Anbud

2013-10-14

Upphandlande organisation Upphandling

SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013

Xxxxx Xxxx 5814

Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59

Symbolförklaring:

Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen

Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen

Texten kommer att ingå i avtalet

Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen

Anbudslämnare

Säljare:

Anbud:

Organisationsnr.:

AddOx Ungdomsvärn

Stödboende 2013 5814 (13/1)

5567942155

1. Förfrågningsunderlag

1.1. Allmän orientering

1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB

SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.

SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i

upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under

ramavtalsperioden.

SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.

Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.

Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

1.1.2. Inbjudan att lämna anbud

SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.

1.1.3. Deltagande kommuner

Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.

Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.

1.1.4. Upphandlingens omfattning

Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.

Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.

Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas

efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.

Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Med de olika behovsnivåerna avses följande:

Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.

1.1.5. Syfte

Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda

villkor.

1.1.6. Huvudmannaskap

Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.

1.1.7. Avgränsning av omfattning

Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till

deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.

Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.

Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.

1.1.8. Volym

Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.

Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.

1.1.9. Ramavtalsperiod

Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett

(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.

Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.

SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.

Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.

1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)

Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.

Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.

Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk

belägenhet.

I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.

Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.1.11. Upphandlingsförfarande

Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.

1.1.12. Definitioner

Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.

18 -24 år =

18 till och med 24 år

Anbudsgivare =

Vårdgivare som lämnar anbud.

Annat etniskt ursprung =

Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.

Stöd=

Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.

Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.

Beprövad erfarenhet =

Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.

Bokningsavgift =

Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen

sker.

Endast flickor/kvinnor =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.

Endast pojkar/män =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.

Genomförandeplan/behandlingsplan =

en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:

1. målet med de särskilda insatser som behövs,

2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,

3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,

4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,

5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,

6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och

7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).

Handikapparkering finns =

- Handikapparkering finns intill lokalen.

- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder

- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m

- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.

Handikapptoalett finns =

- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m

- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och

- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol

- Dörröppningen är minst 80 cm bred

Heltidstjänst =

Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.

Insats =

Stöd för vidare utslussning.

Kvalitetssystem =

Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.

Kvalitetssystem avseende insatsen =

Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.

Linjär expanderad skala =

Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.

Lokalkostnader =

Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.

Neuropsykiatrisk problematik =

ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.

Placerad person =

Klient, patient, brukare.

Psykiatriska problem =

Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.

Psykisk problematik =

Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:

- ändra invanda föreställningar och beteenden

- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt

- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor

- acceptera begränsningar och se möjligheter

Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.

Tillgängligt för rullstolsburna =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.

- Dörröppningsfunktion finns.

- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader

- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.

Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.

- Max ett trappsteg på högst 10 cm

- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader

- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.

- Dörröppningar minst 80 cm breda

- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr

>800mm, dörr på kortsidan

- Dörröppningar minst 84 cm breda

Tillgängligt för synskadade =

- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre

- Belysningen är bra och bländfri

- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop

- Det är lätt att komma fram i lokalen.

Uppdragsgivare =

Placerande kommun, beställare.

Utslussning =

Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i

förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.

Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.

Verksamhetsidé =

Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.

Vårdplan =

Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.

1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande

Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.

I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.

1.1.14. Frågor markerade med ett "S"

SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

1.1.15. Bilagor

1) Deltagande kommuner

2) Revisorsintyg

1.2. Administrativa villkor

1.2.1. Sista anbudsdag

För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16

1.2.2. Anbudets giltighetstid

Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.

Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09

Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.3. Elektronisk anbudsgivning

I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.

För tillgång till systemet krävs inloggning.

Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.

Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00

- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.

Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.

Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.

1.2.4. Kontaktuppgifter

SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.

Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.

Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.

Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.

Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.

1.2.5. Situationen på anbudsdagen

Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.

1.2.6. Anbudets form och innehåll

Ett anbud per verksamhet

Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan

olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.

Helt eller delat anbud

Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.

Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.

Upphandlingen omfattar följande delområden.

Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:

Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till

personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.

Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.

1.2.7. Krav på avlämnande av anbud

Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.

Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.

Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.

Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.

Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det

är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".

Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.

Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.

1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget

Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.

Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.

Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.

Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.

1.2.9. Information för urvalssökning

För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.

En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.

1.2.10. Originalhandlingar

Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.

Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.11. Språk

Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.

1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud

Ersättning medges ej för upprättande av anbud.

1.2.13. Anbudsöppning

Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.

Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17

1.2.14. Anbudsprövning

Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:

Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".

Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".

Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och

Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".

Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.

Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.

Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt

"Utvärderingskriterier".

Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

1.2.15. Antagande av anbud

Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.

Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.2.16. Tilldelningsbesked

Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.

Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.

Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.

1.2.17. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.

SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,

e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.

En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:

SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00

117 99 Stockholm

1.2.18. Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess

att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.

Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet

precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.

SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).

Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.

Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.

Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.2.19. Avrundning och angivna värden

Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.

Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:

Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.

1.2.20. Reservationer accepteras ej

I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.

1.2.21. Ramavtal

Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.

Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.

Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud

Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.

För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.

Information som kommer att offentliggöras är:

–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2

–Avtal

–Urvalsalternativ för matchning

–Pris

Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.3. Delområden

1.3.1. Delområden

Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

02 avser boendestöd och träningslägenheter 04 enbart boendestöd

05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras

1.4.1. Information

Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.

När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.

1.4.2. Information om anbudsgivaren

Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)

AddOx Ungdomsvärn AB

enhet: Ungdomsvärnet boendestöd och träningslägenheter

Organisationsnummer: (Fritextsvar)

556794-2155

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxx xxxxx@xxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxx xxxxx@xxxxx.xx

Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxx xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Verksamhetens namn: (Fritextsvar)

1.4.3. Uppgifter om verksamheten

AddOx Ungdomsvärn:

Ungdomsvärnet boendestöd och träningslägenheter

Besöksadress: (Fritextsvar)

Nybohovsbacken 43

Postadress: (Fritextsvar)

117 64 Stockholm

Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)

STOCKHOLM

Kommun: (Fritextsvar)

STOCKHOLM

Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)

000-000 00 00 Verksamhetschef Xxxxx Xxxxx

000-000 00 00 Beredskapstelefon

Fax: (Fritextsvar)

00-000 00 00

E-postadress: (Fritextsvar)

xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Webbplats: (Fritextsvar)

xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx

Platsantal: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

15 boendestöd (02 och 04) samt 10 i träningslägenheter (02)

totalt 25 platser

25,00 st

Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxx 00-000 00 00

000-000 00 00

xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxxx 000-000 00 00

xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på verksamhetsnivå. (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxx xxxxx@xxxxx.xx

Om verksamheten bedrivs i ett annat land, ange vilket? (Fritextsvar)

inte aktuellt

1.4.4. Information för urvalssökning

Anbudsgivaren ska nedan kryssa för de alternativ som passar den verksamhet anbudet omfattar. De alternativ som presenteras nedan är de urvalsalternativ som kommer att användas av handläggarna för matchning vid placering.

S Beskriv utförligt den målgrupp/problematik som verksamheten kommer att vara avsedd för (Fritextsvar)

25,00 st

Ange nedre åldersgräns för dem som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

17,00 år

Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

25,00 år

Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)

Enhet: år

Svar:

19,00 år

Tar emot par (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Tar emot personer med hiv-smitta (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Innehåller verksamheten någon särskild sysselsättning= Om JA beskriv denna och ange om den bedrivs inom verksamheten eller utanför i fritextrutan intill frågan (jfr med utvärderingskriterier) (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

stödgrupper (stöd till självhjälp)

Ange kommunikationsmöjligheter till och från verksamheten: (Fritextsvar)

1.4.9. Allmän information om verksamheten

tunnelbana, tvärbana, buss och hissbana

Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och

beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.

Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Vi arbetar två och två mellan 8-21 måndag till (22) fredag (13-16 är det 4 personal i tjänst). Personalen har kontoret på samma våningsplan där de lägenheterna finns (typ studentboende). I de fall där vi bedömer att en ungdom uppvisar ett riskbeteende som kräver högre bemanning ändrar vi bemanningen och det har hänt att personal sätts in under lördag och söndag. Vid riskbeteende 1 har vi ändå vår ordinarie bemanning och har inte för avsikt att ändra det. Under dagtid kan bemanningen minska för att istället ökas på kvällstid då fler boende är hemma. Vi anpassar bemanningen efter behovet. I Träningslägenheter utgår vi ifrån riskbeteende 1 - det krävs större ansvarastagande av den unge för ett boende i träningslägenhet. För boende i träningslägenhet anpassas antal timmar för kontaktmannaskapet efter behov.

3,00

Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Då både boendestöd och träningslägenheter är belägna i hyreshus där det finns allmänna trapphus och ingångar kan inte verksamheten garantera skydd för klienter med stort skyddsbehov.

Bemanning är likadan som tidigare beskrivits. se riskbeteende

1,00

Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Våra boende får ett behovsanpassat stöd. Vår personal är på plats och de boende har sina rum i samma korridor. Behovet är individuellt och kan variera för en och samma boende och variera mellan de boende. Varje kontaktperson (KP) har 5 boende och arbetar heltid. Verksamhetschefen ingår i teamet med kontaktpersoner och är en resurs till kontaktpersonerna men tar också egna uppdrag som KP. De boendes stödbehov varierar och hela teamet är väl insatt i samtliga boende på enheten. Exempel: En boende som följer genomförandeplanen och går dagligen till sin skola och har fritidsaktiviteter, lärt sig att sköta ett hushåll etc har ett mindre behov av att dagligen få intensivt stöd från sin KP. En annan kanske har problematik med social isolering och databeroende vilket kräver intensivt stödarbete med dubbelt så många timmar för att komma upp på morgnarna och ändra dygnsrytmen. Vi anser att stödintensitet är hög generellt sett.

1.5. Krav på Leverantören

4,00

1.5.1. Krav på Leverantören

I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.

För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.

1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:

1. deltagande i organiserad brottslighet,

2. bestickning,

3. bedrägeri,

4. penningtvätt

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne:

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,

3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,

6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.

Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2

§.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter

Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.

Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter

Samarbete med Skatteverket

SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.

Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.

Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:

• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare

• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt

• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma

• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter

• eventuella underskott på skattekontot

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet

1.5.6. Krav på registrering

Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.

Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet

Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:

Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag

ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet

60 - 79 God kreditvärdighet

40 - 59 Kreditvärdig

15 - 39 Kredit mot säkerhet

0 - 14 Kredit avrådes

Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.

Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav

Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.

a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.

b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar

ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

rating 73

För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet

1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation

Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.

Icke tillståndspliktig verksamhet

Om verksamheten inte är tillståndspliktig ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan nedan.

Tillsynsprotokoll

Om tillsyn genomförts av behörig myndighet ska tillsynsprotokoll från senaste tillsyn genomförd av behörig myndighet bifogas anbudet. Om det finns åtgärdspunkter i tillsynsbeslutet ska också handlingsplan för att åtgärda dessa bifogas. Om behörig myndighet fattat beslut gällande vidtagna åtgärder ska också behörig myndighets tillsynsbeslut bifogas anbudet.

Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Är verksamheten tillståndspliktig? Om JA ska kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? Om NEJ: ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Socialstyrelsens bedömning är att boendestöd och träningslägenheter likt vår verksamhet inte är tillståndspliktig. Målgruppen är över 18 år och ingen behandling utförs. Vi erbjuder vuxet stöd och socialkurativa insatser i lokaler som kan liknas vid ett studentboende eller i enskilda träningslägenheter.

Har tillsyn genomförts av behörig myndighet? Om JA: Ska senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Stockholms stad har gjort en uppföljning av befintligt ramavtal, 2013. bifogas.

1.5.9. Underleverantörer

Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer.

Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i vårdgivarens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen såsom exempelvis konsulter eller handledare och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till vårdgivaren såsom exempelvis städföretag, matleverans eller företag som hjälper till med brandskydd.

Observera att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till vårdgivaren om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att ta emot avrop eller att ha en direkt avtalsrelation med de deltagande kommunerna.

Vårdgivaren svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete och ska kräva att underleverantören åtar sig att utföra uppdraget med samma utfästelser som denne gör i sitt

anbud avseende krav i kravspecifikationen som berör underleverantören. Detta har även SKI möjlighet att följa upp under ramavtalsperioden.

Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.

Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.

Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Dotterbolaget Ungdomsvärnet AB, 556869-5109 (rating 72 - Creditsafe)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Kvalificerat kontaktmannaskap i stödboende och träningslägenhet

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

inte aktuellt

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Kvalificerat kontaktmannaskap i stödboende.

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

inte aktuellt

1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal

På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.

Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet att uteslutas.

Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem

Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.

Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.

Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)

Verksamheten regleras genom SoL samt ramavtal. Vidare har företaget kollektivavtal med Vårdföretagarna. Företaget policydokument gälllande exempelvis alkohol- och drogpolicy, lönepolicy etc.

Laglista Verksamheten

Socialtjänstlag (2001:453)

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) SOSFS

2011:9

(M och S) (Ledningssystem, kvalitetsarbete) SOSFS 2011:5 (S) (rapportskyldighet, Xxx Xxxxx)

Arbetsrätt

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Arbetsmiljölag (1977:1160)

Semesterlag (1977:480)

Bolaget

Aktiebolagslag (2005:551)

Bokföringslag (1999:1078)

S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)

Internt

Medarbetare som har uppdrag inom samma enhet som kvalificerad kontaktperson delges all relevant information för att gagna varje placerad ungdoms intressen. All samverkan mellan personal och ungdom genomsyras av öppenhet och respekt. Vi strävar efter ett klimat där ungdomen ska vara delaktig och kunna lita på att ingenting sker bakom ryggen. Personalen har tystnadsplikt. All samverkan av känslig karaktär som exempelvis samtal mellan kontaktperson och ungdom sker enskilt. Aktiviteter kan förekomma enskilt eller i grupp med andra ungdomar.

Externt

Vid samverkan mellan externa samarbetspartners inhämtas alltid samtycke av den unge. Vår målgrupp är över 18 år. Samverkan sker externt med anhöriga, skola, psykiatri, socialtjänsten, jobbtorg, polis m.fl

Extern samverkan kan finnas med som ett delmål i den boendes handlingsplan. När medgivande finns är det en naturlig del i vårt arbete att möta föräldrar och vi har stor förståelse kring föräldrars oro för sina barn men även ungdomens oro för sina föräldrar. Vi tar även hänsyn till den unge i de fall medgivande inte ges. All kontakt sker då genom socialtjänsten.

Regelbundna uppföljningsmöten sker med uppdragsgivaren och den placerade där vi utvärderar mål och delmål i genomförandeplanen.

Vi deltar i utvecklingssamtal med gymnasieskolan där föräldrar inte deltar (och om den unge godkänt vår medverkan).

Vi deltar ofta i nätverksmöten kring den unge och har ofta en roll som "spindeln i nätet" för att samordna alla insatser runt den unge och helt enkelt förenkla i kontakten med många instanser och personer.

S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)

Riskanalys

Sker på olika plan inom företaget. På företagsnivå görs årligen en SWOT-analys (Affärsplan). På

verksamhetsnivå sker riskanalyser kontinuerligt genom avvikelsehantering och åtgärdsplaner. Personalen är delaktig i processen genom personaldagar och riskanalysen sammanfattas och ligger till grund för verksamhetens kris- och beredskapsplan. Revideras årligen.

Verksamheten har rutiner för Xxx Xxxxx, klagomål och synpunkter, hot och våld samt dödsfall.

S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)

Varje placering följs upp kontinuerligt i trepartsmöte (beställare, utförare och klient). Uppföljningarna dokumenteras och sammanställs i ett PM efter varje avslutad placering. I PM:et görs en avstämning mot de uppsatta målen. En utvärdering fylls i av placerande handläggare om vad de anser om placeringen .

Samarbetsutvärderingen sammanställs varje år och bifogas verksamhetsberättelsen . Utvärderingarna har pågått i många år (sedan 2002 i detta format) och resultaten kan jämföras med tidigare resultat.

Socialtjänsten har rätt att ha insyn i all dokumentation. Socialförvaltningen ansvarar för uppföljning av ramavtalen.

Intagningsförfarandet har särskilda rutiner och bedömningar om en klient ska skrivas in eller inte görs enligt rutiner för riskbedömningar där exempelvis kravet på drogfrihet ska följas. Beslut om in- och utskrivning får enligt rutinerna aldrig ske på beslut av en personal. Verksamhetschefen har rätt att ta enskilt beslut i dessa frågor annars sker det alltid i par för att undvika missförstånd och felbehandling av klienter.

Målgruppsundersökningar sker på olika sätt olika år. Några exempel är djupintervjuer vilket oftast utförs av praktikanter i verksamheten. Före- och eftermätningar enligt en självskattningsskala . Det har förekommit boendemöten där ungdomarna haft ett forum för vad de vill förändra i verksamheten.

När det gäller klagomål från klienter så finns det rutiner generellt med blanketter och utredningsskyldighet som arbetsgivare. Verksamhetschefen följer upp placeringar där det förekommer oklarheter och har enskilda samtal med klienter angående deras placering. I annat fall ges alltid utrymme för klienten att ha enskilda uppföljningsmöten med placerande handläggare.

S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)

Nytt avtal har tecknats med SiL i september 2013.(kvalitetsindex) Årlig revisionsberättelse.

Klagomålshantering

Blankett för klagomålshantering ska sitta längst bak i varje boendepärm. Vid inskrivning ska den boende och placerande handläggare informeras om detta. Blanketten finns på servern under mapp Ungdomsvärnet.

Kontaktpersonen ansvarar för att kännedom om våra klagomålsrutiner kommer respektive boende och handläggare till känna. Enhetschefen följer upp att samtliga boende känner till rutinerna.

Klagomål hanteras genom att enhetschefen följer upp ärendet i personalgruppen och styrelse samt vidtar åtgärder. Som arbetsgivare finns en skyldighet att utreda om det förekommit klagomål på företagets personal.

Uppdragsgivaren ska alltid informeras.

Vid uppföljningsmöten ska det ges utrymme för att den boende ska kunna prata enskilt med sin handläggare om det kan antas att det finns ett missnöje gällande hur stödet utförs.

Enhetschefen ansvarar tillsammans med personalen för att det ska finnas ett varmt klimat i verksamheten öppet för kritik.

Klagomålsblankett kommer att ligga som en pdf fil på hemsidan.

Rutiner finns för klagomålshantering, avvikelserapportering och Lex Sarahanmälningar

När det gäller kvalitet på verksamheten kan en nedsättning av kostnaderna erbjudas som en kompensation tills åtgärder vidtagits.

S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)

Varje vecka har personalen möten där både avvikelser och rutiner är stående punkter.

Månadsvis skrivs en intern rapport som ligger till underlag för verksamhetsberättelsen, styrelsemöten, riskanalyser och åtgärdsplaner.

Regelbunden rapportering sker till socialtjänsten. Rutiner finns för klagomålshantering, avvikelserapportering och Lex Sarahanmälningar.

Vi återkopplar alltid till den som framfört klagomål och/eller synpunkter och informerar om åtgärder som vidtagits.

S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)

Veckomöten Delaktighet Ansvarsfördelning

Personaldagar två gånger om året Handledning Kompetensutveckling

Etiska koder (SSR)

S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)

All dokumentation sker i word och lagras på en säker server.

Alla rutiner, föreskrifter och lagtexter ligger i särskilda mappar för att lätt kunna hittas.

Varje person har egna processområden och när en rutin ska revideras ska det nya förslaget godkännas av medarbetarna för att sedan renskrivas av processägaren.

Det finns tydliga arbets- och befattningsbeskrivningar. Enhetschefen ansvarar för att ledningssystemet är dokumenterat.

Tidigare har verksamheten haft konsulter gällande ISO certifiering som lett oss fram i processen med kvalitetsarbete. Vid ägarskiftet upphörde processen med ISO certfiering.

I framtiden kan vi ändå tänka oss att ta in konsulter för att förbättra och utveckla vårt kvalitetsarbete. Samtliga i personalen har deltagit i FAMNAS kurser för kvalitetsförbättringar.

Vi kan tänka oss att köpa in färdiga system för att förenkla dokumentationen avseende kvalitetsdokument men än så länge anser vi att vår verksamhet är för liten för att kosta på sig stora, dyra system och konsulttjänster. Vi föredra tydliga och enkla dokument utan att för den skull göra avkall på kvaliteten.

Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Verksamheten avknoppades från Föreningen Skyddsvärnet år 2012 och ledningssystemet har reviderats år 2013.

I Stockholms stads uppföljning av ramavtalet (sammanfattat) : Verksamheten, Ungdomsvärnet, utvecklar sitt kvalitetsledningssystem och bedöms till största del ha relevanta rutiner och processer. Det finns löpande dokumentation som möjliggör uppföljning och det finns systematisk uppföljning på verksamhetsnivå. Inga återbesök eller kompletteringa är nödvändiga. se bilaga

Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)

Underleverantör för vissa tjänster är personal anställda/delägare i dotterbolaget Ungdomsvärnet. Personal i dotterbolaget har arbetat tillsammans i över 10 år och varit ett team innan verksamheten avknoppades från en idell organisation. Därför kan man säga att medarbetarna i dotterbolaget är väl kända och har en lång historik tillsammans. Gällande krav på företaget så sköts den biten av verksamhetschefen som även är delägare i både moderbolag och dotterbolag (koncern) och har byggt upp verksamheten med start 1996 hos den tidigare arbetsgivaren. För övriga underentrepenörer krävs särskilda kvalifikationer och referenser som exempel valet av handledare.

Moderbolaget AddOx Ungdomsvärn AB och dotterbolaget Ungdomsvärnet AB har samma ledningsystem och omfattas av samma lagkrav, försäkringar etc. gällande boendestöd och träningslägenheter.

Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Kvalitetsäkringsarbetet pågår ständigt och under 2013 kommer revideringen vara klar för att sedan fortsätta att utvecklas och förbättras. Vi har ett aktivt pågående arbete med att förbättra verksamhetens rutiner.

Utvärderas varje vecka och ingår som en punkt på personalmöten.

S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)

Vid missförhållanden skall en Lex Sarah anmälan göras till socialstyrelsen. Rutinerna är som följer:

Vid klagomål , avvikelser och/ eller allvarliga incidenter skrivs en rapport och lämnas till enhetschefen. Enhetschefen gör sedan bedömningen om det handlar om ett missförhållande i verksamheten och vidtar nödvändiga åtgärder. För att kunna ta beslut i frågan om vad som anses vara ett missförhållande skall styrelsen informeras. Styrelsen beslutar om en lex Xxxxx ska anmälas till Socialstyrelsen. När det rör sig om ett missförhållande skrivs en lex Xxxxx rapport enligt de riktlinjer som finns. Det finns rutiner för varje moment i processen lättilgängligt för all personal.

Efterarbete:

Riskanalys och åtgärdsplan.

Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.

Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)

ej aktuellt

1.5.12. Systematiskt miljöarbete

Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)

Vi vänder oss till unga vuxna, vilket innebär att vår tyngdpunkt ligger på att introducera vuxenvärlden på ett pedagogiskt sätt så att eventuella otydligheter beträffande rättigheter, skyldigheter och andra

förväntningar tydliggörs så att den enskilde ungdomens beteende kan anpassas till denna verklighet. Vi utgår från socialtjänstlagen om barnets bästa och att ungdomen ska erbjudas det stöd och skydd som behövs. Anmälnings- och uppgiftskyldighet, sekretess och handlingsplaner som utgår från en vårdplan där ungdomens behov tillvaratas är grunden för verksamheten. Noggranna uppföljningar av handlingsplaner sker med alla berörda parter. Ungdomen ska alltid delta i utformandet av sin egen handlingsplan och godkänna den. Verksamhetens övergripande mål är att den unge ökar sin förmåga att leva ett självständigt, ansvarstagande socialt liv och rustas för att klara ett eget boende. Detta gör vi genom social träning och social färdighetsträning. Som samtalmetod används MI.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)

Som ett exempel kan nämnas att tillsammans med KP göra upp en budget, planera inköp, lära sig att laga mat och sköta ett hushåll (Social träning och ADL). KP är med från början av placeringen till utslussningen. Enskilda samtal och färdighetsträning kan också vara inslag i de metoder vi använder oss av. I början av placeringen går vi tillsammans med den boende (inventering samt frågeformulär) igenom en checklista med allt ifrån skulder, tandläkare, bankkonto etc. Vi vill att alla ska ha bankkonto med internet för att träna sig att betala räkningar, stå i befintliga bostadsköer för att träna på att söka bostad, vara inskrivna/söka sysselsättning och för de som är i sysselsättning/skola hjälper vi till med läxläsning och påminna/delta i exempelvis möten och utvecklingssamtal. Att få en strukturerad vardag är viktigt och vi har väckning varje vardag (BOENDESTÖD) och tät kontakt med den boende för att få igång rutiner. Varje vardag finns möjlighet till frukost i samlingsrummet samt fika på eftermiddag och kväll. Vi har ett helhetstänk när det gäller hälsa och vi förderar frukt framför sötsaker. Det finns alltid en stor fruktskål framme. En gång i veckan lagar en boende mat och vi har en gemensam middag. Fredagar brukar vara myskvällar med film och fika. KP har individuella scheman för varje boende.Den boende är ALLTID med i planeringen. Följande exempel är aktuellt just nu för en boende: KP ansvarar för: Väckning varje vardag genom att gå in i rummet och se till att den boende kommer upp, en gång i veckan gå på promenad på en fast tid, lära sig internetbank och hur man betalar räkningar samt gå igenom skulder och planera för en skuldsanering, hålla kontakten med skolans mentor och hjälpa till med läxläsning, lämna in datorsladden varje vardagkväll samt aktiviteter som är generellt för alla ge stöd i tvätt, städ, hygien och matlagning etc. Personalteamet: förstärk de positiva förändringarna (alla gör lika). Utöver detta exempel så har personalen städkontroll hos alla boende varje torsdag vilken sen följs upp av respektive KP. Varje fredag får den boende ett veckobrev med nästa veckas inplanerade aktiviteter. En del boende har hjälpmedel i form av anslagstavla, kedjetäcke och sms-stöd från personalen om exempelvis möten och skoltider. Vi tror på rutiner och kontinuitet. Det ska vara tydligt och enkelt att förstå.

Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)

A: skapa rutiner, vända på dygnsrytmen, lära känna verksamheten och skapa en relation till KP, upprätthålla drogfrihet/sköta medicineringen eller det som är det primära för att klara av att ta emot hjälp och stöd, komma igång/upprätthålla sysselsättningen, delta i aktiviteter, följa boendestldets regler enligt boendekontraktet samt att få fint i sitt rum.

B: Att börja se på sig själv och bli medveten om sin egen förmåga till förändring. Det kanske blir uppenbart att den boende behöver terapi, medicinering eller bör utredas. Det kan bli tvärtom att den boende har visat sig självgående att en utslussning till träningslägenhet kan påbörjas. I steg B går det att avgöra om den boende är redo för eget boende eller om det krävs en annan insats exempel behandling eller boende med dygnetruntpersonal (HVB). Insatsen har hunnit följas upp flera gånger och reviderats.

C: Den boende har lärt sig mer om vårt samhälle och vad som krävs för ett vuxet och självständigt liv, sysselsättning och ekonomi fungerar och man vet vart man ska vända sig för att få rätt stöd. I detta skede är en utslussning till träningslägenhet eller eget boende aktuellt.

Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)

Eftersom varje insats är individuellt anpassad så ges exempel på tidigare insatser:

ART - färdighetsträning/rollspel. En boende hamnade ofta i gräl med övriga då han ansåg att folk stirrade på honom. En personal tränade intensivt med honom att möta andras blickar och han fick beskriva vilka känslor som uppstod. Efter några gånger upphörde han med att bli provocerad av att folk "stirrade" och vi kunde

faktiskt skratta gott åt alla tokiga blickar vi hade gett varandra i färdighetsträningen.

INTENSIV VÄCKNING (efter överenskommelse med den boende): En hemmasittande boende som vägrade gå upp ur sängen och därmed inte blev godkänd i en del skolämnen (se B medellång sikt). All personal fick ett väckningsschema som började klockan 8.00. Därefter väckning var 10 minut och efter två gånger gick personalen in i rummet och stannade där tills den boende gick ur sängen. Efter det fortsatte väckningsprocessen tills den boende kom iväg. Förstärkning för varje lyckat moment och uppföljning av kontaktpersonen.

SOCIAL TRÄNING: Många klarar att sköta ett eget boende och behöver annat stöd som exempel fylla i blanketter, förstå det svenska samhället, lära sig söka bostad etc. Social träning syftar till självständighet och bedrivs på många olika nivåer. De som behöver mer ADL- träning får ett mer strukturerat stöd som att

tillsammans med sin KP boka tid och tvätta i tvättstugan, skapa ordning i sitt rum genom att märka upp lådor och städa på bestämda tider. Hygien kan också finnas med på schemat.

Dessa insatser är tydliga och kräver delaktighet från den boende. Det är en balansgång mellan att skapa en respektfull relation där personalen ges tillträde till den boendes rum och det händer att en boende i början inte vill det. Därför är vår obligatoriska städkontroll väldigt viktigt och gäller för alla boende. Städkontrollen ger oss insyn i hur rummet sköts men också hur den unge mår. Xxxxx det mat i xxxxx? Fungerar lamporna? Används hygienartiklar och dusch m.m För en person med högfungerande autismspektrumstörning är det viktigt att ha ett tydligt ärende och där är "städkontroll" mycket användbart för att naturligt få tillträde till rummet.

Detta är exempel på hur våra insatser bidrar till att rustas för ett eget boende och bli mer självständig.

1.6.2. Innehåll i stödet

Arbetssätt och metoder

Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.

Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på

hemorten.

Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.

Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.

Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)

Vi kan erbjuda ART (aggression replacement training) både individuellt och i grupp om tjänsten efterfrågas 12 lektioner. Annars använder vi oss av delar ur ART programmet genomgående under hela placeringen. Det är ett förhållningssätt och redskap som hjälper oss att vara tydliga. Delar vi kan plocka ut är färdighetsträning och beteendeanalyser (KBT). Beteendeanalyserna är användbara i handledningen när vi "kört fast" och hjälper oss att alla i personalen gör likadant exempelvis : förstärkning.

MI (motivational interviewing) samtal utan värderingar och färdiga lösningar. De syftar till att den boende

själv ska finna lösningar och hitta sin egen förmåga. Ett förhållningssätt som personalen använder sig av under placeringstiden efter den boendes behov.

ADL/Social träning: under hela placeringen

Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)

MI är så fritt från bedömningar och värderingar vilket gör att den boende känner tillit i samtalet. Vår styrka är att skapa en tillitsfull relation till den unge. Svaghet är när det krävs omedelbar förändring då kan det ibland vara bättre med ett allvarligt samtal med betoning på konsekvenser.

ART och färdighetsträning, styrka: lätt att ta till sig och passar ungdomar - de gillar ART. Färdiga redskap att ta med sig för att "träna" i verkligheten. Svaghet är att många tror att det bara är kriminella och agressiva personer som ART passar till. Det passar jättebra till att lära sig bemötande och att vara social i olika sammanhang efter var och ens förmåga.

Social träning/ADL: positivt eftersom det ger snabba resultat, problematiskt när den boende inte kan hantera pengar och sin hygien. Det kan vara svårare att få en person att sköta sin hygien än att sköta en sysselsättning. Vi kan inte gå in och duscha den boende pga integritetsskäl.

Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)

Delaktighet, uppföljningsmöten, samtal, personalmöten, dokumentation och handledning. Kompetensutveckling, etiska koder/principer gällande bemötande och förhållningssätt, personaldagar.

Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)

Matchning/urval:

1. I första steget dvs intagningsförfarandet ska det vara ett beslut grundat på all information som framkommit om den som ansökt om platsen. Det handlar om att vi är rätt boendstöd för den unge och inte tvärtom. Kommer vi att kunna hjälpa den här personen och kommer den att klara den beskrivna boendeformen? Vi säger nej om vi anser att en person inte är redo pga aktivt missbruk eller psykisk sjukdom sam kräver vård.

2. Vi strävar efter en balans gällande vilka som bor tillsammans (eget boende i en korridor). Det kan innebära att en kille med ADHD och missbruksbakgrund får vänta och exempelvis en ensamkommande tjej erbjuds platsen före honom. Vi tackar inte NEJ men vill att det ska vara en balans så att vi inte gör stora grupper av unga med liknande problematik. Det är ett sätt att förebygga att det blir stökigt i boendestödet och att ungdomarna inte triggar igång varandra. Vi har ett genustänk och är HBTQ medvetna.

3. Matchning mellan den boende och kontaktperson. Sker oftast naturligt. Vi har arbetat tillsammans sen år 2002 och det utkristalliserats genom åren vem som är bra på vilken "typ" av ungdom. Det kan innebära att en tjej behöver en manlig KP för att stärka sin tillit till män och vice versa. Det har aldrig hänt att en KP bytts ut under en placeringsperiod. Däremot kanske vi har hjälpts åt och kopplat på en extra KP under en viss period.

S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Verksamheten har rutiner för varje moment i processen (se kopia nedan)

Handläggare kontaktar Ungdomsvärnet och besvarar frågor utifrån ett intervjuformulär. Informationsmöte där den unge deltar.

Återkoppling och planering om det bestäms att den unge ska flytta in. Inskrivning kan ske med kort varsel.

RUTINER VID INFLYTT PÅ BOENDESTÖDET

Efter sedvanligt informations möte mellan socialtjänst, ungdomar och boendestödet där vi bestämt att ungdomen kan flytta in på boendestödet kommer här en del punkter som bör följas.

• Boka inflyttnings datum med placerande handläggare samt ungdomen. Om möjligt ska ungdomen flytta in i början av en vecka (månd, tisd, onsd) för att undvika att ungdomen får spendera första helgen själv på boendestödet utan personalens omsorg.

• Kontrollera innan inflytt att ungdomen har en fungerande ekonomi samt påminn om vad denne behöver ha med sig till boendestödet (husgeråd, sängkläder, handdukar osv.)

Åk med ungdomen och inhandla det den saknar på Ikea ifall socialtjänsten godkänt detta, informera sedan enhetschefen om vilken summa som ska faktureras till socialtjänsten.

• Kontrollera att rummet är städat och fint sedan förra gästen. Ställ in toapapper, disktrasa, diskborste, extra glödlampa samt toalettborste. Xxxxx KP ser till att detta fylls på när den föregående ungdomen flyttat ut.

• Dagen då ungdomen flyttar in och får nyckeln ska denne skriva på gällande ungdomskontrakt samt fylla i försättsbladet till ungdomens pärm tillsammans med KP snarast möjligt. Informera om klagomålsblanketten och brandskydd. Ska även snarast möjligt fylla i utvärderingsformuläret.

• Om möjligt boka ett uppdragsmöte med placerande handläggare och ungdomen redan innan inflytt i annat fall boka detta möte så snart som möjligt.

• Gå igenom rutinerna på boendestödet (väckning, fikatider, middagar, aktiviteter osv.) Om ungdomen vill ha tillgång till datorerna gå igenom datakontraktet och hur mycket depositionen kostar samt vad som ingår i denna. Skriv upp vem som betalat och lägg pengar samt namn på ungdom i kuvertet för datapengarna.

• Personalen bör redan innan inflytt utse en kontaktperson till ungdomen annars ska detta ske snarast möjligt.

Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)

• Uppmuntra ungdomen att del av våra frukostar, fika, middagar samt aktiviteter. (RUTIN: inflyttning)

Socialtjänsten, alltid.

Övriga:

Skola Frivård Psykiatri Anhöriga

Arbetsförmedling Gode män

Kontaktpersoner (Sol/LSS)

Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Då vår målgrupp vanligtvis är över 18 år krävs medgivande.

S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)

inte aktuellt utan medgivande

Finns medgivande och om det ingår i uppdraget så uppmuntrar vi till kontakt med anhöriga. Alla viktiga personer i den unges närhet anser vi är viktigt att bevara. Vi går igenom nätverket och dess relationer till den unge.

Det betyder inte alltid att ex en förälder är lämplig men oerhört viktig. Det är viktigt att den unge kan känna att vi tar föräldern på allvar och syftet är att minska oron hos den unge.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)

Boendstödets lokaler är utformade likt ett studentboende mer än ett gruppboende. De boende har egna små lägenheter/rum och boendet är enskilt. I korridoren möter man sina grannar och det gör man även i datarummet, tvättstugan, gemensamhetsrummet och köket. Varje nyinflyttad person skriver på ett ungdomskontrakt med regler och informeras om beredskap samt viktiga telefonnummer för nödsituationer. Klimatet på boendestödet färgas av ett hänsynstagande och en hjälpsamhet mot nyinflyttade ungdomar. De boende ska känna sig hemma därför är det viktigt att också få möjlighet att bara vara, slappa och surfa etc. Vardagsrutiner för alla

Måndag - Fredag: Väckning och frukost 8-9, fika 15 och 18. Onsdag: gemensam middag 18. Ibland aktivitet enskild eller grupp. Torsdagar städkoll. Fredagar: Filmkväll (Fredagsmys)

Individuella scheman ett exempel, här gäller det en skolungdom

Måndag: möte hos psykolog 15.00, skriva CV med kontaktperson (KP) 19.00 Tisdag: Fotbollsträning 20.00

Onsdag: Städdag med KP, tvättid 18, OBS! Glöm inte vara med på middagen!! Torsdag: Städkoll 18.00 Möte med KP om skolan.

Fredag: Utvecklingssamtal i skolan 13.00 KP deltar.

Detta schema delas ut varje fredag i den boende brevlåda. Även Personalens arbetstider står där och om det är någon gemensam aktivitet.

Förutom det schemalagda så är det spontana lika värdefullt. Personalen finns på plats för samtal, stöd och praktisk hjälp.

S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)

Genom att stödja ungdomen i vardagsrutiner och fritidsaktiviteter kontinuerligt. Vi anser att det är bättre att stödja ungdomen i att finna "egna" aktiviteter än att vi erbjuder gruppaktiviter med alla boende. Det ska vara hållbart och sett ur ett längre perpektiv med mål att bli självständig är det mer fruktbart att tillsammans med KP (om det behövs) komma igång med en fritidsaktivitet. Det kan innebära att hitta en fotbollsklubb eller börja simma regelbundet.

Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Indiviuellt stöd med utgångspunkt på vad den unge är intresserad av.

Vi uppmärksammar alltid de svenska traditionerna men även traditioner från den unges hemland om annat etniskt ursprung än svenskt.

Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)

Med ett socialpedagogiskt förhållningssätt menar vi att i vårt arbete utgår från en förståelse för individens sociala sammanhang där varje individ ges möjlighet till att utveckla sina resurser och växa som person. Det innebär praktiskt att först inventera vad ungdomens förmågor är. Behöver fickpengar portioneras ut?

Behöver vi göra en budget för inköp och vilka kläder har personen råd med? En ekonomisk planering kan krävas och att skapa en medvetenhet om vad pengarna ska räcka till. Många gånger krävs en skuldsanering och varje ungdom får en pärm för att kunna sortera och få en överblick av alla blanketter, räkningar och viktiga papper. Hygienen är en del i den sociala träningen och följs upp av kontaktpersonen. Ibland behövs det samtal kvinna till kvinna respektive man till man om det rör sig om mer känslig karaktär.

Det har hänt fast sällan att vi har tjej- respektive killgrupper där dessa frågor kan tas upp.

Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)

Vår verksamhet är liten och övergripbar. Vår styrka är att skapa tillitsfulla relationer med ungdomar och vi har låg personalomsättning. Personalgruppen är stabil och inger förtroende. Det ger ett klimat av att våga prata. Vi har hög personaltäthet och tre kvällar i vecka (ons, fre och lö) har vi tillsynspersonal i huset med syfte att skapa sociala relationer, skapa trygghet och att rapportera incidenter. De boende har egna små lägenheter och varje våningsplan kräver en låsbricka för att öppna porten. På varje dörr sitter viktiga telefonnummer att ringa om något inträffar och personalen är alltid i tjänst och kan komma in med kort varsel.

Huset inhyser andra hyresgäster på andra våningsplan (SHIS). Vi har regelbundna nätverksträffar för att bland annat kunna jobba förebyggande mot hot, våld, droger etc. i hela huset.

Det viktigaste inslaget är relationen mellan kontaktpersonen och den boende. Det har aldrig förekommit mobbing mellan de boende. De incidenter som genom åren har inträffat har de flesta varit alkoholrelaterade. Därför har vi alkoholförbud i våra lokaler och om det inte respekteras leder det till uppsägning för att motverka incidenter och missbruk.

Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)

Vi bedriver ingen kvalificerad missbruksvård utan kan närmast beskrivas som en utslussningsverksamhet. För unga vuxna med missbruksproblematik finns oftast en redan etablerad missbrukskontakt (ex. Xxxxx ungdom/vuxen) och vi ser ett värde i att fortsätta den redan upparbetade kontakten. Vårt fokus ligger på att komma vidare och rustas för ett eget boende. Personalen har stor erfarenhet och kompetens inom missbruk och är utbildade inom området. Drogtester kan utföras direkt på enheten i akuta fall men vi önskar att detta sker genom beroendemottagning.

Vi anser att det är värdefullt att bibehålla det stöd/eftervård som redan vid inflytt finns kring den boende i form av insatser för att bevara drogfrihet och att boendestödsinsatsen syftar till social och personlig utveckling. Vårt stöd till målgruppen är att uppräthålla drogfriheten genom att stödja till fortsatt eftervård, stödgrupper och övriga insatser ex. KRAMI. Istället för att fokusera på missbruket så fokuserar vi på självständighet och att rustat för eget boende. Vi kräver att drogtester genomförs och att den boende är drogfri.

Då vi arbetar med individen så kan det se olika ut för varje boende som återfaller. I en del fall krävs mer adekvat vård och då medverkar vi tillsammans med uppdragsgivare till en sådan och den boende skrivs ut. I annat fall kan den boende bo kvar förutsatt att fortsatta urinprover lämnas och att de ska visa negativt inom en kort period. Då verksamheten verkar för en god boendesmiljö är det viktigt att droger ej får förekomma i verksamheten av hänsyn till övriga boende och den boende som behöver mer vård än vad vi erbjuder. Vi arbetar alltid tillsammans med boende och uppdragsgivare innan beslut tas och vår erfarenhet är att den boende medger att den behöver mer hjälp i form av behandling. Vår erfarenhet är också att det upplevs positivt att vårt fokus ligger på personlig utveckling, sysselsättning och självständighet och att missbruksbiten ligger på respektive beroendemottagning. Vi försöker se människan inte missbrukaren.

Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)

Samtal, ART och uppföljning. Vi samarbetar med KRIS (ungdomsprogrammet) och Xxxxx Xxxxxxx. Personal har utbildning i Kriminalitet som livsstil.

Det går inte att vara aktiv i sin kriminalitet om man ska bo i boendestödet. Däremot har vi haft ungdomar som placerat genom SiS och Frivården med exempelvis fotboja. Kontraktsvård där vi står för boendet och stöd har fungerat väldigt bra. Boendestödet är en bra utslussningform från Kriminalvården.

Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)

Efter avslutad insats upphör uppdraget. Den tidigare boende är alltid välkommen att hälsa på. Det sker ganska ofta både när det går dåligt och bra. De vet att vi finns. Ibland händer det att en ungdom vill återplaceras. Vi kan erbjuda eftervård i form av fortsatt kvalificerat kontaktmannaskap utan boendestöd/träningslägenhet.

Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)

a) att vi fått korrekt information och att beslut och vårdplan finns oss tillhanda

Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.

Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år

BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet

Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.

Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.

För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.

Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.

Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:

Medvetenhet

- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.

Insyn

- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.

- Verksamheten ska ha extern handledning.

Förutsättningar

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig själva under placeringstiden.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.

- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.

- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.

- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.

- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.

- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.

- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.

- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)

Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)

inte aktuellt (men verksamheten har rutiner för hot och våld)

S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)

inte aktuellt

S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)

inte aktuellt

Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)

inte aktuellt (men rutiner finns)

S Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: beskriv hur lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn ska tillämpas i verksamheten (Fritextsvar)

inte aktuellt

1.6.10. Säkerhet - Brandsäkerhet

Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete med hänvisning till lag 2003:778 om skydd mot olyckor samt genomföra den tillsyn och dokumentation som lagen

föreskriver. Vårdgivaren ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt tekniska förutsättningar i sådan utsträckning att en säker utrymning vid händelse av brand är praktiskt genomförbar samt att risken för uppkomst av brand minimeras. Anbudsgivaren ska i anbudet beskriva sina rutiner för utrymning vid brand.

Personal och den/de placerade ska känna till verksamhetens rutiner för utrymning vid brand väl. Kontinuerliga genomgångar och brandövningar ska göras.

Säkerhet - Brandsäkerhet : Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Brandskyddsrutin i verksamheten: Information vid inflyttning samt en lathund (om det börjar brinna) på insidan av varje dörr. Varje torsdag inspekteras brandvarnarna i alla rum. Tydligt markerade nödutgångar. Övrigt brandsskydd ansvarar hyresvärden för. Det finns brandsläckare och brandfiltar i varje korridor i huset. Vid brand finns karta för utrymning och en återsamlingplats på torget. Varje kontaktperson informerar ungdomen om brandskydd.

1.6.11. Placering

Placeringsavtal

För varje enskild person som placeras ska ett särskilt individuellt placeringsavtal utfärdas skriftligt och undertecknas av båda parter för att gälla. Placeringsavtalen upprättas och tillhandahålles av uppdragsgivaren. Dessa avtal ska följa ramavtalet och därutöver innehålla uppgifter om personens namn, personnummer, vårdkostnad, placeringstid m.m.

Placeringsavtalet ska gälla från och med den dag placeringen påbörjas och gälla i enlighet med fattat beslut om insatsens längd. Avsteg från detta kan göras skriftligt i genomförandeplan/behandlingsplan enligt överenskommelse mellan parterna.

Placeringsavtal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.12. Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan

Uppdragsgivaren ska alltid formulera uppdraget skriftligt i en särskilt upprättad vårdplan eller motsvarande. Uppgifter om syfte och målsättning med placeringen ska framgå. All för uppdraget väsentlig information om den placerade ska bifogas vårdplanen.

Vårdgivaren ska vid placering i samråd med uppdragsgivaren och den placerade/närstående utan onödigt dröjsmål utarbeta och upprätta en genomförandeplan/behandlingsplan eller motsvarande baserad på vårdplanen. Förändringar av genomförandeplanen/behandlingsplanen kan under placeringen endast göras i samråd med den placerade/närstående och handläggaren.

Ansvarig för insatsen i enlighet med genomförandeplanen/behandlingsplanen är vårdgivaren. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska i god tid innan insatsen upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska undertecknas av samtliga parter.

Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.

Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.

Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta

mellan

uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

För placerade 18 – 24 år samt föräldrar

Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.

Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta mellan uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar den placerades samtliga omkostnader för den placerade som utrustning, fritidsaktiviteter, medlemsavgifter och dagliga transporter till och från aktiviteter och sysselsättningar om det ingår som en del av verksamheten

Den placerade har själv ansvar för kostnader för hygienartiklar (inklusive intimhygienartiaklar) klippning m.m. och personlig utrustning såsom kläder. Den placerade ansvarar själv för transporter i samband med permissioner.

Omkostnader: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.16. Information till den placerade

Vårdgivaren ska vid inskrivningstillfället beskriva sin ideologi, sina kvalitetsmål, sitt arbetssätt och villkoren för placeringen för den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare.

Uppdragsgivaren svarar för att besök inför inskrivning görs, kontakter med vårdnadshavare/närstående tas och vårdgivaren svarar för att introduktion ges i samband med placering/inskrivning. Vårdgivaren ska tydliggöra kontaktmannaskapet och dess innebörd för berörda parter.

Berörda parter ska vid introduktionen och när de begär det få skriftliga upplysningar vart man vänder sig om den placerade utsätts för felaktig eller kränkande behandling/bemötande.

Informationen ska ske på ett sätt så att den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare kan ta till sig informationen.

Information till den placerade: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.17. Individens medbestämmande och inflytande

Arbetssättet ska planeras så att den placerades medverkan och inflytande tillgodoses vid placeringstillfället, och i planering och uppföljning av stödet. Den placerade och/eller företrädare ska tillförsäkras delaktighet och påverkansmöjligheter i planering och utformning av insatsen.

Den placerades synpunkter ska dokumenteras såväl i journaler som i behandlings- och

genomförandeplanen för att resultera i något konkret.

All berörd personal ska få tillgång till information om den placerades synpunkter.

Vid möten ska den placerade få information om syftet med mötet och de vuxna ska

försäkra sig om att placerade barn/ unga förstår orsak till och innebörden i det som beslutas.

Individens medbestämmande och inflytande: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har under år 2010 arbetat fram definitioner på sex områden: självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet och slutligen effektivitet (Socialstyrelsen). Dessa sex områden ligger till grund för företagets verksamhet med ett tillägg om etiska principer att utgå ifrån för att upprätthålla god kvalitet inom dessa områden.

Då de placerade är över 18 år ser vi dem som unga vuxna på väg ut i vuxenlivet. Vårt bemötande är respektfullt och lyssnande. Det skapar en stämning i verksamheten där alla behandlas likvärdigt och med respekt. Redan vid informationsmötet vänder vi oss till den unge med frågor kring hur denne vill att målen ska se ut. Vi är tydliga med att det krävs delaktighet och eget ansvar från den unge för att vi ska kunna ge stöd på bästa sätt. Efter informationsmötet ska den unge återkomma till oss eller uppdragsgivaren om han/hon är intresserad av att bo på boendestöd/träningslägenhet och därefter skrivs ett ungdomskontrakt. Genomförandeplanen (utgår från BBIC) görs oftast av socialtjänsten och godkänns genom ett trepartsmöte där den unge ska vara med och godkänna uppdraget. Om kravet är att vi ska skriva genomförandeplanen så görs det av Ungdomsvärnet.

Under placeringstiden har personalen tät kontakt både med den boende och med uppdragsgivaren. Då det är något i handlingsplanen som behöver revideras görs detta vid regelbundna uppföljningsmöten.

Vi är tydliga och konsekventa med boendestödets/träningslägenheternas regler.

De boende i boendestödet får regelbundna veckobrev och uppdateras om allt som sker på boendestödet i form av gemensamma aktiviteter och egna möten.

All personal har Comviq kompis abonnemang för att ungdomarna ska kunna ringa till personalen och vi använder oss ofta av sms och mail – vilket är ett bra och naturligt sätt för ungdomar att hålla kontakt.

Ungdomen har tillgång till ”sin pärm” och får läsa allt som skrivs av personalen. Ofta vill ungdomarna att kontaktpersonen följer med som stöd vid exempelvis utvecklingssamtal i skolan eller vid en rättegång.

Exempel:

Vi jobbar aktivt för att skapa en tilltro till vuxna bland annat genom att man inte får byta kontaktperson under boendestödstiden även om det skulle uppstå en konflikt. Genom att lösa konflikten kommer man närmare varandra och ungdomen växer av att klara av ett missförstånd eller en konflikt. Det är viktigt för en ung person att se att vi står kvar och är goda föredömen för vuxenvärlden. Ofta kan vi fortsätta med färdighetsträning (ART) med mål att klara av relationer och konflikter.

För boende i träningslägenhet har personalen individuella scheman vilka utgår från ungdomens behov och tider. Då det krävs ett större ansvarstagande av den unge för ett boende i träningslägenhet genom att bland annat vara igång i full sysselsättning (skola, jobb etc) är personalens tider ofta förlagda på kvällar och helger. Under tiden man bor i träningslägenhet byter man kontaktperson. Den unge har alltid möjlighet att komma till boendestödet för att få läxhjälp och använda datorrummet samt besöka sin ”gamla” kontaktperson på boendestödet. Det anser vi skapar trygghet och stabilitet samt gynnar en tillit till vuxna vilket det ofta är brist på hos ungdomar. Man är alltid välkommen!

Det är också ett led i att ha kommit vidare i sin utveckling när man flyttar från boendestöd till träningslägenhet. Det blir tydligt och övergripbart för den unge att medverka och påverka den egna handlingsplanen. Målet blir tydligt för vad som krävs för att flytta från boendestöd till träningslägenhet.

Möjlighet att söka direkt till träningslägenhet finns.

S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)

Att arbeta där en person bor kräver en god lyhördhet för att hitta en balans där vi får hjälpa en boende utan att det könns som om vi bara "klampar in". Vid informationsmötet berättar vi att de enda gånger vi "klampar in" är när vi misstänker att någon mår dåligt elller om det förekommer droger etc. (kontraktsbrott). Det är av säkerhetsskäl och all annan kontakt inne i den boendes lägenhet sker efter överenskommelse (delaktighet). Alla daganteckningar får läsas av den placerade - inne på kontoret med personal närvarande. Alla

gemensamma aktiviteter är frivilliga. Vi tvingar inte någon till gemenskap men kräver att den boende sköter kontakten med sin kontaktperson.

All personal/övriga skriver på erinran om sekretess. Medgivande krävs för att vi ska kunna prata med anhöriga och övriga.

Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)

Medgivande krävs och uppdraget ska vara reglerat i vårdplanen.

1.6.18. Personal allmänt

Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet.

Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.

Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.

Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.19. Personal - Bemanning

Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.

Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.

Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.

Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.

Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".

Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)

Vi kan göra schemaförändringar som exempelvis att personal byter till kvällspass (om det är då förstärkning

behövs). Personal kan komma att arbeta lördagar och söndagar vid behov.

Förstärkning med timanställda. Om en boende bedöms kunna klara att bo kvar i boendestödet med ett förstärkt kontaktmannaskap än vad som i anbudet beskrivits bekostas detta av uppdragsgivaren. Det kan vara en bättre åtgärd än att bryta placeringen.

Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Vid låg beläggning kan det hända att personalen minskar sin arbetstid temporärt som en besparingsåtgärd. Vid full beläggning sätts det alltid in förstärkning två kvällar i veckan med timanställd personal.

4,00 st

Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)

Schemalagd beredskap. Chefen är kontaktbar till största delen annars finns hänvisning.

Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100,00 %

Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

0,00 %

Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

50,00 %

1.6.20. Personal - Kompetens

Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.

Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.

Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003 genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.

Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.

Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.

Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.

Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Vårdgivaren ska under avtalstiden ge handledning och kompetensutveckling till egen personal. Med "personal" nedan avses personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Verksamheten ska ha rutiner för att hantera behov av ökad kompetens samt rutiner för upprättande av kompetensutvecklingsplaner både för varje anställd och för hela personalgruppen.

Det ska finnas en regelbunden extern handledning. Vårdgivaren ska följa utvecklingen inom verksamhetens inriktning vad gäller lagstiftning, metodutveckling och forskning och se till att personalen har aktuell kunskap.

Med extern handledning avses handledning som inte utförs av personal eller ledning på plats i den aktuella verksamheten. Koncernintern handledning godkänns som extern handledning.

Med regelbunden extern handledning avses handledning som är kontinuerlig och återkommande alltså inte av enstaka karaktär.

Personal - handledning och kompetensutveckling: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv extern handledning som finns – tidsomfattning, frekvens (Fritextsvar)

Handledning sker en gång i månaden. Xxxxxx Xxxxxxxx, ärendeprocess- och metodhandledning. 90 minuter/gång.

Beskriv handledarens kompetens: (Fritextsvar)

Är sedan 2005 verksam som betendevetare, samtalsterapeut, specialpedagog, handledare och konsult i egen regi. Har uppdrag som handledare av personalgrupper inom förskola, grundskola och resursskolor samt inom socialtarbete. Auktoriserad medlem i Handledarföreningen i psykosocialt arbete.

Beskriv vilka fortbildningar personalen har genomgått det senaste året: (Fritextsvar)

Magisterkurs i etik (chefen) Psykisk livräddning (all personal)

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2012: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Detta beror endast på att vi övertog verksamheten från Föreningen Skyddsvärnet och all tid avsattes för att bygga upp företaget. Vi gick från ideell sektor till att bli delägare i företag. I annat fall avsätts det alltid medel för varje anställd till kompetenshöjande insatser efter önskemål. Ibland har vi gemensamma kurser ex 2011 hot och våld - teori och praktik och baspsykiatri. I medarbetarsamtalet framkommer önskemål om spetskompetens.

0,00 st

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2014 (planerad): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Minst 4 dagar per anställd. Till det tillkommer våra personaldagar som kan innehålla vissa moment exempel etik.

4,00 st

Beskriv fortbildningsplanen för personal för kommande året: (Fritextsvar)

Planerat för 2014 är gemensamt och återkommande för alla: medicinsk livräddning och brandskyddsutbildning. För en anställd fördjupning ADHD.

Chef - D-uppsats ADHD och upplevelsen av att få diagnos.

En anställd har önskemål om databeroende och det ska vi försöka tillgodose. Vi deltar även i konferenser gällande psykisk ohälsa (januari 2014) och NPF forum (maj 2014).

Beskriv hur personalen får del i verksamhetens mål och synsätt: (Fritextsvar)

Personaldagar, delaktighet i exempelvis revidering av rutiner, ansvarsområden, policydokument och personalhandbok (ej färdigställd).

För delägarna finns affärsplanen och ett aktivt styrelsearbete. Handledarskap och att ta emot praktikanter stimulerar till att beskriva vad vi gör och på vilket sätt.

Har ni särskild handledning (utöver ordinarie extern handledning och arbetshandledning) i den metod som angivits? (Ja/Nej

svar)

Svar: Nej

Vi har haft metodhandledning när vi gick KBT utbildningen hos Psykologpartners.

Vi tar in särskild handledning när vi tycker att behovet finns. Vår nuvarande handledare har spetskompetens gällande "hemmasittare" och det var ett skäl till att vi valde honom.

Ibland tar vi in Xxxxx Xxxxx för rådgivning gällande hot och våld.

1.6.22. Personal - Meddelarfrihet och efterforskningsförbud

Meddelarfrihet för anställda i offentlig verksamhet regleras i svensk lag. Anställda hos vårdgivaren, inklusive underentreprenör, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar.

Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för anbudsgivarens anställda inom det område som avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets och Sekretesslagen (SFS 2009:400).

Meddelarfrihet och efterforskningsförbud: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.23. Personal- Arbetsmiljöansvar

Vårdgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Vårdgivaren ska ha en arbetsmiljöplan och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god

arbetsmiljö. Vårdgivaren ska arbeta efter Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöansvar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.24. Hälso - och sjukvård

För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister.

Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas.

Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en

planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses. Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren.

I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt.

Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar.

Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas.

Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut.

Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.25. Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten

Vårdgivaren ska ha rutiner för att hantera återfall.

Vårdgivaren ska ha rutiner för extra ordinära händelser, vad händer när droger finns i verksamheten?

Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur ni hanterar eventuella återfall i missbruk: (Fritextsvar)

Beskriv Era rutiner för hur Ni använder droganalyser: (Fritextsvar)

Om det krävs att vi hanterar droganalyser för att få anbudet så ordnar vi det. Utbildning får vi från företaget där vi köper multistickor ifrån och vi använder deras manual för att säkerställa att provtagningen sker korrekt. Vårt önskemål är dock att all hantering av drogtester sköts av beroendemottagning för att det ska finnas uppföljning och läkarkontakter. Vi arbetar med relationer i kontaktmannaskapet och därför anser vi att det kan upplevas integritetskränkande för den unge när vi ska "se på" vid urinprovslämningen. När vi utfört drogtest eller ett utandningsprov får vi direkt svar. Vi skickar inte vidare till verifiering utan skriver istället en remiss till en beroendemottagning om det inte kan göras av socialtjänsten.

Beskriv rutiner för extra ordinära händelser, vad som händer när droger finns i verksamheten? (Fritextsvar)

Vi konfonterar den unge lugn och sakligt samt kräver att ett drogtest ska genomföras. Vid allvarlig påverkan ser vi till att den unge kommer in på avgiftning. Vid misstanke om droger på rummet meddelar vi att vi kan komma att oanmält gå in på rummet. När vi finner droger kopplas alltid polis in för att analysera fyndet och

socialtjänsten informeras omedelbart eller innan vi agerar. Allt detta sker öppet för ungdomen och vi är mycket tydliga med vad vi gör. För det mesta går det inte så långt eftersom vi kunnat agera innan på exempelvis förändrat beteende eller att den unge avvikit. Vid ett aktivt missbruk som fortsätter avbryts placering. Vi gör individuell bedömningar.

1.6.26. Alkoholanvändning – medlevarskap

Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för värdfamiljens egen alkoholanvändning:

Alkoholanvändning - medlevarskap: Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för medlevarnas egen alkoholanvändning: (Fritextsvar)

Alkoholförbud är inskrivet i boendekontraktet. Inget medlevarskap.

1.6.27. Skola

Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna måste således säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt skollag. Det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och Vårdgivaren i samband med placeringar av barn/elever.

Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns avtal med lägeskommuner? (Fritextsvar)

Xxxxx rutiner för kontakt med hemkommunen avseende skolplikten? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

inte aktuellt då vår målgrupp är över 18 år

Xxxxx rutiner för friskolans/lägeskommunens skolas kontakt med elevens vårdnadshavare? (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

1.6.28. Tolk

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren.

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som inte ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren. Vårdgivaren svarar då för kostnaden. Om behovet uppstår hos uppdragsgivaren står denna för beställning av tolk. Uppdragsgivaren svarar då för kostnaderna för tolk.

Tolk: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.29. Lokaler

Vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och godkända lokaler med nödvändig anpassning till verksamhetens innehåll och de enskildas behov.

Placerade personer ska beredas boende i enkelrum med tillgång till kök och hygienutrymmen eller egen fullvärdig lägenhet. Särskilt ska beaktas utsatta barns säkerhet.

Lokalerna inklusive enkelrum och fullvärdig lägenhet ska vara väl underhållna och hålla god hygienisk standard samt vara trivsamma och ge en hemlik atmosfär.

Vid ombyggnad och nybyggnad ska vårdgivaren följa Boverkets föreskrifter (BFS 2002:19).

Lokaler: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.30. Kost

Vårdgivaren ska stödja den placerade till att laga och förbereda mat för tränas i kosthållningen.

Vårdgivaren ska stödja den enskilde till att få kost enligt följande:

Xxxxx ska fördelas på tre huvudmål (frukost, middag och kvällsmat) samt mellanmål, där man beaktar den placerades religion, etiska åsikter mm.

Maten ska tillfredställa såväl smak som energi- och näringsbehov. Maten ska serveras vällagad, tilltalande upplagd och i rätt portionsstorlek. Grundkoster och specialkoster ska

följa ESS-gruppens rekommendationer. Näringsberäknad specialkost, ska ingå vid medicinska behov inkl allergier.

Kost: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.31. Rapporterings- och informationsskyldighet

Vårdgivaren ska hålla handläggaren underrättad om förhållanden som är av betydelse för uppdraget. Vårdgivaren ska omedelbart underrätta uppdragsgivaren om missförhållanden som kan hänföras eller kopplas till personal och som kan påverka uppdraget.

Vårdgivaren ska omedelbart underrätta uppdragsgivaren om den placerade återfaller i missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende eller avviker.

Rapporterings- och informationsskyldighet: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.32. Dokumentation, förvaring och uppföljning

Förutsättningar för verksamheten

Vårdgivaren ska dokumentera insatser och förvara handlingar enligt gällande lagar och föreskrifter.

Vårdgivaren ska säkerställa att personalen har sådana kunskaper i det svenska språket som krävs för att dokumentationen ska kunna hålla en hög kvalitet.

Dokumentation, förvaring och uppföljning: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.33. Rutiner för dokumentation

Uppföljningsrapporter med bedömning av insatsens utfall ska av vårdgivaren lämnas skriftligt till uppdragsgivaren varje månad såvitt inte annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Inför planerade omplaceringar och förlängning av insatsen ska vårdgivaren lämna en skriftlig sammanfattning med bedömning av insatsens utfall som ska vara uppdragsgivaren tillhanda senast sju dagar innan placeringsavtalets upphörande.

Skriftigt utlåtande/sammanfattning av insatsens resultat ska lämnas till uppdragsgivaren senast sju dagar efter avslutad placering tillsammans med kopia av journalanteckningarna.

Vid utredningsplacering ska ett skriftligt delutlåtande med sammanfattande bedömning lämnas till uppdragsgivaren senast sju dagar innan avslutad placering.

Vårdgivaren ska på anmodan kunna redovisa rutiner för hur dokumentation ska ske enligt ställda krav.

Rutiner för dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv verksamhetens journalförings- och dokumentationssystem samt hur de används och i förekommande fall ange namn på systemet: (Fritextsvar)

All dokumentation sker i word och lagras på säker server. Daganteckningarna dras ut på papperskopior och förvaras i den unges pärm i ett låst plåtskåp. Papperskopiorna på daganteckningarna skickas på begäran i samband med avslutat uppdrag och det sammfattande PM som alltid skriv av respektive kontaktperson. Den unge har full insyn i de egna anteckningarna och kan när som helst få ta del av dessa tillsammans med en personal inne på kontoret.

Beskriv hur följer Ni upp avbrott i placeringarna och orsakerna till dessa: (Fritextsvar)

Vi har fört statistisk sedan 2002 över oplanerade avbrott samt vilka som genomförts enligt genomförandeplanen. Oftast har det handlat om att den unge behöver mer vård än vad vi kan erbjuda och då försöker vi om möjligt medverka till att rätt insats planeras. Orsakerna sammanställs i månadsrapport och rapport sker till uppdragsgivaren. I vårt förebyggande arbete med att förhindra sammanbrott finns ett ungdomskontrakt som noggrant presenteras för den unge, täta uppföljningsmöten och åtgärder som exempelvis att lämna drogtester kan vara ett sätt att förhindra sammanbrott. Det är sällan det händer oväntat. Avvikelserapporter ska alltid skrivas och personalen är delaktig i diskussioner om åtgärder, risker och hur vi kan förbättra intagningsförfarandet. Idag har vi särskilda rutiner för intagningsförfarandet enligt ett intervjuformulär. Rutinen revideras och som ett exempel på pågående rutinförändring är hur vi ska ge bästa stöd till hemmasittande ungdomar.

Ange övergripande statistik för oplanerade avbrott/sammanbrott för 2012, andel (%) av totalt antal placerade: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

2012 var vårt "sämsta" år någonsin om man ser till statistiken för sammanbrott. Det måste förtydligas att dessa siffror inte alltid innebär att det blev en dålig placering. Som exempel på sammanbrott kan sägas att i tre fall medverkade vi till att den unge kunde överföras till "rätt" enhet (socialpsykiatrin), behandlingshem och byte av ort. I ett av de "lyckade" fallen blev ungdomen så småningom utvisad då denne bodde i boendestödet i väntan på överklagan i asylprocessen. År 2011 var siffran 20% oplanerade sammanbrott.

50,00 %

Beskriv vilka erfarenheter och slutsatser har ni dragit av ev sammanbrott i er verksamhet och för att motverka att det sker (Fritextsvar)

Vi är mer noggranna i urvalsprocessen och som exempel har vi förlängt tiden för drogfrihet innan inflyttning kan ske. Vi är måna om att den unge är delaktig i processen och medverkar i planeringen. Det är sällan en boende bara avviker. Kontaktpersonen har en daglig kontakt med den unge och genom uppföljningsmöten kan ofta en särskild insats göras för att förhindra att den unge avviker. Som exempel kan förstärkt kontakmannskap eller medicinering vara en åtgärd som förhindrar sammanbrott. Krav på utförlig information från uppdragsgivaren och att vi får rätt information är en viktig del för att förhindra felplaceringar. På lång sikt utvecklar vi en vårdkedja så att klienten kan "back" ett steg istället för att avbryta placeringen. Exempel att under en period flytta till Ungdomsvärnets familjehem för att sedan flytta tillbaka i boendestödet när klienten är redo.

1.6.38. Planerad frånvaro

Alla ledigheter planeras i samråd med uppdragsgivaren. Om den placerade vistas på annan plats vid planerad ledighet ska vårdgivaren stå för kostnader för uppehälle. Vid annan bortovaro ska kostnad för uppehälle dras av frånvårddygnspriset.

Planerad frånvaro: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.39. Avbrott

Om den placerade avviker från stödboendet ska detta anmälas till uppdragsgivaren omedelbart, senast nästkommande vardag. Uppdragsgivaren ska då fatta beslut om vården ska upphöra eller fortsätta. Uppsägningen ska vara skriftlig och daterad. Skriftlig dokumentation med omständigheter kring avbrottet skall utan dröjsmål sändas till uppdragsgivaren.

Vid avvikelse reduceras vårddygnspriset med 30%.

Avbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.40. Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider

Placeringsavtalet upphör att gälla vid placeringstidens slut utan uppsägning. Avtalet kan dock förlängas på viss tid om parterna skriftligen träffar överenskommelse härom.

Placeringsavtalet kan av vardera parten sägas upp till upphörande i förtid. Avtalet upphör då att gälla efter 14 dagar med start från uppsägningsdag.

Vid dödsfall accepteras maximalt fem dygn som uppsägningstid.

Om skolverksamhet ingår i placeringsavtalet gäller samma uppsägningstid för stöd- och skolverksamhet.

Bedömer uppdragsgivaren att det föreligger allvarliga missförhållanden i verksamheten och att det finns påtaglig risk för att vistelsen i verksamheten kan komma att vara till skada för den placerade personen har uppdragsgivaren rätt att utan föregående uppsägning avbryta placeringen omedelbart. I sådana fall upphör placeringsavtal och kostnadsansvar omedelbart att gälla.

Uppsägning ska alltid vara skriftlig och daterad av uppsägande part (brev, e-post eller fax).

Uppsägningen är fullgjord när den är avsänd från uppdragsgivaren till verksamhetens e-postadress eller postadress som är angiven i databasen.

Om vårdgivaren i strid med placeringsavtalet avbryter placeringen ska vårdgivaren ersätta de kostnader som uppkommer i samband med avbrytandet med motsvarande 14 stödagars avdrag på sista fakturan.

Det är uppdragsgivaren som är ansvarig för att ta bort den placerades tillhörigheter

från verksamheten efter avslutad/avbruten placering om den placerade inte gör det själv.

Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.7. Täthetsschema Stödboende för ungdomar 18-24 år

1.7.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).

I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan

08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Personalen börjar sitt pass klockan 8.

2,00 st

Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Om helg/lov infaller under måndag-fredag. Lördag och söndag ingen personal på plats.

2,00 st

Xxx, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Mellan 13-16 är det 4 i tjänst.

3,00 st

Xxx, ca kl 09:00-16:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

inte lördagar och söndagar

2,00 st

Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

2,00 st

Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

om dessa dagar infaller under måndag till fredag

2,00 st

Natt, ca 22:00 - 07:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

Natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

Totalt antal sovande jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Ej sovande jour på plats - telefonberedskap all övrig tid året runt

1,00 st

1.7.2. Täthetsschema (totalt antal personal per placerad person)

Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Antal per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Allt snitt gäller vid full beläggning dvs 15 platser i boendestödet. Vid låg beläggning ökar snittet.

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Xxxxx xxxxxxx jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

beredskap i hemmet

1.8. Täthetsschema Stödboende för barn och föräldrar

0,07 st

1.8.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

0,00 st

Totalt antal sovande jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,00 st

1.8.2. Täthetsschema (antal personal per placerad person)

Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).

1.9. Checklista bilagor

0,00 st

1.9.1. Checklista bilagor

Nedan återfinns en checklista för vilka bilagor som efterfrågas i avsnitt "Krav på Levernatören" och "Kravspecifikation". Observera att bilagorna inte är obligatoriska för samtliga anbudsgivare att bifoga. I kravet där bilagorna efterfrågas beskrivs vilka anbudsgivare som behöver bifoga efterfrågad bilaga. För att underlätta för anbudsgivaren har punktnumret i förfrågningsunderlaget angivits intill frågan i listan.

1.5.4 För utländska anbudsgivare: Har bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

1.5.6 För utländska anbudsgivare: Har bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogats anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

1.5.7 För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller ärett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokument som motsvarar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

1.5.8 Tillståndspliktig verksamhet: Har en kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

1.5.8 Om tillsyn genomförts av behörig myndighet: Har senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.27 Om verksamheten har avtal med lägeskommunen beträffande skola: Har avtal bifogats anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

1.6.27 Om vårdgivaren också är huvudman för friskola och omSkolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett tillanmärkningar eller kritik: Har senaste tillsynsrapporten frånSkolinspektionen bifogats anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

inte aktuellt

Nej

1.10. Utvärderingskriterier

1.10.1. Bakgrund och referenser till upphandlingens utvärderingskriterier

Det arbete som ligger till grund för framtagande av upphandlingens utvärderingskriterier är inspirerade av socialstyrelsens skrift, Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer inom socialtjänsten, 2007.

xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxxx/Xxxxxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxx/0000/0000-000-00_0000 13124.pdf

Skriften syftar bland annat till att stödja praktiskt yrkesverksamma inom socialtjänsten att upprätta kvalitetskriterier för att mäta och följa upp verksamhet i kvalitetsutvecklande syfte. Den struktur som lyfts fram i skriften kan också användas för att utveckla och

analysera kvalitetskritierier för att utvärdera framtida arbetsinsatser inom stödverksamhet.

Socialstyrelsen belyser initialt kvalitetsbegreppet som sådant, skillnaderna mellan produkt och tjänstekvalietet och till sist skillnanden mellan social tjänster och andra tjänster. I detta påtalar Socialstyrelsen SIS kvalitetsbegrepp, ”alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov”.

• ”alla sammantagna egenskaper” innebär en helhetssyn, inte en samling komponenter som kan värderas för sig

• ”tillfredsställa behov” anger en brukarorienterad inställning

• ”uttalade eller underförstådda” anger att den placerade inte alltid förmår artikulera kraven, utan att vårdgivaren också aktivt måste tolka kraven

Sociala tjänster – i jämförelse med andra tjänster – syftar inte till att förädla ”input” till ”output”, utan till att hjälpa människor att förändra och utveckla sig själva och sina livsvillkor.

God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de

• bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (se 1 kap 1 § SoL)

• utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet (se 3 kap 1 §, 3 kap 5 § SoL)

• är kunskapsbaserade och effektivt utförda (se 3 kap 3 § SoL)

• är tillgängliga (se 3 kap 1 §, 3 kap 4 § SoL)

• är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen (se 11 kap 1§, 11 kap 5 §, 11 kap 7 § SoL).

I och med att socialtjänstens insatser många gånger på ett genomgripande sätt påverkar den enskildes livsvillkor, är det också väsentligt att insatserna utformas med respekt för den enskildes integritet.

Inom socialtjänstens verksamhetsområde ryms ett stort antal tjänster och flera av dem är inriktade mot särskilda avgränsade behov. Trots det är det angeläget att tjänsterna utgår

från en helhetssyn, med hänsyn den enskildes samlade livssituation.

Utvärderingen sker med utgångspunkt i strukturmått, processmått och resultatmått:

• strukturmått som speglar förutsättningarna för verksamheten

• processmått som speglar vad som faktiskt görs i verksamheten, dvs. när, var och hur

• resultatmått som speglar resultatet och effekterna av verksamheten

I denna upphandling är de flesta kvalitetskraven obligatoriska för anbudsgivaren att uppfylla. De obligatoriska kvalitetskraven går i flera fall utöver de kvalitetskrav som ställs i lagstiftning och av tillsynsmyndighet.

De upphandlande myndigheterna har utifrån en helhetsbedömning av förfrågningsunderlaget valt några kritierier där det råder osäkerhet om det idag går att ställa obligatoriska krav på utförandet av tjänsterna. Upphandlingen omfattar tjänster för en icke homogen målgrupp

där alla har sina individuella behov och preferenser. Detta innebär att de valda kritierna måste vara av mycket övergripande och generell karaktär.

Poängen för varje utvärderingskriterie (mervärde i kronor) är vald utifrån såväl bedömd betydelse för ett effektivt och meningsfullt stödarbete, framgångsrikt resultat av stödet och eventuella merkostnader för att uppfylla utvärderingskriteriet.

Vårdgivaren ombeds att besvara huruvida de själva anser att de uppfyller ställda kvalitetskriterier. Vårdgivarens självskattning och beskrivning kommer att analyseras i utvärderingen. Vårdgivare vars beskrivning inte uppfyller av vårdgivaren angiven nivå eller uppvisar en högre nivå jämfört med det vårdgivaren angivit kommer att få sänkt eller höjd poäng relativt vad vårdgivarens angivit.

För att poängen ska godkännas måste den lämnade beskrivningen fullt ut motsvara utvärderingskriteriet. En ändrad poängsättning kommer att motiveras.

De krav som ställs på personal i utvärderingskriterierna avser den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade i verksamheten.

Lämnade beskrivningar i anslutning till ställda krav ska visa att kraven är uppfyllda. Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.10.2. Utvärderingsmodell

I denna upphandling tillämpas den så kallade mervärdesmodellen för att utvärdera de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Mervärdesmodellen innebär att utvärderingskriterier bedöms i utvärderingen. Varje utvärderingskriterierna (bör-krav) värderas för sig och ges ett ekonomiskt mervärde i SEK. Mervärdet benämns i kronor "poäng". En poäng motsvarar en (1) krona. Vilket mervärde i SEK som respektive utvärderingskriterium ger anges i förfrågningsunderlaget "Utvärdering och pris" för respektive delområde (avsnitt 2.0 - 5.0).

Den sammanslagna anbudssumman reduceras med det sammanslagna mervärdet för bör-kraven och summeras till en jämförelsesumma.

Anbudets totala mervärde/poäng beräknas fram genom att summera anbudets mervärden/poäng för uppfyllda utvärderingskriterium. Mervärdena/poängen subtraheras från anbudssumman (anbudssumma = summan av de två offererade priserna inklusive viktning

= summan av offererat pris per behovsnivå och vårddygn 1 x viktning + offererat pris per behovsnivå och vårddygn 2 x viktning). Resultatet betecknas anbudets jämförelsesumma.

Anbudet med den lägsta jämförelsesumman är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och rangordnas som nummer ett (1), anbud med näst lägst jämförelsesumma rangordnas som nummer två (2) osv. Om två anbud får samma jämförelsesumma antas det anbud som har lägst faktisk anbudssumma högst i rangordningen. Därefter sker lottning av tredje part utsedd av SKI.

Beräkningsexempel:

Anbud A

Anbudssumma

Offererat pris för nivå 1 (viktning 45%) = 1000 SEK Offererat pris för nivå 2 (viktning 55%) = 1500 SEK

Priser för nivå 1 efter viktning = 1000*0,45 = 450 SEK Priser för nivå 1 efter viktning = 1500*0,55 = 825 SEK

Anbudssumma = 450 + 825 = 1275

Mervärde

Uppnått och godkänt mervärde, 150 SEK

Jämförelsesumma

1275 kronor - 150 kronor =1125 SEK

Anbud B

Anbudssumma

Offererat pris för nivå 1 (viktning 45%) = 1000 SEK Offererat pris för nivå 2 (viktning 55%) = 1500 SEK

Priser för nivå 1 efter viktning = 1000*0,45 = 450 SEK Priser för nivå 1 efter viktning = 1500*0,55 = 825 SEK

Anbudssumma = 450 + 825 = 1275

Mervärde

Uppnått och godkänt mervärde, 300 SEK.

Jämförelsesumma

Jämförelsesumma 1275 SEK - 300 SEK = 975 SEK.

Anbud B har lägst jämförelsesumma och har då lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

De krav som ställs på personal i utvärderingskriterierna avser personal som arbetar med direkt stöd till den placerade i verksamheten.

Lämnade beskrivningar i anslutning till ställda krav ska visa att kraven är uppfyllda.

2. Utvärdering och pris 02

2.1. Kriterier 02

2.1.1. Kvalitativa kriterier, max 300 poäng

2.1.2. Strukturmått 110 poäng

Dokumentation av metod (20 poäng)

I upphandlingen ställs krav på att verksamheten är väl beskriven. En ytterligare högre kvalitetsnivå är om verksamhetens metoder för stödmoment är så väl dokumenterade att andra har möjlighet att upprepa dem. En god dokumentation av metoder kan stödja ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt, påskynda introduktion av ny personal och främja kontinuitet i stödet samt motverka parallella skadliga stödprocesser.

Anbudet får 20 poäng om det finns dokumentation av metoder och rutiner för stödmoment som är så väl beskrivna i manualer, strukturerade arbetssätt eller egna utarbetade metoder att andra kan upprepa dem. Kraven på dokumentationen är att den håller sådan kvalitetsnivå att den kan ligga till grund för utvärdering av verksamheten, kan utgöra stöd vid individualisering av vården/stödet eller uppföljning av vården/stödet.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls. Anbudsgivaren ska också på förfrågan av

uppdragsgivaren lämna in en kopia av denna dokumentation.

Brukarundersökningar (30 poäng)

Anbudet får 15 poäng om anbudsgivaren gör eller är beredd att en gång per år göra brukarundersökning med frågor som ställs till placerade/eller placerad persons företrädare om trivsel, trygghet och delaktighet samt personals tillgänglighet, stöd, lyhördhet, kvalitet på omhändertagande etc. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas skriftligt till kommunen om den efterfrågar det. Undersökningen kommer att används till att förbättra verksamheten.

Anbudsgivaren får ytterligare 15 poäng om vårdgivaren på uppdrag av uppdragsgivaren efter avslutad placering genomför omfattande brukarundersökning (UBU=Uppföljning Barn och unga, eller likvärdigt).

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse lämnas på att ett av alternativen nedan uppfylls samt en beskrivning lämnas av hur brukarundersökningarna planeras att genomföras samt hur resultatet ska användas i verksamheten för förbättringar.

Stabilitet i personalgruppen (30 poäng)

Ytterligare en faktor för att uppnå efterfrågat resultat av stödet är både personalkontinuitet och den personalsociala situationen på stödverksamheten. Detta innebär att anbudsgivaren behöver ha en strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt att det finns strategier för konfliktlösning mellan personal, personal och chefer samt personal och vårdtagare.

Anbud som visar att anbudsgivaren systematiskt och regelbundet arbetar så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt visar att det finns strategier för konfliktlösning mellan personalen, personal och chef samt personal och vårdtagare får 30 poäng.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls samt redovisar att tillräcklig del av omsättningen i verksamheten går till att finansiera detta arbete.

Personalens kompetens relativt verksamhet (30 poäng)

I upphandlingen ställs krav på kompetensnivå som vårdgivaren ska eftersträva. Ytterligare kompetens/kvalifikationer främjar ett gott resultat av stödet. En anbudsgivare som kan garantera att det eftersträvade målet att minst 50 procent av personalen som arbetar med direkt stöd till den placerade ska ha relevant eftergymnasial utbildning eller kompetens som beskrivits som likvärdig idag uppfylls och kommer att bibehållas och successivt höjas under ramavtalsperioden får 30 poäng.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse på att kravet uppfylls lämnas.

02 Finns dokumentation av metoder och rutiner för	SEK 20,00
stödmoment som är så väl beskrivna i manualer, strukturerade
arbetssätt eller egna utarbetade metoder att andra kan
upprepa dem? Beskriv dokumentationen i fritextfältet intill
frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja	SEK 20,00
ART manualer Rutiner för kontaktmannaskap Befattnings- och arbetsbeskrivningar SSR etiska kod/förhållningssätt och beslut
02 Anbudsgivaren är beredd att under ramavtalsperioden	SEK 30,00
genomföra brukarundersökningar enligt kraven ovan. Ange i
svarsalternativen bekräftelse på vilka brukarundersökningar
som kommer att genomföras. Beskriv hur ni planerar att
genomföra brukarundersökningarna ifritextfältet intill frågan
(Fasta svarsalternativ)
Svar: Genomföra brukarundersökningar 1 ggr per år samt genomföra på uppdrag av upp	SEK 30,00
Client Satisfaction Questionnaire (CSQ) Ett formulär vid inflyttning och vid utflyttning ska genomföras med varje klient/brukare Som ett komplement kan djupintervjuer göras då och då.
02 Arbetar anbudsgivaren systematiskt och regelbundet så att	SEK 30,00
personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på
arbetsplatsen samt finns det strategier för konfliktlösning
mellan personalen, personal och chef samt personal och
vårdtagare? Beskriv det systematiska arbetet och intervaller i
fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja	SEK 30,00

Vi har väldigt låg personalomsättning. Fast personal stannar. Chefen startade upp verksamheten 1998 och två personer anställdes år 2002 och en person 2008 (annan huvudman). Samtliga är kvar och som förstärkning tar vi oftast in personer som är under utbildning och gjort sin praktik hos oss. Vi har haft samma "timmisar" de sista två åren. Sedan 2012 är tre personal delägare då verksamheten knoppades av från Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm.

Två gånger om året har vi personaldagar där metod, etik och kvalitetsförbättringar ingår (ex. policys, rutiner m.m.) . Medarbetarsamtal sker varje höst och planering/önskemål för kompetenshöjning tas upp då.

Strategier för konfliktlösning: Detta sker i handledning men vanligtvis direkt i teamet. Personalen ges förmåner som extra pensionsinsättningar, friskvård och extra lediga dagar s.k drälldagar. All personal har ansvarsområden (processområden) och är delaktig i de flesta beslut. Följande är citat ur företagets Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och företagets affärsplan gällande människosyn:

Ledarsyn

Företaget strävar mot att ha en öppenhet för att skapa en ansvarskänsla inom alla led. Det ska finnas en balans mellan ansvar och befogenhet. Under ansvarig chefs ledning ska arbetet i ledningsgruppen bedrivas på ett sådant sätt att ett gemensamt synsätt för ledningsuppgifter skapas för företagets bästa.

Beslutsförfarande ska präglas av en vilja till consensus. Det formella beslutet fattas av ansvarig chef för verksamheten. I medarbetarsamtal och personalpolicys tydliggörs krav och förväntningar från både ledning och medarbetare. Chefer inom företaget ska vara goda representanter för företaget och följa de

värderingar, normer och riktlinjer som ligger till grund för verksamheten. En chef ska vara lojal och får aldrig

utnyttja sin ställning för egen vinning.

Medarbetarsyn

Liksom vår vision att klienter ska ha bra livsvillkor vill vi för personalen skapa utrymme för bra arbetsvillkor. Medarbetare inom företaget ska känna sig delaktiga och ha kunskap om företagets mål, policys, riktlinjer och strategier. I kollektivavtalet garanteras att företaget följer lagar och riktlinjer. I medarbetarsamtalet ges utrymme för feedback och för de krav som sätts för att kunna utvecklas inom företaget. Varje medarbetare är en representant för företaget vilket innebär lojalitet mot företaget och de beslut som fattas. Inställning och uppförande ska vara av föredömlig art för både kollegor och klienter och utgå ifrån värdegrund och etiska principer. All personal ska ha adekvat utbildning och erbjudas kompetensutveckling inom företaget.

Människosyn

Det socialkurativa arbetet utgår från ett socialpedagogiskt förhållningssätt med utgångspunkt från en humanistisk människosyn. Vårt förhållningssätt genomsyras av tron på människans förmåga till att ta eget ansvar och vara delaktig i sina livsval. Med ett socialpedagogiskt förhållningssätt menar vi att i vårt arbete utgå från en förståelse för individens sociala sammanhang där varje individ ges möjlighet till att utveckla sina resurser och växa som person.

02 Kan anbudsgivare garantera att minst 50% av personal som arbetar med direkt stöd till den placerade har minst 1,5 års relevant eftergymnasial utbildning eller kompetens som beskrivits som likvärdig kommer att bibelhållas och successict

höjas under ramavtalstiden. (Ja/Nej svar)

SEK 30,00

Svar: Ja SEK 30,00

100% av personalen har adekvat utbildning.

2.1.3. Processmått 150 poäng

Verksamhetens innehåll för den placerade (30 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågende placeringsperioden. Verksamheterna kan dock lägga olika ambitionsnivå på hälsa och friskvårdsaktiviteter, kultur- och fritidsutbudet samt vårdtagarnas möjligheter att aktivt medverka i det sociala livet i samhället utanför institutionen.

Anbudet får 30 poäng om anbudsgivaren visar att anbudsgivaren aktivt arbetar med att vara lyhörd för vårdtagarens personliga intressen, ork och förmåga och skapar goda förutsättningar för en bättre hälsa och ett rikt kultur- och fritidsutbud. Som exempel att anbudsgivaren utifrån vårdtagarens önskemål, ork och förmåga uppmuntrar till deltagande i kulturaktivitet eller idrottsförening på orten eller tillhandahålla hög datortäthet för att möjliggöra modern social kommunikation med konstruktiva kontakter på hemorten, det senare under förutsättning att datorer inte motverkar syftet med stödet.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

Verksamhetens stöd till den placerade till studier eller sysselsättning (60 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågående placeringsperioden. Verksamheterna kan lägga olika ambitionsnivå i sin stöttning av den placerades studier eller sysselsättning. Studier och sysselsättning utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett fortsatt konstruktiv utveckling för vårdtagarna.

För att nå framgång krävs en helhetssyn mellan fritid, eget arbete, studier och sysselsättning. En ung person behöver stöttning i och utanför studier/sysselsättning i varierande grad. Sådan stöttning kan bestå i hög datortäthet på institutionen samt att ta aktiv del av skolans information, studieplanering och studiemål i skolans elevportal eller likvärdigt och aktivt stötta eleven i dess planering, läxläsning och förberedelse för nästa skoldag samt yrkesvägledning och stöd till sysselsättning.

Anbudet får 60 poäng om anbudsgivaren visar att verksamheten tillhandahåller:

Stöd i dagligt skolarbete - stödbehov i vardag, hög datortäthet, (under förutsättning att detta inte motverkar syftet med stödet), planering/förberedelse skoldag, läxläsning, vara

uppmärksam på att eventuellt behov av särskilt stöd tillgodoses och/eller ge yrkesvägledning och stöd i sysselsättning.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

Inskrivning (20 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågående placeringsperioden. En viktig faktor i stödarbetet är att stödet kommer igång omgående, inom ett dygn från inskrivning under förutsättning att vårdtagaren i förekommande fall har genomgått avgiftning. En god förutsättning för att stödarbetet ska kunna komma igång omgående är att inskrivningen föregås av informationsbesök och god kontakt samt förberedelse innan inskrivningen.

Anbudet får 20 poäng om anbudsgivaren visar att verksamheten kommer igång med stödarbetet inom ett dygn från inskrivning och att inskrivning i förekommande fall föregås av informationsbesök och/eller god kontakt och föreberedelse innan inskrivning.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

Stöd genomförs på utsatt tid (40 poäng)

I denna upphandling ställs i huvudsak obligatoriska krav på en högkvalitativ stödverksamhet under den pågende placeringsperioden. En viktig faktor i stödarbetet är att stödet genomförs på utsatt tid och att stödet förberett vårdtagaren på bästa sätt inför kommande förändring.

Anbudet får 40 poäng om anbudsgivaren visar att stödet normalt genomförs på utsatt tid förbereder vårdtagaren på bästa sätt inför kommande förändring.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls, inkludera exempel i beskrivningen.

02 Arbetar verksamheten aktivt med att vara lyhörd för vårdtagarens personliga intressen, ork och förmåga och skapar goda förutsättningar för bättre hälsa och ett rikt kultur- och fritidsutbud? Beskriv hur detta arbete bedrivs i fritextfältet intill

frågan, inkludera exempel i beskrivningen. (Ja/Nej svar)

SEK 30,00

Svar: Ja SEK 30,00

Samma svar som i kategori 04. Verksamheten tar emot samtliga nivåer och skräddarsyr kontaktmannaskapet efter den boendes behov och det som uppdragsgivaren beställt.

Varje kontaktperson (KP) ansvarar för 5 boende. I kontaktmannaskapet ingår ansvar för att samtliga rutiner följs beträffande inskrivningsförfarande, uppföljning och utskrivning. Som KP arbetar man med sig själv som redskap vilket kräver att man är ett gott föredöme på alla plan ex. håller avtal och tider samt gör det man säger att man gör. Vår styrka är att stödja efter var och ens behov. Som exempel: En boende som inte blev godkänd i gymnastik pga att denne inte deltog i simlektioner. Det visade sig att hon inte kunde simma och vågade inte berätta detta varken för soc. eller skolan. Hon skämdes men var också livrädd för vatten och ville heller inte visa sig i baddräkt. KP hjälpte till med att söka pengar ur en fond där hon fick pengar till en heltäckt baddräkt och enskilda simlektioner där bara kvinnor vistades. KP var med genom hela processen och idag kan hon simma. Vi anser att det är viktigt att finna en balans i varje persons vardag. Det innebär att det inte är självklart att vara aktiv hela tiden. För många ungdomar ex. med ADHD problematik kan det vara enormt utmattande att ha klarat av en skoldag eller att städa sitt rum. Då är det viktigt att känna in om personen behöver vara ifred och helt enkelt få vila. Många verksamheter kräver ett aktivt deltagande i gruppaktiviteter och det anser vi inte syftar till att se den enskildes behov. Vi arbetar i den boendes temporära hem och då ska det kännas som ett hem.

Annat exempel är livskunskapsprogrammet Jalla för Alla! (ägs av Skyddsvärnet) där Ungdomsvärnets verksamhetchef är upphovsman och behovet uppmärksammades i kontaktmannskapsarbetet med ensamkommande asylsökande ungdomar. (verksamhetschefen är även kontaktperson)

02 Tillhandahåller verksamhetenStöd i dagligt skolarbete och/eller ger yrkesvägledning och stöd i sysselsättningstöd i sysselsättning. Beskriv hur verksamheten arbetar med dessa frågor i fritextfältet intill frågan, inkudera exempel i

beskrivningen. (Ja/Nej svar)

SEK 60,00

Svar: Ja SEK 60,00

Vi har ett datarum som är öppet mellan 8-21 varje måndag till fredag. Vi hjälper ofta till med läxläsning eller ser till att skolungdomen får det genom skolan eller biblioteket. Vi använder oss mycket av internet och datorer. Deltar i utvecklingssamtal och kan följa närvaron genom skolans websida eller genom direkt kontakt med mentorn. Exempel: ALLA ungdomar (om de inte direkt sagt nej till det) som tar examen kan räkna med att vi står där med plakat och present. Många gånger är vi de enda vuxna på plats och fyller en viktig funktion. Vi betalar för studentflak och studentmössa för vi tycker det är viktigt att den unge får känna sig som "en i gänget" vilket de kanske aldrig fått känna tidigare.

KP ger stöd i att skriva CV, söka jobb och praktik. Vi har ett gott samarbete med AF. Vi har ett gott samarbete med Stadsmissionens skolor.

02 Inskrivning, startar stödarbetet normalt inom ett dygn från inskrivning och föregås inskrivning normalt av informationsbesök och god förberedelse/kontakt innnan inskrivning? Beskriv hur inskrivningsprocessen genomförs i fritextfältet intill frågan, inkludera exempel i beskrivningen.

(Ja/Nej svar)

SEK 20,00

Svar: Ja SEK 20,00

Stödarbetet startar samtidigt som den unge flyttar in. Intagningsförfarandet:

Handläggare ringer om en platsförfrågan och personalen berättar om verksamheten samt ställer frågor enligt ett intervjuformulär.

Informationsmöte bokas in med handläggare, ungdom och alltid två personal från Ungdomsvärnet. Vi vill att två personer ska ta del av all information för att säkerställa att vi inte tar felaktiga beslut i urvalsprocessen och matchningsprocessen.

Efter mötet vill vi att ungdomen tänker igenom om boendestödet kan komma på fråga och vi poängterar vikten av att denne ska vara delaktig och ta emot vårt stöd.

Personal tar upp alla ansökningar varje onsdag och tar beslut. Handläggaren återkommer och beslut tas om inflyttning.

Om den unge säger NEJ (eller socialtjänsten), följer vi alltid upp vad som var anledningen. Det är en viktig process i vårt kvalitetsarbete och ger oss svar på om vi exempelvis gjort något fel eller om ungdomen inte var redo.

Inskrivningsprocessen:

RUTINER VID INFLYTT PÅ BOENDESTÖDET

Efter sedvanligt informations möte mellan socialtjänst (intervjuformulär per telefon innan mötet), ungdomar och boendestödet där vi bestämt att ungdomen kan flytta in på boendestödet kommer här en del punkter som bör följas.

Boka inflyttnings datum med placerande handläggare samt ungdomen. Om möjligt ska ungdomen flytta in i början av en vecka (månd, tisd, onsd) för att undvika att ungdomen får spendera första helgen själv på boendestödet utan personalens omsorg.

Kontrollera innan inflytt att ungdomen har en fungerande ekonomi samt påminn om vad denne behöver ha med sig till boendestödet (husgeråd, sängkläder, handdukar osv.)

Åk med ungdomen och inhandla det den saknar på Ikea ifall socialtjänsten godkänt detta, informera sedan enhetschefen om vilken summa som ska faktureras till socialtjänsten.

Kontrollera att rummet är städat och fint sedan förra gästen. Ställ in toapapper, disktrasa, diskborste, extra glödlampa samt toalettborste. Xxxxx KP ser till att detta fylls på när den föregående ungdomen flyttat ut. Dagen då ungdomen flyttar in och får nyckeln ska denne skriva på gällande ungdomskontrakt samt fylla i försättsbladet till ungdomens pärm tillsammans med KP snarast möjligt. Ska även snarast möjligt fylla i utvärderingsformuläret CSQ.

Om möjligt boka ett uppdragsmöte med placerande handläggare och ungdomen redan innan inflytt i annat fall boka detta möte så snart som möjligt.

Gå igenom rutinerna på boendestödet (väckning, fikatider, middagar, aktiviteter osv.) Om ungdomen vill ha tillgång till datorerna gå igenom datakontraktet och hur mycket depositionen kostar samt vad som ingår i denna. Skriv upp vem som betalat och lägg pengar samt namn på ungdom i kuvertet för datapengarna. Gå alltid igenom rutiner för brandskydd och klagomål.

Personalen bör redan innan inflytt utse en kontaktperson till ungdomen annars ska detta ske snarast möjligt.

Uppmuntra ungdomen att del av våra frukostar, fika, middagar samt aktiviteter.

02 Genomförs stödet normalt på utsatt tid och förbereder vårdtagaren på bästa sätt inför kommande förändring, exempelvis på så sätt som anges i beskrivningen ovan? Beskriv fullföljandet av ställda krav i fritextfältet intill frågan, inkludera

exempel i beskrivningen. (Ja/Nej svar)

SEK 40,00

Svar: Ja SEK 40,00

För skolungdomar och unga i sysselsättning fungerar stödet på utsatt tid. De har rutiner och vet att exempelvis väckning sker varje vardag. Däremot för ungdomar som har s.k hemmasittarbeteende med eller utan dator kan förändringen ta lång tid men stödet fortgår och intensifieras. För dessa ungdomar är det enormt viktigt att stödet utförs med tydliga instruktioner, rutiner och överenskommelser.

2.1.4. Resultatmått 40 poäng

Anbudet får 40 poäng om verksamheten kontinuerligt, systematiskt och vid utskrivning följer upp och redovisa resultat/effekt av stödet på individ och gruppnivå.

Som bevis för att kravet är uppfyllt ska en bekräftelse och en beskrivning av systemet lämnas samt hur, när och av vem sådan uppföljning/redovisning sker.

02 Har verksamheten system för att kontinuerligt, systematiskt och vid utskrivning följa upp och redovisa resultat/effekt av stödet? Beskriv systemet, hur, när och av

vem sådan uppföljning/redoivisning sker. (Ja/Nej svar)

SEK 40,00

Svar: Ja SEK 40,00

Verksamhetens åtaganden är oftast reglerat av ramavtal

Document Metadata

Table of Contents

Anbud

Document Metadata