Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MÅLNINGSBRANSCHEN 1.3.2023–28.2.2025
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MÅLNINGSBRANSCHEN
mellan Pintaurakoitsijat ry och Byggnadsförbundet rf 1.3.2023–28.2.2025
Rakennustieto Oy ISBN 978-952-267-460-9
ISBN 978-952-267-461-6 (pdf)
Layout: Taittopalvelu Yliveto Oy Tryck: Tryck Xxxx Xx, Jyväskylä 2023
Kollektivavtal | 7 | KA |
Avtal om uppsägningsskydd | 57 | AUSB |
Avtal om arbetstagarnas representationssystem | 62 | ARS |
Semesteravtal | 75 | SA |
Allmän överenskommelse | 80 | AÖ |
Avtal om anlitande av utomstående arbetskraft | 82 | AUA |
Avtal om utbildningsverksamhet | 85 | AUV |
Avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter | 89 | FATD |
Skyddsanvisningar | 91 | SA |
Ackordsprissättning | 97 | EP |
Innehåll
4 § Den ordinarie arbetstidens längd 11
5 § Förkortning av arbetstiden 11
6 § Förläggning av den ordinarie arbetstiden 12
7 § Förflyttning av arbetstiden 13
9 § Lokala avtal om arbetstider 15
10 § Förteckning över arbetsskift 17
11 § Övertids- och nödarbete 17
13 § Ersättning för söckenhelg 18
1........................................................................................................... 19
2 Lönegruppering och grundtimlöner 20
17 b § Elektronisk passerkontroll och lönebetalning i ackordsbranscher 28
IV BESTÄMMELSER OM VISSA ERSÄTTNINGAR 30
18 § Dagtraktamente och ersättning av resekostnader vid researbete 30
24 § Moderskaps- och faderskapsledighet 46
28 b § Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna 50
29 § Uppbörden av fackföreningsavgifter 50
30 § Utomstående arbetskraft 51
31 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 51
Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet för målningsbranschen jämte ackordsprissättning 2023 53
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING I BYGGNADSBRANSCHEN 59
AVTALET OM ARBETSTAGARNAS REPRESENTANTER SAMT OM SAMARBETET MELLAN ARBETSTAGARNA OCH ARBETSGIVARNA I FÖRETAG I MÅLNINGSBRANSCHEN 64
KOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTER FÖR ARBETSTAGARE I MÅLNINGSBRANSCHEN 77
AVTAL OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 84
AVTAL OM UTBILDNINGSVERKSAMHET 87
AVTAL OM UPPBÖRDEN AV FACKFÖRENINGSAVGIFTER 91
SKYDDSANVISNINGAR FÖR BYGGNADS- OCH KORROSIONSSKYDDSMÅLNING 93
ACKORDSPRISSÄTTNING 99
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR UTFÖRANDE AV ACKORDSARBETE 99
Ackordsarbete 99
Ackordslön 99
Arbetsorder för ackord 99
Utförandet av ackordsarbetet och arbetets kvalitet 100
Arbeten som inte har prissatts 100
Bokföring av ackordsarbete 100
Mätning, beräkning och betalning av ackordsarbete 100
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR INOMHUSARBETEN 102
GRUNDPRISTABELL 105
Grovspacklingsarbeten 105
Behandling av fogar till gipsskivor eller motsvarande skivor i vägg- och takytor 106
Målning av vägg- och takytor 107
Tapetseringsarbeten 109
Xxxxxx och karmar 110
Målning av fönster 111
Målning av golv 111
Övriga målningsarbeten 112
ANVISNING FÖR TILLÄMPNINGEN AV PRISSÄTTNINGEN AV INOMHUSACKORD 113
ACKORDSPRISSÄTTNING AV BLOCKMÅLNING PÅ VARV 116
Grundpriser 118
TILLÄMPNINGSANVISNING FÖR ACKORDSPRISSÄTTNING AV BLOCKMÅLNING PÅ VARVEN 121
MÅLNING AV FASADER 123
KOLLEKTIVAVTAL JÄMTE KA
ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR
MÅLNINGSBRANSCHEN mellan
Pintaurakoitsijat ry och Byggnadsförbundet rf 1.3.2023-28.2.2025
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. Följande kollektivavtal har ingåtts mellan och undertecknats av Byggnadsförbundet rf och Pintaurakoitsijat ry. Avtalet gäller alla anställningsförhållanden mellan medlemmarna i den arbetsgivarorganisation som undertecknat avtalet och deras samtliga medarbetare. Om bestämmelser om arbetstagarens lön inte inkluderas i detta kollektivavtal, skall för lönebestämmelsernas del kollektivavtalet för den aktuella branschen följas.
1.2. När det gäller sandblästrings- och korrosionsskyddsarbetet tillämpas kollektivavtalet på metall-, stenmaterial- o.a. ytors sandblästringsarbeten samt korrosionsskyddsarbeten på metallkonstruktioner. Specialbestämmelserna för sandblästrings- och korrosionsskyddsarbeten gäller inte vanliga målnings- och ytbehandlingsarbeten i samband med målning av byggnader och inte heller produktmålning inom industrin.
Som delar till detta avtal tillämpas följande avtal som ingåtts mellan parterna:
• Avtalet om uppsägning och permittering inom byggnadsbranschen
KA 20.3.2014
• Kollektivavtalet om semester för arbetstagare i målningsbranschen
8.4.2012
• Avtalet om arbetstagarnas representanter samt om samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren i företag i målningsbranschen 20.3.2014
• Avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft 19.4.2010
• När det gäller uppbörden av fackföreningsavgifter iakttas Avtalet om uppbörden av fackföreningsavgifter som Pintaurakoitsijat ry och Byggnadsförbundet har undertecknat 1.3.2022.
1. Med lokalt avses, om inte något annat överenskommits i en bestämmelse som bemyndigar till avtal, ett avtal enligt kollektivavtalets förhandlingsordning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. I ärenden som gäller samarbete inom arbetarskyddet representeras de anställda i stället för av förtroendemannen av de företrädare för de anställda som fastställts i arbetsskyddsavtalet.
2. Ett avtal som har ingåtts med förtroendemannen binder de arbetstagare som förtroendemannen anses företräda.
3. Avtalet kan ingås för viss tid eller tillsvidare. Ett avtal som gäller tillsvidare kan sägas upp genom att man följer uppsägningstiden på tre månader, ifall man inte kommit överens om annat i fråga om uppsägningstiden.
4. Avtalet ska ingås skriftligen om någondera avtalsparten så önskar. Ett avtal som ingås med förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig ska alltid ingås skriftligt.
5. Ett lokalt avtal som avses här utgör en del av kollektivavtalet och det tillämpas också efter det att kollektivavtalet i övrigt har upphört att gälla.
II ARBETSTID KA
På anställningsförhållanden tillämpas utöver bestämmelserna i arbetstidslagen (872/2019) de villkor om arbetstid som överenskommits i detta avtal.
4 § Den ordinarie arbetstidens längd
1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan.
2. Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av 12 månader.
3. Treskiftsarbete kan också ordnas så, att den ordinarie arbetstiden per vecka enligt ett på förhand uppgjort arbetstidsschema utjämnas under en period av högst 5 veckor till i medeltal 40 timmar.
4. Transport-, bevaknings- och i samband med bevakning utfört eldningsarbete samt glidgjutningsarbete kan också ordnas som periodarbete i enlighet med 7 § i arbetstidslagen.
5 § Förkortning av arbetstiden
1. Arbetstiden förkortas med 96 timmar per år. Om man inte kommit överens om något annat intjäningssätt, anses en arbetstagare ha rätt till förkortning av arbetstiden till den del som hans eller hennes ordinarie arbetstid per vecka har överstigit 38 timmar.
Om inget annat har överenskommits, ges förkortningsledigheten i form av fridagar vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om förkortningsledigheten inte har beaktats i arbetstidssystemet, skall tidpunkten för ledigheten meddelas senast två veckor i förväg.
Om arbetstidsförkortning ges samtidigt till alla arbetstagare i företaget eller i en enhet, ett arbetsställe eller en arbetsgrupp inom företaget, anses varje arbetstagare ha fått denna ledighet, oaktat annan frånvaroorsak, såvida inte annat följer av arbetstidsschemat.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstidsförkortningen sparas eller lämnas outtagen. Även om arbetstagaren inte utnyttjar arbetstidsförkortningsdagarna ska den separata ersättningen
enligt 2 punkten utbetalas till arbetstagaren. En arbetstidsförkortning kan inte
KA överföras så att den hålls utom anställningsförhållandet. Outtagna
arbetstidsförkortningsdagar nollställs i slutet av februari följande år.
Xxxxxxxx som givits som arbetstidsförkortning jämställs med de dagar i arbete när det gäller intjänande av semesterdagar.
2. Till arbetstagaren utbetalas för arbetstidsförkortning och söckenhelg en separat ersättning som utgör 7,7 % av den lön eller till betalning förfallna lön som betalas till arbetstagaren för tiden i arbete, inklusive ersättning för övertids- och nödarbete. Ersättningen betalas inte till skolelever och studerande som arbetar på byggen under loven.
Ersättningen betalas i samband med varje regelbunden löneutbetalning.
Ersättningen betalas också till dem som arbetar i andra arbetstidssystem en regelbunden arbetsdag på 8 timmar.
Ersättningen får inte inkluderas i arbetstagarens tid-, ackord- eller arvodeslön. Ersättningen ska specificeras på lönespecifikationen.
Om arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, julafton eller juldagen utbetalas en ersättning som för söndagsarbete.
6 § Förläggning av den ordinarie arbetstiden
1. I arbete i ett skift börjar arbetet kl. 7.00 och slutar kl. 16.00.
2. I tvåskiftsarbete börjar arbetet kl. 6.00 och slutar senast kl.
24.00. Skiftena växlar varje vecka. För kvällsskift betalas från och med 1.5.2023 ett tillägg på 1,59 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 1,62
€/h och för nattskift från och med 1.5.2023 ett tillägg på 3,01 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 3,07 €/h.
3. Innan arbetsgivaren förlägger eller flyttar arbetstiden på ett avvikande sätt kartläggs om det finns frivilliga som har möjlighet att arbeta utanför den ordinarie arbetstiden.
Lördag är en fridag, om det inte på grund av arbetets karaktär eller av produktionstekniska risker är nödvändigt att utföra ett visst arbete. Om man inte kommer överens om en annan fridag, ges en arbetstagare som är i arbete på en lördag ledigt någon annan dag under samma eller följande vecka.
Under en s.k. söckenhelgsvecka är den ordinarie arbetstiden på en lördag
eller en högtidsafton likväl åtta (8) timmar. Påsklördagen, lördagen efter KA
påsk, lördagen under första maj-veckan, lördagen efter Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, lördagen under självständighetsdagsveckan, julafton, lördagen efter jul, lördagen under nyårsdagsveckan samt lördagen efter trettondag är fridagar, om inte produktionstekniska orsaker eller arbetets karaktär ger anledning till något annat.
4. I situationer med partiell vårdledighet enligt 4 kapitlet 4 § i lagen om arbetsavtal, såsom för arrangerandet av dagvård av barn, ska frågan behandlas enligt det aktuella lagrummet och olika alternativa lösningar i ett brett perspektiv ska beaktas, t.ex. arbetstidsarrangemang, ledighet på grund av arbetstidsförkortning, flexibel arbetstid eller temporärt förkortad arbetstid. I detta fall har arbetstagaren inte rätt till de tillägg som betalas i detta arrangemang enligt 7 §.
7 § Förflyttning av arbetstiden
1. Om det på grund av inledande eller avslutande arbeten, effektiv användning av maskiner eller annars på grund av arbetsarrangemangen är nödvändigt, kan arbetstiden fastställas på ett sätt som avviker från de ordinarie tiderna enligt 6 § för arbetets början och slut.
Arbetstagaren eller arbetsgruppen skall underrättas om att arbetstiden fastställts på ett avvikande sätt i så god tid att åtminstone tre dagar ligger mellan tidpunkten då den arbetstid som avviker från den ordinarie arbetstiden skall iakttas och underrättelse om detta har givits.
I brådskande fall kan en förflyttning av arbetstiden verkställas även med kortare varsel. Underrättelse om förflyttningen skall ges senast under det arbetsskift som föregår den avvikande arbetstiden. I sådana fall ska till arbetstagaren för de arbetstimmar som är förlagda inom de första fem arbetsskiftena och som avviker från den tidigare arbetstiden, från och med 1.5.2023 betalas ett tillägg på 2,90 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 2,96 €/h.
2. Arbetstider som överenskommits lokalt i enlighet med 9 § skall i första hand ändras genom överenskommelse. Om överenskommelse inte kan nås
om saken har arbetet gåvogivarens, det rätt att ändra arbetstidsschemat av
KA vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. I dessa fall skall
bestämmelserna i styckena 2 och 3 i föregående punkt tillämpas.
3. Man strävar efter att i första hand göra upp arbetslistor för skiftarbetet utifrån kartläggningen i 6 § 3 punkten i kollektivavtalet. Arbetsgivaren har efter att ha gjort en kartläggning rätt att besluta att skiftarbete ska utföras.
I kvälls- och nattarbete betalas till arbetstagaren för arbete som utförts efter kl. 16.00 från och med 1.5.2023 ett tillägg på 1,59 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 1,62 €/h och för arbete som utförts efter kl. 23.00 från och med 1.5.2023 ett tillägg på 3,01 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 3,07 €/h.
Tillämpningsanvisning:
Vid arbete i ett skifte betalas de aktuella tilläggen endast för regelbunden arbetstid. För timmar som är övertid per dygn eller övertid per vecka betalas övertidsförhöjningar enligt 11 §. I skiftesarbete betalas det aktuella skiftarbetstillägget även för övertidsperioden.
4. För beredskapsarbete som utförs avvikande från arbetsskiftet och så att det inte uppkommer övertidsarbete under arbetsskiftet betalas från och med 1.5.2023 ett tillägg för beredskapsarbete på 4,73 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 4,82 €/h i lönegrupperna I och II och i de övriga lönegrupperna från och med 1.5.2023 ett tillägg på 5,81 €/h och från och med 15.5.2024 ett tillägg på 5,93 €/h.
1. I mitten av ett åttatimmars arbetsskift förläggs en måltidspaus som varar en timme. Pausen kan också förläggas i turer. Lokalt kan överenskommas att man iakttar en måltidspaus på en halv timme så att arbetstagaren under denna tid fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
2. En kaffepaus på 12 minuter ges både under arbetsskiftets första och andra hälft. Om arbetstagaren måste stanna på övertidsarbete, hålls efter den ordinarie arbetstidens slut en kaffepaus på 12 minuter och då arbetet fortsätter en lika lång kaffepaus efter varje period på två timmar.
Kaffepauserna räknas som arbetstid. Om övertidsarbete pågår en kortare tid
hålls ingen paus. KA
9 § Lokala avtal om arbetstider
Denna paragraf gäller endast medlemsföretagen i Pintaurakoitsijat ry.
1. Genom lokala avtal kan den ordinarie arbetstiden utan hinder av 4 § ordnas även så, att den under en period av högst 6 månader utjämnas till i genomsnitt högst 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan härvid uppgå till högst 50 timmar per vecka och högst 10 timmar per dag. Om arbetstidsförkortning innefattas i arbetstidssystemet, utjämnas arbetstiden till i genomsnitt 38 timmar per vecka.
Vid researbete enligt 18 och 19 § i kollektivavtalet kan den dagliga arbetstiden vara högst 12 timmar och utjämningsperioden högst 12 månader. Arbetsgivaren ska skicka en sådan lokal överenskommelse till båda förbunden för bekräftelse senast en vecka innan den aktuella arbetstiden införs. Förbunden har en vecka på sig att fatta beslut om ifall de ska bekräfta avtalet. I det lokala avtalet måste man också komma överens om pengabeloppet för tillägget som ska betalas för arbete som utförs på en lördag. Underlåtelse att bekräfta avtalet kan endast göras av ett motiverat skäl.
Vid överenskommelse om en genomsnittlig ordinarie arbetstid skall för arbetet på förhand fastställas den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det angivna genomsnittet (=utjämningssystem).
En arbetstagare kan inte permitteras innan arbetstiden utjämnats till det överenskomna timantalet. Om en arbetstagares anställningsförhållande upphör mitt under utjämningsperioden av en orsak som inte beror på arbetstagaren så, att utjämningsledighet inte ges innan anställningsförhållandet upphör, betalas för de ordinarie arbetstimmar som överstiger de genomsnittliga 40 arbetstimmarna per vecka lönen förhöjd med 50 %.
2. Man kan avtala lokalt om tidpunkterna för den ordinarie arbetstidens början och slut samt om de tillägg som beror på arbetstiden på ett sätt som avviker från 6 och 7 §.
3. Om arbetsskiftets längd inte är 8 timmar, kan pauserna enligt lokal
KA överenskommelse förläggas på ett sätt som avviker från 8 §. Om arbetsskift
pågår högst 6 timmar, kan om pauserna också till övriga delar överenskommas på ett sätt som avviker från 8 §.
4. En arbetstagare har rätt till ersättning för arbetsredskap och för dagliga reskostnader i enlighet med 20 § oavsett arbetsskiftenas längd. Rätten till kompensationslön och ersättning för förtjänstbortfall bestäms i enlighet med arbetsskiftsförteckningen. Söckenhelgar som ges i form av fridagar samt självständighetsdagen ersätts enligt 8 timmar, ifall man inte kommit överens om en kortare ordinarie arbetstid, varvid dessa dagar ersätts enligt den avtalade arbetstiden.
Vid tillämpning av genomsnittlig arbetstid kan lokalt avtalas om en utjämnad lönebetalning så att lönen per lönebetalningsperiod motsvarar inkomsterna i enlighet med den genomsnittliga arbetstiden.
5. På lokala avtal i enlighet med denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 3 § med följande preciseringar.
Lokala avtal skall alltid ingås skriftligen.
Ett avtal kan ingås på individnivå men en enskild arbetstagare, ett arbetslag eller en arbetsgrupp. Avtalet kan gälla också enbart en enskild medlem av ett arbetslag eller en arbetsgrupp, ifall arbetslagets eller arbetsgruppens övriga medlemmar ger sitt skriftliga samtycke till detta. Med arbetsgrupp avses här två eller flera arbetstagare, vilka på basis av sitt yrke eller det arbete som de utför kan betraktas som en arbetsgrupp. Ett sådant avtal får inte stå i strid med det s.k. ramavtal som gäller arbetstiderna och som eventuellt ingåtts mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Den förtroendeman som representerar arbetstagarna samt arbetsställets arbetarskyddsfullmäktig skall informeras om lokala avtal.
En arbetstagare som inte själv varit part i ett avtal har rätt att iaktta sin tidigare arbetstid, om han eller hon underrättar arbetsgivaren om detta senast två dagar innan det lokala avtalet skall tillämpas.
10 §Förteckning över arbetsskift
1. En skriftlig arbetsskiftsförteckning skall uppgöras för arbetsplatsen, om KA
den ordinarie arbetstidens början och slut eller tidpunkterna för vilopauserna bestäms på ett sätt som avviker från 6 och 8 §.
2. Vid tillämpning av genomsnittlig arbetstid skall arbetsskiftsförteckningen göras upp så, att minst tre veckors arbetsskift är kända på förhand. Ändringar i arbetsskiftsförteckningen kan avtalas om lokalt.
3. Om kompensationslön eller ersättning för förtjänstbortfall betalas till en arbetstagare på ett sätt som överstiger den tidsperiod, för vilken arbetsskiftsförteckningen är uppgjord, anses att arbetstiden för de överskjutande dagarnas del bestäms i enlighet med 4 och 6 §.
4. I arbetsavtal för arbetstagare som arbetar för företag som verkar i branschen fastställs arbetsdagarna och arbetstimmarna så att arbetstagaren i förväg känner till arbetsdagarna och arbetstiderna för pågående och följande lönebetalningsperiod.
❑Protokollsanteckning:
Avsikten med denna bestämmelse är att trygga arbetstagarens möjlighet att omfattas av utkomstskydd för arbetslösa. Den gäller inte pensionärer, studerande och andra i motsvarande ställning som av egen vilja arbetar sporadiskt. Bestämmelsen tillämpas inte heller i situationer där det på grund av arbetets natur (t.ex. vägunderhåll) är omöjligt att fastställa dagliga arbetstimmar eller om man på grund av förändrade förhållanden inte kan arbeta (t.ex. på grund av vädret). Det går att flytta arbetstiden enligt bestämmelserna (7 §) om det. Denna bestämmelse tillämpas även på uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden på det sätt som fastställs i arbetsavtalslagen.
1. Övertids- och nödarbete fastställs och ersätts i enlighet med arbetstidslagen. För övertidsarbete per vecka betalas lön förhöjd med 50 %
för de 8 första arbetstimmarna och lön förhöjd med 100 % för de följande
KA timmarna. För övertidsarbete per dygn betalas lön förhöjd med 50 % för de
2 första arbetstimmarna och lön förhöjd med 100 procent för de följande timmarna.
2. Ett arbetsdygn anses börja när arbetstagarens ordinarie arbetsskift börjar och arbetsveckan när veckans ordinarie arbetsskift börjar på måndagen.
3. Som granskningsperiod för det maximala antalet övertidstimmar enligt arbetstidslagen används kalenderåret.
4. Ersättning för söndags- och helgdagsarbete och dygnen för beräkningen av det dygn som används för att ersätta av-vikelse från fritid per vecka bestäms enligt respektive dygns kalendertid.
För arbete som utförts på påsklördagen, även om det inte är övertidsarbete, betalas lön förhöjd med 50 % för högst 8 timmar. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsersättning.
13 §Ersättning för söckenhelg
1. Till arbetstagare betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, julafton samt första juldagen i söckenhelgsersättning den separata ersättning som beskrivs i 5 § punkt 2 här ovanför.
2. För utbetalning av lön för självständighetsdagen gäller lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag.
3. Om arbetstagaren på grund av sjukdom inte har rätt till lön för självständighetsdagen, betalas lön ut för den dagen enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
III BESTÄMMELSER OM LÖNER KA
14 §Lönesystemet
Arbetena kan göras antingen som tidarbete eller ackordslönearbete. Då bygget påbörjas ska en förhandling enligt punkt 1 i ackordsbestämmelserna föras.
Lönegruppering
Arbetstagarens grundtimlön bestäms enligt var han eller hon placeras i lönegrupperingen. Det finns sex lönegrupper.
Arbetstagarens yrkesskicklighet är grunden för grupperingen. Med detta avses svårighetsgraden på de arbeten som arbetstagaren kan utföra. Vid justering av grupperingen beaktas den utveckling i arbetstagarens yrkesskicklighet som är ett resultat av arbetserfarenhet och utbildning.
Tidavlöning
Vid tidslön består timlönen av en grundtimlön och ett eventuellt individuellt tillägg, vars storlek avtalas separat mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.
Då arbetstagarens lönegrupp stiger bevaras storleken på det individuella tillägget.
Grundtimlönen är minimilönen för tidsarbete enligt lönegrupperingen i kollektivavtalet.
Företagets förtroendeman ska informeras om användningen av praktikanter och personer som deltar genom inlärning i arbetet. Ett avtal om handledning av personer som deltar genom inlärning i arbetet och lärlingsavtalselever ingås mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Samtidigt utreds arbetsplatshandledarens möjligheter att utföra arbetet samt hur uppgiften påverkar skötseln av de egna arbetsuppgifterna och handledarens avlöning. Att vara arbetsplatshandledare är frivilligt.
Om arbetsplatshandledaren utför ackordsarbete får han tillgodoräkna sig sin adepts arbetsprestation.
2 LÖNEGRUPPERING OCH GRUNDTIMLÖNER
KA
Bestämning av lönegrupperingen i början av anställningsförhållandet
Lönegruppen bestäms vid anställningstillfället på basis av den styrkta kompetensen. I början av anställningsförhållandet görs en preliminär bestämning och den egentliga bestämningen görs senast efter tre (3) månader. Kompetensen styrks med bl.a. skolbetyg, examensbetyg, yrkesbevis och arbetsintyg.
Tolkning:
I lönegrupperingen definieras arbetstagarens kunskaper och inte företagets behov av arbetstagare. Arbetstagaren ska t.ex. placeras i lönegrupp IV, om villkoren uppfylls, även om arbetsgivaren endast behöver en arbetstagare i arbetsuppgifter som hör till en lägre lönegrupp.
Yrkesarbete utförs endast av arbetare som hör till minst lönegrupp 3. Arbetare som tillhör lägre lönegrupper kan utföra yrkesarbete om arbetet inte omfattas av ackordprissättningen och när arbetet främst består av assistentarbete som inte kräver särskild yrkesskicklighet. En arbetare som tillhör de lägre lönegrupperna kan också tillhöra en arbetsgrupp som utför yrkesarbete, där den som tillhör de lägre lönegrupperna utför assistentarbete eller praktik. I arbetsgruppen kan högst 1/3 av arbetarna tillhöra lönegrupp 3 eller lägre.
Ändring av lönegrupperingen
Lönegrupperingen höjs då arbetstagarens yrkesskicklighet utvecklas, exempelvis genom utbildning eller inskolning, så att den berättigar till en högre lönegrupp.
En sänkning av grupperingen är exceptionell och möjlig endast om:
1) Arbetstagaren visar sig klart höra till en lägre grupp än vad han eller KA
hon vid anställningen låtit förstå.
2) Arbetstagarens ordinarie befattningsbeskrivning eller påvisade yrkesskicklighet inte längre motsvarar den tidigare klassificeringen, t.ex. om arbetstagaren inte längre arbetar i sådan förmansställning utifrån vilken han eller hon klassificerats till en högre lönegrupp.
Innan man sänker lönegruppen hör man arbetstagaren och förtroendemannen som representerar honom eller henne om grunderna för sänkningen.
Grundtimlöner
Lönegrupp | Från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter 1.5.2023: | Från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter 15.5.2024: |
I | 11,71 €/h | 11,94 €/h |
IB | 13,19 €/h | 13,45 €/h |
II | 14,31 €/h | 14,60 €/h |
III | 15,86 €/h | 16,18 €/h |
IV | 17,26 €/h | 17,61 €/h |
V | 18,52 €/h | 18,89 €/h |
Tillägg som betalas för yrkesexamen
En arbetstagare som har avlagt en yrkesexamen inom sin bransch, förläggs i minst lönegrupp IV och till honom eller henne betalas från början av den lönebetalningsperiod som börjar efter den 1.5.2023 ett tillägg för yrkesexamen på 0,50 €/h och från början av den lönebetalningsperiod som börjar efter den 15.5.2024 ett tillägg på 0,51 €/h.
En arbetstagare som har avlagt en specialyrkesexamen inom sin bransch, förläggs i lönegrupp V, och till honom eller henne betalas från början av den lönebetalningsperiod som börjar efter den 1.5.2023 ett tillägg för specialyrkesexamen på 0,84 €/h och från början av den lönebetalningsperiod som börjar den 15.5.2024 ett tillägg på 0,86 €/h.
Tillägget betalas förutom på grundtimlönen på den tid som betalas för
KA arbetat tid. Tillägg betalas inte samtidigt även om arbetstagaren skulle ha
avlagt både yrkesexamen och specialyrkesexamen.
Arbetstagaren har ingen allmän kunskap om arbetsuppgifterna i yrkesbranschen.
Tillämpningsanvisning:
En arbetstagare som hör till denna lönegrupp börjar först nu arbeta inom branschen och utför hjälparbete. Arbetstagaren klarar inte av sitt arbete utan fortlöpande handledning.
Lönegrupp Ib
Arbetstagaren har inte ännu kompletta allmänna kunskaper om arbetsuppgifterna i sin bransch.
Lönegrupp II
Arbetstagaren har allmän kunskap om arbetsuppgifterna i yrkesbranschen.
Tillämpningsanvisning:
En arbetstagare som hör till denna lönegrupp utför hjälparbete. Arbetstagaren klarar av sitt arbete utan fortlöpande handledning. För att nå den kompetens som förutsätts i lönegrupp II krävs två
(2) års arbete med olika arbetsuppgifter i branschen eller yrkesinriktad grundexamen i branschen.
Lönegrupp III
Arbetstagaren behärskar de grundläggande yrkesuppgifterna.
Tillämpningsanvisning:
En arbetstagare som hör till denna lönegrupp utför yrkesrelaterade arbetshelheter. Arbetstagaren utför arbetet med en yrkesmans raskhet och skicklighet och med beaktande av
givna anvisningar. Han använder rätt material, arbetssätt och arbetsordning. KA
Tolkning:
För en arbetstagare som utför ackordsarbete avses med en yrkesmans raskhet att han i enlighet med ackordsprissättningen skulle förtjäna sin lön. I så fall ska förhållandena följa de på ackordsarbetet uppställda kraven och den bedömda arbetsmängden vara så stor att enskilda olägenheter eller bristen på olägenheter inte avsevärt påverkar hur arbetet framskrider.
Raskheten i tidsarbete kan även bedömas utgående från hur snabbt den uppgift eller de uppgifter som arbetstagaren utför sköts med beaktande av de krav på kvalitet och slutresultat som har uppställts för arbetet, hur splittrat arbetet är samt den noggrannhet som arbetet kräver och eventuella övriga faktorer som fördröjer eller försnabbar arbetet.
Lönegrupp IV
Arbetstagaren behärskar allsidiga fackarbeten.
Tillämpningsanvisning:
Till denna lönegrupp hör arbetstagare som genom utbildning och/eller erfarenhet har skaffat sig sådana kunskaper och färdigheter att han eller hon behärskar allsidiga fackarbeten och klarar av att utföra arbetsuppgifterna helt självständigt med en yrkesmans raskhet genom att använda sig av rätt arbetsredskap och arbetssätt.
Arbetstagaren planerar sitt arbete som en del av en helhet med beaktande av de övriga yrkesgruppernas krav och ger vid behov råd till arbetstagare i de lägre lönegrupperna för att på det sättet säkerställa ett smidigt utförande av arbetsuppgifterna.
Lönegrupp V
KA Allsidigt teoretiskt och praktiskt behärskande av yrket.
Tillämpningsanvisning:
Av en arbetstagare i denna lönegrupp förutsätts gedigen och allsidig yrkesskicklighet, förmåga till självständigt arbete, en yrkeskompetens som undergått utveckling samt teoretiska kunskaper. Detta framgår bl.a. av arbetshastigheten, bra förmåga att avläsa ritningar samt bra beredskap att planera arbetet. Arbetstagaren utför arbetet i enlighet med uppgjorda planer och utvecklar tillämpliga arbetsmetoder.
Till denna lönegrupp hör även arbetstagare som arbetar fortlöpande i förmansställning och behärskar de yrkesrelaterade arbetena och kan handleda andra arbetstagare inom yrket.
Ackordslön är en lön som betalas enligt arbetstagarens arbetsprestation. Om arbetet har prissatts i ackordsprissättningen eller kan prissättas på annat sätt, är målet att arbetet utförs på ackord. Allmänna bestämmelser om ackordsarbete finns på sidorna 98–100 i kollektivavtalet.
Om förmansuppgiften ska alltid överenskommas separat skriftligen och skilt för varje arbetsplats. Det ska vara frivilligt att åta sig uppgiften. I avtalet ska nämnas åtminstone de huvudsakliga uppgifterna och de fullmakter som tillfaller den som åtar sig uppgiften som förman. Förmannen har dock inte sådan ställning att han eller hon representerar arbetsgivaren i förhållande till de andra arbetstagarna.
Till förmannen betalas lön enligt medeltimförtjänsten för en person som utför ackordsarbete för den tid uppgifterna utförs.
Vid timarbete ska lönen motsvara minst lönen enligt lönegrupp V, och därtill
kan det avtalas om ett så kallat förmanstillägg. KA
I företag som är medlemmar i Pintaurakoitsijat ry är det möjligt att komma överens om en produktionspremie.
Utöver arbetstagarens individuella timlön bygger produktionspremien på bestämningsgrunden för tilläggsarvode, vars storlek bestäms av arbetstagarens prestation. Minimilönen är arbetstagarens individuella timlön. Exempelvis kan premiens storlek vara kopplad till ett kvantitativt, tidsmässigt, kvalitativt eller annat motsvarande mål.
Den ersättning som ska betalas ska specificeras i lönespecifikationen och får inte innehålla semesterpremie eller en separat lönedel, som ska betalas i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet.
1. Till en arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren minst en månad innan en sedvanlig fredstida reservövning påbörjas, betalas som ersättning hans individuella timlön, dock högst enligt III lönegruppen, för 8 timmar per varje dag som reservövningen varar och som skulle ha varit arbetsdag ifall arbetstagaren varit i arbete. Från nämnda ersättning får likväl den reservistlön avdras som betalas av staten.
Bfs-kurser som grundar sig på inkallelseorder till tjänstgöring jämställs med ovan nämnda reservövning.
En förutsättning för att ersättning ska betalas är att arbetstagaren återvänder till sitt tidigare arbete efter det att han återvänt antingen från bfs- kursen eller från reservövningen.
2. En arbetstagare som omedelbart före uppbådsdagen varit anställd hos
KA arbetsgivaren minst en månad har rätt då han första gången deltar i uppbåd
till militärtjänstgöring och därtill hörande läkarundersökning att i ersättning för uppbådsdagen få sin individuella timlön, högst enligt III lönegruppen, för åtta timmar och för läkarundersökningsdagen sin individuella timlön, högst enligt III lönegruppen, för den tid han enligt en godtagbar utredning på grund av undersökningen måste vara frånvarande från arbetet under ordinarie arbetstid.
3. En arbetstagare som omedelbart före sin vigsel, registrering av partnerskap och 50- eller 60-årsdag har varit anställd hos arbetsgivaren åtminstone i en månad, har rätt att hålla en dylik bemärkelsedag, om den infaller på en arbetsdag, som fridag och att för den få som ersättning sin individuella timlön för 8 timmar, högst enligt lönegrupp III.
4. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare vars anställningsförhållande varat minst en månad, på arbetstagarens nära anhörigs begravningsdag, om den infaller på en arbetsdag, hans eller hennes individuella timlön, högst enligt lönegrupp III, för de ordinarie arbetstimmarna enligt arbetstidsschemat.
Med en nära anhörig avses arbetstagarens make, bröder och systrar, familjens barn samt egna och makens föräldrar.
1. Parternas gemensamma mål är att undvika förhinder på grund av väderleken, till exempel genom att tillsammans planera arbetsordningen så att risken för avvikande väderleksförhållanden beaktas. Arbetsgivaren ska sträva efter att i förväg utreda huruvida han eller hon kan erbjuda ett annat arbete eller en annan arbetsplats så länge förhindret på grund av väderleken existerar. Överenskommelser om hur informationen om väderleksförhinder ges ska ingås på arbetsplatsen eller inom företaget.
2. Om en arbetstagare har kommit till arbetsplatsen men på grund av
otjänlig väderlek inte kan påbörja sitt arbete, eller om arbetet av nämnda skäl KA
måste avbrytas, betalas i ersättning för väntetiden timlön, om arbetsgivaren meddelar att arbetstagaren ska stanna kvar på arbetsplatsen för att vänta att vädret klarnar.
3. När arbetsledningen har konstaterat att arbetet måste avbrytas mitt i en arbetsdag, betalas för avbrott i arbetet på grund av regn, köld eller annat naturförhinder lön för väntetiden till arbetsdagens eller arbetsskiftets slut.
4. Om väderleksförhållandena fortsätter och förhindrar arbetet under ett helt arbetsdygn, betalas till arbetstagaren full lön (individuell timlön) för högst 10 dagar per kalenderår. Arbetstagaren har emellertid en (1) karensdag, under vilken arbetsgivaren försöker ordna arbetena så att förhindret på grund av väderleken inte fortsätter.
5. Om arbetet på grund av regn, köld eller annan naturrelaterad omständighet förstörs, betalas avtalsenlig lön för repareringen av arbetet.
1. Timrapporterna görs upp per löneperiod eller per vecka.
❑Protokollsanteckning:
Förbunden rekommenderar att timrapporter görs skriftligen. Tim-rapporterna skall samlas in på ett smidigt sätt som orsakar minsta möjliga extraarbete, t.ex. per e-post, telefax, telefon osv. Insamlingen av timrapporterna är arbetsgivarens uppgift. Att antalet timmar inte har uppgetts eller samlats in är i sig inget hinder för betalning av lön.
2. Arbetslönen betalas varannan fredag, eller om denna dag är helgdag, närmast föregående vardag. För uträkning av lönen får lön för 5 dagar bli innestående (uträkningstid). Lönen betalas till ett av arbetstagaren angivet konto i Finland. I undantagsfall kan lönen betalas på annat sätt.
Pintaurakoitsijat ry:s medlemsföretag kan lokalt skriftligen avtala med
KA förtroendemannen att lönen betalas två gånger i månaden, den 15 och sista
dagen i månaden
Lokalt kan avtalas om att den ordinarie lönebetalningen sker en gång per månad. I detta fall har arbetstagaren rätt att på begäran i mitten av löneperioden få lön i förskott för de timmar som motsvarar den ordinarie arbetstiden.
3. Arbetsgivaren sänder arbetstagaren en detaljerad lönespecifikation i samband med lönebetalningen för granskning av grunderna för lönen och lönebeloppet i euro.
4. Om en anställning upphör skall den sista lönen betalas på den sista arbetsdagen. Pintaurakoitsijat ry:s medlemsföretag kan betala den sista lönen i samband med den ordinarie lönebetalningen.
5. När anställningsförhållandet upphör ska arbetstagaren utan onödigt dröjsmål återlämna all arbetsgivarens egendom som han eller hon har till arbetsgivaren.
6. Till en arbetstagare som utför ackordsarbete betalas förskott på ackordet med två veckors löneintervaller i enlighet med hans eller hennes timlön.
17 b § Elektronisk passerkontroll och lönebetalning i
ackordsbranscher
Den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt är skyldig att föra en skriftlig förteckning över de personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats (arbetsplats) och månatligen meddela arbetstagarnas uppgifter till Skatteförvaltningen. Pintaurakoitsijat och Byggnadsförbundet har avtalat följande om användning av passerkontroll- och uppföljningsuppgifter vid betalning av arbetstagarens lön:
Med tanke på införandet av systemet och de flexibla arbetstider som det möjliggör rekommenderar parterna att de
huvudsakliga genomförarna överlåter passerkontrolluppgifter/arbetstidsuppföljningsuppgifter gällande underleverantörer och sidoleverantörernas arbetstagare till underleverantörerna och sidoleverantörerna.
a Arbetstagaren kan genom att iaktta lagen om samarbete ordna uppföljning av arbetstiden med hjälp av anordningar/tekniska lösningar som KA
lämpar sig för passerkontroll eller passeruppföljning. Om företaget inte behöver iaktta lagen om samarbete på grund av sin storlek ska man diskutera ibruktagandet med förtroendemannen eller om en sådan inte finns med alla arbetstagare, Arbetstagare får inte använda egen telefon utan arbetsgivarens samtycke. Arbetsgivaren står för kostnaderna som orsakas av användningen. b Vid företag som är medlemmar i Byggnadsindustrin RT rf får start- och sluttider som fås från passerkontrollen och passeruppföljningen användas som grund för lönebetalningen. När man tar i bruk systemet ska man diskutera med förtroendemannen eller om en sådan inte finns med alla arbetstagare och specificera förfaringssätt vid felsituationer, praxis då arbetstiden över- eller underskrids samt om förfaranden gällande betalning av prestationslöner. Det ska för alla arbetstagare som omfattas av passerkontrollen och passeruppföljningen ordnas ett enkelt och omedelbart
sätt, på vilka de kan granska sina uppgifter.
c Passeruppföljningsuppgifter får inte användas för osakligt ändamål och uppföljningen får inte användas för att kontinuerligt följa upp arbetstagarens arbetsprestation eller person. Det är dock möjligt att genomföra kontinuerlig uppföljning som anknyter till anordningar och maskiner.
d Vid ibruktagandet och användningen av systemet iakttas EU:s dataskydds-förordning samt dataskyddsombudsmannens anvisningar gällande integritetsskydd i arbetslivet.
KA
IV BESTÄMMELSER OM VISSA ERSÄTTNINGAR
18 §Dagtraktamente och ersättning av resekostnader vid
researbete
1. Om en arbetstagare reser på uppdrag av sin arbetsgivare till ett arbete som ligger utanför hemorten och arbetstagaren inte kan återvända hem till natten, skall arbetsgivaren innan resan inleds utreda möjligheterna att få bostad på vederbörande ort och i dess närhet samt i mån av möjlighet reservera bostad åt arbetstagaren. Inkvarteringen är i första hand fri inkvartering som bekostas och ordnas av arbetsgivaren. Inkvarteringen kan ordnas i antingen en allmän inkvarteringsrörelse eller en bostads/semesterlägenhet.
Nivån på inkvarteringen ska vara sådan att boendeutrymmet för varje person som inkvarteras är minst 10 m2 och att högst 2 arbetstagare inkvarteras i samma rum. Vid längre inkvarteringar ordnas ett sovrum för en person.
Inkvarteringsutrymmet utrustas med normal möblering, sängkläder och tillräckliga social- och rekreationsutrymmen med tanke på förhållandena. Man kan lokalt komma överens om att arbetstagarna ordnar inkvarteringen själv och arbetsgivaren betalar inkvarteringsersättning på 57 euro per dygn mot räkning. Om arbetstagaren inte uppvisar en faktura betalas till honom eller henne som övernattningspenning 15 euro per dygn.
Om det på kommenderingsorten i närheten av arbetsstället inte finns någon tillgänglig bostad och arbetstagaren därför är tvungen att bo på över 5 kilometers avstånd från arbetsplatsen, betalas till arbetstagaren en daglig ersättning för resekostnader.
2. Till arbetstagaren betalas för varje i föregående punkt avsett dygn ett dagtraktamente på 48 € år 2023.
Dagtraktamentet enligt kollektivavtalet förhöjs så att det motsvarar det dagtraktamente som skattestyrelsen fastställt som skattefritt.
Inkvarteringsersättningen och övernattningspenningen enligt kollektivavtalet ändras under avtalsperioden med en lika stor procentsats och
från samma tidpunkter som skattestyrelsen ändrar de ersättningar som anses
vara skattefria. KA
3. Om resor som görs på arbetsgivarens begäran skall avtalas i förväg med arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar de faktiska resekostnaderna för dessa resor enligt överenskommet fortskaffningsmedel eller ordnar transporten.
Om resan görs under den arbetstid som överenskommits i arbetsavtalet, betalas arbetstagarens individuella timlön för res-tiden. För resor utanför den överenskomna arbetstiden betalas lön enligt lönegruppen (högst lönegrupp III).
4. Dagtraktamentet betalas i anslutning till varje lönebetalning och registreras inte som lön.
5. Vid researbete erhåller arbetstagaren ersättning för resor till och från hemmet under midsommaren, påsken eller julen, förutsatt att han eller hon varit minst 6 veckor i sådant arbete som berättigar till dagtraktamente. Likaså betalas ersättning för hemresa i fall av sjukdom eller om semestern infaller under researbetstid.
1. Om ett arbetsprojekt är beläget utanför Finlands gränser tillämpas i anställningsförhållandet finsk arbetsrättslagstiftning och den lagstiftning som gäller arbetstagarens socialskydd samt gällande kollektivavtal för byggnadsbranschen så som vid arbete utfört på finländskt territorium, ifall de lokala förhållandena eller av dem ställda särskilda fordringar inte föranleder annat.
2. Arbetstagaren erhåller förutom i kollektivavtalet fastställd lön också ersättning för omkostnader som förorsakas av de särskilda omständigheterna, till den del dessa överstiger motsvarande omkostnader i hemlandet. Om ersättningens storlek skall särskilt överenskommas med Byggnadsförbundet från fall till fall.
3. Eventuella stridsåtgärder som utlysts av arbetsmarknadsorganisationer i Finland berör inte byggnadsprojekt som genomförs utanför landets gränser.
Arbete i Norden och i Europeiska Unionens medlemsländer
Om arbetsplatsen är förlagd till Norge, Island eller medlemsländerna i Europeiska Unionen iakttas följande bestämmelser i stället för 18 § punkt 1 i kollektivavtalet.
1. Lag som skall tillämpas på arbetsavtalet
KA Arbetsgivaren och arbetstagaren kan genom ett arbetsavtal komma överens
om vilken lag som skall tillämpas på arbetsavtalet.
a På arbetsavtalet tillämpas lagen och de allmänna arbetsvillkoren i det land där arbetet utförs.
b På arbetsavtalet tillämpas Finlands lag och det gällande kollektivavtalet för målningsbranschen. När det gäller arbetstider och de tillägg som orsakas av arbetstiden tillämpas lagen och de allmänna arbetsvillkoren gällande arbetstiden i det land där arbetet utförs.
c På arbetsavtalet tillämpas Finlands lag och det gällande kollektivavtalet för målningsbranschen. Arbetstiden kan också ordnas så, att antalet arbetstimmar utjämnas i medeltal till fyrtio (40) timmar i veckan under en utjämningsperiod på högst sex (6) månader. Om utlandsarbetet varar en kortare tid än sex (6) månader, kan utjämningsperioden likväl utgöra högst den tid som utlandsarbetet varar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inte komma överens om ett sådant arbetstidssystem som strider mot obligatoriska arbetstidsbestämmelser i det land där arbetet utförs.
Vid användning av en veckoarbetstid på i genomsnitt fyrtio (40) timmar skall ett skriftligt arbetstidsschema uppgöras på förhand för hela utjämningstiden. Arbetstidsschemat kan ändras under utjämningstiden endast genom ömsesidig överenskommelse.
För övertidsarbete och nödarbete som utförs utöver arbetstiden per dygn enligt arbetstidsschemat skall för de 2 första timmarna betalas med 50 % förhöjd och för de följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
För övertidsarbete och nödarbete som utförs utöver arbetstiden per dygn enligt arbetstidsschemat skall för de åtta första timmarna betalas med 50 % förhöjd och för de följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
2. Ersättning för kostnader och särskilda bestämmelser
a Arbetstagaren har rätt till dagtraktamente vars storlek är minst 48 € år KA
2023 och som utbetalas i samband med den normala lönebetalningen.
b Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens resor till arbetsplatsen och tillbaka till arbetstagarens hemort när anställningsförhållandet inleds och avslutas. Om övriga hemresor som bekostas av arbetsgivaren, lön under restiden samt ersättning för resekostnader på arbetsorten avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren separat.
c Arbetsgivaren anordnar kostnadsfritt med beaktande av de lokala förhållandena en rimlig bostad för arbetstagarens bruk.
d Ett arbetsavtal skall alltid uppgöras skriftligt före arbetstagarens avresa till det land där arbetet utförs. Av avtalet skall framgå förutom det som förutsätts i arbetsavtalslagen (55/2001) också dagtraktamentets storlek och dess bestämningsgrund (för vilka dagar dagtraktamente betalas), hemresor som bekostas av arbetsgivaren och ersättning för resekostnader i det land där arbetet utförs samt inkvarteringsarrangemangen och deras uppskattade kvalitet.
e Arbetstagarnas socialskydd bestäms på basis av lagar och internationella avtal.
1. Arbetstagarens rätt till ersättning för dagliga arbetsresor fastställs enligt följande:
En arbetstagare, vars bostad befinner sig inom högst 5 kilometers avstånd från arbetsplatsen har ingen rätt till ersättning.
Om arbetstagarens bostad däremot befinner sig på en över 5 kilometers radies avstånd från arbetsplatsen, bestäms hans eller hennes ersättning för resekostnader enligt följande tabell:
Avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen | Ersättning för dagliga resekostnader 2023 |
över 5 km | 2,16 € |
över 10 km | 3,47 € |
över 20 km | 6,25 € |
över 30 km | 9,10 € |
över 40 km | 11,21 € |
över 50 km | 13,59 € |
över 60 km | 17,86 € |
över 70 km | 20,20 € |
över 80 km | 22,96 € |
över 90 km | 26,15 € |
över 100 km | 29,31 € |
KA
Avståndet mellan bostaden räknas enligt den kortaste rutten som används i den allmänna trafiken.
2. Arbetstagaren skall uppge var han eller hon bor när arbetsavtalet ingås. Om redogörelsen ges senare, börjar rätten till daglig reseersättning först efter det att redogörelsen har getts.
3. Om ersättning för sjöresor avtalas skilt från fall till fall.
4. Reseersättningen betalas i samband med lönebetalningen.
5. Om arbetsgivaren har anordnat transport för arbetstagarna och arbetstagaren utnyttjar denna möjlighet, betalas ingen reseersättning. Transporterna sker utom arbetstiden och arbetstiden är den ordinarie arbetstid som fastslagits i detta avtal. För transport- eller restiden betalas ingen ytterligare ersättning
❑Protokollsanteckning: För de dagliga arbetsresorna ska de av arbets- och näringsministeriet fastställda, gällande pendlingsområdena beaktas.
V SOCIALA BESTÄMMELSER KA
21 §Semester
1. Arbetstagare får semester på det sätt som bestäms i semesterlagen.
2. Semesterlönen och semesterersättningen beräknas på det sätt som anges i målningsbranschens semesterkollektivavtal.
I Rätt till lön för tiden av arbetsoförmåga
1. Rätt till lön för tid av arbetsoförmåga
Arbetsgivaren betalar en arbetstagare som är förhindrad att utföra arbete till följd av sjukdom, olycksfall eller yrkessjukdom lön för den tid hindret varar.
2. Arbetsoförmågan konstateras med intyg godkänt av arbetsgivaren Arbetsoförmågan konstateras i första hand med ett intyg som skrivits av företagsläkaren, men intyg som av grundad anledning givits av en annan läkare duger som bevis på arbetsoförmåga.
Som grundad anledning räknas till exempel en lång väg till företagshälsovårdens enhet från arbetsplatsen, hemmet eller vistelseorten eller oskäligt lång väntetid.
Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas om läkaren har skrivit en godtagbar motivering till det retroaktiva intyget på intyget.
Arbetsoförmåga kan också bevisas med intyg som givits av en annan professionell inom hälsovården i företaget enligt en gemensamt fastslagen praxis.
Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas också på bestämmelserna som gäller insjuknande av ett barn under 10 år (se punkten ”VI Speciella situationer”, sida 38).
3. Sjukfrånvaro med arbetstagarens anmälan
KA 3.1. För högst 3 dygn lång sjukfrånvaro av förkylningsart, ska man vid
företagen avtala om ett förfarande med egen anmälan. Man kan inte avtala om att det alltid krävs läkarintyg. Det är skäl att ingå avtalet skriftligt.
Om man inte avtalat om ett förfarande med egen anmälan ska arbetsgivaren eller dennes representant godkänna arbetstagarens anmälan som utredning gällande arbetsoförmåga på grund av förkylningsartade, högst tre dygn långa sjukfrånvarofall. I dessa fall följer man för den egna anmälan följande regler:
− Arbetstagaren ska underrätta sin chef om sin arbetsoförmåga omedelbart eller senast innan arbetsskiftet inleds. Om sjukfrånvaron inte meddelats innan arbetsskiftet inletts, betalas inte lön för sjukdomstid för tiden för frånvaron.
− Arbetsgivaren kan av grundade orsaker, bl. a. om arbetstagaren har flera upprepade sjukfrånvaron, kräva ett läkarintyg för att visa arbetsoförmågan.
− Förfarandet med egen anmälan tillämpas inte under semestern.
Parterna rekommenderar att man när man avtalar om förfarande med egen anmälan, i det lokala avtalet inkluderar förfaringssätt för frånvaro på grund av tillfällig vård av barn som är under 10 år gammalt.
3.2. Om arbetsgivaren inte har ordnat företagshälsovård på miniminivå som förutsätts i lagen om företagshälsovård, räcker det att man lämnar en egen anmälan till arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant om kortvariga sjukfrånvaron som varar högst tre dygn. Efter att ha fått anmälan kan arbetsgivaren hänvisa arbetstagaren till läkarens mottagning. De kostnader som orsakas av detta betalas av arbetsgivaren.
❑Protokollsanteckning:
Parterna är överens om att det när man kommer överens om ett förfarande med egen anmälan för arbetstagare är möjligt att komma överens om olika villkor som avses i kollektivavtalet om frånvaro på grund av arbetstagarens egen sjukdom och ett barns sjukdom (t.ex. anmälans form, vem anmälan görs till,
mängden frånvaro, hur snart anmälan ska göras och krav på läkarintyg). KA
4. Oklarheter kring läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukfrånvaron då arbetstagaren har presenterat en godtagbar utredning om sin arbetsoförmåga.
Om arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren har presenterat på grund av någon oklarhet med intyget har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för granskning. I så fall står arbetsgivaren för de kostnader som uppstår vid inhämtandet av läkarintyget.
Oklarheter kring läkarintyg ska redas ut enligt den förhandlingsordning som finns i kollektivavtalet.
5. Anmälan om insjuknande ska göras till den närmaste chefen innan arbetsskiftet börjar, då detta är möjligt
Arbetstagaren ska anmäla insjuknandet till sin närmaste chef eller en annan person som arbetsgivaren har angett redan innan arbetsskiftet inleds, förutsatt att detta är möjligt med beaktande av omständigheterna.
Arbetsgivaren ska meddela förfarandet gällande detta åt arbetstagarna.
Det är viktigt att anmälan görs i god tid, så att man redan då arbetsskiftet inleds vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetet i fall av frånvaro ska organiseras den dagen.
6. Arbetsgivaren och förtroendemännen ska handleda arbetstagaren att på rätt sätt följa bestämmelserna i kollektivavtalet och sträva efter att förhindra missbruk
Arbetsgivaren och förtroendemännen bör tillsammans sträva efter att handleda arbetstagarna så att de på rätt sätt följer kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjukfrånvaro.
Under orienteringsskedet ska nya arbetstagare få upplysningar och
KA handledning gällande detta.
Det är förenligt med både arbetsgivarens och arbetstagarens intressen att man lyckas skära ner mängden sjukfrånvaro till så liten som möjligt. Det är rekommendabelt att de lokala parterna tillsammans följer med sjukfrånvaroutvecklingen och vid behov försöker hitta metoder för förebyggande och minskning av frånvaron.
II Ingen rätt till lön för tid av arbetsoförmåga
1. Arbetsoförmåga ersätts inte, om arbetstagaren orsakat sjukdomen uppsåtligen, genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annan grov vårdslöshet.
2. Arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta arbetsoförmåga som orsakas av förvärvsarbete som utförts på annat håll.
III Lönebetalningsperiodens längd
1. Lön för sjukdomstid betalas från början av den andra sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete.
2. Lön för sjukdomstid betalas dock från och med första sjukdagen, om arbetstagarens anställningsförhållande före insjuknandet fortgått oavbrutet i minst 6 månader eller om arbetsoförmågan varar efter dagen för insjuknandet längre än sjukförsäkringens karenstid (9 vardagar).
3. Om insjuknandet eller olycksfallet inträffar under ett arbetsskift, betalas ordinarie lön till arbetsskiftets slut.
4. För tid av arbetsoförmåga som orsakats av olycksfall och yrkessjukdom betalas lön från och med den första dagen av arbetsoförmåga, som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag.
5. Längden av betalningsperioden av lön för tid av arbetsoförmåga fastställs på basis av längden av arbetstagarens oavbrutna anställningsförhållande innan arbetsoförmågan började.
Lön för sjukdomstid betalas för arbetsdagarna under perioder av följande längd:
Anställningens varaktighet | Period |
- mindre än 2 veckor | – |
mer än 2 veckor men mindre än 1 månad | sjukförsäkringens karenstid |
- mer än 1 månad men mindre än 3 år | 28 kalenderdagar |
- mer än 3 år men mindre än 5 år | 35 kalenderdagar |
- mer än 5 år men mindre än 10 år | 42 kalenderdagar |
- 10 år eller mera | 56 kalenderdagar |
KA
Lön för sjukdomstid vid olycksfall betalas för arbetsdagarna under perioder av följande längd:
Anställningens varaktighet | Period |
- mindre än 3 år | 28 kalenderdagar |
- mer än 3 år men mindre än 5 år | 35 kalenderdagar |
- mer än 5 år men mindre än 10 år | 42 kalenderdagar |
- 10 år eller mera | 56 kalenderdagar |
IV Storleken av lön som betalas för tid av arbetsoförmåga
1. Vid tidlönearbete är lönen timlönen för det avbrutna arbetet eller den timlön som annars är fastställd för arbetstagaren utan tillägg för arbetstid.
2. Vid produktionspremiearbete är lönen grunddelen ökad med den genomsnittliga produktionspremieandelen.
3. Vid ackordsarbete är lönen medeltimförtjänsten för det pågående ackordet, dock endast så länge som ackordet pågår. Om arbetsoförmågan fortsätter efter att ackordet avslutats, ändras lönen till arbetstagarens lön före ackordet.
4. Lönen som betalas för arbetsoförmåga på grund av sjukdom är från och med 1.5.2023 högst 18,52 €/h och från och med 15.5.2024 högst 18,89 €/h för sjukförsäkringens karenstid och från och med 1.5.2023 23,00 €/h och från och med 15.5.2024 23,46 €/h för den löneberättigade slutperioden av arbetsoförmågan.
Om arbetsoförmågan beror på olycksfall eller yrkessjukdom betalas arbetstagarens lön till fullt belopp.
V Avdrag från lön som betalas för tid av arbetsoförmåga
KA 1. Arbetsgivaren har rätt att som återbetalning få sådan ersättning som
arbetstagaren får som dagpenning på grund av samma arbetsoförmåga för samma tidsperiod, eller en annan med denna jämförbar ersättning på grundval av en lag eller ett avtal, dock inte mera än det belopp som arbetsgivaren har betalat i lön för tiden av arbetsoförmåga. Om ersättningen har betalats direkt till arbetstagaren, har arbetsgivaren rätt att dra av detta belopp från den lön som betalas för tiden av arbetsoförmåga.
2. Arbetsgivaren har dock inte rätt att få ovan nämnda ersättning som återbetalning eller att dra av den från den lön för tid av arbetsoförmåga som han betalat, till den del som ersättningen betalas till en arbetstagare på grundval av en av arbetstagaren själv helt eller delvis bekostad frivillig försäkring.
3. Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas till en arbetstagare av en orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om ersättning utgår till ett mindre belopp än vad han eller hon enligt lagen skulle ha varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för tid av arbetsoförmåga dra av det dagpenningsbelopp eller den del av beloppet, som inte betalats ut på grund av försummelse från arbetstagarens sida.
VI Speciella situationer Upprepad arbetsoförmåga
1. Med upprepad arbetsoförmåga avses arbetsoförmåga som börjar av samma orsak inom högst 30 dagar efter det att man betalat arbetstagaren lön för tid av arbetsoförmåga eller sjukdagpenning. I ett sådant fall fastställs längden av lönebetalningen för tiden av arbetsoförmåga räknat från början av den första perioden av arbetsoförmåga av samma orsak.
2. Vid fall av upprepad arbetsoförmåga inleds betalningen av lönen för tid av arbetsoförmåga omedelbart från början av den första hela arbetsdag som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag (inte karensdag), ifall den avlönade perioden av arbetsoförmåga inte redan tidigare har hunnit uppfyllas.
3. Om mer än 30 dagar förlöpt sedan den dag då man senast betalat arbetstagaren sjukdagpenning eller lön för tid av arbetsoförmåga, går man KA
till väga i fråga om betalningen av lönen för tid av arbetsoförmåga på samma sätt som om det var fråga om ny arbetsoförmåga.
Akut tandsjukdom
4. Om en akut tandsjukdom orsakar arbetsoförmåga och kräver behandling samma dag eller under samma arbetsskift, betalar arbetsgivaren arbetstagaren lön för behandlingstiden, från och med 1.5.2023 högst 18,52
€/h och från och med 15.5.2024 högst 18,89 €/h. Arbetsoförmågan och vårdens brådskande natur skall bestyrkas genom intyg av en tandläkare.
5. Rätten till ersättning förutsätter att arbetstagarens anställningsförhållande före arbetsoförmågan har fortgått i minst två veckor. När en arbetstagares barn under 10 år insjuknar
6. Om arbetstagarens barn under 10 år plötsligt insjuknar betalas till arbetstagaren en ersättning som motsvarar lön för sjukdomstid enligt bestämmelserna i denna paragraf för kort tillfällig frånvaro som är nödvändig för att anordna vård av barnet eller för att vårda barnet. En förutsättning för att ersättning skall betalas är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en utredning om frånvaron lämnas enligt bestämmelserna om betalning av lön för sjukdomstid i kollektivavtalet samt att arbetstagarens anställningsförhållande har varat i minst två veckor. Bestämmelsen tillämpas också på ensamförsörjare och barn till maka eller make som är bosatt i samma hushåll. Ersättning för kortfristig, nödvändig frånvaro för arrangerande av vården för eller vårdandet av ett sjukt barn betalas även i det fall att den andra föräldern är förhindrad att sköta det sjuka barnet till följd av sjukdom, studier eller boende på annan ort liksom även för varaktig vistelse på annan ort och en av arbetsgivaren godkänd redogörelse på begäran har inlämnats.
7. För samma sjukdom betalas ersättning bara till den ena föräldern.
Vård och rehabilitering av svårt sjukt barn
KA 8. En arbetstagare vars egna barn eller barn till maka eller make som är
bosatt i samma hushåll insjuknar i en svår sjukdom som avses i 4 § i statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen (1335/2004) har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i barnets vård, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i 10 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), då denne har avtalat om frånvaron på förhand med arbetsgivaren.
Vård vid cancersjukdom
9. En arbetstagare har rätt till lön för sjukdomstid enligt bestämmelserna i denna paragraf för sådan tid av arbetsoförmåga som förorsakas av behandling av cancersjukdom.
Upprätthållande av arbetsförmåga och hantering av sjukfrånvaro
10. I företag kan man med hjälp av företagshälsovården komma överens om tillvägagångssätt med vilka arbetstagarnas hälsa och funktionsförmåga upprätthålls. Målet är att upprätthålla arbetsförmågan, främja arbetshälsan och minska sjukfrånvaron.
1. Lagstadgade hälsoundersökningar
Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren individuell timlön för en tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmar som gått förlorade för hälsoundersökningar och tillhörande resor som hör till den lagstadgade företagshälsovården.
Till en arbetstagare som sänds till undersökningar som hör till ovan nämnda lagstadgade företagshälsovård eller som vid en sådan undersökning förpassas till efterkontroll, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningar eller en efterkontroll sker på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente enligt bestämmelserna i kollektivavtalet.
Hälsoundersökningar som omfattas av den lagstadgade företagshälsovården ordnas i första hand inom ramen för den ordinarie arbetstiden vid en tidpunkt som fastställs av arbetsgivaren. Om undersökningen sker utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid betalas till
arbetstagaren lön enligt den individuella timlönen för den tid arbetstagaren
deltagit i undersökningen. För tiden för en lagstadgad undersökning inom KA
företagshälsovården betalas inte ersättning för övertidsarbete, såvida inte arbetsgivaren uttryckligen bestämmer att arbetstagaren ska genomgå hälsoundersökningen då den ordinarie arbetstiden per dygn har överskridits. För personer som införts i ASA-registret på grund av exponering för kvartsdamm fastställs intervallerna för de ordinarie återkommande hälsoundersökningarna av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Återkommande hälsoundersökningar ska upprepas med 1–3 års mellanrum, såvida inte företagshälsoläkaren förutsätter annat av särskilda
skäl.
Arbetstagaren ska utan dröjsmål lämna in bedömningen av arbetsförmågan från de lagstadgade undersökningarna till arbetsgivaren.
Syftet med de återkommande hälsoundersökningarna är att utreda arbetstagarens hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga. Dess innehåll och omfattning bygger på hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning av nödvändiga åtgärder, baserat på de faktiska riskerna och utsattheten i arbetet. När man överväger omfattningen av de återkommande hälsoundersökningarna måste man ta hänsyn till de specifika kraven i arbetstagarens arbete och personliga hälsotillstånd.
En återkommande hälsoundersökning inom byggsektorn kräver att arbetstagaren besöker en mottagning.
Företagshälsokort
Arbetsgivaren skall vid ingående av arbetsavtal säkerställa att arbetstagaren har ett eget personligt företagshälsokort. Arbetstagaren skall ha företagshälsokortet med sig på byggarbetsplatsen. För övervakningen att företagshälsovård ordnas skall arbetsgivaren visa upp företagshälsokortet för arbetsgivaren.
2. Övriga läkarbesök
Förlorad förtjänst ersätts på följande villkor:
1. Det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall, där det är nödvändigt att snabbt komma till läkarundersökning under arbetstid. Som sådana fall räknas
− insjuknande eller olycksfall, som kräver att man snabbt söker sig till läkare, eller
− en situation då mottagningstid inte kan fås utom arbetstid inom en
KA rimlig tid (t.ex. i normala fall en vecka).
Läkarundersökningen ska ordnas så att onödig förlust av arbetstiden
undviks.
2. Arbetstagaren skall lämna en godtagbar utredning om läkarbesöket (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt i andra än akuta fall ge en förklaring till att han eller hon inte fått mottagningstid utom arbetstiden.
Arbetstagaren skall på begäran lägga fram en utredning om hur lång tid läkarundersökningen jämte vänte- och skäliga restider krävde.
3. Arbetstagaren skall på förhand underrätta arbetsgivaren om läkarbesök som äger rum på arbetstid. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren ska denne/denna informeras genast då det är möjligt.
4. Screeningar
Förlusten av inkomster vid deltagande i bröstcancerscreening för kvinnor och screeningar i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen ersätts om dessa sker under arbetstid.
5. Lön för sjukdomstid under cancerbehandling
En arbetstagare har rätt till lön för sjukdomstid enligt bestämmelserna under tiden för en medicinsk behandling av cancersjukdom och under tiden för den arbetsoförmåga denna förorsakar.
Förlorad förtjänst ersätts dock inte:
1. Om arbetstagaren får lön för tid av arbetsoförmåga för läkarundersökningstiden eller om det är fråga om en karensdag som avses i bestämmelserna om lön för sjukdomstid.
2. Om sjukdomen eller olycksfallet har vållats av arbetstagaren uppsåtligen eller av egen grov vårdslöshet.
Om ovan nämnda förutsättningar för betalning av ersättning uppfylls, ersätts förlorad arbetsförtjänst i fråga om följande läkarundersökningar:
1. Ny eller återkommande sjukdom
− För den tid som åtgår till en sådan läkarundersökning i samband med vilken arbetstagarens sjukdom konstateras.
− För tid av arbetsoförmåga som berott av läkarens undersökningsåtgärd,
och som varat högst ett dygn. KA
− När arbetstagaren på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för observation eller undersökning.
2. Tidigare konstaterad sjukdom
− För tiden för en läkarundersökning som krävs på grund av kronisk sjukdom, under förutsättning att det är fråga om en granskning som utförs av en specialistläkare på området för fastställande av vård (inkl. ordination för anskaffning av hjälpmedel, t.ex. glasögon).
− När sjukdomen väsentligt förvärrats och arbetstagaren därför har blivit tvungen att söka läkarvård.
− För den tid en läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.
3. Laboratorie- och röntgenundersökningar
− För tiden för laboratorie-, röntgen- eller därmed jämförbar undersökning, som omedelbart anknyter till en läkarundersökning för vilken ersättning betalas. Undersökningen skall ha ordinerats av en läkare och således utgöra en del av läkarundersökningen.
− Förlorad arbetsförtjänst på grund av tiden för en separat undersökning som avses ovan ersätts endast, om arbetstagaren inte har möjlighet att genomgå undersökningen i fråga utom arbetstid, eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen utförs enbart vid någon speciell tidpunkt under dygnet.
4. Läkarkontroller och -undersökningar vid graviditet
− För tiden för en undersökning som är nödvändig för erhållande av ett sådant intyg av läkare eller hälsocentral som förutsätts för erhållande av moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen.
3. Lönegrunden för ersättningarna
Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst som nämns ovan i denna paragraf betalas enligt samma lönegrunder som lön för sjukdomstid.
24 §Moderskaps- och faderskapsledighet
KA
Ersätts på följande villkor:
Arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i minst 6 månader före barnets beräknade födelsetid.
För tiden:
Ersättning betalas till arbetstagaren under en kalenderperiod på för moderskapsledigheten 56 och för faderskapsledigheten 6 dagar som räknas såsom vardagar enligt sjukförsäkringslagen för arbetsdagar enligt arbetstidsschemat. (Vardagar är dagar från måndag till lördag med undantag av helgdagar)
Då en arbetstagare har adopterat ett barn under 7 år får han eller hon på samma villkor i omedelbar anknytning till adoptionen en ledighet med lön, som är lika lång som och kan jämställas med moder- eller faderskapsledighet. Detta gäller inte adoption inom familjen.
Belopp:
Som ersättning betalas skillnaden mellan arbetstagarens lön för ovannämnd tid och ersättningen för moderskaps- eller faderskapspenning från och med början av moderskaps- eller faderskapsledigheten.
Exempel 1:
Arbetstagaren tar ut 6 dagars faderskapsledighet. Hans lön är 15 euro/h och daglönen 120 euro. Beloppet på faderskapspenning antas vara 84 euro per dag. Lönen för faderskapsledigheten (hans arbetsdagar är må-fr) är 5 × 120 = 600 euro och faderskapspenningen 6 × 84 = 504 euro. Skillnaden mellan arbetstagarens lön och faderskapspenningen är 600504 dvs. 96 euro, som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren för tiden för faderskapsledigheten.
Exempel 2:
Arbetstagaren blir moderskapsledig 1.2.
Betalningsskyldigheten på 56 dagar gäller tiden 1.2–28.3. Under tidsperioden infaller 48 vardagar, av vilka arbetstagaren arbetar på 40 dagar (mån-fre). Arbetstagarens lön är 120 euro
per dag och hon får 84 euro i moderskapspenning per dag. Arbetstagarens lön är 40 × 120 = 4 800 euro. Beloppet på KA
moderskapspenning som betalas för samma tid är 48 x 84 = 4 032 euro. Arbetsgivaren betalar skillnaden 4 800- 4 032 = 768.
1. Personalutrymmen skall arrangeras i enlighet med arbetsministeriets beslut (977/94) om personalutrymmen på byggarbetsplatser. Arbetsministeriets beslut följs som en del av detta kollektivavtal, dock med beaktande av att kan man avvika från nämnda bestämmelser förutsatt att arbetstagarnas behov såsom avses i denna paragraf kan rimligen tillgodoses på annat sätt, i fall där det inte är ändamålsenligt eller möjligt att anordna nämnda skyddsutrymmen eller något av dessa på grund av byggarbetsplatsens ringa storlek, arbetets natur, t.ex. det är ett trångt ställe som skall repareras eller målas, eller av andra särskilda omständigheter.
❑Protokollsanteckning:
För brott mot det beslut som avses i föregående stycke kan bötespåföljder krävas vid arbetsdomstol endast om arbetarskyddsfullmäktigen eller den förtroendevalda har gjort anmälan om bristerna till arbetsgivaren och den behöriga arbetarskyddsinspektören och arbetsgivaren inte har rättat till bristerna utan dröjsmål.
2. På arbetsplatsen skall arbetsgivaren reservera tillbörliga tvättredskap och -medel samt lagstadgade förstahjälpstillbehör för arbetstagarna.
1. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med samtliga arbetsredskap, maskiner och apparater som behövs i arbetet. Vid en eventuell överenskommelse om att arbetstagaren använder sina personliga specialarbetsredskap ska separat överenskommelse om ersättning för dessa ingås.
2. Varje medarbetare ansvarar under arbetstid för det material, de verktyg
KA och övriga föremål som arbetsgivaren överlämnat på honom eller henne samt
för att dessa hålls i skick. Om arbetstagaren upptäcker brister i dessa skall han eller hon omedelbart underrätta arbetsgivaren eller dennes företrädare.
När arbetstiden går ut skall verktyg och material återställas i tillbörligt skick till en plats som överenskommits med arbetsgivaren eller dennes företrädare.
1. Arbetsgivaren ställer till arbetstagarens förfogande en jacka och byxor eller andra arbetskläder som lämpar sig för arbetsuppgifterna samt en hjälmmössa. Dessa ges två gånger per år. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetsgivaren i stället för en xxxxx och ett par byxor ger två par byxor. De arbetskläder som arbetsgivaren erbjuder är arbetsgivarens egendom. Likaså ska arbetstagaren när anställningsförhållandet upphör ge sina arbetskläder och skyddsskor tillbaka till arbetsgivaren. Arbetsgivaren avgör vilka slags arbets- och skyddskläder han eller hon anser vara mest ändamålsenliga och hur de i praktiken distribueras.
2. Arbetsgivaren ställer säkerhetsskor som lämpar sig för arbetet till arbetstagarens förfogande då anställningen inleds. Arbetstagaren ges ett par säkerhetsskor per år. Arbetstagaren kan välja ett par skor bland minst tre alternativ som arbetsgivaren fastställt eller, om arbetstagaren skaffar andra skor än de arbetsgivaren erbjudit, ersätter arbetsgivaren de skor arbetstagaren skaffat upp till priset för de skor arbetsgivaren erbjudit mot ett verifikat. Skorna ska användas i arbetet. När anställningsförhållandet upphör ska arbetstagaren returnera de skor han eller hon senast fått tillbaka till arbetsgivaren.
Säkerhetsskor behöver dock inte tillställas studerande som arbetar under loven.
❑Protokollsanteckning:
Arbetstryggheten, arbetsförhållandena (t.ex. temperaturen) samt lämplig storlek och modell på overaller och skor ska beaktas skilt för varje arbetstagare vid anskaffningen av skyddsutrustning. Parterna rekommenderar att arbetstagaren
ska få en xxxxx som lämpar sig för vinterbruk om arbetet utförs utomhus eller i kalla förhållanden. KA
3. Arbetsgivaren ansvarar för rengöring, underhåll och eventuella kontroller av skyddskläder och -utrustning. Sättet på vilket detta genomförs avtalas lokalt före 28.2.2023. Med skyddskläder avses sådana kläder och annan utrustning som är avsedda att skydda kroppen enligt statsrådets förordning 427/2021.
4. I uppgifter som kräver noggrannhet ska arbetsgivaren om arbetet så kräver skaffa optiskt slipade skyddsglas till arbetstagaren, om företagshälsovården har fastslagit att sådana behövs. Arbetsgivaren skaffar optiskt slipade skyddsglasögon som avvärjer bländning till dem som behöver det i sitt arbete, om inte bländningsrisken kan avvärjas på annat sätt.
VI SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
1. När anställningsförhållandet inleds skall arbetsgivaren informera arbetstagaren om olycksfalls och hälsoriskerna i målningsarbete samt instruera honom eller henne om åtgärder för undvikande av olycksfall och sjukdomar, om möjligt i närvaro av arbetarskyddsfullmäktigen eller arbetarskydds-ombudet. Av anvisningarna skall framgå speciellt de mest typiska olycksfalls- och hälsoriskerna i målningsarbete.
2. Arbetstagare helt utan erfarenhet av målningsarbete skall ges noggrannare instruktioner än andra.
3. Arbetsgivaren skall likaså ge nya arbetstagare handledning i fråga om förhandlingsförhållandena på arbetsplatsen samt i andra frågor som gäller anställningsförhållandet. Arbetsplatsens huvudförtroendeman skall beredas tillfälle att delta i detta informationsmöte, förutsatt att detta kan ske utan svårigheter.
4. Förbunden rekommenderar att ett skriftligt arbetsavtal ingås innan arbetet inleds.
5. Förbunden rekommenderar att företaget håller utvecklingssamtal en
KA gång om året. I företagen kommer man överens om innehållet i
utvecklingssamtalet (utvecklingssamtal hålls mellan arbetsgivaren och den anställda och är regelbundet återkommande samtal om den anställdes arbete, arbetssituation, kunnande, ork o.d.).
28 b § Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på elever i grundskolor och gymnasier, vilkas arbetsförhållande grundar sig på sommarpraktikprogrammet “Lär känna arbetslivet och förtjäna”.
2. Ett arbetsförhållande enligt sommarpraktikprogrammet som varar två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till perioden mellan 1.6 och 31.8. Orienteringsperioden kan också vara tre eller fyra veckor.
3. För utfört sommarpraktikprogram betalas en engångslön på 395 €, vari ingår semesterersättningen för orienteringsperioden. På motsvarande sätt, om orienteringsperioden varar tre eller fyra veckor, betalas en engångslön på 592,50 € eller 790 €.
4. Bestämmelser i det gällande kollektivavtalet om löner, lönebestämningsgrunder eller andra förmåner med värde i pengar tillämpas inte på grundskole- eller gymnasieelever vilkas arbetsförhållande baserar sig på det sommarpraktikprogram som avses i denna paragraf. Med undantag av den ordinarie arbetstiden längd tillämpas inte bestämmelserna om arbetstid på dem, om bestämmelserna skulle försvåra genomförandet av sommarpraktikprogrammet.
29 §Uppbörden av fackföreningsavgifter
Arbetsgivaren tar ut, ifall arbetstagaren har befullmäktigat honom till det, medlemsavgifterna till Byggnadsförbundet och inför dem per avlöningsperiod på ett bankkonto som har angivits av nämnda förbund. Uppbörden utförs på det sätt som Pintaurakoitsijat ry och Byggnadsförbundet har i sitt avtal om uppbörden av fackföreningsavgifter som undertecknats 1.3.2022 kommit överens. I slutet av kalenderåret eller då anställningsförhållandet avslutas lämnas till arbetstagaren för beskattningen ett intyg över den innehållna summan.
KA
Arbetsgivaren skall i avtal med underentreprenörer inkludera ett villkor
enligt vilket underentreprenören förbinder sig att för de arbetstagare som utför underentreprenadsarbeten på målningsarbetsplatsen iaktta det allmänna kollektivavtalet för respektive bransch. Om det inte finns något kollektivavtal för den aktuella branschen är underentreprenören skyldig att iaktta målningsbranschens kollektivavtal.
31 §Avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Om det uppstår meningsskiljaktigheter beträffande detta kollektivavtal samt de relaterade prissättningarna eller deras tolkning bör arbetsledningen och förtroendemannen, eller om en sådan saknas en företrädare för Byggnadsförbundet, eftersträva att ofördröjligen lösa dessa.
Om man inte uppnår enighet skall kollektivavtalsparterna tillställas de dokument som gäller meningsskiljaktigheten.
2. Om meningsskiljaktigheter uppstår om någon punkt som anknyter till ett entreprenadarbete, får arbetet inte avbrytas utan tvisten överlåtas för avgörelse av kollektivavtalsparterna.
3. Om någondera kollektivavtalsparten föreslår förhandlingar om frågor i anknytning till detta kollektivavtal, skall förhandlingar inledas med undvikande av dröjsmål.
Om parterna inte kan nå överenskommelse om meningsskiljaktigheterna kan ärendet hänskjutas till behandling i arbetsdomstolen.
4. En arbetstagarorganisation har rätt att för enskild arbetstagares räkning och utan särskild fullmakt föra talan om brott mot avtalet och prissättningen som samtidigt kan gälla ersättning.
Grupplivförsäkringen för arbetstagare (TRHV) är en personförsäkring som arbetsgivaren tecknar och bekostar för sina arbetstagare. Dödsfallsersättningen betalas ut efter arbetstagarens död, om han eller hon har sådana förmånstagare som avses i villkoren.
Försäkringen tecknas och försäkringspremierna betalas av arbetsgivaren i
KA samband med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen via
skadeförsäkringsbolaget.
Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool sköter centraliserat utbetalningen av dödsfallsersättningarna.
Bestämmelserna i detta kollektivavtal träder i kraft från och med den 1 mars 2023 och gäller fram till den 28 februari 2025.
Helsingfors den 9 mars 2023
PINTAURAKOITSIJAT ry | BYGGNADSFÖRBUNDET rf |
Xxxxx Xxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxxxx |
Ismo Ässämäki | Xxxxx Xxxxxxx |
Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxxxx |
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR KOLLEKTIVAVTALET
JÄMTE ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR KA
MÅLNINGSBRANSCHEN 1.3.2023–28.2.2025
1. AVTALSPERIOD OCH KOLLEKTIVAVTALETS IKRAFTTRÄDANDE
Kollektivavtalet träder i kraft 1.3.2023 och gäller till 28.2.2025.
2. LÖNEUPPGÖRELSE
Löneförhöjningar 2023
År 2023 höjs lönerna från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast efter 1.5.2023. Den allmänna förhöjningen är 4,0 %, tabellönerna höjs med 4,0 %. Oavslutade ackord och ackordspriserna enligt kollektivavtalet höjs med 4,0 %. Tillägg som betalas i pengar enligt kollektivavtalet och särskilda ersättningar till personalens representanter höjs med 4,0 %.
Nya tabellöner 2023:
Lönegrupp | €/h |
I | 11,71 |
IB | 13,19 |
II | 14,31 |
III | 15,86 |
IV | 17,26 |
V | 18,52 |
Löneförhöjningar 2024
KA År 2024 höjs lönerna från och med början av den lönebetalningsperiod som
börjar närmast efter 15.5.2024. Den allmänna förhöjningen är 2,0 %, tabellönerna höjs med 2,0 %. Oavslutade ackord och ackordspriserna enligt kollektivavtalet höjs med 2,0 %. Tillägg som betalas i pengar enligt kollektivavtalet och särskilda ersättningar till personalens representanter höjs med 2,0 %.
Nya tabellöner 2024:
Lönegrupp | €/h |
I | 11,94 |
IB | 13,45 |
II | 14,60 |
III | 16,18 |
IV | 17,61 |
V | 18,89 |
3. TEXTÄNDRINGAR
Ändringar i kollektivavtalet
9 § Lokala avtal om arbetstider (s. 13)
Lägg till text efter första stycket i punkt 1. om de utökade möjligheterna till lokala avtal när det gäller researbete, i enlighet med vad som överenskommits i förhandlingsresultatet.
14.2 § Lokala avtal om produktivitetshöjande och sporrande lönesättning
Den nuvarande 14.2 § i kollektivavtalet stryks och numreringen ändras så att den nuvarande 14.3 § blir 14.2 § och 14.4 § blir 14.3 §.
14.4 § Produktionspremie (s. 23)
En ny paragraf 14.4 ”Produktionspremie”, läggs till i kollektivavtalet rörande det produktionspremiesystem som överenskommits i förhandlingsresultatet.
17 § Lönebetalning (s. 26)
Lägg till en ny punkt 5 enligt överenskommelsen i förhandlingsresultatet och KA
ändra den nuvarande punkten 5 till punkt 6.
23 § Läkarundersökningar (s. 41)
Lägg till text i punkt 1. ”Lagstadgade hälsoundersökningar” i slutet av avsnittet om återkommande hälsoundersökningar, i enlighet med vad som överenskommits i förhandlingsresultatet.
28 b § Sommarpraktikantprogrammet ”Lär känna arbetslivet och förtjäna” (s. 48)
Ersättningsbeloppen uppdaterades
4. GEMENSAMMA ARBETSGRUPPER
4.1 Sprutmålningsarbetsgrupp
Parterna tillsätter en arbetsgrupp för att undersöka möjligheten att prissätta sprutmålning i bostadshus. Under avtalsperioden förbinder man sig att utföra mätningar och andra åtgärder för att utreda prissättningsmöjligheter. Syftet är att utveckla ett provprissättningssystem för dammbindning genom sprutmålning, med sikte på att införa det på prov under 2024.
5. ÖVRIGA ÖVERENSKOMNA FRÅGOR
De ärenden som avtalats i underteckningsprotokollet av 1.6.2018 fortsätter enligt följande:
5.1 Praktikanter och studerande
Den anvisning om utbildnings- och praktikantplatser som parterna undertecknade 26.3.2009 förnyas så att det gäller under avtalsperioden.
5.2 Arbete i bostadsutrymmen
14.1 § i underteckningsprotokollet till kollektivavtalet:
Arbete i bostadsutrymmen förutsätter förutom kunskaper i manuellt arbete även sociala kunskaper som ska beaktas i lönesättningen. Lönen för personer som arbetar i bostadsutrymmen ska följas upp så att den inte blir efter företagets övriga arbetstagares lön.
5.3 Flexibel arbetstid
KA Vad gäller flexibel arbetstid tillämpas bestämmelserna i 12 § i
arbetstidslagen.
5.4 Arbetstider som avviker från det normala
I arbetsavtal för arbetstagare som arbetar för företag som verkar i branschen fastställs arbetsdagarna och arbetstimmarna så att arbetstagaren i förväg känner till arbetsdagarna och arbetstiderna för pågående och följande lönebetalningsperiod.
❑Protokollsanteckning:
Avsikten med denna bestämmelse är att trygga arbetstagarens möjlighet att omfattas av utkomstskydd för arbetslösa. Den gäller inte pensionärer, studerande och andra i motsvarande ställning som av egen vilja arbetar sporadiskt. Bestämmelsen tillämpas inte heller i situationer där det på grund av arbetets natur (t.ex. vägunderhåll) är omöjligt att fastställa dagliga arbetstimmar eller om man på grund av förändrade förhållanden inte kan arbeta (t.ex. på grund av vädret). Det går att flytta arbetstiden enligt bestämmelserna om det. Denna bestämmelse tillämpas även på uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden på det sätt som fastställs i arbetsavtalslagen.
5.5 Lättföretagande
Förbundens gemensamma ställningstagande om lättföretagande
Enligt AUA-avtalet sker anlitande av utomstående arbetskraft i två former: som underleveransarbete och hyrning av arbetskraft. Konceptet med lättföretagande håller på att sprida sig på arbetsmarknaden. Det är fråga om ett arrangemang som ligger mellan arbete i ett anställningsförhållande och genuin företagsverksamhet där lättföretagaren själv sörjer för bland annat olycksfalls-, arbetslöshets- och pensionsförsäkringspremier. Lättföretagaren står dessutom för kostnaderna för fakturerings- och betalningstjänster och möjligheten till företagarvinst är ofta orealistisk.
För beställarföretaget innebär lättföretagandet problem som berör bland
annat betalning av socialförsäkringspremier, olycksfallsförsäkring och KA
genomförande av arbetsvillkor.
Byggnadsindustrin RT rf och Byggnadsförbundet rf anser att det är ytterst viktigt att ansvarsförhållandena är klara då man arbetar på en gemensam arbetsplats. Lättföretagande står i konflikt med det samhälleliga ansvar företagen i branschen har och målen om ett socialt hållbart arbetsliv. Företag som har ställning som beställare bör försäkra sig om att anlitandet av utomstående arbetskraft sker i enlighet med kollektivavtalet och denna rekommendation. Detta innebär att underleverantören och personalen vid företaget som hyr ut arbetskraft har en ställning som motsvarar ett arbetsförhållande.
5.6 Arbetstagare under 25 år utan erfarenhet inom branschen
För en person under 25 år utan tidigare erfarenhet inom branschen kan en annan lön överenskommas lokalt. Minimilönen ska uppgå till 80 procent av lönen för löneklass I. Denna lön kan utbetalas under högst de två (2) första månadernas anställningsförhållande. Denna bestämmelse gäller inte för arbetstagare som studerar måleri.
6. BILAGEAVTAL
Som en del av detta avtal tillämpas följande avtal Avtalet om uppsägningsskydd och permittering inom byggbranschen (AUSB), Avtalet om arbetstagarnas representanter samt samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren i målningsbranschen (ARS), Avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft (AUA), Avtalet om uppbörden av fackföreningsavgifter (FATD), Avtalet om utbildningsverksamhet (AUV), Allmänna överenskommelsen (AÖ) samt Kollektivavtalet om semester för arbetstagare i målningsbranschen (SA).
7. GODKÄNNANDE AV UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
KA
Helsingfors den 8 mars 2023
Pintaurakoitsijat ry | Byggnadsförbundet rf |
Xxxxx Xxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxxxx |
Ismo Ässämäki | Xxxxx Xxxxxxx |
Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxxxx |
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING I BYGGNADSBRANSCHEN
De undertecknade förbunden har avtalat att anställningsskyddet och förfaringssätten i samband med detta när det gäller arbetstagare i arbeten inom målningsbranschen bestäms enligt lagen om arbetsavtal, som ska iakttas som en del av detta avtal, med nedan nämnda undantag. I 5 § i avtalet har man dessutom avvikit från det som bestäms i lagen om samarbete inom företag, när det gäller ärenden som omfattas av samarbetsförfarandet och frågor som hör till den utredningsskyldighet som avses i 5 kapitlet 3 § och 9 kapitlet 3 § arbetsavtalslagen.
AUSB
1 § Prövotid
Prövotidens längd är högst 3 månader för anställningsförhållanden som är i kraft tillsvidare eller anställningsförhållanden på viss tid som varar minst 6 månader. I ett anställningsförhållande som understiger sex månader får prövotiden uppgå till högst hälften av den tid som arbetsavtalet gäller.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut meddela om att prövotiden förlängs.
Prövotid kan inte komma i fråga om arbetstagaren inom fem års tid återkommer i samma arbetsgivares tjänst och får liknande uppgifter som han eller hon redan tidigare skött.
2 § Permittering
1. Permitteringens början kan bindas vid slutförandet av ett visst arbete eller vid arbetsperiodens upphörande.
AUSB
2. Arbetsgivaren kan annullera ett meddelande om permittering eller en gång framskjuta verkställandet av permittering, utan att behöva iaktta en ny tid för meddelande om permittering. Meddelande om annullering eller framskjutande skall göras senast den arbetsdag som föregår dagen då arbetet upphör.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om tillfälligt arbete medan permitteringen pågår, varvid permitteringen kan fortsätta omedelbart efter det att arbetet slutförts, utan separat tid för meddelande om permittering.
4. Permitteringsavtal som gäller ett företag eller en del av ett företag kan ingås med stöd av bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet. Med ett sådant avtal kan man vid permitteringar som sker på arbetsgivarens initiativ avvika från bestämmelserna om permittering i arbetsavtalslagen och i detta avtal.
3 § Uppsägning
1. När en arbetsgivare säger upp en arbetstagare skall minst följande uppsägningstider iakttas:
Anställningsförhållandet har fortgått oavbrutet | Uppsägningstid |
− under 2 år | 2 veckor |
− mer än 2 men högst 4 år | 4 veckor |
− mer än 4 men högst 8 år | 8 veckor |
− mer än 8 men högst 12 år | 12 veckor |
− mer än 12 år | 16 veckor |
2. För arbetstagaren är uppsägningstiden 5 arbetsdagar.
3. Avtalets upphörande kan bindas vid slutförandet av ett visst arbete eller vid arbetsperiodens upphörande. Ett sådant uppsägningsmeddelande skall ges så, att den tid som ligger mellan uppsägningen och arbetsavtalets upphörande är minst uppsägningstiden. Anställningsförhållandets upphörande preciseras senast den arbetsdag som föregår den dag då anställningsförhållandet upphör.
4. Om arbetsavtalet redan i samband med att meddelande om permittering ges sagts upp villkorligt, upphör permitteringen och anställningsförhållandet
i enlighet med uppsägningsmeddelandet, om arbetsgivaren inte i enlighet med 6 § i detta avtal inom 180 dagar från permitteringens början kunnat ordna sådant arbete åt arbetstagaren som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet. Meddelande om att anställningsförhållandet upphör skall sändas till arbetstagaren när tidsfristen på 180 dagar gått ut. När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att som ersättning för sin förlust få lön för uppsägningstiden till den del som hans uppsägningstid överskjuter den anmälningstid med vilken den villkorliga uppsägningen meddelades.
5. Med stöd av bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet kan man komma överens om annullering av meddelande om uppsägning eller om framskjutande av verkställandet av uppsägning.
4 § Arbetslag
1. När ett arbetslag som ingått avtal om ett visst arbete måste reduceras på grund av att detta arbete minskat, skall arbetsgivaren meddela arbetslaget om reduceringen och om det antal personer som minskningen gäller minst två dagar före reduceringen. Om arbetslaget inte på basis av sitt reglemente når överenskommelse om vem eller vilka reduceringen skall omfatta, utser arbetsgivaren de arbetstagare som reduceringen gäller, i första hand bland dem som sist kommit till arbetslaget.
2. Arbetsgivaren skall föreslå som medlemmar i arbetslaget arbetstagare som omfattas av arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete eller av återanställningsskyldigheten. Man kan dock avvika från ovan nämnda skyldigheter, om arbetslaget anser att det är ändamålsenligt att avvika från dem av en orsak som gäller arbetslagets sammansättning eller av någon annan liknande orsak.
5 § Förhandlingar i samband med minskning av arbetskraft
1. Permitteringar eller uppsägningar som beror på ekonomiska eller med produktionen sammanhängande omständigheter omfattas inte av förhandlingsskyldigheten enligt lagen om samarbete eller utredningsskyldigheten enligt 5 kapitlet 3 § och 9 kapitlet 3 §
AUSB
AUSB
arbetsavtalslagen, då det är fråga om sedvanliga växlingar i behovet av arbetskraft i branschen.
I sådana fall skall arbetsgivaren när han meddelar om permittering eller uppsägning utreda för arbetstagaren åtgärder, grunder, verkningar och alternativ. Även den förtroendeman som representerar arbetstagaren skall så snabbt som möjligt underrättas om åtgärden.
2. Lagen om samarbete samt 5 kap. 3 § och 9 kap. 3 § i arbetsavtalslagen tillämpas däremot när det är fråga om ett beslut som avviker från företagets sedvanliga verksamhet, och som generellt sett har verkningar på personalen i flera arbetsprojekt.
6 § Skyldighet att erbjuda arbete under ett anställningsförhållande
1. Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete åt en (även permitterad) arbetstagare i ett anställningsförhållande som pågår tillsvidare begränsas till sådana arbetsprojekt, där arbetstagaren dagligen kan färdas till arbetet från sin ordinarie bostad med beaktande av sedvanliga arbetsresor på orten.
Skyldigheten att erbjuda arbete omfattar också sådant arbete som arbetstagaren med beaktande av hans yrkesskicklighet, arbetserfarenhet och arbetsförmåga, byggnadsbranschens karaktär och företagets storlek genom sedvanliga arrangemang kan utbildas för, och som arbetsgivaren är i stånd att erbjuda sedan utbildningen slutförts.
Genom lokala avtal kan man avvika från skyldigheten att erbjuda mindre än två veckor långt tillfälligt arbete.
2. Om en offentlig myndighet i ett entreprenadavtal eller på något annat sätt uppställt villkor som gäller användningen av arbetskraft, bestäms arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete enligt de begränsningar som sysselsättningsvillkoren uppställer.
3. Om ett avtal som gäller en underentreprenad eller en underleverans måste hävas på grund av att det företag som erbjuder tjänsten i fråga inte förmår betala löner, har beställaren rätt att anställa underentreprenörens eller underleverantörens arbetstagare på viss tid att slutföra arbetet i fråga utan hinder av skyldigheten att erbjuda arbete till egna arbetstagare eller den återanställningsskyldighet som avses i 7 §.
4. Arbetsgivaren kan anställa studerande med lärlingsavtal utan hinder i kravet på skyldigheten att erbjuda arbete till egna arbetstagare eller återanställningsskyldigheten i 7 § förutsatt att man i samband med samarbets-förhandlingarna har kommit överens om detta inom företaget.
7 § Återanställning
Tidsfristen i 6 kapitlet 6 § arbetsavtalslagen räknas, avvikande från lagen, från det att arbetet upphör.
Informations- och återanställningsskyldigheten omfattar inom ramen för denna tidsfrist de arbetstagare vilkas ordinarie bostad ligger på sådant avstånd från det arbetsobjekt som står till buds som avses i 6 §.
8 § Påföljder vid felaktigt förfarande
Underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om förfaringssätt medför inte den pliktpåföljd som avses i lagen om kollektivavtal. Inte heller kan plikt dömas en arbetsgivare för brott mot sådana skyldigheter, för vilka arbetsgivaren kan dömas att betala skadestånd, ersättning eller gottgörelse.
9 § Giltighet
Detta avtal träder i kraft 20.3.2014 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors, den 20 mars 2014.
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
AUSB
ARS
AVTALET OM ARBETSTAGARNAS REPRESENTANTER SAMT OM SAMARBETET MELLAN ARBETSTAGARNA OCH ARBETSGIVARNA I FÖRETAG I MÅLNINGSBRANSCHEN
Inledning
Företagets kontinuerliga verksamhet och de därigenom bestående anställningsförhållandena för de anställda förutsätter ett oavbrutet samarbete mellan företagets ledning och personalen. Genom samarbete kan företagets konkurrenskraft och lönsamhet effektiveras, företagets anpassning till ständigt förändrade marknader förbättras samt utvecklingen av arbetsmiljön och arbetsmetoderna främjas.
Arbetssäkerheten på arbetsplatserna och i företaget förutsätter att arbetarskyddsverksamheten sker i en positiv atmosfär, vilken bäst kan nås genom samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Upprätthållandet och utvecklandet av kollektivavtalssystemet sker på basis av förhandlingsrelationer mellan arbetsgivar- och arbetstagarparten, genom vilka man säkerställer att de avtal som ingåtts mellan parterna iakttas, att frågor gällande meningsskiljaktigheter och dylika frågor mellan arbetsgivaren och arbetstagaren behandlas snabbt samt att arbetsfreden upprätthålls på det sätt som kollektivavtalssystemet avser.
I syfte att förverkliga ovan nämnda mål har undertecknande förbund ingått ett avtal om representanter för arbetstagarna och om samarbetet mellan arbetstagare och arbetsgivare i företag i målningsbranschen. I avtalet fastställs förtroendemannaverksamheten, arbetarskyddsverksamheten och samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt lagen om samarbete inom företag, såtillvida det inte gäller samarbete mellan olika personalgrupper.
Med stöd av 6 kap. i arbetarskyddslagen (738/2002) är den arbetsgivare som är huvudentreprenör eller, om någon sådan inte finns, den byggherre eller någon annan person som leder eller övervakar byggprojektet (huvudsaklig genomförare), skyldig att handha arbetarskyddssamarbetet på den gemensamma byggplatsen.
Till de delar som något annat inte avtalas i detta avtal iakttas i samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna lagen om samarbete inom företag, lagen om tillsynen över arbetarskyddet och samt lagen om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.
I dialogen enligt samarbetslagen ska dessutom behandlas hur kontakten mellan personalens representanter och de arbetstagare de representerar säkerställs i praktiken.
1 § Arbetsgivarens representanter
Arbetsgivarens representanter i det samarbete som avses i detta avtal är arbetsledningen och arbetarskyddscheferna.
2 § Arbetstagarnas representanter
1. Arbetstagarnas representation inom företagen i byggnadsbranschen sköts primärt enligt ett företagsbestämt system. Arbetstagarna kan bland sig välja en huvudförtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig för företaget.
2. I ett företag vars verksamhet har uppdelats i regionenheter, kan man lokalt komma överens om att utöver eller i stället för företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig välja en huvudförtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig för regionenheten.
3. Samma person kan vara huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig för företaget och huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig för en regionenhet.
4. En arbetarskyddsfullmäktig skall alltid väljas för en arbetsplats som sysselsätter flera än 10 arbetstagare tjänstemännen medräknade. På arbetsplatser där två eller flera arbetsgivares arbetstagare arbetar parallellt har arbetstagarna rätt att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig.
ARS
ARS
I detta avtal avses med en arbetsplats i första hand ett företag. Om företaget har verksamhet på ett vidsträckt geografiskt område eller om det annars är ändamålsenligt ur arbetarskyddets synvinkel kan som arbetsplats även betraktas ett mer begränsat område, t.ex. företagets distriktskontor, regionenhet eller annat regionalt verksamhetsställe eller annan arbetsplats av varaktig karaktär där minst fem (5) arbetstagare arbetar regelbundet.
I ett flerbranschföretag bestäms det ovan avsedda så, att funktioner som hör till en i detta avtal avsedd bransch utgör en självständig enhet separat från de övriga funktionerna, om inte annat avtalas lokalt.
5. Suppleanter skall väljas för samtliga representanter för arbetstagarna. För en arbetarskyddsfullmäktig skall två suppleanter väljas.
3 § Behörighetskrav för arbetstagarnas representanter
1. Till huvudförtroendeman för ett företag eller en avtalad regional enhet kan en person väljas som har ett anställningsförhållande som pågår tillsvidare, som är medlem i Byggnadsförbundet och förtrogen med förhållandena i branschen och i företaget.
2. Till arbetarskyddsfullmäktig för ett företag kan en person väljas som är anställd i företaget och till arbetarskyddsfullmäktig för en avtalad regional enhet en person som arbetar inom den regionala enhetens verksamhetsområde. Till arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats kan en arbetstagare väljas som arbetar på arbetsplatsen.
4 § Regionala befogenheter och mandattidens längd för arbetstagarnas representanter
1. Verksamhetsområdet för företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är hela företaget och mandattiden är två år.
2. Verksamhetsområdet för regionenhetens huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är det avtalsenliga området och mandattiden är två år.
3. Verksamhetsområdet för arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig är arbetsplatsen i fråga och mandattiden är högst två år.
4. Om den till uppdraget valda personens anställningsförhållande upphör eller han eller hon avstår från sitt uppdrag under mandattiden, sköter suppleanten uppgifterna under den återstående mandattiden.
I andra fall sköter suppleanten uppgifterna, om arbetstagarnas representant är förhindrad, endast under den tid hindret varar.
Arbetsgivaren skall meddelas om att en suppleant börjar ha hand om uppgifterna för arbetstagarnas representant.
5 § Val av representanter för arbetstagarna
1. För förrättandet av val av representanter för arbetstagarna skall arbetsgivaren ge en förteckning över de arbetstagare som är anställda vid företaget, regionenheten eller arbetsplatsen.
2. Arbetstagarna skall för valförrättningen kostnadsfritt få använda för ändamålet lämpliga lokaler som är i arbetsgivarens besittning. Valet får inte onödigt störa verksamheten på arbetsplatsen.
3. Valet skall ordnas så att alla arbetstagare vid företaget, regionenheten eller arbetsplatsen har möjlighet att delta i det.
4. Om uppställda kandidater samt om tid och plats för valet skall på förhand avtalas med arbetsgivaren och de skall delges samtliga arbetstagare genom ett tillkännagivande minst sju dagar innan uppställningen av kandidater inleds.
5. Samtliga arbetstagare vid företaget, regionenheten eller arbetsplatsen har rätt att ställa upp kandidater och för uppställningen av kandidater skall reserveras sju dagar.
Minst sju dagar skall förlöpa mellan det datum då tiden för uppställningen av kandidater utgår och valförrättningen börjar.
6. Vid val av representanter för ett företag, en region eller en arbetsplats kan valet av representant ordnas utan att ovan nämnda tidsfrister iakttas.
7. Valresultatet skall meddelas arbetsgivaren skriftligen, och arbetsgivaren skall när det är fråga om val av en arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats meddela valresultatet vidare till arbetarskyddscentralen.
ARS
ARS
8. Byggnadsförbundets lokala distriktsorganisation eller representanter för nämnda arbetstagarförbunds fackavdelning på orten har rätt att övervaka och medverka i anordnandet av förtroendemannavalet.
9. För förrättandet av val av representanter för arbetstagarna ska arbetsgivaren lämna ut en förteckning över de arbetstagare som är anställda vid företaget, den regionala enheten eller verksamhetsstället och deras kontaktuppgifter (telefonnummer, e-post). Alternativt kan arbetsgivaren överlämna uppgifterna direkt till det elektroniska valsystemet.
6 § Uppgifter för arbetstagarnas representanter
Huvudförtroendeman
- är representant för arbetstagarna i företaget i ärenden som gäller personalpolitik och anställningsförhållanden samt förmedlare av information mellan företaget och de arbetstagare som han eller hon representerar
- företräder arbetstagarna i lokala avtal i enligt kollektivavtalet
- företräder arbetstagarna i lokala avtal i enligt kollektivavtalet
- är Byggnadsförbundets representant gentemot arbetsgivaren enligt förhandlingssystemet och håller kontakt med förbundets fackavdelningar och distriktsorganisation.
Regional huvudförtroendeman
- utför huvudförtroendemannens uppgifter enligt ovan inom ett verksamhetsområde som avtalats lokalt.
Företagets arbetarskyddsfullmäktig
- representerar arbetstagarna i det samarbete som gäller arbetarskyddet i ärenden som berör hela företaget och fungerar som förmedlare av information i arbetarskyddsfrågor
- sätter sig in i de planer som gäller arbetarskyddet vid nya byggnadsprojekt
- följer med företagets företagshälsovård
- fungerar som kontaktperson mellan eventuella arbetarskyddsfullmäktige för arbetsplatser
- har hand om uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen hör till arbetarskyddsfullmäktige såvida dessa inte ingår i befattningsbeskrivningen för arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktige.
Regional arbetarskyddsfullmäktig
- har hand om uppgifter som enligt ovan hör till företagets arbetarskyddsfullmäktige inom ett verksamhetsområde som avtalats lokalt.
Arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig
- har hand om uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen hör till arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktige
7 § Arbetstagarnas representanters befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall
1. I ett företag där antalet arbetstagare på arbetsplatsen är högst 9, är huvudförtroendemannen vid behov berättigad till tillfällig befrielse från arbetet för skötseln av de förtroendemannauppgifter som nämns i detta avtal samt för att delta i utbildning som gäller av organisationerna gemensamt godkända förtroendemannauppgifter.
2. Arbetsgivaren skall i fall som avses i punkt 1, och efter att blivit underrättad om behovet av befrielse från arbetet, bevilja huvudförtroendemannen tillfällig befrielse från arbetet i den omfattning som behövs för att huvudförtroendemannen skall kunna sköta sina ärenden. Om tidpunkten för den tillfälliga befrielsen skall huvudförtroendemannen avtala i förväg med arbetsgivaren eller dennes företrädare.
3. Huvudförtroendemannen har rätt att för uppgifterna i punkt 1 få regelbunden befrielse från arbetet enligt följande:
ARS
ARS
Antalet arbetstagare på arbetsplatsen | Befrielse h/vecka |
10–24 | 2 |
25–49 | 2,5 |
50–99 | 5 |
100–149 | 8 |
150– | 0,291 x antalet arbetstagare |
När det gäller företag med 150 arbetstagare eller fler fås antalet befriade timmar under en 4 veckors period genom att man multiplicerar antalet arbetstagare som huvudförtroendemannen representerar med den i texten nämnda koefficienten.
4. Om inte tidpunkten för den i föregående stycke avsedda befrielsen har fastställts i förväg, har huvudförtroendemannen om förtroendemannauppgifterna så kräver rätt att inom ramen för nämnda timantal få befrielse från sitt arbete genom att avtala om tidpunkten för ledigheten i förväg med sin chef.
5. I fall som avses ovan i punkt 3 utför huvudförtroendemannen de uppgifter som hör till honom eller henne i enlighet med detta avtal i första hand under tiden för den regelbundna befrielsen. Om skötseln av en brådskande förtroendemannauppgift oundvikligen så kräver har förtroendemannen dessutom rätt att för denna få tillfällig befrielse från sitt arbete såsom bestämdes ovan i punkterna 1 och 2.
6. Om omständigheterna inte föranleder något annat, räknas arbetarskyddfullmäktigs befrielse från arbetet för skötseln av sina uppgifter så att antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktig företräder multipliceras med talet 0,291 (TOL). Det tal som fås på detta sätt visar antalet befriade timmar under en 4 veckors period.
7. Arbetsgivaren ersätter den inkomst som arbetstagarnas representant förlorar på grund av skötseln av sitt uppdrag på arbetstid.
8. Om arbetstagarnas representantsköter uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren utanför sin regelbundna arbetstid, betalas övertidsersättning för den använda tiden, under förutsättning att ingen annan extra ersättning har fastställts.
9. Med inkomst som skall ersättas avses arbetstagarnas representants egen medeltimförtjänst utan förhöjning för övertids- eller söndagsarbete.
8 § Lön för arbetstagarnas representant
1. Den lön som betalas till huvudförtroendeman som sig själv medräknad representerar minst sex (6) arbetstagare skall till sitt belopp motsvara minst den garantilön (ackord) som fås på basis av lönegrupperingen.
Till huvudförtroendemannen för företaget eller regionen samt till företagets eller regionens arbetarskyddsfullmäktig som representerar minst tio arbetstagare betalas efter 1.5.2023 en separat månadsersättning på 78,72
€ och efter 15.5.2024 på 80,29 € för skötseln av uppgifterna. Löneperiod 2 veckor: ersättning efter 1.5.2023 36,33 €/löneutbetalning och efter 15.5.2024 37,06 €/lönebetalning. Löneperiod 2 gånger per månad: ersättning efter 1.5.2023 39,38 €/löneutbetalning och efter 15.5.2024 40,17 €/lönebetalning. Om vice förtroendemannen sköter uppgifterna i minst två veckor betalas ersättningen till honom eller henne. Ersättningen är lön som betalas för tiden i arbete.
En förutsättning för utbetalning av ersättningen är att den ovannämnda arbetstagaren är medlem i Byggnadsförbundet. Om arbetstagaren sköter flera representationsuppdrag har arbetstagaren endast rätt till en separat ersättning.
2. En arbetstagare som är företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får inte då de sköter detta uppdrag eller på grund av uppdraget överflyttas till ett arbete med sämre lön som de innehade när de blev valda till uppdraget eller avskedas från arbetet. De får inte heller förflyttas till ett arbete som är mindre värt, om arbetsgivaren kan erbjuda dem något annat arbete som motsvarar deras yrkesskicklighet. Förtjänstutvecklingen för de ovan nämnda representanterna för arbetstagarna skall motsvara inkomstutvecklingen i företaget eller dess regionenhet.
ARS
ARS
9 § Lokaler och utrustning
1. Arbetsgivaren anvisar arbetstagarnas representant de lokaler som behövs för skötseln av uppgifterna jämte nödvändig kontorsutrustning med beaktande av förhållandena på byggnadsplatsen.
2. Begreppet nödvändig kontorsutrustning innefattar företagets eller arbetsplatsens adb-utrustning och tillhörande program med Internet- uppkopplingar och e-postförbindelser samt kopierings- och postningstjänster.
10 § Besök på arbetsplatserna
1. Huvudförtroendemannen och den arbetarskyddsfullmäktige har rätt att besöka arbetsplatserna inom sitt verksamhetsområde när det är nödvändigt för utförandet av uppgifterna. Om besöken skall avtalas på förhand med förmannen och de skall anmälas till ledningen för arbetsplatsen i fråga.
2. Arbetsgivaren ersätter arbetstagarnas representant för reskostnader enligt överenskommet resesätt och betalar lön för resdagar enligt ordinarie arbetstid.
11 § Rätt att delta i utbildning
1. Arbetstagarnas representanter bereds enligt utbildningsavtalet mellan avtalsparterna möjlighet att delta i utbildning som är ämnad att öka deras kompetens då det gäller att sköta representantuppdraget.
12 § Anställningsskydd
1. Huvudförtroendemannen och den arbetarskyddsfullmäktige kan sägas upp eller permitteras av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker endast i det fall att de inte kan erbjudas arbete som motsvarar deras yrkeskunnighet eller annars är lämpligt inom verksamhetsområdet. Om förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktiges suppleant uppsägs eller permitteras av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl, är arbetsgivaren vid behov skyldig att utreda att åtgärden inte beror på skötseln av uppgifter som personalrepresentant.
2. Huvudförtroendemannen och den arbetarskyddsfullmäktige får inte sägas upp av andra än ekonomiska och produktionsmässiga orsaker förutom enligt förutsättningar som anges i arbetsavtalslagen.
3. Vid bedömning av grunderna för uppsägning av förtroendemannens eller arbetarfullmäktigens arbetsavtal får han eller hon inte ges en sämre ställning i jämförelse med övriga arbetstagare.
4. Om huvudförtroendemannens, den regionala förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal skall arbetsgivaren betala förtroendemannen en ersättning på minst 10 månaders och högst 30 månaders lön. Om antalet arbetstagare och tjänstemän som arbetar regelbundet på arbetsplatsen är 20 eller mindre, är ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen minst 4 och högst 24 månaders lön. Ersättningen bestäms utifrån grunderna i arbetsavtalslagen. Ersättningen höjs om man har brutit mot rättigheterna i detta avtal. Om domstolen finner att förutsättningar för ett fortsatt anställningsförhållande är för handen, och anställningsförhållandet trots detta inte fortsätts, skall detta beaktas som ett särskilt vägande skäl vid bestämning av ersättningens storlek.
5. Bestämmelserna i detta avtal tillämpas på vice förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigens suppleant under den tid de verkar som ställföreträdare enligt meddelandet som krävs i detta avtal.
6. Bestämmelserna om anställningsskydd i denna avtalspunkt skall också tillämpas på kandidater som uppställts i enlighet med 5 § (kandidatskydd). Kandidatskyddet börjar tidigast tre veckor innan valet förrättas och upphör för alla utom den som blev vald när valresultatet fastställts.
7. Bestämmelserna om anställningsskyddet i denna avtalspunkt skall även tillämpas på en arbetstagare som har som varit företagets eller regionenhetens huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig under de sex påföljande månaderna efter det att förtroendeuppdraget har upphört. Meddelande om uppsägning eller permittering kan likväl ges inom de nämnda sex månaderna på så sätt att den åtgärd som meddelandet avser träder i kraft efter det att efterhandsskyddet har upphört att gälla.
ARS
ARS
8. I säsongbetonat arbete kan en arbetarskyddsfullmäktig permitteras vid periodens slut av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker, då det på arbetsplatsen inte är möjligt att erbjuda honom eller henne arbete som motsvarar yrkeskunskapen eller sysselsättning av honom eller henne skulle förutsätta permittering eller uppsägning av en arbetstagare som arbetar på annan plats mitt under en pågående entreprenad.
En arbetarskyddsfullmäktig har företräde till arbete, vilket betyder att han eller hon kallas tillbaka till arbetet bland de första i början av följande säsong.
9. Anställningsskyddet och efterskyddet hindrar inte arbetsgivaren att permittera eller säga upp en anställd som har säsongbetonat arbete i slutet av arbetsperioden på grund av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker.
13 § Rätt att erhålla information
1. Huvudförtroendemannen har rätt att kvartalsvis få information om arbetstagarnas namn och lönegrupp samt tiden för anställningarnas början. Uppgifter skall också ges om de manliga och kvinnliga arbetstagarnas inkomstnivå, inkomstens sammansättning och utveckling så, att en utredning ges om arbetstagarnas medeltimförtjänst i tidavlönat arbete, medeltimförtjänst i ackordsarbete och medeltimförtjänst för utförd arbetstid. I företag som har ett system med regionala huvudförtroendemän strävar man efter att ge de nämnda uppgifterna även till en huvudförtroendeman som
företräder arbetstagarna regionalt.
I samband med att nya arbetstagare introduceras i arbetet ska till arbetstagarna ges kontaktuppgifter till personalens representanter (telefonnummer, e-post).
2. Huvudförtroendemannen har med stöd av AUS, AUA och FATD rätt att få uppgifter och utredningar som avses i dessa avtal. Dessutom har huvudförtroendemannen rätt att få information om arbetsprojekten inom sitt verksamhetsområde.
3. Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppdraget.
4. Huvudförtroendemannen skall för utredning av oklarheter och meningsskiljaktigheter som hänför sig till en arbetstagares anställningsförhållande ges alla uppgifter som inverkar på klarläggandet av fallet.
5. Huvudförtroendemannen, förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska ges skriftliga uppgifter om den arbetskraft som anlitats som underentreprenörer och hyrd arbetskraft inom deras verksamhetsområde. Uppgifterna ska finnas tillgängliga då arbetena inleds.
6. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få del av arbetstidsbokföringen enligt bestämmelserna i arbetstidslagen.
7. Arbetsgivaren anskaffar för huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens bruk de lagar, förordningar och övriga arbetarskyddsbestämmelser som är nödvändiga för skötseln av respektive uppdrag.
ARS
14 § Arbetstagarnas representants ansvar
1. En representant för arbetstagarna är i sitt anställningsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning som övriga arbetstagare. Han eller hon är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens föreskrifter och övriga ordningsföreskrifter.
2. En representant ansvarar för att de uppgifter som arbetsgivaren givit dem används endast för det ändamål för vilket de givits.
15 § Förhandlingsordning
Meningsskiljaktigheter som uppstått på i företaget avgörs om möjligt på företagsnivå. Om detta inte lyckas hänskjuts meningsskiljaktigheterna till förhandlingar mellan förbunden.
16 § Avtalsparternas ansvar
Parterna i kollektivavtalet förbinder sig för sin och sina medlemmars del att iaktta de avtal som slutits mellan kollektivavtalsparterna och med stöd av detta avtal, att iaktta arbetsfred enligt kollektivavtalet samt att utreda meningsskiljaktigheter enligt förhandlingssystemet.
ARS
17 § Giltighet
Detta avtal träder i kraft 20.3.2014 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors, den 20 mars 2014
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
KOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTER FÖR ARBETSTAGARE I MÅLNINGSBRANSCHEN
1 § Tillämpningsområde SA
Utöver semesterlagen (162/2005) avtalas att, beträffande semestrar och semesterersättningar för arbetstagare som berörs av kollektivavtal som slutits mellan å ena sidan Pintaurakoitsijat ry och å andra sidan Byggnadsförbundet, följande bestämmelser skall tillämpas, vilka syftar till att skapa förutsättningar för arbetstagare att ha semester under den semesterperiod som fastställs i semesterlagen.
2 § Semesterns längd
Arbetstagarens rätt till semester och semesterns längd fastställs i enlighet med semesterlagen.
3 § Beviljande av semester
Arbetsgivaren fattar beslut om tidpunkten för arbetstagarens sommarsemester och vintersemester efter det att arbetstagaren har framställt sitt önskemål om tidpunkten för semestern. Arbetsgivaren ger i den utsträckning det är möjligt semestern på det sätt som arbetstagaren har önskat. Sommarsemestern ska ges under perioden 2.5–30.9 och vintersemestern under perioden 1.10–30.4 med de undantag som semesterlagen tillåter.
Semestern hålls innan arbetsförhållandet upphör, om arbetstagaren framställer ett önskemål om detta. Detta gäller situationer där arbetsförhållandet upphör av en orsak som är oberoende av arbetstagaren.
Vid ett tidsbundet avtal ska önskemålet presenteras då arbetsavtalet ingås. Vid ett arbetsförhållande som gäller tillsvidare ska begäran presenteras senast inom ett dygn från det att arbetstagaren har fått kännedom om arbetsgivarens uppsägning.
Då arbetstagaren efter att ha fått ta del av uppsägningen begär att få hålla sin semester under arbetsförhållandet fattar arbetsgivaren beslut om huruvida semestern börjar under uppsägningstiden eller tidpunkten för när arbetsförhållandet upphör uppskjuts så att semestern börjar från den tidpunkt då arbetsförhållandet tidigare tog slut.
Exempel:
Arbetstagarens arbetsförhållande sägs upp med en
SA uppsägningstid på två veckor och slutar 7.11. Arbetstagaren har 12 dagar innestående semester (2 veckor), som han meddelar att
han tänker hålla. I så fall skriver arbetsgivaren 22.11 som datum för när arbetsförhållandet upphör på arbetsintyget/anmälan att arbetsförhållandet upphör och antecknar de uttagna semesterdagarna på intyget.
Om arbetstagaren inte har full rätt till semester har arbetstagaren rätt att få extra ledigt, dock så att ledigheten och den eventuellt intjänade semestern får vara högst två veckor. Arbetstagaren skall meddela önskemål om extra ledighet när anställningsförhållandet inleds.
Arbetstagare som har fyllt 55 - år har rätt till en extra ledighet utan lön på fem vardagar. Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer sinsemellan överens om tidpunkten för ledigheten. Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten efter samråd med arbetstagaren. Ledigheten likställs med arbetad tid.
❑Protokollsanteckning:
I situationer med uppskjutet avslutande av arbetsförhållande har arbetstagaren inte rätt till lön för sjuktid under semestern och inte rätt att skjuta upp sin semester i situationer enligt 5 kapitlet 26 § i semesterlagen.
Om arbetsplatsen eller företaget stängs för semesterperioden, permitteras de arbetstagare som inte har semester eller extra ledighet enligt föregående stycke och som inte har placerats tillfälligt på andra arbetsplatser som är i gång.
4 § Lönebetalning i samband med semester
När arbetstagarna på en arbetsplats eller i ett företag har semester samtidigt, är fredagen närmast innan semestern börjar lönebetalningsdag. Den innestående lönen för uträkningstiden betalas fredagen närmast efter semesterns slut.
När en arbetstagare på ovan avsedda arbetsplats eller i ovan avsett företag säger upp sig under arbetsplatsens semesterperiod, betalas hans eller hennes
slutlikvid efter semesterperiodens utgång senast vid slutet av den tredje SA
arbetsdagen.
5 § Semesterpenning
Med semesterpenning avses i detta avtal den helhet som utgörs av semesterlön, semesterersättning och semesterpremie.
Semesterpenningens belopp är 18,5 % av lön som betalats eller förfallit till betalning för tiden i arbete inklusive förhöjning som betalats för övertids- och nödarbete. För pågående ackord utförs mellanvärdering. För skolelever och studerande är semesterpenningens belopp 14,0 %.
Av semesterpenningen betalas ett belopp motsvarande sommarsemesterandelen (14 %) innan sommarsemestern början och ett belopp motsvarande vintersemesterandelen (4,5 %) innan vintersemestern börjar. Man kan avtala lokalt om att semesterpenningen (18,5 %) betalas i samband med varje lönebetalning. Ett sådant avtal skall alltid ingås skriftligen och till övriga delar med beaktande av bestämmelserna om lokala avtal i 3 § i KA. När ett anställningsförhållande upphör betalas till arbetstagaren i samband med slutlikviden den till dess intjänade semesterpenningen i dess helhet.
Till arbetstagare som utstationerats i Finland betalas hela semesterpenningen (18,5 %) i samband med varje lönebetalning.
❑Protokollsanteckning:
Semesterpenning får inte ens vid korta anställningsförhållanden innehållas i tidlöner eller ackordspriser. En arbetstagare som under sitt anställningsförhållande varit i arbete mindre än
xxxxxxx (14) dagar, har inte rätt till semesterpenning, om han eller hon själv avslutar sitt anställningsförhållande eller arbetsgivaren häver arbetsavtalet med stöd av arbetsavtalslagen.
5a § Semesterpenning under familjeledighet
SA
Under tiden för familjeledighet (särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet) tjänar arbetstagaren in semester enligt semesterlagen. Semesterlönen och semesterpenningen för semesterdagarna som ackumuleras under denna tid bestäms enligt följande: För varje semesterdag som ackumulerats under familjeledigheten får arbetstagaren en semesterpenning som uppgår till tolv gånger timlönen enligt arbetsavtalet.
Exempel:
En arbetstagare för vilken det under familjeledigheten ackumuleras 2,5 semesterdagar i månaden: 2,5 semesterdagar x timlönen enligt arbetsavtalet x 12 = semesterpenningbeloppet som ackumuleras för en månad.
Om det i en full kvalifikationsmånad finns både arbetsdagar och familjelediga dagar betalas till arbetstagaren en proportionell andel av semesterpenningen som ackumulerats på basis av familjeledigheten.
Exempel:
En arbetstagare för vilken det under familjeledigheten ackumuleras 2 semesterdagar i månaden: En månad består av
21 arbetsdagar, av vilka arbetstagaren har hållit fem dagar familjeledigt. I semesterpenning för familjeledigheten under månaden betalas: 2 semesterdagar x timlönen enligt arbetsavtalet x 12 x 5/21 (23,8 %).
Rekommendation
Förbunden rekommenderar att de intjänade semestrarna tas ut och semesterpenningen betalas genast efter att familjeledigheten har avslutats (OBS. Innan den eventuella vårdledigheten börjar).
5b § Semesterpenning under sjukdomstid
Man intjänar semesterpenning också enligt den lön som betalats för sjukdoms- och olycksfallstiden, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår eller, om arbetsoförmågan fortgår utan avbrott efter kvalifikationsårets utgång, högst 75 arbetsdagar för denna sjukdoms eller detta olycksfalls del.
Man börjar intjäna semesterpenning enligt ovannämnd bestämmelse för sjukdoms- och olycksfallstiden enligt den lön som betalats 1.9.2013 eller SA därefter.
6 § Giltighet
Detta kollektivavtal träder i kraft den 1 mars 2012 och gäller tillsvidare.
Avtalet kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors den 8 april 2012
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
ALLMÄN ÖVERENSKOMMELSE
Utgångspunkter
Pintaurakoitsijat ry och Byggnadsförbundet eftersträvar att främja förhandlingsförhållandena och avtalsverksamheten såväl mellan förbunden som på arbetsplatserna samt att för sin del övervaka slutna avtal.
Grundrättigheter
Föreningsfriheten som ingår i medborgarnas grundrättigheter är okränkbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka inom fackföreningsorganisationer, och de får inte sägas
AÖ upp eller diskrimineras i sitt arbete på grund av detta. Personalen i företag
har rätt att välja företrädare att representera dem i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten till val av företrädare och företrädarnas rättigheter och förpliktelser har fastställts i lagar och i detta och i andra avtal. Utgångspunkten för avtalsbestämmelserna är trygghet och hälsa, icke- diskriminering och ett likvärdigt bemötande i fråga om varje enskild arbetstagare.
Arbetsledningsrätt
Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda en arbetstagare och att bestämma om ledningen av arbetet.
Förhandlingar mellan parterna
Om någotdera av förbunden föreslår arbetsmarknadsförhandlingar skall de såvitt möjligt inledas utan dröjsmål.
De deltagande förbundens ombud, funktionärer eller andra av dem utsedda representanter har rätt att besöka arbetsplatserna i ärenden som gäller tillämpningen av kollektivavtalet efter att ha överenskommit om en lämplig tidpunkt med arbetsgivarens representant som är på plats eller annars är ansvarig för arbetsplatsen.
Förhandsanmälan om stridsåtgärder
Minst fyra dagar innan en politisk stridsåtgärd eller sympatistrejk inleds skall detta meddelas till riksförlikningsmannen samt till arbetsgivar- och arbetstagarförbundet. Anmälan skall innehålla uppgifter om orsaken till den planerade stridsåtgärden, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.
Giltighet
Detta avtal träder i kraft 01.1.1998 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
AÖ
Helsingfors den 9 december 1997
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
AVTAL OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT
1 Allmänt
AUA
Företag kan anlita utomstående arbetskraft på två sätt. Det ena utgår från ett köp-, anskaffnings-, ackords-, hyres-, uppdrags- eller arbetsavtal eller liknande avtal mellan två självständiga företagare, där den utomstående företagaren utför arbetet utan att den andra avtalsparten har något att göra med arbetsprestationen. I praktiken kallas verksamhet som baserar sig på ett dylikt avtal allmänt för underleverans eller underentreprenad.
Det andra sättet att anlita främmande arbetskraft baserar sig på s.k. hyrning av arbetskraft, där hyrda arbetstagare (kommenderingsmän) som levererats av firmor som anskaffar arbetskraft utför arbete åt den andra arbetsgivaren under dennes ledning och övervakning. Den i första stycket nämnda formen kallas nedan underleverans och den i andra stycket nämnda hyrd arbetskraft. I avtalen om underleverans eller hyrning av arbetskraft införs ett villkor, enligt vilket underleverantören eller det företag som hyr ut arbetskraft binder sig att iaktta det allmänna kollektivavtalet inom sin bransch samt arbets- och sociallagstiftningen.
2 Underleverans
Ifall arbetskraften i ett företag undantagsvis måste minskas på grund av underleverans, skall företaget om möjligt placera arbetstagarna i fråga i andra uppgifter och om detta inte går, uppmana underleverantören, om denne behöver arbetskraft, att anställa de friställda arbetstagare som lämpar sig för underleveransarbete med tidigare löneförmåner. Arbetsavtalet får inte ges en sådan form, enligt vilken det skulle vara fråga om ett ackordsavtal mellan självständiga företagare, då det i själva verket gäller ett arbetsavtal.
3 Hyrd arbetskraft
Företagen skall begränsa användningen av hyrd arbetskraft till utjämnande av arbetstoppar eller annars till sådana tidsmässigt eller kvalitetsmässigt begränsade uppgifter som man på grund av deras brådskande natur, begränsade längd eller krav på yrkesskicklighet, användning av specialverktyg eller andra motsvarande orsaker inte kan låta utföras av egna arbetstagare.
Att hyra arbetskraft är osunt, ifall hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som anskaffar arbetskraft arbetar i normalt arbete i företaget jämsides med dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning för en längre tid.
Företag som anlitar hyrd arbetskraft skall på begäran klarlägga för huvudförtroendemannen frågor som anknyter till sådana arbetstagares arbete. Omställningsförhandlingar enligt 16 § 2 mom. i lagen om samarbete inom företag behöver inte föras i det fall då avsikten är att anlita hyrd arbetskraft för ett sådant behov som avses i 3 punkten i AUA-avtalet för minst en vecka
och högst två månader. I övriga fall iakttas samarbetslagen.
Principerna för användning av hyrd arbetskraft behandlas inom ramen för samarbetsförhandlingarna. Lagen om samarbete inom företag 17 § 2 och 3 momentet efterföljs inte inom byggnadsbranschen i det fall då avsikten är att anlita hyrd arbetskraft för ett sådant behov som avses i 3 punkten i AUA- avtalet för minst en vecka och högst två månader. I övriga fall sker överenskommelsen om förfaringssättet inom ramen för samarbetsförhandlingarna.
Företagen ska avstå från användningen av hyrd arbetskraft innan de permitterar eller säger upp sina egna arbetstagare.
De kollektivavtalsenliga minimiarbetsvillkoren som ska tillämpas i uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden fastställs enligt 2 kap. 9 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. Det anlitande företaget ska ansvara för att arbetsförhållandena för de anlitade arbetstagarna är lika som för företagets egna arbetstagare. Byggarbetsplatsintroduktion, handledning i byggarbetsplatsens säkerhetspraxis och övervakning av efterlevnaden av dessa, handledning som utförs av arbetsledningen samt användning av och
AUA
åtkomst till sociala utrymmen ska ordnas lika för alla arbetstagare på byggarbetsplatsen.
4 Beställarens ansvar
AUA
Utgivaren av underentreprenad och underleverans, nedan beställaren, svarar för de fordringar avtalspartnerns arbetstagare har på basis av anställningsförhållandet på följande sätt:
Beställaren svarar i sista hand för att underentreprenörens eller - leverantörens arbetstagares lön, som arbetstagaren införtjänat på beställarens arbetsplats, blir betald. Beställaren svarar likaså för att semesterersättning och eventuella innestående ackordsrater, som underentreprenörens eller - leverantörens arbetstagare förtjänat på beställarens arbetsplats blir betalade. Beställaren svarar endast för sådana fordringar, som arbetstagaren eller förtroendemannen meddelar till beställaren eller dennes representant senast
14 kalenderdagar efter den tidpunkt, då fordran har förfallit till betalning.
5 Giltighet
Detta avtal träder i kraft 19.4.2010 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors den 19 april 2010
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
AVTAL OM UTBILDNINGSVERKSAMHET
1. Facklig utbildning
Då arbetsgivaren bereder en arbetstagare tillfälle att delta i fackutbildning eller sänder honom eller henne till utbildningstillfällen med anknytning till yrket ersätts de direkta kostnader som orsakas av utbildningen och inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden beräknat enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Om utbildningen helt äger rum utanför arbetstiden, ersätts de direkta kostnaderna som beror på utbildningen. Innan arbetstagaren anmäler sig till utbildningen skall konstateras att det är fråga om utbildning enligt denna paragraf.
Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för undervisningsmaterial enligt kursprogram, helpensionsavgifter vid internatkurser och för andra än internatkurser ersättningar för resekostnader enligt kollektivavtalet.
Inkomstbortfall för ordinarie arbetstid ersätts såväl i fråga om kurs som res-tid. För tid som använts till utbildning eller nödvändiga resor till och från utbildningen utom arbetstid betalas ingen ersättning. Lönen för en vecko- och månadsavlönad person minskas inte under tiden för kursen eller resorna till och från den.
2. Gemensam utbildning
Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund i samarbete, av centralorganisationernas eller deras medlemsförbunds samarbetsorgan eller av arbetsgivar- och arbetstagarparterna i samarbete på arbetsplatsen eller på någon annan plats.
Parterna konstaterar att gemensam utbildning i allmänhet sker på mest ändamålsenligt sätt för specifika arbetsplatser, då de lokala förhållandena bäst kan tas i beaktande. Gemensam utbildning som avses här omfattar kurser i arbetarskyddssamarbete. Kurserna är med förutsättningarna i detta
AUV
AUV
avtal avsedda för medlemmar av arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktige, vice fullmäktige och arbetarskyddsombud.
Ersättning betalas till deltagare i utbildningen enligt bestämmelserna i punkt 1. Om deltagande i utbildning avtalas lokalt beroende på utbildningens art inom respektive samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på utbildning i systemen för medbestämmande och slutandet av lokala avtal. Man kan också avtala om deltagande i utbildningen mellan arbetsgivaren och ifrågavarande person. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinstitut samt medlemsförbunden vidtar i samarbete åtgärder för anordnande av utbildningsutbud gällande deltagarsystem och lokala avtal. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med hur ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.
3. Fackföreningsutbildning, anställningsförhållandets bevarande och anmälningstider
Arbetstagarna ges rätt att delta i kurser som arrangeras av Finlands Fackförbunds Centralorganisation eller dess medlemsförbund och som räcker en månad eller kortare tid utan att anställningsförhållandet avbryts, då det är möjligt utan att det föranleder kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet. Vid bedömningen av ovannämnda olägenhet beaktas arbetsplatsens storlek. I nekande fall meddelas huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen börjar orsaken till att det skulle orsaka kännbar olägenhet att bevilja ledighet. Härvid rekommenderas att man gemensamt försöker utreda någon annan möjlig tidpunkt då deltagande i kursen kan ske utan hinder.
Anmälan om avsikten att delta i en kurs skall göras så tidigt som möjligt. Då kurser varar i högst en vecka skall anmälan göras minst tre veckor före kursens början och då det gäller längre kurser minst sex veckor före kursens början. Innan arbetstagaren deltar i utbildning som avses ovan skall åtgärderna som orsakas av deltagandet avtalas med arbetsgivaren och man skall på förhand uttryckligen konstatera om det är fråga om en utbildning för
vilken arbetsgivaren betalar ersättning till arbetstagaren enligt detta avtal. Samtidigt skall ersättningarnas omfattning fastställas.
4. Ersättningar
För en kurs som anordnas i FFC:s eller dess medlemsförbunds utbildningsinstitut eller vid en annan utbildning som Byggnadsförbundet har organiserat och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt är arbetsgivaren skyldig att betala till en förtroendeman, en vice förtroendeman, en, en vice fullmäktig, en medlem av arbetarskydds-kommissionen och ett arbetarskyddsombud för sådan utbildning som deras uppgifter förutsätter ersättning för förlorad arbetsförtjänst, till ovan nämnda förtroendemän för högst en månad och till dem som har förtroendeuppdrag inom arbetarskyddet för högst två veckor. Likaså betalas till fackavdelningens ordförande ersättning för utbildning med anknytning till förtroendemannaverksamheten som ordnas vid ovannämnda utbildningsanstalter för högst en månad, om han eller hon arbetar inom ett företag med minst 100 arbetstagare inom branschen i fråga och minst 50 medlemmar inom fackavdelningen som han eller hon leder.
Vidare betalas för arbetstagarna som avses i stycket ovan en måltidsersättning som har avtalats mellan Byggnadsförbundet och Byggnadsindustrin, som ersättning för måltidkostnader som orsakas kursens arrangör, för varje kursdag då ersättning för inkomstbortfall betalas.
Arbetsgivaren är skyldig att betala ersättningarna som avses ovan i denna punkt till samma person endast en gång för samma eller till innehållet motsvarande utbildning.
AUV
5. Sociala förmåner
Deltagande i fackutbildning som avses i avtalet för en längd av upp till en månad orsakar inte avdrag på semester-, pensions- eller övriga jämförbara förmåner.
6. Giltighet
Detta avtal träder i kraft 1.5.2018 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
AUV
Helsingfors den 9 maj 2018
PINTAURAKOITSIJAT ry BYGGNADSFÖRBUNDET rf
AVTAL OM UPPBÖRDEN AV FACKFÖRENINGSAVGIFTER
De undertecknade organisationerna har avtalat om följande gällande uppbörd av fackföreningsavgifter:
1 § Uppbörd av medlemsavgift
Arbetsgivaren uppbär medlemsavgifter till fackföreningar per löneperiod eller månad. Man kan lokalt avtala om att medlemsavgiften uppbärs på förhand varje kvartal, halvår eller att hela årets medlemsavgiften tas ut på en gång. Vid uttagande av medlemsavgifter ska Byggnadsförbundets avtal om uttagande av medlemsavgifter iakttas. Arbetsgivaren tar inte ut någon medlemsavgift om ingen skyldighet att betala lön råder under lönebetalningsperioden. Arbetstagaren själv ansvarar i sista hand för att den årliga medlemsavgiften betalas enligt det belopp som krävs. Om uppbörden av avgift upphör ska Byggnadsförbundet meddelas om detta.
2 § Redovisning och utredning av medlemsavgiften
Medlemsavgiften redovisas för företagets löneadministration på det sätt som anses vara bäst varje löneperiod eller månad. Redovisningen kan också göras på förhand varje kvartal, halvår eller år. Redovisningen betalas till Byggnadsförbundets konto för medlemsavgifter. Arbetsgivaren skickar till Byggnadsförbundet en medlemsspecifik utredning av de medlemsavgifter som tagits ut. Utredningen lämnas in varje månad eller kvartal. Om man lokalt har avtalat annat om uppbörden, ska en utredning lämnas in så snart som möjligt efter uppbörden.
FATD
3 § Medlemsavgiftens belopp
Byggnadsförbundet rf meddelar varje år en månad före uppbördsårets början Pintaurakoitsijat ry medlemsavgiftens belopp.
Detta avtal träder i kraft 01.3.2022 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en (1) månads uppsägningstid så att det upphör att gälla samtidigt med kollektivavtalet.
Helsingfors, den 1 mars 2022 PINTAURAKOITSIJAT ry
FATD
SKYDDSANVISNINGAR FÖR BYGGNADS- OCH KORROSIONSSKYDDSMÅLNING
Inom måleribranschen orsakas särskild olägenhet i första hand av lösningsmedel som avdunstar från målarfärger, färgborttagningsmedel och spackel samt sprutmålningsdis och slipningsdamm.
Förbunden strävar efter att påverkar materialleverantörerna, planerarna, byggherrarna, entreprenörerna och arbetstagarna, så att de använda materialen väljs och arbetet organiseras på ett sätt som orsakar möjligast få faror för hälsan och därmed ett litet behov att använda personlig skyddsutrustning för dem som arbetar med målningsarbeten och övriga personer.
Arbetsgivaren levererar endast sådant material till arbetsplatsen som är försett med stadgeenliga förpackningspåskrifter samt ett informationsblad om trygg användning av respektive produkt. Arbetsgivaren ger kostnadsfritt arbetstagarna den personliga skyddsutrustning som behövs för skötsel av
arbetsuppgifterna med finskspråkig (och vid behov svenskspråkig) bruksanvisning. SA
Om arbetstagaren upptäcker brister i förpackningspåskrifterna, informationsbladen om trygg användning av produkten eller den personliga skyddsutrustning som har levererats till arbetsplatsen ska arbetstagaren utan dröjsmål meddela detta till arbetsgivaren. Arbetsgivaren är i så fall skyldig att utan dröjsmål rätta till de observerade bristerna.
Arbetstagaren ska använda den personliga skyddsutrustning som han fått enligt direktiven och arbetstagaren ansvarar för rengöring av dem efter användningen och förvaring enligt anvisningarna.
1. Personlig skyddsutrustning
Den personliga skyddsutrustningen är personlig eller så ska den rengöras på ett ändamålsenligt sätt efter varje användare (desinficeras).
Fallskydd ska användas om arbetet utförs på ett ställe där det finns risk för fall, t.ex. på lyftanordningar och tak. Rep, xxxxxx och bältesmaterial väljs med beaktade av deras tålighet mot målfärg och kemikalier.
Då förhållandena kräver detta:
− Hörselskydd ska användas om det förekommer buller på arbetsplatsen (över 85 dB A).
− Andningsskydd ska användas om det i luften på arbetsplatsen förekommer sådana orenheter som förutsätter skyddsutrustning.
− Skydd för ögonen ska användas om arbetet kan orsaka klåda, irritation eller inflammation i ögonen.
2. Skydd med olika produkter i olika arbetsskeden Uppspjälkning enligt hur länge arbetet varar
a) Fortlöpande arbete = Det arbete som kräver skyddsutrustning utförs som
huvudregel över 2 timmar under arbetsdagen.
b) Tillfälligt arbete = Det arbete som kräver skyddsutrustning utförs
SA sporadiskt och under korta pass högst 2 timmar under arbetsdagen, högst 1–2 gånger i veckan.
Skyddsutrustning som ska användas enligt miniminivån
2.1 Maskinella slipningsarbeten
− Hörselskydd, standard EN 352-1
− Andningsskydd FFP2S, standard EN 149
− Skyddshandskar, standard EN 388 eller CE-godkända, läderbeklädda handskar
− Skyddsglasögon, standard 166/167
2.2 Slipningsarbeten
a) Fortlöpande arbete
− Andningsskydd, motorförsedd hel- eller halvmask med partikelfilter, standard EN 12942
− Skyddshandskar, standard EN 388 eller CE-godkända, läderbeklädda handskar
− Skyddsglasögon, standard 166/167
b) Tillfälligt arbete
− Andningsskydd FFP2S, standard EN 12942
− Skyddshandskar, standard 388 eller CE-godkända, läderbeklädda handskar
− Skyddsglasögon, standard 166/167
2.3 Avlägsnande av målning
2.3.1 Mekaniskt avlägsnande av målning
− Hörselskydd vid behov, standard EN 352-2
− Andningsskydd FFP2S, standard EN 149
− Skyddshandskar, standard 388 eller CE-godkända, läderbeklädda handskar
− Skyddsglasögon, standard 166/167
SA
2.3.2 Kemiskt avlägsnande av målning
− Andningsskydd, motorförsedd hel- eller halvmask med gasfilter, standard EN 140
− Skyddshandskar, standard EN 374
− Lämpliga skyddskläder
2.3.3 Avlägsnande av målning med värme
− Andningsskydd, motorförsedd hel- eller halvmask med gasfilter, standard EN 140
− Skyddshandskar, enligt standard EN 407
− Lämpliga skyddskläder
2.4 Målning med rulle/pensel med vattenlösliga färger
− Skyddshandskar, standard 388 eller CE-godkända, läderbeklädda handskar
2.5 Målning med rulle/pensel med färger som innehåller lösningsmedel eller lack (alkyd, epoxy, polyuretan o.d.)
− Andningsskydd, motorförsedd hel- eller halvmask med gasfilter, standard EN 136
− Skyddshandskar, ska väljas enligt den använda produkten, t.ex. enligt standard EN 374
− Lämpliga skyddskläder
2.6 Sprutmålning med vattenlösliga färger
a) Fortlöpande arbete
− Andningsskydd, motorförsedd helmask eller helmask som fungerar med tryckluft försedda med gas- och partikelfilter, t.ex. standard EN 140
− Skyddshandskar, standard 388 eller CE-godkända, läderbeklädda handskar
− Endelad skyddsoverall med huva eller overall (och separat huva)
b) Tillfälligt arbete
− Andningsmask FFP2S, standard EN 149
− Skyddshandskar, standard 388 eller CE-godkända, läderbeklädda
SA handskar
− Lämpliga skyddskläder
2.7 Sprutmålning med målfärger som innehåller lösningsmedel (alkyd, epoxy, polyuretan o.d.)
a) Fortlöpande arbete
− Andningsskydd, motorförsedd helmask eller helmask som fungerar med tryckluft försedda med gas- och partikelfilter, t.ex. standard EN 136
− Skyddshandskar, enligt standard EN 374
− Endelad skyddsoverall med huva eller overall (och separat huva), standard EN 14605
b) | Tillfälligt arbete | |||||
− | Andningsskydd, helmask | eller helmask | försedd | med | gas- | och |
partikelfilter, t.ex. standard EN 136