KOLLEKTIV

Mom. b) Arbetsplatsen skall av arbetsgivaren anordnas så att arbetet kan utföras utan hinder med målsättningen högsta möjliga kvalitet under säkra förhållanden.

Mom. c) Allt arbete skall utföras väl och efter avtalsenligt givna föreskrifter. Arbetsgivaren bör under arbetets gång kontrollera utförandet och omedelbart påkalla rättelse, där så erfordras.

Egenkontroll enligt av arbetsgivaren föreskrivet kvalitetssäkrings- system ingår som en del av arbetet.

Mom. d) Löneformer

1. Allmänna grunder

Överenskommelser om löner och löneformer skall vara skriftliga.

Löneformen ackord enligt bifogad riksprislista är den obligatoriska löneformen enligt detta avtal om inte överenskommelse om annan löneform träffats i enlighet med reglerna i detta avtal.

Vid tillämpning av riksprislistan och då ej prissatta arbeten före- kommer skall förhandlingar upptagas enligt § 5 mom. b) 1. Om prislistan ej är tillämplig skall förhandling ske enligt § 5 mom. m).

Ny överenskommen löneform träder i kraft i samband med att nytt objekt påbörjas. Överenskommen löneform för visst pågående objekt skall bibehållas tills arbetet slutförts.

§ 1

Tidsbundna löneformer består av två löneelement, garantilön och ett individuellt tillägg.

2. Definitioner

Garantilön

Den lön som regleras i lönetablån i 2 § mom. a) p 1. Garantilön utgår i samband med ackord som preliminär lön i avvaktan på slutlig ackordsreglering då avräkning sker. Garantilön utgör också tidlön i samband med ackord. I övrigt utgår garantilön där så anges i avtalet.

Tidlön

Tidlön består av garantilön plus individuellt tillägg.

Individuellt tillägg

Personligt tillägg som tillämpas vid tidarbete som inte ingår

i ackord. Tillägget sätts med utgångspunkt i den enskildes sätt att uppfylla de krav som anställningen och arbetsuppgifterna ställer på honom.

Vägledande för det individuella tillägget är att arbetstagare i sin anställning skall kunna öka sin inkomst till följd av t ex erfarenhet, ansvar, ökad yrkeskunskap och lång anställningstid i företaget. Företagets värderingsgrunder för individuellt tillägg skall vara tydliga och väl förankrade.

Förslag till kriterier för fastställande av individuellt tillägg framarbetas gemensamt mellan arbetsgivaren och MB-grupp/ kontaktombud.

3. Fastställande av löneform

I detta kollektivavtal regleras följande löneformer:

Ackord

Xxxxxx enligt prislista Garantilön

Lön

§ 1

Tidlön

Garantilön Individuellt tillägg

Företaget skall i samråd med berörd(a) anställd(a) skriftligen fastställa gällande löneform.

Kan överenskommelse ej nås är löneformen ackord enligt bifogad riksprislista.

4. Byte av löneform

Påbörjad löneform kan gälla visst objekt eller tills vidare intill ny överenskommelse om löneform träffats. Detta skall normalt ske endast vid påbörjande av nytt objekt.

5. Förhandling vid bestämmande av tidlön

Fastställande av arbetstagares tidlön sker efter överenskommelse mellan arbetsgivare och MB-grupp/kontaktombud samt lokal facklig organisation.

Arbetsgivare respektive MB-grupp/kontaktombud, eller då sådan saknas lokal facklig organisation, kan begära sådan förhandling.

Förhandling rörande sådan överenskommelse skall genomföras skyndsamt och vara avslutad senast 30 dagar efter parts begäran om förhandling.

Löneformen tidlön kan endast tillämpas då skriftlig överens- kommelse om sådan löneform träffats.

6. Central lönenämnd

Kan parterna ej enas vid lokal förhandling om fördelning av tidlönepott kan frågan hänskjutas till Centrala lönenämnden för avgörande. Detta skall ske senast 3 veckor efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom 2 månader avgöra sådan fråga.

§ 1, § 2

Protokollsanteckning:

Centrala lönenämnden har aG avgöra tvister om fördelning av tidlöne- poGer. Nämnden består av 2 ledamöter från vardera parten. Arbets- givarsidan utser ordförande och arbetstagarsidan utser sekreterare. Om nämnden inte kan enas i tvisten skall nämnden utse en opartisk ordförande som har utslagsröst. Nämndens utslag är bindande och kan inte överklagas.

§ 2 Garantilön, bestämmelser vid tidarbete i samband med ackord, lägsta individuella tillägg samt sjuk- och helglön Mom. a) 1. Arbetare, som kan förete utlärlingsbetyg eller styrka att hen arbetat som målare minst fyra år eller som genom utförande av ett genom kontroll av representanter för de lokala parterna godkänt arbetsprov styrkt sin yrkeskompetens skall i samband med ackord erhålla garantilön enligt följande lönetablå.

Lönetablå 1/12 2020 – 31/4 2023

Garantilön	kr/timme	Ortsprocent Stockholm
2020-12-01	176,25 KR	5,0%
2022-05-01	180,75 KR	5,0%
Ortsgrupper

Stockholm = Stockholms kommun samt

Stockholms län exklusive Norrtälje kommun

2. Lägsta individuella tillägg.

Under avtalsperioden skall lägsta individuella tillägg vara 4 kr.

3. Arbetare, som icke uppfyller något av de i första stycket stipulerade villkoren, kan endast anställas i enlighet med utbildningsavtalet.

Lön

§ 2

Mom. b) Allt arbete, som utföres som tidarbete i samband med ackord, betalas – där ej annat särskilt angives– med den i löne-tablån angivna garantilönen.

Protokollsanteckning:

För stadigvarande sysselsäGning med icke traditionellt målningsarbete kan parterna överenskomma om lön per vecka eller längre tidsperiod. Arbetsgivare kan för dylikt arbete anställa annan arbetskraft än vad som angives i avtalets § 2 mom. a) 1. Överenskommelse om ackord får också träffas.

Avdrag å veckolön skall ej göras för den minskning av arbetstiden, som uppkommer genom aG arbete ej utföres å helgdagar eller i avtalet fastställda fridagar.

Mom. c)

1. Rätt till sjuklön

Den anställdes rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Vid kortare avtalad anställningstid än 1 månad inträder rätt till sjuklön först efter det att anställnings- tiden har uppgått till 14 kalenderdagar.

Sjuklöneperioden är 14 kalenderdagar med sjukanmälnings- dagen som första dag.

Sjuklön utges för tid och i den omfattning, som den anställde varit förhindrad att utföra arbete på grund av sin sjukdom och/eller nedsatt arbetsförmåga.

2. Den anställdes anmälningsskyldighet, sjukförsäkran samt krav på läkarintyg

2.1 Sjukanmälan

Den anställde skall anmäla sjukfrånvaro till arbetsgivaren första sjukdagen. Sjuklön skall inte utgå för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet och/eller den nedsatta arbetsförmågan. Om den anställde varit förhindrad att göra anmälan och sådan

§ 2

gjorts omedelbart efter det att hindret upphört, skall sjuklönen dock utges från och med den dag då sjukdomsfallet och/eller den nedsatta arbetsförmågan inträffade. Sjukanmälan bör innehålla uppgift om beräknad återgång i arbete. Kan sådan uppgift ej lämnas i samband med sjukanmälan, skall det ske så snart det är möjligt.

2.2 Sjukförsäkran

Den anställde skall i försäkran lämna uppgift om att han är/varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan är/varit nedsatt. Försäkran skall lämnas till arbetsgivaren på undertecknad avlö- ningsnota, eller på annat i företaget fastställt sätt, avseende aktuell löneperiod. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklön innan den anställde har lämnat avlöningsnotan eller motsvarande.

2.3 Läkarintyg

Arbetsgivaren skall utge sjuklön för tid från och med den sjunde kalenderdagen, räknat från dagen efter sjukanmälan, om den anställde kan styrka frånvaron för den tiden med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg.

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbets- tagaren skall styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkar- intyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnad för sådant av arbetsgivaren begärt läkarintyg, eller intyg som utfärdats då arbetsgivaren anvisat viss läkare, ersätts av arbetsgivaren. Xxx den anställde ej styrka sjukfrånvaron med läkar- intyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg utgår ej sjuklön.

I de fall arbetsgivaren enligt lag eller avtal är skyldig påbörja rehabiliteringsutredning skall, på arbetsgivarens begäran, läkar- intyg kompletteras med sjukdomsdiagnos.

3. Beräkning av sjuklön

Sjuklönen utgör nedan angiven del av bibehållen lön som den anställde gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden;

Lön

§ 2

1. Sjuklön utges inte för den första dagen i sjuklöneperioden.

2. 80 procent för tid därefter.

Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna ej erhållit sjuklön för dag 1 för sammanlagt 10 dagar, utgör sjuklönen

80 procent för dag 1 under den resterande 12-månadersperioden räknat från den första karensdagen.

Med bibehållen lön enligt första stycket avses vid ackordsarbete, arbetstagarens garantilön jämte ackord och vid tidlön, arbets- tagarens vid var tidpunkt gällande tidlön (garantilön + indivi- duellt tillägg).

Beräkningsgrund för sjuklön under pågående ackord.

1. Med pågående ackord avses ett ackord där inte ackordsräkning är klar vid den tidpunkt där sjuklönen ska beräknas för löne- utebetalning vid aktuell sjukperiod.

2. Sjuklönen skall beräknas på arbetstagarens genomsnittliga ackordsförtjänst de tre senaste månaderna innan sjukdoms- tillfället. Om arbetstagare varit anställd mindre än tre månader beräknas sjuklönen på den genomsnittliga ackordsförtjänst för den tid denne varit anställd. Om arbetstagare inte haft någon ackordsförtjänst de tre senaste månaderna beräknas sjuklönen på den genomsnittliga ackordsförtjänst för det senaste kvar- talet som redovisas i måleriportalen för riket, för sin respektive yrkeskategori.

I övrigt hänvisas till bestämmelserna om löneutbetalning i § 9.

4. Inskränkningar i rätten till sjuklön

Om den anställdes sjukförmåner har nedsatts eller inte utges

§ 2

enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Xxxxx beslut från Försäkringskassan angående sjukintyg är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om den anställde inte iakttar vad som har ålagts honom i det beslutet.

5. Sjuklön till smittbärare

Vid frånvaro då arbetaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt till ersättning föreligger enligt lagen om ersättning till smittbärare, erhåller arbetaren under sjuklöneperioden 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 3.

6. Tystnadsplikt

Tystnadsplikt enligt lag gäller alla som handlägger frågor som rör rätten till sjuklön för de anställda.

7. Tillfällig vård av barn

Vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning för vård av barn utgår lön under högst fem dagar per år och arbetare. Lön utgår med 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 3.

Mom. d)

1. Rätt till helglön

Helglön utges endast under förutsättning av att den anställde utfört arbete för arbetsgivarens räkning under för den anställde gällande fullt arbetstidsmått arbetsdagen närmast före och närmast efter helglöneberättigad dag.

Beror frånvaro under arbetsdag närmast före eller närmast efter helglöneberättigad dag på av arbetsgivaren skriftlig beviljad ledighet under de 30 första dagarna, semester, permittering, styrkt sjukdom eller olycksfall utges helglön, dock endast i den mån sjukdomen eller olycksfallet inte medfört rätt till ersättning från allmän försäkringskassa.

§ 2, § 3

Arbetstid

2. Helglöneberättigade dagar

Helglön utges för följande dagar under förutsättning att de är arbetsfria och inte infaller på en lördag eller söndag: nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, kristi himmelsfärds dag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul samt nyårsafton. När nationaldagen infaller på en tisdag respektive torsdag, utgör även den intilliggande måndagen respektive fredagen ledig helglöneberättigad dag.

3. Beräkning av helglön

Helglön utges per ersättningsberättigad dag med ett belopp som framräknas genom att det arbetstidsmått som skulle ha gällt för den anställde om den helglöneberättigade dagen hade varit ordinarie arbetsdag, multipliceras med garantilön enligt lönetablån i mom. a).

4. Arbete under helglöneberättigad dag m.m.

Helglön utges ej för annars helglöneberättigad dag som

– den anställde utfört arbete för arbetsgivarens räkning, eller

– den anställde varit berättigad till ersättning från allmän försäkringskassa, eller

– den anställde erhållit bidrag för studier.

Utförs arbete under helglöneberättigad dag kortare tid än det ordinarie arbetstidsmåttet för den anställde eller har den anställde endast varit berättigad till mindre än hel ersättning från allmän försäkringskassa för sådan dag, proportioneras helglönen med hänsyn härtill.

5. Utbetalning av helglön

Helglön utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfälle, som avser den avlöningsperiod, inom vilken den helglöneberättigade dagen infaller.

§ 3 Arbetstid

Mom. a) 1. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och förlägges på måndagar – fredagar. Helgdagar liksom

§ 3

midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar. De lokala parterna skall överenskomma om arbetstidens förläggning, varvid beaktas att ordinarie arbetstid förlägges mellan kl 06.30 och 16.30. Träffas ej särskild överenskommelse, utgör arbetstiden 8 timmar per dag måndag till och med fredag.

2. Efter samråd på arbetsplatsen utlägges minst två raster.

3. Efter överenskommelse kan förskjutning av den fastställda ordinarie arbetstiden ske med högst 3 timmar där arbetsplats- förhållandena så kräver. För tid utanför den ordinarie arbets- tiden utgår ett tillägg med 30 % av aktuell garantilön

4. Den enskilde arbetstagaren äger rätt till till 40 timmars arbetstidsförkortning. Överenskommelse om arbetstids- förkortningens förläggning träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Arbetstidsförkortning erhålles i relation till den anställdes faktiska anställningstid under det kalenderår varunder arbets- tidsförkortningen kan tas ut.

Protokollsanteckning:

DeGa innebär aG om en målare tillsvidareanställs under vecka 20 kan man anta aG han kommer aG vara anställd 32 veckor av 52, dvs. 62 % av en årsanställning, målaren har då räG till 62 % av årets arbetstids- förkortningstimmar.

Om målaren däremot visstidsanställs i till exempel 2 månader, innebär deGa 17 % av årets arbetstidsförkortningstimmar .

Vid anställning del av kalenderår skall återbetalning av uGagen arbetstidsförkortning ej ske, även om uGaget överskrider anställnings- tidens relation till kalenderåret. Har ingen eller kortare arbetstids- förkortning uGagits än vad som motsvarar anställningstidens relation till kalenderåret, skall arbetsgivaren utge ersäGning för den arbets-

§ 3

Arbetstid

tidsförkortning som den anställde är beräGigad till, med avräkning för redan uGagen arbetstidsförkortning.

Har överenskommelse om annan utläggning av arbetstidsförkort- ning inte träffats, förläggs arbetstidsförkortningen till dagen efter Kristi himmelsfärds dag och Skärtorsdagen samt dagen före Alla helgons dag alternativt den sista arbetsdagen under kalenderåret. Arbetstidsförkortning som tas ut i anslutning till helglöne- berättigade dagar kvalificerar för helglön.

Vid uttag av arbetstidsförkortning utgår lön motsvarande den anställdes individuella tidlön (garantilön plus individuellt till- lägg) enligt § 1 mom. d) 2. Den anställde kan välja att omvandla 8 timmars arbetstidsförkortning till pensionsavsättning i stället för ledig tid.

Protokollsanteckning:

1. Efter överenskommelse mellan ackordslag och arbetsgivare förlägges arbetstiden vid ny- och ombyggnader så aG den sammanfaller med övriga byggnadsarbetares.

2. Vid arbete under jord och i bergrum skall arbetstidens längd anpassas till och kompenseras med vad som gäller för övriga grupper på samma arbetsställe. Vid förkortning av arbetstiden ska semester- lön/ersäGning beräknas som för normal arbetstid.

Mom. b) Arbetstiden skall iakttagas av såväl arbetsgivare som arbetare vid utförande av arbete. Detta innebär att vare sig arbets- givaren själv eller arbetaren, som utför ”eget arbete”, äger att utföra detta på annan tid än vad i denna paragraf är fastställt. Målningsarbete på den egna verkstaden undantages från denna bestämmelse.

Mom. c) 1. Arbetstiden skall börja och sluta på fastställda tider och får ej inskränkas genom tidens användande till annat än utförande av åtaget arbete.

§ 3, § 4

2. Förlorad ordinarie arbetstid får icke återtagas genom arbete på övertid utan att övertidsersättning betalas.

Mom. d) Arbetare äger rätt att för deltagande i allmänna val samt för utförande av uppdrag för sin organisation erhålla erforderlig ledighet. Om möjligt bör meddelande om sådan ledighet i förväg lämnas arbetsgivaren.

Protokollsanteckning:

Beträffande s.k. permission hänvisas till sid 80.

§ 4 Övertidsarbete och Kompensationsledighet

Övertidsarbete

Mom. a) Arbete utöver den i § 3 fastställda ordinarie arbetstiden betraktas som övertidsarbete och skall endast förekomma

i undantagsfall.

Mom. b) 1. Betalning utgår endast för av arbetsgivaren begärt övertidsarbete.

2. Övertidsersättning utgår lika vid såväl ackords- som tidarbete med 75 procent av garantilönen enligt lönetablå § 2.

Kompensationsledighet

Inarbetad övertid, dock upp till maximalt 100 timmar, kan sparas och uttagas som kompensationsledighet efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Förläggning av ledigheten görs med hänsyn tagen till verksam- hetens krav och den anställdes önskemål.

Vid överenskommelse enligt ovan utbetalas eventuellt ackords- överskott enligt § 9 mom. a) 5. Eventuellt individuellt tillägg utbetalas på den löneutbetalningsdag som följer omedelbart efter den löneperiod då övertidsarbetet utförts. Garantilön

och övertidsersättning hålls inne för att utbetalas då kompensa- tionsledighet tas ut.

§ 4, § fi

Varje inarbetad övertidstimme ersätts med 1,75 timme kompensationsledighet.

Ackord

Om anställningen avbryts utbetalas, i anslutning till att anställ- ningen upphör, innestående del av kompensationsledighet multiplicerat med faktorn 1,75.

Övertid som tas ut som kompensationsledighet under perioden 1 november – 30 april ersätts med 2,0 timme per inarbetad övertidstimme.

Kompensationsledighet enligt ovan ersätts med garantilön.

Exempel:

Om den anställde arbetat 8 timmar övertid erhåller han/hon 14 timmar (alternativt 16 timmar) i kompensationsledighet.

Lönen blir då 14 timmar (alternativt 16 timmar) x garantilönen.

§ 5 Ackordsarbete

[Med protokollsanteckningar om tidlön vid mom. a) -b) och h)]

Mom. a) 1. Xxxxxxxxxxxxx bör ej påbörjas förrän andra yrkens arbeten framskridit så långt att måleriarbetet utan olägenhet kan utföras. Det åligger arbetsgivaren att ombesörja erforderlig utrymning av lokalerna och rengöring som är behövlig för att målningsarbetet ej skall hindras.

2. Vid ackordsarbete åligger det såväl arbetsgivare som arbetare att på alla sätt medverka till att arbetet kan utföras rationellt och yrkesmässigt. Rengöring efter andra yrkens arbetare eller rengöring efter arbetets utförande åligger ej arbetaren. I händelse arbetaren nödgas att för arbetets utförande rengöra eller utrymma lokaler som skall behandlas, skall detta efter överenskommelse parterna emellan utföras som tidarbete.

3. Om måleriarbete vid ny- eller ombyggnad inte kan utföras

§ fi

rationellt skall förhandling ske med ackordslaget om tillägg till prislistans priser så att skälig kompensation erhålles för det hinder i arbetet som föreligger. Förhandlingar kan begäras när helst under arbetets gång det uppstår hinder eller sådan olägenhet att ett rationellt måleri ej kan bedrivas.

Mom. b) 1. Då ackordsarbete påbörjas skall skriftlig överens- kommelse om ackordets omfattning träffas, framkomligheten kontrolleras och resesätt bestämmas. Samtidigt skall arbetsgivarna avlämna skriftlig arbetsbeskrivning upptagande de behandlingar som skall utföras och de behandlingsmetoder som skall tillämpas.

Erfordras ändring av arbetsbeskrivning under arbetets gång skall skriftlig överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivare och ackordslag.

Föreskrivs behandlingar eller behandlingsmetoder som ej är prissatta i prislistan bör om möjligt överenskommelse om pris träffas innan arbetet påbörjas.

2. Lämnar arbetsgivaren ej arbetsbeskrivning inom fyra dagar efter det att ackordet påbörjats, eller om ändringar i lämnad arbetsbeskrivning under arbetets gång ej skriftligen delgivits arbetarna och tvist efteråt uppstår om hur arbetet utförts eller skulle ha utförts, åligger det arbetsgivaren att styrka att annan order om arbetet givits än vad arbetaren uppger. Kan detta ej ske, skall arbetarens uppgift om arbetets utförande äga vitsord och uppgörelse ske på grundval härav. Dock skall icke i något fall arbete betalas som kan styrkas ej av arbetaren blivit utfört.

3. I de fall arbetsgivaren icke lämnar arbetsbeskrivning och arbetaren i stället upprättar sådan som ledning för ackordets uppmätning, äger arbetaren rätt att debitera 6 kronor för varje i ackordsräkningen påbörjat tusental kronor, dock ej då ackords- räkningens slutsumma icke överstiger 200 kronor eller när endast en behandling på arbetet utförts.

§ fi

Protokollsanteckning:

Ackord

Vad i moment a) och b) ovan anges beträffande planering, framkomlighet och organisation av arbetet/arbetsplatsen gäller i tillämpliga delar även vid arbete på tidlön.

Mom. c) Vid ombyggnadsarbeten, omfattande reparationsarbeten eller nybyggnader, där en skriftlig arbetsbeskrivning saknas och är svår att upprätta med hänsyn till de skiftande behandlingarna, kan överenskommelse träffas med arbetsgivaren om att en av ackordslaget är närvarande vid uppmätningen för att delge mätaren hur arbetet utförts. Den tid som därvid åtgår, ersätts av arbetsgivaren enligt samma grunder som för övrigt tidarbete.

Finner parterna på arbetsplatsen det nödvändigt med viss prövotid av nya arbetsmetoder, som arbetsgivaren önskar införa, skall överenskommelse träffas om den ersättning som skall utgå under tid som dessa prov utförs.

De valda arbetsmetoderna och ackordets omfattning bör möjlig- göra att arbetet utförs på ett rationellt sätt.

Är ackordsarbetet av sådan omfattning att det ej beräknas kunna slutföras inom 13 arbetsveckor kan delmätning ske, lämpligen var 10:e arbetsvecka.

Vid delmätning utbetalas 75 procent av överskottet. Innestående belopp fördelas vid slutreglering av ackordet.

Protokollsanteckning:

Arbetsbeskrivning skall vara maskinskriven eller tydligt handskriven och i text eller punkter ange de behandlingar, eller behandlingsserier enligt huvudorganisationernas s.k. Samtabell, som skall utföras på arbetet. Arbetsbeskrivningen skall vara daterad samt undertecknad av arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare.

Hus-AMA gäller som arbetsbeskrivning därest s.k. mall (koderna uttryckta i text eller prislistepunkter) bifogas.

§ fi

Mom. d) 1. Måste arbetet avbrytas på grund av otjänlig väderlek, materialbrist eller bristande framkomlighet utgår garantilön under avbrottet.

Protokollsanteckning:

För aG erhålla ersäGning är arbetaren skyldig aG omgående till arbets- givaren anmäla avbroGet. Det åligger arbetaren aG åta sig anvisat arbete. Om avbroGet omfaGar hel dag gäller reglerna om permiGering.

2. Avstannar ackordsarbete under längre tid än sex arbetsdagar eller vid naturhinder 14 arbetsdagar, kan överenskommelse träffas om att utfört ackordsarbete avmäts och i fastställd ordning likvideras.

Mom. e) Har obligatoriska behandlingar icke utförts i enlighet med avtalets bestämmelser skall ett belopp motsvarande priset för sålunda icke utförda behandlingar av arbetsgivaren inbetalas till Avtals- och prislistenämnden. Har av någon anledning belop- pet utbetalats till ackordslaget kan ytterligare krav icke resas mot arbetsgivaren. Har ackordslaget icke utfört behandlingar som beordrats i erhållen arbetsbeskrivning skall arbetet göras om, varvid ackordslaget skall svara för löne- och materialkostnad. Kan arbetet av praktiska skäl icke göras om, skall ett belopp motsvarande priset för sålunda icke utförda behandlingar avdras från ackordsräkningen. Kan dylikt belopp icke gottgöras beställaren, skall det inbetalas till Avtals- och prislistenämnden, som då avgör hur det skall förfaras med beloppet.

Mom. f) 1. Vid ackordsarbete äger arbetaren att på avlöningsdagen erhålla förskott med garantilön enligt tabellen i § 2.

Denna lön är garanterad, såvida arbetaren ej misskött arbetet.

2. Allt arbete som är prissatt i ackordsprislistan skall, med undan- tag för vad som anges i anslutning till § 5, mom. f) 3 och mom. j) 4 samt mom. m) utföras på ackord i enlighet med de i prislistan angivna bestämmelserna och härvid skall tillämpas den för varje ortsgrupp fastställda ortsprocenten.

§ fi

3. Vid reparations- och liknande arbeten av mindre omfattning och arbeten belägna på avlägsna platser kan arbetsgivare och arbetare överenskomma om tid- eller ackordsarbete.

Ackord

Protokollsanteckning:

1. Parterna är ense om aG med mindre omfaGning avses arbeten med en varaktighet av högst 24 arbetstimmar.

Vid arbete på avlägset belägna platser, vilket beräknas ta längre tid än 24 arbetstimmar, kan överenskommelse träffas om aG det skall utföras som tidarbete, därest organisationerna godkänt detsamma.

2. Lokalt får överenskommelse om utökning av 24-timmarsregeln göras efter anmälan till huvudorganisationerna.

3. För specialiserad produktion kan parterna uppräGa särskilda avtal.

4. Vid arbeten med epoxi- och isocyanatmaterial skall överenskommelse om lönevillkor i varje särskilt fall träffas de lokala eller centrala parterna emellan.

Mom. g) 1. I de fall vissa behandlingar icke lämpligen kan utföras i samband med övrigt målningsarbete, kan följande arbeten utföras som särskilda ackord:

– Oljning eller schellackering och grundning av snickerier, underbehandlingar till och med slipstrykning av nya bågar och balkongdörrar med därtill hörande karmar.

– Strykning av hel yta eller baksida av radiator med tillhörande rör och fästen.

– Behandling av yta bakom radiator med därå befintliga fästen och konsoler.

– Spackling eller sprutning av tak och väggar med sandspackelfärg.

§ fi

– Behandling av mur i skåp och garderober, då denna kan ske innan skåpen respektive garderoberna monterats.

– Spänning av väv och makulering därå.

– Behandling av taksprång, när denna sker före uppsättningen.

– Detaljer, som normalt tillhör ackordet, men som målnings- behandlas – sprutas eller doppas – på verkstad eller annan lokal.

2. För erforderlig komplettering av ovannämnda särskilda ack- ordsarbeten, som utförs av efterföljande ackordslag, träffas överenskommelse om pris innan kompletteringsarbetet påbör- jas.

Mom. h) Vid ackord av sådan storlek, att tre eller flera arbetare är sysselsatta därå, skall för arbetet finnas en s.k. lagbas, vilken utses av ackordslaget efter samråd med arbetsgivaren. Utökning eller minskning av ackordslaget sker likaså efter samråd; i detta fall mellan arbetsgivaren och lagbasen.

Lagbasens uppgifter är att fördela arbetsuppgifterna inom ackords- laget, med beaktande av arbetsrotation för att minska riskerna för förslitningsskador. Vidare att ha tillsyn över material samt att beställa kompletterande material i mindre omfattning från arbetsgivaren. I lagbasens uppgifter ingår likaså att aktivt verka för hög kvalitetsnivå genom att bevaka framkomligheten och tillse att måleriarbetet utan olägenhet kan utföras.

I lagbasens arbetsuppgifter kan ingå att beräkna och beställa allt material och att handha materialförråd och maskinell utrustning.

Lagbasen kan, efter överenskommelse med arbetsgivaren, vara denne behjälplig med administrativt arbete, vid överläggningar eller förhandlingar med beställare, arkitekter, kontrollanter etc. och andra liknande uppgifter. Överenskommelse gällande

§ fi

omfattningen av lagbasens arbetsuppgifter samt beräknad tidsåtgång för dessa bör träffas före ackordets påbörjande. Tid som åtgår för lagbasens arbetsuppgifter ersätts med ett

Ackord

tillägg på 21 % av aktuell garantilön per timme. Denna ersättning tillförs ackordet.

Protokollsanteckning:

Vad som i deGa moment anges beträffande lagbas och lagbasens arbetsuppgifter – dock ej ersäGningen för dessa arbetsuppgifter

– gäller även i tillämpliga delar vid arbete på tidlön.

Mom. i) 1. Under utförande av åtaget ackordsarbete må arbetaren ej utan arbetsgivarens medgivande frångå sitt ackord. Ej heller må arbetaren skiljas från ackord i annan mån än mom. j) anger.

2. Allt måleriarbete å utlämnat ackord utförs av den eller dem som åtagit sig ackordet (= ackordslaget) och har dessutom rättighet och skyldighet att färdigställa ackordet, men äger arbetsgivaren rätt att tillsätta flera arbetare, därest de förra ej till förut utsatt tid synes medhinna detsamma. I sådant fall skall överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och lagbas.

3. Nödvändiggörs minskning av ackordslag, bör detta ske genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och lagbas.

4. Kan ej sådan överenskommelse träffas, skall den eller de

i ackordslaget sist intagna arbetarna först lämna ackordslaget.

Mom. j) 1. Arbetare skall endast i undantagsfall flyttas från pågående ackord.

2. Arbetare är dock skyldig att frångå sitt ackord för utförande av arbete i mindre utsträckning utanför det pågående ackordet.

3. I sådant fall kan överenskommelse om annan ackordsform träffas.

§ fi

4. Xxxxxxxxxx äger rättighet och skyldighet att utföra på ackordet erforderliga kompletterings- och bättringsarbeten, då dessa kan utföras i samband med ackordsarbetet. För sådant arbete kan överenskommelse om ackordspris träffas. Kan överenskommelse om ackordspris ej träffas ersätts arbetstagaren med garantilön.

5. Tidarbete skall specificeras på avlöningsnotan genom angi- vande av vilken tid som åtgått för varje slag av sådant arbete. Om arbetsgivaren inom 12 dagar efter den å avlöningsnotan upptagna sista arbetsdagen gör anmärkning mot notan på grund av att å denna upptaget tidarbete ej är specificerat och arbetaren oaktat anmärkningen ej lämnar sådan specifikation vid förstkommande avlöningstillfälle, betraktas tiden som ackordstid. Ändrar arbetsgivaren specificerat tidarbete å notan, skall han å sin sida i arbetarens avlöningsbesked lämna skriftlig specifikation av ändringen.

6. För tidarbete tillförs (ackordsräkningen) garantilön enligt tabellen i § 2.

Efter det att förskottslönen dragits av från ackordsräkningens slutsumma, fördelas eventuellt överskott lika på samtliga tid- och ackordstimmar (fördelningstid).

Mom. k) Då avtalet efter uppsägning av endera parten upphört att gälla skall, därest överenskommelse ej ingåtts om nytt avtal eller annan överenskommelse träffats mellan organisationerna, uppmätning av ackorden ske och intjänta arbetslöner utbetalas inom den tid avtalet stipulerar, oavsett om ackordet är färdigt eller ej.

Mom. l) 1. Om arbetare utan arbetsgivarens och ackordslagets skriftliga medgivande eller utan laga förfall frångått ackordet, är hans rätt till del av överskott förverkad. Samma gäller då samt- liga innehavare av ett ackord utan arbetsgivarens medgivande frångått ackordet.

2. Överskott, som hänför sig till nämnda arbeten, inbetalas till

§ fi

Ackord

arbetarnas organisation, i den mån detsamma ej åtgår till arbets- löner för färdigställande av ackordet. Sådant förverkat överskott skall företrädesvis användas till stipendier och premier åt lärlingar eller för andra åtgärder som befrämjar yrkesutbildningen.

Mom. m) 1. Vid behandlingar där de i prislistan angivna pris- sättningarna ej är tillämpliga, kan representanter för de lokala parterna träffa överenskommelse om ackordspris eller tillägg till respektive avdrag från de i prislistan upptagna ackordspriserna. Sådan prissättning kan även hänskjutas till huvudorganisationerna.

2. Vid objekt, där förutsättningarna i väsentlig grad avviker från de i prislistan angivna, kan överenskommelse om annan ackords- form träffas mellan de lokala parterna. Vid behov kan även de centrala parterna medverka.

3. När arbeten enligt § 6 punkt 3. utförs träffas överenskommelse om lön mellan arbetsgivare och arbetare.

Mom. n) 1. Anmärkningar mot utfört arbete skall påtalas av arbets- givaren senast 12 arbetsdagar efter det arbetet avslutats.

2. Finns anledning anta att den eller de arbetare, som utfört ett arbete mot vilket befogade anmärkningar gjorts, ej kan ställa arbete i godtagbart skick, kan representanter för de lokala orga- nisationerna medge, att annan arbetare får färdigställa arbetet. Organisationernas representanter kan även fastställa det belopp arbetsgivaren äger att innehålla av eventuellt överskott på ackordet för dess färdigställande. Därvid skall även överens- kommelse träffas om arbetsformen för den eller de arbetare, som skall färdigställa arbetet.

Mom. o) 1. Anses risk föreligga att arbetare icke skall i avtalsenlig ordning erhålla sin arbetslön, äger arbetarnas organisation att av arbetsgivaren fordra tillfredsställande garanti för arbetslöner samt avtalade ersättningar och avgifter.

§ fi, § 6, § 7

2. Underlåter arbetsgivaren att lämna garanti, äger arbetarorga- nisationen rätt att vidta åtgärder (arbetsnedläggelse) utan att iaktta lagstadgat varsel. Arbetsgivarens organisation eller, där sådan ej finns, vederbörande arbetsgivare, skall dock först underrättas.

§ 6 Undantagsbestämmelser

1. Från ackordstillämpning kan bättringsarbeten undantagas.

Detta gäller även för sådana bättringsarbeten, som utföres i samband med tvättning för gott.

2. Som bättringsarbete räknas sådana arbeten, där inte hela arbetsstycket ommålas. I dylika fall räknas som arbetsstycke dörrsida, karm med foder, fönsteromfattning, fönsterbåge, vägg, tak, lister etc.

3. Ådring, marmorering, dekorering, speciallasering, polering samt nedslipning för polering, som icke är prissatt, kan likaså undantagas. Vidare kan uppläggning av faser, lister, band, fält, streck och dylikt samt övrig dekorativ ytbehandling undantas.

4. Även arbete å roddbåtar, ångslupar, mindre segel- och mo- torbåtar kan undantagas.

§ 7 Semesterbestämmelser

Semesterlagen gäller med följande förtydliganden, avvikelser och tillägg.

Mom. a) Semesterlön

1. Semesterlönen utgör 13 procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen och beräknas

i övrigt enligt 16 b § semesterlagen.

2. Semesterlönen utbetalas på den ordinarie avlöningsdag som ligger närmast före det att semesterledigheten ska påbörjas.

§ 7

Mom. b) Betald ledighet för nyanställda

Semester

1. En arbetstagare som nyanställs har rätt till betald ledighet under fem dagar om anställningen varar längre än en månad. Detta gäller inte om arbetstagaren har avslutat sin föregående anställning hos samma eller annan arbetsgivare i branschen på egen begäran. Ledigheten ska tas ut senast tolv månader efter anställningen påbörjats. Ledighet som inte tas ut inom denna tid förfaller.

Intjänad betald semester ska tas ut innan betald ledighet enligt ovan tas ut.

Under denna ledighet utgår garantilön enligt § 2 mom. a) 1. för det antal timmar som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte tagit ledigheten i anspråk.

Om anställningen upphör ska betalning som utgått för ledighet inte dras av från eventuellt innestående lön eller semesterersättning.

När anställningen upphör har arbetsgivaren skyldighet att skriva ut ett intyg som utvisar om/i vilken utsträckning ledighet enlighet med denna regel tagits ut.

2. Ledighet som avses i punkt 1 ovan gäller endast nyanställning vid ett tillfälle per kalenderår hos en och samma arbetsgivare.

En arbetstagare som under innevarande kalenderår får ny anställ- ning hos en annan arbetsgivare har i den nya anställningen rätt till betald ledighet som avses i punkt 1 ovan, endast om och

i den utsträckning han inte redan haft sådan ledighet hos annan arbetsgivare.

Arbetstagare är vid anställnings ingående skyldig att på arbets- givarens begäran visa om ledighet erhållits hos annan arbetsgivare under innevarande kalenderåret.

§ 7, § 8

3. Arbetstagaren ska på begäran lämna arbetsgivaren besked om sitt önskemål om utläggning av betald ledighet.

4. Xxxxxx ledighet förläggs av arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren. Om överenskommelse inte kan träffas bestämmer arbetsgivaren om förläggningen. Arbetsgivaren ska omgående underrätta arbetstagaren om beslutet.

§ 8 Resor och traktamente

Reskostnadsersättning vid dagliga resor

Mom. a) 1. Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen utom arbetstiden utges reskostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till dag- och natt-traktamentsnivå enligt Mom. b) 3.

ReskostnadsersäGning utges enligt följande:

Vid körning med egen bil

1:85 kr/km resväg samt ett tillägg om 0,20 kr/km

Vid resa med annat färdmedel

Ersättning för styrkta, faktiska kostnader, med billigaste färd- medel upp till ett högsta belopp om 1:85 kr/km resväg.

2. Reskostnadsersättningen utgör också ersättning för transport av arbetsgivaren tillhörigt material

3. Då tiderna för tillgängliga kommunikationsmedel icke samman- faller med den ordinarie arbetstiden, kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om sådan reglering av arbetstiden att onödig väntetid undviks. I sådana fall betraktas den överenskomna arbetstiden som ordinarie arbetstid.

4. Till arbetstagare för vilka företagets verkstad, kontor, filial eller annan liknande anläggning utgör den naturliga bas från vilken arbetstagarna huvudsakligen utgår till olika arbetsplatser

§ 8

och/eller där arbetstagarna utför huvuddelen av sitt arbete utges ej reskostnadsersättning enlig ovan.

Kommentar: Reskostnadsersättningen följer Skatteverkets anvisningar för skattefri ersättning. Sök aktuell uppgift på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

– Sök på ”Traktamenten och andra kostnadsersättningar”,

Protokollsanteckning:

Med resväg avses kortast farbara väg mellan bostad och arbetsplats

Traktamente

Resor

Mom. b) 1. Om anställd arbetstagare inte lämpligen kan företaga dagliga resor till arbetsplats, kan arbetsgivaren överenskomma med arbetstagaren att bostad skall anskaffas på arbetsorten.

I så fall erhåller arbetstagaren garantilön jämte fri resa till arbetsplatsen vid arbetets början och åter vid arbetets slut. Dessutom erhåller han traktamente.

2. Arbetstagare, som av arbetsgivare eller dennes ställföreträdare utlovas anställning vid arbetsplats som är så belägen, att han måste bo i en på orten anskaffad bostad på grund av att hemresa ej kan ske varje dag, erhåller för den tid han vistas på arbetsorten för att utföra arbetet traktamente och reseersättning efter samma grunder som angives i stycke 1.

Anm. Med utlovad anställning avses att arbetstagaren före avresan till arbets platsen erhållit besked om, att han där kommer att beredas arbete om han inställer sig på platsen.

Arbetstagare, som utan löfte om anställning skaffar sig bostad på främmande ort och där söker och erhåller arbete, är inte berättigad till traktamente.

3. Traktamente utgår per dygn vid arbete på ort – förrättningsort

– belägen minst 50 kilometer från den fasta bostaden, under för- utsättning att övernattning skett och att hemresa inte kunnat ske. Dagtraktamente utgår med 240 kronor. Därjämte utgår nattraktamente med 120 kronor vid varje övernattning om arbetsgivaren inte tillhandahåller logi. Påbörjas resa senare än kl 12.00, eller avslutas hemresa före kl. 19.00, utgår halvt dag- traktamente för den dagen.

§ 8

4. Traktamente utgår även för lördag, söndag och helgdag, såvida inte arbetsgivaren bekostar hemresa över dessa dagar.

5. Dagtraktamente kan efter överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren utbytas mot fri kost. Reducering av dagtraktamente sker därvid enligt följande:

Arbetsgivaren tillhandahåller Reducering av dagtraktamente

Frukost, lunch och middag 216 kronor Lunch och middag 168 kronor

Lunch eller middag 84 kronor

Protokollsanteckning:

Parterna är ense om aG traktamentesbelopp, kostförmånsavdrag och reskostnadsersäGning skall följa SkaGeverkets vid var tid gällande rekommendationer.

6. Arbetstagare, som är berättigad till traktamente, skall erhålla sådant även för dag, då han på grund av olycksfall eller sjukdom är oförmögen att arbeta. Arbetstagare är skyldig att inom två dagar anmäla inträffad arbetsoförmåga. Sker ej detta, har han inte rätt till traktamente. Arbetstagaren är skyldig att med läkarintyg styrka arbetsoförmågan om arbetsgivaren begär detta. Om sjuk- dom inte förhindrar hemresa, kan arbetsgivaren beordra arbets- tagaren att resa hem på arbetsgivarens bekostnad.

Protokollsanteckning:

Vid arbete på skärgårdsöar med bristfälliga kommunikationer, kraft- verksanläggningar i ödebygder eller andra avlägset belägna arbets- platser skall arbetsgivaren – såvida arbetsgivaren och arbetstagaren inte överenskommer om aG traktamente skall utgå – tillhandahålla kost och logi åt arbetstagare, som är bosaGa på sådant avstånd från arbetsplatsen aG daglig hemresa inte rimligen kan företagas.

7. I sådana fall som avses i detta moment erhåller arbetstagaren vid avbrott i arbetet för semester, ersättning för färdbiljett

§ 8

avseende företagna resor från bostadsorten vid semesterns

början och från bostadsorten till arbetsplatsen vid semesterns slut.

8. Innan arbetet påbörjas på förrättningsorten skall arbetsgivaren samråda med arbetstagare för att undersöka förutsättningarna för arbetet på förrättningsorten med en gemensam målsättning om att finna lösningar som säkerställer ett ändamålsenligt och godtagbart boende.

Resor

Om arbetsgivaren tillhandhåller logi ska login som erbjuds vara av ändamålsenlig och godtagbar standard. Varje arbetstagare har rätt till godtagbara toalett- och duschmöjligheter. När flera arbetstagare bor på samma förläggning ska minst ett gemen- samhetsutrymme finnas samt matlagningsmöjligheter och kylskåpsförvaring.

Längre resor

Mom. c) 1. Sker resa på järnväg, skall den företagas i andra klass. Vid resa nattetid är arbetstagare berättigad till sovvagn på järnväg och i andra klass.

2. Sådan ersättning som omnämns i mom. b) utgår för högst åtta timmar per dygn. Då sovplats erhålles utgår inte ersättning för tiden mellan kl 22.00 och 06.00

Resor under arbetstid

Mom. d) 1. Arbetare, som beordras att under arbetstid förflytta sig från en arbetsplats till en annan för att utföra arbete eller som eljest beordras företaga resa under ordinarie arbetstid, erhåller ersättning med tidlön för den res- eller gångtid som åtgår jämte reskostnadsersättning enligt Mom. a) 1.

2. Arbetsgivaren har ej rätt att fordra att hos honom anställd personal använder egen bil i tjänsten. Arbetstagare har ej rätt att fordra att få använda egen bil i tjänsten.

§ 8

Debitering

Mom. e) 1. Ersättningar enligt denna paragraf skall uppföras å avlöningsnotan och betalas samtidigt med avlöningen.

Samma gäller när ersättning för gångtid, restid och färdbiljett förekommer.

Protokollsanteckning:

IakGar arbetstagare inte avtalsenlig arbetstid reduceras såväl rese- som traktamentsersäGningen i proportion till arbetad tid.

Gemensamma regler

Reskostnadsersättning då arbetstagare flyttar sin fasta bostad Mom. f) Då tillsvidareanställd flyttar sin fasta bostad bör arbets- givaren träffa skriftlig överenskommelse om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna om reskostnadsersättning enlig § 8 Mom. a).

Om sådan överenskommelse inte kunnat träffas gäller följande: Arbetstagare, som flyttar sin fasta bostad inom en radie på 75 km från den bostad som arbetstagaren flyttar ifrån är belägen, blir berättigad till reskostnadsersättningar enligt i Mom. a) angivna förutsättningar, med utgångspunkt från den nya fasta bostaden, efter slutförande av det måleriprojekt som pågick vid flyttningen och där den anställde arbetar, dock tidigast 3 månader efter flyttningen.

Arbetstagare som flyttar utanför en radie på 75 km från den bostad som arbetstagaren flyttar från är belägen och därmed får längre resväg, blir endast berättigad till högre ersättning efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren.

Om arbetstagare, som uppbär reskostnadsersättning enligt Mom. a) flyttar sin bostad närmare arbetsplatsen erhåller han/hon det lägre beloppet från och med den dag flyttningen sker.

Anm: Arbetstagare är aldrig berättigad till högre ersättning än för faktisk resväg.

§ 8, § 9

Traktamente då arbetstagare flyttar sin fasta bostad

Mom. g) Om arbetstagare, som uppbär traktamente, enlig mom. b), flyttar sin fasta bostad och avståndet därvid blir kortare än 50 km enkel färdväg, upphör rätten till traktamente från och med den dag då flyttningen sker.

Flyttning av fast bostad

Mom. h) Arbetstagare är skyldig att omgående till arbetsgivaren anmäla flyttning av sin fasta bostad.

Anställningens ingående

Avlöning

Mom. i) Vid nyanställning, då arbetstagarens fasta bostad är så belägen att daglig hemresa ej kan ske, skall om ej annat överens- kommes, arbetsgivaren och arbetstagaren fastställa tillfällig bostad (adress) på den främmande orten. Den tillfälliga bostaden är därefter att betrakta som arbetstagarens fasta bostad vid tillämpningen av § 8.

Vid arbete på den ort där arbetstagaren har sin fasta bostad tillämpas huvudregeln i § 8 beträffande reskostnadsersättning och traktamenten.

Anm. För vissa orter gäller lokala resebestämmelser som fastställs genom lokala överenskommelser.

§ 9 Avlöning

Mom. a) Löneutbetalningsdag, löneperiod m.m.

1. Lön utbetalas den 25:e i var månad.

Infaller löneutbetalningsdag på helgdag eller fridag enligt § 3 mom. a) ändras löneutbetalningsdagen till närmast föregående vardag.

2. Löneperioden omfattar tiden från föregående löneperiods slut (den 1fi:e i månaden) till och med den 1fi:e i löneutbetalningsmåna- den. Efter förhandling enligt Medbestämmandelagen §11 kan löne- perioden ändras till den 1:a till och med sista dagen i månaden.

§ 9

3. Avlöningsnota skall avlämnas till arbetsgivaren första helgfria arbetsdag varje vecka. I den vecka löneperioden avslutas skall avlöningsnota avlämnas senast första helgfria arbetsdag efter löneperiodens slut.

4. Ackordsöverskott som är att hänföra till ackordsräkning vilken inkommit till arbetsgivaren senast vid löneperiodens slut, utbetalas på löneutbetalningsdagen.

5. Lönebesked skall vara arbetstagaren tillhanda senast dagen före löneutbetalningsdagen.

6. Lönebesked ska innehålla uppgift om:

– lönebelopp, löneform och löneperiod samt i förekommande fall uppgift om tillägg, sjuklön eller annan ersättning,

– de avdrag som gjorts på lön eller annan ersättning med angivande av belopp och orsaken

– antal betalda semesterdagar och sparade semesterdagar jämte uppgift om hur länge de sparats

– antal preliminärt intjänade semesterdagar jämte preliminärt intjänad semesterlön för kommande semesterår

Protokollsanteckning:

Med lön enligt mom. a) förstås på perioden belöpande dels lön, som beräknas per timme såsom tidlön, garantilön, övertidstillägg, sjuklön, väntetidsersäGning etc., dels förskoGslön, enligt § 5 mom. f) 1., dels annan ersäGning såsom reseersäGning, traktamente etc.

Mom. b) Försenad löneutbetalning

1. Utbetalas ej ostridig lön eller annan ersättning å fastställd dag och på sätt som är angivet i denna paragraf är arbetsgivaren skyldig att betala garantilön under väntetiden, dock för högst 8 arbets- dagar. Detta skadestånd får ej överstiga ostridig fordran.

2. Utbetalar arbetsgivaren ej intjänad, ostridig, avtalsenlig fordran, kan arbetarnas organisation, sedan skriftlig framställning

§ 9, § 10

gjorts till arbetsgivarens organisation eller till vederbörande arbetsgivare, vidtaga blockad eller andra åtgärder mot den felande, därest rättelse ej omedelbart sker.

3. Därest arbetsgivaren uraktlåter att inom laga tid till skatte- myndigheten inleverera innehållna skattemedel, och arbetaren härigenom förorsakas utgifter i form av förlorad arbetsförtjänst, resekostnader, indrivningsavgifter etc. skall arbetsgivaren ersätta sålunda förorsakade utgifter.

§ 10 Arbetets ledning. Ordningsregler m.m.

Mom. a) 1. Arbetsgivaren eller hans ställföreträdare leder och fördelar arbetet samt anställer och avskedar arbetare utan annan inskränkning än lag och avtal föreskriver.

2. Med arbetsgivarens ställföreträdare avses verkmästare, vilken som sådan leder, fördelar och kontrollerar arbetet och som icke direkt deltager i arbetet annat än tillfälligtvis och ej har andel

i ackordsöverskott samt åtnjuter fast månadslön.

Arbetets ledning

3. Intagning av ny arbetskraft skall företrädesvis ske genom den offentliga arbetsförmedlingen, till vilken samtliga lediga platser skall anmälas. Företrädesrätt skall lämnas arbetssökande, bosatt inom lokalavtalets giltighetsområde, i händelse denne varit arbetslös lika länge eller längre och har samma yrkes- skicklighet som annan arbetssökande. Med ny arbetskraft förstås arbetare, som icke under de tolv senaste månaderna varit anställd hos samma arbetsgivare minst tre månader.

I detta sammanhang skall sjukdom eller militärtjänst räknas som anställningstid.

4. Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt. Arbetare får ej avskedas med anledning av olika meningar om avtalets tolkning och tillämpning.

5. Vägran att åtaga sig anvisat arbete utom giltighetsområdet är

§ 10

xxxx att betrakta som avtalsbrott och får ej föranleda att veder- börande arbetare kommer i sämre ställning beträffande andra arbeten i firman.

6. Då arbetare anställes skall anställningsbevis upprättas angivande arbetsgivarens AFA-nummer, arbetarens namn, personnummer, bostadsadress, antal år i yrket, dag för anställan- det, anställningsort samt utgångspunkt för beräkning av rese- ersättning. Anställningsbeviset skall undertecknas av arbets- givaren och arbetaren. Har arbetsgivaren försummat ta initiativ till upprättande av anställningsbevis, gäller arbetarens uppgifter för beräkning av reseersättning.

7. Arbetsgivaren skall inom tre arbetsdagar efter det att arbetstaga- ren inlämnat den sista avlöningsnotan utfärda arbetsgivarintyg.

Mom. b) 1. All förtäring av spritdrycker under arbetstiden är absolut förbjuden.

2. På arbetsplats, där särskilda ordningsföreskrifter gäller (rök- förbud, skyddsföreskrifter mot olycksfara och dylikt), är arbetare skyldig ställa sig dessa till efterrättelse.

3. Arbetare får ej åtaga sig eller utföra egna arbeten under den tid, han har anställning hos arbetsgivare. Då arbetare ej har anställning hos arbetsgivare, får han åtaga sig egna arbeten av samma storlek som arbetsgivares undantag.

4. Det är förbjudet för såväl arbetsgivare som arbetare att som lag åtaga sig och utföra måleriarbeten.

Mom. c) 1. Arbetare skall hålla sig med erforderliga handverktyg för arbetets utförande. Dock skall arbetsgivaren, utöver vad som anges i punkt 2 nedan, tillhandahålla verktyg upp till 1 500 kronor per anställd och år mot uppvisande av kvitto.

§ 10

2. Arbetsgivare har att tillhandahålla sprututrustning, tapetapparat, skärblad vid tapetseringsarbeten, uppskrapningsverktyg, penslar för avlutning av färg samt för strykning med färg eller klarlacker med särskild härdare. För rengöring av penslar och verktyg skall arbetsgivaren tillhandahålla färglösande rengöringsmedel.

3. Vidare skall arbetsgivaren i gott skick på arbetsplatsen tillhanda- hålla alla andra för arbetets utförande erforderliga verktyg och material samt plankor, bockar, stegar och ställningar. Material och verktyg skall av arbetaren väl behandlas, så att de ej skadas eller förfares. Rekvisition av material skall om möjligt göras dagen före användandet.

4. Med arbetsplats avses det hus eller annan byggnad, där arbetet utföres.

Protokollsanteckning:

Arbetets ledning

Arbetsgivaren ersäGer för arbetets utförande erforderliga verktyg samt kläder, som på arbetsplatsen bortkommit eller skadats vid inbroG under tiden mellan arbetets slut för dagen och början påföljande arbetsdag. Arbetare är skyldig aG till arbetsgivaren omedelbart efter upptäckt av dylikt förhållande anmäla deGa samt lämna av honom undertecknad specificerad uppgift över den honom åsamkade förlusten.

ErsäGning enligt ovan utgår högst med aktuell självrisk för hemförsäkring (för 2020 med 1 800 kronor).

Mom. d) 1. Om vid inträffad eldsvåda utfört arbete helt eller delvis blir förstört, innan det är färdigt och uppmätt, erhåller arbetare sitt eventuella överskott efter värdering av den myckenhet arbete, som är utfört. Dessutom ersättes förlorade tillhörigheter, dock ej pengar eller värdehandlingar.

2. Legitimerade ombud från organisationerna äger att för kontroll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nöd- vändiga upplysningar.

§ 10, § 11, § 12

3. Legitimerade ombud för arbetareorganisationen äger rätt att för dess medlemmars räkning uppbära fordringar hos arbetsgivare samt att, då tvister eller andra skäl föreligger rörande avtalets tillämpning, få del av å arbetet lämnade avlöningsnotor och ackordsräkningar.

§ 11 Försäkringar

1. Arbetsgivaren är skyldig ansvarsförsäkra sina arbetare för skada, som under arbetet kan vållas annan person eller annans egendom samt att på begäran av arbetarnas organisation styrka att sådan försäkring är tecknad.

2. Arbetsgivare skall ha varje hos sig anställd arbetare försäkrad enligt lagen om arbetsskadeförsäkring.

3. I enlighet med överenskommelse mellan SAF-LO, vilken i särskild ordning antagits av Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målare- förbundet, skall arbetsgivare hos FORA Försäkringscentral AB teckna försäkringsavtal om AFA-försäkringarna, dvs. försäkring om avgångsbidrag (AGB), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), föräldra- penningtillägg (FPT), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL), Avtalspension SAF-LO samt omställningsförsäkring.

4. Arbetstagarna tillförsäkras förmåner enligt av Svenskt Närings- liv och LO godkända allmänna försäkringsvillkor jämte de ändringar och tillägg som särskilt fastställs för måleribranschen.

5. Till försäkringsbolaget skall arbetsgivaren lämna de uppgif- ter angående anställda, som bolaget påfordrar.

6. Underlåtenhet att teckna nämnda försäkringar medför de påföljder som i särskild ordning avtalats.

§ 12, § 13

§ 12 Försäkringspremie, särskilt tillägg måleri, mätnings- avgift och skyldighet att redovisa till Måleriportalen Mom. a) Arbetsgivaren skall, enligt överenskommelse mellan Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målareförbundet om finansieringssystem samt enligt anvisningar från FORA AB, till FORA AB inbetala ett belopp baserat på företagets lönesumma, bl. a. till täckande av premierna för AFA-försäkringarna, över- enskommelse om pensionsavsättning samt särskilt tillägg måleri.

Mom. b) Avgiften för mätningsverksamheten utgörs av en procent- sats på lönesumman enligt anvisningar från Måleriföretagen

i Sverige och Svenska Målareförbundet och inbetalas till FORA AB enligt Mom. a) ovan.

Företag som följer Rostskyddavtalet erlägger ej mätningsavgift.

Anmärkning

Försäk- ringar

Rostskyddsavtalet kan bara tillämpas på de individer som är in- rangerade på avtalet annars gäller huvudregeln enligt ovan att de är anställda enligt yrkeskod 120 och ska avlönas enligt § 2 i kollek- tivavtal för måleriyrkets riksavtal. För arbetstagare som arbetar både på fast station samt utför arbete utanför den fasta arbetsstationen ska yrkeskod 120 tillämpas med tillhörande kollektivavtal.

Mom. c) Samtliga företag med anställda ska redovisa erforderliga uppgifter till Måleriportalen enligt de anvisningar som återfinns på portalens webbplats.

§ 13 Avtals- och giltighetsområde

Mom. a) Med avtalsområde avses måleribranschen. Med giltighetsområde avses geografiska områden. Riksavtalets giltighetsområde omfattar hela landet.

§ 14

Lokalavtalens giltighetsområden omfattar som regel Svenska Målareförbundets lokala avdelningsområden.

Mom. b) Detta avtal jämte de lokalavtal som godkänts av huvud- organisationerna äger giltighet för och skall tillämpas av alla som utför eller låter utföra måleriarbeten inom angivna områden.

§ 14 Förhandlingsordning vid rättstvister

Mom. a) Tillämpningsområde

Uppstår mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respek- tive organisationer rättstvist om kollektivavtal eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister), får parterna av sådan anledning ej tillgripa störande åtgärd som till exempel strejk, lockout, blockad eller liknande. Sådan tvist skall göras till föremål för förhandling mellan parterna.

Anmärkning 1

Denna förhandlingsordning gäller ej

1. vid talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig stridsåtgärd enligt 67 § lagen om medbestämmande i arbetslivet

2. då tvisten gäller en oorganiserad arbetstagare eller,

3. då medlem i arbetstagarorganisation inte biträds av organisationen.

Anmärkning 2

Beslutar arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation att inte biträda medlem i uppkommen tvist eller utträder eller utesluts medlem ur organisationen, skall motparten skriftligen underrättas härom.

Löper i nyssnämnda fall preskriptionstid enligt mom. d) 1–3 nedan för motparten, skall ny preskriptionstid anses börja löpa från den dag sådant besked erhållits.

Mom. b) Allmänna regler för förhandling

Påkallas förhandling av en part är motparten skyldig att träda

§ 14

i förhandling. Påkallar part ej förhandling eller anhängiggöres ej tvist inom föreskriven tid, är rätten till förhandling och där- med möjligheten till rättslig prövning förlorad.

Preskriptionstid räknas från den dag förhandling avslutats.

Xxxxxx begärd förhandling på grund av förhållande hänförligt till motparten ej till stånd inom angivna tidsfrister, får tvist ändock föras vidare.

Tidsfrister för påkallande av lokal och central förhandling samt för väckande av talan anges nedan.

Med arbetsdag avses enligt denna förhandlingsordning måndag

– fredag med undantag av allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Mom. c) Definitioner

1. Parter

Med parter avses arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och arbets- tagarorganisation. Med arbetsgivarorganisation avses Måleri- företagen i Sverige och med arbetsgivare avses medlemsföretag i Måleriföretagen i Sverige. Med central arbetstagarorganisation avses Svenska Målareförbundet och med lokal arbetstagarorga- nisation avses lokalavdelning inom Svenska Målareförbundet.

2. Lokal förhandling

Förhand- lingar

Med lokal förhandling avses förhandling mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation.

3. Central förhandling

Med central förhandling avses förhandling mellan arbetsgivar- organisation och central arbetstagarorganisation.

Mom. d) Tidsfrister

Under punkt 1 nedan framgår de tidsfrister som gäller vid allmän

§ 14

rättstvist. Därefter anges under punkterna 2 och 3 de tidsfrister som gäller vid lönetvist och arbetsskyldighetstvist.

1. Allmän rättstvist

1.1 Rättstvist skall i första hand behandlas vid lokal förhandling. Part, som vill att rättstvist skall bli föremål för lokal förhandling, skall begära sådan hos motparten snarast, dock senast inom fyra månader från det att parten fått kännedom om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig och under alla omständigheter senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.

1.2 Kan uppgörelse ej träffas i lokal förhandling, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att begära central förhandling inom två månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Vid tvist om giltighet av uppsägning skall dock central förhand- ling begäras inom två veckor från det att den lokala förhandlingen avslutats.

1.3 Träffas ej uppgörelse vid central förhandling, kan part väcka talan vid domstol. Xxxxx skall väckas inom tre månader efter det att den centrala förhandlingen avslutats.

1.4 Vid tvist som rör lagen om:

– anställningsskydd

– förtroendemannalagen

– föräldraledighetslagen

– studieledighetslagen

– diskrimineringslagen

– 6 kap arbetsmiljölagen

– styrelserepresentationslagen

– lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare

– lagen om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan m m

– lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl

– lagen om ersättning och ledighet för närståendevård

§ 14

– lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet gäller i stället för begäran om lokal förhandling och väckande av talan enligt punkterna 1.1 och 1.3 de tidsfrister som anges

i respektive lag.

1.5 Vid tvist om semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen eller kollektivavtal om semester, gäller de tidsfrister som anges i semesterlagen.

2. Lönetvist

2.1 Tvist om lön eller annan ersättning enligt 35 § lagen om medbestämmande i arbetslivet skall anses ha uppkommit då lokal facklig organisation, till arbetsgivaren skriftligen givit till känna att den av arbetstagaren i uppkommen tvistesituation hävdade uppfattningen biträdes av organisationen. Har sådan tvist uppkommit skall arbetsgivaren begära lokal förhandling inom sju arbetsdagar.

2.2 Kan lönetvist inte lösas vid lokal förhandling skall arbets- givaren inom fem arbetsdagar efter det att den lokala förhand- lingen avslutats begära central förhandling.

2.3 Kan lönetvist inte lösas vid central förhandling skall arbets- givaren väcka talan inom tio arbetsdagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats.

3. Tvist om arbetsskyldighet

Förhand- lingar

3.1 Uppkommer tvist om arbetstagares arbetsskyldighet enligt avtal och åberopar arbetsgivaren synnerliga skäl enligt 34 § andra stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet, skall arbets- givaren begära förhandling inom fyra arbetsdagar. Protokoll skall upprättas och justeras omedelbart efter det förhandlings- sammanträdet avslutats.

3.2 Kan enighet ej uppnås vid lokal förhandling skall arbetsgivaren begära central förhandling inom tio arbetsdagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats.

§ 14

3.3 Kan tvist om arbetsskyldighet inte lösas vid central förhand- ling, skall arbetsgivaren väcka talan inom tio arbetsdagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats.

Mom. e) Föreskrifter för förhandling

1. Genomförande av förhandling

Förhandling bör påbörjas snarast möjligt efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan. Om förhandlingsframställan översändes per rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast tio dagar efter det att försändelsen lämnats för postbefordran.

Förhandlingsframställan skall vara skriftlig om motparten så begär. Förhandlingsframställan lämnas vid lokal förhandling till lokal motpart enligt mom. c) 2 och vid central förhandling till central motpart enligt mom. c) 3.

Enas ej parterna om annat, skall lokal förhandling vara slutförd inom en månad och central förhandling inom två månader efter det att förhandling begärts.

2. Protokoll och justering

Vid förhandling skall, om annat ej överenskommes, föras protokoll. Av protokollet skall framgå dag för förhandling, vilka som deltagit i förhandlingen, parternas yrkande, förhandlingsresultatet samt dag för justering. Förhandlingsprotokoll upprättas i två exemplar och skall vara utsedda justeringsmän tillhanda inom två veckor efter sista förhandlingssammanträdet. Protokoll skall vara justerat och motparten tillhanda snarast, dock senast inom en vecka från mottagandet, om ej annat överenskommes.

Parterna kan enas om andra protokolls- och justeringsfrister.

I sådana fall skall särskilt protokoll över detta beslut upprättas och omedelbart justeras. Parterna kan också i andra fall förklara protokoll eller del av protokoll för omedelbart justerat.

§ 14, § 1fi, § 16

Anmärkning

Protokollet anses ha kommit motparten tillhanda vid den tid- punkt adressaten normalt haft möjlighet att ta del av handlingen. Det krävs alltså inte att motparten rent faktiskt tagit del av eller delgivits handlingen.

3. Avslutande av förhandling

Förhandling skall anses vara avslutad när slutjusterat protokoll föreligger. Justeras ej protokoll inom föreskriven tid, skall för- handling anses avslutad när någon av parterna givit motparten skriftligt besked därom.

Mom. f) Talan i domstol

Rättstvist, som inte kunnat biläggas vid central förhandling, avgörs efter det att talan väckts, genom prövning i domstol.

§ 15 Avtals- och prislistenämnd

Utvecklingen inom måleribranschen kräver samverkan för fort- löpande anpassning av avtal och prislista till nya förutsättningar. I sådant syfte upprättas en avtals- och prislistenämnd, bestående av tre ledamöter från vardera parten.

Nämnden har att noggrant följa utvecklingen inom branschen och under avtalstiden söka åstadkomma ackordspriser för arbeten med nya material och metoder samt i övrigt bedriva verksamhet i enlighet med av huvudorganisationerna upprättade regler.

Nämnden utser inom sig ett arbetsutskott med befogenhet att fatta beslut inom nämndens kompetensområde.

Mätnings- bestäm- melser

§ 16 Mätningsbestämmelser

Mom. a) 1. Allt ackordsarbete skall uppmätas av Målerifakta AB. Mätning bör om möjligt utföras innan arbetet färdigställes.

2. Såväl arbetsgivare som arbetstagare är skyldiga att till

§ 16

Målerifakta AB anmäla de måleriarbeten som enligt riksavtalet skall mätas samt bereda tillträde till arbetsplatsen. Sådan anmälan skall ske snarast efter det att arbetet påbörjats.

För att underlätta planering av mätning skall anmälan ske på av parterna fastställd blankett.

3. Vid mindre arbeten kan arbetsgivare och ackordslag upprätta mätningsunderlag som sedan insändes till mätningskontoret för upprättande av ackordsberäkning.

4. Dolda eller efter färdigställandet svårkontrollerbara arbeten skall mätas under arbetets gång av mätare eller gemensamt av arbetsgivare och ackordslag.

Mom. b) 1. Ackordsräkning skall tillställas arbetsgivare och ackords- lag snarast och inom 10 arbetsdagar efter det att ackordsarbetet är färdigt och tidsuppgifter lämnats samt mätningsbeställning gjorts.

2. Om mätning av särskilda skäl ej kan utföras eller ackordsräkning ej överlämnats inom ovan angiven tid, skall såväl arbetsgivare som ackordslag informeras och överläggning ske för att undan- röja förekommande hinder.

Mom. c) Ackordsräkning och fördelningslista utformas enligt av parterna fastställda regler.

Mom. d) 1. Som underlag för mätning skall föreligga tydligt utskriven arbetsbeskrivning som anger utrymmen och de behandlingar eller behandlingsserier som gäller.

2. Har arbetsbeskrivning ej lämnats eller om den är felaktig eller bristfällig är ej mätarna ansvariga för de felaktigheter som uppstår på grund härav.

§ 16

3. Arbetsgivare debiteras en extra avgift i de fall arbetsbeskrivning ej lämnats.

Mom. e) 1. En ackordsdeltagare i varje ackordslag är skyldig att sammanställa all tid för samtliga ackordsdeltagare till arbets- givaren. Tidsuppgifter skall verifieras av såväl arbetsgivare som ackordslag innan de lämnas till aktuellt kontor inom Måleri- fakta AB.

2. Arbetsgivaren skall snarast möjligt och senast fyra arbets- dagar efter det han mottagit dessa tidlistor inleverera dem till mätningskontoret.

Uraktlåter arbetsgivare att inleverera tidlistor enligt ovan, skall ändock överskottet utbetalas den avlöningsdag som varit aktuell, förutsatt att ackordslaget till arbetsgivaren överlämnat sista avlöningsnotan (ev. delnota) för det aktuella ackordet. I sådant fall skall ackordsräkning framställas på ackordslagets tidsuppgifter.

Mom. f) Då ackordslag eller arbetsgivare anser att ackordsräkning är felaktig eller okontrollerbar skall kontakt tagas med den ansvarige distriktsarbetsledaren. Mätare är skyldig att rätta uppenbara fel. Visar det sig inte möjligt att nå nöjaktig rättelse därvid kan begäran om kontrollmätning hänskjutas till förhand- lingar mellan Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målareför- bundets lokalorganisation, som avgör om kontrollmätning är av behov påkallad. Dessa har också att utse kontrollmätare.

Mätnings- bestäm- melser

Därest oenighet uppstår mellan lokala parterna enligt ovan, har den part som så önskar i frågan vad avser kontrollmätning, tolkningsföreträde. Part som begärt kontrollmätning/utövat tolkningsföreträde betalar avgiften för denna om mätningsfelen ej överstiger 3 procent jämfört med kontrollräkningens slut- summa.

Mom. g) Beträffande mätningsavgift, se § 13

§16, §17

Anm. Målerifakta ansvarar för att förelagda ackordsräkningar är riktiga.

Har som följd av ackordsräkningen för mycket eller för litet utbetalats i över skott och detta förhållande påtalats hos Målerifakta inom 30 dagar från det att ackordsräkningen kommit arbetsgivare och ackordslag tillhanda, är Målerifakta skyldig att söka få saken reglerad. Kan felaktighet ej tillrätta läggas åligger det Målerifakta att reglera saken med den skadelidande.

Göres påtalande senare än ovan angivits är Målerifakta ej ersättningsskyldig.

§ 17 Giltighetstid

Mom. a) 1. Detta avtal äger giltighet och tillämpning till och med den 30 april 2023, dock med möjlighet att säga upp avtalsåret den 1 maj 2022 till den 30 april 2023 om skriftlig uppsägning sker före den 31 oktober 2021. Därefter prolongeras avtalet för ett år i sänder om begäran om förhandling ej framställs senast två månader före den 30 april. Om begäran om förhandling framställs före nyss nämnda tidpunkt gäller avtalet för tid efter den 30 april med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

2. Senast sex veckor efter begäran om förhandling skall förslag till nytt avtal lämnas till motparten. Eventuellt motförslag skall vara framlagt inom högst ytterligare tre veckor.

3. Uppsägning skall ske skriftligt och i rekommenderad försändelse.

Mom. b) Som integrerande delar av detta avtal ingår ackords- prislista, utbildningsavtal, avtal för materialarbetare, avtal för rostskyddsmålare och avtal om anställningsskydd, överenskom- melse om företagsanpassad MB-organisation inom måleriavtalets område, överenskommelse om permission samt arbetsmiljö- avtalet för måleribranschen.

Stockholm den 1 december 2020

Måleriföretagen i Sverige

Xxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx

Svenska Målareförbundet

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

Giltig- hetstid

FOTO: XXX XXXXXXX

Utbildningsavtalet

Materialarbetare

Rostskyddsmålare

MB-organisation

Permisson

Anställningsskydd

Arbetsmiljö

Gränsregler plåtarbeten

MBL §§ 38 –40

Utbild- nings- avtalet

§ 1, § 2

Utbildningsavtalet

§ 1 Mål och syfte med utbildningen

En god och ändamålsenlig utbildning är av avgörande betydelse för måleribranschens utveckling.

Detta utbildningsavtals syfte är:

– att säkerställa måleribranschens kompetens och kunskapsförsörjning

– att tillförsäkra lärlingen en bred yrkeskunskap som utvecklar måleriyrket, och som ger företagen möjligheter att möta marknadens behov av måleritjänster.

§ 2 Måleribranschens Yrkesnämnd (MYN)

För behandling av frågor rörande yrkesutbildningen inom måleribranschen tillsätter Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målareförbundet en yrkesnämnd Måleribranschens Yrkes- nämnd (MYN)

2.1 Sammansättning

XXX skall bestå av två ordinarie ledamöter vardera från Måleri- företagen i Sverige och två från Svenska Målareförbundet jämte lika antal suppleanter. XXX utser inom sig ordförande och sekreterare.

XXX äger rätt att adjungera utomstående för längre eller kortare period.

2.2 Uppgifter

MYN:s uppgifter skall vara

– att främja en ändamålsenlig rekrytering och utbildning inom måleribranschen

– att ge allmänna riktlinjer och stöd för handläggningen av utbildningsfrågor

– att handlägga de övriga frågor som av de centrala parterna hänskjuts till MYN

§ 2, § 3, § 4

– att utarbeta riktlinjer och provbestämmelser för gesällprov

– att utarbeta riktlinjer för gesällprovsgranskning

– att utse erforderligt antal gesällprovsgranskare på förslag av parterna

– samt att för varje verksamhetsår upprätta en verksamhetsplan och en verksamhetsrapport

2.3 Beslutsregler

De ordinarie ledamöterna har en röst vardera.

§ 3. Handläggning lokalt

Handläggning av yrkesutbildningsfrågor lokalt kan vid behov ske av Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målareförbundets lokala organisationer gemensamt.

§ 4. Utbildningsvägar

Yrkesutbildningen till målare sker genom en eftergymnasial utbildning som kan ske på två sätt dels efter avslutat byggprogram inriktning måleri, dels individuell utbildning.

4.1 Gymnasieutbildning

Elev som genomgått gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri, kan efter godkänd, avslutad gymnasieutbildning söka lärlingsanställning för färdigutbildning i måleriföretag.

4.2 Individuell utbildning

1. Individuell utbildning är en utbildningsväg för den som inte genomgått gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri, men genomgått annan godkänd gymnasieutbildning.

2. Arbetsgivare ska ansöka till MYN för att anställa lärling som saknar gymnasieutbildning. XXX ska inte utan synnerliga skäl avslå sådan ansökan.

Anmärkning:

I samband med individuell utbildning ska lärlingens tidigare

Utbild- nings- avtalet

§ 4, § fi

kunskaper och kompetens valideras. Lärling som anställs på individuell utbildning skall valideras inom två månader efter anställningen.

Valideringen utförs enligt MYN:s anvisningar.

§ 5. Anställningsregler

En lärlingsanställning är en tillsvidareanställning. Lärlings- anställningen kan inledas som en provanställning enligt samma regler som gäller för målare.

5.1 Anställning av lärling

I anslutning till att arbetsgivare anställer lärling, skall MYN skriftligen underrättas därom. Underrättelse sker i enlighet med MYN:s anvisningar.

Lärling skall inom två månader från anställningens början erbjudas en hälsoundersökning syftande till vägledning i lärlingens framtida yrkesval.

Hälsoundersökning ska genomföras av företagshälsovården med avseende på nedanstående

– Färgseende

– Bedömning av styrka och rörelseomfång avseende skuldra, axlar, rygg, knä och fot

Exempelvis ROM analys = rörelse och muskelanalys

– Förekomst av eller predisponering för besvär i luftvägar

Spirometri (lungfunktionsundersökning), Anamnes

– Förekomst av eller predisponering för hudbesvär/allergier

Anamnes

Undersökningen genomförs som eG samtal mellan patienten och läkare/sjuksköterska. DeGa samtal mynnar ut i en anamnes, sjukdoms- historia. Anamnesen innehåller uppgifter om tidigare sjukdomar, förekomst av ärftliga sjukdomar, sociala förhållanden m.m.

§ fi

5.2 Vägledning beträffande antalet lärlingar

Arbetsgivaren ska ha utlärd arbetskraft i erforderlig omfattning, enligt följande tabell, dock kan MYN medge dispens.

Antal utlärda Xxxxx lärlingar

1–3 1

4–5 2

6–9 3

10–15 4

16–20 5

21–25 6

26–30 7

o.s.v. o.s.v.

5.3 Utbildad handledare

Företag som önskar mer än 6 lärlingar anställda ska utse en särskilt utbildad handledare.

Handledarens uppgift är att tillse att lärlingen får en allsidig och god yrkesutbildning, samt verka för att lärlingen genomför gesällprov.

XXX fastställer utbildning för dessa handledare.

5.4 Ferieanställning av elev som genomgår gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri

Elev som genomgår gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri, kan anställas för viss tid för feriearbete i måleriföretag.

Arbetsgivaren får samtidigt högst ferieanställa lika många elever på gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri, som det maximala antalet lärlingar enligt 5.2.

Vid en följande lärlingsanställning skall den tid som sådan ferie- anställning varar räknas in i utbildningstiden enligt § 6. Sådan

Utbild- nings- avtalet

§ fi

tid skall av arbetsgivaren dokumenteras enligt XXX:s anvisningar. Lön och övriga anställningsvillkor gäller enligt § 7, 8 och 9 utbildningsavtalet. Vid ferieanställning t o m skollovet mellan årskurs 1 och 2 utgår lön som för utbildningsperioden 1–1 700 timmar. Vid ferieanställning därefter utgår lön som för utbild- ningsperioden 1 701–3 400 timmar.

Arbetsgivaren skall tillhandahålla erforderliga verktyg och överdragskläder.

Arbetsgivaren skall följa de arbetsmiljöbestämmelser som enligt lag och avtal gäller för måleribranschen och därvid särskilt beakta de regler som gäller för minderåriga i arbetslivet.

Elev som genomgår gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri, kan endast anställas enligt detta avtal.

5.5 Ferieanställning av annan studerande, än elev som genomgår gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri Xxxxx studerande elev än som genomgår gymnasieskolans byggprogram, inriktning måler, kan underledighet från studier anställas för viss tid för feriearbete i måleriföretag. Detta gäller dock endast till det kalenderår eleven ska fylla 25 år. För sådant feriearbete utgår lön enligt följande:

Fr o m det år eleven fyller 15 75% av tidlön för 1:a års lärling Fr o m det år eleven fyller 18 100% av tidlön för 1:a års lärling Fr o m det år eleven fyller 20 100% av tidlön för 2:a års lärling

Arbetsgivaren får samtidigt högst ferieanställa lika många studerande, som det maximala antalet lärlingar enligt 5.2.

Avdrag få inte göras på ackordssumman för ferieanställd som deltar i ackordsarbete. Vid en följande lärlingsanställning skall inte den tid som sådan ferieanställning varar räknas in i utbild- ningstiden.

§ fi, §6, § 7, § 8, § 9

Bestämmelserna i §§ 7, 8 och 9.3 – 9.6 skall tillämpas vid en ferie- anställning av annan än elev som genomgår gymnasiekolans byggprogram, inriktning måleri.

Arbetsgivaren skall tillhandahålla erforderliga verktyg och överdragskläder.

Arbetsgivaren skall följa de arbetsmiljöbestämmelser som enligt lag och avtal gäller för måleribranschen och därvid särkilt beakta de regler som gäller för minderåriga i arbetslivet.

§ 6. Utbildningstid

Utbildningstiden är lägst 5 950 timmar och högst 6 800 timmar.

§ 7. Arbetstid

För lärling gäller samma arbetstid som för utlärd arbetstagare.

§ 8. Övertid

Arbete utöver den fastställda ordinarie arbetstiden betraktas som övertidsarbete och skall endast förekomma i undantagsfall.

8.1 Regler för övertidsarbete

Lärling får inte utföra söndags-, helgdags- eller nattarbete före fyllda 18 år.

8.2 Ersättning vid övertidsarbete

Övertidsersättning utgår endast vid av arbetsgivaren begärt övertidsarbete. Ersättningen utgår lika vid såväl tid- som ackordsarbete. Lärlingar i utbildningsperiod 0 – 3 400 timmar erhåller övertidsersättning med 50 % av den utlärdes. Övriga lärlingar erhåller samma övertidsersättning som utlärd.

§ 9. Lön och övriga anställningsvillkor

Lärling erhåller lön och åtnjuter övriga anställningsvillkor enligt detta utbildningsavtal även för de timmar som lärlingen deltagit i av MYN godkänd undervisning eller stått till arbetsgivarens förfogande och denne ej kunnat erbjuda lämpligt arbete.

Utbild- nings- avtalet

§ 9,

9.1 Lön – Utbildningsavtalet

2020-12-01 till 2022-04-30

Minsta

Löne andel Tidlöns- Summa

Period	Timlön	tillägg	Summa	i ackordet	komp	tidlön
0-1700	65,90 kr	34,65 kr	100,55 kr	0%	0,00 kr	100,55 kr
1700-3400	63,45 kr	46,10 kr	109,55 kr	20%	0,80 kr	110,35 kr
3401-4250	95,80 kr	46,10 kr	141,90 kr	30%	1,20 kr	143,10 kr
0000-0000	000,55 kr	46,10 kr	152,65 kr	45%	1,80 kr	154,45 kr
0000-0000	000,65 kr	46,10 kr	159,75 kr	60%	2,40 kr	162,15 kr
0000-0000	000,45 kr	41,55 kr	167,00 kr	80%	3,20 kr	170,20 kr

2022-05-01 till 2023-04-30

Minsta

Löne andel Tidlöns-						Summa
Period	Timlön	tillägg	Summa	i ackordet	komp	tidlön
0-1700	67,60 kr	35,50 kr	103,10 kr	0%	0,00 kr	103,10 kr
1700-3400	65,10 kr	47,25 kr	112,35 kr	20%	0,80 kr	113,15 kr
3401-4250	98,25 kr	47,25 kr	145,50 kr	30%	1,20 kr	146,70 kr
0000-0000	000,30 kr	47,25 kr	156,55 kr	45%	1,80 kr	158,35 kr
0000-0000	000,60 kr	47,25 kr	163,85 kr	60%	2,40 kr	166,25 kr
0000-0000	000,70 kr	42,60 kr	171,30 kr	80%	3,20 kr	174,50 kr

Med minsta andel i ackordet avses det minsta antalet av lärlingens ackordstimmar på vilka överskott skall utgå.

Timlön och lönetillägg utbetalas tillsammans och utgår på all tid d v s vid såväl tidarbete som ackordsarbete.

Allt arbete som utförs som tidarbete betalas med timlön löne- tillägg och tidlönskompensation enligt tabellen ovan.

Tidarbete som lärlingen utför i samband med ackordsarbete hanteras på samma sätt som för utlärd målare med timlön men inte lönetillägg.

§ 9

9.2 Avräkning vid ackordsarbete

Då lärling tar del i ackordsarbete under de första 1 700 timmarna av utbildningstiden, avräknas inte lärlingens lön från ackords- summan. För tiden därefter avräknas lärlingens förskotterade timlön, men inte lönetillägg, från ackordssumman på samma sätt som för utlärd arbetstagare.

Då lärling utför eget ackordsarbete skall minsta andel i ackordet vara 100 procent.

9.3 Sjuklön

Lärling är berättigad till sjuklön i enlighet med reglerna i § 2 Mom. c) i kollektivavtal för måleriyrket.

9.4 Helglön

Lärling är berättigad till helglön i enlighet med reglerna i § 2 Mom. d) i kollektivavtal för måleriyrket, dock med den ändringen att det arbetstidsmått som skulle ha gällt för lärlingen om den helglöneberättigade dagen hade varit ordinarie arbetsdag, utgår lön enligt för lärlingen gällande utbildningsperiod i utbildnings- avtalets lönetablå.

9.5 Arbetstidsförkortning

Lärling är berättigad till arbetstidsförkortning enligt samma regler som gäller för utlärd arbetstagare.

9.6. Semesterlön

Lärling är berättigad till semesterlön enligt samma regler som för utlärd arbetstagare med nedanstående avvikelse.

Mom. a) Betald ledighet för nyanställda

Under ledigheten utgår lön enligt kolumnen summa i tabellen i § 9.1 för lärlingens aktuella utbildningsperiod för det antal timmar som arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte tagit ledigheten i anspråk.

Utbild- nings- avtalet

§ 10

§ 10. Ansvar för utbildningen

och regler under utbildningstiden

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för utbildningen varvid en allsidig och gedigen yrkesutbildning genomförs i enlighet med utbildningsplan daterad 2017–05–20.

10.1 Verktygsutrustning

Vid lärlingsanställningens början förser arbetsgivaren lärlingen med en komplett verktygsutrustning, enligt MYN:s anvisningar. Därefter kompletterar lärlingen själv verktygsutrustningen enligt samma regelsystem som för utlärd arbetstagare.

Verktygsutrustningen tillhör lärlingen.

10.2 Dokumentation av utbildningen

Utbildningsmoment och utbildningstimmar dokumenteras av lärlingen och arbetsgivaren i enlighet med MYN:s anvisningar.

10.3 Ackordsarbete för lärling

För en allsidig utbildning och för att upparbeta en professionell arbetsrutin och arbetstakt, ska lärlingen utföra ackordsarbeten i den utsträckning det är praktiskt möjligt. Ackordslagen är skyldiga att motta lärlingen i ackordet.

10.4.1 Kurs i yrkesteori

Lärling i individuell utbildningsväg skall på arbetsgivarens bekostnad genomgå kurs i yrkesteori i enlighet med de anvis- ningar som MYN lämnar.

10.4.2 Facklig information

För lärling i individuell utbildningsväg kan under perioden upp till 3 400 utbildningstimmar facklig information anordnas av den lokala fackliga organisationen. Tiden för sådan information uppgår till 16 timmar och genomförs under lärlingens ordinarie arbetstid som en del av lärlingens yrkesutbildning.

§ 10, § 11

10.4.3 Branschutbildning

Lärling skall under utbildningsperioden 3 000–6 800 timmar under cirka 40 timmar genomgå orienterande utbildning

i avtals- och prislistefrågor samt övriga frågor som rör måleri- arbetets organisation.

Utbildningen anordnas av den lokala fackliga organisationen

i samråd med Måleriföretagen i Sveriges regionförening i enlighet med kursplan som fastställts av MYN.

Utbildningen bör genomföras på dagtid som en del av lärlingens övriga yrkesutbildning. Om utbildningen p.g.a. särskilda skäl ej kunnat genomföras under perioden 3 000–6 800 timmar skall utbildning erbjudas vid nästa tillfälle som utbildningen genomförs.

10.4.4 Ersättning till lärlingen

Under tid som lärling deltar i kurs i yrkesteori, facklig information och branschutbildning erhåller lärlingen tidlön enligt lönetablå och övriga anställningsvillkor.

10.4.5 Övrig utbildning

Lärling har rätt att vara frånvarande från lärlingsutbildningen sammanlagt fyra arbetsveckor för deltagande i av central eller lokal branschpart anordnad utbildning utan motsvarande till- lägg till utbildningstiden. För sådan frånvaro utgår inte lön eller andra anställningsförmåner.

§ 11 Avslutad utbildning och förändrade anställningsvillkor Efter genomgången utbildning, 6 800 timmar, eller godkänt gesällprov, övergår lärlingsanställningen till en tillsvidare- anställning inom ramen för kollektivavtal för måleriyrket.

Lön enligt § 2 i kollektivavtal för måleriyrket utgår från och med närmast följande löneperiod.

11.1 Lärlingsanställnings upphörande

En lärlingsanställning kan på initiativ av arbetsgivaren eller

Utbild- nings- avtalet

§ 11, § 12

lärlingen upphöra i förtid i enlighet med de regler som lag och kollektivavtal stadgar.

Lärling som uppnått 5 950 timmar och som sagts upp på grund av arbetsbrist bör om möjligt beredas tillfälle att avlägga gesäll- prov före det anställningen upphör.

11.2 Turordningsenhet, uppsägningstid och företrädesrätt Lärlingar utgör egen turordningsenhet. Lärlings uppsägningstid följer av anställningsskyddsavtalet. Lärling kvalificerar sig för företrädesrätt till återanställning i enlighet med vad lag stadgar.

11.3 Underrättelse till MYN

Upphör lärlingsanställning i förtid, skall arbetsgivaren senast vid anställningstidens utgång skriftligen underrätta MYN om anställningens upphörande med angivande av antalet utbild- ningstimmar som lärlingen uppnått.

§ 12 Gesällprov

1. Lärling har rättighet och skyldighet att utföra gesällprov, bestående av ett yrkestekniskt prov och ett teoriprov. Gesäll- provet skall ske under utbildningsperioden 5 950–6 800 timmar. Arbetsgivaren skall arbeta aktivt för att lämpligt objekt tas fram när lärlingen efter samråd med arbetsgivaren har anmält att denne är beredd att utföra provet.

Gesällprovet kan delas upp så att flera arbetsplatser tas i anspråk. Då flera arbetsplatser används skall det eftersträvas att provet genomförs i en följd.

2. Gesällprovet skall kontrolleras av granskningsmän som är utsedda av MYN.

3. Sedan lärlingen avlagt godkänt gesällprov, skall gesällbrev och yrkesbevis tilldelas gesällen.

§ 12, § 13

4. Har lärlingen ej fått sina prov godkända innan 6 800 timmar har överskridits, skall granskningsmännen fastställa antalet timmar som utbildningen ska förlängas.

§ 13. Kompetensutveckling inom Måleribranschen Måleriföretagen i Sverige och Svenska Målareförbundet är överens om att hög kompetens och kvalitet i företagen är viktig för branschens utveckling. Det är därför viktigt att de anställda i företagen bereds möjlighet till vidareutbildning och kompe- tensutveckling. Utbildningen skall syfta till att på sikt möta de strukturförändringar som branschen kommer att genomgå samtidigt som den skall stärka den enskilde arbetstagaren i sin yrkesutövning och därmed företagen.

Kompetensutveckling är ett viktigt medel för att skapa nya möjligheter att vidga företagets och de anställdas kunskap i att utföra nya arbetsuppgifter, på samma sätt som vidareutbildning ökar kompetensen inom befintliga arbetsuppgifter.

En förutsättning för att nå ett gott resultat med vidareutbild- ning och kompetensutveckling är att både företag och anställda efterfrågar och söker lämpliga utbildningstillfällen. För att uppnå bästa möjliga utveckling är det lämpligt att upprätta utvecklingsplaner i företagen. Utvecklingsplaner bör bygga

på verksamhetens framtida utveckling och de anställdas behov av kompetensutveckling. Utvecklingsplanerna bör upprättas

i samråd med de anställda och MB-grupp/kontaktombud där sådana utsetts.

§ 1, § 2, § 3, § 4

Kollektivavtal

Material arbetare

för materialarbetare 2020–2023

§ 1 Definition

Med materialarbetare förstås den som är hos arbetsgivare anställd för att ställa i ordning, sköta och transportera material och verktyg eller annan för verkstaden och arbetsgivarens räkning förekommande handräckning.

§ 2 Anställningsform

Materialarbetare anställes mot månadslön.

§ 3 Arbetstid

Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och förlägges på måndagar-fredagar. Helgdagar liksom midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar. Arbetstidens och måltidsrasternas förläggning överenskommes mellan arbetsgivaren och respektive arbetare.

Avseende arbetstidsförkortning gäller reglerna i kollektivavtal för måleriyrket § 3 mom. a) 4.

§ 4 Avlöning

Avlöning utbetalas efter samma regler som gäller för hos respek- tive arbetsgivare anställda målare. Avdrag från månadslön skall inte göras för den minskning av arbetstiden, som uppkommer genom att arbete ej utföres på helgdagar eller i avtalet fastställda fridagar.

I lönehänseende uppdelas materialarbetare i två grupper, grupp 1 och grupp 2. Till grupp 1 hänföres materialarbetare med minst ett års vana av material- eller förrådsarbete vid måleriföretag. Till grupp 2 hänföres övriga materialarbetare.

§ 4, § fi, § 6

Lönetablå

Materialarbetare 2020-12-01 till 2022-04-30

Ortsgrupp Grupp 1, kr/mån Grupp 2, kr/mån

Stockholm 30 498 27 262

Övriga landet 30 150 26 871

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 1 001 kronor per månad.

Materialarbetare 2022 05-01 till 2023-04-30

Ortsgrupp Grupp 1, kr/mån Grupp 2, kr/mån

Stockholm 31 281 28 262

Övriga landet 30 933 27 654

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 783 kronor per månad.

Avseende sjuklön gäller reglerna i kollektivavtal för måleriyrket

§ 2 mom. c).

Vid frånvaro skall den för arbetstagaren gällande månadslönen reduceras per timme med faktorn månadslönen dividerat med 174, om inte annat anges i detta avtal.

§ 5 Övertidsarbete

Vid övertidsarbete utgår ersättning enligt samma regler som gäller för målare.

§ 6 Semesterbestämmelser

Måleriavtalets § 7 gäller med följande avvikelser och tillägg.

Semesterlön

Semesterlönen består av den vid semestertillfället aktuella månadslönen jämte ett semestertillägg enligt nedan samt ett tillägg om 13 procent beräknat på arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är 1 procent av arbetstagarens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön

och eventuella fasta tillägg per månad. Semestertillägget

§ 6, § 7

Material arbetare

utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast före semestern.

Med rörlig lön avses t.ex. ersättning för övertid.

Semesterlön för rörliga lönedelar betalas senast en månad efter semesterårets utgång.

Semesterersättning

Vid anställningens upphörande beräknas semesterersättning som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen semesterdag jämte semestertillägg om 1,0 procent och eventuell beräkning av rörliga lönedelar som inte inräknats i månadslönen. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas som den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. För varje uttagen semesterdag görs ett löneavdrag på 4,7 procent av för arbetstagaren gällande månadslön vid semestertillfället.

Utfyllnaden utbetalas till respektive arbetstagare i god tid före semesterns inledning eller när arbetstagaren slutar sin anställning.

§ 7 Ordningsregler

Arbetsgivaren skall tillhandahålla arbetaren tre ställ överdrags- kläder per år.

Arbetaren skall också erhålla skyddsskor i erforderlig omfattning.

Arbetsgivaren skall om arbetstagaren så önskar tillhandahålla arbetaren lunchkuponger i enlighet med Riksskatteverkets bestämmelser.

Vid arbete, som avser handskande med lut eller frätande ämnen, skall arbetsgivaren tillhandahålla arbetaren gummihandskar, gummiförkläde och gummistövlar i den omfattning som Arbets- miljöverkets anvisningar mot yrkesfara anger.

§ 8

§ 8 Giltighet

Detta avtal äger i anslutning till förenämnda riksavtal giltighet och tillämpning till och med den 30 april 2023 och får inte föranleda att nu utgående löner och förmåner försämras.

I övrigt skall i tillämpliga delar gälla riksavtalet för måleriyrket.

Utlöper riksavtalets giltighet, upphör även detta avtal utan särskild uppsägning.

§ 1, § 2, § 3

Kollektivavtal

för rostskyddsmålare

§ 1 Definition

Rost- skydds målare

Kollektivavtalet för rostskyddsmålare reglerar löner och anställ- ningsvillkor för anställda vid företag vars verksamhet omfattar blästring, målning av järnkonstruktioner, lackeringsarbeten

m.m. och bedrivs på fasta arbetsplatser.

För att kollektivavtalet för rostskyddsmålare skall tillämpas krävs att överenskommelse om detta träffas mellan arbetsgivare och lokal facklig organisation.

§ 2 Övriga kollektivavtal

Med de tillägg och undantag som anges i §§ 3 – 7 gäller även följande kollektivavtal för anställda som omfattas av kollektiv- avtalet för rostskyddsmålare.

– Kollektivavtal för måleriyrket (måleriavtalet) – utom

§ 1 Mom. d), § 2 Mom. a) och b), §§ 5 och 6 samt

§ 12 Mom. b) och §§ 15 och 16

– Överenskommelse om företagsanpassad

MB-organisation inom måleriavtalets område,

– Avtal om anställningsskydd

– Arbetsmiljöavtalet

§ 3 Löneform

Löneformer är ackordslön eller fast lön.

Ackordslön

Ackordsarbete bör användas där det är lämpligt. Överenskom- melse om tillämpning av ackord kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kan inte överenskommelse träffas kan endera parten påkalla lokal och/eller central förhandling.

Inför arbetsgivaren en ny arbetsmetod, nytt material eller för- ändrade maskinella anordningar som medför ökad eller minskad

§ 3

produktionskapacitet för arbetstagarna, kan förhandlingar upptas om justering av ackord.

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om månadslön varvid följande gäller.

– Timlönen enligt tabellen multipliceras med 174 för att erhålla månadslönebeloppet.

– Lön betalas ut den 25:e i varje månad. Om den 25:e infaller på en lördag eller söndag eller på i avtal fastställd fridag, utbetalas lönen vardagen före.

– Avräkning från månadslönen på grund av sjukdom sker med 1/174 – del per frånvarotimme.

– Avdrag skall inte göras för den minskning av arbetstiden som uppkommer genom att arbete inte utförs på helgdagar eller i avtalet fastställda fridagar.

Fast lön

2020-12-01 till 2022-04-30

Yrkesgrupp Kr/tim

A. Yrkesarbetare som arbetat minst tre år med blästring och sprutlackering samt är fullt kompetent att utföra

förekommande arbeten. 176,25 kr

B. Yrkesarbetare som arbetat minst två år med blästring

och sprutlackering. 165,95 kr

C. Yrkesarbetare som arbetat minst ett år med blästring och sprutlackering samt transport- och materialarbetare

med ett års branscherfarenhet. 159,35 kr

D. Yrkesarbetare som arbetat högst ett år med blästring och sprutlackering samt transport- och materialarbetare

med högst ett års branscherfarenhet. 152,40 kr

E. Arbetstagare som icke uppnått 18 års ålder. 131,55 kr

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 5,75 kr per timme.

2022-05-01 till 2023-04-30

§ 3, § 4

Yrkesgrupp Kr/tim

A. Yrkesarbetare som arbetat minst tre år med blästring och sprutlackering samt är fullt kompetent att utföra

förekommande arbeten. 180,75 kr

Rost- skydds målare

B. Yrkesarbetare som arbetat minst två år med blästring

och sprutlackering. 170,45 kr

C. Yrkesarbetare som arbetat minst ett år med blästring och sprutlackering samt transport- och materialarbetare

med ett års branscherfarenhet. 163,85 kr

D. Yrkesarbetare som arbetat högst ett år med blästring och sprutlackering samt transport- och materialarbetare

med högst ett års branscherfarenhet. 156,90 kr

E. Arbetstagare som icke uppnått 18 års ålder. 136,05 kr

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 4,50 kr per timme.

§ 4 Arbetstid

Utöver måleriavtalets bestämmelser om arbetstid gäller att lokal överenskommelse kan träffas om att arbete kan utföras i tvåskift mellan kl 05.30 – 22.30 måndag – fredag. Den ordinarie arbetstiden vid tvåskiftsarbete utgör 40 timmar per vecka.

Som skiftarbete betraktas inte tillfälligt sådant arbete, d.v.s. skiftarbete som pågår kortare tid än en vecka, d.v.s. 10 skift.

Vid arbete i tvåskift utgår för tid som ligger utanför ordinarie arbetstid utgår ett tillägg av 25 procent, beräknat på ovan under

§ 3 angivna tidlöner. Detta tillägg utgår utöver fast lön eller ackord.

Arbetstagare med tvåskiftsarbete har rätt att för varje skiftvecka tillgodoräkna sig två timmars kompensationsledighet. Rätt till kompensationsledighet förutsätter att arbetstagaren utfört arbete fem sammanhängande arbetsdagar på tvåskift. Vid kortare

§ 4, § fi, § 6, § 7, § 8

skiftarbete utgår kompensationsledighet i proportion till arbetad tid. Kompensationsledighet ersätts med aktuell lön.

För övertidsarbete i samband med skiftarbete – arbete utöver 8 timmar per skift – utgår enbart övertidsersättning enligt

§ 4 mom. b) 2. måleriavtalet.

§ 5 Arbetsmiljö – utbildning

Arbetsgivaren skall hålla de anställda med överdragskläder samt ombesörja tvätt av dem.

Arbetsgivaren bör i samråd med de anställda anordna utbildning så att dessa får möjlighet att lära sig förekommande arbetsmoment. Önskar de anställda sådan vidareutbildning, är arbetsgivaren skyldig att minst en gång per år anordna dylik utbildning.

För deltagande i sådan utbildning skall individuell lön utgå med vid varje tidpunkt gällande förtjänst.

§ 6 Semesterbestämmelser

Semesterbestämmelserna i § 7 måleriavtalet gäller med undan- tag för arbetstagare som har månadslön. För dessa tillämpas semesterlönereglerna i § 6 kollektivavtalet för materialarbetare.

§ 7 Statistik

Arbetsgivaren skall sända in statistik enligt gällande statistik- avtal mellan Målaremästarna och Svenska Målareförbundet.

§ 8 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 december 2020 och får inte föranleda att nu utgående löner och förmåner försämras.

Om kollektivavtalet för måleriyrket löper ut upphör även detta avtal att gälla utan särskild uppsägning.

Rost- skydds målare

FOTO: COLOURBOX

Överenskommelse om företagsanpassad...

Överenskommelse om företagsanpassad MB– organisation inom måleriavtalets område

Regler rörande lokal arbetstagareorganisation enligt 14 och 20 §§ MBL vid tillämpning av samma lags 11, 12, 19 och 21 §§ samt avseende facklig information på betald tid enligt det mellan SAF, LO och PTK träffade utvecklingsavtalet.

Tillämpningen av överenskommelsen skall ske på sådant sätt att den möjliggör en smidig och snabb hantering av med- bestämmandet i respektive företag.

§ 1. Informations- och förhandlingsskyldighet

Företaget fullgör sin informations- och förhandlingsskyldighet gentemot medbestämmandegrupp (nedan nämnd MB-grupp) eller kontaktombud.

§ 2. Utseende av ledamot i MB-grupp

Ledamot i MB-grupp eller kontaktombud utses bland de anställda vid företaget av lokal facklig organisation.

Protokollsanteckning:

1. Om företagets organisation, struktur eller liknande ändras, skall förhandling upptagas för aG göra nödvändiga anpassningar till den nya organisationen.

2. MB-grupp/kontaktombud äger endast räG aG förhandla om ärenden som faller under 11, 12 och 21 §§ MBL och således ej rörande s k räGstvister. Utanför MB-grupps behörighetsområde faller även handläggningen av 38 § MBL.

3. I MB-grupp eller kontaktombuds arbetsuppgifter ingår aG aktivt verka för god framkomlighet på företagets arbetsplatser samt biträda vid förhandling enligt § 5 mom. a) 3.

Överenskommelse om företagsanpassad...

4. I MB-gruppens och kontaktombuds arbetsuppgifter ingår även aG biträda det lokala skyddsombudet i arbetet med minimering av de ergonomiska arbetsmiljöriskerna samt aG delta vid samråd enligt

3 § i arbetsmiljöavtalet.

5. MB-grupp äger träffa lokal överenskommelse om förläggning av företagets löneperiod.

§ 3. Ledamot - facklig förtroendeman

MB-orga- nisation

Den som utsetts till ledamot i MB-grupp eller kontaktombud är därmed såvitt gäller MB-frågor utsedd till facklig förtroendeman enligt förtroendemannalagen. Begreppet arbetsplats utgör härvid företagets verksamhetsområde.

Protokollsanteckning:

1. DeGa innebär ingen inskränkning för arbetstagareorganisation aG utse sådan ledamot till facklig förtroendeman för andra uppgifter enligt förtroendemannalagen.

2. De fackliga organisationerna skall skriftligen meddela företagen enligt särskild förteckning, vilka som utseGs aG ingå i MB-grupp eller till kontaktombud. Motsvarande meddelande skall lämnas till företaget, om facklig organisation beslutat aG ledamots eller kontaktombuds förordnande skall upphöra.

I samband med anmälan till företaget bör facklig organisation även ange sådan facklig utbildning, som ledamot eller kontaktombud redan genomgått inom medbestämmandeområdet och likaledes tidigare genomgången utbildning för facklig förtroendeman.

§ 4. Ledighet och ersättning

Ledighet och ersättning till ledamot i MB-grupp eller kontakt- ombud regleras enligt förtroendemannalagen.

§ 5. Mandattid

Mandattiden som ledamot i MB-grupp eller kontaktombud

Överenskommelse om företagsanpassad...‌

gäller tills vidare, om inte berörd facklig organisation fattar annat beslut.

Förordnandet gäller dock längst till dess anställning upphör.

§ 6. Antal ledamöter i MB-grupp

MB-grupp består av följande antal ledamöter, beräknat efter antalet anställda arbetare inom förbundsområdet.

Antal arbetare Ledamöter

10 – 49 2

50 – 3

I företag med färre än tio arbetare anställda äger lokal facklig organisation rätt att utse kontaktombud, som har att utöva med- bestämmandet enligt de befogenheter lokal facklig organisation fastställt i varje särskilt fall. Kontaktombudets befogenheter skall skriftligen meddelas företaget. Där lokal facklig organisation inte utsett kontaktombud skall informations- och förhandlingsskyl- digheten fullgöras gentemot den lokala fackliga organisationen.

§ 7. Information

Primär information lämnas till MB-grupp eller kontaktombud vid två fasta tillfällen per år. Dessa lägges i anslutning till företagets bokslut, delårsrapport och/eller budgetbehandling. Därutöver skall företaget om behov föreligger och vad i övrigt omfattas av 19 § MBL lämna ytterligare information till berörd MB-grupp eller kontaktombud.

§ 8. Fackligt kontaktarbete

Ledamot i MB-grupp eller kontaktombud äger i samband med de två fasta informationstillfällena, som ligger i anslutning till företagets bokslut och delårsrapport, rätt att för internt fackligt kontaktarbete disponera högst två timmar med bibehållen lön enligt § 4, ovan.

Överenskommelse om företagsanpassad...‌

§ 9. Adjunktion

MB-grupp eller kontaktombud äger rätt att vid behov adjungera lokal facklig organisation vid förhandling.

§ 10. Förhandlingsordning

a) Lokal förhandling – mellan företag och MB-grupp eller kontaktombud – skall påbörjas snarast och genomföras med den skyndsamhet, som omständigheterna kräver.

b) Central förhandling – mellan företag och arbetstagareförbund

MB-orga- nisation

– skall i förekommande fall begäras snarast, dock senast inom sju dagar, efter det lokala förhandlingssammanträdets avslutande och upptages därefter utan dröjsmål, om annat ej överenskommes.

§ 11. Övergångsbestämmelse

Om MB-grupp eller kontaktombud saknas skall förhandling och information ske gentemot Målareförbundets lokala fackliga organisation.

§ 12. Facklig information på betald tid

Xxxxxxx medlem äger rätt att på betald tid, högst 5 timmar per år, delta i av lokal arbetstagareorganisation ordnade fackliga möten på arbetsplatsen. Dessa möten skall avse frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller som i övrigt har samband med den fackliga verksamheten i företaget.

Protokollsanteckning:

1. I de fall företagsstrukturen eller de lokala förhållandena så kräver kan informationen till de anställda samordnas mellan två eller flera företag.

2. Det fackliga mötet skall förläggas så aG det medför minsta möjliga störning för produktionen och arbetets behöriga gång. I normalfallen förläggs mötet utanför ordinarie arbetstid.

Överenskommelse om permission

Med permission förstås kort ledighet, som ersätts med utgående lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permission dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.

Permission kan beviljas i följande fall:

– Eget bröllop.

– Egen 50-årsdag.

– Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.

– Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företags- läkare eller annan läkare i det fall som avståndet till företagsläkare är oskäligt långt.

– Arbetsskada (resterande del av arbetsdag). En förutsättning för rätt till bibehållen lön är dock att arbetsskadan inte föranleder sjukskrivning för längre tid än sju dagar, räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän sjukförsäkring.

– Nära anhörigs frånfälle.

– Nära anhörigs begravning.

– Urnsättning av nära anhörig.

– Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig samt för icke hemmaboende barn för vilket arbetstagaren har underhållsskyldighet enligt lag.

Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende under äktenskapsliknande förhållande, barn, syskon, föräldrar, svär- föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen skall på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

Med ”bibehållen lön” avses garantilön.

Avtal om anställningsskydd

En ny lag om anställningsskydd trädde i kraft den 1 april 1982. Parterna eftersträvar en praktisk anpassning av lagen om anställ- ningsskydd till måleribranschens speciella förhållanden och har därför överenskommit om nedanstående kompletterande bestämmelser till lagstiftning.

§ 1

Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i § 2 och 3.

§ 2

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

Permis- sion

Anställ- nings- skydd

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

Protokollsanteckning:

Elev som genomgår gymnasieskolans byggprogram, inriktning måleri kan endast anställas enligt utbildningsavtalet.

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tre månader under ett år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning. För annan yrkes- grupp än målare gäller sammanlagt högst sex månader under två år.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension eller om någon sådan avgångsskyldighet inte finns när arbetstagaren har fyllt 65 år.

Avtal om anställningsskydd

§ 3

Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning om prövotiden är högst tre månader; dock att sådan anställning endast skall förekomma vid arbete där anställningen skall övergå i en tillsvidareanställning efter prövotidens slut.

Vad gäller avtal om tidsbegränsad provanställning som avser anställning av annan yrkesgrupp än målare och lärlingar är prövotiden högst sex månader.

Provanställning får ej förekomma i följande fall.

Arbetstagare som vid anställningens ingående på arbetsgivarens begäran visar att han tidigare varit anställd i företaget under de senaste tre åren.

§ 4

För anställning av lärlingar samt vid lärlingsanställnings upphörande gäller vad som stadgas i utbildningsavtalet.

§ 5

Mom. a) För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

– två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,

– tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

– fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år

Mom b) Arbetstagare som är ledig med graviditetspenning likställs med föräldraledighet i 11 § Lagen om anställningsskydd (LAS).

Avtal om anställningsskydd

§ 6

Arbetare som för beräknande av turordning eller företrädesrätt önskar åberopa tidigare anställning inom företaget, har att upp- giva den tid han vill åberopa. Turordningen fastställes särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) och turordningsområde. Med yrkesgrupp avses

– målare

– lärlingar

– materialarbetare

– rostskyddsmålare

– järnmålare

– övriga arbetare.

Mom. a) Målareförbundets avdelningar ska tillsammans med berörda regionföreningar från Måleriföretagen i Sverige lägga förslag på turordningsområden inom sitt geografiska område. Ett sådant kan bestå av en eller flera kommun/kommuner.

Turordningsområdena fastställs sedan av de centrala parterna.

Mom. b)

Anställ- nings- skydd

1. För att ett företag ska kunna tillämpa annat turordningsområde än länet ska lokal förhandling ske.

För att bedöma om del av ett företag utgör egen driftsenhet ska en prövning göras utifrån kriterier enligt nedan.

2. Nedanstående kriterier ska uppfyllas:

– Kontor med utrustning som ger kapacitet att fungera som fristående enhet

– Utsedd person som kan fungera som part i förhandlingar och som har rätt att underteckna förhandlingsprotokollet

– Driftsenhetens brev, fakturor och orderblanketter m m ska innehålla uppgift om företagets rättsliga form och säte samt enhetens organisationsnummer

– Arbetsledning för driftsenheten

Avtal om anställningsskydd

Mom. c) Om ett företag avser att återgå till län som turordnings- område eller på annat sätt ändra överenskommelse som skett en- ligt mom. b) ovan är det skyldigt att genomföra lokal förhandling.

§ 7

a) Innan arbetsgivaren vidtar någon av nedanstående åtgärder, skall förhandling enligt MBL §§ 11–14 ske.

1. Uppsägning på grund av arbetsbrist.

2. Permittering, som ej är av enstaka och kortvarig natur och ej heller beror på att arbetet är säsongbetonat eller annars till sin natur icke är sammanhängande.

3. Återintagning efter sådan permittering som anges i punkt 2 ovan.

Förhandling sker med berörd MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, med den lokala fackliga organisationen.

b) Överenskommelse om avvikelse från turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd och detta avtal kan träffas med

MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, med samråds- gruppen.

c) Innan arbetsgivare vidtar någon av nedanstående åtgärder, skall underrättelse ske.

1. Ingående av avtal om tidsbegränsade avtal i de fall dessa avtal avser anställningar med längre varaktighet än en månad.

2. Besked om att provanställning skall avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning.

Underrättelse sker till berörd MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, till den lokala fackliga organisationen.

Avtal om anställningsskydd

d) Uppkommer fråga om åtgärd som avses i punkt c) 2. ovan, skall arbetsgivaren dessutom underrätta den berörda arbetstagaren.

§ 8

Arbetsgivaren äger rätt att permittera. Permittering innebär att arbetstagaren vid arbetsbrist lämnar arbetsplatsen utan att anställningen upphör. Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.

Permitteringslön utges med arbetstagarens vid var tidpunkt gällande tidlön (garantilön + individuellt tillägg).

Om lönerevision sker under permittering skall permitteringslönen justeras i enlighet med denna. Om permitteringen överstiger 30 dagar per kalenderår skall ersättningen i stället utges med det belopp motsvarande arbetstagarens genomsnittsförtjänst under de tre månaderna närmast före den aktuella permitteringen.

§ 9

Anställ- nings- skydd

För anställd som under ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande utan att ha anvisats arbete utgår lön enligt följande:

1. Individuell tidlön

När den anställde vistas på arbetsgivarens verkstad eller annan av arbetsgivaren anvisad lokal enligt § 8 mom a 4 utgår individuell tidlön (garantilön + individuellt tillägg). När individuell tidlön utgår ska den anställde omgående utföra arbete vid anvisning från arbetsgivaren.

2. Garantilön

När den anställde inte skall vistas på arbetsgivarens verkstad eller annan av arbetsgivaren anvisad lokal enligt ovan utgår garanti- lön. När garantilön utgår är den anställde skyldig att utföra arbete under ordinarie arbetstid dagen efter anvisning från arbetsgivaren, såvitt denna anvisning meddelats arbetstagaren under ordinarie arbetstid senast föregående dag.

Avtal om anställningsskydd

Regleringen avser endast väntetidsersättning (siGa på lådan)

i övrigt gäller avtalets ordinarie permitteringsbestämmelser där förhandlings skyldighet föreligger.

§ 10

Tvister rörande tillämpningen av detta avtal handlägges i enlighet med § 14 i måleriavtalet.

Arbetsmiljöavtal

Arbetsmiljö

§ 1 Gemensamma utgångspunkter, mål och inriktning Arbetsmiljölagen förutsätter att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att uppnå en bra arbetsmiljö. Måleribranschens företag har många gemensamma arbetsmiljöfrågor beroende på bland annat produktionsteknik, arbetsorganisation och skiftande arbetsplatser. Olika yrkesgrupper samt flera arbets- givare är ofta verksamma på arbetsplatserna, vilket leder till samordningsproblem.

Utvecklingen inom måleribranschen med ny utrustning, nya metoder, nya material och nya konstruktioner innebär ständigt nya arbetsmiljöförutsättningar.

Parternas gemensamma syfte med detta avtal är att medverka till att minska sjukfrånvaro, arbetsolyckor, arbetssjukdomsfall och arbetsrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättningar. Detta kan åstadkommas genom en helhetssyn på arbetsmiljöfrågorna, som en integrerad del av företagets produktionsprocess.

Arbets- miljö

Parterna är genom detta avtal överens om att samarbetet i före- tagen mellan arbetsgivaren och de anställda skall utvecklas och stärkas. Samverkan sker i företagets skyddsorganisation enligt 6 kap i Arbetsmiljölagen. Företagets skyddsorganisation skall samarbeta med företagets MB-organisation.

Parterna noterar att ansvaret för arbetsmiljöfrågorna definieras i gällande lagstiftning på området.

§ 2 Samverkan mellan de centrala parterna

Parterna är ense om att det centrala arbetsmiljörådet arbetar utifrån inriktningen i § 1.

Arbetsmiljörådets huvuduppgift är att handlägga arbetsmiljö- frågor av branschgemensam övergripande natur.

Arbetsmiljö

I arbetsmiljörådet skall beslut om partsgemensamma arbets- grupper i särskilda frågor kunna fattas.

I arbetsmiljörådet ingår två representanter från vardera parten. Beslut skall tas i enighet.

§ 3 Samverkan i företagen

Det övergripande arbetsmiljö-, anpassnings- och rehabiliterings- ansvaret i det enskilda företaget ligger på företagsledningsnivå om inte annat följer av lagenligt beslut om delegation.

Utgångspunkt för samverkan mellan arbetsgivare och arbets- tagare i dessa frågor är företagets skyddsorganisation. Skydds- ombud utses bland de anställda vid företaget av lokal facklig organisation. Där skyddsombud saknas utgörs arbetstagarnas representation av det regionala skyddsombudet. Respektive skyddsombud har rätt att verka inom hela företagets verksam- hetsområde. Samarbete skall även ske med företagets MB-orga- nisation. Skyddsronder skall genomföras gemensamt.

§ 4 Företagshälsovård

Företagshälsovården skall bygga på en helhetssyn av arbets- miljöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbets- organisation och arbetslivsrehabilitering. Företagshälsovården skall i allt väsentligt arbeta förebyggande och utgöra en expert- funktion inom områden arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Varje företag skall teckna avtal med företagshälsovård där regel- bundna hälso- och arbetsmiljöundersökningar för personal inklusive individuell åtgärdsplan ingår minst vart tredje år. Detta ska erbjudas vart tredje år för anställda upp till det år de fyller 50 år och varje år för anställda från och med då de fyller 51 år. För nyanställda skall en hälsoundersökning genomföras inom två månader från anställningens början, om inte en hälsounder-

Arbetsmiljö

sökning har förevarit inom en treårsperiod eller om den nyan- ställde är över 51 år inom 12 månaders period. Återrapportering till företaget av resultat från hälsoundersökningarna och eventuella åtgärdsförslag skall ingå.

Företagshälsovården skall vara oberoende, kompetent och kunna lämna förslag på åtgärder avseende såväl enskilda individer som verksamheten i stort.

Anmärkning 1

Hälsoundersökningen skall omfatta:

– Bedömning av styrka och rörelseomfång avseende skuldra, axlar, rygg, knä och fot

Exempelvis ROM analys = rörelse och muskelanalys

– Förekomst av eller predisponering för besvär i luftvägar

Spirometri (lungfunktionsundersökning) Anamnes

– Förekomst av eller predisponering för hudbesvär/allergier

Anamnes

– Blodprov (kolesterol, HB, blodglukos)

– Blodtryck

– Hörsel

– Syn

– Längd

– Vikt

Arbets- miljö

– Rådgivning

Anmärkning 2

För sådana forskningsinsatser, kartläggningar mm. som de centrala parterna beslutat om, förutsätts att det Centrala Arbetsmiljörådet får möjlighet att ta del av resultat från hälso- undersökningar m.m.

Anmärkning 3

Arbetstagare som kallas till hälsoundersökning erhåller ersättning för förlorad arbetsförtjänst motsvarande Måleriavtalets § 2 mom. b)

Arbetsmiljö

för den tid hälsoundersökningen omfattar. I förekommande fall utbetalas även resekostnadsersättning.

§ 5 Arbetsmiljöutbildning

Grundutbildning

OmfaGning

Grundutbildningen skall omfatta 28 – 32 timmar.

Syfte

Utbildningen skall ge deltagarna kunskaper om arbetsmiljölagens syfte, Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt insikt i hur Arbets- miljöverket arbetar. Kursdeltagarna skall efter genomgången utbildning kunna arbeta med att engagera och samverka med de anställda i företaget för att skapa en bättre arbetsmiljö.

Målgrupp

Skyddsombud samt ledamöter i skyddskommittéer samt personal i arbetsledande ställning (arbetsledare, företagsledare).

Planering och genomförande

Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skydds- ombud får erforderlig utbildning. Utbildningen kan genomföras i företaget eller av särskild kursanordnare (t ex studieförbund, företagshälsovård).

Utbildningen kan genomföras i samverkan med andra företag, bransch- och arbetsgivarorganisationer samt andra fackförbund, då främst inom byggbranschen.

Som utbildningsmaterial bör Prevents senaste version av ”Bättre arbetsmiljö, Måleri” användas.

Utbildning bör förläggas så att den förorsakar minsta möjliga produktionsstörning.

Intyg

Arbetsmiljö

Deltagarna erhåller, efter godkänt kunskapsprov, intyg om genomförd utbildning.

Handledare

Handledare för arbetsmiljöutbildning enligt ovan skall ha erforderlig kompetens inom arbetsmiljöområdet och kunna leda utbildningen på det sätt som utbildningsmaterialet anger.

Övrigt

Skyddsombudet skall snarast, och om möjligt senast inom sex månader efter det att personen erhållit arbetsuppgiften genomgå grundutbildning.

Arbetstagare som deltar i utbildning enligt ovan har rätt till bibehållna anställningsförmåner.

Vidareutbildning

OmfaGning

Vidareutbildningen skall omfatta 24 timmar.

Syfte

Utbildningen skall

– ge deltagarna sådan kompetens att man, utifrån arbets- miljölagens intentioner om samverkan, kan medverka

Arbets- miljö

i företagets systematiska arbetsmiljöarbete.

– ge fördjupade kunskaper om aktuella arbetsmiljöområden inom måleribranschen

– visa på sambandet mellan ekonomi och arbetsmiljön

– ge fördjupade kunskaper om de hälso- och olycksfallsrisker som föreligger vid måleriarbete.

Målgrupp

Deltagarna skall ha genomgått grundutbildning enligt ovan eller ha motsvarande kunskaper.

Arbetsmiljö

Planering och genomförande

Utbildningen skall vara anpassad till måleribranschen.

Utbildningen bör förläggas så att den förorsakar minsta möjliga produktionsstörning.

Innehåll

Utbildningen skall innehålla följande områden

– aktuell arbetsmiljöforskning och utveckling på arbetsmiljöområdet inom måleribranschen

– ergonomi

– systematiskt arbetsmiljöarbete

– arbetsorganisation – arbetsmiljö

– psykosociala frågor

Intyg

Deltagarna erhåller, efter godkänt kunskapsprov, intyg om genomförd utbildning.

Handledare

Handledare för vidareutbildning enligt ovan skall ha erforderlig kompetens inom måleribranschens arbetsmiljöområde. Hand- ledaren skall kunna leda utbildningen på det sätt som parterna kommer överens om med utgångspunkt från ovanstående utbildningsinnehåll.

Övrigt

Arbetstagare som deltar i utbildning enligt ovan har rätt till bibehållna anställningsförmåner.

Arbetsmiljö

Protokollsanteckning:

Arbetsmiljörådet ska utarbeta intyg och kunskapsprov som skall användas i grund och vidareutbildning.

§ 6 Olycksfall/arbetsskada

Mom. a) 1. Vid under arbetets gång inträffat olycksfall, som kräver omedelbar läkar- eller sjukhusvård, erhåller arbetstagare den dag olycksfallet inträffar garantilön för arbetstid som förloras vid läkar- eller sjukhusbesök samt ersättning för eventuella resekostnader.

2. Läkarintyg skall uppvisas om arbetsgivaren så begär.

3. Har arbetstagare ådragit sig arbetsskada, skall detta omedel- bart anmälas till arbetsgivaren och skyddsombudet på arbets- platsen eller – om denne ej är anträffbar – till det regionala skyddsombudet.

§ 7 Hälsofarliga produkter

1. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla aktuella säkerhets- datablad för de produkter som betraktas som hälsofarliga. Säker- hetsdatabladen skall finnas tillgängliga på varje arbetsplats.

Arbets- miljö

2. Vid arbeten med härdplaster (epoximaterial eller isocyanater) skall tillämpliga föreskrifter som med stöd av lagen utfärdats av Arbetsmiljöverket noga efterföljas.

Utbildning för att arbeta med härdplaster sker enligt aktuell överenskommelse mellan de centrala parterna.

3. Arbetsgivare skall se till, att i hans rörelse icke tillhandahållas sådant arbetsmaterial, som det enligt kungörelse är förbjudet att använda för utförande av arbete.

§ 8 Skyddsutrustning

1. Risker för ohälsa eller olycksfall skall motverkas genom lämpligt produktval.

Arbetsmiljö

2. Arbetsgivaren skall tillhandahålla den personliga skydds- utrustning som arbetet kräver.

3. Arbetsgivaren skall tillhandahålla skyddsskor (med skydds- tåhätta och spiktrampskydd) i erforderlig omfattning.

4. Arbetsgivaren skall tillhandahålla tre ställ med arbetskläder per år. Med ett ställ arbetskläder avses jacka och byxa eller overall.

5. Yrkesglasögon utprovas av företagshälsovården och bekostas av arbetsgivaren med hela kostnaden för glas samt för bågar upp till högst 350 kronor.

§ 9 Personalutrymmen

1. Det åligger arbetsgivaren att anvisa måltids- och klädrum med tvättmöjligheter enligt nedanstående alternativ. Omklädningsrum ska vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda rummen samtidigt. Arbetsgivaren skall också tillhandhålla hygienartiklar som t ex tvål, rengöringsmedel, skyddskräm och handdukar.

1. Bodar – exempelvis vid byggarbetsplatser.

2. Fasta personalutrymmen – för större fastigheter – eller gemensamma för flera hus.

3. Tillfälliga personalutrymmen – exempelvis tvättstuga som inreds just för det aktuella arbetet.

4. Husvagnsmodellen.

Protokollsanteckning:

Beträffande utformningen av ovanstående fyra alternativ hänvisas till parternas gemensamma broschyr ”Äta, tväGa sig och byta om”.

Arbetsmiljö

Parternas gemensamma uppfaGning är aG målarnas personalutrymmen bäst löses enligt alternativ 1 eller 2.

Anm. Materialförråd får icke inrymmas i dylika utrymmen.

2. Där sådant personalutrymme icke anvisats, är arbetsgivaren skyldig att ersätta förlorade tillhörigheter; dock ej pengar eller värdehandlingar.

3. Sker uppvärmning med el- eller oljekamin, åligger det arbets- givaren att ansvara för placering och erforderligt skydd så att risk för eldsvåda ej föreligger.

4. Det åligger arbetsgivaren att bekosta erforderlig belysning och uppvärmning av arbetsplats och personalutrymmen.

5. På arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet skall finnas tillgång till dricksvatten.

6. Tillgång till bekvämlighetsinrättning skall finnas på arbets- platsen.

§ 10 Tvister

Arbets- miljö

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal handläggs i enlighet med § 14 i måleriavtalet.

Överenskommelse

Överenskommelse om gränslinjer mellan måleriyrkets och plåtslageri- yrkets arbetsområden

1. Överenskommelsens uppgift är att fastställa gränslinjer mellan måleriyrkets och plåtslageriyrkets arbetsområde och att, i den mån gränstvister trots detta skulle uppkomma, utgöra riktlinjer för desammas biläggande.

2. Parterna äro ense om att något hinder för plåtslagarna att utföra de målningsarbeten, som av ålder sammanhänga med plåtslageriyrket, ej förefinnas. De måleriarbeten som sålunda normalt tillhör plåtslagarnas verksamhetsområde äro:

a) Målning av plåtytor å tak samt å tak befintliga räcken, järnstegar och förekommande järnornament oavsett vilket taktäcknings- material som förekommer.

b) Målning av fasadplåtlister, fönsterbleck, balkongbleck och stuprör, då arbetet utföres från s.k. stopplina.

Är ett målningsarbete, som delvis utföres från ställning, eller ifråga om balkongbleck från balkonggolvet, så beskaffat, att den övervägande delen av detsamma utföres från stopplina, må även övriga plåtlister målas av plåtslagarna.

3. Målning av alla slags järnkonstruktioner, såsom kranar, bro- byggnader, cisterner, lednings- och andra stolpar, hissar etc. tillhör målarnas arbetsområde.

4. Parterna äro vidare ense om, att därest beställare i fråga om visst arbete, som angives under punkt 2 här ovan, önskar särskilda för måleriyrket speciella behandlingar, må hinder ej resas för målarna att utföra sådant yrkesarbete.

Överenskommelse

Likaså är parterna ense om att, i den mån beställare vid infordrande av anbud å måleriarbete på exempelvis villor, vari ingår mindre del sådan målning som enligt punkt 2 här ovan tillhör plåtslagarna, vägrar att frånskilja densamma, hinder icke skall föreligga för målerifirma att åtaga sig jämväl detta målningsarbete, samt låta utföra detsamma med måleriarbetare.

5. I den mån tvister uppkomma i anledning av denna överens- kommelse, skola desamma slitas av en skiljenämnd, tillsatt i enlighet med lagen om skiljemän. Till denna nämnd väljer de fyra undertecknade organisationerna vardera en representant. I den mån dessa fyra ledamöter icke genom majoritetsbeslut kunna slita tvisten skola de tillkalla en opartisk ordförande, som har att å nämndens vägnar avkunna skiljedom i tvisten. Kan majoritets- beslut gällande val av skiljedomare icke ernås, skall uppdragas åt statens förlikningsman i 1:a distriktet att utse sådan. Parterna förbinda sig att efterkomma avkunnat skiljenämndsutslag eller skiljedom.

6. Denna överenskommelse gäller från dagen för undertecknan- det och tills vidare. Uppsägning skall ske skriftligt till samtliga kontraherande parter i överenskommelsen, som upphör att gälla efter sex månader räknat från den dag uppsägningen kommit parterna tillhanda.

Stockholm den 27 februari 1945.

Gräns- regler för plåt- arbeten

MÅLAREMÄSTARNAS RIKSFÖRENING SVENSKA MÅLAREFÖRBUNDET SVERIGES BLECK- OCH PLÅTSLAGAREMÄSTAREFÖRBUND

SVENSKA BLECK- OCH PLÅTSLAGAREFÖRBUNDET

Tillämpningsregler rörande 38 –40 §§ MBL

TILLÄMPNINGSREGLER RÖRANDE 38 – 40 §§ MBL VID ARBETEN INOM

TILLÄMPNINGSOMRÅDET FÖR KOLLEKTIVT AVTAL FÖR MÅLERIYRKET

GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

Parterna är överens om vikten av

aG på olika sätt främja seriöst företagande

aG en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i branschen är en förutsättning för att uppnå ett seriöst företagande, och

aG samtliga parter inom branschen aktivt verkar för att företag inom tillämpningsområdet för kollektivavtal för måleriyrket bedriver sin verksamhet så att det inte innebär åsidosättande av lag och kollektivavtal eller vedertagen branschpraxis.

A. PRIMÄR FÖRHANDLING GENOM KONTROLL OCH FÖRTECKNING

Arbetsgivarens skyldighet att primärförhandla enligt 38 § första stycket MBL vid utlämnande av arbete inom tillämpningsområdet för kollektivavtal för måleriyrket är fullgjort när förutsättningarna enligt §§ 1–3 nedan är uppfyllda.

§ 1 Kontroll och förteckning

Mom. 1 Kontroll av UE

Arbetsgivare skall kontrollera att underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor:

a) F-skattebevis

b) momsregistreringsbevis

c) registreringsbevis

d) kollektivavtal för ifrågavarande arbete.

Kravet på kollektivavtal gäller dock inte för s.k. ”enmansföretag”.

Mom. 2 UE-förteckning

Document Metadata

Table of Contents

KOLLEKTIV

Document Metadata