MÖJLIGHETER VID GRÄNSPENDLING

Erfarenheter av arbete över Öresund bland personer med utrikes bakgrund

Danska arbetsgivare upplevs mer öppna för att anställa

Internationell arbets marknad i Köpenhamn lockar

Språket – både hinder och orsak att gränspendla

Rapporten är framtagen på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne

Möjligheter vid gränspendling

– erfarenheter av arbete över Öresund bland personer med utrikes bakgrund

på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne

I rapporten avses med personer som har utrikes bakgrund de som är utrikes födda eller barn till en eller två föräldrar som är utrikes födda, i ett Öresundsperspektiv innebär det personer med helt eller delvis annan bakgrund än svensk och dansk. Detta innefattar intervjuerna och enkätundersökningen som har tagits fram till rap-

porten. När det gäller offentligt tillgänglig statistik som används för att skildra pendlingen över Öresund finns den endast för personer födda i utlandet, dvs utrikes födda.

Rapporten är utarbetad av Øresundsinstituttet och skriven av Xxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxx.

Layout: Øresundsinstituttet. Omslagsfoto: News Øresund.

Oktober 2021

FÖRORD

Den gränsregionala arbetsmarknaden i Öresundsregionen har under den senast tiden hamnat i fokus när bristen på arbetskraft har ökat i Danmark samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög i Skåne. Ett beslut om att genomföra en dansk- svensk jobbmässa i Malmö och ett danskt nationellt trepartsavtal på arbetsmark- naden med särskild budget för Öresundssamarbete och satsningar på att hjälpa danska arbetsgivare att rekrytera personal i södra Sverige är två konkreta exempel på detta.

För personer med utrikes bakgrund innebär Öresundsregionens arbetsmarknad möjligheter att söka jobb i två länder som är lika men som också har delvis olika behov och förutsättningar på arbetsmarknaden.

Skåne och Östdanmark utgör en metropolregion med stora möjligheter att leva, bo och arbeta i två nationer genom gränspendling. De danska och svenska arbets- marknaderna har många likheter och bygger på en nordiska modell, men det finns också kulturella skillnader och gränshinder som inte minst blivit tydligt under pandemin med Covid-19.

Länsstyrelsen Skåne har med detta uppdrag till Øresundsinstituttet velat under- söka hur personer med utrikes bakgrund upplever och funderar kring att arbeta i Danmark. Bakgrunden är bland annat de gränshinder som gör att vissa personer med utrikes bakgrund normalt inte kan bo i Sverige och arbete i Danmark (eller vice versa), samtidigt som många personer med utrikes bakgrund och som bor i Sverige får sitt första jobb på andra sidan sundet.

Det finns både hinder och möjlighet med gränspendling för personer med utrikes bakgrund, vilket är viktiga regionala förhållanden och förutsättningar som behöver belysas och analyseras. Det väcker frågor som om det är lättare att få jobb i Dan- mark och vad som motiverar personer att söka jobb på andra sidan Öresund trots de hinder som finns. Med en hög arbetslöshet i Skåne och en arbetskraftsbrist i Danmark är detta en särskilt viktig fråga att analysera för att främja länets utveck- ling. Med analysen som underlag kan en diskussion sedan föras om hur samhälle och näringsliv bättre kan ta tillvara på den kompetens som finns hos personer med utrikes bakgrund och som bor i en gränsregion med olika förutsättningar för arbete.

ØRESUNDSINSTITUTTET är ett oberoende dansk-svenskt kunskapscentrum som genom analyser, konferenser och medieverksamhet bidrar till en ökad känne- dom om utvecklingen i regionen. Verksamheten drivs utan vinstintresse och med finansiering av ett närmare 100-tal medlemmar från stat, regioner, kommuner, uni- versitet, högskolor och det privata näringslivet.

Xxxxxxxxxx 0 X x 000 00 Malmö | x00 (0) 00 00 00 00 | xxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx | xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx

Med denna rapport har vi fått grundlig analys för vidare dialog, samverkan och åtgärder.

Malmö, 11 oktober 2021 Xxxxxx Xxxxxxx Landshövding i Skåne

FOTO: NEWS ØRESUND

INNEHÅLL

1. Sammanfattning 6

Fakta om gränspendling 10

3. Är det lättare att få jobb i Danmark? 14

Danska och svenska modellen 36

5. Varför söka ett jobb i Danmark? 42

6. Xxx är det att arbeta i Danmark? 52

7. Vilka hinder finns för att jobba i Danmark? 72

FOTO: NEWS ØRESUND

Fakta om gränshinder 78

8. Enkätsammanställning 88

9. Appendix 94

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING

83%

av 95 svarande med utländsk bakgrund kan tänka

sig att arbeta i Danmark i framtiden. Totalt fick enkätundersökningen 173 svar, både från perso- ner som har och som inte har jobbat över sundet.

Var tror du att du har störst möjlighet att få jobb utifrån din utbildningsnivå och önskemål? Antal svarande 85.

40%

60%

Andel svar

Sverige Danmark

Enkäten är gjord av Øresunds

FOTO: LIVING INSTITUTE

instituttet till denna rapport. Läs mer på s 88.

PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND UPPLEVER ATT DE LÄTTARE FÅR CHANSEN I DANMARK

Den stora och internationella arbetsmarknaden i Köpenhamn och danska arbetsgivares öppnare inställning till att anställa – det är två anledningar till att många intervjupersoner med utländsk bakgrund upplever att det är enklare att få jobb i Danmark. Även språk, diskriminering och arbetskultur har betydelse för möjligheterna till och synen på att arbeta i Danmark. I en tid med arbets- kraftsbrist i Danmark och hög arbetslöshet i Skåne blir frågan särskilt aktuell.

TALAR HELST DANSKA.

– Många säger att danskarna inte kan låta bli att tala danska, även om det är utlänningar närvarande,

säger Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, vd för Living Institute, som hjälper företag och organisationer att öka och dra nytta av mångfald.

– Här säger de att det vikti- gaste är vad du kan bli och vad du kan bidra med, och då vill de gärna testa mina idéer och lösningar. I Sverige var det mer så, att vi har gjort så här i 40 år och det kommer vi inte att änd- ra på, säger Xxxx Xxxxxxxxxxx, som jobbar på Elgigantens kundtjänst i Köpenhamn.

Utifrån 23 intervjuer med personer med utrikes bakgrund, forskare och representanter för orga- nisationer, samt en enkätundersökning med 173 svarande undersöks i den här analysen fyra frågor om hur personer med utrikes bakgrund upplever möjligheterna att få jobb och arbeta i Danmark.

DANSKA ARBETS- GIVARE VÅGAR MER

Det är enklare att säga upp personal i Danmark, samtidigt som det sociala skyddsnätet är mer utbyggt än i Sverige. Det gör danska arbetsgivare mer benägna att våga ta chanser när de rekryterar, menar flera intervjupersoner. För personer med utrikes bakgrund som inte i lika hög grad har nätverk på och erfarenheter av arbetsmarknaden i Danmark och Sverige kan det ha stor betydelse.

1. Är det lättare att få jobb i Danmark?

Köpenhamn och Malmö vill öka samverkan för att matcha arbetskraftsbrist i Köpenhamn med den höga arbetslösheten i Malmö. ”Vi måste göra mer för de arbetssökande”, säger Xxxxx Xxxx (S), arbetsmarknadskommunalråd i Malmö, i en artikel i Sydsvenskan den 2 oktober.

FOTO: PRIVAT

FOTO: NEWS ØRESUND

Ja, utifrån de intervjuer och den enkätundersökning som gjorts till den här analysen tycks det vara lite enklare. En viktig orsak som lyfts fram är att den danska arbetsmarknaden är organiserad så att det är enklare att säga upp personal än i Sverige, samtidigt som det finns ett något starkare skyddsnät för den som blir arbetslös. Det upplevs ha gjort danska arbetsgivare mer öppna för att våga testa nya anställ- da, något som kan vara viktigt för personer med utländsk bakgrund som saknar nätverk eller erfa- renhet av den lokala arbetsmarknaden. Arbetsgivare på den danska sidan tycks vara mindre fokuserade på den arbetssökandes tidigare erfarenheter när de rekryterar, uppger flera intervjupersoner.

Att Köpenhamn är en huvudstad med en betyd- ligt större och mer internationell arbetsmarknad, där det upplevs mer accepterat att tala engelska, är en annan betydande faktor. Flera intervjupersoner upplever även att danska arbetsgivare är något bättre på att svara på jobbansökningar än svenska.

2. Varför söker man ett jobb i Danmark? Större möjligheter att få ett bra jobb, högre lön och spänningen i att testa något nytt. Det är de tre

största anledningarna till att söka arbete i Danmark,

enligt de svarande i enkätundersökningen. Många tror också att det är större chans att de som har utrikes bakgrund får jobb i Danmark och söker sig därför dit.

3. Xxx är det att arbeta i Danmark?

Danska arbetsplatser präglas av mer konkurrens, men också en större öppenhet inför olikheter, upp- lever många intervjupersoner och svarande i enkät- undersökningen. En annan skillnad i arbetskultur mellan Danmark och Sverige som många lyfter fram är att kommunikationen är mer direkt i Danmark. I ett större perspektiv ser dock några skillnaderna som ganska små. Några kommentarer i analysen handlar om en rasistisk ton på danska arbetsplatser, men fler talar om öppenhet.

Att förstå språket, särskilt talad danska, upplever många som en utmaning med att arbeta i Danmark. Ibland kan det också bli svårt att tala danska på jobbet och svenska i bosättningslandet, när båda språken är nya.

4. Vilka hinder finns för att jobba i Danmark? De flesta hinder som intervjupersonerna lyfter fram är av praktisk natur. Det tydligaste är att personer som inte är medborgare i något EU- eller EES-land vanligtvis inte kan få uppehållstillstånd i Sverige och arbetstillstånd i Danmark, även om vissa undantag finns. Pendlingen ses annars som det största proble- met, och det finns exempel på en person som upplevt negativ särbehandling i gränskontrollen.

Språket kan också utgöra ett hinder på arbetsmark- naden för den som varken talar svenska eller danska.

11

djupintervjuer har gjorts med perso-

ner med utländsk bakgrund som bor i Sverige, varav de flesta arbetar i Danmark. Därutöver har 12 inter- vjuer gjorts med forskare, sakkun- niga och företrädare för relevanta organisationer.

6 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 7

ÖPPENHET, STÖRRE JOBBUTSIKTER OCH EN INTERNATIONELL ARBETS- MARKNAD SKAPAR MÖJLIGHETER

För personer med utrikes bakgrund är det enklare att få jobb i Danmark än i Sverige. Det upplever många av dem som intervjuats och svarat på en enkätundersökning till denna analys. En viktig orsak är att det upplevs ligga närmare till hands båda att anställa och att säga upp personal för danska arbetsgivare, på grund av danska arbetsmarknadsregler. Även det faktum att Danmark är en huvudstad, med en mer internationell arbets- marknad, spelar in. Andra viktiga aspekter som påverkar möjligheterna

till och xxxxxx att arbeta över Öresund är språk, diskriminering och praktis- ka problem kring gränshinder, gränskontroller och pendling.

även i Danmark, men i något lägre grad.

Bland dem som svarat på enkätundersökningen tror fler att det förekommer mer diskriminering på den svenska än den danska arbetsmarknaden, men de allra flesta uppger att de inte vet eller att de tror att det sker i lika stor omfattning i båda länderna. Forskningsstudier som gjorts visar också på liknan- de tendenser till att namn som inte klingar danska respektive svenska i högre grad väljs bort i rekryte- ringsprocesserna, både i Danmark och Sverige.

I vilken mån personer med utrikes bakgrund utsätts för diskriminering i olika situationer som Öresundspendlare är svårt att

stånd i ett annat, vilket räknas som ett gränshinder. Danmark tillåter dock vissa undantag, för exem- pelvis forskare, experter och högavlönade personer, genom de så kallade ”erhvervsordningerne”.

Dansk arbetskultur upplevs som positiv

På jobbet i Danmark upplever många intervjuper- soner och svarande i enkätundersökningen att ar- betskulturen skiljer sig en del jämfört med i Sverige. Flera lyfter exempelvis fram att de upplever en större öppenhet på danska arbetsplatser än i Sverige, men samtidigt att det är mer konkurrensinriktat. Även

en mer direkt kommunikation

I det danska systemet med flexicurity är trösklarna lägre för att säga upp personal, samtidigt som trygg- hetssystemen för den som blir av med jobbet byggts ut. Enligt flera av dem som intervjuats till den här analysen innebär det att arbetsgivare i Danmark är mer öppna för att nyanställa eftersom det är lättare att av- skeda personen igen om det inte fungerar som tänkt på arbetsplatsen. Detta är något som kan ha särskilt stor

Köpenhamn är en huvudstad med en större och mer internationell arbetsmarknad än i Skåne. Det påverkar dels genom att det finns en mer positiv in- ställning i Köpenhamn till att anställa personer som har sin bakgrund i olika delar av världen, upplever flera intervjupersoner, dels genom att engelska är ett mer gångbart språk på den danska sidan gränsen.

Det kan gynna personer, som kanske inte talar

bedöma. Men det förekom- mer ett litet antal kommen- tarer kring en rasistisk ton på arbetsplatsen i Danmark. Dessutom har en inter- vjuperson upplevt att han

utsatts för negativ särbehand- ling i gränskontrollen, där

”Det känns som att i Danmark byter man jobb oftare.”

Xxxxx Xxxxxxxx, van Öresundspendlare

utmärker de danska arbetsplat- serna, anser många svarande.

Flera – om än inte alla – ser den danska arbetskulturen som något positivt med att arbeta i Danmark. Samtidigt finns det också en stor grupp som menar att arbetskulturen

betydelse för grupper som saknar lokal erfarenhet och kontakter in på arbetsmarknaden, som exempelvis personer med utrikes bakgrund, inte minst i en tid då danska företag har svårt att rekrytera och arbetslösheten är fortsatt hög i Malmö.

Många intervjupersoner upplever att danska arbetsgivare är mer öppna för att testa en oprövad

sökande och att de ställer lägre krav på tidigare erfarenheter än de svenska arbetsgivarna gör.

– Det är mycket lättare att få jobb i Danmark jämfört med i Sverige. Om det har att göra med sys- temet med att man i Sverige inte kan få sparken så lätt jämfört med i Danmark, det vet jag inte. Men det känns som att i Danmark byter man jobb oftare. Det är en ruljangs på ett annat sätt, säger Xxxxx Xxx- nisic, som har haft flera jobb i Danmark de senaste 15 åren, och just nu är tjänstledig från jobbet som flygvärdinna på SAS i Köpenhamn.

Språket – både incitament och hinder

En viktig faktor i sammanhanget är också att

svenska eller danska så bra.

FOTO: NEWS ØRESUND

Det finns också många jobb inom servicebranschen i Köpen- hamn, något flera intervjuperso- ner har erfarenhet av. De fung- erar ofta som ingångsjobb på arbetsmarknaden och vanligtvis räcker det att den anställda talar svenska. Men för personer med utrikes bakgrund, som inte talar

danska och kanske inte heller svenska tillräckligt bra, kan språket i dessa fall ibland utgöra ett hinder för att arbeta över gränsen.

– Jag skulle vilja jobba i Danmark men tyvärr är språket ett hinder. Danska är tyvärr ett svårt språk. Det funkar okej att läsa men det är ganska svårt för mig att förstå, säger busschauffören Xxxx Xxxxxx som ursprungligen kommer från Storbritannien.

Diskriminering i rekryteringsprocesserna

Att det är svårt att få svar – positivt eller negativt

– på jobbansökningar till svenska arbetsgivare är något som ett flertal intervjupersoner har reagerat på. Samma fenomen upplever intervjupersonerna

han ofta väljs ut för en extra kontroll.

Tredjelandsmedborgare kan oftast inte bli Öresundspendlare

När det gäller hinder eller problem med att arbeta i Danmark lyfter de allra flesta – både intervjuperso- ner och de som svarat på enkäten – fram praktiska problem som administration och pendling. Relativt sällan tas något upp som handlar om själva arbetet eller situationen på arbetsplatsen. Pendlingen är enligt kommentarerna en viktig anledning till att 56 procent som dem som svarat på enkäten hellre tagit ett jobb i Sverige än i Danmark om arbetsuppgifter- na varit ungefär desamma.

Att pendlingen kan upplevas som besvärlig är något som troligen gäller för många Öresundspend- lare, oavsett bakgrund. Administrationen som alla Öresundspendlare måste hantera kan dock i vissa fall ställa till större problem för personer med utri- kes bakgrund. De personer som inte är medborgare i något EU- eller EES-land kan exempelvis bara i undantagsfall bo i Sverige och arbeta i Danmark (el- ler vice versa). Enligt huvudregeln kan de nämligen inte ha uppehållstillstånd i ett land och arbetstill-

i Danmark och Sverige är ganska lik. Inte minst de

personer som har arbetslivs- eller livserfarenhet från andra länder, som de jämför med.

Både bland intervjupersoner och de svarande i enkätundersökningen finns det de som lyfter fram att det också finns goda möjligheter att få jobb i Sverige. I mångt och mycket handlar det om den individuella situationen. Men utifrån den större och mer internationella arbetsmarknaden i Köpenhamn, samt danska arbetsgivares öppnare inställning till att anställa är det alltså många personer med utrikes bakgrund som upplever att det är lättare att få jobb i Danmark.

DEFINITIONER

Xxxxxxx födda: Xxx xxxxxxx födda avses perso- ner som inte är födda i Danmark eller Sverige. Utrikes bakgrund: Med utrikes bakgrund men- as att personerna är utrikes födda eller barn till en eller två föräldrar som är utrikes födda.

8 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 9

Fakta: Var fjärde Öresunds- pendlare är född i ett annat land

Pendlingen över Öresund är störst från Sverige till Danmark. Pendlarna från Skåne till Östdanmark står för närmare 93 procent av all gränspend- ling över Öresund. Under 2015, som är det senaste året med officiell helårsstatistik från Örestat, pendlade 15 182 personer över Öresund. En fjärdedel av dessa var utrikes födda, vilket motsvarar mer än 3 900 perso- ner, och andelen har växt under åren.

singborg-Helsingör rapportar om att antalet fordon under juni-augusti 2021 är 23 procent fler än samma tid 2020 och att de ”med stormsteg” närmar sig nivåerna från 2019.

Det finns även andra siffror som visar på utveck- lingen för den gränsregionala arbetsmarknaden över Öresund. I Malmö finns det t.ex. idag åtta danska kulturchefer, varav flertalet pendlar över Öresund. Øresundsinstituttet har i analysen ”Life Science across the Øresund” från juni 2021 kartlagt Öresundspendlingen inom detta kluster som totalt

ÖRESUNDSPENDLING, FÖDELSELAND

9 000

uppgår till 900 personer, varav cirka 800 pendlar från Skåne till Östdanmark och 100 från Östdanmark till Skåne. Bland annat finns det i dag mer än 20 danska verkställande direktörer i de skånska life science-bolagen. I Øresundsinstituttets styrelse- analys från maj 2019 framgår det att det i skånska bolag då fanns 453 styrelseledamöter och verkstäl- lande direktörer som var folkbokförda i Danmark. I företagen på andra sidan Öresund fanns samtidigt 1 104 styrelseledamöter och adm. direktører som var folkbokförda i Sverige.

3 909

År 2015 var en fjär-

Xxxxx födda i andra EU-länder

39 procent av Öresundspendlarna är födda i Sverige, vilket motsvarar 5 845 personer och 36 procent var födda i Danmark, svarande till 5 428 personer.

Av de resterande 25 procent utrikes födda* var de flesta födda i ett annat EU-land (6,3 procent). Därnäst kommer personer födda i övriga Europa (5,2 procent), personer födda i Mellanöstern (4,8 procent), övriga Asien (3,8 procent) och Afrika

(2,7 procent). Totalt sett var 2 675 Öresundspendlare födda i länder utanför Norden och EU i år 2015, sva- rande till 18 procent av gränspendlarna.

Utvecklingen över tid

nernas födelseland. Statistiken från STAR visar på att nedgången i antalet svenskar som arbetar i danska Re- gion Hovedstaden och Region Sjælland främst skedde under åren efter finanskrisen, det vill säga mellan 2008 och 2015. Då minskade antalet svenskar med arbete

i de båda danska regionerna med 5 237 personer till 11 155. Trots att det därefter i flera omgångar införts gränskontroller och nu senast delvis stängda gränser under coronapandemin har antalet svenskar som arbetar i de båda danska regionerna endast minskat med 840 personer mellan 2015 och 2020 till en nivå på

10 315 personer. Med tanke på att många gränspendla- re har arbetat hemifrån under pandemin är det osäkert hur utvecklingen av antalet svenska gränspendlare

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Danska pendlare Svenska pendlar e Xxxxxxx födda pendlare

dedel av pendlarna över Öresund, cirka 3 900 personer,

xxxxxxx födda. 2015 är det senaste helåret med till- gänglig statistik. De flesta var födda i ett annat EU-land, 6,3 procent. Därefter kommer personer födda i övriga Eu- ropa, Mellanöstern, Asien och Afrika.

Från toppåret 2008 till 2015 minskade pendlingen över

Öresund totalt sett med 23 procent, medan antalet ut- rikes födda pendlare minskade med 13 procent under samma period. Minskningen i pendlingen från Skåne till Östdanmark har också varit mindre bland utrikes födda, 16 procent jämfört med 26 procent, medan ökningen i pendlingen från Östdanmark till Skåne har varit högre bland utrikes födda, 122 procent jämfört med 61 procent totalt.

Sedan 2015 finns det inte uppdaterad pend- lingsstatistik i Örestat, men det är möjligt att mer övergripande följa utvecklingen på den gränsregionala arbetsmarknaden genom annan statistik.

Stabil svensk pendling till Danmark efter 2015 Enligt den nordiska statistikdatabasen som har pendlingssiffror för 2015-2017 minskade den sam- lade Öresundspendlingen med 9 procent under den perioden. Den ökade dock från Danmark till Sverige, men minskade i andra riktningen. Danska Styrelsen

för Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR) tar fram en statistik för antalet svenskar med jobb i Danmark och bostad i Sverige. Statistiken visar dock inte perso-

kommer att bli under det närmaste året. Under 2021

kan även förväntas en minskning av antalet svenska anställda i Östdanmark som en följd av de personal- neddragningar som skett inom restaurang, hotell och vid verksamheterna på Köpenhamns flygplats i Kastrup.

Arbetspendlingen över Öresund kan även indirekt följas via resestatistiken från Öresundsbron (bilar över bron), Skånetrafiken (passagerare med Öresunds-

tåg över bron) samt Forsea (passagerare med färjor mellan Helsingborg och Helsingör). I samband med de inledande nedstängningarna, främst av det danska samhället och den delvisa stängningen av den danska gränsen, rasade resandet över Öresund. Antalet for- don över Öresundsbron minskade med som mest 76 procent under mars 2020, men ligger nu sensomma- ren 2021, efter gräns- och samhällsöppningar, på en nedgång på cirka 20 procent. Antalet tågpassagerare över Öresund minskade med som mest 93 procent i mars-april 2020 för att under augusti 2021 återhäm- tas snabbt så att nedgången under vecka 38 stannade vid 24 procent jämfört med en standardvecka under 2019. Rederiet Forsea, som trafikerar rutten Hel-

Källa: Örestat. Pga. samarbetet mellan SCB och Danmarks Statistik har upphört uppdateras inte den gräns reigonala pendlingsstatistiken i Örestat/Öresundsdatabasen efter 2015.

FÖDELSELAND ÖRESUNDSPENDLARE	Från Östdanmark till Skåne	Från Skåne till Östdanmark	Totalt	Andel av pendling
Sverige	229	5 616	5 845	38,5 %
Danmark	708	4 720	5 428	35,8 %
EU- länder	91	861	952	6,3 %
Övriga Europa	17	776	793	5,2 %
Mellanöstern	16	712	728	4,8 %
Asien	18	565	583	3,8 %
Afrika	8	399	407	2,7 %
Övriga Norden	26	241	267	1,8 %
USA och Kanada	12	68	80	0,5 %
Syd- och Mellanamerika	4	51	55	0,4 %
Oceanien	5	24	29	0,2 %
Okänd	3	12	15	0,1 %
Pendlare totalt	1 137	14 045	15 182

Xxxxx: Örestat * Med utrikesfödda menas personer som inte är födda i Danmark eller Sverige.

10 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 11

FOTO: NEWS ØRESUND

AKTIVA BILPENDLARAVTAL ÖVER ÖRESUNDSBRON I SEP- TEMBER 2021 JÄMFÖRT MED SAMMA MÅNAD 2020

ANTAL SÅLDA TÅGPENDLARKORT ÖVER ÖRESUND I AUGUSTI 2021 JÄMFÖRT MED SAMMA MÅNAD 2020

(unika Bropass pendlar-avtal) (avser Öresundståg över Öresundsbron)

+7%

Under 2021 har bilpendlingen över Öresundsbron börjat återhämta sig. Under september registrerades 7 990 aktiva Bropass pendlaravtal vilket kan jämföras med 7 468 samma månad 2020 och 8 199 under 2019. Det innebär att det nu endast skiljer omkring 200 bilpendlare jämfört med tiden före pandemin. Statistiken visar hur många som använder pendlaravtalet, inte hur många resor de gör över bron.

+14%

Under augusti och september 2021 har tågresandet över Öresund ökat kraftigt och det återspeglas även i försälj- ningen av månadskort. Under augusti 2021 såldes 6 111 pendlarkort Öresund (inkl. nya 10/30-kortet). Det kan jämföras med 5 384 sålda månadskort under samma månad 2020 och 7 976 kort under 2019. Försäljningen av månadskort måste därmed öka med ytterligare närmare

1 900 för att nå nivån från före pandemin. Från juli 2021

ingår 10/30-kortet i statistiken.

ÖRESUNDSBRONS BILPENDLARRESOR

Årligt genomsnitt av antal resor per dag med BroPass Pendlar-avtal

År	Xxxxx
2013	5 879
2014	5 818
2015	5 779
2016	6 067
2017	5 970
2018	5 691
2019	5 496
2020	4 025

Källa: Øresundsbro Konsortiet

SKÅNETRAFIKENS SÅLDA MÅNADSKORT TILL ÖRESUNDSTÅGET

Årligt genomsnitt av antal sålda månadskort per månad

År	Xxxxx
2015	7 682
2016	7 044
2017	6 789
2018	7 182
2019	7 590
2020	4 303

Källa: Skånetrafiken.

UTRIKESFÖDDAS SYSSELSÄTTNING I DANMARK OCH SVERIGE

Om vi istället för gränspendlingen ser på an- samt vård och omsorg. Xx xxxxxxxxx i Sverige delen utrikes födda på de inhemska arbets- som sysselsätter störst andel personer som är marknaderna i Danmark och Sverige, ser vi att i födda i andra västliga länder är olika rese-, be- Sverige är 10 procent av den sysselsatta befolk- vaknings-, fastighets- och kontorstjänster samt ningen född i icke-västliga länder. I Danmark är vetenskaplig forskning och utveckling.

andelen 6 procent. Personer som är födda i an- I Danmark är de branscher som sysselsätter dra västliga länder utgör 5 procent av de syssel- störst andel personer födda i icke-västliga län- satta i Danmark och 9 procent i Sverige (2019). der medhjälpare i privata hushåll, tåg och buss- De branscher i Sverige som sysselsätter störst trafik, fastighetsservice och städning, restau- andel personer födda i icke-västliga länder finns ranger samt frisörer och tvätteri. De branscher inom servicesektorn. I topp finns hotell- och som sysselsätter störst andel personer födda i restaurangverksamhet, öppna sociala insatser andra västliga länder är veterinärer, slakterier, så som vård och assistansbolag, olika rese-, speltjänster och datorspelsdesign.

bevaknings-, fastighets- och kontorstjänster Källor: Danmarks Statistik och SCB

12 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 13

ÖRESUNDSPENDLING, RIKTNING ÖVER SUNDET

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

15 182

2015, det senaste året med officiell helårsstatistik för pendlingen över Öresund, fanns totalt ca 18 500 personer

med någon form av in- komst på andra sidan sundet, härav 15 200 gränspendlare. Xxxxxxx var betydligt lägre än toppnoteringen på närmare 26 000 under

2008.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Från Sk åne till Östdanmark Från Östdanmark til l Skåne

Källa: Örestat

SVENSKAR MED JOBB I DANMARK

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

2008 2009 2010 2011* 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR), xxxxxxxxxx.xx, som baserar statistiken på information från Udlændingeregisteret, EstherH, CPRregisteret, CVRregisteret, Indkomstre gisteret. * Utländska arbetstagare och egenföretagare som är registrerade i ”registeret for uden landske tjenesteydere (RUT)” ingår i mätningen från 1 januari 2011 och därmed ska jämförelser av nivåerna före och efter 2011 göras med försiktighet.

Antalet svenska Öresundspendlare minskade mer under finanskrisen än under migrations- och coronakrisen.

Under 2020 hade

10 315 svenskar ett jobb i Region Huvud- staden eller Region Själland. Därutöver finns det även danskar som bor i Sverige och arbetar i Danmark, men de omfattas inte av statistiken från Styrelsen for Arbejds- marked og Rekrut- tering (STAR). Under de första månaderna av 2021 har antalet minskat.

FOTO: NEWS ØRESUND

Del I:

ÄR DET LÄTTARE ATT FÅ JOBB I DANMARK?

• Större rörlighet på den danska arbets- marknaden öppnar fler möjligheter

• Fler anser att det förekommer diskrimi- nering i Sverige

• Språk upplevs som hinder men kan även skapa möjligheter

• En mer internationell arbetsmarknad i en huvudstadsregion

14 15

• Trögare rekryterings- process i Sverige än i Danmark

FOTO: NEWS ØRESUND

Större rörlighet på den danska arbets- marknaden öppnar ffer möjligheter

Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity bidrar till att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden i Danmark, anser flera av intervjuperso- nerna till denna rapport. Modellen ger större möjligheter för arbetsgivarna att anställa och avskeda, jämfört med i Sverige, men också större trygghet för ar- betstagarna genom en längre period med högre arbetslöshetsersättning. Det kan skapa modigare arbetsgivare och leda till ett minskat stigma för arbetssökande.

systemet med att man i Sverige inte kan få sparken så lätt jämfört med i Danmark, det vet jag inte. Men det känns som att i Danmark byter man jobb oftare. Det är en ruljangs på ett annat sätt, säger Xxxxx Xxx- nisic, som har haft flera jobb i Danmark de senaste 15 åren, och just nu är tjänstledig som flygvärdinna på SAS i Köpenhamn.

Hon sökte många jobb i Sverige först, berättar hon, men fick bara några enstaka vikariat och det var då hon bestämde sig att söka i Danmark och sökte ett jobb i en klädbutik i Köpenhamn.

– Jag gick på intervju där och fick jobbet direkt, utan en massa krångel som det brukar vara i Sveri- ge, säger hon.

Därefter har hon jobbat i en annan klädbutik på Köpenhamns flygplats, i taxfree-butiken och sedan som flygvärdinna. När coronapandemin inträffade fick hon ta tjänstledigt men kunde tack vare sin utbildning till undersköterska relativt snabbt börja jobba med att göra covid-19-provtagningar vid en teststation i Köpenhamn. Hon sökte även denna gång jobb i Sverige som undersköterska utan att bli kallad på intervju.

Att det är enklare på den danska arbetsmark- naden att byta mellan olika jobb är inte något problem, anser Xxxxx Xxxxxxxx, utan rörligheten på arbetsmarknaden leder snarare till fler möjligheter och ett minskat stigma kring arbetssökandet.

– I Danmark har jag bytt jobb flera gånger och när jag har sökt mig till något annat, så har jag kunnat säga upp mig utan några problem. Sedan är det i Danmark inte alltid att det krävs erfarenhet, utan de är mer ”testa”, och fungerar det inte så får man bara sparken så då spelar det ingen roll, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

I Sverige kan avsaknaden av jobb bli något betungande, samtidigt som många av intervjuperso- nerna uppger att de sällan blir kallade på intervjuer eller ens får svar på sina ansökningar.

– Här i Sverige känns det som att om du är utan

förtroende för dina förmågor i Sverige än i Dan- mark”, svarar en person i enkäten.

Modigare arbetsgivare i Danmark

I intervjuerna till rapporten har flera svenskar med utrikes bakgrund pratat om att det finns en ”pro- va-på”-mentalitet i Danmark som saknas i Sverige. Det skulle kunna delförklaras med regelverket, där de danska arbetsgivarna lättare kan ge en arbets- sökande chansen eftersom de vet att de också kan göra sig av med personen om det inte fungerar.

Flexicuritymodellen skapar modigare arbetsgi- vare i Danmark än i Sverige, menar Xxxxxxxxx Xxxx som vid intervjutillfället var vd på fören- ingen Mine, en organisation som jobbar för ökad mångfald och inkludering i arbetslivet. I Sverige menar hon att arbetsgivare är mer osäkra inför att anställa, eftersom det kan vara mer energikrävande att avsluta en anställning och det kräver ofta att man inkallar facket. I Danmark kan arbetsgivaren däremot enklare avskeda om det inte fungerar och

Många av intervjupersonerna i denna rapport är medvetna om skillnaderna i reglerna på arbets- marknaden mellan Danmark och Sverige – och menar att det är enklare att få jobb i Danmark. I enkäten som gjorts till rapporten ansåg många redan innan de valde att börja jobba i Danmark

att möjligheterna att få jobb i Danmark var goda. 55 procent svarade att ”möjligheten till att få ett bra jobb” var ett viktigt skäl till att de sökte jobb i Danmark, medan 42 procent ansåg att det finns ”större möjligheter att få ett jobb över huvud taget” i Danmark. Samtidigt svarade en fjärdedel

av dem som valde att ta ett jobb i Danmark att en

viktig orsak var avsaknaden av jobb i Sverige.

Nu efter sommaren har denna situation blivit ännu mera tydlig då allt fler danska arbetsgivare rap- porterar om akut brist på arbetskraft. I augusti 2021 låg arbetslösheten på 4,0 procent i danska Region Hovedstaden medan Skåne noterade en arbetslöshet på 9,7 procent. I Malmö överstiger arbetslösheten 14 procent. Trots den höga arbetslösheten i Skåne finns det även här en rad bristyrken där arbetsgivare har svårt att rekrytera personal och på senare tid har det även gällt restauranganställda.

– Det är mycket lättare att få jobb i Danmark jämfört med i Sverige. Om det har att göra med

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

jobb så är det väldigt svårt att få ett jobb, men det känns inte så i Danmark, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

FLEXICURITYMODELLEN OCH LAS

Den danska flexicuritymodellen innebär att ar- betsgivare förhållandevis lätt ska kunna säga upp personal och att arbetstagare snabbt ska kunna ta ett nytt jobb. Det kombineras med

en inkomsttrygghet i form av a-kassa samt att stora insatser läggs på kompetensutveckling och andra arbetsmarknadsinsatser. Systemet är tänkt att skapa en rörlighet och minska trösklarna in på arbetsmarknaden.

Den svenska lagstiftningen, Lagen om anställ- ningsskydd - LAS, ger en hög anställnings- trygghet för personer med en tillsvidarean- ställning. Arbetsgivare har möjlighet att säga upp personal endast på sakliga grunder och är oftast i första hand skyldig att hitta andra arbetsuppgifter den anställde. Även i Sverige finns en hög inkomsttrygghet vid arbetslöshet. Just nu pågår en reformering av den svenska arbetsrätten som innebär att steg tas mot att skapa en större rörlighet på arbetsmarkna- den. Läs mer om reglerna på arbetsmarkna- den i Danmark och Sverige på sid. 36-39.

Men det finns flera olika uppfattningar kring möjligheten att få jobb och en del menar att det istället är lättare att få ett jobb i Sverige. I enkät- undersökningen till rapporten svarar 60 procent att de tror att de har störst möjlighet att få ett jobb utifrån sin utbildningsnivå och önskemål i

Danmark, medan 40 procent menar att de har bäst möjligheter i Sverige.

”Generellt tycker jag att det är svårare att få jobb och att komma på en anställningsintervju i Danmark än i Sverige. Det är som om de har mer

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 17

är inte lika rädd för att konstatera om det inte blev så bra, menar Xxxxxxxxx Xxxx.

– Situationen med flexicurity gör att arbetsgivare är modigare. Svenska arbetsgivare vill att alla ska trivas och drar sig ofta för att vara för tydliga och säga ifrån. De danska cheferna är mycket tydligare och har lagstiftningen med sig, säger hon.

Hon exemplifierar det med att i Danmark är det vanligare att säga, när man slutat på sitt jobb, att ”vi var ingen bra matchning”. Det skulle kunna tolkas som ett tecken på att en uppsägning i Danmark inte behöver ses som något personligt utan snarare är resultatet av två parter – arbetsgivaren och arbetsta- garen – som inte matchade.

– När jag hade arbetat med rekrytering i tio år och kom till Danmark hade jag aldrig haft en kandidat som sade att jag slutade för att ”de var inte kloka på mitt förra jobb” eller ”det var ingen bra chef”. Många konstaterade att ”vi var ingen

bra matchning”. Det säger man inte i Sverige, säger Xxxxxxxxx Xxxx.

Xxxxx Xxxxxx, från Syrien och med en PhD-ut- bildning som apotekare, har intervjuats till rappor- ten. Han skickade över 200 ansökningar efter att han kommit till Sverige, berättar han, varav 20 var för tjänster i Danmark. De få svar han fick ledde det till ett jobb i Danmark. Hans fru skickade omkring 300 ansökningar och letade jobb i två år, enligt Xxxxx Xxxxxx, och hon jobbar nu i Lund. Trots att båda utgör högkvalificerad arbetskraft var det få arbetsgivare som var beredda att ge dem chansen.

Han vill inte gärna kritisera de arbetsgivare som inte gav honom chansen, men resonerar kring att det både kan handla om att han ansågs vara överkvalifi- cerad eller handla om någon form av diskriminering på grund av hans bakgrund. Xxxxxxxxxxxxx gav hel- ler honom inte någon riktig feedback kring varför han inte fick jobbet.

– Jag har historier där jag skrev ut min xxxxxx- xxxx och skickade fysiska brev till två professorer i Lund och Malmö, för väldigt relevanta jobb, utan att ens få ett nej. Jag hade gärna fått ett nej med en förklaring, men jag fick inte ens ett nej. Det gjorde mig frustrerad. Jag fick fler svar i Danmark, även “nej”, och då är det ändå en huvudstad, säger han.

Xxxxxxxxx Xxxx menar att i Danmark finns inte den där rädslan för att anställa eftersom, om det inte skulle funka, så är det bara att säga upp

personen. I Sverige behöver man börja se mer till in- dividen, menar hon, och fundera kring vad den ar- betssökande kan bidra med. Det finns också många svenska utrikes födda arbetssökande som arbetar

på en lägre nivå än de är utbildade för. Generellt är

”REGLERNA ÄR STÖRSTA SKILLNADEN MELLAN LÄNDERNA”

Xxxxxx Xxxxxxxxx som är sociolog vid Köpen- hamns Universitet och forskar om rasistisk eller etnisk diskriminering på europeiska ar- betsmarknader och missmatchningen mellan utbildning och jobb, tror att regelskillnader- na mellan länderna är det som är avgörande för att skapa ffer möjligheter för personer med utrikes bakgrund att få jobb i Danmark.

– Jag skulle säga att de arbetsmarknadsrätts- liga reglerna är viktigare för att förklara någon skillnad mellan länderna. Det är lättare att an- ställa och avskeda i Danmark. Du kan avskeda efter bara några veckor om det inte fungerar. Och för minoriteter är det faktiskt en bra sak om det är lättare att anställa och avskeda. Det gör det lättare att få ett jobb från början. Jag skulle vilja hävda att det är den största skillna- den mellan Danmark och Sverige, säger han.

hennes uppfattning att den svenska arbetsmarkna- den fungerar dåligt för utrikes födda.

– Det pratas ju väldigt mycket i media om den stora gruppen långtidsarbetslösa som inte kommer in på arbetsmarknaden och inte har erfarenhet. Det pratas inte så mycket om att vi har väldigt många som arbetar på fel nivå. Samma lösning: vi måste börja betrakta människor som individer, se till vad de faktiskt har för kompetens, säger hon.

Erfarenhet inte lika avgörande i Danmark

Flera av intervjupersonerna har en uppfattning om att erfarenhet betyder mycket på arbetsmarknaden i Sverige. Arbetsgivare vill gärna att den arbetssökan- de har jobbat på det sätt som jobbet kräver, för att en anställning ska vara aktuell. Detta, menar flera, värdesätts inte lika högt i Danmark, utan där ser man istället möjligheten att forma den person man söker och att tidigare erfarenhet spelar mindre roll. Det skulle betyda att arbetsgivaren generellt sett ser mer till individen när den anställer och på vilket sätt

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

FOTO: NEWS ØRESUND

han eller hon skulle kunna bidra.

Xxxx Xxxxxxxxxxx jobbar som kundtjänstmed- arbetare på Elgigantens svenska avdelning på huvudkontoret i Örestad. Han har tidigare jobbat i Sverige, men säger att han trivs väldigt bra i Dan-

mark där han upplever arbetsklimatet som öppnare och mer inbjudande.

– I Sverige känns det mer som att det är samma struktur år efter år, men i Danmark är det mer öp- pet, en öppen kultur. Det läggs inte så stor vikt på den bakgrund man har utan de lägger vikt på vem du är och vad du kan bli. I Sverige känns det som att det är många som tänker att man inte passar in om man inte helt har rätt meriter. I Danmark passar man in hur som helst, säger han.

Han hade tidigare en provanställning på ett före- tag i Sverige som tillverkade utrustning till sjukhus, och tyckte att han gjorde ett bra jobb, men fick inte förlängt efter att ha jobbat där i drygt ett halvt år. Det gjorde honom förvånad eftersom han tyckte att han hade gjort ett bra jobb, berättar han.

– Jag hade en provanställning, men fick veta att jag inte visade potential och fick inte förlängning.

I Danmark känner han sig mer välkommen och att de lyssnar på hans idéer och låter honom testa sina lösningar. På Elgiganten utsågs han till

månadens medarbetare efter bara tre-fyra månader, berättar han.

– De sa att det känns som att jag har stor potential och att de hoppades att jag ville stanna

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

kvar. På Elgiganten är det många utländska medarbetare. De baserar det på vad du gör och hur mycket du kan bidra med istället för att se på bakgrund och sådant, säger han.

Få en fot in på arbetsmarknaden

En större benägenhet att ge arbetssökande chansen och låta dem få en fot in på arbetsmarknaden kan finnas i Danmark jämfört med i Sverige och som tidigare nämnts skulle det kunna förklaras med de arbetsmarknadsrättsliga reglerna där det är lättare att anställa och säga upp personal än i Sverige. Reg- lerna skulle också kunna innebära att fler i Sverige hamnar i så kallade osäkra anställningar, korttids- jobb och vikariat. I en uppsats från statsvetenskap- liga institutionen vid Köpenhamns Universitet från 2019, som belönades med Beskæftigelseministeriets pris för bästa arbetsmarknadspolitiska uppsats, kon- stateras att en större andel i Sverige än i Danmark har osäkra anställningar. I Sverige är det fler som jobbar heltid som har en låg lön och även en större andel av löntagarna som har tidsbegränsade anställ- ningar, 17 procent i Sverige jämfört med 8 procent i Danmark. I Sverige har också fler sysselsatta i så kallade ”belastede” jobb än i Danmark.

Att få en fot in på arbetsmarknaden är viktigt eftersom det ger välbehövlig erfarenhet. I Danmark finns ett lärlingssystem som gör att kontakten med arbetsmarknaden skapas i ett tidigare skede, menar

Xxxxxxxxx Xxxx som vid intervjutillfället jobbade på Mine. Det kan underlätta övergången mellan utbildning och arbete och, i kombination med reg- lerna kring flexicurity, göra att kraven på erfarenhet är lägre i Danmark.

– Danska ungdomar får tidigare a-kassa utan att kvalificera sig. I Danmark finns ett annat system med lärlingar, studerandejobb. De flesta som går igenom det danska systemet har ett jobb, för de har en fot på arbetsmarknaden, säger Xxxxxxxxx Xxxx.

vissa fall tillåter det.

– Nackdelen är väl att du aldrig är garanterad ditt jobb. Oavsett hur mycket och hur bra du job- bar så finns risken alltid risken att du får sparken. Bara om man blir sjuk så kan man få sparken. Det är tyvärr så, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Reformering av svenska arbetsrätten

I Sverige är en reformering av arbetsrätten långt gången. Det innebär att steg tas mot att den mer kommer att likna den danska flexicuritymodellen med större rörlighet på arbetsmarknaden, omställ-

NAWAR DALILA, PENDLARE:

Han sökte 200 jobb i Sverige

Nawar Dalila, apotekare med doktorsexamen, sökte hundratals jobb i Sverige innan han slutligen fick arbete på Rigshospitalet i Köpenhamn. Han anser visserligen att det finns diskriminerande lagar i Danmark, men att det är betydligt lättare att kom- ma in på arbetsmarknaden där än i Sverige för personer med utländsk bakgrund.

Nackdelar med det danska systemet

En konsekvens av flexicuritymodellen är även att man lättare kan bli av med jobbet än i Sverige, vilket en del av intervjupersonerna har tagit upp.

– I Danmark finns det många möjligheter, men samtidigt är det lättare att bli avskedad jämfört med i Sverige. Det är en nackdel att man kan få sparken lättare. I Sverige är du säkrare, har ett starkare fack och lagar som bättre skyddar anställda. Jag är alltid förberedd för en situation då jag kan bli av med jobbet, genom att ha ett skyddsnät som innebär

att jag kontinuerligt kollar efter nya möjligheter,

ningsstöd samt att det ska vara lättare för arbetsgi- vare att avskeda personal. Det syftar också till att stärka tryggheten på arbetsmarknaden genom att visstidsanställningar snabbare ska övergå i tillsvida- reanställningar och att arbetsgivarnas användande av korttidskontrakt därmed ska minska. Refor- meringen av arbetsrätten är tänkt att genomföras 2022 och vara fullt utbyggd 2026. Även Xxxxxx- förmedlingen ska reformeras för att få fler i arbete och minska långtidsarbetslösheten och dessutom ska en statlig utredning av a-kassan tillsättas. Läs mer om reformeringen på sidan 37.

Just innan kriget bröt ut i Syrien kom Xxxxx Xxxxxx till Tyskland för att doktorera i farmaci. Eftersom hans fru doktorerade vid Lunds universitet flyttade han därefter – år 2014 – till Sverige. Men för det välutbildade paret tog det betydligt längre tid än förväntat att få jobb. Först efter närmare ett år och omkring 200 ansökningar till både Sverige och Danmark, fick Xxxxx Xxxxxx anställning på avdel- ningen för klinisk biokemi på Rigshospitalet.

– Jag fick totalt fem svar, varav två positiva. 20 av de 200 ansökningarna gällde jobb i Danmark, och ett av svaren där var väldigt

som var väldigt nytt då. När jag skickade ansökan visste jag att jag hade en mycket bra chans att få jobbet, säger han.

Ur Xxxxx Xxxxxxx synvinkel gick intervjun jätte- bra och han kunde hantera all den utrustning som fanns på jobbet.

– Man kan alltid argumentera för eller emot, men jag tänkte att chanserna inte kan vara större än det här. Jag tänkte att om jag inte får det här jobbet i Sverige blir det aldrig. Men då erbjöd min arbetsgivare i Danmark mig också ett fast jobb, för

de ville att jag skulle stanna.

LÄS MER: Om skillnaderna mellan reg- ler på danska och svenska arbetsmark- naden på sidorna 36-39.

säger Xxx Xxxx från Japan, som har studerat och bor i Sverige men nu jobbar i Köpenhamn på en marknadsavdelning.

FOTO: NEWS ØRESUND

Andra intervjupersoner berättar om hårdare krav i Danmark, om att danska arbetsgivare har möjlig- het att säga upp personal som har tvingats sjukskri- va sig under en längre period, eftersom reglerna i

positivt. Just då kunde jag välja mellan två jobb, ett som postdoc med begränsat kontrakt i Sverige och ett motsvarande i Danmark. Jag tänkte att Köpenhamn är en huvudstad, och jag skulle arbeta med nästan samma

”Jag hade ju kunnat

överklaga, men det är inte så du får ett jobb på rätt sätt.”

Och samtidigt fick jag inte job- bet i Sverige, vilket gjorde mig väldigt frustrerad.

Nawar Dalila ville inte dra några förhastade slutsatser, utan ringde den svenska arbetsgiva- ren för att be om feedback, ifall han skulle vilja söka ett annat

20 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

tekniker som jag jobbat med i Tyskland. Och jag tänkte att det fanns fler utvecklingsmöjligheter där. Den andra anledningen var att jag var frustrerad över att inte ha fått några svar på mina ansökningar i Sverige. Jag tänkte att om det ska vara så här vet jag inte hur jag ska kunna få nästa jobb, då vill jag hellre välja ett mer öppet ställe, säger han.

För Xxxxx Xxxxxxx fru Xxxx Xxxxxxxx tog det ännu längre tid att hitta ett arbete. Hon letade i två år och slutade räkna efter att hon sänt 300 ansök- ningar. Men till slut fick hon en tjänst i Lund.

Nawar Dalila trivdes bra med sitt jobb på Rigshospitalet, men hade inte någon fast anställning utan fick förlängning varje år. När gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige infördes blev pend- lingen dessutom betydligt mer besvärlig. Därför blev han intresserad när en motsvarande tjänst annonse- rades ut vid Lunds universitet.

– Det handlade också om genetisk diagnostik, och de höll på att köpa ett väldigt specialiserat in- strument som jag redan jobbat med i Danmark och

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

jobb där igen.

– Då skulle jag veta vad jag skulle kunna förbätt- ra för att få ett jobb i Sverige. För det skulle faktiskt inte kunna vara så att någon kunde vara bättre kvali- ficerad för det jobbet än jag, just då, i det ögon- blicket. Jag ringde faktiskt personen och vi hade en trevlig konversation. Jag frågade: ”Kan du ge mig en anledning till varför jag inte fick jobbet, så att jag kan förbättra mig?” Hans svar, och här citerar jag bokstavligen, var: ”Nawar, it is complicated”.

För att avsluta konversationen på ett avslappnat sätt och samtidigt ge sig själv en förklaring föreslog Xxxxx Xxxxxx själv en anledning till att han inte fått jobbet.

– Jag sa: ”Kan vi säga att min språknivå inte var tillräcklig för det här jobbet?” – även om jag vet att jag jobbar i Danmark och använder engelska när jag gör motsvarande jobb där. Personen xxxx, jag citerar igen: ”Let’s say so.” Det var den feedbacken jag fick, säger han.

Nawar Xxxxxx lät saken bero, eftersom han trots

Nawar Dalila.

FOTO: NEWS ØRESUND

– Jag blev ”slumpmässigt” utvald var femte gång. Jag frågade kontrollanten: ”Om du ser mina papper, varför måste jag gå till sidan och vänta tills alla

gått av tåget? Min tid är lika mycket värd som alla andras”. Det gjorde ingen skillnad om jag åkte tåg eller tog min egen bil. Först hade jag tyskt körkort tills jag bytte till svenskt, och det var mycket lättare när jag hade bytt. Men jag var alltid en av de efter- frågade, när jag hade ett syriskt pass. Ingen tänkte på att ge oss något papper som kunde underlätta passagen. Det tog kanske 20 minuter längre tid i

veckan för mig än för alla

förrän hans fru blev svensk medborgare.

– Min fru fick också erbjudande om ett deltids- jobb i Danmark, men eftersom hon bodde i Sverige och inte var EU-medborgare då kunde hon inte

ta ett jobb i Danmark som inte var på heltid. Det skulle man kunna se som diskriminering på lagstift- ningsnivå, säger han.

Danmarks rykte när det gäller invandring är inte heller så gott, menar Xxxxx Xxxxxx, men i praktiken tycker han ändå att integrationen fungerar bra.

– Jag har mina synpunkter på deras politik, men

man pushar folk att göra vad

allt trivdes mycket bra på sitt jobb i Danmark och för att han inte ville göra ett dåligt intryck på

arbetsgivaren i Lund. Det skulle kunna handla om en framtida kollega.

– Jag hade ju kunnat överklaga, men det är inte

78) krävdes det ett särskilt tillstånd enligt en av de danska så kallade ”erhvervsordningerne” för att han skulle få lov att arbeta i Danmark medan han bodde i Sverige. Samtidigt måste han också varje år ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd i Sverige.

andra, säger han.

Den tredje nackdelen

– språket – är av en lite annorlunda karaktär än de andra två. När Xxxxx Xxxxxx flyttade till Sverige lärde han sig svenska ganska bra eftersom han räknade med att arbeta i landet förr eller

senare. Men eftersom han nu jobbar i Danmark har han tappat en del av sina färdig- heter i språket. Danska har

”Att vara överkva- lificerad är tydli- gen också en an- ledning att säga nej till folk du inte vill bry dig om, enligt min åsikt. ”

som krävs, säger han.

Xxxx och hans frus erfarenheter av att söka jobb på den svenska sidan sundet har däremot inte gett honom en lika hög uppfattning om möjligheterna i Sverige.

– Man funderar på varför jag behövde söka så många jobb och varför min fru blev hemma utan jobb i 1,5 år medan andra som tog examen samtidigt fick jobb. Att vara

så du får ett jobb på rätt sätt, säger han.

Efter sex år i Köpenhamn trivs han fortfaran- de mycket bra på sitt arbete på Rigshospitalet, både med arbetsuppgifterna och kollegorna. Han upplever att balansen mellan arbete och privatliv är utmärkt samtidigt som det ändå finns en positiv inställning till konkurrens på jobbet.

– Det känns som att jag kan konkurrera med hela världen. Allt är öppet. Samtidigt är det sällan som jag känner stress, säger han.

Någon diskriminering på arbetsplatsen har han inte alls stött på.

– Det finns ingen hierarki alls, tvärtom jämfört med vad jag var van vid i Tyskland. Du kan prata med alla om allt. Om jag hade möjlighet att öka mina språkkunskaper skulle jag inte känna mig det minsta som en främling. Jag känner inte att jag har några gränser mellan mig och min chef eller någon annan. Jag kan säga vad jag vill och de lyssnar alltid.

Nackdelarna som han ser med att jobba över gränsen till Danmark finns framför allt inom tre områden: byråkrati, pendling och språk.

Det första problemet, med byråkratin, har minskat sedan Xxxxx Xxxxxx blev svensk medborg- are, men innan dess lade hans danska arbetsgivare mycket tid på att hjälpa honom med det praktiska pappersarbetet som krävdes. Eftersom han inte

var medborgare i ett EES-land (läs mer på sidan

– Varje år tog det en hel dag att skaffa fram alla papper jag behövde och sedan skicka in dem. Man måste gå till varje plats personligen och ta nya bilder och allt måste ske precis i tid. En gång fick jag avslag för att jag sökte för tidigt till Migrationsverket.

Myndigheternas besked kunde däremot dröja, vil- ket bland annat innebar att Xxxxx Xxxxxx missade möj- ligheter att åka på vetenskapliga konferenser. En gång blev han tvungen att meddela sin chef att han kanske inte skulle kunna komma in till jobbet nästa dag efter- som de nödvändiga beskeden och dokumenten som krävdes för att han skulle kunna resa inte kommit än. Men till slut kom de – den allra sista dagen.

– Jag har fått mycket stöd och hjälp av min chef.

Jag har frågat mig om jag själv skulle ha gjort så mycket i den positionen.

Som många andra gränspendlare över Öresund är Nawar Dalila kritisk till försenade tåg och till att biljetten för en så pass kort sträcka kostar så mycket.

Men gränskontrollerna har dessutom inneburit ännu större problem för honom med utländsk bakgrund än för pendlarna i gemen.

Varje dag innan han blev svensk medborgare var han tvungen att ta med sig alla sina originaldokument på tåget och upplevde att de var mycket viktigare än han själv var. Trots risken att allt skulle bli stulet fanns det inga andra alternativ, eftersom han ofta fördes åt sidan av gränskontrollanterna för en extra kontroll.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

han inte heller lärt sig, eftersom han klarar sig bra på engelska på jobbet. Möjligen skulle de bristande danskkunskaperna kunna bli en barriär för att göra karriär, reflekterar han, om det skulle krävas för att arbeta på en högre nivå.

Har du funderat på att lära dig mer danska?

– Jag tänker alltid på det. Det skulle bli mitt femte språk, men jag vet inte vilken profession jag skulle använda det till. På mitt nuvarande jobb använder jag det inte varje dag, och mitt barn växer upp i Sverige och pratar svenska. Så jag tror inte att det kommer att bli verklighet, säger han.

En möjlighet vore att öva sin svenska genom att tala den på jobbet i Danmark, men det medför också vissa svårigheter, menar Xxxxx Xxxxxx.

– Ingen skulle rätta mig om jag sade fel när jag pratade svenska där. Dessutom har jag en brytning här i Sverige också, säger han.

Överlag har Xxxxx Xxxxxx alltså mycket goda erfarenheter av att arbeta i Danmark, men det be- tyder inte att han inte alls ser några problem med diskriminering i landet. De exempel han pekar på ligger framför allt på lagstiftningsnivå, där han tar upp att personer som inte är EU-medborgare inte har samma möjligheter och rättighet som andra. Exempelvis kunde han inte få mellanskillnaden mellan danskt och svenskt barnbidrag från Dan- mark som andra gränspendlare som bor i Sverige,

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

överkvalificerad är tydligen också en anledning att säga nej till folk du inte vill bry dig om, enligt min åsikt. Jag vet att det finns lagar här som gör att du måste betala mer om någon har en doktorsexamen, men om du då hör att någon annan som doktorerat fått jobbet och du fått veta att du är överkvalificerad är det inget gott tecken.

Han fortsätter:

– Nu berättar jag om våra personliga erfarenhet- er. Men jag vet inte hur man ska klassificera diskri- minering annat än så här. Vi ville så gärna ha jobb att vi inte ens kunde testa att skicka en ansökan i ett annat namn – för om vi då fick ja skulle vi veta att det var diskriminering, men inte få jobbet. Vi har höga betyg och försöker alltid göra rätt. Men media rapporterar inte om att här är en invandrare som vaknar på morgonen, gör sitt jobb och betalar skatt, säger Xxxxx Xxxxxx.

Samtidigt är han mån om att inte bara kritisera Sverige.

– Jag älskade människorna, det sociala utbytet och maten i Syrien, men karriärmässigt är vi på en bättre plats än där vi var. Och jag har supertrevliga svenska vänner, men problemet är arbetskulturen här. Jag vet att svenskar köar till allt. Men alla nationaliteter köar om de vet att det finns en plats i tåget. Så jag hoppas att folk i Sverige vänjer sig vid folk med konstiga namn, var snälla och ge oss en chans, säger han.

FOTO: NEWS ØRESUND

Fler anser att det förekommer diskriminering i Sverige

Något fler av intervjupersonerna som har intervjuats till rapporten menar att diskri- minering på arbetsmarknaden förekommer oftare i Sverige än i Danmark, även om den största andelen inte tror att det är någon skillnad mellan länderna. I Danmark finns det en större vilja att utrikes födda ska ”smälta in” på arbetsplatsen medan arbetsgivare generellt sett jobbar mer med mångfaldsfrågor i Sverige, menar en forskare som intervjuats för rapporten.

Som tidigare har tagits upp så finns det en större benägenhet bland arbetsgivare att ”testa” och ”prova på” i Danmark jämfört med i Sverige, enligt intervjuerna till rapporten, och det är också fler som har upplevt att de har fått chansen i Danmark men inte i Sverige.

I enkätundersökningen svarar 19 procent att de tror att det förekommer mer diskriminering på

arbetsmarknaden i Sverige än i Danmark, medan 8 procent tror att det förekommer mer diskriminering på arbetsmarknaden i Danmark. Flest, 50 procent, anger dock att de inte vet och ytterligare en stor andel, 23 procent, tror inte det är någon större skillnad mellan länderna.

”Mina svenska vänner blir kallade på intervju men inte jag. På grund av namnet. Man får inte ens chansen att visa upp sig”, svarar en person i enkäten.

En annan som upplever att hon har diskriminerats i samband med ansökningsprocessen är Xxxxx Xxx- xxxxx, som sökte många jobb i Sverige men fick inte chansen, och hon bestämde sig till slut för att byta förnamn till det namn som hon döptes till, Xxxxx.

– Då var det skillnad, men jag gick fortfarande inte vidare från intervjuerna. Det som jag upplevde var mina nackdelar var dels att jag var utländsk och dels att jag inte hade erfarenhet. Det var två saker som hela tiden kändes som att de ställer till det, säger hon.

I Danmark menar hon däremot att hon inte blev dömd på förhand utan fick chansen att visa vad hon gick för. Att hon hade ett utländskt namn upplevde hon inte som något negativt där.

– Det hände inte i Danmark. Där blev jag inte klassad som något, utan det var ”varsågod testa”, säger hon.

Bilden av att fler upplevs få chansen på arbets-

marknaden i Danmark kan ha att göra med den danska arbetsmarknadsmodellen, som beskrivits tidigare i detta kapitel, men också vilken typ av arbetsplats och inom vilken bransch personen söker jobb.

Det finns däremot en uppfattning om att svenska arbetsgivare arbetar mer aktivt med mångfald och inkludering på arbetsplatsen jämfört med danska arbetsgivare, även om det är svårt att ge en generell bild. Xxxxxx Xxxxxxxxx forskar vid Köpenhamns Universitet om etnisk diskriminering på europeiska arbetsmarknader och menar att de stora företagen har

DISKRIMINERING

I både Danmark och Sverige har undersök- ningar gjorts av hur personer med utländska namn behandlas när de söker jobb. En svensk undersökning från Institutet för Arbetsmark- nads- och utbildningspolitisk utvärdering visade att när ansökningar skickades ut från fiktiva personer med svensk-klingande namn och personer med arabisk-klingande namn, fick ungefär dubbelt så många av de först- nämnda ansökningarna svar från arbetsgivar- na. I en motsvarande dansk undersökning från Aarhus School of Business visar resultatet att personer med dansk-klingande namn har 53 procents större möjlighet att kallas på intervju jämfört med personer med arabisk-kling- ande namn. Läs mer om frånsortering av ansökningar under anställningsprocessen på sidorna 32-33.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

mångfald och inkludering som del av sin strategi för att göra sig attraktiva för internationella talanger.

– Jag tror att de största företagen, de stora glo- bala företagen, som Mærsk, måste ha ett diversitets- perspektiv och visa att de har en diversitetsstrategi. Eftersom de är globala aktörer som vill locka till sig globala talanger. Även Köpenhamns Universitet, vilket är det mest internationella universitet i Dan- mark, har nyligen tillåtit att utländska anställda inte behöver undervisa på danska. I Sverige finns det mer ett uttalat nationellt mål att vara ett mångkul- turellt samhälle och företagen måste vara en del av det sättet att tänka på. Jag tror att i Danmark finns en önskan om att utlänningar ska smälta in bland de övriga, säger han.

Att danska arbetsgivare skulle ha en mer prag- matisk inställning till utrikes födda arbetstagare än i Sverige, är även Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, som

är vd för organisationen Living Institute, inne på. Pragmatism kan vara en fördel för arbetssökande personer med utländsk bakgrund som söker jobb i Danmark och hon menar att det kan innebära att fokuset på bakgrund blir mindre. Även om det finns en indirekt diskriminering när det kommer till att välja bland jobbansökningarna i Danmark liksom i Sverige.

– Om behovet finns, så vill danska företag gärna anställa. Det finns ju en önskan om att locka till sig

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

folk. Och det gäller särskilt högutbildade med speci- alistkompetenser, säger hon

– Om det handlar om en mer vanlig tjänst, där det likaväl kan vara den ena som den andra, så tror jag att många väljer bort dem med utländskt namn, tillägger hon.

Det finns mer att önska när det kommer till att inkludera personer med utländsk bakgrund ute på arbetsplatserna i Danmark, genom utbildningar och andra insatser, menar Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

– Vi ser ett stort behov hos företag att arbeta med kulturell förståelse och inkludering. Jag ser det som att man ofta anser att skulden ligger hos den enskilda utländska medarbetaren, om det inte

fungerar. Ett ”Om du inte gillar lukten i bageriet, så kan du gå”-synsätt, säger hon.

Diskrimineringen från arbetsgivare i Danmark och Sverige kan också rikta sig olika mot olika grupper bland de utrikes födda. Hon hänvisar till några undersökningar som visar just på att frånsor- tering av jobbansökningar från personer med utländska namn förekommer, både på arbetsmark- naden i Danmark och i Sverige.

– I Sverige gjordes en undersökning som visade att särskilt män med mellanöstern-klingande namn blev frånsorterade, medan kvinnor från Mellanös- tern blev positivt diskriminerade. Alltså fler kom till jobbintervjuer, säger hon.

Språk upplevs som hinder – men kan även skapa möjligheter

Språket upplevs som ett hinder för att ta ett jobb i Danmark, även om flera intervju- personer kan prata engelska på sina arbetsplatser. De engelsspråkiga yrkena finns till exempel inom vetenskapliga yrken och vid de internationella företagens kontor i Köpenhamn. Även svenska är möjligt att prata på många arbetsplatser i Danmark, till exempel i serviceyrken.

exempel som busschaufför. Men för utrikes födda innebär det att de behöver lära sig ytterligare ett språk – förutom svenskan.

Men även om danska språket kan vara ett hinder, så kan många av de intervjuade som arbetar i Dan- mark prata engelska på arbetsplatsen. Det är snarare regel än undantag att engelska är arbetsspråk vid en tjänst som forskare eller inom andra vetenskapliga yrken. Life science-branschen i regionen sysselsätter många forskare från olika delar av världen, däri- bland Xxxxxx Xxxxxx från Kanada, som jobbar som molekylärbiolog i Köpenhamn. För henne har det varit en möjlighet att kunna ha engelska som arbets- språk, eftersom hon aldrig har lärt sig tala svenska särskilt bra – och danska ännu mindre, menar hon.

– 2004 erbjöds inte SFI-undervisning annat än på dagtid och då hade jag ett jobb, så jag kunde inte gå. I dag förstår jag mycket av talad och skriven svenska, men talar själv inte så bra eftersom jag har övat för lite. Jag förstår skriven danska när orden liknar de svenska, men inte på samma nivå som jag förstår svenska, säger hon.

LÄS MER: Om språkutmaningar på danska arbetsmarknaden på sidorna 65-66.

De flesta som har svarat på enkäten till rapporten uppger att de pratar engelska på sin arbetsplats, näst vanligast är att prata svenska och därefter danska. Även om alla i urvalsgruppen bor i Sverige, så har en del någon gång bott i Danmark och kanske däri- genom har blivit tillräckligt bekväma med danska språket för att prata det på arbetsplatsen.

Inom vissa yrken funkar det oftast bra att prata svenska på arbetsplatser i Danmark, till exempel när det handlar om jobb inom service som butik och res- taurang. På företag som har sitt nordiska huvudkontor i Köpenhamnsområdet kan det även finnas önskemål om att rekrytera svenskar. Till exempel Elgigantens nordiska kundtjänstkontor i Ørestad och SAS där de skandinaviska språken pratas inom koncernen.

Men språket kan också upplevas som ett hinder och för vissa jobb behövs danskkunskaper. Många svenskar, både med och utan utländsk bakgrund, kan ha svårt att förstå danska. I intervjuerna till rapporten uppger flera att de har svårt att förstå danska, framför allt när det talas.

och bor och jobbar i Sverige, har språksvårigheterna inneburit ett mer konkret hinder, eftersom han hell- re skulle vilja jobba i Danmark. För att kunna jobba som busschaufför behöver han ha en grundförståelse i danska, menar han, eftersom det handlar om att kunna prata med passagerare på en grundnivå.

– Jag skulle vilja jobba i Danmark men tyvärr är språket ett hinder. Danska är tyvärr ett svårt språk. Det funkar okej att läsa men det är ganska svårt för mig att förstå, säger han.

Språkhindret finns också för infödda svensk- ar som skulle vilja söka ett jobb i Danmark, till

Vilket språk talar du

på arbetsplatsen? 50

(Flera val är

möjliga)

Frågan har besva-

rats av personer 30

med utrikes bak-

grund som har ett

jobb i Danmark. 20

Enkäten är gjord av Øresunds

instituttet till denna rapport. Läs 0

mer på s 88.

Engelska Svenska Danska

– Det är svårt att förstå det, när jag lyssnar. Skri-

vet språk kan jag förstå till 60-70 procent, utifrån min svenska, tyska och engelska, säger Nawar Dali- la, som kommer från Syrien och som idag arbetar på Rigshospitalet i Köpenhamn.

I sitt arbete har han engelska som arbetsspråk,

BILAL ELFOUT, PENDLARE:

Perfekt att bo i Sverige och jobba i Danmark

men om han hade kunnat förstå och prata danska bättre skulle han kunnat ta fler typer av arbeten, menar han. Nawar Xxxxxx tror att hans begränsade danskkunskaper därigenom påverkar hans arbets- möjligheter, men samtidigt är det inte aktuellt att förbättra dem.

– Att bo som utlänning i Sverige och jobba i Dan- mark motiverar en inte så mycket att lära sig danska. Om jag bott i Danmark hade jag definitivt lärt mig danska. Men jag har fokuserat på svenskan, säger han.

För Xxxx Xxxxxx, som är från Storbritannien

SPRÅKET SOM MÖJLIGHET OCH HINDER

Språket innebär ett hinder, upplever ett flertal personer som har svarat på enkäten. 16 pro- cent av de med utrikes bakgrund och med jobb i Danmark angav språksvårigheter som något de funderade mycket över innan de sökte jobb. Efter att ha börjat jobba i Danmark ansåg 25 procent att språket innebär en svårighet för dem i deras jobb.

I enkätundersökningen såg 10 procent i stället språket som en möjlighet inför att de skulle söka jobb i Danmark, medan 13 procent såg det som en möjlighet även efter de hade börjat jobba på danska sidan.

Av de som inte tidigare har jobbat i Danmark anser istället 35 procent att språket är ett hinder för att börja jobba i Danmark, men flera andra hinder nämns ändå oftare.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

När Xxxxx Xxxxxx flyttade till Malmö från Kö- penhamn, på grund av de danska reglerna för familjesammanföring, var det självklart att be- hålla jobbet på den danska sidan. Lönen är den främsta anledningen till det. Han tycker att det är den perfekta kombinationen att bo i Sverige och jobba i Danmark.

Xxxxx Xxxxxx flyttade från danska till svenska sidan Öresund 2016, men behöll jobbet i Köpenhamn.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

När det inte är coronapandemi och hemarbete pendlar han vanligtvis med tåg från Malmö, men ibland tar han bilen.

– Jag arbetar i Danmark eftersom det ger fler fördelar. Med valutaskillnaden och högra löner så är det mycket bättre att jobba i Danmark. Samtidigt är det mycket billigare att bo i Sverige. Men det är svårt att pendla med kollektivtrafiken. Det tar lång tid, säger han.

Han trivs mycket bra i Malmö. Tycker att staden

är lugnare, att det är lätt att få tag på en bostad, få förskoleplats till barnen och att Malmö generellt har mycket att erbjuda för en barnfamilj. Och för ho- nom spelar det inte så stor roll om han bor i Sverige eller Danmark.

– Jag har inte så stor familj i Köpenhamn så för mig spelar det egentligen ingen roll. Min bror bor i Halmstad så jag har ju kommit närmre honom, säger han.

Att han flyttade till Malmö beror på reglerna för familjesammanföring i Danmark.

– Jag känner många som bor här i Malmö av samma anledning och jag har hjälpt många med att flytta hit, för att förstå reglerna osv. Systemet här

är inte så svårt, men det tar tid. I Danmark är det

En mer internationell arbetsmarknad i en huvudstadsregion

FOTO: NEWS ØRESUND

Med strukturen på arbetsmarknaden i Köpenhamnsområdet finns det större möj- ligheter att kunna jobba på en internationell marknad och att kunna ha engelska som arbetsspråk. Flera intervjupersoner menar att det är lättare för personer med utländsk bakgrund att få ett jobb på den danska sidan och kopplar det till förekom- sten av fler jobb inom servicesektorn och ett öppnare sinne bland arbetsgivare att ge personer med olika typer av utbildning och bakgrund chansen.

smidigt att gå till Borgerservice och få svar på sina frågor, men här går det mer långsamt, säger han och fortsätter:

– Många hade planer på att bo här och få svenskt medborgarskap och sedan flytta tillbaka till Danmark, men många har stannat kvar här. De trivs i Sverige. Har en stor lägenhet med inglasad

balkong! Jag har heller inte tänkt flytta tillbaka. Och jag känner väldigt många som inte heller har tänkt flytta tillbaka till Danmark. Familjerna har stadgat sig här.

jobberbjudanden med det samma!, berättar Xxxxx som kom till Danmark från Libanon 1986 och är utbildad maskiningenjör.

Eftersom Bilal Elfout inte

En huvudstadsregion har generellt fler interna- tionella företag och fler huvudkontor där arbets- språket är engelska och där kunder och kollegor är internationella. Strukturen på arbetsmarknaden i storstäder är också att det generellt finns en större tjänste- och servicesektor jämfört med i mindre storstadsregioner.

Många utrikes födda som har bosatt sig i Skåne har också insett att det finns en möjlighet att jobba i Danmark och att arbetsmarknadsregionen sträcker sig över gränsen. Xxx Xxxx, från Japan, flyttade till

par år sedan hade han möjligheten att välja mellan ett jobb i Danmark och ett i Sverige. Nackdelen med tjänsten på den svenska sidan var att den var tidsbegränsad, men det skulle i alla fall innebära att han sluppit pendlingen, förklarar han. Valet föll till slut på jobbet på den danska sidan eftersom han vil- le komma in på den större danska arbetsmarknaden.

– Jag tänkte att det är en huvudstad, och det var nästan samma tekniker som jag har jobbat med i Tyskland. Jag tänkte att det fanns mer utvecklings- möjligheter där, säger han.

Bilal Elfout upplever dock att det som gränspendlare kan bli en del administra- tivt krångel till exempel kring föräldraledighet och vård av sjukt barn. Trots det är det värt att pendla, tyck- er han. Att jobba i Sverige vill han inte eftersom han anser att lönen är mycket sämre.

”Det vore en lyx om lönerna var lika höga i Sverige som i Danmark – då skulle jag vilja job- ba här”

har jobbat i Sverige har han ingen erfarenhet av skillnader mellan den svenska och danska arbetsmarknaden, men han har genom olika nätverk fått upp- fattningen att det är skillnad på rekryterings- och ansöknings- processen i de två länderna.

– Det är lite skillnad på hur man gör ett CV i Danmark och Sverige. Det ska kryddas lite mer i Danmark. Det är mycket

Sverige 2014 och har studerat sociologi och en politisk kandidatutbildning på Lunds universitet. När hon var klar med utbildningen sökte hon jobb i Danmark direkt, utan att först testa möjligheten

i Sverige, eftersom hon tänkte att hon var tvungen att jobba på ett internationellt företag för att ha möjlighet att få jobb. I dag jobbar hon marknads- avdelningen på läkemedelsföretaget Lundbeck i Kö- penhamn och möjligheten att ha engelska som sitt arbetsspråk var för henne avgörande, menar hon.

FOTO: NEWS ØRESUND

– Den största utmaningen för mig är att jag inte kan prata svenska så bra, så jag hade inte kunnat

”Det finns fler internationella företag i huvud- städer som Köpenhamn och Stockholm”, uppger en person i enkätundersökningen.

Fler jobb inom servicesektorn

För många svenskar innebär servicesektorn i Kö- penhamnsområdet fler möjligheter att få en fot in på arbetsmarknaden. Att jobba i butiker, caféer och

– Det vore en lyx om lönerna var lika höga i Sverige som i Danmark – då skulle jag vilja jobba här, säger han och skrattar.

Han tror även att det finns fler jobb att få för specialister i Köpenhamn. Själv arbetar han med IT och har varit anställd i Köpenhamns kommun som Microsoft softwaretekniker sedan 2006.

– Det var svårt när jag var nyexaminerad att få ett jobb. Det var svårt för personer med utländska namn på 90-talet. Men i slutet av 90-talet, när det fanns mer behov av IT-folk, så blev det lättare. Då brydde sig arbetsgivarna inte om namnet. Men språket är viktigt. Jag tog en kurs i IT och fick fyra

man ska tänka på när man söker jobb i Danmark. Men det är kvalifikationerna som är viktiga. Men även vad man skriver i sin jobbansökan och på CV:et.

Mer generella skillnader på länderna upplever han dock i sin vardag.

– Det finns en lite annorlunda politik här. Jag tycker det finns lite andra tongångar och retorik i medierna. I livsstilen är det inte så stora skillnader, men svenskarna är lite lugnare. De ser mer till sitt, har en hög nivå av respekt, tycker jag. Men saker tar tid. Men de gör det genomtänkt. Du får dina rättigheter, men det tar tid.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

göra mitt jobb i Sverige. Så jag tittade inte ens efter jobb i Sverige, säger hon, och fortsätter:

– Jag tror också att bland de globala företag som ligger i Skåne, så finns främst regionala kontor som har ansvar för den skandinaviska marknaden, vilket betyder att du behöver prata minst ett skandina- viskt språk.

Xxx Xxxx jobbar i dag bland annat med företagets underavdelning i Asien.

Den internationella profilen på arbetsmarknaden i Storköpenhamn innebär också fler utvecklingsmöj- ligheter. Nawar Dalila, som kommit till Sverige från Syrien, är apotekare och har en doktorsexamen och jobbar idag vid Rigshospitalet i Köpenhamn. För ett

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 29

FOTO: NEWS ØRESUND

FOTO: PRIVAT

XXX XXXX, PENDLARE:

EN INTERNATIONELL ARBETSMILJÖ VAR HENNES MÖJLIGHET

restauranger på till exempel köpcentret Fields eller på Köpenhamns flygplats har länge varit vanligt, framför allt bland unga, och jobben kräver ingen högre utbildning eller har större krav på tidigare erfarenhet. Jobben inom servicebranschen på den danska sidan kan vara en möjlighet för svenskar oavsett bakgrund och kan vara ett första steg in på arbetsmarknaden för personer som står längre från arbetsmarknaden i Sverige.

Samtidigt finns danska jobb inom servicesektorn inte på positivlistan, de två listor där kvalificerade bristyrken i Danmark listas, vilket innebär att dessa jobb inte är möjliga att få för icke-EU/EES-med- borgare och som har uppehållstillstånd i Sverige, ef- tersom de då inte kan få arbetstillstånd i Danmark.

Att det finns en minskad tillgång till jobb utan krav på högre utbildning i Sverige kan ha en negativ inverkan på integrationen, menar Xxxx Xxxxxx- xxxxx, forskare vid Linnéuniversitetet. Enligt honom har Sverige idag den lägsta tillgången i Europa på

så kallade enkla jobb, som endast kräver förgym- nasial utbildning. Det rör fem procent av jobben på arbetsmarknaden i Sverige, medan Danmark ligger något högre. Förr var det vanligt att många nyanlända sökte jobb till exempel inom industrin, där kraven på språkkunskaper var lägre där.

– Det var väl också därför integrationen fung- erade bättre förr, när man kunde få jobb i industrin där inte behövde prata så mycket. Det man slarvigt brukar kalla för ”enkla jobb” – fast jag tror inte att de är så enkla – de har försvunnit, då blir utbildning ännu viktigare, säger han.

Arbetsgivare i Köpenhamnsområdet anses vara mer öppna och ffexibla

Flera personer som har intervjuats till rapporten menar att arbetsgivare i Storköpenhamn generellt har ett mer öppet sinne till människor med olika bakgrund och erfarenheter än arbetsgivare på den svenska sidan. Xxxxxx Xxxxxx från Kanada, som är bosatt i Sverige och jobbar som forskare på Köpen- hamns Universitet, är en av dem som anser att det finns fler möjligheter i Köpenhamnsområdet än i Malmö-Lund-regionen och enligt henne beror det delvis på att arbetsgivarna på den danska sidan är mer öppna generellt.

– Du får känslan när du går på en intervju i Köpenhamn, att de tycker det är bra med personer som kommer utifrån och är annorlunda. I Sverige är det mer: ”vi vill ha människor som vet hur vi gör det här, så att du kan göra det. Vi är inte så intresse- rade av hur du gjorde det tidigare”, säger hon.

I enkätundersökningen till rapporten svarar flera just att det finns mer spännande jobbmöjligheter i Köpenhamn och att karriärmöjligheterna är bättre

i en huvudstad kontra en mindre storstadsregion. En del anger även att arbetskulturen är öppnare än i Sverige. Men ett öppnare sinne och fler möjlighe- ter för personer som har rötter utanför landet kan kopplas till just strukturen på arbetsmarknaden i ett huvudstadsområde, menar flera.

Xxx Xxxx reflekterar att hon hade haft goda möj- ligheter att få jobb även i Stockholm.

– Men det är för långt att pendla dit, säger hon.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Xxx Xxxx är välutbildad och för henne var den enda möjligheten att få ett jobb i regionen att söka sig till ett av de internationella huvudkontoren i Köpen- hamn. Där är arbetsspråket engelska och lönerna högre.

– Det finns fler möjligheter i Danmark med fler internationella företag som har sina huvudkontor, eller åtminstone europeiska kontor, där. Vilket inte finns på samma sätt i Skåne, säger hon.

Xxx Xxxx kom till Sverige från Japan 2014 för att studera på Lunds universitet och hon jobbar idag på marknadsavdelningen på läkemedelsföretaget Lundbeck, med huvudkontor i Valby i Köpenhamn. Därifrån har hon kontakt med företagets under- avdelningar i både Asien och Nordamerika, och

på jobbet träffar hon kollegor från olika delar av världen. Att arbeta på en internationell arbetsplats, där arbetsspråket är engelska, var hennes enda möjlighet att få ett jobb i regionen, menar hon.

– Jag tror att i de globala företag som ligger i Skåne, så finns främst regionala kontor som har ansvar för den skandinaviska marknaden, vilket betyder att du behöver prata minst ett skandina- viskt språk. Vilket jag inte gör, säger hon.

Ett par andra fördelar med att arbeta i Danmark och bo i Sverige är lönenivån och en fördelaktig

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

växelkurs.

En utmaning när hon skulle söka jobb i Dan- mark var däremot att kunna få ett arbetstillstånd. Som icke EU-medborgare är det ett krav för att få jobba i landet, men processen med att få tillstån- det kan vara lång.

– För icke EU-medborgare är det svårt att få arbetstillstånd och de flesta företag letar efter personer som har arbetstillstånd när de anställer. För vissa är det ett stort hinder, säger hon.

I hennes fall var Lundbeck villiga att hjälpa henne med ett arbetstillstånd efter att hon blev anställd – och då gick processen snabbt, enligt Xxx Xxxx.

FOTO: NEWS ØRESUND

Trögare rekryteringsprocess i Sverige än i Danmark

Flera arbetssökande med utrikes bakgrund vittnar om diskriminering i samband med ansökningsprocessen i Sverige. Framför allt upplever de att de inte får svar på sina ansökningar, vilket leder till en osäkerhet kring vad man kunde gjort annorlunda och även skapar viss irritation. I Danmark upplever flera rekryte- ringsprocessen som snabbare och mer ärlig, även om det där också är vanligt att arbetssökande inte får svar på sina ansökningar.

När rekryteringsprocessen i Danmark ställs i mot- sats till hur den fungerar i Sverige, beskrivs den av intervjupersonerna som öppnare och snabbare samt att det finns en större tydlighet kring processen och varför man i slutändan har blivit erbjuden jobbet eller inte. Xxxxx berättar om hur de har skickat mängder med ansökningar till arbetsgivare utan att få svar. Ett exempel är Syrienfödde Xxxxx Xxxxxx, med en doktorsutbildning som apotekare. Han flyt- tade till Sverige 2014 och skickade under ett drygt år ut cirka 200 ansökningar till svenska och danska arbetsgivare, men fick svar på bara fem av dem. Ett tjugotal av ansökningarna gick till danska arbets- givare, berättar han. När han kunde välja mellan två jobb, varav ett var i Sverige och ett i Danmark, beskriver han att han kände en besvikelse över hur han hade blivit behandlad av de svenska arbetsgiva- re han hade skickat ansökningar till.

– Jag var lite frustrerad över Sverige och över att jag inte fick någon respons. Jag tänkte att då vill jag hellre gå till ett mer öppet ställe, säger han, men förtydligar att det var en av flera skäl till att han valde jobbet i Danmark.

Brasilianska Xxxxxxx xx Xxxx, som under flera år har arbetat med HR på ett företag i Brasilien och nu bor i Sverige, har en liknande upplevelse av att inte få svar på sina jobbansökningar och menar att avsaknaden av personlig feedback gör det svårt att vet hur hon borde tänka annorlunda nästa gång.

Hon har själv lång erfarenhet av att jobba med rekrytering i Brasilien och hade vid intervjutillfället skickat mellan 50-100 ansökningar i Sverige och cirka 20 i Danmark.

– Kanske är det mitt CV? Ibland säger de att språkkunskaper inte är obligatoriskt, men det kanske är det? säger hon, och berättar att hennes svenska mans familj trodde att hon inte skulle ha

några problem att hitta ett jobb i Sverige eftersom hon pratar så bra engelska.

Anställningsprocessen beskrivs även som snabb- are och mer direkt i Danmark, än i Sverige, av några intervjupersoner. Xxxxx Xxxxxxxx, som har jobbat i Danmark de senaste 15 åren, menar att hon, när hon sökte jobb i Sverige, ofta inte fick något svar efter att ha gått på en intervju. Efter försök med att få ett jobb i Sverige, valde hon att söka sig till Dan- mark istället och beskriver hur hon fick jobb där direkt och ”utan en massa krångel som det brukar vara i Sverige”.

Även andra intervjupersoner upplever anställ- ningsprocessen som något mer positiv och välkom- nande i Danmark än den är i Sverige.

– Det var en lite annorlunda intervju i Danmark än i Sverige. Det var dock via Teams, men de var mycket mer öppna och visade upp allting, var jag skulle jobba och hur, berättar Xxxx Xxxxxxxxxxx, som bor i Sverige och idag jobbar på Elgigantens kundtjänst i Örestad.

Utländska namn väljs oftare bort i anställ- ningsprocessen

Flera studier, i både Sverige och Danmark, har gjorts över hur personer med utländsk-klingande namn behandlas i ansökningsprocessen. Personer med arabiskklingande namn får mer sällan svar på sina ansökningar än personer med svensk-klingande namn, enligt en svensk studie från Institutet för Ar- betsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering från 2020. Då skickades 10 000 fiktiva ansökningar till svenska arbetsgivare för jobb inom service, omsorg och försäljning. Resultaten från studien

var att jobbsökande med de utländska namnen fick svar i tio procent av fallen, oavsett om den sökande

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

hade tidigare arbetslivserfarenhet eller varit arbetslös det senaste året. Jobbsökande med svensk-kling- ande namn fick svar i 21 procent av fallen, om de hade erfarenhet från ett traditionellt jobb, medan arbetslösa fick svar på i genomsnitt 17 procent av ansökningarna.

Vid en annan studie från 2016, som har ge- nomförts vid Linnéuniversitetet, har man tittat på chansen att bli kallad till intervju bland personer med utländsk bakgrund. 3 000 fiktiva ansökningar med typiskt svenska namn och med namn som typiskt kommer från Mellanöstern och Afrika, med liknande arbetslivserfarenheter i övrigt, skickades ut. I 30 procent av fallen blev de fiktiva personer med svenska namn kallade till jobbinter- vju, medan de med utländska namn blev kallade till intervju i 20 procent av fallen. Den diskrimine-

19%

50%

23%

I vilket land förekom- mer det mest diskri- minering på arbets- marknaden, tror du?

Frågan har besvarats av personer med ut- rikes bakgrund. Antal svarande: 96

Enkäten är gjord av Øresundsinstituttet till denna rapport. Läs mer på s 88.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

ring baserad på namn som förekommer kan, enligt Xxxxxx Xxxxxxxx, docent vid Linnéuniversitetet, motverkas dels genom att arbetsgivare har fastare rutiner och en professionell hantering av jobban- sökningar.

Även i Danmark har liknande undersökningar genomförts som gett i stort sett liknande resultat. I en undersökning från Aarhus Universitet i Dan- mark från 2017 kom man fram till att personer med typiskt danska namn i genomsnitt behöver söka tio jobb för att få komma på jobbintervju tre gånger, medan personer med namn som är typiska för Afri- ka eller Mellanöstern istället behöver skicka femton ansökningar för att bli kallade till tre intervjuer.

Personer med danskt namn har alltså 53 procent större chans att bli kallad till en intervju jämfört med personer med utländskt namn, visar studien.

Sverige

Danmark

Ingen större skillnad

Vet inte

XXX XXXXXXXXXX: arbetsmarknaden, som också delvis kommer från nyhetsbevakningen i arabvärlden.

i Sverige, samtidigt som det finns möjligheter och jobb på den danska sidan. Men det finns inte till-

”Integrationsprocessen går bra men det ska gå

bättre”

Kunskaper i svenska språket är viktigt för att få ett jobb och Xxx Xxxxxxxxxx tycker att språkinlär- ningen kan förbättras.

– De nyanlända lär sig

räckligt mycket kunskap bland de nyanlända om den danska arbetsmarknaden. Det borde spridas kunskap om att det finns jobb där.

Xxx Xxxxxxxxxx tycker

Utmaningarna som utrikes födda möter på arbetsmarknaden i Sverige handlar bland annat om oseriösa utbildningsföretag, strukturell rasism och fördomar och dåligt bemötande. Det menar Xxx Xxxxxxxxxx, författare och föreläsare om arbets- marknadsfrågor som rör nyanlända och utrikes födda och som själv kom som flykting till Sverige från Syrien 2013.

Xxx Xxxxxxxxxx.

Oseriösa utbildningsföretag, strukturell diskri- minering och rasism, dåligt bemötande samt bristande förtroende och tillit kring nyanländas ut-

svenska, men de saknar den vardagliga övningen med kollegor och vänner. Svenskar behöver öppna sina dörrar mer och bjuda in nyanlända, säger han.

FOTO: PRIVAT

Därtill behövs mer kunskap kring hur man ska gå till väga för att söka ett jobb. Arbetsför- medlingen är den mest kända kanalen för de som kommer som nya till Sverige, menar Xxx

”Det finns inte till- räckligt mycket kunskap bland de nyanlända om den danska arbets- marknaden.”

det är viktigt att fokusera på lösningar istället för problemen och säger att Sverige är ett generöst land som är fullt av möjligheter men att det handlar om bli bättre på att bygga bryggor mellan nyanlända och arbetsgivare.

Bättre information om arbetsmarknadens behov, göra det lättare att anställa

bildning och kompetens, som framför allt drabbar flyktingar och tredjelandsmedborgare. De tillfälliga uppehållstillstånden gör det i sin tur ännu svårare för nyanlända att planera inför framtiden. Det är några av de vanligaste utmaningarna som nyanlän- da möter på den svenska arbetsmarknaden menar Xxx Xxxxxxxxxx, som är författare och föreläsare

och har skrivit flera böcker om hur utrikes födda mottas på den svenska arbetsmarknaden.

Xxx Xxxxxxxxxx släppte 2018 en bok som riktar sig till utrikes födda arbetssökande i Sverige och till personal som jobbar med målgruppen. 2021 kom han ut med boken ”Mångkultur i din jobbkultur, en vägledning för framgång” och som riktar sig till arbetsgivare för att skapa en förståelse för hur de bättre kan ta tillvara utrikes föddas kompetenser. Idag arbetar han till vardags som jobbcoach på företaget Asuria i Helsingborg.

Vilken typ av diskriminering på arbetsmarkna- den har du erfarenhet av eller har hört om?

– Det är bristen på tillit kring nyanländas kompetens och utbildning som är det vanligaste. Särskilt de personer med flyktingstatus och de som kommer från utanför Europa. Jag kan också förstå det, för det finns en knapp kunskap om till exem- pel Syrien och tyvärr ökar den här okunskapen.

Nyhetsbevakningen av flyktingar är också skev och den ger inte en rättvisande bild av dem och deras kompetenser, säger han.

Men även om detta är vanligt förekommande så är enligt honom inte diskrimineringen av utrikes

födda utbredd i Sverige.

– Det finns inte så mycket diskriminering på arbetsplatser i Sverige jämfört med i andra länder. Det finns en stark diskrimineringslag, säger han.

Men Xxx Xxxxxxxxxx menar vidare att förutom att svenska arbetsgivare generellt underskattar nyanländas kompetenser, så finns det även exempel på hur nyanlända har felaktiga förväntningar när de ska ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

– Många nyanlända har ofta fått en felaktig bild av arbetsmarknaden av till exempel landsmän som har bott längre i Sverige. De har absolut höga förhoppningar om att få ett jobb, men många får ofta höra att det inte finns några jobb i Sverige. De får också höra att lön och ekonomiskt bistånd är lika stora, så de inte behöver jobba. De får höra att om man bör slöja, så kommer man inte få ett jobb. Det är några exempel på desinformation kring

Alabdallah. Men det behövs mer kunskap om hur man kan hitta arbetsgivare och förstå behoven på arbetsmarknaden, till exempel vilka som är bristyr- ken just nu.

– Tidiga insatser för att öka kunskapen om arbetsmarknaden gör skillnad.

Tror du att Danmark innebär en möjlighet för många nyanlända svenskar?

– Jag tror att det i grunden är lättare att få jobb

nyanlända till en lägre kostnad, underlätta särskilt för lågutbildade nyanlända, snabbare process för att validera de nyanländas kunskaper och sprida kunskap om möjligheterna att börja som soloföre- tagare, är några åtgärder han förespråkar.

– Eftersom många har varit soloföretagare i sina hemländer.

FOTO: NEWS ØRESUND

– Sverige är ett generöst land, och integrations- processen går bra men det ska gå bättre, tillägger Xxx Xxxxxxxxxx.

34 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 35

FOTO: NEWS ØRESUND

DANSKA OCH SVENSKA MODELLEN DANSKA OCH SVENSKA MODELLEN

DANSKA OCH SVENSKA MODELLEN

Formella regler på den danska och svenska arbetsmarknaden

De danska och svenska arbetsmarknaderna har många likheter och bygger på en nordisk modell där villkoren på arbetsmarknaden i hög utsträckning regle- ras i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund. Båda länderna har väl utvecklade trygghetssystem i form av hög anställningstrygghet för personer med fasta anställningar och relativt generös ersättning för personer i arbetslöshet.

Utmaningar finns däremot på båda arbetsmarknaderna, framför allt med att få grupper som generellt står långt från arbetsmarknaden i arbete.

Flexicurity – rörlighet och trygghet på den

tenser för ett jobb som det finns behov för. Utbild- ningsmöjligheter och kompetensutveckling erbjuds i stor utsträckning i Danmark och är ett viktigt ben som flexicurity-modellen bygger på.

LAS – hög grad av anställningstrygghet på den svenska arbetsmarknaden

Likt i Danmark så följer den svenska arbetsmark- nadsmodellen en nordisk tradition där villkoren på arbetsmarknaden framförhandlas mellan arbets- marknadens parter och sluts i form av kollektivavtal. På den svenska arbetsmarknaden garanterar lagen om anställningsskydd, LAS, en trygghet för perso- ner med tillsvidareanställning att kunna behålla sitt arbete. Lagen minskar arbetsgivarens möjligheter att säga upp personal och giltiga skäl för uppsägning kan vara arbetsbrist eller att den anställde anses

ha misskött sina uppgifter. Enligt lagen måste det finnas sakliga skäl för uppsägning och oftast ska andra arbetsuppgifter hittas i första hand. LAS har varit politiskt omdiskuterad under flera år eftersom den anses skapa en trögrörlighet på arbetsmarkna- den och göra det svårt för grupper som generellt har problem att få en fot in på arbetsmarknaden, till exempel unga, personer med gymnasieutbildning och utrikes födda.

Vid arbetslöshet är inkomsttryggheten stark genom en relativt hög a-kassa men med kortare period med full ersättning än i Danmark. Arbetsför- medlingen har i uppdrag att matcha arbetslösa med nya jobb eller olika typer av arbetsmarknadsåtgärder som kurser, praktik eller annan typ av kompetensut- veckling. Just nu pågår en reformering av Arbetsför- medlingen som bland annat syftar till att förbättra matchningskvaliteten, till exempel genom att låta

varorganisationen Svenskt Näringsliv ett avtal efter förhandlingar. Senare anslöt även fackförbunden Kommunal och IF Metall till avtalet. Förändring- arna som slöts i avtalet utreddes på uppdrag av re- geringen under våren och i juni 2021 presenterades förslag till hur arbetsrätten kan reformeras.

Många av de förslag som presenterades i ut- redningarna innebär att den svenska arbetsrätten närmar sig den danska flexicurity-modellen, med syftet att skapa större rörlighet på arbetsmarkna- den. För arbetstagare innebär regeländringarna att visstidsanställningar snabbare ska övergå i en fast anställning. Dessutom ska arbetstagare, som inte omfattas av kollektivavtal, ges möjlighet att ta del av ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd för att kunna ställa om till ett nytt arbete. Det ska också bli lättare för yrkesaktiva att utbilda sig i upp till ett år, genom att ha rätt till stöd och bidrag som uppgår till en större andel av lönen.

För arbetsgivare innebär det att det blir lättnader i reglerna i samband med uppsägningar och att de kan göra undantag från turordningsreglerna i större utsträckning. Det ska också bli billigare för arbetsgi- vare att säga upp personal.

Lagändringarna som färdigutreddes och presente- rades i juni 2021 föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. Reformerna planeras vara fullt utbyggda år 2026. Dessutom kommer även a-kassan att utredas och reformeras i enlighet med parternas avtal.

Även Arbetsförmedlingen står inför en omfattan- de reformering, där privata aktörer och kommuner föreslås ta en större roll i matchnings- och fortbild- ningsarbetet. Syftet är att förbättra utbudet, kvali- teten och bredden på de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Arbetsförmedlingen kommer fortfarande

danska arbetsmarknaden

Den danska arbetsmarknadsmodellen följer en flexicurity-modell. Tre begrepp som kännetecknar flexicurity är anställningstrygghet för den anställda, inkomsttrygghet vid arbetslöshet och sysselsätt- ningstrygghet i form av att arbetstagare genom kompetensutveckling och andra aktiva arbetsmark- nadsåtgärder ska kvalificeras för ett jobb som finns tillgängligt på marknaden. Modellen är tänkt att göra det förhållandevis lätt för arbetsgivare att säga upp personal, men arbetstagare ska snabbt kunna ta ett nytt jobb och på så sätt hålls en rörlighet på arbetsmarknaden igång. Vid arbetslöshet finns det en ekonomisk trygghet genom en hög a-kassa men också en längre a-kassetid med högre ersättning i Danmark än i Sverige. Modellen har fått sitt namn

efter att det finns arbetsmarknadsrättsliga regler som

skapar en balans mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Det är mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som villkoren framför- handlas, där parterna kompromissar sig fram till kollektivavtal (overenskomst) som ska gälla på ar- betsmarknaden, men även lagstiftning styr reglerna på arbetsmarknaden.

Den som blivit arbetslös registrerar sig på Jobcentren i Danmark och får gjort upp en plan för att söka nya jobb eller för att genomgå fortbild-

ningar. Kommunerna har ansvar för Jobcentren och för arbetsmarknadsinsatserna lokalt. Uppdraget är att få arbetslösa snabbt i arbete. För personer med en nedsatt arbetsförmåga, antingen tillfällig eller långvarig, är uppdraget att kunna knyta dem till arbetsmarknaden i så stor utsträckning som möjligt. För unga personer inriktar sig Jobcentren framför allt på att erbjuda en utbildning som ger kompe-

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

kommunerna eller privata aktörer ta över en viss del

av ansvaret för matchning från Arbetsförmedlingen.

Reformering av arbetsrätten och Arbetsför- medlingen pågår i Sverige

Hög långtidsarbetslöshet och arbetsgivare som är i behov av personal men inte hittar rätt kompetens, är två av skälen bakom reformeringen av den svenska arbetsrätten som pågår. De reformeringar som nu

är på väg att genomföras var en del av Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som slöts i januari 2019. Avtalet har därefter sagts upp men förändringarna är planerade att genomför- as ändå.

I december 2020 ingick arbetsmarknadsparterna PTK, en samverkansorganisation som arbetar på uppdrag av 25 svenska fackförbund, och arbetsgi-

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

att ha huvudansvaret för uppdraget. Reformering-

en av Arbetsförmedlingen är i nuläget avsedd att genomföras under slutet av 2022 och 2023.

FORMELLA REGLER

Arbetslöshetsersättning

I händelse av uppsägning i Danmark får den som är arbetslös ersättning (dagpenge) motsvarande 90 procent av den lön man haft. Nivån baseras på de 12 månader under de senaste 24 månaderna då lönenivån har varit som högst. Det finns ett maxtak för arbetslöshetsersättningen som är 19 322 DKK i månaden (nivån är från 2021). Ersättning kan fås i två år, därefter görs en ny beräkning av ersättning- en och den kan antingen förlängas med ett år eller

DANSKA OCH SVENSKA MODELLEN DANSKA OCH SVENSKA MODELLEN

övergå i annan ersättning. Enligt Forskningscen- ter for Arbejdsmarkeds- og Organisationsstudier (FAOS) vid Köpenhamns Universitet är den danska modellen särskilt generös för låginkomsttagare medan den är mer lik nivån i andra EU-länder för medel- och höginkomsttagare. För medel- och hög- inkomsttagare är risken större att de slår i maxtaket

och att de får en lägre täckningsgrad, det vill säga en lägre ersättning än 90 procent av lönen.

För att uppfylla kraven för dagpenge ska man vara inskriven vid sitt lokala Jobcenter från och med den första arbetslöshetsdagen och söka ett visst antal nya jobb samt delta i de arbetsmarknadsåtgärder som föreslås. Det är även krav på att man har varit medlem i en a-kassa i ett år och ersättningen kan

kollektivavtalen mellan fackförbund och arbetsgi- varen. Uppsägningstiden för en anställd i Danmark är vanligtvis tre månader, men den kan vara längre om man har varit anställd under lång tid. I vissa branscher kan kortare uppsägningstider tillämpas. Även i Sverige är uppsägningstiden för en anställd vanligtvis tre månader. I Sverige har arbetsgivaren mindre möjligheter att säga upp personal och skälen för uppsägning måste vara sakliga. En arbetsgivare ska också, i den mån det är möjligt, försöka hitta andra uppgifter till den anställda istället för att

säga upp personen, till exempel omplacering till en annan tjänst. I Danmark är det enligt Funktionær- loven tillåtet att säga upp en anställd på grund av sjukdom med en månads uppsägningstid, om hen

utbetalning från kommunen i 22 veckor under en nio-månadersperiod, därefter gäller andra regler för ersättning för rehabilitering. Många danskar tecknar en privat sjukförsäkring i Danmark, vid sidan om den allmänna sjukförsäkringen.

I Sverige betalar arbetsgivaren normalt sjuklön i två veckor och därefter ska man ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Sjuklönen är knappt 80 procent av lönen medan sjukpenningen beräknas av Försäkringskassan och kan variera

mellan 25, 50, 75 och 100 procent. Arbetsgivaren har ett ansvar för att, om det är möjligt, göra upp en plan så att den anställda kan återgå till jobbet.

Det finns en skillnad i reglerna för vård av sjukt barn mellan Danmark och Sverige. I Danmark är det enbart barnets första sjukdag (på vissa ställen gäller två dagar) som föräldrar kan stanna hemma och få ersättning, men i Sverige kan föräldrar stanna hemma i upp till 120 dagar per år med ersättning från Försäkringskassan.

bara baseras på lönen under den tid man har varit medlem i a-kassan. Det går även att få dagpenge efter en utbildning.

I Sverige får den arbetslösa a-kassa som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen och maxtaket är 26 400 SEK i månaden (nivån är från 2021). Ersätt-

har varit sjuk i mer än 120 dagar på ett år, vilket inte är möjligt i Sverige.

I båda länderna har användandet av korttids- anställningar och tillfälliga anställningar ökat och många med den typen av kontrakt har ofta en månads uppsägningstid eller ingen alls. Vissa typer

ANDRA SKILLNADER MELLAN REGLER PÅ ARBETSMARKNADEN I DANMARK OCH I SVERIGE

LÖNENIVÅER SEMESTERVILLKOR

ningen justeras ner efterhand, ju längre tid man har varit arbetslös. Efter 300 dagar som arbetslös sänks nivån till cirka 65 procent av den tidigare lönen, med ett maxtak på 22 000 SEK. För att behålla ersättningen från a-kassan ska man aktivt söka nya jobb och gå på möten med Arbetsförmedlingen samt genomföra de arbetsmarknadsåtgärder som man har kommit överens om. För att få ersättning baserad på inkomst krävs medlemskap i a-kassan i ett år och att man har arbetat i minst sex månader. Under coronakrisen har kravet på ett års medlem- skap i a-kassan sänkts så att varje medlemsmånad motsvarar fyra månader.

Skäl för uppsägning

Det är lättare att säga upp personal i Danmark än i Sverige. Oftast styrs villkoren för uppsägning i

av jobb som har uppstått till följd av gig-ekono- min, som till exempel att arbeta som cykelbud för leverans av mat eller varor, har blivit vanligare. Ofta är upplägget att företagen då inte anställer dem utan arbetstagaren anses vara ”egenföretagare” och saknar därmed en stor del av det skyddsnät, i form av socialförsäkring eller uppsägningstid, som finns för fastanställda.

Sjukförsäkring

Om man som anställd i Danmark blir sjuk så har man från första sjukdagen rätt till sjuklön. I Danmark gäller ingen karensdag till skillnad från i Sverige. Huvudregeln är att sjuklön i Danmark

FOTO: NEWS ØRESUND

betalas ut av arbetsgivaren i 30 dagar efter att den anställde har blivit sjuk, därefter står kommunen för sjukpenningen. Vid långtidssjukskrivning sker

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Det finns ingen lagbestämd minimilön i Dan- mark och Sverige, utan lönenivån bestäms oftast i kollektivavtal. Bland de arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal sätts lönen generellt utifrån vad som är överenskommet i kollektivavtalen inom branschen, även om de inte behöver det. Däremot kan andra förmåner skilja mellan arbetsplatser som är kollektivavtalsanslutna eller inte, till exempel gällande pension eller rätt till vidareutbildning, enligt Forskningscentret för Arbetsmarknads- och Organisationsstudier vid Köpenhamns Universitet.

De flesta i både Danmark och Sverige jobbar på en arbetsplats som är kollektivavtalsansluten. I och med att lönenivån inte regleras i lagstiftningen kan arbetsgivare utöva lönedumpning, vilket rapporte- ras om med jämna mellanrum från båda länderna. Det kan förekomma när företag tar in utländsk arbetskraft som är tredjelandsmedborgare, som inte omfattas av det rättsliga stöd som till exempel

EU-medborgare har och som innebär att de inte får diskrimineras jämfört med andra EU-medborgare. Lönedumpning är mer förekommande i service- och restaurangbranschen än i andra branscher.

ARBETSTID

I Danmark är den normala arbetstiden 37 timmar i veckan, medan i Sverige är arbetstiden vanligtvis 40 timmar i veckan. I båda länderna kan arbets- marknadens parter tillämpa ändringar och i Sverige är det inte ovanligt att vissa företag tillämpar en kortare arbetsvecka än den lagstadgade.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Arbetstagare har laglig rätt att ta ut fem veckors semester per år i Danmark och i Sverige. I Danmark regleras semestern genom ferieloven, men längre semester kan avtalas genom kollektivavtal. Som minst har man rätt till tre veckors sammanhängande semestern. Den svenska semesterlagstiftningen till- låter varje anställd att ta ut fem veckors semester per år, varav fyra veckor får vara sammanhängande.

DISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING

Den danska Forskelsbehandlingsloven från 1996 (uppdaterad 2004) förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden baserad på etniskt ursprung, hudfärg, tro, religion, sexuell orientering, nationa- litet, social tillhörighet, politisk uppfattning, ålder eller funktionshinder. Lagen förbjuder både direkt och indirekt diskriminering och den som känner sig diskriminerad har möjlighet att vända sig till likabehandlingsnämnden. Lagen förbjuder även diskriminering under anställningsprocessen.

Motsvarande lagstiftning i Sverige är Diskrimi- neringslagen, som förbjuder diskriminering baserad på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen trädde i kraft 2009

och samlade då en rad tidigare lagar, bland annat jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskrimi- nering. Lagen reglerar inte bara diskriminering på arbetsmarknaden, utan förbjuder diskriminering i samhället i stort.

INTERVJU: XXXX XXXXX INTERVJU: XXXX XXXXX

Arbetsmarknadsforskare: Två utmaningar med den danska flexicurity-modellen just nu

I Sverige tas nu steg mot att närma sig den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity och tre statliga utredningar har lagt fram förslag till reformer av ar- betsrätten. I Danmark finns dock utmaningar på arbetsmarknaden. Xxxx Xxxxx, arbetsmarknadsforskare och professor i samhällsvetenskap vid Roskilde Universi- tet, menar att två av dem är dels en ökad andel anställda med korttidskontrakt och otrygga anställningar och dels att nivån på arbetslöshetsersättningen har försäm- rats relativt välfärdshöjningen under de senaste 10-15 åren.

– Den delen av flexicurity-modellen är inte så stark som den har varit, säger han.

Disponibla inkomsten för arbetslösa har minskat de senaste 10-15 åren

FOTO: RUC

En annan utmaning på danska arbetsmarknaden är att den ekonomiska tryggheten, genom en hög arbetslöshetsersättning, har försvagats de senaste åren, menar Xxxx Xxxxx. Som arbetslös i Danmark

får man normalt dagpenge motsvarande 90 procent av lönen, men det nuvarande maxbeloppet för dagpengen är satt till 19 322 DKK i månaden, motsvarande 26 300 SEK. Utgångspunkten är att arbetslöshetsersättning fås i två år med möjlighet till förlängning under ett år. I Sverige får den som är arbetslös ut 80 procent av lönen i a-kassa under en period på knappt ett år, upp till ett tak på 26 400 SEK i månaden. Därefter sjunker ersättningsnivån.

Xxxx Xxxxx menar att det är en utmaning att nivån för dagpengen i Danmark är låg för många hög- och medelinkomsttagare, som därmed får en

För tillfället pågår en förändring av arbetsrätten i Sverige, som innebär att det ska ges större möjlig- heter till kompetensutveckling för anställda, att anställningsskyddet för personer med visstidsan- ställningar ska bli bättre, att skälen för uppsäg- ning ska tydliggöras samt att arbetsgivare ska ha större möjligheter att göra

systemet där man kan bli anställd och uppsagd med en viss uppsägningstid, så börjar vi få fler anställda på kontrakt som inte har samma grad av skydd som man normalt täcks av på arbetsmarknaden. Det an- ser jag vara utmaningen som finns i flexicurity-mo- dellen, säger han och fortsätter:

– Det finns en tendens till

lägre täckningsgrad.

– Det problemet gäller både i Danmark och Sverige, att kompensationsgraden förändras. Det man kallar på engelska för replacement rates går ned och det betyder att folk som blir arbetslösa idag har en mindre ekonomisk trygghet än de hade bara för 10-15 år sedan. Den del av flexicurity-mo-

Xxxx Xxxxx, arbetsmarknadsforskare och professor i sam- hällsvetenskap vid Roskilde Universitet.

Generellt lyckas flexicurity-modellen att skapa en rörlighet på den danska arbetsmarknaden tycker

undantag från turordnings- reglerna i samband med uppsägningar.

Det är ett resultat av Januariavtalet från 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet där par- tierna beslutade om en mo- dernisering av arbetsrätten för att öka rörligheten och tryggheten på arbetsmark- naden. Partierna vill även

reformera arbetslöshetsför-

”Vi börjar få fler anställda på kon- trakt som inte har samma grad av skydd som man normalt täcks av på arbetsmarknaden.”

att fler anställs på korttidskon- trakt och det betyder att deras säkerhet inte är så stor. Det i kombination med vad jag kallar plattformsekonomin, med att arbeta för plattformar som till exempel Xxxxxx.xxx eller Wolt, där folk kan säga ja eller nej till arbete. Eftersom de uppfattas som self-employed så har de heller ingen socialförsäkring och ingen uppsägningstid. Det finns några hål i flexicurity-modellen

som man måste titta på, säger

dellen är inte så stark som den har varit tidigare. Det kan vara tillräckligt bra för en låginkomstta- gare, men om du har en medel- eller hög inkomst så är täckningsgraden nere på 50-55 procent, säger han.

Det är inte en tillräckligt bra ersättningsnivå för en stor del av de välutbildade med bra lön som befinner sig på arbetsmarknaden, förklarar han.

– Men det beror inte bara på taket för ersättning- en utan också sättet man har indexerat bidragen på, där man inte har följt med välfärds- och löneutveck- lingen, säger Xxxx Xxxxx.

han.

– Ett sätt att illustrera det på är ju att den dans- ka arbetsmarknaden är i grunden lugn. Så man kan säga att arbetsmarknadens parter i Danmark är bra på att finna varandra och på att hitta balansen på arbetsmarknaden, säger Xxxx Xxxxx.

säkringen ”i linje med en flexicuritymodell”, står det i överenskommelsen. De föreslagna ändringar- na skulle innebära att den svenska arbetsmarknads- modellen blir mer lik den danska.

Korttidsanställningar och korta uppdrag utmanar modellen

Xxxx Xxxxx, arbetsmarknadsforskare och professor i statsvetenskap vid Roskilde Universitet, menar att det finns många fördelar med flexicurity-modellen, men han räknar också upp flera utmaningar på den danska arbetsmarknaden just nu.

– Jämfört med det klassiska flexicurity-modell-

han och menar att både den ökade användningen av korttidskontrakt och den utvecklade plattform- sekonomin är utmaningar som behöver tas omhand under de kommande åren.

I Sverige finns det en liknande diskussion kring tjänster inom gig-ekonomin, där arbetstagarna får jobba för små löner och på uppdragsbasis, utan att få rätt till skyddsnätet som fast anställda har. Matvaruleveransföretagen Foodora i Sverige och

Xxxxxx.xxx i Danmark är två företag som har varit omdiskuterade den senaste tiden, där arbetstagarna levererar mat via appar och jobbar på korta uppdrag, ibland bara några timmar eller dagar åt gången.

Kompetensutveckling blir viktigt i framtiden

FAKTA: ARBETSLÖSHETS- ERSÄTTNING I DANMARK OCH SVERIGE

I Danmark får man generellt 90 procent av sin lön i arbetslöshetsersättning, upp till taket som är 19 322 DKK i månaden (nivån från 2021), motsvarande 26 300 SEK. Utgångs- punkten är en tvåårig dagpengeperiod med möjlighet till förlängning under ett år.

I Sverige är arbetslöshetsersättningen upp till 80 procent av den tidigare lönen och taket för ersättningen är 26 400 SEK i månaden (nivån från 2021), motsvarande 19 350 DKK. Vid arbetslöshet i mer än 300 dagar går man över till att få aktivitetsstöd som motsvarar max 22 000 SEK i månaden.

Däremot tycker Xxxx Xxxxx att modellen står sig starkt när det gäller det tredje benet: de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna.

– Tar vi det tredje benet i flexicuritymodellen så ser det förhållandevis förnuftigt ut. Vi vet att den aktiva arbetsmarknadspolitik som fungerar är särskilt när man blir aktiverad i den privata sektorn samt att i lågkonjunktur säkra att utbild-

ningssystemet är i ordning, säger han och tillägger att kompetensutveckling inte minst blir viktigt de kommande åren i och med teknologiutvecklingen som riskerar att skapa ett minskat behov för arbets- kraft i vissa sektorer framöver.

40 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 41

FOTO: NEWS ØRESUND

Del II:

VARFÖR SÖKA ETT JOBB I DANMARK?

• Bättre jobbutsikter och högre löner lockar många till Danmark

• Internationell arbets- marknad

• Fler enkla jobb

42 43

• Nätverken betydelse- fulla

FOTO: NEWS ØRESUND

Vilka faktorer funderade du mest över innan du tog beslutet att börja jobba i Danmark?

Frågan har ställts till respondenter som har jobb i Danmark för närvarande, antal svarande: 62. Flera val var möjliga.

LÄS MER: Om enkätundersökningen kring synen på att arbeta i Danmark bland personer med utrikes bakgrund på sidorna 88-93.

Xxxxx svar

Möjlig- heten att få ett bra

40 jobb

Löne nivån

Möjlig- heten att få ett jobb öht

Spännande att testa något nytt

Uppskattar arbets-

Adminis-

25 Inte till-

räckligt

20 med jobb i

Sverige

Kostnad och tid för

kulturen i DK

Mindre dis- kriminering i Danmark

tration / krångel med regler

Utanför min trygghets-

Ogillar

pendling

Svårt med språket

Hade bra

koll på att jobba i DK

Språket som en möjlighet

zon

arbets- kulturen i DK

Mer diskri- minering i Danmark

Bättre jobbutsikter och högre löner lockar många till Danmark

Större möjligheter att få ett jobb, högre löner och spännande att testa något nytt. Det är de vanligaste orsakerna till att personer med utrikes bakgrund vill söka jobb i Danmark, enligt enkätundersökningen till rapporten. Men många uppger också att hinder i form av restid och kostnader samt krångel med regler och administration står i vägen för dem. Xxxx har en mer positiv än negativ bild av att arbeta i Danmark, både bland dem som har och som inte har provat på att jobba i Danmark.

som anser att de har väldigt bra koll och de som angett att de inte känner till alls hur de hittar jobb i Danmark.

Möjligheten att få ett bra jobb eller ett jobb över huvud taget

I enkäten till rapporten angav flest personer att en av de främsta orsakerna till att de söker jobb i Danmark är jobbmöjligheterna. En stor andel, 42 procent, har svarat att en viktig faktor är att det

finns bättre chanser att få ett jobb över huvud taget i Danmark anser de, men också att de anser att möj- ligheterna att få ett bra jobb är bättre, 55 procent.

Flera med utrikes bakgrund har i intervjuerna sagt att de har upplevt att de har fått chansen att komma in på arbetsmarknaden i Danmark, men inte i Sverige. Flera har också angett att det inte är ett lika stort fokus på tidigare erfarenhet i Danmark som i Sverige. Många har också, med tiden som de jobbat i Danmark, blivit medvetna om att reglerna på arbetsmarknaden skiljer sig mellan Danmark och Sverige och menar att det är en förklaring till skillnaden mellan länderna.

En kvinna i 30-årsåldern som är född i Sverige men har föräldrar som kommer från Syd- och Mell- anamerika, svarar i enkäten att ”det är så många regler i Sverige som gör att det känns som att man mer går

I enkäten till rapporten uppger 83 procent av de svarande att de kan tänka sig att arbeta i Danmark i framtiden. Framför allt uppges möjligheten att få ett bra jobb och möjligheten att få ett jobb över huvud taget som viktiga skäl, men även de högre lönerna lockar. 17 procent anger att de inte kan tänka sig

att jobba i Danmark och vanligast är att de uppger kostnad och tid för pendling samt administration och krångel med regler som skäl till det.

56 procent har erfarenhet av att ha jobbat i Danmark medan 44 procent inte har det. I enkäten har också flest svarat att de tror de har större chanser att få ett jobb i Danmark än i Sverige, utifrån sin ut- bildningsnivå och önskemål. Men 56 procent skulle

xxxxxx ta jobbet i Sverige än i Danmark om de fick välja mellan två jobb med likvärdiga arbetsuppgifter och 44 procent skulle hellre valt jobbet i Danmark. Restid och kostnader samt krångel och adminis- tration anges oftast som skäl till varför de inte vill jobba i Danmark. Av de svarande, som inte jobbar i Danmark, uppger 70 procent att de aldrig har sökt ett jobb i Danmark.

I enkätundersökningen uppger majoriteten att de känner någon som jobbar i Danmark och bara sju procent uppger att de inte känner någon som arbetar där. Många uppger också att de har bra koll på var de kan hitta intressanta jobb på danska sidan, även om det skiljer mycket och det finns både de

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Samtidigt menar en ganska stor andel att de inte tycker att det finns tillräckligt med jobb i Sverige, vilket är den fjärde vanligaste faktorn som angetts kring varför man valt att söka sig till Danmark, enligt enkätsvaren till rapporten.

– Det var för att jag sökte väldigt många jobb i Sverige. Jag fick några enstaka vikariat men inget fast eller som gav mig tillräckligt, så jag tänkte att jag testar söka mig till Danmark. Då hamnade jag i en butik i Lyngby. Jag gick på intervju där och fick jobbet direkt, utan en massa krångel som det brukar vara i Sverige, säger Xxxxx Xxxxxxxx, som har bott i Sverige sen hon var ett år, och vars föräldrar kommer från Rumänien och Kurdistan.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

efter utbildning än rätt person för jobbet. Även när det gäller jobb som inte kräver utbildning. I Danmark tar inte arbetsgivare lika stor risk när de anställer då man lättare kan få sparken där”. Hon jobbar med information och handel i Danmark och har gjort det

i ett par år och anser att hon har större chanser att få det jobb i Danmark som hon vill ha, men skulle ändå hellre vilja jobba i Sverige för att slippa pendlingen. Läs mer om skillnaderna mellan regler på arbetsmark- naden i Danmark och i Sverige i kapitel 1.

Lönenivån

En hög andel av de respondenter som just nu jobbar

Var tror du att du har störst möjlighet att få jobb utifrån din utbildningsnivå och

Hur väl känner du till var du kan hitta intressanta jobb i Danmark?

Antal svarande 96.

Enkäten är gjord av Øresundsinstituttet till

önskemål?

Antal svarande 85.

Andel svar

Enkäten är gjord av Øresunds instituttet till denna rapport. Läs mer på s 88.

40%

60%

Sverige Danmark

(1=inte alls, 5=mycket väl)

denna rapport. Läs mer på s 88.

eller tidigare har jobbat i Danmark har lockats av de högre lönerna på den danska sidan och möjligheten att kunna växla till sig ännu mer i svenska kronor tack vare den gynnsamma växelkursen. Även bland de som inte har sökt jobb i Danmark är den högre lönen något de funderar över.

– Lönen! Det är ju så att får man 20 000 innan skatt i Sverige så får man ut 14-15 000, men tjänar man 20 000 DKK så får man ut 20 000 SEK. Det är många som arbetar i Danmark på grund av att lönerna är höga, säger Xxxx Xxxxxxxxxxx, som pend- lar från Sverige till jobbet på Elgigantens kundtjänst i Ørestad.

Ett annat exempel på lönens attraktionskraft är att vissa danska medborgare, som har flyttat till

Sverige, väljer att behålla sitt jobb i Danmark. Lön samt att de redan har kunskaper om danska arbets- marknaden nämns som orsaker till att inte söka jobb i Sverige istället. Xxxxx Xxxxxx som är utbildad till maskiningenjör, flyttade till Sverige på grund av de danska reglerna för familjesammanföring och pendlar nu till jobbet i Danmark.

– Jag jobbar i Danmark för att det ger fler fördelar. Med valutaskillnaden och högre löner så är det mycket bättre. Samtidigt är det billigare att bo

i Sverige. Men det är svårt att pendla och svårt med den kollektiva trafiken. Det tar lång tid, säger han.

Internationell arbetsmiljö

Många lockas också av den internationella arbets- miljön som finns i Danmark och att det finns fler

FOTO: NEWS ØRESUND

utvecklingsmöjligheter och möjligheter att kunna ha engelska som arbetsspråk. En huvudstadsregion lockar till sig fler internationella företag och fler huvudkontor väljer att lägga sin verksamhet där vil- ket skapar en miljö med kontaktytor mot resten av världen. I jämförelse är den skånska arbetsmarkna- den både mindre och med färre möjligheter, menar flera intervjupersoner.

– Lönen, att i Danmark betalar man mer, och så växelkursen naturligtvis. Därutöver handlar det bara om att det finns fler möjligheter i Danmark med fler internationella företag som har sina huvudkon- tor, eller europeiska kontor åtminstone, där. Vilket inte finns i Skåne, säger Xxx Xxxx från Japan, som bor i Sverige och jobbar på marknadsavdelningen på läkemedelsföretaget Lundbeck i Köpenhamn, om fördelarna med att jobba i Danmark.

Fler enkla jobb

Den större arbetsmarknaden i Danmark innebär även att det finns en större tjänste- och servicesektor som kan locka personer som vill få en fot in på ar- betsmarknaden. Historiskt har många svenskar sökt sig till servicejobb i Köpenhamn, framför allt unga, och de med utrikes bakgrund som upplever att de har svårt att få ett jobb på arbetsmarknaden i Sveri- ge kan se möjligheterna i den danska servicesektorn, med lägre krav på utbildning och erfarenhet.

– Åtminstone innan pandemin har ju arbets- marknaden i Danmark varit ett fantastiskt sätt för unga personer (nyexaminerade och även yngre) att

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

1 = inte alls 2

få en fot in på arbetsmarknaden. Det är många som fått sitt första kvalificerade jobb i Köpenhamn, säger Xxxxxx Xxxxxx, skattehandläggare på informations- tjänsten Øresunddirekt.

Nätverk betydelsefulla

Nätverk spelar roll för viljan att ta ett jobb i Danmark, genom att det kan minska den mentala barriären som finns med att ta ett jobb i ett annat land som har andra regler och villkor på arbets- marknaden. Kontakter kan till exempel ge råd och tips kring sådant som upplevs som hinder så att de känns mer överkomliga.

Samtidigt kan tröskeln inför att ta ett jobb i Danmark vara lägre för en del i gruppen med

utrikes bakgrund. Framför allt om man till exempel nyligen anlänt till Sverige, har en lika liten koppling till arbetsmarknaden i Sverige som i Danmark och inte ett så stort kontaktnät i något av länderna.

– Det är mycket vanligt att vi får frågor från utrikes födda eller deras barn. Både personer som ganska nyligen flyttat till regionen från andra länder, kanske på grund av jobb, studier eller familj, och som pratar engelska istället för svenska/danska samt andra personer som är utrikes födda eller barn till utrikes födda, men som antagligen har bott i regio- nen en längre tid eller är uppvuxna här. Min känsla är att för utrikes födda är det en mindre tröskel att börja jobba över sundet. Särskilt de som är ganska

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

3 4 5 = mycket väl

nyetablerade i Sverige verkar inte tycka det är någon ”big deal” att sätta sig in i den danska arbetsmark- naden, säger Xxxxxx Xxxxxx, skattehandläggare på Øresunddirekt.

I enkäten resonerar några kring betydelsen av nätverk på arbetsmarknaden. 71 procent av de svarande uppger att de känner många personer som jobbar i Danmark, medan 29 procent svarar att de känner mellan noll och tre personer som jobbar i Danmark och 7 procent uppger att de inte känner någon som arbetar i Danmark. ”Utan nätverk/re- ferenser är det mycket svårt (att få jobb) i Sverige”, skriver en person i enkäten. En annan skriver: ”På grund av att mer än 80 % av jobben fixas genom nätverk, så har jag inga möjligheter någonstans”.

I enkäten till rapporten uppger en majoritet att de har bra eller mycket bra koll på var de hittar in- tressanta jobb i Danmark, men en stor andel svarar också att de har dålig koll på var de hittar intressan- ta jobb i Danmark.

Uppskattar arbetskulturen

Upplevelser av att arbetskulturen skiljer sig åt mel- lan länderna pratar många av de som har erfarenhet av att jobba i Danmark om, medan man inte är lika medveten om det om man inte arbetat i Danmark. Flera anger att de uppskattar den danska arbetskul- turen.

– Jag skulle säga att det är lite mindre ”sofistike-

rat” i Danmark och istället mer: detta är ditt jobb och du gör ditt jobb. I Sverige skickas man på ett oändligt antal kurser och kallas in på möten, även om de enligt min åsikt inte är särskilt relevanta för mitt jobb eller min prestation, säger Xxxx Xxxxxx, som bor och jobbar som busschaufför i Sverige men tidigare har jobbat i Danmark.

Det pratas om en mer kravfylld, ibland hårdare arbetskultur i Danmark, men också att det upplevs öppnare mellan chef och anställd och att det är en

och istället sökt sig till Danmark. Det finns även en uppfattning kring att svenska arbetsgivare lägger större vikt vid tidigare erfarenheter medan danska

arbetsgivare har mer fokus på individen och hur den kan utvecklas. Berättelsen om att ha blivit frånvald något som återkommer i några intervjuer med de som senare har fått ett jobb i Danmark.

– Jag har själv upplevt det, men har också hört det från andra. Att man i en hög med ansökningar sorterar ut utlänningar, säger Xxxxx Xxxxxxxx, angå-

Xxxxx Xxxxxxxx sökte många jobb i Sverige innan hon började arbeta i Danmark. Hon utbildade sig till undersköterska 2015, men före det sökte hon mest olika jobb inom servicesektorn.vErfarenhet bedömer hon som något många svenska arbetsgi- vare värdesätter högt, men det är inte lätt att skaffa sig om man inte får chansen, vilket hon tycker är mycket svårare att få i Sverige än i Danmark.

– Det började med att jag sökte väldigt många jobb i Sverige. Jag fick några

Danmark än i Sverige.

– Om det har att göra med systemet med att man i Sverige inte kan få sparken så lätt jämfört med i Danmark, det vet jag inte. Men det känns som att i Danmark byter man jobb oftare. Risken är ju också att man får sparken lättare än vad det är i Sverige, men det är en annan ruljangs, säger hon, och kommer återigen in på att arbetsgivare i Danmark är mer benägna att ”testa”, med konse-

kvensen att personen kan bli

mer personlig relation mellan arbetskollegor. Många av de svarande tycker att arbetskulturerna är lika, men med vissa skillnader.

– Dansk och svensk arbetskultur är behaglig och det finns respekt för ditt privatliv, vilket jag uppskattar, säger Xxx Xxxx.

Läs mer om uppfattningarna kring arbetskultu- ren i kapitel 3.

ende diskriminering på arbetsmarknaden i Sverige.

En person som har svarat på enkäten skriver: “Under finanskrisen 2008 hade jag svårt att hitta ett jobb i Sverige även om jag hade 15+ års erfarenhet. Jag gick på många intervjuer men fick aldrig några erbjudanden. Det var inte fallet i Danmark. Faktum är att jag där inte haft någon jobbintervju då jag inte fått ett erbjudande – utom vid intervjuerna i Sverige”.

enstaka vikariat, men inget fast eller som gav mig tillräckligt, så jag tänkte att jag testar att söka mig till Danmark, säger hon.

Det räckte med att söka ett par jobb i Danmark innan hon blev fick en heltidstjänst i en klädbutik utanför Köpenhamn. Det var samma klädeskedja

hon hade varit på intervju hos

”Nackdelen med att

arbeta i Danmark är väl att du aldrig är garanterad ditt jobb.”

av med jobbet om det inte fungerar.

Den danska Flexicurity- modellen är uppbyggd just för att skapa en rörlighet på arbetsmarknaden – att det ska vara relativt lätt att

anställa och säga upp – med- an anställningstryggheten i

Sverige länge har varit oför-

Språket som ett hinder och möjlighet

Flest uppger att de pratar engelska på sitt jobb i Danmark, därefter svenska och sedan danska. Det innebär att språket kan både upplevas som ett skäl till att söka jobb i Danmark och ett hinder mot att göra det, där flest ändå pekar ut språket som ett hinder.

”Jag känner många engelsktalande utlänningar i Malmö. De försöker att lära sig svenska, men det tar tid, och innan de lärt sig språket fullt ut är det

mycket svårt att hitta jobb i Sverige. De arbetar alla i DK, där det uppenbarligen är mer acceptabelt att tala engelska på jobbet”, skriver en person i enkät- undersökningen.

Xxx Xxxx säger att koncernspråket där hon arbe- tar är endast engelska. Hon förstår lite svenska men hennes kunskaper är begränsade kunskaper, vilket var orsaken till att hon sökte jobb på den danska sidan.

– Men på företaget har vi samtal på danska och jag förstår vad de säger. Men generellt så är svensk- ar och danskar väldigt bra på att prata engelska, säger hon.

Mindre diskriminering i Danmark

I enkäten till rapporten är det också något fler som anser att det förekommer mer diskrimine- ring på arbetsmarknaden i Sverige än i Danmark.

Flera uppger att de har upplevt att de inte har fått komma på jobbintervjuer i Sverige eller inte fått en anställning även om de har haft rätt meriter för det

XXXXX XXXXXXXX, PENDLARE:

”I Danmark blev jag inte klassad som något, utan istället var det: varsågod, testa”

Det finns fördelar och nackdelar med både det danska och svenska systemet, anser Xxxxx Xxx- nisic, som bor i Skåne och har arbetspendlat till Danmark i cirka 15 år. Xxxx får chansen att prova på ett jobb i Danmark, men risken för att bli av med det är också större.

För Xxxxx Xxxxxxxx har det varit lättare att få de jobb hon har sökt i Danmark, än i Sverige.

– Jag gick på intervju och fick jobbet direkt, utan en massa krångel som det brukar vara i Sverige, säger hon.

Med anledning av coronapandemin har 40-åri- ga Xxxxx Xxxxxxxx tagit tjänstledigt från jobbet

som flygvärdinna på SAS i Danmark och jobbar sedan mitten av 2020 med att provta personer för covid-19 för ett företag i Köpenhamn.

för en tjänst i en butik i Malmö.

– Jag fick inte det jobbet för att chefen inte tyck- te att jag tillräckligt med erfarenhet. Så tänker man inte i Danmark. Där är det mer: vi vill forma dig som vi vill att du ska vara och då är det bättre att du inte har en massa erfarenheter och gror i det gamla, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Hon jobbade i klädbutiken i cirka ett år innan hon bytte till en annan butik på Köpenhamns flygplats. Därefter arbetade hon i taxfree-butiken på flygplatsen i några månader innan hon sen fick tjänsten som flygvärdinna på SAS.

FOTO: NEWS ØRESUND

Efter att hon först har haft några olika jobb i Danmark och sedan mer än tio år varit anställd på SAS på Köpenhamns flygplats, har Xxxxx Xxxxxxxx en tydlig uppfattning: det är mycket lättare att få jobb i

ändrad och utgör ett starkt skydd för personer med tillsvidareanställningar. Under 2021 har den svenska regeringen och samarbetspartierna dock föreslagit en uppluckring av anställningsskyddet som är tänkt att innebära att det både ska bli lättare att få en fast anställning samtidigt som arbetsgivare ska ha fler möjligheter att kunna säga upp personal.

Xxxxx Xxxxxxxx säger att skillnaden mellan syste- men på arbetsmarknaden i länderna är påtaglig.

– Nackdelen med att arbeta i Danmark är väl att du aldrig är garanterad ditt jobb. Oavsett hur mycket och hur bra du jobbar så finns alltid risken att du kan få sparken.

Dessutom tycker hon att de svenska reglerna kring vård av sjukt barn är mer generösa. I Dan- mark säger reglerna att föräldrar bara får vara hem-

48 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 49

ma i högst en dag med sitt barn, vilket hon menar leder till en situation där många föräldrar får svårt att skaffa barnpassning för sitt sjuka barn.

– Då är det naturliga att man inte sjukanmäler

sig när man är sjuk, man sjukanmäler sig bara om

anledning till att det har varit svårare för henne att få en tillsvidaretjänst i Sverige.

– Det jag kan säga är att namnet överlag ställde till det för mig. Därför bytte jag mitt förnamn för

att kunna bli kallad på intervju från att tidigare inte

xxxxxx har han arbetat med service och kundtjänst och driver även sitt eget företag.

– På Elgiganten är det många utländska medar- betare. De baserar anställningen på vad du gör och

hur mycket du kan bidra

– Jag pratar svenska, spanska, azeriska som är mitt modersmål, ryska, turkiska och engelska. Och sedan förstår jag danska. Men pratar inte så bra.

Jag har lätt för att lära mig språk. Så har det varit

sedan jag var liten, säger han.

ens barn är sjukt. Då blir det att man väldigt ofta går till jobbet sjuk, säger hon.

Xxxxx Xxxxxxxx har bott i Sverige i nästan hela livet. Hon kom som 1-åring då hennes föräld- rar, födda i Irak/Kurdistan respektive Rumänien, invandrade till Sverige. Anledningen till att det har varit svårt för henne att få en fast anställning i Sverige tror hon, förutom att arbetsgivarna oftast

kräver erfarenhet, också beror på att personer med utländska namn blir utsorterade i ansökningspro- cessen. Hon tror att hennes utländska namn var en

ha blivit det.

Märkte du någon skillnad efter det?

– Xx. Jag bytte till det namn som jag blev döpt till istället, och då blev jag kallad till intervju. Men jag gick fortfarande inte vidare från intervjuerna. Det som jag upplevde som mina nackdelar var dels att jag var utländsk och dels att jag inte hade erfa- renhet. Det var saker som ställde till det. Men det hände ju inte i Danmark. Där blev jag inte klassad som något, utan istället var det ”varsågod, testa”, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

med i stället för att se på bakgrund och sådant, säger han och resonerar kring skillnader på svensk och dansk arbetskultur:

– I Danmark är det mer öppet, en öppen kultur.

Det läggs inte så stor vikt på den bakgrund man har utan de lägger vikt på vem du är och vad du kan bli. I Sverige känns det som att

”De lägger inte så stor vikt på den bakgrund man har utan de lägger vikt på vem du är och vad du kan bli.”

Allt som allt ser Xxxx Xx- xxxxxxxxx i stort sett bara fördelar med att arbeta i Danmark.

– Jag trivs jättebra. Det är aldrig några problem. Inte ens med pendlingen.

Det var pendlingen som han var mest fundersam över innan han sa ja till jobbet, men det har visat sig funka bra.

XXXX XXXXXXXXXXX, PENDLARE:

Första försöket gav jobb i Danmark

Mitt under coronakrisen fick Xxxx Xxxxxxxxxxx ett nytt jobb. Det var det första han sökt i Danmark och nu pendlar han till Elgigantens kundtjänst i Ørestad. Han upplever att han fått en större chans att visa vad han kan och stortrivs på sin arbetsplats. ”Om man bortser från pendlingen skulle jag absolut välja Danmark. Alla dagar i veckan.”

det är många som tänker att man inte passar in om man inte helt har rätt meriter. I Danmark passar man in hursomhelst.

Han tror även att danskarna generellt är mer öpp- na och tillmötesgående.

– Jag tror att danskarna är mera öppna som människor. Svenskarna, ursäkta jag säger det, är mer kalla.

Han berättar om en gång då han råkade xxxxxxx sin bil på den danska chefens parkeringsplats.

– Så ringde han bara och sa ”Xxxx du har en snygg bil, men jag tror att du står på min plats”. Och han var inte alls sur eller sträng. Jag tror att många danskar är som honom – mer öppna och roliga. Som kommer förbi och skojar lite.

FOTO: PRIVAT

– Jag har fått fler vänner i Danmark på grund

– Det var mest att jag var orolig för att pendla varje dag. Men sedan när jag började och hörde att folk kommer från Ystad och längre bort och pend- lar jättelångt, så tyckte jag inte det var så farligt att pendla från Malmö till Ørestad. Vissa börjar ju en timme innan de ska vara på jobbet kl. 8.30.

Och sedan är det ju lönen som är den största fördelen. Tillsammans med valutakursen blir det en stor skillnad.

Skulle du helst vilja jobba i Danmark eller Sverige

– samma jobb med lika lön?

– Om man bortser från pendlingen skulle jag

24-åriga Xxxx Xxxxxxxxxxx sökte jobb i Danmark eftersom han inte fick fast anställning på sin svens- ka arbetsplats.

– Jag hade en provanställning, men fick veta att jag inte visade potential och fick inte en förläng- ning. De började säga upp fler för att de inte hade rätt kvalifikationer, sa de. Jag blev så förvånad över det. Jag hade jobbat där i runt sex månader och tycker jag gjort ett bra jobb, säger han.

Han fick det första jobb han sökte i Danmark – på Elgigantens kundtjänst i Ørestad.

– På Elgiganten blev jag månadens medarbetare efter jag bara varit där i tre till fyra månader. De sa

de hoppades att jag ville stanna kvar, berättar han över telefon i bilen på väg hem från jobbet.

– Kundtjänst är komplicerat – det handlar om att lösa problem. Och det är jag mycket bra på. Jag hit- tar alltid lösningar och de lyssnar på mig. Här säger de att det viktigaste är vad du kan bli och vad du kan bidra med, och då vill de gärna testa mina idéer och lösningar. I Sverige var det mer så, att vi har gjort så här i 40 år och det kommer vi inte att ändra på. De ville inte testa mina lösningar. Det är jätteviktigt att känna att de lyssnar på mig, säger han.

Xxxx Xxxxxxxxxxx är född i Azerbajdzjan och kom till Sverige 2008. I tonåren satsade han på en

av jobbet och jag tror att danskarna är lite bättre på vänskap. Man kommer varandra närmare. Det blir en starkare vänskap. Det gillar jag.

På kontoret i Ørestad har Elgiganten kundtjänst för de nordiska länderna. Xxxx Xxxxxxxxxxx arbetar i den svenska avdelningen och många av kollegor- na är också svenskar. Han behöver inte tala danska utan alla skandinaviska språk blandas på arbets- platsen, dock det verkar det som att danskarna kan ha svårt att förstå svenska. Själv har han inget problem med att förstå danskan eftersom han har lätt för språk.

absolut välja Danmark. Alla dagar i veckan.

att det känns som att jag har stor potential och att fotbollskarriär och hoppade av gymnasiet. I sitt yr-

50 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 51

FOTO: NEWS ØRESUND

Del III:

HUR ÄR DET ATT ARBETA I DANMARK?

• Öppenhet eller konkur- rens – två bilder av ar- betskultur i Danmark

• Jargongen på danska arbetsplatser upplevs som negativ

• Två språk kan göra vardagen svårare

52 53

• De som inte jobbat i Danmark ser fler nack- delar med att arbeta där

FOTO: NEWS ØRESUND

Öppenhet eller konkurrens – två bilder av arbetskultur i Danmark

med utrikes bakgrund och personer som har sin bakgrund i Danmark eller Sverige. Det går dock att se att många berättelser följer det etablerade möns- ter som noterats i flera tidigare studier.

Öppna och glada danskar

En vanligt förekommande uppfattning bland intervjupersonerna är att det finns en öppenhet hos danskarna, både som en allmän inställning till andra och inför att saker kan göras på olika sätt.

– I Danmark passar man in hursomhelst. Det tror jag även har med kulturen i Danmark att göra. Den är mer öppen. De ger människorna en ärlig chans, säger Xxxx Xxxxxxxxxxx, som bor i Malmö och jobbar på Elgigantens kundtjänst i Köpenhamn.

Han fortsätter:

– Kundtjänst är komplicerat – det handlar om

att lösa problem. Och det är jag mycket bra på. Jag hittar alltid lösningar och de lyssnar på mig. Här säger de att det viktigaste är vad du kan bli och vad du kan bidra med och då vill de gärna testa mina idéer och lösningar. I Sverige var det mer så, att vi har gjort så här i 40 år och det kommer vi inte att ändra på. De ville inte testa mina lösningar. Det är jätteviktigt att känna att de lyssnar på mig.

Liknande erfarenheter har Xxxxx Xxxxxxxx, som fick arbete i klädbutiken Zara i Köpenhamn, trots att hon inte fått motsvarande jobb i Malmö. Där ansåg chefen att hon inte hade tillräckligt stor erfarenhet.

– Så tänker man inte i Danmark. I Danmark är det mer: ”vi vill forma dig som vi vill att du ska vara och då är det bättre att du inte har en massa erfaren- heter och gror i det gamla”. Så när jag fick jobbet på Zara i Danmark – efter några månader kom den här

”ATT MÄTA SKILLNADEN MELLAN EN SVENSK OCH EN DANSK ARBETSKULTUR LÅTER SIG NOG INTE GÖRAS”

De ganska stereotypa berättelserna om skillna föränderlig och att det der mellan det danska och svenska är ett sätt finns en mångfald av för oss människor att skapa en slags ordning berättelser.

i tillvaron, menar Xxxxxxx Xxxxxxx, professor i – Att mäta skillnaden etnologi vid Åbo Akademi. Han menar att det är mellan en svensk och viktigt att problematisera och inte alltför snabbt en dansk arbetskultur, dra slutsatsen att människors agerande i en viss det låter sig nog inte situation speglar nationella mentaliteter. göras. Vi har en intrikat

väv av relationer, de är

– På ett grundläggande plan skapar berättelser organiserade och följer

någon slags ordning i tillvaron. Genom att berätta olika lagar, olika traditioner – ”så här har vi alltid om världen försöker jag lägga den i ordning och gjort”. Där kan vi kanske se att det finns vissa förhålla mig själv till den. Det sker när vi läser skillnader i vissa avseenden. Men att gå från det sagor för barnen, där vi lär barnen om rätt och till att förvänta sig att folk agerar på ett visst sätt fel, gott och ont, starkt och svagt. Men även andra på en viss arena kan vara väldigt problematiskt berättelser har den typen av grundläggande funk- och svårt. Utifrån ett observerbart faktum är det tion, säger Xxxxxxx Xxxxxxx och fortsätter: svårt att säga: så här är det och du är sådan här

– Alla regioner har grundläggande berättelser för att du är svensk eller dansk, säger han. som cirkulerar. Det handlar om stereotypa berät- Han menar att det är viktigt att inte alltför telser som återkommer, ofta i media, men också på snabbt tolka en enskild handling som spegling- arbetsplatser, över kaffet och vid lunchbordet. De är en av en inre mentalitet som delas av en hel

så etablerade i oss, så insocialiserade i oss. Vi be- folkgrupp.

höver ordning, för världen är kaotisk och vi behöver – Vi som forskare och människor är ibland lite hantera det. Det gör vi genom ideologier, religioner, för snabba att göra en koppling mellan det sagda men också genom kulturella föreställningar. och gjorda och en inre moral som man tror sig

Xxxxxxx Xxxxxxx menar att det är viktigt att ana. Det är ett för kort steg, det går för snabbt komma ihåg att Öresundsregionen hela tiden är många gånger.

FOTO: ÅBO AKADEMI

Å ena sidan en öppen kultur där tid läggs på att njuta av livet – å andra sidan konkur- rens och ett hårdare arbetsklimat. Dessa två bilder återkommer i intervjupersoner- nas uppfattning om arbetskulturen i Danmark. Vissa menar dock att skillnaderna mellan Danmark och Sverige är ganska små i ljuset av dessa personers erfarenheter från andra delar av världen.

De två, i viss mån motstridiga bilderna av dansk kultur, är klassiska uppfattningar om hur det danska samhället ser ut i jämförelse med det svenska. Det menar Xxxxxxx Xxxxxxx, professor i etnologi vid

Åbo Akademi, som bland annat forskat om den skandinavistiska rörelsen under 1800-talet och varit föreståndare för Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet.

– Den ena är idén om det danska gemytet, att det är nära mellan människor, man är öppna för varandra, det är liberalt och man förfäktar demo- kratin. Det är en väldigt stark och seg tankestruk- tur. Samtidigt konkurrerar den lite grand med en annan uppfattning som blivit mer och mer vanlig

sedan bron kom till och interaktionen ökat. Det är bilden av den väldigt strikt hierarkiska danska organisationskulturen, där chefen pekar med hela handen och det finns en väldigt tydlig organisa- tionsstruktur, säger han.

Bland dem som intervjuats till den här rapporten har många tankar och uppfattningar om skillnaden mellan arbetskultur i de båda länderna, och dessa lyfts ganska ofta fram som en av förklaringarna till varför de trivs eller inte trivs med att arbeta i Dan- mark eller Sverige.

Utifrån intervjuerna går det inte att slå fast i vilken mån upplevelserna och uppfattningarna om arbetskultur eventuellt skiljer sig mellan personer

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 55

chefen från Malmö och besökte oss för att det gick så pass bra för oss, och då hade jag blivit lagerchef i butiken, och då blev hon lite paff att träffa mig, säger Xxxxx Xxxxxxxx, som tyckte att det kändes lite skönt att kunna visa att hon fått det här jobbet och positionen i Köpenhamn.

Även Xxxxxx Xxxxxx, som jobbar som mole- kylärbiolog vid Köpenhamns universitet, har upp- levt en större öppenhet inför att olika sätt att utföra arbetet på i Köpenhamn jämfört med i Skåne. Hon kopplar det att Köpenhamn är en storstad där fler människor och idéer rör sig.

Många intervjupersoner ser också danskarna som bättre på att njuta av livet än vad svenskarna är.

– Det kändes som att de tar sig sin tid och tar korta arbetspass. De tar liksom hänsyn till livsnjut- ningen, att man ska stanna upp och lyssna lite då och då, säger Xxxxx Xxxxxxxxx, som sommarjobbat i Danmark flera gånger genom det nordiska arbets- marknadsprogrammet Nordjobb.

I kontrast till den danska godmodigheten blir bilden av den svenska arbetskulturen mer stel och opersonlig, när några av intervjupersonerna ska be- skriva den. Xxxxxx Xxxxxx upplever att det finns en skillnad i hur man ser på afterwork i Danmark och Sverige, vilket påverkar möjligheterna att lära känna kollegorna.

– Danskarna är bättre på att säga ”hallå, ska vi gå och ta något att dricka efter jobbet?” I Sverige går folk hem direkt efter jobbet, särskilt på vardagar. Det är svårare att lära känna svenskar på det sättet, säger Xxxxxx Xxxxxx.

Hårdare arbete och högre tempo

I Danmark är kraven på de anställda högre, menar flera intervjupersoner samt personer som svarat på enkäten. Xxxxx Xxxxxxxx har erfarenhet av flera jobb i Danmark, bland annat i klädbutik och med testning under coronapandemin. Hon menar att den högre pressen märktes tydligt när hon började jobba på andra sidan sundet:

– Man jobbar lite hårdare. Man tar det inte så lugnt som man kanske gör i Sverige. Där är det mer att ”det här ska göras, och helst ska det göras 50

LÄS MER: om upplevda skillnader mel- lan storstaden Köpenhamn och Skåne i kapitel 1 på sidan 29.

procent mer”, säger hon.

Det märks genom att det är lite mer press på att utföra sina arbetsuppgifter och helst lite till, menar Xxxxx Xxxxxxxx.

– Du ska visa framfötterna. Får du en tid då du ska vara färdig med något så är det den tiden som gäller. Det är nästan att det förväntas att man ska kunna jobba över.

En person som svarat på enkäten beskriver hur det på hens danska arbetsplats är viktigt att sjukanmäla sig så lite som möjligt om man vill göra karriär inom företaget.

Samtidigt är det flera som upplever det hårdare arbetet och konkurrensen som något positivt.

– Konkurrensen är stark där. De pushar dig att arbeta mer effektivt, men på ett trevligt sätt. Det känns som att jag kan konkurrera med hela världen. Allt är öppet. Samtidigt är det sällan som jag känner stress, säger exempelvis Xxxxx Xxxxxx, som arbetar som staff scientist på avdelningen för klinisk bioke- mi på Rigshospitalet i Köpenhamn.

Att tempot är högre på danska arbetsplatser tycks det råda en relativt stark konsensus kring, framför allt utifrån enkätsvaren där många tar upp detta.

Det högre tempot i Danmarks arbetsliv är också en uppfattning och erfarenhet som återkommer i andra undersökningar, bland annat i analysen ”Mentala gränshinder Öresund – danska och svenska företa- gares syn på hinder och möjligheter vid arbete över gränsen”, där företagare på ömse sidor om Öresund intervjuats om hur de ser på att arbeta över gränsen. Analysen är gjord av Øresundsinstituttet på uppdrag av Øresunddirekt. I den studien pekar många inter- vjupersoner bland annat på att det tar längre tid att fatta beslut i Sverige.

Det högre danska tempot tycks falla de flesta som svarat på enkäten i smaken, åtminstone dem som tar upp frågan. Tempot på svenska arbetsplatser beskrivs ibland som segt, som exempelvis i detta citat som inledningsvis handlar om Sverige:

”Längre tid att ta beslut. Xxxxxx för mycket och handler för lite. Mycket mys/fika i arbetstiden. Fö- redrar Danmark. Man kan prata direkt med chefen, mer tempo.”

Olika uppfattningar om var hierarkin är starkast

Hierarki är ett ämne som flera intervjupersoner tar upp, liksom många som svarat på enkäten. Men nå- got tydligt mönster går inte att urskilja ur svaren. Det tycks helt enkelt finnas en stor mängd uppfattningar om vilket land som har mest hierarkisk arbetskultur.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Någon skriver: ”Mer hierarki i Danmark. Många kommunikationsled och högt tempo, men så kanske inte alla arbetsplatser är.”

Någon annan anser att: ”Danmark är mer jämlikt, men också mer konkurrensinriktat, än mer så om du arbetar i ett internationellt företag i

Danmark med många människor som kommer från olika delar av världen.”

Det finns också de som jämför arbetskulturen i Danmark med den i andra delar av världen snarare än i Sverige. I en mer global jämförelse tycks de hierarkiska strukturerna på danska arbetsplatser vara ganska beskedliga.

– Det finns ingen hierarki alls, tvärtom jämfört med vad jag var van vid i Tyskland. Du kan prata med alla om allt. Om jag hade möjlighet att öka mina språkkunskaper skulle jag inte känna mig det minsta som en främling, säger Nawar Dalila, som arbetar vid Rigshospitalet i Köpenhamn.

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx är vd för Living Institute, som bland annat arbetar med att utbilda utländska medarbetare i Danmark i dansk arbetskul- tur. Hon menar att hierarkin på danska arbetsplat- ser – liksom i samhället i stort – inte är lika stark som exempelvis i Frankrike, där arbetstagare och arbetsgivare ofta drabbar samman. Det hänger enligt Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx samman med den starka tilliten till varandra som finns i Danmark.

– Om vi ser på det övergripande, utan att ta hänsyn till bransch eller var vi befinner oss i landet, så finns det några gemensamma drag som beteen- devetenskapsforskarna finner i danskarnas mindset. Tillitsforskare runt om i världen ser att vi alltid hamnar i topp som det klart mest tillitsfulla folket, säger hon.

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx hänvisar till danskarnas tradition med fruktbodar vid landsvägarna och väg- själv-frukt i butikerna. Men det har också betydelse för arbetsplatsen, menar hon. Tilliten mellan ar- betstagare och arbetsgivare är stor i Danmark, vilket också hänger samman med att danskarna är mer jämlika. Det är inte så långt mellan medarbetare och chef, anser Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

– Det betyder att den tilliten också lätt kan brytas. Vi har en moralkodex som kan vara svår att förstå för utlänningar, säger hon.

Hon menar att det exempelvis inte faller i god jord hos danskarna att medarbeterna motsätter sig ledningen på en arbetsplats, men inte heller att försöka imponera på chefen. Det är en balans, som enligt hennes erfarenhet kan vara svår att förstå för utländska medarbetare.

Ett fenomen som till viss del är besläktat med

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

FOTO: NEWS ØRESUND

tilliten är att danskarna inte skäms i lika hög grad som andra nationaliteter, menar Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx, som hänvisar till en forskningsstudie vid Zürichs universitet. I den jämförs hur stor rädsla befolkningen i 73 länder upplever inför att känna skam och bli skrattade åt, och Danmark kommer sist i listan. Närmast Danmark ligger Norge och Sverige, men på visst avstånd, påpekar hon.

– I ett möte mellan en dansk vd och utländska medarbetare är det många som tycker att det är kon- stigt att chefen kan tappa ansiktet och bara gå vidare. Som exempelvis vid julfesterna (julefrokosterne). Den uppfattningen dyker ofta upp bland annat hos expats. Att chefen kan bli full och uppföra sig märkligt, och så dagen efter bara bagatelliserar det. De väntar sig

att han skulle säga upp sig. Skam är inte en del av vår självuppfattning, säger Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

Direkt kommunikation och oförskräckt humor

Att kommunikationen i Danmark är mer direkt och rak än i Sverige, anser flera som svarat på enkäten, liksom även ett par intervjupersoner. Det är också en vanlig uppfattning som framkommit i flera tydligare studier, exempelvis den tidigare nämnda analysen ”Mentala gränshinder Öresund – danska och svenska företagares syn på hinder och möjlighe- ter vid arbete över gränsen”.

Många är positiva till den mer direkta kommuni- kationen som de upplever i Danmark, som exempel- vis dessa två personer som svarat på enkäten:

”Kommunikationen i Danmark är tydlig – det finns ingen underförstådd information. Saker ut- trycks tydligt. Detta är ett enormt plus.”

”Jag tycker om att kommunikationen är mer direkt i Danmark, däremot tycker jag att Danmark kunde tjäna mer på Sveriges samarbetsperspektiv.”

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx på Living Institute menar dock att danskarna ibland kan uppfattas som ohövliga.

– Danskarna är extremt direkta. Vi kallar en spade för en spade. Så är det också i medarbetarsamtal, feedback, det blir mycket direkt. Och det kan vara på arbetet, hemma, på gatan. Många utlänningar tycker att det är märkligt att vi inte säger förlåt när går in

i någon på gatan. Vi har inte den hänsynsfullheten och försiktigheten. Vi säger inte förlåt, vi har nästan avskaffat ni-formen och har inget ord för please, bitte eller s’il vous plait. Vi kan verka lite ohövliga, råa och barska, säger hon.

Xxx Xxxx arbetar på marknadsavdelningen för läkemedelsbolaget Lundbeck i Köpenhamn. Hon har reagerat på den direkta danska kommunikationen, men nu har hon vant sig.

– Jag vill inte stereotypisera, men jag tycker att danskar är mer direkta jämfört med svenskar, men du bryr dig inte om det när du vant dig vid det, säger hon.

Utöver att kommunikationen i Danmark ses som mer direkt, upplever vissa också att fler saker är ”till- låtna” att säga i Danmark – på gott och ont.

– Danskarna kan vara mer grova av sig och skämta lite grövre än svenskar. En svensk hade kan- ske känt att det är lite för mycket, säger exempelvis Xxxxx Xxxxxxxx, som haft flera arbeten i Danmark.

Någon skriver i enkäten att ”Kommunikationen är hårdare och mindre ’politiskt korrekt’” och någon menar till och med att det är en mer rasistisk ton på arbetsplatsen i Danmark.

Mer tolerant ton i samtalet

Vissa intervjupersoner beskriver att de upplever en mer tolerant ton i det svenska samhället än det danska.

– Det är en lite annorlunda politik här. Jag tycker att det är lite andra tongångar och retorik i medierna, säger exempelvis Xxxxx Xxxxxx, som flyttat till Malmö från Köpenhamn för att kunna leva tillsammans med sin fru – något som de danska reglerna för familje- sammanföring inte tillät. Xxxxxxxxx Xxxx var vid intervjutillfället vd för föreningen Mine, som arbetar för att göra arbetsgivare uppmärksamma på affärsnyt- tan i mångfald. Hon menar att det svenska folket på samma gång är ett av världens mest individcentrerade och samtidigt internationellt sett mycket toleranta mot andra individer.

– I alla internationella undersökningar är Sverige ett av mest toleranta och vänliga samhällena. Om man frågar hur man reagerar på om en granne är homosexuell eller invandrare, då är vi mest vänliga

i världen. På individnivå, i skolor, på arbetsplatser finns det en stor värme, inkludering och vilja att

hjälpa sin nästa. Se bara det i alla organiserade och spontana folkrörelser som mannade upp under flyktingkrisen 2015, säger hon.

Andra håller med, men höjer vissa frågetecken kring om det innebär en större tolerans och genero- sitet i praktiken.

Nawar Dalila bor i Sverige men arbetar i Köpen- hamn. Han beskriver Sverige som en plats där du kan skaffa familj och leva med den, där det finns ba- lans mellan arbete och fritid precis som i Danmark, och en generös mamma- och pappaledighet.

– Överlag är människorna trevliga och mycket politiskt korrekta, säger han.

Samtidigt är han kritisk till att både han och hans fru – båda med doktorsexamen – sökt hundra- tals jobb innan de ens fick komma på intervju och ser det som ett tecken på diskriminering.

Xxxx Xxxxxxxxxxx, som arbetar för Elgigantens nordiska kundtjänst i Köpenhamn, anser att Dan- mark gör mer för sina medborgare än vad Sverige gör.

– Det är ungefär lika, men det är som att i Danmark tänker människorna på andra människor. I Sverige är vi mer bekväma. Vi betalar vår skatt och känner oss trygga. Jag tror att danskarna gör mer för sina medborgare, mer än i Sverige. Här hör man om hemlösa som inte kan få socialbidrag, säger han.

I ett större perspektiv krymper skillnaderna Det finns alltså många som anser och/eller upplever att det är skillnad mellan dansk och svensk ar-

betskultur, utifrån de intervjuer och den enkät som

gjorts till den här studien. Men samtidigt är det flera som inte ser särskilt stora skillnader, eller inga alls.

”Ganska lika”, är exempelvis en återkommande kommentar i enkätundersökningen apropå de båda ländernas arbetskultur.

– Nä, vi är ganska lika. Det är mer reglerna mellan länderna som är annorlunda, säger Xxxxx Xxxxxxxx, som bor i Sverige och tidigare bland annat arbetat i klädbutik och för SAS i Danmark.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Flera personer med utländsk bakgrund menar också att skillnaderna mellan arbetskulturen i Dan- mark och Sverige är relativt små om man sätter dem i ett större perspektiv och jämför med länder i andra delar av världen.

FOTO: NEWS ØRESUND

Xxxxx Xxxxxxxxx, som bor i Linköping har flera somrar arbetat i Danmark genom det nordiska arbets- marknadsprogrammet Nordjobb. Han anser att det är väldigt liten skillnad mellan de båda länderna.

– Egentligen tänkte jag först på varför det inte lika gärna kunde vara en infödd svensk som svarade på dina frågor, men det kanske ändå finns en psykologisk aspekt här. Jag har varit med om större skillnader, kulturella och sociala. Även om jag är svensk så har jag också med mig min persiska bakgrund och har varit med om väsentliga olikheter mellan just dessa länder, säger han och resonerar kring att han kanske inte har samma referensramar som vissa andra svenskar.

– Jag tittar inte på svensk tv, jag har aldrig sett Mäs- tarnas mästare eller Xxxxxxxxx värld. Däremot har jag enbart varit i Iran en gång när jag var 14 år och innan dess hade jag rest till England och Nederländerna. Fast utöver skillnaden på kulturen så är det ändå något in- direkt i språket och kroppsspråket som kan göra att det uppfattas annorlunda. Det var ju en helt annan värld i Iran, säger han och fortsätter:

– För mig är det inte mycket skillnad på Danmark och Sverige. Jag ser inte den skillnaden som så stor – den är mycket större mellan Iran och Sverige.

Även Xxxxxx Xxxxxx, molekylärbiolog som ursprungligen kommer från Kanada och också hunnit arbeta i Tyskland innan hon flyttade till Sverige, har ett liknande synsätt. Numera arbetar hon som forskare vid Köpenhamns universitet, men bor kvar i Skåne.

Hon anser inte att skillnaderna mellan Danmark och Sverige är så stora, i ett större perspektiv. Åtmins- tone inte vid första anblicken.

– Mellan de två länderna är de inte så stora. Mel- lan Kanada och Europa sticker några saker ut. Ni har bilder på era cv:n – det har man inte i Kanada.

I Kanada finns det saker du inte får lov att fråga om vid en intervju, privata saker. Det är inga problem att göra här, även om vissa frågor definitivt ses som stötande. Å andra sidan finns det faktiska fackfören- ingar här och de har verklig makt. Det är också en bra attityd gentemot kvinnor på arbetsplatserna.

Xxxxxx Xxxxxx menar att Danmark och Sverige kan liknas vid andra grannländer i världen.

– Jag har känslan av att de är som Kanada och USA, eller Tyskland och Österrike. Utifrån och när du först kommer dit är de väldigt lika, men när du lever i något av länderna lär du känna och upplever skillnader. De är lika, men ändå väldigt olika, säger hon.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Xxxxx Xxxx, verksamhetsansvarig på informa- tionstjänsten Øresunddirekt, har också mött detta perspektiv bland de personer hon mött som sökt information om att jobba över gränsen.

– Jag tror att om du kommer utifrån så är det ingen jätteskillnad på Sverige och Danmark. Vi ser själva stora skillnader, men i ett större perspektiv är vi rätt lika, säger hon.

Xxxxxxx Xxxxxxx, professor i etnologi vid Åbo Akade- mi, pekar på att det gjorts en del studier bland utrikes födda, där de inte ser skillnaderna mellan Danmark och Sverige lika tydligt som danskar och svenskar själva upplever dem.

– Tidigare studier visar att här ser man inte stora skillnader mellan hur människor beter sig, utan där är det verkligen en region, där talar man om en region till priset av två.

Han lyfter fram att de skillnader som människor upplever mellan Danmark och Sverige samtidigt är en form av berättelser. Ibland är de helt förankrade i er- farenheter, men de är också berättelser som kan aktiveras om någon uppfattar en arbetssituation på ett visst sätt.

– Då kan du säga ”det här är typiskt danskt, så här gör alla danskar”. Då glömmer man bort att se på sammanhanget och fundera över: är det alltid så här i Danmark eller är det just i denna situationen? Nyan- serna tenderar att försvinna om du är för besjälad av den ena eller andra bilden, säger han.

De bilder eller berättelser som finns om hur danskar respektive svenskar ”är” och hur arbetskul- turen skiljer sig mellan länderna är också stereotyper som florerat ganska länge i det Öresundsregionala samtalet, menar Xxxxxxx Xxxxxxx.

– Där vet jag inte i vilken mån utrikes födda är lika introducerade i de här föreställningsvärldarna, de här sätten att iscensätta sig, säger han.

Xxxxxx Xxxxxx är en av flera intervjupersoner som menar att skillnaderna mellan bemötande och de

erfarenheter hon haft i de båda länderna många gånger beror på individer snarare än en generell kultur.

– I båda länderna har jag bemötts med respekt för mina kunskaper. Det är mer relaterat till personerna än arbetskulturen. Jag har haft dåliga erfarenheter av svenskar, men också fantastiska, säger hon.

Busschauffören Xxxx Xxxxxx har erfarenhet av att arbeta i både Danmark och Sverige. Han ser skillnader mellan sina arbetsplatser när det exempelvis gäller hur scheman har lagts upp och hur många kurser de anställ- da skickas på, men några kulturella skillnader mellan danskar och svenskar vill han inte tala om.

– Jag vill inte tala i stereotyper. Jag brukar vilja prata om två slags människor: antingen är du en bra eller en dålig person, säger han.

XXXXX XXXXXXX, PENDLARE:

Flyttade till Sverige för att kunna bo ihop med sin xxx

XXXX XXXXXX, ANSTÄLLD I SVERIGE:

”Det är lite mindre sofistikerat i Danmark”

När Köpenhamn blev för dyrt att bo i flyttade Xxxx Xxxxxx till Sverige där han började jobba som busschaufför. Han ser flera fördelar med att arbeta i Danmark

Xxxxx Xxxxxxx från Danmark flyttade till Sverige

2011 för att kunna bo tillsammans med sin fru från Syrien, eftersom de danska reglerna kring familje- sammanföring och för att kunna flytta ihop med sin partner från ett annat land då innebar att båda

Han är dansk medborgare och hans palestinska

föräldrar invandrade till Danmark något år före han föddes. Xxxxxx i Roskilde, som stensättare, fick han i samband med utbildningen, men han har haft flera andra jobb och uppdrag vid sidan av, bl.a. som

och hade helst fortsatt jobba som busschaufför där, men språket var ett hinder. Däremot pratar han flytande svenska. Det finns en skillnad i synen på arbete och i arbetskulturen mellan Danmark och Sverige, menar Xxxx Xxxxxx, som uppskat- tar den mer informella kulturen i Danmark.

måste ha fyllt 24 år. Han har kvar sitt jobb i Dan-

xxxx som stensättare, men

volontär för Röda Korset under flyktingkrisen 2015

då han var kontaktperson

mellan ett likvärdigt jobb i Danmark och i Sverige skulle han hellre arbeta i

Sverige, om det inte var för löneskillnaden.

– Absolut. Det enda skälet till att jag jobbar kvar i Danmark är inkom- sten. Då skulle jag komma närmre min familj och behöver inte tänka på att inte kunna komma hem

”Jag har alltid sagt att när jag är 30 år så ska jag sluta jobba i Danmark och har tänkt att så småning- om starta en affär.”

och ledde volontärerna i Danmark i arbetet med att ta emot flyktingar.

Nu är Xxxxx Xxxxxxx skild och skulle kunna flytta tillbaka till Danmark om han ville, men har inga sådana planer. Dottern som är sju år har lärt sig svenska. Istället funderar han på att ta ett jobb i Sverige – och tror inte det

Xxxx Xxxxxx från Storbritannien har arbetat som busschaufför i Sverige i cirka fyra år. Miljön på hans arbetsplats är internationell och majoriteten av buss- chaufförerna är utrikesfödda, liksom honom. Det finns flera aspekter av hans nuvarande jobb som han tycker är negativa, och även om en del är kopplat till själva jobbet eftersom han känner sig ”utarbetad”,

FOTO: PRIVAT

så tycker han att några saker kan kopplas till den svenska arbetskulturen.

– Det var mycket enklare i Danmark. Jag förstod inte att det var så stor skillnad under tiden jag var

efter jobbet, säger Xxxxx Xxxxxxx.

Han tar bilen varje dag till jobbet, över Öre- sundsbron, och ibland är det köer på bron vilket leder till förseningar och dessutom finns risken att den tillfälligt kan stängas av, menar han.

skulle vara något problem i xxxx xxxxxxx – men för

tillfället är lönen han har för bra.

– Jag har alltid sagt till mig själv att när jag är 30 år så ska jag sluta jobba i Danmark och har tänkt att så småningom starta en affär, säger 29-åringen.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

där. Det var mindre press på dig som person. Jag

FOTO: NEWS ØRESUND

skulle säga att det är lite mindre ”sofistikerat” i Danmark och istället mer: detta är ditt jobb och du gör ditt jobb. I Sverige skickas man på ett oändligt antal kurser och kallas in på möten, även om de enligt min åsikt inte är särskilt relevanta för mitt jobb eller min prestation. Detta är inte bara vanligt i Sverige, skall sägas, utan i andra länder också. I Danmark upplever jag att mötena var mer specifika och nödvändiga, säger han.

Samma upplevelse av ”onödiga inslag” hade Xxxx Xxxxxx under tiden han sökte jobb i Sverige. Efter ett tag fick han ett jobb i Malmöregionen, vilket han är glad över, även om han och hans fru kunde tänka sig att bo i andra delar av Sverige.

Rekryteringsprocessen i Sverige upplevde han som automatiserad och att arbetsgivaren förlitade sig för mycket på datorbaserade tester.

– Det var löjligt. Jag kunde inte se korrelationen mellan att genomgå ett test på datorn och att köra en buss. Särskilt när du har stor erfarenhet. Alla är inte jättebra på datorer och jag tycker att de förbisåg det, säger han.

Rekryteringsprocessen till jobbet i Danmark pas- sade honom bättre, tycker han. Under det dryga året som han bodde och arbetade i Danmark så körde han turistbussar.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

– Ansökningsprocessen i Danmark var mer frå- gebaserad, där jag berättade om min erfarenhet och vad jag gillar att göra. Sedan kontaktade de mig och det ledde till en intervju och ett jobb. Det kändes mer mänskligt på något sätt medan ansökningspro- cessen i Sverige var ganska robotisk, säger han och förklarar att han det var på grund av att han behöv- de en heltidsinkomst som han lämnade jobbet som chaufför på turistbussar, eftersom det bara varade under turistsäsongen.

Sammanfattningsvis så skulle Xxxx Xxxxxx hellre jobba i Danmark än i Sverige – men bor hellre i Sverige på grund av de höga boendekostnaderna på den danska sidan. För ett par år sedan skaffade han och hans fru svenskt medborgarskap. Ibland lockas han av att jobba i Danmark istället, men att få ett jobb som busschaufför kräver vissa danskkunskaper, tror han.

– Jag skulle gärna vilja jobba där, men tyvärr är danskan ett hinder. Jag tror att du åtminstone behöver baskunskaper i språket för att jobba som

busschaufför. Danska är ett svårt språk. Det funge- rar att läsa, men jag har ganska svårt att förstå det, säger han.

FOTO: NEWS ØRESUND

Jargongen på danska arbetsplatser kan upplevas som negativ

Den vanligaste diskrimineringen på arbetsmarknaden äger rum i samband med rekrytering och nyanställning. Men det finns också några vittnesmål bland intervju- personerna och enkätsvaren om att diskriminering förekommer på själva arbetsplat- serna, både i Danmark och Sverige. Det som lyfts fram i Danmark är att jargongen kan vara exempelvis rasistisk eller sexistisk. Samtidigt berättar andra om initiativ som görs för att öka integrationen på arbetsplatserna.

När man talar om diskriminering av personer med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden handlar det oftast om risken att de sorteras bort när de söker jobb. Enligt Xxxx Xxxxxxxxxxx vid Linnéuniversi- tetet, professor i nationalekonomi som har forskat om integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden, sker också den mesta diskrimine- ringen just vid steget in på arbetsmarknaden.

– När du väl har ett jobb regleras löner och så vidare i avtalen. Men det kan finnas en viss yrkes- mässig segregation, och det kan finnas inslag av diskriminering när det gäller befordran, men det är inte så belagt av forskningen, säger han.

Underlaget i den här analysen är inte så stort att det går att bedöma i vilken mån utrikes födda och barn till utrikes födda upplever diskriminering på själva arbetsplatserna i Danmark. Det kan också vara svårt att validera vad som beror på diskriminering och vad som har sin grund i andra faktorer. Men det finns vissa uttalanden i enkätundersökningen och intervjuerna som tyder på att fenomenet åtminstone förekommer.

Upplevelser av diskriminering på danska arbetsplatser …

Ungefär en fjärdedel av dem som har erfarenhet av den danska arbetsmarknaden svarar i enkätunder- sökningen att de upplevt diskriminering där. Enligt de kommentarer som gått att lämna i samband med svaret handlar majoriteten av fallen om diskrimi- nering i samband med rekrytering, men ett mindre antal beskriver negativa erfarenheter av att arbeta i Danmark.

”Rasistiskt” och ”Inte bra för invandrare”, är exempelvis två kortfattade kommentarer i enkäten, medan någon annan reflekterar kring att EU-med-

borgare antagligen upplever mindre diskriminering i Danmark än personer från Mellanöstern.

Ett par personer lyfter fram att det är jargong- en eller tonen på arbetsplatsen som upplevs som diskriminerande.

”Längesedan jag jobbade i Sverige. Men här är det mer rasistisk ton på arbetsplatsen.”

… men också upplevelser av det motsatta Andra har tvärtom upplevt att de blivit väl be- handlade på arbetsmarknaden i Danmark. Xxxx

Allahshukur, som arbetar på Elgigantens kundtjänst

i Köpenhamn, upplever att det i Danmark läggs mindre fokus på hans bakgrund och mer på vad han kan åstadkomma.

– På Elgiganten är det många utländska medar- betare. De baserar anställningen på vad du gör och hur mycket du kan bidra med i stället för att se på bakgrund och sådant, säger han.

Nawar Dalila arbetar som forskare i klinisk biokemi på Rigshospitalet i Köpenhamn och har syrisk bakgrund. När han fick jobbet 2015 bodde han i Sverige, men var ännu inte medborgare i något EES-land. Därför blev han anställd enligt en särskild undantagsregel och hans chef fick lägga mycket tid på att hjälpa honom med alla papper och byråkrati som krävdes för att Xxxxx Xxxxxx skulle kunna arbeta i Danmark.

LÄS MER: Om reglerna som hindrar arbete över gränsen för icke-EES-med- borgare på sidan 78-81.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Trots Danmarks stränga invandringspolitik och det rykte det gett landet, anser Xxxxx Xxxxxx att han fått ett gott stöd i praktiken.

– Danmark har ett annat rykte än Sverige när det gäller invandringspolitik, men om du lyckas där, lär dig språket och integreras som de vill hamnar du i en bättre situation, anser jag. Jag har mina synpunk- ter på deras politik, men man pushar folk att göra vad som krävs. Jag vill att folk ska förvänta sig att jag kan mer än att köra taxi eller laga mat, med min utbildning, säger han.

Plattsättaren Xxxxx Xxxxxxx, som flyttat till Sverige från Danmark men arbetar kvar på den danska sidan Öresund, har blandade erfarenheter av integration på sin danska arbetsplats – men berättar att arbetsgivaren aktivt försöker förbättra situationen.

– I det team jag arbetar i så är det två araber och två danskar. Tidigare har det varit vissa problem med att jobba tillsammans, men nu har chefen gjort så att vi jobbar i blandade team, säger han.

Kanske kan personer med utrikes bakgrund be- handlas bättre på den danska arbetsmarknaden om de bor i Sverige än om de bor i Danmark, funderar Xxxxxxxxx Xxxx, som både varit vd för organisatio- nen Mine som arbetar för mångfald på den svenska arbetsmarknaden, samt arbetat för ett rekryterings- bolag i Köpenhamn.

– Utrikesfödda svenskar blir betraktade som svenskar när de är i Danmark, men danskarna

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

betraktar inte utrikesfödda danskar som danskar. Svenskarna med utrikes bakgrund är mycket popu- lärare hos danska arbetsgivare än danska ungdomar med utrikes bakgrund, säger hon.

Diskrimineringen i Danmark jämförs med den i Sverige

Sverige och Danmark jämförs ibland med var- andra när intervjupersoner och de som svarat på enkäten funderar över var det förekommer diskriminering.

”Det visar sig bara på olika sätt i Danmark och Sverige. Jag har blivit vittne till och utsatts för mycket diskriminering i Sverige. Diskrimineringen jag har haft att göra med i Danmark var relaterad till kön snarare än till ursprung”, skriver en person som svarat på enkäten.

Xxxx Xxxxxxxxxxx, som arbetar på Elgigantens kundtjänst i Köpenhamn, säger att han trivs jättebra med att jobba i Danmark.

– Jag har även jobbat i Sverige innan, men det är mycket bättre i Danmark. I Sverige känns det mer som att det är samma struktur år efter år. Men i Danmark är det mer öppet, en öppen kultur. Det läggs inte så stor vikt på den bakgrund man har utan de lägger vikt på vem du är och vad du kan bli. I Sverige känns det som att det är många som tänker att man inte passar in om man inte helt har rätt meriter, säger han.

FOTO: NEWS ØRESUND

Två språk kan göra vardagen svårare

Xxxxxxx födda som bor i Sverige men arbetar i Danmark kan behöva lära sig två nya språk för att klara sig i respektive land. Rent praktiskt kan det vara svårt i vardagen, så många löser situationen genom att tala engelska på jobbet.

När hon var nyinflyttad i Sverige var det inte så lätt att komma in i gemenskapen, minns Xxxxxx Xxxxxx, som började arbeta på Astra Zeneca i Lund, men numera arbetar som forskare i mole- kylärbiologi vid Köpenhamns universitet. I Köpen- hamn är det lättare, upplever hon.

– Det finns fler typer av kollegor i Köpenhamn. Det är en skillnad i att folk i Sverige redan har sina vänner, de går inte ut och tar en drink. När jag precis hade börjat jobba i Sverige frågade de mig: vad gör du till midsommar? De kände inte något behov av att inkludera dem som inte kom härifrån, säger hon.

Att Sverige och Danmark speglas i varandra är ett gammalt mönster, menar Xxxxxxx Xxxxxxx,

professor i etnologi vid Åbo Akademi, som forskat mycket om Öresundsregionen.

– En aspekt är det toleranta Sverige och det ännu mer toleranta Danmark, eller det inte alls toleranta Sverige eller det ännu mindre toleranta Danmark. Det är nästan en nordisk tävling om vem som är mest tolerant eller lycklig av länderna. Man kan också kalla det för ett syskongnabb, säger han och fortsätter:

– Båda nationerna har all anledning att rannsaka sig själva och inte spegla sig i varandra, utan mer fundera över: på vilket sätt är vi toleranta och på vil- ket sätt är vi det inte? Xxxxx xxxxxxx födda uppfattar det svenska samhället som hårt och ovälkomnande, fast vi har en bild av att vi själva är toleranta.

Xxxxxxx Xxxxxxx lyfter fram att Danmark under många år gått mot en mycket restriktiv inställning till dem som är annorlunda eller främmande, både de som är på väg in i det danska samhället och

de som inte lever upp till kravet på en slags tänkt ”danskhet”.

– Där upplever jag att det danska samhället kan vara omänskligt hårt. Men det svenska samhället kan också vara omänskligt hårt genom sin otydlig- het, vaghet, där invandrare varken ses som en del av eller inte en del av samhället, utan befinner sig

i ett mellanrum. Båda systemen har sina svagheter, genom att vara extremt hårt eller extremt otydligt. Här finns avgörande skillnader som påverkar de som utrikes födda och deras sätt att röra sig i regio- nen, säger han.

Att förstå danska är svårt, menar flera intervjuperso- ner, särskilt i talad form.

– Det är så svårt att förstå det när jag lyssnar. Skrivet språk kan jag förstå till 60-70 procent uti- från mina kunskaper i svenska, tyska och engelska, säger Nawar Dalila, med syrisk bakgrund, som jobbar på avdelningen för klinisk biokemi på Rigs- hospitalet i Köpenhamn och bor i Limhamn.

Xxxxxx Xxxxxx, som är forskare i molekylär- biologi vid Köpenhamns universitet, tycker att det vanligtvis fungerar bra att kommunicera på engel- ska, men att det ibland ställer till bekymmer att hon inte förstår danska så bra. Särskilt när hon möter personer som exempelvis hantverkare eller service- personal, som kanske inte är så bra på engelska.

Danskarna har också en tendens att fortsätta tala sitt eget språk, även om inte alla förstår, menar

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, vd för Living Institute, en konsultverksamhet som hjälper företag och organi- sationer att öka mångfalden och dra nytta av den.

– Språket är ju viktigt. Det är svårt att lära sig. Och många säger att danskarna inte kan låta bli att tala danska, även om det är utlänningar närvarande, säger hon.

Andra upplever det inte som lika svårt att lära sig danska, eller har i alla fall lagt ner en del ansträng- ning på att lyckas med det.

Xxxxx Xxxxxxxxx har sommarjobbat flera år i Danmark genom det nordiska arbetsmarknads- programmet Nordjobb. Det första året han var där försökte han verkligen lära känna Danmark och det danska språket.

– Jag försökte xxxxx på dansk tv och lyssna på dansk radio, men det gick inte riktigt. Första året tycker jag ändå att jag kunde förstå och föra ett samtal, men de andra åren har jag varit mer med de andra nordjobbarna och inte så mycket med danskar- na. Men jag märker att jag förstår danska lite mer, till exempel var det någon annan som trodde att de pra- tade om en moské, men själva verket de sa var måske

– vilket betyder ”kanske” på svenska, säger han.

Engelska blir en praktisk lösning

I enkätundersökningen svarar knappt hälften av de svarande som arbetar i Danmark att de talar

engelska på jobbet, medan 30 procent talar svenska och 26 procent danska. Bland dem som svarat finns både personer som själva är utrikes födda och perso- ner som har vuxit upp i Sverige eller Danmark med föräldrar som är utrikes födda.

Engelska är mer accepterat i huvudstaden Kö- penhamn än i Skåne, menar vissa intervjupersoner och svarande i enkäten. Det beror dock också på vil- ken typ av jobb som personerna har, vilket därmed kan innebära en viss begränsning. Men samtidigt utgör det en praktisk lösning på situationen med flera språk i vardagen.

Ytterligare ett språk att lära

Att lära sig danska efter att nyligen ha kämpat med att lära sig svenska kan vara något av en utmaning för den som kommit som vuxen som invandrare eller flykting till Sverige. För Nawar Dalila har det

– språkligt sett – blivit något av ett dilemma att han arbetar i Danmark men bor i Sverige och därför inte riktigt kan välja eller koncentrera sig på ett av språken.

– Om jag bott i Danmark hade jag definitivt lärt mig danska. Men jag har fokuserat på svenskan. Jag hade tänkt att jag skulle jobba i Sverige förr eller senare – nu tror jag inte det blir så längre. Men jag lärde mig svenska ganska bra, jag hade kunnat prata svenska med dig om jag övat varje dag, säger han.

LÄS MER: Om språkets betydelse för valet att arbeta i Danmark på sidan 26.

64 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 65

Men eftersom han arbetar i Danmark blir det mer sällan som han använder det svenska språket. Han vill inte riskera att lära sig fel.

– Jag tänker att jag skulle använda svenska i Danmark och visst kan jag använda något ord ibland, men ingen skulle rätta mig om jag sade fel när jag pratade svenska där. Och dessutom har jag en brytning här i Sverige också.

Att börja lära sig danska nu är något Nawar

XXXXX XXXXXXXXX, NORDJOBBARE:

Xxxxxx ofta funderar över, men i praktiken tror han inte att det kommer att bli av.

– Det skulle bli mitt femte språk, men jag vet inte vilken profession jag skulle använda det till. Jag använder inte danska varje dag, mitt barn växer upp i Sverige och pratar svenska, så jag tror inte att det blir verklighet. Jag tänker på det ofta, men tror inte riktigt jag kommer att få tid, säger han.

bra arbetstider med flera, men kortare pauser.

– De tar liksom hänsyn till livsnjutningen, att man ska stanna upp och lyssna lite då och då.

Han upplever även att det finns ett större socialt umgänge på arbetsplatsen.

– Jag tror de är mer öppna, berättar om sina personliga liv på rasterna. De diskuterar bland an- nat om familjen, sina sysselsättningar, sin båt och så vidare. De är också verkligen hårt arbetande och vill säkerställa bra kvalitet, säger Xxxxx Xxxxxxxxx, som även har sommarjobbat i Sverige, bland annat på äldreboenden, som personlig assistent och som solcellstestare.

– Jag har ännu inte haft ett riktigt jobb i Dan-

xxxx, men jag anser att genomförandet av arbetet i Sverige och Danmark skulle vara ganska lika.

– Lönen och den sociala välfärdsstrukturen i Danmark är trots allt väldig lik den i Sverige, vilket är bra. I övrigt tycker jag att det är en väldig liten skillnad mellan Danmark och Sverige.

Xxxxx Xxxxxxxxx är inte säker på att han som utrikes född svensk har något annat perspektiv på att jobba i Danmark än en svensk som är född i Sverige.

– Egentligen tänkte jag först på varför det inte lika gärna kunde vara en infödd svensk som svarade på dina frågor, men det kanske ändå finns en psyko- logisk aspekt här. Jag har varit med om större skill- nader, kulturella och sociala. Även om jag är svensk så har jag också med mig min persiska bakgrund och har varit med om väsentliga olikheter mellan just dessa länder, säger Xxxxx Xxxxxxxxx, som kom

till Sverige från Iran när han var fyra år gammal.

Nordjobb gav inblick i dansk arbetsmarknad

Det som skulle skilja sig mest skulle vara språket generellt och öppenheten hos danskarna. Jag tycker att danskarna verkar väldigt pratglada och det är jag

– För mig är det inte mycket skillnad på Dan- mark och Sverige. Den är mycket större mellan Sverige och Iran.

Genom Nordjobb har Xxxxx Xxxxxxxxx jobbat fyra somrar i Danmark. Han studerar i Linkö- ping och vill jobba internationellt när han är färdigutbildad. Sommarjobbet blir ett steg på vägen dit. Han tycker att Sverige och Danmark är lika i många avseenden, men tycker att språ- ket kan vara en barriär.

Xxxxx Xxxxxxxxx hade i somras för fjärde året i rad ett sommarjobb i Danmark. Han studerar

maskinteknik i Linköping, men har genom den nordiska säsongjobbordningen, Nordjobb, fått arbete i ett fröodlingsproduktionsföretag på Fyn under somrarna.

Nordjobbarna från andra nordiska länder, men bland den ordinära personalen på företaget finns det givetvis flera danskar vilket ger möjlighet till att känna på språket och arbetskulturen i Danmark.

– Det är ett kul jobb. Första året ville jag verk- ligen lära känna Danmark. Jag var väldigt nyfiken och ville inte vara så mycket med de andra nordjob- barna, men ville lära allt om Danmark och danska språket. Jag la mycket tid på att vara med danskar- na, berättar Xxxxx Xxxxxxxxx och fortsätter:

– Jag försökte xxxxx på dansk tv och lyssna på dansk radio, men det gick inte riktigt. Första året tycker jag ändå att jag kunde förstå och föra ett någorlunda samtal, men de resterande åren har jag

varit mer med de andra nord-

med, men min danska hindrar mig från att vara lika kommunikativ. Danskarna är säkerligen välkom- nande, men till en viss gräns – kommunikationen sker långsamt och endast typiska ämnen om Dan- mark nämns i början, men kan snabbt utvecklas om man lär känna personen och med språket, säger Xxxxx Xxxxxxxxx.

I övrigt ser han inga större skillnader på Dan- mark och Sverige.

Skulle du vilja jobba i Danmark när du är klar med din utbildning?

FOTO: PRIVAT

– Jag tycker om Danmark jättemycket och kanske någonstans på vägen vill jag jobba där. Men jag vill ha ett mer internationellt jobb, i något annat land längre bort. Något som är en större utmaning. Men kanske att Danmark kan vara ett steg på vägen, svarar Xxxxx Xxxxxxxxx.

– Att arbeta genom Nordjobb ger en interna- tionell atmosfär eftersom de anställda inte bara kommer från de nordiska länderna utan även från exempelvis Lettland och Tyskland. Jag tror att job- ba utomlands på somrarna via Nordjobb har blivit allt populärare, speciellt i Lin-

”Jag tycker om Dan- mark jättemycket och kanske någon- stans på vägen vill jag jobba där.”

jobbarna och inte lika mycket med danskarna.

Xxxxx Xxxxxxxxx.

Det kan vara svårt att förstå varandra, upplever Xxxxx Xxxxxxxxx. Och det är just språket som han tror skulle vara det största bekymret om han skulle börja jobba i Danmark – utöver att han upplever att det finns en del

köping. Jag har också lockat med mig flera härifrån,

säger han, som sökte sig till Nordjobb för att han ville arbeta utomlands.

Nordjobb erbjuder sommarjobb till 18–30-åriga unga i de nordiska grannländerna. Därför kommer

administrativt krångel, till exempel med krav om

Nem-id, den danska motsvarigheten av svenska BankID.

Intrycket som Xxxxx Xxxxxxxxx fått av den danska arbetsmarknaden är att lönen är bra och att det är

66 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 67

De som inte jobbat i Danmark ser ffer nackdelar med att arbeta där

De som redan har erfarenhet av att arbeta i Danmark har generellt sett en mer posi- tiv bild av det än de som bara funderat över saken. Men vissa för- och nackdelar med att arbeta över sundet är de allra flesta överens om: som å ena sidan högre lön och möjligheterna att få ett bra jobb i Danmark, men å andra sidan pendlingskostnader, restid och krångel med regler.

Nackdelar i fokus för dem som inte testat att gränspendla

En skillnad mellan de som redan har jobbat i Danmark och de som inte gjort det är att den första gruppen var betydligt mer inriktade på fördelarna än nackdelarna med att jobba över gränsen innan de tog beslutet att bli Öresundspendlare, medan nackdelarna lyfts fram i mycket högre grad av dem som inte arbetat i Danmark. Detta märks tydligt i enkätundersökningen.

De viktigaste faktorerna inför valet att börja arbeta i Danmark, bland de som börjat jobba där, var i tur och ordning möjligheten att få ett bra jobb, lönenivån och möjligheten att få ett jobb överhu- vudtaget. Pendlingskostnader och restid kommer

VIKTIGA FAKTORER FÖR DEM SOM INTE ARBETAT I DANMARK

Vilka faktorer är viktigast för dig när du funderar över om du skulle vilja söka jobb eller ta ett arbete i Dan mark? (flera val var möjliga, 44 svarade på denna fråga)

64 procent Pendling: kostnader och restider

50 procent Större möjlighet att få ett bra jobb i Danmark

48 procent Administration och krångel med regler

45 procent Lönenivån

39 procent Språket är en svårighet

30 procent Spännande att testa något nytt

20 procent Saknar kontakter i Danmark

18 procent Vet inte var man hittar jobb i Danmark 16 procent Det finns tillräckligt med jobb i Sverige 14 procent Språket är en möjlighet

Att de som redan har arbetat i Danmark är mer positivt inställda till det än de som aldrig provat är i sig inte så konstigt, eftersom det torde finnas en anledning till att de faktiskt tog steget från första början. Men några av faktorerna är också sådana som troligen märks mer när man väl arbetar i Dan- mark än när man funderar på saken i förväg.

De med erfarenhet lyfter fram arbets kulturen

Exempelvis anser 32 procent av de som svarat på enkätfrågan om vad som är positivt med att arbeta i Danmark (de har alltså erfarenhet av att göra detta) att arbetskulturen är något bra. Arbetskulturen utgör till och med det tredje vanligaste svaret på frågan, efter lönenivån och möjligheten att få ett bra jobb i Danmark.

Av dem som inte arbetat i Danmark är det en betydligt mindre andel – 14 procent – som lyfter fram arbetskulturen när de svarar på frågan om vil- ka faktorer som är viktigast för dem om de funderar på att ta ett arbete över gränsen. Det är i stället det tionde vanligaste svaret på frågan.

I båda frågorna fanns fler svarsalternativ, i det andra fallet både positiva och negativa sådana.

Svårigheter med språket kan hejda jobb i Danmark

När det gäller språksvårigheterna ligger förväntning- arna lite närmare utfallet. Bland dem som ännu inte arbetat i Danmark anser 39 procent att språket som svårighet är en av de faktorer de funderar mest över om de skulle vilja söka jobb över gränsen. Bland de som har jobbat över gränsen var inställningen mer positiv innan de tog jobbet – 17 procent såg språk-

svårigheter som en viktig faktor innan de började

arbeta över gränsen.

När man ser till vad dessa personer svarat på enkätfrågan om vad som är negativt med att arbeta i Danmark, efter att de väl tagit steget, lyfter 27 procent fram språket som en svårighet. Det är det tredje vanligaste svaret på frågan. Men det bör också nämnas att 13 procent av dem som svarat på frågan om vad som är positivt med att arbeta i Danmark

i stället lyfter fram språket som en möjlighet, så perspektiven skiftar.

Få ser diskriminering som en avgörande faktor

Diskriminering är ingen särskilt avgörande faktor för valet att börja jobba i Danmark, visar enkätun- dersökningen. Inte heller lyfts frågan om mer eller mindre diskriminering i Danmark jämfört med

i Sverige fram som någon större för- eller nack- del med jobbet bland dem som har erfarenhet av

frågan. Tolv procent av de svarande som har arbetat i Danmark anser att mindre diskriminering på arbetsmarknaden i Danmark är en fördel med att arbeta där, medan sju procent anser att mer diskri- minering på den danska arbetsmarknaden i stället är en nackdel.

Av dem som redan arbetar i Danmark är det en lite större andel – 17 procent – som såg det som en viktig faktor att de trodde att det förekom mindre diskriminering på den danska arbetsmarknaden innan de tog beslutet att jobba där. Bland dem som inte arbetat över gränsen är det däremot bara några enstaka procent som lyfter upp frågan, oavsett i vilket land man tror det förekommer mest diskri- minering.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

först på sjunde plats, medan administration och

krångel med regler värderades ännu lägre. Åtminsto- ne är det så de nu minns det.

Ser man i stället till dem som ännu inte arbetat i Danmark är pendlingskostnader och restid den faktor som allra flest funderar över, följt av större möjlighet att få jobb, administration och krångel med regler och därefter lönenivån.

De största för och nackdelarna med att arbeta i Danmark

Den överlägset största fördelen med att arbeta i Danmark, som lyfts fram både i enkätundersökning- en och av intervjupersonerna, är lönenivån, följt av möjligheten att få ett bra jobb i Danmark. Därefter kommer alltså arbetskulturen i Danmark, möjlighe- terna att alls få ett jobb och att man upplever större tillit till ens kompetens i Danmark än i Sverige.

– Det är mycket bättre arbetstider, det är bara bätt- re arrangerat. Och självklart är lönerna bättre, jämfört med i Skåne, säger Xxxx Xxxxxx om sina upplevelser av att jobba som busschaufför på båda sidor sundet.

Den nackdel som flest svarande i enkätundersök- ningen upplever är pendlingskostnader och restider, följt av administration och krångel med regler och därefter svårigheter med språket. Många intervju- personer uppger också att de skulle ha valt att arbeta i Sverige i stället för i Danmark om de kunde få ett lika bra jobb där, just för att slippa pendlingen.

– Jag jobbar hellre i Sverige, nära där jag bor. De kan stänga bron till exempel. Jag måste kunna hämta min dotter. Jag har alltid sagt till mig själv att när jag är 30 så ska jag sluta jobba i Danmark och har tänkt att så småningom starta en affär. Jag vill starta om i Sverige, säger Xxxxx Xxxxxxx, som arbetar som plattsättare i Danmark.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

14 procent Jag uppskattar arbetskulturen i Danmark

7 procent Jag ogillar arbetskulturen i Danmark

Få svar: Har kontakter i Danmark, Mer diskriminering på arbetsmarknaden i Danmark, Mindre möjlighet att få ett bra jobb i Danmark, Utanför min trygghetszon, Mindre diskriminering på arbetsmarknaden i Danmark

VIKTIGA FAKTORER FÖR DEM SOM HAR ARBETAT I DANMARK

Vilka faktorer funderade du mest över innan du tog beslutet att börja jobba i Danmark? (flera val var möjli- ga, 59 svarade på denna fråga)

58 procent Möjligheten att få ett bra jobb

56 procent Lönenivån

44 procent Möjligheten att få ett jobb överhuvudtaget 27 procent Det fanns inte tillräckligt med jobb i Sverige 25 procent Spännande att testa något nytt

24 procent Pendlingskostnader och restider

19 procent Jag uppskattade arbetskulturen i Danmark

17 procent Jag såg språket som en svårighet

17 procent Mindre diskriminering på arbetsmarknaden i Danmark än i Sverige

15 procent Jag hade redan erfarenhet av och/eller bra koll på hur det är att jobba i Danmark

14 procent Administration och krångel med regler

10 procent Jag såg språket som en möjlighet

Få svar: Det låg utanför min trygghetszon, Mer diskri- minering på arbetsmarknaden i Danmark än i Sverige, Jag ogillade arbetskulturen i Danmark

Enkäten är gjord av Øresundsinstituttet till denna rapport. Läs mer på s 88.

LÄS MER: Om pendling och administra- tion i kapitel 4, på sidorna 82 och 74.

FOTO: LIVING INSTITUTE

FOTO: MINE

De utbildar arbetsgivare i mångfald

För att en person med utrikes bakgrund ska komma in i samhället och få ett arbete är det viktigt att förstå hur kulturen i det nya landet och på jobbet fungerar. Det menar både Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, vd för danska Living Institute, och Xxxxxxxxx Xxxx, tills nyligen vd för svenska Mine. Lika viktigt anser de att det är att arbetsgi- varna anpassar sig och lär sig se affärsnyttan i mångfald på arbetsplatsen.

För att förstå den danska arbetskulturen är det vik- tigt att förstå danskarnas mentalitet, eller kulturella intelligens, menar Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, vd för Living Institute, som bland annat arbetar med att utbilda utländska medarbetare i Danmark i dansk arbetskultur. Danskarna kan, enligt olika studier som Living Institute löpande tar del av, sägas vara tillitsfulla och likasinnade, men upplevs också som mycket direkta och på gränsen till ohövliga, menar hon.

ker rök – det är negativt i Sverige. Det bryr de sig inte om i Danmark. Nu raljerar jag, men jag gör det för att få folk att fundera, säger hon och fortsätter:

– Eller om du kommer och du är van vid det formella, att gör du vissa saker blir du befordrad. I Sverige måste du kunna svara på: varför vill du job- ba hos just oss? Det kan vara lite fånigt, men så är det. Det är inget svårt att få en säljare att sälja in sig.

Men att få en ekonom eller programmerare att sälja

in sig är svårare, säger hon.

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Living Institute.

– Om du inte gillar lukten i bageriet kan du gå, säger hon.

Xxxxxxxxx Xxxx, tidigare Mine.

Living Institute arbetar med det de kallar kul- turell transformation i företag med målet att vara

– Vi har sett i flera social science-studier, som kartlägger mindset, att det finns vissa tendenser och skillnader exempelvis mellan vad danskarna ser som bra ledarskap jämfört

”Om du inte gillar lukten i bageriet kan du gå.”

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx menar att många expats i Danmark

har svårt att förstå den danska kulturen och därför vantrivs. Det är bland annat därför som Living Institute arbetar med att utbilda utländska medarbetare på stora

Xxxxxxxxx Xxxx menar att medvetenheten om frågan kan bli bättre även hos svenska arbetsgivare. Därför arrangerar Mine utbildningar och skapar nätverk för att få företagen att se affärsnyttan med mångfald.

– Det handlar inte om att vara snäll, utan mer om att hjälpa arbetsgivare att få en mer innovativ

mer inkluderande genom en kulturförändring på arbetsplatsen.

– Men det är generellt sett liten uppmärksamhet kring det. Man tar hellre straffet att förlora sina internationella medarbetare. Och det kan ju vara några av världens ledande medarbetare om det är inom ett högkompetent fält, säger Xxxxx Xxxxxxxx

med utländska medarbetare. Det är den kulturella intelligensen, och att förstå de här mönstrena är viktigt. Det är samtidigt viktigt att inte bli alldeles för stereotypiserande. Det gäller att hitta balansen, säger Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

På samma sätt anordnar den svenska föreningen Mine, som försöker hjälpa arbetsgivare att få en mer innovativ och smartare organisation genom mångfald, utbildningar i ”Swedishness” för både arbetssökande och arbetsgivare.

– Vi får förklara att det är viktigt att träffas informellt i fikarum, och förklara varför vi är sådana tidsfascister, om du kommer tio minuter för sent

till intervjun får du inte jobbet. Vi har adepter som ständigt kommer tio minuter för sent. Vet du inte om hur man ser på det förstår du inte konsekvenser- na, säger Xxxxxxxxx Xxxx.

Hon menar att det inte är riktigt samma saker som gäller i Sverige och Danmark.

– Det finns skillnader mellan vad svenska och danska arbetsgivare tycker är dealbreaking. I Sverige anser man att det bara är mindre intelligenta perso- ner som röker. Kommer du till en intervju och stin-

danska företag i dansk kultur.

– Det hjälper utländska medarbetare att få en medvetenhet om hur det fungerar på danska arbets- platser, och varför, säger hon.

Mindre fokus på diversitet hos danska ar betsgivare

Men hur arbetar arbetsgivarna med att förstå sin egen kultur och anpassa den för att kunna inkludera fler kulturer? Finns det även en medvetenhet bland de danska arbetsgivarna?

– Jag får lust att säga nej. Det finns självklart några arbetsgivare som ser mycket till detta, men generellt finns det inte någon särskilt stor uppmärk- samhet kring det, säger Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx och fortsätter:

– Min uppfattning är att de inte ser några pro- blem. Det är självklart generellt menat, för det finns också företag som arbetar med detta.

Men hon menar att det ofta är så att om en utländsk medarbetare inte trivs så läggs skulden på medarbetaren och inte företaget.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

och smartare organisation. Och även att vara in- kluderande. Det handlar om normer, det vi brukar kalla black swan: vad är det vi inte vet att vi inte vet? Omedveten inkompetens är ofta värre än medveten inkompetens, säger hon.

De arbetsgivare som är medlemmar i Mine är ofta nyfikna och intresserade av att öka sin tillväxt, samt att enklare och smartare nå sina verksamhets- mål, menar hon. De ser det också som att hela sam- hället måste ta tillvara den kompetens som finns.

LIVING INSTITUTE

Ett danskt konsultföretag, med huvudsäte i Köpenhamn, som arbetar för att hjälpa företag att förbättra mångfalden och arbeta med inkludering i sin verksamhet, samt att tjäna ekonomiskt på det. Living Institute kartlägger, utbildar och rådger företag.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Andersen.

– När en högspecialiserad expat ger upp och lämnar jobbet – det vi kallar en expat failure, så ger det stora ekonomiska implikationer. Det är förlora- de pengar på lönekostnader, reseutgifter, bostadsut- gifter och rekryteringskostnader. Om man lägger till utebliven innovation och betydelsen för arbetsmil- jön i relation till att förlora en duktig medarbetare och kollega så löper kostnaden för en expat failure upp i miljoner kronor, konstaterar hon.

MINE

En svensk medlemsorganisation för arbets- givare, med syftet att göra mångfaldsfrågor mer konkreta, genomförbara och lönsamma. Mine, med huvudsäte i Malmö, arrangerar utbildningar, föreläsningar och workshoppar för arbetsgivare och arbetsökande.

FOTO: NEWS ØRESUND

Del IV:

VILKA HINDER FINNS FÖR ATT JOBBA I DANMARK?

• Lagstiftning och byrå- krati skapar svårigheter

• Gränskontroll och pendling upplevs som jobbigast

72 73

• Sämre språkkunskaper bygger barriärer

Lagstiftning och byråkrati skapar svårigheter

Personer som inte är medborgare i ett EU- eller EES-land tillåts bara i undantags- fall att bo i Sverige och arbeta i Danmark (eller vice versa). Det är det tydligaste gränshindret för personer med utrikes bakgrund, och kan ge upphov till besvikelse eller chockartade situationer när problemet upptäcks. De olika reglerna kan till och med uppfattas som diskriminering på lagstiftningsnivå, av dem som berörs.

EES-MEDBORGARE

EES-länderna inkluderar samtliga EU-länder, samt Schweiz, San Marino, Andorra, Monaco och Vatikanstaten. Medborgare i Storbritan- nien inkluderas sedan den 1 januari 2021 bara i reglerna för EES-medborgare om de omfattas av ett undantag.

FOTO: NEWS ØRESUND

satt arbetspendla till Danmark. Det kan ha gått bra länge, tills plötsligt då personen blivit anhållen på väg till jobbet – total chock! berättar Xxxxxx Xxxxxx, handläggare på Øresunddirekt för Skatteverket.

Det kan förstås också gälla personer som bor i Sverige från början, men skulle vilja börja arbeta i Danmark.

– Många tror att om man har permanent uppehållstillstånd i Sverige så ger det även rätt att arbeta i Danmark. Besvikelsen kan bli påtaglig när de får veta att det krävs arbetstillstånd som ska be- viljas i Danmark. Många gånger är jobb inom till exempel servicesektorn det som man är intresserad av, och man ser en möjlighet att få sitt ingångsjobb där. Har man bott i framför allt Malmöområdet och har den naturliga närheten till Danmark, så tycker man att det är mycket märkligt att det ska behövas tillstånd för att ta ett jobb på andra sidan bron, säger Xxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx, som är Eures-rådgivare och knutna till Øresund- direkt.

Några av intervjupersonerna som bor i Sverige

har ändå fått jobb i Danmark, trots att de inte är EES-medborgare, eftersom de uppfyller någon av undantagsreglerna och har fått hjälp av sina arbets- givare med att söka dispens.

Rigshospitalet i Köpenhamn, berättar att han och hans arbetsgivare varje år lade en hel dag på byrå- krati kring hans anställning innan han blev svensk medborgare.

– Jag har fått mycket stöd och hjälp av min chef.

Jag har frågat mig om jag själv skulle ha gjort så mycket i den positionen.

Samtidigt var han tvungen att hantera sina ansökningar om uppehållstillstånd till Sverige, vilket också kunde ställa till problem. Xxxxxx dröjde beskeden från myndigheter, vilket bland annat innebar att Xxxxx Xxxxxx missade möjligheter att åka på vetenskapliga konferenser.

Gränshinder ses som diskriminerande

Xxxxx Xxxxx Xxxxxx och hans fru blev svenska med- borgare fick han också lägre barnbidrag än andra Öresundspendlare. Personer som bor i Sverige men arbetar i Danmark får sitt barnbidrag från Sverige, men eftersom beloppet oftast är högre i Dan-

mark får gränspendlarna den överskjutande delen utbetald från Danmark. Men den danska delen av barnbidraget fick inte Xxxxx Xxxxxx eftersom hans fru inte var EU- eller EES-medborgare.

– Precis som vilken annan person som helst hade jag gjort mitt jobb och betalat skatt. Varför skulle jag inte få det stödet? Jag ser ingen anledning till detta, det är en skam, säger han.

Ett annat exempel som han lyfter är att hans fru fick ett jobberbjudande i Danmark som hon tving- ades tacka nej till, eftersom det inte var på heltid. Detta hände innan paret blivit svenska medborgare, och om arbetet inte är på 100 procent är det mycket svårt att få ta del av de undantag som Danmark har för personer som inte är EU/EES-medborgare.

– Du kan se det som diskriminering, på lagstift- ningsnivå, anser Nawar Dalila.

Det tydligaste gränshindret för personer med

utrikes bakgrund är att en person som inte är EU-/ EES-medborgare normalt sett inte kan ha uppe- hållstillstånd i Sverige och arbetstillstånd i Danmark

– eller tvärtom. Danmark tillåter dock vissa un- dantag enligt de så kallade ”erhvervsordningerne”, för exempelvis forskare eller annan högutbildad, eftertraktad eller välbetald arbetskraft.

Samtidigt kan lagar och regler också skapa svårig-

LÄS MER: Om gränshinder på sidan 78.

heter i och med att de skiljer sig åt mellan Danmark

och Sverige; det ingår en viss byråkrati i livet som gränspendlare.

Besvikelse och chock för icke EES medborgare

Regeln om att personer som inte är medborgare i något EU/EES-land normalt sett inte kan bli

Öresundspendlare är långt ifrån alla som vill pendla mellan länderna medvetna om, berättar handläggare vid informationstjänsten Øresunddirekt.

– Det har varit en del tråkiga situationer där en tredjelandsmedborgare tidigare bott i Danmark, men flyttat över till Sverige med familjen, men fort-

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Xxx Xxxx, som arbetar på marknadsavdelningen

FOTO: NEWS ØRESUND

på Lundbeck, har tillräckligt hög inkomst för att därigenom uppfylla ett av undantagskraven.

– Jag gick på intervjun, de anställde mig och ordnade med ett arbetstillstånd. För mig fungerade det bra, eftersom snabbaste vägen är att ha en viss inkomst per år. Sen går det snabbt. Men har man ett deltidsjobb eller lägre inkomst gäller det att hitta de särskilda spår som leder till ett arbetstillstånd, vilket är ganska svårt. Man måste ha ett yrke som det råder brist på i Danmark eller om man har en verkligt specifik kompetens, säger hon.

Att ansöka om dispens kan dock kräva en hel del ansträngning, även för arbetsgivaren. Nawar Dalila, som arbetar på avdelningen för klinisk biokemi på

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 75

Regler och administration skapar irritation och tvekan

Bland dem som funderar på att börja arbeta i Dan- mark är administration och krångel med regler en av de faktorer som flest anser är viktig för beslutet. Det visar enkätundersökningen som gjorts till den här analysen. 48 procent har bland annat kryssat

i den faktorn, vilket gör den till den tredje största bland de svarande. (Se ett diagram över denna fråga på sidan 91.)

Att sätta sig in i ytterligare ett nytt regelsystem är inte alltid så lockande. En person som svarat på enkäten skriver exempelvis:

”Jag upplevde det redan som krångligt att få mitt svenska arbetstillstånd och jag är inte intresserad av att gå igenom samma krångel igen i Danmark.”

Administration och regelkrångel är också den faktor som näst flest av dem som redan har erfa- renhet av att jobba i Danmark kryssat för på frågan om vad som är negativt med att arbeta i Danmark. Några har lagt till kommentarer som ”Skatt” eller ”När man får barn”, som visar på vilka områden som kan upplevas som problematiska.

Som motivation till varför en person svarat nej på frågan om hen kan tänka sig att arbeta i Dan- mark i framtiden skriver hen:

”Xxxxxxxxxx och de lagmässiga barriärerna (t ex gränserna för att arbeta hemifrån i Sverige utifrån hänsyn till socialförsäkring och skatt).”

Ytterligare en faktor som påverkar när det kom- mer till lagar och regler är att människor kan känna osäkerhet kring vad som gäller.

Enligt handläggare på Øresunddirekt är dock det ingen större skillnad på vilka frågor personer med utländsk och inhemsk bakgrund ställer angå- ende att jobba över Öresund.

”INTRESSET ÖKAR”

Xxxxx Xxxx, verksamhetsansvarig för infor mationstjänsten Øresunddirekt, berättar att de ofta får informera personer som inte är EESmedborgare om att de i normalfallet inte kan bo i Sverige och arbeta i Danmark.

– Vi har märkt vid externa mässor och liknande att intresset från personer med utrikes bak- grund ökar. Det kommer allt fler till oss och det är ju många personer med utrikes bakgrund bland de arbetssökande. Och många av dem står långt ifrån arbetsmarknaden. Men då måste vi ju förklara att det finns olika regler allt efter om du har svenskt medborgarskap.

FOTO: NEWS ØRESUND

– Det är ganska lika frågeställningar, men med lite övervikt om de kan jobba i Danmark och bo i Sverige, uppger arbetsförmedlaren Xxx Xxxxxxxxxx.

XXXXXXX XX XXXX, ARBETSSÖKANDE:

FOTO: ØRESUNDDIREKT

”Jag har inte fått några svar på mina ansökningar”

Xxxxxxx xx Xxxx ffyttade nyligen från São Paulo i Brasilien till svenska Älmhult med sin svenska partner. Hon har sökt 50100 HRjobb i Sverige och ett 20tal i Danmark, utan resultat. Att

söka jobb i båda länderna upplever hon som en självklarhet eftersom Danmark ligger så nära

– inte minst med brasilianska mått mätt. Än så länge har hon inte hunnit stöta på några av de byråkratiska problem eller gränshinder som kan sätta käppar i hjulet.

Redan innan Xxxxxxx xx Xxxx flyttade till Sverige i januari 2021 började hon söka jobb i både Dan- mark och Sverige. Hon är utbildad inom HR, har nio års arbetslivserfarenhet och två universitets- examina. Utöver att hon skickat ansökningar har hon kontaktat människor som arbetar inom HR

i Sverige och försökt utöka sitt nätverk via Lin- kedin. Men när denna intervju görs efter att hon befunnit sig fyra månader i Sverige har hon ännu inte kommit någonvart i jobbsökandet.

– Det är svårt, och för mig är den svåraste delen att jag inte fått några svar eller feedback på mina ansökningar. Jag arbetade med rekrytering i Brasilien, så jag känner till processen. Här har jag frågat om feedback, men aldrig fått det. Det är svårare här, för jag vet inte vad jag behöver förbättra när jag inte får någon återkoppling, säger hon.

Någon skillnad på bemötandet i Danmark och Sverige har Xxxxxxx xx Xxxx inte märkt. Och det har känts självklart för henne att också söka jobb på andra sidan sundet.

– Vi har bott i Älmhult, jättenära Danmark, så därför är Danmark också en möjlighet för mig, säger hon.

Restiden upplever hon inte som något problem jämfört med São Paulo, där hon hade 1,5 timme enkel väg till jobbet och där det inte var säkert att resa med kollektivtrafiken under sena kvällar.

Än så länge har hon inte hunnit få någon uppfattning om möjligheterna att få tillstånd att

FOTO: PRIVAT

arbeta på tvärs över Öresund för personer som är medborgare i länder utanför EES-området (läs mer på sidan 78). För att Xxxxxxx xx Xxxx som brasiliansk medborgare ska kunna bo i Sverige och arbeta i Danmark krävs nämligen att hon uppfyller kraven i någon av de särskilda så kall- lade ”erhvervsordningerne” i Danmark.

– Jag har arbetstillstånd i Sverige, men jag skulle behöva söka om ett annat i Danmark, säger hon.

Xxxxxxx xx Xxxx största bekymmer är att över- huvudtaget få tag i ett arbete.

– Det är svårt, för när jag träffade min sambo och hans familj sade de att du, med dina kunskaper i engelska, kommer att hitta ett jobb jättesnabbt i Sverige. Men nu har det gått fem månader av jobbsökande och jag har inte ens

fått komma på en intervju. Jag måste göra något fel. I Brasilien hade jag ett specialistjobb inom HR, och hade arbetat för samma företag i nästan nio år. Här i regionen, till och med när jag såg ett ledigt arbete som assistent sökte jag det. Jag skrev att jag har mer kompetens än ni efterfrå- gar, men jag vill ändå gärna ha jobbet, men inte ens då blev jag kallad, säger hon.

Fotnot: Sedan intervjun gjordes har Xxxxxxx fått ett arbete i Sverige. Innan dess var hon också bland annat på några jobbintervjuer i Danmark.

76 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 77

FOTO: NEWS ØRESUND

GRÄNSHINDER GRÄNSHINDER

GRÄNSHINDER

Hinder för personer med utrikes bakgrund

Personer som är medborgare i länder utanför EU och EES, eller som exem pelvis kommit till Sverige i vuxen ålder kan många gånger stöta på hinder för att arbeta över Öresund. Här är en sammanställning av gränshinder som kan drabba denna grupp.

för olika grupper som kan få uppehållstillstånd i Danmark för att de exempelvis är forskare eller har något särskilt eftertraktat yrke.

På andra hållet, för tredjelandsmedborgare som bor i Danmark, är det svårare eftersom Sverige gör mycket få undantag.

För att underlätta för anställda vid forskningsan- läggningen Europan Spallation Source (ESS) införde Danmark 2016 en ny lag. Danmark och Sverige är värdländer för ESS, vars forskningsanläggning är placerad i Lund och datacenter i Köpenhamn. Den nya lagen gör det möjligt för ESS-anställda att få uppehållstillstånd i Danmark även om arbetstill- ståndet gäller för Sverige. Men eftersom Sverige inte samtidigt införde möjligheten för tredjelandsmed- borgare att få arbetstillstånd om de bor och har sitt uppehållstillstånd i Danmark blev det i praktiken oklart om den danska lagen löste problemet.

Något som kanske kan få betydelse för både ESS-anställda och andra i framtiden är en dom från Migrationsöverdomstolen i Sverige som kom i september 2020:

GRÄNSHINDER UNDER CORONAPANDEMIN

Utöver de gränshinder som specifikt eller i högre grad drabbar personer med utrikes bak- grund finns många andra hinder som drabbar särskilda grupper av Öresundspendlare.

Under coronapandemin har det mest märk- bara gränshindret handlat om skatten. Öre- sundspendlare betalar skatt i arbetslandet om de utför mer än 50 procent av arbetet där. Men under coronapandemin då många varit tvungna eller rekommenderats att arbeta hemifrån har skattskyldigheten för dessa grupper flyttats över till bosättningslandet, eftersom arbetet utförts där. För personer som bor i Sverige och Danmark har detta framför allt lett till krångel och administration, medan de som pendlat åt andra hållet också riskerat att behöva betala betydligt mer i skatt.

FOTO: NEWS ØRESUND

Fallet handlar om en amerikan som fått uppe- hålls- och arbetstillstånd i Sverige, och som valt att flytta till Danmark men behållit sitt jobb i Sverige. Han har tidigare fått avslag på en förlängning av arbetstillståndet från Migrationsverket eftersom han inte längre bodde i Sverige, men överklagat beslutet. Migrationsöverdomstolen rev då upp Migrationsver- kets beslut och återförde ärendet till Migrationsver- ket för att pröva om övriga förutsättningar för att få

något EU- eller EES-land, eftersom de räknas som anställda i Danmark under praktiken som ingår i ut- bildningen. Detta hinder är i grunden detsamma som det som nämns här ovan, nämligen att regelverket inte tillåter att en tredjelandsmedborgare har arbets- tillstånd i ett land och uppehållstillstånd i ett annat.

Eftersom Sverige har ett annat system, där de som går en lärlingsutbildning i stället får studiemedel un- der praktiken och inte räknas som anställda, uppstår inte detta hinder för tredjelandsmedborgare som bor i Danmark och vill gå en lärlingsutbildning i Sverige.

Läs mer i Gränshinderdatabasen.

Tredjelandsmedborgare som bor i Sverige får inte vissa sociala förmåner från Danmark

Normalt sett har personer som är socialförsäkrade inom EU-/EES-länder och Schweiz, antingen ge- nom bosättning eller arbete, rätt till att vissa sociala förmåner samordnas mellan arbets-och bosättnings-

Det mest grundläggande och vanligaste gränshindret

som xxxxxxx xxxxxxx födda och barn till utrikes födda som vill arbeta över gränsen är att medborgare från länder utanför EU och EES oftast inte kan få uppe- hålls- och arbetstillstånd för bo i Sverige och arbeta

i Danmark – eller vice versa. Men det finns också hinder som rör utbildning, skatt, liksom mer allmän- na hinder som i större omfattning drabbar grupper som står längre från arbetsmarknaden. Det är något som – generellt sett – är vanligare bland dem som har invandrat till Sverige än dem som är födda i landet.

Fotnot: När begreppet tredjelandsmedborgare används i texten menas en person som inte är medborgare i något land inom EU eller EES-området.

Uppehållstillstånd i ett land och arbetstill stånd i ett annat

För tredjelandsmedborgare, det vill säga perso- ner som är medborgare i länder utanför EU och EES-området, är det i normalfallet inte möjligt att

bo i Sverige och arbeta i Danmark – eller tvärtom.

Det beror på att ländernas regelverk inte medger att en person har uppehållstillstånd i ett land och ar- betstillstånd i ett annat. En person som är medborg- are i ett land utanför EU/EES som har arbets- och uppehållstillstånd i antingen Danmark eller Sverige kan alltså varken ta ett arbete på andra sidan gränsen eller flytta till grannlandet och behålla sitt jobb i det första landet – då riskerar personen att förlora sitt uppehålls- och arbetstillstånd där. (För personer som är brittiska medborgare och gränspendlare sedan tidigare finns vissa undantagsregler.)

Det finns några undantag från huvudregeln.

En tredjelandsmedborgare som bor i Sverige, vars svenska uppehållstillstånd inte beror på att personen fått det via sitt arbete (utan personen har i stället exempelvis fått uppehållstillstånd som flykting eller anhöriginvandrare), kan på vissa premisser få ar- betstillstånd i Danmark. Det handlar då exempelvis om högutbildade eller facklärda personer inom bri- styrken i Danmark, som ingår i någon av de danska så kallade ”erhvervsordningerne”. De är regelverk

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

förlängt arbetstillstånd var uppfyllda. I beslutet står:

”Eftersom syftet med regelverket är att förbättra möjligheterna att rekrytera arbetskraft till Sverige anser Migrationsöverdomstolen att det inte finns någon anledning att kräva att utlänningen också har för avsikt att bosätta sig här i landet. Inte heller

anser Migrationsöverdomstolen att det finns ett krav på att utlänningen ska tillbringa sin dygnsvila här vid bedömningen av om ett sådant tillstånd ska be- viljas. Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan alltså kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt.”

Det återstår att se vilken betydelse denna dom får för hur liknande ärenden bedöms i framtiden.

Läs mer i Gränshinderdatabasen.

Tredjelandsmedborgare som bor i Sverige kan inte gå en lärlingsutbildning i Danmark

Personer som bor i Sverige kan inte gå en lärlings- utbildning i Danmark om de inte är medborgare i

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 79

FOTO: NEWS ØRESUND

GRÄNSHINDER GRÄNSHINDER

land. Det gäller oavsett medborgarskap.

För en familj som bor i Sverige, där en förälder arbetar i Danmark och en i Sverige, innebär det i praktiken att de får fullt barnbidrag utbetalt från Sverige, men eftersom det danska barnbidraget

i de flesta fall är högre får gränspendlarna också mellanskillnaden mellan det danska och det svenska bidraget utbetald från Danmark. (Andra regler gäller om båda föräldrarna arbetar i Danmark.)

Danmark och några andra länder har dock ett un- dantag från dessa regler, som innebär att även med- borgarskapet har betydelse för Öresundspendlares rätt till familjeförmåner från Danmark. Det handlar till exempel om barnbidrag och föräldrapenning.

Om förmånen ska gå till Öresundspendlarens familjemedlemmar som bor i Sverige och är tred- jelandsmedborgare måste de ha varit folkbokförda i Sverige i minst sex år. Annars har de inte rätt till pengarna, enligt danska regler. I fallet med barn- bidraget handlar det exempelvis om att endast det svenska barnbidraget betalas ut eftersom man inte har rätt till det danska.

Enligt danska regler avgör medborgarskapet nämligen om en person har rätt till en förmån enligt EU-förordningen, om förmånen ska gå till familjemedlemmar som bor utanför Danmark.

Gästforskare från tredjeland riskerar att förlora forskarskatten

Gästforskare som har godkänts för forskarskatt i Danmark och som är medborgare i ett land utanför EU eller EES förlorar denna förmån om de arbetar en kortare tid i Sverige för en arbetsgivare som

har sitt huvudsäte där. Det gäller även om det bara handlar om några dagar. Då flyttar nämligen

skattskyldigheten över till Sverige för de dagar som personen arbetar där och därmed kan inte personen ha kvar sin danska forskarskatt.

Detta hinder löstes under 2016 för anställda vid ESS genom en särskild dansk lag, men kvarstår för övriga berörda personer.

Examina och yrkesutbildningar kan behöva valideras två gånger

Den som invandrat till Sverige och vill arbeta i Danmark kan behöva validera sin examen eller yr- kesutbildning två gånger, en gång i varje land. Det beror på att länderna inte alltid erkänner varandras yrkeskvalifikationer.

Detta gränshinder rör inte bara personer som invandrat till Danmark eller Sverige, men kan vara

extra kännbart för dem om de måste gå igenom processen i båda länderna.

Läs mer i Gränshinderdatabasen.

Allmänna gränshinder på arbetsmarknadsområdet

Följande gränshinder är inte direkt relaterade till personer som är tredjelandsmedborgare eller har invandrat till Sverige eller Danmark under de senaste decennierna. Men personer som invandrat till Sverige står – generellt sett – längre från arbetsmarknaden

än de som är födda i landet. I en utsatt situation där man exempelvis behöver ha flera jobb, timanställning eller praktik för att komma in på arbetsmarknaden kan följande hinder vara särskilt påtagliga.

Arbete i två länder Socialförsäkringstillhörigheten kan påverkas om en person arbetar både i Danmark och Sverige. Den

styr bland annat vilket lands regler som ska följas

för arbetsgivaravgifter och a-kassa. Huvudregeln är att den gränspendlare som arbetar mer än 75

procent av arbetstiden i arbetslandet är socialförsäk- rad där, men om personen arbetar minst 25 procent i bosättningslandet är det i stället där som personen är socialförsäkrad. Det gäller normalt sett även för arbete hemifrån, även om det utförs för en arbets- givare i det andra landet. Gränspendlare som bor i Sverige kan dock söka om dispens och då få arbeta upp till 49 procent hemifrån, om de uppfyller vissa villkor.

För offentliganställda gäller att de är socialförsäk- rade i det land där de är offentliganställda, oavsett hur stor del av tiden de arbetar där.

Detta gör att det blir praktiskt svårt att kombinera ett arbete i Danmark med ett annat i Sverige. Om socialförsäkringen flyttar över till Sverige för att en person arbetar minst 25 procent av sin arbetstid där, innebär det vanligtvis att även den danska arbetsgivaren måste betala sociala avgifter – ar- betsgivaravgifter – enligt svenska regler. Eftersom svenska arbetsgivaravgifter är betydligt högre än de danska kan det bli dyrt för arbetsgivaren och därför är det många arbetsgivare som skriver in i anställ- ningskontrakten att de inte tillåter arbetstagaren att arbeta mer än 24 procent i bosättningslandet.

Läs mer i Gränshinderdatabasen.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Det går inte att göra praktik i grannlandet

Den nationella arbetsmarknadslagstiftningen bygger till stor del på att arbetspraktik genomförs i det land där en person bor, vilket sätter stopp för att göra praktik hos en arbetsgivare på andra sidan Öresund. Huvudorsaken är framför allt att nationella myndighe- ter vill kunna säkerställa att praktikplatsen lever upp till kraven, vilket inte går om de finns i ett annat land.

För den som bor i Sverige finns en liten möj- lighet att få praktik i ett grannland, exempelvis Danmark, men bara om flera faktorer är uppfyllda: att den som anordnar praktiken är en svensk juri- disk person, att det finns särskilda skäl och att det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat.

Läs mer i Gränshinderdatabasen.

Övriga allmänna gränshinder

Följande hinder är inte direkt relaterat till personer som är tredjelandsmedborgare eller har invandrat till Sverige eller Danmark under de senaste decen- nierna. Men den problematik som ligger bakom kan vara extra påtaglig för denna grupp, så som förklaras här nedan.

Svårigheter att få bankkonto

Personer som bor i ett land men arbetar i ett annat kan ibland ha mycket svårt att få ett lönekonto i

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

arbetslandet – det gäller på båda hållen mellan Dan- mark och Sverige. Problemet bottnar i att bankerna är hårt styrda av lagar om pengatvätt, som ställer krav på att de måste känna sina kunder. Om kunderna bor i ett annat land blir det svårare för bankerna, och

kanske särskilt om dessa dessutom är medborgare i ett tredje land. Detta problem är på väg att klassas som formellt gränshinder i Nordiska ministerrådets Gräns- hinderdatabas efter att ha uppmärksammats av den gränsregionala informationstjänsten Øresunddirekt, som menar att det handlar om ett formellt gränshin- der eftersom bankernas bedömningar styrs av statliga direktiv från Finansinspektionen.

GRÄNSHINDERDATABASEN

Gränshinderdatabasen är en samling av kända gränshinder mellan de nordiska länderna. Den förvaltas av Nordiska ministerrådet och de gränshinder som finns i den har kvalitetssäk- rats av de berörda ländernas departement.

Gränshindren i databasen har oftast rapporterats in från Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden, de regionala informationstjänsterna och de gränsregio- nala kommittéerna i Norden. Det nordiska Gränshinderrådet arbetar med att försöka lösa gränshindren.

Läs mer på xxxxx://xxx.xxxxxx.xxx/xx/ granshinderdatabasen.

Gränskontroll och pendling upplevs som jobbigast

Som många andra Öresundspendlare anser intervjupersonerna till den här xxx- xxxxx att det finns besvärliga aspekter av pendlingen mellan Danmark och Sveri- ge, som exempelvis förseningar och en dyr kostnad. Gränskontrollen kan också innebära en extra svårighet för personer med utrikes bakgrund. Dels krävs det i vissa fall en hel del dokumentation för att få passera kontrollerna, dels upplever några intervjupersoner att de blir diskriminerade genom att de väldigt ofta blir utvalda för kontroll.

uppehållstillstånd dröjde blev han tvungen att meddela sin chef att han kanske inte skulle kunna komma in till jobbet på ett tag eftersom de nödvän- diga beskeden och dokumenten som krävdes för att han skulle kunna resa inte kommit än. Men till slut kom de – den allra sista dagen.

Frustrerande pendling

Precis som för många andra Öresundspendlare är det pendlingen som ses om den allra största nack- delen med att arbeta i Danmark. Det visar inter- vjuerna till denna analys och inte minst frågan om vad som är negativt med att arbeta i Danmark, som ställts i enkätundersökningen. 88 procent av dem som svarat anser att pendlingskostnader och restider är en nackdel.

– Det är svårt att pendla, det är svårt med of-

”Pendlingen tar tid och svårt med småbarn och förskolan som inte öppnar tidigt.”

”Pendeltid; vill inte köra bil pga miljön”

Bland dem som inte jobbat i Danmark svarar allra flest att pendlingskostnader och restider är en viktig faktor när de funderar på att börja jobba i Danmark. Men en intervjuperson menar att den negativa bild han hade av pendlingen innan han började jobba i Danmark har förändrats något, åtminstone tycker han inte längre att hans egen restid är så farlig.

– När jag började och hörde att folk kommer från Ystad och längre bort och pendlar jättelångt, så tyck- te jag inte det var så farligt att pendla från Malmö

till Örestad. Vissa börjar ju en timme innan de ska vara på jobbet kl. 8.30, säger Xxxx Xxxxxxxxxxx, som jobbar på Elgigantens kundtjänst i Köpenhamn.

Restid, försenade tåg och bussar, tidsödande gränskontroller och en hög kostnad. Det finns många aspekter av pendlingen mellan Sverige och Danmark som gränsarbetare upplever som problematisk.

Efter att först Sverige och därefter Danmark införde gränskontroller från och med år 2015 har pendlingen försvårats ytterligare.

”Min tid är lika mycket värd som alla andras” Sedan gränskontrollerna mellan Danmark och Sve- rige infördes har det då och då kommit nyhetsartik-

lar och reportage där personer med mörkare hy eller

hårfärg vittnat om att de oftare än andra blir utvalda för en särskild kontroll när de rest mellan länderna. Ett exempel på senare tid är en man som proteste-

vid Stockholms universitet, tar dock kort upp profilering i förhållande till ras eller etnicitet vid svenska gränskontroller i allmänhet. Rapportförfat- tarna skriver att muslimer och förmodade muslimer i detta sammanhang är en särskilt sårbar grupp.

Ett par intervjupersoner i den här analysen tar också upp frågan som ett problem. Någon konstate- rar att hon själv är vit och inte har drabbats, men att hon har hört om andra som gjort det. En som själv upplevt att han ofta blivit stoppad och utvald för en särskild kontroll är Nawar Dalila, som är doktor i farmaci och arbetar på Rigshospitalet i Köpenhamn.

– Jag blev ”slumpmässigt” utvald var femte gång. Jag frågade kontrollanten: ”Om du ser mina papper, varför måste jag gå till sidan och vänta tills alla

gått av tåget? Min tid är lika mycket värd som alla

fentlig transport. Det tar lång tid. Jag pendlar med tåg, men ibland tar jag bilen, säger Xxxxx Xxxxxx, som arbetar som it-tekniker för en dansk myndighet och har flyttat till Sverige från Danmark.

Utöver att gränskontrollen har fört med sig frågor kring diskriminering har den också försvårat pend- lingen, särskilt under de första åren sedan den införts.

– Passkontrollen 2015 var living hell. Jag bru- kade hyra hotellrum i Köpenhamn vissa nätter för att hantera det. Socialt liv fanns inte, säger Xxxxxx Xxxxxx, som forskar inom molekylärbiologi vid Köpenhamns universitet.

Pendlingen tycks också vara en viktig delförkla- ring till att en majoritet av de svarande hellre skulle välja ett jobb i Sverige än i Danmark om arbetsupp- gifterna vore ungefär likvärdiga. Några av många

Om du idag fick välja mellan ett jobb i Sve rige eller Danmark med ungefär likvärdiga arbetsuppgifter, vilket skulle du ta då?

Antal svarande: 95

Xxxxx svar

rade och vägrade följa med poliserna för en kontroll

andras”. Det gjorde ingen skillnad om jag åkte tåg

kommentarer som rör pendling i samband med

Jobbet i Sverige

Jobbet i Danmark

utanför tåget, då han själv ansåg att han inte gjort något fel utan bara var på väg hem från jobbet. Han uppger för Sydsvenskan att han blir kontrollerad av gränspolisen mellan fem och tio gånger på ett år och tror själv att det beror på hans mörka hudfärg.

Någon forskning eller studie om en eventuell profilering eller diskriminering i samband med de svenska gränskontrollerna har inte kunnat hittas under arbetet med den här analysen. Det är därför svårt att konstatera något om i vilken mån och hur vanligt det är att profilering eller diskriminering förekommer vid gränskontrollerna.

Enligt Schengens regelverk får personer inte dis- krimineras vid in- eller utresekontroller på grund av exempelvis kön, ras eller etnisk tillhörighet. Studien ”Slumpvis utvald – ras-/etnisk profilering i Sverige” från 2017, av organisationen Civil Rights Defen- ders i samarbete med kriminologiska institutionen

eller tog min egen bil. Först hade jag tyskt körkort tills jag bytte till svenskt, och det var mycket lättare när jag hade bytt. Men jag var alltid en av de efter- frågade, när jag hade ett syriskt pass. Ingen tänkte på att ge oss något papper som kunde underlätta passagen. Det tog kanske 20 minuter längre tid i veckan för mig än för alla andra, säger han.

Utöver frågan om diskriminering i samband med gränskontrollerna finns också ett konkret, praktiskt problem för personer som inte är EES-medborgare: att de måste kunna visa upp fler dokument vid gränskon- trollen. Utöver passet handlar det framför allt om ett giltigt uppehållstillstånd, i original, eller visering.

Nawar Dalila lade alla dokumenten i en påse och upplevde att den var mycket viktigare än han själv.

– Det var varje papper du kan tänka dig, och pass, med risk att alla dessa skulle bli stulna, säger han.

En gång när beskedet om förlängning av hans

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

denna fråga är:

”Endast Pga mindre tid hemma pga pendlingen.”

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Enkäten är gjord av Øresundsinstituttet till denna rapport. Läs mer på ss 88.

FOTO: NEWS ØRESUND

XXXXXX XXXXXX, PENDLARE:

Hon anser att Danmark och Sverige har många likheter – bland annat i synen på kvinnor på jobbet

I huvudstaden Köpenhamn är arbetsgivarna öppna för nya influenser och perso- ner från andra delar av världen, medan arbetskulturen är mer intern och sluten i Skåne. Det upplever Xxxxxx Xxxxxx med kanadensiskt ursprung, som arbetat i båda länderna. Men i jämförelse med Kanada ser hon trots allt Sverige och Dan- mark som ganska lika, exempelvis genom att kvinnor behandlas väl i arbetslivet.

Att fackföreningar har verklig makt är något som skiljer arbetskulturen i Danmark och Sverige från den i Kanada, menar Xxxxxx Xxxxxx. Hon är utbildad molekylärbiolog, kommer från Kanada och arbetade först några år i Tyskland innan hon 2004 fick jobb på läkemedelsbolaget Astra Zeneca i Lund. Därefter har hon haft två olika arbeten i Danmark och jobbar just nu på Köpenhamns universitet, men bor kvar i Skåne där hon träffat sin fru.

En av de första skillnaderna Xxxxxx Xxxxxx noterade mellan Sverige

– Jag har en känsla av att Danmark och Sverige är som Kanada och USA, eller Tyskland och Öster- rike. När du växer upp där känns länderna väldigt olika, men utifrån känns de inte så fruktansvärt annorlunda från varandra.

En del skillnader upplever dock även Xxxxxx Xxxxxx mellan arbetskulturen i de båda nordiska länderna. Bland annat handlar det om inställ- ningen till alkohol, där det i Danmark är mycket vanligare att gå ut och ta en öl eller drink med

kollegorna efter jobbet än

och de länder hon tidigare arbetat i – Kanada och Tyskland – var synen på medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen. Hon hade inte hunnit jobba så länge på den svenska arbetsplat- sen innan hon märkte att kollegorna var irriterade över att deras arbetsgrupp inte var representerad i den kommitté som anställde en

”När du går på en in- tervju i Köpenhamn tycker de att det är bra med människor som kommer utifrån och är annorlunda.”

i Sverige, menar hon. Det gör det lättare att komma in i gemenskapen för den som kommer utifrån. Sam- tidigt handlar öppenheten gentemot främlingar också om att Köpenhamn är en storstad och Skåne mer av en provins, resonerar hon.

– När du går på en inter- vju i Köpenhamn tycker de att det är bra med människor

än i Lund-Malmö. Lönerna är också högre här, men det var ingen avgörande faktor. Det handlade mer om att faktiskt få ett jobb. Det är riktigt svårt att få jobberbjudanden i Sverige, men inte i Danmark.

Hon har inte upplevt någon diskriminering i något av länderna och tycker att det fungerar okej att bo i Sverige och arbeta i Danmark.

är en vit person, men du hör definitivt historier om hur det kan vara annars. Men jag känner ingen per- sonligen som drabbats, så jag kan inte säga säkert, säger hon.

Själv hade hon redan hunnit bli svensk medborg- are när hon började jobba i Danmark – något hon såg till att bli bland annat för att lättare kunna söka

ny chef.

– De var lite ställda över att det inte bekymrade mig, men jag blev förvirrad över att de överhuvudta- get brydde sig, för vem som anställs som chef skulle man aldrig ha blivit tillfrågad om i de två länder där jag jobbat tidigare. Ibland kan det bli en sådan där kulturkrock, när saker är annorlunda och man inte förstår varandra.

På det hela taget anser Xxxxxx Xxxxxx vidare att både Kanada och Tyskland är mer konservativa i arbetslivet än Danmark och Sverige. De båda sistnämnda länderna har många likheter, menar hon, bland annat en bra syn på kvinnor på arbets- platserna.

som kommer utifrån och är annorlunda. I Sverige är

det mer: ”vi vill ha personer som vet hur vi gör saker här, så att du också kan göra så. Vi är inte så intresse- rade av hur du gjort tidigare”. Det skulle kunna bero på att många människor från Malmö och Lund också läser på universiteten i Malmö och Lund – de har inte mött människor som gör saker på ett annat sätt, säger hon.

Själv trivdes Xxxxxx Xxxxxx bra med att arbeta på Astra Zeneca i Lund, men när bolaget lade ner sin verksamhet i staden var det naturligt för henne att söka sig över Öresund. Först arbetade hon på ett mindre företag och nu på Köpenhamns universitet.

– Möjligheterna är större i Köpenhamnsområdet

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

– Du kan definitivt få en högre lön i Danmark

och ännu bättre när växlingskursen är till din fördel. Men jag vet inte om det är så många fler fördelar.

Det är trevlig shopping en kort stund efter jobbet innan tåget går, säger hon.

Xxxxxxxxxx är jobbig, menar Xxxxxx Xxxxxx, särskilt efter införandet av gränskontroller.

– Gränskontrollen 2015 var helvetisk. Jag brukade hyra hotellrum i Köpenhamn några nätter i månaden för att hantera det. Socialt liv hade jag inget. Den stora nackdelen nu är att de fortfarande inte kör tiominuterstrafik med tågen och att du kommer till Hyllie och sitter kvar där i tio minuter för gränskontroll. Jag har i alla fall fördelen att jag

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

jobb på andra sidan Öresund. Det har gjort att hon

sluppit en del byråkratiska problem, även om hon liksom många andra pendlare suckar över skattereg- ler och annat som försvårar vardagen för den som jobbar på tvärs över en landsgräns.

Att Xxxxxx Xxxxxx varken talar danska eller så bra svenska är däremot oftast inget problem på job- bet, menar hon. Hon förstår talad svenska ganska väl och klarar sig bra när det handlar om skriftspråk, både på svenska och danska.

– Det kan begränsa vilken typ av jobb jag kan söka. Men det internationella språket när man arbetar med forskning är engelska, så jag har klarat mig igenom där, säger hon.

FOTO: NEWS ØRESUND

Sämre språkkunskaper bygger barriärer

För att komma in på arbetsmarknaden är språket otroligt viktigt, visar forskning. Xxxxxxx födda som arbetspendlar till Danmark möter alltså en extra utmaning i form av två nya språk. Många klarar sig bra på engelska i huvudstaden Köpen- hamn, men vissa intervjupersoner menar att deras bristande danskkunskaper riskerar att sätta käppar i hjulet om de skulle vilja gå vidare i karriären.

Det danska språket kan utgöra ett konkret hinder för att komma in på den danska arbetsmarknaden, för den som inte pratar eller förstår det tillräckligt bra. För den som ändå fått ett jobb i Danmark kan sämre kunskaper i danska fortfarande bli ett pro- blem i nästa steg, om personen vill byta jobb inom landet eller söker en befordran.

Xxxx Xxxxxxxxxxx är professor i nationaleko- nomi vid Linnéuniversitet och har forskat mycket om integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Han lyfter fram att språkkun- skaper är oerhört viktiga för att integrera sig på arbetsmarknaden.

FOTO: NEWS ØRESUND

– Bland personer som har utländsk bakgrund

är språkkunskaperna nästan viktigare än formell utbildning, även om det förstås också är viktigt. Arbetsgivarna sätter så stor vikt vid språkkunska- per. Och i ett samhälle som kräver mycket sociala kontakter är det inte orimligt, säger han.

Språket har blivit allt viktigare på arbetsmark- naden i takt med att andelen av det som kan kallas ”enklare jobb” har minskat, påpekar Xxxx Xxx- xxxxxxxx.

– Det väl också därför integrationen fungerade bättre förr, när man kunde få jobb i industrin där man inte behövde prata så mycket, säger han.

Språket styr vilken sida sundet man kan söka jobb

Xxxx Xxxxxx har tidigare kört turistbussar i Dan- mark, men flyttade till Sverige för att kunna jobba under hela året – som busschaufför i kollektivtrafi- ken. Men han trivs sämre med både arbetstiderna och arbetskulturen i Sverige och skulle gärna vilja ha ett motsvarande jobb i Danmark i stället. Det som hindrar honom är att han inte talar tillräckligt bra danska, vilket krävs för serviceyrket busschaufför.

– Helt ärligt skulle jag vilja jobba där, men tyvärr är danskan en barriär. Jag tror att det krävs där, eller i alla fall behöver du ha en grundläggande förståelse av språket. Danska är bara ett svårt språk. Det är okej att läsa, men ganska svårt för mig att förstå.

För Xxx Xxxx, som jobbar på marknadsavdel- ningen på läkemedelsbolaget Lundbeck, har det tvärtom varit lättare att få jobb i Köpenhamn än i Malmö eftersom hon inte alls talar svenska. Xxxxx- xxxx har däremot fungerat i huvudstaden Köpen- hamn, vilket några andra högutbildade intervjuper- soner också lyfter fram.

– Jag tittade inte ens efter jobb i Sverige, utan vände mig direkt till Köpenhamn eftersom där finns fler internationella företag, säger Xxx Xxxx.

Bristande språkkunskaper kan hämma karriären

Trots att flera som intervjuats till analysen alltså upplever att de klarar sig bra på engelska på den danska arbetsmarknaden innebär de bristande danskkunskaperna ändå vissa begränsningar. Att inte kunna tala danska riskerar att göra det svårare att söka sig vidare eller arbeta på en högre nivå i Danmark, menar ett par intervjupersoner. Men de ser samtidigt inte risken som jättestor.

– På sätt och vis är språket en barriär i Danmark om du vill jobba på högre nivå. Just nu har jag inte kontakt med patienter, så därför fungerar engelska perfekt. Och mina kollegor är ganska bra på det.

Det påverkar mig kanske bara på väldigt lång sikt, säger Xxxxx Xxxxxx, som arbetar på Rigshospitalet. Även Xxxxxx Xxxxxx, som arbetar på Köpen-

hamns universitet, ser vissa hinder eftersom hon inte talar så bra danska.

– Det kan begränsa vilken typ av jobb jag kan söka. Men det internationella språket när man arbetar med forskning är engelska, så jag har klarat mig igenom där, säger hon.

LÄS MER: Om olika aspekter av språkets betydelse vid arbete över gränsen på sidan 26, sidan 48 och sidan 65.

86 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 87

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING

Dansk arbetsmarknad lockar många

FOTO: NEWS ØRESUND

Har du erfarenhet av att arbeta i Danmark? Kan du tänka dig att arbeta i Danmark i

Andel svar

70%

60%

framtiden?

Antal svarande: 95

17%

83%

Andel svar

50%

40%

30%

20%

10%

Nej Ja

Ja Nej

173 SVARANDE PÅ ENKÄTEN OM GRÄNSPENDLING

Det finns ett stort intresse för att arbeta i Danmark, visar enkäten till rapporten som har gjorts med personer som bor i Sverige och har utrikes bakgrund och/ eller är födda utomlands. Av dem svarar 83 procent att de kan tänka sig att jobba i Danmark i framtiden. Men även om flera positiva faktorer tas upp av respondenter- na, så sätter många stort värde på den tid som ska läggas på att pendla till danska sidan liksom resekostnaderna. Därmed är det något fler som uppger att de hellre skulle vilja ta ett jobb på svenska sidan om jobben i övrigt ansågs vara likvärdiga.

Enkäten besvarades av 173 personer, varav 112 personer har utrikes bakgrund och är boende i Sverige. Därför är det 112 svarande som utgör urvalet till den statistik som presenteras i denna rapport.

58 % är kvinnor, 40 % män och 2 % vill inte uppge/ har annat kön.

Flest är i åldern 36-45 år (38 %), därefter 28-35 år (31 %) och 46-55 år (18 %).

69 % har medborgarskap från ett EES-land, Stor- britannien eller Schweiz medan 31 % inte har det.

universitet, 11 % har gymnasieutbildning, 9 % har gått på yrkeshögskola och övriga har en lägre utbildningsnivå.

38 % av xx xxxxxxxx är födda i ett EU-land utanför Norden, 13 % är födda i Asien (ej Mellanöstern), 12

% är födda i Sverige, 10 % är födda i Mellanöstern, 9 % är födda i Europa (ej EU), 6 % är födda i övriga Norden (ej Sverige och Danmark), 4 % är födda i Danmark, 4 % är födda i Syd- och Mellanamerika, 4 % är födda i USA och Kanada och 1 % är födda

i Afrika.

När det gäller föräldrarnas födelseland så har de svarande kunnat ange två svar, ett per förälder.

Personer med utrikes bakgrund, som bor i Sverige, har fått svara på frågor om hur de ser på möjlig- heterna och hindren med att jobba i Danmark. I urvalet till enkäten finns olika individer som jobbar inom olika branscher och på olika nivåer. En del av dem har erfarenhet av den danska arbetsmarkna- den och andra inte och det skiljer mellan hur länge manhar bott i Sverige, varav en del har bott i Sverige i hela livet medan andra under mindre än ett år.

Enkäten har besvarats av personer som antingen är EES-medborgare eller inte är det och för de senare innebär det hinder mot att jobba i Danmark som de inte själva kan styra över.

I enkäten har alla svarande inte kunnat svara på alla frågor utan frågorna har delvis delats upp mel- lan de med erfarenhet av att jobba i Danmark och de som inte har erfarenhet av att jobba i Danmark.

På så sätt har intressanta slutsatser kunnat dras till exempel kring vilka faktorer som varit avgörande för de med jobb i Danmark att vilja söka jobb där, och det går även att se vad som avhåller de som inte har velat söka sig till arbetsmarknaden i Danmark.

Vissa begränsningar i urvalet bör man ha i åtanke som kan påverka svarsfördelningen i dia- grammen. Det som framför allt kan påverka är att de flesta av de svarande är välutbildade med minst en högskole- eller universitetsutbildning. Även att en majoritet är EES-medborgare kan påverka synen på ens möjligheter och svårigheter att söka jobb i Danmark. Dessutom är en stor andel av de svarande födda i Sverige och även i Danmark, vilket också kan ha påverkat svarsfördelning. Alla som har svarat på enkäten är dock boende i Sverige och har utrikes bakgrund.

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Av de svarande är 62 % heltidsanställda, 13 % studerande, 10 % deltidsanställda, 8 % arbetssö- kande och 4 % egenföretagare.

29 % av de svarande har någon gång bott i Dan- mark.

STATISTIK OM GRÄNSPENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

Av gränspendlarna mellan Sverige och Danmark var senaste året med helårsstatistik från Örestat. Läs cirka 25 procent utrikes födda år 2015, som var det mer på sidorna 10-13 om pendlingen över Öresund

80 % har utbildningsnivå högskola och/eller

ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021

Flest, 41 %, har en eller båda föräldrarna som är födda i övriga EU (ej Norden). Därefter är det vanligast att en eller flera föräldrar är födda i Mellanöstern (14 %), övriga Asien (14 %), övriga

Europa men ej EU (14 %), i Norden men ej Sverige (9 %), i Syd- och Mellanamerika (8 %), i Sverige (6

%), i USA och Kanada (4 %) eller i Afrika (2 %).

Vad är positivt med att arbeta i Danmark, tycker du nu?

Frågan har ställts till respondenter som har jobb i Danmark för närvarande, antal svarande: 60. Flera val var möjliga och de fem mest använda svaren visas i diagrammet.

Xxxxx svar

Vilka faktorer funderade du mest över innan du tog beslutet att börja jobba i Danmark?

Frågan har ställts till respondenter som har jobb i Danmark förnärvarande, antal svarande: 59. Flera val var möjliga.

Xxxxx svar

50 Lönenivån

Större möjlig- het att få ett bra jobb

Möjlig- heten att få ett bra

40 jobb

Löne nivån

Möjlig- heten att få ett jobb öht

Spännande att testa något nytt

Uppskattar arbets-

Adminis-

Arbetskulturen

Större möjlig- het att få ett

Större

tilllit till min kompetens

25 Inte till-

räckligt

20 med jobb i

Sverige

Kostnad och tid för

kulturen i DK

Mindre dis- kriminering i Danmark

tration / krångel med regler

Utanför min trygghets-

Ogillar

i Danmark

jobb ö.h.t.

än i Sverige

pendling

Svårt med

språket

Hade bra

koll på att jobba i DK

Språket som en möjlighet

zon

arbets- kulturen i DK

Mer diskri- minering i Danmark

Vad är negativt med att arbeta i Danmark, tycker du nu?

Frågan har ställts till respondenter som har jobb i Danmark för närvarande, antal svarande: 59. Flera val var möjliga och de fem mest använda svaren visas i diagrammet.

Xxxxx svar

Vilka faktorer är viktigast för dig när du funderar över om du skulle vilja söka jobb eller ta ett arbete i Danmark?

Frågan har ställts till respondenter som inte jobbar i Danmark, antal svarande: 44.

Flera val var möjliga och alternativ med färre än två svarande finns inte med i diagrammet.

Xxxxx svar

Pendling:

60 Pendlings- kostnader och restider

Administration och krångel med regler

Språket är en svårighet

Arbets- kulturen i Danmark

Bemötandet på arbets- marknaden generellt

kostna- der och restider

Möjlig- heten att få ett bra jobb

Språket en svårighet

Löne- nivån

Saknar kontakter i Danmark

Spännande att testa något nytt

Det finns tillräckligt med jobb i SE

Vet inte var man hittar jobb i DK

Uppskattar arbets- kulturen i DK

Mer diskri- minering i Danmark

Språket en möj- lighet

Ogillar arbets- kulturen i DK

Har kontakter i Danmark

Adminis- tration och krångel med regler

40 2

0 0

90 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 91

Hur väl känner du till var du kan hitta intressanta jobb i Danmark?

Antal svarande 96. (1=inte alls, 5=mycket väl)

Xxxxx svar

Var har du hört att det är lättast att få jobb i allmänhet?

Antal svarande 95.

Xxxxx svar

1 = inte alls 2

3 4 5 = mycket väl

Jag har inte hört något

Danmark

Ingen skillnad

Sverige

Hur lika varandra är den svenska och danska arbetsmarknaden, upplever du?

Antal svarande 91

(1=mycket olika, 5=mycket lika)

Var tror du att du har störst möjlighet att få jobb utifrån din utbildningsnivå och önskemål?

Antal svarande 85.

I vilket land förekommer det mest diskri minering på arbetsmarknaden, tror du?

Antal svarande 96.

Xxxxx svar

Andel svar

40%

60%

Andel svar

Sverige

25 Danmark

Sverige

Danmark

Ingen större skillnad

Vet inte

19%

50%

23%

1 = mycket olika 2

3 4 5 = mycket lika

92 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 93

Om rapporten Källförteckning

Analysen kring gränspendling för personer med utrikes bakgrund är utarbetad av Øresundsinstituttet på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne, med syftet att undersöka hur personer med utrikes bakgrund upplever och funderar kring att arbeta i Danmark. I undersökningen, som till stor del baseras på intervjuer och enkätundersökning gjorda med personer med utrikes bakgrund som har eller inte har jobbat i Danmark tidigare, har vi tittat på vilka möjligheter och hinder de upplever inför att ta ett jobb i Danmark. De med erfarenhet av att jobba i Danmark har även fått svara kring sin upplevelse av att arbeta där. De intervjuade har även fått ge bilden av sina erfarenheter och upplevelser av att söka jobb och arbeta i Sverige. Under rapportframstäl- landet, och med hänsyn till syftet med analysen, utkristal- liserade sig tidigt fyra frågor som vi utifrån materialet har försökt besvara och som även fått utgöra var sitt kapitel i rapporten: Är det lättare att få ett jobb i Danmark? Varför ta ett jobb i Danmark? Xxx är det att arbeta i Danmark? samt Xxxxx xxxxxx finns det mot att arbeta i Danmark?

I rapporten finns en genomgång av formella regler på arbetsmarknaderna i Danmark och Sverige, kring till exempel trygghetssystem, skäl för uppsägningar och arbetsmarknadsinsatser för arbetslösa. Det finns även en redogörelse för formella gränshinder som kan utgöra hinder för medborgare i länder utanför EU och

EES. Rapporten inleds med en sammanställning över hur stor andel utrikes födda utgörs av den totala mängden gränspendlare mellan länderna. Denna statistik hämtas från Örestat, som på grund av utmaningar för samarbe- tet mellan Danmarks Statistik och SCB, inte har kunnat uppdateras sedan 2015. Längst bak i rapporten finns en genomgång av den enkätundersökning med personer med utrikes bakgrund som har genomförts.

Analysen är till stor del baserad på intervjuer 23 personer. Av dessa är 11 djupintervjuer med personer som bor i Sverige och som antingen är utrikes födda eller har en eller flera föräldrar som är födda utomlands. De flesta arbetar nu eller har tidigare arbetat i Danmark.

Övriga intervjuer har gjorts med forskare, organisations-

företrädare och andra sakkunniga som arbetar med ar- betsmarknadsfrågor och frågor kopplade till bland annat mångfald och inkludering. På grund av coronapandemin har intervjuerna gjorts via Teams eller telefon. Intervjuer- na har gjorts på svenska, engelska eller danska och alla citat har översatts till svenska.

Enkätundersökningen besvarades av 173 personer, va- rav 112 tillhörde den målgrupp vi valt att titta på och som ligger till grund för resultaten i analysen. Målgruppen har varit personer med utrikes bakgrund som bor i Sverige. Vi har valt bort personer som själva är födda i Sverige/Dan- mark och har två föräldrar från Sverige/Danmark eller en från Danmark och en från Sverige. I urvalet finns kvar de som har en förälder född i ett annat land än Sverige eller Danmark samt personer som själva är födda i utlandet.

Enkäten kan inte betraktas som representativ, men ger en bild av hur personer med utrikes bakgrund som jobbar eller skulle vilja jobba i Danmark ser på frågor relaterat till gränspendling och att arbeta i Danmark. Frågorna som har ställts har dels handlat om personens bakgrund och erfarenheter och upplevelser av att arbeta i Danmark, men även mer specifika frågor om arbetsmarknaderna

i Danmark och i Sverige, kring till exempel upplevelsen av språk eller diskriminering. Enkäten har spridits via olika kanaler däribland Øresundsinstituttets hemsida och egna kanaler, via organisationen Mine och olika relevanta facebook-grupper. Sättet som enkäten har spridits på kan påverka utfallet i enkäten och bidra till att det blivit procentuellt fler svarande från vissa nationaliteter.

Definitioner kring målgruppen som har använts för rapporten:

Xxxxxxx födda: Med utrikes födda avses personer som inte är födda i Danmark eller Sverige.

Utrikes bakgrund: Med utrikes bakgrund menas att perso- nerna är utrikes födda eller barn till en eller två föräldrar som är utrikes födda.

• Aarhus School of Business and Social sciences. ’Xxxxx kommer lettere til jobsamtale end Xxx’. 2017.

• Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxx Xxxxxxx. ’Gigekonomin som dörröppnare?’. IFAU - Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk utvärdering, 2020.

• Xxxxxxxx, Xxxxxx 2016. Lättare att få jobb om du har ett svenskt namn. Linnéuniversitetet, 2016.

• Danmarks Statistik

• Gränshinderdatabasen

• ”Han ifrågasatte kontroll – släpades ut ur tåget”, ur Sydsvenskan, 200914

• Xxxxxx och möjligheter. Delprojekt gränshinder – en del av Interregprojekt ESS & MAX IV: Cross Border Science and Society, 2016.

• Juridisk kartläggning av gränshinder, Øresundskomi- teen, Lunicore, 2015.

• Living Institute

• Mentala gränshinder Öresund – Danska och svenska företagares syn på hinder och möjligheter vid arbete

Intervjulista

• Xxxxxxxxxx, Xxx, författare och föreläsare om arbets- marknadsfrågor, videointervju, 2020-12-04.

• Allahshukur, Xxxx, gränspendlare, videointervju, 2021-03-29.

• Xxxxxxxxx, Xxxxx, & Xxxxxxxx, Xxxxx, EURES-råd- givare på Öresunddirekt AF, mejlintervju,

2021-03-25.

• Xxxx, Xxxxx, verksamhetsansvarig Øresunddirekt Sverige, Teams, 2020-11-25 och 2020-12-10

• Dalida, Nawar, gränspendlare, videointervju, 2021-04-25.

• De Xxxx, Xxxxxxx, arbetssökande, videointervju, 2021-04-26.

• Elfout, Bilal, gränspendlare, videointervju, 2020-11-20.

• Xxxxxxxxxx, Xxx, arbetsförmedlare på Arbetsför- medlingen och Øresunddirekt, 2021-03-24

• Xxxxxx, Xxxxxx, gränspendlare, videointervju, 2021-05-31.

• Xxxxx, Xxxx, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet, videointervju, 2021-04-07.

• Xxxxxxxxxxx, Xxxx, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, videointervju, 2021-05-11.

• Xxxx, Kei, gränspendlare, telefonintervju, 2021-06-07.

• Xxxxxxxxx, Xxxxxx, professor i sociologi vid Lunds universitet, videointervju, 2021-03-17.

över gränsen. Øresundsinstituttet, 2019.

• Mine

• Xxxxxxxxxx, Xxxxx, krönika, ’Det danske arbejdsmar- ked fungerer bedre end det svenske’. Samhällsveten- skapliga fakulteten, Köpenhamns Universitet, 2019.

• Xxxxxxx.xx

• Regeringen (Sverige)

• SCB

• Skånetrafiken

• Slumpvis utvald – Ras-/etnisk profilering i Sverige. Ci- vil Rights Defenders i samarbete med Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, 2017.

• Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering (STAR)

• Örestat

• Øresunddirekt

• Øresundsbro Konsortiet

• Xxxxxxxxx, Xxxx, handläggare på Skatteverket och Øresunddirekt, mejlintervju, 2021-03-29

• Xxxxxxx, Xxxxx, gränspendlare, telefonintervju, 2020-11-19.

• Xxxxxxxxxx, Xxxxx, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, telefonintervju,

2021-03-30.

• Xxxxxxx, Xxxxxxx, professor i etnologi vid Åbo Aka- demi, videointervju, 2021-06-02.

• Xxxx, Xxxxxxxxx, dåvarande vd för Mine, videoin- tervju, 2021-04-20.

• Xxxxxx, Xxxxxx, skattehandläggare på Skatteverket och Øresunddirekt, mejlintervju, 2021-04-07

• Ranjdideh, Armin, Nordjobbare, videointervju, 2021-04-19.

• Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx, vd Living Institute, tele- fon, 2021-03-18.

• Xxxxxxxxx, Xxxxxx, professor i sociologi vid Köpen- hamns universitet, videointervju, 2021-03-24.

• Xxxxxxxx, Xxxxx, gränspendlare, videointervju, 2021-04-13.

• Xxxxxxxxxx, Xxxx, Nordjobbare, videointervju, 2021-03-29.

• Xxxxxx, Xxxx, arbetstagare, videointervju, 2021-03-30.

94 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 ØRESUNDSINSTITUTTET – UTRIKES BAKGRUND • Oktober 2021 95

Document Metadata

Table of Contents

MÖJLIGHETER VID GRÄNSPENDLING

Document Metadata