Uppföljning av avtal för folkhälsoinsatser i stadsdel Centrum 2022
Uppföljning av avtal för folkhälsoinsatser i stadsdel Centrum 2022
Göteborgs Stad, stadsdelsnämnden och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG) har tecknat avtal om lokalt folkhälsoarbete från 1 januari 2021 till 31 december 2022. Med grund i parternas mål- och inriktning formuleras en handlingsplan för det lokala folkhälsoarbetet. Den ska även följa de målområden och dokument som anges i avtalet:
• Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbete (budget, Göteborgs Stads program för en jämlik stad med flera)
• Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbete (budget, regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 med flera)
• Mål- och inriktningsdokument för HSN
Handlingsplanen anger folkhälsoarbetets riktning och innehåller insatser som ska bidra till det övergripande målet att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Detta ska ske utifrån ett rättighetsbaserat arbete med vägledning av FN:s konvention om barnets rättigheter samt mänskliga rättigheter. Arbetet med att förbättra folkhälsan kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Det lokala arbetet sker i bred samverkan med olika
samhällsaktörer. Handlingsplanen fastställs och revideras årligen i samband med gemensamt presidiemöte eller annat likvärdigt politiskt dialogforum.
Instruktioner
Beskriv kortfattat insatser under året utifrån handlingsplanens prioriterade områden.
Om det finns ytterligare dokumentation som genomförts inom ramen för avtalet, exempelvis projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelser kan dessa bifogas.
Uppföljningen skickas till Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen genom xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx senast den 1 februari 2023.
1. Prioriterade områden i den lokala handlingsplanen
Prioriterat område: Ge varje barn en god start i livet
Insatser
ABC- Föräldrastödskurser: ABC- föräldrastödskurser är ett generellt föräldrastöd som riktar sig till föräldrar med barn från tre år och uppåt. Syftet med föräldrastödet är att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap. Under 2022 har det erbjudits 25 ABC- föräldrastödskurser till föräldrar med barn 3–19 år. Det är fler jämfört med 2021 år, då det erbjöds 14 kurser. Det har genomförts åtta digitala grupper och 17 fysiska. Initialt planerades det för 29 grupper, men fyra grupper har under året fått ställas in. En på grund av att gruppledaren bytte tjänst och övriga tre på grund av för få anmälda deltagare. Av de 25 grupper som erbjudits har två grupper, ABC Tonår och Föräldrawebben, genomförts inom ramen för forskningsstudie i samverkan med Karolinska Institutet. Två kuratorer från Elevhälsan inom GSF har i och med detta samarbete utbildats till gruppledare inom ABC Tonår. ABC Tonår är en ny ABC-kompetens inom Göteborgs Stad.
ABC- samordnare: Folkhälsomedel har finansierat en halvtidstjänst som ABC-samordnare under 2022. Tjänsten som ABC- samordnare är placerad i enheten Förebyggande och Främjande, avdelning Stadsområde, Välfärd och Fritid. Det är samordnaren för familjecentralen Xxxxxx och Sandarna som samordnar det generella föräldraskapsstödet ABC på 50 procent. Mer konkret innebär uppdraget att: I nära samverkan med FCA-koordinatorer anpassa utbud utifrån behov och uppdrag Överblicka behovet av nya gruppledare och samordna anmälan till utbildning. Schemalägga ABC-kurser i hela stadsområdet i dialog med gruppledarna. Schemalägga gruppledare, tvärprofessionella team så långt det går. Samla gruppledarna till gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte, rutiner och hantering av praktiska frågor som fika, barnpassning, tolk osv. Samordna information på webbsida och marknadsföring i olika kanaler. Samordna anmälningar i dialog med gruppledarna – nytt system är på gång.
Tolk- och barnpassning: I enlighet med beslut i strategiska gruppen finansierar Folkhälsomedel kostnaderna för tolk- och barnpassning. Tolk har använts vid tre grupper under 2022, de språk som tolkats till är arabiska, polska och engelska. Tolk på engelska användes vid ett grupptillfälle. Tre grupper har bemannats med barnpassning.
Föräldrastödsföreläsningar på Draken: I syfte att stärka föräldrarnas relation, familjens psykiska hälsa och barnens uppväxtvillkor arrangerar den familjecentralsliknande verksamheten Xxxxxx föräldrastödsföreläsningar. Vid fyra tillfällen har Xxx Xxxxxxxxxx, sexolog och familjeterapeut, föreläst under rubriken ”Ta risken att bli lycklig” samt ”Xxxxxx inte in mig i vår relation”- En föreläsning om delaktighet och ansvar i relationen. Två föreläsningar var fysiska och två digitala.
Ämnet valdes för att främja en god och öppen kommunikation så att familjen får bästa möjlighet att skapa en hållbar relation.
Informationsfilm om barnhälsovård: Förskolor har påtalat behov av bättre kännedom om barnhälsovårdens uppdrag. Barnhälsovården har inte möjlighet att träffa varje enskild förskola och därför har central barnhälsovård tagit fram en informationsfilm om barnhälsovårdens uppdrag med förskolepersonal som målgrupp. Filmen är ungefär 10 minuter lång och är samfinansierad av folkhälsomedel från hela Göteborg.
Hälsoäventyret: Tio stycken HLR/barnolycksfallsutbildningar har genomförts mot förskola och skola. Vidare har hälsoäventyrspedagogen haft uppföljningar på utbildningarna men också svarat på frågor och lämnat anslag att sätta upp på förskolor och skolor.
Språk- och läsfrämjande: Folkhälsomedel har finansierat bokgåvor till barn vid besök, provtagning och undersökningar på vårdcentraler och BVC-mottagningar. Bokgåvan har kunnat användas som ett mer hållbart alternativ till andra småsaker eller klistermärken som brukar delas ut till barn vid besök i
verksamheterna. Bokgåvan har varit pixiböcker av blandade titlar, främst avsedda för åldern 3–6 år. Bokgåvan uppmuntrar läsning och berättande för fler barn och småbarnsfamiljer.
Aktörer
Föräldrastödsföreläsningar på Draken: Familjecentralsliknande verksamheten Xxxxxx och familjeterapeut/sexolog.
Informationsfilm om barnhälsovård: Central barnhälsovård inom VGR samt förskoleförvaltningen och socialförvaltningarna inom Göteborgs stad.
Språk- och läsfrämjande: Socialförvaltningen Centrum och 17 vårdcentraler/BVC:er i stadsområdet Centrum (både Närhälsan och privata).
ABC- föräldrastödskurser: Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Socialförvaltningen Centrum, Svenska kyrkan, Stadsmissionen Gyllingen och Romano center.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
ABC- föräldrastödskurser: ABC föräldrastöd är en insats med syfte att stärka skyddsfaktorer i barns liv. En god relation mellan förälder och barn har i forskning visat sig fungera som en viktig skyddsfaktor som främjar barns utveckling och hälsa. Gruppledarna beskriver att de ser att ABC gör skillnad. De lärdomar och kunskaper som kursen ger, tillsammans med konkreta tips och idéer omsätts till praktik. Föräldrar kan sätta ord på och berätta om förändringar som bland annat innebär att vardagslivet har blivit enklare och att konflikter minskat. Under 2022 har det i vissa områden varit utmaningar att rekrytera deltagare till grupperna. Tre grupper har fått ställas in på grund av för få anmälda och grupper har även ställts om från fysiskt till digitalt för att fler ska anmäla sig. En analys över varför deltagandet ser olika ut och vad vi kan göra för att nå de med störst behov behöver göras.
ABC- samordnare: För att möta behovet av föräldrastöd har Socialförvaltning Centrum rekryterat en gemensam ABC- samordnare för hela stadsområdet. Syftet är att få till en enklare hantering samt ett mer jämlikt utbud. Att samordnaren ansvarat för hela stadsområdet har bidragit till en bättre helhetsbild över hur behoven ser ut samt en ökad kunskap om vilka geografiska områden och grupper vi inte når i dagsläget. ABC- samordnaren samarbetar med FCA- Koordinatorer yngre åldrar, skolår och Koordinator för skolan som arena för att nå föräldrar. I samarbete med FCA- koordinatorer har samordnaren utvecklat samverkan med civilsamhällets organisationer för att nå målgrupper som inte deltar i kommunens öppna förskolor eller hittar information om föräldrastöd via webben.
Tolk- och barnpassning: Av de 25 grupper som har erbjudits har två grupper genomförts i samverkan med Stadsmissionen, varav en har getts på arabiska. Grupperna har riktats till familjer som redan befinner sig inom Stadsmissionens verksamheter och dessa grupper har inte varit öppna för anmälan för övrig befolkning. Denna samverkan möjliggör att ABC kan erbjudas till föräldrar och andra viktiga vuxna som annars inte söker sig till generella föräldrastödsinsatser.
Föräldrastödsföreläsningar på Draken: Personalen ser att de ämnen som föreläsaren kan hålla föreläsning kring med sin erfarenhet och, på sitt speciella sätt, är efterfrågat bland föräldrar. Att erbjuda både digitala och fysiska föreläsningar ger lite olika delaktighet då den fysiska ger en känsla av sammanhang och koll på varandra. Det digitala forumet har andra fördelar, fler kan delta, även om föräldrar är självstående eller har svårt med barnvakt. Dessutom möjliggör det digitala forumet att båda föräldrarna deltar. En annan positiv aspekt är att det alltid är deltagare som tidigare inte besökt Draken som kommer/deltar. Detta är positivt då ett av målen är att nå ut bredare.
Informationsfilm om barnhälsovård: Filmen är klar men har inte använts i skarpt läge ännu. Detta i väntan på byte av visuell identitet för VGR. Det planeras färdigställas i månadsskiftet januari/februari 2023. Avsikten är att större kännedom om varandras uppdrag ska främja en tätare dialog mellan verksamheterna och att det i sin tur bidrar till att barn och familj får ett samordnat stöd i tidigt skede. Att ordnat stöd i tidigt skede. Att verksamheterna känner till varandras uppdrag kan även bidra till att
de är mer enade i sitt budskap till barn och familj vilket är tillitsskapande. Hälsoäventyret: Alla utvärderingar på respektive program har varit positiva med höga betyg.
Språk- och läsfrämjande: Att läsa högt tillsammans 10 minuter om dagen kan förändra ett barns liv. En av de viktigaste faktorerna för ett barns möjligheter i livet är att kunna läsa. Läsning påverkar barnets framtida skolresultat, barnets välbefinnande, sociala kompetens, språkutveckling, självkänsla, förståelse för andra kulturer, fantasi och ger på sikt ett ökat deltagande i samhället. Vi tänker med de ord vi kan.
Prioriterat område: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren
Insatser
Hälsoäventyret: Arbetet med Hälsoäventyret har löpt på i mångt och mycket på samma sätt som tidigare år. Hälsoäventyrspedagogen har koordinerat program med rätt klasser och hållit i en del egna utbildningar såsom HLR. Skelettprogrammet för 6-åringarna har genomförts vid sex tillfällen under året. För åk 2 har åtta Digestiva- bra bränsleprogram genomförts. För åk 3 är det Puls- programmet som genomförts vid åtta tillfällen. Åk 5 får ta del av Hälsoäventyrets program om Tobak, detta har genomförts vid 12 tillfällen. Fem pubertetsprogram har genomförts med åk 6.
Hälsoäventyret har under våren deltagit på en friluftsdag för åk 3-6 med inriktning på pulsprogrammet och rörelse. Hälsoprofil för högstadiet har omarbetats tillsammans med skolsköterska, kurator och hemkunskapslärare i syfte att hitta förbättringsområden och ringa in hälsa på ett än tydligare sätt. Xxxxxx är att arbeta en gång per termin med uppsatta hälsomål hos eleverna. Tio stycken HLR/barnolycksfallsutbildningar har genomförts mot förskola och skola. Vidare har hälsoäventyrspedagogen haft uppföljningar på utbildningarna men också svarat på frågor och lämnat anslag att sätta upp på förskolor och skolor. Hälsoäventyrspedagogen har hållit i kollegiahandledning vid sex tillfällen under året. Socialt emotionellt lärande har hållits i sex klasser i perioder under året. Dessa har varit i halvklass för att alla ska komma till tals.
Trivselledare på Johannebergskolan: Johannebergskolan Estetiska och Johannebergskolan Montessori har sökt metoder att locka fler elever till lärande och lek som också innebär möjlighet till rörelse under såväl skol- som fritid. Som en förlängning av arbetet ska det även skapa bättre förutsättningar för en trygg och trivsam verksamhet. Många av de konflikter som upptar undervisningstid börjar ofta under rasten och följer sedan med in i klassrummen. Men organiserad rastverksamhet kan förhindra det. En välplanerad rast- och fritidsverksamhet som innebär rörelse och lek kan gynna både hälsa och trygghet. Personal och elever på skolan har fått fortbildning i Trivselledare-utbildningen som en del i skolans arbete med att förebygga kränkningar, främja trivsel och trygghet och öka den fysiska aktiviteten. Trivselledarna som utbildats har sedan arrangerat lekar i samverkan med vuxna i syfte att gynna rörelse och samarbete samt minska risk för konflikter under rasterna.
Ökad fysisk aktivitet på Johannebergskolan: För att främja en god lärmiljö och stimulera till mer fysisk aktivitet i klassrummet har skolan kompletterat med fler cykelstolar med tillhörande bord.
Uppstart av SSFF (samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Fritid och Familj): En struktur för fördjupad samverkan mellan skola, socialtjänst, fritid och familj i syfte att främja tidig upptäckt och erbjuda insatser för barn och familj där det finns oro kring riskbeteenden. Målgruppen är barn 6–12 år. En SSFF-koordinator samordnar arbetet. Folkhälsomedel har använts för att ta fram ett informationsmaterial om risk- och skyddsfaktorer tillsammans med koordinator för SSPF, som är en samverkansstruktur kring ungdomar där även polisen ingår. Materialet är till för personal som möter barn 6–18 år och består av en film med tillhörande bildspel.
FCA skolår (FamiljeCentrerat Arbetssätt): Folkhälsomedel har använts till att stimulera arbetet med föräldrastödsinsatser för föräldrar med barn i skolåldern. Arbetat har till största del bestått av att möta behovet av generellt föräldrastöd i form av ABC och föräldraföreläsningar om barn starka
känslor och oro samt öka samverkan mellan olika verksamheter gällande skolnär-/frånvaro. Arbetet drivs av FCA-koordinatorer.
ABC – föräldraskapsstöd
Inom ramen för en forskningsstudie vid Karolinska Institutet har två personal utbildats till gruppledare för ABC Tonår och ytterligare en till ABC-ledare för en webbversion av kursen riktad till tonårsföräldrar. En grupp för ABC Tonår har genomförts och så även webbversionen.
Forskningsstudien pågår fortsatt under 2023. Frånkopplat forskningsstudien har ABC föräldrastödskurser för föräldrar med barn i åldern 6–12 år genomförts både fysiskt och digitalt. Föräldraföreläsningar
Föräldraföreläsningarna Att hantera barns starka känslor i skolan och Att hantera barns oro i skolan tar avstamp i målen i Jämlik Stad om att främja goda uppväxtvillkor och skapa goda förutsättningar genom skolåren. Föreläsningarna går i linje med FCA utifrån att insatsen sker i samverkan och utgår från föräldern som barnets resurs för att uppnå/bibehålla god hälsa och välmående. Syftet med föreläsningarna är att bidra till ökad skolnärvaro, skoltrivsel, goda skolresultat samt att stärka föräldrar i att stötta sina barn. Under 2022 har 6 digitala föreläsningar genomförts av primärvårdspsykolog tillsammans med skolpsykolog. Målgruppen var föräldrar, vårdnadshavare och omsorgsgivare med barn mellan 6–12 år. Under 2022 har folkhälsomedel finansierat föreläsningarna och från 2023 tar de föreläsande verksamheterna sina egna kostnader.
Workshop skolnärvaro/frånvaro
Xxxxx professioner från olika verksamheter har träffats för att diskutera hur samverkan kan förstärkas för att öka skolnärvaron. Workshoparna innehöll även kunskaps- och erfarenhetsutbyte på temat skolfrånvaro.
ANDTS-förebyggande arbete: Under 2022 påbörjade socialförvaltningen ett arbete med att se över stadsområdets struktur för det ANDTS-förebyggande arbetet. ANDTS står för alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel om pengar. Göteborgs Stads kunskapscenter för ANDTS uppdrogs att leda workshops i enlighet med EDPQS – European drug prevention quality standards. Under tre workshops har funktioner som arbetar med folkhälsa, trygghet, brottsförebyggande, och samverkan kring barn och unga i riskzon träffats. Funktionerna har delat lägesbilder med varandra, kartlagt befintliga insatser/aktörer och deras placering i preventionspyramiden. Behovet av ANDTS- förebyggande arbete samt målgrupper har diskuterats. Någonting som återkom under processens gång var att det i nuläget saknas tillräcklig koordinering av stadsområdets ANDTS-förebyggande arbete. I den här processen har varken samtliga relevanta delar av socialförvaltningen eller övriga aktörer i stadsområdet involverats, än så länge. Utvecklingsledare folkhälsa är en av de funktioner som berörs av hur det ANDTS-förebyggande arbetet struktureras.
Aktörer
Trivselledare på Johannebergskolan: Föreningen Trivselledare, fritidspedagoger, lärare och elever. Ökad fysisk aktivitet på Johannebergskolan: Företaget aktiva skolor, skolsköterska, lärare och elever. Uppstart av SSFF: Socialförvaltningen Centrum, extern produktionsbyrå.
FCA skolår: ABC föräldrastöd: Grundskoleförvaltningen, socialförvaltningen Centrum, Karolinska Institutet. Föräldraföreläsningar: Grundskoleförvaltningen, UPH (Ungas Psykiska Hälsa) vid Omtanken vårdcentral och Kvarterskliniken, socialförvaltningen Centrum. Workshop skolnär-/frånvaro: Socialförvaltningen Centrum, grundskoleförvaltingen.
ANDTS-förebyggande arbete: I de workshopar som genomfördes under 2022 deltog utvecklingsledare folkhälsa, utvecklingsledare trygghetsfrämjande och brottsförebyggande samt SSPF-koordinatorer (samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid).
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Hälsoäventyret: Alla utvärderingar på respektive program har varit väldigt positiva med höga betyg.
På de skolor där Hälsoäventyret används omfattas samtliga elever i aktuell årskurs oavsett kön, bakgrund och etnicitet.
Trivselledare på Johannebergskolan: Aktiviteterna är igång och eleverna arrangerar lekar i samverkan med vuxna som gynnar rörelse och samarbete och minskar risk för konflikter under rasterna.
Ökad fysisk aktivitet på Johannebergskolan: De äldre eleverna i åk 5-6 har valts ut då personalen erfar att de tenderar att röra sig i mindre utsträckning än yngre elever. Xxxxxxxx uppskattas av både elever och lärare då de möjliggör rörelse samtidigt som eleverna gör sitt skolarbete.
Uppstart av SSFF: Förväntad effekt av SSFF-strukturen är snabbare insatser för barn, förebygga sociala problem, minska antalet unga som blir aktuella för SSPF, möjlighet för skola att anpassa aktiviteter för att passa fler elever, mer fritidsaktiviteter för yngre barn, minskat behov av biståndsbedömda insatser från socialtjänsten och ökad handlingskraft utifrån befintliga resurser. På lång sikt förväntas arbetet öka tryggheten, öka nöjdheten hos vårdnadshavare och barn samt öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer för barn och familj.
FCA skolår: ABC föräldrastöd: Väntad effekt av insatsen är en stärkt relation inom familjen för att kunna hantera svåra situationer. En lärdom från årets arbete är att marknadsföringen till föräldrar med barn 6–12 år kan utvecklas. Föräldraföreläsningar: Förutom att stärka viktiga vuxna runt barnet i deras föräldraroll och öka elevers skolnärvaro så har föreläsningarna också synliggjort vilket stöd som finns för unga och deras föräldrar, såväl via kommunen som hälso- och sjukvården. Workshop skolnär-/frånvaro: Viktig lärdom är att ett effektivt arbete för skolnärvaro behöver ske tvärprofessionellt och innehålla hälsofrämjande komponenter.
ANDTS-förebyggande arbete: Processen att se strukturen för stadsområdets ANDTS-förebyggande arbete har visat att det pågår mycket arbete som kan tänkas ha inverkan på risk- och skyddsfaktorer som påverkar ANDTS-användningen. Samtidigt som det pågår mycket arbete med många inblandade aktörer så behöver arbetet koordineras och struktureras annorlunda än vad som görs i nuläget. Det ANDTS-förebyggande arbetet sker inte tillräckligt samordnat. Det är en lärdom som behöver omhändertas av aktörer som verkar i stadsområdet.
Prioriterat område: Den psykiska ohälsan ska minska
Insatser:
Studenters psykiska hälsa: Den arbetsgrupp kring studenters psykiska hälsa som startades under 2021 har arbetat vidare och förstärkts under året. Förutom representation av utvecklingsledare folkhälsa från samtliga socialförvaltningar samt student- och utbildningsavdelningen på Chalmers har sektionen för student och utbildningsstöd på GU förstärkts med ännu en medarbetare in i gruppen. VGR har tillfrågats om att ingå varpå två representanter från KPH (Kunskapsstöd för psykisk hälsa) aviserat att de initialt kan delta i arbetsgruppen. Efter sommaren anställdes en masterstudent som under våren skrivit sin masteruppsats på kartläggningsmaterialet från verksamheterna till att arbeta specifikt med studenters psykiska hälsa på 50%. Arbetsuppgifterna syftade till att stötta upp i uppstarten av ett komplext arbete genom att dels ingå i arbetsgruppen, översätta masteruppsatsen till svenska, omvärldsbevaka goda exempel på framgångsrikt arbete för studenters psykiska hälsa, planera och delta på spridningskonferensen samt presentera resultatet av uppsatsen på den samma. Arbetsgruppen har haft 5 arbetsgruppsmöten under året. Tillsammans har arbetsgruppen gjort en kartläggning av studenters behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser samt vilket stöd som finns att få. Ett femtiotal verksamheter som möter studenter i sitt uppdrag samt civilsamhällets organisationer har tillfrågats. Kartläggningens svar har analyserats av arbetsgruppen (mönsteranalys) och av en mastersstudent på GU (induktiv innehållsanalys). För att involvera målgruppen har det även genomförts två workshops med studentrepresentanter. Metoden som använts är
användardriven innovation och studenterna har formulerat förslag på möjliga åtgärder för att främja studenters psykiska hälsa. Metoden utgår ifrån användarens behov och samskapar lösningar tillsammans med användare och utförare. Kartläggningens resultat har sedan spridits på konferensen Studenters psykiska hälsa– en stor samhällsutmaning. Syftet med konferensen var dels att sprida kartläggningens resultat dels att fungera som startskott för ett framtida nätverk för funktioner som möter studenter i sitt uppdrag. Konferensen innehöll ett panelsamtal med representanter från Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning - Göteborgs förenade Studentkår (GFS) – Enheten för Studentstöd, Chalmers tekniska högskola, Göta studentkår, Mottagningen för unga vuxna (MUX), Ungdomsmottagningen Centrum och Ungdomsmottagningen Olskroken (UMO) och Respons - Göteborg Stads alkoholrådgivning som samtalade om studenters psykiska hälsa och ohälsa - orsak och uppkomst samt hantering och bemötande. Samtalet modererades av en utvecklingsledare folkhälsa tillsammans med ordförande för Chalmers studentkår. Jämte panelsamtalet föreläste två forskare från psykologiska institutionen om tillgängliga hållbara lärmiljöer, masteruppsatsen presenterades och arbetsgruppen redogjorde för bakgrund till arbetet, nulägesbeskrivning om var arbetet befinner sig och avslutade med att bjuda in till skapande av ett nätverk för studenters psykiska hälsa. Ett nätverk som syftar till att mötas över professionsgränser, få erfarenhetsutbyte samt kunskapshöja och hitta idéer för samverkan kring ett aktuellt tema. Konferensen besöktes av ca 150 deltagare från en lång rad olika verksamheter, såsom GU, Chalmers, VGR, Göteborgs Stad, Studentbostäder, studenthälsa, kyrkor och civilsamhälle.
Som en del i utvecklingsarbetet med studenters psykiska hälsa har Xxxxxxxx utbildat fyra medarbetare till instruktörer i MHFA – Första hjälpen till psykisk hälsa (Mental Health First Aid). Utbildningen gavs av NASP vid Karolinska Institutet och gav verktyg att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom för att på så sätt minska fördomar och stigmatisering. Tanken nu är att regelbundet utbilda studentrepresentanter inom kårerna i MHFA för att nå ut till studenterna. Två studievägledare har också gått Hälsolots professionsutbildning för existentiella samtal under hösten. Husvärdar/ambassadörer på Verket: I syfte att påverka den psykiska hälsan hos unga vuxna och studenter har den generationsöverskridande mötesplatsen Verket anställt två ambassadörer för verksamheten som själva var studenter på HDK och Kulturverkstan. På så sätt fungerade studenterna som ambassadörer på arenor (högskolan) som Xxxxxx sällan når ut på. Ambassadörerna var med och planerade sommaraktiviteter samt höstaktiviteter med fokus på studenter och unga vuxna. Under hösten har det en gång i veckan arrangerats Verkets ”kreativa salong” som är ett tillfälle för intresserade att träffa andra, planera sina projekt, delta i kulturella aktiviteter etc.
Implementering av SIP (Samordnad Individuell Plan): Folkhälsomedel har använts för att stimulera SIP-implementeringen genom inköp av material för kompetensutveckling på verksamhetsnivå.
Arbetet drivs av en SIP-samordnare i stadsområdet. Personer som har behov av samordnade insatser ska erbjudas SIP som säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera verksamhetsområden ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser och ansvarsfördelningen blir tydlig. För två år sedan gjordes en fokusförflyttning i SIP-riktlinjen vilket har föranlett en ny delregional SIP-implementering. Omtaget handlar om att förstärka den enskildes delaktighet, insatser i tidigt skede, förarbetet och uppföljningen. Utvärderingar visar att verksamheter inte erbjuder och genomför SIP i den utsträckning som det finns behov av och inte med tillräckligt god kvalitet.
Utbildning i BRA-samtal (Barns Rätt som Anhörig): Tvådagarsutbildning i en modell för att stödja personal i hur de kan gå till väga för att uppmärksamma barns rätt till information och hjälp när de är anhöriga. Modellen är utvecklad för samtal med unga 7–18 år, som har en förälder eller annan vuxen omsorgsperson med missbruk, spelproblem, psykisk sjukdom, psykisk- eller intellektuell funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller som avlider. Syftet är att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme genom att erbjuda information och stöd som barnet efterfrågar.
Målsättningen på lång sikt är att stärka barnets utveckling och att förebygga psykisk och fysisk ohälsa. Sedan flera år tillbaka har barn enligt lag rätt till information och stöd när de är anhöriga. Stiftelsen Allmänna barnhuset upphandlades för att genomföra utbildningen under hösten. Totalt 18 personal från kommun, hälso- och sjukvård och civilsamhälle verksamma i stadsområdet Centrum eller stadenövergripande deltog. Intresset var större än vad det fanns utbildningsplatser.
Aktörer:
Studenters psykiska hälsa: Socialförvaltningarna i samtliga stadsområden, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och studentkårer.
Husvärdar/ambassadörer på Verket: Förutom de båda ambassadörerna har olika skolor kontaktats såsom folkhögskolor, Universitet, yrkeshögskolor och gymnasier. Även konstutövare och kulturarbetare har varit involverade.
Implementering av SIP: Socialförvaltningen Centrum samordnar arbetet med hjälp av Vårdsamverkan i Göteborgsområdet och material har beställts från SKR.
Utbildning i BRA-samtal: Socialförvaltningen Centrum upphandlade och arrangerade utbildningen. Stiftelsen Allmänna barnhuset genomförde utbildningen. Deltagarna var från verksamheterna Familjehemsenhet, specialistpsykiatrisk mottagning för personlighetssyndrom, Svenska kyrkan, Ungdomsmottagning, Behandlingsgruppen för drogproblem, Respons alkoholrådgivning, spelberoendeteamet och Korttid på Dalheimers hus.
Vilka är de främsta effekterna (resultat/lärdomar av insatserna)?
Studenters psykiska hälsa: Att ha förmånen att förstärka ett arbete med en person som kan fokusera på en sak är så värdefullt. I en vardag där uppdragen duggar tätt och är av vitt skild karaktär har det varit fantastiskt att ha en deltidsanställd för en fråga. Frågan som dessutom handlar om en grupp i befolkningen vi inte har så mycket kunskap om, där mycket arbete handlar om att hitta samverkansparter på en lång rad olika arenor och att utforska och förstå utgångsläget för arbetet samtidigt som vi engagerar samverkansparter och involverar målgruppen. Deltidsanställningen av den extra resursen under hösten skapade en bra grund för det fortsatta arbetet. Arbetet med att involvera målgruppen, det vill säga studenter själva i arbetet, är intressant, lärorikt och stimulerande. Det synliggör aktörers föreställningar (ibland felaktiga) om hur studenter har det och varför det är som det är osv. Vi tror på metoder där studenter görs delaktiga för att på så sätt träffa så rätt i våra satsningar som möjligt. Under konferensen engagerades några studenter via kårerna på GU och Chalmers. Det gjorde att målgruppen som stod i fokus för dagen också fanns i rummet och fick plats och talutrymme. Spridningskonferensen utvärderades av deltagarna som fick svara på om de fått med sig nya lärdomar, om de saknade något osv. Många positiva, konstruktiva kommentarer inkom som gav oss hopp om att konferensens innehåll givit en viss insikt i studenters situation vad gäller psykisk hälsa. "Jag hoppas att detta leder till större medvetenhet kring studenters vardag, mående och studietid”. "Jag tar med mig att frågan är komplex”.
Husvärdar/ambassadörer på Verket: Det har lett till att fler har hittat till Verket trots att huset under hela denna period genomgått utvändig renovering vilket tros ha försvårat marknadsföringen. Dessutom har det planerats in verksamhet till våren som studenter leder.
Implementering av SIP: Utifrån ett organisationsperspektiv finns det flera effekter och lärdomar av pågående SIP-implementering. Många verksamheter påtalar vikten av bra SIP-möten med god kvalitet, vilket kräver god förståelse och specifika kunskaper hos personal om att leda och delta i samverkansmöten. Att en SIP-samordnare driver och samordnar arbetet är en resurs för såväl medarbetare som ledning.
Utbildning i BRA-samtal: Socialförvaltningen planerar att följa upp utbildningen i början av 2023 genom att undersöka hur deltagarna har kunnat tillämpa kunskaperna från utbildningen i praktiken.
Uppföljningen kommer även innefatta personalens chefer för att undersöka hur kunskapen har omhändertagits utifrån ett ledningsperspektiv. Deltagarnas omedelbara reflektioner efter utbildningen var sammanfattningsvis att samtalsmodellen är användbar och att det var lärorikt att gå utbildningen med personer från andra verksamheter och organisationer.
Prioriterat område: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
Insatser:
HittaUt karta: Staden tillsammans med Majornas orienteringsklubb och företagarföreningarna Avenyföreningen och Innerstaden skapade en HittaUt karta i de centrala delarna av Centrum under året. Xxxxxx publicerades i början på april och var öppen till början av september. Hittaut är en gratis friskvårdsaktivitet där man med hjälp av karta på papper eller i appen ska hitta kontrollpunkter.
Kartan bestod av 50 kontrollpunkter, förlagda vid platser där en ökad rörelse av människor skulle betyda stärkt trygghetskänsla, platser som få upptäckt eller andra sevärda platser av historiska och kulturella anledningar. Kartan fanns både digitalt och i pappersform och kunde bland annat hämtas ut i Trädgårdsföreningen, vid Turistbyrån, på Verket och Mötesplats Kulturhus. Varje kontrollpunkt var markerad med rosa Hittaut-logotyp, nummer och bokstavskod. Koden kunde användarna sedan registrera på sitt Hittautkonto, om de valt att skapa ett sådant, och på så vis vara med i utlottningen av priser. Dansleden: Danspedagog Xxxx Xxxxxxxxxx har på uppdrag av Generationsmöten planerat och genomfört projektaktiviteten Dansleden på tema hälsa och rörelse. Dansprojektet DANSLEDEN är ett utforskande i hur olika platser kan inspirera till rörelse, uttryck och gemenskap. Vad sker när människor tillsammans får möjlighet att stanna upp och ta in vår omgivning genom vår sinnen och rörelser? Dansleden är ett dansprojekt inom genren site-specific art, dvs platsspecifik konst.
Begreppet är etablerat inom konst och kulturvärlden och innebär att konst, musik, dans skapas, utforskas på eller för en specifik plats. Deltagare från 0 - +100 år bjöds in för att röra på sig och samtidigt upptäcka nya platser i Göteborgs centrum. Inga förkunskaper i dans krävdes. Under sex tillfällen besöktes sex platser inom stadsområde Centrum som bjöd på allt ifrån inspirerande konstverk, fängslande historier, till vackra naturupplevelser. Varje plats var unik och bjöd upp till dans på sitt alldeles egna unika sätt. De utvalda platserna var Slottsskogen, Näckrosdammen/Rehnströmska Parken, Röda Sten och Kronhuset. Dansledens avslutande tillfälle på Kronhuset den 12 november var under Tillsammansfestivalen. Där sammanfattades projektet tillsammans med deltagarna och genom att Danspedagog Xxxx Xxxxxxxxxx medverkade i ett panelsamtal på temat ”Hur kan vi hitta hållbar rörelseglädje oavsett ålder och erfarenhet?”.
Därigenom gavs tillfälle att introducera ”Dansleden spring editions” unika idé och koncept inför några, inom området rörelse och hälsa, namnkunniga paneldeltagare. Som en metod att finna rörelseglädje genom hela livet. Avslutningsvis dansade publik, medverkande i panelen och Dansledens deltagare ledda av Xxxx Xxxxxxxxxx i enlighet med konceptet.
Tillsammansfestival: Tillsammansfestivalen ger människor en chans att mötas, oavsett vem man är eller vilken ålder man har. Att ta del av kulturupplevelser främjar hälsan och det i sin tur bygger broar av gemenskap mellan människor.
I samarbete med några av stadens kulturbärare, såsom museer och bibliotek, kulturhus med flera presenterade Tillsammansfestivalens program 2022, ett kreativt och spännande programutbud med mycket dans, skapande och föredragande. Målet var att besökare skulle känna sig välkomnade utan att behöva fundera om innehållet passade sin ålder. Tillsammansfestivalen 2022 bar temat Hälsa och festivalen var en del av Göteborgs 400-årsjubileum. De Folkhälsomedel som tilldelades Tillsammansfestivalen användes för att tillgängliggöra programutbudet genom att sätta programmet i tryck.
Bemanning i Actionpark: Betonganläggningen ”Actionpark” är en utomhusaktivitet för skateboard, sparkcykel, inlines och BMX. En viktig mötesplats för många barn och ungdomar. Fler och fler tjejer, intersex och transpersoner har börjat använda actionpark vilket är en framgång i arbetet med att nå ut bredare. Actionpark ska vara en välkomnande plats för alla. Tyvärr har det inte välkomnats av alla då personalen fått kännedom om att sexuella trakasserier i parken har ökat. För att bibehålla och skapa trygghet, trivsel och mångfald har parkens bemanning förstärkts med feriearbetare. Det har möjliggjort separatistisk åkning med coachning av personal. Varje torsdag under sommarlovet, vecka 24-32, kl. 16.00-19.00 har parken erbjudit skate för tjejer, trans och intersexperonser.
Hälsolots Centrum: I samband med ny avtalsperiod från 2023 slås Hälsolots Centrum Majorna Linné och Hälsoteket Örgryte-Härlanda samman och bildar Hälsolots Centrum. Inför sammanslagningen har folkhälsomedel bekostat uppdaterade profilartiklar för Hälsolots Centrum. Profilartiklar så som paraplyer, reflexer, konferensblock och så vidare. Folkhälsomedel har även bekostat plexiglasställ med Hälsolots programblad för verksamheter att ha stående i skyltfönster, väntrum, på bord eller liknande.
Aktörer:
HittaUt karta: Utvecklingsledare folkhälsa, utvecklingsledare trygghet, Park- och naturförvaltningen, Trafikkontoret, Äldre-, vård och omsorgsförvaltningen, Majornas orienteringsklubb, Avenyföreningen och föreningen Innerstaden.
Dansleden: Generationsmöten, danspedagog, deltagare mellan 11 och +70 år. Tillsammansfestival: Generationsmöten, Stadsbiblioteket, Naturhistoriska muséet, Röhsska muséet, Världskulturmuséet.
Bemanning i Actionpark: Socialförvaltningen Centrum samt de ungdomar och unga vuxna som sommarjobbar i Actionpark.
Hälsolots Centrum: Socialförvaltningen Centrum.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
HittaUt karta: Under HittaUt perioden 9 april – 4 september 2022 har 2 474 användare registrerat sig. Det var totalt 56 264 tagna checkpoints. Då man i tidigare analyser sett att det är ca 3 stycken besökare per registrerad användare uppskattar vi att det är minst 7 400 personer som deltagit i HittaUt Avenyn och Innerstaden. Allra mest använd var kartan första dagen den öppnades, då 3000 checkpoints registrerades. Första månaden kartan var öppen var antalet registrerade användare 901 stycken. Sett till hela perioden, april till september, registrerades i snitt 378 checkpoint per dag.
Registrerade användare var till 55 % kvinnor och 45 % män. Användarna var mellan 8 och 101 år med tonvikt på 45-75 år. De flesta kom från Göteborg och Västra Götaland. Avsikten med placering av vissa checkpoints var att öka tryggheten runt de checkpointsen. Tre förlades i Burgårdsparken, en plats med en del trygghetsproblem. Personal vid Actionpark som är belägen i Burgårdsparken uppger att de sett ett ökat flöde av människor under tiden Hittaut kartan var aktiv. De uppger att insatsen varit av godo och att fler har hittat till Actionpark.
Dansleden: Generationsmöten har nått nya målgrupper. Genom dans och rörelse har möten och goda samtal uppstått. Nya vänskapsband har skapats i jämlika möten, deltagare har funnit varandra och fortsatt träffas vid sidan om projektet. Man har mötts genom ett gemensamt intresse och rörelseglädje, oavsett ålder, förkunskaper och egna förutsättningar. Interaktion mellan rörelse och natur uppskattades, ”det känns som om min kropp får ta plats”.
Tillsammansfestival: Tillsammansfestivalen har erbjudit ett brett utbud av kreativa aktiviteter på ett flertal av stadens publika arenor i syfte att väcka nyfikenhet och glädje hos deltagarna och därigenom stärka hälsa och välbefinnande. Med dans och rörelseglädje som en röd tråd i festivalens programutbud har festivalen skapat delaktighet och inkludering. Tillsammansfestivalen ville bjuda in
till och inspirera invånarna till aktiviteter som kan leda till en meningsfull fritid. Det gjordes genom att skapa programpunkter där trösklarna in var låga. Genom kreativa och samskapande möten nåddes nya målgrupper representerade av ett tvärsnitt av Göteborgs invånare sett till ålder och bakgrund.
Bemanning i Actionpark: För att kunna tillgodose och skapa en välkomnande plats för alla, behövs en trygg bemanning under sommarlovet som ser till att det blir en god atmosfär i parken för att inte tappa utan istället får fler tjejer och HBTQ personer att komma till parken vilket i sin tur skapar gemenskap, god fysisk och psykisk hälsa. De allra flesta killar och män respekterar den separatistiska åkningen i Actionpark. Men vid flera tillfällen har det varit problem med respekt från mindre grupper av killar. Ofta var det diskussion om varför det avsattes tid för den här gruppen samt när det skulle införas skate enbart för killar. Personalen i actionpark var noga med att förbereda den separatistiska åkningen. Dagen innan satte de upp två skärmar som talade om vilken tidpunkt under morgondagen som var reserverad för åkning för tjejer, intersex och transpersoner. På torsdagen satte de upp två skärmar, en vid varje ingång till Actionpark, där det stod att det var åkning för tjejer, intersex och transpersoner mellan klockan 16.00-19.00. När klockan var 15:00 gick de runt på hela åk-ytan och förberedde alla som var i parken eller som kom in parken efter 15.00 om vad som var på gång. Vid dialog med den separatistiska gruppen framkom två önskemål. Fortsätt köra separatistisk åkning och dela in parken så att alla kan åka tillsammans.
Hälsolots Centrum: Profilartiklar och Plexiglasställ används framför allt i marknadsföringssyfte men kan även användas vid Hälsolots aktiviteter. Paraply används exempelvis vid utomhusaktiviteter och kan samtidigt ges som gåva till deltagarna efteråt.
Prioriterat område: Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet
Insatser:
Kunskapshöjande insatser om alkohol för personal och seniorer: Arbetet med seniorer och alkohol som startade i Centrum 2020 har fortsatt även under 2022 och då för hela stadsområdet. Syftet är att uppmärksamma riskabel alkoholkonsumtion bland äldre samt öka kännedomen om den åldrande kroppens känslighet för alkoholens skadeverkningar. Målgruppen har primärt varit befolkningen men även personal som möter den seniora befolkningen. I Centrum slutfördes under våren den studiecirkel vid namn ”Äldres hälsa och alkohol, guldkant eller riskbruk?” som påbörjades i slutet av 2021. Fyra studiecirkeltillfällen blev det och i samverkan med Systembolaget lokalt erbjöds gruppen ett extra och femte tillfälle för att möta personal från Systembolaget som presenterade dess syfte och uppdrag. Cirkelledaren tog på uppdrag av NBV fram en ledarhandledning efter studiecirkelns slut. Den tillsammans med studiehäftet underlättar för kommande cirkelledare att starta igång cirklar på temat. Ledarhandledningen finns hos och sprids av NBV. I november presenterade utvecklingsledare folkhälsa, äldresamordnare och en senior deltagare från studiecirkeln just arbetet med studiecirkeln på en konferens om äldre och alkohol i Jönköping. Syftet var att visa på ett gott exempel där man arbetat med frågan. Dagen arrangerades av Systembolaget i samverkan med Region Jönköpings län, Kommunal utveckling och Länsstyrelsen i Jönköpings län. I samband med konferensen lanserade Systembolaget material på sin webbplats om alkohol och äldre.
Socialstyrelsen lanserade ungefär samtidigt en webbaserad utbildning riktad till personal inom hemtjänst, hemsjukvård och biståndshandläggare. Information om båda dessa resurser har börjat spridas inom stadsområdet men behöver samordnas och göras i samverkan varför arbetet fortsätter under nästa år. I början av hösten arrangerade vi inom stadsområdet en konferens under rubriken äldres hälsa och alkohol. Konferensen planerades och genomfördes av utvecklingsledare folkhälsa tillsammans med äldrekonsulenter på Hälsofrämjande och förebyggande enheten. Konferensen
bestod av en föreläsning öppen för den seniora allmänheten på förmiddagen och en föreläsning öppen för personal som möter seniorer på eftermiddagen. Syftet med insatsen var att uppmärksamma trenden med riskabel alkoholkonsumtion hos personer 65 år och äldre samt öka kännedomen om äldres sårbarhet mot alkoholens effekter. Programmet bestod av en föreläsning av Xxxx Xxxxxxxxxx, professor och överläkare från Karolinska Institutet och ett panelsamtal med aktörer som arbetar lokalt med frågan. Panelsamtalet kretsade kring vilket stöd som finns att få för att förändra sina alkoholvanor men syftade också till att stimulera till reflektion och dialog om alkoholvanor hos seniorer. I panelen ingick: Xxxxxx Xxxxxxxxxx (f.d. projektledare på Xxxx xxxxxxxxx för studiecirkelmaterialet Äldre och hälsa- Guldkant eller riskbruk?), en senior (Pensionär boende i Centrum och särskilt rekryterad för att lyfta fram seniorers tankar om temat), Xxxx Xxxxxxxxxx (Professor och överläkare), Xxx Xxxxxx (Pensionerad folkhälsoarbetare), Xxxx Xxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxx (Respons alkoholrådgivning, Göteborgs Stad), Xxxxxxxx Xxxxxxxx (Processledare för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Närhälsan, VGR), Xxxxxxxx Xxxxxxxx (Enhetschef Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet inom Äldre, vård- och omsorgsförvaltningen i stadsområde Centrum) och Xxxxxxx Xxxxxxxx (Verksamhetsutvecklare på studieförbundet NBV). Anmälda till konferensen var 140 personal och 50 seniorer.
Passion för livet: Personal in hälsofrämjande och förebyggande enheten har utbildats i metoden ”Passion för livet” som Region Jönköping arbetat fram. Metoden består av ett antal träffar s k livscaféer för seniorer med olika teman såsom naturligt åldrande, fysisk aktivitet, förebygga fall, mat och dryck, social gemenskap och läkemedel för äldre. Två grupper med 16 deltagare har hållits under året. Bland annat har en dansledare från en afrikansk förening bjudits in att hålla en dansundervisning utifrån ett av de teman som metoden innefattar, (fysisk aktivitet). Deltagarna fick prova på rytmik, dans och trumspel. Målet var att skapa glädje och gemenskap bland seniorerna.
Skapande workshop: En skapande workshop på temat psykisk ohälsa har arrangerats av hälsofrämjande och förebyggande enheten i stadsområdet. Personalen på Mötesplatserna i Centrum upplevde att den psykiska ohälsan blivit synligare efter xxxxxxxx. Det uppmärksammades genom skapande workshop där två konstnärer som har erfarenhet av psykisk ohälsa och psykiatri höll en workshop med åtta seniorer. Workshopen byggde på att seniorerna skulle få möjlighet att måla och skapa sina verk tillsammans med konstnärerna. Arbetet resulterade i en utställning som kommer att ställas ut på olika platser i Göteborg (till exempel stadsbibliotek, mötesplatser, frilagret m.m.)
Aktörer:
Kunskapshöjande insatser om alkohol för personal och seniorer: Hälsofrämjande och förebyggande enheten inom ÄVO, Hela Människan, NBV, Region Jönköpings län, Socialstyrelsen, Systembolaget, Respons alkoholrådgivning, Hälsoutvecklare inom Närhälsan, seniorer och utvecklingsledare folkhälsa.
Passion för livet: Hälsofrämjande och förebyggande enheten inom ÄVO, Region Jönköpings län, afrikansk förening och seniora deltagare.
Skapande workshop: Hälsofrämjande och förebyggande enheten inom ÄVO, två konstnärer och seniora deltagare.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Kunskapshöjande insatser om alkohol för personal och seniorer: Att äldre personer har en ökad känslighet för alkoholens skadeverkningar är inte tillräckligt känt. Att uppmärksamma detta avser bidra till att seniorer kan göra medvetna hälsofrämjande val kring sin alkoholkonsumtion.
Konferensen som anordnades i stadsområdet utvärderades av deltagarna. I utvärderingarna framkom att personal som möter äldre önskar stöd för att kunna arbeta med frågan. Det efterfrågas
tydligare riktlinjer från ledning och chefer, tid och utrymme samt metodstöd för hur en kan arbeta med frågan. Mer konkret efterfrågas ökad kunskap om bemötande och vilket stöd som kan erbjudas samt vilka en kan hänvisa och/eller samverka med. I ett fortsatt arbete behöver vi därför utveckla samverkan med primärvården. Processledare för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Närhälsan, VGR är en viktig samverkanspart i det här arbetet. Socialstyrelsen har lanserat en webbaserad utbildning riktad till personal inom hemtjänst, hemsjukvård och biståndshandläggare som behöver bli känd och nå ut till personal som möter seniorer. Denna utbildning kan vara en del av det som personal inom kommunal vård- och äldreomsorg efterfrågar.
När det gäller studiecirkeln fick deltagarna när de fyra ordinarie tillfällena var över skriftligt utvärdera studiecirkeln. Den visade att deltagarna upplevde att de själva nått det gemensamma målet "att studera och reflektera utifrån studiehäftet för att få ett personligt reflekterat förhållningssätt till alkohol", med markering "Ganska mycket" respektive "Absolut". Det har varit värdefullt att få göra en provomgång av en studiecirkel på temat alkohol med åtta intresserade seniorer. Vi har fått erfara att seniorer är intresserade av temat, att de tycker att det är en viktig fråga men att det samtidigt kan uppfattas vara en känslig fråga. Vi har fått möjlighet att knyta lite djupare kontakt med några seniorer som vi använt oss av för en dialog om det fortsatta arbetet på temat.
Passion för livet: Det har inte varit helt enkelt att rekrytera seniorer till grupperna så till kommande år behöver vi fundera på hur inbjudan och innehåll kan locka på ett mer intressant sätt. Likaså ska arbetet med hur temat alkohol kan inbäddas i materialet på ett smart sätt omhändertas.
Skapande workshop: Måleriworkshopen var ett nytt sätt att närma sig psykisk ohälsa. Den inbjöd deltagare utan någon som helst förkunskap att ens hålla i en pensel att måla. Det blev kreativ skapande konst som deltagarna tillsammans med konstnärernas stöd arbetade fram. Seniorerna målade en tavla som en av mötesplatserna i Centrum ville rama in och sätta upp. Workshopen gav inspiration och lärdom till mötesplatsernas personal om fortsatt arbete med skapande verksamhet.
2. Utvecklingsområden i det lokala folkhälsoarbetet
Beskriv den lokala processen med folkhälsoråd/stadsutvecklingsråd eller liknande dialogforum där hälso- och sjukvårdsnämnden deltar
Socialnämnden Centrum har sedan 2021 ett samhällsutvecklingsråd. Rådet ska möjliggöra en fördjupad dialog, kunskapsutveckling och skapa en gemensam förståelsegrund för politiker kring frågor utifrån nämndens särskilda ansvar. Rådet ska utifrån lokala perspektiv särskilt fördjupa aspekter inom bland annat folkhälsoarbete. Rådet ska bidra till att ge möjlighet för politikerna att kunna beakta befolkningens behov och ha kännedom om lokala förhållanden inom Stadsområde Centrum. Samhällsutvecklingsrådet sammanträder fem gånger per år varav ett sammanträde regelbundet avsätts till avstämning mellan socialnämnden Centrum och Hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån samverkansavtal om folkhälsoinsatser. I enlighet med avtalet möts socialnämnden Centrum och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd i politikerdialog två gånger om året. Socialnämnden Centrum ansvarar för att bjuda in till höstdialog i anslutning till samhällsutvecklingsrådet. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd ansvarar för att bjuda in till vårdialog. Utgångspunkt är det gemensamma samverkansavtalet om folkhälsoinsatser. Under 2022 har det i enlighet med avtalet genomförts två politikerdialoger. Den 1 april diskuterades uppföljning av arbetet 2021 samt det planerade arbetet för 2022. Den 21 oktober presenterades och
diskuterades folkhälsoarbetet riktning med utgångspunkt i Behovsanalysen – en beskrivning av befolkningens livsvillkor och hälsa i stadsområde Centrum.
Beskriv hur det lokala folkhälsoarbetet (inom ramen för folkhälsoavtalet) bidragit till att öka andelen elever med fullföljda studier
Att Ge varje barn en god start i livet och att Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren är två prioriterade målområden i handlingsplanen. Föräldrastödskurser, språk- och läsfrämjande insatser, Hälsoäventyrets programverksamhet och är exempel på insatser som bidragit till fler hälsofrämjande arenor för såväl barn som vårdnadshavare. Insatserna har förhoppningsvis bidragit till att främja barn och ungas fysiska och psykiska hälsa och på så vis gett dem ökade förutsättningar att tillgodose sig skolans undervisning. Under året har det dessutom genomförts 6 digitala föräldraföreläsningar. Psykolog inom primärvården har tillsammans med skolpsykolog erbjudit föräldraföreläsningarna: Att hantera barns starka känslor i skolan och Att hantera barns oro i skolan. Syftet med föreläsningarna är att bidra till ökad skolnärvaro, skoltrivsel, goda skolresultat samt att stärka föräldrar i att stötta sina barn. Föreläsningarna går i linje med det familjecentrerade arbetssättet i och med att insatsen sker i samverkan och utgår från föräldern som barnets resurs för att uppnå/bibehålla god hälsa och välmående. Det har även arrangerats workshop med tema skolnärvaro/frånvaro. Olika professioner från olika verksamheter har då träffats för att diskutera hur samverkan kan förstärkas för att öka skolnärvaron. Workshoparna innehöll även kunskaps- och erfarenhetsutbyte på temat skolfrånvaro. Ännu ett exempel värt att nämna är husvärdar/ambassadörer på Verket. Personalen på Verket ser att många saknat den sociala samvaron under pandemiåren. För många är det ett lyft att få träffa andra människor och prata av sig lite över en fika eller planera och genomföra kulturella projekt tillsamammans. Det ser ut att vara hälsofrämjande för gruppen och ger även mer energi till annat, såsom studier.
Redogör för om och hur det lokala folkhälsoarbetet utformats för att nå prioriterade grupper i syfte att minska skillnader i hälsa
Under året har det sammanställts en behovsanalys över befolkningens livsvillkor och hälsa i Stadsområde Centrum. Analysen består av såväl kvantitativ som kvalitativ data och beskriver vilka grupper i befolkningen som har eller riskerar utsatthet i hälsa.
Studenters psykiska hälsa: Unga vuxna i form av högskolestudenter uppvisar en sämre psykisk hälsa jämfört med jämnåriga som förvärvsarbetar visar studier som Folkhälsomyndigheten sammanställt på nationell nivå. Gruppen studenter i Göteborg som arbetsgruppen studenters psykiska hälsa identifierat består till övervägande delen av unga vuxna, (19-29 år), ser ut att vara en utsatt grupp som inte ägnats någon vidare uppmärksamhet. Det ter sig i våra kartläggningar också som att högskolestudenter har svårt att hitta rätt med sin fråga, ofta faller mellan stolarna och inte sällan blir hänvisade vidare utan någon särskild omtanke. Utvecklingsarbetet för studenters psykiska hälsa är ett initiativ för att uppmärksamma gruppen och på sikt minska skillnader i hälsa mellan studenter och förvärvsarbetande genom att stärka samverkan mellan de parter som möter studenter på ett eller annat sätt.
Husvärdar/ambassadörer på Verket: Två timledare rekryterades som själva var studenter, på HDK och Kulturverkstan för detta projekt, eftersom de har en väg in på skolorna och vet hur man når studenter och hur behovet ser ut hos gruppen. Verket har sedan erbjudit Verkets ”kreativa salong” på torsdagar under hösten. Det har utgjort tillfällen för intresserade att träffa andra, planera sina projekt, delta i kulturella aktiviteter etc. utifrån egna behov och önskemål.
På vilket sätt har arbetet med prioriterade gruppers inflytande och delaktighet utvecklats och tagits tillvara?
Studenters psykiska hälsa: Startskottet för utvecklingsarbetet kring studenters psykiska hälsa tog sin start i inbjudan från stadens Studentforum, (ett inflytandeforum där studenter möter politiker för att diskutera och förbättra Göteborg som studentstad där även representanter från högskolor och näringslivet finns med) våren 2021, med frågan vad staden gör för studenters psykiska hälsa.
Arbetsgruppen som sattes samman efter mötet med Studentforum har arbetat på även under 2022. Dels slutfördes den kartläggning som påbörjades under 2021 med att också inbegripa idéburen verksamhet med samma frågeställningar som till verksamheter om hur man uppfattar studenters psykiska hälsa. Dels har kartläggningarnas resultat analyserats både inom arbetsgruppen men också tillsammans med studenter för att på så sätt säkerställa resultatet och att vikta det samma. Parallellt engagerades också en masterstudent på Sahlgrenska akademin att analysera kartläggningens resultat. När väl spridningskonferensen arrangerades under hösten deltog studenter från Göteborgs förenade studentkår, Göta studentkår och Chalmers studentkår i programmets panelsamtal, både i planeringen inför och under själva genomförandet. Konferensen avslutades med att bjuda in till uppstart av ett nätverk kring studenters psykiska hälsa. Första tillfället annonserades fokusera på vad studenterna själva uppgett är det viktigaste att angripa för studenters psykiska hälsa.
3. Övrigt
Om det är relevant, redogör för reflektioner eller iakttagelser gällande exempelvis organisatoriska förändringar i stadsdelen eller förändringar i samhället som kan komma att påverka de prioriteringar som anges i handlingsplanen inför dess årliga revidering Efter omorganisationen i Göteborgs Stad saknas fortfarande en del samverkansstrukturer.
Närområdessamverkan, NOSAM är ett exempel där arbete fortfarande pågår och kommer så göra även under 2023. Däremot har arbetet med att sätta strukturer för samverkan över förvaltningsgränser inom staden kommit långt. I Stadens nya nämndorganisation är ansvaret för folkhälsoarbetet fördelat över ett flertal nämnder som verkar inom stadsområdet. Utöver socialnämnden ska femton andra nämnder vara en aktiv part när det gäller insatser inom bland annat folkhälsoarbete. I den nya nämndorganisationen har socialförvaltningarna fått ett samordningsuppdrag. Det innebär bland annat att socialförvaltningarna samordnar samverkan runt folkhälsoinsatser i respektive stadsområde. Forum för stadsområdessamverkan har bildats för att skapa förutsättningar för fler parter att samverka och aktivt delta i folkhälsoarbetet. Forumet bemannas av avdelningschefer från Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Arbetsmarknads och vuxenförvaltningen, Demokrati och medborgarservice, Idrotts- och föreningsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Förvaltningen för Funktionsstöd, Äldre, vård- och omsorgsförvaltningen, Socialförvaltning centrum samt förvaltningar för stadsutveckling. Övriga samverkansparter bjuds in vid behov.
Eventuellt övriga kommentarer till uppföljningen
I månadsskiftet mellan november och december prognostiserades överskottet för helår bli 640 tkr varför 320 tkr betalades tillbaka till HSNG innan färdigt bokslut för 2022. När löner och alla verksamhetskostnader till slut kommit in visade det sig att verksamhetskostnaderna blev lägre än beräknat och att lönekostnaderna blev något högre än beräknat. (Löner betalades ut till tre olika individer varför de var svårare att beräkna). Det förklarar att HSNG fick något mer än 50% av de överblivna medlen återbetalade.
4. Ekonomisk redovisning
Budget 2022 | Utfall 2022 | |||||
HSN | SDN | Övrigt | HSN | SDN | Summa | |
Ingående medel från 2021 | 116 | 116 | 116 | 116 | 232 | |
Bidrag | 1 159 | 1 159 | 1 159 | 1 159 | 2 318 | |
SUMMA | 1 275 | 1 275 | 1275 | 1275 | 2 550 | |
Utvecklingsledare folkhälsa lön (inkl. lönebikostnader) | 355,5 | 355,5 | 344 | 344 | 688 | |
Omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) | 40,9 | 40,9 | 5,3 | 5,3 | 10,6 | |
Folkhälsoinsatser enligt handlingsplanen: | ||||||
Ge varje barn en god start i livet | 79,0 | 79,0 | 86,8 | 86,8 | 173,6 | |
Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren | 334,5 | 334,5 | 178,4 | 178,4 | 356,8 | |
Den psykiska ohälsan ska minska | 207,5 | 207,5 | 140,8 | 140,8 | 281,6 | |
Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen | 157,5 | 157,5 | 165,6 | 165,6 | 331,2 | |
Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet | 100,0 | 100,0 | 41,9 | 41,9 | 83,8 | |
Återbetalning till resp. avtalspart | 0 | 0 | 320 | 304 | 624 | |
SUMMA | 1 275 | 1 275 | 1 283 | 1 267 | 2550 | |