ÅRSBERÄTTELSE 2020
Österbottens räddningsverks
ÅRSBERÄTTELSE 2020
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehåll
Räddningsdirektörens översikt 1 Österbottens räddningsverk 2 Personal 4 Förebyggande av olyckor 7 Räddningsverksamheten 10 Förstavård 14 Beredskap 16 Anskaffning 18 Stödtjänster och ekonomi 19
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Lagförslaget om välfärdsområden kom för utlåtande inom utsatt tid. På basis av utlåtandena preciserades lagstiftningsförslaget och i december lämnades det till riksdagen och de andra organ som ska ta ställning till det. De lärdomar man fick från den föregående landskapsberedningen har utnyttjats i den nya.
För räddningsväsendes del | var | förändringarna | |
omfattande. Trygghetstelefonservicen | avslutades | i | maj. Två (2) |
befattningar drogs in och servicen inom hela området avslutades vid årets slut. Överföringen av den prehospitala akutsjukvårdens anställda till välfärdsområdet från och med 2022 fastställdes genom sjukvårdsdistriktets beslut i november. Räddningsväsendet i Storkyro kommun överfördes till Södra Österbottens räddningsverk (Seinäjoki stad) och i samband med detta överfördes en ordinarie brandman, ca 30 avtalsanställda och brandstationens lösöre samt fordon.
Nästan hela år 2020 styrdes räddningsverkets verksamhet av olika restriktioner, vars syfte var att lindra Covid-19-epidemins följder för verksamheten. Karantäner blev en del av vardagen på olika håll inom räddningsverkets område. I slutet av året måste stationen i Nykarleby vara stängd i ett par dagar och personalen sattes i karantän. Trots de här utmaningarna lyckades man upprätthålla tillräcklig beredskap under hela det utmanande året. Noggrannhet och åtgärder både på brandstationerna och i vars och ens egen aktivitet har haft stor betydelse för att vi har lyckats undvika de värsta effekterna i vår arbetsgemenskap.
Xxxx Xxxx Räddningsdirektör
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Österbottens räddningsverk
Österbottens räddningsverk grundades 2004 och för närvarande hör elva kommuner inom ett 220 km långt område till räddningsverket. I området bor ca 150 000 personer. År 2019 hade 47 % finska som modersmål, 46 % svenska och 7 % hade något annat modersmål. Vårt mål är att erbjuda god service på de båda inhemska språken.
Inom vårt område finns för närvarande 38 brandstationer och -depåer fördelat enligt följande:
• En station med dygnetrunt-bemanning (Vasa brandstation).
• 21 stationer med halvordinarie bemanning
• 16 brandstationer med frivillig bemanning
År 2019 beslöt statsrådet att överföra Storkyro kommun till Södra Österbottens landskap från och med 1.1.2021. Statsrådet fattade år 2020 beslut om överföring av Storkyro kommun till Södra Österbottens räddningsväsende från och med 1.1.2021. Den här förändringen bereddes i bästa samförstånd tillsammans med Södra Österbottens räddningsverk i slutet av 2020.
På Österbottens räddningsverk arbetar totalt
omkring 220 personer i huvudsyssla och ca 880 i bisyssla. Vasa stad är värdkommun för Österbottens räddningsverk.
Räddningsverket leds av räddningsdirektören med stöd av räddningsverkets direktion. Räddningsdirektören föredrar budgeten och verksamhetsmålen för direktionen, som godkänner dem för sin del och för dem vidare för godkännande av Vasa stadsfullmäktige.
Räddningsverket sköter om att högklassig och mångsidig räddnings- och prehospital
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
akutsjukvårdsservice erbjuds flexibelt och kostnadseffektivt i samarbete med övriga aktörer – från hav till slätter och från landsbygd till städer.
Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk
Inom Vasa stads organisation hör räddningsverket under koncernförvaltningen och underlyder stadsdirektör Xxxxx Xxxxx. År 2020 samlades direktionen för räddningsverket till fem sammanträden. Någon kommunrunda kunde inte genomföras 2020 på grund av covid-19-pandemin och en del av sammanträdena ordnades med distansförbindelse. Ordförande för direktionen har varit May-Xxxx Xxxxx från Vasa, vice ordförande var Xxxxx Xxxxxx/Xxxxxxx Xxxxxxx från Laihela. Xxxxx Xxxxxx, en långvarig ledamot och vice ordförande i styrelsen, dog under året på grund av en allvarlig sjukdom. Stadsstyrelsens representant har varit Xxxxx Xxxxxx, med Xxxx-Xxxx Xxxxx som hans ersättare.
Räddningsdirektör Xxxx Xxxx har varit föredragande och Xxxxx Xxxxxxxxx sekreterare. Direktionens medlemmar har varit följandet:
Kommun: | Ordinarie medlem | Ersättare |
Pedersöre: | Xxxxxx Xxxxx | Xxxxxxxxx Xxxx |
Nykarleby: | Xxxxxx Xxxxxxxx | Xxxxxxx Xxxxxxxx |
Vörå: | Xxxxxx Xxxxx | Xxxxxxx Xxxxxx |
Xxxx: | May-Xxxx Xxxxx | Ville Jussila |
Xxxxxx Xxxx | Xxxxx Xxxxxxxxxx | |
Xxxx Xxxxxx | Xxxxx Xxxxxxx | |
Xxxx Xxxxxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxxxxx-Xxxx | |
Laihela: | Xxxxx Xxxxxx/Xxxxxxx Xxxxxxx | Xxxxxx Xxxxxxxxxx |
Korsholm: | Xxxx Xxxx | Alf-Xxxxxx Xxxxxxxxx |
Storkyrå: | Xxxxx Xxxxx | Xxxxx Xxxxx |
Kaskö: | Xxxx Xxxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxx |
Malax: | Xxxxxx Xxxxx-Xxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxx |
Korsnäs: | Lars-Xxxx Xxxxxx | Xxxxxxxx Xxxxxxxxx |
Närpes: | Xxxxxx Xxxxxxxx | Xxxxxxx Xxxxxxx |
Xxxxxxxxxxxxx: | Xxxxxxx Xxxxx | Xxxxxxxxx Xxxxxx |
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Under det exceptionella året 2020 förändrades arbetet och organiseringen av personalen på räddningsverket på många sätt. Den operativa personalen blev tvungen att vänja sig med att regelbundet använda skyddsutrustning på uppdrag och de som arbetar framför en dator övergick delvis till distansarbete.
Vid årsslutet var antalet ordinarie tjänste- och befattningsinnehavare 195 personer och visstidsanställda 32 personer. Brandkårister i arbetsavtalsförhållande i bisyssla var 511 personer och antalet medlemmar från frivilliga brandkårer som deltog i verksamheten genom brandkårsavtal var
400. Inom verksamhetsområdet deltar räddningsväsendets heltidsanställda personal i den prehospitala akutsjukvårdsservicen med en insats av ca 13 årsverken i den direkta akutsjukvården.
Utbildning
Planeringen av utbildningen grundar sig på verksamhetens behov. Dessutom bör det beaktas att anordningar och olika specialfunktioner kräver goda kunskaper, exempelvis att upprätthålla färdigheterna att utföra nödjordning, förarbrev och projekt enligt arbetarskyddsprogrammet. För varje år utarbetas en plan för utveckling av personalens kunnande. Räddningsverket har ett tillsvidareavtal med Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK), som tillhandahåller servicen.
Till den del som gäller frivilliga och anställda i bisyssla var antalet planerade utbildningsdagar genom tjänstekontrakt 851 dagar, men av dessa realiserades 574 dagar, d.v.s under målet, orsaken var till största delen coronaepidemin.
Testningar av funktionsförmåga
I början av 2020 begränsades testningarna av funktionsförmågan till följd av covid-19. På sommaren återupptogs testen av funktionsförmågan som tidigare för att garantera säkerheten i arbete, men skyddsåtgärder beaktades. Under 2020 har räddningsverket utfört 468 tester av olika slag i anslutning till prestationsdugligheten vid räddning. Dessutom har företagshälsovården utfört ca 50 test av
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
personers rörlighet och balans.
Antalet anställda som kan utföra räddningsdykning 31.12.2020:
Hela området Mittområdet Norra området Södra området 219 98 63 57
På räddningsverket enda station med beredskap 24/7 i Vasa finns 54 personer med funktionsförmåga att utföra räddningsdykningar.
Informationssäkerhet
Från början av 2020 blev godkänd kurs i Räddningsinstitutets dataskyddskurs Tietoturva obligatorisk för alla ordinarie arbetstagare på räddningsverket. Xxxxxx är att alla verkets nya arbetstagare ska klara tenten samt att alla ordinarie arbetstagare ska repetera kursen minst med två års mellanrum.
Välbefinnande i arbetet
Räddningsverket följer med företeelser inom arbetsgemenskapen och olyckstillbud via räddningsväsendets och prehospitala akutvårdens landsomfattande sidor PERA. Förutom Vasa stads eget aktionsprogram för arbetarskyddet har ett eget program utarbetats för räddningsverket och det finns tillgängligt på personalens interna sidor. Med hänsyn till arbetets natur sker få arbetsolycksfall och skador, men på senare år har vi fått påminnelser om hur vår verksamhetsmiljö och arbete ger upphov till allvarliga hot för arbetssäkerheten.
En del av arbetsuppgifterna klassificeras som sådana som förorsakar speciell fara och därför har en speciell intern anvisning kommit till om övervakningen av arbetet enligt allmänna direktiv från ministeriet.
Från och med början av 2020 har arbetsmetoderna inom räddningssektorn inkluderats i ASA-registret som upprätthålls av Arbetshälsoinstitutet. Beslutet ålägger arbetsgivaren att övervaka den årliga ackumuleringen av cancerframkallande exponering på individnivå.
Arbetsförmågan och välbefinnandet i hälsotillståndet följs upp inom arbetsgemenskapen tillsammans med företagshälsovården. På räddningsverket följer man kontinuerligt med bl.a. hur den äldre personalen mår och eventuella förändringar. Välbefinnandet i arbetet och arbetsförmåga stöds genom
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
att erbjuda olika slags möjligheter till motion även utanför arbetstiden. Räddningsverket och personalklubben samarbetar för att göra det möjligt för räddningsverket att bidra till personklubbens verksamhet bl.a när de deltar i nationella räddningsevenemang.
Årligen har personer som fyller 40-50-55 och 60 år möjlighet att ansöka om förebyggande rehabilitering, bara tillräckligt med deltagare anmäler sig. Men 2020 flyttades rehabiliteringskursen till år 2021 på grund av covid-19-pandemin.
Problemen med inneluften särskilt på brandstationen i Vasa har kommit fram starkt under 2019-2020. I anslutning till problemen inrättades en inneluftsarbetsgrupp på Räddningsverket och till den inbjöds representanter för arbetarskyddet, företagshälsovården samt fastighetsägarna. Fastigheten konditionsgranskades i början av året. På basis av resultaten och hälsomyndigheternas utlåtande flyttades kontors- och förvaltningspersonalen från Vasa brandstation till andra kontorslokaler. Arbetet med att utreda inomhusluften på Vasa brandstation fortsätter.
Under 2020 inträffade tre olycksfall som klassificeras som arbetsolycksfall. Antalet inlämnade anmälningar om säkerhetsincidenter var 25. Uppföljningen av incidenter är till hjälp när åtgärdsprogrammet för arbetarskyddet utarbetas.
Enligt det gällande programmet för 2020 behöver de här förhållandena utvecklas:
- det externa hotet mot anställda inom akutsjukvården och hur det ska hanteras
- uppföljning av tillfällen då den operativa personalen har utsatts för skadliga ämnen och hur den risken ska hanteras
- osakligt beteende och bristande informationsförmedling.
Årets kämpe
Priset Årets Kämpe tilldelas 1-3 anställda på verket på basis av verksamheten under det föregående året. Personen eller personerna kan vara ordinarie anställda eller komma från räddningsverkets frivilligsektor. Kriterierna för att erhålla priset är att personen har arbetat inom räddningsverkets organisation i minst 5 år, personen har visat enastående driftighet med att utveckla det egna arbetets innehåll och arbetsgemenskapens arbetssätt eller några motsvarande skäl. Förutom valet av årets kämpe vill räddningsverket tacka hela personalen av kämpande under ett exceptionellt år.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Räddningsverket fokuserar aktivt på säkerheten genom övervakning, säkerhetskommunikation, samarbete och genom att stöda och leda den egna beredskapen så att säkerhetskulturen utvecklas och alla tar sitt ansvar för säkerheten.
Åtgärderna som ska förebygga olyckor styrs genom årlig uppdatering av tilllsynsplanen och planen för säkerhetskommunikation, dessutom beaktas de riksomfattande målen och riktlinjerna för utvecklingsåtgärder för att förebygga olyckor.
Tillsynsverksamhet
En viktig tyngdpunkt i tillsynsplanen 2020 var tillsynen av utrymningssäkerheten.
Målet var att alla vårdinrättningar inom vår region ska ha utrymningssäkerhet i överensstämmelse med lagen och att utrymningsutredningarna skulle vara uppdaterade.
Det andra tyngdpunktsområdet som betonades var de brandtekniska anordningarnas funktionsskick och övervakningen av att service- och inspektionsåtgärder genomförs. Målet var att anordningarna ska fungera på föredömligt sätt och att fellarmen ska fortsätta att minska.
I det riksomfattande projektet har en gemensam handlingsmodell och material för självbedömning av brandsäkerheten i småhus utvecklats, tidigare kallat egenkontroll.
Säkerhetskommunikation
Målgruppen för säkerhetskommunikationen 2020 var barn och unga. På grund av Covid-19-läget kunde man inte arrangera några allmänna tillställningar i regionen och i stället blev man tvungen att skapa alternativa metoder för att nå målgruppen. Ett ”SOME-team” inrättades på Räddningsverket i februari, teamet har hand om verkets Facebook- och Instagram-konton.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Under våren 2020 när pandemin överraskade, publicerades många uppmaningar till medborgarna att stanna hemma för att smittan inte skulle sprida sig okontrollerbart. Det största hotet var att räddningsväsendets och hälsovårdens kapacitet skulle bli otillräcklig om smittan började spridas okontrollerbart under en kort tid.
” Vi lever i svåra och jobbiga tider, men vi klarar det här, tillsammans är vi starka! 😊💪🏻
Vi jobbar för er, stanna hemma så hjälper ni oss.” Österbottens räddningsverk
Vårt räddningsverk deltog i 112-kampanjen och i kampanjen NouHätä. NouHätä riktades närmast till åttondeklassisterna i Finland. Med hänsyn till coronarestriktionerna hölls tillställningar med färre deltagare på temat säkerhetsinformation i stället för stora publiktillställningar. Bl.a. i daghem.
Säkerhetskommunikationen under 2020 nådde färre än under tidigare år. I stället för att nå största möjliga antal mänskor procentuellt, betonades i stället kvalitet och behov. Ett mål under 2021 blir att utnyttja digitala lösningar effektivare inom säkerhetskommunikationen.
Evenemang
På grund av coronaläget inställdes alla ”En dag på brandstationen”-evenemang under året. Å andra sidan gav brandsäkerhetsveckan brandstationsinformation virtuellt, vilket passade bättre i situationen. På brandstationerna informerades om säkerhetskommunikation och information om brandkårsverksamheten delades ut. På det här sättet försökte man att också under ett undantagsår öka hemmens brandsäkerhet och rekrytera nya medlemmar till brandkårerna.
Styrnings-, rådgivnings- och sakkunniguppgifter
Undantagsförhållandena förorsakade av coronaviruset påverkade den olycksförebyggande verksamheten i hög grad, eftersom den under normala förhållanden i stor utsträckning består av fysiska träffar i kundernas lokaler. På våren var man tvungen att till största delen avbryta den periodiska tillsynsverksamheten och inte heller informationsmöten om säkerhetskommunikation kunde ordnas.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Men vi stod inte handfallna, utan började skapa idéer om nya sätt att vara i kontakt med klienterna för att sköta det uppdrag som enligt lagen är vår uppgift. Inrikesministeriet rekommenderade också detta starkt.
Ett led i de här åtgärderna var att ta i bruk service med en jourhavande brandinspektör, det här hade länge under övervägande.
Servicen fungerar vardagar kl. 9-11 och 12-15. De sakkunniga som har hand om förebyggande av olyckor
sköter jourtjänstgöringen och svarar på kontakter via telefon, e-post och livechatten på hemsidorna. Målet är att grundläggande information om säkerhet ska gå att få bakom en enda lucka. De mest utmanande frågorna och frågor som gäller räddningsverkets övriga uppgiftsområden hänvisas givetvis fortfarande till de sakkunniga personer, som berörs.
Genom coronasituationen dök också nya sådana utmaningar upp, som man sällan träffar på under normala förhållanden. Aktuellt blev exempelvis brandsäkerheten på tillfälliga vårdinrättningar. Men vi kan ändå hoppas att coronaläget kommer att ha några positiva effekter framdels. Åtminstone har många organisationer nu vaknat upp för att fundera över sin beredskap på ett nytt sätt.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Räddningsverket sköter de uppgifter som hör till räddningsväsendet, såsom eldsvådor, annan olycka som redan inträffat eller är överhängande och kräver brådskande åtgärder för att rädda människoliv eller hälsa, skydda eller rädda egendom eller miljö och den som råkat ut för olyckan eller hotet inte behärskar situationen med egna åtgärder eller då det inträffade inte ingår i någon annan myndighets eller organisations uppgifter.
Förändringar i verksamheten 2020
Under våren 2020 inleddes utbildning och övningar för verksamhet
med drönare (Drone-utbildning) vid Österbottens räddningsverk. De här flygande apparaterna
placerades ut vid fyra stationer: i Vörå, Malax, Kristinestad och Vasa. I verksamheten använder vi enbart flygande apparater som ägs av myndigheter, beslutet om detta regleras av luftfartsbestämmelserna. Drönarna är till hjälp åtminstone för att ha situationsbilden under kontroll, för lokalisering av skogsbränder och vid sökuppdrag. Drönarnas uppgiftsfält utvidgas hela tiden, ju mer kunskap man får genom djupare samarbete.
Antalet räddningsuppdrag 2020
Det totala antalet räddningsuppdrag 2020 var sju procent högre jämfört med medelvärdet för de fyra föregående åren (2016-2019). Byggnadsbränderna var ca 29 % färre än medelvärdet för de föregående fyra åren. Antalet trafik- och skogsbränder var ca 10 % färre än medelvärdet för åren 2016- 2019. Brandfaran för byggnader är ca 15 % större och för övriga eldsvådor 9 % större än genomsnittet för de fyra (4) senaste åren. Det totala antalet räddningsuppdrag var ändå på samma nivå som 2019. Insatstiderna höll en god nivå. Medianen för insatstiden för den första enheten på plats var 7:39 (2019 var den 8:04).
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Övningar
Covid-19-pandemin orsakade begränsningar i brandkårernas regelbundna övningar under hela 2020. Man strävande ändå efter att genomföra övningar inom ramen för de rådande restriktionerna och att vid övningarna fokusera på de mest nödvändiga delområdena.
Tillsammans med Vasa flygstation och Finavias räddningstjänst deltog Österbottens räddningsverk i en samövning 24.9.2020,
räddningsverket uppgift var vattendistributionen till flygstationens enheter.
Uppdrag med farliga ämnen förekommer högst sällan, därför är det ytterst viktigt med övningar inom det här området. 5.5.2020 hölls en övning med olycka med farliga ämnen vid station 10, då en person hamnat under en tank. Enligt det tänkta scenariot hade 85 %-ig myrsyra runnit ut på marken. Förutom att manskapet utförde en kartläggning av händelsen och gjorde räddningsarbete, stängde de också av området,
ordnade en plats för avsköljning samt täppte till tanken och neutraliserade ämnet.
-Jarkko, 1 Grupp, Vasa
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Stormar
Räddningsverket fick mycket arbete när stormen Aila slog till 17.9, då sammanlagt 403 uppdrag sköttes under 48 timmar. De flesta uppdragen berodde på stormen. Vi hade 374 uppdrag med skadeförebyggande verksamhet, 12 automatiska brandlarm, 4 byggnadsbränder, 4 trafikolyckor och
9 andra olyckor.
Personalen på räddningsverkets ledningscentral och den operativa ledningen på fältet, den ordinarie personalen och avtalspersonalen arbetade hårt under stormen. Därutöver hade invånarna i regionen förberett sig för stormen på
ett berömvärt sätt, vilket bidrog till att minimera skadorna.
Stormen Lisa 19.11 var den andra stormen som fällde träd och fick trädgårdsmöbler att flyga. Man försökte att förebygga förstörelse och skador genom att informera invånarna via Facebook och Instagram både finska, svenska och Närpesdialekt.
Om itt et ha spika fast hande plåtin som ha fladdra åp veradän än ska e no ha vuri bra ti haft a jort furi vedre var värr. E bruk ga bra ti hald se fö ti skratt tå e räinar vågrätt, åp samma gang som et star där ut å haldär i plåtin rak lang me båod hendrän å håxar att du glömd ti lägg hängslår i båxor fö di haldär åop ti fall nier ti kniedän. Å komihiog ni sku ha ga ut å kast in täide sist plaststolan i föråde så itt grannin får nain extra men gar ni ut nu var ni våt ienda in ti kalisen å tå je stor risk snåran buri hieng!
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Olyckan med Xxxxx
Österbottens räddningsverks båt Helga gick på grund på lördagskvällen 24.10.2020 i Vasa skärgård. Räddningsverkets fyra arbetstagare som fanns ombord kunde räddas av Vallgrunds sjöbevakningsstations luftkuddefarkost, som kom till olycksplatsen inom ca 20 minuter. Räddarna och
förstavårdarna som hade hamnat i
sjönöd väntade på hjälp i Xxxxxx för, som ännu befann sig ovanför vattenytan vid räddningen. De fick inga fysiska skador i samband med olyckan.
Olycksutredningscentralen undersökte olyckan och dessutom har Österbottens räddningsverk själva utrett händelsen samt granskat anvisningarna och hur de verkställdes.
Bild: Sjöbevakningen (xxx.xx/xxxxxxx 30.10.2020)
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Räddningsverket upprätthåller och utvecklar servicekonceptet för förstavården med hög kvalitet på ett patientsäkert och kostnadseffektivt sätt i överensstämmelse med Vasa sjukvårdsdistrikts beslut om servicenivån för förstavård.
Från början av 2020 började beredningen av den nationella social- och hälsovårdsreformen (s.k. SOTE-) gå snabbt framåt och det berednings- och utredningsarbete som behövs för att inrätta en samkommun för välfärdsområdet inleddes i kommunerna i Vasa sjukvårdsdistrikt.
Samtidigt färdigställdes slutrapporten från utredningen
om hur förstavården ska ordnas. På hösten var diskussionerna redan inriktade på överföringen av räddningsverkets vårdpersonal till den nya samkommunen för välfärdsområdet, som inleder verksamheten i början av 2022.
Fullmäktige för Vasa sjukvårdsdistrikt fattade 30.11.2020 beslut om att den förstavården från och med 1.1.2022 överflyttas till samkommunen för Österbottens välfärdsområde. För år 2021 fattades ett tidsbundet samarbetsavtal med sjukvårdsdistriktet och åtgärderna för styrning i början av förändringsskedet inleddes.
Under 2020 genomfördes inga betydande avvikelser i förstavårdsverksamheten frånsett de som pandemin orsakade. Samarbetet med sjukvårdsdistriktet har varit
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
intensivt och fungerade väl. Arbetet med att utvärdera och bereda omorganiseringen av förstavården med tanke på 2022 har varit uppbyggande.
Hanteringen av pandemin var stabil och den hade begränsade effekter på förstavården. Personalens förmåga att orka arbeta har varit aktuell och i fortsättningen ska större satsningar göras. Förstavårdsuppdragen ökar från år till år. Under 2020 var det totala antalet uppdrag 16136.
Första insats
Första insatsen finns i varje kommun, frånsett Kaskö.
Ansträngningar för att inleda verksamhet i Kaskö pågick i samarbete med Kaskö stad. Xxxxxxxx avbröt arbetet och flyttade fram de första stegen för att inleda verksamheten. Beslutet om en kurs var enhälligt, men kursen i första insats hann aldrig börja, utan är under planering. Målet är att nästa gång bedöma förutsättningarna för en kurs våren 2021.
Antalet första insats-uppdrag sjönk kraftigt från 2019 (517) och var 282 (-45 %) år 2020. Orsaken var pandemin och sjukvårdsdistriktets uppdaterade verksamhets- och larmanvisning. Första insats- uppdragen har också allmänt minskat kraftigt sedan 2013, då den nya uppgiftsorganiseringen kom igång. I regel har första insats-kapaciteten varit tillräcklig, då man beaktar att verksamheten grundar sig på frivillighet och inte på aktiv arbetstid. Första insatsen har stor betydelse på landsbygden för att förkorta fördröjningen tills patienten nås. I det södra akutsjukvårdsområdet är utmaningarna fler än på andra håll. En egen enhet i Kaskö skulle vara en klar förbättring.
År 2020 fanns trygghetstelefonkunder i Vasa, Korsholm, Malax och Närpes. En omorganisering av verksamheten skedde i samverkan med serviceanordnarna och målet var att avsluta verksamheten från början av 2020. Förändringen initierades av att sjukvårdsdistriktet tog ställning till frågan om den här verksamheten hörde hemma inom förstavården liksom också av den pågående strukturomvandlingen till samkommun för välfärdsområdet (HYKY). Räddningsverket frigjordes från uppgiften att producera trygghetstelefonservice i Vasa 1.6.2020, i Närpes 1.7.2020 och i Korsholm samt Malax 1.1.2021. Verksamheten hade den största omfattningen i Vasa. Som ett resultat av den avslutade verksamheten överfördes två personer till andra uppgifter i en annan organisation.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Räddningsväsendet har beredskap att även fungera i undantagsförhållanden. Centrala uppgifter är att observera hot och varna om dem, upprätthålla möjligheterna att skydda befolkningen samt sköta om räddningsväsendet och nödvändiga tilläggsresurser som behövs för det så att verksamheten i olycks- och skadesituationer är effektiv.
Räddningsverket leder och samordnar beredskapen för räddningsverksamheten samt samverkansgruppernas aktionsberedskap för situationer som utgör allvarligt hot mot säkerheten.
Räddningsverket stöder som sakkunnig kommunernas beredskap och beredskapsplanering. Kommunerna har utsett kontaktpersoner för beredskap och beredskapsplanering för att hålla kontakt regelbundet. Räddningsverkets beredskapschef fungerar som kontaktperson och sakkunnig i beredskaps- och befolkningsskyddsplaneringen tillsammans med kommuner, företag och sammanslutningar. Räddningsverket har utsett en person och en ersättare till ledningscentralen i varje kommun att fungera som räddningsverkets kontaktpersoner.
Räddningsverket försöker stöda och handleda kommunerna i beredskapsplaneringen, speciellt för de allmänna delarna. Stödet verkställs enligt kommunernas behov genom att bland annat ordna planeringsmöten och arbetsseminarium. År 2020 höll man inte något möte på grund av coronapandemin. För att utveckla
kommunernas beredskap och beredskapsplanering stöder man kommunerna bland annat i deras interna övningar, krisledningsutbildningar och i andra utbildningstillfällen för störningssituationer och undantagsförhållanden. Samarbete för beredskap och förberedelse utvecklas tillsammans med kommuner, företag och sammanslutningar genom att till exempel bilda samarbetsforum.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Vi har framskridit enligt planen i processen för räddningsverkets beredskapsplanering, försörjningsberedskap och kontinuitetshantering. Kartläggningar har gjorts och utvecklingsplaner har gjorts eller görs.
Räddningsverket sköter på sitt område om varning av befolkningen vid tillbud och olyckor samt det larmsystem som behövs för detta. För denna uppgift upprätthåller räddningsverket ett system för varning av befolkningen som grundar sig på fasta larmanordningar. Larmanordningssystemet utnyttjas för att varna befolkningen vid sådana olyckor och hotsituationer som förutsätter att befolkningen måste söka skydd inomhus. Sådana situationer kan till exempel vara olyckor med farliga ämnen eller stora eldsvådor som orsakar kraftig rök. Fasta elektroniska larmanordningar som man också kan förmedla talmeddelanden med används på riskområde I och II. Förutom fasta larmanordningar använder man också mobila anordningar som enkelt kan installeras i fordon för att användas på glesbygden och det fasta systemets skuggområden.
Skyddsrummens syfte är att skydda mot joniserande strålning, giftiga ämnen, byggnadsras och verkningar av vapen. Författningar som berör byggande och granskning av skyddsrummen ingår i räddningslagen samt statsrådets förordning om skyddsrum.
Räddningsverket upprätthåller skyddsrumsregister, ger utlåtanden om skyddsrummens byggplaner, utför idrifttagningsbesiktningar av skyddsrummen samt deltar även i övrig konstruktiv styrning och övervakning av befolkningsskyddet. Räddningsverket har deltagit som sakkunnig i beredningen av planläggning samt i planering och genomförande av projekt för byggande och totalrenovering av skyddsrum på hela området.
Beredskapschefen har varit räddningsverkets representant i beredskapsarbetsgruppen för räddningsverkens partnerskapsnätverk.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
År 2020 anskaffades vi två nya tankbrandbilar som mottogs i slutet av hösten och var belägna i Jeppo och Vörå. Dessutom anskaffades en andra hydrokopter för räddningsverket, som stationerades i Korsnäs i mars. Under året anskaffades också två ED-klassbåtar som placerades i Vasa och Kristinestad samt tre nya inspektionsbilar i Vasa och Närpes.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Stödtjänster
Omorganiseringen av stadens förvaltning i Vasa i slutet av 2019 ledde till att räddningsverket fick ett eget kontorsteam och dit hör förvaltningssekreteraren Mira, faktureringssekreteraren Xxxxxx och ekonomisekreteraren Tiina samt ekonomisakkunnig Xxxxx, som också är administrativ förman.
De sista veckorna av året skilde sig från
det normala för kontorets del. Personalen på stödtjänsterna fick besked om 14 dagars permittering i oktober. Räddningsverkets anställda och övriga affärsverk berördes inte av permitteringarna, men eftersom stödtjänsternas personal hör till Vasa stads koncernförvaltning, blev de anställda på kontoret tvungna att vara permitterade två veckor före årsskiftet.
En annan utmaning var att kontoret samtidigt måste flyttas ut från brandstationens kontorsflygel på grund av problemen som upptäckts där. Kontorsflygeln tömdes och verksamheten flyttades till tillfälliga lokaler i Brändö i Vasa. Flyttningen ledde till mycket extra arbete, men tack vare flyttningen blir det möjligt att arbeta i lokaler med frisk inomhusluft i fortsättningen.
Det första året som ett eget team förflöt bra, trots de yttre utmaningarna. Gruppen tog arbetet på allvar, men utan överdrifter och med humor och god laganda.
Ekonomi
År 2020 bjöd på flera händelser som påverkade ekonomin och verksamheten. På grund av landskapsbyte överfördes Storkyro vid årsskiftet till Södra Österbottens räddningsverk. Härefter hör bara 11 kommuner till Österbottens räddningsverk. Storkyro kommun stod för 3 % av kommunandelarna år 2020. Med en del av de här intäkterna täcktes kostnader för gemensamma
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
verksamheter, som det nu måste hittas nya lösningar för. Dessutom har Oljeskyddsfonden meddelat att den inte längre kan ersätta det utgifter som oljebekämpning orsakar räddningsverket.
För förstavårdens del kom också säkra besked om att den överförs direkt under sjukvårdsdistriktet från början av 2022. Sannolikt kommer samarbetet att fortsätta på något plan, men ännu finns inga uppgifter om omfattningen, utan det klarnar under 2021. Trygghetstelefonverksamheten avslutades och överfördes på andra aktörer till följd av EU:s konkurrensutsättningskrav. I fortsättningen kommer detta att strama åt ekonomin en aning, eftersom kostnaderna för andra verksamheter delvis har kunnat bekostas med intäkter från verksamheten med trygghetstelefonerna.
Coronaepidemin föranledde tilläggsarbete och -arrangemang under 2021. Sjukledigheterna och tilläggskostnaderna hölls ändå på en rimlig nivå, och exempelvis sjukledigheterna var delvis t.o.m. färre än under normala år. Anskaffningen av skyddsutrustning var dock nödvändig och extra personalkostnader tillkom på grund av coronapandemin, ca 75-80 000 €. Inrikesministeriet stödde räddningsverksamheten genom ett särskilt coronastöd, som för Österbottens räddningsverk var drygt
20.000 €.
Affärsverket Österbottens räddningsverks bokslut för 2020
Medlemskommunerna i Österbottens räddningsverk betalade 10 796 055 euro år 2020 för att utföra räddningsinsatser, vilket är 72,13 euro / invånare, med en befolkning på 149,667 i hela regionen.
Kommunala aktier står för 93,95 % av intäkterna och övriga intäkter för totalt 6,05 %.
Utveckling av bidraget
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Enligt samarbetsavtalet med Vasa sjukvårdsdistriktet tar Österbottens räddningsverk hand om förstavården i sitt område. Sjukvårdsdistriktet betalar nettokostnaden för verksamheten, vilket var 4 023 766 euro år 2020. Detta motsvarar 57,73% av förstavårds inkomster.
Sjukvårdsdistriktets bidrag har varit relativt stabilt och till och med minskat från de första åren.
Räddningsverksamhet
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Förstavård
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Räddningsväsendets nationella ekonomijämförelse
Jämförelse av räddningsväsendets nettokostnader, där Österbottens räddningsverk ligger lägre än genomsnittet i jämförelsen av räddningsverken, € / invånare.
ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK
Jämförelse av räddningsväsendets bruttoinvesteringar, €/invånare.