EN LITEN HANDBOK OM

OCH FRIVILLIGVERK AMHETEN INOM RÄDDNINGVÄ ENDET

INNEHÅLL

oCH FRIVIllIGVERK AmHETEn Inom RÄDDnInGVÄ EnDET

Finlands Avtalsbrandkårers Förbunds publikationer, serie A:5/2019

I BN 978-952-7132-20-3 (inb.) på finska I BN 978-952-7132-20-0 (pdf.) på finska I BN 978-952-7132-22-7 (inb.) på svenska I BN 978-952-7132-23-4 (pdf.) på svenska

UTGIVARE Suomen Sopimuspalokuntien Liitto

– Finlands Avtalsbrandkårers Förbund ry ARBET GRUPP Isto Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxx och Xxxxxx Xxxxx OmBRyTnInG oCH ExTERIÖR

Xxxx Xxxxxxx/ PieniSuuri Idea

TRyCK Euraprint Oy

BIlDER Xxxx Xxxxxxxxx

TIll VEn KA Xxxxxx Xxxxx

Bilderna beskriver avtalsbrandkårsverksamhet eller frivilligverksamhet i allmänhet och har ingen koppling till texten på respektive sidor.

4 AllmÄnT om HAnDBoKEn

5 VAD ÄR En AVTAl BRAnDKÅR?

5 Begreppen

10 AVTAl BRAnDKÅRERnA I FInlAnD

13 Avtalsbrandkårsverksamhetens kostnader för samhället

14 AVTAl BRAnDKÅRVERK AmHETEn

14 Ur brandkårsverksamhetens historia

16 Brandkårsavtalen

18 De faktorer som mest motiverar inom brandkårsverksamheten

21 Utbildningssystemet i korthet

23 Brandkårsföreningen som avtalsbrandkårens stenfot

24 FRIVIllIGVERK AmHETEn Inom

RÄDDnInGVÄ EnDET

28 TIll TÖD FÖR VERK XxXXXXx

30 Arbetarskyddet i avtalsbrandkårsverksamheten

32 Den fysiska funktionsförmågan

34 Att vårda orken vid brandkårsarbetet

38 FInlAnD AVTAl BRAnDKÅRER FÖRBUnD

VAD ÄR EN AVTAL BRANDKÅR?

BEGREPPEN

Det är viktigt att man inom räddningsväsendet använder riktiga begrepp.

I samband med projektet för att reformera räddnings- väsendet klargjorde man de begrepp som ansluter sig till brandkårsverksamheten och hur de riktigt skall användas. Begreppen borde även använ- das på det sättet.

Brandkår

Samfund som erbjuder organi- serad hjälp, som utrustats för uppgifter inom räddningsvä- sendet och vars personal har utbildats för sina uppgifter.

En brandkår kan vara t.ex. en ordinarie brandkår, en avtals- brandkår eller en arbetsplats- brandkår.

Avtalsbrandkår Brandkårssamfund som er- bjuder organiserad hjälp och som med ett räddningsverk

4 5

ingått avtal om att sköta upp- gifter som hör till räddnings- väsendet. Avtalet kan vara ett brandkårsavtal som samfun- det gjort eller arbetsavtal mellan person och räddnings- verket. Endast brandkårssam- fund är avtalsbrandkårer.

Arbetsplatsbrandkår Ett samfund vars personal deltar i räddningsväsendets uppgifter närmast på den egna arbetsplatsen, exem- pelvis en industribrandkår (IBK), verksbrandkår (VBK), militärbrandkår (MBK) eller flygstationsbrandkår. En ar- betsplatsbrandkår kan även fungera som avtalsbrandkår.

Avtalsbrandkår med personliga avtal (PBK) Brandkårssamfund vars avtals- brandkårister har personliga arbetsavtal med räddningsver- ket. I Finland finns det ca. 200 PBK-avtalsbrandkårer.

DVENTALLILBLRAAHNADNKDÅBROEKRENNAOOMCH

RFRÄIDVDINLILNIGGVVEÄRKENADMEHTET

är avsedd som en fickstor handbok för varje avtals- brandkårist och för alla som är med i räddnings- väsendets frivilligverksamhet. I handboken hittas information om avtalsbrandkårssystemet och riksomfattande ledtal som hjälper en att få en uppfattning om den helhet av vilken avtalspersona- len inom räddningsväsendet utgör en del. Man kan även utnyttja informationen då man berättar om avtalsbrandkårsverksamheten för intresserade eller exempelvis samhällets beslutsfattare. Även kunskap avsedd att stöda brandkårsverksamheten finns med. Den lilla handboken är liten i ordets egentliga betydelse. Mera information finns exempelvis i Finlands Avtalsbrandkårers Förbunds övriga hand- böcker som hittas under adressen xxx.xxxx.xx. Våra tryckta handböcker sänds på begäran kostnadsfritt till Finlands Avtalsbrandkårers Förbunds medlems- brandkårer.

PBK-avtalsbrandkåristerna har ofta även en egen förening (brandmannaförening eller

-klubb).

Frivillig brandkårs- förening (FBK)

Då en brandkårsförening ingått avtal med räddningsverk om att producera tjänster som ansluter sig till räddningsverksamhet fungerar den som avtalsbrand- kår. Räddningsverket betalar avtalsersättning till FBK-avtals- brandkårerna. Av den ersättning man får betalar en del FBK- föreningar lön åt brandkårister- na för deltagande i i räddnings- väsendets uppgifter. Ibland betalas sådan lön av räddnings- verket. En avtalsbrandkår på FBK-föreningsbas kan även fungera likt en PBK så att avtals- personalen dessutom har ar- betsavtal med räddningsverket.

Brandkårsavtal

Avtal som ett samfund ingår med räddningsverket om att sköta uppgifter som enligt för- fattningarna hör till räddnings- väsendet.

Räddningsväsendets personal utgörs i Finland av yrkespersonal i huvud- tjänst och avtalspersonal, dvs. avtalsbrandkårister.

Avtalspersonalen Personal som på basen av brandkårsavtal eller arbetsavtal deltar i rädd- ningsväsendets uppgifter.

Begreppet kan även använ- das om personer som verkar i arbetsplatsbrandkårer (arbetsavtal med arbets- givaren).

Räddningsväsendets frivilligverksamhet Arbete som inom räddnings- väsendet utförs till förmån för tredje part, för vilket personlig ersättning inte betalas åt den som utför arbetet, vilket inte utförs av ekonomiska skäl och i vilket den som utför arbetet deltar självmant och av fri vilja.

På basen av avtal kan man ersätta utgifter som frivillig- verksamheten förorsakat den som deltar i det.

Aktörsorganisationer utgörs av andra samfund som används inom rädd- ningsverksamhet, såsom sjöräddningsföreningar, organisationer inom den frivilliga räddningstjänsten, sådana frivilliga brand- kårsföreningar som inte är avtalsbrandkårer eller andra liknande samfund som ingått avtal med räddnings- väsendet.

Avtalsbrandkårsverksam- heten är inte räddnings- väsendets frivillig- verksamhet.

Till räddningsväsendets frivil- ligverksamhet kan man räkna det arbete som man utför inom brandkårsföreningarna för att stöda avtalsbrandkårsverksam- heten, såsom arbete i anslutning till föreningsadministrationen, ungdomsarbetet och stödavdel- ningarnas verksamhet.

(2015)

BRANDTATION NÄTET I FINLAND

Avtalsbrandkårer Yrkesbrandkårer

1. Helsingfors

2. Västra Nyland

3. Mellersta Nyland

4. Östra Nyland

5. Egentliga Finland

6. Egentliga Tavastland

7. Päijänne-Tavastland

8. Kymmenedalen

9. Södra Karelen

10. Södra Savolax

11. Mellersta Finland

12. Birkaland

13. Satakunda

14. Södra Österbotten

15. Österbotten

16. Mellersta Öster- botten och Jakobstad

17. Norra Savolax

18. Norra Karelen

19. Ådalarna

20. Kajanaland

21. Uleåborg- Nordostlandet

22. Lappland

0. Åland

8 9

IAVFTINALABNRDANDKÅRERNA

I FINLAND FINNS det drygt 700 brandkårer som baserar sig på avtalspersonal. Av dessa verkar drygt 490 som frivilli- ga brandkårsföreningar med

samfundsavtal, cirka 200 verkar på basen av personliga avtal (arbetsavtal) och knappt 20 är arbetsplatsbrandkårer.

I avtalsbrandkårerna verkar cirka 15 000 alarmerings-

dugliga avtalsbrandkårister. Avtalsbrandkårerna handhar räddningsverksamheten på ett område som utgör cirka 90

procent av Finlands areal. Även inom 10-procents området, dvs. i större tätorter, har avtalsbrandkårerna den viktiga uppgiften att fungera som enheter som kompletterar och stöder yrkesbrandkårerna.

Avtalsbrandkårernas utryckningstider

I brandkårsavtalen varierar kraven på brandkårernas utryckningstider mellan 5–30 minuter. De brandkårer som enligt avtalen rycker ut på mindre än 10 minuter utgör 88,6 % av alla avtalsbrand-

kårer. Om alla avtalsbrandkårer skulle alarmeras samtidigt skul- le det i enlighet med brandkårs- avtalen dygnet runt inom fem minuter stå 1400 avtalsbrand- kårister till samhällets dispo- sition, och inom 10 minuter skulle deras antal vara 2804. På en halv timme skulle antalet ha stigit till minst 3165.

En avtalsbrandkår har i medeltal över

alarmeringsdugliga

avtalsbrandkårister

och cirka

alarmuppdrag per år.

79 300

År 2018 ryckte en brandbil ut

gånger på alarmuppdrag

från någon avtalsbrandkårs station

– dvs. i medeltal cirka 217 gånger/ dag.

Avtalsbrandkårernas utryckningar på brådskande uppdrag Finlands Avtalsbrandkårers Förbund genomförde år 2013 en undersökning gällande brandkårernas utryckningar på brådskande uppdrag. På basen av datasystemet Pronto gran- skade man sammanlagt

85 000 brådskande avtals- brandkårsuppdrag.

Enligt utredningen kunde man konstatera att avtals- brandkåristerna ofta rycker ut på alarmuppdrag snabbare än vad avtalsvillkoren anger – på följande sida finns en bild som visar hur stor andel av utryck- ningarna som skett inom 3, 5,

8 och 10 minuter efter alarmet.

VAERDKAVATMAHLETBERNANKDOKTÅARR - AMHÄLLET

100

50 46 46

83 81 80

91 91

UPPGIFTERNA I RÄDD-

NINGSVERKENS BOKSLUT

för år 2018 visar att rädd- ningsverkens driftsutgifter var totalt 415 miljoner €.

AV DESSA UTGIFTER utgjor-

de avtalsbrandkårernas andel cirka 18,2 %, dvs. ca. 75,5 miljoner € per år. Kostnader- na för en avtalsbrandkårist är sålunda i medeltal ca. 5035 €

per år – alltså 13,80 €/avtals- brandkårist/ dag. Siffrorna innefattar alla de kostnader som avtalsbrandkårsverksam- heten förorsakar samhället. Utöver detta uppskattar man på basen av en enkät som SSPL gjort att avtalsbrandkå- rerna dessutom finansierar verksamheten med 10,4 miljoner € per år av egna medel.

22 22

3 min

2011

2012

5 min

2013

8 min

10 min

Avtalsbrandkårernas samtliga brådskande uppdrag och utrycknin- garna till dem åren 2011–2013. Bilden beskriver hur många pro- cent av brandkårerna som varit på väg inom 3, 5, 8 och 10 minuter efter alarm.

AVVERTAKLABMRHAENTDENKÅR -

HI TORIA

ERRBKRAANMDHKEÅTREN-

Brandkårsverksamheten i Finland inleddes då Åbo FBK grundades år 1838.

Fribrandkårernas tid

Från och med slutet av

1800-talet levde man i Finland under ”fribrandkårernas

tid” ända fram till år 1933.

Vad betydde begreppet? Jo, verksamhet till förmån för tryggheten i den egna byn eller staden. ”Fribrandkårerna” verkade självständigt, obero- ende av andra. Man ryckte ut då man hörde att en eldsvåda hade uppstått någonstans.

Redskapen fanns hemma hos brandkåristerna eller i ett skjul och transporterades till brandplatsen med hand- eller hästkärror, brandbilar fanns

inte just alls och all verksam- het och redskapsanskaffning finansierades huvudsakligen med egen medelinsamling.

Verksamheten reglerades inte av lag. Efter de första decennierna började verk- samheten gå tillbaka – dels på grund av just frivilligheten. I Finland började man funde- ra på hur man skulle kunna göra brandkårsverksamheten säkrare, bättre, mera ledd och ansvaret överflyttad på någon myndighet.

Den första brandlagen år 1933

Funderingarna ledde till Fin- lands brandlag år 1933.

På basen av lagen bildades i Finland ett räddningsväsende som låg på kommunernas ansvar. I varje kommun skulle det finnas en ordinare, halv- ordinarie eller avtalsbrandkår. Halvordinarie och avtals- brandkårerna bestod huvud- sakligen av brandkårister. Då enskilda brandkårister ingick (arbets)avtal med kommunen bildade de en halvordinarie

brandkår i vilken även kunde ingå ordinarie personal. En avtalsbrandkår uppkom på basen av föreningsavtal där medlemmarna i en frivillig brandkårsförening bildade avtalsbrandkåren i enlighet med avtalsklausulerna. Lagen medgav även att brandkåren i kommunen kunde bestå av en allmän brandkår till vilken man med tanke på nödfall kunde kommendera alla arbetsföra män i åldern 18–55 år.

Hur lagarna inverkade på brandkårs- verksamheten

Enligt lagen kunde en frivillig brandkårsförening ingå avtal om att verka som kommunal avtalsbrandkår, vilket dock bl.a. förutsatte en säker verksamhet i stället för ren frivillighet.

Lagen gjorde inte att de frivilliga brandkårsförening- arna (=FBK) försvann någon- stans utan de verkade då och fortfarande i den viktiga rollen som avtalsbrandkårernas ”stenfot”. På grund av mycket

14 15

starka traditioner använder man som avtalsbrandkårens namn fortfarande den frivilliga brandkårsföreningens namn. Det handlar dock inte då om en förening som skulle rycka ut på alarmuppdrag utan om en AVTALSBRANDKÅR.

VERKSTÄLLANDET AV DEN FÖRSTA BRANDLAGEN

(1933) försvårades av samhäl- lets kritiska år och av krigen. Avtalslösa ”fribrandkårer” fortsatte ännu sin verksamhet även om man stegvis övergick till att vara avtalsbrandkårer. Övergångstiden var lång och först på 1950-talet kan man säga att nästan alla fribrand- kårer hade blivit avtalsbrand- kårer.

ÅR 1975 godkändes lagen om brand- och räddningsväsendet och då försvann bl.a. kommu- nernas möjlighet att använda sig av allmänna brandkårer.

Även begreppet halvordinarie brandkår försvann. Numera är brandkårerna antingen yrkesbrandkårer eller avtals-

brandkårer. I avtalsbrandkå- rerna verkar man på basen av personliga (arbets)avtal eller på basen av samfundsavtal.

AVTALEN

BRANDKÅR -

Brandkårsvärlden i Finland är mångskiftande och de brand- kårsavtal som styr avtalsbrand- kårsverksamheten skiljer sig även mycket från varandra.

Verksamheten följer dock viss allmängiltig praxis:

EN AVTALSBRANDKÅRS

VERKSAMHET baserar sig på räddningslagen (379/2011) och på avtalet som ingåtts med regionens räddningsverk om handhavandet av till rädd- ningsväsendet hörande uppgif- ter. I avtalet definieras ramarna för brandkårsverksamheten och avtalsparternas ömse- sidiga skyldigheter. Avtalet

kan vara ett direkt personligt arbetsavtal eller ett samfunds- avtal som brandkårsföre- ningen ingått. Samfundsavtalet binder brandkårsföreningen vars medlemmar svarar för att

avtalsförpliktelserna uppfylls så som man kommit överens om i föreningen.

En avtalsbrandkår kan även bestå av en arbetsplatsbrand- kår där på motsvarande sätt en arbetsgemenskap har ingått avtal med räddnings- verket. Inom en arbetsge- menskap följer man dess interna regler.

I ETT SAMFUNDSAVTAL

kan man utöver ersättning- arna ha kommit överens om exempelvis personalens skyldighet att vid behov

deltaga i beredskap, maximi- eller målsättningstider för avtalsbrandkårens enheters alarmutryckning respektive styrkor. T.ex. en släckningsbil inom 5 minuter med styrkan 1+3 och nästa enhet inom 10 minuter med styrkan 0+2.

Ett personligt arbetsavtal kan exempelvis innehålla skyl- dighet att vid behov deltaga

i beredskap och att upprätt- hålla de behörigheter som ett deltagande i uppgifterna förutsätter.

16 17

MDEOTFAIVKETROARNERDE OINMOÄMRBMREANTD-

KÅRVERK AMHETEN:

(Enligt enkäten Avtalsbrandskårsbarometern 2017, SSPL)

Vännerna.

Möjligheten att lära sig nya saker.

Xxxxxx att hjälpa vid olycks- uppdrag.

En avtalsenlig säker och kunnig verksamhet.

Alarmuppdragen.

Den goda andan och gemenskapen.

Om du vill hjälpa till och inte är rädd för engagemang i en ny utmaning kan

även du bli en

AVTALS-

BRANDKÅRIST

I KORTHET

UYTBTIELMDENTING -

Före utgången av år 2020 förnyas dessutom följande kursers utbildnings- planer, genom- föringsplaner och

utbildningsmaterial:

Kursen i rökdykning Kursen i räddnings- verksamhet vid trafikolyckor

Räddningsväsendets avtals- personal får i kursform den utbildning man behöver för respektive uppgifter. Kurser- na ger kompetens att verka i olika uppgifter inom rädd- ningsväsendet. Under åren 2019-2020 håller utbildningen av avtalspersonal gradvis på att förändras. Koordinerings- ansvaret för de kurser som ger behörighet ligger hos Räddningsinstitutet. Intro- duktionsutbildningen ges av

På motsvarande vid förnyas under åren 2021–2022 kurserna i:

Första hjälp Första delvård Yträddning

Arbete på höga höjder

brandkårsföreningen. Före den egentliga brandkårsutbildning- en bör man genomgå en hälso- kontroll där man konstaterar om personen beträffande hälsotillståndet är lämplig för alarmuppdrag. Grundkursen

i räddningsverksamhet ger alarmeringsbehörighet – den kursen blir klar att förverkligas under år 2019.

RÄDDNING KYLDIGHET:

• Avtal (utryckningstider, styrkor osv.)

• Daglig verksamhet

• Kontinuerlig utryckningsberedskap

• Nära myndighetsverksamheten

• Kraven

• Personlig lön eller ersättning till föreningen

FRIVILLIGHET:

Ifall följande KRITERIER uppfylls:

• Öppet för alla

• Man gör om man känner för det

• Utan lön

• Till nytta för tredje part

BAENGVRÄENPDPA O: :M BORDE

* Avtalsbrandkår

(Obs! Det handlar inte om frivillig verksamhet)

* Avtalspersonal

* FBK = frivillig brandkårsförening

* Räddningsväsendets frivilligverksamhet

KBEOGRREEPKPTA

– Låt oss använda dem

AVTAL BRANDKÅRERNA

• 79 300

• 90 % och 10 %

• 709 avtalsbrandkårer

• 15 000 avtalspersoner

FBBRKAN=DFKRÅIRVIFLÖLRIGENING

-> räddningsväsendets frivilligverksamhet utgör ”avtalsbrandkårens stenfot”

• reserv i undantagsförhållanden

• brandkårsföreningarnas övriga stödverksamhet, olika avdelningar, organisationsverksamheten

ÖFRVIRVIIGLLIGHET

Övriga frivilligorganisa- tioner som ansluter sig till räddningsväsendet (Vapepa, FRK, sjörädd- ningen osv.)

Målsättningen för utbildnings- reformen:

Inte alltför långa kurser Utbildningsmaterialet skall vara fritt tillgängligt på nätet

Man lär endast ut sådana kunskaper och färdigheter som behövs Man erkänner tidigare införskaffat kunnande Nätbaserad inlärningsmiljö Självstudier – distans- studier och mångsidiga undervisningsmetoder Responssystem Överförandet av utbildningssystemet

till en kunnig instans.

Även för följande kurser producerar Räddningsinstitutet före utgången

av åren 2019–

2020 förnyade utbildningsplaner, genomföringsplaner och utbildnings- material:

Gruppchefskurs Kurs för ledare på lägesplatsen Avtalsbrandkårernas befälskurs Grundkursen för industribrandchef.

–BRAAVNTDAKLÅBRRAFÖNRDEKNÅIRNEGNEN TENFOT

Det behövs även annan utbild- ning allt efter brandkårerns uppgifter.

Utbildningen förverkligas i huvudsak inom det egna rädd- ningsområdet. Befälskurserna förverkligas inom Räddnings- institutets regi.

22 23

RFRÄIDVDINLILNIGGVVEÄRKENADMEHTET

AVTALSBRANDKÅRSVERK-

SAMHETEN ÄR inte frivil- ligverksamhet men stöds av frivilligverksamheten inom brandkåren och inom organisa- tioner i anslutning till brand- kårsverksamheten.

VERK AMHETEN

FÖRENING -

Bakom de flesta avtalsbrand- kårer verkar en brandkårsför- ening. Brandkårsföreningarnas verksamhet baserar sig på frivil- lighet. I brandkårsföreningarna sker en stor mängd frivillig- arbete som stöder avtalsbrand- kårsverksamheten även i de brandkårer vilkas avtal inte är samfundsavtal som föreningen ingått. Brandkårsföreningarna har en viktig roll då det gäller

att upprätthålla välfärden inom avtalspersonalens gemenskap. Föreningar verkar inom ramen för föreningslagen (503/1989) och sina egna stadgar. Stad- garna fås t.ex. av föreningens sekreterare. Föreningens möte utgör föreningens högsta beslu- tande organ och där använder föreningens röstberättigade medlemmar sin rösträtt. Den praktiska verksamheten leds

av föreningens styrelse som väljs av föreningens möte. I en förening kan det även finnas andra organ som ansvarar inför styrelsen och/eller mötet så som stadgarna anger. För att komplettera det som stadgarna säger kan en förening och/ eller dess olika organ ha egna reglementen.

RNAGNDDOMKÅR- EN

VERK AMHET

Brandkårsföreningarnas ungdomsarbete utgör sådan frivilligverksamhet inom räddningsväsendet som stöder avtalsbrandkårsverksamheten. Inom många brandkårer verkar en ungdomsavdelning där brandkårsungdomar i olika ålder lär sig räddningsverk- samhet och samtidigt viktiga säkerhetsfärdigheter. Brand- kårsungdomarna förkovrar sitt kunnande och sina färdigheter vid egna kurser utöver övnings- verksamheten. Mången brand- kårsungdom går senare efter avlagd grundkurs i räddnings- verksamhet med i brandkårens alarmverksamhet eller börjar studera till yrkesman inom räddningsbranschen.

AVDELNINGAR

BÖRVRANIGDAKÅRERNA

Inom brandkårsföreningarna verkar ofta även andra på

frivillighet baserade avdel- ningar, exempelvis veteran-, stöd- eller damavdelningar. Dessa avdelningar kan även ha avtalsbaserad verksamhet, t.ex. i anslutning till arrange- randet av alarmutfodring.

VERK AMHET

ORGANI ATION -

Inom räddningsbranschens organisationer utförs arbete som stöder brandkårsverksam- heten.

Finlands Avtalsbrandkårers Förbund (SSPL) verkar till förmån för avtalsbrandkårs- verksamheten och räddnings- branschens frivilligverksamhet. Förbundets medlemmar består av frivilliga brandkårs- föreningar (FBK), brandkårsför- eningar för avtalsbrandkårer med personliga avtal (PBK) och arbetsplatsbrandkårer.

Bland övriga riksomfat- tande organisationer inom räddningsbranschen kan nämnas Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) som är en allmännyttig

sakkunnig- och tjänsteorgani- sation inom räddnings- och säkerhetsbranschen samt Finlands Brandbefälsförbund (FBBF) som är en ideell fören- ing för personmedlemmar som hör till befälet.

Regionalt arbete som befrämjar avtalsbrandkårs- verksamheten utförs inom avtalsbrandkårernas regional- avdelningar av vilka en del har

organiserat sig som regist- rerade föreningar medan andra verkar mera inoffici- ellt. SSPL stöder regionalav- delningarnas verksamhet.

De regionala räddningsför- bunden utför organisations- arbete inom regionerna och stöder även brandkårernas verksamhet exempelvis som instanser som arrangerar ut- bildning. De regionala rädd-

ningsförbundens medlemskå- rer kan bestå av kommuner, företag, brandkårsföreningar och andra samfund.

ENDET ÖVRIGA

RÄDDNINGVÄ-

AMHET

FRIVILLIGVERK-

All frivilligverksamhet inom räddningsväsendet ansluter

sig inte till brandkårernas verk- samhet. Sådan frivilligverksam- het inom räddningsväsendet representeras av exempelvis den Frivilliga Räddningstjäns- ten (Vapepa), Finlands Röda Kors (FRK) samt Finlands Sjöräddningssällskap som koordinerar sjöräddningen till havs och i insjöar.

TILL TÖD FÖR VERK AMHETEN

RÄDDNING LAGEN

RÄDDNINGSLAGEN BILDAR

grunden för räddningsväsen- det i Finland. Lagen innehåller även avsnitt som ansluter sig till avtalsbrandkårsverksamhe- ten – lagen i uppdaterad form hittas enklast på nätet: xxx.xxxxxx.xx/xx

-> räddningslagen

HÄR FÖLJER som urval av räddningslagens huvudpunkter sådana avsnitt som särskilt berör avtalsbrandkårsverksam- heten. Observera att i enlighet med gällande regeringspro- gram (2019) är avsikten att räddningslagen förnyas – där finns nu ålderdomligheter och andra brister som behöver åtgärdas.

2 a § Definitioner

avtalsbrandkår

25 § Räddningsverk samt avtalsbrandkårer och andra motsvarande samfund

34 § Ledning av räddnings- verksamhet

avtalsbrandkårist kan tillfälligt leda räddningsverk- samheten

36 § Befogenheter för den som leder räddningsverksam- het

innefattar även befogenhe- ter för avtalsbrandkårist som tillfälligt leder räddningsverk- samhet

37 § Skyldighet att deltaga i räddningsverksamhet

envar arbetsför person

39 § Funktionsförmågan hos dem som deltar i räddnings- verksamhet

53 § Hälsokontroller för dem som hör till avtalsbrandkår eller annat motsvarande samfund

54 § Arbetarsäkerheten för dem som hör till avtalsbran- dkår respektive frivilligperso- nalen

För den som hör till avtals- brandkår i enlighet med lagens 25 § och som deltar i rädd- ningsverksamhet tillämpas ar- betarskyddslagen (738/2002).

Beträffande arbetarskyddet för den som på annat sätt än vad som anges i 1 momentet frivilligt deltar tillämpas arbe- tarskyddslagens 55 §.

56 § Räddningsverkets ansvar för utbildningen

57 § Räddningspersonalens behörighetskrav

2 momentet

86 § Tystnadsplikten

94 § Personregister över dem som deltar i räddningsverk- samhet på basen av avtal

101 § Ersättning för skada

personliga kläder, utrustning och arbetsredskap

103 § Ersättning för olycks- fall och yrkessjukdom som inträffat inom räddningsverk- samhet

111 § Räddningsväsendets uniform och insignier på rädd- ningsväsendets skyddskläder

3 momentet

28 29

IARABVETTAALRBKRYADNDKTÅR VERK AMHETEN

VID AVTALSBRANDKÅRS-

VERKSAMHET skall man följa bestämmelserna enligt arbe- tarskyddslagens (738/2002) 4 § punkt 8). Skyldigheten att följa arbetarskyddslagen innebär

att man inom brandkårsverk- samheten skall beakta arbetar- skyddet alldeles som på andra arbetsplatser. Enligt lagen är det således särskilt noga att man vid räddningsarbete verkar i enlig- het med lagen, och då gäller för räddningsväsendets del reglerna om gemensamma arbetsplatser. I dessa använder den myndighet som leder arbetet även den huvudsakliga bestämmanderät- ten då det gäller avtalsbrand- kårernas personal. För alla aktörers del har räddningsverket skyldigheten att informera, planera och samordna arbetena samt den allmänna skyldigheten att administrera säkerheten och tryggheten.

En arbetarsäker verksamhet i räddningsuppdrag förutsätter proaktiv utbildning och ledning

mot en arbetarsäker verksam- het. Detta skall beaktas vid övningar och inom brandkårsut- bildningen. Räddningsverksvis uppgjorda handlingsprogram för arbetarskyddet skapar en bas för systematisk identifiering och eliminering av faror och en bedömning av de återstående farorna.

Skyldigheten att följa arbe- tarskyddslagen medför att man även måste arrangera arbetshäl- sovård för avtalspersonalen. Ar- betarskyddets hälsogranskning- ar bör göras för alla dem som deltar i avtalsbrandkårsverksam- heten. Det är ändamålsenligt

att utföra hälsogranskningar åtminstone innan man inleder den kurs som ger alarmduglig- het respektive före utbildning till rökdykare.

Arbetarskyddet borde i alla räddningsverk organiseras så att det omfattar alla de instanser, inklusive avtalsbrandkårerna, som deltar i räddningsverksam- heten.

DEN FY I KA FUNKTION FÖRMÅGAN

Räddningspersonalens funk- tionsförmåga är definierad i inrikesministeriets anvisning för bedömning och utveckling av räddningspersonalens funk- tionsförmåga.

Det handlar om inrikesmi- nisteriets anvisning som gjorts upp av en mycket täckande grupp aktörer inom räddnings- branschen. Utgångspunkten är att en och samma anvisning tillämpas på samma sätt i hela landet. Man bör inte göra

upp eller godkänna regionvisa anvisningar som avviker från ministeriets.

En betydelsefull orsak är bl.a. att testerna inom alla re- gioner borde vara jämförbara i enlighet med inrikesministeri- ets anvisning.

Påvisandet av tillräcklig funktionsförmåga medelst testande är obligatoriskt endast för dem som utför krävande rökdykning eller grundläggande uppgifter som förutsätter rökdykning.

Räddningspersonal som utför grundläggande upp- gifter eller övriga uppgifter inom räddningsväsendet kan deltaga i testerna, men för deras del är deltagandet frivilligt.

Se närmare: Inrikesministeriet: ”Anvis- ning för bedömning och utveckling av räddningsper- sonalens funktionsförmåga” (6/2016)

Räddningsuppgifterna indelas enligt anvisningen i fyra nivåer:

Krävande uppgifter

Grundläggande uppgifter som förutsätter rökdykning Grundläggande uppgifter

Övriga uppgifter

BATRTANVÅDRKDÅAR OARRKBEENTVEID

ansvarsuppgifter kan reducera den mentala välfärden såväl inom brandkåren som i det ”civila”, och detsamma gäller för hälsoproblem, bekymmer i det personliga livet och brist på sömn.

Den mentala omsorgen Den mentala omsorgen i anslut- ning till räddningsbranschens uppgifter och eftervården av traumatiska situationer utgör en viktig del av arbetsvälfärden som helhet. Arbetarskyddsla- gen beaktar i 1 § vikten av den mentala arbetsvälfärden genom att som lagens ett syfte ange förebyggande och förhindrande

lagstadgad plikt.

Inom räddningsverken finns det egen praxis och egna anvisningar om den mentala omsorgen och eftervården

av traumatiska situationer, exempelvis beträffande den så kallade defusing-verksam- heten. Det är viktigt att man i

dessa anvisningar även beaktar avtalspersonalen. Då avtalsper- sonalen erbjuds åtgärder för mental omsorg och eftervård skall man även förstå att ta emot den.

FÖRVERKLIGANDET AV MEN-

TAL OMSORG baserar sig inte på eftervårdsåtgärder som

VERKSAMHET I RÄDDNINGS- VÄSENDETS UPPGIFTER för-

utsätter omsorg om den egna orken och funktionsförmågan. Hälsogranskningar och det för rökdykare obligatoriska tes- tandet med vissa mellanrum hjälper till att följa upp den fy- siska hälsan och funktionsför- mågan. En god fysisk kondition skapar grunden även för den psykiska välfärden. Den fysiska konditionen ensam garanterar

emellertid inte en arbetssäker funktionsförmåga.

I RÄDDNINGSVÄSENDETS

ALARMUPPDRAG behöver av- talspersonalen en god mental funktionsförmåga för att orka möta andra människors nöd. Återkommande exponering för omskakande situationer sätter den psykiska orken på prov.

Även alltför hög fysisk och psykisk belastning i arbets- och

av olägenheter riktade mot ar- betstagarnas såväl fysiska som mentala hälsa. Arbetarskyddsla- gens 8 § förpliktar en arbetsgi- vare att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.

INOM RÄDDNINGSBRAN-

SCHENS arbetsuppgifter till vilka kan antagas ansluta sig betydande mental belastning utgör en tillräcklig mental om- sorg om personalen redan en

endast inleds vid behov. Även bland avtalspersonalen bör en förman se till att man i besvär- liga situationer pratar igenom saken i gruppen och utnyttjar hjälp som står till buds. Följder- na av traumatiska situationer fortgår i människans kropp och själ i dagar eller veckor – till och med år. Riktiga eftervår- dande åtgärder underlättar

och försnabbar lindrandet av följderna.

34 35

EN KONTINUERLIGT ÖPPEN,

förtroendefull och stödjande diskussionsatmosfär inom brand- kårsgemenskapen är nödvändig för att man skall kunna upprätt- hålla den mentala funktions- förmågan och för att man skall återhämta sig efter traumatiska upplevelser. Även personre- lationerna till närstående och

allt det som gör verksamheten meningsfull och ger glädje – och tvärtom av sådant som berövar glädje och känslan av betydelse. En satsning på välfärden i brand- kårssamfundet är en satsning på allas välfärd.

GRUNDERNA FÖR VÄLFÄRDEN

ligger i att brandkåren har en

SÅHÄR KAN ENVAR FÖRBÄTTRA

SAMSPELET

Månne det finns nånting att förbättra i atmosfären? Samspelet i en arbetsgemenskap består av små saker som vi alla kan påverka. Kom ihåg dessa:

stödet från familj och vänner ger trygghet i kärva situationer.

Såväl inom brandkåren som i det privata livet är det viktigt att man

klar basuppgift och är medveten om målsättningen, en ledning som betjänar verksamheten, en öppen dialog, förtroende och

KOM IHÅG ATT HÄLSA

1

Genom att hälsa visar du att du lagt märke till den andra och uppskattar hen- ne/honom. Då man hälsar är det skäl att vara neutral och hälsa på alla oberoende av hur bra man känner dem.

2 HÅLL FAST VID DET MAN KOMMIT ÖVERENS OM

gasätt inte någon annans tankegång utan visa i stället intresse även för andras åsik- ter. Om du är känslomässigt upprörd så ta time-out och återkom till saken senare.

6

TAG UPP PROBLEM TILL DISKUSSION

Om du upptäcker problem i anslutning till brandkåren så tag upp dem till diskus-

pratar även om svåra saker. Man

samarbete mellan samfundets

Då man jobbar tillsammans måste man xxxx med dem som kan påverka saken.

kunna lita på att alla gör sitt. Om du av nå- Om du är missnöjd med det som någon

får inte utlopp för känslor genom att gömma dem utan genom att låta dem komma fram.

medlemmar samt gemensamma spelregler. Inom brandkårssam- fundet bör utöver det fysiska ar-

gon orsak inte kan göra det du lovat så ta upp saken så fort som möjligt.

3

ERBJUD DIN HJÄLP

Erbjud att hjälpa till om du märker att din brandkårskamrat har mycket att

kamrat gör så berätta det åt henne/ho- nom själv. Kom ihåg att målet är att hitta lösningar.

7

TALA INTE ILLA

Om du talar bakom ryggen så tala hell-

göra. Om man hinner kan man underlätta re gott än illa. Även om någon annan skul-

Gemenskapens välfärd Ett välmående brandkårssam- fund stöder funktionsförmågan som helhet och det att perso-

betarskyddet även den mentala tryggheten förverkligas. Osakligt handlande och mobbning får inte tillåtas utan mot sådant måste

man ingripa.

någon annans arbete trots att det kanske inte egentligen hör till de egna uppgif- terna. På det sättet fördelas jobben även jämnare.

4

BLI INTE SITTANDE PÅ INFORMATION

Då någon behåller information för sig själv störs samarbetet och brandkårens verksamhet i allmänhet. Din kamrat blir

le tala illa så behöver du inte gå med i det. Fundera på om du kunde styra diskussio- nen över i en mera uppbygglig riktning.

8

VISA UPPSKATTNING

Om det är trevligt att jobba ihop med en kamrat så säg det högt. ”Tack” är ett användbart ord. Visa intresse för dina kamrater i brandkåren. Du kan visa upp-

nalen orkar med sina uppgif-

kanske tvungen att använda mycket tid på skattning för någon annans tankar och

att ta reda på sådant som man redan kän- kunnande genom att fråga om åsikter eller

ter både fysiskt och mentalt. Arbetsvälfärden påverkas av

Fungerande tips till hur man skall upprätthålla och utveckla ett brandkårssamfund som stöder välfärden hittas i handboken Drag&Kraft som publicerats av Finlands Avtalsbrandkårers Förbund.

ner till. Det är inte heller bra om det bara är en enda person som känner till nånting. Även det att man avsiktligen ”undervisar” någon alltför snabbt eller ytligt är ett sätt att sitta på information.

Saklighet betyder till exempel att man gerande respons så tag emot den med in-

5 HÅLL DIG SAKLIG

råd.

9

KONTROLLERA DITT EGET BETEENDE

Det är bra att ibland stanna upp och fundera över hur du själv förhåller dig till brandkårsverksamheten och till de

människor som verkar där. Då du får korri-

xxxxxxx på andra och låter även dem ha rätt. Klarar du av att någon annan ibland vet bättre än du själv? Avfärda eller ifrå-

tresse även om den kunde svida i början. Var vid behov beredd att ändra ditt eget beteende.

DRAG & KRAFT

DON FÖR ATT UTVECKLA ARBETSVÄLFÄRD OCH DRAGNINGSKRAFT – FÖR BRANDKÅRISTERNA

Källa: Arbetshälsoinstitutets nättidning ”Työpiste” xxx.xxx.xx/xxxxxxxx

BFIRNALNADNKDÅRAEVRTAFLÖR-BUND

( PL)

SSPL ÄR ett riksomfattande förbund som representerar avtalsbrandkårsverksam- heten. Förbundets medlems- kår utgörs av brandkårsför- eningar för avtalsbrandkårer med personliga avtal (PBK), arbetsplatsbrandkårer och frivilliga brandkårsföreningar (FBK). Förbundet betjänar sina medlemmar genom att befrämja avtalsbrandkårs- verksamheten inom det fin- ländska räddningsväsendet som system.

SSPL VERKAR på riksplanet som brandkårsföreningarnas och avtalsbrandkårernas eget förbund. Förbundet är aktivt med då man bereder lagar, förordningar, instruk-

xxxxxx och anvisningar.

I egenskap av den ledande sakkunniga på avtalsbrand- kårsområdet är förbundet med som avtalsbrandkårer- nas representant i de mest olikartade riksomfattande och regionala projekt och arbetsgrupper.

xxx.xxxx.xx

SSPL -Suomen Sopimuspalokuntien Liitto ry

sopimuspalokunnat

SSPL_ry, JaakkoLinko

SSPL BETJÄNAR mångsidigt sina medlemsbrandkårer, avtalspersonalen, räddnings- myndigheterna och olika samarbetsparter. Inom rädd- ningsverkens regioner stöder förbundet fritt verkande brandkårssammaslutningars gemensamma påverkande varmed man strävar till att lösa avtalsbrandkårsfältets vardagsproblem.

AVTAL BRANDKÅRERNA UTGÖR

en central del av räddningsväsendet i Finland. Avtalsbrandkårssystemet är av avgörande betydelse för samhällets trygghet och för att räddningsväsendets tjänster skall vara tillgängliga i hela landet. Cirka 90 % av Finlands yta utgör områden där avtalsbrandkårerna bildar räddningsväsendets första utryckning. Även i stora befolkningscentra och städer behöver räddningsväsendet avtalsbrandkårernas enheter för att i samverkan komplettera

FINLAND AVTAL BRANDKÅRER FÖRBUND

och stöda yrkesbrandkårerna samt vid överlappande lägen självständigt svara för räddningsväsendets uppgifter.

verkar till förmån för avtalsbrandkårerna och räddningsväsendets frivilligarbete. Förbundets medlemskår består av brandkårsföreningar. För beslutsfattandet och verksamheten

i förbundet står räddningsväsendets avtalspersonal.

Document Metadata

Table of Contents

EN LITEN HANDBOK OM

Document Metadata