Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN

25.2.2020–31.1.2022

LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY INDUSTRIFACKET RF

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR GLASKERAMISKA INDUSTRIN FÖR TIDEN 25.2.2020–31.1.2022 6

KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN 24

KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 24

1.1 Avtalets tillämpningsområde 24

1.2 Organisationsfrihet 24

1.3 Avtal mellan förbunden 24

1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet 24

KAPITEL 2 INLEDANDE OCH AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 25

2.1 Arbetsavtal 25

2.2 Arbetsregler 26

2.3 Introduktion i arbetet 26

2.4 Arbetsledningsrätt 26

2.5 Permittering -> har flyttats till 15 § i uppsägningsavtalet 26

KAPITEL 3 ARBETSTID 26

3.1 Ordinarie arbetstid 26

Tillämpning av arbetstidslagen 26

Grundregel 26

Genomsnittlig veckoarbetstid 26

Tio timmars dagar 27

Förlängning av den ordinarie arbetstiden per dygn 28

Förbundens ställningstagande till 12 timmars arbetsskift 28

Periodarbete enligt arbetstidslagens 7 § 28

Tillfälliga ändringar 28

Maximiantal arbetstimmar 28

3.2 Fridagar 28

3.3 Arbetstid under söckenhelgsveckor 28

3.4 Organisering av den dagliga arbetstiden 29

3.5 Kontroll av arbetstiden 29

3.6 När arbetsdygnet och arbetsveckan inleds 29

Dag- och tvåskiftsarbete 29

Treskiftsarbete 29

Lokalt avtal om inledningen av arbetsvecka och arbetsdygn 29

3.7 Inledande och avslutande arbete 29

3.8 Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete 30

Tillämpningsområdet för systemet med utjämning av arbetstiden 30

Hur ledighet för utjämning av arbetstiden införtjänas 30

Dagar som är likställda med ordinarie arbetsdagar 30

Hur extra ledigheter beaktas 31

Beviljande av införtjänad ledighet 31

Fall där anställningsförhållandet upphör 31

Lokalt avtal om att inte ta ut ledigheterna 31

Förtjänstnivå 31

Ersättning enligt bestämmelserna som gäller veckoövertidsarbete 31

Intjäning av semester 31

3.9 Intermittent treskiftsarbete 32

Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden 32

Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar 32

Intjäning av semester 32

Veckoövertidsarbete 32

Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör 32

3.10 Kontinuerligt treskiftsarbete 33

Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden 33

Årsarbetstid 33

Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar 33

Beviljande av semester 33

Veckoövertidsarbete 34

Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör 34

Vilotiden i fall där arbetstiden överskrider tio (10) timmar per dygn 35

3.12 Utbildning och utvecklingsmöjligheter 35

3.13 Arbetstidsbank 36

Ibruktagande av systemet 36

Ledighet som överförts till systemet 37

Lönebetalning i systemet 37

Uppföljning av hur systemen fungerar 37

3.14 Övertidsarbete 37

Utförande av övertidsarbete 37

Längd på granskningsperioden för maximiantal arbetstimmar 37

Dygnsövertidsarbete 37

Veckoövertidsarbete 38

Penningersättningen utbyts mot fritid 38

Ersättning enligt bestämmelserna om veckoövertidsarbete (KA-övertidsarbete) 38

Utbetalning av söndagsförhöjning i vissa särskilda fall 38

Övertidsarbete som fortgår in på följande arbetsdygn 38

Beräkningsgrunden för övertidsersättning 39

3.15 Utryckningsarbete 39

Förutsättningarna för utryckningsarbete 39

Utryckningspenning 39

När dagarbetare återvänder till övertidsarbete under samma dag 39

3.16 Beredskap 39

Beredskap i bostaden 39

Beredskap i valbar form 39

KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING 41

4.1 Löneformer 41

4.2 Tidlön 41

Normtimlöner (cent/timme) 41

Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön (cent/timme) 41

Unga arbetstagares normtimlöner (cent/timme) 42

Praktikanter 42

Tidarbetstillägg 42

4.3 Prestationslönearbete 42

Ackordsprissättning 42

Avtal om ackordsprissättningen 43

Granskning av ackordsprissättningen, justering 43

Lönegaranti 43

När påbörjandet av ackordsarbete fördröjs 43

4.4 Arbets- och tidsstudier 43

4.5 Premielöner 44

Grunden för systemet med produktionspremier 44

Resultat- och vinstpremier 44

4.6 Särskilda tillägg 44

Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete 44

Fastställning av skifttilläggen 44

Skifttilläggsbeloppen 44

Skiftarbetstillägget i övertidsarbete 45

Avlösning och växling av skift 45

Kvälls- och nattarbete 45

Tillägget för kontinuerligt treskiftsarbete samt fortlöpande tvåskiftsarbete 45

Särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete 45

4.7 Tjänsteårstillägg 45

Tilläggets tillämpningsgrund 45

Tjänsteårstilläggets storlek 46

Tidpunkten för utbetalning av tjänsteårstillägget 46

Anställningen upphör innan det årliga tjänsteårstillägget utbetalats 46

4.8 Förflyttning till annat arbete 46

Huvudregel 46

Undantag som gäller tillfälliga överflyttningar 46

Omflyttning till lägre avlönat tidarbete 46

Omflyttning från ackordsarbete till tidlönsarbete 47

Arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten 47

Överflyttning från ett ackordsarbete till annat ackordsarbete 47

Försöksarbete eller undervisningsuppdrag 47

Avbrott i arbetet 47

Lokalt avtal i samband med överflyttningar i annat arbete 47

4.9 Lönebetalning 47

Parternas rekommendation om löneutbetalning via en xxxxxxxxxxxxxxxxx 00

Protokollsanteckning: 47

Tidpunkten för löneutbetalningen 48

Slutlikvid 48

4.10 Månadslön 48

Omvandling av timlön till månadslön 48

Delning av månadslön 48

4.11 Medeltimförtjänst 48

Användningssituationer 48

Beräkning 49

Användningsperioder 49

Lokalt avtal om beräkningssättet och användningsperioderna 49

KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 49

5.1 Ersättning för resekostnader 49

Resor som hänför sig till arbetstagares arbetsuppgifter 49

Resans början och slut 49

Kommenderingsort 50

Ersättning för resekostnader 50

Resebiljetter 50

Användning av egen bil 50

Ersättning för resetid 50

Dagtraktamente 50

Ersättning för inkvarteringskostnader 50

Nattresepenning 50

Måltidsersättning 51

Specialbestämmelser 51

Ersättning för maten i pengar under helg- och högtidsdagar 51

Hemresor 51

Begränsning i tillämpningen av paragrafen 51

Arbete utomlands 51

5.2 Övriga ersättningar 52

Värnpliktsuppbåd 52

Reservövningar 52

Begravnings- och bröllopsdag 52

Bemärkelsedagar 52

Valnämnders och valkommissioners möten 52

Beräkningsgrunden för ersättningarna 52

5.3 Söckenhelgsersättning 52

Söckenhelger som ersätts 52

Allmänna förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning 53

När söckenhelg sammanfaller med viss frånvarotid 53

Självständighetsdagen 53

Arbetstagare med vecko- eller månadslön 53

KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER 54

61 § Semester, semesterpenning 54

Fastställning av semester och semesterlön 54

Semesterpenning 54

Semesterpenningens belopp: 54

Förutsättningarna för utbetalning av semesterpenning: 54

Tidpunkten för utbetalning av semesterpenning: 54

Protokollsanteckning: 54

Semesterpenningen i fall där anställningsförhållandet upphör 55

Utbetalning av semesterpenning vid avgång med pension: 55

Värnpliktstjänstgöring: 55

Uppdelad semester 55

Byte av semesterpenning mot ledig tid 55

6.2 Lön för sjuktid 56

Tiden för hur länge utbetalning av sjuktidslön fortgår 56

Anställningsförhållanden som fortgått kortare än en månad 56

Insjuknande mitt under arbetsdag 56

Upprepning av samma sjukdom 56

Karensdagen slopas 57

Förfaringsdirektiv för utbetalning av lön för sjuktid 57

Konstaterande av arbetsoförmåga 57

Epidemier: intyg utskrivna av företagshälsovårdare eller hälsovårdare 57

Oklarheter som hänför sig till läkarintyg 57

Företagets egna hälsovårdstjänster bör utnyttjas i första hand 57

Skyldigheten att lämna sjukanmälan 58

Avslag i utbetalningen av lön för sjuktid 58

Missbruk av sjuklönsförmånen 58

Vägledning i riktig tillämpning av bestämmelserna 58

Skador förorsakade av fritidssysselsättning 58

Reducering och förebyggande av frånvaro som beror på sjukdom 58

Lön för moderskapsledighet 59

Lön för faderskapsledighet 59

Avdrag från lönen för sjuktid. Arbetsgivarens återbäringsrätt 59

Beräkningsgrunden för de av arbetsgivaren utbetalda ersättningarna 59

Övriga arrangemang avtalas lokalt 59

6.3 Läkarundersökningar 59

Lagstadgade läkarundersökningar 59

Övriga läkarundersökningar 60

Grundförutsättningar (gäller samtliga punkter A-E) 60

Särskilda förutsättningar 61

Beräkningsgrunden för ersättningarna 62

6.4 Sjukt barn 62

Allmänna förutsättningar för utbetalning av ersättning 62

Vården av svårt sjukt barn 62

6.5 Grupplivförsäkring 63

6.6 Arbetarskydd 63

Allmän regel 63

Skyddskläder och skyddsutrustning 63

Kemikalier 63

Arbetshandledning 63

Arbetsmiljöfrågor 63

Rekommendation för arbetarskyddssamarbetet i särskilda fall 63

KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING 64

7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 64

Huvudförtroendemans befrielse från arbetet och månatliga ersättning 64

Arbetarskyddsfullmäktig 64

Lokala avtal 65

Uppsägning av huvudförtroendemannasuppleant/förtroendemannasuppleant 65

Allmänt avtal mellan förbunden 65

7.2 Fackavdelningens möten 65

Överenskommelse med arbetsgivaren 66

Mötesplats 66

Mötesarrangörens ansvar 66

Fackförbundets representanter 66

Företrädarnas för Industrifacket rf besök på arbetsplatserna 66

7.3 Fackförbundets förvaltningsorgans möten 66

7.4 Anslagstavlor 66

7.5 Innehållning av medlemsavgift till fackförening 66

KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING 67

8.1 Lokala avtal 67

8.2 Biläggande av meningsskiljaktigheter 67

Lokala förhandlingar 67

Förhandlingar mellan förbunden 67

Arbetsdomstol 68

KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET 68

Avtalets giltighetstid 68

Avtalsexemplar 68

BILAGA 1 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER . 69 BILAGA 2 LÖNEBESTÄMMELSER FÖR REPARATIONSAVDELNINGARNAS YRKESARBETARE 70 BILAGA 3 LÖNEGRUPPERING FÖR GLASINDUSTRIN 73

BILAGA 4 LÖNEGRUPPERING FÖR BILGLASINDUSTRIN 79

BILAGA 5 LÖNEGRUPPERING FÖR SPEGELINDUSTRIN 81

BILAGA 6 LÖNEGRUPPERING FÖR SPECIALGLASINDUSTRIN 83

BILAGA 7 ALLMÄNT AVTAL 84

BILAGA 8 SEMESTERLÖNEAVTAL 99

BILAGA 9 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 101

BILAGA 10 SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT ÅREN 2020–2021 113

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR GLASKERAMISKA INDUSTRIN FÖR TIDEN 25.2.2020–31.1.2022 ‌

Tid 10.3.2020

Plats Xxxxx xxxxx 00, Xxxxxxxxxxx

Närvarande Lasikeraaminen teollisuus LT ry

Xxxxx Xxxxxxxx

Industrifacket rf

Xxxx Xxxxx Xxxx Xxxxx

1. Avtalsperiod, avtalets giltighet och undertecknande av kollektivavtalet

Det konstaterades att det nya kollektivavtalet från och med 25.2.2020 ersätter de kollektivavtal som parterna har undertecknat för tiden 1.12.2017-31.10.2020. Det här avtalet gäller 25.2.2020-31.1.2022.

Det konstaterades att förbunden 25.2.2020 har uppnått ett förhandlingsresultat om text- och löneändringar i kollektivavtalet för den glaskeramiska industrin. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller ovan nämnda bransch.

2. Lönejusteringar för tiden 25 2.2020–31.1.2022

2.1. Lönejusteringarnas tidpunkt, genomförande och storlek

Arbetstagarens personliga lön utan separata tillägg höjs 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,3 procent.

Arbetstagarens personliga lön utan separata tillägg höjs 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,2 procent.

Specifikt för företag och verksamhetsställen tillämpas fr.o.m. 1.3.2021 en lokal pott på 0,8 procent, vars storlek beräknas på summan av de personliga tim- eller månadslönerna som betalades i januari 2021 till arbetstagarna som omfattas av kollektivavtalet (förtjänster i tids-, ackords- och premiearbete utan separata tillägg såsom skifttillägg, miljötillägg osv.). Potten används till att utveckla den personliga lönedelen som baserar sig på arbetstagarens kompetens och arbetsprestation.

Om användningen av den lokala potten förhandlas och avtalas mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller, om ingen huvudförtroendeman har valts, mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Avtalet ingås skriftligen.

Förbunden upprättar en gemensam anvisning om fördelningen av den lokala potten.

Ifall inget avtal nås lokalt om hur den företagsspecifika potten ska fördelas, betalas potten ut i form av en allmän förhöjning på 0,4 procent beräknad på lönen före den allmänna förhöjningen till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet, och arbetsgivaren beslutar om hur resterande 0,4 procent ska tilldelas. Den allmänna förhöjningen är därmed 1,6 procent.

Avvikande från det ovan nämnda, ifall avtal om att permanent övergå till lönebetalning en gång i månaden ingås före 31.1.2021, betalas löneförhöjningen för 2021 i sin helhet som en allmän förhöjning på 2,0 procent.

2.2. Mål med lokala löneförhandlingar

Målet med lokala förhandlingar är att nå en löneuppgörelse som stöder den ekonomiska situationen, orderstocken, sysselsättningssituationen samt kostnadskonkurrenskraften på respektive företag eller arbetsplats. Målet är att genom lönebildningen uppmuntra till att utveckla kunnandet och verka i en sådan riktning att företagets produktivitet och arbetshälsa utvecklas enligt de mål som ställts upp.

2.3. Information som ges till företroendemannen med tanke på förhandlingarna och avtalsförfarande

Innan förhandlingarna ger arbetsgivaren förtroendemannen, eller personalgruppen om en förtroendeman inte har valts, information om lönesumman som ska fördelas och om hur den räknats ut.

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs (allmän eller företagsspecifik förhöjning) och kriterierna för dem.

Ett avtal ingås med huvudförtroendemannen eller, om ingen förtroendeman har valts, med personalgruppen senast 15.2.2021, såvida man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden. Avtalet ingås skriftligen.

Arbetsgivaren beslutar om hur förhöjningarna fördelas inom ramen för det lokala avtalet.

Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren tillsammans med huvudförtroendemannen eller, om ingen huvudförtroendeman har valts, med hela personalgruppen inom en rimlig tid göra en genomgång av det totala antalet arbetstagare, antalet arbetstagare som fått en löneförhöjning, den genomsnittliga storleken på förhöjningen samt den summa som använts för förhöjning av arbetstagarnas löner, med specifikation för de företagsspecifika och allmänna förhöjningarna.

Den information som getts under förhandlingarna är konfidentiell och får enbart användas för delningen av den lokala potten.

Den företags- eller arbetsplatsspecifika löneförhöjningen för 2021 beräknas på summan av de personliga tim- eller månadslönerna som betalades i januari 2021 till arbetstagarna som omfattas av kollektivavtalet (förtjänster i tids-, ackords- och premiearbete utan separata tillägg såsom tjänsteårs-, skiftsarbets-, miljötillägg osv.).

Tillämpningsanvisning

Med i beräkningen är alla som omfattas av kollektivavtalet och som arbetar i januari 2021, oberoende av anställningsförhållandets natur (i kraft tillsvidare, på viss tid, deltid). Också lönerna för arbetstagare som är anställda vid tidpunkten för löneförhöjning, men frånvarande under beräkningsmånaden med anledning av exempelvis sjukdom eller semester, ska tas med i beräkningen. Om anledningen till frånvaron är familjeledighet, studieledighet eller annan längre ledighet av sådan art, och man har anställt en vikarie för arbetstagaren, beräknas enbart summan för vikariens lön.

I lönesumman inkluderas inte bl.a. följande tillägg: förtroendemannatillägg, arbetarskyddsfullmäktigs ersättningar, övertidsarbetsersättningar, resultatbaserade potter, tjänsteårs-, skifts-, söndags-, miljötillägg, semesterpenning, semesterersättning om anställningsförhållandet upphört.

2.4. Avtal om att senarelägga lönejusteringarna

Ifall tidpunkten för förhöjningen senareläggs ska ett avtal ingås skriftligen med förtroendemannen senast 31.3.2020 för förhöjningarna år 2020 och senast 28.2.2021 för förhöjningarna år 2021. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.

Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.

Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att de beaktas då de förhöjningar som baserar sig på kollektivavtalet genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar den förhöjning som baserar sig på kollektivavtalet.

2.5. Lönetabeller Normtimlöner fr.o.m. 1.4.2020
Lönegrupp 1	cent/timme 987
Lönegrupp 2	1014
Lönegrupp 3	1057
Lönegrupp 4	1118
Lönegrupp 5	1188
Normtimlöner fr.o.m. 1.3.2021
Lönegrupp 1	cent/timme 1007
Lönegrupp 2	1034
Lönegrupp 3	1078
Lönegrupp 4	1140
Lönegrupp 5	1212

Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön fr.o.m. 1.4.2020

	cent/timme
Yngre blåsare	1258
Äldre blåsare	1306
Blåsarmästare	1335

Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön fr.o.m. 1.3.2021

	cent/timme
Yngre blåsare	1283
Äldre blåsare	1332
Blåsarmästare	1362

Yrkesarbetare inom underhållet fr.o.m. 1.4.2020

	cent/timme
Svårighetsklass 1	1059
Svårighetsklass 2	1106
Svårighetsklass 3	1285
Svårighetsklass 4	1426

Yrkesarbetare inom underhållet fr.o.m. 1.3.2021

	cent/timme
Svårighetsklass 1	1080
Svårighetsklass 2	1128
Svårighetsklass 3	1311
Svårighetsklass 4	1455

Unga arbetstagares normtimlöner fr.o.m. 1.4.2020

cent/timme

under 17 år 959

17-åringar 963

Unga arbetstagares normtimlöner fr.o.m. 1.3.2021

cent/timme

under 17 år 978

17-åringar 982

Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för 2020–2021. Avtalet ingår som bilaga i kollektivavtalet.

Skift- och miljötilläggen höjs inte.

Genomförande av förhöjningar i företagsanpassade lönesystem

Lönerna enligt svårighetsklass i de företagsanpassade lönesystemen höjs från och med 1.4.2020 med 1,3 procent och från och med 1.3.2021 med 2 procent.

2.6. Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens ersättningar Huvudförtroendemannens månatliga ersättning fr.o.m. 1.4.2020

Antal arbetstagare	Ersättning euro/månad
-20	72
21–50	76
51–100	82
101–150	87
151–250	99
251–350	112
351–420	121
421–	130

Arbetarskyddsfullmäktigs månatliga ersättning fr.o.m. 1.4.2020

Antal timmar befriade från arbete/vecka	Ersättning euro/månad
Under 4	52
4	55
8	65
14	76
20	91
28	99
32	107
Helt befriad	118

2.7. Förbundens stöd

Förbunden upprättar en gemensam anvisning och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.

Förbunden stöder de lokala parterna med att aktivt söka olika lösningsmodeller för höjning av lönerna enligt kollektivavtalet, sporrande lönesättning och uppmuntrar till att finna den bästa möjliga lösningen för företaget och dess personal.

3. Textändringar

Textändringarna träder i kraft 25.2.2020, om inte något annat anges för en viss paragraf

3.1. Ändringar görs i 1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet

Punkterna 4–7 ändras.

4. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. De lokala parterna ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat ärendet.

5. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Om en stridsåtgärd enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får inga stridsåtgärder vidtas. Fackavdelningen ska följa förbundens ståndpunkt och avstå från stridsåtgärder, eller om en störning mot arbetsfreden redan pågår, avsluta stridsåtgärderna och omedelbart återställa arbetsfreden.

6. Förbunden ska handleda de lokala parterna i upprätthållandet av arbetsfreden. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar med de gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga utreda vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell stridsåtgärd är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den

förhandlingsordning som avses i 8.2. i kollektivavtalet.

7. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt. Enligt förbundens ståndpunkt

- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 4–6 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och

- bör som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas även beaktas förbundens åtgärder enligt punkt 4–5 för att förhindra en lagstridig arbetskonflikt.

8. Lasikeraaminen teollisuus LT ry förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 4-6 fortfarande pågår mellan förbunden.

Protokollsanteckning 1:

Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 5 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot kollektivavtalet.

Protokollsanteckning 2:

Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen som avses i 8.2 i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna paragraf.

3.2 Punkten 3.1. ändras Ordinarie arbetstid

En ny punkt läggs till efter Genomsnittlig veckoarbetstid.

Tio timmars dagar

I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.

Tio timmar långa dagar kan utföras av en enskild arbetstagare i högst sex arbetsveckor per kalenderår och högst två på varandra följande arbetsveckor. Efter en sexveckorsperiod kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för arbetstagare som utför intermittent treskiftsarbete (ATF 35 eller ATF 36) till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar, i högst fyra veckor per kalenderår.

Protokollsanteckning:

Förtroendemannen ges årligen en rapport om tillämpningen av denna kollektivavtalsbestämmelse, om hur den genomförs och om utjämningen av arbetstiden på arbetsplatsen.

En arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).

Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om tidpunkten för en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får inte den av arbetstagaren meddelade ledigheten tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.

Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren ersätta outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 procent i samband med närmast följande löneutbetalning.

Genomförande av förlängningen av arbetstiden med 24 timmar fr.o.m. 1.1.2017 i enlighet med konkurrenskraftsavtalet

Punkten med tillhörande underpunkter stryks.

Punkten Maximiantal arbetstimmar läggs till som en sista punkt under 3.1. Ordinarie arbetstid.

Maximiantal arbetstimmar

Maximiantalet arbetstimmar följer begränsningarna som fastställts i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.

3.3 En ny punkt 3.7 Inledande och avslutande arbete läggs till

En ny punkt 3.7 Inledande och avslutande arbete läggs till efter punkt 3.6 När arbetsdygnet och arbetsveckan inleds, och numreringen ändras efter denna punkt. Bestämmelsen i den nya punkten ersätter bestämmelsen om inledande och avslutande arbete i arbetstidslagen.

3.7 Inledande och avslutande arbete

Inledande och avslutande arbete är merarbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för att förbättra funktionssäkerheten och eliminera produktionsstörningar. Detta arbete utförs enligt ett lokalt avtal. Personalen informeras om avtalet.

Inledande och avslutande arbete räknas som merarbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden, före eller efter det ordinarie arbetsskiftet. Det inledande och avslutande arbetet kan bestå av arbete som

- är nödvändigt för att övriga arbetstagare på arbetsplatsen ska kunna arbeta under hela sin ordinarie arbetstid,

- behövs i skiftarbete för utbyte av information när arbetsskiften avlöser varandra. Om inledande och avslutande arbete kan avtalas genom ett arbetsavtal.

Inledande och avslutande arbete får utföras av en arbetstagare högst fem timmar i veckan.

För inledande och avslutande arbete betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg. Lokalt kan man också avtala om en fast månadsersättning till ett motsvarande belopp.

3.4 Punkten 3.11 Vilotider ändras

Två nya meningar läggs till i slutet av punkten Xxxxxxxxx. I dessa ingår en bestämmelse om ersättande vilotid.

Dygnsvila

Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.

I de fall som avses i 25 § 3 mom. i arbetstidslagen kan man tillfälligt avvika från det ovan nämnda under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder åt gången. Vilotiden ska dock omfatta minst fem timmar. Arbetstagaren ska beviljas den vilotid som ersätter den förkortade dygnsvilan i samband med följande dygnsvila eller, om det inte är möjligt av orsaker som har samband med arbetsarrangemangen, så snart som möjligt, dock senast inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska beviljas utan avbrott och den får inte förläggas till beredskapstid.

En ny punkt Veckovila läggs till.

Veckovila

När man granskar hur veckovilan ordnats ska tolkningen också i framtiden motsvara tolkningen av bestämmelsen i 31 § i den gamla arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden som berör ämnet, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).

3.5 En ny punkt 3.12 Utbildnings- och utvecklingsevenemang läggs till före punkten Arbetstidsbank.

En ny punkt 3.12 Utbildnings- och utvecklingsevenemang läggs till och numreringen justeras härefter.

3.12 Utbildnings- och utvecklingsevenemang

Arbetsgivaren kan utöver den ordinarie årliga arbetstiden anvisa en arbetstagare högst åtta timmar per kalenderår tilläggsutbildning, kompletterande utbildning, utrustningsutbildning eller säkerhetsutbildning som är nödvändig med tanke på arbetet eller för att förbättra produktiviteten, effektiviteten och kvaliteten i form av utvecklingsevenemang på arbetsplatsen eller på en av arbetsgivaren anvisad plats.

Denna tid utgör ordinarie arbetstid som får anvisas utöver den i kollektivavtalet fastställda ordinarie årliga arbetstiden. För en utbildning eller ett utvecklingsevenemang betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.

Utbildningen eller utvecklingsevenemangen kan genomföras så att arbetsskiftet förlängs med utbildningens eller utvecklingstillfällets längd, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan även pågå en hel dag. En utbildning eller ett utvecklingsevenemang kan inte förläggas till en söckenhelg.

I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i 7.1. i det allmänna avtalet mellan förbunden.

Protokollsanteckning:

Om en utbildning eller ett evenemang enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 5.1. Ersättning för resekostnader i fråga om ersättning av resekostnader.

3.6 Punkten 3.14 Övertidsarbete ändras

Punkten Längd på granskningsperioden för maximimängden övertidsarbete ändras enligt följande:

Längd på granskningsperioden för maximiantal arbetstimmar

3.7 En ny punkt Praktikanter läggs till punkten 4.2 Tidlön En ny punkt Praktikanter läggs till före punkten Tidarbetstillägg. Praktikanter

När man fastställer lönen för en praktikant i ett anställningsförhållande används under utbildnings- och träningstiden som ingångslön för praktikanten en lön enligt lönegrupp, som betalas för en uppgift som ligger en nivå lägre.

Denna lön betalas tills praktikanten behärskar arbetet på ett tillfredsställande sätt. Längden på träningstiden påverkas av arbetets karaktär och arbetstagarens personliga egenskaper. Av den här orsaken ska längden på tiden fastställas separat i varje fall.

3.8 Punkten 4.9 Löneutbetalning ändras

En protokollsanteckning läggs till punkten Tidpunkten för löneutbetalningen.

Protokollsanteckning:

Förbunden har som ett gemensamt mål att företagen under avtalsperioden 2020–2021 permanent ska övergå till löneutbetalning en gång i månaden. Detta mål har fått stöd i löneuppgörelsen för 2021 och i de anvisningar som förbunden har utarbetat tillsammans.

3.9 Punkterna 3.3. och 4.4. i bilaga 7 Allmänt avtal ändras

Punkten 3.3 Anmälningar ändras så att den lyder:

3.3 Anmälningar

Fackavdelningen eller motsvarande organ ska skriftligt underrätta arbetsgivaren om vilka personer som har valts till förtroendemän, om att ersättaren vikarierar för huvudförtroendemannen, om att arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombudet sköter förtroendemannauppdraget eller om att förtroendemannen sköter arbetarskyddsuppgifter. Arbetarskyddsfullmäktig ska informera arbetsgivaren skriftligt om att vicefullmäktig vikarierar för arbetarskyddsfullmäktig. Arbetsgivaren uppger för förtroendepersonerna vilka som för förhandlingar med dem på företagets vägnar.

Om huvudförtroendemannen inte har kunnat utföra sina uppgifter under minst en månad och frånvaron fortgår utan att någon anmälan om ersättare lämnats till arbetsgivaren, fungerar ersättaren som huvudförtroendeman. Om arbetarskyddsfullmäktigen inte har kunnat utföra sina uppgifter under minst en månad och frånvaron fortgår utan att någon anmälan om ersättare lämnats till arbetsgivaren, fungerar ersättaren som arbetarskyddsfullmäktig även i andra situationer än den som beskrivs i 3.2. i det allmänna avtalet.

Om huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens ersättare sköter huvudförtroendemannens/arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter under minst två veckor, betalas månadsersättningen för denna tid till honom eller henne.

Punkt 4.4 Ersättare ändras så att den lyder:

4.4 Ersättare

Bestämmelserna i det här kapitlet tillämpas på ersättaren för huvudförtroendemannen och ersättaren för arbetarskyddsfullmäktig under den tid som de vikarierar för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen.

3.10 Bilaga 9 Avtal om uppsägningsskydd ändras med 2 § Uppsägning och uppsägningstider

En ny 2 § Uppsägning och uppsägningstider läggs till bilagan och paragrafnumreringen ändras på motsvarande sätt. De fem dagar som enligt bestämmelsen anges för att göra en förhandlingsframställning ingår i förhandlingstiden på 14 dagar och sex veckor på följande sätt.

Beräkning av förhandlingstid

Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/2007) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.

När en arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots det som stadgas i 45 § i samarbetslagen om förhandlingsframställning, och i 51 § om fullgörande av förhandlingsskyldighet, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen inom företag sedan en skriftlig förhandlingsframställning gjorts och under sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen inom företag, om inte någon annan förhandlingstid avtalats med stöd av lagen.

3.11 Bilaga 9 Avtal om uppsägningsskydd ändras med 14 § Permittering

Punkten 2.5. Permittering flyttas till 14 § i avtalet om uppsägningsskydd och ändras så att den lyder:

Man kan avtala om permitteringsvarseltiden lokalt med förtroendemannen. Om man inte tillsammans med förtroendemannen har kommit överens om något annat, ska man vid permittering av arbetstagare iaktta en varseltid på minst 14 dagar och permitteringen kan ske för en viss tid eller tills vidare.

Vid fortgående anställning får arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om tiden för anmälan om permittering och om hur permitteringen ska genomföras, när det är fråga om permittering för viss tid i enlighet med 5:2.2 § i arbetsavtalslagen.

Om permitteringen gäller tills vidare ska arbetsgivaren informera om att arbetet inleds minst en vecka innan, om inte annat avtalats.

Permitteringen hindrar inte arbetstagaren att ta emot annat arbete för permitteringstiden. Bestämmelser om bevarande av bostadsförmånen under permitteringstid ingår i 13:5 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Avtalet gäller inte permitteringsgrunder utan dessa fastställs enligt lag. Genom avtalet har man inte begränsat permitteringstiden.

3.12 Följande ändringar görs med anledning av den nya arbetstidslagen som trädde i kraft 1.1.2020

• termen arbetstidsschema ändras till arbetsskiftsförteckning eller plan för utjämning av arbetstiden beroende på sammanhanget

• paragrafhänvisningar enligt lagen 1.1.2020

3.8. Intermittent treskiftsarbete Intjäning av semester

Vid beräkning av semesterns längd betraktas fridagarna enligt planen för utjämning av arbetstiden som likställda med arbetade dagar, dock minskade med antalet sådana sedvanliga fridagar som ingår i dagarbetares respektive kalendermånad.

Veckoövertidsarbete

Arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen ersätts såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.

3.9. Kontinuerligt treskiftsarbete

Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden

För arbetet bör på förhand uppgöras en plan för utjämning av arbetstiden för minst den tid som motsvarar utjämningsperioden. Arbetstagare omfattas av arbetstidsutjämningssystemet när han utan avbrott arbetat i kontinuerligt treskiftsarbete i tio arbetsskift.

Treskiftsarbetet betraktas som kontinuerligt, trots att ett skift i veckan tillfälligt lämnas ogjort.

Veckoövertidsarbete

Arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen ersätts såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.

5.3. Söckenhelgsersättning Protokollsanteckning:

Ifall bestämmelserna om de förutsättningar som gäller vid iakttagande av den i arbetsskiftsförteckningen avsedda arbetstiden skulle medföra förlust av söckenhelgsersättning för flera på varandra följande söckenhelger, gäller förlusten endast en av dessa söckenhelger.

BILAGA 9 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD

16 § Anmälan om permittering, Exceptionella permitteringssituationer, 3 Avbrytande av permittering, Permittering och förkortad arbetstid

Permittering och förkortad arbetstid

Bestämmelserna om permitteringsförfarande gäller både egentlig permittering (totalt avbrott i arbetet) och s.k. kollektiv övergång till förkortad arbetstid. Således iakttas bestämmelserna om förhandsutredning och tid för anmälan om permittering i avtalet även vid övergången till en förkortad arbetsvecka, om inte annat avtalats.

I flera kollektivavtal finns bestämmelser om ändring av planen för utjämning av arbetstid. I dessa fall är det i allmänhet fråga om ett arbetstidsarrangemang inom ramen för den arbetstid som iakttas inom branschen eller på företaget, och dessa fall kan inte likställas med övergången till förkortad arbetstid.

Ifall man i kollektivavtalet har stadgat om anmälningsförfarandet som ska iakttas vid övergången till förkortad arbetstid ersätter en sådan avtalsbestämmelse bestämmelserna i detta avtal om uppsägningsskydd som ingåtts mellan förbunden.

4. Texter i underteckningsprotokollet

4.1 Kontinuerliga förhandlingar

Syftet med kontinuerliga förhandlingar är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, bereda förändringar av kollektivavtalet under avtalsperioden samt utarbeta gemensamma tillämpningsanvisningar för situationer som upplevs som svåra på arbetsplatserna.

Parterna tillämpar principen om kontinuerliga förhandlingar under avtalsperioden så att de under avtalsperioden förhandlar och söker lösningar kring särskilda teman. Parterna kan också på den andra partens förslag förhandla om andra frågor som uppstår.

Textändringar som avtalas vid förhandlingarna godkänns i avtalsparternas administrativa organ och träder i kraft vid den separat överenskomna tidpunkten.

Förbunden utreder erfarenheter kring tillämpningen av den nya bestämmelsen om tio timmars arbetstid. För detta ändamål skickar förbunden en enkät till arbetsplatserna. Förbunden utreder utvecklingsbehovet senast 30.10.2021 utifrån inkomna synpunkter.

4.2 Arbetsgrupper

Kemiindustrin rf:s och Industrifacket rf:s utbildningsarbetsgrupp

Förbundens utbildningsarbetsgrupp har i uppgift att senast 31.5.2020 effektivera de gemensamma kurser och fackföreningskurser som avses i det allmänna avtalet, i fråga om innehållet, längden och rätten att delta. Arbetsgruppens uppgift är att avtala om hur små och medelstora företag ska beaktas i antalet kurser och personalföreträdarnas rätt att delta.

Kemiindustrin rf förutsätter att utbildningsarbetsgruppen bildar en gemensam uppfattning om ovan nämnda frågor.

Arbetsgrupp för arbetstider

Som en del av verksamheten för att förbättra produktiviteten förbinder sig förbunden att främja mångsidiga och flexibla arbetstider och införa arbetstidsbanker vid företagen.

För att stöda detta syfte grundar parterna för avtalsperioden en arbetsgrupp som bland annat utreder hur de nuvarande arbetstidsbestämmelserna överensstämmer med företagens och deras personals behov. Samtidigt utreds eventuella behov av att utveckla arbetstidsbestämmelserna.

4.3 Färdigheter för ett lokalt avtalsförfarande och främjande av lokala avtal

Lokala avtal är ett sätt att smidigt möta företagens mycket varierande utmaningar, som beror på bland annat förändringar i företagsklimatet och kundernas behov. Xxxx och konfidentiella förhandlingsrelationer mellan de lokala parterna utför grunden för en fungerande dialog och framgångsrika avtal. Det är också viktigt att båda parterna har kunskaper och färdigheter med anknytning till bland annat uppgifter om kollektivavtalen, förhandlingsfärdighet, företagsekonomi samt utveckling av produktions- och serviceverksamheten. Typen av frågor man förhandlar om och arbetsplatsens storlek kan medföra att också andra personer på arbetsplatsen kan höras som sakkunniga med anknytning till det lokala avtalsförfarandet. För att de lokala avtalen ska fungera måste de följas upp och uppdateras regelbundet.

Under avtalsperioden ska förbunden ordna gemensam utbildning i syfte att främja lokala avtal och utveckla samarbetet mellan företag inom avtalsbranschen.

Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att utan inkomstbortfall delta i utbildning som Lasikeraaminen teollisuus LT ry och Industrifacket rf ordnar tillsammans för att främja det lokala avtalsförfarandet eller arbetshälsan.

Xxxxxxxx syn på utvecklingsbehov

I början av huvudförtroendemannens mandatperiod behandlar arbetsgivaren tillsammans med förtroendemannen gemensamma mål och utbilningsbehov för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, det lokala avtalsförfarandet samt arbetsplatsen och arbetshälsan.

Rätt till information

Löneuppgifter

Om man inte lokalt har avtalat om annat, ska arbetsgivaren utan anmodan ge huvudförtroendemannen för skötseln av sina uppdrag information som motsvarar EK:s statistik om verksamhetsområdets arbetstagares förtjänstnivå och struktur omedelbart efter att EK:s lönestatistik har färdigställts under förutsättning att löneuppgifterna som samlas för företagets del omfattar statistikgrupperingarna enligt uppgift för branschen. Förtjänstuppgifter som gäller arbetstagargrupper på färre än sex personer ges inte.

Om det inom branschen eller på arbetsplatsen inte förs lönestatistik med det innehåll som förutsätts ovan ska man avtala separat om de löneuppgifter som ska ges till huvudförtroendemannen.

Uppgifter om företaget

Arbetsgivaren ska utan anmodan ge huvudförtroendemannen följande uppgifter om företagets ekonomiska situation enligt 3 kap 10 § i samarbetslagen:

1) ett i värdepappersmarknadslagen avsett bolags bokslut eller resultatuppgifter omedelbart efter det att de har offentliggjorts, och ett annat företags bokslut senast när det har fastställts eller, om bokslutet inte fastställs, när skattedeklarationen ska avges, och

2) minst två gånger under räkenskapsperioden en enhetlig redogörelse för företagets ekonomiska ställning av vilken åtminstone framtidsutsikterna för företagets produktion, serviceverksamhet eller annan verksamhet, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur framgår.

På begäran av företrädarna för personalgrupperna ska arbetsgivaren presentera de framtidsutsikter som framgår av den redogörelse som avses i 2 punkten för företagets hela personal med iakttagande av principerna och praxis för företagets interna information enligt 18

§ i samarbetslagen.

I ett företag som regelbundet har minst 20 men färre än 30 arbetstagare anställda i arbetsavtalsförhållande, kan arbetsgivaren presentera den redogörelse som avses i 2 punkten vid en gemensam sammankomst som ordnas för företagets hela personal.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål informera företrädarna för personalgrupperna eller i det fall som avses i föregående stycke hela personalen om ändringar som i väsentlig mån avviker från utvecklingen enligt den redogörelse som nämns i 2 punkten.

Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens befrielse

När omfattningen av befrielsen fastställs beaktas de mål och utbildningsbehov för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, det lokala avtalsförfarandet samt arbetsplatsen och arbetshälsan som man gått igenom tillsammans då huvudförtroendemannens mandatperiod började.

4.4 Rekommendation gällande lärande i arbete

Parterna anser det viktigt att utbildningen på arbetsplatsen främjar en god arbetskultur och effektivt lärande. Med beaktande av utbildningens mål behövs omfattande och varierande samarbete mellan företrädare för skolorna och arbetsplatsen när en period av lärande i arbete planeras, genomförs och utvärderas.

Man avtalar om uppgifter som tillgodoser praktikantens mål för lärandet i ett praktikavtal enligt skolornas egna anvisningar. Målet är praktikanten efter praktikperioden kan bedöma vilken kompetens studierna har gett i relation till arbetslivets krav och utvärdera sin egen kompetens i förhållande till dessa.

En arbetsplatshandledare utses för praktikanten. Handledaren kan vara en chef, tjänsteman eller arbetstagare som har det kunnande som handledningen förutsätter. Arbetsplatshandledarens uppgift är att se till att målen med praktiken uppnås samt att praktikanten får tillräcklig inskolning och handledning. Till arbetsplatshandledaren betalas grundlön och ersättning för inkomstbortfall, om sådant bortfall äger rum.

4.5 Arbetshälsa -– programmet Hyvää huomista

Arbetshälsa uppstår ur arbetets mål, mening och innehåll, ledarskap som identifierar och sammanjämkar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt behärskning av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet

Programmet Hyvää huomista som avtalsparterna tillsammans inlett 2010 har etablerats för att främja arbetshälsan inom branschen. Arbetet med utveckling av välbefinnandet i arbetet fortsätter enligt programmet.

En arbetsgrupp som utsetts av arbetsgivar- och arbetstagarförbunden söker nya infallsvinklar, idéer och konkreta redskap för främjande av arbetshälsa och produktivitet som kan användas av företagen, och utnyttjar tidigare erfarenheterna från programmet Hyvää huomista.

Stöd till äldre arbetstagare i fråga om arbetsförmåga

Under avtalsperioden kommer Hyvää huomista-arbetsgruppen att särskilt fokusera på att identifiera faktorer som påverkar arbetsförmågan hos arbetstagare i olika åldrar, samt vilka åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla arbetsförmågan. Arbetsgruppen tar fram en rekommendation för företagen med hjälp av bästa praxis på arbetsplatserna och forskningsrön.

Minskning av sjukfrånvaro

Arbetsgruppen följer också upp utvecklingen av sjukfrånvaro med målet att minska sjukfrånvaron. Vid behov utreder man hur produktionsproblem till följd av sjukfrånvaro kan lösas.

Man samlar in information om bästa praxis för minskning av sjukfrånvaro. Detta kan exempelvis handla om ersättande arbetsuppgifter, tidigt stöd, sjukfrånvaro med chefens samtycke och samarbete med företagshälsovården.

4.6 Arbetsfred

Förbunden har tagit fram en gemensam promemoria om tolkningen av 4 § i kollektivavtalet.

4.7 Ersättning för resekostnader

De ersättningar som ska anses som skattefria samt grunderna för dem under avtalsperioden fastställs enligt skattestyrelsens gängse gällande beslut.

4.8 Yrkesarbetare inom underhållet

Under avtalsperioden förhandlar parterna lokalt två gånger om året om yrkesarbetarnas löner och justerar dem utgående från den allmänna löneutvecklingen med särskild uppmärksamhet fäst vid förtjänstutvecklingen inom metallindustrin.

4.9 Läroavtalselever

Läroavtalselevernas löner fastställs i enlighet med teknologiindustrins kollektivavtal.

Parterna tillsätter en arbetsgrupp att utreda möjligheten att fastställa läroavtalselevernas löner i detta kollektivavtal.

4.10 Växlande arbetstidsformer

Förbunden är överens om att växling mellan olika arbetstidsformer under arbetsveckan inte i själva verket får leda till att bestämmelserna för ersättning för övertidsarbete kringgås.

4.11 Yrkesexamina

Förbunden rekommenderar att de lokala parterna vid företagen klarlägger hur avlagda yrkesexamina inom branschen har beaktats i arbetstagarens lön.

4.12 Överlevnadsklausul

Om ett företag eller en självständig del av ett företag hamnar i ekonomiska svårigheter, kan man lokalt ta till de metoder som redogörs för i bilaga 1.

4.13 Bestämmelser om hänvisningar

Paragrafhänvisningarna i bilaga 7 Avtal om uppsägningsskydd 3 § Uppsägningstider, punkten Beräkning av tidsfrist görs endast för kännedom.

5. Avtalets giltighet

Detta avtal gäller under tiden 25.2.2020–31.1.2022 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp det.

Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i kollektivavtalet fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.

6. Protokollets bindande verkan och justering

Detta protokoll har samma bindande verkan och giltighetstid som kollektivavtalet mellan parterna. Detta protokoll har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. Detta protokoll anses justerat och godkänt med avtalsförbundens underteckningar.

LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY

Xxxxx Xxxxxxxx INDUSTRIFACKET RF

Xxxx Xxxxx Xxxx Xxxxx

LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY INDUSTRIFACKET RF

KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN GLASKERAMISKA INDUSTRIN KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ‌‌‌

1.1 Avtalets tillämpningsområde ‌

Detta kollektivavtal tillämpas på de företag som är medlemmar i Lasikeraaminen teollisuus LT ry samt på de arbetstagare som är anställda hos dem.

1.2 Organisationsfrihet ‌

Arbetsgivaren och arbetstagarna äger rätt att fritt besluta huruvida de önskar höra till sina respektive organisationer.

1.3 Avtal mellan förbunden ‌

Följande avtal iakttas som del av detta kollektivavtal

- Allmänna avtalet

- Avtalet om uppsägningsskydd

- Semesterlöneavtalet‌

1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet

1. Detta kollektivavtal binder de undertecknade parterna och de för övrigt till kollektivavtalet bundna föreningarna samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.

2. Alla föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är bundna till kollektivavtalet förpliktas att undvika varje sådan arbetsstridsåtgärd som riktar sig mot kollektivavtalet i sin helhet eller mot någon enskild bestämmelse.

3. De till detta kollektivavtal bundna föreningarna är skyldiga att se till att även deras underföreningar, arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av avtalet, undviker arbetsstridsåtgärder och att de inte heller i övrigt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.

8.2 i kollektivavtalet.

- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 4–6 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och

- bör som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas även beaktas förbundens åtgärder enligt punkterna 4–5 för att förhindra en lagstridig arbetskonflikt.

8. Lasikeraaminen teollisuus LT ry förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 4–6 fortfarande pågår mellan förbunden.

Protokollsanteckning 1:

Protokollsanteckning 2:

KAPITEL 2 INLEDANDE OCH AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE

2.1 Arbetsavtal ‌

I arbetsavtalslagen finns bestämmelser om arbetsavtalets form och varaktighet samt om prövotid.

Protokollsanteckning:

Som bilaga till kollektivavtalet ingår en arbetsavtalsmall, som rekommenderas av

förbunden.

2.2 Arbetsregler ‌

Arbetstagaren är skyldig att iaktta det på respektive arbetsplats fastställda arbetsreglementet, såvida det inte står i konflikt med bestämmelserna i detta kollektivavtal.

2.3 Introduktion i arbetet ‌

Arbetstagaren ska introduceras i arbetet och de förändringar som sker i arbetet. En ny arbetstagare ska också introduceras i företaget och dess verksamhetsprinciper, personalpolitik och eventuella arbetsregler.

En ny arbetstagare underrättas om vilket kollektivavtal som ska tillämpas, hurdan förhandlingsordning som ingår i det och vem som företräder arbetstagarna.

2.4 Arbetsledningsrätt ‌

Arbetsgivarens rätt är att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.

I frågor som gäller arbetsledning, arbetets organisering och utförande bör arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen.

2.5 Permittering -> har flyttats till 15 § i uppsägningsavtalet‌

KAPITEL 3 ARBETSTID ‌‌‌

3.1 Ordinarie arbetstid Tillämpning av arbetstidslagen ‌

Med avseende på arbetstiden tillämpas stadgandena i gällande arbetstidslag.‌

Grundregel

Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

Genomsnittlig veckoarbetstid ‌

Den ordinarie veckoarbetstiden kan också ordnas så att den i dagarbete och tvåskiftsarbete i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, förutsatt att för arbetet uppgjorts ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till genomsnittet i fråga.

Systemet för utjämning av arbetstiden bör meddelas arbetstagarna minst en vecka innan det tas i bruk.

Om arbetstiden i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete finns bestämmelser nedan i punkterna 3.9 och 3.10 i detta kollektivavtal.

Tio timmars dagar ‌

Protokollsanteckning:

Förtroendemannen ges årligen en rapport om tillämpningen av denna kollektivavtalsbestämmelse, om hur den genomförs och om utjämningen av arbetstiden

på arbetsplatsen.

Förlängning av den ordinarie arbetstiden per dygn ‌

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom lokalt avtal förlängas till högst tio timmar varvid den maximala ordinarie arbetstiden per vecka är 50 timmar. Arbetstiden bör i ovan nämnda fall inom en period av högst ett år utjämnas till åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

Förbundens ställningstagande till 12 timmars arbetsskift ‌

Förbunden konstaterar gemensamt att 12 timmars skift kan med lokalt avtal användas i sådana arbeten där det med beaktande av arbetets art och företagshälsovårds- och arbetarskyddsaspekterna är produktionstekniskt motiverat.

Periodarbete enligt arbetstidslagens 7 §‌

I periodarbete fastställs den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagens 7 § moment 1.

Det är möjligt att lokalt avtala om periodarbete även i andra fall än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.‌

Tillfälliga ändringar

Av praktiska orsaker påkallade tillfälliga ändringar förhandlas med huvudförtroendemannen och om dem meddelas till vederbörande arbetstagare i så god tid som möjligt. Meddelandet bör lämnas senast dagen före ändringen verkställs, ifall det inte är fråga om utryckningsarbete eller med detta jämförbart arbete.‌

Maximiantal arbetstimmar

3.2 Fridagar ‌

Man eftersträvar att arbetstagaren utöver söndagen har en annan fridag under veckan. Om den andra fridagen fastställs till fast veckodag bör den så vitt möjligt vara lördag. Om den andra fridagen är rörlig veckodag bör detta framgå av en på förhand uppgjord arbetstidsskiftsförteckning.‌

3.3 Arbetstid under söckenhelgsveckor

Under vecka med extra helgdag är den ordinarie arbetstiden på dag före sådan helg samt på lördag åtta (8) timmar med undantag av påsklördag samt midsommar- och julafton vilka är fridagar om inte produktionstekniska orsaker annat påkallar. Likaså är lördagar efter vecka med nyårsdag, trettondag, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och självständighetsdagen samt efter jul och påsk fridagar i sådant arbete där lördagen regelmässigt enligt arbetsskiftsförteckningen är fridag.

Då fridagen är rörlig veckodag, verkställs motsvarande arbetstidsförkortning i arbetsskiftsförteckningen.

3.4 Organisering av den dagliga arbetstiden ‌

Inom ramen för lagen och detta kollektivavtal kommer man lokalt överens om den ordinarie arbetstidens början och slut samt nödiga raster.

I dagarbete inleds arbetstiden klockan 7.00 och avslutas klockan 16.00 ifall inte lokalt avtalas om annat eller om arbetsgivaren inte, på grund av orsaker som produktionstekniska skäl motiverat kräver, inom ramen för lagen och detta kollektivavtal fastställt annan arbetstid.‌

3.5 Kontroll av arbetstiden

Arbetsgivaren är berättigad att anordna kontroll av arbetstiden genom användning av kontrollur eller annan för detta avsedd apparatur. Anordningen bör vara sådan att den inte förorsakar arbetstagare oskälig tidsförlust.

3.7 Inledande och avslutande arbete

- är nödvändigt för att övriga arbetstagare på arbetsplatsen ska kunna arbeta under hela sin ordinarie arbetstid,

- som i skiftarbete är nödvändigt för utbyte av information vid avlösning av skift.

Om inledande och avslutande arbete kan avtalas genom ett arbetsavtal.

Inledande och avslutande arbete får utföras av en arbetstagare högst fem timmar i veckan.

3.8 Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete Tillämpningsområdet för systemet med utjämning av arbetstiden ‌‌‌

Arbetstidsutjämningen gäller de arbetstidsformer, där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan. Dylika är i normala fall dagarbete, tvåskiftsarbete samt fortlöpande ett- och tvåskiftsarbete. Därtill förutsätts att arbetstagaren har en högst 30 vardagar lång semester samt att hans årsarbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga högtidsdagar, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.

Arbetstidsförkortningen gäller dock inte sådana arbetstagare som anställts för viss tid för högst tre månader. Ifall ett tidsbundet arbetsavtal förlängs, införtjänas ledighet för utjämning av arbetstiden från och med början av anställningen.

Hux xedighet för utjämning av arbetstiden införtjänas ‌

I arbetstidsformer som avses ovan i första stycket i denna paragraf intjänar arbetstagaren ledighet under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande:

Minst	17	arbetsdagar	1	ledig dag
Minst	34	arbetsdagar	2	lediga dagar
Minst	51	arbetsdagar	3	lediga dagar
Minst	68	arbetsdagar	4	lediga dagar
Minst	85	arbetsdagar	5	lediga dagar
Minst	102	arbetsdagar	6	lediga dagar
Minst	119	arbetsdagar	7	lediga dagar
Minst	136	arbetsdagar	8	lediga dagar
Minst	153	arbetsdagar	9	lediga dagar
Minst	170	arbetsdagar	10	lediga dagar
Minst	187	arbetsdagar	11	lediga dagar
Minst	210	arbetsdagar	12,5	lediga dagar

Dagar som är likställda med ordinarie arbetsdagar ‌

Vid beräkning av intjänad ledighet likställs med utförda ordinarie arbetsdagar även

- de dagar för vilka arbetsgivaren i enlighet med kollektivavtalet betalar lön för arbetstagares sjukdomstid eller moderskapsledighet samt för de dagar ett under 10- årigt barn är sjukt. Karensdagen inberäknas i bägge sjukdomsfallen.

- de dagar som åtgår till utbildning, för vilken arbetsgivaren ersätter förlorad förtjänst

- de frånvarodagar med lön som avses i punkt 5.2 i kollektivavtalet

- den ordinarie arbetstid som åtgår till deltagande i Industrifacket rf:s förbundsfullmäktige och/eller -styrelse

- högst 30 permitteringsdagar per år när de sammanfaller med arbetsdagar

När den ledighet som ges ingår i ovan nämnda tid för vilken intjänas ordinarie arbetsdagar anses fridagen förbrukad. För dylika fridagar betalas ersättning beräknad enligt medeltimförtjänst.

Undantag gällande avlönad sjukdomstid:

När anmäld eller avtalad ledighet för utjämning av arbetstiden omfattar tid för vilken arbetsgivaren enligt kollektivavtalet betalar arbetstagaren lön för sjuktid, flyttas utjämningsledigheten till en senare tidpunkt varvid arbetstagaren också betalas ersättning för den lediga tiden.

Samma förfarande gäller eventuella karensdagar för betalning av lön för sjuktid.‌

Hur extra ledigheter beaktas

Från längden av arbetstidsutjämningsledigheten avdras andra än de i denna paragrafs första stycke nämnda, på avtal eller praxis baserade semesterarrangemang, eller årligen regelbundet återkommande extra fridagar som förkortar den årliga arbetstiden.

Beviljande av införtjänad ledighet ‌

Den under kalenderåret intjänade ledigheten bör beviljas arbetstagaren senast före utgången av april månad därpå följande år, ifall man inte mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om annat. Om tidpunkten för ledigheten bör informeras i god tid, dock senast en vecka före, ifall man inte lokalt kommer överens om annat.

Sättet på vilket ledigheten ges, avgörs på företagsnivå. Ledighet ges minst ett arbetsskift i sänder eller högst för 6,5 dagars del, som halva dagar. Lokalt kan man också avtala om andra sätt att bevilja ledigheten.

Fall där anställningsförhållandet upphör ‌

När arbetstagares arbetsförhållande upphör kompenseras till dess intjänade, men outtagna ledigheter genom att för dem betala en ersättning som fastställs med användning av arbetstagarens medeltimförtjänst som beräkningsgrund.

På motsvarande sätt får arbetsgivaren vid arbetsförhållandets upphörande från arbetstagarens slutlikvid avdra det lönebelopp som motsvarar de ledigheter, som givits för mycket.

Lokalt avtal om att inte ta ut ledigheterna ‌

Med arbetstagare kan också avtal ingås om att ledigheterna inte alls hålls. I sådana fall betalas till arbetstagaren, utöver ersättningen för den lediga tiden, också enkel lön för utfört arbete.

Förtjänstnivå ‌

För ledighetstiden betalas till arbetstagaren en ersättning som fastställs med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.

Ersättning enligt bestämmelserna som gäller veckoövertidsarbete ‌

När ledigheterna som beviljas arbetstagaren förkortar hans ordinarie veckoarbetstid, betalas för arbete som utförs på ledig dag, en ersättning på samma sätt som för veckoövertidsarbete.

Intjäning av semester ‌

Vid beräkning av semesterns längd betraktas i denna paragraf avsedda fridagar som likställda med arbetade dagar.

3.9 Intermittent treskiftsarbete ‌

Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden ‌

Den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete är åtta (8) timmar i dygnet och i genomsnitt 36 timmar i veckan. Utjämningen av arbetstiden sker genom att ge ledighet sålunda att arbetstiden under högst ett års tidsperiod utjämnas till nämnda genomsnitt. För arbetet bör på förhand uppgöras en arbetsskiftsförteckning för minst den tid som motsvarar utjämningsperioden. Arbetstagaren omfattas av systemet för utjämning av arbetstiden när han utan avbrott arbetat i intermittent treskiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskift.

Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar ‌

Den minskning i förtjänsten som arbetstagaren åsamkas på grund av utjämning av arbetstiden kompenseras sålunda, att arbetstagaren för varje ordinarie arbetstimme som han arbetat i intermittent treskiftsarbete, förtjänar ett tillägg i cent, som är 10,5 procent av hans enligt punkt 34 i kollektivavtalet fastställda medeltimförtjänst. Tillägget betalas också för sådan ordinarie arbetstid som åtgår till resor och utbildning som arbetsgivaren enligt kollektivavtalet ersätter samt för den tid, för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid.

Däremot beaktas tillägget inte vid beräkningen av den medeltimförtjänst som avses i punkt

4.11 i kollektivavtalet.

Ifall man inte lokalt ingår annat avtal om utbetalningen av intjänade tillägg, betalas de per lönebetalningsperiod.

Intjäning av semester ‌

Veckoövertidsarbete ‌

Arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen ersätts såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.

Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör ‌

Vid övergång till annan arbetstidsform samt då arbetstagarens anställningsförhållande upphör kommer parterna överens om ersättning av intjänade men outtagna ledigheter antingen genom att ge motsvarande ledighet eller genom betalning i pengar som fastställs med den i punkt

4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.

3.10 Kontinuerligt treskiftsarbete ‌

Arbetstidens längd och utjämning av arbetstiden ‌

Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete är åtta (8) timmar i dygnet och i genomsnitt 34,7 timmar i veckan. Utjämningen av arbetstiden sker genom att ge ledighet sålunda att arbetstiden under högst ett års tidsperiod utjämnas till nämnda genomsnitt. För arbetet bör på förhand uppgöras en plan för utjämning av arbetstiden för minst den tid som motsvarar utjämningsperioden. Arbetstagare omfattas av arbetstidsutjämningssystemet när han utan avbrott arbetat i kontinuerligt treskiftsarbete i tio arbetsskift.

Treskiftsarbetet betraktas som kontinuerligt, trots att ett skift i veckan tillfälligt lämnas ogjort.‌

Årsarbetstid

Årsarbetstidens längd fastställs enligt arbetstagarens semesterrätt sålunda att den för de arbetstagares del, som är berättigade till en 24 vardagar lång semester, är 1671 timmar samt för de arbetstagares del, som är berättigade till en 30 vardagar lång semester, är 1636 timmar. Arbetstiden utjämnas till nämnda årsarbetstider under fem år.

Protokollsanteckningar:

Inom planglasindustrin sker arbetet i kontinuerligt treskiftsarbete utan s.k. söckenhelgsdriftstopp. Samma gäller den övriga glaskeramiska industrins sådana arbeten, som inte kan avbrytas.

Inom den övriga glasindustrin hålls i kontinuerligt treskiftsarbete årligen högst fyra söckenhelgsdriftstopp, vilkas sammanlagda längd är 24 arbetsskift. Julhelgens driftstopp inleds med morgonskiftet på julaftonen och midsommarens driftstopp med morgonskiftet på midsommaraftonen.

Ersättning för den minskning i förtjänsten som arbetstidsutjämningen åsamkar ‌

4.11 i kollektivavtalet fastställda medeltimförtjänst. Tillägget betalas också för sådan ordinarie arbetstid som åtgår till resor och utbildning som arbetsgivaren enligt kollektivavtalet ersätter samt för den tid, för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid.

Beträffande glasindustrin bör därtill beaktas det särskilda tillägget om 3,9 procent i enlighet med det tidigare avtalet.

Ovan nämnda tillägg beaktas inte vid beräkningen av den medeltimförtjänst som avses i punkt

4.11 i kollektivavtalet.

Ifall man inte lokalt ingår annat avtal om utbetalningen av intjänade tillägg, betalas de per lönebetalningsperiod.‌

Beviljande av semester

När arbetstidsutjämningen sker med användning av ett 5-skiftssystem ges arbetstagare en 22 dagar lång sammanhängande ledighet under perioden 20.5 och 20.9 såsom semester. De semesterdagar som av ovan avsedda blivit outtagna av den 24 dagar långa semestern ges

huvudsakligen i en sammanhängande period under det kalenderår, under vilket semesterkvalifikationsåret utlöper.

Oberoende av vilket skiftsystem man använder, ges den semesterdel som överskrider 24 dagar, under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret utlöper eller före utgången av april månad därpå följande år.

Veckoövertidsarbete ‌

Arbete som överskrider veckoarbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen ersätts såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.

Övergång till annan arbetstidsform samt när anställningsförhållandet upphör ‌

Vid övergång till annan arbetstidsform samt då arbetstagarens anställningsförhållande upphör ersätts intjänade men outtagna ledigheter antingen genom att ge motsvarande ledighet eller genom betalning i pengar som fastställs med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund. När arbetstagaren å sin sida i nämnda situation erhållit för mycket ledighet, kan arbetsgivaren fordra inarbetning av de extra ledigheterna.

Protokollsanteckning:

I samband med tillfälliga förflyttningar anses arbetstagaren mot varje tio (10) 8-timmars under ordinarie arbetstid utförda arbetsskift, införtjäna en ledig dag. Beräkningen av fridagarna börjar på nytt kvartalsvis.

3.11 Vilotider Dagarbete ‌‌‌

När den ordinarie arbetstiden i dagarbete överskrider sex (6) timmar har arbetstagaren en vilotid som omfattar en timme, under vilken han fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen såvida arbetets tekniska art inte hindrar detta. Genom ett mellan arbetsgivaren och arbetstagaren slutet avtal kan vilotiden i dagarbete förkortas till minst en halv timme, förutsatt att arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under denna tid.‌

Tvåskiftsarbete

Arbetstagare i tvåskiftsarbete har en halvtimmes måltidsrast, under vilken han fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen. Alternativt kan han beredas tillfälle att inta sin måltid under arbetet vid den med hänsyn till arbetet i respektive fall lämpligaste tidpunkten i medlet av arbetsskiftet.

Treskiftsarbete ‌

I treskiftsarbete bereds arbetstagare tillfälle att inta sin måltid under arbetet vid den med hänsyn till arbetet lämpligaste tidpunkten.

Rekreationspauser ‌

På förmiddagen och på eftermiddagen har arbetstagarna rätt att vid sitt arbete hålla en 10 minuters kaffepaus i den ordning som arbetsledningen bestämmer.

Protokollsanteckning:

I sådant tvångsstyrt skiftarbete där arbetstagaren inte har möjlighet att inta förfriskningar eller att äta antingen vid sidan av arbetet eller annorstädes på arbetsplatsen, arrangeras för honom två 15 minuters pauser dagligen.

Dygnsvila ‌

Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst elva timmar, samt i periodarbete en oavbruten vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ett ändamålsenligt arbetsarrangemang förutsätter det, kan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga avtala om tillfällig utjämning av dygnsvilan. Dyxxxxxxxx xka emellertid omfatta minst sju timmar. Arbetstagaren ska beviljas den vilotid som ersätter den förkortade dygnsvilan i samband med följande dygnsvila eller, om det inte är möjligt av orsaker som har samband med arbetsarrangemangen, så snart som möjligt, dock senast inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska beviljas utan avbrott och den får inte förläggas till beredskapstid.

Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.

I de fall som avses i 25 § 3 mom. i arbetstidslagen kan man tillfälligt avvika från det ovan nämnda under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder åt gången. Vilotiden ska dock omfatta minst fem timmar och arbetstagaren i detta fall så snart som möjligt beviljas de ersättande vilotiderna som avses i lagrummet, dock senast inom en månad.‌

Veckovila

Vilotiden i fall där arbetstiden överskrider tio (10) timmar per dygn ‌

Ifall där arbetstiden per dygn överskrider tio (10) timmar har arbetstagare, när han så önskar, rätt att hålla en halv timmes vilopaus efter ett åtta (8) timmars arbetspass.

3.12 Utbildning och utvecklingsmöjligheter‌

I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i 7.1. i det allmänna

avtalet mellan förbunden.

Protokollsanteckning:

Om en utbildning eller ett evenemang enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 5.1. Ersättning för resekostnader i fråga om ersättning av resekostnader.‌

3.13 Arbetstidsbank

Arbetstidsbanken är ett system som tas i bruk för samordning av arbete och fritid där arbetstagaren och arbetsgivaren har möjlighet att spara och ta ut tid enligt de regler som överenskommits i samband med ibruktagandet av arbetstidsbanken. När samordningen av arbete och fritid fungerar ökar arbetstillfredsställelsen, arbetsengagemanget och produktiviteten.‌

Ibruktagande av systemet

Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representanter.

Förbunden rekommenderar att de lokala parterna ställer upp mål för arbetstidsbanken som bland annat beaktar produktivitet, konkurrenskraft, arbetssäkerhet och arbetstagarnas enskilda arbetstidsbehov.

Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överförs till exempel:

- samlad ledighet på grund av tillämpningen av flexibel arbetstid

- genomsnittlig ordinarie arbetstid per dag eller vecka

- arbetstidsförkortningsledigheter eller ledigheter i treskiftsarbete

- arbetstidsersättningar som bytts mot ledighet

- den del av semestern som överskrider 18 dagar samt redan intjänad sparad ledighet

- semesterpremie som enligt avtal bytts mot ledighet

- när det gäller 58 år fyllda arbetstagare penningförmåner som omvandlats till ledighet om arbetstagaren så vill

Frågor som ska avtalas när systemet införs

- vem avtalet gäller

- hur man ansluter sig till och lämnar systemet

- vilka ledigheter kan sparas och på vilka villkor och när kan de inte tas ut

- maximigränsen för sparad och lånad ledighet

- när och i vilka situationer kan ledighet tas ut

- hur omvandlas penningersättningar till motsvarande ledig tid

- förfaringssätt för hur den sparade ledigheten i arbetstidsbanken kan bevisas

- hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas

- enligt vilka principer och i vilka situationer, förutom då anställningsförhållandet upphör, ledigheten kan bytas mot pengar, hur behandlas arbetstidsbankens funktionsduglighet mellan arbetsgivaren och förtroendemannen

- vid avtal om möjligheten för 58 år fyllda arbetstagare att omvandla penningförmåner till motsvarande ledig tid bör man samtidigt avtala om det i dessa situationer är nödvändigt att höja maximigränsen för sparad ledighet

Ledighet som överförts till systemet ‌

Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.

Arbetstagaren får årligen en utredning om de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken. I samband med detta gör arbetstagaren och arbetsgivaren upp en plan för när de intjänade ledigheterna ska tas ut. Om man inte når ett avtal om tidpunkten för när ledigheterna ska tas ut, har arbetstagaren rätt att använda högst 30 procent av timmarna i banken med två månaders varsel, om man inte lokalt kommer överens om en annan varseltid. Arbetsgivaren kan en gång per kalenderår av vägande produktionsorsaker flytta tidpunkten för en ledighet. Om arbetstagarens arbetsoförmåga börjar före en avtalad ledighet som tas ut ur arbetstidsbanken, kan arbetstagaren högst en gång per kalenderår flytta en tre dagar lång eller ännu längre ledighet ur arbetstidsbanken till en senare tidpunkt.

Förbunden är överens om

- att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller att produktionen stannar av

- den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.

Lönebetalning i systemet ‌

Arbetstagarens lön bestäms enligt den tidpunkt vid vilken ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte mängden intjänad semester. Vid anställningsförhållandets upphörande betalas de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken i form av pengar.

Uppföljning av hur systemen fungerar ‌

Arbetsgivaren och personalens representant bedömer regelbundet hur systemet fungerar med tanke på de mål som ställdes upp för systemet när det togs i bruk och med tanke på arbetarskyddet.

Tillsammans med personalens representant går man årligen igenom ett sammandrag över ledigheter som sparats i och tagits ut ur banken.

3.14 Övertidsarbete Utförande av övertidsarbete ‌‌‌

Övertidsarbete utförs med avseende på arbetstiden inom ramen för i lag stadgade begränsningar samt betalas för övertiden lön och övertidsersättning såsom nedan i denna paragraf konstateras.

Längd på granskningsperioden för maximiantal arbetstimmar‌

Dygnsövertidsarbete

För övertidsarbete per dygn betalas enligt arbetstidslagen förhöjd lön. Härav följer att för de

två första övertidstimmarna betalas med 50 procent förhöjd lön och för övertidstimmar därefter med 100 procent förhöjd lön.

För dygnsövertidsarbete som utförs på lördag samt på storhögtidsdagsafton betalas omedelbart en med 100 procent förhöjd lön.

Veckoövertidsarbete ‌

För veckoövertidsarbete betalas för de åtta (8) första övertidstimmarna en med 50 procent förhöjd lön och för följande övertidstimmar med 100 procent förhöjd lön.

Penningersättningen utbyts mot fritid ‌

Den lön som betalas för mertids- eller övertidsarbete kan utbytas delvis eller helt mot motsvarande fritid under arbetstagares ordinarie arbetstid. Längden av den fritid som motsvarar övertidsarbetet beräknas i tillämpliga delar enligt samma ersättningsprinciper som ovan anförts om förhöjd lön för övertidsarbete.

Ledigheten bör ges inom sex månader räknat från den tidpunkt mertids- eller övertidsarbetet utfördes, ifall inte annat avtalas. Arbetsgivaren och arbetstagaren bör försöka komma till avtal om tidpunkten för när ledigheten kan tas ut. Ifall man inte kan komma överens om saken, bestämmer arbetsgivaren tidpunkten, ifall arbetstagaren inte kräver att få ersättningen i pengar.

Ersättning enligt bestämmelserna om veckoövertidsarbete (KA-övertidsarbete)‌

Om arbetstagare inte under arbetsdagarna enligt respektive veckas arbetsskiftsförteckning har haft möjlighet att arbeta så många timmar att de skulle motsvara hela hans ordinarie arbetstid och han arbetar under dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen är fridagar, betalas för arbetstimmar utförda på fridagen övertidstillägg såsom avtalats om veckoövertidsarbete.

- Ledighet för utjämning av arbetstiden enligt punkt 3.8 i kollektivavtalet

- Semester

- Sjukdom

- Permittering av ekonomiska eller med produktionen sammanhängande omständigheter

- Resa på arbetsgivarens order

- Reservövningar

- Utbildning som avses i 7 kap. punkterna 7.1, 7.2 och 7.3 i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna

För arbete utfört på påsklördagen samt midsommar- och julafton, betalas ersättning på samma sätt som för veckoövertidsarbete. Samma regel iakttas på arbete som överskrider söckenhelgveckornas arbetsskiftsförteckning, såvitt det inte ersätts som övertidsarbete per dygn. Detta stycke gäller inte kontinuerligt skiftarbete.

Utbetalning av söndagsförhöjning i vissa särskilda fall ‌

Oberoende av arbetstidsform betalas söndagsförhöjning i de vardagsskift, som ingår i den tredygnsperiod som inleds med morgonskiftet på julafton och på midsommaraftonen. För arbete utfört på påsklördag betalas söndagsförhöjning i alla arbetsskift.‌

Övertidsarbete som fortgår in på följande arbetsdygn

Övertidsarbete som fortgått in på följande arbetsdygn anses höra till det dygns timmar då övertidsarbetet inleddes. Med övertidsarbete som fortgår in på följande dygn jämförs den

situation då arbetstagare i sin egen arbetsgrupp utan avbrott blir tvungen att fortsätta arbeta i följande dygns skift.

När arbetstagare mitt i veckan blir tvungen att flytta från en arbetsgrupp till en annan där han blir tvungen att göra flera arbetsskift än vad som ursprungligen hade krävts, betraktas de skift som överskrider den ursprungliga arbetsskiftsförteckningen som veckoövertidsarbete.

Beräkningsgrunden för övertidsersättning ‌

Beräkningsgrunden för övertidsersättning är den medeltimförtjänst som avses i punkt 4.11 i kollektivavtalet, ifall man inte lokalt kommer överens om annat.

3.15 Utryckningsarbete Förutsättningarna för utryckningsarbete ‌‌‌

När arbetstagare efter det att han redan avlägsnat sig från arbetsplatsen utanför sin ordinarie arbetstid kallas till arbetet för att utföra utryckningsarbete, erläggs åt honom arbetslön för minst en (1) timme samt övertidsersättning när arbetet är övertidsarbete.

Utryckningspenning ‌

Utöver det som konstaterats i föregående stycke, betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:

Har kallelse till utryckningsarbete givits efter arbetstagarens ordinarie arbetstid eller på hans fridag, men före klockan 21.00, är utryckningspenningen till sitt belopp en summa som motsvarar arbetstagarens medeltimförtjänst för två (2) timmar.

Har kallelsen å sin sida givits mellan klockan 21.00 och 06.00, är utryckningspenningen till sitt belopp en summa som motsvarar arbetstagarens medeltimförtjänst för tre (3) timmar. Är arbetet samtidigt övertidsarbete betalas i fall som här avses omedelbart en med 100 procent höjd lön.‌

När dagarbetare återvänder till övertidsarbete under samma dag

När arbetstagare i dagarbete under sin ordinarie arbetstid som slutar senast klockan 16.00 meddelas, att han samma dag efter det att han avlägsnat sig från arbetsplatsen bör infinna sig till övertidsarbete som börjar efter klockan 21.00 erläggs åt honom en extra ersättning som motsvarar två (2) timmars medeltimförtjänst, utan övertidstillägg. För utfört övertidsarbete betalas lön samt övertidsförhöjning som ovan i punkt 3.14 i kollektivavtalet avses.‌

3.16 Beredskap Beredskap i bostaden ‌

Är arbetstagare enligt avtal, skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han vid behov kan kallas till arbete, erläggs åt honom för en dylik beredskap hemma halv lön enligt medeltimförtjänst utan att beredskapstiden räknas till arbetstiden. I samband med överenskommelsen om beredskap bör beredskapstidens längd bestämmas ‌

Beredskap i valbar form

Ifall man kommer överens om annan form av beredskap bör man samtidigt komma överens om den ersättning som betalas för beredskapen med beaktande av hur beredskapen

begränsar arbetstagarens användning av sin fritid.

Då arbetstagare som varit i beredskap, på sätt som förutsätts ovan kallas att utföra arbete, tillämpas inte denna paragrafs bestämmelser gällande utryckningsarbete.

KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING ‌

4.1 Löneformer ‌

Arbetstagares lön beräknas för en viss tidsperiod (tidlön) eller på basis av arbetsresultat som på olika sätt fastställts (ackordslön). Därtill kan sådana löneformer användas där man utöver tidlönen betalar en premie som baserar sig på produktionen eller någon annan faktor.

4.2 Tidlön ‌

Normtimlönerna för fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år fastställs enligt vederbörande arbetstagares arbete och på basis av den lönegruppering som nedtecknats i kollektivavtalets bilagor.‌

Normtimlöner (cent/timme)

Fr.o.m. 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp 1	987
Lönegrupp 2	1014
Lönegrupp 3	1057
Lönegrupp 4	1118
Lönegrupp 5	1188

Fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp 1	1007
Lönegrupp 2	1034
Lönegrupp 3	1078
Lönegrupp 4	1140
Lönegrupp 5	1212

Vid behov kan i de svåraste och mest krävande uppgifterna betalas en högre timlön än den ovan fastställda normtimlönen för ifrågavarande lönegrupp.‌

Normtimlönerna för blåsare som utför yrkesarbete på tidlön (cent/timme)

Fr.o.m. 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Yngre blåsare	1258
Äldre blåsare	1306
Blåsarmästare	1335

Fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Yngre blåsare	1283
Äldre blåsare	1332
Blåsarmästare	1362

Unga arbetstagares normtimlöner (cent/timme)‌

Fr.o.m. 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Under 17 år 17-åringar

959

963

Fr.o.m. 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Under 17 år 17-åringar

978

982

Ovan avtalade begynnelselöner för unga arbetstagare kan tillämpas i högst tre månaders tid räknat från anställningens början. När ung arbetstagare nått den behövliga inövning justeras hans timlön så att den motsvarar den utveckling som skett i hans skicklighet och effektivitet i arbetet.

När ung arbetstagare utför samma arbete som 18 år fyllda arbetare och han innehar den skicklighet och yrkeserfarenhet som arbetet i fråga kräver, betalas åt honom lön enligt lönegrunderna för respektive arbete.

Praktikanter ‌

Tidarbetstillägg

Åt fullt arbetsföra arbetstagare som varit anställda utan avbrott i minst tre (3) månader och som huvudsakligen utför arbete på tidlön, kan utöver normtimlönerna betalas tidarbetstillägg.‌

4.3 Prestationslönearbete Ackordsprissättning ‌

Prissättningen av ackordsarbete grundar sig på de arbetsbetingade timlönerna som fastställs enligt normtimlönerna. Ackordsarbetet bör prissättas så, att arbetstagarens förtjänst vid normal ackordsprestation överskjuter den ovan avsedda arbetsbetingade timlönen med 20 % och att förtjänsten stiger i s.k. raka ackord minst i samma proportion som arbetsprestationen eller arbetseffekten ökar.

Avtal om ackordsprissättningen ‌

Om ackordspriserna avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas representanter. Prissättningen av nya produkter utförs med iakttagande av de arbetsresultat som tidigare nåtts med motsvarande produkter. Ifall tillfälliga ackordsarbeten utförs bör med vederbörande arbetargrupp eller enskild arbetstagare avtalas om ackordspriset innan arbetet påbörjas.

Granskning av ackordsprissättningen, justering ‌

När ackordspriset grundar sig på arbetsstudier som är i kraft eller på utförd prissättning och det i övrigt motsvarar de verkliga förhållandena och förfarandena, bibehålls ackordspriset som sådant. När faktorerna som inverkar på ackordspriset förändras, korrigeras ackordspriset i överensstämmelse med förändringen. Om man inte når enighet om justeringen följs bestämmelserna i punkt 8.2 i kollektivavtalet på följande sätt:

- Det tidigare ackordspriset är i kraft så länge de lokala förhandlingarna om meningsskiljaktigheten pågår. Om dessa förhandlingar avslutas som resultatlösa, utförs ackordsarbetet därefter till det pris som arbetsgivaren erbjuder.

- Har enighet inte heller i förhandlingarna mellan förbunden nåtts inom två veckor räknat från den dag då meningsskiljaktigheten lämnades till förbunden för behandling, betalas för ifrågavarande ackord fortsättningsvis det pris som arbetsgivaren erbjudit. Priset får dock inte underskrida i ackordsarbetet arbetande arbetstagares medeltimförtjänst, som reduceras med 15 procent.

- Ifall enighet mellan förbunden nås om ackordspriset betalas den eventuella skillnaden mellan det nya priset och det pris som arbetsgivaren erbjudit retroaktivt för den period som arbetet utförts till det av arbetsgivaren erbjudna priset.

- Förhandlingar som gäller meningsskiljaktighet om ackordsprissättningen bör inledas omedelbart för att utan dröjsmål försöka få till stånd en uppgörelse.

När ett ackordspris i övriga än vad bestämmelserna i första stycket avser, konstateras vara felaktigt eller leder till orimligheter, verkställs likaså en justering av ackordspriset. Om en arbetstagare eller arbetstagargrupp som utför nämnda ackordsarbete inte godkänner det korrigerade ackordspriset, iakttas vid biläggningen av meningsskiljaktigheten ovan nämnda förfarande.‌

Lönegaranti

I ackordsarbete är timlönen garanterad.‌

När påbörjandet av ackordsarbete fördröjs

Om arbetstagare som regelbundet utför ackordsarbete, av teknisk orsak som inte beror på honom själv, inte kan påbörja sitt arbete vid fastställd tidpunkt eller om han under pågående ackordsarbete blir tvungen att vänta, betalas åt honom för denna tid arbetsbetingad timlön. I ett dylikt fall är han dock skyldig att utföra annat av arbetsledningen anvisat arbete.

4.4 Arbets- och tidsstudier ‌

Vid arbets- och tidsstudier samt i användningen av arbetsklassificering iakttas de förfaringssätt varom förbunden kommit överens.

Innan tidsstudier inleds bör om dem och deras syfte meddelas till den arbetstagare vars arbete är föremål för studien.

4.5 Premielöner ‌

Grunden för systemet med produktionspremier ‌

Vid användning av produktionspremiesystem är utgångspunkten den, att arbets- eller produktionskvaliteten eller -kvantiteten (kvalitets- och volympremier) kan förbättras utöver den normala prestationen eller att arbetet kan utföras på ett förmånligare sätt med tanke på förbrukningen av råvara eller material (sparpremier).

I produktionspremiearbete betalas minst timlön för den fasta lönedelen.

Resultat- och vinstpremier ‌

Resultat- och vinstpremierna är företagsspecifika lönetillägg. I dem ingår en risk för att de alls inte betalas ifall uppsatta resultat- eller vinstmål inte nås.

Tillägget som betalas i form av en resultatpremie kan grunda sig exempelvis på parametrar som uttrycker arbetsplatsens produktiva verksamhet, den ekonomiska utvecklingen och hur de utsatta utvecklingsmålen nåtts, eller en kombination av alla dessa parametrar.

Tillägget som betalas i form av en vinstpremie kan exempelvis grunda sig på företagets driftsbidrag eller på en rat som därefter utvisar lönsamheten.

Förbunden förutsätter att användningen av resultat- och vinstpremier och deras fastställningsgrunder, liksom även ändringarna som sker i grunderna, lokalt utreds för personalen innan de tas i bruk.

4.6 Särskilda tillägg ‌

Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete Fastställning av skifttilläggen ‌‌‌

Kvällsskiftstillägget är 8,5 procent och nattarbetstillägget är 14,6 procent beräknade på den glaskeramiska industrins arbetstagares förtjänst för ordinarie arbetstid utan miljö- och skifttillägg samt utan (övertids-) och söndagsförhöjningar för det andra kvartalet

(=AUP - förtjänst, EK:s lönestatistik kolumn F). Tilläggen avrundas till följande närmaste cent.

I samband med kollektivavtalsförhandlingarna förhandlar parterna och kommer överens om hur skifttilläggens förhöjning beaktas som del av kollektivavtalets kostnadsverkan.

Skifttilläggens beräkningsregel som avses i föregående stycke tillämpas inte i samband med löneförhöjningarna 1.4.2020 och 1.3.2021.‌

Skifttilläggsbeloppen

Beloppen för skifttilläggen är 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter följande:

- kvällsskiftstillägg 124 cent per timme

- nattskiftstillägg 216 cent per timme

Skiftarbetstillägget i övertidsarbete ‌

För den tid som arbetstagare i skiftarbete utför övertidsarbete betalas skifttillägg enligt det skift under vilket övertidsarbetet utförs.‌

Avlösning och växling av skift

I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Arbetstagare kan dock, då härom överenskommes, kontinuerligt arbeta i samma skift.

Kvälls- och nattarbete ‌

När arbetstagarens ordinarie arbetstid är förlagd till tiden mellan klockan 18 och klockan 22, utan att arbetet är skiftarbete, övertidsarbete eller utryckningsarbete, betraktas arbete som utförs mellan nämnda klockslag som kvällsarbete och betalas för arbetstimmar som infaller mellan nämnda klockslag ett tillägg som till sitt belopp är samma som kvällsskiftstillägget. Under samma förutsättningar betraktas arbete, som utförs mellan klockan 22 och klockan 6, som nattarbete för vilket betalas för arbetstimmar som infaller mellan nämnda klockslag ett tillägg som till sitt belopp är samma som nattskiftstillägget.

Tillägget för kontinuerligt treskiftsarbete samt fortlöpande tvåskiftsarbete ‌

Till arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande tvåskiftsarbete betalas för varje utförd ordinarie arbetstimme under lördagsdygnet ett separat tillägg. Tillägget är från 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter 132 cent för de timmar som fastställs i punkt 4.6 i kollektivavtalet.‌

Särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete

Ifall man ovan nämnda särskilt tunga och särskilt smutsiga arbeten inte beaktat nämnda förhållanden i tidlönen eller prissättningen av ackords- och premielönerna, avtalas lokalt om de tillägg som betalas förhållandena i fråga. Tilläggen bör till sin storlek utgöra 6–10 procent av normtimlönen för respektive arbete.

4.7 Tjänsteårstillägg ‌

Utgående från hur länge en arbetstagares anställningsförhållande fortgått utan avbrott betalas till honom tjänsteårstillägg enligt följande:

Tilläggets tillämpningsgrund ‌

Grunden för tillämpningen av tillägget konstateras årligen den 30 november, vilket iakttas ända fram till följande granskningstidpunkt. Anställningens kontinuitet granskas med iakttagande av semesterlagens tillämpningspraxis.

Tjänsteårstilläggets storlek ‌

Storleken av tjänsteårstillägget fås ur följande formel:

Anställningen fortgått utan avbrott	Tilläggsbelopp
5–9 år	Sm x 1,5 x MTF
10–14 år	Sm x 2,0 x MTF
15–19 år	Sm x 4,0 x MTF
20–24 år	Sm x 6,0 x MTF
25 år	Sm x 8,0 x MTF

I formeln anger Sm antalet månader som berättigar till semester och MTF den medeltimförtjänst, som avses i punkt 4.11 i kollektivavtalet.

Tidpunkten för utbetalning av tjänsteårstillägget ‌

Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg i samband med december månads första lönebetalning. Tillägget beaktas inte vid beräkning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten.‌

Anställningen upphör innan det årliga tjänsteårstillägget utbetalats

Ifall till detta tillägg berättigad arbetstagares anställningsförhållande upphör innan det årliga tillägget utbetalats, konstateras antalet semesterkvalifikationsmånader som införtjänats fram till anställningsförhållandets upphörande räknat från början av föregående december månad. Till arbetstagaren betalas i samband med slutlikviden, för varje på detta sätt beräknad semesterkvalifikationsmånad, som berättigar till semester, 1/12 av den summa som han senast erhållit i tjänsteårstillägg.

Exempel: Arbetstagarens anställningsförhållande upphör den 30 april när samtliga, från början av föregående december månad beräknade semesterkvalifikationsmånader är uppfyllda och således till semester berättigande. Till arbetstagaren betalas 5/12 av det tjänsteårstillägg som i samband med den första lönebetalningen föregående december månad betalats i tjänsteårstillägg.

4.8 Förflyttning till annat arbete Huvudregel ‌‌‌

Arbetstagare är skyldig att utföra det arbete som arbetsledningen anvisar och arbetsgivaren har rätt att vid behov placera arbetstagare i annat arbete. I dylika fall betalas till arbetstagaren omedelbart efter överflyttningen lön enligt det nya arbetet.‌

Undantag som gäller tillfälliga överflyttningar Omflyttning till lägre avlönat tidarbete ‌

Om arbetstagare på tidlön eller på produktionspremielön tillfälligt omflyttas i annat tidlönsarbete som hör till en lägre lönegrupp, betalas till honom för förflyttningstiden, dock under högst två arbetsveckor, hans tidigare tidlön.

Omflyttning från ackordsarbete till tidlönsarbete ‌

Om arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som i arbetet når normal ackordsprestation, tillfälligt överflyttas i annat arbete på tidlön, betalas åt honom under den tid han är förflyttad, dock högst för två arbetsveckor, minst den normtimlön enligt den lönegrupp till vilken hans tidigare arbete hörde, förhöjd med 20 procent.

Arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten ‌

Det som konstaterats ovan gäller inte arbetstagare som regelmässigt utför olika arbeten.

Överflyttning från ett ackordsarbete till annat ackordsarbete ‌

Om arbetstagare som utför fortlöpande ackordsarbete och som i arbetet når normal ackordsprestation, överflyttas i annat ackordsarbete där han inte till en början når normal ackordsprestation, erläggs till honom under två arbetsveckor minst hans nya timlön enligt lönegruppen i fråga förhöjd med 20 procent. Alternativt kan man komma överens om att till honom betala en gradvis sjunkande kompensation som är beroende av den tid han skäligen behöver för att sätta sig in i arbetet.‌

Försöksarbete eller undervisningsuppdrag

Då arbetstagare i arbete av prestationslönetyp på uppdrag av arbetsgivaren, och av orsak som inte beror på honom själv, blir tvungen att på tidlön utföra försöksarbete eller sköta undervisningsuppdrag, betalas till honom för nämnda arbete lön som fastställs enligt den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten.

Avbrott i arbetet ‌

Om arbetstagares arbete avbryts på grund av teknisk störning eller störning i produktionen som avviker från det normala och arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete för avbrottstiden, betalas till arbetstagare, förutsatt att han till sin arbetsledare anmält on avbrottet timlön enligt arbetsuppgift för avbrottstiden och att han står till förfogande i respektive arbete.

Lokalt avtal i samband med överflyttningar i annat arbete ‌

Om lönesättningen i samband med överflyttning i annat arbete kan också från ovan i denna paragraf avvikande avtal ingås.

4.9 Lönebetalning ‌

Parternas rekommendation om löneutbetalning via en penninginrättning ‌

Avtalsparterna rekommenderar att man på arbetsplatserna kommer överens om att lönerna betalas genom någon penninginrättning. Arbetsgivaren kan skicka lönespecifikationen i elektronisk form i stället för per post.

Protokollsanteckning:‌

Före en övergång till elektronisk lönespecifikation ska arbetsgivaren informera om tidpunkten för ändringen och se till att arbetstagaren vet hur och har möjlighet att skriva ut lönespecifikationen vid behov. I annat fall ges en skriftlig lönespecifikation.

Tidpunkten för löneutbetalningen ‌

Lönerna betalas två gånger i månaden eller en gång per två veckor, ifall inte annat lokalt avtalas. Ifall löneutbetalningsdagen infaller på en söndag, kyrklig högtidsdag, självständighetsdag eller första maj, jul- eller midsommarafton eller söckenlördag betalas lönerna på närmast föregående bankdag.

Protokollsanteckning:

Slutlikvid

Även när det gäller betalning av slutlikvid sker utbetalningen på företagets normala lönebetalningsdag om man inte lokalt kommer överens om annat.‌

4.10 Månadslön

Omvandling av timlön till månadslön ‌

När arbetstagares timlön omvandlas till månadslön används talet 170 som koefficient. Den sålunda beräknade månadslönen höjs därefter med 4,4 procent som anses innehålla verkningen av söckenhelgerna för vilka betalas särskild ersättning. Månadsavlönad arbetstagares individuella timlön erhålls genom att dividera månadslönen med talet 170.

Delning av månadslön ‌

Ifall arbetstagare inte är berättigad att få ut sin lön för hela lönebetalningsperioden, beräknas lönen för regelbundet, enligt arbetstidsutjämningsschemat utfört arbete under ordinarie arbetstid så, att lönebetalningsperiodens lön divideras med det antal enligt arbetstidsutjämningsschemat utförda arbetstimmar, som ingick i denna tidsperiod varefter den sålunda erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar, för vilka han är berättigad att få lön.

I intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete innehålls arbetstidsförkortningsledigheterna i antalet ordinarie arbetstimmar som utgör divisor.

4.11 Medeltimförtjänst Användningssituationer ‌‌‌

Medeltimförtjänsten används som beräkningsgrund vid utbetalning av löner och ersättningar i situationer som särskilt fastställts i kollektivavtalet.

I de fall där medeltimförtjänst används, betalas inte utöver den några speciella tillägg eftersom de på nedan fastställt sätt redan beaktats i beräkningen av medeltimförtjänsten.

Beräkning ‌

Arbetstagarens medeltimförtjänst beräknas sålunda att den förtjänst jämte eventuella separata tillägg som, oberoende av löneform, per kvartal betalats till honom för arbetad tid, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar under kvartalet i fråga. I kalkylen över medeltimförtjänsten innehålls inte övertids- eller söndagstillägg, inte heller ersättningar för veckovila, tjänsteårstillägg eller tillägg som betalas för utjämning av arbetstiden.

Ny arbetstagares medeltimförtjänst beräknas genom att i stället för att använda ett kvartal som beräkningsperiod använda förtjänsten för den närmast föregående löneperiod, för vilken medeltimförtjänsten på ett tillförlitligt sätt kan beräknas. På samma sätt förfars när arbetstagaren under ett kvartal varit i arbete mindre än 160 timmar.

Användningsperioder ‌

Den ovan enligt punkt tre beräknade medeltimförtjänsten används på följande sätt:

- under februari, mars och april används föregående års IV kvartal,

- under maj, juni och juli används årets I kvartal

- under augusti, september och oktober används årets II kvartal samt

- under november, december och januari använd årets III kvartal.

Då en löneperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal, anses löneperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.

Lokalt avtal om beräkningssättet och användningsperioderna ‌

Om medeltimförtjänstens beräkningssätt och användningsperioder kan med lokalt avtal överenskommas på ett sätt som avviker från vad som sagts i ovan nämnda paragraf.

KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR ‌‌‌

5.1 Ersättning för resekostnader

Resor som hänför sig till arbetstagares arbetsuppgifter ‌

Resor som hör till arbetstagarens arbetsuppgifter skall arrangeras på ett ändamålsenligt sätt så, att de inte tar mera tid eller förorsakar mera kostnader än vad skötseln av arbetsuppgifterna nödvändigtvis kräver.

Resans början och slut ‌

Resan anses börja då arbetare beger sig på resa från arbetsplatsen eller bostaden direkt till kommenderingsorten och den slutar då arbetstagaren återvänder till arbetsplatsen. Kan arbetstagare inte återvända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan vara avslutad då han återvänder till bostaden.

Kommenderingsort ‌

Med kommenderingsort avses annan arbetsort än den ordinarie arbetsplatsens placeringsort eller arbetstagarens hemort.‌

Ersättning för resekostnader Resebiljetter ‌

Arbetsgivaren står för alla erforderliga resekostnader till och från kommenderingsorten eller från en kommenderingsort till en annan. Som erforderliga resekostnader anses resebiljetter i II klass, resegodskostnader, samt då resan sker nattetid, sovvagnsbiljetternas pris i motsvarande klass.‌

Användning av egen bil

Överenskommelse om att arbetaren använder egen bil i researbetet, och om eventuell transport av andra personer och varor görs före resan inleds. När avtal om saken ingåtts betalas till arbetstagaren en ersättning som till sitt belopp är den summa som skattestyrelsen årligen bekräftar som skattefritt.‌

Ersättning för resetid

Till arbetstagaren betalas i ersättning för resetid för högst 16 resetimmar per arbetsdygn. Från detta timantal avdras de arbetstimmar som under ifrågavarande arbetsdygn utförts inom ramen för ordinarie arbetstimmar. För antalet resetimmar, som motsvarar antalet förlorade ordinarie arbetstimmar, erlägges ersättning enligt medeltimförtjänst. Även för resa på lördag, söndag eller annan fridag betalas för högst 8 timmars resetid ersättning enligt medeltimförtjänst. För andra resetimmar, dock för högst 8 timmar erläggs ersättning enligt timlönen enligt arbetsuppgift.

Har för arbetare anordnats sov- eller hyttplats erlägges inte förenämnda ersättning för tiden 21.00 - 7.00.

Dagtraktamente ‌

För resor i hemlandet betalas dagtraktamente i enlighet med det skattestyrelsebeslut som gäller vid gängse tidpunkt. (Se xxx.xxxx.xx).

Ifall arbetstagaren under något resedygn får gratis kost, eller kost som ingår i resebiljettpriset, avdras hälften av dagtraktamentsbeloppet. Med gratis kost avses, när det är fråga om heldagsdagtraktamente, två måltider och när det gäller deldagtraktamente en gratis måltid. Vid tillämpning av bestämmelsen kan måltiden vara arrangerad av annan än arbetsgivaren.‌

Ersättning för inkvarteringskostnader

Har inkvartering inte ordnats för arbetstagaren, betalar arbetsgivaren ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskommenderingen enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning.‌

Nattresepenning

För sådant till dagtraktamente berättigande resedygn, under vilket fri inkvartering inte ordnats för arbetstagaren eller han inte fått inkvarteringsersättning eller sovplats under resan, betalas i nattresepenning ett belopp som skattestyrelsen bekräftat som skattefritt.

Nattresepenning betalas dock inte, om arbetstagaren omotiverat underlåtit att utnyttja av arbetsgivaren reserverad och anvisad inkvarteringsmöjlighet.

Måltidsersättning ‌

Om arbetet utförs på sådan ort som ligger på mer än fem (5) kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad betalas till arbetstagaren

- extra resekostnader

- i måltidsersättning ¼ av hemlandsdagtraktamentet ifall arbetstagaren inte har möjlighet att inta måltid på sin ordinarie arbetsplats eller hemma och gratis kost inte serveras på arbetsplatsen

Ifall man inte kommit överens om annat, betalas i sådana fall där arbetstagarens ovan avsedda arbete med därtill hörande resor har räckt minst 12 timmar och arbetstagaren av denna orsak kan återvända hem först sent på kvällen, för de kostnader som sålunda uppkommer i ersättning en ytterligare måltidsersättning. Till nämnda timmar inräknas också de arbetstimmar som under samma arbetsdygn utfördes omedelbart före resan.

Bestämmelsen om måltidsersättning tillämpas inte på fall där arbetstagaren är tvungen att röra sig på samma företags arbetsplatser på olika orter eller som annars ligger nära varandra när möjligheterna till bespisning och bespisningsförhållandena på dessa arbetsplatser motsvarar varandra.

- om ersättning av den tid som används till resan avtalar parterna sinsemellan‌

Specialbestämmelser

Ersättning för maten i pengar under helg- och högtidsdagar ‌

Under helg- och högtidsdag är arbetstagare som arbetar på främmande ort och där åt honom bekostas fri kost och logi, berättigad att om han så önskar, få ersättning för maten i pengar.‌

Hemresor

Då arbetstagare före midsommar- eller juldag arbetat minst sex veckor utan avbrott på främmande ort i hemlandet, är han, om arbetets tekniska natur eller andra tvingande skäl inte hindrar det, berättigad att för nämnda helger resa till sitt hem. I dylika fall ersätter arbetsgivaren åt honom avgiften för resekostnaderna till hemorten och därifrån tillbaka till arbetsplatsen enligt vad som ovan i denna paragraf konstaterats samt betalas för resetiden dagtraktamente som gäller vid tidpunkten ifråga. Den arbetstid som eventuellt går förlorad på grund av hemresan ersätts däremot inte.‌

Begränsning i tillämpningen av paragrafen

Då arbete utanför fabriksorten utförs av ortsbo eller annan arbetstagare, som tagits i arbete där, är denne inte berättigad till förenämnda förmåner i denna avtalspunkt.‌

Arbete utomlands

För utlandsresa som arbetsuppgifterna kräver betalas utlandsdagtraktamente i enlighet med skattestyrelsens vid tidpunkten i fråga gällande beslut. (Se xxx.xxxx.xx).

5.2 Övriga ersättningar Värnpliktsuppbåd ‌‌‌

Till arbetstagare som första gången deltar i värnpliktsuppbåd betalar arbetsgivaren för uppbådsdagen en ersättning som motsvarar förtjänsten för en arbetsdag. Ersättning för uppbåd betalas endast för den dag då uppbådet hålls.

Ifall arbetstagaren under uppbådsdagen också är i arbete får han utöver den i föregående stycke nämnda ersättningen också lön för den tid han är i arbete.

Reservövningar ‌

Arbetsgivaren erlägger lön för den tid arbetstagare befinner sig på reservövning så, att arbetstagaren får fulla löneförmåner då reservistlönen från staten medräknas.

Begravnings- och bröllopsdag ‌

Arbetstagare har rätt till ledighet med lön på sin egen bröllopsdag samt nära anhörigs begravningsdag. Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka/make, sambo, barn och adoptivbarn, föräldrar och mor- och farföräldrar, bröder och systrar samt svärföräldrar.‌

Bemärkelsedagar

Arbetstagare vars arbetsförhållande fortgått utan avbrott i minst tre (3) månader har på sin 50- och 60-årsdag rätt till ledighet med lön som motsvarar hans ordinarie arbetstid när bemärkelsedagen infaller på dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är hans arbetsdag.

Valnämnders och valkommissioners möten ‌

Till arbetstagare som är medlem i lagstadgad valnämnd eller -kommission som tillsatta för statliga eller kommunala val, betalar arbetsgivaren ersättning för den förtjänst för ordinarie arbetstid, som han går miste om på grund av deltagande i dylika nämnders eller kommissioners möten.‌

Beräkningsgrunden för ersättningarna

Ersättningarna som avses ovan i denna paragraf betalas med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.‌

5.3 Söckenhelgsersättning Söckenhelger som ersätts ‌

Till arbetstagare betalas, för nedan nämnda dagar, i söckenhelgsersättning åtta (8) timmars lön med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund:

- nyårsdagen

- trettondagen när den infaller på annan vardag än lördag

- långfredagen

- annandag påsk

- första maj

- Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx

- midsommarafton

- julafton samt

- juldagen och annandag jul‌

Allmänna förutsättningar för utbetalning av söckenhelgsersättning

Förutsättningen för att söckenhelgsersättning utbetalas är att arbetstagarens anställningsförhållande utan avbrott fortgått i minst tre (3) månader före ifrågavarande söckenhelg. Därtill förutsätts att arbetstagaren utfört arbete enligt arbetsskiftsförteckningen arbetsdagen närmast före och efter helgdagen eller under den ena av dem om frånvaron skett med arbetsgivarens tillstånd eller berott på annan godtagbar orsak.

Protokollsanteckning:

När söckenhelg sammanfaller med viss frånvarotid

Söckenhelgsersättning betalas till arbetstagare, som avses i denna paragraf även för söckenhelg som infaller under

- tiden för arbetstagarens semester

- sjukdom som fortgått högst tre (3) månader före söckenhelgen

- frånvaro med lön på grund av insjuknat barn såsom avses i punkt 6.4 i kollektivavtalet

- lagstadgad moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet

- permittering på grund av ekonomiska eller produktionstekniska orsaker och som pågått i högst två (2) veckor före söckenhelgen

- arbetstagarens fridag oberoende av om arbetstagaren under nämnda dag varit i arbete. Har frånvaro under söckenhelg, som enligt arbetsskiftsförteckningen är arbetsdag, berott på annan än godtagbar orsak, betalas likväl ingen söckenhelgsersättning.

Självständighetsdagen ‌

Har arbetstagare inte lagbaserad rätt till lön för självständighetsdagen (Lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag; 26.11.1937/388), betalas för självständighetsdagen söckenhelgsersättning under förutsättningarna som fastställs i denna paragraf.‌

Arbetstagare med vecko- eller månadslön

Söckenhelgsersättning betalas inte till arbetstagare med vecko- eller månadslön.

KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER ‌

61 § Semester, semesterpenning Fastställning av semester och semesterlön ‌‌‌

Arbetstagare erhåller semester enligt gällande semesterlag. Semesterlönen samt semesterersättningen fastställs i enlighet med det mellan förbunden träffade semesterlöneavtalet.‌

Semesterpenning Semesterpenningens belopp:‌

Till arbetstagare som återvänder från sin semester erläggs i semesterpenning 50 % av hans semesterlön.

Förutsättningarna för utbetalning av semesterpenning:‌

Förutsättningen för erhållande av semesterpenning är att arbetstagaren påbörjar sin semester vid föreskriven eller överenskommen tidpunkt och återvänder till arbetet omedelbart efter semestern.

Semesterpenning erläggs dock såvida arbetstagare under pågående arbetsförhållande omedelbart innan semestern vidtar eller då den upphört, med arbetsgivarens samtycke varit frånvarande från arbetet eller varit förhindrad att arbeta av orsak som nämns i semesterlagens 7 §.

Protokollsanteckning:

Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet anses, vid tillämpning av föregående stycke, ha skett med arbetsgivarens samtycke. Förutsättningen i dylika fall är dock, att arbetstagaren återvänder till sitt arbete i enlighet med den i arbetsavtalslagens 4 kapitel 3 a § avsedda ursprungliga förhandsanmälan eller en däri senare gjord, motiverad ändring.

Tidpunkten för utbetalning av semesterpenning:‌

Semesterpenningen kan enligt lokala avtal betalas på en fastställd betalningsdag för semesterpenningar som iakttas vid företaget. Om inget lokalt avtal nås gällande en fast tidpunkt för betalning av semesterpenning, betalas semesterpenningen för vintersemestern senast 15.2 och för sommarsemestern senast 15.6.‌

Protokollsanteckning:

Om det har ingåtts ett lokalt avtal om en fast dag för utbetalning av semesterpenning och semestern förläggs så att semesterpenningen skulle betalas ut först efter semestern, kan semesterpenningen betalas ut i samband med semesterlönen.

Ifall inte annat lokalt avtalas skall hälften (½) av semesterpenningen betalas i förskott i samband med semesterlönen. På motsvarande sätt betalas semesterpenningens senare del i samband med den lönebetalning som följer efter återkomsten från semestern.

Med lokalt avtal kan man också komma överens om att semesterpenningen utbetalas i flera rater, dock så, att semesterpremien sin helhet är betald före början av följande semesterkvalifikationsperiod. Ifall arbetstagarens anställningsförhållande i ett dylikt fall upphör innan semesterpenningen i sin helhet utbetalats, betalas den del av penningen som ännu inte betalats, vid utgången av anställningsförhållandet, förutsatt att arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpenning.‌

Semesterpenningen i fall där anställningsförhållandet upphör:

Ifall arbetsgivaren av orsak som inte beror på arbetstagaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal så att det upphör under semesterperioden, förlorar arbetstagaren inte på denna grund sin rätt till semesterpenning. På motsvarande sätt iakttas samma regel också när arbetsförhållandet under semesterperioden under pågående semester upphör så att arbetstagaren på grund detta är förhindrad att återvända till arbetet efter semestern.

Semesterpenningen utbetalas i ovan nämnda fall utgående från semesterersättningen för föregående semesterkvalifikationsår som avslutats men inte från semesterersättningen enligt det semesterkvalifikationsår som ännu inte gått ut.

Utbetalning av semesterpenning vid avgång med pension:‌

Semesterpenning utbetalas till arbetstagare som avgår med ålders- eller invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension enligt den semesterlön och den eventuella semesterersättning arbetstagaren är berättigad till. Sålunda utbetalas semesterpenning till arbetstagare som avgår med pension också från den semesterersättning som utgår för ett eventuellt ofullbordat semesterkvalifikationsår.

Värnpliktstjänstgöring:‌

När arbetstagare inleder sin värnpliktstjänstgöring innan man till honom betalat den semesterpenning han enligt kollektivavtalet vore berättigad till, har han rätt att få ut semesterpenningen om han efter slutförd tjänstgöring i aktiv tjänst vederbörligen återvänder till arbetet.

Semesterpremiens storlek efter avtjänad värnplikt och återgång i arbetet beräknas enligt den semesterersättning som utbetalades till arbetstagaren när han trädde i militärtjänst. Om tjänstgöringen inletts omedelbart efter semestern, beräknas semesterpremien på summan av den till honom betalda semesterlönen och semesterersättningen.

Semesterpenningen bestäms enligt det kollektivavtal, som var i kraft vid inträdet i tjänst.‌

Uppdelad semester

Ifall semestern är uppdelad, erläggs vid slutet av varje delsemester en motsvarande del av semesterpenningen med beaktande av vad som ovan föreskrivits.‌

Byte av semesterpenning mot ledig tid

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att byta ut semesterpenningen helt eller delvis som betald ledighet.

6.2 Lön för sjuktid ‌

Tiden för hur länge utbetalning av sjuktidslön fortgår ‌

Till arbetstagare, som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning är oförmögen till arbete på grund av sjukdom eller olycksfall och vars anställningsförhållande före arbetsoförmågan fortgått över en (1) månad, betalar arbetsgivaren som lön för sjuktid full lön från början av den andra av de sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag ifall han hade varit arbetsför, för arbetsdagar under nedan angivna tidsperioder.

Den tid anställningsförhållandet fortgått utan avbrott innan arbetsoförmågan började	Tidsperiod
Minst en (1) månad men under tre (3) år	28 dagar
Tre (3) år men under fem (5) år	35 dagar
Fem (5) år men under tio (10) år	42 dagar
Tio (10) år eller längre	56 dagar

Anställningsförhållanden som fortgått kortare än en månad ‌

Ifall arbetstagares arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall börjar innan anställningsförhållandet hunnit fortgå i över en månad, betalar arbetsgivaren i sjuklön 50 procent av arbetstagarens individuella tidlön, dock högst för de arbetsdagar som enligt arbetsskiftsförteckningen ingår i en tidsperiod som omfattar den dag arbetsoförmågan började och nio (9) därpå följande dagar. I övrigt (beträffande t.ex. karensdagen) iakttas bestämmelserna i denna paragraf. Ifall arbetstagares i sjukförsäkringslagen avsedda rätt till dagpenning börjar tidigare, förkortas i motsvarande mån den tid för vilken lön skall betalas.

I de fall där arbetsoförmåga beror på arbetsolycksfall som bevisligen skett på arbetsplatsen, betalas lön för sjuktid till fullt belopp för arbetsdagar under en 28 dagars sammanhängande period också när anställningsförhållandet fortgått kortare tid än en (1) månad.

Insjuknande mitt under arbetsdag ‌

Ifall arbetstagarens arbetsoförmåga börjar mitt under arbetsdagen, utbetalas till honom lön till utgången av ifrågavarande ordinarie arbetstid och följande arbetsdag (ifall arbetstagaren skulle ha varit i arbete) betraktas såsom karensdag.‌

Upprepning av samma sjukdom

Ifall arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom förloppet av högst 30 dagar från den dag för vilken senast betalades lön för sjuktid eller sjukdagpenning, behandlas sjukdomsfallet som en sjukdom. I dylika fall fortgår utbetalningen av lön i enlighet med denna paragraf, dock högst till utgången av ovan i andra stycket avsedd tidsperiod. När samma sjukdom upprepas kan ersättningsperioden bestå även av flera perioder av arbetsoförmåga; i dylika fal betalas lön för sjuktid högst till utgången av ovan nämnda tidsperiod. I sådana fall som är oklara beträffande frågan huruvida det är fråga om samma eller en annan sjukdom, sker avgörandet med iakttagande av sjukförsäkringslagens tolkningar.

När samma sjukdom upprepas, fogas inte längre någon karensdag till den nya perioden av arbetsoförmåga. Även i det fall att perioderna för arbetsoförmåga sammanlagt, efter den första insjukningsdagen, fortgått i minst sex (6) vardagar, avräknas den eventuella karensdagen för den första perioden av arbetsoförmåga.

Karensdagen slopas ‌

Lön för sjuktid betalas också för karensdagen i följande fall:

- När arbetstagarens anställningsförhållande före början av arbetsoförmågan utan avbrott fortgått i minst ett år

- När den av sjukdom föranledda arbetsoförmågan efter insjukningsdagen fortgår i minst sex (6) vardagar

- När arbetsoförmågan bevisligen förorsakats av ett arbetsolycksfall på arbetsplatsen

- När samma sjukdom upprepas på sätt som ovan i denna paragraf avses‌

Förfaringsdirektiv för utbetalning av lön för sjuktid Konstaterande av arbetsoförmåga ‌

Arbetsoförmåga konstateras med ett av företagsläkaren utfärdat läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Ett retroaktivt utskrivet läkarintyg godkänns enligt samma princip som det föregående, ifall läkaren på intyget antecknat godtagbara grunder för att det utskrivits i efterhand.‌

Epidemier: intyg utskrivna av företagshälsovårdare eller hälsovårdare

Insjukningsfallen kan under pågående epidemi vara så talrika att besök hos läkare försvåras. Samma situation kan uppkomma tillfälligt när läkartjänster inte kan fås i den utsträckning att saken på detta sätt skulle kunna skötas. I dylika fall kan sjukdom anses vara bevisad när företagshälsovårdare eller hälsovårdare efter utförd undersökning meddelar de symptom som observerats och det eventuella behov av sjukledighet som konstaterats, för högst tre dygn per gång förutsatt att ett upprepat givet intyg utskrivs av samma företagshälsovårdare eller hälsovårdare. I dylika fall bör särskild uppmärksamhet fästas vid ett eventuellt behov av läkarvård. Därtill bör företagshälsovårdaren eller hälsovåradaren redan innan sjukledighetsintyget ges, tillsammans med läkare ha konstaterat ovan avsedda situationer.

Oklarheter som hänför sig till läkarintyg ‌

Har arbetsgivaren inte godkänt ett av arbetstagaren företett läkarintyg har han rätt att skicka arbetstagaren till undersökning hos en läkare som han själv utsett. I dylika fall står arbetsgivaren för de kostnader som anskaffningen av läkarintyget medför.

Med läkare som arbetsgivaren utsett avses i första hand specialläkare men i enskilda fall, beroende på omständigheterna, kan det bli fråga om annan läkare.

Oklarheter i anslutning till läkarintyg utreds i enlighet med förhandlingsordningen i punkt 8.2 i kollektivavtalet.

Företagets egna hälsovårdstjänster bör utnyttjas i första hand ‌

Arbetsoförmåga konstateras i första hand med ett av företagsläkaren utfärdat intyg, ifall arbetstagaren inte framlägger motiverad orsak att anlita annan läkare. Dylika skäl kan vara t.ex. att företagsläkarens mottagning ligger avlägset, hälsovårdsstationens öppethållningstider eller att det är fråga om akut sjukdom som kräver omedelbar vård

Skyldigheten att lämna sjukanmälan ‌

Arbetstagare bör lämna sjukanmälan till sin närmaste förman eller till en av arbetsgivaren utsedd annan person så vitt möjligt redan innan arbetsskiftet börjar. En i god tid gjord sjukanmälan är viktig därför att man på arbetsplatsen redan när arbetsskiftet börjar skall veta om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetet vid sjukdomsfall ifrågavarande dag skall arrangeras.

Arbetsgivaren bör informera arbetstagarna om de förfaringssätt som hänför sig till anmälan om arbetsoförmåga.

Ifall arbetstagare avsiktligen underlåtit att omedelbart meddela arbetsgivaren att han insjuknat börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid tidigast den dag anmälan har gjorts.

Avslag i utbetalningen av lön för sjuktid ‌

Lön för sjuktid erläggs dock inte om arbetstagaren orsakat sjukdomen eller olycksfallet uppsåtligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.

Missbruk av sjuklönsförmånen ‌

Om sjuklönsförmånen avsiktligen missbrukas erläggs ingen lön för sjuktid. Avsiktligt missbruk kan dessutom leda till upphävning av arbetsavtalet.

Vägledning i riktig tillämpning av bestämmelserna ‌

Arbetsgivarens och förtroendemännens gemensamma strävan bör vara att tillsammans vägleda arbetstagarna i riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid. Därtill bör förtroendemännen också för egen del sträva att förebygga missbruk.

Förbunden rekommenderar att nya arbetstagare ges upplysningar och handledning i saken redan i arbetsorienteringsskedet.

Skador förorsakade av fritidssysselsättning ‌

Till exempel av sport förorsakade skador av olika typ – i synnerhet när de är av svårare art - förorsakar, om de ofta upprepas, arbetsgivaren ökade sjuklönsutgifter och svårigheter att placera arbetstagaren i arbete.

Förbunden fäster de lokala parternas uppmärksamhet vid förebyggande och reducering av ovan nämnda problem.

Reducering och förebyggande av frånvaro som beror på sjukdom ‌

Det är i såväl arbetsgivar- som arbetstagarpartens intresse att förekomsten av sjukfrånvaro så mycket som möjligt kan minimeras. Det är att rekommendera att de lokala parterna, för att nå detta mål, tillsammans följer upp hur sjukfrånvarofrekvensen utvecklas på arbetsplatsen och vid behov söker medel för att minimera dem. Förbunden fäster särskild uppmärksamhet vid förebyggandet av frånvaro som beror på sjukdom.

Med lokalt avtal kan utbetalningen av lönen för sjuktid arrangeras med tillhjälp av en för detta ändamål särskilt grundad kassa.

Lön för moderskapsledighet ‌

Till arbetstagare, vars arbetsförhållande fortgått i minst 6 månader före den beräknade nedkomsten, betalas under moderskapsledigheten lön under de arbetsdagar, som infaller under en 42 dagars period, räknat från begynnelsedagen för den i kapitel 4, § 1 moment 1 i lagen om arbetsavtal stadgade moderskapsledigheten.

Lön för faderskapsledighet ‌

Till arbetstagare betalas för en sex (6) dagars faderskapsledighetsperiod lön för ordinarie arbetstid. Förutsättningen är att arbetstagarens arbetsförhållande före barnets födelse fortgått i minst sex (6) månader.‌

Avdrag från lönen för sjuktid. Arbetsgivarens återbäringsrätt

Från lönen för sjuktid eller moderskaps- eller faderskapsledighet avdras det, som arbetstagaren på basis av samma arbetsoförmåga eller förlossning för samma period erhåller i dagpenning eller moderskaps- eller faderskapspenning eller därmed jämförbar annan ersättning, såsom exempelvis arbets- eller olycksfallspension enligt lag eller ett i samband med anställningsförhållandet eller med arbetsgivaren i övrigt ingånget avtal. Avdragsrätt uppstår dock inte till den del ersättningen utbetalats till arbetstagare på grund av en av arbetstagaren själv helt eller delvis bekostad frivillig försäkring.

För den tid som arbetsgivare till arbetstagare erlagt lön för sjuktid, moderskaps- eller faderskapsledighet eller annan därmed jämförbar ersättning, är arbetsgivaren berättigad att såsom återbäring lyfta den arbetstagaren i enlighet med föregående stycke tillkommande ersättningen eller att få motsvarande belopp tillbaka av arbetstagaren, dock inte ett större belopp än vad arbetsgivaren själv utbetalat.

Om dagpenningen, moderskaps- eller faderskapspenningen eller därmed jämförbar ersättning inte utbetalas till arbetstagaren av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om ersättningen utgår till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt lag hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid eller moderskaps- eller faderskapsledigheten avdra det dagpenningsbelopp eller del därav som på grund av försummelse från arbetstagarens sida blivit outbetalat.

Beräkningsgrunden för de av arbetsgivaren utbetalda ersättningarna ‌

Lönen för sjuktid samt moderskaps- och faderskapsledighet betalas för arbetstidsschemats ordinarie arbetstimmar med användning av den i punkt 4.11 i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.

Övriga arrangemang avtalas lokalt ‌

Med lokalt avtal kan utbetalningen av lönen för sjuktid arrangeras med tillhjälp av en för detta ändamål särskilt grundad kassa.‌

6.3 Läkarundersökningar Lagstadgade läkarundersökningar ‌

Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens förtjänstförlust för de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren under pågående anställningsförhållande går miste om på grund av sådana hälsokontroller som avses i statsrådets förordning (1484/2001) gällande principerna för god

företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt utbildning av yrkespersoner och sakkunniga, och som godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovården, ävensom resor i anslutning till hälsokontrollerna. På samma sätt bör förfaras i situationer där det är fråga om undersökningar avsedda i lagen om skydd av unga arbetstagare (998/1993) och i lagen om strålningsskydd (592/1991). Samma regel tillämpas dessutom i de undersökningar som lagen om smittosamma sjukdomar (583/1986) förutsätter och vilka beror på att aretstagaren inom samma företag flyttar till en annan arbetsplats där ifrågavarande läkarundersökning krävs.

Till arbetstagare, som sänds för i ovannämnda lagrum avsedda undersökningar eller om han vid sådan undersökning förpassas till efterkontroll, erlägger arbetsgivaren också ersättning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna och efterkontrollen görs på annan ort betalar arbetsgivaren också dagtraktamente.

Sker kontrollen under arbetstagares fritid, betalar arbetsgivaren till arbetstagaren i ersättning för de extra kostnaderna en summa, som motsvarar det i sjukförsäkringslagen avsedda behovsprövade dagpenningsbeloppet.‌

Övriga läkarundersökningar

Förutsättningarna för ersättning av förtjänstförlust är följande:

Grundförutsättningar (gäller samtliga punkter A-E)‌

Det skall vara fråga om sjukdoms- eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning. Arbetstagaren skall förete av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt på arbetsgivarens begäran utredning över hur länge läkarundersökningen inklusive vänte- och rimliga restider räckte.

I övriga än i ovanstående stycke avsedda sjukdoms- eller olycksfall förutsätts att arbetstagaren reserverar tid för besök på mottagning under arbetstid endast om detta inte kan ordnas inom rimlig tid (t.ex. i normala fall inom en vecka) utom arbetstid. Arbetstagaren skall förete tillförlitlig utredning över att han/hon inte kunnat få tid på mottagning utom arbetstiden.

Arbetstagaren skall på förhand meddela arbetsgivaren om besök hos läkare. Om anmälan inte på grund av övermäktigt hinder kan göras på förhand, skall anmälan göras omedelbart då detta är möjligt.

Läkarundersökningen skall ordnas med undvikande av att arbetstid i onödan går förlorad.

Om arbetstagaren får sjuklön för tiden för läkarundersökning, erläggs inte ersättning för förtjänstförlust på basis av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning utgår inte heller för läkarundersökning under den karensdag som förutsätts i lönebestämmelserna för sjuktid.

Om sjukdomen beror på eget grovt vållande eller förorsakats avsiktligt, utgår inte ersättning för förtjänstförlust.

Särskilda förutsättningar ‌

Förtjänstförlust ersätts i olika fall enligt följande:

A. Ny eller upprepad sjukdom

För tid som åtgår till sådan läkarundersökning, där arbetstagares sjukdom konstateras. Vid arbetsoförmåga under högst ett dygn till följd av undersökningsåtgärd utförd av läkare.

Då arbetstagare på grund av sjukdomssymptom intagits på sjukhus för observation eller undersökning. Härvid iakttas bestämmelserna om sjuklön.

B. Tidigare konstaterad sjukdom

För tid som åtgår till läkarundersökning vid kronisk sjukdom under förutsättning att det är fråga om undersökning utförd av specialläkare för fastställande av vård. Då sjukdomen väsentligt förvärrats varför det varit nödvändigt för arbetstagaren att söka sig till läkare för undersökning.

För tid som åtgår till undersökning hos specialläkare nödvändig för fastställande av vård, då ordination ges om anskaffande av hjälpmedel, t.ex. glasögon.

För tid som åtgår till annan nödvändig läkarundersökning för fastställande av vård för tidigare konstaterad sjukdom endast om läkartjänster inte står att få utom arbetstid.

Vid arbetsoförmåga till följd av vårdåtgärd nödvändig vid cancersjukdom. Härvid iakttas bestämmelserna om sjuklön.

C. Laboratorie- och röntgenundersökningar

För tid som åtgår till laboratorie- och röntgenundersökning i direkt anslutning till läkarundersökning, för vilken ersättning utgår. Laboratorie- och röntgenundersökningen skall ha ordinerats av läkare och således utgöra en del av läkarundersökningen. Förtjänstförlust till följd av separat laboratorie- eller röntgenundersökning ersätts endast om arbetstagare inte har möjlighet till laboratorie- eller röntgenundersökning utom arbetstid eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen utförs endast vid en viss tidpunkt på dygnet. Detta krav på viss tidpunkt skall bevisas med läkarintyg.

D. Läkarkontroller och undersökningar vid graviditet

För tid som åtgår till undersökning nödvändig för anskaffande av sådant intyg av läkare eller hälsocentral, vilket utgör förutsättning för erhållande av i sjukförsäkringslagen fastställd moderskapspenning.

E. Plötslig tandsjukdom

Om plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder orsakar arbetstagare arbetsoförmåga, som fordrar vård under samma dag eller samma arbetsskift, för tid som åtgår till vårdåtgärd, om arbetstagare inte lyckas få vård utom arbetstid. Arbetsoförmågan och vårdens brådskande natur påvisas med intyg av tandläkare.

F. Cancerscreeningar enligt statsrådets förordning Beräkningsgrunden för ersättningarna ‌

I denna paragraf avsedd förtjänstförlust fastställs enligt gällande sjuklöneberäknings- och sammanjämkningsregler i kollektivavtalet. För den i samband med lagstadgade läkarundersökningar nämnda dagpenningens del tillämpas detta kollektivavtals bestämmelser om ersättning av resekostnader.‌

6.4 Sjukt barn

Allmänna förutsättningar för utbetalning av ersättning ‌

Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från de principer som ingår i bestämmelsen om lön för sjukdomstid i punkt 6.2 i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för att ersättning ska betalas är att de som har rätt till ersättningen förvärvsarbetar och att för frånvaron ges utredning i enlighet med bestämmelserna om utbetalning av lön för sjuktid i punkt 6.2 i kollektivavtalet. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad.

Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.

För samma insjukningsfall betalas ersättning till endast en av de ersättningsberättigade.

Protokollsanteckning:

Frånvaron anses vara av i avtalet avsedd art då arrangerandet av barnets tillsyn eller skötsel varar 1, 2, 3 eller 4 dagar. En förutsättning för utbetalningen av ersättningen är att om barnets sjukdom och därav förorsakad frånvaro ges samma utredning som i enlighet med kollektivavtalet eller i företaget antagen praxis krävs för moderns eller faderns egen sjukdom.

I enlighet med avtalet avses som ensamförsörjare också person som utan särskild boskillnads- eller skilsmässodom permanent lever skild från sin maka/make samt person vars make är förhindrad att ta del i barnets skötsel på grund av att han avtjänar sin värnplikt eller deltar i reservövning.

Vården av svårt sjukt barn ‌

Arbetstagare vars barn lider av svår sjukdom eller handikapp, som avses i 4 § i statsrådets förordning (författningssamling nr 1335/30.12.2004) om verkställighet av sjukförsäkringslagen, är berättigad att vara frånvarande från sitt arbete för att delta i sådan vård av barnet, rehabilitering eller kurs i anpassningsträning eller rehabilitering, som avses i sjukförsäkringslagens 10 kapitel 2 §, 2 moment, när om frånvaron på förhand överenskommits med arbetsgivaren.

6.5 Grupplivförsäkring ‌

Arbetsgivaren bekostar en grupplivförsäkring som berör arbetstagarna såsom mellan centralorganisationerna överenskommits.‌

6.6 Arbetarskydd Allmän regel ‌

För undvikande av olycksfall och yrkessjukdomar vidtas alla erforderliga åtgärder med tanke på arbetstagarnas säkerhet.

Skyddskläder och skyddsutrustning ‌

Ifall det utifrån sakkunnigutlåtanden, statistiken över olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller andra motsvarande grunder kan konstateras att användningen av särskilda skyddskläder eller särskild skyddsutrustning i arbetet väsentligt förbättrar arbetarskyddet eller hälsan i arbetet skaffar arbetsgivaren sådana skyddskläder eller en sådan skyddsutrustning till arbetsplatsen till arbetstagarens förfogande trots att detta inte vore nödvändigt enligt 15 § i arbetarskyddslagen. Med ovan nämnda avses inte normala arbetskläder.‌

Kemikalier

Arbetsgivaren är, då för produktionen nödvändiga kemikalier tages i bruk, skyldig att ta reda på, i vilken mån de är hälsovådliga för arbetstagarna och ombesörja att nödiga skyddsåtgärder vidtas.

Arbetshandledning ‌

Vid utveckling av arbetsvägledningen tas hänsyn till förhållandena på respektive arbetsplats, de krav produktionen ställer, arbetstagarens personliga egenskaper och ergonomiska faktorer.

Arbetsmiljöfrågor ‌

I den undervisning och handledning som avses i arbetarskyddslagen (23.8.2002/738) inkluderas behövliga miljöskyddsärenden som hänför sig till företaget och arbetsuppgifterna.

Rekommendation för arbetarskyddssamarbetet i särskilda fall ‌

Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatser där lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44) inte uttryckligen kräver tillsättande av en arbetarskyddskommission och där man inte lokalt kommit överens om samarbetsformerna, på ett vid gängse tidpunkt ändamålsenligt sätt behandlar ärenden som hänför sig till arbetsplatsens miljöfrågor, arbetsförhållanden, verksamhet för upprätthållande av de anställdas arbetsförmåga och arbetarskyddsutbildning.

KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING ‌

7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige Huvudförtroendemans befrielse från arbetet och månatliga ersättning ‌‌‌

För handhavandet av sina förtroendemannauppgifter ordnas för huvudförtroendemannen, såsom avses i det allmänna avtalet mellan förbunden, regelbunden befrielse från arbetet på följande sätt samt betalas till honom månatlig ersättning enligt följande:

Huvudförtroendemannens löneutveckling som avses i denna paragraf och behov av befrielse justeras minst en gång per år på ett sätt avtalas lokalt.

Befrielse från arbete:

Antal arbetstagare			Befrielse från arbete
20	–	50	4 timmar/vecka
51	–	100	8 timmar/vecka
101	–	150	14 timmar/vecka
151	–	250	20 timmar/vecka
251	–	350	28 timmar/vecka
351	–	420	32 timmar/vecka
421	–		Helt befriad

Från och med 1.4.2020 är huvudförtroendemännens månatliga ersättningar följande:

Antal arbetstagare		Ersättning euro/månad
	–	20	72
21	–	50	76
51	–	100	82
101	–	150	87
151	–	250	99
251	–	350	112
351	–	420	121
421	–		130

Arbetarskyddsfullmäktig ‌

Arbetarskyddsfullmäktig erhåller ersättning för förtjänstförlust som han åsamkas genom att han under ordinarie arbetstid sköter till arbetarskyddet hörande uppgifter samt betalas till honom en månatlig ersättning enligt följande:

Befrielse från arbete:

Antal arbetstagare			Befrielse från arbete
20	–	50	2 timmar/vecka
51	–	100	4 timmar/vecka
101	–	150	7 timmar/vecka
151	–	250	10 timmar/vecka
251	–	350	14 timmar/vecka
351	–	420	16 timmar/vecka
421	–		Helt befriad

Från och med 1.4.2020 är arbetarskyddsfullmäktiges månatliga ersättningar följande:

Antal timmar befriade från arbete/vecka Ersättning euro/månad

Under 4	52
4	55
8	65
14	76
20	91
28	99
32	107
Helt befriad	118

Beloppen för månadsersättningarna i båda tabellerna gäller under hela avtalsperioden.

Till förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter hör att för egen del främja lokala avtal, arbetshälsan och utvecklingen av samarbetet inom företaget.

Lokala avtal ‌

Om mängden av huvudförtroendemannens samt arbetarskyddsfullmäktigs befrielse från arbetet och månatliga ersättningsbelopp kan annat avtal ingås lokalt.

Uppsägning av huvudförtroendemannasuppleant/förtroendemannasuppleant ‌

Om arbetsgivaren säger upp en huvudförtroendemansuppleants arbetsavtal eller permitterar honom när han fungerar som huvudförtroendemannens ställföreträdare, anses uppsägningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendemannauppgift, ifall arbetsgivaren inte kan påvisa annan grund för åtgärden. Ovan nämnda tillämpas inte i de fall där den till huvudförtroendemannasuppleant valda arbetstagaren redan omfattas av det effektiverade uppsägningsskyddet genom sin ställning som arbetsavdelnings eller motsvarande enhets förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig.

Samma regel gäller för förtroendemannasuppleanten.

Allmänt avtal mellan förbunden ‌

Det som ovan i denna paragraf konstaterats om uppsägning eller permittering av huvudförtroendemannasuppleant/förtroendemannasuppleant iakttas oberoende av att det som del av detta kollektivavtal tillämpade allmänna avtalet mellan förbunden inte i detta samband har ändrats.

7.2 Fackavdelningens möten ‌

En registrerad underförening i Industrifacket rf och dess avdelning, fackklubb eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut samt, genom en separat överenskommelse, under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten kring frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:

Överenskommelse med arbetsgivaren ‌

Med arbetsgivaren skall överenskommelse träffas om arrangerandet av möte på arbetsplatsen eller annan i detta avtal avsedd plats såvitt möjligt tre dagar före det tilltänkta mötet.‌

Mötesplats

Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är belägen antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet. Ifall en sådan inte finns, bör man genom förhandlingar söka nå en ändamålsenlig lösning i frågan. Vid val av mötesplats bör man bland annat observera att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandskydd iakttas och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.‌

Mötesarrangörens ansvar

Den organisation, som reserverat möteslokalen och arrangörerna ansvarar för mötets gång samt för ordningen och snyggheten i möteslokaliteterna. De av organisationen utsedda förtroendepersonerna bör närvara vid mötet.

Fackförbundets representanter ‌

Mötets arrangörer har rätt att till mötet inbjuda representanter för Industrifacket rf och dess underförening ävensom representanter för vederbörande centralorganisationer.

Företrädarnas för Industrifacket rf besök på arbetsplatserna ‌

Företrädarna för Industrifacket rf har rätt att besöka och bekanta sig med arbetsförhållandena på arbetsplatserna som omfattas av detta kollektivavtal efter att ha anmält om saken till vederbörande arbetsgivares representant.‌

7.3 Fackförbundets förvaltningsorgans möten

Arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller permanenta organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.

Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om behovet av befrielse från arbetet så snart som möjligt och förete vederbörlig utredning över den tid som han behöver för deltagande i mötet.

7.4 Anslagstavlor ‌

Meddelanden och tillkännagivanden från Industrifacket rf och dess lokala fackavdelning får på fabriksområdet anbringas endast på anslagstavla, som för ändamålet anvisats av arbetsgivaren.

7.5 Innehållning av medlemsavgift till fackförening ‌

Arbetsgivaren innehåller från arbetstagarnas lön, ifall arbetstagarna givit sin fullmakt härtill (uppbördsavtal), Industrifacket rf:s medlemsavgifter och överför dem per lönebetalningsperiod före förfallodagen på det bankkonto, som fackförbundet härtill anvisat. För att ansluta arbetstagaren till systemet ingår arbetsgivaren och arbetstagaren ett uppbördsavtal om medlemsavgifterna.

Medlemsavgiften innehålls från arbetstagarens lön som är underställd förskottsinnehållning per uppbördsperiod som fackavdelningen eller Industrifacket rf skriftligen meddelat för ett kalenderår åt gången som ett belopp i procent eller euro. Om den innehållna medlemsavgiften meddelas till arbetstagaren i lönespecifikationen eller på motsvarande sätt. Vid slutet av kalenderåret eller anställningsförhållandet ger arbetsgivaren arbetstagaren på ett sätt som godkänts av skattemyndigheten ett intyg över innehållen medlemsavgift eller anmäler direkt till skattemyndigheten. Arbetsgivaren skickar två gånger per år till Industrifacket rf eller en instans som för dennes räkning sköter medlemsavgifterna en utredning över de innehållna medlemsavgifterna enligt förbundets anvisningar.

Informationen om uppbördsavtalet och dess slutdatum förmedlas till arbetstagaren, arbetsgivaren, förtroendemannen och Industrifacket rf. När anställningsförhållandet upphör meddelar arbetstagaren Industrifacket rf om att uppbördsavtalet upphör. Arbetsgivaren meddelar Industrifacket rf om att arbetstagarens anställningsförhållande och uppbördsavtalet upphör i en medlemsavgiftsutredning.‌

KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING

8.1 Lokala avtal ‌

I enlighet med detta kollektivavtals förhandlingsordning kan lokala, från kollektivavtalet avvikande avtal ingås i de frågor som i kollektivavtalet särskilt nämns. Avtalet kan ingås för viss tid eller gälla tills vidare. Ett tills vidare gällande avtal kan sägas upp med iakttagande av tre (3) månaders uppsägningstid om man inte kommit överens om annan uppsägningstid. Uppsägningstiden kan dock maximalt avtalas till sex (6) månader.

Ett avtal som ingåtts mellan förtroendeman och arbetsgivare binder arbetsgivaren samt alla de arbetstagare som förtroendemannen i enlighet med det allmänna avtalet mellan förbunden representerar och avtalet bör ingås skriftligt om någondera parten så önskar. När avtalet ingåtts skriftligt utgör det del av kollektivavtalet och tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla.

Förbunden är ense om att man på företagen/arbetsplatserna kan ingå lokala avtal även i andra än i kollektivavtalet särskilt nämnda frågor. Lokala avtal som avses här skickas till förbunden för kännedom.‌

8.2 Biläggande av meningsskiljaktigheter Lokala förhandlingar ‌

Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagare i någon fråga uppstår meningsskiljaktighet angående tillämpningen eller tolkningen av detta kollektivavtal bör man på arbetsplatsen eftersträva enighet med iakttagande av den förhandlingsordning som avses i det allmänna avtalet mellan förbunden. Ifall enighet inte nås på arbetsplatsen kan ärendet på initiativ av någondera parten hänskjutas till förbunden för avgörande.

Förhandlingar mellan förbunden ‌

När någondera kollektivavtalsparten i den situation som avses i föregående stycke föreslår förhandlingar bör dessa inledas så fort som möjligt och föras utan onödigt dröjsmål.

Arbetsdomstol ‌

Ifall förhandlingarna inte heller mellan förbunden leder till förlikning, kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.‌

KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET

Avtalets giltighetstid ‌

Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.

Avtalsexemplar ‌

Detta kollektivavtal är uppgjort i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. Helsingfors den 25 februari 2020

LASIKERAAMINEN TEOLLISUUS LT RY

Xxxxx Xxxxxxxx

INDUSTRIFACKET RF

Xxxx Xxxxx Xxxx Xxxxx

BILAGA 1

BILAGA 1 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER ‌

För att trygga företagets fortsatta verksamhet och arbetsplatserna:

- Behandlas tillsammans med personalens representanter xxxxxxxxx, orderstock, företagets ekonomiska situation och arbetsgivarens avhjälpande åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen.

- Används i första hand flexibla arbetstidsarrangemang och andra möjligheter i kollektivavtalet till exempel:

- genom lokalt avtal

- längre och kortare arbetsskift

- arbetstidsbank

- flytt av tidpunkten för en söckenhelg och de ersättningar som ska betalas för den

- senareläggning av semesterpremier och byte mot ledighet

- genom arbetsgivarens beslut

- längre och kortare arbetsveckor

- övergång från skiftarbete till dagarbete och tvärtom

- spridd arbetstid

När man tillsammans konstaterar att företaget är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan man för högst ett år ingå ett lokalt avtal om:

a) ersättningar för utjämning av arbetstid

b) minskning av semesterpenningen

c) uppdelning av den del av semestern som överstiger tolv dagar

Protokollsanteckning: Med företag avses ett företag eller en självständig del av ett företag, såsom en produktionsanläggning.

Samtidigt avtalar man lokalt om ett eventuellt uppsägningsskydd under tiden då anpassningsåtgärderna a–c pågår och om kompensation för arbetstagarnas ekonomiska förluster efter att företagets ekonomiska situation har återhämtat sig.

Det lokala avtalet ska ingås skriftligen. Anpassningsåtgärderna ska riktas jämlikt till företagets hela personal och ledning.

Dessutom bör man beakta att kollektivavtalet möjliggör avtal om en kortare permitteringsprocess och en kortare permitteringsvarseltid.

KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf

TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf ‌

BILAGA 2

BILAGA 2 LÖNEBESTÄMMELSER FÖR REPARATIONSAVDELNINGARNAS YRKESARBETARE

Datum	2 december 2013
Plats	Konsumtionsvarugruppen rf:s förhandlingsrum, Helsingfors
Närvarande	Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx	Konsumtionsvarugruppen rf
	Xxxxx Xxxxxxx	Konsumtionsvarugruppen rf
	Xxxxx Xxxxxxx	Konsumtionsvarugruppen rf
	Xxxxx Xxxxxxxxxxx	Konsumtionsvarugruppen rf
	Xxxx Xxxxxxxx	TEAM Industribranschernas fackförbund rf
	Xxxxx Xxxxxxxxxx	TEAM Industribranschernas fackförbund rf
	Xxxxx Xxxxxxx	TEAM Industribranschernas fackförbund rf
	Xxxxxx Xxxxxxxxxx	TEAM Industribranschernas fackförbund rf

1 § Löneförhöjningar

De allmänna förhöjningarna betalas till de arbetstagare som avses i detta protokoll med iakttagande av bestämmelserna i kollektivavtalets underteckningsprotokoll. På samma sätt förfars för de företags- eller arbetsplatsspecifika potternas vidkommande.

2 § Lönerna enligt arbetsuppgift

Lönerna för fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år är enligt arbetsuppgift följande:

1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter (cent/timme)

Svårighetsklass 1	1059
Svårighetsklass 2	1106
Svårighetsklass 3	1285
Svårighetsklass 4	1426

1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter (cent/timme)

Svårighetsklass 1	1080
Svårighetsklass 2	1128
Svårighetsklass 3	1311
Svårighetsklass 4	1455

3 § Definiering av lönegrupperingen

På basis av arbetets svårighetsgrad placeras arbetsuppgifterna i olika lönegrupper enligt följande:

Lönegrupp	Definition	Exempel
1	Nya arbetstagare och arbete, vars utförande kräver endast en kortare tids erfarenhet.	Nya arbetstagare, arbete under yrkesarbetares ledning, olika hjälparbeten vid reparationsverkstaden samt praktikantuppgifter.
2	Yrkesarbeten, som kräver behärskande av i yrkesskola inhämtade eller yrkeskunskapermotsvarande	Sedvanliga timmermansuppgifter, yngre maskin- eller elinstallatörsuppgifter, sedvanliga maskinställaruppgifter samt yngre filares- och bearbetares uppgifter.
3	Arbetsuppgifter som kräver erfarenhet och självständigt utförande av arbetet.	Krävande timmermansuppgifter, krävande elinstallationsuppgifter, nyinstallationer inom pneumatikens och hydraulikens område, mångsidiga svetsningsuppgifter, krävande maskinställaruppgifter, krävande bearbetnings- och filaruppgifter.
4	Krävande specialuppgifter.	Maskinställaruppgifter som kräver ansvar för flera produktionslinjers drift och reparation. Synnerligen krävande elinstallationsuppgifter, synnerligen krävande bearbetningsuppgifter i vilka ofta ingår bearbetningsmaskinernas programmering och synnerligen krävande verktygsfilaruppgifter. Uppgifter som kräver specialexamen som förutsätter tilläggsutbildning.

4 § Individuell lön

I tidlönsarbete betalas till arbetstagaren individuell lön, som består av lönen enligt arbetsuppgift och en individuell lönedel.

Arbetstagarens lön enligt arbetsuppgift fastställs på basen av de arbeten han regelbundet utför.

Den individuella lönedelen fastställs på basen av för arbetsuppgiftens utförande viktiga faktorer, vilka är till exempel skicklighet i yrket, regelbundenhet, omsorgsfullhet och mångsidighet.

Till fullt arbetsföra 18 år fyllda yrkesarbetare kan betalas individuell lön som är högre än lönen enligt arbetsuppgift.

5 § Ackordsarbete

Så vitt arbetets art det tillåter, och det tekniskt är möjligt, bör för arbetstagare beredas möjlighet att utföra arbetet mot prestationslön. Prissättningen av prestationslönearbetet bör grunda sig på lönerna enligt arbetsuppgift på sätt som avses i 2 §.

I ackordsarbete bör prissättningen vara sådan att arbetstagarens ackordsförtjänst vid normal ackordsarbetstakt med 20 procent överstiger den arbetsbetingande lönen.

6 § Premielön

Premielön kan användas i sådana arbeten där arbetsresultatet (till exempel produktionsmängd, produktens kvalitet, ekonomiskt utnyttjande av råvara) beror på arbetstagarens arbetsskicklighet, vaksamhet eller annan dylik faktor.

7 § Övriga lönebestämmelser

I övrigt tillämpas glaskeramiska industrins kollektivavtal på de i detta protokoll avsedda arbetstagarnas löner.

8 § Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft från kollektivavtalets underteckningsdag och gäller som del av det.

9 § Granskning och underteckning av protokollet

Protokollet ansågs granskat och godkänt med avtalsparternas underteckningar.

KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf	TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx	Xxxx Xxxxxxxx

KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf

TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf ‌

BILAGA 3

BILAGA 3 LÖNEGRUPPERING FÖR GLASINDUSTRIN

Industrin för hushållsglas och glas för belysning

Lönerupp 5

Glasblåsarmästare Glasblåsare, äldre Formgjutet glas, mästare Formgjutet glas, tryckare Formgjutet glas, nybörjare Walther-maskinskötare, äldre Glasslipare, mästare Glasslipare, äldre

Gravör av kopparslipskiva Smältugnssläckare Träformmakare Ugnsmurare, äldre

Timmerman, fullt yrkeskunnig

Lönerupp 4

Glasblåsare, yngre Glasslipare, yngre Förste postarbetare Putsare

Xxxxxxx-maskinskötare, yngre Gjutugnsskötare Ugnsmurare, yngre Xxxxxxxxx, yngre

Förare av hög gaffeltruck

Kokerska med yrkesutbildning och erfarenhet av storkök eller med motsvarande yrkeskunskap

Försäljare, äldre

Lönerupp 3

Truckförare Traktorförare

Planare, tungt och krävande arbete Andre postarbetare

Granskare av slipat glas, fullt yrkeskunnig Kontrollant, äldre

Mäng- och råvaruarbetare Stenmakare

Utjämnare, tungt och krävande arbete Värmebrytare, fullt yrkeskunnig Kokerska

Fodralmaskinanvändare Signerare

Syrabehandlare, fullt yrkeskunnig Röyslääjä, fullt yrkeskunnig Polerare, fullt yrkeskunnig

Lönerupp 2

Tredje postarbetare Kontrollant Hollaaja, äldre

Kantvärmare, formgjutet glas Kantvärmare, efterbehandling Kylbrytare

Värmebrytare Brytare, Biebuyck Märkare Syrabehandlare Pumpare Setittäjä

Formhållare, tunga formar Röyslääjä

Bandplanare Kantvärmare Samlare

Beställningsmottagare Diversearbetare Polerare

Försäljare, yngre

Lönerupp 1

Sållare av slipsand Bärare

Lyftare Paketerare Syrarengörare Formhållare Tvättare Städare Etikettlimmare Fodralsorterare

Diversearbetare, lätt arbete

Fönsterglasindustrin

Lönerupp 5

Maskinskötare Maskinman, äldre Skärare, äldre

Sekuritmaskinskötare, äldre Kantslipare för hand, fullt yrkeskunnig Smältare

Ugnsmurare, äldre Timmerman, fullt yrkeskunnig Spegelmaskinskötare

Lönerupp 4

Lägre maskinman Högre maskinman Xxxxxxx, yngre Maskinskärare Glasformare Ytslipare

Sekuritmaskinskötare, yngre

	Sorterare Ugns- och stenugnsskötare Kantslipare, maskinellt Ugnsmurare, yngre Timmerman Borrare, äldre
Lönerupp 3	Mängkarl Lerblandare Paketerare Lastare Glansborttagare Lådmakare Forslare Tillverkare av frostat glas Borrare, yngre
Lönerupp 2	Sekuritmaskinskötarens assistent Specialglaskittare Specialglasmontör och listbrytare Lagerglasmakare Randare, äldre Diversearbetare
Lönerupp 1	Granskare Papprare Glasskivetvättare Städare Spegelrengörare Spegelmottagare Spegelmaskinmatare Diversearbetare, lätt arbete

Förpackningsglasindustrin

Lönerupp 5

Förman för automatiserad maskin Skötare av automatiserad maskin, äldre Halvautomatiserad maskin, nybörjare Halvautomatiserad maskin, ansvarig

Maskinställare i kontrollrum, fullt yrkeskunnig Ugnsmurare, äldre

Timmerman, fullt yrkeskunnig

Lönerupp 4

Skötare av automatiserad maskin, yngre Xxxxxxxx (maskin)

Driftsövervakare för smältavdelningen Lagersamlare

Gjutugnsskötare Kompressorskötare Maskinställare i kontrollrum Traktor- och truckförare Ugnsmurare, yngre

Timmerman

Lönerupp 3

Assistent vid automatiserad maskin Granskare, fullt yrkeskunnig Kontrollaboratoriemätare

Pallittaja Råvaruarbetare Lastare Lagerman

Hanterare av glasrutor

Lönerupp 2

Pumpare Färgtryckare Avfallsbortförare Granskare

Efterbehandlare av Insuluxblock Glasblockmålare Diversearbetare

Lönerupp 1

Glasblocksfogare Paketerare Lagerarbetare

Matare vid automatiserad maskin Fodralmakare

Städare Färgtryckarbetare

Råvaruarbetare, lätt arbete Fodralmakare, maskinellt nitade Diversearbetare, lätt arbete

Glasullindustrin

Lönerupp 5

Tel-maskinskötare, äldre Tel-maskinskötare, yngre Cirkulationskarl Processkötare

Smältare, Xxxxxx Xxxxxxxxxxx

Lönerupp 4

Hartskokare, yngre Traktor- och truckförare

Truckförare på avdelning för efterbehandling Bytare, Xxxxxx

Xxxxxx Xxxxxxxx

Övervakare av cirkulationsvatten

Lönerupp 3

Paketerare

Glasullarbetare, tungt arbete Kiertonainen

Lastare Mängkarl

Lönerupp 2	Kvalitetskontrollant Glasullarbetare, lätt arbete Uppassare
Lönerupp 1	Städare Servicekvinna

Plastindustrin

Lönerupp 5	Dagmontör Driftsövervakare, fullt yrkeskunnig (äldre) Växlare Montör Elektriker Maskinoperatör inom fabriksservicen Filmredigerare Maskinskötare (PET)
Lönerupp 4	Maskinskötare, fullt yrkeskunnig (montör) Driftsövervakare (yngre) Lagersamlare
Lönerupp 3	Råvaruarbetare Formskötare Lagerman Kvalitetskontrollant Screenarbetare Målblandare Maskinskötare (förpackning)
Lönerupp 2	Blåsarbetare, tryckarbetare Maskinskötare Paketerare Fodralmakare Avlösare Tryckmaskinmatare Efterarbetare Oxiderare
Lönerupp 1	Städare Plastarbetare (diversearbete)

Glasfiberindustrin

Lönerupp 5

Fiberdragare, fullt yrkeskunnig Mattmaskinskötare, fullt yrkeskunnig Emulsionskarl, fullt yrkeskunnig Driftsövervakare, fullt yrkeskunnig Ugnsskötare, fullt yrkeskunnig

Lönerupp 4

Mängkarl, fullt yrkeskunnig Fiberdragare

Fiberrullare, fullt yrkeskunnig

	Truckförare Matarkontrollant vid mattmaskin, fullt yrkeskunnig Mattmaskinskötare Emulsionskarl Driftsövervakare
Lönerupp 3	Mängkarl Ugnsskötare Fiberrullare Fibervägare Matarkontrollant vid mattmaskin Packare vid mattmaskin
Lönerupp 2	Rovingrullare, fullt yrkeskunnig Rovingvägare Fibertorkare
Lönerupp 1	Rovingrullare Rovingpackare Städare

Glasfiltindustrin

Lönerupp 5	Förman för glasfiltermaskin, fullt yrkeskunnig Förman för glasfiltermaskin Glasfiltermaskinskötare, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 4	Glasfiltmaskinskötare
Lönerupp 3	Massaarbetare, fullt yrkeskunnig Rullare, fullt yrkeskunnig Rullarassistent, fullt yrkeskunnig Ersättare, fullt yrkeskunnig
Lönerupp 2	Massaarbetare Rullare Rullarassistent Ersättare
Lönerupp 1	Städare

KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf

TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf ‌

BILAGA 4

BILAGA 4 LÖNEGRUPPERING FÖR BILGLASINDUSTRIN

Lönerupp 5

Mycket krävande yrkesarbeten som kräver mångsidig yrkesskicklighet, längre inövning samt egen kompetens.

Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Mycket krävande formning

Mycket krävande klippning för hand

Mycket krävande schablonarbete Mycket krävande formarbete Mycket krävande härdningsarbete

Mycket krävande maskinställaruppgifter

Lönerupp 4

Krävande yrkesarbeten som kräver över fyra (4) års arbetserfarenhet.

Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Maskinell klippning

Krävande formning (blandserieugn, automatugn) Krävande klippning för hand

Hantering av glasförsändelser med truck Krävande schablonarbete

Krävande formarbete Användning av autoklav Användning av klippautomat Krävande glaskontroll (t.ex. glas) Krävande härdningsarbete Krävande maskinställaruppgifter

Krävande serigrafiarbeten (mönster)

Lönerupp 3

Krävande fasarbeten som kräver kännedom om arbetsmetoderna och två (2) års arbetserfarenhet.

Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Maskinell klippning

Formning Laminering Lagerarbeten Glaskontroll Förpackning Truckkörning

Ordningsarbeten på linjen Hjälp vid härdning

Maskinställarassistansuppgifter

Lönerupp 2

Arbeten som inte kräver specialutbildning och där en kortare övningsperiod ger tillräcklig kompetens.

Denna typ av arbeten omfattar bland annat: Tunga hjälparbeten

Städning

Laminering (mindre än två år i yrket) Slipning

Mottagning Göra lådor

Hjälpuppgifter vid härdning (mindre än två år i yrket)

Lönerupp 1

Lätta hjälparbeten. Nya arbetstagare som arbetat mindre än tre (3) månader. Praktikanter.

KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf

TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf ‌

BILAGA 5

BILAGA 5 LÖNEGRUPPERING FÖR SPEGELINDUSTRIN

Lönerupp 5	Glasskärare, stora glas, över tre års erfarenhet Glasslipare, över 3 års erfarenhet Maskinskötare, äldre Maskinserviceman, maskinställare Sprutmålare (ytmålning) Sprutbetsare
Lönerupp 4	Glasskärare, stora glas, mindre än tre (3) års erfarenhet Glasslipare, mindre än tre (3) års erfarenhet Maskinskötare, yngre Sprutmålare (grund- och mellanmålning) Sprutlackare (grund- och mellanlackning) Betsblandare, betsare (genom att doppa i kar) Skärare av små speglar och dekorativa speglar
Lönerupp 3	Matare och mottagare vid maskin för försilvring Matare och mottagare vid automatiserad slipmaskin Matare och mottagare vid tvättmaskin Bandsågare Konsolformare och -pressare Lådmakare (inomhus- och utomhusarbete) Paketerare av stora glasförsändelser och specialarbeten Truckförare Diversearbetare, tungt arbete (inomhus och utomhus) Plastmaskinarbetare List- och ramspeglar (över 40 cm x 90 cm) sammansättning, tvätt och förpackning Lagerarbete och paketering av försändelser (färdiglager och försändelsepackeri) Förpackning av Shannon- och Kenmore-träskåp i försändelselådor Matare och mottagare vid serigrafimaskin
Lönerupp 2	Bakgrundsfogare, bakgrunder på masonitplatta Pressare av fästanordningar i aluminium (med excenterpress) Serigraf (handhållen maskin) Spacklare av lister och ramar Målslipare Kartongskärare (handhållen maskin) Rammontör (träram) Skåpmontör och -packare Glastvättare och -packare Diversearbetare, lätt arbete (inomhus och utomhus) Mellanslipare av lackningar Tömmare av torkvagnar för serigrafiglas

Städare

Kraaditus, sammanställning, tvätt och förpackning av badrumsspeglar och dekorationsspeglar

List- och ramspeglar (under 40 cm x 90 cm) sammansättning, tvätt och förpackning

Lönerupp 1

Fogare och buntare av bakgrunder (handhållen maskin), kartongbakgrund

Konsolfästare Bakgrundslimmare Nitningstejpare

Fyllare av tillbehörspåsar Fästare av tillbehörspåsar

Formare av fästanordningar i aluminium (handhållen maskin) Tömmare av torkvagnar för list- och skåpdelar och -ramar Listväljare

Jalkalangan taivuttaja (handdriven eller tryckluftsanordning) Kraaditus, sammanställning, tvätt och förpackning av små speglar och handspeglar

Glas- och spegeltvättare

KONSUMTIONSVARUGRUPPEN rf

TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND rf ‌

BILAGA 6

BILAGA 6 LÖNEGRUPPERING FÖR SPECIALGLASINDUSTRIN

Lönerupp 5	Glasskärare, äldre Maskinställare, äldre Ytbeläggningsmaskinskötare
Lönerupp 4	Glasskärare, mindre än 3 års erfarenhet Kittare Hartsmaskinanvändare Maskinställare, mindre än 3 års erfarenhet Kvalitetskontrollant (kräver användning av och kännedom om mätanordningar) Lådmakare (inkl. planering av förpackningar)
Lönerupp 3	Lådmakare Lagerarbetare, lastare Elementluftare Paketerare Matare och mottagare vid tvättmaskin Kittarassistent Elementmontör Elementpressare Välilistan butyloija Mellanlistläggare
Lönerupp 2	Lastare av elementknippen, elementlyftare Mellanlistbrytare Mellanlistlödare Mellanlistmontör
Lönerupp 1	Städare Xxxxxx assistentarbeten utanför produktionen

BILAGA 7

BILAGA 7 ALLMÄNT AVTAL ‌

Kapitel 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utgångspunkter

Parterna strävar efter att på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamhet samt inverka på beredningen på trepartsbasis i det samhälleliga beslutsfattandet.

Avtalsparterna strävar efter att utveckla dessa mål genom att utnyttja olika former av samverkan och att för sin del övervaka avtal som ingåtts.

Grundläggande rättigheter

Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundläggande rättigheter är oantastbar. Det här gäller både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka i fackföreningsorganisationer och får av den här anledningen varken sägas upp eller diskrimineras i sittarbete. Företagens anställda har rätt att välja representanter som ska företräda dem i frågor som behandlas inom företaget. Rätten att välja representanter och deras rättigheter och skyldigheter har fastställts i lagar och i detta samt i andra avtal. Enskilda arbetstagares säkerhet och hälsa, icke- diskriminering och jämlikt bemötande är utgångspunkterna för avtalsbestämmelserna.

Direktionsrätt

Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp en arbetstagare och bestämma över ledningen av arbetet.

Parternas förhandlingar och begäran om utlåtanden

När någondera parten föreslår arbetsmarknadsförhandlingar ska de i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.

Parterna kan tillsammans begära ett utlåtande av EK och FFC om tolkningen av avtalen.

Företrädarna som utsetts av parterna har, om de särskilt kommer överens om det med arbetsgivaren om det, rätt att bekanta sig med förhållandena på arbetsplatserna där de medlemmar som de representerar arbetar.

Varsel om arbetskonflikt

Innan man medverkar i en politisk arbetskonflikt eller en sympatiarbetskonflikt ska riksförlikningsmannen liksom arbetsgivar- och arbetstagarförbunden i den utsträckning det är möjligt underrättas minst fyra dagar innan. I anmälan ska orsaken till den planerade arbetskonflikten, tidpunkten och omfattningen uppges.

Tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas i medlemsföretagen i Lasikeraaminen teollisuus ry med beaktande av följande begränsningar: Med arbetsplats avses i det här avtalet en produktionsanläggning eller

motsvarande verksamhetsenhet i ett medlemsföretag i Lasikeraaminen teollisuus LT ry.

Organisations- och andra förändringar

När verksamheten på arbetsplatsen minskar eller utvidgas väsentligt eller om rörelsen överlåts, fusioneras, bolagiseras eller vid en därmed jämförbar väsentlig organisationsförändring ändras samarbetsorganisationen i enlighet med principerna i det här avtalet så att den motsvarar arbetsplatsens nya storlek och struktur.

Laghänvisningar

I den utsträckning som det inte har avtalats annorlunda i det här avtalet iakttas lagen om lagen om samarbete inom företag (334/07) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), som inte utgör en del av detta avtal.

KAPITEL 2

SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN

Utvecklingsverksamhet

Arbetstagarna och deras företrädare ska i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklandet av arbetsorganisationerna, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna och genomförandet av ändringarna.

Inom utvecklingen och tillämpningen av ny teknologi som eventuellt ingår i den ska man arbeta för en förbättring av ett meningsfullt, varierande och utvecklande arbetsinnehåll och lönsamhet. Så ges arbetstagaren en möjlighet att utveckla si sitt arbete och utvidga sina färdigheter att kunna utföra nya arbetsuppgifter.

Åtgärderna som ska genomföras får inte leda till en sådan ökning av helhetsbelastningen som medför olägenheter för arbetstagarens hälsa och säkerhet.

På arbetsplatsen följer man i samverkan i lämpliga intervaller med hur lönsamheten, produktionen och personalen utvecklas. Lokala avtal ingås om vilka uppföljningssystem och nyckeltal som behövs.

Genomförande av samarbete

Arbetsgivaren och arbetstagarnas samarbete kan ske i form av en bestående delegation, projektgrupper som tillsätts med tanke på fullföljandet av utvecklingsprojekt eller som förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. I projektgrupper som bildas för att genomföra utvecklingsobjekt är företaget och dess arbetstagare jämt representerade. Arbetstagarna utser sin egen företrädare i första hand bland arbetstagarna vid utvecklingsobjektet.

Ifall man inte avtalar annorlunda ska en delegation i enlighet med lagen om samarbete tillsättas vid företaget eller en del av det när antalet anställda överstiger 200, ifall alla personalgrupperingar vill det.

I syfte att fullfölja utvecklingsverksamheten kan man lokalt komma överens om att grunda ett sådant samarbetsorgan som behandlar frågor i anslutning till utvecklingsverksamheten. Organet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskyddskommittéer eller andra motsvarande kommittéer. Samma samarbetsorgan kan också ansvara för åtgärder och planer i enlighet med samarbetslagen, lagen om arbetarskyddstillsyn, företagshälsovårdslagen

(1383/01) och lagen om kvinnors och mäns jämställdhet (609/86) i den utsträckning som man lokalt avtalar om.

Ifall arbetsgivaren i utvecklingsverksamheten anlitar tjänster av en utomstående konsult ansvarar arbetsgivaren för att konsultföretagets verksamhet överensstämmer med detta avtal.

Det är viktigt att planeringen av utvecklingsåtgärderna och det praktiska genomförandet kopplas nära ihop med personalpolitiken, särskilt med anställning, främjande av jämställdheten, interna förflyttningar, utbildning, information, arbetarskyddet, upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetsplatshälsovården.

Hälsofrämjande verksamhet

Den hälsofrämjande verksamheten på arbetsplatsen bedrivs som linjeledningens, företagshälsovårdens och arbetarskyddsorganisationens samarbete. Principerna för den hälsofrämjande verksamheten med hjälp av vilka man upprätthåller arbetsförmågan hos de arbetande personerna och ser till att de klarar av sitt arbete ingår i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet och företagshälsovårdens verksamhetsplan. På överenskommelse kan de ovan nämnda principerna även ingå i en plan över utvecklingsverksamheten eller motsvarande plan som tas fram på arbetsplatsen. Det är arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktiges uppgift att delta i utarbetandet, genomförandet och uppföljningen av planen.

KAPITEL 3

SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER

3.1 Bestämmelser om förtroendemän Val

Med förtroendeman avses i det här avtalet, ifall det inte framgår annat av avtalstexten, huvudförtroendemän som väljs av fackavdelningen och förtroendemannen för en arbetsavdelning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses en registrerad underförening till Industrifacket rf.

Förtroendemannen ska vara arbetstagare på sagda arbetsplats och vara förtrogen med arbetsplatsens förhållanden i egenskap av arbetstagare. Ifall det endast har valts en förtroendeman för arbetsplatsen är han eller hon arbetsplatsens huvudförtroendeman så som avses i det här avtalet. Lokalt kan man avtala om att förtroendemannen har hand om arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter eller vice versa.

Förutom att man väljer en huvudförtroendeman kommer man på framställning av fackavdelningen lokalt överens om för vilken avdelning eller enheter som motsvarar avdelningar förtroendemän ska väljas. Då är det viktigt att beakta att de överenskomna verksamhetsområdena är ändamålsenliga och i den mån övergripande att de främjar en handläggning av ärenden i enlighet med förhandlingssystemet. I bedömningen ska man också beakta bl.a. antalet arbetstagare vid avdelningen och förtroendemannens möjligheter att träffa avdelningens arbetstagare, även då man arbetar i skift. Lokalt kan man avtala om att den tidigare nämnda förtroendemannen har hand om arbetarskyddsombudets uppgifter eller vice versa.

Fackavdelningen har rätt att förrätta förtroendemannaval på arbetsplatsen. Ifall valet förrättas på arbetsplatsen ska alla medlemmar i fackavdelningen reserveras möjlighet att delta i valet.

Ordnandet och förrättandet av valet får emellertid inte störa arbetet. Man ska komma överens om tidpunkterna och platserna i anslutning till valet med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet förrättas. Arbetsgivaren reserverar de personer som fackavdelningen utser möjlighet att förrätta valet.

Uppgifter

Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att representera fackavdelningen i frågor som berör tillämpningen av kollektivavtalet.

Förtroendemannen representerar fackavdelningen i frågor som gäller arbetslagstiftningen och vanligtvis i frågor som berör förhållandet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren och utvecklingen av företaget. Förtroendemannens uppgift är också att för sin del arbeta för upprätthållandet och utvecklandet av förhandlingarna och samarbetet mellan företaget och personalen.

Förhandlingsordning

Ifall det uppstår oklarheter eller tvister om tillämpningen av lagar som berör arbetstagarnas löner eller anställningar ska förtroendemannens ges alla uppgifter som kan inverka på utredningen av ärendet.

Frågor som gäller anställningen ska arbetstagaren utreda med sin chef. Ifall arbetstagaren inte har kunnat utreda en sådan fråga direkt med sin chef kan han eller hon överföra ärendet till att behandlas i förhandlingarna som förs mellan förtroendemannen för avdelningen eller motsvarande enhet och arbetsgivarens företrädare. Ifall frågan inte kan utredas på det här sättet kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen.

På gemensam begäran av de lokala parterna har avtalsparterna rätt att skicka sin representant till de lokala förhandlingarna om meningsskiljaktigheten.

Ifall meningsskiljaktigheterna som uppkommer på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt iakttas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.

Ifall meningsskiljaktigheten gäller avslutandet av en i detta avtal avsedd förtroendemans anställningsförhållande ska förhandlingar på lokal nivå och förbundsnivå inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för att anställningen upphör har gjorts stridig.

3.2 Bestämmelser om arbetarskydd

Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Arbetstagarnas rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och vicefullmäktige bestäms på basis av lagen om tillsynen över arbetarskydd.

Uppgifter

I arbetarskyddschefens uppgifter ingår vid sidan om de övriga uppgifterna som omfattas av arbetarskyddssamarbetet att ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddsverksamheten. Arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter bestäms utgående från lagen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom utför arbetarskyddsfullmäktig andra uppgifter som utgående från den övriga lagstiftningen och avtal hör till honom eller henne. Ifall man lokalt inte har kommit överens om de övriga uppgifterna är det arbetarskyddsombudets uppgift att delta i behandlingen och verkställandet av ärenden som berör arbetarskyddssamarbetet inom

verksamhetsområdet. Då arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad ser vicefullmäktig till sådana frågor som inte kan vänta tills arbetarskyddsfullmäktig kan ta hand om ärendet.

Ombud

Om valet av arbetarskyddsombud, deras antal, uppgifter och verksamhetsområde avtalas lokalt i enlighet med samma urvalsgrunder som man har avtalat om under punkt 3.1 tredje stycket när det gäller valet av förtroendeman. Dessutom ska arbetarskyddsriskerna och övriga faktorer i anslutning till arbetsförhållandena beaktas. Arbetsplatsens arbetstagare väljer bland sig ett arbetarskyddsombud.

Kommitté

Man kommer lokalt överens om valet av andra samarbetsorgan som främjar arbetarskyddet och om ändamålsenliga samarbetsformer med beaktande av arbetsplatsens art, storlek och antalet arbetstagare samt arbetsuppgifternas art och andra förhållanden. Ifall man inte har avtalat om andra samarbetsformer inrättas en arbetarskyddskommitté för arbetarskyddsverksamheten.

Begränsning av tillämpningsområdet

Bestämmelserna om arbetarskydd i det här avtalet tillämpas när det på arbetsplatsen regelbundet arbetar mints 20 arbetstagare. Avvikande från vad som bestäms i meningen ovan ska arbetarskyddsfullmäktig på motsvarande sätt väljas när antalet arbetstagare på arbetsplatsen uppgår till minst 10.

3.3 Anmälningar

Om huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens ersättare sköter huvudförtroendemannens/arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter under minst två veckor,

betalas månadsersättningen för denna tid till honom eller henne.

Kapitel 4

BESTÄMMELSER OM FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES SAMT ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING

4.1 Befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall Befrielse

För att huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig ska kunna sköta sina uppdrag ordnas vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller fullständig befrielse från arbetet. För andra förtroendemän än huvudförtroendemannen, arbetarskyddsombudet och annan personal som deltar i samarbete mellan företaget och personalen som baserar sig på det här avtalet ordnas vid behov tillfällig befrielse från arbetet.

I bedömningen m behovet av befrielse ska bl.a. antalet arbetstagare som hör till personalgruppen, produktionens och verksamhetens art samt antalet uppgifter beaktas.

Ifall huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig har befriats från arbetet för regelbundet återkommande perioder ska han eller hon utföra sitt uppdrag huvudsakligen under den här tiden. För hanteringen av omedelbara ärenden ska arbetsledningen emellertid ge befrielse från arbetet även under andra med tanke på arbetet lämpliga tider. Arbetsgivaren ersätter huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs inkomstbortfall under nämnda perioder.

Ifall man inte har avtalat annorlunda om arbetarskyddsfullmäktigs befrielse från arbetet, beräknas arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning i enlighet med de arbetsplatsspecifika koefficienter som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen omfattar emellertid alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.

Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsuppgifterna har koncentrerats till samma person beaktas detta som tilläggsfaktor när man avtalar om befrielse från arbetet.

Ersättande av inkomstbortfallet

Arbetsgivaren ersätter den förtjänst som en personalföreträdare som avses i det här avtalet förlorar under arbetstid antingen genom att delta i lokala förhandlingar med arbetsgivarrepresentanterna eller genom att i övrigt utföra uppgifter som avtalats om med arbetsgivaren.

Ifall förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombudet eller arbetarskyddskommittén eller ett annat samarbetsorgan som motsvarar arbetarskyddskommittén utför uppgifter som har avtalats om med arbetsgivaren utanför den ordinarie arbetstiden, betalas för den tid som gått förlorad så här övertidsersättning eller så avtalar man med personen om en annan ersättning.

Man avtalar branschvis om vilken medeltimförtjänst som tillämpas vid beräkningen av ersättningen för inkomstbortfallet, ifall förbunden inte på annat sätt har kommit överens om hur inkomstbortfallet ska ersättas.

4.2 Ställning Anställningsförhållande

Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombudet och övriga personalföreträdare står i anställningsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning oberoende av om han eller hon utför sitt förtroendeuppdrag vid sidan om det egna arbetet eller delvis eller helt har befriats från arbetet. Arbetstagaren är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens order samt andra ordningsbestämmelser.

Lokaler

Arbetsgivaren ordnar för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig en ändamålsenlig plats där den utrustning som behövs för utförandet av uppgiften kan förvaras. När arbetsplatsens storlek förutsätter särskilda lokaler ordnar arbetsgivaren ändamålsenliga rum där de samtal som är nödvändiga för att uppdraget ska kunna utföras kan föras. För att utföra sitt uppdrag har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig rätt att använda företagets sedvanliga kontors- och annan utrustning. Som sin gemensamma tolkning konstaterar förbunden att också den IT-utrustning, de program i anknytning till den och den internetanslutning (e-post) som företaget allmänt använder ingår i den sedvanliga kontorsutrustningen. I bedömningen kan bl.a. beaktas företagets storlek, omfattningen av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, de behov som beror på uppgifterna och hur mycket tid uppgifterna kräver. De praktiska arrangemangen avtalas lokalt.

Löne- och förflyttningsskydd

Förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att utveckla och avancera i sitt yrke får inte försvagas på grund av uppdraget. Medan arbetstagaren utför sitt uppdrag eller på grund av detta får arbetstagaren hon inte förflyttas till ett arbete med lägre lön än han eller hon hade innan valet till förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig. Arbetstagaren får inte heller förflyttas till ett arbete med lägre värde, ifall arbetsgivaren kan erbjuda annat arbete som motsvarar arbetstagarens yrkeskunskap. Om det egentliga arbete som den person som har valts till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig utför försvårar utförandet av förtroendeuppdraget, ska för honom eller henne med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och yrkeskunskapen ordnas annat arbete. Ett sådant arrangemang får inte innebära att förtjänsten sjunker. Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs förtjänstutveckling ska motsvara förtjänstutvecklingen i företaget.

Ifall det blir nödvändigt att tillfälligt förflytta arbetarskyddsombudet till ett arbete utanför hans eller hennes verksamhetsområde, ska man sträva efter att förflyttningen inte inverkar negativt på utförandet av uppdraget som arbetarskyddsombud.

Upprätthållande av yrkeskunskapen

Efter att uppdraget som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig har upphört ska arbetstagaren och arbetsgivaren tillsammans utreda om upprätthållandet av arbetstagarens yrkeskunskap för det tidigare arbetet eller för ett motsvarande arbete förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den utbildning som enligt utredningen behövs. När det fattas beslut om innehållet i utbildningen ska befrielser, mandatperiodens längd och ändringar av arbetsmetoderna som har genomförts under tiden beaktas.

Överlåtelse av rörelse

Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs ställning förbliv trots att rörelsen överlåts oförändrad, ifall den överlåtna rörelsen eller en del av den bevarar sin självständighet. Ifall rörelsen som ska överlåtas eller en del av den förlorar sin självständighet har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig rätt till efterskydd så som har avtalats om under punkt 4.3 från och med tidpunkten då mandatperioden till följd av överlåtelsen av rörelsen går ut.

4.3Anställningsskydd

Ekonomiska och produktionsmässiga uppsägningsorsaker

Ifall företagets personal sägas upp eller permitteras av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker får huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig inte sägas upp eller permitteras ifall produktionsenhetens verksamhet inte avbryts helt. Ifall man i samråd med huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig emellertid konstaterar att man inte annars kan erbjuda honom eller henne lämpligt arbete som motsvarar hans eller hennes yrke kan man avvika från den här regeln.

Individuell skydd

En annan förtroendeman än huvudförtroendemannen kan sägas upp eller permitteras i enlighet med 7:10 § 2 mom. i arbetsavtalslagen endast ifall arbetet upphör helt och arbetsgivaren inte kan ordna arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap eller annars är lämplig för arbetstagaren eller utbilda honom eller henne till annat arbete så som avses i 7:4 § i arbetsavtalslagen.

En förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig får inte sägas upp på grunder som beror på honom eller henne utan det samtycke som förutsätts i 7 kap. 10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen av de arbetstagare som förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig representerar.

En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller behandlas som hävt i strid mot bestämmelserna i 8 kap. 1-3 § i arbetsavtalslagen. Hävandet av arbetsavtalet på den grund att han eller hon har brutit mot ordningsbestämmelserna är inte möjligt, ifall han eller hon inte samtidigt upprepade gånger eller väsentligen samt trots en varning har underlåtit att uppfylla sin arbetsskyldighet.

Kandidatskydd

Bestämmelserna ovan om anställningsskydd ska tillämpas även på huvudförtroendemannakandidater som fackavdelningens möte har ställt och som fackavdelningen skriftligt har meddelat arbetsgivaren om samt på kandidater för arbetarskyddsfullmäktig över vilkas kandidatur arbetarskyddskommittéen eller ett annat motsvarande samarbetsorgan skriftligt har underrättats. Kandidatskyddet börjar emellertid tidigast tre månader innan mandattiden för den huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig som ska väljas inleds och avslutas för kandidater som väljs på annat sätt än genom val först då valresultatet har fastställts.

Efterskydd

Bestämmelserna om anställningsskydd ska tillämpas även på arbetstagare som verkar som huvudförtroendemän eller arbetarskyddsfullmäktige sex månader efter att uppdraget har avslutats.

Ersättningar

Ifall en förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal har avslutats i strid mot detta avtal ska arbetsgivaren som ersättning betala honom eller henne lön för minst 10 och högst 30 månader. Ersättningen ska bestämmas på basis av grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen. Som faktor som höjer ersättningen ska betraktas att rättigheterna i detta avtal har kränkts. Ifall det regelbundet arbetar 20 eller färre arbetstagare och tjänstemän i en produktionsenhet eller motsvarande verksamhetsenhet är den ovan nämnda ersättningen för arbetarskyddsfullmäktigs del minst 4 månaders lön och högst den ersättning som bestäms i enlighet med 12 kap. 2 § 1 mom.

Ersättningen för en permittering som i enlighet med det här avtalet är ogrundad bestäms i enlighet med 12 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

4.4 Ersättare

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på vice förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigs ersättare under den tid som de vikarierar i enlighet med detta avtal.

KAPITEL 5

ARBETSGIVARENS SKYLDIGHET ATT INFORMERA

Lönestatistik- och personaluppgifter

Ifall inte branschvis eller lokalt avtalas annorlunda har huvudförtroendemannen för att kunna utföra sitt uppdrag rätt till uppgifter som motsvarar EK:s statistik om verksamhetsområdets arbetstagares förtjänstnivå och struktur omedelbart efter att EK:s lönestatistik har färdigställts under förutsättning att löneuppgifterna som samlas för företagets del omfattar statistikgrupperingarna enligt uppgift för branschen. Förtjänstuppgifter som gäller arbetstagargrupper på färre än sex personer ges inte.

Ifall det inom branschen eller på arbetsplatsen inte förs lönestatistik med det innehåll som förutsätts ovan ska avtalas särskilt om vilka löneuppgifter som ska ges huvudförtroendemannen.

Huvudförtroendemannen har dessutom rätt att skriftligt få information om verksamhetsområdets arbetstagares namn och lönegrupper eller motsvarande och om tidpunkten då anställningen inleddes, ifall man inte branschvis eller lokalt avtalar annorlunda. Uppgifterna ges en gång per år om de arbetstagare som då står i anställningsförhållande till företaget.

Huvudförtroendemannen har rätt att bekanta sig med de system för prissättning av arbete som är i kraft inom företaget inom verksamhetsområdet och med bestämmelserna för bestämning och beräkning av miljötilläggen som tillämpas i olika löneformer. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att få information om underleverantörer som arbetar inom verksamhetsområdet och om arbetskraft som arbetar för dessa på arbetsplatsen.

Uppgifter om utomstående arbetskraft

Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen på förhand om utomstående arbetskraft som deltar i produktions- och underhållsarbetet. Ifall detta inte till följd av brådskan i arbetet eller en annan därmed jämförbar orsak är möjligt kan informationen i dessa undantagsfall även utan dröjsmål göras i efterskott. Ovan nämnda information ges om möjligt även till

arbetarskyddsfullmäktig.

Läroavtals- och utbildningsavtalselever

Arbetsgivaren är skyldig att meddela huvudförtroendemannen om nya läroavtals- och utbildningsavtalselever.

Arbetstidsbokföring

Huvudförtroendemannen har rätt att få tillgång till den förteckning över nöd- och övertidsarbete som utarbetas i enlighet med arbetstidslagen (605/96) på det sätt som arbetarskyddsfullmäktig med stöd av lagen har rätt till.

Förtroliga uppgifter

Huvudförtroendemannen får ta del av dessa uppgifter som förtroliga för att kunna utföra sitt uppdrag.

Bestämmelser

Arbetsgivaren ställer de lagar, förordningar och andra arbetarskyddsbestämmelser till arbetarskyddsfullmäktigs, arbetarskyddsombudets och övriga arbetarskyddsorgans förfogande som dessa behöver för att kunna utföra sina uppdrag.

Uppgifter om företaget

Arbetsgivaren ska lägga fram för personalen eller dess företrädare:

En utredning om företagets ekonomiska situation som baserar sig på företagets bokslut efter att bokslutet har fastställts.

Minst två gånger per räkenskapsår en sådan enhetlig utredning över företagets ekonomiska situation av vilken utvecklingsutsikterna över företagets produktion, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur framgår.

Årligen en personalplan i vilken ändringar som är att förvänta när det gäller de anställdas antal, kvalitet och ställning.

Utan dröjsmål väsentliga ändringar i ovanstående uppgifter.

I företag med regelbundet färre arbetstagare än 30 ska företagets bokslutsuppgifter som avses i 11 § 2 mom. i lagen om samarbete på begäran ges personalföreträdaren i skriftlig form.

När bokslutsuppgifterna, utredningar som berör företagets ekonomiska situation och personalplanerna presenteras är det ändamålsenligt att även informera personalen eller dess företrädare om olika verksamhetsenheters operativa resultat, produktion och utvecklingsutsikter med hjälp av belysande nyckeltal.

allmänna principer eller anvisningar som iakttas i skötseln av personalärenden inom företaget samt företagets verksamhets- och personalorganisation ska delges arbetsplatsens personal.

Parterna rekommenderar att man i samband med de här avsedda uppgifterna om företagets ekonomi i mån av möjlighet även redogör för de allmänna konjunkturutsikter och ekonomiska utsikter inom branschen.

Sekretess

När företagets arbetstagare eller personalföreträdare har tagit del av arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter i enlighet med detta avtal får uppgifterna endast behandlas mellan de arbetstagare och personalföreträdare som ärendet gäller, ifall arbetsgivaren inte avtalar annorlunda med dem som har rätt till delgivningen. När arbetsgivaren informerar om skyldigheten till sekretess ska han specificera vilka uppgifter som är sekretessbelagda och för hur länge. Innan arbetsgivaren uppger att det är fråga om en affärs- eller yrkeshemlighet ska grunderna för sekretessen förklaras för arbetstagaren eller personalföreträdaren.

Kapitel 6

INFORMATIONEN MELLAN DE ANSTÄLLDA OCH ORDNANDE AV MÖTEN

En registrerad underförening till Industrifacket rf och en avdelning eller fackklubb har rätt att på arbetsplatsen eller i andra överenskomna lokaler ordna möten om frågor som berör arbetsmarknadsfrågor eller arbetsförhållandena på arbetsplatsen så som har avtalats mellan centralorganisationerna eller i enlighet med vad som är vedertagen praxis i branschen eller på arbetsplatsen.

Personalsammanslutningar som anges i ovanstående stycke har rätt att utanför arbetstiden, antingen före arbetstiden, under måltidspauserna eller efter avslutad arbetstid till sina medlemmar dela ut möteskallelser, information i anslutning till anställningsförhållandena på arbetsplatsen eller allmänna arbetsmarknadsfrågor i matsalar, omklädningsutrymmen eller andra motsvarande lokaler som överenskommits med arbetsgivaren utanför den egentliga arbetsplatsen, t.ex. fabrikssalen och liknande. På tillkännagivandena ska uppges vem som ger ut informationen.

Ifall det på arbetsplatsen ges ut en informationstidning avsedd för personalen har den ovan nämnda personalsammanslutningen rätt att utnyttja den i syfte att publicera ovannämnda möteskallelser eller tillkännagivanden eller att publicera dem på en anslagstavla som arbetsgivaren ställer arbetstagarna till förfogande. Anmälaren ansvarar för anslagstavlans innehåll och skötsel.

KAPITEL 7 UTBILDNING

7.1 Yrkesutbildning

När arbetsgivaren ger arbetstagarna yrkesutbildning eller skickar en arbetstagare på utbildning i anslutning till arbetstagarens yrke under arbetstid, ersätts de direkta kostnader som utbildningen medför och inkomstbortfallet under den ordinarie arbetstiden beräknat enligt medeltimförtjänsten. Den förlorade arbetsförtjänsten för ordinarie arbetstid ersätts för såväl kurstiden som infaller under arbetstid som restiden som äger rum under denna tid. Lönen som betalas till personer med vecko- eller månadslön minskas inte för kurstiden eller för de resetid som kursen förutsätter.

Ifall utbildningen i sin helhet ordnas utanför arbetstiden ska deltagandet i utbildningen överenskommas med arbetsgivaren i fråga. I detta fall ersätts de kostnader som beror direkt på utbildningen. Om grunderna för ersättning för deltagande i utbildning avtalas vid behov lokalt.

Om det är fråga om en utbildning i enlighet med den här paragrafen fastställs före anmälningen

till kursen.

Med direkta kostnader avses rese- och inkvarteringskostnader, kursavgifter, kostnader för undervisningsmaterial i enlighet med kursprogrammet och kostnader för helpension vid internatkurser.

7.2 Gemensam utbildning

Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av centralorganisationernas samarbetsorgan eller samarbetsorganen i deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på en annan plats.

Parterna fastställer att den gemensamma utbildningen vanligtvis äger rum på det ändamålsenligaste sättet på de enskilda arbetsplatserna, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas.

Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som med tanke på arbetarskyddssamarbetet är nödvändiga hör till den gemensamma utbildning som avses här. I grundkursen kan under de förutsättningar som anges i detta avtal medlemmar i arbetarskyddskommittéen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud delta. Arbetarskyddsfullmäktig får delta i specialkurser.

Den som deltar i utbildningen betalas ersättning så som bestäms under punkt 7.1. Om deltagandet i utbildningen avtalas utgående från utbildningens karaktär lokalt i det berörda samarbetsorganet eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.

Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning som gäller deltagandesystem och lokalt avtalande. Överenskommelser om deltagande i utbildning kan också ingås mellan arbetsgivaren och den person som deltagandet gäller. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samverkan vidtar åtgärder för att ordna utbildnings om deltagandesystem och lokalt avtalande. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med att ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.

7.3 Facklig utbildning, bevarande av anställningsförhållandet och anmälningstider

Arbetstagare ges möjlighet att delta i kurser som ordnas av FFC och Industrifacket rf och som pågår en månad eller kortare tid utan att anställningsförhållandet upphör, ifall det är möjligt utan att det medför kännbara störningar i produktionen eller för företagets verksamhet. I bedömningen av ovanstående störning beaktas arbetsplatsens storlek. I negativa fall informera huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen inleds om orsaken till att beviljandet av ledighet skulle medföra kännbara störningar. Det rekommenderas att man i sådana fall strävar efter att bestämma en annan möjlig tidpunkt vid vilken arbetstagaren kan delta i kursen utan hinder.

Meddelandet om avsikten att delta i en kurs ska ges så tidigt som möjligt. Ifall kursen pågår längre än en vecka ska meddelandet ges minst tre veckor innan kursen börjar och då det gäller kurser som varar längre ska meddelandet ges minst sex veckor innan.

Innan en person deltar i en ovan avsedd utbildning ska de åtgärder som deltagandet medför avtalas med arbetsgivaren och det ska uttryckligen på förhand fastställas om det är fråga om

en sådan utbildning som arbetsgivaren i enlighet med det här avtalet ska betala ersättningar till arbetstagaren för. Samtidigt ska dessa ersättningars omfattning fastställas.

7.4 Ersättningar

För en kurs som ordnas vid FFC:s eller Industrifacket rf:s utbildningsinrättningar eller av särskild orsak på annan ort och som har godkänts av förbundens utbildningsarbetsgrupp är arbetsgivaren skyldig att betala till förtroendemannen, vicehuvudförtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, vicearbetarskyddsfullmäktig, en medlem av arbetarskyddskommittéen och arbetarskyddsombudet för förtjänstbortfall under utbildning som deras uppdrag förutsätter ersättning för högst en månad tid nämnda förtroendemän och för personer för i arbetarskyddsförtroendeuppdrag för högst två veckor. På samma sätt betalas ersättning för utbildning i anslutning till förtroendemannaverksamhet som ordnas vid ovan nämnda utbildningsinrättningar till ordförande för en fackavdelning för högst en månad, om han arbetar i ett företag med minst 100 arbetstagare inom sagda bransch och den som fackavdelning som han eller hon leder har minst 50 medlemmar.

Dessutom betalas för i föregående stycke avsedda arbetstagare för varje sådan kursdag för vilken ersättning för inkomstbortfall betalas måltidsersättning för ska ersätta de måltidskostnader som kursen medför för arrangörerna. Måltidsersättningens storlek är 25,56 euro 2020. Måltidsersättningens belopp för kommande kalenderår fastställs alltid före slutet av september föregående kalenderår genom att justera den tidigare måltidsersättningens belopp enligt den förändring i levnadskostnadsindexet som ägt rum mellan juli föregående justeringsår och juli innevarande justeringsår.

Exempel: Måltidsersättningens belopp för 2019 fastställs i september 2018 utifrån levnadskostnadsindexets förändring under perioden juli 2017–juni 2018.

Arbetsgivaren är skyldig att betala ersättning som avses ovan under den här punkten till samma person endast en gång för samma eller med tanke på innehållet motsvarande utbildning.

7.5 Sociala förmåner

Deltagande i en facklig utbildning som avses i avtalet innebär upp till en gräns på en månad inte att semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner minskar.

KAPITEL 8

ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT

8.1 Allmänt

Utomstående arbetskraft anlitas bland företagen på två sätt. Anlitandet baserar sig på ett handels-, anskaffnings-, entreprenörs, hyres-, uppdrags, arbets- eller liknande avtal mellan två självständiga företagare, varvid arbetet som ska utföras utförs av en utomstående företagare utan att den andra avtalsparten har någonting att göra med arbetsprestationen. I praktiken kallas verksamhet som baserar på ett sådant avtal vanligtvis för underleverans eller underentreprenad.

Å andra sidan baserar sig anlitande av främmande arbetskraft på s.k. uthyrning av arbetskraft, varvid de utlånade arbetstagarna (hyrd arbetskraft) som rörelserna som anlitar arbetskraft

arbetar för en annan arbetsgivare under hans eller hennes ledning och övervakning.

Situationer som beskrivs ovan i första stycket kallas senare för underleverans och situationer som beskrivs ovan i det andra stycket kallas senare för hyrd arbetskraft.

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata