HANDELNS

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivav- talets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosa- puolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruot- sinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

Handelns kollektivavtal 1.2.2020–31.1.2022 15

Kollektivavtal

Handelns kollektivavtal

16 Handelns kollektivavtal 1.2.2020–31.1.2022

Finsk Handel Servicefacket PAM ‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1 § Avtalets omfattning

1. Avtalet tillämpas i företag vars bransch är

a. detaljhandel

b. partihandel

c. agenturhandel

x. xxxxxxxxxxx

e. service- och trafikstationsverksamhet

f. handelns service- och stödverksamhet

g. maskinuthyrning.

2. Avtalet gäller arbetstagare vilkas arbete omfattas av arbetstidslagen.

2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE

2 § Arbetsledning

1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.

2. Arbetsgivaren anställer och avskedar arbetstagare.

3. En arbetstagare som anställts för en viss typ av arbete är skyldig att vid behov utföra även annat arbete som hör till hans yrke eller som är därmed jämförbart arbete.

4. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.

3 § Arbetsavtal och prövotid

1. Skriftligt arbetsavtal ska innehålla de basuppgifter som anges i modellblan- ketten i detta kollektivavtal och i ifyllnadsanvisningarna.

2. Man ska avtala om prövotiden i arbetsavtalet.

3. Dess maximilängd är högst 6 månader.‌

Kollektivavtal

Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövo- tiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår.

Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.

I visstidsavtal som varar kortare tid än 12 månader får prövotiden, inklusive förlängningar, vara högst hälften av den tid arbetsavtalet varar.

4. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan iakttagande av uppsäg- ningstiden.

5. När en arbetstagare inom rimlig tid återvänder i sin tidigare arbetsgivares tjänst och arbetet är likt det förra, tillämpas ingen prövotid, såvida det inte finns någon särskild orsak till detta.

4 § Arbetsavtal för viss tid

1. I 1:3 § i arbetsavtalslagen bestäms hur man ingår visstidsarbetsavtal.

2. Arbetstagaren ska i god tid få kännedom om när anställningsförhållandet upphör, om möjligt dock senast 1 vecka i förväg.

3. När arbetstagaren avbryter anställningsförhållandet innan visstidsavtalet löpt ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetsgivaren.

Ersättningen är 2 veckors lön eller det belopp som motsvarar en kortare för- summad period.

Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtalslagen.

4. Om arbetsgivaren avbryter anställningsförhållandet innan det löper ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetstagaren enligt 12:2 § i arbetsavtalslagen.

5 § Anställningens upphörande och permittering ‌‌

Uppsägningstid

Kollektivavtal

1. För arbetsgivaren är uppsägningstiden:

när anställningen pågått	uppsägningstid
högst 1 år	14 dagar
över ett år – högst 4 år	1 månad
över 4 – högst 8 år	2 månader
över 8 – högst 12 år	4 månader
över 12 år	6 månader

2. För arbetstagaren är uppsägningstiden:

när anställningen pågått	uppsägningstid
högst 5 år	14 dagar
över 5 år	1 månad

3. I fråga om kontorsarbetare och partiförsäljare kan man avvikande från punkt 1 och 2 komma överens om att uppsägningstiden är 1 månad för båda parterna.

Om arbetsgivarens uppsägningstid enligt punkt 1 är längre än uppsägningsti- den på en månad som man kommit överens om med stöd av denna punkt, ska arbetsgivaren iaktta den längre uppsägningstiden.

4. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.

Exempel 1

a. 14 dygns uppsägningstid Anställningsförhållandet sades upp måndagen 13.1. Uppsägningstiden börjar tisdagen 14.1.

Sista anställningsdagen är måndagen 27.1.

b. Uppsägningstid i månader ‌

När uppsägningstiden räknas i månader, upphör anställningen samma dag i ordningen som den månad uppsägningen skedde.

Kollektivavtal

Ifall motsvarande dag inte förekommer den månad fristen löper ut, avslutas arbetsförhållandet månadens sista dag.

1 månads uppsägningstid:

Anställningsförhållandet sades upp 1.3. Uppsägningstiden börjar löpa 2.3. Sista anställningsdag är 1.4.

1.3 <—————— 1 mån —————> 1.4.

uppsägning sista anställningsdag

2 månads uppsägningstid:

31.12 <————— 2 mån —————> 28.2.

uppsägning sista anställningsdag

5. Uppsägning av anställningsförhållandet sker bevisligen.

6. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten när anställningen upphör ska, om det krävs, meddelas arbetstagaren skriftligt utan dröjsmål.

Ersättningar

7. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetsgivaren lönen för den icke iakttagna uppsägningstiden.

Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtalslagen.

Exempel 2

En arbetstagare sade upp sitt tillsvidare gällande arbetsavtal 17.10 och slu- tade omedelbart utan att iaktta uppsägningstiden på 14 dygn (anställnings- förhållandets sista dag 31.10). Arbetstagarens månadslön var 1 939 euro.

Arbetstagaren var i arbete totalt 11 dagar (17 kalenderdagar). Till denna del har han en lönefordran på arbetsgivaren motsvarande 11 x lönen per

arbetsdag 92,33 euro, dvs. totalt 1 015,63 euro. Arbetstagaren har en fordran på totalt 930,72 euro (1 939 : 25 x 12) i semesterersättning. Efter förskottsinnehållningen är hans nettoslutlön (1 015,63 euro + 930,72 euro)‌‌

– 525,51 euro, dvs. totalt 1 420,84 euro.

Arbetstagaren är skyldig att i ersättning betala arbetsgivaren det belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsägningstiden, dvs. 923,37 euro (1 939 euro – 1 015,63 euro).

Det skyddade beloppet för 17 kalenderdagar är 17 x 22,41 (gäldenärens skyddade belopp år 2018), dvs. 380,97 euro. Arbetsgivarens fordran på 923,37 euro är större än två gånger det skyddade beloppet (761,94), men mindre än fyra gånger det skyddade beloppet (1 523,88 euro), varför arbetsgivaren från slutlönen kan kvitta högst 1/3 av nettolönen (1 420,84 euro) dvs. 473,61 euro. Arbetsgivaren har fortfarande en ersättningsfordran på arbetstagaren på 449,76 euro.

Kollektivavtal

8. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstid ska betala full lön till arbets- tagaren för den försummade uppsägningstiden.

Exempel 3

En arbetstagare sade upp sitt tillsvidare gällande arbetsavtal 17.10 och slutade omedelbart utan att iaktta uppsägningstiden på 14 dygn (an- ställningsförhållandets sista dag 31.10). Arbetstagarens månadslön var 1 939 euro.

Hävning av anställningsförhållande

9. Hävning av anställningsförhållande bestäms enligt 8:1 § i arbetsavtalslagen.

När anställningsförhållandet hävs, upphör det omedelbart.

Permittering

10. Arbetstagare som är anställd tillsvidare kan permitteras med iakttagande av en varseltid om 14 dagar.

På de enskilda arbetsplatserna kan man (enligt § 23) avtala om att förkorta varseltiden till 7 dagar. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.‌‌‌

Kollektivavtal

Arbetstagare som är anställd för viss tid kan permitteras enligt 5:2 § i arbets- avtalslagen.

11. Förhandsmeddelande om permittering och meddelande om permittering bestäms enligt 5:3 och 5:4 § i arbetsavtalslagen.

12. En permitterad arbetstagare kan säga upp sig enligt 5:7 § i arbetsavtalslagen.

3. ARBETSTID

6 § Arbetstid

Avtal om arbetstiden

1. I arbetsavtalet avtalar man om den genomsnittliga minimiarbetstiden per vecka.

Då arbetstiden per vecka för en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar utan motiverad orsak är längre än den arbetstid man avtalat om i arbetsavtalet, ingås avtal så att arbetstiden motsvarar den faktiska arbetstiden per vecka.

Arbetsgivaren och arbetstagaren som arbetar färre än 37,5 timmar granskar tillsammans att den faktiska arbetstiden överensstämmer med arbetstimmarna enligt avtalet.

Den faktiska veckoarbetstiden ska granskas med minst ett halvt års mellanrum vid en tidpunkt som fastställs av arbetsgivaren. Om längre, men högst 1 år långa granskningsintervall ska avtalas enligt § 23. Om arbetsplatsen har en förtroen- deman, avtalar man med honom om frågan.

Vid granskningen ska betydande avvikelser till arbetstimmarna enligt arbetsav- talet motiveras skriftligen. Om granskningen leder till att arbetstimmarna enligt arbetsavtalet ökas, tas de ökade arbetstimmarna enligt arbetsavtalet i beaktande för den vecka som planeras till följande. Enligt § 23 i kollektivavtalet kan man arbetsplatsspecifikt avtala annorlunda om tidpunkten för genomförandet.

Arrangemang av den ordinarie arbetstiden under en vecka ‌‌

Kollektivavtal

2. Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 37,5 timmar per vecka.

Exempel 4

Arbetsskift Må Ti On To Fre Lö Sö Timmar totalt 8 7,5 6 7 9 – – 37,5 t

Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbets- tiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie ar- betstiden för en lagerarbetare vara högst 12 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

Utjämningsschema

3. I det utjämningsschema som arbetsgivaren gör upp antecknas:

• utjämningsperiodens längd

• den totala arbetstiden och

• den dag perioden börjar och slutar.

Då man gör upp eller tänker ändra schemat för utjämning av arbetstiden ska arbetsgivaren ge förtroendemannen eller, då sådan inte valts, arbetstagarna möjlighet att säga sin åsikt. Tillräckligt med tid ska reserveras för genomgången av utkastet.

När man tillämpar ett utjämningsschema reder arbetsgivaren och förtroende- mannen ut utgångspunkten för arbetstidsplaneringen och möjligheterna att använda avvägd månadslön.

Utjämningsschemat ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan utjämningsperioden inleds. Då utjämningsperioden är minst 9 veckor ges ut- jämningsschemat för kännedom senast 3 veckor innan perioden inleds.

Arrangemang av den ordinarie arbetstiden under utjämningsperioden ‌‌‌

4. Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema i vilket veckoarbets- tiden jämnas ut till högst 37,5 timmar.

Kollektivavtal

Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 48 timmar per vecka.

När man använder utjämningsschema kan en 3 veckors period innehålla högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar.

Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kan den ordinarie arbets- tiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

2–26 veckors utjämningsperiod

5. Arbetsgivaren gör på förhand upp en utjämningsperiod på 2–26 veckor i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar (se även protokollet för lagerarbetare).

27–52 veckors utjämningsperiod

6. Bestämmelserna i denna punkt gäller inte lagerarbetarnas 27–52 veckors utjämningsperiod (se protokollet för lagerarbetare).

Om användning av en 27–52 veckors utjämningsperiod ska avtalas på den en- skilda arbetsplatsen (enligt § 23). Avtalet kan ingås för högst 52 veckor. Avtalet upphör utan separat uppsägning vid utgången av tidsfristen.

Användning av en längre utjämningsperiod ska bygga på en motiverad orsak som beror på produktions- eller serviceverksamheten vid verksamhetsstället och denna orsak ska då man avtalar om ibruktagandet gås igenom med perso- nalgruppen i fråga.

Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan. Om ingen förtroendeman har valts, fungerar som avtalspart på arbetstagarnas sida personalgruppen i fråga. Avtalet förutsätter då ett beslut som fattas inom personalgruppen i fråga.

Kollektivavtal

Förlängd utjämningsperiod kan tillämpas på heltidsanställda arbetstagare vars anställningar gäller tills vidare eller som har visstidsanställningar på minst ett år. Arbetsgivaren gör på förhand upp en utjämningsperiod på 27–52 veckor i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar.‌

Arbetsskiftsförteckning

7. Arbetsveckan inleds på måndagen klockan 00.00, om man inte lokalt avtalar annorlunda.

I den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren gör upp antecknas:

• när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar

• daglig vilotid och

• de veckor och arbetstimmar som återstår av utjämningsperioden samt genomsnittlig veckoarbetstid.

Vid upprättande av arbetsskiftsförteckningen ska arbetstagare reserveras möj- lighet att framföra sina åsikter gällande arbetsskiftens längd, placering samt beviljande av fridagar och årsledighet.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp undviks oändamålsenligt korta arbetsskift. Placeringen av arbetstiden och fridagarna borde variera mellan arbetstagarna.

Arbetsskiftet ska vara minst 4 timmar. På arbetstagarens begäran eller av en grundad anledning kan arbetsskiftet vara kortare. Man ska tillsammans med arbetstagaren gå igenom den grundade anledningen innan arbetsskiftsförteck- ningen upprättas.

Då arbetsskiften placeras på de olika dygnen ska det rekommenderas att de pla- neras arbetstidsergonomiskt. Den rekommenderade ordningen för arbetsskiftens rotation är morgon-, dags-, kvälls- och nattskift.

Det rekommenderas att arbetsskiftet som föregår ledigheten ordnas till mor- gonskift och arbetsskiftet som följer ledigheten ordnas till kvällsskift, om det beviljas fler än en ledig dag.

Arbetsskiftsförteckningen kan ändras i enlighet med arbetstidslagen.

Arbetsskiftsförteckningen ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan arbetsveckan inleds.

Då utjämningsperioden är minst 19 veckor ges arbetsskiftsförteckningen för kännedom senast 3 veckor innan arbetsveckan inleds.

Exempel 5

Ett 20 veckors utjämningsschema för 11.5–27.9.2020.

Eftersom perioden är minst 19 veckor lång, bör utjämningsschemat finnas till påseende 3 veckor innan perioden börjar, dvs. senast 19.4.2020.

Kollektivavtal

Vid avtal på enskilda arbetsplatser (enligt § 23) kan arbetsskiftsförteckningen delges senast en vecka innan arbetsveckan börjar. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan. I övriga fall ska avtalet ingås med personalgruppen i fråga.

Arbets- tagare	Arbetsavtalstimmar/ vecka	Periodens totalarbetstid
Arbets- tagare A	37,5 timmar/ vecka	750 timmar
Arbets- tagare B	30 timmar/ vecka	600 timmar
Arbets- tagare C	20 timmar/ vecka	400 timmar

	Må 11.5 ‌‌	Ti 12.5.	On 13.5	To 14.5.	Fre 15.5.	Lö 16.5.	Sö 17.5.	Total t	Återstår timmar / veckor, i snitt t / vecka
arb A	F	09 – 17.30 (m)	12.30 – 21 (m)	12 – 21 (m)	12 – 21 (m)	09 – 17.30 (m)	10.30 – 16	46,5 t	328,5 t / 9 veckor, i snitt 36,5 t / vecka
arb B	13 – 21 (m)	13 – 21 (m)	F	F	09 – 17.30 (m)	10 – 18 (m)	08 – 17 (m)	39 t	261 t / 9 veckor, i snitt 29 t / vecka
arb C	08 – 16 (m)	10 – 18 (m)	09 – 17.30 (m)	08 – 17 (m)	F	08 – 16 (m)	F	38 t	162 t / 9 veckor, i snitt 18 t / vecka

Exempel 6

Arbetsskiften under utjämningsschemats första vecka i exempel 5

• arbetstid högst 9 t/dygn och 48 t/vecka

• högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar under 3 veckor

• lokalt avtalat om 30 minuters matrast (m).

Arbetsskiftsförteckning för 11.5–17.5.2020, för kännedom senast 19.4.2020.

Kollektivavtal

Bundenhet vid arbetsplatsen

8. Såvida annat inte avtalas lokalt är arbetstagaren dagligen bunden till sitt arbete:

• högst 9 timmar när den ordinarie arbetstiden är 8 timmar eller kortare

• högst 10 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 8 timmar

• högst 11 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 9 timmar.

Bestämmelsen gäller expediter och butiksanställda, anställda på service- och trafikstationer och kioskexpediter.

Dygnsvila

9. Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala annorlunda (enligt § 23) om dygns- vilan. Den ska dock vara minst 8 timmar.

Det är dock möjligt att avvika från det som nämns ovan genom att med arbets- tagaren från fall till fall avtala om att dygnsvilan är minst 7 timmar.

Veckovila ‌‌‌

10. Xxxxxxxxxx får placeras mellan arbetsveckor så att över hälften av vilotiden ska placeras på den veckan vars vilotid det är fråga om.

Kollektivavtal

Nattarbete

11. Om nattarbete ska avtalas med arbetstagaren (enligt 23 §). Ifall arbetsgivaren inte annars kan fylla arbetsskiftet har arbetsgivaren rätt att placera arbetstagare i arbetsskiftet.

Som nattarbete anses arbetsskift, varav minst 1,5 timmar görs kl. 23–06.

Nattskift får varken börja eller sluta mellan kl. 01 och 05, om inte vägande skäl i samband med företagets normala verksamhet förutsätter detta.

Man får göra högst 5 nattskift i rad. Vid avtal om nattarbete kan dock arbetsgi- varen och arbetstagaren komma överens om högst 7 nattskift i rad.

Efter minst 5 nattskift i rad ska det vara 2 ledigheter. Man bör sträva efter att undvika enskilda nattskift.

Läkarundersökningar för arbetstagare som utför kontinuerligt nattarbetet ska på arbetsgivarens bekostnad genomföras när arbetet inleds och därefter så ofta som lagstiftningen förutsätter.

Om nattarbetet utförs oavbrutet som en del av arbetsgivarens normala verksam- het ska principerna och praxis för utförandet av nattarbetet behandlas som en del av arbetarskyddssamarbetet. I samband med detta ska man särskilt beakta rutiner för främjande av hälsa, välmåendet i arbetet och ork i arbetet.

Om arbete utförs kl. 23–06 och det saknas allmänt färdmedel som arbetstagarens normala arbetsresa förutsätter eller arbetstagaren har inte möjlighet att använda eget fordon när arbetsskiftet börjar och slutar, ska arbetsgivarens ordna transport.

Beredskap och nödarbete

12. Beredskap och nödarbete definieras enligt arbetstidslagen.

Med beredskap avses att arbetsgivaren kan enligt avtal nå arbetstagaren utanför arbetstid så att arbetstagaren kan kallas till arbete.

Kollektivavtal

Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om beredskapen och ersättningen för den. Arbetstagaren ska känna till beredskapsersättningens belopp eller dess fastställningsgrunder samt beredskapsvillkoren när avtalet ingås. Vid faststäl- lande av ersättningens belopp ska de begränsningar för arbetstagarens fritid som förorsakas av beredskapen beaktas.‌‌‌‌

Beredskapstiden får inte orimligt störa arbetstagarens användning av fritid.

Flexibel arbetstid

13. Om flexibel arbetstid avtalas enligt gällande arbetstidslag. Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka bestäms enligt detta kollektivavtal.

Syftet med flexibel arbetstid är att ge arbetstagaren rätt att besluta när det dagliga arbetet ska börja och sluta.

Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran sträva efter att ge arbetstimmar som överstiger den ordinarie arbetstiden som hela lediga dagar.

Övriga arbetstidsarrangemang

14. I protokollen som bifogats kollektivavtalet presenteras andra arbetstidsar- rangemang:

• Söckenhelgssystem och 38-timmars arbetsvecka (s. 104)

• Söckenhelgssystem (s. 110)

• Förkortning av den årliga arbetstiden (s. 114)

• Flexibelt heltidsarbete (s. 120)

• Erbjudande av mertidsarbete (s. 122)

• Arbetstidsbank (s. 124)

7 § Fridagar

Fridagar

1. Förutom den i arbetsavtalslagen stipulerade veckovilan har arbetstagaren ytterligare 1 fridag per vecka.

För kontorsanställda är fridagen alltid samma veckodag, om möjligt lördag.

Ovan nämnda bestämmelse om fridagen för kontorsanställda behöver inte iakttas om det finns en motiverad orsak till detta med tanke på företagets atfärsverksamhet. En motiverad orsak kan gälla företagets produktions- eller servicearrangemang som är nödvändiga för att betjäna företagets kunder eller annan verksamhetsrelaterad orsak.

Arbetsgivaren ska på begäran förete skriftliga motiveringar till det atfärsrelaterade behovet. Om skriftliga motiveringar inte företes på begäran inom 2 veckor efter att begäran gjorts ska man framöver iaktta bestämmelsen om fridag.‌‌

Kollektivavtal

Utjämningsperiod och fridag

2. Under en utjämningsperiod ska det finnas lika många fridagar enligt kollek- tivavtalet som det finns veckor under perioden.

När man använder en utjämningsperiod kan en fridag enligt kollektivavtalet flyttas från en vecka till en annan. Flyttande av fridagar vid kontorsarbete förutsätter avtal på den enskilda arbetsplatsen enligt (§ 23 i kollektivavtalet), såvida det inte är fråga om en ovan motiverad orsak som gäller företagets produktions- eller serviceverksamhet.

Flyttar man en fridag från en vecka till en annan ska fridagen alltid anslutas till en annan ledighet. Man kan (enligt § 23) arbetsplatsspecifikt avtala annorlunda om att ge fridagar i en sammanhängande period.

Arbetsvecka

3. Arbetsveckan är 5 dagar i snitt.

Arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar kan, om arbetstagaren önskar det, avtala om en 6-dagars arbetsvecka.

När arbetsskiftsförteckningen görs upp får högst 8 arbetsdagar placeras in mellan fridagarna. Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23 ) kan högst 10 arbetsdagar placeras in mellan fridagarna. Om arbetsplatsen har en förtroende- man, avtalar man med honom om frågan (se även protokollet för lagerarbetare).

Det är möjligt att med arbetstagaren i enskilda fall avtala annorlunda än vad som avses ovan så att högst 11 arbetsdagar kan placeras in mellan fridagarna. Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.

Arbetsskifts-‌‌	Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö
förteckning:	A	A	A	F	A	A	F
	Xxxxxxxxxx

Exempel 7

Arbetsskifts- Må Ti On To Fre Lö Sö förteckning: A F A A A A F

Sjukledig

Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen inföll under sjukledigheten och anses uttagen. Arbetstagaren återvänder till arbetet på torsdag.

Exempel 8

Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen faller utanför sjukledigheten varför arbetstagaren återvänder till arbetet på fredag.

Kollektivavtal

Årsledighetssystem

Intjänande av årsledighet

4. I årsledighetssystemet tjänar arbetstagaren in årsledighet per kalenderår. Intjä- nandet av årsledighet börjar först när anställningsförhållandet varat sex månader.

Årsledighet tjänas in per kalenderår för:

• faktiska arbetstimmar,

• annan tid som räknas in i arbetstiden enligt 2 kap. 3 § i arbetstidslagen,

• utbildning på order av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden,

• tid som en förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är befriade från arbetet samt

• personalens representants fackföreningsutbildning som omfattas av arbetsgivarens stöd enligt utbildningsavtalet till den del som arbetsgi- varen ersätter inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden.

Intjänande av årsledighet fram till 31.12.2020 ‌‌

Kollektivavtal

Arbetstagaren tjänar in årsledighet per 220 ackumulerade timmar enligt tabellen nedan:

Antal ackumulerade xxxxxx	Xxxxx årsledigheter	Antal timmar årsledighet
220	1	7,5
440	2	15
660	3	22,5
880	4	30
1 100	5	37,5
1 320	6	45
1 540	7	52,5

Intjänande av årsledighet från och med 1.1.2021

Arbetstagaren tjänar in årsledigheter enligt tabellen nedan:

Antal ackumulerade xxxxxx	Xxxxx årsledigheter	Antal timmar årsledighet
200	1	7,5
400	2	15
600	3	22,5
800	4	30
1 000	5	37,5
1 150	6	45
1 300	7	52,5
1 430	8	60
1 560	9	67,5

Exempel 9

En arbetstagares anställningsförhållande har inletts 14.2.2020. Anställ- ningsförhållandet har varat i sex månader 13.8.2020. Xxxxxx som ger arbetstagaren rätt till årsledighet räknas från och med 14.8.2020.

Exempel 10 ‌

En arbetstagares anställningsförhållande har varat 30.1–28.5.2020. Ett nytt anställningsförhållande med arbetstagaren ingås 1.6.2020. Intjänandet av årsledighet börjar efter att anställningsförhållandena varat i totalt sex månader. Till denna del iakttas principen i 1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen om hur anställ- ningsförmånerna bestäms i arbetsavtal som ingåtts efter varandra med korta avbrott. Xxxxxx som berättigar till årsledighet räknas från och med 30.7.2020.

Kollektivavtal

Beviljande av årsledighet

5. Årsledigheter ges i första hand under det år de tjänas in, dock senast före slutet av april året därpå.

På arbetstagarens initiativ kan man skriftligen komma överens om att årsledig- heter ges senast före slutet av följande kalenderår efter att de tjänats in.

Exempel 11

En arbetstagare har sex dagar semester 9–18.4.2020. Eftersom långfreda- gen, påsklördagen, söndagen och andra påskdagen inte är semesterdagar slutar arbetstagarens semester lördagen 18.4.2020. Årsledigheter får inte förläggas så att de infaller under semestern.

Årsledigheter får inte förläggas så att de infaller under semestern eller andra ledigheter.

To Fre Lö	Sö	Må	Ti	On	To	Fre	Lö	Sö
S – –	–	–	S	S	S	S	S	–

Årsledigheter ska om möjligt ges i anslutning till någon annan ledighet. En le- dighet kan dock även ges som en enskild dag, som till exempel en söckenhelg.

Exempel 12

En arbetstagare har sex dagar semester 3–9.4.2020. Långfredagen infaller

10.4. Eftersom semestern slutar 9.4 kan årsledigheten förläggas till lång- fredagen 10.4.

Vid beviljandet av årsledigheter ska man höra arbetstagaren. En årsledighet på tre dagar eller en längre sammanhängande period ska avtalas med arbetstagaren.‌‌

Kollektivavtal

Årsledighet antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Man kan inte planera in att ett arbetsskift ska börja eller sluta under det kalenderdygn då en årsledighet infaller.

Årsledigheter ska ges som hela lediga dagar.

Frånvaro ändrar inte årsledigheter enligt arbetsskiftsförteckningen. Arbetstagaren tjänar in semester under årsledigheten.

Årsledighetens inverkan på arbetstiden och avvikande avtal om

årsledighetens längd

6. En årsledighet ges under en 7,5 timmar lång arbetsdag.

Exempel 13

Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema Arbetstagare ges 1 årsledighet under en 7,5 timmar lång arbetsdag. Under veckans övriga fyra arbetsdagar arbetar han totalt 30 timmar.

30 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.

Exempel 14

Arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema

I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en veckoarbetstid på 30 timmar. Arbetstagaren ges 1 årsledighet ges under en 7,5 timmar lång ar- betsdag. Under veckans övriga fyra arbetsdagar arbetar han totalt 22,5 timmar.

22,5 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.

Exempel 15

Arbetar 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema

På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det högsta antalet timmar för perioden är 450 timmar (12 x 37,5). Under perioden

ges 2 årsledigheter under två 7,5 timmar långa arbetsdagar. Årsledigheten uppgår till 15 timmar.

435 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.

Kollektivavtal

På arbetstagarens initiativ kan ett planerat arbetsskift avtalas vara en års- ledighet. Längden på årsledigheten motsvarar då längden på arbetsskiftet. I samband med avtalet ska man dock konstatera dess eventuella inverkan på antalet årsledigheter som kan tas ut.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan ingå avvikande avtal om längden på en årsledighet (enligt § 23) när arbetstagaren alltid har lika långa arbetsskift på under 7,5 timmar. Längden på en årsledighet avtalas att motsvara läng- den på ett ordinarie arbetsskift varpå antalet årsledigheter också kan öka. I fortsättningen kan arbetsgivaren planera in årsledigheter av avtalad längd i arbetsskiftsförteckningen utan särskilt avtal.

Om samma årsledighetstimmar på arbetstagaren årsnivå understiger 67,5 timmar (eller under 52,5 timmar före 1.1.2021), genomförs den del av årsle- digheten som är kortare än det uteblivna arbetsskiftet exempelvis

• genom att förkorta en eller flera arbetsdagar med timmarna i fråga (lön betalas dock för hela det planerade arbetsskiftet) eller

• genom att betala en penningersättning enligt punkt 8 för timmarna i fråga eller

• genom att flytta timmarna i fråga till arbetstidsbanken.

Exempel 16

En arbetstagare är partiellt vårdledig. Han arbetar 6-timmars skift 5 dagar i veckan. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att längden på en årsledighet motsvarar länden på ett arbetsskift. I fortsättningen kan arbets- givaren planera in årsledigheter av avtalad längd i arbetsskiftsförteckningen utan särskilt avtal.

Arbetstagaren har under 2021 arbetet i sammanlagt 1 350 timmar. Han har intjänat 52,5 timmar årsledighet. På det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat får arbetstagaren 8 årsledigheter och totalt 48 timmar

årsledighet. Om hur de återstående 4,5 timmarna ska genomföras kan ar- betsgivaren och arbetstagaren avtala på det sätt som avses ovan exemplet.‌‌

Kollektivavtal

Lön för årsledighet

7. Under en årsledighet får arbetstagaren sin lön med fasta tillägg men utan timspecifika miljötillägg och arbetstidstillägg.

Arbetstagare med månadslön och med avvägd månadslön får sin normala lön oavsett längden på årsledigheten.

För tiden för årsledigheten får en arbetstagare med timlön lön enligt längden på den uttagna årsledigheten.

En arbetstagare med provisionslön betalas genomsnittlig dagsprovision för årsledigheten.

Ersättning av en årsledighet i pengar

8. När arbetstagarens anställningsförhållande har varat i 6 månader kan man ingå ett avtal med honom (enligt § 23) om att i stället för årsledighet betala ut en penningersättning. Alltid efter att arbetstagaren har tjänat in en årsledighet, betalas han en penningersättning som motsvarar dess längd på följande löne- betalningsdag.

På arbetstagarens initiativ kan man också avtala om att en enskild årsledighet eller en del av den ersätts i pengar. Penningersättningen betalas på följande lönebetalningsdag.

Exempel 17

En arbetstagare har tjänat in fyra årsledigheter och vill att en årsledighet ersätts i pengar. Ett separat avtal ska ingås om att ersätta de kvarvarande årsledigheterna i pengar.

Storleken på penningersättningen får man genom att multiplicera årsledighetens längd med timlönen. I timlönen beaktas de fasta tillägg som ingår i arbetstagarens lön vid tidpunkten för betalningen men inte miljötillägg och arbetstidstillägg.

Timlönen för en arbetstagare med avvägd månadslön beräknas genom att divi- dera arbetstagarens månadslön i heltidsarbete med 160.‌‌

Kollektivavtal

Om det inte har varit möjligt att ge årsledigheter före slutet av april året efter att ledigheten tjänats in, ska årsledigheterna ersättas i pengar på lönebetalnings- dagen i maj.

Exempel 18

En arbetstagare är långvarigt sjukledig. Av denna anledning har årsledig- heter från föregående år inte kunnat ges före slutet av april. Arbetsgivaren betalar en penningersättning för årsledigheterna på lönebetalningsdagen i maj.

Om det inte har varit möjligt att ge årsledigheter i enlighet med det skriftliga avtal som ingåtts på arbetstagarens initiativ senast före utgången kalenderåret därpå, ska årsledigheterna ersättas i pengar på lönebetalningsdagen i januari.

Årsledigheter när anställningsförhållandet upphör

9. Årsledigheter som inte tagits ut när anställningsförhållandet upphör ersätts i pengar.

Om man på arbetstagarens initiativ har avtalat om att en årsledighet tas ut innan den har tjänats in, har arbetsgivaren när anställningsförhållandet upphör rätt att återkräva den lön som betalats för en årsledighet som inte tjänats in. Det är endast möjligt att återkräva lönen om anställningsförhållandet upphör på grund av en orsak som beror på arbetstagaren.

Placering av fridagarna

10. Fridagarna placeras enligt följande:

10.1. Veckoslutsledigt

Under kalenderåret får arbetstagaren minst 17 fridagskombinationer fredag-lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag.

Av veckoslutsledigheterna ges minst 9 som fridagskombination lör- dag–söndag, ifall arbetstagaren inte arbetar enbart under veckoslut.

På de enskilda arbetsplatserna kan man komma överens om att ge veckoslutsledigheten andra vardagar (enligt § 23).

Kollektivavtal

Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges fridagarna i mot- svarande proportion.

Veckoslut som infaller under semestern räknas som erhållna veckos- lutsledigheter.

Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen

10.2. Söndagsledighet

Arbetstagaren får under kalenderåret minst 22 lediga söndagar, om man inte avtalar annorlunda (enligt § 23). Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges lediga söndagar i motsvarande proportion.

Arbetstagaren får ledigt söndag eller kyrklig högtidsdag av motiverat familjeskäl, när han meddelar om detta innan arbetsskiftsförteckningen görs upp.

Ovan nämnda gäller inte arbetstagare på service- och trafikstationer och inte heller kioskexpediter.

Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.

10.3. Lediga helgdagsaftnar

Två av följande helgdagar ska vara lediga för fast anställda

• påsklördagen

• midsommaraftonen

• julaftonen

• nyårsafton.

Fridagar för kontorsarbetare är påsklördag, midsommarafton och julaf- ton, såvida det inte förekommer en sådan motiverad orsak som gäller företagets verksamhet som avses i punkt 1 i § 7, varvid man istället för denna bestämmelse i övrigt iakttar bestämmelserna om lediga helg- dagsaftnar i punkt 10.3.

Det år anställningsförhållandet ingås ges helgdagsaftnar som fridagar om anställningen har börjat före påskveckan.‌‌‌

Kollektivavtal

Helgdagsafton som infaller under semestern minskar antalet lediga helgdagsaftnar.

Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.

Om arbetsgivaren inte kan ge 2 lediga helgdagsaftnar, kan de ersättas genom att betala 100 % höjd lön för ordinarie arbete som utförts dessa dagar.

8 § Mat- och katferast

Matrast

1. När den ordinarie arbetstiden utan avbrott överskrider 7 timmar, har arbets- tagaren en matrast på minst 1 timme.

2. Genom lokala avtal kan matrasten

• förkortas med högst 30 minuter eller

• slopas så att arbetstagaren får äta på arbetstid.

3. Matrasten inräknas inte i arbetstiden om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.

4. Man kan slopa matrasten för dem som arbetar i butiksbil om de kan äta på arbetstid.

5. Matrasten får inte placeras omedelbart i början eller i slutet av arbetsdagen.

Kaflerast

6. När arbetsdagen är:

under 4 timmar	ingen katferast
4 timmar–under 6 timmar	1 katferast
minst 6 timmar	2 katferaster.

7. Om 2 katferaster försvårar arbetsarrangemangen, ges 1 längre katferast. Ar- betstagare som kontinuerligt arbetar i kassan får då 1 extra paus under vilken man kan låta honom utföra annat arbete.‌‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

9 § Mertids- och övertidsarbete

Mertidsarbete

1. Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den avtalade arbetstiden upp till högst 40 timmar i veckan.

Utfört mertidsarbete kan inte avdras från de återstående timmarna under ut- jämningsperioden.

Övertidsarbete

2. Övertidsarbete är arbete som överskrider 40 timmar i veckan.

3. I utjämningsschemat är övertidsarbete arbete som överskrider en genomsnittlig veckoarbetstid om 40 timmar i veckan.

Samtycke till mertids- och övertidsarbete

4. Arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete definieras enligt 17 § i arbetstidslagen.

Arbetstagarens samtycke förutsätts enligt 17 § 1 momentet i arbetstidslagen för över 8 timmars arbete per dygn eller för arbetstid som överskrider 8 timmar i arbetsskiftsförteckningen.

Behandling av principerna för erbjudande av mertidsarbete

5. Enligt 2 kap. 5 § i arbetsavtalslagen behandlas principerna för erbjudande av mertidsarbete på arbetsplatsen med personalrepresentanterna eller personalen som en del av arbetarskyddsverksamheten.

Förhöjd lön

6. För arbete som överskrider 10 timmar per dygn eller 37,5 timmar per vecka betalas 50 % högre lön.

När den förhöjda lönen fastställs räknas även årsledighet som getts under veckan in i arbetstiden.

Exempel 19

Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema

Kollektivavtal

En arbetstagare arbetar totalt 30 timmar från måndag till torsdag. På freda- gen tar han ut årsledighet. Arbetstiden under denna vecka är 37,5 timmar, som består av 30 timmar arbete och 7,5 timmar årsledighet.

Det bokförs att arbetstagaren har utfört 30 timmar som tjänar in årsle- dighet.

Om arbetstagaren arbetar fler timmar denna vecka, betalas genast förhöjd lön för dessa timmar.

Exempel 20

Arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder inte utjämningsschema

En arbetstagares arbetstid per vecka är enligt arbetsavtalet 22,5 timmar. Han arbetar totalt 15 timmar måndag och tisdag. På onsdagen tar han ut en årsledighet på 7,5 timmar. Arbetstagarens arbetstid under denna vecka är 22,5 timmar, som består av 15 timmar arbete och 7,5 timmar årsledighet.

Det bokförs att arbetstagaren har utfört 15 timmar som tjänar in årsledighet.

Under denna vecka kan arbetstagaren utföra 15 timmar (37,5–22,5) mer- tidsarbete med enkel lön.

7. Till lagerarbetare betalas per dygn efter 10 timmar 50 % högre lön och efter 12 timmar 100 % högre lön.

Om man har avtalat på den enskilda arbetsplatsen (enligt 23 §) om att den ordinarie arbetstiden för en lagerarbetare är högst 12 timmar per dygn, betalas förhöjd lön under ett dygn alltid först efter 12 timmar. För de timmar som utförs utöver 12 timmar per dygn betalas lön förhöjd med 100 %.

Till lagerarbetare betalas inte kvälls- och nattillägg när arbetstiden överskrider 12 timmar per dygn.

Annars betalas förhöjd lön enligt punkt 6.

8. Arbetstidstillägg beaktas inte i grundlönen när mertids- och övertidsersätt- ningar räknas ut. Arbetstidstillägg betalas oförhöjda under tiden för mertids- och övertidsarbete.‌

Kollektivavtal

Förhöjd lön under en utjämningsperiod

9. Från antalet arbetstimmar inom utjämningsschemat

a. xxxxxx det arbete som överskrider 10 arbetade timmar per dygn och för vilket

• betalas separat 50 % högre lön och

• i lager 100 % högre lön efter 12 timmar.

Avvikande från det ovan nämnda vid lager där man arbetsplatsspecifikt har avtalat (enligt § 23 i kollektivavtalet) om att den ordinarie arbetstiden är högst 12 timmar per dygn, avdras endast det arbete som överskrider 12 timmar per dygn och för vilket

• betalas separat 100 % högre lön.

b. avdras utjämningsperiodsveckornas maximiarbetstider

• antalet veckor x 37,5 timmar. Årsledigheter som getts under perioden räknas med i arbetstiden för utjämningsperioden.

c. för skillnaden betalas 50 % högre lön.

Exempel 21

Arbetar 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema

På arbetsplatsen tillämpas ett 12 veckors utjämningsschema varvid den planerade arbetstiden under perioden är (12 x 37,5) 450 timmar. Under perioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera. Av den planerade arbetstiden under perioden är 435 timmar arbete och 15 timmar årsledighet.

Utöver de planerade 450 timmarna har arbetstagaren under perioden dess- utom utfört 50 timmar arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 500, varav 12 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från arbetstiden under perioden avdras de timmar som överskrider 10 timmar (500 – 12), vilka ersätts separat med 50 % högre lön. Då återstår 488 timmar. Från dessa avdras den planerade arbetstiden för perioden, dvs. 450 timmar. De återstående 38 timmarna ersätts med 50 % högre lön.

Utöver sin normala lön för perioden får arbetstagaren dessutom lön förhöjd med 50 % för totalt 50 timmar (12 + 38).

Kollektivavtal

Det bokförs att arbetstagaren har utfört 485 timmar som tjänar in årsle- dighet.

I övertidsbokföringen antecknas det arbete som överskrider de genomsnitt- liga 40 timmarna per vecka dvs. 5 timmar (485 – 12 x 40).

Exempel 22

Arbetstagare med timlön som arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema

I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en veckoarbetstid på 30 timmar. På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det planerade antalet timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. Under perioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera.

Den maximala arbetstiden i fråga om förhöjd lön är den samma som för en heltidsanställd arbetstagare, dvs. 450 timmar (12 x 37,5).

Utöver de planerade 360 timmarna har arbetstagaren under perioden dessutom utfört 95 timmar extra arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 455.

Arbetstagaren betalas enkel timlön för 450 timmar och lön förhöjd med 50 % för de 5 timmar som överskrider den maximala arbetstiden för perioden.

Det bokförs att arbetstagaren har utfört 440 timmar (345 + 95) som tjänar in årsledighet.

Under perioden har inga timmar utförts som ska antecknas i övertidsbok- föringen.

Exempel 23 ‌

Arbetstagare med timlön och avvägd månadslön som arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema

Kollektivavtal

I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en arbetstid på 30 timmar per vecka. Utifrån dessa timmar har en avvägd månadslön räknats ut. På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Det avtalade antalet timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. Under perioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera.

Den maximala arbetstiden i fråga om förhöjd lön är den samma som för en heltidsanställd arbetstagare, dvs. 450 timmar (12 x 37,5).

Utöver de planerade 360 timmarna har arbetstagaren under perioden dessutom utfört 95 timmar extra arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 455.

Utöver sin normala lön får arbetstagaren dessutom enkel timlön för de 90 timmar som arbetats utöver de planerade timmarna och lön förhöjd med 50 % för de 5 timmar som överskrider den maximala arbetstiden för perioden.

Det bokförs att arbetstagaren har utfört 440 timmar (345 + 95) som tjänar in årsledighet.

Under perioden har inga timmar utförts som ska antecknas i övertidsbok- föringen.

10. I den ordinarie arbetstiden under en utjämningsperiod inräknas även sådana meddelade timmar inom utjämningsschemat, då arbetstagaren har varit borta från arbetet av en acceptabel anledning.

Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden

11. För alla timmar under utjämningsperioden betalas enkel timlön på den normala lönebetalningsdagen.

12. Förhöjningsdelarna betalas den lönebetalningsdag som följer på utjämnings- periodens slut.

Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet ‌‌

13. Mertids- och övertidsersättning kan bytas ut mot ledig tid enligt 21 § i ar- betstidslagen.

Kollektivavtal

När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod

14. När arbetsavtalet upphör under pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till 37,5 veckotimmar i snitt, betalas för de överskridande timmarna.

a. oförhöjd lön för ordinarie arbetstid om:

• arbetsgivaren har rätt att upphäva arbetsavtalet beroende på arbets- tagaren eller

• arbetstagaren säger upp arbetsavtalet.

b. med 50 % förhöjd lön om:

• arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller

• arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska eller produktions- orsaker.

För arbete över 10 timmar i dygnet betalas dock i punkterna a. och b. med 50 % förhöjd lön. Till lagerarbetare betalas ersättning enligt punkt 7.

Exempel 24

På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsperiod vars maximiarbets- tid är (12 x 37,5) 450 timmar. Arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker. Avtalet upphör i slutet av vecka 8.

Arbetstagaren har arbetat sammanlagt 336 timmar under veckorna 1 – 8, varav 12 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna avdras de timmar som överskrider 10 timmar, vilka ersätts med 50 % högre lön (336 – 12). Då återstår 324 timmar. Från dessa avdras maximiarbetsti- den för de 8 veckorna, dvs. (8 x 37,5) 300 timmar. Återstående (324 – 300)

24 timmar ersätts med 50 %.

15. När en heltidsanställds genomsnittliga veckoarbetstid underskrider 37,5 tim- mar då arbetsavtalet upphör under utjämningsperioden, dras lönen motsvarande det antal timmar som arbetstagaren inte har utfört av från hans slutlön.

Kollektivavtal

16. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd månadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genomsnittliga avtalade veckoarbetstiden, betalas för de timmar som överstiger de avtalade upp till 37,5 timmar lön för ordinarie arbetstid utan förhöjning. Dessutom följs bestämmelserna i punkt 14.‌‌‌‌‌

17. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd månadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genomsnitt- liga avtalade veckoarbetstiden, dras lönen motsvarande det antal timmar som arbetstagaren inte har utfört av från hans slutlön.

Maximal arbetstid

18. Den maximala arbetstiden beaktar de i arbetstidslagen stadgade begräns- ningarna. Granskningsperioden för maximal arbetstid är 6 månader. Gransknings- perioden kan arbetsplatsspecifikt (enligt § 23) förlängas till högst 12 månader. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

Bestämmelse gällande övergångsperioden år 2020

Alternativt kan man fram till 31.12.2020 använda den tidigare kollektivavtalsbe- stämmelsen om maximiantalet övertidstimmar:

När maximiantalet övertidstimmar räknas ut under kalenderåret följs inte den 4 månaders observationsperiod som 19 § i arbetstidslagen föreskriver (=138 timmar på 4 månader).

Timlönedivisor

19. Timlönen fås genom att månadslönen divideras med 160.

Preskription av mertids- och övertidsersättningar

20. Mertids- och övertidsersättningar preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen om man inte väcker talan:

a. när anställningsförhållandet fortgår, inom 2 år från utgången av det kalenderår då rätten till ersättning uppkom

b. inom 2 år från det anställningsförhållandet upphörde.

10 § Söndagsarbete

1. Man får låta utföra söndagsarbete på söndagar eller kyrkliga högtidsdagar endast om man avtalat om detta i arbetsavtalet eller arbetstagaren separat har gett sitt samtycke till detta.

2. Då man låter utföra söndagsarbete iakttas jämlikhet med beaktande av särskilt arbetstagarens yrkesskicklighet, kunnande och lämplighet för uppgiften.‌‌‌‌

Kollektivavtal

3. För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständig- hetsdagen och första maj betalas dubbel lön.

När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen. Söndagsersättningen preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen (kollektivavtalets

§ 9 punkt 20).

4. LÖN

11 § Arbetslöner

Lönebeloppet

1. Lönen påverkas av:

• arbetsuppgifterna

• utbildningen

• tjänsteåren

• tilläggen

• orten där arbetet utförs.

Tjänstgöringstid

2. I tjänstgöringstiden inräknas:

• den sammanlagda tiden någon arbetat i samma i detta kollektivavtal avsedda yrke

• tid som enligt 7 § i semesterlagen är jämförbar med tid i arbete, t.ex. moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet (vårdledighet och värn- pliktstid inräknas inte i tjänstgöringstiden).

Exempel 25

En person som arbetat 3 år som kioskexpedit blir expedit i en skoatfär. Den tid personen arbetat som expedit beaktas i sin helhet när tjänstetiden räknas ut. På basis av erfarenhetsåren är personen i fråga 3:e årets expedit.

3. Erfarenhet av något annat yrke beaktas i skälig utsträckning ifall den delvis motsvarar den yrkeserfarenhet som krävs. Syftet är att konstatera detta när arbetsavtalet ingås.

Exempel 26 ‌‌‌‌

En person som arbetat som expedit anställs av ett annat företag för arbete i lager. Då räknas tjänstgöringstiden ut enligt punkt

Kollektivavtal

Utbildning

4. Den som avlagt en yrkesexamen som anknyter till arbetsuppgiften får genast lön enligt tabellönen för tredje årets arbetstagare.

Exempel 27

Arbetstagaren har 2 års erfarenhet av att arbeta som expedit när han eller hon avlägger grundexamen inom företagsekonomi (merkonom). Efter av- lagd examen fortsätter personen som arbetstagare med 3 års erfarenhet. Utan examensbevis hade han eller hon fortsatt som arbetstagare med 1 års erfarenhet innan flytten till följande årsnivå. Den avlagda examen gav personen en fördel på ett års erfarenhet.

Uppgiftsbundet tillägg

5. När en arbetstagare i stor utsträckning utför arbete som placerats i en högre svårighetsnivå betalas till honom uppgiftsbundet tillägg.

Tillägget betalas i procent av tabellönen.

Tillfällig flyttning

6. När en arbetstagare flyttas till ett högre avlönat arbete som pågår över 2 veckor utan avbrott betalas för den överskridande tiden lön enligt det högre avlönade arbetet.

Före flyttningen konstaterar arbetsgivaren hur lönen påverkas.

Flyttning från en svårighetsnivå till en annan

7. När uppgiften ändras och arbetstagaren flyttar till en högre svårighetsnivå bestäms den nya tabellönen enligt den årströskel vars lön är närmast högre den tidigare.

Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön ‌‌‌

8. När arbetet är mera krävande än i lönegruppen D i den allmänna beskrivningen av svårighetsnivåerna fastställs arbetstagarens lön enligt arbetsavtalet.

Kollektivavtal

Språktillägg

9. Språktillägg betalas

• när arbetstagaren nästan dagligen i normal kundbetjäning behöver flera än 1 språk eller

• i andra arbetsuppgifter när arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren nästan dagligen behöver flera än 1 språk.

När språkkunskapen används bara en del av året (t.ex. turistsäsongen) betalas språktillägg enbart för denna tid.

Arbetstagare med rätt till språktillägg före 1.4.2018:

Språktillägget är 5 % av tabellönen/språk.

När arbetsgivaren förutsätter bättre språkkunskap än normalt, betalas ett tillägg som är högre än 5 %.

Arbetstagare som omfattas av språktillägget 1.4.2018 eller senare:

Språktillägget är 3 % av tabellönen/språk.

Då arbetsgivaren förutsätter bättre språkkunskaper än vanligt är språktillägget 5 %.

Lön för del av månad

10. Lön för del av månad beräknas så att man

• multiplicerar daglönen med de dagar som berättigar till lön, om de är färre än 13

• drar av lönen för frånvarodagarna från månadslönen, ifall antalet dagar som berättigar till lön är minst 13.

Daglönen fås så att man dividerar månadslönen med 21, om man inte på grund av det databehandlingssystem företaget använder sig av, använder det faktiska antalet arbetsdagar i månaden som divisor.

Exempel 28 ‌‌

I arbete Xxxxxxxx

20…

Kollektivavtal

Mellan den 1 och 12 infaller 8 dagar som berättigar till lön, 7 arbetsdagar och 1 årsledighet.

Månadslönen är 1 848 euro.

Lön för arbetsdagen är 1 848 euro : 21 = 88 euro.

Lön betalas (8 × 88 euro) 704 euro.

Exempel 29

I arbete Xxxxxxxx

21…30

Mellan den 1 och 17 infaller 13 dagar som berättigar till lön. Xxxxxx den 18 och 30 infaller 9 frånvarodagar som är arbetsdagar.

Månadslönen är 1 848 euro.

Lön för arbetsdagen är 1 848 euro : 21 = 88 euro. Lönen för frånvarodagar som är arbetsdagar är 9 x 88 euro = 792 euro. Lön betalas (1 848 euro – 792 euro) 1 056 euro.

Lön till skolelev

11. Till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt kan man betala skol- elevs lön i högst 2 månader.

Skolelevens lön är 70 % av 1 årets lön i den lägsta lönegruppen för respektive yrke.

När en skolelev har arbetat 2 månader i ett yrke som avses i detta kollektivavtal bestäms lönen som för praktikanter.

Tabellöner

12. Lönetabellerna ingår i lönebilagan.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar ‌‌‌‌

13. Till arbetstagaren betalas timlön eller avvägd månadslön.

Kollektivavtal

14. Timlönen fås så att man dividerar tabellönen för heltidsanställda med talet

160. Lönetabellerna finns i lönebilagan.

15. Man kan betala månadslön till arbetstagaren i proportion mellan den avtalade veckoarbetstiden och 37,5 timmar i enlighet med schemat nedan:

tabellönen till heltidsanställd x avtalad veckoarbetstid 37,5

Timlönen till en arbetstagare som får avvägd månadslön fastställs enligt punkt 14.

16. Lönen betalas enligt lönebetalningstiderna för den övriga personalen.

12 § Expediter och butiksanställda

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp B1.

Efter praktiktiden betalas 1 årets lön för ifrågavarande lönegrupp.

Svårighetsnivåer

2. Svårighetsnivåerna är Expedit I och Expedit II.

Arbetstagaren hänförs till den svårighetsnivå till vilken huvuddelen av hans arbetstid används.

Arbetstagaren hör till Expedit I såvida arbetsuppgifterna inte förutsätter lön enligt Expedit II.

Arbetstagaren hör till Expedit II när arbetet är särskilt krävande och när det förutsätts att han genom specialutbildning eller lång erfarenhet har förvärvat krävande yrkesskicklighet.

För att en arbetstagare ska räknas till Expedit II krävs dessutom:

• specialkunskap utöver det vanliga om försäljningsartiklarna

• förmåga att ge kunderna vägledning och råd i fråga om produkternas funktionsprinciper.‌‌

Kollektivavtal

Arbetsuppgifter i Expedit II är bl.a.:

• köttmästarens uppgifter i livsmedelsatfärer och -avdelningar som i fråga om sortiment och försäljning kan anses stora

• samt försäljningsuppgifter som förutsätter motsvarande svårighetsnivå i andra atfärer såsom t.ex.:

– försäljning av byggnads- och VVS-produkter när expediten på basis av kundens ritningar eller anvisningar ger otferter baserade på kostnadsberäkningar

- försäljningsuppgifter som förutsätter att produkthelheter bjuds ut på basis av färdiga arbetsplaner som kunden gjort upp.

Kvällstillägg

3. För arbete klockan 18.00–24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan oberoende av atfärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete på helgfria lördagskvällar.

Enkelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och själv- ständighetsdagen (klockan 18.00–24.00). Då atfären håller öppet efter kl. 18 på söndagar i november och december, betalas dubbelt kvällstillägg för arbete utfört klockan 18.00–24.00.

Tillägget betalas även till annan arbetstagare (t.ex. lagerarbetare och kontors- anställd):

• när han arbetar regelbundet i atfären eller i dess omedelbara närhet och

• när arbetsuppgifterna på grund av öppethållningen hänför sig till för- säljningsarbetet.

Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att atfären stängts.

Helgaftonstillägg

4. När atfären har hållit öppet kvällen före en kyrklig helg efter klockan 18.00 betalas för arbete klockan 18.00 – 24.00 helgaftonstillägg som är lika stort som lördagstillägget.

De kyrkliga högtidsaftnar är:‌‌

• trettondagsafton

• skärtorsdagen

Kollektivavtal

• dagen före Kristi himmelsfärds dag

• midsommaraftonen

• alla helgons afton

• julaftonen

• nyårsafton.

När dagen före helg infaller på en lördag bestäms tillägget enligt punkt 6. Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.

Tillägget på valborgsmässoafton och dagen före självständighetsdagen bestäms enligt punkt 3.

Nattillägg

5. För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan obero- ende av atfärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete utfört på söndags- eller kyrklig helgdagsnatt, första majnatten eller självständighetsdagens natt.

Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.

Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att atfären stängts

Lördagstillägg

6. För arbete klockan 13.00–24.00 betalas lördagstillägg enligt lönebilagan oberoende av atfärens öppettider.

Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.

Exempel 30

Arbetstagarens arbetstid slutar på lördagen klockan 16.00. Lördagstillägg betalas för alla arbetade timmar efter klockan 13.00 oberoende av om dessa timmar är ordinarie timmar upptagna i arbetsskiftsförteckningen, mertids- eller övertidstimmar.

Inventarietillägg på lördag ‌‌‌

7. För inventariearbete på lördag klockan 13.00–24.00 betalas ett inventarietillägg som är lika stort som lördagstillägget.

Kollektivavtal

Ansvarstillägg

8. Till arbetstagaren betalas ansvarstillägg då han svarar för och sköter om:

• en avdelning eller produktgrupp

• vägledning och övervakning av andra arbetstagare och uppgörande av arbetstidsschema

• försäljnings- och reklamplanering samt rapportering.

Ansvarstillägget är minst 5 % av tabellönen.

När uppgifter och ansvar i det närmaste motsvarar butiks- eller avdelningsföre- ståndarens uppgifter, betalas ett tillägg som är högre än 5 procent.

Tillägg för butiksföreståndares vikarie

9. Vikariattillägg betalas till butiksföreståndarens vikarie.

Tilläggets storlek påverkas av:

• hur länge arbetstagaren har varit i branschen

• vikariatets längd

• atfärens storlek.

Tillägget är minst:

Antalet fast anställda (med färre än 37,5 timmar i proportion till arbetstiden)	Tillägg i %
4–5	5
6–10	10
11–20	15
21–	20

När tillägg enligt § 11 punkt 6 (tillfällig flyttning) betalas, uteblir vikariattillägget för butiksföreståndares vikarie.

Kyl- och frysrumstillägg ‌‌‌‌‌‌

10. Kylrumstillägg betalas när arbetstagaren huvudsakligen arbetar i atfärens kylrum.

Kollektivavtal

Tillägget är minst 5 % av tabellönen.

11. För arbetstimmar i frysrum betalas med 20 % förhöjd lön.

Utryckningspenning

12. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.

Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.

13 § Lagerarbetare

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp B2.

Kvällstillägg

2. För arbete klockan 18.00–22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.

3. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 3 och 4.

Nattillägg

4. För arbete klockan 22.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dubbelt nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständig- hetsdagen.

5. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 5.

Lördagstillägg ‌‌‌

6. För arbete klockan 13.00–22.00 på helgfria lördagar betalas lördagstillägg enligt lönebilagan.

Kollektivavtal

7. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt § 12 punkt 6.

Miljötillägg

8. Tilläggen betalas på följande sätt:

Tunga eller smutsiga förhållanden

Tillägget betalas för arbetstimmar under speciellt tunga eller smutsiga förhållanden.

Tillägget är 7–11 % av tabellönen per timme.

På andra sätt svåra förhållanden

Tillägget betalas även för arbetstimmar när förhållandena är svåra på annat sätt.

Sådant arbete kan t.ex. vara:

• arbete vintertid i ouppvärmt eller utomhuslager

• arbete i färskvarulager

• hantering av farliga ämnen

• eller flyttning av stora mängder varor för hand.

Tillägget är 7–11 % av tabellönen per timme.

När tilläggen bestäms reder man ut hur stor del av lagerarbetarens arbete som avviker från genomsnittsförhållandena i lagerarbete samt vilken del av arbetet som utförs under ovan nämnda omständigheter.

Man avtalar lokalt om tilläggen.

Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.

Fryslagertillägg

9. För arbetstimmar i fryslager betalas med 20 % förhöjd lön.

Till arbetstagare som huvudsakligen arbetar i fryslagren betalas tillägget för alla timmar.‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

Arbetsgruppens äldste (bas)

10. Basen är en särskilt utnämnd lagerarbetare som:

• permanent arbetar som lagerförmannens hjälp i arbetsledningsuppgifter och

• också utför normalt lagerarbete.

Tabellönen är lönegrupp B2 för 8:e året förhöjd med minst 10 %.

Utryckningspenning

11. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.

Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.

14 § Kontorsanställda

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år i varje kontorsyrke.

Praktiktiden förutsätts fullgöras bara en gång av den som börjar i kontors- branschen.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets kontorsanställdas lön i svårighetsnivån för respektive yrke.

Arbetstidstillägg

2. För arbete klockan 18.00–06.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständig- hetsdagen (klockan 18.00–24.00).

Tillägg betalas inte:

• när man tillämpar flexibel arbetstid eller

• när arbetstagaren själv bestämmer tidpunkten för sitt ordinarie arbete.

När kontorsarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas tillägget enligt ‌‌‌‌‌‌‌

§ 12 punkt 3–6.

Kollektivavtal

Svårighetsnivåer

3. Svårighetsnivåerna ingår i lönebilagan.

15 § Övriga yrkesgrupper

1. På yrkesgrupperna i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med undantag för nedan nämnda fall.

Snabbgrossanställda

2. Lönen till snabbgrossanställda bestäms enligt § 13 utom punkt 3, 5 och 7 i § 13.

Vaktmästare

3. Lönen till vaktmästare bestäms enligt arbetsavtalet.

När arbetstiden bestäms på basis av butiksanställdas arbetstid betalas kvälls-, helgaftons-, natt- och lördagstillägg enligt § 12 punkterna 3–6.

När arbetstiden bestäms på andra grunder betalas kvälls, natt- och lördagstillägg enligt § 13 punkt 2, 4 och 6.

Man kan avtala om att tilläggen är en del av den totala lönen.

Bud

4. Praktiktiden är 1 år.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp A.

Ändringssömmerskor

5. Ändringssömmerskas lönegrupp är B1.

Städare

6. För arbete klockan 18.00–22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. För arbete klockan 22.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvälls- och nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.

7. Man kan komma överens om antalet veckoarbetsdagar i arbetsavtalet.

5. FRÅNVARO ‌‌‌‌

16 § Insjuknande

Kollektivavtal

Förutsättningar för lönebetalning

1. Lön betalas om:

• arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta enligt sitt arbetsavtal och

• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grovt förvållande.

Anmälningsskyldighet och läkarintyg

2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål informera arbetsgivaren om sin frånvaro och om möjligt hur länge den kommer att pågå. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges. På begäran ska arbetstagaren utan dröjsmål förete läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning över arbetsoförmågan.

Läkarintyg ska i första hand skatfas av företagshälsovårdsläkaren eller av annan läkare som arbetsgivaren utser.

Intyg av hälsovårdare eller sjukvårdare anses godtagbart som bevis för en sjukdom som varar högst 3 kalenderdagar om:

• arbetsgivaren inte har ordnat mera omfattande hälsovård än den lag- stadgade och inte har en företagshälsovård som täcker läkartjänsterna,

• arbetstagaren trots begäran inte har fått tid till läkarmottagning i den otfentliga hälsovården och arbetstagaren företett arbetsgivaren en utredning om detta och

• det är frågan om en vanlig infektionssjukdom (t.ex. förkylning eller magsjuka).

• Om det är frågan om en sjukdom som konstaterats vara en epidemi (t.ex. influensa), kan samma hälsovårdare eller sjukskötare utifrån sin undersökning vi behov utfärda ett nytt intyg för högst 3 kalenderdagar åt gången.

Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall börjar under semestern eller en del av den, har arbetsgivaren rätt att begära ett läkarintyg över sjukle- digheten utan hinder av föregående stycke.

Om arbetsgivaren har grundad orsak att tvivla att arbetstagaren är arbetsoför- mögen, kan arbetsgivaren be arbetstagaren skatfa ett nytt läkarintyg av en läkare som arbetsgivaren utser som förutsättning för att lön betalas.‌‌

Kollektivavtal

När arbetsgivaren utser den läkare som ska anlitas står arbetsgivaren för kost- naderna för skatfandet läkarintyget.

Förfarande vid avsaknad av hälsotjänster

3. Om arbetstagaren inte har möjlighet att få ett intyg från läkare eller hälso- eller sjukvårdare vid avsaknad av hälsotjänster (detta ska fastställas på förhand på den enskilda arbetsplatsen) på kvällen, natten, veckoslutet eller under en helg, har arbetstagaren rätt att under sjuktiden utan att förlora lön vara frånvarande på egen anmälan senast till dess att tjänsterna är tillgängliga.

Arbetsgivaren har rätt att kräva en anmälan före varje skift samt besök till läkaren eller hälso- eller sjukvårdare genast när tjänsterna är tillgängliga. Av motiverade skäl kan arbetsgivaren förneka denna möjlighet och ålägga arbetstagaren som en förutsättning för skyldigheten att betala lön att lämna in ett läkarintyg redan från och med första dagen.

Arbetsoförmåga ska anmälas till arbetsgivaren utan dröjsmål. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges.

Förfarande med egen anmälan

4. Förfarandet nedan gäller inte arrangemang med egen anmälan som införts vid företag före 1.2.2017.

Vid ett företag kan man arbetsplatsspecifikt (enligt § 23) avtala om att införa ett förfarande där arbetstagaren själv anmäler sjukfrånvaro. Förfarandet inne- bär att arbetstagaren själv kan sjukanmäla sig till arbetsgivaren utan intyg över arbetsoförmågan från läkare eller hälsovårdare.

Avtalet kan gälla arbetstagarens egen sjukfrånvaro i högst tre kalenderdagar. Förfarandet gäller endast kortvariga sjukdomar som inte kräver läkarvård (t.ex. förkylning, magsjuka).

Kollektivavtal

Som en förutsättning för löneutbetalning kan arbetsgivaren kräva att arbetsta- garen lämnar in ett läkarintyg redan från och med den första dagen, om arbets- givaren har grundad anledning att anse detta nödvändigt.

Arbete vid partiell arbetsförmåga

5. Om arbetstagaren inte på grund av sjukdom eller olycka är helt arbetsoförmö- gen, kan dennes normala arbete modifieras eller förenklas eller så kan personen delta i utbildning så att arbetet inte stör återhämtningen.

Allmänna principer och anvisningar för att förenkla eller modifiera arbete ska be- handlas inom ramen för arbetarskyddet (Avtal om samarbete i arbetarskyddet 2 §).

Arbetstagaren kan istället för att ta ut sjukledighet även göra annat arbete som ersätter det normala arbetet. För att göra ersättande arbete krävs samtycke av arbetstagaren.

Om att ta i bruk ersättande arbete, anvisningar för ersättande arbete och informa- tion om det avtalas på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23). Om arbetsplatsen har en förtroendeman eller i andra hand en arbetarskyddsfullmäktig, avtalar man med honom om frågan.

Arbete eller deltagande i utbildning som ordnas av arbetsgivaren istället för sjukledighet ska alltid bygga på läkares bedömning om den kvarvarande ar- betsförmågan.

Innan man tar i bruk förenklat eller ersättande arbete ska frågan behandlas inom arbetarskyddssamarbetet på arbetsplatsen som ett ämne som gäller arbetsta- garens säkerhet och hälsa. Ämnen som ska behandlas inbegriper bl.a.:

• s.k. vanliga sjukdomar (t.ex. feber, förkylning eller magsjuka) med vilka det inte är möjligt att arbeta

• exempeluppgifter eller ändrade uppgifter, som gör det möjligt att arbeta trots olika typer av hälsorestriktioner.

Vid planering av förenklat eller ersättande arbete kan arbetstagaren anlita arbe- tarskyddsfullmäktige eller förtroendemannen som biträde.

Arbetarskyddsfullmäktige har rätt att på begäran få information om användningen av förenklat och ersättande arbete i företaget.‌

Kollektivavtal

Lönebetalning

6. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:

Anställningsförhållandets längd vid insjuknandet	Den avlönade periodens längd
under 1 månad	50 % av lönen under karens- tiden enligt sjukförsäkringslagen
minst 1 månad	sjukförsäkringslagens karenstid
minst 3 månader men under 3 år	4 veckor
3 år–under 5 år	5 veckor
5 år–under 10 år	6 veckor
minst 10 år	8 veckor

Den avlönade perioden är dock högst 3 månader oberoende av hur länge an- ställningen varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av våld eller hot om allvarligt våld som han har utsatts för i arbetet.

Den avlönade perioden är dock minst 4 veckor oberoende av hur länge anställ- ningen varat, om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av olycksfall i arbetet. Den lagstadgade dagpenningen som för denna tid tillkommer arbetsta- garen betalas till arbetsgivaren, högst till ett belopp som motsvarar den lön som arbetsgivaren har betalt.

Karenstiden enligt sjukförsäkringslagen är dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar, är karenstiden dagen för insjuknandet (se punkt 7, recidiv).

Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i perioden (se punkt 9, arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar).

Kvälls-, natt- och lördagstilläggen ingår i lönen för sjuktid om de hade intjänats under arbetstagarens sjukperiod. Kvällstillägget för expediter och butiksanställda för söndagskvällar i november och december betalas enkelt i lön för sjuktid.‌

Kollektivavtal

Lördagstillägg för lagerarbete (enligt § 13 punkt 6) beaktas inte i lönen för sjuktid. Arbetsgivaren betalar lönen för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om sjukförsäkringsersättning.

Lokalt kan man avtala följande om utbetalning av lön för sjuktid:

• Full lön betalas för arbetsdagar som ingår i sjukförsäkringslagens ka- renstid.

• För arbetsdagar efter karenstiden betalas skillnaden mellan daglönen och sjukförsäkringsersättningen. En utredning över dagpenningens storlek förutsätts för betalningen.

Lön för sjukdomstid till följd av ett olycksfall i arbetet betalas för en period med lön direkt till arbetstagaren.

Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt och sjukför- säkringslagens dagpenning därför inte betalas eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet.

Från lönen för sjuktid avdras för samma arbetsoförmåga och för samma period erhållen dagpenning eller därmed jämförbar ersättning, som betalas:

• på basis av lagen

• på basis av någon annan försäkring som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren

• eller från sjukförsäkringskassa till vilken arbetsgivaren betalar under- stödsavgift.

Sedan lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättningarna åt sig själv eller indriva dem av arbetstagaren, dock högst det belopp han betalt.

Sjukdomsåterfall (recidiv)

7. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar sedan han återvänt till arbetet får han lön för sjuktid enligt följande:

• frånvaroperioderna sammanslås och för dem betalas lön som om det vore fråga om 1 och samma sjukdomsperiod

• lön betalas dock för karenstiden enligt sjukförsäkringslagen, dvs. för dagen för insjuknandet om den är en arbetsdag.‌

Kollektivavtal

Exempel 31

Arbetstagarens anställning har fortgått 1 år. Arbetstagaren får, när han blir sjuk, lön på basis av anställningsförhållandets längd, högst för 4 veckor dvs. 28 kalenderdagar. För de arbetsdagar som ingår i perioden betalas lön för sjuktid.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro

16.5.

5.5.

21.4.

1.4. 13.4.

30.5.

13 dgr + 15 dgr 1 dgr

28 dgr

Den första sjukperioden 1.4–13.4 = 13 kalenderdagar. Lönen betalas för de arbetsdagar som ingår i de 13 kalenderdagarna.

Den andra sjukperioden för samma sjukdom 21.4–16.5 = 26 kalenderdagar. Lön betalas för de arbetsdagar 21.4–5.5 som ingår i de återstående (28 – 13) 15 kalenderdagarna.

På grund av samma sjukdom blir arbetstagaren igen sjukledig den 30.5. Lön för denna period betalas enbart för sjukförsäkringslagens karenstid dvs. för dagen för insjuknandet 30.5 om den är en arbetsdag.

När samma sjukdom återkommer efter det att mer än 30 dagar gått sedan arbetstagaren återvänt till arbetet betalas lön för sjuktid som om det var fråga om en ny sjukdom.

Karantän

8. När arbetstagaren är borta från arbetet på basis av lagen om smittsamma sjukdomar får han lön enligt denna paragraf.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar ‌‌‌

9. Lön betalas för de timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

Kollektivavtal

Då arbetsskiftsförteckning saknas betalas lön i enlighet med den avtalade ge- nomsnittliga veckoarbetstiden.

17 § Tillfällig frånvaro

Akut sjukdomsfall i familjen

1. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till kort frånvaro utan lön vid akut sjukdomsfall i familjen.

2. När ett barn under 10 år plötsligt insjuknar får barnets vårdnadshavare, vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller vårdnadshavare som inte bor i samma hushåll som barnet lön för de arbetsdagar som ingår i 1–3 kalenderdagar enligt § 16.

Förutsättningen för att lön betalas är att:

• en kort frånvaro är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att vårda barnet och

• arbetstagaren utan dröjsmål har informerat om sin frånvaro och om möjligt hur länge den beräknas fortgå samt

• läkarintyg eller annan av arbetsgivaren accepterad utredning över bar- nets sjukdom har företetts.

Till andra än ensamförsörjare betalas lön om:

• den andra vårdnadshavaren,

• vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller

• barnets vårdnadshavare, som inte bor i samma hushåll,

inte på grund av förvärvsarbetets arbetstider, lönearbete som föranleds av arbets- löshetsskyddets aktiveringsförutsättning eller tjänstgöring, avståndet (boplats), värnplikt, civiltjänstgöring eller reservövning har möjlighet att ordna vården eller själv vårda barnet. Utredning ska på begäran företes över hindret.

Vid behov strävar man efter att ge arbetstagaren en frånvaro utan lön som är längre än 3 kalenderdagar.

Exempel 32 ‌‌

Arbetsskifts- Må Ti On To Fre Lö Sö förteckningen: A A F A A A F

Kollektivavtal

barnet sjukt och arbets- tagaren frånvarande

Lön betalas bara för de arbetsdagar (Må–Ti) som infaller under de 3 ka- lenderdagarna (Må–On).

Exempel 33

Arbetsskifts- To Pe La Su Ma Ti förteckningen: A A F F A A

barnet sjukt och arbetstagaren frånvarande

Lön betalas bara för den arbetsdag (Fre) som infaller under de 3 kalender- dagarna (Fre–Sö).

Vigsel och bemärkelsedag

3. Arbetstagarens vigseldag eller dag för registrering av partnerskap är en fridag med lön ifall den infaller en arbetsdag.

4. Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är fridag med lön ifall dagarna infaller på arbetsdagar.

Dödsfall och begravning

5. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och begravning.

Med kort frånvaro avses den tid som behövs för de arrangemang som dödsfallet och begravningen föranleder.

Då frånvaron på grund av en nära anhörigs död räcker längre än 1 dag ska ar- betstagaren på arbetsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den

tid som behövs. För tidsbehov som föranleds av en nära anhörigs begravning och som är längre än en dag ska på arbetsgivarens begäran ges en utredning på förhand.‌‌‌‌

Kollektivavtal

Nära anhöriga är bl.a. make/maka, föräldrar, far- och morföräldrar och svärför- äldrar, barn och syskon.

Frånvaron minskar inte lönen.

Uppbåd och reservövningar

6. Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbåd till värnplikt och i läkarundersökning i samband därmed. I fråga om läkarundersökningen ska bestämmelserna i § 18 iakttas.

7. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillnaden mellan lönen och reservistlönen. Bestämmelsen tillämpas också på arbetstagare som med stöd av civiltjänstlagen förordnas till kompletterade tjänstgöring som ersätter reservövningar.

Samhällelig verksamhet

8. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och ersättningen för in- komstbortfall när han under arbetstid deltar i:

• kommunfullmäktiges

• kommunstyrelsens

• valnämnds eller -kommittés arbete för statliga eller kommunala val.

Skillnaden betalas när arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfall.

Allvarligt sjukt barn

9. När ett barn är allvarligt sjukt har arbetstagaren efter att ha kommit överens om detta rätt till frånvaro från arbetet utan lön (Statsrådets beslut/85).

Semesterförmåner

10. Frånvaro enligt denna paragraf, utom i fråga om vård av allvarligt sjukt barn, minskar inte semesterförmånerna.

18 § Läkarundersökningar ‌‌

Förutsättningar för lönebetalning

Kollektivavtal

I följande fall (a–e) minskas inte lönen för ordinarie arbetstid, förutsatt att man arrangerat kontrollerna och undersökningarna med undvikande av onödig förlust av arbetstid:

a. Konstaterande av sjukdom

Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och labora- torie- eller röntgenundersökning i samband därmed, ifall det inte gått att få en tid utom arbetstiden.

b. Nödvändigt tandläkarbesök

Under tiden för ett nödvändigt läkarbesök, om

• tanden orsakar arbetsoförmåga innan tandläkarbesöket och

• tandläkarbesöket är brådskande, dvs. kräver besök samma dag eller under samma arbetsskift och man har inte fått tid utom arbetstiden och

• tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och att tandläkarbesöket är brådskande.

c. Graviditet

När arbetstagaren går på medicinska undersökningar före nedkomsten, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.

d. Lagstadgade kontroller och undersökningar

När arbetstagaren går på:

• undersökningar som avses i lagen om företagshälsovård och som god- känts i företagshälsovårdens verksamhetsplan

– när arbetstagarens arbetsförmåga bedöms på basis av lagen om företagshälsovård i ett trepartssamtal har arbetstagaren möjlighet att anlita den arbetarskyddsfullmäktige som biträde

• undersökningar i anslutning till lagen om unga arbetstagare

• undersökningar i anslutning till lagen om smittsamma sjukdomar som arbetsgivaren förutsätter

• undersökningar som lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter och som beror på att arbetstagaren förflyttas till andra uppgifter inom företaget.

Arbetsgivaren betalar arbetstagaren för dessa undersökningar och efterkontroller, nödvändiga resekostnader samt dagtraktamente ifall undersökningarna sker på annan ort.‌‌

Kollektivavtal

e. Frånvaro av annan orsak

Av kommunen ordnad screening (statsrådets förordning om screening 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall det inte är möjligt att gå på un- dersökningen utom arbetstid.

19 § Barnafödsel

Familjeledigt

1. Särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, adoptions- samt föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och enligt sjukförsäkringslagen.

2. Till arbetstagare som blir på moderskaps- eller adoptionsledighet betalas

a. för 3 månader skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller

b. lön för 3 månader, varvid arbetsgivaren ansöker om moderskapspen- ningen enligt sjukförsäkringslagen.

Förutsättningen för att lön betalas är:

• anställningen har varat minst 9 månader innan ledigheten börjar och

• arbetstagaren återvänder till arbetet efter familjeledigheten.

Förutsättningen för att skillnaden betalas är att arbetstagare ger en utredning över moderskapspenningen.

Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar FPA begärt och moder- skapspenning därför inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med motsvarande belopp.

Till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar betalas skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller lön för 3 månader på basis av den genomsnittliga veckoarbetstiden under de 9 månader som föregår ledigheten. När den genomsnittliga veckoarbetstiden blir mindre än den man avtalat om i arbetsavtalet betalas skillnaden i enlighet med den avtalade veckoarbetstiden.

Till en arbetstagare som tar ut faderskapsledighet betalas för de 6 första fa- derskapsledighetsdagarna skillnaden mellan lönen och faderskapspenningen

eller lön för motsvarande tidsperiod, varvid arbetsgivaren ansöker om fader- skapspenningen enligt sjukförsäkringslagen. I övrigt tillämpas det som man ovan har redogjort för.‌‌‌

Kollektivavtal

Övriga familjeledigheter är utan lön.

Anmälningstider

3. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om sin moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten börjar.

Om ledigheten är högst 12 vardagar, är anmälningstiden dock 1 månad.

Arbetstagaren borde i god tid ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur de båda föräldrarna tar ut ledigheterna.

Ändring av tidpunkten för ledigheten

4. Arbetstagaren kan av grundad anledning enligt arbetsavtalslagen ändra tidpunkten för moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledigheten med iakttagande av 1 månads anmälningstid.

Arbetstagaren kan tidigarelägga moderskapsledigheten eller ändra tidpunkten för faderskapsledigheten i samband med förlossningen om det behövs på grund av barnets födsel eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Arbetsgivaren ska informeras om ändringen så fort som möjligt.

När arbetstagaren avbryter föräldraledigheten eller vårdledigheten på grund av arbetsoförmåga är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjuktid för föräldra- eller vårdledighet om vilken meddelats enligt arbetsavtalslagen.

Arbete under ledigheten

5. Föräldra- och vårdledighet är avsedd för vård av barn.

Arbetstagaren kan arbeta under ledigheten förutsatt att vården av barnet inte förhindras eller störs.

6. SEMESTER ‌‌‌

20 § Semester

Kollektivavtal

1. Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och kollektivavtalet.

Semesterns längd

2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad när anställningen vid kvali- fikationsårets (1.4–31.3) slut varat:

• under 1 år 2 vardagar

• minst 1 år 2,5 vardagar.

En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat:

• minst 14 dagar

• minst 35 timmar.

Semester intjänas antingen på basis av 14 dagars eller 35 timmars regeln.

Semester intjänas på basis av 35 timmars regeln när arbetstagaren enligt ar- betsavtalet arbetar färre än 14 dagar i månaden.

Exempel 34

Tillsvidareavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphörde på grund av hävning under prövotiden efter 10 arbetsdagar (= 75 arbets- timmar). Enligt arbetsavtalet skulle han ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden såvida anställningen hade fortsatt. Semesterrätten räknas ut på basis av ”14 arbetsdagars”-intjäningsregeln.

Arbetstagaren intjänar inte semester, men kollektivavtalsenlig procentuell semesterersättning betalas till honom.

Exempel 35

Visstidsarbetsavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphör- de som avtalat efter 10 arbetsdagar (=75 arbetstimmar). Enligt arbetsav- talet skulle han inte ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden

under anställningsförhållandet. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars” -intjäningsregeln.‌‌

Arbetstagaren intjänade under anställningsförhållandet 2 semesterdagar och får semesterersättning för dem.

Exempel 36

En arbetstagare arbetar 8 timmar om dagen 3 dagar per vecka. Enligt arbetsavtalet har han inte möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars”-intjäningsregeln.

Arbetstagaren intjänar semester för varje månad med minst 35 arbets- timmar.

Kollektivavtal

Hur semester ges

3. Arbetsgivaren bestämmer enligt semesterlagen när semestern börjar.

Arbetsgivaren ska innan semestern slås fast ge arbetstagaren eller hans repre- sentant möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern.

Sommar- och vintersemester borde inte följa omedelbart på varandra.

Helgdagar, påsklördagen, första maj, midsommaraftonen, självständighetsdagen och julaftonen räknas inte som semesterdagar.

Semester och fridag

4. Arbetstagarens samtycke behövs för att semestern ska kunna börja på en fridag. En minst 6 dagar lång semester kan utan arbetstagarens samtycke börja en måndag som är hans fridag.

I en högst 3 dagar lång semester kan inte ingå en fridag utan arbetstagarens samtycke.

När en minst 6 dagar lång semester tar slut en vardag som inte är lördag har arbetstagaren den veckan utöver semesterdagarna ytterligare en fridag.

När en minst 6 dagar lång lagstadgad semester ‌‌‌

• börjar på en måndag är den söndag som föregår semestern fridag, om inte man på arbetstagarens initiativ avtalar annat i det enskilda fallet.

Kollektivavtal

• slutar på en lördag är den söndag som följer på semestern fridag, om inte man på arbetstagarens initiativ avtalar annat i det enskilda fallet.

Betalning av semesterlön och semesterersättning

5. Semesterlön betalas innan semestern börjar om man inte på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23) kommer överens om att den betalas på företagets normala lönebetalningsdag. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.

Semesterlön för en högst 6 dagar lång semester kan betalas på företagets nor- mala lönebetalningsdag.

När anställningen upphör betalas semesterersättningen enligt semesterlagen.

Beräkning av semesterlön

6. Lönen för en semesterdag får man genom att dividera månadslönen med 25.

Vid uträkningen av semesterlön för provision följer man semesterlagen.

Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under semester- kvalifikationsåret och arbetstagaren har månadslön vid slutet av semesterkvalifi- kationsåret (31.3), beräknas semesterlönen enligt punkt 8–11 i den här paragrafen.

Beräkning av tillägg till semesterlön

7. Till semesterlönen och -ersättningen läggs kollektivavtalsenliga tillägg av varierande storlek.

Sådana är bl.a. kvälls-, natt- och lördagstillägg samt den förhöjning som betalas för ordinarie söndagsarbete när arbetstagaren i sitt arbetsavtal givit sitt med- givande till söndagsarbete eller när han arbetar alla dagar i veckan enligt sitt arbetsavtal.

Till semesterlönen och -ersättningen läggs av de under kvalifikationsåret utbe- talda tilläggen:

• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kvalifikationsåret (31.3)

• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat minst 1 år.‌

Kollektivavtal

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

8. Semesterlönen eller -ersättningen för såväl timavlönade som arbetstagare med avvägd månadslön är av den intjänade lönen under kvalifikationsåret:

• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kvalifikationsåret (31.3)

• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat minst 1 år.

Exempel 37

En arbetstagare har varit anställd 8 månader vid kvalifikationsårets slut (31.3) och under 5 av dessa månader arbetat minst 35 timmar varje må- nad. Lönen för hela tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4–31.3 inklusive kvälls- och lördagstillägg är 6 130 euro. I lönen ingår även den lön som betalats under de årsledigheter som tagits ut.

Arbetstagaren har intjänat semester 5 x 2 dagar dvs. 10 dagar. Hans se- mesterlön är 10 % av 6 130 euro dvs. 613 euro. Lönen för 1 semesterdag fås genom att semesterlönen divideras med semesterdagarna dvs. 613 euro: 10 = 61,30 euro.

I semesterpremie betalas 50 % av 613 euro dvs. 306,50 euro.

Exempel 38

En arbetstagare har varit anställd över 1 år vid kvalifikationsårets slut (31.3). Han har varje månad arbetat minst 35 timmar.

Lönen för hela tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4–31.3 inklusive kvälls- och lördagstillägg är 16 320 euro. I lönen ingår även den lön som betalats

under de årsledigheter som tagits ut. Till lönen för tid i arbete läggs den kalkylerade lönen för frånvaro enligt punkt 9 nedan ifall arbetstagaren skulle ha haft sådan frånvaro under kvalifikationsåret.

I lönen för tid i arbete inräknas inte betalda semesterlöner eller semester- premier.

Arbetstagaren har intjänat semester 12 x 2,5 dagar dvs. 30 dagar. Av den se- mestern ges 24 dagar semester under sommaren och 6 dagar under vintern. Hans semesterlön är 12,5 % av 16 320 euro dvs. 2 040 euro.

Lönen för 1 semesterdag fås genom att semesterlönen divideras med semes- terdagarna dvs. 2 040 euro: 30 = 68 euro. Lönen för sommarsemestern är

24 x 68 euro = 1 632 euro. Lönen för vintersemestern är 6 x 68 euro = 408 euro. Semesterpremien är 50 % av lönen för såväl sommarsemestern som vintersemestern.

Kollektivavtal

9. Lönen under kvalifikationsåret (1.4–31.3) består av:

• lön för tid i arbete med undantag för lön för nöd- och övertidsarbete

• lön för frånvarotid (§ 7 punkt 5 och § 17–18) och

• kalkylerad lön.

10. Till betald lön läggs den kalkylerade lönen på följande sätt:

• för sjuktid sammanlagt för högst 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret (i perioden om de 75 arbetsdagarna ingår sjukfrånvaro med lön).

Exempel 39

a. En arbetstagares anställning har fortgått 4 år och han arbetar 5 dagar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund av sjukdom varit från- varande med lön, kortvariga enstaka fall, sammanlagt 40 arbetsdagar och dessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lön för 5 veckor, dvs. 25 arbetsdagar.

I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden betald lön 65 (40 + 25) arbetsdagar plus kalkylerad lön för 10 dagar dvs. lön för totalt 75 arbetsdagar.

b. En arbetstagares anställning har fortgått 11 år och han arbetar 5 dagar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund av sjukdom varit från- varande med lön, kortvariga enstaka fall, sammanlagt 40 arbetsdagar och dessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lön för 8 veckor, dvs. 40 arbetsdagar.

I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden betald lön 75 (40 + 35) arbetsdagar.

Kollektivavtal

• för sjuktid sammanlagt för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsintjäningsregeln (i perioden om de 105 kalenderda- garna ingår sjukfrånvaro med lön)

• för tiden för moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet som tjänar in semester

• för permitteringstid, högst 30 arbetsdagar per permittering

• för permitteringstid sammanlagt för 42 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsregeln

• för tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4:6 §)

• för frånvaro av tvingande familjeskäl (arbetsavtalslagen 4:7 §)

• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom eller olycksfall för högst 75 arbetsdagar

• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom eller olycksfall för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsregeln

• på grund av myndigheters order för att förhindra spridning av sjukdom.

11. Den kalkylerade lönen bestäms enligt den timlön som betalas när frånvaron inleds och den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden, eller för personer med månadslön enligt månadslönen vid den tidpunkt då frånvaron börjar.

Om en arbetstagare med timlön inte har någon avtalad genomsnittlig arbetstid per vecka bestäms den kalkylerade lönen utifrån en genomsnittlig arbetstid per vecka under de 12 veckor som närmast föregått frånvaron.

12. Om en arbetstagare med färre än 37,5 timmar inte har semesterdagar, betalas semesterersättning senast i slutet av semesterperioden (30.9).

20a § Ersättning för extra fridag enligt semesterlagen ‌‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

Beräkning av ersättning för extra fridag för en heltidsanställd med månadslön

1. Lönen för en extra fridag får man genom att dividera månadslönen med 25. Till detta kommer de sammanräknade faktiska eller genomsnittliga arbetstidstilläg- gen på samma sätt som vid beräkning av lön för sjuktid (§ 16 punkt 6).

Beräkning av ersättning för extra fridag för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

2. Ersättningen för extra fridagar för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar under anställningen

Ersättningen och tillkommande arbetstidstillägg under de extra fridagarna beräknas på samma sätt som lön för sjuktid (§ 16 punkt 6).

3. Ersättningen för extra fridagar för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar efter att anställningen upphört

När anställningen upphör beräknas ersättningen för extra fridagar som tjänats in och som inte tagits ut för arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar enligt den i detta sammanhang avvägda månadslönen (§ 11 punkt 15), som delas med 25 och multipliceras med antalet fridagar. Arbetstidstillägg för extra fridagar betalas i snitt på samma sätt som lön för sjuktid (§ 16 punkt 6).

4. Vid betalning av ersättning för extra fridagar följs bestämmelserna i § 20 punkt 5 i kollektivavtalet.

21 § Semesterpremie

Belopp

1. Semesterpremien är 50 % av den semesterlön som motsvarar enligt semes- terlagen intjänad semester.

Förutsättningar för betalning

2. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:

• inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och

• återvänder till arbetet genast efter semestern.

Semesterpremie betalas också om arbetstagaren:

• varit borta från arbetet med arbetsgivarens samtycke omedelbart före eller efter semestern.

Kollektivavtal

• är förhindrad att återvända till arbetet av skäl som nämns i semester- lagen 7 § 2 momentet.

När förutsättningarna inte uppfylls kan semesterpremien återindrivas.

Exempel 40

En arbetstagare som arbetar 37,5 timmar håller 24 dagar semester på sommaren och 6 dagar på vintern. Arbetstagarens grundmånadslön är 1 680 euro och han får månatliga tillägg 5 % dvs. 84 euro. Arbetstagaren har intjänat timtillägg 968 euro för kvalifikationsåret 1.4–31.3 (kvälls- och lördagstillägg). Av dem läggs 12,5 % dvs. 121 euro till semesterlönen.

Semesterlönen på sommaren är:

(1 680 euro + 84 euro) × 24 + (24/30 × 121 euro) = 1 790,24 euro

Semesterpremien för semester som tas ut på sommaren är 50 % av se- mesterlönen för samma tid, dvs. 895,12 euro (hälften av 1 790,24 euro).

Semesterlönen på vintern är:

(1 680 euro + 84 euro) × 6 + (6/30 × 121 euro) = 447,56 euro

Semesterpremien för semester som tas ut på vintern är 50 % av semester- lönen för samma tid, dvs. 223,78 euro (häften av 447,56 euro).

Semesterpremien för sommar- och vintersemester är sammanlagt 1 118,90 euro.

Vårdledighet ‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

3. För semester som hålls under vårdledighet eller som avslutar vårdledigheten betalas semesterpremie då arbetstagaren har återgått i arbetet från vårdledig- heten enligt förhandsmeddelandet eller enligt ändring i det.

Värnplikt

4. Semesterpremie betalas till den som gör sin värnplikt sedan han i behörig ordning återvänt till arbetet.

Semesterpremien är 50 % av den semesterlön eller semesterersättning som betalats före tjänstgöringen.

Anställningen upphör under semestern

5. Semesterpremie betalas när anställningen upphör under semestern eller på semesterns sista dag av ekonomiska eller produktionsorsaker.

Exempel 41

Arbetstagarens arbetsförhållande sades upp 30.5 av ekonomiska och pro- duktionsorsaker så att det skulle upphöra 30.7. Arbetstagarens avtalade semestertidpunkt var 14.7–10.8.

Arbetstagaren får semesterpremie på 50 % av den avtalade semesterlönen (14.7–10.8). Semesterpremie betalas inte för den semesterersättning som ska betalas i samband med slutlikviden.

Pensionering

6. Semesterpremien betalas för semesterlönen och -ersättningen när arbetsta- garen går i ålders- eller invalidpension.

Betalningstid

7. Semesterpremien betalas när semestern börjar, om man inte på den enskilda ar- betsplatsen (enligt § 23) kommer överens om att den betalas på en annan tidpunkt. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.

Hälften av semesterpremien för semester under sommaren kan betalas senast den lönebetalningsdag som föregår julen. Om anställningen upphör tidigare betalas semesterpremien med slutlikviden.

Exempel 42 ‌

Arbetstagarens semesterpremie är för semester under sommaren 895,12 euro. Den betalas ut när semestern börjar.

Alternativt kan hälften av semesterpremien dvs. 447,56 euro betalas när semestern börjar. Den andra hälften, 447,56, betalas senast i samband med lönebetalningen som föregår julen.

Ifall arbetstagarens anställning upphör t.ex. i oktober, betalas den andra delen av semesterpremien i samband med slutlikviden.

Kollektivavtal

Semesterpremien för en högst 6 dagar lång semester kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag.

Byte av semesterpremie till ledig tid

8. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligt avtala om att semesterpremien hålls som motsvarande avlönad ledighet.

Arbetstagaren tjänar in semester under den ledighet som ges i stället för se- mesterpremien.

Om arbetstagaren blir sjuk under en ledighet som ges i stället för semesterpre- mien, tillämpas bestämmelserna i semesterlagen.

Exempel 43

Arbetstagarens semesterpremie är 600 euro och timlönen 10 euro. Arbets- tagaren och arbetsgivaren har avtalat om att hela semesterpremien byts ut i ledig tid. Arbetstagaren får avlönad ledighet i 60 timmar.

Exempel 44

Arbetstagarens semesterpremie är 750 euro och timlönen 11,59 euro. Arbetstagarens arbetsavtalstimmar är 30 t/vecka. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren håller 2 veckors semes- terpremieledigt.

Arbetstagarens hela semesterpremieledighet vore 64,71 timmar. Från dem subtraheras arbetstimmarna under 2 veckor (60 t/2 veckor). De återstående timmarna (4,71 timmar) betalas i pengar. Arbetstagaren får ledigt med lön i 2 veckor (30 t/vecka) och dessutom en semesterpremie på 54,59 euro.‌‌‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

9. Förutsättningen för att semesterpremie betalas är att arbetstagaren har in- tjänat semesterdagar.

7. RESOR

22 § Resekostnader

Resekostnader

1. Resekostnader ersätts alternativt:

• enligt statens resereglemente

• enligt skattestyrelsens beslut

• enligt företagets resereglemente.

Företagets resereglemente

2. I företagets resereglemente bestäms ersättningarna enligt statens reseregle- mente och betalningsgrunderna (tidsgränserna) enligt skattestyrelsens beslut.

Dagtraktamente

3. När skattestyrelsens beslut eller företagets resereglemente följs betalas inte dagtraktamente:

• när en arbetstagare gör en arbetsresa i ett regionalt begränsat företag som verkar i flera kommuner

• när arbetstagaren deltar i företagets eller handelsgrupperingens interna utbildning och då arbetsgivaren betalar kostnaderna.

Måltidsersättning

4. Måltidsersättning betalas:

• när arbetsresan räcker minst 6 timmar och

• arbetstagaren inte har möjlighet att inta vanlig eller motsvarande ar- betsplatsmåltid eller äta hemma.

Måltidsersättning betalas inte:‌‌‌

• när arbetstagaren får fullt eller partiellt dagtraktamente eller

• arbetstagaren arbetar i en annan enhet av företaget på samma ort.

Kollektivavtal

Måltidsersättningen bestäms enligt statens resereglemente.

8. AVTAL PÅ ARBETSPLATSEN

23 § Avtal på den enskilda arbetsplatsen

1. Vid avtal på den enskilda arbetsplatsen är avtalsparterna

• arbetsgivaren och förtroendemannen,

• arbetsgivaren och alla arbetstagare som omfattas av avtalet tillsammans eller

• arbetsgivaren och arbetstagaren,

om inte annat avtalas i bestämmelserna i kollektivavtalet.

Avtal på den enskilda arbetsplatsen:

• ska ingås skriftligt

kan ingås tillsvidare eller för viss tid

• avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med en uppsägningstid på 3 månader

• visstidsavtal som gällt över 9 månader kan sägas upp med iakttagande av 3 månaders uppsägningstid

• följs kollektivavtalets bestämmelser när avtalet upphört.

2. När det avtalade arrangemanget är bundet till en viss period fortsätter det trots uppsägningen till periodens slut.

3. Avtal på den enskilda arbetsplatsen upprättas som ett separat dokument, inte som en del av arbetsavtalet. Uppsägning av avtal på den enskilda arbets- platsen leder inte till uppsägning av arbetsavtalet, utan det ska sägas upp som ett separat avtal.

24 § Lokala avtal

1. Lokala avtal som gäller en viss tid och som upprättats med stöd av detta kol- lektivavtal kan sägas upp med iakttagande av 3 månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden.

9. VISSA BESTÄMMELSER ‌‌‌‌‌

25 § Vissa bestämmelser

Kollektivavtal

Avtal som ska följas

1. Som en del av Handelns kollektivavtal iakttas följande avtal:

• Utbildningsavtal (s. 154–157)

• Förtroendemannaavtal (s. 130–142)

• Avtal om samarbete i arbetarskyddet (s. 142–154)

• Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter

• Avtal angående personalbespisning

• Samarbetsavtal

• Allmänt avtal

Utöver detta finns som bilagor till kollektivavtalet:

• centralorganisationernas Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvis- ning på arbetsplatserna;

• förbundens Rekommendation för spelregler för inlärning i arbete.

Utbildningsavtalet, Förtroendemannaavtalet och Avtalet om samarbetet i ar- betarskyddet finns i avsnitt D Avtal i detta kollektivavtal. De övriga avtalen och rekommendationerna finns på en separat bilaga. Bilagan finns på såväl Finsk Handels som Servicefacket PAMs hemsidor.

Inkassering av medlemsavgifter

2. På arbetstagarens begäran inkasserar arbetsgivaren medlemsavgiften till Servicefacket PAM rf och redovisar den till förbundets bankkonto.

Vid inkassering iakttas Avtalet om uppbörden av fackföreningsavgifter.

Sammankomster på arbetsplatsen

3. Servicefacket PAMs föreningar, fackavdelningar, arbetsplatsklubbar eller motsvarande kan utom arbetstiden hålla möten som gäller arbetsplatsens ar- betsförhållanden om:

• man har avtalat om mötet med arbetsgivaren, om möjligt 3 dagar i förväg

• arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats

• mötesarrangören ansvarar för ordningen och snyggheten i mötesrum- men.

Organisatören har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbundet.‌‌‌‌‌‌

Förtroendeman

Kollektivavtal

4. Arbetsgivaren informerar nya arbetstagare om företagets förhandlings- och förtroendemannasystem.

Arbetsgivaren och företagets förtroendeman avtalar om hur man i företaget informerar arbetstagarna om förtroendemannafrågor.

Förtroendemannaavtalet finns i avsnitt D Avtal i detta kollektivavtal.

Medlem i PAMs fullmäktige och styrelse

5. För medlemmar i Servicefacket PAMs fullmäktige ordnas möjlighet att delta i fullmäktigemöten samt förbundsmöten och för styrelsemedlemmar möjlighet att delta i styrelsemöten.

Introduktion

6. Den person, som har i uppgift att introducera nya arbetstagare, praktikanter eller personer som avlägger en yrkesexamen ska vara utsedd på förhand och yr- kesskicklig. Personen ska reserveras tillräckligt med tid för att handha uppdraget.

Om arbetsplatshandledaren eller arbetstagaren som deltar i genomförandet av utbildningen betalas prestationslön eller motsvarande del av lön, betalas ovan nämnda lönedel genomsnittlig för den tid som personen fungerade som arbets- platshandledare eller handledare.

Grupplivförsäkring

7. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring.

Arbetsdräkt – expediter

8. Arbetsgivaren förser fast anställda försäljare ändamålsenliga arbetsdräkter, såvida inte annat avtalas om ett ersättande system (enligt § 23).

Arbetsgivaren underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbetsta- garen mot ersättning.

Arbetsdräkt – lagerarbetare

9. Arbetsgivaren förser fast anställda lagerarbetare med skydds- eller arbetsdräkt och arbetshandskar.

Arbetsgivaren underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbetsta- garen mot ersättning.‌‌‌‌‌‌‌‌

Kollektivavtal

Kassabrist

10. Arbetsgivaren och arbetstagaren reder ut vilka faktorer som hänför sig till uppkomsten av kassabrist innan eventuellt skadestånd uppbärs.

När oenighet råder i saken tillämpas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.

10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED

26 § Meningsskiljaktigheter

Lokala förhandlingar

1. Om meningsskiljaktigheter i anslutning till kollektivavtalet ska först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendeman- nen.

När frågan förblir olöst gör man upp en promemoria om meningsskiljaktigheterna i 2 exemplar.

Förbundsförhandlingar

2. De lokala parterna kan lämna saken till förbundens avgörande.

Verkställande av förhandlingar

3. Lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inleds och förs utan dröjsmål.

Arbetsdomstolen

4. När meningsskiljaktigheterna blir olösta vid förbundsförhandlingarna kan saken lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.

27 § Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott

1. Alla arbetsstridsåtgärder som riktas mot avtalet är förbjudna.

2. Påföljderna för brott mot detta avtal bestäms enligt på underteckningsdagen gällande kollektivavtalslag.

11. GILTIGHETSTID ‌‌

28 § Avtalets giltighetstid

Kollektivavtal

1. Avtalet gäller till och med 31.1.2022.

2. Avtalet fortsätter efter 31.1.2022 ett år åt gången om ingendera parten säger upp det skriftligen senast en månad innan det löper ut.

3. I samband med uppsägning ska skriftligt specificerade ändringsförslag företes, annars är uppsägningen ogiltig.

Protokoll över yrkesgrupper

Protokoll

PROTOKOLL ÖVER YRKESGRUPPER MONTÖRER OCH SERVICEMÄN ‌‌‌‌‌‌

1 § Omfattning

Protokoll över yrkesgrupper

1. Protokollet omfattar montörer och servicemän.

2. Protokollet gäller inte servicemontörer som arbetar på service- och trafiksta- tioner eller fastighetsskötare.

3. På montörer och servicemän tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.

4. Bestämmelserna i § 7 i kollektivavtalet tillämpas som man kommit överens om för expediternas och lagerarbetarnas del.

5. Bestämmelserna i kollektivavtalets 4 kapitel tillämpas inte med undantag för den som gäller lön för del av månad (§ 11 punkt 10).

2 § Riktgivande lönebelopp och minimilön

1. De riktgivande lönebeloppen innefattar månadslönen inklusive eventuella bonus, tillägg och naturaförmåner.

Svårighetsnivå	Riktgivande lönebelopp
1.	1 750–2 050 euro
2.	1 900–2 350 euro
3.	2 150–2 600 euro

De riktgivande lönebeloppen är inte bindande minimilöner.

Svårighetsnivåer

2. Svårighetsnivåerna är: Nivå 1

• huvudsakligen rutinmässiga installations-, (hop)monterings- och ka- belarbeten

• lättare service och reparationer av anläggningar och maskiner

• återkommande service, rengörings-, testnings- och justeringsarbeten.

Nivå 2 ‌‌

• mer än rutinmässigt krävande, självständigt utförda installations- och monteringsuppgifter

• krävande installations- och monteringsuppgifter under ledning

Protokoll över yrkesgrupper

• självständiga service- och reparationsarbeten på anläggningar och maskiner.

Nivå 3

• självständiga krävande installations- och monteringsarbeten

• självständiga krävande kundtjänst-, ibruktagande- och underhållsarbe- ten på anläggningar, maskiner och system.

Inom varje svårighetsnivå borde arbetsprestation, yrkesskicklighet och personliga egenskaper påverka lönen t.ex.:

• beträflande arbetsprestationen

mängd, snabbhet, kvalitet och resultat

• beträflande yrkesskickligheten

genom utbildning och erfarenhet förvärvade färdigheter och kun- skaper i förhållande till de färdigheter och kunskaper arbetet kräver, yrkeskunskapens användbarhet och mångsidighet,

utvecklande och upprätthållande av xxxxxxxxxxxxxxxxxx

• beträflande personliga egenskaper

tillförlitlighet, punktlighet och initiativ och språkkunskap som hänför sig till arbetsuppgifterna.

Minimilön

3. Minimilöner till montörer och servicemän finns i lönebilagan.

3 § Resekostnader

1. Kilometerersättningar eller motsvarande ersättningar betalas inte för resa mel- lan den plats där ett arbete ska utföras och bostaden ifall resan inte är avsevärt längre än resan mellan personens egentliga arbetsplats och bostaden.

2. Utöver vad som bestämts om måltidsersättning i kollektivavtalet, betalas måltidsersättning inte till en person som har rätt till måltidskupong antingen som naturaförmån eller så att han betalar beskattningsvärdet för den.

3. Annars följs bestämmelserna i § 22 i kollektivavtalet.

4 § Semesterpremie ‌‌‌‌‌‌‌

1. Genom lokalt avtal kan semesterpremien bytas ut mot motsvarande ledig tid.

2. Annars följs bestämmelserna i § 21 i kollektivavtalet med undantag för punkt 8.

Protokoll över yrkesgrupper

ARBETSTAGARE PÅ SERVICE- OCH TRAFIKSTATIONER

1 § Omfattning

1. Protokollet gäller alla arbetstagare på service- och trafikstationer.

2. På arbetstagaren tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med nedan nämnda undantag.

2 § Söndagsarbete

Söndagsarbete bestäms enligt 17 § i arbetstidslagen.

För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständighet- sdagen och första maj betalas dubbel lön.

När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlö- nen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids- och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 20).

3 § Löner

Praktiktid

1. Praktiktiden är 1 år.

Biltvättare och städare på service- och trafikstation är genast 1 årets arbets- tagare.

Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i den lägsta lönegruppen för respektive yrke.

Lönegrupper ‌‌

Protokoll över yrkesgrupper

2. Lönegrupper

Beteckning i kollektivavtalet	Lönegrupp
Arbetstagare på service- och trafikstation I	A
Arbetstagare på service- och trafikstation II	B1
Servicemontör I	B2
Servicemontör II	C1
Servicemontör III	C2

Lönegruppen bestäms av det arbete arbetstagaren utför under huvuddelen av arbetstiden.

Arbetstagare på service- och trafikstation placeras i lönegrupp B1 då han arbetar på en sådan service- och trafikstation som har:

• en dagligvaruhandel med minst 2 000 artiklar eller

• ett sådant kafé/en sådan restaurang där man i det egna köket tillreder lunch eller motsvarande matportioner och där man serverar alkohol- drycker på högst 5,5 volymprocent etylalkohol.

Annars hör arbetstagaren till lönegrupp A.

När arbetstagaren i huvudsak utför biträdande uppgifter betalas lön enligt lö- negrupp A.

Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation

3. Med restaurangarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare som i huvudsak arbetar på en restaurang där man serverar alkoholdrycker på högst 5,5 volymprocent etylalkohol i anslutning till service- och trafikstationen.

Restaurangarbetstagarens lön bestäms enligt lönebilagan.

Vikarie för tillståndshavarens företrädare ‌‌‌‌

4. Till restaurangarbetstagare på service- och trafikstation som arbetar som en av arbetsgivaren utsedd vikare för tillståndshavarens företrädare som på en res- taurang där man serverar alkoholdrycker på högst 5,5 volymprocent etylalkohol betalas för vikarietimmarna en timlön enligt lönebilagan.

Protokoll över yrkesgrupper

Då arbetstagarens individuella lön redan är minst ovan nämnda timlön ändras hans lön inte.

Restaurangchef på service- och trafikstation

5. Lönen till restaurangchefer samt till ansvarig föreståndare som förutsätts i alkohollagen och som utsetts av arbetsgivaren bestäms enligt lönen för till- ståndshavarens föreståndare i lönebilagan.

Svårighetsnivåerna för servicemontörer

6. Svårighetsnivåerna för servicemontörer är på basis av de huvudsakliga arbets- uppgifterna:

Servicemontör I: Smörjning, oljebyte och underredsbehandling, reparation av avgasrör och däck samt service av karosseriet.

Servicemontör I hör till lönegrupp B2.

Servicemontör II: Utförande av kilometer- och märkesservice, broms-, kopplings- och styranordningsarbeten samt s.k. testningar och justeringar till följd av dem. Servicemontör II hör till lönegrupp C1.

Servicemontör III: Krävande installationsarbeten, t.ex. reparation av motor och transmissionsanläggningar samt reparation av dieselutrustning. Servicemontör III hör till lönegrupp C2.

4 § Tillägg

1. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med färre än 2 000 artiklar eller som inte har dagligvaruhandel

• För arbete klockan 18.00–24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, på första maj och på självständighetsdagen.

• För arbete klockan 00.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helger, på första maj och på självständighetsdagen.‌

2. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med minst 2 000 artiklar och vars dagligvaruhandel är högst 400 m²

Protokoll över yrkesgrupper

• För arbete klockan 18.00–24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, på första maj och på självständighetsdagen.

• För arbete klockan 00.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helger, på första maj och på självständighetsdagen.

3. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel över 400 m²

• För arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt kollektivavtalets § 12.

• För annat än arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt punkt 1.

Språktillägg

4. Språktillägg betalas

• när arbetstagaren nästan dagligen i normal kundbetjäning behöver flera än 1 språk eller

• i andra arbetsuppgifter när arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren nästan dagligen behöver flera än 1 språk.

När språkkunskapen används bara en del av året (t.ex. turistsäsongen) betalas språktillägg enbart för denna tid.

Arbetstagare med rätt till språktillägg före 1.4.2018:

Språktillägget är 5 % av tabellönen/språk.

När arbetsgivaren förutsätter bättre språkkunskap än normalt, betalas ett tillägg som är högre än 5 %.

Arbetstagare som omfattas av språktillägget 1.4.2018 eller senare:

Språktillägget är 3 % av tabellönen/språk.

Då arbetsgivaren förutsätter bättre språkkunskaper än vanligt är språktillägget 5 %.

Utryckningspenning ‌‌‌‌‌‌‌‌

5. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.

Protokoll över yrkesgrupper

Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.

5 § Arbetsdräkt

1. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med arbetsdräkt.

2. Arbetsgivaren underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbets- tagaren mot ersättning.

3. Arbetsgivaren förser servicemontör, biltvättare och underredsbehandlare med skyddskläder och skyddsskor.

KIOSKEXPEDITER

1 § Omfattning

1. Protokollet berör kioskexpediter i fasta eller därmed jämförbara kiosker.

Med kiosk eller därmed jämförbar atfär avses en atfär som bedrivs i en atfärslä- genhet, där den ordinarie försäljningsytan som används för kioskens atfärsverk- samhet är högst 100 kvadratmeter.

2. Protokollet berör inte arbetstagare i s.k. gatukök.

3. På kioskexpediter som omfattas av protokollet tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.

2 § Löner

1. Kioskexpediten hör till lönegrupp B1.

3 § Kvälls- och nattillägg

Kvällstillägg

1. För arbete klockan 18.00–23.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan.

Nattillägg ‌‌‌‌‌‌‌

2. För arbete klockan 23.00–06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan.

Kvälls- och nattillägg på söndagar

Protokoll över yrkesgrupper

3. Enkla kvälls- och nattillägg betalas för arbete på söndagar, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen eller första maj.

4 § Arbetstid

Man kommer i arbetsavtalet överens om antalet arbetsdagar per vecka.

5 § Söndagsarbete

Söndagsarbete bestäms enligt 17 § i arbetstidslagen.

För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständighet- sdagen och första maj betalas dubbel lön.

När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen.

Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 40 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids- och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 20).

PROVISIONSAVLÖNADE EXPEDITER

1 § Individuell provisionslön

I fråga om provisionslön iakttas följande:

• Provision betalas till fullt belopp trots att fel framkommit i produkten efter köpet om felet har uppstått vid framställning eller

transport av produkten och man inte varit medveten om det vid köpet.

• Expediten har rätt till provision som förfaller till betalning efter att ar- betsförhållandet upphört enligt samma principer som när anställningen fortgår.

• Vid förflyttning av expedit till arbete som avsevärt avviker från arbets- avtalet utreds verkan av förflyttningen på intjäningen av provision.

2 § Genomsnittlig daglön ‌‌‌‌‌‌‌

1. Den genomsnittliga daglönen för provisionens del räknas ut 2 gånger per ka- lenderår på basis av de 12 föregående kalendermånadernas (beräkningstid) lön.

Protokoll över yrkesgrupper

Beräkningstiden för betald provision och provision som har förfallit till betalning för ordinarie arbetstid divideras med det verkliga antalet arbetsdagar under beräkningstiden.

Timlönen räknas ut genom att daglönen divideras med det genomsnittliga antalet timmar per arbetsdag.

2. Förbunden rekommenderar som beräkningstider 1.4–31.3 och 1.10–30.9.

3. När anställningsförhållandet börjar under pågående kalenderår används som beräkningsgrund den genomsnittliga lönen under de kalendermånader anställ- ningen varat.

I övrigt tillämpas punkt 1.

DEKORATÖRER

1 § Omfattning

1. Protokollet gäller dekoratörer och dekoratörspraktikanter.

2. På dekoratörer och dekoratörspraktikanter tillämpas bestämmelserna i kollek- tivavtalet med nedan nämnda undantag.

2 § Arbetslöner

Tjänstgöringstid

1. I tjänstgöringstiden inräknas arbetad tid inom yrke som avses i detta protokoll.

Tjänstgöringstid avser arbetad tid i svårighetsnivån i fråga.

2. Flyttning från en svårighetsnivå till en annan bestäms enligt § 11 punkt 7 i kollektivavtalet.

Svårighetsnivåer

3. Svårighetsnivåerna är Dekoratör I och Dekoratör II.

Dekoratören hör till Dekoratör I , såvida inte arbetsuppgifterna förutsätter att han hör till Dekoratör II.‌‌‌‌

Protokoll över yrkesgrupper

Till Dekoratör II hör en dekoratör som självständigt enligt grundanvisning pla- nerar och dekorerar skyltfönster, försäljningspunkter eller shoppar eller sköter tidningsannonser.

Särskilt krävande dekoration

4. När en dekoratör gör särskilt krävande dekoreringsarbete betalas till honom lön minst enligt Dekoratör II förhöjd med 20 %.

Särskilt krävande dekorering är t.ex.:

• planering av reklamserier

• krävande reklammässiga inredningslösningar i atfärer och varuhus

• planering av mäss- eller utställningsavdelningar

• showteknikarrangemang för uppvisningar.

Uppgiftsbundet tillägg

5. Tillägget bestäms enligt § 11 punkt 5 i kollektivavtalet.

Tillägget kan betalas även till en dekoratör som:

• har utnämnts till arbetsgruppens äldste

• återkommande arbetar under smutsiga, tunga eller annars speciella förhållanden.

Språktillägg

6. Språktillägg betalas till dekoratör som nästan dagligen behöver fler än 1 språk i skrift i sina arbetsuppgifter.

I övrigt följs bestämmelserna i § 11 punkt 9 i kollektivavtalet.

3 § Arbetsdräkt

1. Arbetsgivaren förser en fast anställd dekoratör med en ändamålsenlig arbets- dräkt.

2. Arbetsgivaren äger och underhåller arbetsdräkten, om inte annat avtalas med arbetstagaren mot ersättning.

PARTIFÖRSÄLJARE OCH INKÖPARE ‌‌‌‌

1 § Omfattning

1. Protokollet berör partiförsäljare inom partihandeln och dem som arbetar med kundrådgivning i anslutning till försäljningsarbete.

Protokoll över yrkesgrupper

2. Protokollet gäller inte partiförsäljare som får en del eller hela lönen som pro- vision.

2 § Svårighetsnivåer

1. Vid placering i svårighetsnivåerna beaktas bl.a. följande svårighetskriterier:

• den aktivitet och självständighet som uppgiften förutsätter

• ansvar och omfattningen av självständigt beslutsfattande

• den specialkunskap uppgiften förutsätter

• behärskande av företagsekonomiska faktorer

• planeringsuppgifter

• värvning av nya kunder

• ledar- och chefsuppgifter.

2. Partiförsäljarnas svårighetsnivåer är:

Partiförsäljare I

Sedvanligt försäljningsarbete som kännetecknas av:

• försäljning och utbud enligt anvisningar

• mottagning av beställningar

• försäljningsresor enligt anvisningar

• kompletteringsbeställningar

• inköpsarbete på motsvarande nivå enligt anvisningar.

Partiförsäljare I hör till lönegrupp D. Partiförsäljare II

Krävande försäljningsarbete som kännetecknas av:

• ansvar för utbud och försäljning av produktgruppens alla artiklar

• deltagande även i inköpsverksamheten

• kundledning och -rådgivning

• försäljningsfrämjande

• försäljningsresor enligt anvisningar

• inköpsarbete på motsvarande nivå.

Partiförsäljare III ‌‌‌‌

Synnerligen krävande försäljningsarbete som kännetecknas av:

• självständiga uppgifter, t.ex. i fråga om årsavtal, kunder och erbjudanden

• självständig planering, verkställande och uppföljning av krävande mark- nadsföringsuppgifter

Protokoll över yrkesgrupper

• inköpsarbete på motsvarande nivå.

Tabellönerna för partiförsäljare II och III finns i lönebilagan.

3 § Övriga bestämmelser

I övrigt följs kollektivavtalet och dess bestämmelser om arbetsvillkor för kon- torsanställda.

LAGERARBETARE

1 § Prestationslön

1. Prestationslönen består av en fast och en rörlig lönedel. Den rörliga lönedelen grundar sig i huvudsak på en mätning av prestationens kvalitet och kvantitet, antingen individuellt eller för en grupp. Med prestationslön avses inte arvode liksom inte heller resultatlön eller vinstpremie.

2. Syftet med prestationslön är att till arbetstagaren betalas en högre lön än den kollektivavtalsenliga lönen på grund av att arbetstagaren arbetar etfektivare och mera kvalitativt.

3. Arbetstagaren har innan arbetet inleds rätt att få uppgifter om grunderna för prestationslönen. Väsentliga ändringar av de faktorer som påverkar arbets- prestationen ska utan dröjsmål beaktas i lönegrunderna, annars kvarstår de oförändrade.

4. När arbetet avbryts av omständigheter som är oberoende av arbetstagaren försöker man ordna annat arbete med prestationslön. Då detta är omöjligt betalas kollektivavtalsenlig lön utan prestationsdel med beaktande av bestämmelserna i 2:12 § i arbetsavtalslagen.

5. Prestationsdelen beaktas i lönen för sjuktid och i semesterlönen, om den inte annars betalas för denna tid. Då prestationslön betalas för mertids- och över- tidsarbete beaktas den i ersättningar för mertids- och övertidsarbete.

Enligt § 23 i kollektivavtalet kan man arbetsplatsspecifikt avtala om att frångå det som sägs ovan. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.‌‌

Protokoll över yrkesgrupper

6. De undersökningar om arbetet som hänför sig till prestationslönearbete utförs öppet. Annars tillämpas bestämmelserna i 4:2 § i samarbetsavtalet i tillämpliga delar. Resultatet av arbetsundersökningarna beaktas när prestationslönerna utvecklas.

7. Förtroendemannen kan av grundad orsak begära att grunderna för presta- tionslön justeras. Utredningar som hänför sig till detta samt eventuella ändringar företas omedelbart, dock senast inom 2 månader.

Behovet att utbilda förtroendemannen i prestationslönefrågor ska beaktas när man arrangerar fackförenings- och gemensam utbildning i enlighet med utbild- ningsavtalet.

2 § Allmän förhöjning av prestationslön

Allmänna förhöjningar som avtalas mellan förbunden inverkar på lagerarbetares löneförhöjningar i fråga om prestationerna vid de företag där man tillämpar ett prestationssystem vid tidpunkten för löneförhöjningen.

Löneförhöjningen i fråga om prestationerna genomförs vid dessa företag enligt någon av modellerna nedan enligt arbetsgivarens beslut.

Alternativt kan man avtala annat på den enskilda arbetsplatsen enligt § 23 i kollektivavtalet om beräkning, uppdelning och ersättning av prestationens förhöjningsdel.

A. Utifrån arbetstagarens genomsnittliga prestationslön räknas den andel som motsvarar den allmänna förhöjningsprocenten ut. Följande lönebetalningsdag höjs arbetstagarens individuella månadslön eller timlön med det eurobelopp som räknats ut på detta sätt.

B. Genom en allmän förhöjning höjs prestationernas pris per enhet, presta- tionskoefficienter eller jämförbara prestationselement så att motsvarande arbetsprestation jämfört med tidigare ger en högre prestationslön enligt den allmänna förhöjningen.

Document Metadata

Table of Contents

HANDELNS

Document Metadata