Namn, hemort och verksamhetsområde
STADGAR
för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Namn, hemort och verksamhetsområde
§ 1
Föreningens namn är Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f., i dessa stadgar benämnt centralförbund, och dess hemort är Helsingfors. Inofficiellt kan namnförkortningen SLC användas.
Centralförbundets officiella språk är svenska och dess verksamhetsområde omfattar de svenska och tvåspråkiga kommunerna i Österbotten, Nyland och Åboland samt landskapet Åland.
Ändamål
§ 2
Centralförbundet, som är en partipolitiskt obunden, facklig organisation, har till ändamål att bevaka och tillvarata medlemmarnas samt den svenska landsbygdsbefolkningens gemensamma ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga intressen. Vid fullföljandet av detta syfte skall centralförbundet i nära samverkan med Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK r.y
1. verka för en fast, facklig och solidarisk sammanhållning mellan jord- och skogsbrukarna samt övriga privata skogsägare i landets svenska och tvåspråkiga bygder samt bilda ett sammanhållande och stödande organ för landskapsförbunden samt skogsvårdsföreningarna,
2. företräda sina medlemmar i förhållande till Europeiska unionen, statsmakten, Ålands landskapsregering, olika myndigheter och olika grupper i samhället samt bevaka deras intressen i frågor som är av betydelse för jord- och skogsbruket,
3. följa och bevaka medlemmarnas gemensamma intressen i frågor rörande äganderätten till jord, skog och vatten samt i fråga om samhällets markdispositioner för andra ändamål än jord- och skogsbruk,
4. verka för en allmän anslutning till jord - och skogsbrukets gemensamma ekonomiska företag och för att uppsamling, förädling och försäljning av jord- och skogsbrukarnas produkter sker genom dylika företag,
5. upprätthålla och främja ett fast samarbete med de gemensamma företagen och personalen inom dessa,
6. befrämja den finländska livsmedelsproduktionen genom att arbeta för en samverkan inom hela livsmedelskedjan från producent till konsument,
7. verkställa utredningar i för jord- och skogsbruket betydelsefulla frågor, främst av facklig, jord- och skogsbruksekonomisk och social art,
8. sprida upplysning om jord- och skogsbrukets förhållanden,
9. eftersträva och främja ett rikt utvecklat näringsliv på landsbygden och i skärgården med samverkan mellan jord- och skogsbruket och andra näringar,
10. främja landsbygdsbefolkningens kulturella strävanden,
11. verka för nordiskt och internationellt samarbete inom jord- och skogsbruket, samt
12. vid behov på annat likartat sätt främja medlemmarnas allmänna gemensamma ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga förhållanden.
Med jord- och skogsbruk avses i dessa stadgar förutom jordbruk och enskilt skogsbruk även trädgårdsskötsel, fiske, pälsdjursskötsel och andra näringar av gårdsbruksnatur.
§ 3
Centralförbundet utger ett medlemsorgan, i vilket för jord- och skogsbruket och landsbygden betydelsefulla frågor behandlas. Centralförbundet kan äga fastigheter och aktier, grunda fonder och har rätt att motta gåvor och testamenten.
Medlemskap och organisation
§ 4
Medlemmar av centralförbundet är Österbottens svenska producentförbund r.f., Nylands svenska producentförbund r.f., Åbolands svenska lantbruksproducentförbund r.f. och Ålands producentförbund r.f., för vilka i dessa stadgar används benämningen landskapsförbund. Medlemmar av centralförbundet är också skogsvårdsföreningar med rättskapacitet som upptagits till medlemmar i centralförbundet.
Centralförbundet kan såsom stödande medlemmar anta andelslag, aktiebolag, föreningar och stiftelser samt andra sammanslutningar med rättskapacitet, som genom sin verksamhet strävar att befrämja de syftemål, för vilka centralförbundet arbetar.
Medlemmar av landskapsförbund är lokalavdelningar. Landskapsförbund kan även ha personmedlemmar.
§ 5
Centralförbundets beslutanderätt utövas av förbundsfullmäktige och dess verkställande rätt av centralstyrelsen.
Den allmänna förbundskongressen fastställer de allmänna riktlinjerna och principerna för förbundets verksamhet.
Centralförbundets skogsutskott fungerar som ekonomiskt och politiskt centralorgan för de privata skogsägarna. Instruktion för skogsutskottet och dess befogenheter godkänns av förbundsfullmäktige.
Stadgar samt program för landskapsförbund och lokalavdelningar samt skogsvårdsföreningar uppgörs av dessa organisationer i enlighet med av centralförbundets fullmäktige fastställda grundregler. Av landskapsförbund antagna stadgar samt i dem gjorda ändringar underställs centralstyrelsen för godkännande.
Det åligger landskapsförbund och lokalavdelningar, att följa dessa stadgar i tillämpliga delar och av högre organ i stadgeenlig ordning fattade beslut.
Medlemsåligganden
§ 6
Landskapsförbund och skogsvårdsföreningar handhar självständigt sin verksamhet och bevakar sina lokala angelägenheter och speciella intressen. Hänvisande till självstyrelselagen för Åland bevakar Ålands Producentförbund frågor gällande områden som hör till Ålands behörighet.
Landskapsförbunden har särskilt till uppgift:
• att leda och stöda sina lokalavdelningars arbete,
• att ombesörja de ärenden, som av centralförbundet eller avdelningarna hänskjuts till landskapsförbundet,
• att ansvara för uppbörden och redovisningen av medlemsavgifterna inom sitt område, samt
• att i övrigt arbeta för fullföljandet av centralförbundets beslut.
Stödande medlemmar, vilkas verksamhet omfattar centralförbundets hela område eller hela landet, åligger att iaktta de förpliktelser mot centralförbundet, som deras medlemskap innebär. Sådant medlemskap avser främst att allmänt främja centralförbundets ändamål samt att ge förbundet ett effektivt ekonomiskt stöd för verksamheten.
Avtalsförhandlingar m.m.
§ 7
Landskapsförbund har rätt att föra avtals- och därmed likartade förhandlingar rörande frågor, som uteslutande berör egna medlemmar. Kan fredlig uppgörelse inte åstadkommas skall ärendet hänskjutas till centralstyrelsen för avgörande. Ingångna avtal är inte giltiga utan centralstyrelsens eller av denna befullmäktigat ombuds godkännande. Utan sådant godkännande kan beslut om fackliga åtgärder inte verkställas.
Landskapsförbund och skogsvårdsföreningar, till den del saken gäller samarbetet med centralförbundet, får inte utan godkännande av centralstyrelsen eller centralstyrelsens ordförande göra framställning till statlig myndighet i ärende av betydelse utöver eget verksamhetsområde. Gäller framställningen skogliga frågor skall skogsutskottet höras.
§ 8
Centralförbundet skall i en situation då medlemmarnas väsentliga intressen inom näringslivet eller i socialt hänseende lämnats utan avseende och till följd av detta uppkommit tvist, som inte kan lösas förhandlingsvägen, vidta facklig kampåtgärd. Utan godkännande av förbundsfullmäktige kan dylik åtgärd inte verkställas. Om facklig kampåtgärd berör den skogliga sektorn skall även skogsutskottet godkänna åtgärden.
Centralförbundet för avtals- och därmed likartade förhandlingar beträffande frågor, som berör medlemmarna. Skogsvårdsföreningarna kan avvikande från detta ingå regionala avtal.
Av centralförbundet träffade avtal i frågor av större betydelse skall godkännas av förbundsfullmäktige. Om avtalet gäller skogliga frågor skall även skogsutskottet godkänna det.
Medlemsavgifter
§ 9
Landskapsförbund, skogsvårdsförening och stödande medlem skall till centralförbundet erlägga en medlemsavgift, vilken för följande kalenderår fastställs av förbundsfullmäktiges vårmöte. Beträffande skogsvårdsföreningarnas medlemsavgift skall skogsutskottet ge sitt utlåtande.
Medlemsavgift skall erläggas på sätt och inom tid som av centralstyrelsen fastställs.
Fonder
§ 10
För att trygga centralförbundets verksamhet skall, förutom andra fonder, finnas en dispositionsfond och en stödfond.
Centralförbundets dispositionsfond, som har till ändamål att främja förbundets allmänna verksamhet, tillförs, förutom frivilliga bidrag, minst en fjärdedel (1/4) av förbundets årligen uppkomna överskott. Fondens medel skall placeras på ett betryggande sätt. Förbundsfullmäktige besluter om användningen av fondens medel.
För att trygga genomförandet av fackliga åtgärder skall finnas en stödfond. Stödfonden tillförs minst hälften (1/2) av centralförbundets årligen uppkomna överskott. Vidare kan stödfonden tillföras frivilliga bidrag. Xxxxxxxxxxx medel förvaltas på ett fullt säkert och tillfredsställande sätt, likväl med beaktande av att de i en konfliktsituation lätt kan frigöras.
Centralstyrelsen kan i enlighet med förbundets syften vid en konflikt använda stödfondsmedel. Fonden kan dock inte av styrelsen tas i anspråk till mer än hälften (1/2) utan att förbundsfullmäktige lämnar sitt medgivande.
Förvaltningen av stödfondens och dispositionsfondens medel samt andra medel, vilka ställts till centralförbundets förfogande att användas för förbundets syften, handhas av centralstyrelsen. Vid styrelsens sida står ett årligen av centralstyrelsen utsett finansråd, bestående av fyra (4) medlemmar, varav en är centralstyrelsens ordförande eller annan av centralstyrelsen inom sig utsedd representant. Finansrådet utser inom sig ordförande.
Finansrådet fungerar som konsulterande sakkunnigorgan i viktigare finansiella frågor, såsom centralförbundets anskaffning av kapital för fackligt eller annat ändamål, förvaltning av förbundets fonder och övriga medel samt i andra ekonomiska frågor av större vikt för ändamål som främjar förbundets syften enligt centralstyrelsens beslut.
Till förbundsfullmäktiges vårmöte skall årligen avges en redogörelse över centralförbundets ekonomi för pågående budgetår, de fonderade medlens placering och avkastningsnivå samt övrig för centralförbundets ekonomi väsentlig information.
Närmare föreskrifter rörande förkovringen och förvaltningen av centralförbundets stödfond samt dess övriga medel skall upptas i ett reglemente, som fastställs av förbundsfullmäktige.
Bestämmelser om stödfonder, avsedda att trygga genomförandet av fackliga åtgärder såväl inom landskapsförbunden, som inom lokalavdelningarna, ingår i dessas egna stadgar.
Förbundsfullmäktige
§ 11
Centralförbundets beslutanderätt utövas av förbundsfullmäktige.
Förbundsfullmäktige utgör det i föreningslagen avsedda föreningsmötet och är centralförbundets högsta organ.
Landskapsförbunden utser för ett kalenderår i sänder till förbundsfullmäktige följande antal fullmäktige jämte samma antal personliga suppleanter:
• Österbottens svenska producentförbund r.f. tolv (12)
• Nylands svenska producentförbund r.f. sju (7)
• Åbolands svenska lantbruks producentförbund r.f. tre (3)
• Ålands producentförbund x.x. xxx (3)
Skogsvårdsföreningar som är medlemmar i SLC kan utse sammanlagt fyra (4) röstberättigade fullmäktigledamöter. Av dessa har skogsvårdsföreningar som är verksamma huvudsakligen på ÖSP:s verksamhetsområde rätt att utse totalt två (2) ledamöter till förbundsfullmäktige. Skogsvårdsföreningar som är verksamma huvudsakligen på de övriga förbundens områden har rätt att utse totalt två (2) ledamöter till förbundsfullmäktige.
Endast myndig personmedlem i lokalavdelning eller landskapsförbund som inte är medlem av centralstyrelsen eller fast anställd vid centralförbundet, i landskapsförbund eller i skogsvårdsförening som är medlem i SLC, kan väljas till ledamot av förbundsfullmäktige.
Till fullmäktige hör dessutom sakkunnigmedlemmar som är insatta i skogliga frågor. Sakkunnigmedlemmarna har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt på fullmäktiges möten. Skogsvårdsförening som inte har röstberättigad fullmäktigledamot har rätt att utse en sakkunnigmedlem till fullmäktige.
Centralstyrelsens medlemmar, centralförbundets revisor och verksamhetsgranskare samt centralförbundets och landskapsförbundens fast anställda funktionärer samt en funktionär från varje skogsvårdsförening har rätt att närvara vid förbundsfullmäktiges förhandlingar och har där yttranderätt i alla förekommande frågor.
Företrädare för stödande medlem äger rätt att delta i förhandlingarna och har där yttrande- men inte rösträtt.
§ 12
Fullmäktige sammanträder till två ordinarie möten per år, vårmötet och höstmötet. Vårmötet hålls före utgången av juni månad och höstmötet före utgången av december månad. Närmare tid och plats för mötena fast ställs av centralstyrelsen.
Extra förbundsfullmäktigemöte hålls då centralstyrelsen eller fullmäktiges ordförande anser det nödvändigt eller om minst två (2) landskapsförbund eller skogsvårdsföreningar, en tredjedel (1/3) av förbundsfullmäktiges ledamöter eller minst en tiondel (1/10) av centralförbundets röstberättigade medlemmar för visst uppgivet ändamål skriftligen anhåller därom hos centralstyrelsen.
§ 13
Kallelse till fullmäktiges vår- och höstmöte samt extra förbundsfullmäktigemöte sker genom centralstyrelsens försorg skriftligen till fullmäktigemedlemmarna, landskapsförbunden, skogsvårdsföreningarna, och andra medlemmar senast sju (7) dagar före mötet. I brådskande fall kan kallelse till extra förbundsfullmäktige utfärdas bevisligen muntligen två (2) dagar före mötet för angivet ärende.
Centralstyrelsen skall bereda och göra förslag i de ärenden, som skall behandlas av förbundsfullmäktige, samt senast en vecka före mötet tillställa medlemsförbunden och fullmäktige föredragningslista samt sådana handlingar som behövs för att behandla de ärenden som finns upptagna på föredragningslistan.
Centralstyrelsen kan vid ordinarie möte även framlägga ärende av brådskande natur, som inte upptagits på föredragningslistan.
Rösträtt utövas personligen och varje ledamot har en röst. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst utom vid val, då lotten avgör.
Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet, för beslut i vittbärande jordbrukspolitiska frågor med betydelse för något i § 11 nämnda förbunds regionala intresse krävs även dubbel majoritet.
Med dubbel majoritet avses att beslutet omfattas såväl av fullmäktige som representerar landskapsförbund som av så många fullmäktige att rösterna för förslaget representerar en majoritet av medlemmarna i lokalavdelningarna i centralförbundets landskapsförbund.
Vid tillämpning av föregående stycke räknas medlemsmajoriteten i landskapsförbundens lokalavdelningar eller landskapsförbund ut så att varje fullmäktige representerar ett medlemsantal som erhålles genom att dividera antalet av varje landskapsförbund senast till centralförbundet redovisade medlemmar i lokalavdelningarna med respektive landskapsförbunds i § 11 nämnda antal fullmäktige.
En lantbrukspolitisk fråga anses vara av sådant regionalt intresse att förfarandet med dubbel majoritet tillämpas då minst 12 fullmäktigeledamöter detta krävt innan omröstning skett.
Vid val av centralförbundsordförande blir den kandidat vald som vid omröstningen erhållit minst tre femtedelar (3/5) av de avgivna rösterna.
§ 14
Motionsrätt vid ordinarie möte tillkommer centralförbundets medlemmar. Motion skall vara centralstyrelsen tillhanda senast trettio (30) dagar före mötet.
§ 15
Medlem i lokalavdelning, landskapsförbund och skogsvårdsförening har rätt att åhöra förbundsfullmäktiges förhandlingar. Fullmäktige kan dock besluta att förhandlingarna helt eller delvis skall äga rum inom lyckta dörrar.
§ 16
Reseersättning, dagtraktamente och mötesarvoden för fullmäktige erläggs av centralförbundet.
§ 17
Vid förbundsfullmäktiges höstmöte skall följande ärenden behandlas:
1. frågan om mötet utlysts i stadgeenlig ordning
2. fastställande av röstlängd
3. val av ordförande och två vice ordförande för förbundsfullmäktige samt sekreterare och justeringsmän för mötets protokoll
4. bestämmande av arvode, dagtraktamente och reseersättning åt centralstyrelsens ordförande, centralstyrelsen, finansrådet, arbetsutskotten, andra beredningsutskott och kommittéer samt fullmäktige ävensom revisor och verksamhetsgranskare
5. fastställande av budget för det följande kalenderåret
6. val av centralförbundsordförande, vilken fungerar som centralstyrelsens ordförande, samt en första och en andra viceordförande i centralstyrelsen för följande kalenderår jämte personliga suppleanter. Centralförbundsordföranden bör väljas från ett annat landskapsförbund än förbundsfullmäktiges ordförande.
7. val av fyra (4) ledamöter i centralstyrelsen för följande kalenderår jämte personliga suppleanter
8. val av revisor och verksamhetsgranskare jämte suppleanter
9. frågor framförda av centralstyrelsen
10. övriga i stadgeenlig ordning framförda frågor
11. andra ärenden som förbundsfullmäktige enhälligt besluter uppta till behandling
Vid förbundsfullmäktiges vårmöte skall följande ärenden behandlas:
1. fråga om mötet utlysts i stadgeenlig ordning
2. fastställande av röstlängd
3. centralstyrelsens årsberättelse och bokslut samt revisorns och verksamhetsgranskarnas berättelser
4. fastställande av bokslut
5. fråga om ansvarsfrihet för centralstyrelsen och övriga redovisningsskyldiga
6. redogörelsen över centralförbundets ekonomi för pågående budgetår, de fonderade medlens placering och avkastningsnivå samt övrig för centralförbundets ekonomi väsentlig information
7. fastställande av medlemsavgift för följande kalenderår
8. frågor framförda av centralstyrelsen
9. övriga i stadgeenlig ordning framförda frågor
10. andra ärenden som förbundsfullmäktige enhälligt besluter uppta till behandling
Vid extra förbundsfullmäktigemöte kan endast sådant ärende behandlas för vars skull mötet sammankallats. Även annat ärende kan dock behandlas om fullmäktige enhälligt så besluter utom sådant ärende, som nämns i § 23 i föreningslagen.
Allmän förbundskongress
§ 18
Till stöd för centralstyrelsen och förbundsfullmäktige vid handhavandet av centralförbundets angelägenheter samt för att ge möjlighet åt landskapsförbunden, skogsvårdsföreningarna och lokalavdelningarna att ta del i viktigare ärendens handläggning, skall vart tredje år sammankallas allmän förbundskongress, om inte centralstyrelsen enhälligt annorlunda besluter. Den allmänna förbundskongressen fastställer de allmänna riktlinjerna och principerna för förbundets verksamhet fram till följande förbundskongress och fungerar i övrigt som rådgivande organ.
Landskapsförbunden och skogvårdsföreningarna utser för ett kalenderår i sänder representanter till allmän förbundskongress. Österbottens svenska producentförbund har rätt att utse 57 representanter, Nylands svenska producentförbund har rätt att utse 29 representanter, Åbolands svenska lantbruksproducentförbund har rätt att utse 13 representanter och Ålands producentförbund har rätt att utse 14 representanter till den allmänna förbundskongressen. Landskapsförbunden skall ge varje lokalavdelning möjlighet att utse åtminstone en representant till förbundskongressen.
Skogsvårdsföreningarna som är medlemmar i centralförbundet har rätt att utse sammanlagt 30 representanter till förbundskongressen. Varje skogsvårdsförening har rätt att utse åtminstone en representant till förbundskongressen.
Kallelse till kongressen sker genom centralstyrelsens försorg minst fyrtio (40) dagar i förväg till landskapsförbunden, skogsvårdsföreningarna och de stödande medlemmarna. Motionsrätt till kongressen tillkommer landskapsförbund, skogsvårdsförening och stödande medlem. Motion bör tillställas centralstyrelsen senast trettio (30) dagar före kongressen. Förslag till diskussionsfrågor vid kongressen kan dessutom göras av centralstyrelsen.
Centralstyrelsen åligger att bereda och göra förslag i ärenden, som skall behandlas vid förbundskongressen. Centralstyrelsen och förbundsfullmäktige, företrädare för stödande medlemmar samt centralförbundets och landskapsförbundens fast anställda funktionärer samt skogsvårdsföreningarnas verksamhetsledare har rätt att närvara vid förbundskongressen och har där yttrande- och förslagsrätt i alla frågor men inte rösträtt. Centralstyrelsen kan vid allmän förbundskongress även framlägga ärenden av brådskande natur, som inte upptagits på föredragningslistan.
Handlingar rörande allmän förbundskongress tillställs kongressrepresentanterna minst 10 dagar före kongressen. Representant erhåller reseersättning och dagtraktamente av den organisation han är ombud för.
Allmän förbundskongress öppnas av centralstyrelsens ordförande och leds av den, som kongressen därefter utser till ordförande. Rösträtt utövas personligen och varje representant har en röst. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst.
Vid kongressen ges en översikt över förbundets verksamhet sedan föregående kongress. Kongressen avger förslag och framställningar till centralstyrelsen.
Medlem i lokalavdelning och personmedlem i skogsvårdsförening har yttranderätt vid kongressens förhandlingar. Kongressen kan besluta att förhandlingarna helt eller delvis skall äga rum inom lyckta dörrar.
Centralstyrelsen
§ 19
Centralstyrelsen utövar ledningen av centralförbundets verksamhet i överensstämmelse med dessa stadgar och av förbundsfullmäktige fattade beslut i enlighet med de allmänna riktlinjerna och principerna för förbundets verksamhet som fastställts av kongressen.
Centralstyrelsen består av centralförbundsordförande, en första och en andra vice ordförande samt fyra
(4) ledamöter jämte personliga suppleanter. Av ordförandena skall en utses inom Österbottens svenska producentförbund r.f., en inom Nylands svenska lantbruksproducentförbund r.f. och en inom Åbolands svenska lantbruksproducentförbund eller Ålands producentförbund r.f.
Av ledamöterna skall två utses inom Österbottens svenska producentförbund r.f., en inom Nylands svenska lantbruksproducentförbund r.f. och en inom Ålands producentförbund r.f. eller Åbolands svenska lantbruks producentförbund r.f. Medlemmarna i centralstyrelsen bör i mån av möjlighet väljas så att även olika produktionsinriktningar, kvinnor och män samt unga producenter har representation i styrelsen.
Mandatfördelningen beträffande centralstyrelsens sju (7) ledamöter kan dock vara annorlunda än ovan bestämts, men endast om förbundsfullmäktige vid val av centralstyrelsen enhälligt så besluter.
Till ledamot och suppleant för denne i central styrelsen kan inte väljas annan än myndig personmedlem i lokalavdelning eller landskapsförbund, som inte är medlem av förbundsfullmäktige.
Centralstyrelsen utses på förbundsfullmäktiges höstmöte för ett kalenderår i sänder.
Centralstyrelsen sammanträder då ordföranden så finner nödigt eller minst tre (3) av styrelsens ledamöter det påyrkar. Centralstyrelsen är beslutför då fyra (4) styrelseledamöter, bland dem ordföranden eller en av vice ordföranden är närvarande.
Centralstyrelsen beslut fattas med enkel röstövervikt. Dock gäller vid lika röstetal som beslut den mening som biträds av ordföranden utom vid val, då lotten avgör.
Kallelse till centralstyrelsesammanträde sänds även till förbundsfullmäktiges ordförande. Då ärenden som berör den skogliga sektorn skall behandlas på sammanträdet sänds kallelsen också till skogsutskottets ordförande. Förbunds fullmäktiges ordförande och skogsutskottets ordförande har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt vid centralstyrelsen möten.
§ 20
Centralstyrelsen åligger främst att i enlighet med de av kongressen fastställda allmänna riktlinjerna och principerna för förbundets verksamhet
1. bereda och göra förslag i ärenden, som skall behandlas vid förbundsfullmäktigemöte
2. verkställa av förbundsfullmäktige fattade beslut
3. handha den operativa ledningen av centralförbundets angelägenheter
4. i samarbete med finansrådet handha förvaltningen av centralförbundets tillgångar
5. anställa och avskeda erforderliga tjänstemän ävensom personalen vid centralförbundets kansli och bestämma dessas löneförmåner samt utfärda närmare föreskrifter om deras arbete
6. övervaka centralförbundets publikationsverksamhet och tillsätta redaktionsråd för förbundets medlemsorgan
7. följa med medlemmarnas verksamhet
8. följa utvecklingen inom jord- och skogsbruket samt samhällslivet och i övrigt arbeta för fullföljandet av centralförbundets uppgifter
Centralstyrelsen tillsätter ett arbetsutskott bestående av ordföranden, första och andra vice ordföranden, verksamhetsledaren och fullmäktigeordföranden eller en inom eller utom centralstyrelsen utsedd medlem vilken kallas till centralstyrelsens sammanträden.
Arbetsutskottet har till uppgift att följa centralförbundets löpande verksamhet och kan bereda och göra förslag i ärenden, som skall handläggas och avgöras av centralstyrelsen.
Arbetsutskottet är berättigat att handlägga och fatta slutliga beslut i rutinärenden. Vid utskottets sammanträden förs protokoll, vilka tillställs medlemmarna av centralstyrelsen.
Arbetsutskottet sammanträder på kallelse av ordförande och vid förfall för honom av vice ordförande då han anser det nödigt eller då minst två (2) medlemmar av arbetsutskottet hos honom anhåller om sammankallande av möte för behandling av visst uppgivet ärende.
Arbetsutskottet är beslutfört då förutom ordföranden eller vice ordförande minst tre (3) av medlemmarna är närvarande.
Centralstyrelsen skall utse ett skogsutskott och ett trädgårdsutskott för ett kalenderår i sänder. Ordförande i dessa och övriga utskott utses av centralstyrelsen.
Instruktion för skogsutskottet och dess befogenheter godkänns av förbundsfullmäktige.
Även andra beredningsutskott och kommittéer kan vid behov tillsättas av centralstyrelsen. Centralstyrelsen utfärdar och fastställer inom ramen för centralförbundets stadgar och program samt förbundsfullmäktiges beslut arbetsordning för arbetsutskottet samt vid behov föreskrifter även för förbundets övriga organ.
Verksamhetsledare och namnteckning
§ 21
För skötsel av centralförbundets angelägenheter anställer och avskedar förbundsfullmäktige verksamhetsledare samt fastställer dennes anställningsvillkor. Arbetsreglemente för verksamhetsledaren fastställs av centralstyrelsen.
Vid centralstyrelsens och förbundsfullmäktiges sammanträden föredras ärendena av verksamhetsledaren eller av annan av centralstyrelsen därtill förordnad tjänsteman.
§ 22
Centralförbundets namn tecknas av centralförbundsordföranden ensam eller en av vice ordförandena i centralstyrelsen tillsammans med verksamhetsledaren eller av centralstyrelsen förordnad tjänsteman.
Räkenskapsavslutning och revision
§ 23
Centralförbundets räkenskaper avslutas för kalenderår.
Räkenskaperna skall tillsammans med centralstyrelsens berättelse och däri införd resultat- samt balansräkning senast den 15 mars överlämnas till revisorer och verksamhetsgranskare för granskning. Revisionen skall vara verkställd och till fullmäktiges vårmöte ställd, och över revisionen angivna berättelser till centralstyrelsen inlämnad inom två veckor från den dag handlingarna överlämnats till revisorn och verksamhetsgranskarna. Styrelsens, revisorns och verksamhetsgranskarnas berättelser skall minst en vecka före vårmötet tillställas samtliga förbundsfullmäktigeledamöter.
§ 24
Styrelsens förvaltning och centralförbundets räkenskaper granskas av en (1) CGR–revisor, jämte suppleant och två (2) verksamhetsgranskare, jämte suppleanter, som utses för det näst följande kalenderåret.
Medlemsomröstning
§ 25
I syfte att utröna medlemskårens inställning till viss fråga av synnerlig vikt kan centralstyrelsen besluta om verkställande av allmän medlemsomröstning bland personmedlemmarna inom medlemsförbundens lokalavdelningar. Gäller frågan den jordbrukspolitiska sektorn gäller medlemsomröstningen enbart för landskapsförbundens och lokalavdelningarnas personmedlemmar. Centralförbundet har en skild omröstningsordning.
Hedersordförande
§ 26
Till hedersordförande kan förbundsfullmäktige, efter framställning från centralstyrelsen, kalla person som är synnerligen förtjänt därav.
Utmärkelsetecken
§ 27
Centralförbundet utdelar för tjänstmärke, hederstecken, minnespenning, hedersplakett och miniatyrstandar.
Närmare föreskrifter om dessa utmärkelsetecken finns i av förbundsfullmäktige fastställt reglemente.
Stadgeändring och centralförbundets upplösning
§ 28
Beslut om ändring av dessa stadgar eller om centralförbundets upplösning skall, för att gälla, fattas vid två med åtminstone en månads mellantid på varandra följande förbundsfullmäktigemöten, varav minst ett ordinarie, och skall i beslutet förena sig minst tre fjärdedelar (3/4) av alla vid omröstningen avgivna röster. Fråga om ändring av stadgarna eller centralförbundets upplösning bör angivas i kallelsen till mötet. Har beslut om centralförbundets upplösning fattats i behörig ordning, skall förbundsfullmäktige samtidigt besluta om överlämnande av centralförbundets tillgångar till annan sammanslutning med rättskapacitet, som arbetar för jord- och skogsbrukets främjande.
§ 29
I övrigt gäller vad i föreningslagen är stadgat