Contract
§ 3
Uppdragsavtal 2018 - Kunskapsförbundet Väst
KS 2017/424
Beslut
Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag till uppdragsavtal för vuxenutbildning 2018, daterat 2017-12-19. Tot. 29,5 Mkr.
Kommunstyrelsens ordförande undertecknar avtalet
Bilaga 1-2
Bilaga 1: Behovs- och konsekvensanalys inför beställning till KFV – 2018 – KS2017/434
Bilaga 2: Uppdragsavtal mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet Väst avseende vuxenutbildningen 2018 – KS 2017/424
Sammanfattning av ärendet
En behovs- och konsekvensanalys har tagits fram inför Vänersborg och Trollhättans tecknande av uppdragsavtal 2018 med vuxenutbildningen, Kunskapsförbundet Väst.
Det har blivit tydligare att målgruppen till stor del består av utrikes födda, med en stor andel unga utan erfarenhet eller utbildning och som kräver extra stöd och resurser.
Elevgrupperna till SFI och GRUV har förändrats. Ökningen av SFI och minskningen av GRUV korrelerar med att de nyanlända med hög utbildningsnivå passerat SFI och GRUV snabbt medan de med låg eller ingen utbildning blir kvar i SFI en längre tid.
Kunskapsförbundet erfar att denna grupp också kräver andra typer av parallella insatser för att slutligen komma ut på arbetsmarknadens vilket inte omfattas av beställningen enligt nuvarande Resursfördelningsmodell. Kön till SFI motsvarar i dagsläget ca 30 % av antalet utbildningsplatser. Detta föranleder ökad beställning av SFI.
KFV bedömer att budgetramen inte täcker kommunens utbildningsbehov och omfördelning av platser från GRUV och Gymnasievux till SFI kan bli problematisk med anledning av Utbildningsplikten som träder i kraft 180101 och som kan ge stora oförutsedda volymförändringar. Antalet GRUV-platser i avtalet 2018 ligger i nivå med 2017 år utfall. Gymnasievux var i balans 2017 och den beräknade ökningen av elever på Gyvux med anledning av Rättighetslagstiftningen har främst skett inom distansutbildning (dubblerad) Detta är utbildning KFV måste tillhandahålla men inte ger själva.
Beställningen av Yrkesvuxplatser har slagit väl ut och utbildningarna är nästan fullt utnyttjade. Söktrycket till undersköterskeutbildningen är mycket stort, ca 5 sökande per plats. En utökning av yrkesvuxplatser och särskilt inom denna utbildning förordas då
både kommunal och privat sektor har stort behov av personal i denna yrkesgrupp. Yrkesvuxutbildningen kräver att det finns en gemensam överenskommelse mellan kommunerna om vilka volymer som behövs. Överenskommelser om dessa volymer bör ske senast i mars varje år för att dessa ska kunna beaktas i budgetprocesserna och kunna omfattas av ram. En diskussion om eventuell utökning av yrkesvuxplatser 2019 förordas. För 2018 har Trollhättans Stad aviserat en utökning av Yrkesvux med motsvarande 4,4 Mkr, med garanti för fortsatt utbildning 2019, vilket motsvarar ett behov av 2,93 Mkr för Vänersborgs kommun i ytterligare finansiering.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-12-19
Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1(3)
2017-12-19 Dnr: KS 2017/424
Handläggare
Per-Xxx Xxxxxxxxx
xxx-xxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx 0000-00 00 00
Mottagare
Kommunstyrelsen
Tjänsteskrivelse - Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2018
Förslag till beslut
• Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag till uppdragsavtal för vuxenutbildning 2018, daterat 2017-12-19. Tot. 29,5 Mkr.
• Kommunstyrelsens ordförande undertecknar avtalet
Sammanfattning av ärendet
En behovs- och konsekvensanalys har tagits fram inför Vänersborg och Trollhättans tecknande av uppdragsavtal 2018 med vuxenutbildningen, Kunskapsförbundet Väst.
Det har blivit tydligare att målgruppen till stor del består av utrikes födda, med en stor andel unga utan erfarenhet eller utbildning och som kräver extra stöd och resurser.
Elevgrupperna till SFI och GRUV har förändrats. Ökningen av SFI och minskningen av GRUV korrelerar med att de nyanlända med hög utbildningsnivå passerat SFI och GRUV snabbt medan de med låg eller ingen utbildning blir kvar i SFI en längre tid.
Kunskapsförbundet erfar att denna grupp också kräver andra typer av parallella insatser för att slutligen komma ut på arbetsmarknadens vilket inte omfattas av beställningen enligt nuvarande Resursfördelningsmodell. Kön till SFI motsvarar i dagsläget ca 30 % av antalet utbildningsplatser. Detta föranleder ökad beställning av SFI.
KFV bedömer att budgetramen inte täcker kommunens utbildningsbehov och omfördelning av platser från GRUV och Gymnasievux till SFI kan bli problematisk med anledning av Utbildningsplikten som träder i kraft 180101 och som kan ge stora oförutsedda volymförändringar. Antalet GRUV-platser i avtalet 2018 ligger i nivå med 2017 år utfall. Gymnasievux var i balans 2017 och den beräknade ökningen av elever på Gyvux med anledning av Rättighetslagstiftningen har främst skett inom distansutbildning (dubblerad) Detta är utbildning KFV måste tillhandahålla men inte ger själva.
Beställningen av Yrkesvuxplatser har slagit väl ut och utbildningarna är nästan fullt utnyttjade. Söktrycket till undersköterskeutbildningen är mycket stort, ca 5 sökande per plats. En utökning av yrkesvuxplatser och särskilt inom denna utbildning förordas då både kommunal och privat sektor har stort behov av personal i denna yrkesgrupp.
Yrkesvuxutbildningen kräver att det finns en gemensam överenskommelse mellan kommunerna om vilka volymer som behövs. Överenskommelser om dessa volymer bör ske senast i mars varje år för att dessa ska kunna beaktas i budgetprocesserna och kunna
omfattas av xxx. En diskussion om eventuell utökning av yrkesvuxplatser 2019 förordas. För 2018 har Trollhättans Stad aviserat en utökning av Yrkesvux med motsvarande 4,4 Mkr, med garanti för fortsatt utbildning 2019, vilket motsvarar ett behov av 2,93 Mkr för Vänersborgs kommun i ytterligare finansiering.
Fördjupad beskrivning av ärendet
Den framtagna behovs- och konsekvensanalysen(KS 2017/434) är ett beslutsstöd inför beställning av vuxenutbildning och sammanställt av Utvecklingskontoret.
Representanter från vuxenutbildningen - Kunskapsförbundet Väst, arbetsförmedlingen Vänersborg, arbetsmarknadsenheten Vänersborg, näringslivsenheten Vänersborg samt Lokala kompetensplattformen och dess representanter har deltagit i arbetet och bidragit med kunskap och information.
Slutsatser från analysen
GRUV är svårbedömd och har inte utnyttjats i den utsträckning som beställts tidigare. Konsekvenserna av det nya regelverket Nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Prop. 2016/17:175 medger att personer som saknar utbildning och inte står till arbetsmarknadens förfogande ska kunna anvisas till studier, den s.k.
Utbildningsplikten. De som inte följer detta kan komma ifråga för ekonomiska sanktioner. Detta kommer troligtvis att öka behovet av SFI, GRUV och Gyvux. Regeringens Studiestartsstöd som just nu implementeras kommer troligen inte öka behovet av GRUV-platser under 2018. Intresset för Studiestartsstöd bland målgruppen är svagt och av de som uppfyller grundkraven saknar en mycket stor andel grundläggande språkkunskaper vilket diskvalificerar dem för stödet, av 273 kvalificerade sökande i Vänersborg har endast sex personer anmält intresse för vårens ansökningsomgång varav en har fått beviljat.
SFI för Övriga (ej ETAB) har ökat dramatiskt då fler får tillfälliga- och permanenta uppehållstillstånd i kombination med ökad anhöriginvandring.. Elevgrupperna till SFI och GRUV har förändrats och ökningen av SFI och minskningen av GRUV korrelerar med att de nyanlända med hög utbildningsnivå passerat SFI och GRUV snabbt medan de med låg eller ingen utbildning blir kvar i SFI en längre tid.
Arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden ökar och det gäller främst personer med förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda. Glädjande är att gruppen inskrivna personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa i åldern 55-64 år sjunker. AF och KFV uttrycker att det har blivit tydligare att gymnasieexamen utgör den stora skiljelinjen för sysselsättning.
Sedan 2006 har antalet inskrivna arbetslösa utan gymnasieutbildning stigit med närmare 50 procent, till 121 000. Utomeuropeiskt födda har sedan slutet på 2010 svarat för hela ökningen. Därmed framgår det att en stor andel, 47 procent, av de som är födda utanför Europa och inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen saknar en fullständig gymnasieutbildning. Av dessa saknar i sin tur mer än sex av tio motsvarande en svensk nio (tio) årig grundskoleutbildning.
Under 2018 väntas antalet inskrivna arbetslösa som tillhör en (eller flera) av grupperna som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden att stiga till 282 000. Ökningen beror i
första hand på fler inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa – en utveckling som i sin tur främst förklaras av ett högt inflöde av nya arbetssökande genom etableringsuppdraget. Parallellt väntas övriga inskrivna arbetslösa minska till 96 000. Detta betyder att andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning når 75 % under 2018 för riket. För Vänersborg uppgår andelen utsatta till 83 % (dec 2017). För att få denna grupp i studier, att klara av studier samt att få dem i sysselsättning krävs förmodligen andra angreppssätt och metoder än de verktyg som AF och Skolverket ger utrymme för.
Bedömningen är att 2017 års volym av utbildningsplatser inom gymnasievux var i balans. Detta säkrar basorganisationen vilket är en förutsättning för kunna utveckla och genomföra ex. yrkesvuxutbildning och YH-utbildning baserat på statsbidrag. Det är också en förutsättning för att AF skall kunna nyttja sina åtgärder. Rättighets- lagstiftningen har ökat behovet och mest i form av distansutbildning. En utmaning är dock att distanskostnaderna ökar, från budgeterade 400 kkr till 800 kkr 2017.
Konsekvenserna av de minskade beställningsvolymerna 2018 är svåra att överblicka.
Beställningen av Yrkesvuxplatser har slagit väl ut och utbildningarna är nästan fullt utnyttjade. Söktrycket till undersköterskeutbildningen är mycket stort, ca 5 sökande/plats. En utökning av yrkesvuxplatser inom denna utbildning förordas då både kommunal och privat sektor har stort behov av personal i denna yrkesgrupp. Yrkesvux är ett av de effektivaste sätten att få människor i utsatt ställning på arbetsmarknaden att komma i sysselsättning.
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxx-Xxx Xxxxxxxxx
Tf. Kommunchef Utredare
Bilagor
• Bilaga 1 – Behovs- och konsekvensanalys inför beställning till KFV – 2018 – KS2017/434
• Bilaga 2 - Uppdragsavtal mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet Väst avseende vuxenutbildningen 2018 – KS 2017/424
Sändlista
Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kunskapsförbundet Väst
2017-12-19 1 (14)
Dnr: KS 2017/424
Behovs- och konsekvensanalys inför be- ställning till Kunskapsförbundet Väst 2018
Slutsats
• Andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning är 83 procent i Vä- nersborg varav 60 % är utrikes födda. Arbetslösheten bland utrikes födda (18-65 år) är ca 16 % (171001) och ungdomsarbetslösheten är fortfarande stor i gruppen 18-24, ca 22,7 %, båda grupper ligger över nationella snittet. För hela gruppen arbetslösa är motsvarande siffror 3,9 % respektive 5,2 %. Andelen i program/aktiviteter ligger långt över riket, nästan 100 % högre, och ökar bland utrikes födda. Utan dessa program/aktiviteter hade arbetslösheten varit ännu större.
• GRUV är svårbedömd och har inte utnyttjats i den utsträckning som beställts tidigare. Konsekvenserna av det nya regelverket Nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Prop. 2016/17:175 medger att personer som saknar utbildning och inte står till arbetsmarknadens förfogande ska kunna anvisas till studier, den
s.k. Utbildningsplikten. De som inte följer detta kan komma ifråga för ekonomiska sanktioner. Detta kommer troligtvis att öka behovet av SFI, GRUV och Gyvux. Regeringens Studiestartsstöd som just nu implementeras kommer troligen inte öka behovet av GRUV-platser under 2018. Intresset för Studiestartsstöd bland målgruppen är svagt och av de som uppfyller grundkraven saknar en mycket stor andel grundläggande språkkunskaper vilket diskvalificerar dem för stödet. Av 273 kvalificerade sökande i Vänersborg har endast sex personer anmält intresse för vårens ansökningsomgång varav en har fått bevil- jat.
• SFI för Övriga (ej ETAB) har ökat dramatiskt då fler får tillfälliga- och permanenta uppehållstillstånd i kombination med ökad anhöri- ginvandring. Antalet platser behöver utökas. Kön till SFI ligger ca 30 % över antalet tillgängliga platser och den s.k. Utbildningsplikten kan medföra ytterligare ökningar.
• Elevgrupperna till SFI och GRUV har förändrats. Ökningen av SFI och minskningen av GRUV korrelerar med att de nyanlända med hög utbildningsnivå passerat SFI och GRUV snabbt medan de med låg eller ingen utbildning blir kvar i SFI en längre tid. Kunskapsför- bundet erfar att denna grupp också kräver andra typer av parallella insatser för att slutligen komma till arbetsmarknadens förfogande. KFV håller på att arbeta fram ett förslag på hur en sådan insats kan utformas.
• Bedömningen är att nuvarande utbildningsplatser inom gymnasievux är i balans ihop med de 34 extra platser som statsbidraget ger, tot.
Vänersborgs kommun
Postadress | Besöksadress | Telefon | Telefax | E-post | Hemsida |
462 85 Vänersborg | Sundsgatan 29 | 0521-72 10 00 | 0521-72 19 60 |
140 platser. Detta säkrar basorganisationen vilket är en förutsättning för kunna utveckla och genomföra ex. Yrkesvuxutbildning och YH- utbildning baserat på statsbidrag. Det är också en förutsättning för att AF skall kunna nyttja sina åtgärder. Rättighetslagstiftningen har ökat behovet och mest i form av distansutbildning.
• Beställningen av Yrkesvuxplatser har slagit väl ut och utbildningar- na är nästan fullt utnyttjade. Söktrycket till undersköterskeutbild- ningen är mycket stort, ca 5 sökande/plats. En utökning av Yrkes- vuxplatser inom denna utbildning förordas då både kommunal och privat sektor har stort behov av personal i denna yrkesgrupp. Yrkes- vux är ett av de effektivaste sätten att få människor i utsatt ställning på arbetsmarknaden att komma i sysselsättning.
• I budgetpropositionen för 2018 aviseras att ersättningen till de dyrare praktiska Yrkesvuxutbildningarna höjs med 50 % eg. 25 000 kr. En- ligt utbildningsdepartementet kommer det inte ställas krav på ökad motfinansiering från kommunerna. Det får ändå konsekvenser då KFV utökar antalet praktiska yrkesvuxutbildningen minskar antalet övriga yrkesvuxplatser som en konsekvens av att de dyrare motpre- stationsplatserna måste kostnadskompenseras inom ramen för hela beställningen. Kommunen får således ut färre yrkesvuxplatser än be- ställt.
• Yrkesvuxutbildningen kräver att det finns en gemensam överens- kommelse mellan kommunerna om vilka volymer som behövs. Överenskommelser om dessa volymer bör ske senast i mars varje år för att dessa ska kunna beaktas i budgetprocesserna och kunna om- fattas av ram. Detta gäller också identifierat och kommunicerat be- hov av SFI och GRUV-platser från KFV.
Analys
Målgrupperna med behov av utbildning kvarstår enligt tidigare analys
- De med eller utan utbildning och lång väg till anställningsbarhet (SFI och GRUV) Det som blivit tydligare är att målgruppen till stor del består av utrikes födda och med en stor andel unga utan erfaren- het och utbildning som kräver extra stöd och resurser.
- De som har behov av kortare insatser för att bli anställningsbara (Yr- kes- och Gymnasievux)
- De som har behov av att skaffa sig behörighet för att kunna söka vi- dare till eftergymnasiala studier (Gymnasievux)
Gymnasievux - Gyvux
Båda kommunernas arbetsmarknadsavdelningar ser att ungdomsgruppen (upp till 25 år) som behöver stöd växer och behovet av tillgång till gymnasi- evux är stor. AF och KFV uttrycker att det har blivit tydligare att gymnasie- examen utgör den stora skiljelinjen för sysselsättning.
Rapport från LO, statistik från AF samt rapport från Skolverket (Skolverket
– Invandringens betydelse för skolresultaten 2016) fastslår att antalet unga utan gymnasieexamen ökar och att störst ökning sker bland nysvenskar.
Som en konsekvens av detta ökar andelen elever som går direkt till vuxenut- bildningen direkt efter gymnasiet (Skolverkets statistik). Det är också tydligt att föräldrarnas utbildningsnivå spelar in här.
Enligt statistik från Arbetsförmedlingens analysenhet är sysselsättningen bättre nu än den var toppåret 2007, dock bara för vissa grupper. Tudelning- en på arbetsmarknaden ökar som en konsekvens av att sysselsättningen ökar.
För gruppen utrikes födda ser utvecklingen positiv ut i de flesta avseende. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökar och har nu nått de högsta nivåerna sedan 2005. Arbetslösheten är dock fortsatt hög i grup- pen, vilket delvis kan förklaras av att många av deltagarna i etableringsupp- draget initialt står långt ifrån arbetsmarknaden.
Parallellt med en positiv utveckling på arbetsmarknaden växer dock skillna- derna både vad gäller sysselsättning och arbetslöshet mellan de med för- re- spektive eftergymnasial utbildning. För personer med högst förgymnasial utbildning är arbetslösheten omkring 20 % medan den för gruppen med ef- tergymnasial utbildning är omkring 4 %.
Glädjande är att gruppen inskrivna personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa i åldern 55-64 år sjunker.
Nationellt
Andelen inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa har mer än trefal- digats; från omkring 13 procent 2006 till 42 procent 2016. Därmed utgörs gruppen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden idag till största del av personer födda utanför Europa. Närmare 60 % av inskrivna arbetslösa med utsatt ställning är födda i ett land utanför Europa. Samtidigt utgör de som saknar en gymnasieutbildning alltjämt ett tydligt inslag bland inskrivna arbetslösa med utsatt ställning, omkring 46 % saknar en sådan.
Sedan 2006 har antalet inskrivna arbetslösa utan gymnasieutbildning stigit med närmare 50 procent, till 121 000. Xxxxxxxxxxxxxx födda har sedan slu- tet på 2010 svarat för hela ökningen. Därmed framgår det att en stor andel, 47 procent, av de som är födda utanför Europa och inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen saknar en fullständig gymnasieutbildning. Av dessa saknar i sin tur mer än 60 % motsvarande en svensk nio (tio) årig grundsko- leutbildning.
Under 2018 väntas antalet inskrivna arbetslösa som tillhör en (eller flera) av grupperna som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden att stiga till
282 000. Ökningen beror i första hand på fler inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa – en utveckling som i sin tur främst förklaras av ett högt inflöde av nya arbetssökande genom etableringsuppdraget. Parallellt väntas övriga inskrivna arbetslösa minska till 96 000. Detta betyder att an- delen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning når 75 procent under 2018. För att få denna grupp i studier, att klara av studier samt att få dem i syssel- sättning krävs förmodligen andra angreppssätt och metoder än de verktyg som AF och Skolverket ger utrymme för.
(Arbetsförmedlingen – Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper)
Lokalt
Arbetslösheten i gruppen utrikes födda är fortfarande hög i Vänersborg. Ha- de det inte varit för Arbetsförmedlingens och Arbetsmarknadsenhetens många program hade den varit ännu högre.
AF - Arbetslöshetsstatistik 171115 | ||||
Andel | ||||
Tot. Arbetslösa | ||||
Kommun | Öppet arbetslösa | Δ* | Progr med akt.stöd | Δ* |
Riket | 3,90% | 0,00% | 3,50% | -0,10% |
Västra Götalands län | 3,50% | -0,20% | 3,00% | -0,20% |
Vänersborg | 3,90% | -0,80% | 5,50% | -0,30% |
Xxxxxxx födda | ||||
Riket | 11,80% | -0,30% | 10,30% | 0,20% |
Västra Götalands län | 11,00% | -0,70% | 9,40% | 0,00% |
Vänersborg | 15,90% | -5,50% | 21,50% | 3,30% |
Ungdomar | ||||
Riket | 4,90% | -0,50% | 5,50% | -0,70% |
Västra Götalands län | 4,30% | -0,80% | 4,00% | -1,00% |
Vänersborg | 5,20% | -3,10% | 8,60% | -3,40% |
Ungdomar utrikes.f. | ||||
Riket | 18,10% | -2,00% | 16,40% | -0,10% |
Västra Götalands län | 17,50% | -3,10% | 14,30% | -1,20% |
Vänersborg | 22,70% | -15,30% | 30,80% | 5,60% |
* Förändringen sedan samma månad året innan |
Andel personer i utsatt ställning i Vänersborg är ca 83 % enligt Arbetsför- medlingen, av dessa är ca 60 % utrikes födda. Målgruppen som är aktuell inom DUA (unga samt nyanlända) består av 638 personer(170906). Bland dessa är behovet av grundläggande utbildning störst bland yngre män och äldre kvinnor.
361 personer av målgruppen matchas mot olika yrkesområden. Bland dessa är det ca 46 % som har utbildning inom vård, skola och ekonomi. Dock motsvarar sällan utbildningen de krav som ställs i Sverige. Övriga gruppen matchas mot handel, restaurang samt hantverksyrken. De som finns i denna grupp saknar i regel utbildning.
Arbetsförmedlingens analys bekräftas av Kunskapsförbundet som uttrycker att de har en svår grupp att arbeta med just nu. De ser att det skulle behövas samarbeten mellan olika aktörer och myndigheter och föreslår att en ny me- tod och insats testas i ett gemensamt pilotprojekt i Vänersborg. Ett utkast har skrivits fram under oktober att ta ställning till ifråga om genomförande och finansiering.
Yrkesvux
Rekryteringsproblem av undersköterskor inom vården, både regionalt och lokalt kvarstår. Rekryteringsproblematiken är komplex.
- Intresset att rekrytera undersköterskor, som har gått uppdragsutbild- ning hos privata aktörer, är svalt med anledning av erfarenheter av undermålig kvalitet. I vissa fall har eleverna tvingats att komplettera sin utbildning trots att de varit godkända. En förklaring till detta kan vara den skillnad i styrning som finns. ”Uppdragsutbildning står ut- anför det offentliga skolväsen det och har en svagare styrning med färre krav på de enskilda utbildningsanordnarna. Denna svaga styr- ning medför en risk för lägre kvalitet i utbildningarna och bidrar också till att Skolinspektionen, i tillsynen av denna verksamhet, inte har så många författningskrav att utgå ifrån, Skolinspektionens rap- port ”Utbildningsanordnare med betygsrätt”, sid 17, andra stycket.
- Xxxxxxx Xxxxxxxx, Enhetschef kompetensförsörjningsenheten, NU- sjukvården har flaggat för förvärrade rekryteringsproblem av under- sköterskor. Under 2016 har situationen varit värre än 2015 med färre antal sökande undersköterskor och färre med rätt kompetens. Som en konsekvens har man börjat titta på arbetsskiftning för att om det finns personal med rätt kompetens som gör mindre kvalificerade ar- betsuppgifter som kan skiftas över till någon annan för att frigöra rätt kompetens.
Figur 1- Sveriges Viktigaste Jobb i vården och omsorgen- HUR MÖTER VI REKRYTERINGSUTMA- NINGEN?
Näringslivet flaggar för fortsatta rekryteringsproblem inom industrin. Färre ungdomar söker yrkesutbildningar vilket gör att rekryteringsunderlaget på gymnasienivå inte räcker till.
Det minskade intresset för yrkesprogrammen förklaras i första hand av att högskolebehörigheten togs bort från dessa enligt Skolverket, antalet elever som söker yrkesprogrammen har nästan halverats. Detta i kombination med en övertro hos föräldrar att deras barn inte ska få arbete eller att de inte kan komma vidare i yrkeslivet om de inte läser högskoleförberedande utbild-
ningar kan bl.a. ha bidragit till att färre ungdomar söker yrkesutbildningar, detta refereras till som en del i ”Björklundeffekten”.
Istället är det tvärtom, de som går en yrkesutbildning har möjlighet att kom- plettera och läsa upp högskolebehörighet inom ramen för vuxenutbildning- en. Däremot är det omvända utbildningsförhållandet svårt att genomföra, har eleven en högskoleförberedande utbildning kommer troligtvis hen inte kunna läsa en yrkesutbildning annat än som en Yrkeshögskoleutbildning.
För denna grupp av elever är tillgången till YH-utbildning viktig och en grundförutsättning för att kunna utveckla och erbjuda dessa utbildningar är att det finns tillräcklig kapacitet inom gymnasievux.
Enligt Studie- och yrkesvägledarna inom KFV och Vänersborgs grundskola krävs det informationsinsatser till föräldrar och elever i grundskolan för att komma till rätta med problemet.
I samarbete med AF och branschråd konstateras behov av yrkesutbildade in- om fordonsreparation, omvårdnad, elevassistenter, restaurang, bygg, svets, CNC, tandsköterskor och handel. I flertal fall i kombination med yrkes- svenska.
Detta betyder ett ökat fokus på regional samverkan kring yrkesutbildning vilket ligger i linje med det arbete som Fyrbodal arbetar med och där man kravställt arbete med Lokala kompetensplattformar för att få en samlad bild av utbildningsbehov och en möjlighet att samarbeta kring utbildningsinrikt- ningar och volymer. Den lokala kompetensplattformen har startats upp inom kommunen och tema samt projekt väntas beslutas under hösten 2017.
Från och med 1 januari 2017 medges statsbidrag för yrkesinriktad vuxenut- bildning endast om minst tre kommuner samverkar om planering och ge- nomförande av utbildningen i syfte att öka utbildningsutbudet för enskilda och tillgodose behoven på hela arbetsmarknaden i de samverkande kommu- nerna (förordning 2016:937 om statsbidrag för regional yrkesinriktad vux- enutbildning).
Nuvarande beställning av yrkesvuxplatser ihop med Trollhättan ger totalt 220 platser då staten motfinansierar 50 % av platserna. Antalet yrkesvux- platser bör utökas succesivt då behovet enligt KFV egentligen är ca 300-350 platser för Vänersborg och Trollhättan. En sådan satsning behöver förankras med Trollhättans kommun med tanke på den tidsskillnad som finns ifråga om budgetarbete.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att 315 miljoner kronor ska avsättas för 2018 och därefter 340 miljoner kronor årligen för att stärka kvaliteten och bredda utbudet av utbildningar inom regional yrkesin- riktad vuxenutbildning. Avsikten är att hela beloppet ska läggas på de ut- bildningar som är dyra för kommunerna att genomföra. Det rör sig om kur- ser inom ämnen som tillhör bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogram-
met, industritekniska programmet, naturbruksprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet.
Ersättningen till de dyrare utbildningarna höjs med 50 % eg. 25 000 kr. En- ligt utbildningsdepartementet kommer det inte ställas krav på ökad motfi- nansiering från kommunerna. Det får ändå konsekvenser då KFV utökar an- talet praktiska yrkesvuxutbildningen minskar antalet övriga yrkesvuxplatser som en konsekvens av att de dyrare motprestationsplatserna måste kostnads- kompenseras inom ramen för hela beställningen. Kommunen får således ut färre yrkesvuxplatser än beställt. KFV har ca 60 helårsplatser av dessa dyra- re utbildningar. För förbundets räkning handlar det om ökade kostnader om ca 1,5 MKr/år för att behålla nuvarande platsantal och utbud.
Svenska för invandrare och Grundläggande vuxenutbildning
KFV ser en kraftig ökning av SFI. GRUV svårbedömd med anledning av nya regler för tillgång till etableringsfasen (En person som fått permanent uppehållstillstånd och som bott längre än ett år i anläggningsboende blir nu- mera kvalificerad för etableringsfasen och ev. utbildning). Uppskattningsvis 425 personer i Vänersborg har en pågående etableringsplan och av dessa har ca 43 % enbart förgymnasial utbildning eller saknar utbildning. Samtidigt är ungefär 100 personer är inskrivna på AF men har ännu ingen påbörjad eta- bleringsplan(sept 2017) och av dessa har ca 45 % enbart förgymnasial ut- bildning eller saknar utbildning. Totalt är det ca 220 personer som är i be- hov av SFI och grundläggande utbildning.
Behovet av utbildningsinsats för ensamkommande som är 20 år är svårbe- dömd då KFV inte vet om de blir aktuella för SFI eller GRUV.
Lagrådsremissen om begränsningar i asylrätten från 7 april 2016 medför att fler asylsökande kommer att få tillfälliga uppehållstillstånd, dock kvarstår rätten till SFI vilket gör att SFI-volymerna inte sjunker.
Oktober 2017 läste 185 elever SFI inom ramen för de 125 platser Väners- borg beställer och utöver dessa finns 55 personer i kö som enligt skollagen har rätt till utbildning på SFI inom 3 månader efter ansökningsdatum. Under 2017 har volymen legat konstant på 185 elever och ökningen inom SFI har kunnat finansieras tack vare mindre volymer inom främst GRUV. Dock är inte volymen jämnt fördelad över året och följer inte normala terminer. Ten- densen verkar vara att elevgruppen som nu läser SFI behöver längre tid på sig innan de är klara att gå över till GRUV.
Arbetsförmedlingens verktyg som är beroende av utbildningsin- satser
Traineejobb
Försvinner i sin nuvarande form och kommer att ingå i det så kallade Intro- duktionsjobben som troligtvis kommer under 2018. Behov av utbildningsin- satser kvarstår så länge stödet finns kvar. Förändringar av nya kriterier, för- utsättningar och ev. fortsatt behov av utbildningsinsatser är i dagsläget okända.
Snabbspår
- ”Snabbspår är ett sätt att skapa snabbare vägar in på ar- betsmarknaden för nyanlända arbetssökande som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke”
- Ett snabbspår handlar om att i en sammanhållen pro- cess erbjuda praktik, språkträning och utbildning. Det är arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen som kommer överens om vilka yrken som ska omfattas av ett snabbspår. Snabbspåret består av en kombination av Arbetsförmedlingens olika insatser, som till exempel utbildning i yrkessvenska, praktik, validering, komplet- teringsutbildningar och yrkeskompetensbedömning.
- Flera snabbspår kräver högre utbildning
Arbetsförmedlingens prognos 5-10 år framåt
• Bristande intresse från ungdomar för yrkesutbildning på gymnasiet är oroande.
• Fel dimensionering av utbildningsplatser leder till brist inom flera yrkesgrupper
• Nettoinvandringen mildrar effekten av generationsväxlingen
• Inom många yrken blir tillgången på arbetskraft inte tillräcklig
• Kommande pensionsavgångar leder till många ersättningsrekryte- ringar
Prognosticerade bristyrken de kommande åren
• Yrken inom hälso- och sjukvård
• Läraryrken
• Yrken inom teknik och IT
• Yrken inom bygg- och anläggning
• Kvalificerade yrken inom industrin
Yrkesprogram på gymnasiet med goda jobbutsikter
• Bygg- och anläggningsprogrammet
• Fordons- och transportprogrammet
• Industritekniska programmet
• Vård- och omsorgsprogrammet
• Hotell, restaurang och livsmedelsprogrammet
Regeringssatsningar
Studiestartsstödet
Regeringen aviserade ”Studiestartsstöd” har börjar gälla aug 2017 och om- fattar 24- till 54-åringar och innebär ett förstärkt studiestöd om 9 100 –
10 152 kr/månad under max 50 veckor. Maximalt stöd är 1/3 studiebidrag och 2/3 studiestöd.
KVF tror att detta stöd kommer innebära en stor ökning av studerande. En av de stora grupperna väntas bli invandrare som inte klarat av tidigare studi- er. När man studerar antalet personer som går SFI och sedan GRUV uppstår det en diff. Det är många som inte går vidare till GRUV av olika anledning- ar. Dessa individer tror man kan vara en del av denna grupp. Det utgår inget statsstöd för anordnandet av utbildning för denna grupp utan det ska ske in- om ramen för ordinarie verksamhet.
Riktlinjer för antagning samt rekrytering/marknadsföring i Vänersborg har utarbetats av Utvecklingskontoret i samråd med Lokala kompetensplattfor- men(LKP), AF, FK, AMA, enheten för försörjningsstöd samt arbetsmarkna- dens parter.
Totalt har 272 personer som matchar kriterierna identifierats hos AF och bjudits in till informationsmöten under oktober 2017. Dessvärre har det visat sig att de flesta av de som kvalificerar sig för stödet enligt villkoren ovan in- te har tillräckliga kunskaper/betyg i SFI så att de kan få stödet. Konsekven- sen blir att stödet inte kan utnyttjas som det var tänkt och det behövs andra språk- och studieuppmuntrande åtgärder för att få denna grupp i studier och sedermera sysselsättning.
Rättighet till Vuxenutbildning
Regeringens aviserade rättighet till vuxenutbildning för alla som saknar all- män och särskild behörighet började gälla fr.o.m. 2017. KFVs bedömning var att denna lagstiftning inte skulle kommer att öka antalet sökande till gyvux i betydande omfattning. Ökningen ligger runt 18 % men förordar ing- en ökning av gyvuxplatser just nu.
En utbyggd och regionaliserad yrkesutbildning för vuxna
Från och med 1 januari 2017 medges statsbidrag för yrkesinriktad vuxenut- bildning endast om minst tre kommuner samverkar om planering och ge- nomförande av utbildningen i syfte att öka utbildningsutbudet för enskilda och tillgodose behoven på hela arbetsmarknaden i de samverkande kommu- nerna (förordning 2016:937 om statsbidrag för regional yrkesinriktad vux- enutbildning). KFV har etablerat ett samarbete med Åmål, Bengtsfors, Xxx- xxxxx och Dals Ed. Det är högt söktryck, framförallt till undersköterskeut- bildningen.
Nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Prop. 2016/17:175
Regelverket som träder i kraft 1 januari 2018 medger att personer som sak- nar utbildning och inte står till arbetsmarknadens förfogande ska kunna an- visas till studier. Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort ut- bildning och som därför inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska i huvudsak ägna sig åt utbild- ning. Om en nyanländ däremot bedöms ha förutsättningar för att kunna eta- blera sig på arbetsmarknaden ska insatser sättas in för att matcha individen till arbete, på samma sätt som tidigare.
Regeringen skärper kraven på alla arbetslösa att ta del av utbildning om det bedöms vara vad som behövs för att stärka möjligheten att komma i arbete. Från och med den 1 januari 2018 kan alla arbetslösa som tar del av insatser hos Arbetsförmedlingen varnas eller stängas av från ersättning om hen utan godtagbara skäl låter bli att söka och ta del av en utbildning som Arbetsför- medlingen bedömer är lämplig utifrån individens behov och förutsättningar. Detta gäller all utbildning som kan bedrivas inom ramen för ett arbetsmark- nadspolitiskt program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etable- ringsersättning.
315 miljoner för fler yrkesutbildningar
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att 315 miljoner kronor ska avsättas för 2018 och därefter 340 miljoner kronor årligen för att stärka kvaliteten och bredda utbudet av utbildningar inom regional yrkesin- riktad vuxenutbildning. Avsikten är att hela beloppet ska läggas på de ut- bildningar som är dyra för kommunerna att genomföra. Det handlar om kur- ser inom ämnen som tillhör bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogram-
met, industritekniska programmet, naturbruksprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet.
Ersättningen till de dyrare Yrkesvuxutbildningarna höjs med 50 % eg. 25 000 kr. Enligt utbildningsdepartementet kommer det inte ställas krav på ökad motfinansiering från kommunerna.
Effektivare validering för jobb och utbildning
De har också föreslagit en ändring av skollagen (2010:800) så att det ska finnas en skyldighet för huvudmannen att erbjuda elever i komvux och sär- vux validering. I promemorian föreslås även att skyldigheten för utbild- ningsanordnare inom yrkeshögskolan att pröva om reell kompetens kan till- godoräknas för studier på en yrkeshögskoleutbildning ska tydliggöras. Där- utöver föreslås bl.a. att Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan samt Universitets- och högskolerådet ska få i uppdrag att främja och samordna utvecklingen och användningen av validering inom si- na respektive områden. Promemorian har remitterats. För att utveckla da- gens system för validering tillsatte regeringen i november 2015 en nationell delegation med uppdrag att under perioden 2015–2019 följa, stödja och dri- va på ett samordnat utvecklingsarbete inom validerings-området på den na- tionella och regionala nivån. Delegationen, som antagit namnet Validerings- delegationen 2015–2019, har lämnat ett delbetänkande – En nationell strate- gi för validering men ingen ytterligare information finns tillgängligt just nu. Ifråga om kommunal vuxenutbildning skriver de följande:
En stärkt yrkeshögskola
Yrkeshögskolan, som också ingår i regeringens kunskapslyft, behöver för- ändras och bli mer långsiktig för att bättre kunna fungera som ett led i yr- kesutbildningssystemet för såväl unga som vuxna så att de kan skaffa sig nya eller fördjupade kunskaper inom yrkesområden där kompetens efterfrå- gas. Regeringen har därför i propositionen En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (prop. 2015/16:198) bedömt att ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgång- ar vilket nu också tagits beslut om. Denna nya inriktning betyder att utbild- ningsanordnare mer långsiktigt kan arbeta med kvaliteten och våga satsa på investeringstunga utbildningar.
Föreslagna lagändringar i utskottets betänkande 2016/17:UbU5 ger nya möjligheter bl.a. att regeringen kan meddela föreskrifter om att en utbild-
ning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbild- ning på gymnasial nivå. Förutbildningen bör få erbjudas om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie yrkeshögskoleutbildningen.
Examensgraden i yrkeshögskolan är lägre för utrikes födda än för inrikes födda. En trolig förklaring är enligt Myndigheten för yrkeshögskolan bris- tande kunskaper i svenska språket. Utbildningsanordnare kan i dag erbjuda de studerande undervisning i svenska med yrkesinriktning men insatsen fun- gerar enligt myndigheten inte på bästa möjliga sätt. Regeringen avser därför att ge myndigheten i uppdrag att kartlägga omfattningen av denna undervis- ning och föreslå åtgärder inom ramen för insatsen som kan bidra till att exa- mensgraden för utrikes födda kvinnor och män ökar.
Budgetprocesser och prognoser
Nuvarande beslutsprocesser och tidplaner försvårar beställaruppdraget samt orsakar extra kostnader och förseningar. Som en konsekvens av detta görs beställningarna senare än vad som är överenskommet med KFV.
Beställning av vuxenutbildning är komplex ifråga. I dagsläget är det yrkes- vuxutbildningen som kräver att det finns en gemensam överenskommelse mellan kommunerna om vilka volymer som behövs. Överenskommelser om dessa volymer bör ske senast i mars varje år för att dessa ska kunna beaktas i budgetprocesserna och kunna omfattas av ram. Detta gäller också identifie- rat och kommunicerat behov av SFI och GRUV-platser från KFV.
Nuvarande situation med sena överenskommelser mellan kommunerna samt avsaknad av volymuppskattningar från KFV medger endast beställning in- om en uppräknad ram från föregående år som inte tar hänsyn till ändrade förutsättningar och förändrade volymbehov.
Redovisning från KFV
Kunskapsförbundet har fortfarande svårt att rapportera in fullständiga un- derlag i tid enligt avtal. Detta försvårar beställarfunktionens möjligheter att bedöma volymuppskattningar, volymfördelningar och möjligheten att sätta upp rimliga kvalitetsmål. Avsevärda förbättringar har dock setts under 2017 ifråga om redovisningsform och sammanställningar.
Sammanställt av:
Per-Xxx Xxxxxxxxx, Utvecklingskontoret
2017-12-19 Dnr: 2017:424 1 (4)
Kommunstyrelsen
Uppdragsavtal mellan Vänersborgs kommun och Kunskaps- förbundet Väst avseende vuxenutbildningen 2018
Den kommunala vuxenutbildningen ingår sedan 1 januari 2013 i Kunskapsförbun- det Väst. Enligt Konsortialavtalets § 9 ska kostnaderna för vuxenutbildningen ”fi- nansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan Förbundet och re- spektive part”. Från och med 2016 finns en rutin för framtagande för uppdragsav- tal, benämnd ”Rutin för framtagande av uppdragsavtal och för kvalitetsuppfölj- ning, vuxenutbildningen Kunskapsförbundet Väst” och ny resursfördelningsmo- dell är framtagen.
Detta avtal gäller from 2018-01-01 t.o.m. 2018-12-31.
1. Beställning av omfattning i grundutbudet i vuxenutbildning och dess finansiering
Utbildning | Antal helårs- platser, minst | Belopp per helårsplats, kr | Totalt anslag kr |
Svenska för invandrare (SFI)* | 185 | 49 907 | 9 232 756 |
Grundläggande vuxenutbild- ning (GRUV) | 160 | 60 784 | 9 725 426 |
Särskild utbildning för vuxna (SÄRVUX) | 12 | 60 784 | 729 407 |
Teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå (GYVUX) | 92 (Tot. 126) | 59 825 | 5 503 871 |
Rättighetslagstiftning teore- tisk vuxenutbildning på gym- nasial nivå (GYVUX) | 34 (Tot. 126) | 59 825 | 2 081 000 |
Gymnasial yrkesutbildning (YRKESVUX) ** | 44 | 50 000 (statsbi- drag) | 2 200 000 |
Totalt | 29 472 459 |
*SFI platser avser personer som inte omfattas av SFI enligt etableringsförordningen (se punkt 4)
**Angivna helårsplatser utgår ifrån kommunens beslutade medfinansieringsbelopp för yr- kesvux delad med det statsbidrag per helårsplats som skolverket ger. Differensen mellan beställda platser och utfall 2018 ger information om overheadkostnader som inte täcks av statsbidraget.
Total budget inklusive statsbidrag för Rättighetslagstiftning 29 472 459
Kommunstyrelsen
Postadress | Besöksadress | Telefon | Telefax | E-post | Hemsida |
462 85 Vänersborg | Sundsgatan 29 | 0521-72 23 90 | 0521-72 19 60 |
Rättighetslagstiftning - Tillkommande generellt statsbidrag Kunskapsförbundet Västs vuxenutbildning erhåller det generella schablonbasera- de statsbidrag som utgår för den rättighetslagstiftning som träder i kraft fr.o.m.
2017. Det totala beloppet är 2 081 000 kr 2018 och överförs som en del i ersätt- ning till vuxenutbildningen. Detta belopp utbetalas förutsatt att Trollhättan Stad utbetalar motsvarande totalt schablonbaserade statsbidrag för Trollhättans Stad.
Studiestartsstödet
Vänersborgs kommun har tillsammans med Arbetsförmedlingen, Kunskapsför- bundet Väst och Lokala kompetensplattformen tagit fram riktlinjer för rekryte- ringsarbetet för studiestartsstöd. Regeringen kommer avisera en resursram att söka studiestartsstöd ur för respektive kommun i mån av tillgängliga medel. Kunskaps- förbundet prövar ansökningar och fattar beslut om vilka personer som uppfyller villkoren vad gäller utbildningsbakgrund, utbildningsbehov och ålder.
Regional yrkesinriktad vuxenutbildning
Från och med 1 januari 2017 medges statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbild- ning endast om minst tre kommuner samverkar om planering och genomförande av utbildningen i syfte att öka utbildningsutbudet för enskilda och tillgodose be- hoven på hela arbetsmarknaden i de samverkande kommunerna (förordning 2016:937 om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning). Kunskaps- förbundet Väst ska samverka med ytterligare kommuner för att få ta del av statsbi- drag enligt denna förordning. Kommunerna finansierar yrkesvuxplatser, se tabell ovan. Kunskapsförbundet Väst förutsätts ta hänsyn till respektive kommuns finan- sieringsfördelning i samband med intag till utbildning. En redovisning av beställ- da platser och verkligt utfall sker två gånger under året (halvårsvis) enligt punkt 4.
Om efterfrågan på antal platser inom yrkesvuxutbildning ökar utöver beställning- en i avtalet kan Kunskapsförbundet Väst utöka antalet platser. Utökningen ska stämmas av med och vara godkänd av respektive medlemskommun.
Avvikelser
Vid avvikelser mot beställning och/eller tvingande volymförändringar som kan re- sultera i ekonomiska utmaningar för Kunskapsförbundet Väst ska dessa skynd- samt lyftas till ägarsamråd för diskussion och vidare åtgärd.
2. Övriga uppdrag till vuxenutbildningen (ingår i finansieringen ovan)
Utöver vad som stipuleras i statliga uppdrag och Vänersborgs mål- och resursplan, ska vuxenutbildningen både inom egen verksamhet och i samverkan med andra bidra till att tillgodose arbetsmarknadens behov och att deltagarnas möjlighet till egen försörjning stöds. Det innebär att följande prioriteringar ska göras:
• I samverkan med Vänersborgs näringslivsenhet ta emot och sammanställa näringslivets kompetensbehov
• Kontinuerlig avstämning med arbetsförmedlingen i fråga om bristyrken och arbetsmarknadsanalyser.
• Vuxenutbildningen ska enligt rutin för framtagande av uppdragsavtal med- verka i arbetet med behovsanalys av vuxenutbildning i både Vänersborg och Trollhättan.
• Medverka i Fyrbodals kompetensplattsformsarbete
• Medverka i Vänersborgs kommuns lokala kompetensplattformsarbete
• Öka möjligheterna för deltagarna att kombinera arbete och studier
• Verka för entreprenörskap genom nära samarbete med det lokala näringslivet
• Senast i juli varje år presentera en volymprognos för nästkommande år.
3. Uppföljning av kvalitetsindikatorer
Beställningen följs upp med hjälp av följande kvalitetsindikatorer:
Resultat 2016 | Mål 2018 | |
Andel elever som upplever att utbild- ningen lever upp till mina förvänt- ningar | 83,7 % | 84 % |
Andel elever som kan rekommendera utbildningen till andra | 88,4 % | 89 % |
Andel genomförda kurser där elever- na inom grundläggande vuxenutbild- ning (GRUV) fått minst godkänd (E) * | 81,6 % | 88 % |
Andel genomförda kurser inom gym- nasial vuxenutbildning där eleverna fått minst godkänd (E) * | 89,5 % | 87 % |
Genomströmningstid för elever som läser svenska för invandrare, SFI (veckor) | Trollhättan/Vä- nersborg 1A: 30,2/22,4 1B: 74,4/40,2 2B: 45,0/23,3 2C: 39,8/32,9 3C: 32,8/26,7 3D: 40,5/23,5 | Genomströmningstid i jämfö- relse med riket redovisas och analyseras av KFV. Inget mål sätts för 2018. |
Andel elever som uppger att andra elever i skolan bemöter mig på ett bra sätt | 87,3 % | 90 % |
Xxxxx elever som uppger att lärare och annan personal på utbildningen bemöter mig på ett bra sätt | 89,6 % | 92 % |
*) Rikets snitt 2016 var 88 % för grundläggande vuxenutbildning och 87 % för gymnasial vuxenutbildning enligt Skolverkets statistik.
4. Utvärdering och uppföljning
Till Vänersborgs kommuns årsredovisning ska vuxenutbildningen utvärdera och följa upp:
• Utfallet av punkt 1 ovan
• En beskrivning av hur vuxenutbildningen arbetat med övriga uppdrag un- der punkt 2 ovan
• En redovisning och analys av resultaten för indikatorerna under punkt 3 ovan.
• En beskrivning av hur kvalitet och effektivitet påverkats av samordningen av verksamheten mellan ägarkommunerna(vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas).
• Två gånger om året (15 augusti och 1 februari) ska:
o Pågående och avslutade yrkesvuxutbildningar rapporteras
o utnyttjade helårsplatser, utifrån folkbokföringsort, uppdelat utifrån punkt 1 och ingår i ersättningen enligt detta uppdragsavtal, rappor- teras. Den 15 augusti ska statistiken för januari till juni redovisas och senast 1 februari ska statistiken för januari till december redo- visas.
• Utöver ovan nämnda redovisning önskar ägarkommunerna även en redo- visning av helårsplatser (15 augusti och 1 februari) av:
o Ansökta statsbidrag per skolform per halvår
o Beviljade statsbidrag per skolform per halvår
o Avropade statsbidrag per skolform och halvår
• SFI ska redovisas halvårsvis fördelat på:
o Xxxxx SFI enligt uppdragsavtalet
o SFI etablering (ETAB)
För För
Vänersborgs kommun Kunskapsförbundet Väst
Datum Datum
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx Kommunstyrelsens ordförande Ordförande
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
Tf. Kommundirektör Förbundsdirektör