Linus Askenfelt
Auktioner på Svenska Ostindiska Compagniets laster 1748 och 1758 – varor, värden och köpare
Xxxxx Xxxxxxxxx
S
venska Ostindiska Compagniet (SOIC) var ett svenskt handelskom- pani med kungligt privilegium som under perioden 1731–1813 hade monopol på direkthandeln mellan Sverige och Ostindien. Under drygt 70 år importerade SOIC te, porslin, tyger och andra kinesiska varor till Sveri- ge som såldes på offentliga auktioner i Göteborg. Långtifrån alla varor blev kvar inom landet, lejonparten återexporterades till andra länder i Europa.
Under de första 30 åren var verksamheten mycket framgångsrik med god avkastning på investerat kapital.
På auktionerna realiserades den hemförda lasten i hårdvaluta när va- rorna fördelades mellan köpare av olika kategorier, alltifrån kapitalstarka investerare till småköpare. Inför auktionerna tryckte kompaniet upp för- säljningskataloger med förteckning över fartygens last som distribuerades
Xxxxx Xxxxxxxxx (f. 1993) är student vid Stockholms universitet inom arkivvetenskap. Han läste kandidatprogrammet Historiska studier 2012–2015 och skrev sin kandidat- uppsats om Svenska Ostindiska Kompaniet och köpare vid auktionerna i Göteborg un- der mitten av 1700–talet. Hans huvudintressen inom historia är militära, politiska och idéhistoriska perspektiv under tidigmodern och modern tid.
till presumtiva köpare i Sverige och Europa. För vissa av auktionerna finns kataloger bevarade där kompaniets tjänstemän fört in namnen på köparna och inropspriser för varje lott (utropsnummer). Detta unika källmaterial ger oss en möjlighet att studera handeln med ostindiska varor i Sverige un- der mitten av 1700-talet och vilka svenska och utländska aktörer som var delaktiga i denna lönsamma interkontinentala handelssjöfart.
I denna artikel skärskådas två av SOIC:s offentliga auktioner under 1748 och 1758, båda under dess andra oktroj (1746–1766).1 Under denna pe- riod blomstrade kompaniet och verksamheten utvecklades stadigt. Det primära syftet är att fördjupa kunskapen om SOIC:s handel i auktionsle- det och de förändringar som skedde under ett decennium; Vilka var de in- bördes förhållandena mellan de ekonomiskt viktigaste varuslagen: te, siden och porslin? Vilka kategorier av köpare ingick i kundkretsen, och hur för- ändras den under ett decennium? Analysen bygger på värdet av de inropa- de varorna (totalt och fördelat per köpare) och undersökningen är därmed den första i sitt slag. Ett annat syfte är att se om handelspolitiska beslut i Sverige och utomlands under den aktuella tioårsperioden kan spåras på den lägsta operativa nivån – auktionerna.
Analyserna av källmaterialet koncentrerar sig på två aspekter:
1. Mängd och inköpsvärde för te, porslin och siden uppdelat per köpare: Vem köpte vad, hur mycket och till vilket pris? Analysen av värdet av in- ropen av te erbjöd särskilda svårigheter och ett eget avsnitt ägnas åt det metodproblemet.
2. Köparstrukturen: Vilka grupper av köpare kan urskiljas, utifrån vilken position agerade de samt vilken region och vilka intressen representerade de?
Den tidigare forskningen om SOIC:s verksamhet är omfattande. Stan- dardverket är Xxxx X. Xxxxxxxxxx brett anlagda framställning, Svenska Ostindiska Compagnierna 1731–1813: Kryddor, te, porslin, siden, som pu- blicerades 1974.2 Ett annat stort arbete med mer fokus på import- och exportvolymer, finansiering och vinster är Xxxxxxxxx Xxxxxxxx: The First and Second Charters of the Swedish East India Company (1731–1766): A Contribution to the Maritime, Economic and Social History of North-Western Europe in its Relationships with the Far East, utgiven 1980.3 I den gedigna antologin Ostindiska Compagniet: Affärer och föremål från 2003 under re-
daktörskap av Xxxxxxxx Xxxxxxxxx ges en bred bild av SOIC och dess verk- samhet från olika perspektiv.4 Där ingår även djupdykningar i några väsent- liga händelser, bland annat auktionen på den första lasten 1733.
Uppskattningar av volymerna av de hemförda varorna över längre perioder har gjorts i två aktuella arbeten. Xxxxxxxx har analyserat en pe- riod om nästan 30 år (1739–1767) genom att räkna om alla varuslag till vikt för att få jämförbara siffror och även kunna jämföra med fartygens tonnage.5 Förutom bevarade auktionskataloger har han använt packböck- er från lastningen i Kina och annat arkivmaterial för att kunna täcka hela perioden. Porslin och sidenvaror bokfördes styckevis och omräkningen till vikt är därför behäftad med ganska stor osäkerhet. Vikten av de totala te- lasterna återfinns däremot i källmaterialet. I antologin Goods from the East, 1600–1800. Trading Eurasia, analyserar Xxxxx Xxxxxx och Xxxx Xxxxxx volymerna av SOIC:s import av te under 17 år (1742–1759) baserat på uppgifter i tillgängliga auktionskataloger.6 Av 33 utauktionerade laster un- der denna period finns 28 kataloger bevarade (85 %) vilket ger en relativt god bild av trender och årsvariationer i importen.
Undersökningar om köpare på auktionerna och deras inrop av varor
är få. Auktionen på den första lasten 1733 hemförd av Xxxxxxxxxx Xxx Su- eciae har analyserats av Söderpalm genom att redovisa hur olika varuslag fördelades mellan namngivna köpare.7 För auktionen 1756 på Xxxxx Xxxxx last redovisas de tio största köparnas inrop av olika tesorter av Hodacs och Müller.8 Båda undersökningarna baseras dock enbart på antalet inropade lotter, utan hänsyn tagen till hur stor mängd av varan varje lott innehöll el- ler dess värde. Metoden medger således endast en ganska grov analys vilket författarna kommenterar.9
Denna undersökning är den första i sitt slag genom att den analyserar värdet av inropade varor på SOIC:s auktioner fördelat per köpare. Det gör det möjligt att få en finmaskigare och mer rättvisande bild av köparnas in- tressen i kompaniets handel. Undersökningen spelar därmed en viktig roll för att öka insikterna om SOIC:s verksamhet; vilka grupper av köpare age- rade på auktionerna, vilka varor köpte de, och hur stora belopp var de be- redda att investera?
Svenska Ostindiska Compagniet – första och andra oktrojen 1732–1766
Sverige blev aldrig någon kolonialmakt under 1700-talet och utrikeshan- deln kunde inte blomma upp genom hemförsel av varor från egna kolonier. Den svenska handelssjöfarten hade sin långsiktiga bas i utförseln av landets naturprodukter till europeiska hamnar, främst stångjärn, koppar, timmer, tjära och fisk. De stora sjöfartsnationerna Storbritannien och Nederlän- derna hade etablerade kompanier för handel på Ostindien sedan början av 1600-talet. Men trots sitt sena inträde på den internationella sjöfartsare- nan och relativt sett blygsamma ekonomiska resurser lyckades SOIC bli en integrerad del av den globala handeln med varor från Kina. Detta gällde framförallt te vilket kompaniets auktionskataloger ger konkreta bevis på. Orsaken till framgångarna var ett skickligt utnyttjande av de handelspoli- tiska spänningar som uppstått i Europa genom att Storbritannien försök- te upprätthålla monopol på införseln av te genom skyhöga importtullar. Nederländare och skottar å sin sida sökte efter möjligheter att ta sig in på den omfattande brittiska temarknaden. I det spänningsfältet kunde SOIC operera som en neutral aktör för import av te till Sverige som sedan raskt återexporterades till Europa, främst till Nederländerna, varifrån en stor del nådde engelska tekonsumenter på både lagliga och olagliga vägar.10
Den 14 juni år 1731 utfärdades kompaniets första oktroj av Kongl.
Maj:t med ”Xxxxxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx och Compagnie” som inneha- vare.11 Kompaniet fick idka handel i alla hamnar öster om Godahoppsud- den under 15 års tid, ”[…] där andra nationer icke hade öppen handel”. Den skotske entreprenören Xxxxx Xxxxxxxx (1686–1757) och den unge köpmannen Xxxxxx Xxxxxxxx (1701–1776) från Göteborg var förmodligen de starkaste drivkrafterna bakom bildandet av kompaniet och ingick i led- ningen som direktörer.12 Under den andra oktrojen (1746–1766) fick di- rektionen tillskott av inflytelserika handelsmän från Stockholm, xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx d.y. och Xxxxx Xxxxx, samt den likaledes mycket förmögne köpmannen Xxxxxx xxx Xxxxxxxx.
Det fanns ett stort inflytande av utländskt kapital och personal i SOIC från början, varav en stor del från Skottland. Av olika skäl sökte sig skottar till det svenska kompaniet i början av 1730–talet där de bidrog med know- how och kapital, inte minst under kompaniets första decennium. Flera bo-
satte sig i Göteborg och fortsatte att bedriva handel och sätta sin prägel på staden. De skottar, och även engelsmän, som tog tjänst i SOIC hade ekonomiska, religiösa eller politiska skäl för sin flytt.13 Det var ingen stadig ström av invandring, utan det var den europeiska historiska kontexten som påverkade deras val att söka sig till Sverige. De hade tidigare erfarenhet av sjöfart på Ostindien från de två dominerande kompanierna, det brittiska East India Company (EIC) grundat 1600 och det holländska Vereenigde Oostindische Compagnie (VOC) grundat 1602, samt det nedlagda Os- tendekompaniet (1722–1731) i habsburgska Nederländerna. Genom sitt arbete i de gamla kompanierna hade de etablerat omfattande nätverk av kontakter med handelsmän och investerare runtom i Europa. Dessa nät- verk kom väl till användning när kapital skulle investeras i SOIC för att starta importen av varor från Kina. Skottarnas egna motiv till att delta i SOIC:s handel kan inte reduceras till en enda orsak. Den mest betydelse- fulla faktorn var dock utan tvekan möjligheten att bedriva handel genom
i SOIC:s affärer, dvs. en slags banksekretess.18 År 1753 ombildades SOIC till ett aktiebolag med en fast kapitalfond. Aktiebolagsformen innebar att man gick ifrån att investera i ett eller ett par skepp för varje resa till att lägga pengarna i en gemensam fond av riskkapital. Vinsterna delades inte ut i och med varje avslutad resa, utan i intervaller som di-
rektörerna bestämde.19
Verksamheten var mycket lönsam under de två första oktrojerna (1731–1766). Utdelningen på insatt kapital per resa var i medeltal ca 37 % under de första 20 åren innan ombildningen till aktiebolag.20 Avkastningen på investerat kapi- tal för expeditionen med Drottningen af Swerige 1745 blev rekordhöga 105 %.21 Övergången till kapitalfonden resulterade i att vinstutdelningen blev lägre jämfört med tidigare på grund av att
import och återexport av te i skydd av SOIC. Skottarnas entré i ett kon- kurrerande svenskt handelskompani uppskattades inte av Storbritannien vilket ledde till politiska förvecklingar mellan Sverige och Storbritannien – den så kallade Porto Novo-affären 1733.14
Enligt privilegiebrevet skulle skeppen avsegla från och återvända till Göteborg och lossa sin last där för att snarast säljas på offentlig auktion. Kompaniet och köparna på auktionerna fick synnerligen förmånliga ekono- miska villkor av svenska staten. Inledningsvis så var alla varor befriade från tull vid införseln av lasterna och utförselavgiften på återexporterade varor (”recognitionen”) var endast 0,13 % av auktionspriset.15 Under första oktro- jen och början av andra oktrojen (1731–1752) behandlades varje expedition till Ostindien som ett separat projekt. Hugade investerare satsade kapital (”subskriptioner”) för att finansiera resan, 600 daler silvermynt (dsm)16 för svenskar och 500 daler hamburger banco för utländska investerare.17 Efter att auktionen var genomförd och bokslut för expeditionen upprättat fick investerarna direkt utdelning baserat på nettot. Sedan startade kompaniet en ny kampanj för att samla in subskriptioner inför nästa resa. Kompaniets räkenskaper var sekretessbelagda och brändes efter bokslutet för varje ge- nomförd expedition, allt i enlighet med instruktionerna i privilegiebrevet. Anledningen till detta var att underlätta utländska investerares engagemang
det tog tid för kompaniet att bygga upp aktieka- pitalet. Medelavkastningen under senare delen av andra oktrojen efter införandet av kapitalfon- den (1753–1768) låg ändå på ca 20 % per resa.22 Under den senare delen av SOIC:s verksamhet gick det sämre. Medelavkastningen under tredje oktrojen (1766–1786) blev bara drygt 7 %, trots mycket goda år i början av 1780-talet med de största handelsvolymerna i kompaniets histo- ria.23 Denna hausse berodde på det amerikan- ska frihetskriget (1775–1783) då Storbritannien var i krig med Nederländerna, Frankrike och Spanien. SOIC fick då temporärt ökat spelrum för sin ostindiska import och återexport. Om- fattningen av kompaniets handel under denna sista glansperiod illustreras av att 1782 svarade SOIC:s export för 80 % av det totala värdet av Sveriges export.24 Under den fjärde oktrojen (1786–1806) led kompaniet stora förluster och försattes slutligen i konkurs.
Telåda med med SOIC:s emblem och ini- tialerna RS. Lådan har troligen ingått i lasten på skeppet Riksens Ständer som gjorde flera resor till Kina under 1760-talet. Numreringen No 370 är lådans identifierings- nummer i lasten och angavs i auktionska- talogen. Lådan är liten och rymmer ca 16 liter motsvarande knappt 20 skålpund te vilket tyder på att den använts till en av de finare sorterna. (Göteborgs Stadsmu- seum GM:8476).
Inkräktare på världshandeln – SOIC:s affärside
Svenska Ostindiska Compagniet var ett av de minsta handelskompanierna under 1700-talet. Det kunde inte tävla med det stora engelska EIC eller holländska VOC. Men SOIC utnyttjade konflikterna inom den internatio- nella handelspolitiken och blev framgångsrika på sitt eget vis.
Den rådande merkantilistiska handelsdoktrinen i Västeuropa vid denna tid innebar förenklat uttryckt att det som en stat tjänade på utrikeshandel innebar förlust för ett annat land. Det blev därför fundamentalt att upp- rätthålla en positiv handelsbalans genom ett överskott i utrikeshandeln. En grundtes var att handeln mellan de europeiska staterna, och även mellan en stat och dess kolonier, skulle ske utan mellanhänder som kunde profi- tera på handeln (”interlopers”) och naturligtvis utan inslag av smuggling el- ler annan olaglig verksamhet.25 Detta var minst sagt en illusion. Det fanns stora brister i detta ekonomiska tankesätt och handeln bedrevs i verklighe- ten till stor del utan hänsyn till de regler som gällde.
SOIC utnyttjade motsättningarna i det rådande ekonomiska systemet. I realiteten byggde kompaniet sin verksamhet nästan helt på transithandel till Europa via Sverige.26 Genom att bedriva direkthandel med Ostindien och sälja sina varor till högstbjudande i Göteborg gjorde kompaniet god förtjänst.27 Det mesta återexporterades därefter helt lagligt till europeiska fastlandet av svenska och utländska köpare. Endast ca 10 % av de importe- rade varorna blev kvar i Sverige.28 Framför allt teet, som stod för 70–80 % av kompaniets import, återexporterades. Det ”svenska” teet var begärligt på kontinenten. Tillsammans med det danska ostindiska kompaniet DAC importerade SOIC upp till 25–35 % av allt te i Europa under perioden 1730–1790, någonting som de brittiska och holländska kompanierna inte såg med blida ögon.29
En viktig slutstation för det te som SOIC förde hem från Kina var Stor-
britannien. Där hade det inhemska EIC monopol på handeln med Ostin- dien. Landet hade dessutom mycket höga införseltullar på te för att hindra utländska kompanier från att bryta sig in på den stora brittiska markna- den. Det ledde till en omfattande smuggling av ”svenskt” (och även ”danskt”) te till England och Skottland.30 Det berodde på att prisnivån för det smugglade teet var lägre än för det brittiska teet som hade höga
påslag i försäljningsledet. Kvaliteten var också högre än i basutbudet från EIC. Återexporten av teet från auktionerna i Göteborg gick först till sto- ra handelsstäder på europeiska fastlandet, främst i Holland, Flandern och Frankrike (Amsterdam, Rotterdam, Middelburg, Ostende). Det var i den fasen som smugglingen tog över för sluttransporten till Storbritannien. När EIC drastiskt sänkte sina införselavgifter på te från 110 % till 12,5 % år 1784 och samtidigt ökade sin egen import rubbades den specialiserade tehandeln som SOIC förlitat sig på och kompaniet började gå med förlust efter 50 vinstrika år.31
Även om en stor del av SOIC:s varor nådde sina konsumenter på delvis krokiga vägar är det missvisande att betrakta kompaniet som ett smugg- lingsföretag styrt av handelsmän. Det var ett genuint handelskompani som drog nytta av sitt förhållande till svenska staten och därmed kunde agera fritt internationellt och få god avkastning på satsat kapital.32 En långsik- tig följd av sitt agerande som kompaniet rimligtvis inte hade förutsett var att den omfattande tehandeln via Göteborg påverkade tedrickandet i Eu- ropa, både vad gällde konsumtion och preferenser. Trots att de skandina- viska kompanierna SOIC och DAC var relativt små blev deras inflytande på tehandeln så starkt att det bidrog till att förändra konsumtionsmönstret i breda befolkningslager. Den olagliga införseln av billigt te till Storbritan- nien ledde till att även de mindre bemedlade fick råd att dricka te, och dessutom te av bättre kvalitet.33 Med visst fog kan man därför hävda att SOIC och DAC bidragit till det utbredda tedrickandet bland britterna.
Källmaterial och metod
Källmaterialet för denna studie är två bevarade auktionskataloger (”För- sälgnings-Bok”) som redovisar inropen av lasterna från skeppen Xxxxxx Xxxxxx 1748 och Enigheten 1758.34 Auktionerna har valts ut för analys på grund av att de representerar en period i SOIC:s historia då kompaniet hade hunnit bli väl etablerat och var statt i stadig utveckling. Båda auk- tionerna ägde rum under den andra oktrojen 1746–1766. Verksamheten hade varit igång sedan 1732 och gav god avkastning på satsat kapital, vilket var väl känt för investerare. Kompaniets import expanderade kraftigt under
det decennium som studeras med allt större laster.35 Spannet i tid på tio år får anses rimligt stort för att kunna fånga förändringar som reflekterar lång- siktiga trender i kompaniets handel och utveckling.
I början av varje katalog anges fartygets totala last och de förordningar som gällde för auktionen. Därefter listas varorna uppdelade per lott med namnet på köparen antecknat av kompaniets tjänsteman, följt av inrops- pris per viktenhet eller per styck beroende på typ av vara. De helt domine- rande varorna i lasterna var te, porslin och sidenvaror. Skeppen medförde även andra exotiska varor av mindre värde; peppar, medicinalväxter som rabarber, galangal (”ingefära”) och kinarot, samt pärlemor, tutanego (zink- tackor) och rotting.
Mängden varor i lasterna skilde sig ganska mycket mellan de två auk- tionerna. Katalogerna upptar 1578 respektive 2454 lotter. Lastförmågan för Xxxxxx Xxxxxx var 236 läster (577 ton) och för Enigheten 375 läster (918 ton).36 Båda skeppen var kompaniets minsta fartyg i tjänst respek- tive år.37 Skillnaden i tonnage var dock ganska stor (ca 60 %). Ökningen i fartygens storlek avspeglar en kontinuerlig trend med långsiktig expansion av SOIC:s handel som pågick under hela första och andra oktrojen.
Kompaniet skickade ut expeditioner regelbundet, vanligtvis varje år under andra oktrojen och då två eller tre skepp samtidigt. Fartygens åter- komst kunde kompaniet dock inte råda över. Statistiken för SOIC:s handel baserat på årtal för auktionerna visar på grund av detta ganska stora sväng- ningar upp och ned.38 Under 1748 hölls exempelvis tre auktioner och un- der 1758 endast en. Mängden hemförda varor per expedition får naturligt nog ett jämnare förlopp och avspeglar primärt fartygets tonnage. Fördel- ningen mellan varuslagen kan dock skilja sig mellan olika laster vilket kom- menteras nedan i samband med analysen.
De två auktionskatalogerna har gåtts igenom fullständigt och alla upp- gifter om köpare, varuslag och mängd och pris har överförts till ett kalkyl- program. Köparna har sedan sorterats efter hur mycket de köpte per va- ruslag och till vilket värde. Endast de ekonomiskt viktiga delarna av lasten (te, sidenvaror och porslin) har analyserats. Fakta för att kategorisera kö- parna utifrån region, yrke, nationalitet, kopplingar till SOIC och inbördes släktband har samlats in.
Titelsidan i ”Försälgnings-Bok” (auktionskatalog) för skeppet Enighetens last som utbjudes till ”den Mästbiudande” på auktion den 9 oktober 1758 och följande dagar. (Riksarkivet KKA; Warwick Digital Collections under licens Creative Commons 4.0)
Första sidan i Enighetens försäljningsbok med villkoren för köparna (”Försälg- nings-Conditioner”). Sidan inleds med en översikt över vad som ska säljas; Thee (inalles 7161 kistor, lådor och kanistrar), Siden-Waror, Bomulls-Waror, Diverse Waror (Tutanegue, Sago, Gallingall, Radix China, Snör-Rottinger, Rhabarbara, Positurer) och Porcellaine. (Riksarkivet KKA; Warwick Digital Collections under licens Creative Commons 4.0)
Sida i Enighetens försäljningsbok med de första lotterna (utropen) av den billigaste tesorten Bohé. Här framgår att exempelvis lott N:o 11 bestod av två kistor (märkta N:o 21 och 22), vardera med taran (tomvikt) 100 skålpund. Xxxxxx ropades in av J.F. Ström för 65 1/3 silveröre per skålpund te. Brutto- eller nettovikt för lotten anges inte. Högst upp på sidan står antecknat ”1758 Oktober 16 F.M.” vilket förmodligen är datumet för försäljningen. (Riksarkivet KKA; Warwick Digital Collections under licens Creative Commons 4.0)
Te var den absolut viktigaste handelsvaran för SOIC under hela dess exis- tens.39 Tesorterna delades in i huvudgrupperna svart te (Bohé, Congo, Soat- choun och Peckoe) och grönt te (Singlo, Hysan och Bing). Skillnaden mel- lan grönt och svart te grundar sig på under vilken årstid tebladen plockas och hur de sedan torkas. Xxxx var den billigaste sorten och stod för mer än
80 % av den totala teimporten under första och andra oktrojen (1731– 1766).40 Den lite dyrare Congo svarade för ca 10 %. De mer exklusiva tesor- terna Soatchoun, Hysan, Singlo, Peckoe och Bing importerades i mycket liten mängd, motsvarande någon eller några procent vardera av den totala volymen. Teet skeppades i träkistor av varierande storlek; helkista, halvkista och lådor. Exklusivare te packades i de mindre kistorna och lådorna, samt i ka- nistrar (plåtdunkar) eller avlånga behållare, (”tubbar”).41, 42 Kistorna var av trä och fodrade med hoplödd blyplåt för att skydda teet mot fukt under sjöresan (samma princip som konservburk). Insidan kläddes med papper för att skydda teet mot det giftiga blyet. Alla förpackningar hade ett unikt nummer som karvades in och målades på innan lastningen i Kanton, vilket gjorde att man säkert kunde spåra dem under transporterna och vid auk- tionerna. Det var en viktig komponent i logistiken för att undvika förväx- ling bland de tusentals kistor, lådor, kanistrar och tubbar med te av olika
kvalitet som fanns i lasten.
Analysen av inropen av te försvåras av att katalogerna inte uppger mängden te som ingick i en lott, och inte heller det totala priset köparen betalade för lotten. För varje lott anges hur många kistor som ingår (vanli- gen fyra eller två) och deras identitetsnummer. Storleken på kistorna anges indirekt genom deras tara (tomvikt), dvs. kistans vikt utan innehåll. Vidare så anges det inropspris köparen betalade per viktenhet te i silveröre/ skål- pund (skp).43 Varken brutto- eller nettovikt te per lott återfinns i katalo- gerna.44 Uppgifterna går inte heller att spåra i kompaniets bokföring ef- tersom den förstördes efter att bokslutet för expeditionen var upprättat. Totalpriset per inropad lott måste därför baseras på en rimlig kalkyl av vik- ten av teet som ingick i lotten. De spridda fakta om tekistorna som finns i källorna kan kombineras på olika sätt för att ge underlag för kalkyleringen. Xxxxx beskrivs tre metoder för att uppskatta nettovikten te per lott. Ingen av dem ger en helt säker beräkning, men den sista bör ge en uppskattning med acceptabel grad av noggrannhet.
1. Volym och densitet: Uppgifter om kistornas storlek återfinns i olika historiska källor.45 Dimensionerna för en helkista var ca 90 x 75 x 60 cm (35 x 29 x 24 tum) för längd, bredd och höjd,46 vilket motsvarar en volym av ca 400 liter. För att beräkna nettovikten te behövs även en uppskattning av densiteten (kg/m3). Frågan uppstår då hur hårt teet var packat. Xxxxx- xxxx uppger att när kistorna fylldes med torkade teblad i Kanton stampade två kinesiska lantarbetare (kulier) samman tebladen under flera halvtim- mespass. Mer blad fylldes på i omgångar tills kistan var helt fylld med sam- manpressat te.
Ett experiment i mindre skala genomfördes av författaren genom att pressa samman te för hand i en kruka med noga känd volym. Densiteten blev 430 kg/m3 vilket motsvarar 170 kg nettovikt te i en helkista på 400 liter. Den uppgivna taran för en helkista i katalogerna är 100 skp (43 kg). Xxxxxx andel av bruttovikten blir då 20 %. Packningsgraden och fuktkvo- ten är dock osäkerhetsfaktorer och bör utan vidare kunna ändra densiteten med storleksordningen 10 %. Uppskattningen av taran kommer då att ligga mellan 18 % och 22 % av bruttovikten. Rimligtvis är den nedre delen av intervallet mer realistiskt, dvs. teet i Kanton var hårdare packat och inte lika torrt som i experimentet.
2. Passningsräkning och volymskalning: Auktionskatalogerna erbjuder en möjlighet att indirekt beräkna nettovikten per lott. För varje lott anges som nämnts taran för de ingående kistorna. Dessutom innehåller katalo- gerna även en uppställning över den sammanlagda vikten per tesort i las- ten. Varje tesort är visserligen fördelad över ett mycket stort antal lotter med olika antal kistor av varierande storlek, men i och med att all informa- tion finns överförd till ett kalkylprogram är det oproblematiskt att upp- skatta taran genom passningsräkning.47 Tillämpat på sorten Bohé, vilken nästan undantagslöst skeppades i helkistor med uppgiven tara 100 skp (43 kg), motsvarar taran för en helkista 18 % av xxxxxxxxxxxx år 1748 och 20 % år 1758. Det skulle innebära att för dessa laster rymde en helkista netto ca 460 skp (190 kg) respektive 370 skp (160 kg). Dessa värden ligger nära den uppskattade nettovikten för en helkista enligt den första metoden ovan (170 kg), vilket är ett uppmuntrande resultat.
De uppskattade värden på tarans andel stämmer bra med en unik käll-
uppgift om xxxxx för en annan last. För skeppet Riddarhuset finns packbo-
xxx bevarad från lastningen i Kanton 1741 vilken upptar både bruttovikt och nettovikt för telasten.48 Taran för Bohé, vilken var den helt dominerade tesorten i lasten och skeppades i de största kistorna, var 15 % av bruttovik- ten. Vidare citeras ett köpeavtal med en kinesisk handelsman om leverans av Bohé där taran för kistorna bestäms till 70–71 skp och bruttovikten till 452–456 skp vilket motsvarar 15–16 % tara.49
För de mindre kistorna skulle en uppskattning av nettovikten te kunna göras genom volymskalning av kistorna baserat på tarans värde.50 Om man antar att alla dimensioner på de mindre kistorna, dvs. längd, bredd, höjd och även tjockleken på kistans sidor, lock och botten, var förminskade pro- portionellt jämfört med en helkista blir kistornas volym direkt proportio- nell mot taran. Volymen av trä i kistväggarna (och därmed taran) minskar då lika mycket som kistans inre volym. I verkligheten var dock kistorna inte så standardiserade i form och format vilket medför en stor risk att denna metod överskattar de mindre kistornas nettomängd te.
3. Passningsräkning och interpolation: Med tillgång till några fler uppgif- ter om tarans andel av bruttovikten för olika kiststorlekar skulle passnings- räkningen kunna förbättras. För det behövs en interpolationskurva som vi- sar nettovikten te i kistan med taran som ingångsvärde. Turligt nog finns det några fixpunkter i källorna som kan användas för att ta fram en sådan kurva. Från ett bevarat försäljningskvitto för en ”halvkista” från 1747 fram- går det att taran var 61 skp och bruttovikten 249 skp motsvarande 24 % tara.51 För ett antal mindre kistor, lådor och tubbar finns både brutto- och nettovikterna angivna i auktionskatalogerna. Taran varierar mellan ca 30 % och 60 % för bruttovikter mellan ca 170 och 30 skp. Inte oväntat ökar ta- rans andel av bruttovikten ju mindre förpackningen är.
Baserat på de tillgängliga procentvärdena för tarans andel av bruttovik-
ten för helkistor, halvkistor och mindre förpackningar konstruerades en in- terpolationskurva som visade nettovikten te för en given tara mellan 30 och 100 skp. På detta sätt kunde nettovikten te bestämmas för alla kiststor- lekar i katalogerna utgående från taran. Denna metod har fördelen att den inte bygger på några antaganden om kistornas volym, form och inbördes storlekar. Svagheten är den knapphändiga informationen i olika källmate- rial om taran för kistor i olika storlekar vilket ger ganska få fixpunkter för interpolationskurvan. I brist på mer information är emellertid nog detta så
långt man kan komma för att bestämma nettovikt, och därmed värdet, av varje enskild lott te. Totalpriset för lotten erhölls genom att multiplicera nettovikten te per kista med antalet kistor i lotten och det angivna inrops- priset i öre/skålpund.
Auktionerna 1748 och 1758
Vid auktionen den 10 oktober 1748 på skeppet Xxxxxx Xxxxxxx telast ro- pade 39 köpare in 696 lotter te, huvudsakligen Bohé (87 %) och i viss mån Congo (7 %), se tabell 1. Nettolasten uppgick till drygt 600 000 skp (255 ton). Av detta ingick ca 15 % i pacotillen, dvs besättningens egna hemförda varor.52 Den innehöll en hel del av de finare tesorterna Xxxxxxxxx, Xxxxxx, Hysan och Bing. Det totala försäljningspriset för telasten var strax över 1 million daler silvermynt (dsm).
1748 | 1758 | |||||||
Tesort | vikt | andel | pris öre/skp | vikt | andel | pris öre/skp | ||
skp | min - max | medel | skp | min - max | medel | |||
Bohe | 521 187 | 87% | 36 - 53 | 43 | 787 178 | 73% | 61 - 81 | 69 |
Congo | 44 952 | 7% | 45 - 68 | 54 | 192 457 | 18% | 72 - 115 | 100 |
Soatchoun | 14 428 | 2% | 60 - 180 | 83 | 44 074 | 4% | 107 - 265 | 115 |
Peckoe | 12 115 | 2% | 50 - 103 | 65 | 14 142 | 1% | 92 - 185 | 117 |
Hysan | 3 523 | 1% | 71 - 151 | 120 | 11 779 | 1% | 151 - 168 | 160 |
Singlo | 14 746 | 1% | 100 - 110 | 108 | ||||
Bing | 4 098 | 1% | 75 - 119 | 107 | 5 755 | 0,5% | 91 - 118 | 104 |
Diverse | 1 220 | 0,1% | ||||||
Total last | 600 303 | skp | 46 | 1 071 351 | skp | 78 | ||
255 | ton | 455 | ton | |||||
Tabell 1. Tesorter vid auktionerna 1748 och 1758 redovisade med nettovikt, andel av lasten samt lägsta och högsta inropspris och medelpris. Medelpriset är beräknat över alla lotter för respektive sort baserat på nettovikten per lott.
År 1748 | Köpare | Te | Porslin | Tyger | Te | Porslin | Tyger | Totalt | |
andel | andel | andel | pris dsm | pris dsm | pris dsm | pris dsm | |||
1 | N | Salhgren | 23% 11% 9% | 230 609 | 8 629 | 15 596 | 254 834 | ||
2 | X | Xxxxxxxx | 12% 10% 8% | 2% | 5% | 118 366 | 1 960 | 9 013 | 129 339 |
3 | A | Abercromby | 3% | 5% | 105 075 | 2 518 | 8 962 | 116 555 | |
4 | Compagniet | 79 377 | 79 377 | ||||||
5 | J | Coppinger | 7% | 12% 13% | 8% | 73 497 | 9 900 | 12 973 | 96 370 |
6 | C | Arfwidsson | 5% | 3% | 51 521 | 10 050 | 5 193 | 66 764 | |
7 | J H | Nissen | 4% | 36 824 | 36 824 | ||||
8 | X | Xxxxxxxxxx | 3% | 7% | 0,1% | 33 050 | 5 868 | 119 | 39 037 |
9 | N | Ström | 3% | 27 471 | 27 471 | ||||
10 | J | Keller | 3% | 6% | 4% | 27 150 | 4 573 | 7 272 | 38 995 |
11 | R | Parkinsson | 2% | 0,7% | 0,4% | 25 000 | 000 | 000 | 26 675 |
12 | J H | Ölisch | 2% | 7% | 7% | 25 077 | 5 476 | 12 079 | 42 632 |
13 | G | Barry | 2% | 22 761 | 22 761 | ||||
14 | X | Xxxxxxxxx | 2% | 18 445 | 18 445 | ||||
15 | J | Jung | 2% | 1% | 2% | 17 123 | 938 | 3 031 | 21 092 |
16 | A | Grill | 2% | 6% | 10% | 16 842 | 4 876 | 17 133 | 38 851 |
17 | Scholl Hindon | 2% | 15 698 | 15 698 | |||||
18 | J | Hall | 1% | 1% | 14 252 | 958 | 15 210 | ||
19 | S F | Svensson | 1% | 2% | 11 773 | 1 593 | 13 366 | ||
20 | B | Taylour | 0,8% | 0,2% | 0,7% | 8 006 | 120 | 1 284 | 9 410 |
21 | N | Jacobsson | 0,8% | 0,4% | 0,8% | 7 849 | 325 | 1 413 | 9 587 |
22 | P | von Kampe | 0,7% | 0,8% | 3% | 7 607 | 621 | 4 938 | 13 166 |
23 | G H | Conradi | 0,7% | 10% | 3% | 6 946 | 7 860 | 4 586 | 19 392 |
24 | C | Wohlfart | 0,5% | 1% | 5 389 | 1 740 | 7 129 | ||
25 | A | Gothén | 0,5% | 5 233 | 5 233 | ||||
26 | H | Coopman | 0,5% | 0,2% | 4 748 | 128 | 4 876 | ||
27 | J | Smitt | 0,4% | 1% | 4 421 | 1 084 | 5 505 | ||
28 | M | Verbecke | 0,4% | 4 186 | 4 186 | ||||
29 | C | Chapman | 0,3% | 3 362 | 3 362 | ||||
30 | C | Treuhorn | 0,3% | 0,3% | 0,9% | 3 107 | 256 | 1 554 | 4 917 |
31 | N | Matzen | 0,3% | 3% | 0,8% | 2 688 | 2 102 | 1 405 | 6 195 |
32 | W | Chalmers | 0,3% | 2 655 | 2 655 | ||||
33 | S J | König | 0,3% | 0,9% | 2 616 | 1 567 | 4 183 | ||
34 | M | Holm | 0,05% | 497 | 497 | ||||
35 | E | Nygård | 0,05% | 1% | 0,1% | 484 | 770 | 120 | 1 374 |
36 | C | Hielmborg | 0,03% | 347 | 347 | ||||
37 | H | Busch | 0,02% | 249 | 249 | ||||
38 | I | Lagerfelt | 0,02% | 196 | 196 | ||||
39 | X | Xxxxxxxx | 0,02% | 196 | 196 | ||||
40 | A | Hylphert | 0,03% | 9% 8% | 26 | 15 267 | 15 293 | ||
41 | S | Kullman | 14 598 | 14 598 | |||||
42 | G | Cahman | 5% | 8 414 | 8 414 | ||||
43 | J A | Lamberg | 4% | 7 195 | 7 195 | ||||
44 | C | Habicht | 1% | 3% | 950 | 5 650 | 6 600 | ||
45 | M | Soongman | 2% | 3 459 | 3 459 | ||||
46 | R | Neel | 0,5% | 1% | 379 | 2 005 | 2 384 | ||
47 | A | Wahrenberg | 1% | 1 664 | 1 664 | ||||
48 | E | Christophersson | 0,8% | 1 388 | 1 388 | ||||
49 | Baron | Xxxxxxxx | 6% | 0,7% | 5 004 | 1 220 | 6 224 | ||
50 | S | Lauterbach | 0,6% | 0,5% | 488 | 823 | 1 311 | ||
51 | G | Kierman | 0,1% | 122 | 122 | ||||
52 | G | Bellenden | 0,3% | 0,05% | 268 | 91 | 359 | ||
53 | W | Eliott | 1% | 903 | 903 | ||||
54 | J | Schutz | 0,2% | 125 | 125 | ||||
55 | J | Sike | 0,1% | 61 | 61 | ||||
56 | T | Ankarcrona | 0,05% | 41 | 41 | ||||
57 | X | Xxxxxxxxxx | 0,05% | 39 | 39 | ||||
58 | J | Dahlgren | 0,02% | 18 | 18 | ||||
100% | 100% | 100% | 1 021 070 | 79 432 | 172 644 | 1 273 146 | |||
I figur 1 och tabell 2 visas fördelningen av inropen per köpare i procent av nettolasten. En liten grupp på fyra köpare ropade in drygt hälften av teet (52 %) och de 12 största köparna ropade in ca 80 %. De återstående 20 procenten delades mellan 27 småköpare, där den största köpte drygt 2 % och den minsta en enstaka låda motsvarande 0,02 %.
Det var alltså en markant uppdelning mellan ett fåtal stora köpare och många mindre. Den störste köparen, Xxxxxx Xxxxxxxx (en av kompa- niets grundare), ropade in så gott som en fjärdedel (23 %) av telasten för 230 000 dsm. En av de andra grundarna, Xxxxx Xxxxxxxx, återfinns på andra plats med 12 %. Även köparen på tredje plats med andelen 10 %, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, var direkt knuten till kompaniet som superkargör.53 På fjärde plats kommer Compagniet, dvs SOIC:s direktion, som enligt reg- lerna kunde agera som självständig köpare.
Figur 1. Fördelning av köpare av te vid auktionen 1748 ordnade i storleksord- ning efter andelen inropad nettovikt. De streckade vita linjerna visar ca 50 % respektive 80 % av nettolasten räknat medsols från den vertikala mittlinjen. Kategorin ”Övriga” representerar 27 småköpare. Se även tabell 2.
Tabell 2. Fördelning av inköpen av te, porslin och tyger vid auktionen 1748 och sammanlagda inropspriser per köpare. Köparna är ordnade efter sin andel av telasten (inropad nettovikt). De fyra största köparna av respektive varugrupp är markerade med grått. De streckprickade linjerna markerar gränsen för ca 50 % respektive 80 % av telasten.
År 1758 | Köpare | Te | Porslin | Tyger | Te | Porslin | Tyger | Totalt | |
andel | andel | andel | pris dsm | pris dsm | pris dsm | pris dsm | |||
1 | Scott & Comp | 15% 14% | 0,8% | 419 818 | 1 571 | 421 389 | |||
2 | C | Arwidson | 8% | 10% | 386 880 | 16 223 | 46 000 | 000 000 | |
3 | N | Sahlgren | 13% 12% | 6% | 380 028 | 24 452 | 25 512 | 429 992 | |
4 | V | von Öltken | 8% 12% 10% | 221 565 | 24 462 | 42 888 | 288 915 | ||
5 | More & Comp | 8% | 219 848 | 219 848 | |||||
6 | A | Grill | 4% | 18% | 1% | 103 733 | 34 362 | 3 792 | 141 887 |
7 | G | Carniege | 4% | 102 195 | 102 195 | ||||
8 | E | D'Artis | 3% | 3% | 2% | 86 665 | 6 799 | 10 460 | 103 924 |
9 | A | Ahlströmer | 3% | 4% | 7% | 81 343 | 7 163 | 30 357 | 118 863 |
10 | X | Xxxxxxxxx | 3% | 7% | 2% | 78 006 | 13 147 | 10 090 | 101 243 |
11 | Beckman & Comp | 2% | 67 092 | 67 092 | |||||
12 | Wilson & Hall | 2% | 65 768 | 65 768 | |||||
13 | C | Habicht | 2% | 0,1% | 5% | 61 778 | 167 | 22 306 | 84 251 |
14 | J | Tarras | 2% | 0,6% | 52 439 | 2 473 | 54 912 | ||
15 | C | Wohlfart | 1% | 0,03% | 42 742 | 50 | 42 792 | ||
16 | J | Chambers | 1% | 0,3% | 0,4% | 40 720 | 535 | 1 900 | 43 155 |
17 | B | Bagge | 1% | 1% | 7% | 39 987 | 2 449 | 32 299 | 74 734 |
18 | G | Tham | 1% | 0,3% | 38 144 | 563 | 38 707 | ||
19 | J F | Ström | 1% | 6% | 2% | 37 536 | 11 124 | 9 306 | 57 965 |
20 | J | Greiff | 1% | 0,1% | 3% | 32 866 | 144 | 12 863 | 45 873 |
21 | J | von Utfall | 1% | 31 524 | 31 524 | ||||
22 | R & J Hall | 1% | 0,2% | 29 377 | 468 | 29 845 | |||
23 | R | Parkinsson | 1% | 27 123 | 27 123 | ||||
24 | J | Scholl | 0,9% | 25 048 | 25 048 | ||||
25 | P | Bruuns | 0,7% | 20 235 | 20 235 | ||||
26 | W | Chalmers | 0,7% | 20 217 | 20 217 | ||||
27 | L | Grill | 0,7% | 1% | 19 537 | 6 391 | 25 928 | ||
28 | D | Vignaulx | 0,6% | 4% | 0,4% | 17 032 | 8 168 | 1 638 | 26 839 |
29 | S | Schale | 0,6% | 4% | 16 827 | 15 852 | 32 678 | ||
30 | O | Ström | 0,6% | 0,7% | 16 818 | 1 312 | 18 130 | ||
31 | N | Lundwall | 0,5% | 2% | 2% | 14 796 | 3 203 | 7 042 | 25 041 |
32 | S F | Xxxxxxxx | 0,4% | 11 093 | 11 093 | ||||
33 | J | Cahman | 0,4% | 11% | 10 735 | 22 065 | 32 799 | ||
34 | F | König | 0,4% | 3% | 10 511 | 5 401 | 15 912 | ||
35 | O | Otterdahl | 0,2% | 0,3% | 5 582 | 1 538 | 7 120 | ||
36 | P | Berenberg | 0,2% | 5 224 | 5 224 | ||||
37 | A | Gothen | 0,2% | 4 473 | 4 473 | ||||
38 | J | Jernstedt | 0,1% | 4% | 0,1% | 2 415 | 7 429 | 534 | 10 379 |
39 | X | Xxxxxxxxxx | 0,04% | 0,4% | 0,6% | 1 073 | 775 | 2 714 | 4 562 |
40 | A | Labin | 0,04% | 1 038 | 1 038 | ||||
41 | W | Chambers | 0,03% | 895 | 895 | ||||
42 | J | Schutz | 0,03% | 6% | 895 | 25 590 | 26 485 | ||
43 | S | Wenngren | 5% | 23 460 | 23 460 | ||||
44 | D | Sandberg | 4% | 19 789 | 19 789 | ||||
45 | J G | Brusewitz | 4% | 18 719 | 18 719 | ||||
46 | J A | Lamberg | 4% | 16 571 | 16 571 | ||||
47 | A | Barthengren | 0,2% | 3% | 319 | 12 562 | 12 881 | ||
48 | H | Hahr | 2% | 10 718 | 10 718 | ||||
49 | R | Hall | 0,2% | 2% | 452 | 10 311 | 10 764 | ||
50 | P | Bruuns | 2% | 8 303 | 8 303 | ||||
51 | A | Floren | 2% | 6 958 | 6 958 | ||||
52 | X | Xxxxxxxxxxxx | 0,4% | 1 900 | 1 900 | ||||
53 | R & R | Hall | 0,4% | 1 894 | 1 894 | ||||
54 | M | Xxxxxxxxxx | 0,1% | 263 | 263 | ||||
55 | G | Carnegie | 1% | 2 172 | 2 172 | ||||
56 | Scott & Hall | 0,5% | 892 | 892 | |||||
100% | 100% | 100% | 2 851 624 | 195 864 | 443 563 | 3 491 051 | |||
Vid auktionen på telasten från fartyget Enigheten tio år senare, den 16 okto- ber 1758, var det totalt 42 köpare som ropade in 1554 lotter te. Även denna last dominerades av Bohé (73 %), men Congo hade ökat sin andel till 18 % (se tabell 1). Telasten var 80 % större än 1748 och uppgick till ca 1 000 000 skp (455 ton). Det totala inropspriset var drygt 2,8 millioner dsm. Medelpri- set hade stigit med 70 % från 46 till 78 öre/skp (se tabell 1).
I likhet med 1748 var det en liten grupp på fyra köpare som stod för ca 50 % av inropen av telasten, och 13 personer för ca 80 % (se figur 2 och ta- bell 3). Resten fördelades på 29 småköpare. Den störste köparen, handels- huset Scott & Comp., ropade in 15 % av lasten för ca 420 000 dsm.
Figur 2. Fördelning av köpare av te vid auktionen 1758 ordnade i storleksord- ning efter andelen inropad nettovikt. De streckade vita linjerna visar ca 50 % respektive 80 % av nettolasten räknat medsols från den vertikala mittlinjen. Kategorin ”Övriga” representerar 29 småköpare. Se även tabell 3.
Tabell 3. Fördelning av inköpen av te, porslin och tyger vid auktionen 1758 och sammanlagda inropspriser per köpare. Köparna är ordnade efter sin andel av telasten (inropad nettovikt). De fyra största köparna av respektive varu- grupp är markerade med grått. De streckprickade linjerna markerar gränsen för ca 50 % respektive 80 % av telasten.
Sammansättningen av köpargrupperna hade ändrats mycket över ett de- cennium. Av de 13 köpare som ropade in 80 % av lasten 1758 var det endast tre som var med tio år tidigare, X. Xxxxxxxxxx, X. Xxxxxxxx och
A. Grill. Xxxxxxxxxx ökade sin andel från 5 % till 13 %, medan Sahlgren minskade från 22 % till 13 %. Även om hans andel sjönk så var mängden te han köpte så gott som oförändrad, eftersom den totala telasten hade ökat avsevärt. Av de övriga största köparna från 1748 hade X. Xxxxxxxx dött, Compagniet köpte ingenting på grund av att det ombildats till aktiebolag år 1753, och Abercromby och Xxxxxxxxx deltog inte. Nya aktörer hade gjort intåg på tehandeln, däribland fem handelshus: Scott & Comp., More & Comp., Xxxxxxx & Comp., Wilson & Xxxx och R. & J. Hall.
Uppdelningen i stora och små köpare är markant både 1748 och 1758. Om man definierar en kategori ”dominerande köpare” som de personer som ropade in minst 10 % av lasten vardera kvalificerade sig endast tre stycken vid båda auktionerna (ca 7 % av totala antalet köpare). Sahlgren är den ende köparen som överstiger den gränsen båda gångerna. Om man även definierar en kategori ”stora köpare” som ropade in mellan 5 % och 10 % vardera så var det tre personer 1748 och två personer 1758. Reste- rande köpare, motsvarande knappt 90 % av antalet, ropade in små poster, majoriteten under 1 %. Vid båda auktionerna är det alltså en tydlig upp- delning i en liten grupp av stora köpare som köper lejonparten av allt te, och en mycket stor grupp av små köpare.
En jämförelse med de två tidigare nämnda undersökningarna som stude- rat köpare vid auktioner 1733 respektive 1756 visar på stora likheter i kö- parstrukturen.54 År 1733 ropades ca 50 % av telotterna in av de fyra största köparna och 80 % av de 15 största. Den största köparen var bröderna Co- lin och Xxxx Xxxxxxxx, varav den förstnämnde kom på andra plats 1748 (se tabell 2). Xxxxxx Xxxxxxxx återfanns på en blygsam 8:e plats 1733 till- sammans med sin bror Xxxxx, men hade avancerat till den störste köparen 1748. Tio år senare, 1758, var förutom Xxxxxxxx bara en familj från 1733 med bland de stora teköparna. Det var familjen Grill som representerades på 6:e plats. Även 1756 var köparstrukturen likartad. Sex personer ropade in 50 % av telotterna och 18 personer 80 %. De två största köparna var
X. Xxxxxxxx och C. Arfwidson.
Både de två tidigare studierna och denna undersökning visar att det är
ett förvånansvärt litet antal köpare som dominerar tehandeln; 4–6 köpare ropar in ca 50 % av telasterna och ett dussin köpare runt 80 %. De domi- nerande köparna byts visserligen ut nästan helt mellan 1733 och 1748 res- pektive 1758, men tre aktörer har långsiktiga intressen. Xxxxxxxx placerar sig på 1:a plats 1733 och 2:a plats 15 år senare 1748 (död 1757). Familjen Grill intar plats 4, 16 och 8 vid de tre auktionerna. Xxxxxxxx är kontinu- erligt aktiv och besätter 8:e, 1:a och 2:a plats. Dessa tre stickprov under en 25-årsperiod ger naturligtvis inte en helt rättvisande bild av köparnas engagemang i auktionerna, men samstämmigheten i de stora dragen tyder på att köparstrukturen var ganska stabil. De stora inköpen på auktionerna var en angelägenhet för ett mycket litet antal aktörer, dominerade av burg- na handelsfamiljer i Göteborg och Stockholm och med stark koppling till SOIC.
De två tidigare publicerade studierna om teköpare på auktionerna har
analyserat fördelningen mellan köparna på ett förenklat sätt genom att en- bart räkna inropade lotter, utan hänsyn tagen till hur många och hur stora kistor lotten innehöll.7, 8 För att få en uppfattning om hur mycket valet av metod påverkar resultatet analyserades Xxxxxx Xxxxxxx telast 1748 även på detta sätt, dvs. baserat på antal lotter per köpare.55 Det visade sig att de fyra största köparna i tabell 2 (som är baserad på nettovikten te per köpa- re) återfinns bland de fem största köparna när man räknar antal lotter, men inte i samma ordning. Sahlgren är dock alltid den störste köparen oavsett vilken metod som används. Den inbördes ordningen mellan de följande åtta köparna på 5:e till 12:e plats i tabell 2 ändras mycket mer än för tät- gruppen, som mest ca 10 platser. Ordningsföljden förändras således ganska markant beroende på vilken metod som används. Andelen inropat te per köpare förändras också beroende på metod. Skillnaderna mellan andelarna i tabell 2 och enligt metoden med antal lotter är mellan 5 och 0,5 procent- enheter för de fyra största köparna. För de mindre köparna är skillnaderna genomgående små, under 1 procentenhet.
Det är värt att notera att blir det ingen som helst skillnad i ordningsfölj-
den om man istället för antal lotter räknar antal kistor (oavsett storlek) per köpare. Även ändringarna i andelarna är försumbara. Analysen av köparnas inrop blir således inte noggrannare av att komplicera den ett steg genom att räkna antalet kistor istället för antalet lotter. Det beror på att antalet
kistor inom varje lott till stor del var standardiserat (4 eller 2 kistor) och att köparna ropade in ungefär samma blandning av lotter med olika antal kistor. Det är först när man tar steget fullt ut och tar hänsyn till kistornas storlek för att få fram nettovikten på inropat te per köpare som skillna- derna mellan metoderna framträder.
Telasten ökade med ca 80 % mellan 1748 och 1758, från 255 ton till 455 ton. Det berodde på att tonnaget för Enigheten var 60 % större än för Xxxxxx Xxxxxx och att en större del av lastförmågan utnyttjades för te, 50 % jämfört med 44 %. Även andelar och pris på olika tesorter förändrades mellan auktionerna 1748 och 1758 vilket framgår av tabell 1. Lasterna do- minerades båda åren av den billigaste tesorten Bohé men andelen mins- kade från 87 % till 73 %. Trots att andelen sjönk påtagligt var den importe- rade mängden Bohé 30 % större 1758 beroende på den kraftiga ökningen av den totala telasten med 80 %. Den betydligt dyrare Congo ökade sin an- del kraftigt från 7 % till 18 % trots att priset steg betydligt mer än för Bohé. Congo var 25 % dyrare än Bohé 1748 och gapet ökade till 45 % år 1758. De dyrare sorternas andelar är försumbara med undantag för Soatchoun som ökade sin andel från 2 % till 4 %. Alla tesorter steg mycket i pris mel- lan 1748 och 1758, medelpriset med 70 % och Congo med så mycket som 85 %.
Den starkt ökade andelen av den bättre tesorten Congo beror högst san-
nolikt på förändrade konsumtionsvanor framför allt i Skottland. Aktuell forskning har övertygande visat hur konsumtionen av te av högre kvalitet ökade snabbt i Skottland under 1730–1750 för att sedan fortsatt ligga kvar på en hög nivå.56 Te från SOIC spelade en viktig roll för den utvecklingen.
Vilka var köparna?
SOIC:s auktioner var inte några spektakulära föreställningar med oöverskådliga skaror av köpare. På auktionerna 1748 och 1758 registrera- des inalles 58 respektive 56 personer. Ungefär ett dussin av dem ropade in ca 80 % av telasterna respektive år. En sammanställning över dessa grupper med uppgifter om region, yrke, koppling till SOIC och nationalitet visas i tabell 4.57 År 1748 bestod gruppen av 12 köpare varav sex stycken (50 %)
var svenskar, tre britter och en irländare samt två av okänd nationalitet. Sju personer hade starka kopplingar till SOIC som direktörer eller superkargö- rer. Tre personer var handelsmän, en agent och en mäklare.
Tio år senare 1758 var det 13 köpare som ropade in 80 % av lasten. Sju stycken (ca 50 %) var svenskar, tre skottar, en britt, en tysk och en neder- ländare. Tre stycken hade direkt koppling till SOIC (eller skulle bli delakti- ga i SOIC), och nio stycken var handelsmän eller bedrev handelshus. Sam- manfattningsvis så utgjorde svenskarna cirka hälften av de stora köparna vid båda auktionerna.
Auktion 1748 | Köpare | Region | Xxxx Xxxxxxxx till SOIC | Nationalitet | Andel te 1748 | Andel te 1758 | |
1 | N | Sahlgren | Gbg | Direktör Direktör Superkargör Direktion Superkargör | Svensk | 23% | 13% |
2 | X | Xxxxxxxx | Gbg | Skotsk | 12% | ||
3 | A | Abercromby | Gbg | Skotsk | 10% | ||
4 | Compagniet | Gbg | Svensk | 7,8% | |||
5 | J | Coppinger | Gbg | Irländsk | 7,2% | ||
6 | C | Arfwidsson | Gbg | Handelsman | Svensk | 5,0% | 14% |
7 | J H | Nissen | Gbg | Handelsman / superkargör | Svensk | 3,6% | |
8 | X | Xxxxxxxxxx | Uddevalla | Handelsman | Svensk | 3,2% | |
9 | N | Ström | Gbg | Superkargör | Svensk | 2,7% | |
10 | J | Keller | Utländsk | 2,7% | |||
11 | R | Parkinsson | Gbg | Agent | Brittisk | 2,5% | 1,0% |
12 | J H | Ölisch | Gbg | Mäklare/ handelsman | Tysk? | 2,5% | |
Auktion 1758 | |||||||
1 | Scott & Comp | Gbg | Handelshus | Skotsk | 15% | ||
2 | C | Arfwidsson | Gbg | Handelsman | Svensk | 5,0% | 14% |
3 | N | Salhgren | Gbg | Direktör | Svensk | 23% | 13% |
4 | V | von Öltken | Gbg | Handelsman | Svensk | 7,8% | |
5 | More & Comp | Gbg | Handelshus | Skotsk | 7,7% | ||
6 | A | Grill | Gbg | Handelsman/ direktör | Svensk | 1,6% | 3,6% |
7 | G | Carniege | Gbg | Handelsman | Skotsk | 3,6% | |
8 | E | d´Artis | Gbg | Handelsman/ bokhållare | Nederländsk | 3,0% | |
9 | A | Ahlströmer | Gbg | Handelsman | Svensk | 2,9% | |
10 | M | Holterman | Gbg | Handelsman/ Direktör | Tysk | 2,7% | |
11 | Beckman & Comp | Gbg | Handelshus | Svensk | 2,4% | ||
12 | Wilson & Hall | Gbg | Handelshus | Brittisk | 2,3% | ||
13 | C | Habicht | Gbg | Handelsman/ rådman | Svensk | 2,2% | |
Tabell 4. De största köparna av te på auktionerna 1748 och 1758 indelade efter region, yrke/ koppling till SOIC och nationalitet. Dessa köpare ropade tillsammans in ca 80 % av telasten respektive år. De grå fälten representerar personer med direkt koppling till SOIC. Kolumnerna till höger anger köparnas inropade andelar av telasten vid respektive auktion.
Vid båda auktionerna dominerar köpare från Göteborgsregionen. Det är inget unikt för dessa två år, liknande resultat har redovisats både för 1733 och 1756 och flera av namnen på de stora köparna återkommer alla fyra åren.7-8 På ytan verkar inflytandet från rika köpmän i Stockholm nästan obefintligt vid auktionerna. Men det är delvis en illusion för det fanns star- ka kopplingar mellan kapitalstarka köpmanssläkter i Stockholm och Gö- teborg genom ingifte och andra släktskapsband. Det gäller speciellt släk- terna Sahlgren, Grill, Grubb och Ström. Exempelvis så var släkten Grill verksam både i Stockholm, Göteborg och Amsterdam. Den Xxxxxxx Xxxxx XX som var med vid auktionerna 1748 och 1758 verkade i Göteborg. Ett annat exempel är bröderna Xxxx och Xxxx Xxxxx från Göteborg som var gifta med systrarna Xxxxxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxx från Stockholm. Äktenskapsmönstret visar att det är vanskligt att urskilja någon klar skil- jelinje mellan Göteborg och Stockholm när det gäller representationen av köparna på auktionerna. Handelsfamiljerna i Göteborg och Stockholm och deras inbördes kopplingar och nätverk har studerats ingående i tidigare undersökningar.58 En kort exposé över köparnas släktskap för auktionerna 1748 och 1758 redovisas i bilaga 1. Avsikten med de korta presentationer- na är att visa att de nära släktbanden är väl representerade även vid auktio- nerna 1748 och 1758.
Vid auktionen 1758 träder fyra handelshus fram som stora köpare, vil-
ket låg i tiden. De köper nästan 30 % av telasten. Handelshusen bildades med flera partners för att bedriva utrikeshandel. Det var ett sätt att samla ihop tillräckligt mycket kapital innan bankväsendet utvecklades på 1800– talet.59 Även vid tidigare auktioner är det uppenbart att flera köpare gått samman för att finansiera inrop, men handelshusen markerar en officiell organisatorisk förändring.60
En viktig förändring är att närvaron av köpare av utländsk härkomst med direkt koppling till SOIC (direktörer, superkargörer) minskar väsent- ligt mellan 1748 och 1758. Av de sju större köpare som var i SOIC:s tjänst 1748 var tre från Storbritannien. Tillsammans köpte de drygt 30 % av te- lasten. Tio år senare är det bara tre personer som har kopplingar till SOIC och alla är av svensk eller tysk börd. De köper bara 20 % av lasten.
Det är troligt att nedgången i antalet köpare som var utländsk perso- nal i kompaniets tjänst har ett samband med Porto Novo-incidenten 1733
som ledde till långdragna politiska förvecklingar med Storbritannien. Det som hände var i korthet att under kompaniets andra expedition till Indien (1732–1735) anföll britter och fransmän SOIC:s faktori i frihamnen Porto Novo på Koromandelkusten i Indien och beslagtog lasten från det svenska skeppet Xxxxxx Xxxxxxxx. Anledningen var inte primärt SOIC:s närvaro i Ostindien som konkurrerande handelskompani, utan den brittiska perso- nalen i dess tjänst. Efter långdragna underhandlingar mellan länderna nåd- des en förlikning 1740. Kärnpunkten var att SOIC inte längre fick anställa brittiska undersåtar, dock gällde inte avtalet de britter som redan var i aktiv tjänst i Sverige. Konsekvensen av avtalet med Storbritannien blev att antalet utländska superkargörer och kaptener successivt minskade un- der den andra oktrojen (1746–1766).61 Det är högst sannolikt denna lång- samma process som avspeglas i förändringen av antalet utländska personer med anknytning till SOIC vid auktionerna 1748 och 1758. Till detta kom- mer att handelsnätverken mellan Göteborg och Nederländerna/ Holland, som i kompaniets inledande skede hade starka skotska inslag med goda kontakter i det nedlagda Ostende-kompaniet, alltmer kom att omfatta svenska handelsmän. De svenska handelsmännen arbetade sig in i en redan existerande struktur för finansiering och försäljning av ostindiska varor och SOIC blev därigenom alltmer ett svenskt företag.62
Nedgången i antalet köpare 1758 med anknytning till Storbritannien
behöver dock inte betyda att det skedde någon avgörande förändring i te- handeln i praktiken. Det fanns starka utländska inslag i handelshusen och i samarbetet med de andra köparna utan någon koppling till SOIC. De kunde vara verksamma i tehandeln med kontinenten och eventuellt också behjälpliga med att se till att teet nådde England. En brittisk samarbets- partner som inte var anställd i kompaniet gjorde ingenting olagligt genom att köpa te i Sverige och exportera det vidare.
Lasterna av siden och porslin
SOIC byggde sin handel på importen av te. Men även andra ostindiska varor var intressanta att importera. Om kompaniet främst såg till de eko- nomiska intressena så var köparnas önskemål präglade av både estetiska
och statushöjande motiv. Efter teet var siden och porslin de begärligaste varuslagen. De kinesiska sidentygerna (möbeltyger, gardiner och tapeter) var eftersökta, liksom sidennäsdukar, sidenstrumpor och andra klädesper- sedlar för båda könen.63 De allt striktare handelshinder som svenska reger- ingen införde 1741, 1745 och 1754 för att främja den inhemska textilin- dustrin minskade inte på något sätt de kinesiska varornas attraktionskraft.64 I textillasten ingick även en liten del råsilke för den begynnande inhemska tillverkningen och även bomullstyger. I porslinslasterna fanns stora mäng- der koppar och fat för de nya dryckerna te, kaffe och punsch, samt tallrikar och kompletta middagsserviser. Där ingick även specialbeställt porslin med adliga vapensköldar och familjeemblem.
Köpare av porslin och tyger på den första auktionen 1733 har redovi- sats utförligt av Xxxxxxxxx.65 I den lasten ingick en stor del sidenvaror och porslin, inte minst i pacotillen. Tyglasten 1733 var faktiskt ett all-time-high som inte överträffades av någon senare enskild expedition. Det samman- lagda värdet av sidenvaror respektive porslin redovisas baserat på inrops- priserna i auktionskatalogen. Sidenlasten var mycket mer värd än porslinet, cirka tre gånger. En jämförelse med värdet av telasten görs dock inte efter- som inga värden av vågvaror (varor sålda per viktenhet) har beräknats.
En sammanställning över alla köpare av tyger och porslin på auktio- nerna 1748 och 1758 samt det sammanlagda värdet av deras inrop är inkluderat i tabellerna 2 och 3. I kategorin tyger ingår allt tyg och alla varor av siden och bomull samt råsilke, inklusive det som hemfördes i pacotillen 1748.65 Vid båda auktionerna var värdet av tyglasten ungefär det dubbla jämfört med porslinet. Råsilke och bomullsvaror stod för en mycket liten del av tyglasterna, ca 5 % och 14 % respektive år.
Grupperna av köpare av tyger och porslin avviker lite från sammansätt- ningen av teköparna. Visserligen var det även här en tydlig uppdelning i små och stora köpare. De tio största köparna ropade in runt 70 % av tyger- na och 80 % av porslinet vid båda auktionerna. Några av de återkommande stora teköparna ropade även in stora andelar av tyger och porslin för för- säljning och eget bruk, bland andra Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxx och Grill. Men vid båda auktionerna återfinns drygt ett dussin köpare som bara ropade in tyger. Några handlade riktigt stora kvantiteter vilket placerar dem i rang- ordningen 3:e – 10:e plats bland tygköparna. Där återfinns A. Hylphert,
X. Xxxxxxx, X. Xxxxx, X. Xxxxxx, X. Habicht, X. Xxxxxxxx och J.G. Bruse- witz, alla verksamma i Göteborg. Några av dem var med redan på den för- sta auktionen 1733 och ingick då i den främsta tredjedelen av tygköpare.66 Denna grupp av specialiserade tygköpare tyder på att handeln med siden- varor hade ett mer renodlat svenskt försäljningsnätverk. Det skulle i sin tur kunna tyda på att sidenet stannade i Sverige i större utsträckning än teet. Xxxxxxxxx har visat att så var fallet för den första lasten 1733.67 Om så var fallet även 1748 har inte kunnat utrönats. Ett strikt förbud mot införsel av sidenvaror rådde vid auktionen 1758.
Porslinet gick mestadels till de stora teköparna. Enstaka undantag vid auktionen 1748 är handelsmannen Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxx från Stockholm, och xxxxx Xxxxxxxx (som verkar ha köpt en hel del lyxserviser), och för 1758 göteborgsfabrikören Xxxxx Xxxxxx.
Jämförelse mellan auktionerna 1748 och 1758
Omsättningen ökade markant mellan auktionerna 1748 och 1758, från 1,3 millioner dsm till 3,5 millioner dsm (+170 %), se tabell 2 och 3. Både voly- mer och priser hade stigit väsentligt. Avkastningen på satsat kapital till de som investerat i Xxxxxx Xxxxx expedition 1748 blev 12,5 % och utdelningen ur kapitalfonden året för Enighetens resa 1758 var 25 %.68
Gemensamt för båda auktionerna är den helt dominerande ställningen för te. Tyger och porslin var värdemässigt nästan försumbara vid sidan av teet, motsvarande ca 13 % respektive 6 % av det totala auktionsvärdet. Do- minansen för te var inget unikt för dessa två expeditioner. Te var utan jäm- förelse SOIC:s viktigaste handelsvara under hela dess existens som tidigare nämnts.
Proportionerna mellan lasterna av te, tyger och porslin varierade mellan olika perioder. Koninckx har uppskattat relationerna mellan de tre varor- na under perioden 1739–1767 uttryckt i vikt. Lasterna har ackumulerats över fyraårsperioder för att kunna se trender i utvecklingen.69 Det är helt uppenbart att te dominerade stort. Från en andel på ca 50 % under perio- den 1739–1742 ökade teet till 80–85 % under perioderna 1747–1750 och 1755–1758 då de här aktuella resorna företogs. Tyglasternas andel sjönk
från knappt 20 % under den första av dessa perioder till under 10 % för de två senare, och porslinslasterna från ca 5 % till någon enstaka procent.
Tyglasternas minskning har att göra med svenska handelshinder. På grund av upprepade klagomål från svenska sidenväverier begränsade riks- dagen införsel av sidenvaror, först med pålagor och sedan med totalför- bud. Vid tiden för Xxxxxx Xxxxxxx resa 1748 fick vissa sidenvaror införas i landet mot 20 % avgift medan andra var förbjudna för inrikes bruk och måste återexporteras. År 1758 rådde totalförbud och alla sidenvaror på Enigheten måste återexporteras.66 Råsilke fick däremot fortfarande införas utan straffpålagor. Förordningarnas verkan på kompaniets handel avspeg- las i lasterna. Xxxxxx Xxxxxxx sidenlast 1748 utgjorde endast 12 % av den stora sidenlasten i första expeditionen med Xxxxxxxxxx Xxx Suecia 1733 då sidenimporten var oreglerad.70 Enigheten 1758 var ett större fartyg och tyg- lasten motsvarade ca 23 % av FRS, men allt är upptaget som ”Sidenwaror till Exportation” i försäljningskatalogen. Porslinslasterna var mer jämför- bara mellan åren, motsvarande 80 % år 1748 respektive 125 % år 1758, båda jämfört med 1733.71
För att kunna undersöka hur pass väl de två studerade skeppslasterna från 1748 och 1758 representerar SOIC:s handel vid perioden för resorna är det nödvändigt att titta närmare på ett par av de föregående och efter- följande expeditionerna. Om man jämför med de tre expeditioner som lig- ger närmast före och efter i tiden för Xxxxxx Xxxxxxx respektive Enighetens resor så visar det sig att storleken på de studerade telasterna står i rimlig paritet.72 Båda skeppen var visserligen de minsta i tjänst vid respektive tid så telasterna för de tre expeditionerna före respektive efter Xxxxxx Xxxxxx 1748 var naturligt nog större, men skillnaderna är inte överväldigande, 15– 65 %. För Enigheten 1758 var motsvarande siffror måttliga 10–30 %.
Nästa jämförelse gäller proportionerna mellan tyger och porslin vilka kunde variera kraftigt mellan expeditionerna. Det visar sig att Xxxxxx Xxx- tavs och Enighetens laster avspeglar proportionerna mellan tyg och porslin vid tiden för sina resor relativt väl. Jämförelsen är gjord genom att studera tyg- och porslinslasterna i förhållande till telasterna. Genom att använda te- lasten som referens inverkar inte fartygets storlek på jämförelsen. Räknat på detta sätt var tyglastens andel för Xxxxxx Xxxxxx 1748 ungefär hälften så stor som för de tre föregående skeppen, men lika stor eller lite större än de tre
efterföljande. Råsilkelasten var ungefär hälften så stor både jämfört med de föregående och efterföljande. Andelen porslin visar en tydligt nedåtgående trend och Xxxxxx Xxxxxxx andel porslinslast ligger mitt i den fallande serien.
Enigheten 1758 medförde lika stor andel sidentyger som den närmast fö- regående expeditionen, medan de fem övriga (två av de föregående och de tre efterföljande expeditionerna) inte medförde någon sidenlast alls. Det var en uppenbar följd av importförbudet. Råsilke däremot fick fortfarande importeras och den andelen var ungefär dubbelt så stor som resorna innan och efter, med ett notabelt undantag för den närmast föregående expedi- tionen 1757. Då medfördes sex gånger större andel råsilke, den största las- ten i kompaniets historia. Andelen porslinslast var lite större (+20 %) än medelvärdet för de föregående och efterföljande resorna.
Sammantaget visar jämförelsen att de två auktionerna från 1748 och 1758 som valts ut och analyserats i denna undersökning är rimligt representativa för de laster som hemfördes vid motsvarande perioder i kompaniets verksamhet. Telasten dominerar helt, följt av tyger och porslin. De inbördes proportionerna mellan värdet av te, tyger och porslin är cirka 14:2:1 för båda auktionerna.
Sammanfattning och diskussion
Svenska Ostindiska Compagniets verksamhet kom att bli en väsentlig del av den globala handeln under 1700-talet. SOIC var ett litet handelskom- pani i jämförelse med de ostindiska kompanierna i Nederländerna (VOC) och Storbritannien (EIC), men lyckades slå sig in på temarknaden genom att specialisera sig på import till Sverige och återexport till Europa. Va- rorna från Kina såldes på auktion i Göteborg till ett nätverk av svenska och utländska handelsmän och 90 % skeppades vidare till det europeiska fastlandet.28 En stor del hamnade till slut i Storbritannien där den största temarknaden fanns. I Kanton kunde SOIC bedriva handel på samma vill- kor med Kina som de andra ländernas kompanier genom sitt beskydd från den svenska kronan. Kapital och kunskap om handelssjöfart på Ostindien inhämtades i början av SOIC:s verksamhet från Skottland, Flandern och Holland.
Tehandeln omsatte stora belopp. Försäljningsvärdet av telasten från 1748 var ca 1 million dsm och 1758 hade värdet nästan tredubblats till ca 2,8 millioner dsm. Storleken av SOIC:s återexport blir uppenbar om den jämförs med det totala värdet av Sveriges export.73 Under normala år svarade SOIC för 20–30 % av landets exportvärde. Under krigsår i Europa, då SOIC och DAC under neutral flagg kunde föra hem en stor andel av teet för den europeiska marknaden utan konkurrens av EIC och VOC, steg exportandelen kraftigt. År 1782 nådde den nästan 80 % på grund av det pågående amerikanska frihetskriget.
Det var många svenska och utländska entreprenörer och handelsmän som engagerade sig i SOIC:s auktioner men bara en mindre grupp som sat- sade ansenliga kapital på sina inrop. Uppdelningen i stora och små köpare vid auktionerna 1748 och 1758 är tydlig. Mer än hälften av telasterna ro- pades in av fyra personer vid båda tillfällena, om än inte exakt desamma. Hela 80 % av telasterna 1748 och 1758 ropades in av ett dussin personer, vilka utgjorde en knapp tredjedel av totala antalet köpare vid auktionerna. Det var således en handfull dominerande köpare kontra en stor grupp av småköpare båda åren. Samma mönster går igen i tidigare studier av andra laster.74 Genom att analysen baseras på inköpsvärden i stället för som ti- digare antal inropade lotter ger resultaten i denna studie rättvisande pro- portioner mellan köparnas inrop. Det är ett viktigt framsteg för rätt kunna bedöma köparnas betydelse för SOIC:s tehandel och återexport.
Det är dock missvisande att utgå från att gruppen av stora köpare all-
tid ropade in varor till sin egen handelsverksamhet, eller med eget kapital, bara för att endast deras namn står upptaget i katalogerna. Flera av köparna agerade på uppdrag eller ropade in varor gemensamt. De slog ihop sina kapital för att kunna köpa större partier te, vilket kan utläsas från bevarad korrespondens.75 Även på EIC:s auktioner i London fanns det grupper av köpare i grossistleden som gick samman och lät ropa in te via en represen- tant för att sedan sälja det i mindre partier inom landet. Till skillnad från tehandeln i Storbritannien var det dock återexporten av te som var ekono- miskt intressant för SOIC och huvudsyftet med dess verksamhet.
Alla stora svenska köpare kom från Göteborgstrakten och tillhörde den burgna handelseliten med Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx som främsta namn. Det fanns dock mycket starka kopplingar till Stockholm
genom släktskapsband och ingifte mellan kapitalstarka köpmansfamiljer i Stockholm och Göteborg. SOIC var långt ifrån det enda affärsintresset inom utrikeshandeln för handelssläkterna utan de bedrev ofta export av järn och trä.76 Men SOIC:s verksamhet var synnerligen intressant på grund av att den var så lukrativ.77 Att en representant för en göteborgsk handels- släkt köpte upp te på auktionen betyder inte att kapitalet fanns i Göteborg och inte heller att vinsten stannande i Sverige. De intrikata handelsnätver- ken gör att det knappast går att avgöra hur släkterna samarbetade för att samla kapital till expeditionerna och dela upp inropen på auktionerna, och kanske även delta i organisationen av återexporten av te.
En tydlig förändring i köparstrukturen är tydlig mellan 1748 och 1758. Andelen personer med direkt anknytning till SOIC (direktörer, superkar- görer) minskar väsentligt under denna tioårsperiod. Bland de dussintalet största köparna på auktionen 1748 dominerade personer i SOIC:s tjänst och med ett tydligt inslag av skottar. Tio år senare var det bara tre per- soner som hade direkt anknytning till SOIC och alla var svenskar. Uttå- get av kompanipersonal med brittisk härkomst kan som nämnts vara en konsekvens av avtalet mellan Sverige och Storbritannien efter Porto Novo- affären. Avtalet förbjöd SOIC att fortsätta anställa brittiska undersåtar i sin tjänst. Men det är knappast hela förklaringen. Svenskarna blev själva snabbt duktiga på att driva sjöfartshandel med Ostindien och allt mindre beroende av utländsk hjälp.78
Handelshusens intåg på arenan är markant. År 1758 har fyra handelshus
trätt fram som stora köpare på auktionen. Handelshusen och handelsmän utan direkt koppling till SOIC ropade in över 50 % av telasten, jämfört med 15 % år 1748. Andelen hade alltså växt mer än trefaldigt. Om man även tar hänsyn till att telasten var dubbelt så stor 1758 hade handelshus och handelsmän utan direkt koppling till SOIC ökat sina inköp sex gånger. En möjlig förklaring kan vara att det växer fram en grupp av specialiserade köpmän i Göteborg som huvudsakligen sysslar med återexport av te, och som inte nödvändigtvis behöver ha direktkontakt med importkedjan ge- nom SOIC. Även om handelshusen representerar en synlig organisatorisk förändring i köparstrukturen mot en specialisering i utrikeshandel så är det inte säkert att det i sak innebar så stora förändringar. Redan från start hade svenska och utländska handelsmän, både från Amsterdam, Ostende
och London, gått ihop och gemensamt bidragit till finansiering av expedi- tionerna och köpt upp stora partier te på auktionerna för återexport och försäljning utomlands.
Priserna på teet på auktionerna påverkades av flera faktorer utanför SOIC:s kontroll. I och med att det var flera kompanier i Europa som obe- roende av varandra importerade stora kvantiteter av te ledde det ibland till stora överskott i Europa i grossistleden. Då utbudet av te översteg efter- frågan ledde det till fallande priser och det hände att grossisterna klagade över att de var tvungna att sälja sitt te under inropspriset från auktioner- na.79 SOIC verkar dock ha klarat sig bättre än andra europeiska kompanier och minskade inte sin import dramatiskt till skillnad från EIC och VOC. En viktig anledning verkar vara att SOIC följsamt anpassade sig till te- drickarnas nya konsumtionsmönster som ändrade sig till förmån för bättre, och därmed dyrare, tesorter.33
Om man bara ser till de två studerade telasterna från 1748 och 1758 ökade mängden te med 80 % från 255 ton netto till 455 ton. Totalt mins- kade dock importen av te mellan dessa år, från drygt 850 ton 1748 (tre skepp) till endast hälften 1758 (ett skepp). Den långsiktiga trenden över perioden är dock en kontinuerligt ökande teimport, dock med stora sväng- ningar upp och ned i importvolymerna mellan åren på grund av skeppens oregelbundna hemkomst.80 Det var inte bara mängden te som ökade mar- kant vid auktionen 1758, det gjorde även inropspriset för de olika tesor- terna som steg med 35–85 % jämfört med 1748. Medelpriset ökade med 70 %. Trots tidvisa överflöd av te i Europa och därmed hotande dumpning av priserna verkar SOIC:s ledning ha haft affärerna under ganska god kon- troll.
Den billiga tesorten Bohé var helt dominerande både 1748 och 1758,
men andelen minskade från 87 % till 73 %. Trots att andelen sjönk ökade den importerade mängden Bohé med 30 % eftersom telasten var större 1758. Det är intressant att notera en markant ökning av den dyrare och finare tesorten Congo från 7 % till 18 %. Det beror troligtvis till stor del på nya konsumtionsvanor i Skottland där Congo snabbt blev mer eftertraktat. Det brittiska EIC brydde sig inte om att följa den trenden. Det svenska teet, som via mellanhänder smugglades till Storbritannien, var dessutom billigare än de sämre Bohésorter som EIC importerade i stora mängder.
Därigenom kunde även den mindre bemedlade massan av konsumenter unna sig ett bättre te. För frisinnade skottar var det dessutom en bonus att kunna kringgå det engelska EIC. Svenska SOIC fick därmed en marknad med stadiga volymer.81 Förändringen mellan andelen av de importerade te- sorterna till Göteborg visar att SOIC i en mening var ett modernt företag som snabbt kunde anpassa sig till ett förändrat konsumtionsmönster och svara på kundernas efterfrågan.82
Denna undersökning har bidragit till den samlade kunskapen om SOIC genom att studera två auktioner med tio års mellanrum i detalj. För första gången redovisas värdet på köparnas inrop av te. Det har gjort det möjligt att visa de rätta proportionerna mellan köparnas intressen i telasten, inte minst vad gäller de stora investeringarna i te för återexport. Vidare har värdet av lasterna av te, siden och porslin kunnat jämföras för första gång- en. Det metodmässiga bidraget som har gjort jämförelser mellan varornas värden möjliga är en procedur för att beräkna nettovikterna av inropen av te utifrån auktionskatalogernas knapphändiga uppgifter.
Undersökningen har även bekräftat bilden av köparstrukturen vid auk- tionerna från tidigare studier, och visat på de förändringar som skedde un- der en tioårsperiod, främst vad gäller kopplingen till SOIC och köparnas hemland. Även verkningarna av handelspolitiska beslut utom och inom landet (Porto Novo-affären och sidenförbuden) har kunnat spåras genom förändringar i sammansättningen av köpare och varor på de två auktioner- na.
SOIC:s svanesång
SOIC:s affärsidé var enkel och gick ut på att importera te från Kina och återexportera det till de stora hamnstäderna på kontinenten. Därifrån nådde teet de europeiska temarknaderna. En stor del fördes vidare in i Storbritannien på illegal väg, där det såldes mycket billigare än det te som importerades av det brittiska EIC. Det billiga teet drev upp efterfrågan i Storbritannien genom att breda folklager fick råd att tillägna sig nya kon- sumtionsvanor, och efterfrågan på te från SOIC hölls uppe. Affärsidén fungerade mycket väl under 50 år och tehandeln nådde exceptionellt stora
volymer under amerikanska frihetskriget (1775–1783) då Storbritannien var i krig med både Nederländerna och Frankrike.83 Katastrofen inträffade 1784 när Storbritannien efter krigsslutet sänkte införseltullen på impor- terat te från 110 % till 12,5 %.84 Förutsättningarna för SOIC försämrades därmed i grundvalarna eftersom man aldrig hade kunnat skapa en inhemsk marknad för ostindiska varor. Genom att hålla fast vid den ensidiga in- riktningen på en enda handelsvara sköt SOIC sin långsiktiga verksamhet i sank.
Det fanns dock mer övergripande förändringar i tiden som gjorde att privilegierade handelskompanier var dömda att försvinna framemot 1700-talets slut. Den förening av gynnsamma förutsättningar med mer- kantilism, smuggling och krig mellan konkurrerade europeiska stater i han- deln med Ostindien som hade utgjort grundvalen för SOIC:s framgångar vittrade bort och ersattes av en framväxande frihandel.85
SOIC och dess verksamhet är intressant ur många perspektiv och nya forskningsrön presenteras återkommande. Intresset beror nog inte minst på att SOIC:s framgångssaga ter sig så osannolik; en liten grupp entreprenö- rer lyckades starta och driva ett svenskt kompani för utrikes handelssjö- fart med stor framgång under merkantilismens tidevarv, i stark konkurrens med de stora sjöfartsnationerna och utan avsättning för huvudprodukterna inom det egna landet.
Summary
The Swedish East India Company (SEIC) was a chartered company with royal monopoly on the trade with East India. The company’s business stra- tegy was to import tea to Sweden for re-exportation to the Western Euro- pean market, mainly to cities in The Netherlands and Flanders. From there the tea reached Great Britain, to a large extent as smuggled goods. The company flourished during 50 years (ca 1732–1785), but when Great Bri- tain released their extremely high duties on tea in 1784 the basis of the company’s business was undermined in one strike.
The company’s return cargo from Canton was sold on auction in Goth- enburg and bought by Swedish and European merchants and trading
houses. Some of the sales catalogues with handwritten annotations of the name of the buyer and price for each lot have been preserved. This stu- dy examines the cargoes and buyers at two auctions in 1748 and 1758, respectively. A new method of estimating the net weight of the tea lots is presented, which allows a calculation of the true value of each buyer’s purchases and the total value of the cargos.
A clear division into a small number of dominant buyers and a large group of small buyers is evident. At both occasions a small group of four buyers, corresponding to only 10 % of the total number of buyers, secured half of the tea cargo. In 1748 the dominant buyers had close connections to SEIC as directors or supercargoes and the Scottish influence was evi- dent. Ten years later several Swedish business firms had entered as lead- ing buyers. The coupling to SEIC, as well as to Great Britain, had been substantially reduced. Buyers from the Gothenburg area dominate at both auctions. Merchants from Stockholm were involved anyway due to close connections between the wealthy merchant families in the two cities through marriages and other business relations.
The volume of tea sold at the auctions increased substantially by 80 % from 255 tons in 1748 to 455 tons in 1758. Both cargoes were dominated by the cheap Bohé tea, but the proportion was reduced from about 90 % to 70 % in favour of the more expensive Congo. The shift reflected an in- creased demand for tea of better quality in Scotland and England. Ordi- nary people could afford a better tea as the general price level of smuggled ‘Swedish’ tea was comparatively low. This change took place despite the fact that tea prices at the auctions increased considerably from 1748 to 1758, on average by 70 %.
The total values of the cargos were substantial and show an almost three-fold increase from 1,3 million daler silvermynt in 1748 to 3,5 mil- lion dsm in 1758. Besides tea the cargo included porcelain and silk but their economic importance was insignificant in relation to the tea trade. At both auctions the proportions between the values of tea, silk and porcelain was approximately 14:2:1.
Bilagor 86
Bilaga 1
Släktskap mellan köpare på auktionerna 1748 och 1758. Understruket namn anger att personen finns med som ingång i listan.
Xxxxxx Xxxxxxxxx, köpman, son till den berömde xxxxxxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx och gift med Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, dotter till Xxxxxx Xxxxxxxx. Delägare i xxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxx & Xxxxxxxxx.
Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, handelsman i Göteborg, gift första gången med Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx, dotter till Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx, grosshandlare och bruksägare i Göteborg, gift andra gången med Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, syster till Xxxxxx Xxxxxxxx.
Xxxxxx Xxxxxxxxx, läkare och köpman (husläkare åt Xxxxx Xxxxxxxx), gift med Xxxx Xxxxxxxx, syster till Xxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx, båda superkargörer.
Xxxxxx Xxxxxx, superkargör, gift med Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx från en släkt med flera superkargörer.
Xxxxxxx Xxxxx XX, köpman och direktör, gift med Xxxx Xxxxx Xxxxxxxx, dotter till köpmannen Xxxxxxx Xxxxxxxx i Göteborg.
Xxxx Xxxx d.ä., handelsman i Göteborg, gift med Xxxxxxxxx Xxxxxx, dotter till Xxxxxx Xxxxxx, superkargör.
Xxxxx Xxxxxxxxxx, redare och handelsman i Uddevalla, gift med Xxxxx Xxxxxxxxxx, dotter till Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, handelsman och järnexportör i Göteborg.
Xxxxxx Xxxxxxxxx, handelsman i Göteborg, gift med Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx, syster till Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx.
Xxxxxx Xxxxx, köpman i Göteborg, senare Hamburg, politiker, son till en av grundarna av SOIC, Xxxxxx Xxxxx. Gift med Xxxxxxxxx Xxxxxx, syster till Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx.
Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx, handelsman i Göteborg och superkargör, gift med Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, dotter till Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, handelsman och järnexportör i Göteborg.
Xxxxxxx Xxxxxxxxx, köpman i Göteborg, gift med Xxxxxxxx Xxxxxx, dotter till Xxxxxx Xxxxxx, köpman i Göteborg.
Xxxxx Xxxxxxxx, superkargör och direktör, gift med Xxxx Xxxxxxxx, dotter till Xxxx Xxxxxxxx, brittisk handelsman i Göteborg och syster till Xxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx, båda superkargörer.
Xxxxxx Xxxxxxxx, handelsman och grundare av SOIC, gift första gången med Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, dotter till handelsmannen Xxxxx Xxxxxxxx, i Stockholm, andra gången med Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx, dotter till handelsmannen Xxxxxxx Xxxxx i Stockholm. Xxxxxx Xxxxxxxxx svärfar Xxxxx Xxxxxxxx anlade varvet Terra Nova i Stockholm tillsammans med Xxxxxxx Xxxxx X (far till Xxxxxxx Xxxxx XX) där nio fartyg byggdes för SOIC.
Xxxxxx Xxxx, direktör i SOIC, gift med Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx, dotter till
Xxxxxxx Xxxxx XX.
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx, järnhandlare i Göteborg, senare direktör i SOIC, gift med Xxxxxxxx Xxxx, änka efter Xxxxxxxx Xxxx och mor till Xxxx Xxxx d.ä.
Xxxx Xxxxx, superkargör, var först gift med Xxxxxxxxxx Xxxxx, syster till Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx som var gift med Xxxxxx Xxxxxxxx. Xxxx Xxxxx var son till Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx, som var gift med Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, syster till Xxxxxx Xxxxxxxx. Xxxx Xxxxx var i
sitt andra äktenskap gift med Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, dotter till handelsmannen Xxxxxxx Xxxxxxxxx i Stockholm. Vidare var Xxxx Xxxxxx syster Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx gift med Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx. Xxxx Xxxxx var farbror till Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx.
Xxxx Xxxxx, superkargör och direktör, bror till Xxxx Xxxxx och gift med Xxxxxxxxx Xxxxx, syster till Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx som var gift med Xxxx Xxxxx. Xxxxxxxx Xxxxx var alltså gifta med systrarna Xxxxx.
Bilaga 2
Biografiska fakta om köpare vid auktionerna
Auktionen 1748. Uppgift inom hakparentes anger åldern vid auktionen. Xxxxxxxxxx, Xxxxxx (1707–1761) [41 år]. Superkargör på skeppen
Stockholm 1742–1744, Calmar 1744–1745 och den aktuella expeditionen med Xxxxxx Xxxxxx 1746–1748. Han hade inlett sin karriär som handelsman i Amsterdam och Rotterdam under 1730
-talet. Han dog under en resa i VOC:s tjänst till Kina 1758.
Xxxxxxxxxx, Xxxxxxx (1687–1750) [61 år]. Xxxxxx, en av direktörerna i SOIC 1737–1750.
Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxxx (1717–1799) [31 år]. Framgångsrik handelsman i Göteborg. Född i Marstrand, son till Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxx.
Xxxxx, Xxxxxx (årtal okänt). Superkargör på skeppen Tre Cronor 1736– 1737, Götheborg 1739–1740, Calmar 1741–1743 och Cronprinsen
Xxxxxx Xxxxxxxxx 1746–1748.
Xxxxxxxxx, Xxxxxx (1718–1770) [30 år]. Läkare från Dalkeith, Skottland, och anställd som skeppsläkare i SOIC och senare handelsman
i Göteborg. Gift med Xxxx Xxxxxxxx och husläkare åt Xxxxx Xxxxxxxx 1756.
Xxxxxxx, Xxxxxx (1712–1788) [36 år]. Superkargör på den aktuella resan med skeppen Xxxxxx Xxxxxx 1746–1748 och Riksens ständer 1760–1762.
Xxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx (1718–1780) [30 år]. Xxxxxx i Uddevalla och son till Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx.
Xxxxxx, Xxxxxx (1704–1755) [44 år]. Född i Stockholm och senare köpman i Göteborg.
Xxxxxxxx, Xxxxxxx d.ä. (årtal okänt). Skotsk invandrare som sysslade med export av järn och trävaror i Göteborg. Han fick svenskt medborgarskap 1740. Far till Xxxxxxx Xxxxxxxx d.y. (1748–1811),
xxxxxx, superkargör och direktör i SOIC, känd som donator till grundandet av Chalmers tekniska högskola.
Xxxxxxx, Xxxxxxx (årtal okänt). Kapten på skeppen Xxxxx Xxxxxx 1752–1754, Enigheten på den aktuella resan 1757–1758, Prinsessan Xxxxx Xxxxxxxxx 1760–1761, Drottning Xxxxxx Xxxxxxxxx 1777– 1778 och Terra Nova 1775–1776. Han var bror till den kände fartygkonstruktören Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx (1721–1808).
Compagniet. SOIC:s direktion som ropade in varor vilka såldes på en senare auktion eller återexporterades.
Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx (1718–1795) [30 år]. Handelsman i Stockholm och direktör i SOIC 1762. Han var son till Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxx och adlades 1769.
Xxxxxxx, Xxxx (1663–1748) [85 år]. Handelsman i Göteborg och specialiserad på tyger. Rådman i Göteborgs rådhusrätt 1725.
Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxx (årtal okänt). Superkargör på skeppet Drottningen af Swerige 1742–1744. Irländare som tidigare varit anställd i Ostend East India Company.
Xxxxxx, Xxxxxxx (årtal okänt). Superkargör på skeppen Drottningen af Swerige 1742–1744 och 1745 (förlist vid Shetlandsöarna) och Cronprinsessan Xxxxxx Xxxxxx 1746–1747.
Xxxxxx, Xxxxxx (Xxxxxxx) (årtal okänt). Superkargör på skeppen Götheborg 1743–1745 (förolyckat vid Nya Älvsborg), Calmar 1746–1748, Xxxxx Xxxxxx 1750–1752, Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx 1756–
1757, Prinsessan Xxxxxx Xxxxxxxxx 1760–1761, Finland 1764–1766,
Xxxxxx Xxxxxxxxx 1768–1770, 1776–1777, 1780–1781 och Lovisa
Ulrika 1772–1773.
Xxxxx, Xxxxxxx x.x. (1707–1768) [41 år]. Medlem av den framgångsrika handelssläkten Grill i Stockholm. Grundade ett eget handelshus i Göteborg 1746 och blev senare direktör i SOIC. Han samarbetade med sina släktingars handelshus i Stockholm och Amsterdam – Carlos & Xxxxx Xxxxx och Xxxxxxx & Xxxxxxxx Xxxxx.
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxx (1705–1767) var kanske den mest
framgångsrike av köpmännen Grill. Under hans ledning blomstrade handelshuset i Stockholm med handelsnätverk i Nederländerna, södra Europa och affärer med SOIC där han blev direktör
1753. Förutom traditionell handel engagerade sig C. Grill inom järntillverkning med egna järnbruk och export, samt skeppsvarvet Terra Nova i Stockholm där många av ostindiefararna byggdes.
Xxxx, Xxxx x.x. (1735–1802) [13 år]. Son till den brittiska köpmannen Xxxxxxxx Xxxx (– 1748), bosatt och aktiv som handelsman i Göteborg. Ägnade sig tillsammans med Xxxxx Xxxxx åt järnexport via deras handelshus Bagge, Xxxxxx och Hall. Det är konstigt att det står
J. Xxxx i katalogen för 1748 eftersom han då bara var 13 år gammal och rimligen för ung för att köpa varor på egen hand. Hans son Xxxx Xxxx d.y. (1771–1830) drev familjeföretaget i konkurs.
Xxxxxxx, Xxxx (– 1791). Rådman i Göteborg 1765–1791, son till handlaren Xxxxx Xxxxxxx (– 1744).
Xxxxxxxxxx, Xxxxx (1716–1750) [32 år]. Köpman i Uddevalla. Son till Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx (1678–1723) och bror till xxxxxxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx (1714–1773).
Xxxxxxxx (Xxxxxxxx), Xxxxxxx (1717–1768) [31 år]. Superkargör på skeppen Xxxxxx Xxxxxx på den aktuella resan 1746–1748, Enigheten 1751–1753 och Prinsessan Xxxxxx Xxxxxxxxx 1760–1761. Han drev även en fabrik för bomullstyger i Göteborg 1756–1762.
Xxxxxxxxx, Xxxxxx (1714–1785) [34 år]. Handelsman i Göteborg, född i Malmö. Adlades 1756 som Xxxxxx xxx Xxxxxxxxx.
Xxxx, Xxxxx Xxxxxx (1721–1790) [27 år]. Konstnär och sedermera teckningslärare på Göteborgs gymnasium 1774. Det är förvånande att han skulle deltagit i kompaniets auktioner, men hans profil är den enda som stämmer överens i tiden.
Kampe von, Xxxxx (årtal okänt). Superkargör på den aktuella expeditionen 1746–1748 med skeppet Xxxxxx Xxxxxx, Riddarhuset 1740–1742 och Xxxxxxxxxxx Xxx Sueciae 1744–1745.
Xxxxxx, X. (årtal okänt). Det har inte framkommit några uppgifter om denna person. I arkivmaterial från VOC nämns en sjöman som
deltog i ett flertal resor till Indonesien vid namn Xxxxxx Xxxxxx, men inga fler uppgifter har återfunnits.
Xxxxxxx, Xxxxxx (1702–1766) [46 år]. Xxxxxx i Stockholm, politiker och riksdagsman och en av direktörerna i kompaniet 1757. Xxxxxxx räknas som en av 1750–talets mest framgångsrika handelsmän tillsammans med Xxxxxx Xxxxxxxx (1702–1754). De var delaktiga i det halvstatliga Växelkontoret.
Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx (1715–1762) [33 år]. Handelsman i Göteborg, född i Vänersborg.
Xxxxx, Xxxxxx (1717–1785) [31 år]. Son till Xxxxxx (Xxxxxxxx) König (1686–1736), en av initiativtagarna till Ostindiska kompaniet. Superkargör 1739–1749 på skeppen Götheborg, Calmar, Stockholm och Hoppet. Han deltog i riksdagarna 1751–1752 och 1755–1756. Initialerna i katalogen är svårtolkade men det är troligen denne Xxxxxx Xxxxx som åsyftas, ingen annan passar in i tiden för auktionen.
Xxxxxxxxxx, Xxxxxx (1691–1759) [57 år]. Sekreterare i SOIC 1731 och senare en av direktörerna 1746.
Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx (1712–1783) [36 år]. Handelsman och importör av textilvaror i Göteborg.
Xxxxxx, Xxxxxx (1710–1775) [38 år]. Köpman och föreståndare i Tyska kyrkan i Göteborg.
Xxxxx, Xxxxx (Xxxxx) (1718–1749) [30 år]. Kapten på Xxxxxxxxxxx Xxx Sueciae 1744–1745 och den aktuella expeditionen med Xxxxxx Xxxxxx 1746–1748. Han var från Skottland och mönstrade på i Cadiz under SOIC:s första expedition till Kanton 1732–1733. Han var även superkargör på skeppen Stockholms Slott 1772–1773 och Xxxxxx Xxxxxxxxx 1768–1770.
Xxxxxx, Xxxxx Xxxxxx (1718–1783) [30 år]. Handelsman i Göteborg.
Superkargör 1765–1766 på skeppet Prins Xxxx.
Xxxxxxxxxx, Xxxxxx (årtal okänt). Agent och smugglare i Göteborg.
Namnet är troligtvis fabricerat. Brittisk spion som uppges ha skickat underrättelser till den engelska regeringen 1745 angående Sveriges
(inofficiella) truppstyrka ”Xxxxxxx Xxxxx”, som skulle avsegla till Skottland för att strida i xxxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx armé. Xxxxxxxxxx deltog i SOIC:s auktioner och förmodligen även i smugglingen av te till Storbritannien.
Xxxxxxx, (Xxxxxxxx) Xxxx Xxxxxxx (1720–1796) [28 år]. Svensk militär och politiker född i Tyskland, Holstein och son till Xxxxx xxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx och grevinnan Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx. Han ägnade sitt liv åt att motarbeta kungamaktens inflytande. Dock skiftade han flera gånger mellan de politiska blocken (hattar och mössor). Han anklagades för att ha varit delaktig i mordet på Xxxxxx XXX 1792 och fängslades på Varbergs fästning fram till sin död 1796.
Xxxxxx, Xxxxx/Xxxxx (1709–1772) [39 år]. Direktör i SOIC under tredje oktrojen och borgmästare i Göteborg.
Xxxxx, Xxxx (1714–1783) [34 år]. Superkargör på skeppen Xxxxxxxxxxx Xxx Sueciae 1740–1742, Götheborg (förlist vid Nya Älvsborg) 1743– 1745 och Calmar 1746–1748. Han var son till Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx (1682–1761), grosshandlare och bruksägare i Göteborg.
Xxxxxxxx, Michill (årtal okänt). Superkargör på skeppen Cronprinsen Xxxxxx Xxxxxxxxx 1746–1748 och Xxxxx Xxxxxx 1750–1752.
Xxxxxxxx, Xxxxxx (Casper) (1702–1758) [46 år]. Handelsman i Göteborg och son till Xxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx.
Xxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx (Xxxxxxxx) (årtal okänt). Nämns som mäklare i Göteborg.
Auktionen 1758. Uppgift inom hakparentes anger åldern vid auktionen.
Xxxxxxxxxx, Xxxxxx (1735–1773) [23 år]. Xxxxxxxxx, född i Stockholm och son till den kände xxxxxxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx (1685– 1761). Han gifte sig med Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx (1746–1769) och blev delägare i Xxxxxx Xxxxxxxxx firma, Sahlgren & Alströmer 1764.
Xxxxxxxxx, Xxxxxx (–1778). Köpman i Göteborg. Han är inte från samma släkt som Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx (se köpare 1748 ovan).
d’Xxxxx, Xxxxxx (årtal okänt). Bokhållare åt Xxxxx Xxxxxxxx. Omnämns även som handelsman.
Xxxxx, Xxxxxxxx (1720–1794). Köpman och föreståndare för Tyska Kyrkan i Göteborg. Son till Xxxxxxx Xxxxx (1680–1742).
Xxxxxxxxx, Xxxxx X. (årtal okänt). Superkargör på skeppen Enigheten 1754– 1755 och Prins Xxxx 1763–1774.
Xxxxxxxxxxxx, Xxxx (1707–1771) [51 år]. Köpman i Göteborg.
Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx (1726–1781) [32 år]. Sidenfabrikör och bolagskamrer i Göteborg, son till Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx (1690– 1742). Släkten härstammade från Mecklenburg och Pommern i Tyskland.
Xxxxxx xxx, Xxxxx (1735–1780, osäkra uppgifter) [23 år]. Xxxxxxxxx, född i Göteborg, son till Xxxxxx Xxxxxx (se förteckning köpare 1748 ovan). Han ägde flera järnbruk och var även banbrytare inom fabriksmässig utvinning av tranolja.
Xxxxxxxx, Xxxx x.x. (1726–) [32 år] och hans xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx (1723–1792) [35 år] var söner till Xxxx Xxxxxxxx d.ä. (1695–1735) som var en brittisk handelsman i Göteborg. Xxxx Xxxxxxxx d.y. var aktiv inom SOIC under större delen av sitt liv och blev en av de bofasta superkargörerna i Kanton 1769–1772. Xxxxxxx Xxxxxxxx arbetade också som superkargör, men blev senare inflytelserik arkitekt i Sverige och hovarkitekt i England.
Xxxxxxxx, Xxxxxx of Pitarrow (1726–1799) [32 år]. Handelsman, gift med Xxxxx Xxxxx (1743–1821). Xxxxxxxx kom till Göteborg på 1740–talet efter att ha flytt från jakobinernas nederlag vid Culloden 1746. Han återvände till Skottland 1766 och överlämnade sin affärsverksamhet till Xxxxxx Xxxxxxx (1746–1828), också skotte som befann sig i landsflykt i Göteborg.
Xxxxxx, Xxxxxx (ca 1737–1787) [21 år]. Direktör för en sidenfabrik i Kungälv och riksdagsman i borgarståndet 1765–66, 1769–70. Son till Xxxxxx Xxxxxx (1710–1761) ursprungligen härstammande från Tyskland.
Xxxxxx, Xxxxx (–1787). Superkargör på skeppen Friedericus Rex Sueciae
1740–1742, Riddarhuset 1743–1745, Cronprinsen Xxxxxx Xxxxxxxxx
1746–1748, Enigheten 1751–1753 och på den aktuella resan 1757–
1758 samt Prins Xxxx 1763–1764.
Xxxxx, Xxxxxxx x.x. (1707–1768) [51 år] var med även vid auktionen 1748 och återkommer 1758 som köpare tillsammans med sin son Xxxxxxx Xxxxx (1737–1773) [21 år]. Här är en indikation på att en yngre generation deltar tillsammans med den äldre.
Xxxx, Xxxxxx Xxxxxxx (1724–1794) [34 år]. Superkargör på skeppen
Xxxxxxx Ständer 1760–1762 och 1768–1770, Prins Xxxx 1765–1766,
Xxxxxx Xxxxxxxxx 1771–1772 och Xxxxxx Xxxxxx 1779–1780, 1781– 1783. Son till Xxxxxxx Xxxx (1693–1747) som flyttat till Sverige 1715 från Tyskland och etablerat sig som handelsman i Stockholm.
Xxxxxxxxx, Xxxxxx (1715–1793) [43 år]. Handelsman från 1755 i Göteborg, född i Hamburg. Gift första gången med Xxxx Xxxxx Xxxxx (1727–1764), systerdotter till Xxxxxx Xxxxxxxx, åt vilken han arbetade som prokurist. Han blev senare direktör i SOIC och lät uppföra Ostindiska huset på Norra Hamngatan.
Xxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxx (1721–1764) [37 år]. Superkargör på skeppen Cronprinsen Xxxxxx Xxxxxxxxx 1746–1748 och 1749–1751, Xxxxx Xxxxxx 1752–1754, Enigheten på den aktuella resan 1757–1758, Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx 1761 (förlist i Kinesiska sjön) och Riksens Ständer 1763–1764. Son till Xxxxxx Xxxxx (se köpare 1748 ovan).
Xxxxxxxx (Lundvall), Xxxx (årtal okänt). Handelsman i Göteborg, gift med
Xxxxxxxx Xxxxx.
Xxxx, Xxxxx Xxxxxx (1679–1763). Apotekare i Göteborg, ursprungligen från Tyskland. Han köpte Apoteket Kronan 1721 och uppges ha balsamerat Xxxx XXX vid likfärden från Norge 1718.
Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxxxx (1726–1804) [32 år]. Köpman i Göteborg, gift med Xxxxxxx Xxxxxx (1737–1763 Hans andra äktenskap ingicks med Xxxxxxxx Xxxxxx (1716–1762).
Xxxxxxxxxx, Xxxx (årtal okänt). Superkargör från Göteborg på skeppet Prins Xxxx 1760–1761.
Xxxxxxxx, Xxxxx (xx Xxxxxxxx) (1726–1788) [32 år]. Superkargör från Göteborg på skeppen Hoppet 1748–1749, Prins Xxxx 1753–1756, Riksens Ständer 1760–1762 och Xxxxxx Xxxxxxxxx 1766–1768.
Direktör i SOIC 1776 och gift med Xxxx Xxxxxxxx (dotter till
Xxxx Xxxxxxxx d.ä se ovan). Adlad 1776.
Xxxxxx, Xxxx (– 1796). Ej hittad. Möjligen var han rådman i Göteborgs rådhusrätt.
Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxx (1731–1781) [27 år]. Järnhandlare i Göteborg, son till Xxxxx Xxxxxxxx (1688–1762). Han var gift med Xxxxxxxx Xxxx, änka efter Xxxxxxxx Xxxx (far till Xxxx Xxxx d.ä. se ovan) och direktör i SOIC 1773.
Xxxxx, Xxxx (1716–1775) [42 år]. Superkargör på skeppen Freden 1746– 1747 och 1748–1749, Enigheten 1754–1755 och Prins Xxxx 1750– 1752. Bror till Xxxx Xxxxx (se köpare 1748 ovan).
Xxxxxxxx, S. F. (årtal okänt). Ej hittad. Möjligtvis handelsman i Göteborg
Xxxxxx, Xxxx (1732–1790) [26 år]. Xxxx x Xxxxx, Skottland, kom till Sverige 1759 med sin hustru Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx. Enligt vissa källor var han anställd som styrman i SOIC under sitt alias Xxxxxxx innan han blev en ”brittisk expedit” (inget burskap) i Göteborg.
Sedermera direktör för ett kreditinstitut, ”Göteborgs diskont”.
Xxxx, Xxxxxx (1724–1781) [34 år]. Superkargör på skeppen Enigheten på den aktuella resan 1757–1758, Prins Xxxx 1760–1761 och 1763– 1764 och Xxxxxx Xxxxxx 1766–1768. Senare direktör i SOIC 1773. Gift med Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx (dotter till Xxxxxxx Xxxxx, se ovan).
Xxxxxx, Xxxxxxx (1727–1787) [31 år]. Handelsman i Göteborg, ursprungligen av fransk släkt. Släkt med Stockholmsköpmännen Xxxxx och Xxxx Xxxxxx.
Utfall xxx, Xxxxx (1684–1769) [74 år]. Superkargör på skeppen
Riddarhuset 1740–1742 och Xxxxxxxxxxx Xxx Sueciae 1744–1745.
Vigneaulx, Xxxxxx (årtal okänt). Superkargör på skeppen Suecia 1737– 1738, Götheborg 1739–1740 och 1740–1741, Xxxxx Xxxxxx 1746–
1749 och Prinsessan Xxxxxx Xxxxxxxxx 1755–1756.
Xxxxxxxx, Xxxx X. (årtal okänt). Sekreterare i SOIC 1763 och rådman i Göteborg.
Öltken xxx, Xxxxxxx (1718–1782) [40 år]. Handelsman i Göteborg och riksdagsman 1769. Son till Xxxxxxx xxx Xxxxxx och Xxxxxxx Xxxx.
Handelshus
Beckman & Comp. Förmodligen Xxxxxxx Xxxxxxx d.y. (1700–1772) som var handelsman i Göteborg och en av de stora järnexportörerna under mitten av 1700–talet.
More & Comp. Detta bör vara Xxxxx Xxxx (More) (1731–1784) of Stoneywood och hans handelspartner Xxxxxx Xxxxxxx handelshus. Moir var med på den första resan till Kanton 1732–1733 och gjorde ett par resor till som superkargör. Efter jakobinernas nederlag vid Culloden 1746 där han hade fört befäl över ett regemente flydde han till Göteborg och slog sig ned som handelsman.
R & J Hall. Xxxxxxx Xxxxxx Xxxx (1731–1763) erhöll burskap i Göteborg 1754. Tillsammans med sin kusin Xxxx Xxxx d.ä. (se ovan) drev han ett handelshus.
Wilson & Hall. Handelshus grundat av Xxxx Xxxxxx och Xxxxxxxx Xxxx (– 1748) i Göteborg. Efter Xxxxxxxxx död tog Xxxx Xxxx d.ä. (se ovan) över verksamheten.
Scott & Comp. Detta bör vara Xxxx Xxxxx (1737–1764) som fick burskap i Göteborg 1756. Hans fullständiga titel var Xxxx Xxxxx of Melby. Han ägde stora landområden på Shetland, men tvingades fly efter slaget
vid Culloden 1746.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Riksarkivet (RA), Stockholm, Enskilda handlingar inom Kommerskolle- gium, Ostindiska kompaniet. Försäljningsböcker, Vol. 10 (1748) och Vol. 20 (1758). Materialet återfinns på Warwick Digital Collections xxxx://xxxxxxxxx.xxxxxxx.xx.xx/xxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx/xxxxxxx
Litteratur
Xxxxxxxxx, Xxxxx, ”…tilstånd och frihet at idka Siöfart och Handel uppå Ost- Indien…” Svenska Ostindiska Compagniets import i auktionskataloger 1748 och 1758, C-uppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 2015.
Xxxxxxx, Xxxxx, Xxxxxxxxxx, Xxx & Xxxxxxxx, Xxxx X. (red.), Irish and Scottish mercantile networks in Europe and overseas in the seventeenth and eighteenth centuries (Gent: Academia Press, 2007).
Xxxxxx, Xxxxx & Xxxxxx, Xxxx, “Chests, tubs, and lots of tea - the European market for Chinese tea and the Swedish East India Company, c. 1730- 1760” i Xxxxxxx, Xxxxxx, Berg, Nierstasz (red.), Goods from the East, 1600–1800. Trading Eurasia (London: Palgrave Macmillan, 2015),
s. 277-293.
Xxxxxxxxx, Xxxx X., Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813: kryddor, te, porslin, siden (Malmö: Allhem, 1974).
Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx, The first and second charters of the Swedish East India Company (1731-1766): a contribution to the maritime, economic and social history of north-western Europe in its relationships with the Far East (Kortrijk: Xxx Xxxxxxxx, 1980).
Xxxxxxxxx, Xxxxxx, “A North Europe World of Tea: Scotland and the Tea Trade, c. 1690– c.1790” i Xxxxxxx, Xxxxxx, Berg, Nierstasz (red.), Goods from the East, 1600–1800. Trading Eurasia (London: Palgrave Macmillan, 2015), s. 294-308.
Xxxxxxxxx, Xxxxxx, ” -till Rikets Oboteliga skada och deras Winning- ”: Konflikten om Ostindiska Kompaniet 1730-1747 (Göteborg: Göteborgs universitet, 2008).
Xxxxxx, Xxxx, The merchant houses of Stockholm, c. 1640-1800: a compara- tive study of early-modern entrepreneurial behavior, Diss. Acta Universitatis Upsaliensis (Uppsala: Uppsala universitet, 1998).
Xxxxxx, Xxxx, “The Swedish East India trade and international markets: Re- exports of teas, 1731-1813”, Scandinavian Economic History Review, vol.
51, s. 28-44, 2003.
Xxxxxx, Xxxx, ”Kolonialprodukter i Sveriges handel och konsumtionskultur, 1700-1800”, Historisk tidskrift, vol. 124, s. 225-248, 2004.
Xxxxxx, Xxxx, ”Ostindiska kompaniet – ett globalt företag i 1700-talets Sve- rige” i Müller, Weiss, & Xxxxx (red.), Global historia från periferin: Norden 1600-1850, 1:a uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2010).
Xxxxxx, Xxxx, “The Swedish East India Company – strategies and functions of an interloper” i, Xxxxxx, xx Xxxxx, Xxxxxxxx–Xxxxxxx (red.), Small is beautiful?: Interlopers and smaller trading nations in the pre-industrial period: Proceedings of the XVth World Economic History Congress in Utrecht (Netherlands) 2009, (Stuttgart: Xxxxx Xxxxxxx Verlag, 2011).
Xxxxxxxxx, Xxxxxxxx (red.), Ostindiska Compagniet: affärer och föremål, 2:a uppl. (Göteborg: Göteborgs stadsmuseum, 2003).
Xxxxx, Xxxxx, Köpmannen i Stockholm: grosshandlares ekonomiska och socia- la strategier under 1700-talet, Diss. Acta Universitatis Upsaliensis (Uppsala: Uppsala universitet, 2007).
Noter
1 Oktroj; tillstånd att bedriva en ekonomisk verksamhet som är godkänd av myndighe- terna.
2 Kjellberg 1974.
3 Koninckx 1980.
4 Söderpalm 2003.
5 Koninckx 1980, s. 269, 489.
6 Xxxxxx & Xxxxxx 2015, s. 284.
7 Söderpalm 2003, s. 88–105.
8 Xxxxxx & Xxxxxx 2015, s.286.
9 Xxxxxx & Xxxxxx, 2015, s.7, ”It is worth emphasising that the numbers of lots or chests traded do not accurately reflect the volumes of tea for sale.”
10 Müller 2003, s. 38; Xxxxxx 2010, s. 195.
11 Kjellberg 1974, s. 39–41.
12 Kjellberg 1974, s. 40–41.
13 Xxxxxxx, Xxxxxxxxxx & Xxxxxxxx, s. 148.
14 Kjellberg 1974, s. 52.
15 Kjellberg 1974, s. 39.
16 Daler silvermynt (dsm); svensk valuta 1633–1776, 1 daler silvermynt = 32 silveröre. 17 Hamburger banco; fast räkneenhet i silver för svensk valuta från 1600–talet till 1873 då guldmyntfot infördes.
1 hamburger banco = 0,95 dsm, Nationalencyklopedins nätupplaga, sökord: ”Hamburger banko”
18 Kjellberg 1974, s. 40; Söderpalm 2003, s. 11.
19 Koninckx 1980, s. 285–287.
20 Koninckx 1980, s. 283–286.
21 Koninckx 1980, s. 299.
22 Koninckx 1980, s. 286.
23 Kjellberg 1974, s. 134.
24 Müller 2003, s. 37.
25 Müller 2011, s. 83.
26 Kjellberg 1974, s. 219.
27 Xxxxxx 2011, s. 83-85, s. 89.
28 Müller 2003, s. 35–36. Rådata för import skattad i Sverige täcker inte år 1748. Data för den totala återexporten 1736–1766 visar dock att 1748 och 1758 återspeglar den långsiktiga trenden.
29 Müller 2011, s. 91.
30 Mackillop 2015, s. 304.
31 Müller 2003, s. 43.
32 Müller 2011, s. 85.
33 Mackillop 2015, s. 300–304.
34 Ostindiska kompaniet. Försäljningsböcker, Vol. 10 (1748) och Vol. 20 (1758), Enskilda handlingar inom Kommerskollegiums arkiv, Riksarkivet (RA), Stockholm. Materialet återfinns på Warwick Digital Collections: xxxx://xxxxxxxxx.xxxxxxx.xx.xx/ cdm/landingpage/collection/swedish
35 Koninckx 1980, s. 451–452, 479.
36 Läst: svensk viktenhet för ett skepps lastförmåga, 1 läst = 18 skeppspund = 2448 kg.
37 Koninckx 1980, s. 444.
38 Koninckx 1980, s. 479.
39 Koninckx 1980, s. 272.
40 Koninckx 1980, s. 206–208.
41 Koninckx 1980, s. 212–214.
42 Kjellberg 1974, s. 212.
43 Silveröre; svensk valuta 1633–1776, 1 daler silvermynt = 32 öre. Skålpund; svensk viktenhet, 1 skp = 0,425 kg.
44 Söderpalm 2003, s. 99. Vid auktionen vägdes kistan efter inropet och xxxxx drogs bort från bruttovikten för att få nettovikten te.
45 Kjellberg 1974, s. 212; Koninckx 1980, s. 213.
46 Storleken på en tum varierade mellan länderna; 1 engelsk tum (inch) = 2,54 cm; 1 svensk tum (verktum) = 2, 47 cm. I ref 45 anges måtten i engelska tum.
47 Passningsräkning; beräkningsmetod där man först gissar en rimlig lösning och sedan förfinar den i steg.
48 Kjellberg 1974, s. 216; Landsarkivet Göteborg, Ref. GLA/10131/E/52.
49 Xxxxxxxxx 1974, s. 217.
50 Gymnasiets matematik, Stockholms stad, xxxx://xxx.xxxxxxxxx.xx, sökord ”volym- skala.”
51 Söderpalm 2003, s. 99, s. 266.
52 Pacotill (”fri förning”); Det lastutrymme som varje besättningsmedlem hade till sitt eget förfogande.
53 Superkargör /eng. supercargo/: Person som är ansvarig för lasten ombord på skeppet och administrationen av inköp i främmande hamn.
54 Söderpalm 2003, s. 91; Xxxxxx & Xxxxxx 2015, s. 7.
55 Askenfelt 2015.
56 Mackillop 2015.
57 Xxxxxxxxxxx biografiska uppgifter om alla kända köpare vid auktionerna 1748 och 1758 ges i Bilaga 2.
58 Xxxxxx 2010; Xxxxx 2007.
59 Müller 1998.
60 Müller 2003, s. 41.
61 Söderpalm 2007, s. 14.
62 Xxxxxx & Xxxxxx 2015, s. 288.
63 Söderpalm 2003, s. 96–97.
64 Koninckx 1980, s. 227.
65 Vid resan 1758 var pacotillen avskaffad.
66 Söderpalm 2003, s. 91.
67 Söderpalm 2003, s. 100.
68 Koninckx 1980, s. 299, 286.
69 Koninckx 1980, s. 271, 489.
70 Koninckx 1980, beräknat på data från s. 456.
71 Koninckx 1980, s. 454.
72 Koninckx 1980, beräknat på data från s. 454–457.
73 Müller 2003, s. 37; Xxxxxx 2011, s. 93.
74 Söderpalm 2003, s. 91; Xxxxxx & Xxxxxx 2015, s. 286.
75 Hodacs & Xxxxxx 2015, s. 286.
76 Ågren 2007 s. 46; Xxxxxx 1998, s. 49–53.
77 Müller 2010, s. 199.
78 Xxxxxxx, Xxxxxxxxxx & Xxxxxxxx 2007, s. 156–167.
79 Koninckx 1980, s. 272–275.
80 Koninckx 1980, s. 484, 451.
81 Mackillop 2015, s. 305.
82 Hodacs & Xxxxxx 2015, s. 284, Fig. 18.1.
83 Müller 2011, s. 93.
84 Müller 2003, s. 43.
85 Müller 2011, s. 83–84.
86 Främsta källor för uppgifterna i bilaga 1 och 2 är Svenskt biografiskt lexikon https:// xxxxxxxxxxx.xx/xxx, Nationalencyklopedin xxxx://xxx.xx.xx, Kjellberg 1974, Söderpalm 2003, Det Gamla Göteborg xxxx://xxxxxxxxxxxxx.xx, Göteborgs tomtägare 1637–1807 xxxx://xxx.xxxxxxxxx.xx