KOMPETENSBESKRIVNING
RIKSFÖRENINGEN FÖR FÖRETAGSSKÖTERSKOR OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
KOMPETENSBESKRIVNING
FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
INNEHÅLL
3 Förord
4 Arbetsgrupp
4 Bakgrund
6 Internationellt perspektiv
7 Syfte
8 Företagssköterskans specifika kompetensområden
9 Kompetensbeskrivning för sjuksköterska med specialisering inom företagshälsovård
9 Omvårdnad/vårdvetenskap och arbetsmedicin
11 Forskning, utveckling och utbildning
11 Ledarskap
12 Professionell utveckling
13 Referenser, adresser och litteratur
Grafisk form: Losita Design • Bilder: Photodisc • Tryck: Åtta45 2010
FÖRORD
Riksföreningen för företagssköterskor bildades år 1957. Föreningen
är en ideell förening där syftet är att främja och utveckla professionen för legitimerade sjuksköterskor verksamma inom företagshälsovård och arbets- och miljömedicin.
Riksföreningen för företagssköterskor arbetar för sjuksköterskors kompetensutveckling, utbildning och forskning inom arbetsliv och hälsa.
Ständigt förändrade arbetsvillkor i arbetslivet ställer krav på kunskap om människor i arbetsmiljö och arbetsliv vilket leder till ett kontinuerligt fortbildningsbehov.
Riksföreningen för företagssköterskor har funnit det angeläget att utarbeta ett dokument där det klargörs vilken kompetens och utbildning den legitimerade sjuksköterskan behöver för att arbeta inom företags- hälsovård och arbets- och miljömedicin.
Dokumentet utgår från Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005). Arbetet har skett i samarbete med Svensk Sjuksköterskeförening.
ARBETSGRUPP
I arbetsgruppen har följande personer ingått: Xxxxxx Xxxxxxxx, miljösköterska/företagssköterska/ ordförande Riksföreningen för företagssköterskor (2007 – 2010).
Xxxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx, företagssköterska/styrelseledamot i Riksföreningen för företagssköterskor.
Xxxxx Xxxxx, miljösköterska/företagssköterska/ utbildningsledare Örebro.
Adjungerad till arbetsgruppen:
Xxxxxxxx Xxxxxx, sakkunnig i utbildningsfrågor, Svensk sjuksköterskeförening.
Synpunkter har inhämtats från följande personer: Xxxxxx Xxxxxxxxx, företagssköterska/ordförande Riksföreningen för företagssköterskor (2003 – 2007), Miljöhälsan, Munkfors.
Xxx Xxxxxxx-Xxxxxxxx, universitetsadjunkt, Örebro universitet.
Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, miljösköterska/företagssköterska Arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset.
Xxxxxxx Xxxx, miljösköterska/företagssköterska Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitet.
Slutlig bearbetning genomförd av:
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, företagssköterska/ordförande Riksföreningen för företagssköterskor 2010, Alviva AB, Karlshamn.
Xxxxx Xxxxx, företagssköterska/verksamhetschef/ styrelseledamot i Riksföreningen för företagssköterskor, Arbetsmiljö och Hälsa SSAB EMEA, Luleå.
BAKGRUND
Det industriella genombrottet under 1800-talets senare hälft medförde nya och svårbemästrade säkerhets- och hälso- problem i dåtidens arbetsmiljöer. Redan då fanns anställda läkare på företagen som utövade viss medicinsk verksamhet. Denna kår av industriläkare är föregångare till den moderna företagshälsovården.
År 1959 antog International Labour Organisation (ILO) en rekommendation om företagshälsovård (FHV). I den angavs att den nationella lagstiftningen borde föreskriva vilken myndighet som skulle ansvara för övervakning av FHV:s organisation och verksamhet.
Under 1950-talet var sjuksköterskan knuten till industri- läkaren med huvudsaklig inriktning på sjuk- och olycksfallsvård. Den första Industrisköterskekursen genomfördes år 1962 av Institutet för folkhälsa. Ansvaret för utbildning övertogs år 1967 av Arbetsmedicinska institutet och år 1971 ändrades yrkes-beteckningen till företagssköterska.
En överenskommelse mellan Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Privattjänstemanna- kartellen (PTK) år 1967 om regler för arbetarskyddsverksam- het och riktlinjer för företagshälsovård ledde till expansion av företagshälsovården. Industrisköterskans arbete till största delen vara förebyggande. Hälsoinformation, undervisning, hälso- kontroller, rehabilitering och anpassning till arbetsplatsen samt sjukvård skulle ingå (SOU 1968:44).
I nuvarande Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) ska arbets- givaren svara för att den FHV som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. FHV ska vara en multidisciplinär och en professio- nellt oberoende expertresurs inom områdena förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering.
FHV:s framtida roll, uppgifter och förutsättningar behöver förtydligas. Mot denna bakgrund framträder behovet av en reform som kan ge FHV en tydlig roll och utvecklingsväg.
Utbildningen bör vara kopplad till samhällets och arbetslivets utveckling.
I sjuksköterskans etiska kod (SSF 2007), framgår att sjuk- sköterskor har till uppgift att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Detta stämmer i allra hög- sta grad in på företagssköterskan som i sin specialitet ska verka och arbeta för omvårdnaden i arbetslivet.
Omvårdnaden utgår från en humanistisk grundsyn med ett filosofiskt synsätt där människan ses som aktiv och skapande, samt som en del i ett sammanhang. Människan ska betraktas ur ett helhetsperspektiv, vilket ytterligare stärker företags- sköterskans fokus på sambandet mellan människa, miljö och hälsa, respektive ohälsa. Företagssköterskan ska vara specia- list i omvårdnad med inriktning på människan och arbetslivet och där ansvara för att identifiera områden som behöver för- bättras, samt säkerställa en god kvalitet i omvårdnaden och arbeta för att vården är säker.
Företagssköterskor utövar hälsofrämjande omvårdnad och måste aktivt bidra till att hälsofrämjande metoder införs, samt verka för förebyggande insatser som leder till att människors hälsa främjas och bibehålls.
I utbildningen till Företagssköterska ska huvudområdet omvårdnad ha en tydlig struktur med teoretisk förankring, karaktäristika och progression som leder fram till både en akademisk examen och en yrkesexamen. Xxxxx professioner bidrar till patientens vård och behandling utifrån olika perspektiv
och kunskapsområden. För att kunna möta patienters komplexa vårdbehov krävs ett samarbete över professionsgränser och mellan olika discipliner inom företagshälsovården. The Institute of Medicine of the National Academies (2003) och Quality and Saftey Education for Nurses (2007) i USA har identifierat sex kärnkompetenser som är nödvändiga för vårdens professioner; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik.
Företagssköterskor är verksamma inom många olika verksam- hetsområden där arbetsuppgifterna är mycket skiftande. Detta ställer stora krav både på förmågan till självständigt arbete
och på arbete i team med övriga professioner inom företags- hälsovården, men också på vetenskapligt förhållningssätt och professionellt ansvar. Företagssköterskor måste ha fördjupade kunskaper i och god förmåga att ansvara för och systematiskt leda, prioritera och samordna det systematiska hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet i teamet, utifrån professionernas olika kom- petensområden.
År 2009 beslutade regeringen att inrätta en delegation för kunskapsområdet företagshälsovård med uppdrag att över- gångsvis upphandla och samordna utbildningar, på magister- och masternivå i företagshälsovård.
Delegationen ska organisera kunskaps- och erfarenhets- utbyte mellan högskolor, arbetsmarknadens parter, myndigheter och FHV-branschen för att utveckla en kvalitetsdiskussion som blir vägledande för kunskapsområdet företagshälsovård.
Delegationen ska även verka för ökad forskning inom området. Delegationens arbete ska avslutas senast under december 2011.
INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Företagssköterskan är den största yrkesgruppen inom företags- hälsovård såväl i Sverige som inom Europeiska Unionen (EU).
Företagssköterskan är en given samarbetspartner på arbets- platsen och bidrar genom sin helhetssyn till bättre hälsa för den arbetsföra befolkningen.
Företagssköterskans arbetsuppgifter och utbildning finns beskrivna i flera internationella dokument. Den svenska företags- sköterskeutbildningen har tillsammans med den finska utgjort basen för ett europeiskt Core Curriculum (FOHNEU 2002), ett grundläggande utbildningsförslag till företagssköterska inom EU.
Detta Core Curriculum måste anpassas nationellt till varje land och kompletteras efter förändringar i arbetslivet men ger riktlinjer för hur utbildning och praktik skulle kunna vara inom EU, speciellt där ingen utbildning finns.
Som första yrkesgrupp inom området FHV har en europeisk specialistutbildning på masternivå till företagssköterska startat 2008 baserat på dokumentet Core Curriculum (HOHNEU, 2008).
SYFTE
Syftet med denna kompetensbeskrivning är att beskriva företags- sköterskans roll och professionella kompetens. Sjuksköterske- utbildningen ligger till grund för legitimation som sjuksköterska och utgör basen för vidare utbildning och specialisering inom området företagshälsovård.
Företagssköterskan arbetar inom många olika verksamhets- områden där arbetsuppgifterna kan vara mycket varierande. Yrket ställer stora krav på förmåga till självständigt arbete, vetenskapligt förhållningssätt och professionellt ansvar.
Kompetensbeskrivningen visar på företagssköterskans profession ur ett övergripande perspektiv utan detaljerad beskrivning av arbetsuppgifter.
Kompetensbeskrivningen kan användas för att:
• bidra till att ge patienter och närstående god och säker vård.
• tydliggöra professionen/yrkesutövningen för blivande samt yrkesverksamma specialister.
• utgöra en vägledning för landets lärosäten för utformning, planering och genomförande av utbildning.
• utgöra ett stöd för arbetsgivare som ansvarar för att säkerställa den kompetens som behövs för en god vård (SOSFS 2005:12).
FÖRETAGSSKÖTERSKANS SPECIFIKA KOMPETENSOMRÅDEN
Företagssköterskans arbete utgår från att främja god arbets- livsutveckling som medför hälsa och säkerhet för den anställde. Arbetet sker systematiskt och baseras på vetenskap, beprövad erfarenhet och mångkulturell kompetens, allt med utgångspunkt från arbetslivets speciella krav. Företagssköterskans arbete för- utsätter ett livslångt lärande.
Företagssköterskans arbete följer de grundvärderingar som uttrycks i International Council of Nurses etiska kod (SSF 2007). Företagssköterskan ska följa och tillämpa de aktuella författningar, lagar och riktlinjer som styr Företagshälsovården.
8
I den specifika utbildningen till företagssköterska ska huvud- området omvårdnad i arbetslivet och de sex kärnkompetenserna
tydliggöras för varje utbildningsnivå. Företagssköterskan ska, oavsett verksamhetsområde visa sådan fördjupad kunskap, färdighet och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som sjuksköterska med specialisering i företagshälsovård.
Kompetensbeskrivningen är uppdelad i fyra specifika vetenskapsfält som är centrala för företagssköterskan:
• omvårdnad och arbetsmedicin
• forskning, utveckling och utbildning
• ledarskap
• professionell utveckling
KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Företagssköterskan skall utifrån fördjupad kunskap och förståelse, besitta kunskaper inom vart och ett av nedanstående specifika områden:
OMVÅRDNAD/VÅRDVETENSKAP OCH ARBETSMEDICIN
Förebyggande och hälsofrämjande arbete
Fördjupad kunskap att:
• främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan
• förebygga folkhälsoproblem, arbetsrelaterade sjukdomar och skador hos enskilda och grupper i arbetslivet
• tillämpa en helhetssyn på hälsa samt arbets- och livssituation
• arbeta med prevention som syftar till att påverka livsstils- faktorer avseende arbetstagarens förhållningssätt
Omvårdnad och rehabilitering i arbetslivet
Fördjupad kunskap att:
• ansvara för omvårdnad i arbetslivet utifrån individens särskilda behov och aktuella situation, samt tillvarata och stödja individens egna resurser, lyfta fram det friska hos individen och respektera individens egna värderingar för att bevara eller återvinna optimal hälsa
• kunna hantera känsliga personuppgifter korrekt
• fånga upp och analysera den anställdes behov av stöd och hjälp samt vid behov hänvisa till annan instans som kan ge adekvat hjälp
• motivera och stödja individen i dennes beslut om förändring
• tillsammans med teamet arbeta med arbetsinriktad rehab- ilitering och arbetsförmågebedömning av enskilda individer och därigenom i samband med sjukdom ge möjlighet till snabb återgång i arbetet
• aktivt delta vid behandling av individer med missbruksproblem
• planera och medverka vid omhändertagande vid olycksfall, göra olycksfallsutredningar, samt medverka vid och själv ständigt utföra medicinska undersökningar
• med omdöme, kunskap och noggrannhet informera och tillgodose arbetstagarens trygghet och välbefinnande vid riskbedömning, undersökning och behandling
• identifiera hälsorisker inom arbetslivet, utföra kartlägg- ningar av hälsa och risker, riskmiljöer, samt analysera resultat och ta fram underlag för lösningar
Arbetsmedicin
Fördjupad kunskap att:
• tillsammans med teamet, bedöma och utvärdera hur faktorer i arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet hos individer och grupper i befolkningen
• kunna bedöma samband mellan ohälsa och exponeringar i arbetsmiljön
• vara insatt i regelverket som styr arbetsmiljöområdet
Katastrofberedskap
Fördjupad kunskap att:
• handla enligt gällande säkerhetsföreskrifter vid brand och katastrofsituationer, samt kunna tillämpa katastrof- medicinska principer.
Information, utbildning och handledning
Fördjupad kunskap att:
• rapportera och återkoppla genomförda undersökningar till arbetsgivare och anställda
• informera och utbilda i arbetshygieniska förhållanden och dess effekter på hälsan
• utbilda individuellt och i grupp om hälsofrämjande arbets och livsstilsfrågor
• handleda och undervisa nyanställda och studenter
• fungera som mentor för nya kollegor
FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING
Fördjupad kunskap att:
• genomföra och dokumentera resultat samt identifiera samband mellan ohälsa och arbetsmiljö
• medverka i och även kunna leda utvärderingar av utförda insatser
• initiera, medverka vid och bedriva forsknings- och utvecklings- arbete både inom FHV och övergripande inom arbets- miljöområdet
• leda kvalitets- och förbättringsarbete
• bedöma och tillämpa evidensbaserade forskningsresultat inom arbetsmiljöområdet
LEDARSKAP
Fördjupad kunskap att:
• planera, utveckla och leda omvårdnadsarbete
• samarbeta med organisationer, myndigheter och andra aktörer
• arbeta tvärprofessionellt och leda teamet
• samverka och förstå andra yrkesprofessioners ansvar och tillvarata teamets samlade kompetens
• kommunicera med medarbetare och kunder
• hantera konflikter på arbetsplatsen
• analysera behov, marknadsföra tjänster och teckna avtal med kunder
• tillämpa och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet
• utforma verksamhetsmål och göra regelbundna uppföljningar av verksamhetens resultat och effekter kopplat till den kontext man befinner sig i
• tolka och analysera samband mellan företagshälsovårdens insatser och samhällsekonomin
PROFESSIONELL UTVECKLING
Nivå | Utbildning | Högskolepoäng | Examen |
Grundnivå | Sjuksköterskeprogrammet | 180 hp | Yrkesexamen: Sjuksköterskeexamen Kandidatexamen i omvårdnad/ vårdvetenskap/medicinsk vetenskap |
Avancerad nivå I | Utbildning till företagssköterska | 0–60 hp | Yrkesexamen: Specialistsjuksköterska inom företagshälsovård Magisterexamen i omvårdnad/vårdvetenskap/ medicinsk vetenskap |
Avancerad nivå II | Utbildning till företagssköterska | 61–120 hp | Masterexamen i omvårdnad/vårdvetenskap/ medicinsk vetenskap |
Forskarnivå I | Forskarutbildning | 120 hp | Licentiatexamen/ halvtidskontroll i omvårdnad/vårdvetenskap/ medicinsk vetenskap |
Forskarnivå II | Forskarutbildning | 120 hp | Doktorsexamen i omvårdnad/vårdvetenskap/ medicinsk vetenskap |
Utbildningen bygger vidare på den legitimerade sjuksköterskans grundkunskaper. Det innebär en fördjupning av kunskaper och färdigheter samt ytterligare utveckling av sjuksköterskans förmåga att självständigt integrera och använda sina kunskaper.
Företagssköterskan ska kunna hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Efter utbildningen ska företags- sköterskan ha de fördjupade kunskaper som krävs för sin yrkesverksamhet, vilken ställer stora krav på självständighet, förmåga att arbeta i team, men också på forsknings- och utvecklingsarbete.
REFERENSER
Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2005:12. Lednings- system för kvalitet och patientsäkerhet. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens offentliga utredningar (SOU) 1968:44 Företagshälsovård.
Stockholm: Sveriges Riksdag, Socialdepartementet
Svensk författningssamling (SFS) 1977:1160 Arbetsmiljölagen
International Council of Nurses (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
WWW ADRESSER
Delegationen för kunskapsområdet företagshälsovård
(dir. 2009:18). (www dokument) URL htpp://xxx.xxxxxxxxxx.xx (tillgänglig 2010-08-11).
Federation of Occupational Health Nurses within the European Union (FOHNEU). (2002). Core Curriculum for Occupational Health Nurses within the European Union. (www dokument).
URL xxxx://xxx.xxxxxx.xxx (tillgänglig 2010-08-24).
Institute of Medicine of the National Academies. (2003).
(www dokument). URL xxxx://xxx.xxx.xx (tillgänglig 2010-08-11).
The General Conference of the International Labour Organisation (ILO). (1959). R112 Occupational Health Services Recommendation [www document]. URL xxxx://xxx.xxx.xxx/xxxxxx/xxx-xxx/xxxxxx. pl?R112 (tillgänglig 2010-08-24)
Quality and Safety Education for Nurses. (2007). (www dokument). URL xxxx://xxx.xxxx.xxx (tillgänglig 2010-08-11).
LITTERATUR
Edling, C., Nordberg, G., Nordberg, M. (red). (2003). Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö. Lund: Studentlitteratur.
Xxxxxx, X. (red). (2008). Occupational Health Nursing (third edition). Riksföreningen för företagssköterskor. (2000).
Kompetensbeskrivning för företagssköterskor.
Stockholm: Riksföreningen för företagssköterskor.
Svensk Författningssamling (SFS) 2006:§173. Lag om ändring i Högskolelagen (1992:1434). Stockholm: Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet
Svensk Författningssamling (SFS) 2006:1053. Förordning om ändring Högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet
Statens offentliga utredningar (SOU) 2007:91.
Ny företagshälsovård – ny kunskapsförsörjning.
Stockholm: Sveriges Riksdag, Socialdepartementet.
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Strategi för utbildningsfrågor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Xxxxxxxxxx, P., Xxxxxxx, X., Xxxxxx, C-G (1996) Internationell yrkesetisk kod för företagshälsovårdens personal (ICOH 1992)
– en översättning med kommentarer. (Arbetslivsrapport 1996:1). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Xxxxxxxx, X., Xxxxxxxx, X. (ed). (2001). The Role of the Occupational Health Nurse in Workplace Health Management. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.
Harmonising Occupational Health in the European Union (HOHNEU). Master of Medical Science MMedSci – Occupational Health nursing. (www dokument). URL xxxx://xxx.xxxx.xx.xx/xxxxxxx/0/x0/00/00
/21/OHN%20ProgInfo4.pdf (tillgänglig 2010-09-09).
RIKSFÖRENINGEN FÖR FÖRETAGSSKÖTERSKOR OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
KOMPETENSBESKRIVNING
FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Riksföreningen för Företagssköterskor
The Swedish Association of Occupational Health Nurses Hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx
Svensk sjuksköterskeförening Xxxxxxxxxxxx 0
114 27 Stockholm
Tfn: 00-000 00 00
Fax: 00-000 00 00
e-post: xxx@xxxxxxxx.xx Hemsida: xxx.xxxxxxxx.xx