ÖVERENSKOMMELSE

ÖVERENSKOMMELSE

mellan

Gruvornas Arbetsgivareförbund och

Sveriges Civilingenjörsförbund

Parterna har enats om att det för avtalsåren 1998 - 2000 gällande avtalet om löner och allmänna anställningsvillkor skall med nedan angivna ändringar och tillägg gälla som kollektivavtal fr o m den 1 februari 2001 t o m den 31 mars 2004.

Överenskommelsen omfattar avtalsåren 2001, 2002 och 2003, varmed avses perio derna den 1 februari 2001 – 28 februari 2002, den 1 mars 2002 - 31 mars 2003 och den

1 april 2003 - 31 mars 2004.

Part äger senast den 30 november 2002 säga upp avtalet att utlöpa den 31 mars 2003.

Tidsplan och procedur m m för omförhandling i samband med avtalsuppsägning framgår av Industriavtalet bilaga A.

Fredsplikt gäller t o m 31 mars 2004 såvida förtida uppsägning ej sker.

Parterna har träffat löneavtal i enlighet med Bilaga A samt ändringar och tillägg i avtalets bestämmelser om allmänna anställningsvillkor i enlighet med Bilaga B.

Parterna har enats om anteckningar till förhandlingsprotokollet i enlighet med Bilaga C. Parterna har enats om regler rörande arbetstid i enlighet med Bilaga D.

Parterna har enats om att fullfölja nuvarande arbetssätt beträffande kompetensut- veckling, Bilaga E.

Parterna har enats om att tidigare gällande tekniska anvisningar skall tillämpas Xxxxxx X. Stockholm den

Gruvornas Arbetsgivareförbund Sveriges Civilingenjörsförbund

BILAGA A - Löner

LÖNEAVTAL MELLAN

GRUVORNAS ARBETSGIVAREFÖRBUND OCH SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND

Gruvornas Arbetsgivareförbund (GAF) och Sveriges Civilingenjörsförbund m fl (CF) är ense om följande avtal att gälla för GAFs medlemsföretag och CFs medlemmar vid dessa företag.

Med civilingenjörer avses i detta avtal även andra akademiker som företräds av CF.

1 Gemensamma utgångspunkter

Det är GAFs och CFs gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas förutsättningar för civilingenjörernas löneutveckling i företagen.

Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för civilingenjören. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker.

Motivet för varje utvecklingsinsats skall vara att stärka företagets konkurrenskraft. Civilingenjörernas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamålsenlig kompetensutveckling vilket bör återspeglas i den praktiska lönesättningen.

2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen

2:1 Lönesättning och löneutveckling för civilingenjörerna sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst pro- duktivitetsutvecklingen och civilingenjörernas bidrag härtill.

Lönesättningen skall vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser.

Lönesättningen skall grundas på systematisk och motiverad bedömning.

I företaget bör finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex specialister/experter och chefer.

Samma löneprinciper skall gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre och oavsett etnisk tillhörighet.

2:2 Lönesättningen skall vara individuell och differentierad med hänsyn till verksam- hetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompe- tens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand måluppfyllelse och faktiska resultat.

3 Löner och löneutveckling 3:1 Gemensam genomgång

De grundläggande principerna för lönebildningen enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om formerna för lönerevisionen.

De lokala parterna skall inför förhandlingarna analysera kvinnornas löner i förhållande till männens. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget skall dessa justeras i samband med löne- revisionerna.

3:2 Lönesamtal

En genomgång sker årligen av varje civilingenjörs lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och civilingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principerna i detta avtal. Varje civilingenjör skall veta på vilka grunder lönen sätts och vad civilingenjören kan göra för att öka lönen.

3:3 Lönerevisioner

De lokala parterna skall genomföra en lönerevision per avtalsår.

Revisionerna skall ske med utgångspunkt från "Gemensamma utgångspunkter" och "Löneprinciper" enligt punkterna 1 och 2.

Lönehöjningarna skall gälla fr o m 2001-02-01, 2002-03-01 respektive 2003-04-01, såvida inte annat överenskommes.

För genomförande av lönerevisionerna ställs till de lokala parternas förfogande ett löneökningsutrymme om 2,1, 1,8 samt 1,6 procent respektive avtalsår, av lönesumman för CF-medlemmarna dagen före respektive revision, om inte annat överenskommes.

I samband med lönerevisionen skall de lokala parterna, utöver ovan angivna utrymme, förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för civilingenjörsgruppen.

Vid lönesättningen skall beaktas civilingenjörens ökade erfarenhet i sin befattning, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.

För CF-medlem som erhåller liten eller ingen löneökning skall särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.

4 Förhandlingsordning

4:1 Saknas CF-avdelning vid företaget lämnas förslag till, och sker överläggning med, den enskilde civilingenjören.

4:2 Kan de lokala parterna ej enas, äger part att påkalla central förhandling.

BILAGA B - Allmänna anställningsvillkor m m

AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

§ 5 SJUKLÖN M M

Mom 6 Havandeskapslön

Ny text

”Kvinnlig” strykes och ”hon/hennes” ersätts med ”tjänstemannen”.

§ 6 Övertidskompensation

Mom 1:1 får följande lydelse:

Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta mom, andra stycket.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompen- sation för övertidsarbetet ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser skall gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. I andra fall skall särskilda skäl föreligga. Överenskommelsen skall avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.

Anmärkning

Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskom- melsen vilar på, skall tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.

Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i betydande ut- sträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser. Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbeten.

Mom 1:3 får följande lydelse:

Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller moment 1:2 skall arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb.

Underrättelse enligt ovan skall, om tjänstemannaklubben så begär, innehålla de motiv, enligt mom 1:1, som ligger till grund för överenskommelsen.

§ 13 GILTIGHETSTID

Ny text

Detta avtal gäller fr o m den 1 februari 2001 t o m den 31 mars 2004. Part äger rätt att i förtid - senast den 30 november 2002 - säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2003.

Tidsplan för omförhandling i samband med avtalsuppsägning framgår av Industriavtalets bilaga A § 5.

Fredsplikt gäller t o m den 31 mars 2004 såvida ej förtida uppsägning skett.

BILAGA C

ANTECKNING TILL FÖRHANDLINGSPROTOKOLLET

Parterna är överens om vikten av ett aktivt arbete med arbetsmiljöfrågor särskilt inom det psykosociala området samt att arbetsmiljöarbetet på företagen skall präglas av en helhetssyn.

Parterna är därför överens om att i en partsgemensam arbetsgrupp inventera de arbetsmiljöproblem som särskilt kan relateras till tjänstemännen enligt ovan. Därvid skall särskilt studeras de faktorer som på arbetsplatsen kan påverka arbetsmiljön.

Arbetsgruppen skall därutöver genom företagsbesök belysa det arbete som bedrivs i företagen inom detta område. I arbetsgruppen skall ingå representanter för företag och klubbar. Gruppen kan samverka med externa resurser på området.

Arbetet skall utmynna i en rapport med syftet att sprida kunskap om faktorer som kan utgöra orsaken till psykosociala problem, samt förslag på åtgärder som kan befrämja en god arbetsmiljö och hur parterna gemensamt kan följa arbetsmiljöutvecklingen.

Arbetet skall vara slutfört den 31 januari 2003.

BILAGA D

ARBETSTID

Parterna har diskuterat arbetstidsfrågan och enats om att denna fråga i första hand bör hanteras av de lokala parterna i syfte att träffa en överenskommelse härom. De lokala parterna har härvid möjlighet att i stället för arbetstidsförkortning tillföra potten 0,5 % vid varje lönerevisionstillfälle.

För det fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse i arbetstidsfrågan gäller följande.

Varje tjänsteman har rätt att, senast två månader före varje avtalsårs utgång välja vilket av nedanstående alternativ som skall gälla under det kommande avtalsåret;

- arbetstidsförkortning motsvarande en dag per avtalsår innebärande att första dagen kan tas ut under andra avtalsåret, och två dagar under tredje avtalsåret och därefter tre dagar per år

- avsättning till pensionspremie motsvarande 0,5 % av under avtalsåret utbetald månadslön, att avsättas vid respektive avtalsårs utgång, fr o m andra avtalsårets utgång 1 % och fr o m tredje avtalsårets utgång 1,5 %

- kontant ersättning i form av ett årsvis utbetalt belopp om 0,5 % av under avtalsåret utbetald månadslön, att utbetalas vid första avtalsårets utgång, fr o m andra avtalsårets utgång 1 % och fr o m tredje avtalsårets utgång 1,5 %

Efter avtalsperiodens slut den 31 mars 2004 har tjänsteman att årligen, senast den 31 januari varje år, att på nytt göra val enligt ovan.

Parterna är överens om att hantera arbetstidsfrågan avtalsvägen och enligt denna arbetstidsförkortningsmodell. Parterna är vidare överens om att denna avtalade modell ska samordnas med eventuellt kommande lagstiftning om arbetstidsförkortning.

Anmärkning;

1 Tjänsteman som väljer arbetstidsförkortning har inte rätt att spara dagar från ett avtalsår till ett annat. Ledighet som inte uttages under avtalsåret ersätts med kontant utbetalning. Detta gäller även för tjänsteman som av något skäl inte gör något av de tre valen.

2 Det årsvisa utbetalda beloppet enligt denna bilaga ingår i den aktuella fasta lönen som arbetsgivaren har att anmäla som pensionsmedförande lön enligt punkt

3.1 ITP-planen.

3 Om uttag i form av pensionspremie medför lägre skattekostnader för arbetsgivaren i förhållande till uttag i form av lön skall pensionspremien ökas med mellanskillnaden.

BILAGA E

KOMPETENSUTVECKLING

Utgångspunkter

I samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning framhålls kompetens- utvecklingens avgörande betydelse.

Gruvbranschen i Sverige, som verkar på en internationell marknad med hård konkurrens, kräver en fortsatt snabb teknikutveckling och därmed en flexibel arbetsorganisation för att kunna konkurrera. Detta innebär att bl a kompetensutvecklingsfrågor får en allt större betydelse i företagen.

Kompetensutveckling skall bedrivas i realistiska och ändamålsenliga former, med hög ambition och med de resurser som krävs. Alla medarbetare skall ges möjligheter att utifrån företagens behov och sina egna förutsättningar utveckla sin kompetens för att möta kraven i nuvarande och kommande arbetsuppgifter. Utveckling av kompetens, arbetsorganisation, löneformer och lönesystem skall bedrivas så att företagens konkurrensförmåga stärks.

Med kompetensutveckling avses såväl praktiskt som teoretiskt lärande i arbetet för att förbättra förmågan att genomföra befintliga eller nya arbetsuppgifter inom företaget.

Den långsiktiga kompetensförsörjningen i gruvbranschen är ett viktigt område för sam- verkan mellan parterna.

Företagens ansvar

Det åvilar respektive företag att utifrån sina specifika behov och förutsättningar bedriva ett fortlöpande, planmässigt och målinriktat kompetensutvecklingsarbete. Detta kan t ex innebära kartläggning av företagets och individens aktuella och framtida kompetens- behov. Om en medarbetare särskilt begär en individuell utvecklingsplan skall en sådan planering ske.

Medarbetarens ansvar

Varje medarbetare måste aktivt ta ansvar för sin egen kompetensutveckling. Detta förut- sätter en medverkan från medarbetarens sida i det planeringsarbete som bedrivs vad gäller kompetensutvecklingen i företaget.

De lokala parternas roll

De lokala parterna skall utveckla samverkansformer som stöder ett planmässigt och målinriktat kompetensutvecklingsarbete i företaget och som möjliggör att intentionerna i denna överenskommelse omsätts i handling.

De centrala parternas roll

Den under föregående avtalsperiod inrättade partsgemensamma arbetsgruppen för kompetensutvecklingsfrågor inom Gruvbranschen ska fortsätta sitt arbete.

Arbetsgruppen ska i sitt arbete söka finna former att stötta de lokala parternas arbete avseende kompetensförsörjning. Arbetsgruppens sammansättning skall fortsatt vara två representanter för CF och två representanter för GAF. Lokala representanter skall ingå i arbetsgruppen.

BILAGA F

TEKNISKA ANVISNINGAR

1 LÖNEAVTALENS OMFATTNING

a) Löneavtalens tillämpningsområden

Löneavtalen gäller endast medlemmar i CF m fl* i Gruvornas Arbetsgivareförbunds medlemsföretag.

Avtalet för respektive avtalsår omfattar endast de tjänstemän som börjat sin anställ- ning vid företaget senast 2001-01-31, 2002-02-28 respektive 2003-03-31.

b) Undantag

Avtalet för respektive avtalsår gäller ej för tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast 2001-01-31, 2002-02-28 respektive 2003-03-31 och som

- är anställd för vikariat eller i övrigt viss tid, och vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader

- är anställd på prov

- innehar anställning som utgör bisyssla

- kvarstår i tjänst vid företaget efter uppnådd pensionsålder

- är tjänstledig under minst tre månader - räknat från 2001-01-31, 2002-02-28 respektive 2003-03-31 - av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet.

c) Anställningsavtal träffat senare än den 1 oktober eller senare 2000, 2001 respektive 2002

Om ett anställningsavtal har träffats senare än den 1 oktober 2000, 2001 respektive 2002 och överenskommelse träffats om att den avtalade lönen skall gälla oberoende av 2001, 2002 respektive 2003 års löneavtal skall tjänstemannen ej omfat tas av lönerevisionen.

* Akademiker som företräds av CFs lokalavdelning eller av CFs kontaktman

d) Redan genomförd lönerevision

Har i avvaktan på 2001 års löneavtal lönehöjningar utgetts skall detta beaktas om ej de lokala parterna överenskommit om annat.

e) Kontraktslön

Löneavtalen tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej framgår av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades.

f) Tjänstemän som slutat

Till tjänstemän som slutat sin anställning bör företagen, utan särskild anmaning, betala ut vad dessa kan ha att fordra efter lönerevisionen.

g) Företag med verksamhet vid skilda enheter

För de företag som bedriver verksamhet på flera orter eller vid flera enheter på en och samma ort gäller följande:

- Företaget skall tillämpa bestämmelserna i avtalen på företaget som helhet, om detta varit "klar praxis" vid tidigare lönerevisioner eller om lokal överenskommelse om detta träffats i samband med tillämpningen av nu aktuellt löneavtal.

- I övriga fall skall företaget tillämpa löneavtalen för varje ort där företaget bedriver verksamhet respektive för varje enhet av företaget på samma ort.

2 RETROAKTIVA OMRÄKNINGAR M M

a) Retroaktiva omräkningar

Då löneavtalet för 2001 skall tillämpas fr o m den 2001-02-01, måste vissa ersätt- ningar och avdrag omräknas retroaktivt från detta datum. Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar, gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag.

Övertidsersättningar skall omräknas retroaktivt. Om inte lokal överenskommelse träffats om att omräkningen skall ske individuellt skall en "schablonmetod" tillämpas som innebär omräkning med den genomsnittliga lönehöjningen vid företaget inom respektive förbund.

De genomsnittstal som vid schablonmetoden används för de organiserade tjänste- männen bör även tillämpas för oorganiserade tjänstemän.

Tjänstledighetsavdrag skall omräknas retroaktivt. Omräkningen skall ske indivi- duellt. Schablonmetod är ej tillåten.

Sjukavdrag skall omräknas enligt följande.

Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen skall omräknas retroaktivt.

Retroaktiv omräkning skall ej ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen.

b) Arbetstidsförändring

Avtalet innebär att om arbetstidens längd ändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion härtill.

3 PROVISION OCH PREMIELÖN

Reglerna avseende provisions- och premieavlönade är i princip oförändrade sedan tidigare år.

För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.

För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän.

4 VISSA PENSIONSFRÅGOR Avtalets tillämpning vid pensionsfall

Om lönehöjning utges till tjänsteman, som slutat sin anställning 2001-02-01,

2002-03-01 respektive 2003-04-01 eller senare respektive år och som är pensions- berättigad, skall höjningen ej vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall, skall emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.

Anmälan om pensionsmedförande lön

Företaget skall till SPP/PRI som pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning till följd av detta avtal.