underrättelse ska innehålla uppgift om vilken/vilka arbetsplatser anlitandet avser.
84 | BILAGA 2
C Invändning mot tidigare anlitad UE
SEF för förteckning över underentreprenörer som de informerats om enligt punkt B ovan. Anser SEF:s lokalavdelning att vetorättssituation kan föreligga avseende anlitad underentreprenör, har SEF:s lokalavdelning rätt få kopia av handlingar enligt A ovan.
Protokollsanteckning till Bilaga 2 § 1
Beträffande underentreprenör, som är medlem i IN behöver inte reglerna i § 1 om kon- troll och information tillämpas. IN:s kontroll av medlemsföretag ska omfatta samma villkor som angetts ovan. I sådant fall krävs endast underrättelse om att företaget anlit- as. Sådan underrättelse ska innehålla uppgift om vilken/vilka arbetsplatser anlitandet avser.
D Information till inlånad/inhyrd montör
Vid inlåning/inhyrning av montör ska montören delges information om arbetet och egenkontrollprogrammet i berörda delar.
E Information om företrädesrätt vid anlitande av bemanningsföretag Vid inhyrning av montör från bemanningsföretag bundet av Installationsavtalet ska inhyrande företag lämna information om det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning. För det fall det finns tidigare anställda med företrädesrätt ska information även lämnas om under vilken tidsperiod inhyr- ningen är avsedd.
För det fall det finns tidigare anställda med företrädesrätt och inhyrningen är avsedd att överstiga åtta veckor kan SEF inom fem arbetsdagar från det att information enligt ovan lämnats påkalla lokal förhandling jämlikt Bilaga 17. För eventuell därefter följande central förhandling och skiljenämnd gäller reglerna i Bilaga 17.
Protokollsanteckning
Observera att det förenklade förfarandet enligt Bilaga 2 endast kan tillämpas när bemanningsföretagets arbetstagare är anställda med Installationsavtalet som tillämp- ligt kollektivavtal. Vid inhyrning av arbetstagare anställda med andra anställningsvillkor tillämpas i stället MBL § 38.
BILAGA 2 | 85
§ 2 Ifrågasatt vetorätt enligt MBL 39 §
Om det finns skäl att ifrågasätta vetorätt enligt 39 § MBL avseende viss under- entreprenör ska SEF:s lokalavdelning, inom fem arbetsdagar från det att infor- mation enligt § 1 lämnats, skriftligen begära förhandling och samtidigt ange skälen för åtgärden. Kopia av denna skrivelse ska samtidigt tillställas IN:s lokalavdelning.
Begärs förhandling ska den genomföras skyndsamt och normalt avslutas inom 14 dagar från det att förhandling begärts såvida parterna inte enas om annat.
Om det visar sig att vetorätt inte föreligger har arbetsgivaren rätt att på nytt tillämpa Bilaga 2 § 1 ovan vid anlitande av underentreprenören.
Eventuellt avgivande av vetoförklaring ska ske senast inom 14 dagar från det att förhandlingen avslutades.
Avges vetoförklaring ska anlitande företag avbryta underentreprenaden inom fem arbetsdagar.
Har vetoförklaring avgivits till det anlitande företaget ska företaget förhandla enligt MBL § 38 innan underentreprenören kan anlitas igen – såvida inte SEF skriftligen meddelar att Bilaga 2 kan tillämpas.
Pågår underentreprenaden under längre tid kan SEF, sex månader efter att information lämnats enligt § 1 ovan, under 14 dagar på nytt ifrågasätta vetorätt och påkalla förhandling enligt ovan.
Protokollsanteckning till Bilaga 2 § 2
För avgivet vetos rättsverkan samt till grund för bedömningen om en underentreprenör är seriös eller inte, gäller vad som anges i 39 § MBL jämte dess förarbeten och rätts- praxis. Vetorätt kan endast utövas av SEF centralt.
II Primär förhandling i övriga fall
Om arbetsgivare avser att anlita underentreprenör utan att uppfylla förutsätt- ningarna under I ovan, har arbetsgivaren att i varje särskilt fall primärförhand- la med berörd lokalavdelning av SEF enligt 38 § första stycket MBL, dock med undantag för i 38 § andra stycket MBL angivna fall.
Utlåning behöver inte föregås av förhandling eller information.
86 | BILAGA 2
Det åvilar det inlånande företaget att tillse att den inlånade personalens arbets- givare erhåller erforderligt underlag – i form av ackordssedel eller liknande – för löneutbetalning inom i Installationsavtalet angivna tidsfrister.
Inlånade personalens arbetsgivare ska genomföra löneutbetalning senast första avlöningsdagen som infaller 15 arbetsdagar efter det att underlaget kommit arbetsgivaren tillhanda.
Grundsyftet är att allmänt skadestånd normalt inte ska utgå vid enstaka avtals- brott som framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel.
BILAGA 2 | 87
BILAGA 3
Lag om anställningsskydd
utfärdad den 24 februari 1982 (med därefter vidtagna ändringar)
Vissa hänvisningar till kollektivavtalet, där avvikelse gjorts från lagen, göres nedan. Gråmarkeringar av viss lagtext görs dock inte längre i det tryckta avtalet.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämp- ning undantas dock
1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,
2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,
3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,
4. arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning, och
5. arbetstagare som är anställda i gymnasial lärlingsanställning.
2 § Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, ska dessa föreskrif- ter gälla.
Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag.
Genom ett kollektivavtal får det göras avvikelser från 5–6, 22, 25–27 och 33 d
Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbets- tagarorganisation får det även göras avvikelser från 4 a, 11, 15, 21, 28, 32, 33 a, 33 b, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet att genom ett sådant kollektivavtal göra avvikelser
88 | BILAGA 3
1. från 6 b–6 e §§ under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmån- liga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av
• rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av med-
lemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid över- låtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794, eller
• rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares
skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, i den ursprungliga lydelsen,
2. från 30 a §, när det gäller besked enligt 15 §,
3. från 30, 30 a och 31 §§, när det gäller den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter, och
4. från 4 § andra stycket när det gäller hur ett anställningsavtal som gäller tills vidare kan upphöra vid den tidpunkt som anges i 32 a §.
Avtal om avvikelser från 21 § får träffas även utanför kollektivavtalsförhållan- den, om avtalet innebär att kollektivavtal som med stöd av fjärde stycket har träffats för verksamhetsområdet ska tillämpas.
En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje eller fjärde stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet. Lag (2016:248).
3 § Vid tillämpning av 5 a, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning av anställningstid:
1. En arbetstagare som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.
2. En arbetstagare som byter anställning i samband med att ett företag, en verk- samhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § får tillgodoräkna sig tiden hos den förra arbetsgivaren när anställningstid ska beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs.
BILAGA 3 | 89
3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1–2, får arbetstaga- ren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna. Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § ska anses ha uppnått den anställnings- tid som fordras för besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §. Lag (2016:248).
Anställningsavtalet (Se även IS-avtalets 2 Kap)
4 § Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Om ett sådant avtal träffas i annat fall, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet ska gälla tills vidare.
Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte något annat har avtalats eller följer av 5 a § eller 6 §. I 4 a § finns en särskild regel om skyldighet att lämna anställningen i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken.
En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.
I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.
Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbets- tagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst förfar- ande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer av 6, 8– 10, 15, 16, 19, 20, 28–32, 33, 33 a och 33 c §§. Lag (2016:248).
4 a § Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt socialförsäkringsbalken får rätt till hel sjukersättning, ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning.
5 § Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas
1. för allmän visstidsanställning,
2. för vikariat, och
3. för säsongsarbete.
90 | BILAGA 3
5 a § En allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år
1. under en femårsperiod, eller
2. under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra.
En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag.
Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en fem- årsperiod. Lag (2016:248).
5 b § För den som fyllt 67 år övergår inte en allmän visstidsanställning eller ett vikariat till en tillsvidareanställning enligt 5 a §. Lag (2016:248).
6 § Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader.
Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tills- vidareanställning.
Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövo- tidens utgång.
6 a § Upphävd.
6 b § Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgiv- aren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förplikt- elser som hänför sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även arbets- tagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg.
Första stycket gäller inte vid övergång i samband med konkurs. Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner.
Trots bestämmelserna i första stycket, ska anställningsavtalet och anställnings- förhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare, om arbetstagaren motsätter sig detta.
BILAGA 3 | 91
6 c § Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta ska arbetsgivaren lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Om anställ- ningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information.
Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdes- dag samt arbetsplatsen.
2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,
b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsätt- ningar som gäller för att anställningen ska upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser,
c) vid provanställning: prövotidens längd.
4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut.
5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
De uppgifter som avses i andra stycket 3 a, 3 b i fråga om förutsättningarna för anställningens upphörande, 4 och 5 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor.
6 d § I fråga om arbetstagare som stationeras utomlands ska arbetsgivaren, om stationeringen avses pågå längre tid än en månad, före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaren enligt 6 c §, om det inte redan har skett.
92 | BILAGA 3
Arbetsgivaren ska före avresan även lämna skriftlig information till arbetstag- aren om åtminstone
1. anställningstiden utomlands,
2. den valuta i vilken lönen ska betalas,
3. i förekommande fall, de kontantersättningar och naturaförmåner som följer av utstationeringen,
4. i förekommande fall, villkoren för hemresa, samt
5. i förekommande fall, de villkor som blir tillämpliga enligt 23 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
De uppgifter som avses i 2 och 3 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor.
6 e § Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbets- givaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som arbetsgivaren infor- merat om, eller skulle ha informerat om, ska arbetsgivaren lämna skriftlig in- formation om ändringen inom en månad.
6 f § Arbetsgivaren ska informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar. Informationen får lämnas genom att den görs allmänt tillgänglig på arbetsplatsen.
Till föräldralediga arbetstagare med tidsbegränsad anställning ska informa- tionen, om arbetstagaren begärt det, lämnas direkt till honom eller henne.
6 g § Arbetsgivaren ska på begäran av en arbetstagare lämna skriftlig information om arbetstagarens sammanlagda anställningstid. Arbetsgivaren ska på begäran av en arbetstagare som är tidsbegränsat anställd enligt 5 § 1–3 lämna skriftlig information om alla anställningar som har betydelse för tillämpning av 5 a §.
För varje sådan anställning ska den tidsbegränsade anställningens form, tillträdesdag och slutdag anges.
Information enligt första stycket ska lämnas inom tre veckor från det att begär- an framställts. Vid beräkning av anställningstiden och vid bedömning av vilka tidigare anställningar som omfattas av informationsskyldigheten ska även an- ställningar enligt 3 § första stycket 1–3 beaktas. Lag (2016:248).
BILAGA 3 | 93
Uppsägning från arbetsgivarens sida
7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad.
En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbets- givaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.
Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksam- het som sägs i 6 b § ska övergången i sig inte utgöra saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Detta förbud ska dock inte hindra uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbets- styrkan ingår.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tid- punkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen en- bart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöver- draget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgiv- ande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.
8 § Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara skriftlig.
I uppsägningsbeskedet ska arbetsgivaren ange vad arbetstagaren ska iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. I beskedet ska vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten ska kunna göras gällande, ska det också anges.
9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständig- heter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften ska vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.
10 § Uppsägningsbeskedet ska lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.
94 | BILAGA 3
Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om arbets- tagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde. (Se även IS-avtalets Bilaga 11. Tidsfrister förlängda med 7 kalenderdagar.)
Uppsägningstid
11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.
Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av
• två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
• tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men
kortare än sex år,
• fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,
• fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men
kortare än tio år, och
• sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.
Om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5 § föräldraledighets- lagen (1995:584) sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa
• när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet, eller
• när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker. Lag (2015:759).
Lön och andra förmåner under uppsägningstiden
12 § En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.
13 § Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfog- ande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmån- er enligt 12 § första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under sam- ma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräk- na inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha för- värvat i annan godtagbar anställning.
BILAGA 3 | 95
14 § En uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under uppsägnings- tiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt arbete därigenom skulle inte obetydligt försämras.
Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.
Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta (Se även IS-avtalets 3 Kap)
15 § En arbetstagare som är anställd för begränsad tid enligt 5 § och som inte kom- mer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, ska få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång. En för- utsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställning- en upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad i förväg, ska beskedet i stället lämnas när anställningen börjar.
Om en säsongsanställd arbetstagare, som när anställningen upphör har varit säsongsanställd hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt säsongsanställning vid den nya säsongens början, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om detta minst en månad innan den nya säsongen börjar.
16 § Besked enligt 15 § ska vara skriftligt.
I beskedet ska arbetsgivaren ange vad arbetstagaren ska iaktta för det fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet ska förklaras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot 4 § första stycket. I beskedet ska vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten ska kunna göras gällande, ska det också anges.
Beskedet ska lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.
17 § En arbetstagare som har fått besked enligt 15 § första stycket har rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.
96 | BILAGA 3
Avskedande (Se även IS-avtalets 12 Kap § 10)
18 § Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.
Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på om- ständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.
19 § Avskedande ska vara skriftligt.
I beskedet om avskedande ska arbetsgivaren ange vad arbetstagaren ska iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet.
Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständig- heter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften ska vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.
20 § Beskedet om avskedande ska lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.
Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om arbets- tagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att brevet lämna- des till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde. (Se även IS-avtalets Bilaga 11. Tidsfrister förlängda med 7 kalenderdagar.)
Lön och andra förmåner under permittering (Se även IS-avtalets Bilaga 6)
21 § En arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställnings- förmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.
BILAGA 3 | 97
Turordning vid uppsägning (Se även IS-avtalets 3 Kap § 2)
22 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.
Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare med högst tio arbetstagare oavsett antalet turordningskretsar undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksam- heten. Vid beräkningen av antalet arbetstagare hos arbetsgivaren bortses från arbetstagare som avses i 1 §. Den eller de arbetstagare som undantas har före- träde för fortsatt anställning.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Enbart den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i sin bostad medför inte att den arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Om arbets- givaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastställs en särskild tur- ordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, ska inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.
Turordningen för de arbetstagare som inte undantagits bestäms med utgångs- punkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.
23 § Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren ska, om det kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende av tur- ordningen.
24 § Upphävd.
98 | BILAGA 3