Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN 1.3.2023–28.2.2025

ISBN 978-952-267-451-7

ISBN 978-952-267-452-4 (pdf)

Förläggare: Rakennustieto Oy Ombrytning: Taittopalvelu Yliveto Oy Tryckeri: Waasa Graphics, Vasa 2023

INNEHÅLL
mellan Golv- och Väggbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet	7	KA
Avtal om undertecknande och verkställande av kollektivavtalet för golvbeläggningsbranschen	43	UTV
Avtal om uppsägningsskydd och permittering inom byggnadsbranschen	48	AUSB
Semesterkollektivavtalet för arbetstagare inom golvbeläggningsbranschen	53	SA
Avtal om arbetstagarrepresentanter och samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare i företag inom golvbeläggningsbranschen	58	ARS
Allmänt avtal	70	AA
Avtal om anlitande av utomstående arbetskraft	72	AUA
Utbildningsavtal	75	AUV
Avtal om uppbörden av medlemsavgifter till fackföreningar	79	FATD
Arbetarskyddshandbok för golvbeläggningsbranschen 84	81	ArbSk
ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MATTARBETEN	95	APM
Ackordprissättningen för parkettarbeten	110	APP
PLATTARBETEN	124	APPl
Golvbeläggning	130	APG
Entreprenadpriser från 15.5.2024.	133	EP

Innehållsförteckning

mellan Golv- och Väggbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet

95

Ackordprissättningen för parkettarbeten 110

PLATTARBETEN 124

Golvbeläggning 130

Entreprenadpriser från 15.5.2024 133

Golv- och väggbeläggningsförbundet rf Byggnadsförbundet rf

KOLLEKTIVAVTAL FÖR

GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN mellan Golv- och väggbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet giltigt t.o.m. 28.2.2025, med förbehåll för att det villkor som anges i underteckningsprotokollet uppfylls

1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ‌‌‌

1 § Avtalets tillämpningsområde

1. Detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden för Golv- och väggbeläggningsförbundet rf:s medlemmar och på de arbetstagares anställningsförhållanden som hos dessa är anställda i golvbeläggnings- och plattbeläggningsarbeten.‌

2 § Bilageavtal

Som en del av detta kollektivavtal tillämpas följande avtal

• Det allmänna avtalet som ingåtts 9.12.1997.

• Utbildningsavtalet som ingåtts 9.5.2018.

• Det gällande avtalet om uppsägningsskydd och permittering inom byggbranschen mellan Byggnadsindustrins Centralförbund och Byggnadsförbundet.

Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx och Byggnadsförbundet gäller följande avtal:

• Avtal om arbetstagarrepresentanter och samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare i företag inom golvbeläggningsbranschen

• Avtalet om arbetstagarnas hälsokontroller

• Avtal om anlitande av utomstående arbetskraft

• Avtalet om uppbörden av fackföreningsavgifter som ingåtts 24.2.2022

• Det gällande semesterkollektivavtalet mellan Byggnadsindustrins Centralförbund och Byggnadsförbundet

• Semesterkollektivavtalet för arbetstagare inom golvbeläggningsbranschen

3 § Lokala avtal ‌

1. Med lokala avtal avses, om inte annat avtalats i bestämmelsen som bemyndigar till avtal, ingående av avtal i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. I ärenden som gäller arbetarskyddssamarbete representeras personalen i stället för av förtroendemannen av de personalföreträdare som fastställs i arbetarskyddsavtalet.

2. Avtalet som ingåtts med förtroendemannen binder de arbetstagare, som förtroendemannen ska anses representera.

3. Avtalet kan ingås för viss tid eller för att gälla tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, ifall man inte avtalat annat om uppsägningstiden.

4. Avtalet ska ingås skriftligen om en av avtalsparterna så önskar. Avtal som ingås av förtroendemannen eller av arbetarskyddsfullmäktig ingås alltid skriftligen.

5. Det lokala avtalet som avses här utgör en del av kollektivavtalet och det tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt har upphört att gälla.

2. ANSTÄLLNING OCH UPPSÄGNING 4 § Avtal om uppsägningsskydd ‌‌‌

Som en del av detta avtal iakttas avtalet om uppsägningsskydd och

permittering inom byggbranschen och som ingåtts mellan Byggnadsindustrins Centralförbund och Byggnadsförbundet den 7 april 2020.

Permitteringar och uppsägningar på grund av produktionsrelaterade och ekonomiska orsaker samt utbildnings‑ och omplaceringslösningar med anknytning till dessa omfattas av samarbetsförfarandet endast då de, med iakttagande av den naturliga variationen av arbetskraftsbehovet på arbetsgivarens företag inom byggbranschen och förhållandena på arbetsplatsen, beror på ett beslut som avviker från den normala verksamheten och som i regel inverkar på personalen på flera arbetsställen.

3. BESTÄMMELSER OM ARBETSTID ‌

I anställningsförhållanden iakttas utöver bestämmelserna i arbetstidslagen de villkor för arbetstiden som man här avtalat om.

5 § Den ordinarie arbetstidens längd ‌

1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

2. Treskiftsarbetet kan även organiseras så att den ordinarie arbetstiden per vecka enligt det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat utjämnas till i genomsnitt 40 timmar under en period på 5 veckor.

3. Uppvärmningsarbetet som utförs vid sidan av transportarbete, bevakningsarbete och bevakning samt glidgjutningsarbetet kan arrangeras som periodarbete i enlighet med 7 § i arbetstidslagen.

4. Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av 12 månader.

6 § Regelbunden förläggning av arbetstiden ‌

1. Arbetstiden börjar vid ettskiftsarbete klockan 7.00 och upphör klockan 16.00.

2. I tvåskiftsarbete inleds arbetet klockan 06.00 och avslutas senast kl. Arbetsturerna varierar från vecka till vecka. För kvällsskift betalas ett tillägg på 1,59 €/h (1,62 €/h år 2024) och för nattskiftsarbete 3,10 €/h (3,16 €/h år 2024)

3. Innan arbetsgivaren ändrar eller flyttar arbetstiden ska man kartlägga de frivilliga som har möjlighet att arbeta utanför den ordinarie arbetstiden.

4. Lördag är en fridag, om det inte på grund av arbetets karaktär eller av produktionstekniska risker är nödvändigt att utföra ett visst arbete. Kommer man inte överens om en annan ledig dag, ges en arbetstagare som arbetar på en lördag ledigt någon annan dag under samma eller följande vecka

Under en s.k. söckenhelgsvecka är den ordinarie arbetstiden på lördag och på en helgdagsafton åtta (8) timmar. Nyårsdagen, trettondagen, påsklördag, lördagen efter påsk, lördagen under förstamajveckan, lördagen efter Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx,

midsommarafton, lördagen under självständighetsdagsveckan, julafton, lördagen efter jul är lediga dagar, om inte produktionstekniska orsaker eller arbetets karaktär ger anledning till något annat.

Arbetstider som avviker från det normala

I arbetsavtal för arbetstagare som arbetar för företag som verkar i branschen fastställs arbetsdagarna och arbetstimmarna så att arbetstagaren i förväg känner till arbetsdagarna och arbetstimmarna för pågående och följande lönebetalningsperiod.

Protokollsanteckning:

Avsikten med denna bestämmelse är att trygga arbetstagarens möjlighet att omfattas av utkomstskydd för arbetslösa. Den gäller inte pensionärer, studerande och andra i motsvarande ställning som av egen vilja arbetar sporadiskt. Bestämmelsen tillämpas inte heller i situationer där det på grund av arbetets natur (t.ex. vägunderhåll) är omöjligt att fastställa dagliga arbetstimmar eller om man på grund av förändrade förhållanden inte kan arbeta (t.ex. på grund av vädret). Det går att flytta arbetstiden enligt bestämmelserna om det. Denna bestämmelse tillämpas även på hyrda arbetstagares anställningsförhållanden på det sätt som fastställs i arbetsavtalslagen.‌

7 § Flyttning av arbetstiden

1. Då det på grund av inledande och avslutande arbeten, effektiv användning av maskiner eller i övrigt på grund av organisering av arbeten är nödvändigt, kan arbetstiden organiseras avvikande från de ordinarie tiderna enligt 6 § för arbetets början och slut.

Arbetstagaren eller arbetsgruppen ska meddelas om avvikande organisering av arbetstiden i så god tid att åtminstone tre dagar ligger mellan tidpunkten då den arbetstid som avviker från den ordinarie arbetstiden ska iakttas och tidpunkten för meddelandet om detta.

I brådskande fall kan flyttandet av arbetstiden även genomföras med kortare varsel. Meddelandet om flyttandet ska ges senast under det föregående arbetsskiftet. I dylika fall ska till arbetstagaren betalas ett tillägg på 2,64 €/h (2,69 €/h år 2024) för de arbetstimmar som under de fem första arbetsskiften avviker från den tidigare arbetstiden.

2. Arbetstider som man lokalt enligt 10 § avtalat om ska i första hand ändras genom avtal. Ifall man inte kan avtala om frågan, har arbetsgivaren rätt att ändra arbetsskiftsschemat av ett vägande skäl med anknytning till organiseringen av arbeten. Då ska man tillämpa bestämmelserna i styckena 2 och 3 i föregående punkt.

3. Man strävar i första hand att upprätta arbetsskiftsförteckningar på basis av kartläggningen som avses i KA 6 § 3 punkten. Efter att ha genomfört kartläggningen har arbetsgivaren rätt att besluta om vem som arbetar i vilket skift.

4. I kvälls- och nattarbete betalas till arbetstagaren för arbete som utförts efter kl. 16.00 ett tillägg på 1,59 €/h (1,62 €/h år 2024) och för arbete som utförts efter kl. 23.00 ett tillägg på 3,10 €/h (3,16 €/h år 2024).

5. För beredskapsarbete som utförs avvikande från den ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen och så att det under arbetsskiftet inte uppstår övertidsarbete betalas 5,28 €/h (5,39 €/h år 2024).

8 § Pauser ‌

I mitten av ett åttatimmars arbetsskift förläggs en måltidspaus på en timme. Pausen kan även förläggas i turer. Genom ett lokalt avtal kan man iaktta en måltidspaus på en halv timme så att arbetstagaren under denna tid fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.

Under både den första och andra hälften av arbetsskiftet ges en kaffepaus på 12 minuter. Om arbetstagaren måste stanna på övertidsarbete, hålls efter den ordinarie arbetstidens slut en kaffepaus på 12 minuter och då arbetet fortsätter en lika lång kaffepaus efter varje period om två timmar. Kaffepauserna ingår i arbetstiden. Om övertidsarbetet pågår en kortare tid hålls ingen paus.

9 § Förkortning av arbetstiden ‌

1. Arbetstiden förkortas med 96 timmar per år. Har man inte avtalat om ett annat intjäningssätt anses arbetstagaren ha rätt till förkortning av arbetstiden till den del som hans eller hennes ordinarie arbetstid har överstigit 38 timmar.

Har man inte avtalat annat, beviljas ledigheten på grund av förkortning av arbetstiden i form av lediga dagar vid en av

arbetsgivaren bestämd tidpunkt. Om förkortningsledigheten inte har beaktats i arbetstidsschemat ska om tidpunkten för ledigheten meddelas senast 2 veckor på förhand.

Om arbetstidsförkortning samtidigt beviljas samtliga arbetstagare på företaget eller i en av dess enheter, ett arbetsställe eller en arbetsgrupp, anses varje arbetstagare ha fått ledighet oberoende av en eventuell annan frånvaroorsak, om inte något annat följer av arbetstidsschemat.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetstidsförkortning sparas eller lämnas outtagen. Till arbetstagaren ska betalas en separat lönedel enligt 9.2 § även om arbetstidsförkortningsdagar inte tas ut. Arbetstidsförkortningen kan inte överföras till att bli uttagna utanför anställningsförhållandet. De outtagna arbetstidsförkortningsdagarna nollställs i slutet av februari följande år efter det år då de intjänats.

Då semesterdagar intjänas räknas de lediga dagar som beviljats som arbetstidsförkortning som dagar likställda med arbetade dagar.

2. Till arbetstagaren betalas för förkortning av arbetstiden och söckenhelger en separat lönedel på 7,7 % för den lön som betalats eller förfallit till betalning under arbetad tid inklusive ersättning som betalas för övertids- eller nödarbete. Lönedelen betalas inte till elever och studerande som under sitt lov utför byggarbete.

Lönedelen betalas i samband med varje ordinarie lönebetalning. Lönedelen betalas även till de som arbetar i en annan arbetstidsform än ordinarie 8 timmar per arbetsdag. Lönedelen får inte inkluderas i arbetstagarens tid-, ackords- eller premielön. Ersättningen ska specificeras på lönespecifikationen.

Ifall arbetstagaren arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, julafton eller juldagen betalas till honom eller henne lön så som för söndagsarbete.

10 § Lokala avtal om arbetstider ‌

1. Genom ett lokalt avtal kan den ordinarie arbetstiden, utan att 5 § utgör hinder för detta, även organiseras så att den under en period på högst sex månader utjämnas till i genomsnitt högst 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan härvid uppgå till högst 50 timmar per vecka och högst 10

timmar per dag. Då arbetstidsförkortningen innefattas i arbetstidsschemat utjämnas arbetstiden till i genomsnitt 38 timmar per vecka.

Vid överenskommelse om en genomsnittlig ordinarie arbetstid skall för arbetet på förhand fastställas den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det angivna genomsnittet (=utjämningssystem).

Permitteringen av en arbetstagare får inte inledas förrän arbetstiden har utjämnats till det avtalade timantalet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör mitt under en utjämningsperiod av skäl som inte beror på arbetstagaren så att utjämningsledighet inte ges förrän anställningsförhållandet upphört, betalas för de ordinarie arbetstimmar som överstiger det genomsnittliga antalet av 40 arbetstimmar per vecka lön förhöjd med 50 %.

2. Lokalt kan avtalas om tidpunkterna för den ordinarie arbetstidens början och slut samt om tillägg som betalas med anledning av arbetstiden avvikande från 6 och 7 §.

3. Om längden på arbetsskiftet avviker från 8 timmar, kan pauserna genom ett lokalt avtal förläggs på ett sätt som avviker från vad som föreskrivs i 8 §. Om arbetsskiftet varar högst 6 timmar kan man även till övriga delar avtala om pauserna avvikande från 8 §.

4. Arbetstagaren är berättigad till ersättningar för dagliga resekostnader och till ersättningar för arbetsredskap i enlighet med 18 och 22 § oberoende av längden på arbetsskiften. Rätten till kompensationslön och ersättning för förtjänstbortfall bestäms i enlighet med arbetsskiftsförteckningen. Xxxxxxxxxxxx som ges som ledighet och självständighetsdagen ersätts enligt 8 timmar, om man inte avtalat om en kortare ordinarie arbetstid, i vilket fall dessa ersätts i enlighet med den avtalade arbetstiden.

Vid tillämpningen av genomsnittlig arbetstid kan lokalt avtalas om en utjämnad lönebetalning så att lönen per lönebetalningsperiod motsvarar inkomsterna för den genomsnittliga arbetstiden.

5. På lokala avtal enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 3

§ med följande preciseringar.

Ett lokalt avtal ska alltid ingås skriftligen.

Avtal på individuell nivå förutsätter att avtalsparten är ett arbetslag eller en arbetsgrupp. Avtalet kan även gälla enbart en enskild medlem av ett arbetslag eller en arbetsgrupp ifall de övriga medlemmarna av arbetslaget eller arbetsgruppen ger sitt skriftliga samtycke till detta. Med arbetsgrupp avses här två eller flera arbetstagare som på basis av sitt yrke eller det arbete de utför kan anses bilda en arbetsgrupp. Ett dylikt avtal får inte stå i strid med det s.k. ramavtalet om arbetstider som eventuellt ingåtts

mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Förtroendemannen som representerar arbetstagarna och arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig ska meddelas om avtalet.

En arbetstagare som inte själv har varit avtalspart har rätt att iaktta sin tidigare arbetstid förutsatt att han eller hon meddelar arbetsgivaren om detta senast två dagar innan det lokala avtalet ska tillämpas.

Protokollsanteckning:

Beträffande partiell vårdledighet i enlighet med 4:e kapitlet 4 § i arbetsavtalslagen, såsom ordnandet av barndagvård, ska ärendet behandlas enligt ifrågavarande lagrum och omfattande ta i beaktande olika lösningsalternativ genom att t.ex. tillämpa arbetstidsarrangemang, ledighet på grund av arbetstidsförkortning, flexibel arbetstid eller tillfälligt förkortad arbetstid. Arbetstagaren är härvid inte berättigad till tillägg i enlighet med 7 § till följd av detta arrangemang.‌

11 § Arbetsskiftsförteckningar

På arbetsplatsen ska göras upp en skriftlig arbetsskiftsförteckning ifall den ordinarie arbetstidens början och slut eller tidpunkterna för vilotiderna fastställs på ett sätt som avviker från 6 och 8 §.

Då genomsnittlig arbetstid tillämpas ska arbetsskiftsförteckningen utarbetas så att minst tre veckors arbetsskift är kända på förhand. Lokalt kan avtalas om ändringar i arbetsskiftsförteckningen.

Ifall till arbetstagaren betalas kompensationslön eller ersättning för inkomstbortfall över den tidsperiod för vilken arbetsskiftsförteckningen är uppgjord, anser man att arbetstiden under de överskridande dagarna fastställs i enlighet med 5 och 7 §.

12 § Övertids- och nödarbete ‌

1. Övertids- och nödarbete fastställs och ersätts i enlighet med arbetstidslagen. För dagligt övertidsarbete betalas för de 2 första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.

För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.

2. Arbetsdygnet anses börja när arbetstagarens ordinarie arbetsskift inleds, och arbetsveckan när det ordinarie arbetsskiftet på måndagen inleds.

13 § Xxxxxx för arbete ‌

1. Om arbetstagaren har kallats eller skickats till arbetsplatsen men han eller hon av en orsak som inte beror på honom eller henne själv inte kan inleda arbetet, ska arbetstagaren betalas en ersättning motsvarande timlönen för förlorad arbetstid. Arbetstagaren är dock genast skyldig att meddela arbetsgivaren om hindret.

2. Om arbetstagaren av någon orsak är förhindrad att komma till arbetsplatsen vid en tidpunkt som har avtalats om med arbetsgivaren, ska arbetstagaren meddela arbetsgivaren om hindret såvitt möjligt senast dagen innan.

3. Då det uppkommer ett sådant hinder som förhindrar fortsatt arbete ska arbetstagaren genast meddela sin arbetsgivare om detta. Då arbetsstället är färdigt, ska arbetstagaren i god tid meddela arbetsgivaren om detta.

14 § Söckenhelger ‌

14.1. Till arbetstagaren betalas för nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, julafton och juldagen söckenhelgsersättning som en särskild löneandel så som anges i 9.2 §.

14.2. Lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag gäller betalning av lön för självständighetsdagen.

14.3. Om arbetstagaren på grund av sjukdom inte har rätt till lön för självständighetsdagen, betalas lön ut för den dagen enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid.

15 § Utryckningsarbete ‌

1. Ifall arbetstagaren efter att ha återvänt hem från arbetet kallas till utryckningsbetonat arbete efter sitt ordinarie arbetsskift, betalas till honom eller henne i s.k. utryckningspenning 12,61 euro utöver den ordinarie lönen. Denna bestämmelse gäller inte arbetet med anknytning till den ordinarie arbetstiden och inte heller flyttning av arbetstiden (utryckningspenning är inte lön som betalas för arbetad tid). I utryckningsfall betalas för arbetsresor en ersättning för dagliga resekostnader, ifall arbetstagaren enligt kollektivavtalet i övrigt är berättigad till denna. Om utryckningsarbetet varar kortare än en timme, betalas för detta likväl lön för 1 timme.

4. BESTÄMMELSER OM ARBETSLÖNER OCH ERSÄTTNINGAR ‌

16 § Löner ‌

1 Begrepp

Lönegruppering

Arbetstagarens grundtimlön fastställs utgående från på vilken plats arbetstagaren har placerats i lönegrupperingen. Det finns tre lönegrupper samt en lönegrupp för studerande inom branschen.

Protokollsanteckning:

Vid fastställandet av lönegrupperingen ska arbetstagarens arbetstakt motsvara den i RATU-kartoteket angivna nivån.

Grunden för grupperingen utgörs av arbetstagarens yrkeskunskap, tid i arbetet och utbildning. Med detta avses svårighetsgraden på de arbeten som arbetstagaren förmår att utföra.

Tidlön

Grundtimlönen motsvarar minimilönen i tidsarbete enligt lönegrupperingen i kollektivavtalet. Timlönen består av grundtimlönen för tidarbete och av eventuella tillägg som arbetstagaren och arbetsgivaren sinsemellan avtalar.

Ackordslön

Med arbete mot ackordslön avses arbete där arbetstagarens eller arbetstagargruppens lön är bunden till kvantitativ arbetsprestation.

2 Lönegruppering och grundtimlöner

Fastställande av lönegruppering i anställningsförhållandets början Lönegruppen fastställs utgående från den kompetens som arbetstagaren visar när han eller hon anställs. I början av anställningsförhållandet fastställs lönegrupperingen preliminär och det egentliga fastställandet äger rum senast om tre (3) månader. Kompetensen bevisas bl.a. med hjälp av skolbetyg, examensbetyg, yrkesbevis och arbetsintyg. Den preliminära och den egentliga lönegruppen antecknas i det skriftliga arbetsavtalet.

Ändring i lönegruppering

Lönegruppen höjs i takt med att arbetstagarens yrkeskunskap t.ex. tack vare utbildning eller övning utvecklas så att den berättigar till en högre lönegrupp. Beloppet på det personliga tillägget behåller sin storlek ifall arbetstagarens lönegrupp höjs. Det är exceptionellt att lönegruppen sänks och möjligt endast i följande fall:

1. Ett fel begick när grupperingen fastslogs.

2. Arbetstagaren har gett fel bild av sin kompetens och arbetshastigheten.

Innan lönegruppen sänks ska arbetstagaren och förtroendemannen som representerar arbetstagaren höras om grunderna för sänkningen.

Grundtimlöner

Lönegrupp	Grundtimlön 1.5.2023	Grundtimlön 15.5.2024
0	12,34 €/h	12,59 €/h
I	14,09 €/h	14,37 €/h
II	16,46 €/h	16,79 €/h
III	18,05 €/h	18,41 €/h

3 Lönegrupper

0 = STUDERANDE

Till denna lönegrupp hör arbetstagare i pågående läroavtalsutbildning eller som under sina skollov arbetar eller är praktikanter på företaget.

Lönegrupp I

Arbetstagaren som hör till denna lönegrupp är nybörjare inom branschen och behärskar ett av följande arbeten självständigt:

a) Läggning av plastmatta i ett rumsutrymme inklusive underlagsarbeten

b) Läggning av laminat- och brädparkett inklusive underlagsarbeten

c) Behandling med penslingsbar vattenspärr, varav innehar certifikat (VTT), underlagsarbeten vid plattbeläggning, såsom att granska och rätta till fall.

d) Golvbeläggning i rumsutrymme med spackling och slipning

Protokollsanteckning:

Arbetstagaren ska placeras i denna lönegrupp även om han eller hon i början av anställningsförhållandet inte innehar ett gällande certifikat. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna med anknytning till upprätthållande av certifikatet efter att anställningsförhållandet fortgått i minst 6 månader.

Lönegrupp II

Till denna lönegrupp hör en arbetstagare, som självständigt behärskar två arbetsfaser av arbetena i föregående lönegrupp eller utöver ett arbete i den föregående lönegruppen något av de följande:

a) Preparering, läggning, profilering och svetsning av plast-, gummi- och linoleummattor

b) Underlags-, läggnings- och svetsningsarbeten med plastmattor på golv och väggar i våtrum.

c) Underlags- och spänningsarbeten med textilmattor

d) Läggnings- och slipningsarbeten med mosaikparkett

e) Sedvanliga plattbeläggningsarbeten inklusive underlagsarbeten inberäknad vattenspärr som arbetstagaren har certifikat (VTT).

f) Golvbeläggning med akryl-, epoxi- och uretanbeläggningar inklusive underlagsarbeten

Lönegrupp III

Till denna lönegrupp hör en erfaren yrkesman som behärskar något av de följande:

a) Underlags-, läggnings- och svetsningsarbeten med plast-, gummi- och linoleummattor även i trapphus och vid mönsterläggning och inpassning.

b) Spänningsarbeten med textilmattor även i trapphus

c) Arbeten med stavparkett, friser och mönsterläggning samt underlags-, monterings- och ytarbeten med sportgolv.

d) Plattbeläggningsarbeten inklusive underlagsarbeten utöver med vanliga plattor även med olika slags plattor, såsom glasmosaik- och naturstensplattor. Plattläggningsarbeten på krävande ställen t.ex. i badinrättningar.

e) Har avlagt en yrkesexamen eller specialyrkesexamen inom golvbeläggningsbranschen.

f) Golvbeläggningar inklusive underlagsarbeten på krävande ställen, t.ex. livsmedels-, kemi- och läkemedelsindustrin

4. Bas

Om basens uppgift ska alltid avtalas skriftligen och separat för varje byggarbetsplats. Det ska finnas frivilliga som åtar sig uppgiften. I avtalet skall nämnas åtminstone de huvudsakliga uppgifterna och de fullmakter som tillfaller den person som åtar sig uppgiften som bas. Basen har dock inte ställning som arbetsgivarens representant i förhållande till de övriga arbetstagarna.

En bas som utför ackordarbete betalas en lön enligt dennes medeltimförtjänst för skötseln av sina uppgifter, lönen för en bas i timarbete avtalas lokalt.

17 § Ackordsarbeten ‌

1. Ackordsarbete

Bestämmelserna om tillämpning av ackordslön och ackordsprisen anges i samband med ackordsprissättningen. Då den genomsnittliga timförtjänsten för ett ackord underskrider nivån i lönegrupp II har parterna rätt att avbryta arbetet efter att först ha förhandlat om frågan. Fram till avbrottet ska minst ovan nämnda lön betalas.

Samtliga arbeten som anges i prissättningen utförs som ackordsarbete. Om detta av någon anledning inte är möjligt är arbetstagaren och arbetsgivaren skyldiga att gemensamt konstatera hindret. Ackordsarbete kan inte utföras av arbetstagare vars färdigheter och arbetstempo inte har utvecklats tillräckligt och som inte skulle uppnå förtjänst enligt lönegrupp II. Arbetsgivaren och arbetstagaren måste vara överens om att ackordsarbete kan prövas på arbetsplatsen. Ifall det har avtalats om att arbetet ska utföras som timarbete ska gemensamt avtalas om att arbetet ändras till ackordsarbete. Varken arbetstagare eller arbetsgivare har rätt att välja om ett arbete ska utföras på ackord eller som timarbete. Beträffande samtliga prissatta arbeten ska man även beakta att prisen förutsätter normalt arbetssätt och normala förhållanden där det inte finns hinder för fritt utförande av arbete.

Protokollsanteckning:

Ifall arbetet utförs som timarbete, utförs arbetshelheten dock med iakttagande av samma bestämmelser som gäller för ackordsarbete.

Om icke-prissatta arbeten kan ackordsspecifikt avtalas mellan arbetstagaren och arbetsledningen eller företagsspecifikt mellan förtroendemannen och arbetsledningen i enlighet med bestämmelserna om lokala avtal. Till en arbetstagare i ackordsarbete betalas i förskott hans eller hennes personliga timlön per löneperiod.

2. Arbetsorder för ackord

Arbetsgivaren eller hans eller hennes representant överlämnar innan ackordsarbetet inleds till arbetsgivaren en skriftlig arbetsorder för ackordet som arbetsgivaren har bekräftat med sin underteckning.

Av arbetsordern för ackordet ska åtminstone följande framgå:

• Namnen på arbetsgivaren och ackordsarbetstagaren

• Ackordsställets adressuppgifter

• Arbeten som ingår i ackordet enligt ackordarbetsinnehållet för ifrågavarande material

Ändringarna som skett under arbetet och tillägg antecknas som förändringar i arbetsordern.

3. Utförande av ackordsarbete

Arbetsgivaren har rätt att i samråd med arbetstagaren eller arbetstagargruppen som utför ackordsarbete tillfälligt avbryta ackordet eller en del av det och tillfälligt placera arbetstagare i något brådskande arbete. Till en arbetstagare som tillfälligt förflyttats till ett brådskande arbete mot tidlön betalas i så fall lön i enlighet med hans eller hennes genomsnittliga förtjänst i det avbrutna ackordsarbetet.

Ifall ackordsarbetet avbryts av orsaker som inte beror på parterna ska åt arbetstagaren ordnas annat arbete inom sitt yrkesområde ordnas för arbetstagaren. Om arbete inte kan ordnas, betalas under tiden för avbrottet lagstadgad lön för väntetid i enlighet med den genomsnittliga förtjänsten. Om avbrottet varar över 3 dagar ska man på någondera partens begäran mäta och betala för arbetet enligt punkt 4.

4. Mätning och överlåtelse

Mätning, överlåtelse och mottagande av ackordsarbeten ska genomföras vid en av arbetsgivaren och arbetstagaren på förhand avtalad tidpunkt så snabbt som möjligt, senast inom 4 dagar efter att arbetena som ingått i ackordsavtalet blivit färdigställda. Vid långvariga ackord utförs mellanmätningar med ungefär en månads mellanrum när lämpliga arbetsfaser/våningar slutförts. Parterna kan också komma överens om att utföra mellanmätningar i samband med varje lönebetalning. Till arbetstagaren betalas timlön för tiden som åtgått till mätning och beräkning av ackordsarbete.

Mätning av ackordsarbeten utförs i arbetstagarens och arbetsgivarens eller deras representants närvaro. Därefter ska arbetstagaren för arbetsgivaren lägga fram en beräkning över det utförda arbetet som gjorts i anslutning till arbetsbeskrivningen. Om någondera partens företrädare utan ett giltigt skäl är frånvarande vid en överenskommen mätning har den andra parten rätt att ensam utföra mätningen, och den mätning som sålunda utförts är gällande om det inte förekommer fel i den.

Över mätningar av ackordsarbete ska alltid lämnas en kopia bestyrkt med arbetsgivarens eller företrädarens underskrift lämnas till arbetstagaren. Anmärkningar om arbetets kvalitet ska framföras under arbetets gång och i fråga om arbeten som senast färdigställts senast vid mätningen, om det är möjligt att granska arbetet. Om arbetet i ett

senare skede visar sig vara särskilt dåligt, genomförs en undersökning om arbetets kvalitet. Undersökningen utförs av sakkunniga på vardera avtalsparts sida. Korrigeringen av fel som upptäckts vid undersökningarna kan, såvida de beror på arbetstagaren, åläggas arbetstagaren.

Överskottet av ackordsarbetet ska betalas senast på lönebetalningsdagen som följer på tidpunkten då beräkningen lades fram, förutsatt att beräkningen av det färdigställda arbetet lämnas till arbetsgivaren senast fyra arbetsdagar före lönedagen.

5. Meningsskiljaktigheter och bestämmelser om prissättning

Om det uppstår meningsskiljaktigheter om något som hänför sig till ackordsarbetet ska arbetet inte avbrytas utan tvisten hänskjuts genast till förbunden för avgörande. För arbetet betalas lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten fram till att man når enighet om tolkningen eller att domstolen har avgjort ärendet.

18 § Verktyg och arbetskläder ‌

1. Personliga verktyg

I ersättning för verktyg och skyddskläder betalas 1,30 euro/arbetsdag (1,33 euro/arbetsdag år 2024).

Mattarbeten

Arbetstagaren anskaffar samtliga personliga verktyg med undantag av stora och speciella verktyg såsom kakelskärare, laminat- och vinylskärare, vält, slipmaskiner, dammsugare, gasbrännare m.m. som anskaffas av arbetsgivaren.

Parkettarbeten

Arbetstagaren anskaffar samtliga personliga verktyg. Däremot svarar arbetsgivaren för anskaffningen av stora och speciella verktyg, såsom kakelskärare, laminat- och vinylskärare, slipmaskiner, cirkelsågar, dammsugare och borrmaskiner.

Plattbeläggningsarbeten

Arbetstagaren anskaffar samtliga personliga verktyg. Däremot anskaffar arbetsgivaren på sin bekostnad till arbetstagarens/arbetslagets förfogande motor- och eldrivna arbetsmaskiner, kakelskärare och övriga motsvarande specialverktyg som behövs i arbetet. Om plattan är s.k. svårare att bearbeta skaffar arbetsgivaren klingorna för att bearbeta genomföringarna.

Ifall man med arbetstagaren kommer överens om att han eller hon använder sina egna ovan nämnda verktyg, avtalar arbetstagaren/arbetslaget och arbetsgivaren om ersättningen för brukstiden av dessa.

2. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med en för arbetsuppgifterna lämplig rock och byxor samt skyddsskodon. Skyddskläder ges i genomsnitt två par och skyddsskodon ett par om året, om inte förhållandena eller bruksbehovet ger anledning till ett annat förfarande (t.ex. exceptionellt kraftig eller obetydlig slitning av skyddsbeklädnaden, obetydligt behov av användning av skyddsskodon). Rocken som ges vartannat år ska vara lämplig för vinteranvändning.

Protokollsanteckning:

Arbetstryggheten, arbetsförhållandena (t.ex. temperaturen, kylan) samt lämplig storlek och modell på overaller och skor ska beaktas vid anskaffningen av skyddsutrustning. Om arbetstagaren skaffar andra skor än de som arbetsgivaren erbjuder ersätter arbetsgivaren de skor arbetstagaren skaffat ända till kostnaderna för de erbjudna skorna mot verifikat. Skyddskläderna ska vara lämplig för vinterbruk ifall arbetet utförs utomhus eller i kalla förhållanden. Vartannat år ges en rock för sommarbruk och vartannat år för vinterbruk.

Arbetsgivaren avgör vilka slags skyddskläder och skyddsskodon som han eller hon anser vara ändamålsenliga och hur de i praktiken distribueras. Skyddskläderna är arbetsgivarens egendom, och de kläder som arbetstagaren har fått till sist ska lämnas tillbaka om anställningen upphör.

Arbetsgivaren ansvarar för rengöring, underhåll och eventuella kontroller av skyddskläder och -utrustning. Sättet på vilket detta genomförs avtalas lokalt före 28.2.2023. Med skyddskläder avses sådana kläder och annan utrustning som är avsedda att skydda kroppen enligt statsrådets förordning 427/2021.

I uppgifter som kräver noggrannhet ska arbetsgivaren om arbetet så kräver skaffa optiskt slipade skyddsglas till arbetstagaren, om företagshälsovården har fastslagit att sådana behövs.

Arbetsgivaren skaffar optiskt slipade skyddsglasögon som avvärjer bländning till dem som behöver det i sitt arbete, om inte

bländningsrisken kan avvärjas på annat sätt (t.ex. genom att lägga på bländningsskyddsfilm på arbetsmaskinerna).

3. Varje arbetstagare är under arbetstiden ansvarig för den utrustning, de verktyg och övriga föremål som arbetsgivaren överlåtit till arbetstagaren samt för att dessa hålls i skick. Varje arbetstagare är skyldig att meddela arbetstagaren eller dennes eller dennas representant om upptäckta missförhållanden i dessa så som om missförhållanden med anknytning till arbetet.

Vid arbetstidens slut ska verktygen och redskapen alltid ställas underhållna i arbetsordning på den plats som man med arbetsgivaren eller dennes eller dennas representant kommit överens om.

19 § Lön för tiden för repetitionsövningar, vigsel-, uppbåds och 50- samt 60-årsdagen och lön för familjemedlems begravningsdag ‌

1. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som varit anställd hos honom eller henne minst en månad innan sedvanliga fredstida repetitionsövningar inleds för åtta timmar under tiden för repetitionsövningarna en ersättning som för dem som tillhör lönegrupp 0 motsvarar beloppen enligt lönegrupp 0 och för de övriga beloppen enligt lönegrupp I för varje sådan dag under övningstiden som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om denne hade varit i arbetet. Från den nämnda ersättningen får man dock avdra den reservistlön som staten betalar. Bfs-kurser som grundar sig på inkallelseordern likställs med ovan nämnda repetitionsövningar.

2. En förutsättning för ersättningen är att arbetstagaren efter både bfs-kurserna och repetitionsövningarna erbjuder sig att fortsätta sitt tidigare arbete.

3. En arbetstagare som omedelbart före uppbådsdagen varit anställd hos sin arbetsgivare minst en månad har rätt att då han för första gången deltar i uppbåd till militärtjänstgöring för uppbådsdagen få en ersättning för åtta timmar som för dem som tillhör lönegrupp 0 motsvarar beloppen enligt lönegrupp 0 och för de övriga beloppen enligt lönegrupp I. Denna ersättning betalas för den dag, under vilken uppbådet hålls.

Den som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet ersätts inkomstbortfallet för den tid som han enligt en

godtagbar utredning är tvungen att vara borta från arbetet under sin ordinarie arbetstid.

4. En arbetstagare som omedelbart före sin vigseldag eller dagen för registreringen av sitt partnerskap eller sin 50- och 60-årsdag varit anställd hos arbetsgivaren åtminstone en månad har rätt att få ledigt på bemärkelsedagarna ifall de sammanfaller med hans eller hennes arbetsdagar och att i ersättning för dessa erhålla ersättning för åtta timmar som för dem som tillhör lönegrupp 0 motsvarar beloppen enligt lönegrupp 0 och för de övriga beloppen enligt lönegrupp I.

5. Arbetsgivaren betalar till sin arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst en månad för en nära anhörigs begravningsdag, ifall denna sammanfaller med arbetsdagen, i ersättning för arbetstagarens ordinarie arbetstimmar enligt arbetstidsschemat en ersättning som för dem som tillhör lönegrupp 0 motsvarar beloppen enligt lönegrupp 0 och för de övriga beloppen enligt lönegrupp I. Som nära anhörig avses arbetstagarens make eller maka, sambo, syskon, barnen i familjen samt egna och föräldrar till make, maka eller sambo eller partnern i ett registrerat partnerskap.‌

20 § Lön för sjuk- och olycksfallstid

I. Rätt till lön för tiden för arbetsoförmåga

1. Rätt till lön för tid med arbetsoförmåga

Arbetsgivaren betalar en arbetstagare som är förhindrad att utföra arbete till följd av sjukdom, olycksfall eller yrkessjukdom lön för den tid hindret varar.

2. Arbetsoförmågan konstateras med ett av arbetsgivaren godkänt intyg.

Arbetsoförmågan konstateras i första hand med ett intyg som givits av företagets företagsläkare, men av grundad anledning godkänns även ett intyg av en annan läkare som bevis på arbetsoförmågan.

Som grundad anledning räknas till exempel ett långt avstånd mellan företagshälsovårdsenheten och arbetstagarens arbetsplats eller hem eller vistelseort eller oskäligt lång väntetid.

Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas ifall läkaren har skrivit en godtagbar motivering till retroaktiviteten på intyget.

Arbetsoförmågan kan även bevisas med ett intyg som givits av en annan yrkesperson inom hälsovården enligt gemensamt på företaget överenskommen praxis.

3. Oklarheter kring läkarintyg.

Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid då arbetstagaren företett en godtagbar utredning om arbetsoförmågan.

Ifall arbetsgivaren inte har godkänt läkarintyget som arbetstagaren företett på grund av en oklarhet med intyget har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för undersökning. Då betalar arbetsgivaren kostnaderna för anskaffningen av läkarintyget.

Oklarheterna kring läkarintyg utreds i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.

4. Såvitt möjligt ska den närmaste chefen meddelas om insjuknandet innan arbetsskiftet inleds.

Arbetstagaren ska meddela sin närmaste chef eller annan person som arbetsgivaren angett om sitt insjuknande redan innan arbetsskiftet inleds, då detta med beaktande av omständigheterna är möjligt.

Rutinerna i anslutning till detta ska arbetsgivaren delge arbetstagarna.

Det är viktigt att anmälan görs i god tid så att man redan då arbetsskiftet inleds på arbetsplatsen vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetena i frånvarofall organiseras den dagen.

5. Arbetsgivaren och förtroendemännen ska handleda arbetstagarna att på rätt sätt iaktta bestämmelserna i kollektivavtalet och sträva efter att förebygga missbruk.

Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sträva efter att visa arbetstagarna hur kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid ska iakttas på rätt sätt.

Nya arbetstagare ska i samband med introduktionen informeras och handledas i frågor som gäller lön för sjuktid.

Det ligger i både i arbetsgivar- och arbetstagarsidans intresse att sjukfrånvaron är så låg som möjligt. Det rekommenderas att de lokala parterna tillsammans följer upp utvecklingen av sjukfrånvaron på arbetsplatsen och vid behov söker utvägar för att minska dessa.

6. Sjukfrånvaro med anmälan av arbetstagaren

För högst tre dygn lång sjukfrånvaro av förkylningsart, ska man vid företagen avtala om ett förfarande med egen anmälan. Man kan

inte avtala om att det alltid krävs läkarintyg. Det är skäl att ingå avtalet skriftligt.

Om man inte avtalat om ett förfarande med egen anmälan ska arbetsgivaren eller dennes representant godkänna arbetstagarens anmälan som utredning gällande arbetsoförmåga på grund av förkylningsartade, högst tre dygn långa sjukfrånvarofall. I dessa fall följer man för den egna anmälan följande regler:

Arbetstagaren ska underrätta sin chef om sin arbetsoförmåga omedelbart eller senast innan arbetsskiftet inleds. Om sjukfrånvaron inte meddelats innan arbetsskiftet inletts, betalas inte lön för sjukdomstid för tiden för sjukfrånvaron.

Arbetsgivaren kan av grundade orsaker, bl. a. om arbetstagaren har flera upprepade sjukfrånvaron, kräva ett läkarintyg för att visa arbetsoförmågan.

• Förfarandet med egen anmälan tillämpas inte under semestern. Parterna rekommenderar vidare, att man när man avtalar om förfarande med egen anmälan, i det lokala avtalet inkluderar förfaringssätt för frånvaro på grund av tillfällig vård av barn är under

10 år gammalt.

6.2. Om arbetsgivaren inte har ordnat företagshälsovård på miniminivå som förutsätts i lagen om företagshälsovård, räcker det att man lämnar en egen anmälan till arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant om kortvariga sjukfrånvaron som varar högst tre dygn. Efter att ha tagit emot anmälan kan arbetsgivaren hänvisa arbetstagaren till en läkarmottagning. Kostnaderna som uppkommer för det här betalas av arbetsgivaren.

6.3. Bestämmelserna under punkt 1 och 2 tillämpas även när ett barn under 10 år insjuknar.

Protokollsanteckning:

Parterna är överens om att när man kommer överens om arbetstagarens anmälningsförfarande är det möjligt att avtala om olika villkor som avses i kollektivavtalet om frånvaro på grund av arbetstagarens egen sjukdom och ett barns sjukdom (t.ex. anmälans form, vem anmälan görs till, mängden frånvaro, hur snart anmälan ska göras och krav på läkarintyg).

II Ingen rätt till lön för tiden för arbetsoförmåga

1. Ingen rätt till lön för tiden för arbetsoförmåga Arbetsoförmågan ersätts inte ifall arbetstagaren har uppsåtligen

ådragits sig arbetsoförmågan genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.

Arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta en sådan arbetsoförmåga på grund av olycksfall som beror på förvärvsarbete som utförts på annat håll.

III Längden på lönebetalningsperioden

1. Lön för sjuktid betalas från början av den andra av sådana dagar av arbetsoförmåga som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag och han eller hon hade varit i arbete.

2. Lön för sjukdomstid betalas dock från och med första sjukdagen, om arbetstagarens anställningsförhållande före insjuknandet fortgått oavbrutet i minst 6 månader eller om arbetsoförmågan varar efter dagen för insjuknandet längre än sjukförsäkringens karenstid (9 vardagar). Den ersättning som betalas för denna dag motsvarar högst lönen för en timme enligt lönegrupperingen.

3. Då insjuknandet eller olycksfallet inträffar mitt under ett arbetsskift betalas ordinarie lön fram till slutet av arbetsskiftet.

4. För tiden för arbetsoförmåga på grund av olycksfall eller yrkessjukdom betalas lön från och med den första av sådana dagar av arbetsoförmåga som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar.

5. Längden på lönebetalningen för tiden för arbetsoförmåga fastställs på basis av längden på arbetstagarens oavbrutna anställningsförhållande före arbetsoförmågans början.

Lön för sjuktid betalas för de arbetsdagar som ingår i en tidsperiod av följande längd:

anställningsförhållandets längd	tidsperiod
• mindre än två veckor	–
över två (2) veckor men under en (1) månad	Sjukförsäkringens karenstid
• över en (1) månad men under tre (3) år	28 kalenderdagar

• över tre (3) år men under

fem (5) år

35 kalenderdagar

• över fem (5) år men under

tio (10) år

42 kalenderdagar

• tio (10) år eller längre

56 kalenderdagar

Lön för sjuktid betalas för de arbetsdagar som ingår i en tidsperiod av följande längd:

anställningsförhållandets längd	tidsperiod
• under tre (3) år	28 kalenderdagar
• över tre (3) år men under fem (5) år	35 kalenderdagar
• över fem (5) år men under tio (10) år	42 kalenderdagar
• tio (10) år eller längre	56 kalenderdagar

IV Storleken på lönen som betalas under tiden för arbetsoförmåga

1. Lönen för sjuktid beräknas utgående från arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för ordinarie arbetstid under tolv (12) föregående lönebetalningsperioder. Vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst ska man först avdra från summan de helgdagsersättningar som har betalats.

V Avdrag från lön som betalas för tiden för arbetsoförmåga

1. Arbetsgivaren har rätt att som återbetalning få den ersättning som arbetstagaren på grund av samma arbetsoförmåga får i dagpenning för samma tidsperiod eller en annan med denna jämförbar ersättning med stöd av lag eller avtal, dock inte mer än det belopp han eller hon betalt i form av lön. Ifall ersättningen betalats direkt till arbetstagaren, har arbetsgivaren rätt att avdra detta belopp från den lön som betalas för tiden för arbetsoförmåga.

2. Arbetsgivaren har emellertid inte rätt att få ovan nämnd ersättning som återbetalning eller avdra ersättningen från lönen för sjuktid ifall ersättningen betalas till arbetstagaren på basis av den frivilliga försäkring som arbetstagaren själv helt eller delvis har bekostat.

3. Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra från lönen den dagpenning eller den del av dagpenningen som på grund av arbetstagarens försummelse inte har betalats.

VI Speciella situationer

Återkommande arbetsoförmåga

1. Med återkommande arbetsoförmåga avses att arbetsoförmågan börjar av samma skäl inom högst 30 dagar efter att arbetstagaren senast betalats lön för tiden för arbetsoförmåga eller sjukdagpenning. I ett dylikt fall fastställs längden på lönebetalningen för tiden för arbetsoförmåga från början av den första perioden av arbetsoförmågan av samma skäl.

2. Vid återkommande arbetsoförmåga inleds lönebetalningen för tiden för arbetsoförmåga omedelbart från början av den första av sådana arbetsdagar som hade varit arbetstagarens arbetsdag (inte karensdag) ifall perioden av arbetsoförmåga med lön inte redan tidigare har hunnit uppfyllas.

3. Ifall mer än 30 dagar förlöper från den dag för vilken till arbetstagaren senast betalats sjukdagpenning eller lön för tiden för arbetsoförmåga innan arbetsoförmågan upprepas, går man med tanke på lönebetalningen för tiden för arbetsoförmåga tillväga på samma sätt som om det var fråga om en ny arbetsoförmåga.

Plötslig tandsjukdom

4. Om en plötslig tandsjukdom medför arbetsoförmåga och kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift, betalar arbetsgivaren till arbetstagaren lön enligt lönegrupperingen för den tid som vårdåtgärden varar. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg.

5. Rätten till ersättning förutsätter att arbetstagarens anställningsförhållande före arbetsoförmågan fortgått minst två veckor.

Insjuknande av barn under 10 år

6. Då arbetstagarens barn under 10 år plötsligt insjuknar betalas till arbetstagaren i enlighet med bestämmelserna om lön för sjuktid i denna paragraf ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för att ersättning skall betalas är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en utredning om frånvaron lämnas enligt bestämmelserna om betalning av lön för sjukdomstid i kollektivavtalet samt att arbetstagarens anställningsförhållande har varat i minst två veckor. Det ovan sagda tillämpas även på ensamförsörjare och makes eller makas barn som bor i samma hushåll. Ersättning för kortvarig tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda ett sjukt barn betalas även i det fall att den ena föräldern är förhindrad att vårda det sjuka barnet på grund av sjukdom, studier eller boende eller med detta likställt permanent uppehåll på en annan ort och att man på begäran har företett en av arbetsgivaren godkänd utredning om hindret.

7. Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena föräldern.

Vård och rehabilitering av svårt sjukt barn

8. En arbetstagare vars eget eller makes eller makas barn som bor i samma hushåll lider av en sådan svår sjukdom som avses i 4 § i statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen (1335/2004) har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i sådan vård, rehabilitering eller vårdhandledning av barnet som avses i 10:e kapitlet i sjukförsäkringslagen (1224/04) efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.

Vård på grund av cancersjukdom

9. Arbetstagaren har rätt till lön för sjuktid enligt bestämmelserna om lön för sjuktid i denna paragraf för tiden för arbetsoförmåga och den behandlingsåtgärd som en cancersjukdom kräver.

Upprätthållande av arbetsförmågan och hantering av sjukfrånvaro

10. Företag kan med hjälp av företagshälsovården avtala om rutiner genom vilka arbetstagarens hälsa och funktionsförmåga upprätthålls. Målet är att arbetsförmågan upprätthålls, arbetstagarna orkar i arbetet och sjukfrånvaron minskar.

21 § Lönebetalning och elektronisk passagekontroll ‌

1. Arbetslön betalas varannan fredag eller, om denna dag är helgdag, på närmast föregående vardag (lönedag).

Inom Golv och väggbeläggningsförbundets medlemsföretag kan man komma överens om att den egentliga lönebetalningen sker en gång i månaden. Då har arbetstagaren rätt att på begäran i mitten av lönedagarna få en förhandslön för de timmar som motsvarar regelbunden arbetstid.

För uträkning av lön får lön för 5 dagar lämnas innestående (uträkningstid).

2. Lön betalas på ett av arbetstagaren anvisat bankkonto i Finland. I undantagsfall kan lön tillfälligtvis betalas på ett annat sätt.

3. Arbetsgivaren sänder arbetstagaren en detaljerad lönespecifikation i samband med lönebetalningen för granskning av grunderna för lönen och lönebeloppet i euro.

4. När ett anställningsförhållande sägs upp ska lön betalas senast efter uppsägningstiden går ut. Golv- och väggbeläggningsförbundets medlemsföretag kan betala slutlönen i samband med följande ordinarie lönebetalning.

5. Den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt är skyldig att föra en skriftlig förteckning över de personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats (arbetsplats) och månatligen meddela arbetstagarnas uppgifter till skatteförvaltningen. Byggnadsindustrin och Byggnadsförbundet har kommit överens om följande angående användningen av passagekontroll- och uppföljningsuppgifter för att betala ut lön till arbetstagarna:

Med tanke på ibruktagandet av systemet och för ibruktagandet av den flexibla arbetstid som detta möjliggör rekommenderar parterna att de huvudsakliga genomförarna överlåter de passagekontrollsuppgifter/arbetstidsuppföljningsuppgifter de besitter om underentreprenörernas och sidoentreprenörernas arbetstagare till underleverantörerna och sidoentreprenörerna om deras arbetstagare.

a) Arbetsgivaren kan genom att följa lagen om samarbete ordna uppföljningen av arbetstiden med apparater/tekniska lösningar som lämpar sig för passagekontroll eller åtkomstövervakning. Om företaget på grund av sin storlek inte måste följa lagen om samarbete ska ibruktagandet diskuteras med förtroendemannen, eller i brist på sådan med alla arbetstagare. Arbetstagarens telefon kan inte användas utan arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren ansvarar för de kostnader som användningen orsakar.

b) I företag som organiserat sig i Golv och väggbeläggningsförbundet kan man använda ankomst- och avgångstider från passagekontrollen och åtkomstövervakningen som grund för lönebetalningen. Vid ibruktagandet av systemet ska man diskutera med förtroendemannen, eller med alla arbetstagare om en sådan saknas, om förfaringssätten vid fel, då arbetstiden överskrids eller underskrids samt vid prestationslön. Alla arbetstagare som omfattas av passagekontrollen eller åtkomstövervakningen ska ordnas ett enkelt och omedelbart sätt att kontrollera sina uppgifter.

c) Åtkomstuppföljningsuppgifterna får inte användas för oskäliga syften och uppföljningen får inte användas för att följa upp arbetstagarens arbetsprestation eller kontinuerlig övervakning av personen. Det är dock möjligt att ordna med en kontinuerlig åtkomstuppföljning kopplad till apparater och maskiner.

d) Vid ibruktagandet och användningen av systemet följs EU:s dataskyddsförordning samt dataombudsmannens anvisningar om integritetsskyddet i arbetslivet.

5. ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER 22 § Dagliga resekostnader ‌‌‌

Resor till arbetsstället

1. För resor som överskrider en radie på 5 kilometer från Helsingfors centrum, räknad från en s.k. avståndsbedömningspunkt, betalas fram till stadsgränsen de faktiska resekostnaderna och för den del som resorna överskrider stadsgränserna även tidsersättning som för dem som tillhör lönegrupp 0 motsvarar beloppen enligt lönegrupp 0 och för de övriga beloppen enligt lönegrupp I.

2. På övriga orter ersätts de dagliga arbetsresorna så att för arbetsresor som överskrider 5 kilometer betalas de faktiska resekostnaderna för den del som överskrider den ovan nämnda resan fram till gränsen av 15 kilometer räknad från den ort där företaget är beläget. I fråga om arbetsresor som överskrider 15 kilometers avstånd från den ort där företaget är beläget betalas till arbetstagaren utöver ersättningen för resekostnader tidsersättning enligt timlönen för den del som överskrider en resa på 15 kilometer.

3. Går det inte att nå arbetsstället med allmänna trafikförbindelser eller transport som ordnas av arbetsgivaren och om man har kommit överens om att arbetstagaren använder sin egen bil, ersätts användningen av egen bil i enlighet med statsrådets beslut. Om i stället för en person flera arbetstagare åker till arbetet i samma bil betalas den ovan nämnda ersättningen till endast en person, dvs. till ägaren av bilen. I fråga om reseersättningar går man beträffande kollektivtrafik tillväga så att om arbetsstället är beläget inom en kilometers avstånd från kollektivtrafikens hållplats, behöver man inte betala ersättning för detta avstånd.

Resor mellan arbetsställen

1. Om arbetstagaren mitt under en arbetsdag är tvungen att ta sig från en arbetsplats till en annan betalas för denna tid timlön och eventuella kostnader till följd av resan.

I parkettarbeten

2. Ifall en arbetstagare i parkettarbeten utan en särskild order av arbetsgivaren tar sig från ett arbetsställe till ett annat för att skynda på sitt ackord, betalas ingen lön för tiden för flyttningen och inte heller kostnaderna till följd av flyttningen.

23 § Dagtraktamente och ersättning för resekostnader i researbeten ‌

1. a. Om en arbetstagare på uppdrag av arbetsgivaren reser till arbete utanför sin hemort och inte kan återvända hem för natten, betalas till honom eller henne utöver lön enligt prissättningen även 48

€ i dagtraktamente (år 2023)

b. Därutöver betalas till arbetstagaren inkvarteringsersättning enligt den betalda räkningen, dock högst 57 € (år 2023).

c. Ifall arbetstagaren inte företer en räkning, betalas till honom eller henne utöver dagtraktamentet i övernattningspenning det av Skatteförvaltningens godkända aktuella maximibeloppet av 15 € (år 2023).

d. Ifall arbetsgivaren bekostar en sådan bostad för sin arbetstagare som arbetstagaren godkänner, betalas ingen inkvarteringsersättning och inte heller övernattningspenning.

e. Om arbetsgivaren bekostar både bostaden och uppehållet och arbetstagaren godkänner dessa, betalas inget dagtraktamente, ingen inkvarteringsersättning och inte heller någon övernattningspenning.

f. För resor som görs på arbetsgivarens begäran betalar arbetsgivaren de faktiska resekostnaderna eller ordnar transport.

Ifall resan görs på arbetstid som man avtalat om i arbetsavtalet betalas för restiden arbetstagarens individuella timlön. För resor utanför den avtalade arbetstiden betalas till arbetstagare som ingår i lönegrupp 0 en ersättning enligt lönegrupp 0 och till arbetstagare i andra lönegrupper en ersättning enligt lönegrupp I.

2. Dagtraktamente betalas även för resedagar men för den första resedagen i endast det fall att resan inleds före kl. 12.00 på dagen.

3. Om anställningsförhållandet inleds vid kommenderingen till researbete, ska man på förhand komma överens om betalningen av dagtraktamenten. Till arbetstagare i anställningsförhållanden som börjat före arbetskommenderingen betalas alltid dagtraktamente. Dagtraktamente betalas i samband med varje lönebetalning, och införs inte som lön.

4. I researbete betalas till arbetstagaren ersättning för resorna till och från hemmet på midsommaren, julen och första maj, om arbetstagaren varit i arbete som berättigar till dagtraktamente i minst 6 veckor. Likaså betalas ersättning för hemresa i fall av sjukdom eller om semester infaller under tiden för researbete.

5. Om arbetet utförs på en sådan arbetsplats där det inte finns möjlighet att få varm måltid inom 1 kilometers avstånd från arbetsplatsen betalas i matpenning 2,20 € per dag.

6. SOCIALA BESTÄMMELSER ‌‌‌

24 § Skyddskläder och personalrum

1. Arbetsgivaren försäkrar sina arbetstagares kläder och arbetsredskap på arbetsplatsen mot brand och stöld och är ansvarig för förvaringen ifall dessa förvaras på en av arbetsgivaren för ändamålet avsedd plats till vilken arbetstagaren anskaffar ett lås.

2. Arbetsgivaren reserverar klädskåp för sina arbetstagare av huvudentreprenören.‌

25 § Säkerhet i arbetet

1. För att undvika olycksfall, yrkessjukdomar och andra sjukdomsfall vidtas alla nödvändiga åtgärder som förutsätts i lag för att skydda arbetstagaren. Avtalsparterna utser bland sig en gemensam arbetarskyddskommitté som har som uppgift att ge anvisningar och övervaka i arbetarskyddsfrågor.

2. Avtalet om arbetarskyddssamarbete inom golvbeläggningsbranschen mellan Golv- och väggbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet iakttas som en del av detta kollektivavtal.

3. Arbetstagarna i anställningsförhållande hos arbetsgivaren kan bland sig välja ett arbetarskyddsombud som representerar dem gentemot arbetsgivaren och tillsammans med arbetsgivarens representant som förbindelseman gentemot den i punkt 1 nämnda arbetarskyddskommittén.

4. I arbetarskyddsfrågor ska arbetsgivaren undervisa unga och nybörjare i yrket innan de inleder arbetet på arbetsplatsen. Undervisning och handledning ska ges åtminstone för användningen av kosangas- och svetsanläggningar samt för hanteringen av eldfarliga och förgasande lim så att olycks- och insjukningsrisken beaktas.

5. Som arbetsvägran ska inte anses vägra att utföra sådant arbete där nödvändiga lagstadgade försiktighetsåtgärder inte har vidtagits.

6. För handtvätt ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren har hudvänligt men effektivt tvättmedel, vatten och pappershanddukar till sitt förfogande.

7. ARBETSHÄLSA ‌‌‌

26 § Lagstadgad företagshälsovård

1. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren den personliga timlönen för den tid som motsvarar de förlorade ordinarie arbetstimmarna på grund av hälsoundersökningar under anställningen som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård (1484/2001) och som godkänns i företagshälsovårdens verksamhetsplan samt för resor i anknytning till dessa. På samma sätt går man tillväga i fråga om undersökningar som avses i lagen om skydd för unga arbetstagare (998/93)och i lagen om strålningsskydd (592/91). Samma regel iakttas dessutom beträffande de undersökningar som förutsätts i hälsovårdslagen (763/94) och som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift där en sådan läkarundersökning krävs.

En arbetstagare som hänvisas till i ovan nämnda lagrum avsedda undersökningar eller i en sådan undersökning förordnas till efterundersökning, betalar arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Ifall undersökningarna eller eftergranskningen genomförs på en annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente i enlighet med det som stadgas i kollektivavtalet.

Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren i fall som avses i punkt 1 i denna paragraf personlig timlön för tid för en nödvändig läkarundersökning i syfte att diagnosticera en sjukdom och för en av läkaren ordinerad laboratorie- eller röntgenundersökning.

Hälsoundersökningar som omfattas av den lagstadgade företagshälsovården ordnas i första hand vid en tidpunkt fastställd av arbetsgivaren inom ramarna för regelbunden arbetstid. Om undersökningen sker utanför arbetstagarens regelbundna arbetstid betalas arbetstagaren en lön som motsvarar den personliga timlönen för tiden för deltagandet i undersökningen. Övertidsersättningar betalas inte för tiden för lagstadgade företagshälsoundersökningar ifall arbetsgivaren inte förordnar arbetstagaren att genomgå en hälsoundersökning uttryckligen efter att den regelbundna dygnarbetstiden har överskridits.

En förutsättning för ersättningen är att läkarundersökningen och den eventuella laboratorie- eller röntgenundersökningen ordnas utan onödig förlust av arbetstiden.

Ifall arbetstagaren får lön för sjuktid för den tid som åtgår till en läkarundersökning, betalas ingen ersättning med stöd av denna paragraf. Ersättning betalas inte heller för den tid för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som förutsätts i bestämmelserna om lön för sjuktid.

Inkomstbortfallet ersätts för tiden för deltagandet i kvinnornas bröstcancerscreening samt för tiden för deltagandet i livmoderhalscancersållningen, ifall dessa sker under arbetstid.

27 § Hälsokontroller ‌

Golvbeläggningsarbetare utsätts för fysisk belastning, buller, byggdamm, kemiska ämnen, temperaturväxlingar och risk för olycksfall under förhållandena på bygget.

Även ett noggrant skydd eliminerar inte nödvändigtvis risken för exponering, så regelbunden övervakning och bedömning av hälsan och funktionsförmågan är nödvändig. En lagstadgad hälsokontroll görs i början av anställningsförhållandet och vart 1–3:e år under arbetet. Hälsokontrollen innefattar en undersökning av företagshälsovårdssjukskötare, en bedömning av allmäntillståndet, utredning av sjukdomshistorik, en bedömning av blodcirkulations- och andningsorganen, mätning av blodtrycket, viktindex, hälsobeteende, en utredning av skötseln av den personliga konditionen, en undersökning av lungornas funktion och en hörselundersökning. Sjukskötaren skickar en remiss till laboratoriet för en omfattande blodstatus.

Vid behov kompletterar företagsläkaren undersökningen genom att bedöma de rapporter som gjorts och eventuella ytterligare undersökningar. Undersökningens innehåll måste vägas mot den faktiska risken för exponering från fall till fall. Innehållet i hälsokontrollen bygger på en utredning på arbetsplatsen och vid behov på arbetshygieniska mätningar.

Arbetsgivaren betalar vaccination mot hepatit A eller B för arbetstagare när företagshälsovården har konstaterat detta vara nödvändigt.

För personer som antecknats i ASA-registret på grund av exponering för kvartsdamm fastställs intervallen för de regelbundna hälsokontrollerna av företagshälsovårdens yrkesutbildade personal

Företagshälsokort

Arbetsgivaren ska i samband med att arbetsavtalet ingås säkerställa att arbetstagaren har ett eget personligt företagshälsokort. Arbetstagaren ska bära företagshälsokortet med sig på byggarbetsplatsen. För tillsynen över ordnandet av företagshälsovård ska arbetstagaren visa företagshälsokortet för arbetsgivaren.

8. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING 28 § Bestämmelser om elever ‌‌‌

1. I läroavtalselevers lönesättning iakttas bestämmelserna i

Läroavtalslagen. En yrkesarbetstagare är berättigad att i sitt ackord anlita en läroavtalselev som hjälp. I detta fall ska man på förhand komma överens om grunderna för fördelningen av ackordsinkomsten.

2. Förtroendemannen på företaget ska meddelas om användningen av läroavtalselever och lärande på arbetsplatsen. Arbetsgivaren utser en arbetsplatshandledare. Det är frivilligt att fungera som arbetsplatshandledare. Ifall arbetsplatshandledaren arbetar på ackord, räknas den arbetsprestation som den lärande har utfört honom eller henne till godo.

29 § Handledning m.m.‌

Arbetsgivaren informerar vid anställningsförhållandets början arbetstagaren om arbetarskyddsriskerna inom golvbeläggningsbranschen och ger anvisningar om hur sjukdomar och olycksfall kan undvikas, såvitt möjligt, i arbetarskyddsombudets närvaro. Arbetsgivaren ska likaså ge nya arbetstagare handledning i förhandlingsförhållandena på arbetsplatsen och i övriga frågor som gäller anställningsförhållandet. Huvudförtroendemannen på företaget ska beredas möjlighet att delta i detta handledningsmöte, ifall det är möjligt utan problem.

Förbunden rekommenderar att företaget håller utvecklingssamtal en gång om året. Vid företagen kommer man överens om innehållet i utvecklingssamtalet (utvecklingssamtal hålls mellan arbetsgivaren och den anställda och är regelbundet återkommande samtal om den anställdes arbete, arbetssituation, kunnande, ork o.d.).

9. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER ‌‌‌

30 § Avgörande av meningsskiljaktigheter

1. Meningsskiljaktigheter som eventuellt uppkommer om detta kollektivavtal och om prissättningar eller deras tolkning med anknytning till avtalet ska man utan onödiga dröjsmål sträva efter att utreda med hjälp av förhandlingar mellan arbetsledningen och förtroendemannen, eller, om en sådan inte finns, representanten för en lokal arbetstagarorganisation. Lyckas man inte förhandla fram en lösning i meningsskiljaktighetsfrågan, gör man upp en promemoria i vilken redogörs för de faktorer som förorsakat meningsskiljaktighet och separat anges båda parternas ståndpunkter. Promemorian ska omedelbart lämnas till båda kollektivavtalsparterna och vara undertecknad av båda parten. Kollektivavtalsparterna ska behandla promemorian i sina ömsesidiga förhandlingar inom en vecka från det att den har delgetts parterna.

2. Om promemorian inte tillräckligt belyser ärendet eller om man inte fått i uppdrag att göra upp en promemoria, ska kollektivavtalsparterna skicka sina egna representanter till platsen som tillsammans med de vederbörliga gör upp och undertecknar ett protokoll i vilket redogörs för och registreras, om en promemoria inte har uppgjorts, frågor som ger upphov till meningsskiljaktigheterna och båda parternas ståndpunkter. Därefter ska man utan dröjsmål söka nå lösning i ärendet i förhandlingar mellan kollektivavtalsparterna.

3. Om någondera avtalsparten föreslår förhandlingar om frågor med anknytning till detta kollektivavtal, ska förhandlingarna inledas så fort som möjligt. och senast inom en vecka efter att förslaget lagts fram.

I fall att avtalsparterna inte har kunnat nå enighet i meningsskiljaktighetsfrågorna kan ärendet hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

Protokollsanteckning:

1) Kollektivavtalsparterna konstaterar att ifall meningsskiljaktigheterna om tolkningen av kollektivavtalet håller på att leda till att arbetstagaren sägs upp, ska utredningen vidtas omedelbart. Genom denna protokollsanteckning begränsas inte arbetsgivarens allmänna rättigheter att anställa och säga upp arbetstagare utan

betonas att meningsskiljaktigheter om tolkningen inte får utgöra grund för uppsägning av arbetstagare.

2) Talan som gäller brott mot avtal och prissättning och som samtidigt kan gälla ersättningen har arbetstagarorganisationerna rätt att föra på en privat arbetstagares vägnar utan ett separat fullmakt.

3) Om en sådan arbetsgivare bryter mot avtalet som arbetstagarorganisationen inte vet om denne eller denna här till arbetsgivarorganisationen, är arbetsgivarorganisationen skyldig att på begäran ge upplysning om detta. Även arbetstagarorganisationen har motsvarande skyldighet. Om frågan framförs skriftligen, ska den även besvaras skriftligen.

31 § Grupplivförsäkring ‌

Grupplivförsäkring för arbetstagare (TRHV) är en livförsäkring som arbetsgivaren tecknar och bekostar för sina anställda. Dödsfallsersättningen betalas ut efter den anställdas död, om han eller hon har sådana förmånstagare som avses i villkoren.

Försäkringen tecknas och försäkringspremierna betalas av arbetsgivaren i samband med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen via skadeförsäkringsbolaget.

Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool sköter centraliserat utbetalningen av dödsfallsersättningarna.

32 § Moderskaps- och faderskapsledighet ‌

Ersätts under följande förutsättningar:

Arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i minst 6 månader innan barnet föds.

För tiden:

I ersättning under moderskaps- och faderskapsledigheten betalas skillnaden mellan arbetstagarens lön som beräknas för de arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat i fråga om moderskapsledighet infaller under en kalenderperiod på 56 vardagar och i fråga om faderskapsledighet under en period om sex dagar. (Vardagar är dagarna från måndag till lördag utom helger)

Xxxxx:

Som ersättning betalas för tiden som anges i föregående punkt skillnaden mellan arbetstagarens lön och moderskaps- eller

faderskapspenningen från och med den första dagen i moderskaps- eller faderskapsledigheten.

T.EX. 1

Arbetstagaren tar ut faderskapsledighet i sex dagar. Hans lön är 15 euro/h och hans dagslön är 120 euro. Faderskapspenningen antas vara 84 euro per dag. Lönen för faderskapsledigheten (hans arbetsdagar är må–fr) är 5 × 120 = 600 euro och faderskapspenningen 6 × 84 = 504 euro. Skillnaden mellan arbetstagarens lön och faderskapspenningen 600–504 är 96 euro, vilket är vad arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren under arbetstagarens faderskapsledighet.

T.EX. 2

En arbetstagare blir moderskapsledig 1.2. Betalningsskyldigheten på 56 dagar gäller för tiden 1.2–28.3. Det ingår 48 vardagar i perioden av vilka arbetstagaren arbetar 40 (må-fr). Arbetstagarens lön är 120 euro per dag och hon får 84 euro moderskapspenning per dag. Arbetstagarens lön är 40 × 120 = 4 800 euro. Moderskapspenningen som betalas för samma tid är 48 × 84 = 4 032 euro. Arbetsgivaren betalar mellanskillnaden 4 800 – 4 032 = 768.

§ 33 Avtalets giltighetstid ‌

Bestämmelserna i detta kollektivavtal träder i kraft från och med 1.3.2023 och gäller till och med 28.2.2025.

Helsingfors den 20 mars 2023

Golv- och väggbeläggningsförbundet rf

Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Byggnadsförbundet rf

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx

UTV

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN INKLUSIVE ACKORDSPRISSÄTTNING ‌

1. AVTALSPERIOD OCH KOLLEKTIVAVTALETS IKRAFTTRÄDANDE

Detta avtal träder i kraft 1.3.2023 och gäller till den 28.2.2025.

2. LÖNEUPPGÖRELSE

Från och med 1.5.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

Den allmänna förhöjningen är 4,0 %.

Tabellönerna höjs med 4,0 %. De nya tabellönerna är:

Lönegrupp	€/h
0	12,34
I	14,09
II	16,46
III	18,05

Ackordlönerna höjs med 4,0 %. Som uträkningsgrund används de oavrundade ackordspriserna för föregående år.

Ofullbordade ackord höjs med 4,0 % för de timmar som återstår av ackordet.

Tillägg som betalas i pengar höjs med 4,0 %.

Separata ersättningar till arbetstagarnas representanter höjs med 4,0 %.

Ersättningar för resekostnader och dagtraktamente ändras i kollektivavtalet på samma sätt och till samma tidtabell som de har bekräftats genom Skatteförvaltningens beslut.

Från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter

15.5.2024.

Den allmänna förhöjningen är 2,0 %.

Tabellönerna höjs med 2,0 %. De nya tabellönerna är:

Lönegrupp	€/h
0	12,59
I	14,37
II	16,79
III	18,41

Ackordlönerna höjs med 2,0 %. Som uträkningsgrund används de oavrundade ackordspriserna för föregående år.

Ofullbordade ackord höjs med 2,0 % för de timmar som återstår av ackordet.

Tillägg som betalas i pengar höjs med 2,0 %.

Separata ersättningar till arbetstagarnas representanter höjs med 2,0 %.

Ersättningar för resekostnader och dagtraktamente ändras i kollektivavtalet på samma sätt och till samma tidtabell som de har bekräftats genom Skatteförvaltningens beslut.

3. ACKORDSARBETE

Mattarbeten

1. Specialarbeten och särskilda merarbeten

105) Priset på renskärning differentieras så att priset på renskärning av plattor är 0,20 €/lm högre än för mattor.

113) För lim som leder ström höjs tilläggspriset till 12 %.

Parkettarbeten

1.20) Läggning av vinylplanka med integrerad ljudisolering ger en tilläggsförhöjning på 0,17 €/m2.

Plattbeläggningsarbeten

Följande text läggs till:

UTV

Om beställaren eller arbetsgivaren kräver att plattorna fästs med utjämningskilar höjs grundpriserna med 15 % (i priset ingår läggning och avlägsnande av kilar).

Vid läggning av golv med vassa kanter avtalar man om tilläggspriset lokalt.

Om beställaren eller arbetsgivaren kräver dubbel infästning av plattor avtalar man om tilläggspriset lokalt.

Till de särskilda priserna för plattsättning på väggar läggs en ny punkt till: Skärning av gering till stållister/rostfria lister 1,50 €/st.

4. ARBETSGRUPPER OCH ANDRA ÅTGÄRDER I UNDERTECKNINGSPROTOKOLLET

Ackordsprissättning för beläggningsarbeten

Förnyandet av ackordsprissättningen för beläggningsarbeten fortsätter. Arbetsgruppen ska slutföra sitt arbete senast 31.5.2023.

Rekommendationer för Lär känna arbetslivet och tjäna en slant

1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på elever i grundskolor och gymnasier, vilkas arbetsförhållande grundar sig på sommarpraktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och förtjäna”.

2. Ett arbetsförhållande enligt sommarpraktikprogrammet som varar två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till perioden mellan

1.6 och 31.8. Orienteringsperioden kan också vara tre eller fyra veckor.

3. För utfört sommarpraktikprogram betalas en engångslön på 395 €, vari ingår semesterersättningen för orienteringsperioden. På motsvarande sätt, om orienteringsperioden varar tre eller fyra veckor, betalas en engångslön på 592,50 € eller 790 €.

4. Bestämmelser i det gällande kollektivavtalet om löner, lönebestämningsgrunder eller andra förmåner med värde i pengar tillämpas inte på grundskole- eller gymnasieelever vilkas

arbetsförhållande baserar sig på det sommarpraktikprogram som avses i denna paragraf. Med undantag av den ordinarie arbetstiden längd tillämpas inte kollektivavtalets bestämmelser om arbetstid på dem, om bestämmelserna skulle försvåra det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet.

Praktikanter och studerande

Den anvisning om utbildnings- och praktikantplatser som parterna undertecknade 26.3.2009 förnyas att gälla under det nu avtalade avtalsperioden.

Arbetsgivaren och förtroendemannen ska gemensamt konstatera de utbildnings- och praktikplatsformer som företaget använder. Samtidigt utreds att de inte har som syfte att påverka anställningsförhållandet för den personal som är anställd på företaget. Det finns inget hinder mot att erbjuda arbete då studerandena på andra stadiet, dvs. de i yrkesskolan, arbetar under sina sommarlov samt efter examen från yrkesskolan fram till slutet på följande

septembermånad.

Förtroendemannen och arbetsgivarens representant kommer separat överens om arbetspraktik i arbetsuppgifter för studerande vid yrkeshögskolor och inom den eftergymnasiala utbildningen.

Olika läroanstalters oavlönade perioder för inlärning i arbetet och oavlönade praktikperioder är inte arbete med arbetsförhållande och ovan nämnda begränsningar gäller inte dem.

Förtroendemannen har rätt att få uppdaterade uppgifter om personer i arbetspraktik, deras placering och formen av den arbetspraktik eller arbetsplatsutbildning som tillämpas på dem.

5. BILAGEAVTAL

Som en del av detta avtal tillämpas följande avtal: Avtalet om uppsägningsskydd och permittering inom byggbranschen (AUSB), avtalet om arbetstagarnas representanter samt samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren på företag inom golvbeläggningsbranschen (ARS), avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft (AUA), avtalet om uppbörden av

UTV

fackföreningsavgifter (FATD), avtalet om utbildningsverksamhet (AUV), det allmänna avtalet (AA) samt semesterkollektivavtalet för arbetstagare inom golvbeläggningsbranschen (SA).

6. GODKÄNNANDE AV UNDERTECKNINGSPROTOKOLLET

Helsingfors den 20 mars 2023

Byggnadsförbundet rf	Golv- och väggbeläggningsförbundet rf
Xxxxx Xxxxxxxxxx	Xxxxx Xxxxxx
Xxxxx Xxxxxxx	Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxxxxx	Xxxx Xxxxxxxx

Byggnadsindustrins centralförbund Kattoliitto

Golv och väggbeläggningsförbundet Finlands målarmästareförbund Byggnadsförbundet

AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH PERMITTERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN ‌

De undertecknade förbunden har avtalat om att anställningsskyddet för arbetstagare som arbetar inom bygg-, vattenisolerings-, golvläggar-, målarbranscherna samt inom branschen för teknisk murning och tillvägagångssätten med anknytning till detta bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen som iakttas som en del av detta avtal med nedan nämnda undantag. I 5 § i avtalet har man dessutom avvikit från det som stadgats i lagen om samarbete inom företag när det gäller ärenden som omfattas av samarbetsförfarandet samt frågor som hör till den utredningsskyldighet som avses i 5 kap. 3 § och 9 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

1 § Prövotid

Prövotidens längd är högst 3 månader för anställningsförhållanden som är i kraft tillsvidare eller anställningsförhållanden på viss tid som varar minst 6 månader. I visstidsanställningar som varar i en kortare tid än sex månader får prövotiden utgöra högst hälften av arbetsavtalets längd. Prövotid kan inte ingå i ett arbetsavtal när arbetstagaren inom 5 år anställs hos samma arbetsgivare för motsvarande uppgifter som han eller hon redan tidigare har utfört.

Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.

2 § Permittering

1. Permitteringens början kan bindas vid färdigställandet av ett visst arbete eller vid arbetsperiodens utgång.

AUSB

2. Arbetsgivaren kan återkalla permitteringsmeddelandet eller en gång uppskjuta verkställandet av permitteringen utan att behöva iaktta en ny tid för meddelande om permittering. Meddelande om återkallelse eller uppskjutande ska ges senast den arbetsdag som föregår dagen då arbetet upphör.

3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om ett tillfälligt arbete under pågående permittering, varvid permitteringen omedelbart kan fortgå efter att arbetet slutförts utan separat tid för meddelande om permittering.

4. Permitteringsavtal som gäller företaget eller en del av det kan ingås med iakttagande av bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet. Genom ett sådant avtal kan man vid permitteringar som sker på arbetsgivarens initiativ avvika från bestämmelserna om permittering i arbetsavtalslagen och i detta avtal.

3 § Uppsägning

1. När en arbetsgivare säger upp en arbetstagare skall minst följande uppsägningstider iakttas:

Anställningsförhållandet fortgått utan avbrott	uppsägningstid
under 2 år	2 veckor
mer än 2 men högst 4 år	4 veckor
mer än 4 men högst 8 år	8 veckor
mer än 8 men högst 12 år	12 veckor
mer än 12 år 16 veckor

2. Arbetstagarens uppsägningstid är 5 arbetsdagar.

3. Arbetsavtalets upphörande kan bindas vid färdigställandet av ett visst arbete eller vid arbetsperiodens utgång. En sådan uppsägningsanmälning ska ges så att tiden mellan den tidpunkt då uppsägningen ges och den tidpunkt då anställningsförhållandet upphör omfattar minst uppsägningstiden. Anställningsförhållandets upphörande preciseras senast den arbetsdag som föregår dagen då anställningsförhållandet upphör.

4. Om arbetsavtalet redan i samband med att meddelande om permittering ges sagts upp villkorligt, upphör permitteringen och

anställningsförhållandet i enlighet med uppsägningsmeddelandet, om arbetsgivaren inte i enlighet med 6 § i detta avtal inom 180 dagar från permitteringens början kunnat ordna sådant arbete åt arbetstagaren som motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet. Anmälan om anställningsförhållandets upphörande ska sändas till arbetstagaren efter att tidsfristen på 180 dagar gått ut. Arbetstagaren har vid anställningsförhållandets upphörande rätt att som ersättning för sin förlust få lön för uppsägningstiden till den del hans eller hennes uppsägningstid överskrider den anmälningstid med vilken den villkorliga uppsägningen meddelades om.

5. Med iakttagande av bestämmelserna om lokala avtal i kollektivavtalet kan man avtala om återkallelse av meddelande om uppsägning eller om uppskjutande av verkställande av uppsägning.

4 § Arbetslag

1. Då man är tvungen att minska antalet arbetstagare i ett arbetslag som ingått avtal om ett visst arbete på grund av att det nämnda arbetet minskat, ska arbetsgivaren meddela arbetslaget om nedskärningen och om det antal personer som nedskärningen gäller minst 2 dagar innan nedskärningen träder i kraft. Om arbetslaget inte på basis av sitt reglemente kan nå överenskommelse om vem eller vilka nedskärningen ska gälla , utser arbetsgivaren de arbetstagare som nedskärningen i första hand gäller bland dem som sist anslutit sig till arbetslaget.

2. Arbetsgivaren ska föreslå till arbetslagets medlemmar sådana arbetstagare som omfattas av arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete eller att återanställa arbetstagare. Man kan dock avvika från ovan nämnda skyldigheter, om arbetslaget anser att det är ändamålsenligt att avvika från dem av en orsak som gäller arbetslagets sammansättning eller av någon annan liknande orsak.

5 § Förhandlingar om minskning av arbetskraft

1. Då det är fråga om sedvanliga variationer i behovet av arbetskraft inom branschen omfattas de permitteringar eller uppsägningar som beror på produktionsrelaterade eller ekonomiska orsaker inte av förhandlingsskyldigheterna enligt lagen om samarbete

eller utredningsskyldigheterna enligt 5 kap. 3 § och 9 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

AUSB

I detta fall ska arbetsgivaren, då han eller hon ger meddelande om permittering eller uppsägning, för arbetstagaren utreda åtgärder, grunder, verkningar och alternativ. Förtroendemannen som representerar arbetstagaren ska så snart som möjligt meddelas om åtgärden.

2. Lagen om samarbete och 5 kapitlet 3 § och 9 kapitlet 3 § arbetsavtalslagen tillämpas däremot när det är fråga om ett beslut som avviker från företagets sedvanliga verksamhet, och som generellt sett har verkningar på personalen i flera arbetsprojekt.

6 § Skyldighet att erbjuda arbete under ett anställningsförhållande

1. Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda en (även permitterad) arbetstagare i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare arbete begränsas till sådana arbetsställen där arbetstagaren, med beaktande av sedvanliga arbetsresor på orten, dagligen kan komma till arbetet från sin ordinarie bostad.

Skyldigheten att erbjuda arbete omfattar även sådant arbete som arbetstagaren, med beaktande av arbetstagarens yrkeskunskap, arbetserfarenhet och -förmåga, kan utbildas för genom sedvanliga arrangemang med tanke på byggbranschens karaktär och företagets storlek, och som arbetsgivaren efter slutförd utbildning kan erbjuda.

Genom lokala avtal kan man avvika från skyldigheten att erbjuda mindre än två veckor långt tillfälligt arbete.

2. Ifall en offentlig myndighet i ett ackordsavtal eller annars har ställt villkor om anlitande av arbetskraft bestäms arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete i enlighet med de begränsningar som sysselsättningsvillkoren uppställer.

3. Om man är tvungen att häva ett avtal som gäller underentreprenad eller underleverans på grund av att det företag som erbjuder tjänsten i fråga inte förmår betala löner, har beställaren rätt att anställa underentreprenörens eller underleverantörens arbetstagare i ett anställningsförhållande för viss tid för att slutföra arbetet i fråga utan att skyldigheten att erbjuda arbete till egna arbetstagare eller återanställningsskyldigheten enligt 7 § detta hindrar.

4. Arbetsgivaren kan anställa läroavtalselever i anställningsförhållanden utan att skyldighet att erbjuda arbete egna arbetstagare arbete eller återanställningsskyldighet i enlighet med 7 § utgör ett hinder, ifall man har avtalat om det i samband med samarbetsförhandlingar på företaget.

7 § Återanställning

Tidsfristen enligt 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen beräknas avvikande från lagen från och med den tidpunkt vid vilken arbetet upphör. Skyldigheten att förfråga och återanställa arbetstagaren inom denna tidsfrist omfattar de arbetstagare vars stadigvarande bostad ligger på ett avstånd som avses i 6 §.

8 § Påföljder av felaktigt förfarande

Underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om förfarandet innebär den pliktpåföljd som avses i arbetsavtalslagen. Inte heller kan plikt ådömas arbetsgivaren för brott mot sådana skyldigheter för vilka arbetsgivaren kan dömas till att betala skadestånd, ersättning eller kompensation.

9 § Avtalets giltighet

1. Detta avtal träder i kraft 1.5.2020 och gäller tills vidare.

2. Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad.

Helsingfors den 7 april 2020

Golv och väggbeläggningsförbundet Byggnadsförbundet

SEMESTERKOLLEKTIVAVTALET FÖR ARBETSTAGARE INOM GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN ‌

1 § Tillämpningsområde

Utöver semesterlagen avtalas att man i fråga semestrar och semesterersättningar för arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet som ingåtts mellan Golv- och väggbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet ska iaktta följande bestämmelser vars syfte är att skapa förutsättningar för arbetstagare att ha semester under den semesterperiod som avses i semesterlagen.

2 § Längden på semester

Arbetstagarens rätt till semester och längden på semestern fastställs i enlighet med semesterlagen.

Arbetstagare som fyllt 55 år har rätt till en extra fem vardagar lång oavlönad ledighet. Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer sinsemellan överens om när ledigheten tas. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för ledigheten efter att ha hört arbetstagaren. Ledigheten är tid som likställs med tid i arbetet.

3 § Beviljande av semester

Arbetsgivaren bestämmer över tidpunkten för sommar- och vintersemestern efter att arbetstagaren framfört sina önskemål om tidpunkten för semestern. Arbetsgivaren beviljar ledigheten såvitt möjligt enligt arbetstagarens önskan. Sommarsemester beviljas under tiden mellan 2.5 och 30.9 och vintersemester under tiden mellan 1.10 och 30.4 med de undantag som semesterlagen tillåter.

Semestern tas ut innan anställningsförhållandet upphör ifall arbetsgivaren framför ett önskemål om detta. Detta gäller sådana situationer där anställningsförhållandet upphör av orsaker som inte beror på arbetstagaren.

I anställningsförhållanden för viss tid ska man framföra önskemålet när arbetsavtalet ingås. I anställningsförhållanden som gäller tills vidare ska önskemålet framföras senast inom ett dygn efter att arbetstagaren blivit medveten om uppsägningen som arbetsgivaren genomfört.

När arbetstagaren efter att ha fått meddelandet om uppsägningen begär att få ta ut sin semester under sitt anställningsförhållande, fattar arbetsgivaren beslut om huruvida semestern inleds under uppsägningstiden eller om man uppskjuter anställningsförhållandets upphörande så att semestern inleds vid den tidpunkt då anställningsförhållandet tidigare meddelats om att upphöra.

Exempel (gäller uppskjutet upphörande av anställningsförhållande) Arbetstagarens anställningsförhållande sägs upp med en uppsägningstid på 2 veckor att upphöra fredagen den 7 november 2008. Arbetstagaren har outtagen semester på 12 dagar, som han eller hon meddelar att han eller hon tar ut under sitt anställningsförhållande. I så fall skriver arbetsgivaren den 22 november 2008 som datum för anställningsförhållandets upphörande på arbetsintyget/anmälan om att anställningsförhållandet upphör och antecknar de outtagna semesterdagarna på intyget/anmälan.

Arbetstagaren har, om han eller hon så vill, rätt till extra ledighet ifall han eller hon inte tjänat in full rätt till semester, dock så att längden på ledigheten och den eventuellt intjänade sommarsemestern inte överskrider 2 veckor. Arbetstagaren ska uttrycka sitt intresse för extra ledighet när arbetsavtalet ingås.

Tolkningen mellan förbunden som gäller uppskjutet upphörande av anställningsförhållande och uttagande av semester efter den ursprungliga uppsägningstiden enligt 3 § i kollektivavtalet om semestrar för arbetstagare inom golvbeläggningsbranschen:

I en sådan situation att anställningsförhållandets upphörande uppskjuts har arbetstagaren under sin semester ingen rätt till lön för sjuktid, till söckenhelgsersättning och inte heller rätt att uppskjuta sin semester i sådana fall som avses i 5 kap. 25 och 26 § i semesterlagen. Ifall arbetsplatsen eller företaget stängs för semesterperioden permitteras de arbetstagare som inte har semester eller sådan extra ledighet som avses i föregående stycke eller som inte tillfälligt har

placerats på arbetsställen som är i drift.

4 § Lönebetalning i samband med semester

Då arbetstagarna på en arbetsplats eller ett företag har semester samtidigt är fredagen närmast innan semestern inleds avlöningsdag. Den innestående delen av lön för beräkningstiden betalas på fredagen närmast efter att semestern upphör.

Då en arbetstagare på ovan nämnd arbetsplats eller ovan nämnt företag säger upp sig under arbetsplatsens semesterperiod betalas hans eller hennes slutlön efter semesterperiodens utgång senast vid slutet av den tredje arbetsdagen.

5 § Semesterpremie

Med semesterpenning avses i detta avtal den helhet som utgörs av semesterlön, semesterersättning och semesterpremie.

Beloppet på semesterpenningen är 18,5 % av den lön som under semesterkvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid inklusive den förhöjning som betalats för övertids- och nödarbete. I pågående ackord genomförs en mellanberäkning. Beloppet på semesterpenningen för skolelever och studerande är 14,0 %.

Av semesterpenningen betalas det belopp som motsvarar sommarsemesterns del (14 %) i den lön som betalas före sommarsemestern och det belopp som motsvarar intersemesterns del (4,5 %) i den lön som betalas före vintersemestern. Lokalt kan avtalas om att semesterpenning (18,5 %) betalas i samband med varje lönebetalning. Avtalet ska alltid ingås skriftligt och till övriga delar med iakttagande av bestämmelserna om lokala avtal i 3 § i kollektivavtalet. Vid anställningsförhållandets upphörande betalas till arbetstagaren i samband med slutlönen den till dess intjänade semesterpenningen i sin helhet

5 a Semesterpenning under tiden för familjeledighet

Under familjeledigheter (särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet) intjänar arbetstagaren semester enligt semesterlagen. Semesterlönen och semesterpenningen för de semesterdagar som tjänats in under denna tid fastställs enligt följande: För varje sådan semesterdag som tjänats in under familjeledigheten

erhåller arbetstagaren i semesterpenning 12 gånger sin personliga timlön.

Exempel

En arbetstagare som under tiden för en familjeledighet tjänar in 2,5 semesterdagar i månaden 2,5 semesterdagar x timlönen enligt arbetsavtalet x 12 = beloppet på semesterpenningen som tjänas in under en månad.

Om det i en full semesterkvalifikationsmånad både ingår arbetsdagar och familjeledighetsdagar betalas till arbetstagaren en proportionell del av den semesterpenning som tjänats in utgående från familjeledigheten.

Exempel

En arbetstagare som under tiden för en familjeledighet tjänar in 2 semesterdagar i månaden En månad omfattar 21 arbetsdagar av vilka arbetstagaren varit 5 dagar familjeledig. I semesterpenning för familjeledigheten under månaden i fråga betalas: 2 semesterdagar x timlönen enligt arbetsavtalet x 12 x 5/21 (23,8 %).

Protokollsanteckning:

Rekommendation

Förbunden rekommenderar att de intjänade semestrarna tas och semesterpengarna betalas genast då familjeledigheten avslutas (OBS. Innan en eventuell vårdledighet inleds.)

5 b Semesterpenning för sjuktid

Semesterpenning ackumuleras även på lön som betalts för sjuktid och vid olycksfall, dock högst 75 arbetsdagar under semesterkvalifikationsåret, eller om arbetsoförmågan fortsätter oavbruten efter att semesterkvalifikationsåret löpt ut, högst 75 arbetsdagar för den här sjukdomen eller olycksfall.

Semesterpenningen får inte ens i kortvariga anställningsförhållanden inkluderas i tidlöner eller ackordspris.

En arbetstagare som under sitt pågående anställningsförhållande varit i arbete färre än fjorton (14) dagar har ingen rätt till semesterpenning,

ifall han eller hon själv häver sitt anställningsförhållande eller om arbetsgivaren med stöd av arbetsavtalslagen häver hans eller hennes anställningsförhållande.

6 § Giltighetstid

Detta avtal träder i kraft 01-05-2020 och gäller tills vidare.

Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad.

Helsingfors den 7 april 2020

Golv och väggbeläggningsförbundet Byggnadsförbundet

AVTAL OM ARBETSTAGARREPRESENTANTER OCH SAMARBETE MELLAN ARBETSTAGARE OCH ARBETSGIVARE I FÖRETAG INOM GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN ‌

Inledning

Företagets kontinuerliga verksamhet och de därigenom bestående anställningsförhållandena för personalen förutsätter fortsatt samarbete mellan företagets ledning och personal. Genom samarbete kan företagets konkurrensförmåga och lönsamhet effektiveras, företagets anpassning till ständigt förändrade marknader möjliggöras samt utvecklingen av arbetsmiljön och arbetsmetoderna främjas.

Arbetssäkerheten på arbetsplatserna och på företaget förutsätter att arbetarskyddsverksamheten sker i en positiv anda som bäst kan nås genom samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Upprätthållandet och utvecklandet av kollektivavtalssystemet sker på basis av förhandlingsrelationer mellan arbetsgivar- och arbetstagarparten, genom vilka man säkerställer att de avtal som ingåtts mellan parterna iakttas, att meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren m.fl. frågor behandlas snabbt samt att arbetsfreden upprätthålls på det sätt som kollektivavtalssystemet avser. I syfte att förverkliga ovan nämnda mål har de undertecknande förbunden ingått ett avtal om arbetstagarnas representanter och om samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivaren på företag inom golvbeläggningsbranschen. I avtalet fastställs förtroendemannaverksamhet, arbetarskyddssamarbete samt samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt lagen om samarbete inom företag såtillvida det inte är fråga om samarbete

mellan olika personalgrupper.

Med stöd av 43 a § i arbetarskyddslagen är huvudentreprenören eller, om det på arbetsplatsen inte finns en arbetsgivare som skulle inneha huvudentreprenörställning, byggherren eller en annan person som leder eller övervakar byggprojektet (huvudsaklig genomförare) skyldig att handha arbetarskyddssamarbetet på den gemensamma byggplatsen.

I den mån det inte har avtalats annorlunda genom det här avtalet iakttas i samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna lagen om samarbete inom företag, lagen om tillsynen över arbetarskyddet samt lagen om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.

1 § Arbetsgivarens representanter

Arbetsgivarens representanter i det samarbete som avses i detta avtal är arbetsledningen och arbetarskyddscheferna.

ARS

2 § Arbetstagarnas representanter

1. Ett företagsspecifikt system är det primära sättet att sköta arbetstagarnas representation. Arbetstagarna kan bland sig välja en huvudförtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig för företaget.

2. På ett företag vars verksamhet har uppdelats i regionala enheter eller som annars är verksamt inom ett omfattande geografiskt område kan lokalt avtalas om att det utöver eller i stället för en huvudförtroendeman och en företagsspecifik arbetarskyddsfullmäktig även väljs en huvudförtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig för de regionala enheterna.

3. Samma person kan fungera som företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig samt som regional huvudförtroendeman och regional arbetarskyddsfullmäktig.

4. För en arbetsplats där antalet anställda arbetstagare inklusive tjänstemän överskrider 10 ska arbetstagarna välja en arbetarskyddsfullmäktig. För de arbetsplatser där två eller flera arbetsgivares arbetstagare parallellt arbetar har arbetstagarna rätt att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig.

Med arbetsplats avses enligt detta avtal i första hand företag. Ifall företaget är verksamt inom ett omfattande geografiskt område eller om det med tanke på arbetarskyddet i övrigt anses ändamålsenligt kan med arbetsplats även avses ett mera begränsat område såsom företagets distriktskontor, regional enhet eller ett annat regionalt verksamhetsställe eller arbetsställe av varaktigare karaktär där antalet ordinarie arbetstagare är minst fem (5).

På ett flerbranschföretag bestäms det ovan avsedda så att de funktioner som hör till en i avtalet avsedd bransch utgör en

självständig enhet separat från de övriga funktionerna, om lokalt inte annat avtalas.

5. För arbetstagarnas samtliga representanter väljs också ersättare. För en arbetarskyddsfullmäktig ska väljas två ersättare.

3 § Behörighetskrav för arbetstagarnas representanter

1. Till huvudförtroendeman för ett företag eller ett avtalat område kan väljas en arbetande person i ett anställningsförhållande tills vidare som är medlem i Byggnadsförbundet och förtrogen med förhållandena inom den bransch och på det företag han eller hon representerar.

2. Till arbetarskyddsfullmäktig för ett företag kan väljas en person som arbetar på företaget och till arbetarskyddsfullmäktig för en regional enhet en person som arbetar inom verksamhetsområdet. Till arbetarskyddsfullmäktig för en arbetsplats kan väljas en person som arbetar på arbetsplatsen.

4 § Regionala befogenheter och längden på mandattiden för arbetstagarnas representanter

1. Verksamhetsområdet för företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är hela företaget och mandattiden två år.

2. Verksamhetsområdet för företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är hela företaget och mandattiden två år.

3. Verksamhetsområdet för arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig är ifrågavarande arbetsplats och mandattiden högst två år.

4. Ifall den till uppdraget valda personens anställningsförhållande upphör eller han eller hon avstår från sitt uppdrag mitt under mandattiden, utför ersättaren hans eller hennes uppgifter under den återstående mandattiden. I övriga fall utför ersättaren arbetstagarrepresentantens uppgifter, om denne eller denna är förhindrad, endast under den tid hindret varar.

Arbetsgivaren ska meddelas om att ersättaren börjar utföra de uppgifter som tillhör arbetstagarnas representant.

5 § Val av representanter för arbetstagare

För förrättandet av val av representanter för arbetstagarna ska arbetsgivaren lämna ut en förteckning över de arbetstagare som är

anställda vid företaget, den regionala enheten eller verksamhetsstället och deras kontaktuppgifter (telefonnummer, e-post). Alternativt kan arbetsgivaren överlämna uppgifterna direkt till det elektroniska valsystemet.

Protokollsanteckning:

Enligt 5 § 1 i ARS-avtalet förbinder sig den som tar emot uppgifterna att iaktta dataskyddsförordningen och Finlands lagstiftning vad gäller användning och förvaring av uppgifterna samt att ovan nämnda uppgifter endast används för det syfte de utlämnats för, det vill säga för valet av representanter för arbetstagarna.

ARS

Varje arbetstagare har rätt att förbjuda att hans eller hennes uppgifter lämnas ut. Om en arbetstagare förbjuder att hans eller hennes uppgifter lämnas ut för ett elektroniskt val, anses personen i fråga enligt 5 § 3 i ARS-avtalet ändå ha en faktisk möjlighet att delta i valet av personalrepresentanter, och valet kan inte klandras för detta.

2. Arbetstagarna ska för förrättandet av val kostnadsfritt få använda en för ändamålet lämplig lokal som arbetsgivaren förfogar över. Förrättandet av valet får inte onödigt störa arbetsplatsens verksamhet.

3. Valet ska förrättas så att samtliga arbetstagare på företaget, inom verksamhetsområdet eller på arbetsplatsen har möjlighet att delta i valet.

4. Om uppställda kandidater samt om tid och plats för valet skall på förhand avtalas med arbetsgivaren och de skall delges samtliga arbetstagare genom ett tillkännagivande minst sju dagar innan uppställningen av kandidater inleds.

5. Samtliga arbetstagare inom den valda förtroendepersonens verksamhetsområde har rätt att ställa upp kandidater, och för uppställningen av kandidater ska reserveras 7 dagar. Minst 7 dagar ska ligga mellan det att tidsfristen för uppställningen av kandidater upphört och att valförrättningen inleds.

6. Arbetstagarna på företaget, inom området eller på arbetsplatsen kan, om de så vill, även ordna valet av representant utan att iaktta ovan nämnda tidsfrister.

7. Valresultatet ska meddelas arbetsgivaren skriftligen, och arbetsgivaren ska då det är fråga om valet av en

arbetarskyddsfullmäktig för arbetsplatsen meddela valresultatet vidare till Arbetarskyddscentralen.

8. Representanter för Byggnadsförbundets lokala distriktsorganisation eller för nämnda arbetstagarförbunds yrkesavdelning på orten har rätt att övervaka och medverka i förrättandet av förtroendemannaval.

6 § Uppgifter för arbetstagarnas representant

Huvudförtroendeman

• fungerar som representant för arbetstagarna på företaget i frågor med anknytning till personalpolitiken och anställningsförhållandena samt som förmedlare av information mellan företaget och de arbetstagare han eller hon representerar

• representerar arbetstagarna vid ingående av lokala avtal med stöd av kollektivavtalet

• övervakar att kollektivavtalet och arbetslagstiftningen iakttas samt att arbetsfreden bevaras

• är Byggnadsförbundets representant gentemot arbetsgivaren i enlighet med förhandlingssystemet och håller kontakt med förbundets yrkesavdelningar och distriktsorganisation

Regional huvudförtroendeman

• utför ovan avsedda huvudförtroendemannauppgifter inom ett lokalt avtalat område

Företagets arbetarskyddsfullmäktig

• representerar arbetstagarna i samarbete som gäller arbetarskyddsfrågor som berör hela företaget och fungerar som förmedlare av information i arbetarskyddsfrågor

• gör sig förtrogen med de planer som gäller arbetarskyddet på företagets nya arbetsställen

• följer upp företagshälsovården på företaget

• fungerar som kontaktperson mellan eventuella arbetarskyddsfullmäktige för arbetsplatser

• utför de uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen tillhör arbetarskyddsfullmäktig såtillvida dessa inte ingår i befattningsbeskrivningen för den eventuella regionala arbetarskyddsfullmäktig eller för arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig

Regional arbetarskyddsfullmäktig

• utför de ovan avsedda uppgifter som tillkommer företagets arbetarskyddsfullmäktig inom ett lokalt avtalat område.

Arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktige

• utför uppgifter som enligt arbetarskyddslagstiftningen tillkommer arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig.

7 § Arbetstagarrepresentanters befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall

ARS

1. På företag där antalet arbetstagare är under 15 ordnas för huvudförtroendemannen vid behov tillfällig befrielse från arbetet för skötseln av huvudförtroendemannauppgifter.

I övriga företag har huvudförtroendemannen rätt att få regelbunden befrielse från arbetet enligt följande:

Antalet arbetstagare på arbetsplatsen	befrielse h/vecka
15-24	2
25-49	2,5
50-99	5
100-149	8
150–	0,291 x antalet arbetstagare

Då behovet av ledighet bedöms ska bl.a. följande faktorer beaktas:

• antalet arbetstagare på arbetsplatsen, produktionens och verksamhetens karaktär

• karaktären av de löneformer som tillämpas på arbetsplatsen och förhandlingsbehovet som dessa förutsätter

• huruvida arbetena och arbetsmetoderna är bestående eller i ständig förändring, samt

• antalet övriga uppgifter som enligt detta avtal tillkommer huvudförtroendemannen.

2. Ifall huvudförtroendemannen har befriats från sitt arbete under regelbundet återkommande tidsfrister, ska han eller hon huvudsakligen utföra förtroendemannauppgifterna under denna tid. I brådskande fall kan huvudförtroendemannen utföra sina förtroendeuppgifter även under övrig tid efter att med arbetsledningen ha avtalat om avbrottet i arbetet.

3. Ifall förhållandena inte föranleder annat beräknas antalet befrielse som beviljas arbetarskyddsfullmäktig för skötseln av uppgifter så att det antal arbetstagare arbetarskyddsfullmäktig representerar multipliceras med talet 0,291 (TOL). Det så beräknade talet anger antalet befrielse från arbetet under en period på fyra veckor.

4. Arbetsgivaren ersätter den inkomst som arbetstagarnas representant under arbetstiden förlorar på grund av skötseln av sina uppgifter.

5. Om arbetstagarnas representant utanför sin ordinarie arbetstid utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter betalas för den använda tiden en övertidsersättning, ifall man inte avtalat om en annan tilläggsersättning.

6. Med inkomst som ska ersättas avses arbetstagarrepresentantens egen genomsnittliga timförtjänst utan förhöjning för övertids- eller söndagsarbete.

8 § Lön för arbetstagarnas representant

1. Till huvudförtroendemannen för företaget eller regionen samt till företagets eller regionens arbetarskyddsfullmäktig som representerar minst sju (7) arbetstagare betalas en separat månadsersättning på 78,73 € (80,30 € år 2024) för skötseln av uppgifterna. Av ersättningen betalas 36,62 € (37,35 € 2024) i samband med varje lönebetalning (lön varannan fredag). Ifall viceförtroendemannen sköter uppgifterna i minst två veckor betalas ersättningen till honom eller henne. Ersättningen utgör lön som betalas för arbetad tid.

En förutsättning för ersättningen är att den ovan nämnda arbetstagarens representant är medlem i Byggnadsförbundet. Ifall arbetstagaren sköter flera representationsuppdrag är han eller hon endast berättigad till en särskild ersättning.

2. En arbetstagare får medan han eller hon sköter uppdraget som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig eller på grund av uppdraget inte förflyttas till ett sämre avlönat arbete än det han eller hon hade innan han eller hon valdes till representant och han eller hon får inte heller sägas upp från arbetet på grund av representationsuppdraget. Han eller hon får inte heller förflyttas till ett mindre värt arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom eller henne

annat arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap. Förtjänstutvecklingen för de ovan nämnda representanterna för arbetstagarna ska motsvara den allmänna förtjänstutvecklingen på företaget eller på dess regionala enhet.

9 § Lokaler och utrustning

1. Arbetsgivaren anvisar arbetstagarnas representant de lokaler som behövs för skötseln av dennes eller dennas uppgifter inklusive behövlig kontorsutrustning med beaktande av förhållandena på byggplatsen.

ARS

2. Begreppet sedvanlig kontorsutrustning omfattar den adb- utrustning med därtill hörande program samt den internetanslutning inklusive e-post samt kopierings- och postningsservice som allmänt är i bruk på företaget eller på arbetsstället. Arbetstagarnas representanter har ingen rätt att självständigt använda adb- utrustningen på företaget.

10 § Besök på arbetsställen

1. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att besöka arbetsställen inom sitt verksamhetsområde då detta anses nödvändigt med tanke på utförandet av uppgifterna. Besök på arbetsställen ska på förhand avtalas om med chefen och anmälas för ledningen på arbetsplatsen.

2. Arbetsgivaren ersätter arbetstagarnas representant för resekostnaderna till följd av överenskommet resesätt och betalar lön för resedagar enligt ordinarie arbetstid.

11 § Rätt att delta i utbildning

1. Arbetstagarnas representanter bereds enligt utbildningsavtalet mellan avtalsparterna möjlighet att delta i utbildning som är ämnad att öka deras kompetens då det gäller att sköta representantuppdraget.

12 § Anställningsskydd

1. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig kan sägas upp eller permitteras av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker endast i det fall att de inte kan erbjudas arbete som motsvarar deras yrkeskunskap eller annars är lämpligt inom verksamhetsområdet.

Ifall en ekonomisk eller produktionsmässig uppsägning eller permittering gäller en person som enligt uppgift har varit ersättare för förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig, är arbetsgivaren vid behov skyldig att utreda att åtgärden inte beror på att arbetstagaren har representerat personalen.

2. Huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen får inte sägas upp av andra än ekonomiska och produktionsmässiga skäl annars än bara om förutsättningarna enligt arbetsavtalslagen uppfylls.

3. Vid bedömningen av grunderna för hävning av huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får han eller hon inte försättas i en sämre ställning än de övriga arbetstagarna.

4. Om en huvudförtroendemans, en regional förtroendemans eller en arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal avslutats i strid mot detta avtal, ska arbetsgivaren ersätta honom eller henne med minst 10 och högst 30 månaders lön. Då antalet ordinarie arbetstagare och tjänstemän på arbetsplatsen är 20 eller högre, motsvarar den ovan avsedda ersättningen för en arbetarskyddsfullmäktig minst 4 och högst 24 månaders lön. Ersättningen ska fastställas i enlighet med grunderna i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal ska beaktas som en faktor som höjer ersättningens belopp. Om domstolen prövar att det finns förutsättningar för anställningsförhållandets fortgående eller återställning av ett redan avslutat anställningsförhållande, men anställningsförhållandet trots detta inte fortsätts, ska detta beaktas som ett ytterst vägande skäl då ersättningens storlek fastställs.

5. Bestämmelserna i detta avtal tillämpas på vice huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigs ersättare under den tid som de i enlighet med den anmälan som förutsätts i detta avtal vikarierar för förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig.

6. Bestämmelserna om anställningsskydd i denna avtalspunkt ska även tillämpas på de kandidater som uppställts enligt 5 § (kandidatskydd). Kandidatskyddet inleds tidigast tre veckor innan valet förrättas och upphör för den som inte blivit vald efter att valresultatet bekräftats.

7. Bestämmelserna om anställningsskydd i denna avtalspunkt ska även tillämpas på en arbetstagare som fungerat som företagets eller regionens huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig sex månader efter att hans eller hennes uppdrag har upphört. En anmälan om uppsägning eller permittering kan dock ges inom en tidsfrist på sex månader så att den åtgärd som avses i anmälan träder i kraft efter efterskyddets utgång.

8. I säsongsbetonat arbete kan en arbetarskyddsfullmäktig permitteras av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker vid säsongens utgång då det på arbetsplatsen inte är möjligt att erbjuda honom eller henne arbete som skulle motsvara hans eller hennes yrkeskunskap eller då sysselsättningen av honom eller henne skulle innebära permittering eller uppsägning av en arbetstagare som arbetar på annat håll mitt under ett pågående ackord.

Arbetarskyddsfullmäktig har företräde till arbetet vilket innebär att han eller hon kallas tillbaka till arbetet bland de första i början av följande säsong.

ARS

9. Kandidatskyddet och efterskyddet utgör inte hinder för arbetsgivaren att i slutet av arbetsperioden permittera eller säga upp en arbetstagare i säsongsbetonat arbete av en ekonomisk eller produktionsrelaterad orsak.

13 § Rätt att erhålla information

1. Huvudförtroendemannen har rätt att kvartalsvis få information om namn och lönegrupp för arbetstagarna på företaget samt om datum för anställnings-förhållandenas början. Uppgifterna ska också ges om manliga och kvinnliga arbetstagares inkomstnivå, dess struktur och utveckling så att en utredning ges om arbetstagarnas genomsnittliga timförtjänst i tidsarbete, i ackordsarbete och för utförd arbetstid.

I företag som har ett system med regionala huvudförtroendemän strävar man efter att ge de nämnda uppgifterna även till en huvudförtroendeman som företräder arbetstagarna regionalt.

I samband med att nya arbetstagare introduceras i arbetet ska till arbetstagarna ges kontaktuppgifter till personalens representanter (telefonnummer, e-post). I dialogen enligt samarbetslagen ska dessutom behandlas hur kontakten mellan personalens representanter och de arbetstagare de representerar säkerställs i praktiken.

2. Huvudförtroendemannen har rätt att med stöd av AUSB, AUA och FATD få information och utredningar som avses i dessa avtal. Huvudförtroendemannen har dessutom rätt att få information om arbetsställen inom sitt verksamhetsområde.

3. Arbetarskyddsfullmäktig har rätt att erhålla de uppgifter som anses nödvändiga med tanke på skötseln av arbetarskyddsfullmäktigeuppdraget.

4. För att kunna utreda en oklarhet eller meningsskiljaktighet med anknytning till arbetstagarens anställningsförhållande ska huvudförtroendemannen ges samtliga uppgifter som påverkar utredningen av fallet.

5. Huvudförtroendemannen, förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ska ges skriftliga upplysningar om den arbetskraft i form av underentreprenörer och hyrd arbetskraft som finns inom dennes verksamhetsområde. Uppgifterna ska finnas tillgängliga när arbete påbörjas.

6. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att göra sig förtrogna med arbetstidsbokföringen så som stadgas i arbetstidslagen.

7. Arbetsgivaren anskaffar till huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs förfogande nödvändiga lagar, författningar och arbetarskyddsbestämmelser för att dessa ska kunna utföra de uppdrag som hör till dem.

14 § Arbetstagarnas representants ansvar

1. Arbetstagarnas representant är i sitt anställningsförhållande gentemot arbetsgivaren i samma ställning som de övriga arbetstagarna. Han eller hon är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och övriga ordningsföreskrifter.

2. Arbetstagarens representant svarar för att de uppgifter arbetsgivaren gett till honom eller henne endast används för det ändamål för vilket de har getts.

§ 15 Förhandlingsordning

Meningsskiljaktigheterna som uppstått på företaget avgörs om möjligt inom företaget. Om man inte lyckas med detta, hänskjuts meningsskiljaktigheten till förhandlingarna mellan förbunden.

16 § Avtalsparternas ansvar

Kollektivavtalsparterna förbinder sig att för sin egen och sina medlemmars del iaktta de avtal som ingåtts mellan kollektivavtalsparterna och på grund av detta avtal, att iaktta

arbetsfreden enligt kollektivavtalet och att reda ut meningsskiljaktigheterna enligt förhandlingssystemet.

17 § Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft 1.3.2022 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad.

Helsingfors den 4 mars 2022

ARS

Byggnadsförbundet rf

Golv- och väggbeläggningsförbundet rf

ALLMÄNT AVTAL ‌

Utgångspunkter

Golvbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet eftersträvar att främja förhandlingsförhållandena och avtalsverksamheten såväl mellan förbunden som på arbetsplatserna samt att för sin del övervaka slutna avtal.

Grundrättigheter

Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundrättigheter är oantastbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka inom fackföreningsorganisationer, och de får inte sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete på grund av detta. Företagens personal har rätt att välja representanter som ska företräda dem i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten att välja representanter och deras rättigheter och skyldigheter finns definierade i lagar och i detta och i övriga avtal. Den individuella arbetstagarens säkerhet och hälsa, rätt till icke-diskriminering och att bli jämlikt bemött bildar utgångspunkten för avtalsbestämmelserna.

Direktionsrätt

Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare och bestämma över ledningen av arbetet.

Förhandlingar mellan parterna

Ifall någondera av parterna föreslår att det ska föras arbetsmarknadsförhandlingar, ska dessa i den utsträckning det är möjligt inledas utan dröjsmål.

De medverkande förbundens ombud, aktörer eller andra utsedda företrädare har rätt att i frågor som gäller tillämpningen av kollektivavtalet besöka arbetsplatserna efter att ha kommit överens om en för syftet lämplig tidpunkt med en företrädare för arbetsgivaren som är närvarande på byggarbetsplatsen eller som annars ansvarar för arbetsplatsen.

Förhandsmeddelande om arbetskonflikter

Innan politiska eller solidariska stridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen och det berörda arbetsgivar- eller tjänstemannaförbundet meddelas i mån av möjlighet minst fyra dagar på förhand. Meddelandet ska innehålla uppgifter om orsaken till den planerade arbetsstriden, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.

Giltighet

Detta avtal träder i kraft 01-01-1998 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet. med iakttagande av en uppsägningstid på tre (3) månader.

Helsingfors den 9 december 1997

Golvbeläggningsföreningen Byggnadsförbundet

AVTAL OM ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT ‌

1 Allmänt

Företagen anlitar utomstående arbetskraft på två sätt. Detta baserar sig å ena sidan på ett köp-, anskaffnings-, ackords-, hyres-, uppdrags-, arbets- o.d. -avtal mellan två självständiga företagare då det behövliga arbetet utförs av en utomstående företagare utan att den andra avtalsparten inte har något att göra med arbetsprestationen. I praktiken kallas verksamhet som baserar sig på ett dylikt avtal i allmänhet för underleverans eller underentreprenad.

Å andra sidan baserar sig anlitande av utomstående arbetskraft på

s.k. hyrd arbetskraft, där de hyrda arbetstagare (kommenderingsmän) som levererats av företag som anskaffar arbetskraft utför arbete åt den andra arbetsgivaren under dennes ledning och övervakning. Situationer som nämns ovan i första stycket kallas nedan för underleverans och situationer som nämns ovan i andra stycket kallas nedan för hyrd arbetskraft. Till avtalen om underleverans eller anlitande av hyrd arbetskraft fogas ett villkor enligt vilket underleverantören eller det företag som hyr ut arbetskraft förbinder sig att tillämpa det allmänna kollektivavtalet för sin bransch samt arbets- och sociallagstiftningen.

2 Underleverans

Om man på grund av underleverans är tvungen att undantagsvis minska arbetskraften på företaget, ska företaget sträva efter att placera dessa arbetstagare i andra uppgifter inom företaget och, om detta inte är möjligt, uppmana underleverantören, om denne behöver arbetskraft, att anställa de friställda arbetstagare som lämpar sig för underleveransarbetet med tidigare löneförmåner.

Arbetsavtalet får inte ges en sådan form enligt vilken det skulle vara fråga om ett ackordsavtal mellan självständiga företagare då det i själva verket är fråga om ett arbetsavtal.

3 Hyrd arbetskraft

Företagen ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft endast till utjämningen av arbetstoppar eller i övrigt till sådana tidsmässigt eller produktionsmässigt begränsade uppgifter som man på grund av arbetets brådskande natur, begränsade varaktighet, med arbetet förbundna krav på yrkeskunskap, specialverktyg eller andra motsvarande orsaker inte kan låta egna arbetstagare utföra.

Anlitande av hyrd arbetskraft är osunt om hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som anskaffar arbetskraft arbetar i normalt arbete inom företaget jämsides med företagets ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning under en längre tid. Företagen som anlitar hyrd arbetskraft ska på huvudförtroendemannens begäran redogöra för frågorna kring dylika arbetstagares arbete.

AUA

Principerna för anlitande av hyrd arbetskraft behandlas i en dialog enligt samarbetslagen. Företagen som anlitar hyrd arbetskraft ska på huvudförtroendemannens begäran redogöra för frågorna kring dylika arbetstagares arbete.

Omställningsförhandlingar enligt 16 § 2 mom. i samarbetslagen behöver inte föras då man har för avsikt att anlita hyrd arbetskraft för ett behov som avses i punkt 3 i AUA-avtalet för minst en vecka och högst två månader. I övriga fall iakttas samarbetslagen.

De kollektivavtalsenliga minimiarbetsvillkoren som ska tillämpas i uthyrda arbetstagares anställningsförhållanden fastställs enligt 2 kap. 9 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. Användarföretagen ska ansvara för att den uthyrda arbetskraftens arbetsförhållanden på arbetsplatsen är jämlika med företagets egna arbetstagares förhållanden. Handledning på arbetsplatsen, anvisningar om och övervakning av arbetsplatsens säkerhetspraxis samt användningen och tillgången till personalutrymmen ska ordnas på ett jämlikt sätt för alla arbetstagare på arbetsplatsen.

Företagen ska avstå från användningen av hyrd arbetskraft innan de permitterar eller säger upp sina egna arbetstagare.

Protokollsanteckning:

Även om företagets egna arbetstagare skulle vara permitterade eller under hot att bli uppsagda kan företaget anlita hyrd arbetskraft på

grund av sådana krav på yrkeskunskap eller på grund av specialredskap som gör att det inte är möjligt att låta företagets egen arbetskraft utföra dessa arbeten.

4 Beställarens ansvar

Den som ger underleveransen eller underentreprenaden i uppdrag, nedan beställaren, är ansvarig för de fordringar hans eller hennes avtalspartners arbetstagare på basis av anställningsförhållandet har på följande sätt:

Beställaren svarar i sista hand för att den lön för -underentreprenörens eller underleverantörens arbetstagare som arbetstagaren på beställarens arbetsplats har förtjänat betalas. Beställaren svarar likaså för att den semesterersättning som underentreprenörens eller -leverantörens arbetstagare på beställarens arbetsplats har förtjänat samt eventuellt grundkapital för ackordet blir betalade.

Beställaren står endast för sådana fordringar som vilka arbetstagaren eller förtroendemannen meddelar beställaren eller dennes representant om senast på den 14 kalenderdagen efter den tidpunkt då fordringen skulle ha förfallit till betalning.

5 Giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.3.2022 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad.

Helsingfors den 4 mars 2022

Golv och väggbeläggningsförbundet Byggnadsförbundet

UTBILDNINGSAVTAL ‌

1 Yrkesutbildning

Då arbetsgivaren ger en arbetare yrkesutbildning eller skickar honom till utbildning som ansluter sig till hans yrke, ersätts de direkta kostnader utbildningen ger upphov till samt förtjänstförlusten för ordinarie arbetstid beräknad enligt medeltimförtjänst. Om utbildningen helt äger rum utanför arbetstiden, ersätts de direkta kostnader som beror på utbildningen samt den individuella timlönen. Att det är fråga om en utbildning som avses i denna paragraf konstateras före anmälningen till utbildningen.

Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för läromaterialet i enlighet med kursprogrammet, helpensionsavgifter för internatkurser och för övriga än internatkurser de ersättningar för resekostnader som fastställs i enlighet med kollektivavtalet.

AUV

Inkomstbortfallet under den ordinarie arbetstiden ersätts för både kurs- och resetiden. För den tid som utanför arbetstiden används till utbildning eller till resor som utbildningen förutsätter betalas ingen ersättning. Lönen för en arbetstagare med vecko- eller månadslön sänks inte för den tid som åtgår till kursen och till de resor som deltagandet i kursen förutsätter.

2 Gemensam utbildning

Utbildningen som främjar samarbetet på arbetsplatsen arrangeras av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av samarbetsorganen för centralorganisationerna eller deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller annorstädes.

Parterna konstaterar att den gemensamma utbildningen i allmänhet äger rum arbetsplatsspecifikt på det ändamålsenligaste sättet, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas. Gemensam utbildning som avses här omfattar kurser inom arbetarskyddet. En medlem i arbetarskyddskommittén, arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktig och arbetarskyddsombudet kan under

förutsättningarna i detta avtal delta i en grundkurs. Arbetarskyddsfullmäktig kan under samma förutsättningar delta i en specialkurs.

Till den som deltar i utbildningen betalas ersättning i enlighet med det som bestäms i punkt 1. Om medverkan i en utbildning avtalas lokalt beroende på utbildningens art i det samarbetsorgan som kommer i fråga eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.

Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på den utbildning som gäller medinflytandesystem och lokala avtal. Medverkan i utbildningen kan också arbetsgivaren och personen i fråga sinsemellan komma överens om. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samarbete vidtar åtgärder för att ordna utbildningsutbud beträffande deltagandesystem och lokala avtal. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer upp hur det ovan nämnda utbildningsutbudet förverkligas.

3 Fackföreningsutbildning, anställningsförhållandets kontinuitet och anmälningstider

Arbetstagare bereds möjlighet att delta i FFC:s och dess medlemsförbunds kurser som pågår en månad eller kortare tid utan att anställningsförhållandet avbryts, då detta går an utan att det medför kännbara olägenheter för produktionen eller företagets verksamhet. I bedömningen av ovan avsedd olägenhet beaktas arbetsplatsens storlek. I negativa fall underrättas huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen inleds om orsaken till att beviljandet av ledighet skulle medföra kännbar olägenhet. Då rekommenderas att man i samråd strävar efter att utreda en eventuell annan tidpunkt för kursen då det inte finns hinder för medverkan.

Anmälan om avsikten att delta i kursen ska göras så tidigt som möjligt. Då kursen pågår högst en vecka, ska meddelandet ges minst tre veckor innan kursen inleds, och då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor på förhand. Innan personen deltar i en ovan avsedd utbildning, ska han eller hon avtala med arbetsgivaren om de åtgärder som deltagandet medför och uttryckligen på förhand fastställa om det är fråga om en sådan utbildning för vilken arbetsgivaren enligt detta

avtal betalar ersättningar till arbetstagaren. Samtidigt ska omfattningen av dessa ersättningar bestämmas.

4 Ersättningar

AUV

För en kurs som ordnas i FFC:s eller dess medlemsförbunds utbildningslokaler eller för ett annat utbildningsevenemang som Byggnadsförbundet har organiserat och som utbildningsarbetsgruppen godkänt, är arbetsgivaren skyldig att till förtroendemannen, vice förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktig, arbetarskyddskommitténs medlem och arbetarskyddsombudet betala ersättning för inkomstbortfall för den utbildning som deras uppgifter förutsätter, till ovan nämnda förtroendemän för högst en månad och till personer med arbetarskyddsuppdrag för högst två veckor. Likväl betalas ersättning för sådana utbildningar med anknytning till förtroendemannaverksamhet som arrangerats i ovan nämnda utbildningslokaler till yrkesavdelningens ordförande för högst en månad, ifall han eller hon arbetar på ett företag där antalet arbetstagare inom den ifrågavarande branschen är minst 100 och den yrkesavdelning som han eller hon leder har minst 50 medlemmar.

Dessutom betalas för de arbetstagare som avses i det föregående stycket för varje sådan kursdag för vilken betalas ersättning för inkomstbortfall, som ersättning för måltidskostnaderna som orsakas kursarrangörerna för kursen den måltidsersättning som Byggnadsförbundet och Byggnadsindustrin kommit överens om.

Ovan i denna punkt avsedda ersättningar är arbetsgivaren skyldig att betala till samma person för samma eller innehållsmässigt motsvarande utbildning endast en gång.

5 Sociala förmåner

Medverkan i en fackföreningsutbildning som avses i avtalet innebär med beaktande av en övre gräns på en månad inte avdrag från semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner.

6 Giltighet

Detta avtal träder i kraft 21-05-2018 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad.

Helsingfors den 21 maj 2018

Byggnadsförbundet

Golv och väggbeläggningsförbundet

Golvbeläggningsföreningen Byggnadsförbundet

AVTAL OM UPPBÖRDEN AV MEDLEMSAVGIFTER TILL FACKFÖRENINGAR ‌

1 § Inkassering av medlemsavgift

Arbetsgivaren uppbär medlemsavgifter till fackföreningar per löneperiod eller månad. Man kan lokalt avtala om att medlemsavgiften uppbärs på förhand varje kvartal, halvår eller att hela årets medlemsavgiften tas ut på en gång.

Vid uttagande av medlemsavgifter ska Byggnadsförbundets avtal om uttagande av medlemsavgifter iakttas.

Arbetsgivaren tar inte ut någon medlemsavgift om ingen skyldighet att betala lön råder under lönebetalningsperioden. Arbetsgivaren tar inte ut någon medlemsavgift vid semesterpenning. Arbetstagaren själv ansvarar i sista hand för att den årliga medlemsavgiften betalas enligt det belopp som krävs.

FATD

Om uppbörden av avgift upphör ska Byggnadsförbundet meddelas om detta.

2 § Redovisning och utredning av medlemsavgiften

Medlemsavgiften redovisas för företagets löneadministration på det sätt som anses vara bäst varje löneperiod eller månad. Redovisningen kan också göras på förhand varje kvartal, halvår eller år.

Redovisningen betalas till Byggnadsförbundets konto för medlemsavgifter.

Arbetsgivaren skickar till Byggnadsförbundet en medlemsspecifik utredning av de medlemsavgifter som tagits ut. Utredningen lämnas in varje månad eller kvartal.

Om man lokalt har avtalat annat om uppbörden, ska en utredning lämnas in så snart som möjligt efter uppbörden.

3 § Medlemsavgiftens belopp

Byggnadsförbundet meddelar varje år en månad före uppbördsårets början Golv- och väggbeläggningsförbundet rf medlemsavgiftens belopp.

Detta avtal träder i kraft 1.3.2022 och gäller tills vidare. Detta avtal kan sägas upp att upphöra samtidigt med kollektivavtalet med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad.

Byggnadsförbundet rf

Golv- och väggbeläggningsförbundet rf

ARBETARSKYDDSHANDBOK FÖR GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN 84 ‌

Den här arbetarskyddshandboken har tagits fram till ett koncist informationspaket av de viktigaste arbetarskyddsbestämmelserna för att användas av företag och arbetarskyddsfullmäktige inom golvbeläggningsbranschen. Syftet är att förbättra kännedomen om arbetarskyddsbestämmelserna och väcka diskussion i god anda mellan arbetsledningen och personalen. Varje olycksfall i arbetet/sjukledighet som kan undvikas är vårt gemensamma mål.

1 Arbetarskyddsorganisationen i företag inom golvbeläggningsbranschen

(Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen och ARS-avtalet i Golvbeläggningsbranschens kollektivavtal)

Lagen förutsätter att det på arbetsplatser där det regelbundet arbetar minst 20 arbetstagare ska inrättas en arbetarskyddskommission. Arbetarskyddskommissioner kan också tillsättas på mindre arbetsplatser.

ArbSk

Arbetarskyddskommissionens lagstadgade uppgifter kan även handhas av ett annat samarbetsorgan som man har avtalat om. I arbetarskyddskommissionen är arbetsgivaren, arbetstagarna och tjänstemännen representerade och den tillsätts för två år. Kommissionen behandlar på sina möten arbetarskyddsfrågor som berör arbetsplatsen i allmänhet. Arbetarskyddskommissionens medlemmar har rätt att göra framställningar om frågor som de vill ta upp på mötena och rätt att få motiverad respons på sina framställningar.

Ett företagsspecifikt system är det primära sättet att se till arbetstagarnas representation inom golvbeläggningsbranschen. Arbetstagarna kan bland sig välja en arbetarskyddsfullmäktig för företaget. I företag där verksamheten har fördelats i regionala enheter eller som annars verkar inom ett vidsträckt område kan man också avtala om regionala arbetarskyddsfullmäktige.

Arbetsgivaren är i enlighet med lagen om arbetarskyddsregister skyldig att anmäla arbetarskyddspersonalen. Det här görs på en

xxxxxxxx för anmälning av arbetarskyddspersoner som lämnas till Arbetarskyddscentralen vars adress anges i samband med ifyllningsanvisningarna för blanketten. Anmälan kan också göras elektroniskt.

För de arbetsplatser där två eller flera arbetsgivares arbetstagare parallellt arbetar har arbetstagarna rätt att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig.

2 Undervisning och handledning för arbetstagarna

(Arbetarskyddslagen 2 kap. 14 §)

Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna tillräcklig information om olägenheterna och riskerna på arbetsplatsen samt se till att arbetstagarna får tillräcklig introduktion i

• arbetet och arbetsförhållandena,

• arbets- och produktionsmetoderna,

• de arbetsredskap som används i arbetet och deras korrekta användning (t.ex. gasol)

• säkra arbetssätt (t.ex. hanteringen av brandfarliga lim och lack och förgasande lim och lack)

• i synnerhet innan ett nytt arbete eller en ny uppgift inleds

Dessutom ska arbetstagarna få undervisning i hur olägenheter och risker i arbetet kan förhindras och hur olägenheter eller risker som hotar säkerheten i arbetet kan undvikas. Ifall det är möjligt reserveras arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombudet möjlighet att närvara under handledningen (Golvbeläggningsbranschens KA 29 §). Förbunden rekommenderar att det alltid utarbetas en blankett för introduktionen. Samtidigt kontrolleras arbetstagarens kompetens (arbetssäkerhetskort osv).

3 Planeringen av arbetet och arbetsmetoderna

Arbetsgivaren levererar endast sådana material till byggarbetsplatsen som är försedda med föreskriftsmässiga emballagemärkning och för varje produkt ett skyddsdatablad (REACH-förordningen (EG) Nr 1907/2006). Dessutom ska en kemikalieförteckning lämnas till byggarbetsplatsen. Man ska göra sig förtrogen med skyddsdatabladet

på förhand redan i samband med planeringen av arbetet. Den personliga utrustning som anges i skyddsdatabladet ställs arbetstagarna till förfogande och det kontrolleras att utrustningen används på rätt sätt. Det informeras om skadliga kemikalier (t.ex. kontaktlim, reaktionslack, golvytbeläggning) på byggarbetsplatsen och säkerställs att de övriga arbetstagarna på byggarbetsplatsen inte exponeras för ämnena.

Om en arbetstagare upptäcker brister i emballagemärkningen på material som har levererats till byggarbetsplatsen, i skyddsdatabladen eller den personliga skyddsutrustningen ska han eller hon omedelbart informera arbetsgivaren om det. Arbetsgivaren är då skyldig att utan dröjsmål rätta till de brister som har fastställts.

4 Ensamarbete (Arbetarskyddslagen 5 kap. 29 §) och vägran att utföra arbete (Arbetarskyddslagen 4 kap. 23 §)

ArbSk

I utredningen och bedömningen av riskfaktorerna i samband med ensamarbete inom golvbeläggningsbranschen ska förhållandena och riskerna som beror på arbetstiderna beaktas. Arbetsgivaren ska ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller mellan andra arbetstagarna. Samtidigt ska också säkerställas en möjlighet att larma hjälp. Om arbetstagaren blir tvungen att gå in i ett trångt slutet rum ska det finnas en person utanför som håller vakt. Det samma gäller om synnerligen starka kemikalier (epoxi, kontaktlim osv.) används i arbetet. Man måste vara särskilt omsorgsfull när det gäller arbetstagare med endast lite arbetserfarenhet, deras ensamarbete ska begränsas alltid då det är möjligt.

Arbetstagare har rätt att vägra utföra arbete som medför allvarliga risker för arbetstagarens egen eller andra arbetstagares hälsa. Arbetsgivaren eller dennes företrädare ska så snart som möjligt underrättas om att arbetet inte utförs. Ifall arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren annat arbete i stället för det farliga arbetet är arbetstagaren skyldig att ta emot arbetet. Ifall arbetsgivaren inte kan erbjuda arbetstagaren annat arbete är han eller hon ändå skyldig att betala lön till arbetstagaren och arbetstagaren får inte heller på annat sätt straffas för sin vägran att utföra arbetet.

5 Tillstånd och kort som behövs i arbetet

För arbeten som utförs inom golvbeläggningsbranschen kan den som beställer arbetet, byggherren eller huvudentreprenören kräva vissa intyg över arbetstagarnas kompetens. Arbetsgivaren ansvarar för den tillståndsutbildning som beställaren kräver och för kostnaderna i anslutning till utbildningen (Golvbeläggningsbranschens KA, Utbildningsavtalet).

Arbetssäkerhetskort

Bruket av arbetssäkerhetskort är frivilligt, men de flesta beställarföretag förutsätter att underleverantörernas arbetstagare innehar ett arbetssäkerhetskort. För att få arbetssäkerhetskortet måste man ha avlagt arbetssäkerhetskortskursen med godkänt betyg. Kortet är giltigt i fem år. Arbetssäkerhetsutbildningen administreras av Olycksfallsförsäkringsförbundet. Den egentliga utbildningen ordnas bl.a. vid ett flertal vuxenutbildningscentren runt om i landet.

Kort för heta arbeten

Enligt försäkringsbolagens anvisning förutsätter utförandet av heta arbeten på en byggarbetsplats alltid skriftligt tillstånd för heta arbeten och arbetstagarna ska ha ett giltigt kort för heta arbeten. Kortet för heta arbeten är ett tidsbundet tillstånd som beviljas av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland SPEK och ger innehavaren rätt att utföra heta arbeten. Enligt XXXX är heta arbeten inom golvbeläggningsbranschen t.ex. användningen av (flyt)gasblåsare vid läggningen av mattan.

VTT-personcertifikat

Installatörer av tätskikt i våtrum behöver på de flesta byggarbetsplatser ett VTT-personcertifikat. Personcertifikatet beviljas först för två år och förnyas sedan för två eller fem år i sänder i enlighet med certifieringsområdets bestämmelser, om personen uppfyller kraven på certifiering. Personcertifikatet blir gammalt, dvs. upphör att gälla, ifall innehavaren av personcertifikatet inte lämnar arbetsobjekt- och utbildningsuppgifter regelbundet eller försummar att betala årsavgiften.

Arbetstagarens personkort

Alla som arbetar på en byggarbetsplats ska ha ett personkort försett med bild av vilket förutom personuppgifterna även arbetsgivaren framgår. Personkortet ska alltid bäras så att det är synligt på byggarbetsplatsen. Från och med 1.9.2012 ska dessutom arbetstagarens skattenummer framgå av kortet.

6 Personlig skyddsutrustning (Arbetarskyddslagen 2 kap. 15 §)

Valet av personlig skyddsutrustning på byggarbetsplatsen ska basera sig på en riskbedömning (Srb 1407/93). I valet används emballagemärkningarna och skyddsdatabladen som hjälp.

Arbetsgivaren ska anskaffa och till arbetstagarens förfogande ställa ändamålsenlig personlig skyddsutrustning som uppfyller kraven och hjälpmedel och eller annan utrustning när arbetets art, arbetsförhållandena eller ett ändamålsenligt utförande av arbetet förutsätter det och det är nödvändigt för att undvika fara för olycksfall. I kollektivavtalet för golvbeläggningsbranschen ingår dessutom egna bestämmelser om t.ex. överlåtelsen av skyddsklädsel, skyddsskodon och skyddsutrustning till arbetstagarnas förfogande.

Dessutom rekommenderas användningen av knäskydd alltid då arbete utförs på knä.

ArbSk

Arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att:

använda den personliga skyddsutrustning och annan utrustning som arbetsgivaren ger i enlighet med anvisningarna

se till den personliga skyddsutrustning och annan utrustning som arbetsgivaren ger

använda sådan ändamålsenlig klädsel i arbetet som inte ger upphov till risk för olycksfall

iaktta skyddsbestämmelserna vid användningen och hanteringen av farliga ämnen

Exempel på ämnen som förekommer i arbeten inom golvbeläggningsbranschen och som kräver personlig skyddsutrustning

Kontrollera alltid skyddsdatabladet först!

Kontaktlim:

Kontaktlim innehåller aceton och industribensin. Ånga irriterar huden och ögonen. Ordna med effektiv ventilation och använd andningsskydd (halvmask/friskluftsskydd) beroende på hur länge arbetet varar. Vid användningen ska dessutom limmets låga antändnings- och explosionstemperaturer beaktas.

Kvartsdamm:

Tegel-, betong- och annat byggnadsdamm innehåller några procent kvarts. Vid långvarig kraftig exponering kan kvartsdamm medföra dammlunga, silikos. Många stenarter innehåller kvarts och därför förekommer exponering i samband med många byggnadsarbeten. Exponering för kvartsdamm kan leda till lungcancer eller njursjukdomar och vara den utlösande faktorn för vissa reumatiska sjukdomar. Golvbeläggare kan exponeras för kvartsdamm vid slipning. I alla arbeten där damm uppstår ska alltid andningsskydd användas.

Trädamm:

Typiska hälsoskador orsakade av trädamm är hosta och irritation i lungorna, irriterade ögon och bindhinneinflammationer, olika hudsymtom, kroniska luftrörsinflammationer, andnöd, astma och långvarig snuva. Personer som exponeras för trädamm löper över tio gånger större risk att insjukna i cancer i näsan och dess bihålor. Särskilt damm av hårt trä (ek och bok) ökar risken betydligt. Därför ska arbetsgivaren även i Finland uppge personer som exponeras för damm av ek och bok till ASA-registret.

När utländska trädarter bearbetas ska alltid användas arbetsverktyg försedda med punktutsug och damm av hårda träarter får inte ledas tillbaka in i arbetsrummet. Vid slipning av trägolv och parkett används vanligtvis maskiner försedda med punktutsug, men damm tränger nästan ändå alltid in i arbetsrummet. Läckage uppkommer särskilt vid slipning av kanter. Läckage förekommer

också på kanterna av anordningar. Trädamm ska inte avlägsnas genom torrborstning, utan stora bitar och avfall ska samlas in för hand eller med spatel. Därefter dammsugs rummet med en bra industridammsugare eller centraldammsugare.

Akrylgolvbeläggning:

Beläggningar innehåller metylmetakrylat som irriterar ögon, hud och slemhinnor och som kan ge upphov till störningar i centrala nervsystemet. Ämnet har en särskilt irriterande lukt.

Arbetsområdet ska avspärras från övriga rum genom avskärmning och avdelningarna ska förses med maskinella undertrycksanordningar med vilkas hjälp det är möjligt att få till stånd synnerligen effektiv ventilation vid arbetsstället.

Alternativt kan arbetet utföras utanför den normala arbetstiden. Arbetstagarna ska använda motoriserat andningsskydd, skydds-kläder och handskar för att förhindra hudallergier.

Epoxigolvbeläggningar:

ArbSk

Vid användning av epoxiprodukter är det synnerligen viktigt att skydda huden för att förhindra allergier. Förbyggandet av hudexponering är ännu viktigare i samband med olösliga och vattenförtunnade epoximassor som när det gäller sådana som innehåller lösningsmedel. Arbetstagarna ska använda skyddsklädsel och handskar samt motoriserade andningsskydd när de använder lösningsprodukter. Vid arbete med lösningsmedel krävs punktutsug med lågt tryck.

Uretangolvbeläggning:

Uretanprodukter innehåller isocyanatföreningar. Dessa föreningar kan sensibilisera andningsvägarna och orsaka astma. Arbetstagarna ska använda motoriserat andningsskydd under arbetet. Dessutom ska huden skyddas med skyddsklädsel och skyddshandskar. Vid arbete med lösningsmedel krävs punktutsug med lågt tryck.

Lösningsförtunnade lack:

Lack som förtunnas med lösningsmedel innehåller ofta nervgifter och det är därför ytterst viktigt att skydda sig rätt. Nervgift inverkar på nervsystemet och därigenom t.ex. på minnet och sinnestämningen.

Exponering för lösningsförtunnade lack har på samma sätt som metabolt syndrom konstaterats öka risken för insjuknande i kranskärlssjukdomar och höja blodsocker och fettvärdena. När man arbetar med lösningsförtunnande lack ska man alltid använda både hudskydd och andningsskydd. I lack används ofta beståndsdelar av flera förhärdare så det är viktigt att alltid läsa skyddsdatabladen noga när man byter produktmärke. Även i förhärdarna av flera vattenförtunnade lack används beståndsdelar som förutsätter användning av personlig skyddsutrustning.

Trävax och oljor:

Trävax och - oljor innehåller ofta industribensin så det är synnerligen viktigt att skydda huden för att förhindra hudinflammationer. Vid arbetsplatsen ska ordnas med ventilation och om det inte är möjligt ska andningsskydd alltid användas i enlighet med tillverkarens anvisningar. Däremot är många grundningsoljor mycket farligare för inandningen, så när de används ska man även alltid skydda sig med lämpliga andningsskydd.

Asbest:

Asbest är mineralfiber som förekommer i olika former. Asbestfiber tränger genom andningsorganens skyddsmekanismer på grund av att de är så små och lagras permanent i lungorna.

Alla asbestarter är farliga för hälsan. Exponering för asbestdamm medför asbestos, lungcancer och mesothelioma i lungsäcken samt vissa andra sjukdomar och lungförändringar.

Användningen av asbest i nybyggen upphörde i Finland 1987. I nästan alla byggnader som renoveras förekommer asbest. Golvbeläggare kan stöta på gamla produkter som innehåller asbest t.ex. i spackel, plattlim, mattor av expanderad vinyl.

Asbest utgör en fara för golvläggare, om man blir tvungen att riva eller slipa byggnader och konstruktioner som innehåller asbest. För asbestsanering krävs tillstånd som beviljas av arbetarskyddsdistriktet.

7. Säkerheten hos maskiner, arbetsredskap och andra anordningar i arbeten inom golvbeläggningsbranschen

(Arbetarskyddslagen 5 kap. 41-43 § och Statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten 205/2009)

I arbetet får endast sådana maskiner, arbetsredskap och anordningar användas som uppfyller bestämmelserna och som är lämpliga och ändamålsenliga för arbetet och arbetsförhållandena. Arbetsgivaren ansvarar för att anordningarna är rätt installerade och för skyddsanordningar och -skyddsmärkningar. Användningen av anordningarna får inte medföra olägenheter eller fara för de arbetstagare som arbetar med dem eller för andra personer på arbetsplatsen.

Maskiner och arbetsredskap ska inspekteras i syfte att trygga säkerheten i arbetet innan de tas i bruk första gången. Det här ska göras även i samband med att anordningen installeras på en ny plats eller efter att betydliga förändringar med tanke på säkerheten har genomförts. Kontrollen ska dessutom genomföras regelbundet och vid behov. De som genomför kontrollen ska vara kompetenta att göra det. Inspektionen av en farlig maskin, ett farligt arbetsredskap eller en annan anordning får genomföras endast av en bemyndigad sakkunnig. Alla maskiner och anordningar som anskaffas till arbetsplatsen ska vara CE-märkta.

ArbSk

Säker användning av cirkelsåg:

Vid användningen av bordscirkel ska tillverkarens bruks-, installations- och skyddsanvisningar iakttas. Bruksanvisningarna ska läsas innan cirkeln tas i bruk och man ska säkerställa att maskinens skydd och de personliga skyddsutrustningarna är på plats.

Innan sågningen inleds ska säkerställas att:

• klingtypen lämpar sig för anordningen och det material som ska bearbetas

• klingans djup och sågningsdjupet är rätt justerat

• cirkelbordet har rätt ställning, är rakt och stadig

• klingan rör sig i rätt riktning

• föremålet som ska sågas stöds rätt

• sugslangen är rätt fastsatt och att dammsugaren fungerar rätt, när dammsugare används

• strömkabeln är skyddad, om den ligger på förbindelseleden.

Handtaget är viktigt och det ska användas senast i slutskedet av sågningen, då man är tvungen att föra händerna nära klingan. Ifall det handlar om ett smalt föremål (föremålet som tillverkas har en bredd på mindre än 12 cm) ska handtaget alltid användas när man arbetar vid cirkelsågen. Vid sågning med cirkel hindrar ögonskyddet att spån och sågavfall råkar i ögonen. Andningsskydd förhindrar att damm tränger in i andningsvägarna. När man sågar ska man använda hörselskydd.

Trygg användning av gasblåsare:

Vid användning av gasol ska man sörja för en tillräcklig ventilation. Gasanordningen behöver förutom gas också förbränningsluft. Ifall det inte finns tillräckligt med förbränningsluft uppstår giftigt kolos. En gasolflamma som brinner bra är blå. Om flammorna är gula i spetsen får brännaren inte tillräckligt med luft.

Gasanordningarna kontrolleras regelbundet. Att slang- och rörfogar är täta kan man kontrollera genom att stryka tvållösning på eventuella läckagen och böja slangen och leta efter brottställen i den. Slangarna bör bytas ut vart femte år och tryckregulatorerna vart tionde år. Damm som samlas i brännaren ska avlägsnas regelbundet. Gasflaskor ska alltid förvaras i upprätt ställning. Kom i håg att stänga huvudventilen efter användningen.

8. Personalrum på byggarbetsplatsen

Personalrummen på en byggarbetsplats ska ordnas i enlighet med arbetsministeriets beslut om personalutrymmen på byggarbetsplatser (977/1994). Med personalrum avses rum som reserverats för arbetstagarna i vilka de kan klä om sig, tvätta sig, inta måltider och torka och förvara kläder samt toaletter. Personalrummen ska planeras med tanke på det kommande antalet arbetstagare, en ändamålsenlig placering av rummen, trafiken på byggarbetsplatsen och andra omständigheter i anslutning till användningen av rummen. Placeringen av rummen och behovet av dem ska planeras i samarbete bl.a. med byggherren. Ifall byggherren på byggarbetsplatsen t.ex. är ett byggnadsföretag ska företaget inom golvbeläggningsbranschen reservera för sina arbetstagare rum i byggherrens sociala utrymmen, ifall företaget inte ordnar egna rum på byggarbetsplatsen (24 § i Golvbeläggningsbranschens KA).

9. Golvbeläggarens arbetshälsa

(Lagen om företagshälsovård och kollektivavtalet för golvbeläggningsbranschen 26-27 §, 31 §)

9.1. Företagshälsovård

Arbetsgivaren är skyldig att ordna företagshälsovård för sina arbetstagare. Arbetsgivaren ska ingå ett skriftligt avtal om ordnande av företagshälsovård med en person eller ett företag som erbjuder företagshälsovårdstjänster. Avtalet eller en beskrivning av det ska i enlighet med 25 § i lagen om företagshälsovård finnas framlagt för arbetstagarna. Arbetsgivaren ska skaffa och ordna företagshälsovårdstjänster själv eller tillsammans med andra arbetsgivare vid en hälsocentral eller en verksamhetsenhet eller hos person som har rätt att producera företagshälsovårdstjänster.

Arbetstagarna är skyldiga att delta i hälsogranskningar som med tanke på arbetet bedöms vara nödvändiga:

• i ett arbete eller en arbetsmiljö som medför särskild risk för insjuknande;

• för att utreda hans eller hennes arbets- och funktionsförmåga på grund av krav som beror på arbetet och som riktar sig mot hälsan.

ArbSk

Arbetsgivaren är skyldig att ge yrkespersoner och sakkunniga inom företagshälsovården de uppgifter som behövs om arbetet, arbetsplatsen och personalen. Även arbetstagaren åläggs samma skyldighet.

Arbetsgivaren ska ha en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården som ska innehålla de allmänna målen för företagshälsovården samt de behov som grundar sig på förhållandena på arbetsplatsen och de åtgärder som föranleds av dessa. Verksamhetsplanen ska ses över årligen på grundval av arbetsplatsbesök och andra utredningar som utförs inom företagshälsovården.

Den första hälsogranskningen av golvläggare bör genomföras innan arbetet inleds, men den ska åtminstone genomföras senast inom en månad efter att anställningsförhållandet har inletts. När arbetet fortgår ska de återkommande hälsogranskningarna genomföras vart 1–3 år, om det inte finns särskilda orsaker till att genomföra hälsogranskningarna oftare eller om inte arbetarskyddsmyndigheten

utgående från förordningen har bestämt att de ska utföras oftare (Srf 1485/2011 4 §).

9.2. Företagshälsokort

(Statsrådets förordning om företagshälsokort för arbetstagare som utför byggarbete 1176/2006)

Med tanke på uppföljningen och genomförandet av de lagstadgade hälsoundersökningarna inom byggbranschen togs i början av 2007 i bruk ett personligt företagshälsokort som baserar sig på lagstiftningen.

Företagshälsokortet är ett bevis över en genomförd hälsokontroll och en påminnelse om följande kontroll. När en ny arbetstagare anställs får arbetsgivaren uppgifterna om den sista hälsokontrollen från företagshälsokortet och kan lämna hälsokontrollen för nyanställda ogjord, ifall den föregående fortfarande är i kraft.

Arbetstagaren ska ha företagshälsokortet med sig på byggarbetsplatsen så att det är möjligt att fastställa att företagshälsovårdens lagstadgade hälsogranskningar har genomförts. Ifall uppgifterna i företagshälsokortet är bristfälliga ska arbetstagaren rätta till dem på den företagshälsocentral som han eller hon senast var konsulterade. Beroende på hur företaget och företagshälsovården arbetar är det arbetstagaren eller arbetsgivaren som reserverar följande kontroll eller företagshälsovården som kallar till hälsokontroll.

9.3. Yrkessjukdomar

(Yrkessjukdomslag)

Yrkessjukdomar är sjukdomar vars huvudsakliga orsak är en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. Typiska yrkessjukdomar hos golvläggare är olika slag av sjukdomar i anslutning till dammlunga och belastningsskador i knäna.

Remissen till yrkessjukdomsundersökningar baserar sig på bedömningen av en läkare som är förtrogen med företagshälsovård och informationen om förhållandena kring den som ska undersökas. Företagsläkaren, en annan specialläkare inom branschen eller en hälsovårdsläkare eller privatläkare som känner till arbetsförhållandena och arbetstagarens hälsotillstånd kan ge en remiss för undersökningen. För undersökningen behövs en betalningsförbindelse av olycksfallsförsäkringsbolaget. Arbetsgivarens försäkringsbolag svarar för kostnaderna för Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Arbetshälsoinstitutet begär en betalningsförbindelse för undersökningen av patienten.

Rutinerna i fråga om ersättning vid yrkesastma baserar sig på olycksfallslagen och sjukdomen ersätts som ett olycksfall i arbete. Betalningen av ersättningen förutsätter ett E-läkarintyg av vilket framgår att astman kan fastställas vara yrkesastma, dvs. att den i huvudsak förorsakas av exponering för kemiska eller biologiska ämnen samt att orsakssammanhanget mellan exponeringen och sjukdomen är sannolik.

9.4. Försäkringsskyldighet Lagstadgad olycksfallsförsäkring

Arbetsgivaren ska teckna en olycksfallsförsäkring för arbetstagarna, när antalet arbetsdagar som under kalenderåret uppgår till sammanlagt mer än

12. På basis av olycksfallsförsäkringen betalas ersättning för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Med olycksfall likställs också olycksfall som har inträffat under färden till och från arbetet. Olycksfallsförsäkringspremien varierar beroende på hur farligt arbetet är och företagets storlek (0,4 %–8,00 %). Ifall en utländsk arbetstagare har ett E101-intyg, dvs. ett intyg för olycksfallsförsäkringsskydd för utstationerade arbetstagare, som är utfärdat i avgångslandet behöver arbetsgivaren inte teckna en försäkring i Finland för den tid som intyget är giltigt. Ifall det inte finns ett intyg ska arbetsgivaren teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring hos ett finländskt försäkringsbolag i Finland som gäller från den tidpunkt då arbetet inleddes.

9.5. Särskilt skydd av unga arbetstagare inom golvbeläggningsbranschen

ArbSk

Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006) begränsar arbetet som golvläggare för personer under 18 år. Enligt förordningen är dessa arbeten bl.a.:

• Arbete där det med beaktande av arbetstagarens ålder förekommer oskälig påfrestning, betydande ansvar för egen eller andra personers säkerhet (t.ex. förflyttning av mattrullar)

• Ensamarbete, om detta är förenat med uppenbar risk för olycksfall eller våld (t.ex. arbete i trånga, cisternaktiga utrymmen)

• Arbete som medför skadlig exponering för giftiga ämnen som kan ha bestående inverkan på en människas hälsa (t.ex. epoxiytbeläggningar)

En ung arbetstagare får anlitas för dessa arbeten endast, om han eller hon har en grundläggande yrkesexamen eller befinner sig i yrkesinriktad utbildning under ledning och övervakning av en lärare.

Vid bedömningen av de risker som arbetet och arbetsförhållandena medför för unga arbetstagare anlitas arbetsplatsens företagshälsovård så som särskilt stadgas.

Innan det farliga arbetet inleds ska arbetsgivaren, eller om det är fråga om arbete i anslutning till utbildningen, utbildningsanordnaren tillsammans med arbetsgivaren lämna en anmälan till arbetarskyddsmyndigheten (xxx.xxxxxxxxxxxx.xx). Anmälan ska kompletteras, ifall förhållandena som påverkar säkerheten förändras väsentligt medan arbetet pågår.

9.6. Dataskydd

Privatlivet och de grundläggande rättigheterna i anslutning till privatlivet tryggas i lagstiftningen om dataskydd. Arbetsgivaren ska i första hand samla in uppgifterna från arbetstagaren själv. Ifall arbetsgivaren samlar in uppgifter på andra ställen, behöver han eller hon arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren får behandla uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd med arbetstagarens samtycke.

Arbetsgivaren ha rätt begära att en arbetstagare som valt för en arbetsuppgift lämnar ett intyg över genomförd narkotikatest när utförandet av arbetsuppgiften under påverkan av narkotika eller beroende av narkotika t.ex. kan äventyra arbetstagarens eller andras liv, hälsa eller arbetarskydd.

Arbetstagaren har rätt att vägra genomföra testet, men då behöver arbetsgivaren inte ingå ett anställningsförhållande. Under ett redan pågående anställningsförhållande kan arbetsgivaren ålägga en arbetstagare att genomföra ett narkotikatest endast om han eller hon har grundad orsak att misstänka missbruk.

Kameraövervakning begränsas genom särskilda bestämmelser. Kameraövervakning på arbetsplatsen är tillåten endast ifall syftet med övervakningen är att:

• säkra arbetstagarnas och andra personers säkerhet som befinner sig i lokalerna

• skydda egendom

• övervaka att produktionsprocesserna framskrider normalt

• förebygga eller utreda situationer som äventyrar säkerheten, egendomen eller produktionsprocesser

ACKORDSPRISSÄTTNING FÖR MATTARBETEN ‌

Arbetshelheten för mattarbeten

Utgångsläge:

Man har hållit det inledande mötet och granskat mottagningen av arbetsställe, av materialen och planerna. Montören har granskat att ytornas enhetlighet, rakhet och jämnhet samt lutningarna i våtutrymmen motsvarar kraven i dokumenten. Utrustningen, vatten och el finns tillgängliga på våningen eller i arbetsställets omedelbara närhet.

Arbetsinnehåll:

Arbetet omfattar de arbeten som prissatts i arbetsbeskrivningen och ackordsprissättningen. Priserna omfattar blandning av material för användning, daglig rengöring av arbetsredskap och städning av monteringsavfall som uppkommit i och med arbetet (mattdelar, tomma förpackningar osv.) till ett avfallskärl/en uppsamlingspunkt som finns på våningen eller i arbetsplatsens omedelbara närhet.

Slutläge: De arbeten som avses i arbetsbeskrivningen är färdiga. Arbetstagaren och arbetsledningen har granskat arbetena. Eventuella fel och brister har korrigerats.

Allmänna bestämmelser om ackordsarbeten

1) Timarbeten som utförs under ackordsarbetet ska bokföras och de utförda timmarna ska granskas och godkännas varje vecka.

APM

2) Arbetsgivaren levererar verktyg (med undantag av arbetstagarens egna verktyg) och material som behövs i reparationsarbeten till arbetsplatsen och för nybyggen till våningar samt ser till att dessa utan separat behandling är i sådant skicka att man kan arbeta med dem (så som t.ex. lim i lagom temperatur utan värmning).

3) Om arbetstagaren i samband med sitt ackordsarbete är tvungen att flytta på lösegendom, möbler o.d. föremål ska till honom eller henne för detta arbete betalas lön enligt timlönen. Om dylika föremål flyttas av andra personer och ackordsarbetaren är tvungen att vänta på detta ska även för väntetiden betalas enligt timlönen. Som lösegendom räknas även elspisar, frysar o.d. motsvarande.

4) Då man i samband med ackordet är tvungen att utföra arbete som inte kan prissättas betalas för det här arbetet timlön förhöjd med 30%.

5) Vid arbeten som utförs i bebodda plastrum och i utrymmen som är i bruk läggs till ackordsprisen en förhöjning på 20 %. Gäller inte tömda utrymmen. Förhöjningen gäller endast de arbeten som direkt försvåras på grund av hindret.

6) Om förhöjningen för ett specialarbete, såsom t.ex. skärning av mönster, ska avtalas på förhand eller senast när ackordet inleds. För en mönstrad matta som ska mönsteranpassas förhöjs grundpriset med 20 %. Samma tillägg betalas även då mattor eller plattor läggs diagonalt eller på sned avvikande från vägglinjen.

7) Tilläggspriset för golvbeläggning i smala korridorer under 2,0 meter är 0,80 €/m2 i punkterna 3,4 och 11.

8) Xxxxxxxxxxx arbeten på färjor betalas ett tillägg på 30 % på grundprisen i samtliga arbeten.

9) Med arbetsmängd avses arbetsmängden per en arbetstagare. Då man räknar samman arbetsmängder beaktas samtliga beläggningsmaterial likvärdigt.

10) Vid läggning av golv- eller väggbelägg betalas för varje separat yta som ska beläggas minst priset på 1 m2.

11) Vid limning med 2-komponents reaktionslim höjs prisen i mattarbeten med 10 % och i plattarbeten med 20 %.

12) Hustyper som berättigar till förhöjning för småhus är:

– egnahemshus

– tvåfamiljshus

– radhus

– 3 nedersta våningar på loftgångshus

Dammkontroll

Arbetssäkerheten förutsätter att arbetena utförs i så dammfria förhållanden som möjligt. Om arbetstagare som utför ackordsarbete inte har tillgång till verktyg och byggmaterial som lämpar sig för dammfritt arbete och måste utföra arbetet utanför den egentliga arbetsplatsen, såsom i en källare, på gårdsplanen e.d., betalas en lokalt avtalad ersättning för de olägenheter det medför för ackordsarbetet och som inte har beaktats i prissättningen.

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata

Contract

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN 1.3.2023–28.2.2025

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN 1.3.2023–28.2.2025

Innehållsförteckning

7

43

48

53

58

70

72

75

81

95

KOLLEKTIVAVTAL FÖR

GOLVBELÄGGNINGSBRANSCHEN mellan Golv- och väggbeläggningsförbundet och Byggnadsförbundet giltigt t.o.m. 28.2.2025, med förbehåll för att det villkor som anges i underteckningsprotokollet uppfylls

1 § Avtalets tillämpningsområde

2 § Bilageavtal

7 § Flyttning av arbetstiden

11 § Arbetsskiftsförteckningar

20 § Lön för sjuk- och olycksfallstid

24 § Skyddskläder och personalrum

25 § Säkerhet i arbetet

26 § Lagstadgad företagshälsovård

30 § Avgörande av meningsskiljaktigheter

2. LÖNEUPPGÖRELSE

3. ACKORDSARBETE

4. ARBETSGRUPPER OCH ANDRA ÅTGÄRDER I UNDERTECKNINGSPROTOKOLLET

5. BILAGEAVTAL

6. GODKÄNNANDE AV UNDERTECKNINGSPROTOKOLLET

Byggnadsindustrins centralförbund Kattoliitto

Golv och väggbeläggningsförbundet Finlands målarmästareförbund Byggnadsförbundet

1 § Prövotid

2 § Permittering

3 § Uppsägning

4 § Arbetslag

5 § Förhandlingar om minskning av arbetskraft

6 § Skyldighet att erbjuda arbete under ett anställningsförhållande

7 § Återanställning

8 § Påföljder av felaktigt förfarande

9 § Avtalets giltighet

Golv och väggbeläggningsförbundet Byggnadsförbundet

1 § Tillämpningsområde

2 § Längden på semester

3 § Beviljande av semester

4 § Lönebetalning i samband med semester

5 § Semesterpremie

6 § Giltighetstid

Inledning

1 § Arbetsgivarens representanter

2 § Arbetstagarnas representanter

3 § Behörighetskrav för arbetstagarnas representanter

4 § Regionala befogenheter och längden på mandattiden för arbetstagarnas representanter

5 § Val av representanter för arbetstagare

6 § Uppgifter för arbetstagarnas representant

7 § Arbetstagarrepresentanters befrielse från arbete och ersättning för inkomstbortfall

8 § Lön för arbetstagarnas representant

9 § Lokaler och utrustning

10 § Besök på arbetsställen

11 § Rätt att delta i utbildning

12 § Anställningsskydd

13 § Rätt att erhålla information

14 § Arbetstagarnas representants ansvar

§ 15 Förhandlingsordning

16 § Avtalsparternas ansvar

17 § Ikraftträdande

Utgångspunkter

Grundrättigheter

Direktionsrätt

Förhandlingar mellan parterna

Förhandsmeddelande om arbetskonflikter

Giltighet

1 Allmänt

2 Underleverans

3 Hyrd arbetskraft

4 Beställarens ansvar

5 Giltighet

1 Yrkesutbildning

2 Gemensam utbildning

3 Fackföreningsutbildning, anställningsförhållandets kontinuitet och anmälningstider