KOLLEKTIV AVTAL

KOLLEKTIV AVTAL

2001-04-01 - 2004-03-31

Allmänna anställningsvillkor m m för tjänstemän anställda vid industriföretag, petroleumhandel, fastighetsförvaltning m m

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SIF

CIVILINGENJÖRSFÖRBUNDET LEDARNA

Innehållsförteckning

Allmänna anställningsvillkor

§ 1 Avtalets omfattning 3

§ 2 Anställning 4

§ 3 Allmänna förhållningsregler 6

§ 4 Semester 6

§ 5 Sjuklön m m 11

§ 6 Övertidskompensation 17

§ 7 Restidsersättning 20

§ 8 Lön för del av löneperiod 21

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet 22

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan

arbetsgivare och arbetare 24

§ 11 Uppsägning 25

§ 12 Värnplikts- och civilförsvarstjänstgöring 28

§ 13 Giltighetstid 29

Bilagor

1. Protokoll, Huvudavtal KFO-PTK - antaget av SIF och CF 30

2. Huvudavtal KFO-Ledarna 37

3. Arbetstidsavtal, flextid 41

4. Veckovila 52

5. Konkurrensklausuler 53

6. Premielön, lönerevisionsfrågor 59

7. Rätten till arbetstagares uppfinningar 61

8. Rationaliseringsöverenskommelse 68

9. Överenskommelse om ersättning för skift-, jour- och

arbetsberedskap - gäller Ledarna (SALF) 72

10. Riktlinjer avseende kompetensutveckling 78

11. Förteckning över företag som berörs av avtalet 79

Ändringar från föregående avtalstryck är markerade med ett streck i marginalen.

AVTAL

mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och SIF, Ledarna samt Civili n- genjörsförbundet (CF) rörande allmänna anställningsvillkor för tjänstemän.

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1

Avtalet gäller tjänstemän, anställda i industriföretag, petroleumhandel, fastighetsförval t- ning m m enligt förteckning, bilaga 11. Begreppet tjänsteman innefattar i detta avtal ar- betsledare.

Mom 2

För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med un- dantag dels enligt § 1 mom 4 och § 1 mom 3, dels av § 11 mom 1-2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön be- gränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.

Mom 3

För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsä g- ningstidens längd under provanställning, se § 11 mom 3:3.

Mom 4

För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.

Mom 5

För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt KTP-planen gäller avtalet med följande in- skränkningar:

§ 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen gäller endast om:

– särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen,

– uppsägningstiden framgår av § 11 mom 3:4.

Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsålder, som tillämpas vid detta.

Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar.

Mom 6

Om en tjänsteman företar tjänsteresa utomlands ska anställningsvillkoren under utlands- vistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänste- mannen eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande vid företaget.

Vid utlandstjänstgöring gäller ”avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.

Mom 7

Anslutes till KFO under kollektivavtalets giltighetstid företag som medlem, och finns vid detta tidigare träffat kollektivt avtal med SIF och/eller Ledarna respektive CF, gäller nämnda avtal intill den dag då det tidigast kan utlöpa, såvitt överenskommelse om kort a- re giltighetstid ej träffas.

Mom 8

I detta avtal angivna anställningsvillkor utgör minimiförmåner. Är i enskilt arbetsavtal för tjänstemän förmånligare villkor fastställda, gäller desamma, oavsett vad i detta avtal stadgas.

Mom 9

För att erhålla anställning ska om så begärs företes tjänstbarhetsintyg från den av arbet s- givaren anvisade läkaren.

Protokollsanteckning till § 1

Det förutsätts att i företaget befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemä n- nen särskilt utsedda representanter överenskommer om ett gemensamt organ (PTK-L) vilket i förhållande till arbetsgivaren har att företräda tjänstemännen som ”den lokala tjänstemannaparten” (PTK-L) enligt detta avtal och trygghetsöverenskommelsen samt som ”den lokala arbetstagarorganisationen” (PTK -L) enligt lagen om anställnings- skydd.

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskom- mit om annat enligt mom 2 nedan.

Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete Mom 2:1

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss sä-

song eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan an- ställning.

Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt KTP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.

Mom 2:2

Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.

Med vikariat avses

– att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledig- het på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet, eller

– att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskom- mits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbli- ven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.

Mom 2:3

För att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och den lokala tjänst e- mannaparten överenskomma om anställning för viss tid.

Mom 2:4

Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten

– om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade, eller

– om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och ar- betsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav, eller

– om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets clearingsregister.

Provanställning kan omfatta högst 6 månader.

Mom 2:5

Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:3 eller mom 2:4 ska arbetsgivaren underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan anstäl lnings- överenskommelse träffas. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats.

Protokollsanteckningar till § 2 mom 2:5

1. Då lokal överenskommelse föreligger med annat innehåll ska denna gälla såvida inte parterna träffar överenskommelse om annat.

2. Om tjänstemannaklubb saknas vid företaget avses med begreppet klubb den eller de tjänstemän vid företaget som tjänstemännen utsett som sina represe ntanter.

Mom 2:6

Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:3 respektive provanställa tjänstemän enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala tjänste- mannaparten eller av förbund. Uppsägningstiden är tre månader. Om arbetsgivaren öns- kar att nämnda rätt ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjlig- göra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningst i- den utlöper. I sista hand kan frågan huruvida rätten ska bestå eller ej tas upp till över- läggningar i Kooperativa Tjänstemarknadsnämnden.

Mom 3

Personal, som placeras att fullgöra vikarietjänst för högre avlönad befattningshavare, äger rätt att när vikarietiden överstiger en månad ställa anspråk på vikariatsersättning.

Det ankommer dock på företagsledningen att i samråd med vikarien och med hänsynsta- gande till på vilket sätt denna fullgör arbetsuppgiften avgöra, i vilken grad högre lön ska utgå.

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Mom 1

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenh e- ter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhå l- landen, affärsangelägenheter o dyl.

Mom 2

En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksam- het för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3

En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt fö rtroendeuppdrag.

§ 4 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår

Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överens- komma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

Mom 3 Semesterns längd Mom 3:1

Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1 kan

tjänstemannen i stället för 25 semesterdagar erhålla fem eller tre dagars semester utöver den lagstadgade.

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principer- na i § 7 semesterlagen.

Mom 3:2

Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, ska ej röna försämring g e- nom detta avtal.

Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:2.

Mom 3:3

Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänstemannareglemente län g- re semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser.

Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande regle- mente, ska meddelande härom lämnas tjänstemannaparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemannaparten så önskar.

Mom 3:4

För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänandeåret enligt semes- terlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit an- ställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande för etag.

Mom 3:5

Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som ej avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4:1

Semesterlön utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och se-

mestertillägg enligt följande.

För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 ×veckolönen. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

• 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.

• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:

– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar

– premielön

– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en ge- nomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst berä k- nas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anstäl l- ningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.

Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och/eller ob-ersättning eller liknande gäller att så- dan ersättning ej ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen un- der intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Anmärkningar

1. Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald se- mester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 % mul- tipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.

2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

3. Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.

Mom 4:2

Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för spa- rad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställ- ningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.

Mom 4:3

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella må- nadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön – se mom 4:1.

Mom 4:4

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semester- tillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalender- dagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön – se mom 4:1.

Mom 4:5

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i sa m- band med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

Undantag 1

Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av ar- betsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter berä k- ning enligt mom 4:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ord i- narie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter s e- mesterårets utgång.

Mom 5 Sparande av semester Mom 5:1

Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänst e-

mannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutan- de semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och tjänstemannen ska överenskomma om hur ovannämnda sparade se- mesterdagar ska utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.

Mom 5:2

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.

Mom 5:3

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exkl anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock gälla att all frånvaro under intjänande- året exkl ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen spa- rades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid – se mom 4:4.

Mom 6 Semester för nyanställda

Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvud- semester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar an- talet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledi g- het eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersätt- ning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska ej göras om anställningen upphört på grund av

1. arbetstagarens sjukdom eller frånfälle,

2. förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om an- ställningsskydd, eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkning

Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans in- tjänanderätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestä m- melserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semeste rlagen.

Mom 7 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.

Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbetande

Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbetstidsschemat inne- bär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följa n- de. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka ska utläggas under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäl l- er för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt fö l- jande:

antal arbetsdagar per vecka 5

× antal bruttosemesterdagar som ska utläggas =

= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbet s- dagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel

Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka

4

3,5

3

2,5

2

Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars brutto- semester)

20

18

15

13

10

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” fö r- ändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetst i- den.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald se- mester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

§ 5 Sjuklön m m

Mom 1 Rätten till sjuklön samt sjukanmälan Mom 1:1 Allmänt

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt

lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.

Sjuklön från arbetsgivaren från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges en- ligt detta avtal.

Mom 1:2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt under- rätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbets- skada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1 Skriftlig försäkran

Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk,

uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdo- men och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).

Mom 2:2 Sjuklön - läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmå- gan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).

Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1

Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag

görs från lönen enligt följande.

Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjuklöneperiod Mom 3:2

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med

månadslönen ×12,0

52 ×veckoarbetstiden

för den första frånvarodagen (karensdag) i sjuklöneperioden,

respektive med

månadslönen ×12,0

20 % ×

52 ×veckoarbetstiden

fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dess- utom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.

Anmärkningar

1. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra sjukfrånvarodagen i sjukperioden.

2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

3. Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio ka- rensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall av- draget även för den första frånvarodagen beräknas enligt samma regler som för andra sjukfrånvarodagen i perioden.

Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 ×veckolönen.)

Med månadslön avses i detta moment:

– fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- e l- ler övertidstillägg)

– den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, pre- mielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad

med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjäns- temannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i ge- nomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen Mom 3:3

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som anges i mom 3:2 även av- ses förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt RSVs anvisningar.

För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 ×gällande basbelopp dividerat med 12:

månadslönen ×12,0

90 % ×

365

För tjänsteman med månadslön över 7,5 ×gällande basbelopp dividerat med 12:

90 % ×

7,5 ×basbeloppet +

365

10 % ×

månadslönen ×12,0 - 7,5 ×basbeloppet

365

den fasta kontanta månadslönen ×12

Sjukavdraget per dag får ej överstiga

365

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 ×veckolönen.)

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel

• fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg),

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats,

• garanterad minimiprovision eller liknande.

Mom 3:4 Smittbärare

Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande till och med 14:e kalenderdagen.

För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag per timme med

månadslönen × 12

52 ×veckoarbetstiden

Från och med den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.

Mom 3:5 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e ka- lenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådant till honom enligt följande.

För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren

– minst ett år i följd eller om han övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med 90:e kalenderdagen i sjukperioden,

– mindre än ett år till och med 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i sjukperiod.

Undantag 1

Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till

– totalt 105 dagar för arbetstagare som varit anställd minst ett år i följd,

– totalt 45 dagar för arbetstagare som varit anställd mindre än ett år.

Om tjänstemannen därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Obs! Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel.

Undantag 2

Om sjukpension enligt KTP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1

Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och

detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej be- räknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Mom 4:2

Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än KTP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4:3

Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen mins- kas med ersättningen.

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1

Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och tjänstemannen

överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lo- kala tjänstemannaparten.

Mom 5:2

Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjuklöneperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:3

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdo- men ifråga.

Mom 5:4

Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall ar- betsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5:5

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

Mom 5:6

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m den 15:e kalen- derdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 5:7

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m den 15:e kalenderdagen i sjukperio- den

– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om al l- män försäkring, eller

– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:5, Undantag 2.

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4.

Mom 6 Föräldralön

Mom 6:1

En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller i samband med födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till havandeskapspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön från ar- betsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Mom 6:2

Föräldralön utgörs av

– 1 månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 4:2, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej två år i följd,

– 2 månadslöner minus 60 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 4:2, om tjänstemannen har varit anställd i två år i följd eller mer.

Om tjänstledigheten skulle bli kortare än 1 respektive 2 månader utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Mom 6:3

Föräldralönen utbetalas månatligen vid ordinarie löneutbetalningstillfälle enligt mom 6:2 när tjänstledighet börjar.

Mom 6:4

Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsva- rande grad.

Mom 6:5

Under tjänstledighet enligt mom 6:1 görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.

Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning för de första fem arbetsdagarna samt från och med den nittonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per varje från- varotimme med

månadslönen × 12,0

52 ×veckoarbetstiden

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning från och med den sjätte till och med den artonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per frånvarotimme enligt följande.

För tjänstemän med månadslön om högst 7,5 ×gällande basbelopp dividerat med 12:

månadslönen ×12,0

90 % ×52 ×veckoarbetstiden

För tjänstemän med månadslön över 7,5 ×gällande basbelopp dividerat med 12:

7,5 ×basbeloppet

90 % ×52 ×veckoarbetstiden +

10 % ×

månadslönen ×12,0 - 7,5 ×basbeloppet

52 ×veckoarbetstiden

Varje arbetsdag en tjänsteman är helt eller delvis ledig räknas detta hänseende som en dag.

Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalender- månader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånader- na. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sam- manfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna be- stämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

Beträffande månadslön och veckoarbetstid - se mom 3:2.

Mom 8 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

Mom 9 (gäller ej Riksbyggen och HSB-företag inkl dotterbolag)

Arbetsgivaren utbetalar så stort tillskott till läkarersättningen från allmän försäkringska s- sa, att full betalning erhålles för arvodet till av arbetsgivaren hänvisad läkare eller av den- ne anvisad specialist. Arbetsgivaren utbetalar dock ej ersättning för tandläkarvård.

Mom 10 (gäller endast Riksbyggen)

Fast anställd tjänsteman äger att av företaget erhålla skillnaden mellan ersättning för l ä- karvård, som utgår enligt lag, och den totala kostnaden.

§ 6 Övertidskompensation

Mom 1 Rätt till särskild övertidskompensation Mom 1:1

Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse

har träffats enligt detta moment, andra stycket.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompen- sation för övertidsarbete ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/ eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser ska gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överensko m- mit om annat.

Anmärkning

Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbet a- de tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskommelsen vilar på, skall tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.

Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i betydande utsträc k- ning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser.

Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbete.

Mom 1:2

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn härtill ska tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28 dagars semester.

Mom 1:3

Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 ska ar- betsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb.

Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation Mom 2:1

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänst e-

mannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

– övertidsarbete har beordrats på förhand eller

– där beordrandet på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Beträffande deltidsarbete - se mom 4.

Mom 2:2

Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvä n- diga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.

Mom 2:3

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Mom 2:4

Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt for t- sättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är å t- skilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

Mom 2:5

Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader därvid uppstår för honom ska arbetsgivaren ersätta dessa.

Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom 2:6

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden ska tillämpas, ska ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dag- liga arbetstiden.

Mom 3 Övertidskompensationens storlek Mom 3:1

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller - om tjänstema n-

nen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensations- ledighet).

Vid samråd mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, be- aktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska utläggas.

Mom 3:2

Övertidsersättning per timme utges enligt följande:

A för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen

94

B för övertidsarbete på annan tid månadslönen

72

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midso m- mar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

Beträffande semesterlön - se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 × veckolö- nen.)

Kompensationsledighet för övertidsarbete som avses under A utges med 1,5 timme och för övertidsarbete som avses under B med två timmar för varje övertidstimme.

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom 4:1

Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning

gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med

  månadslönen 3,5 ×veckoarbetstiden

Beträffande semesterlön - se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.

Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.

Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Mom 4:2

Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordina- rie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3.

Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräknas till lön mot- svarande full ordinarie arbetstid.

§ 7 Restidsersättning

Mom 1

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

Huvudregel

– Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

– Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreli gger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen ska vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.

Undantag

– Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen.

– Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande o m- fattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande har rätt till res- tidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtages därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl 22–08 ej medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

Mom 3 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning utges per timme med

månadslönen 240

utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är

månadslönen 190

Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn.

Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

Beträffande semesterlön - se § 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön - se § 6 mom 3:2.

§ 8 Lön för del av löneperiod

Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräk- nas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet

Mom 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I sär- skilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.

Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permission be- viljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid före- taget.

Mom 2 Tjänstledighet

Mom 2:1

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.

Mom 2:2

När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande:

Om tjänstemannen är tjänstledig

– under en period om högst 5(6)* arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med 1/21 (1/25)* av månadslönen,

– under en period längre än 5(6)* arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.

Dagslön =

den fasta kontanta månadslönen

365

× 12

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska må- nadslönen beräknas som 4,3 ×veckolönen.)

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang

– fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg),

– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänats under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats,

– garanterad minimiprovision eller liknande.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänsteman- nens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningspe- rioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermå- naderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begrep- pet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 2:3

Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vi s- sa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande.

Månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar / vecka × 21 (25) * 5(6) *

Exempel Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar per vecka:

4

3,5

3

2,5

2

Avdrag Månadslönen divideras med:

16,8

14,7

12,6

10,5

8,4

Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i g e- nomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom.

Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänsteman- nens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningspe- rioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermå- naderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begrep- pet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 3 Annan ledighet Mom 3:1

Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olä-

genhet för verksamheten vid företaget.

Mom 3:2

När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme = 1/175 av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.

Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

Mom 1

Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman

att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;

att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemannens arbetsområde vid f ö- retaget;

att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid konfliktens slut; samt

att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand ska anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser inte kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.

Mom 2

Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete som erfor d- ras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anlägg- ningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.

Lika med skyddsarbete anses arbete som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning.

Mom 3

Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller också med av tjänstemannen utsedda representanter. Har KFO och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna inte enas ska frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är binda n- de.

Mom 4

Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållande kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.

Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen inte beredas full sys- selsättning må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringst i- den, lönen kunna minskas med 10 %, efter en månad med ytterligare 10 % osv intill dess lönen nedgått till 60 % av ursprungligt belopp.

Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.

§ 11 Uppsägning

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida Mom 1:1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5

nedan.

För anställningar som tillträtts 1998-03-31 eller tidigare:

Tjänstemannens uppsägningstid i månader

Anställningstid vid företaget	Tjänstemannen har
	ej fyllt 25 år	fyllt 25 år	fyllt 30 år	fyllt 35 år
mindre än 6 mån	1	1	1	1
fr o m 6 mån till 6 år	1	1	2	3
fr o m 6 år	1	2	3	3

För anställningar som tillträtts 1998-04-01 eller senare:

En månads uppsägningstid om ej annat överenskommits.

Mom 1:2 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänst e- mannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 1:3 Övrigt

I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida Mom 2:1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5

nedan.

För anställningar som tillträtts 1998-03-31 eller tidigare:

Arbetsgivarens uppsägningstid i månader

Anställningstid vid företaget1)	Tjänstemannen har
	ej fyllt 25 år	fyllt 25 år	fyllt 30 år	fyllt 35 år	fyllt 40 år	fyllt 45 år
mindre än 6 mån	1	1	2	2	2	2
fr o m 6 mån till 4 år	1	2	3	4	5	6
fr o m 4 år till 6 år	2	3	4	5	5	6
fr o m 6 år till 7 år	2	3	4	5	6	6
fr o m 7 år	2	3	4	6	6	6

1) Beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.

För anställningar som tillträtts 1998-04-01 eller senare:

Tjänstemannens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren

< 2 år

2-4 år

4-6 år

6-8 år

8-10 år

> 10 år

Uppsägningstiden är

1 månad

2 månader

3 månader

4 månader

5 månader

6 månader

Mom 2:1.1 Förlängd uppsägningstid

Om en tjänsteman har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsdagen upp- nått 55 års ålder och då har tio sammanhängande anställningsår, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.

Mom 2:2 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagar- organisationen, ska anses ha skett när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress.

Varsel som arbetsgivaren har gett under tid då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.

Mom 2:3 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie el dyl.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänsteman- nen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.

Mom 2:4 Övrigt

I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974

Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida i

det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1-2 ovan ska den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommer om annat.

Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga

– om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 måna- der. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:1.

– i övriga fall: den tid som anges i tabellen mom 2:1.

Mom 3:3 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänste- mannen.

Mom 3:4 Pensionärer

Om tjänstemannen kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått den för h o- nom gällande ordinarie pensionsåldern enligt KTP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.

Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.

Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder

Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt KTP-planen, såvida inte han och arbets- givaren överenskommer om annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.

Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen

Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före upp- sägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden

Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet

som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön u n- der den del av uppsägningstiden som tjänstemannen ej har iakttagit.

Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar

– den tid som tjänstemannen har varit anställd, och

– de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt

– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.

Mom 3:9 Intyg om uttagen semester

När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semes- terår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.

Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semes- tern i detta sammanhang anses ha uttagits först.

Mom 4

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida ska skälig ledighet beredas för sökande av annan anställning.

§ 12 Värnplikts- och civilförsvarstjänstgöring

Vid fullgörande av militärtjänst utöver första tjänstgöringen utgår följande ersättning till ordinarie tjänsteman.

Mom 1

Tjänsteman som inte är reservbefäl erhåller vid tjänstledighet för fullgörande av repet i- tionsutbildning som inte direkt ansluter till grundutbildningen för varje kalenderdag en ersättning med 10 % av dagslönen på årslöner inom 7,5 basbelopp. Dagslönen utgör må- nadslönen × 12,0 dividerad med 365. På lönedel överstigande 7,5 basbelopp utgör er- sättningen 25 %. Motsvarande regel ska gälla för civilförsvarspliktig tjänsteman under förutsättning att dagpenning utgår.

Företaget äger dock jämka ovannämnda ersättning så att vad tjänstemannen erhåller t o- talt ej överstiger hans ordinarie lön. Dock ska kompensationsgraden i något fall totalt inte understiga 90 % av dagslönen.

Mom 2

Vid annan militärtjänstgöring utgår inte någon ersättning.

Mom 3

Ersättning vid ledighet på grund av militärtjänstgöring föranledd av mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap regleras inte genom bestämmelserna ovan.

§ 13 Giltighetstid

Överenskommelsen gäller till och med den 31 mars 2004. För tid efter den 31 mars 2004 gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Stockholm den 8 mars 2001

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SIF

SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND

Stockholm den 19 april 2001

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION LEDARNA

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Ärende: Huvudavtal

Parter: Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) Privattjänstemannakartellen (PTK)

Tid och plats: 1997-02-20, KFOs lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

Närvarande

för KFO: Xxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxx och Xxxx Xxxxxxxx

för PTK: Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xx Xxx- ning, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx X Xxxxxxxx, Xxx Xxxxx och Xx Xxxxxx

§ 1 Huvudavtal

Som avtalsslutande parter ska såväl kooperationens som fackföreningsrörelsens löne- och avtalspolitiska grundsatser vara följande:

– De anställda i de kooperativa verksamheterna ska erhålla löner och allmänna anställ- ningsvillkor som baseras på samma marknadsmässiga förutsättningar som gäller inom andra jämförbara företag.

– De kooperativa arbetsgivarna och de fackliga organisationerna skall efterstr äva goda relationer mellan ledning och anställda samt i övrigt verka för goda arbetsförhållanden. Samarbetet bör vidare leda till inflytande för de anställda vilka även skall ges möjligheter att utvecklas i sina arbeten.

– De kooperativa arbetsgivarna och de fackliga organisationerna skall samarbeta f ör att främja strävanden mot gemensamma mål. Detta skapar förutsättningar för trygghet i an- ställningen.

Parterna har åtagit sig ett särskilt ansvar för ovanstående grundsatser och ska i samarbete aktivt verka för att grundsatserna följs. Dessutom ska parterna söka överbrygga me- ningsmotsättningar på olika nivåer.

Parterna är medvetna om att vissa av KFO:s medlemsföretag ej kan anses ingå i den kon- sumentkooperativa rörelsen. Oaktat detta förhållande är parterna ense om att ovanståen- de grundsatser ska gälla även för dessa medlemsföretag.

Mot bakgrund av ovanstående träffar KFO och PTK bifogade huvudavtal, bilaga 1.

§ 2 Parternas åtaganden

Mot bakgrund av parternas åtaganden i huvudavtalet är KFO och PTK ense om att följa huvudavtalets tillämpning genom att två företrädare för KFO och två företrädare för PTK, fortlöpande sammanträffar på sätt som gruppen bestämmer.

31 Bilaga 1

KFO och PTK är överens om att ett viktigt syfte med detta avtal är att långsiktigt skapa en fast och tydlig grund för relationerna mellan tjänstemännen och KFO. I anslutning till detta konstaterande noterar KFO och PTK följande:

– Inom PTK har sedan kartellens tillkomst utvecklats en intern ordning f ör vilka tjäns- temannaorganisationer som tecknar kollektivavtal inom olika omr åden.

Ordningen innebär bland annat att det är PTK:s stiftare, dvs SIF, LEDARNA, HTF och CF som är avtalstecknare. Inom område där det endast finns ett PTK-förbund tecknar dock detta avtal.

– Beträffande företag som har sin bakgrund i tidigare offentlig verksamhet skall KFO och PTK samarbeta i syfte att låta tjänstemännen ha så likartade anställningsvillkor som möjligt.

§ 3 Förbundsantaganden

PTK ska verka för att huvudavtalet antas som kollektivavtal av PTK:s medlemsförbund.

§ 4 Rättstvist

Parterna är, mot bakgrund av reglerna i § 8 i huvudavtalet, ense om att rättstvist i sista hand normalt ska prövas i AD. Parterna vill dock understryka att skiljeförfarande un- dantagsvis kan vara att föredra, exempelvis i tvister rörande tillämpning av förtroen- demannalagen.

§ 5 Gemensam information

Parterna är ense om att, vid sidan av partsenskild information om huvudavtalet, söka framta partsgemensamt informationsmaterial och använda detta gemensamt gentemot företrädare för KFO:s medlemsföretag och PTK:s medlemsförbund.

§ 6 Giltighetstid

Huvudavtalet gäller från och med denna dag tills vidare med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Uppsägning kan dock ske först 1999-12-31.

Vid protokollet

Xxxx Xxxxxxxx

Justeras Justeras

Xxxx Xxxxxx Bo Xxxxxx Xxxxx Xxxx

Bilaga 1 32

HUVUDAVTAL KFO-PTK

– antaget av SIF och CF

§ 1 Tillämpningsområde

Mom 1

Denna förhandlingsordning är gällande vid handläggningen av rätts- och intressetvister inom KFO-PTK-området.

Mom 2

Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte tillämpliga när förhandling förs om krav på skadestånd eller annan ersättning på grund av arbetsskada, samt när det gäller indriv- ning av klar och förfallen fordran.

Mom 3

Innehåller annat avtal, som träffats av KFO och PTK, avvikelse från denna förhand- lingsordning, gäller den avvikelsen.

Mom 4

Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte avsedda att reglera vad som behandlas i 40 § LAS samt 11, 12, 14, 19-22, 33-40 §§ och 43 § andra stycket MBL.

Mom 5

Förhandlingsordningen inverkar inte på tvingande lagbestämmelser om preskriptions-, förhandlings- och talefrister.

§ 2 Förhandlingsrätt

Mom 1

Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare, alternativt KFO, i fr å- gor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem hos organisatio nen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren, alternativt KFO, har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

Mom 2

Om förhandling påkallas i rätts- eller intressetvist av en förhandlingsberättigad part åli g- ger det motparten att träda i förhandling i enlighet med vad som föreskrives i denna fö r- handlingsordning.

Om olovlig stridsåtgärd har vidtagits ska enligt 43 § MBL överläggningar äga rum.

Mom 3

Även om förhandling inte kommit till stånd ska part anses ha fullgjort sin förhand- lingsskyldighet då det mot förhandlingen funnits hinder som inte berott på parten själv.

§ 3 Förhandlingspreskription

Part, som har förhandlingsrätt enligt § 2, och som i rättstvist vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse, ska påkalla förhandling härom inom fyra månader från det att han fått

33 Bilaga 1

kännedom om den omständighet varpå kravet grundas. Förhandlingen måste dock på- kallas senast två år efter det att denna omständighet inträffat.

Påkallar part inte förhandling inom föreskriven tid förlorar han rätten till förhandling.

Anmärkning:

Observera dock bestämmelsen i § 1 mom 5.

§ 4 Förhandlingsförfarandet

Mom 1

Part som vill förhandla ska göra framställning härom till motparten och ange den fråga förhandlingen ska röra.

Parterna ska därefter utan dröjsmål bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde. Parterna kan gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.

Förhandlingsskyldig part ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhand- lingssammanträdet och lägga fram motiverat förslag till lösning av den fråga för- handlingen avser.

Mom 2

Förhandling ska bedrivas skyndsamt. Protokoll, som justeras av båda parter, ska föras. Detta behöver dock inte ske om parterna är ense härom.

Mom 3

Enas parterna ej om annat, ska förhandling anses avslutad när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder fö r- handlingen.

§ 5 Lokal förhandling Mom 1

Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbets- tagarorganisation (lokal förhandling).

Mom 2

Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då den påkallas, om parterna inte enas om annat.

§ 6 Central förhandling Mom 1

Kan överenskommelse ej träffas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att hänskjuta frågan till förhandling mellan KFO och berört PTK-förbund (central förhandling).

Mom 2

Framställning om central förhandling rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska skriftligen göras av KFO eller berört PTK-förbund till motparten senast två månader e f- ter den dag då den lokala förhandlingen avslutades. Försummar part detta förlorar han rätten till förhandling.

Bilaga 1 34

Mom 3

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag den påkallas, om parterna inte enas om annat.

§ 7 Avgörande av intressetvist Mom 1

Tvist i intressefråga, som inte är reglerad i lag eller avtal (intressetvist) och som varit f ö- remål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till Förlik- ningsnämnden KFO-PTK inom två veckor i enlighet med vad som föreskrives i § 11.

Mom 2

Parterna kan gemensamt hänskjuta tvisten till centralrådet att såsom skiljenämnd avgöra intressetvisten.

§ 8 Avgörande av rättstvist Mom 1

Tvist som rör innebörden av lag, enskilt avtal, kollektivavtal eller gällande rätt i övrigt (rättstvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av

part hänskjutas till avgörande av AD, såvida inte parterna är ense om att pröva tvisten för slutligt avgörande i skiljeinstans enligt lagen om skiljemän.

Tvist rörande detta huvudavtal handlägges dock enligt § 9.

Mom 2

I rättstvist rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska talan väckas i AD inom tre må- nader från det att den centrala förhandlingen anses avslutad, dock skall i fråga som om- fattas av lagen om anställningsskydd talan väckas i AD inom fyra månader.

Har hinder funnits mot förhandling och har detta hinder ej berott på den part som försökt få förhandling till stånd, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits enligt denna förhandlingsordning.

Försitter part talefristen förlorar han rätten att föra talan i tvisten.

§ 9 Tvist rörande huvudavtalet

Tvist rörande detta huvudavtal, som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till behandling av Förlikningsnämnden KFO-PTK i enlighet med vad som föreskrives i § 11.

§ 10 Neutralitet och skyddsarbete

Vid konflikt inom KFO-området ska direkt och indirekt berörda parter följa de sedvan- liga reglerna rörande neutralitet och skyddsarbete. Uppstår tvist härom kan denna om e- delbart av berörd part underställas Förlikningsnämnden KFO-PTK för bindande utlåtande på sätt som föreskrivs i § 11.

§ 11 Förlikningsnämnden KFO-PTK Mom 1

Förlikningsnämnden KFO-PTK består av två ledamöter, varav en utses av KFO och en av PTK.

35 Bilaga 1

Vid förlikningsnämndens prövning får ej delta ledamot, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.

Vid förlikningsnämndens sammanträden ska föras protokoll, som justeras av båda parter.

Mom 2

KFO respektive berört PTK-förbund äger enligt § 7 mom 1 rätt att efter avslutad för- handling anmäla olöst intressetvist till förlikningsnämnden.

Av § 9 följer vidare att KFO respektive berört PTK-förbund efter avslutad för handling kan hänskjuta tvist rörande detta huvudavtal till behandling av förlikningsnämnden.

Mom 3

Förlikningsnämnden ska ofördröjligen, dock senast inom en vecka, hålla förliknings- sammanträde till vilken de tvistande parterna skall kallas. Förlikningsnämnden ska därvid försöka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med de förslag, som under förhandlingen kan bli framställda av de tvistande parterna. Om det i sådant fall kan anses ägnat att befordra en lösning av tvisten kan förlikningsnämnden hemställa hos parterna om de jämkningar eller medgivanden, som kan anses lämpliga för detta ändamål.

Förlikningsnämndens förslag till lösning av tvist enligt mom 2 ska grundas på vad som framkommit vid förhandlingen.

Förlikningsnämnden avgör i övrigt själv formerna för sitt arbete.

Mom 4

Om förlikningsnämnden inte kan enas om förslaget till tvistens lösning eller framlagt fö r- slag inte godkänts av parterna, kan nämnden hänskjuta tvistefrågan till Fackliga- Kooperativa centralrådet för yttrande. Förlikningsnämnden har, om tvisten har hänskju- tits till centralrådet, att efter centralrådets yttrande, vid sammanträde mellan parterna söka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med yttrandet.

Mom 5

Stridsåtgärd får inte vidtagas av någondera parten, förrän förlikningsnämnden har ful l- gjort sitt uppdrag.

Mom 6

Förlikningsnämnden ska enligt § 10 vid konflikt inom KFO-området avge för KFO och berört PTK-förbund bindande utlåtande rörande de regler om neutralitet och skyddsar- bete, som ska gälla i konflikten.

§ 12 Fackliga-Kooperativa centralrådet Mom 1

Fackliga-Kooperativa centralrådet består av fyra för en tid av tre år utsedda ledamö ter, av vilka två utses av KFO och två av PTK. För dessa utses lika antal suppleanter.

I centralrådet ska tjänstgöra en sekreterare från KFO respektive PTK.

Vid centralrådets prövning får ej delta ledamot eller suppleant, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.

Vid centralrådets sammanträden ska föras protokoll.

Bilaga 1 36

Mom 2

Vid centralrådets behandling av tvist ska förlikningsnämndens ledamöter vara närvarande såsom föredragande. Centralrådet kan kalla representant för av tvisten berörda företag, arbetstagare eller organisationer att höras inför centralrådet.

Mom 3

Centralrådets arbete skall bedrivas skyndsamt.

Mom 4

För att centralrådet ska kunna fatta beslut, ska samtliga ledamöter närvara. Varje led a- mot har en röst. Som nämndens beslut gäller den mening som flertalet ledamöter är ense om.

37 Bilaga 2

HUVUDAVTAL KFO-LEDARNA (FD SALF)

Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) har i syfte att främja en fredlig lösning av tvistefrågor på den för parterna ge- mensamma delen av arbetsmarknaden träffat följande överenskommelse.

KFO och SALF åtar sig sinsemellan att inrätta den arbetsledarnämnd och förtroend e- nämnd som nedan omförmäls.

§ 1 Förhandlingsordning

Det förutsättes, att arbetsgivare och arbetsledare genom ömsesidigt hänsynstagande s ö- ker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.

§ 2

Påkallas från endera sidan förhandling skall följande gälla:

a) Förhandling mellan arbetsgivaren och arbetsledarnas organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de arbets- ledare vid företaget som arbetsledarna därtill utsett.

b) Förhandling under medverkan av KFO och SALF (central förhandling).

Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller KFO res- pektive på arbetsledarsidan för arbetsledarnas organisation (eller enligt § 2 a särskild ut- sedd företrädare för arbetsledaren) vid företaget eller SALF i fyra månader utan att fö r- handling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rä t- ten att påkalla förhandling rörande anspråket.

Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försu t- ten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.

Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling.

Framställning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.

Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande såframt ej parterna enas om uppskov.

Protokollsanteckningar

1. För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten u t- ser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.

Bilaga 2 38

2. Om arbetsgivare och arbetsledare enas därom, äger även lokal funktionär eller förtr o- endeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.

3. Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller ar- betsledare eller viss arbetsledare, äger arbetsledaren rätt att vara representerad.

4. Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig regleras i lag om anställningsskydd skall i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tids- frister.

§ 3 Rättstvister

Har rättstvist rörande enskilt eller kollektivt avtal om anställningsvillkor varit föremål för förhandling enligt § 2, men icke kunnat lösas, skall den hänskjutas för bindande avgöran- de av i § 11 omförmält förtroenderåd, därest KFO och SALF är ense därom. Enas dessa parter icke om att hänskjuta tvisten till förtroenderåd, men önskar endera av dem hä n- skjuta tvisten till avgörande av domstol, skall detta ske inom tre månader från den dag central förhandling slutförts, vid påföljd att vederbörande anspråk eljest är preskr iberat.

Tvister om uppsägning och föreningsrättskränkning är undantagna från förtroenderådets behörighet.

Protokollsanteckning

§ 3 ovan är ej tillämplig, när tvisten rör fråga, som regleras i de s k Åmanlagarna. (SFS 1982:80, SFS 1974:13, SFS 1974:358)

§ 4 Tvister rörande fredsplikten

Talan, som grundas på påstående om brott mot fredsplikten, äger part resa vid arbet s- domstolen med bortseende från eljest gällande förhandlingsordning.

§ 5 Intressetvister

Intressetvist avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2, äger KFO och SALF var för sig rätt att hänskjuta till arbetsleda r- nämnden för utlåtande. Dylikt hänskjutande skall ske inom tre veckor efter det central förhandling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.

I den mån KFO och SALF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här an- given art till bindande avgörande av förtroenderådet.

§ 6

Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 5, må KFO och SALF, i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.

Protokollsanteckning

Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då be- rörda parter i förhandlingsprotokollet eller på annat sätt enats om att förklara förhan d- lingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

39 Bilaga 2

§ 7 Fredsplikt

Part har i första hand att beakta den fredsplikt, som må föreligga på grund av kollekti v- avtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller att part ej må varsla eller tillgripa stridså t- gärd för lösning av tvistefråga, innan central förhandling i tvistefråga slutförts.

Med iakttagande i varje tvistefall av regler i föregående stycke gäller vidare följande. Part må ej varsla eller tillgripa stridsåtgärd under den tid om tre veckor, som enligt § 5 står part till buds i där angivna fall att hänskjuta tvistefrågan till arbetsledarnämnden såvida ej båda berörda parter förklarat sig skola avstå från dylikt hänskjutande. Har hänskjutande skett i vederbörlig ordning, fortsätter fredsplikten till dess arbetsledarnämndens utlåtande delgivits parterna.

Enas parterna om att hänskjuta intressefråga till bindande avgörande av förtroenderådet, får stridsåtgärder i frågan ej tillgripas eller vidhållas.

§ 8 Förtroenderåd

För behandling av tvister enligt §§ 3, 5 och 6 ovan skall förtroenderådet utses av KFO och SALF, förtroenderådet består av fem ledamöter. Av dessa utses två av KFO och två av SALF och en, tillika ordförande, av KFO och SALF gemensamt.

§ 9 Arbetsledarnämnd

Arbetsledarnämnden har att avge utlåtande om lösningen av tvister enligt §§ 5 och 6 ovan.

Arbetsledarnämnden består i sådana fall av fyra ledamöter. Av dessa utses två av KFO och två av SALF för en period av tre år, suppleanter för dem utses i samma ordning.

§ 10

Begäran om utlåtande av arbetsledarnämnden skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de omständigheter, som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande. Senast inom två veckor efter det ärende inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Samman- trädet skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam handläggning, åligger det nämnden att så långt möjligt ta hänsyn härtill.

Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är såvida parterna ej enats om annat, offentligt.

§ 11

Då arbetsledarnämnden fungerar såsom skiljenämnd, består den av opartisk ordförande jämte två ledamöter för vardera KFO och SALF.

KFO och SALF utser gemensamt för en tid av tre år den opartiske ordföranden.

§ 12

Arbetsledarnämnden är beslutsför endast om den är fulltalig.

Varje ledamot av nämnden äger en röst. Såsom nämndens utlåtande eller beslut gäller den mening, varom flertalet förenar sig.

Bilaga 2 40

§ 13 Huvudavtalets tolkning

Tvist om tolkningen av bestämmelserna i huvudavtalet skall, oavsett var tvisten up p- kommer inom KFOs och SALFs gemensamma verksamhetsområde, avgöras av arbetsle- darnämnden såsom skiljenämnd.

§ 14 Giltighetstid

Detta avtal gäller i den lydelse som ovan angivits från och med den 1 november 1974 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

Som en förutsättning vid huvudavtalets antagande som kollektivavtal mellan KFO och SALF skall gälla, att huvudavtalet, sedan det antagits, äger giltighet mellan KFO och SALF med i föregående stycke angiven giltighetstid, oberoende av huruvida eljest gäl- lande avtal angående anställningsvillkor mellan parterna utlöpt.

Därest avtal om anställningsvillkor är gällande vid tidpunkt då huvudavtalet med iaktt a- gande av uppsägningstid skulle utlöpa, förlängs huvudavtalets giltighetstid till dess avta- let om anställningsvillkor utlöper.

Stockholm den 31 oktober 1974

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION

Xxxx Xxxxxxxxxxxx

SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND

Xxxx Xxxxxxxxx

41 Bilaga 3

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Ärende: Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

Parter: Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO)

Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)

Tid och plats: 1980.10.27 i KFOs lokaler

Närvarande

för KFO: Xxxx Xxxxxxxxxxxx, ordförande, och Xxxxx Xxxxxxx, vid protokollet

för SIF: Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxx

för SALF: Xxx-Xxxx Xxxxxxxxx

för CF: Xxx Xxxxx

§ 1

Ordföranden konstaterar att KFO och SIF/SALF/CF träffat avtal om arbetstidsbestä m- melser för tjänstemän som framgår av bilaga 1.

§ 2

KFO och SIF/SALF/CF är ense om följande.

Med uttrycket ”tjänstemannaklubb” avses, om sådan saknas vid företaget, den eller de tjänstemän vid företaget som tjänstemännen har utsett som sina representanter.

§ 3

I anslutning till § 2 mom 1 i bilaga 1 är KFO och SIF/SALF/CF ense om följande.

För vissa andra arbetstagare är arbetstiden vid kontinuerligt tvåskiftsarbete kortare än 40 timmar/vecka. I syfte att om möjligt nå motsvarande arbetstidsreglering för de tjänstemän som arbetar tillsammans med dessa arbetstagare kan tjänstemannaförbund som så önskar begära förhandlingar med KFO.

§ 4

KFO och SIF/SALF/CF noterar att det vid vissa företag redan har träffats lokala öve r- enskommelser i anslutning till vad som sägs i bilaga 1 § 3 mom 4. Dessa lokala överens- kommelser påverkas inte av det nu träffade avtalet mellan KFO och SIF/SALF/CF såvida inte arbetsgivaren eller tjänstemannaklubben önskar säga upp överenskommelsen. Upp- sägningstiden är i så fall tre månader, såvida inte annan uppsägningstid gäller eller ar- betsgivaren och tjänstemannaklubben överenskommer om annat.

§ 5

KFO och SIF/SALF/CF är ense om följande i anslutning till bestämmelserna i bilaga 1 § 3 mom 6 om dispens för extra övertid.

Det är ett ömsesidigt intresse för KFO och SIF/SALF/CF att den praxis som de lokala parterna utvecklar för dispenser rörande extra övertid blir så likartad som möjligt vid f ö- retagen. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att mer detaljerat ange under vilka o m-

Bilaga 3 42

ständigheter dispenser bör beviljas. Även i de fall företaget har en god planering av ar- betet uppstår det situationer där det inte är möjligt att undvika att extra övertid blir nö d- vändigt.

Mot denna bakgrund är KFO och SIF/SALF/CF ense om att under avtalsperioden gemensamt följa utvecklingen av de lokala parternas praxis beträffande dispenser för ex- tra övertid i syfte att åstadkomma en så enhetlig tillämpning som möjligt men med bea k- tande av de speciella situationer som kan föreligga i olika enskilda fall.

§ 6

Under förhandlingarna har KFO och SIF/SALF/CF diskuterat ordningen för ansökan om dispenser för extra övertid i syfte att tillgodose behovet av en snabb handläggning. Pa r- terna har härvidlag övervägt att införa någon form av regelsystem.

KFO och SIF/SALF/CF har konstaterat att de fall i vilka extra övertid kan vara aktuell kan vara av skiftande slag. I vissa fall kan dispensfrågan vara begränsad till en enskild tjänsteman, medan andra kan avse ett större antal. Det är därför naturligt att det finns behov av olika lång tid för handläggningen av de olika dispensansökningarna. Att införa ett regelsystem med strikta tidsgränser skulle kunna medföra att komplicerade fall inte hinner utredas tillräckligt.

Mot bakgrund av detta är KFO och SIF/SALF/CF ense om följande allmänna rekom- mendation beträffande handläggningen av dispenser för extra övertid:

• arbetsgivaren skall i så god tid som möjligt med tjänstemannaklubben aktualisera de fall där extra övertid kan behöva tillgripas

• ansökan om dispens om extra övertid kan inges även om den allmänna övertiden inte förbrukats

• handläggningen från tjänstemannaklubbens respektive i förekommande fall tjänste- mannaförbundets sida skall ske så skyndsamt som möjligt

• ansökan om extra övertid till förbundsparterna skall av arbetsgivaren översändas till arbetsgivarförbundet som med sitt yttrande vidarebefordrar ansökan till berört tjän s- temannaförbund.

KFO och SIF/SALF/CF är vidare ense om följande

• om det visar sig att ett regelsystem med angivande av tidsgränser för handläggning av dispensärenden trots vad som anförts ovan skulle anses underlätta hanteringen kan KFO och SIF/SALF/CF under avtalets giltighetstid utforma ett sådant system.

§ 7

KFO noterar att SIF/SALF/CF förklarar att man inte kommer att yrka skadestånd för brott mot både medbestämmandelagen och kollektivavtalet för det fall en överträdelse innebär brott mot både lag och avtal.

§ 8

KFO och SIF/SALF/CF noterar att arbetstidsavtalet inte innebär en reglering av de di s- positiva delarna i lagen om medbestämmande i arbetslivet.

§ 9

KFO och SIF/SALF/CF är ense om följande.

SIF/SALF/CF har under förhandlingarna krävt att begreppet arbetstid skall definieras. Diskussionerna med anledning härav har i slutskedet kommit att röra främst jourtid. KFO

43 Bilaga 3

och SIF/SALF/CF har därvid noterat att man saknar närmare uppgifter om förekomsten av jourtid på det gemensamma avtalsområdet. KFO och SIF/SALF/CF har därför enats om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga förekomsten av jourtid. När detta underlag föreligger skall KFO och SIF/SALF/CF fortsätta diskussionerna om mö j- ligheten att definiera arbetstidsbegreppet.

§ 10

SIF/SALF/CF har under förhandlingarna väckt frågan om arbetstidsvillkoren för en tjänsteman som företar tjänsteresa utomlands. KFO och SIF/SALF/CF konstaterar att denna och angränsande frågor måste utredas ytterligare. Frågan har därför bordlagts för eventuell senare reglering.

§ 11

Förekomsten av flexibel arbetstid för tjänstemän har ökat kraftigt under senare år. SIF/SALF/CF har krävt bestämmelser som skulle möjliggöra en utvidgad användning av flexibel arbetstid. Vid diskussionerna i denna fråga har KFO och SIF/SALF/CF noterat att förutsättningarna för införande av flexibel arbetstid varierar från bransch till bransch och inom varje bransch från företag till företag. Avgörande för om flexibel arbetstid kan tillämpas är i sista hand arbetsuppgifternas art för den enskilde tjänstemannen.

På ett flertal punkter i bilaga 1 ges möjlighet för de lokala parterna att hantera olika a r- betstidsfrågor. Om frågan om införande av flexibel arbetstid aktualiseras är det mot de n- na bakgrund också naturligt att de lokala parterna ingående överväger om ett system med flexibel arbetstid enligt den modell som anges i bilaga 2 är en möjlig lösning som kan tillfredsställa både arbetsgivarnas och tjänstemännens intressen beträffande den ordi- narie arbetstidens förläggning.

Med anledning av ovanstående är KFO och SIF/SALF/CF ense om att tjänstemannaför- bund som så önskar kan ta upp överläggningar med KFO om de praktiska möjligheterna att införa flexibel arbetstid vid ett ökat antal företag inom branschen ifråga.

Bilaga 3 44

Bilaga 1

AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN

§ 1

Mom 1

Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till Koop e- rationens Förhandlingsorganisation. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.

Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”arbetsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.

Mom 2

Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande

a) tjänstemän i företagsledande ställning,

b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

Mom 3

Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semester enligt § 6 mom 1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.

Anmärkning till mom 2 och 3

Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmelser na i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidsstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär ska arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.

Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.

Mom 4

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överenskommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

45 Bilaga 3

§ 2 Ordinarie arbetstid Mom 1

Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.

För tjänsteman i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbets tiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

Anmärkning

Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.

Mom 2

Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemanna- klubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Anmärkning

KFO och SIF/SALF/CF är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.

§ 3 Övertid

Mom 1

Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

– där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.

Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla arbetstimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets tiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning

Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.

Mom 2

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalender- år.

Bilaga 3 46

Mom 3

Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, ska kunna slutföras.

Mom 4

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från övertidsut rymmet enligt mom 2 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal "övertidstimmar" som har kompen- serats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.

Exempel: En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under fyra timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 övertidstimmar × 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de fyra övertidstimmarna, som har kompense- rats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till över tidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.

Anmärkning

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet ska, för att kunna åter föras till övertidsut- rymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum. Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.

Mom 5

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid ska underställas förbundsparterna för godkännande.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Mom 6

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben om uttag av extra övertid om högst 150 timmar per kalenderår.

Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.

Mom 7

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört över hängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.

§ 4 Jourtid

Mom 1

47 Bilaga 3

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbets- givarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mom 2

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfatt- ning av jourtid.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

§ 5 Anteckning av övertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Xxxxxxxxxxxxx, tjänstemannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 6 Förhandlingsordning

KFO och SIF/SALF/CF är ense om att med undantag för bestämmelserna rörande Kooperativa Tjänstemarknadsnämnden respektive Arbetsledarnämnden skall förhandlingsordningen i gällande huvudavtal mellan KFO-SIF/CF och gällande huvudavtal mellan KFO-SALF tillämpas vid tvister rörande tolkning av avtalet. Bestämmelserna härom finns i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 30 mars 1978 mellan KFO och SIF/SALF/CF och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 17 juni 1976 mellan KFO och SIF/SALF/CF.

Anmärkning

I samband med avtalsuppgörelsen den 27 juni 1980 enades parterna om att uppta för- handlingar om ett nytt huvudavtal.

§ 7 Giltighetstid

Mom 1

Bestämmelserna i detta avtal träder i kraft den 1 januari 1981 och gäller till och med den 31 december l981. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetstidens utgång, prolongeras det för ett kalenderår åt gången.

Om KFO eller SIF/SALF/CF har sagt upp avtalet eller har överenskommit om framflyttning av uppsägningstiden gäller en sådan uppsägning respektive överens- kommelse automatiskt för samtliga förbundsområden, där avtalet antagits, såvida förbundsparterna inte överenskommer om annat.

Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.

Mom 2

Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, §

4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överens- kommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 ska gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av SIF/SALF/CF.

Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhandlingar

Bilaga 3 48

härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör.

49 Bilaga 3

Bilaga 2

Om frågan om införande av flexibel arbetstid skulle aktualiseras på något förbunds- område rekommenderar KFO och SIF/SALF/CF att nedanstående riktlinjer tillämpas.

Modell för flexibel arbetstid

08.00 12.00 12.45 16.45

ordinarie arbetstid 8 tim lunchtid 45 min (fastlagd)

07.15 08.45 12.00 12.45 16.00 17.30

Flexibel tid (1,5 tim) Fast tid 6,5 tim Flexibel tid (1,5 tim)

1. Flexibel arbetstid tillämpas till en början på prov under en begränsad period. Ett grundläggande krav är att arbetsuppgifternas art i sista hand måste vara avgörande för huruvida flexibel arbetstid kan tillämpas.

2. Om företaget eller tjänstemannaklubben under provperioden skulle finna att tillämp- ningen av flexibel arbetstid medfört olägenhet av betydelse skall försöksverksamheten på endera partens begäran avvecklas på ett planmässigt sätt eller begränsas.

3. Lunchtidens längd bör vara bestämd, i förevarande exempel 45 minuter. Lunchtiden bör – där förhållandena så medger – vara fastlagd mellan bestämda klockslag. Först s e- dan erfarenheter av flexibel arbetstid vunnits bör övervägas om den anställde skall få förlägga lunchtiden efter eget val inom vissa tidsgränser.

4. Den fasta tiden skall alltid innehållas. Ett tidredovisningssystem i vilket ankomst- och avgångstider registreras är en fördel bland annat därför att man i efterhand kan reko n- struera vilken arbetstid som faktiskt fullgjorts och av vilket slag den är (övertid, flexibel tid etc). Den anställde bör ha möjlighet att själv fortlöpande kontrollera plus- respektive minustid med hjälp av tidtabell (lathund).

5. Med övertidsarbete förstås arbete som den anställde beordrats utföra utöver ordinarie arbetstidsmått per dag. Denna definition överensstämmer med tjänstemannaavtalets. Det innebär att den anställde kan beordras till arbete vid sidan av fast tid ( dvs på flexibel ar- betstid) utan att övertidsersättning utgår.

Exempel

Den anställde arbetar kl 08.45-16.00 (6 tim 30 min med 45 min lunchrast) och beordras till över- tidsarbete kl 16.00-19.00. Övertidsersättning utgår endast för tid efter kl 17.30, dvs när det dag- liga ordinarie arbetstidsmåttet 8 timmar innehållits.

Om arbetet börjat kl 07.15 är ordinarie arbetstidsmått fullgjort kl 16.00 och övertidsersättning utgår för hela övertidsarbetet.

Bilaga 3 50

6. Tillgodohavande i form av plustimmar, som alltså uppkommit genom arbete på flexi- bel arbetstid, får tas ut endast under flexibel arbetstid och således inte inkräkta på den fasta arbetstiden.

7. Antalet plus/minustimmar bör maximeras till ± 5 timmar, i vart fall i ett inledande ske- de.

Detta tal får aldrig vid någon tidpunkt vare sig över- eller underskridas av den anställde, om inte arbetsledningen undantagsvis medger det.

Exempel

Om en anställd har ett minussaldo på 5 timmar kan han inte börja arbetet senare än kl 08.00, för att han under alla förhållanden skall kunna innehålla ordinarie arbetstidsmått. (Jämför punkt 9 nedan.)

8. Vid dagflex gäller att ordinarie arbetstidsmåttet 8 timmar per dag skall fullgöras. Flexibiliteten innebär här endast att den anställde kan förlägga sin ankomsttid inom r a- men för flextiden på morgonen och anpassa sluttiden därefter.

Vid veckoflex skall på motsvarande sätt veckoarbetstidsmåttet innehållas, i detta exempel 40 timmar per helgfri vecka. Därvid kan balansering av plus- eller minustimmar ske mel- lan veckodagar. Nollställning av saldot vid veckans slut.

Vid månadsflex skall likaledes arbetstidsmåttet för månaden innehållas. Därvid kan ba- lansering av plus- eller minustimmar ske under månaden. Nollställning av saldot vid må- nadens slut.

I ett rullande system bör avstämning och kontroll av arbetstidsuttaget ske varje månad eller 4-veckorsperiod (avlöningsperiod). Ingen nollställning eftersom saldo om ± 5 tim- mar är tillåtet.

Anmärkning

Uträkning av företagets faktiska årsarbetstid sker med utgångspunkt från den ar- betstid som uttas som s k ordinarie arbetstid.

Vid över-/underskridande gäller:

Överskjutande plustimmar bortfaller i princip utan ersättning. (Undantag gäller vid över- tidsarbete, se punkt 5.) Om överskottet uppkommit pga omständigheter som den anställ- de inte kunnat råda över, skall dock möjlighet beredas att ta ut överskjutande plustimmar inom nästföljande beräkningsperiod. Minustimmar vid nollställningstillfället (i ett rullande system minustimmar utöver 5) registreras som frånvaro och skall inarbetas inom nästfö l- jande beräkningsperiod. Fullgörs inte föreskriven inarbetning kan arbetsgivaren verkställa löneavdrag enligt tjänstemannaavtalets § 9 mom 3:2.

9. Vid frånvaro hel dag pga laga förfall (t ex sjukdom, militärtjänstgöring, havandeskap) eller pga beviljad ledighet skall den anställde tillgodoräknas det antal timmar som mot- svarar den ordinarie arbetstiden. Frånvaron skall alltså inte påverka flextidsaldot.

Vid frånvaro del av dag beaktar man endast sådana frånvarotimmar som infaller mellan klockslagen för den ordinarie arbetstiden. Det innebär att beviljad ledighet (permission eller annan ledighet) kan förläggas endast till ordinarie arbetstid. Inte heller i detta fall påverkas alltså flextidsaldot.

Exempel

En anställd beviljas annan ledighet från kl 14.00 en dag. Löneavdrag skall göras för tiden kl 14.00-16.45.

51 Bilaga 3

Denna tillämpning leder till att den anställde får tillgodoräkna sig eventuell plustid som uppkommit genom att han arbetat på flexibel tid. Frånvaro del av dag kan emellertid ock- så medföra att den anställde får minustid.

Exempel

Om den anställde börjat arbeta kl 07.15 och därefter beviljas ledighet från kl 12.00 och lämnar arbetsplatsen skall han anses ha fullgjort ordinarie arbetstidsmått mellan kl 08.00 och 16.45 och få tillgodoräkna sitt flextidsaldo tiden mellan 07.15 och 08.00. Om han å andra sidan börjat först kl 08.45, uppstår ett minussaldo om 45 minuter.

10. Tillämpning av flexibel arbetstid på helgdagsaftnar och vid deltidsarbete fordrar sär- skild uppmärksamhet.

Helgdagsaftnar

Företaget kan ha kortare ordinarie arbetstid på helgdagsaftnar o dyl t ex kl 08.00-12.00. För sådana dagar bör övervägas – oavsett vilken typ av flexibel arbetstid som tillämpas vid företaget – huruvida

• dagflex skall gälla för sådana dagar

• flexibel arbetstid inte skall tillämpas utan fast arbetstid skall gälla

• tiden kl 08.00-12.00 skall utläggas som fast tid och den flexibla arbetstiden infalla före och efter nämnda klockslag.

Deltidsarbete

Om en anställd arbetar på deltid utesluter detta inte möjlighet att tillämpa flexibel arbet s- tid. Om två anställda delar på en heltidstjänst så att byte sker visst klockslag under dagen måste emellertid beaktas att den som har första passet kan utnyttja flexibiliteten endast på morgonen och den som har andra passet endast på eftermiddagen.

11. Vid kollektiv inarbetning, t ex av håldagar, måste en ändring av arbetstidsschemat ske. Xxxxxx förlängs den fasta tiden liksom den ordinarie arbetstiden med den dagliga in- arbetningen.

12. För att om möjligt få en uppfattning om effekterna bör en utvärdering ske vid pro v- periodens slut, t ex genom jämförande statistisk undersökning med likartad grupp an- ställda som följer ordinarie arbetstid.

Bilaga 4 52

ÖVERENSKOMMELSE

mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och Svenska Industri- tjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) har med anledning av den nya arbetsmiljölagen träff- ats följande överenskommelse.

§ 1

Parterna konstaterar att den nya arbetsmiljölagen innebär att arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut.

KFO och SIF/SALF/CF noterar att de nya bestämmelserna om veckovila kan föranleda ändringar i gällande regler beträffande skiftgång och beredskapsarbete.

Om det inte är möjligt att reglera beredskapstjänstgöring på ett sådant sätt att arbetsmi l- jölagens regler om veckovila kan innehållas, skall berörda tjänstemän i anslutning till full- gjord beredskapstjänstgöring erhålla ledighet motsvarande en ordinarie arbetsdag utan löneavdrag i samband med veckoslut.

Vid kontinuerligt skiftarbete samt vid beredskap upprättas scheman som bör vara så ut- formade att lagens regler om veckovila innehålles.

Protokollsanteckning

KFO och SIF/SALF/CF är ense om att det i vissa fall kan vara förenat med svårigheter att upp- rätta sådana scheman och att därför lokal överenskommelse kan träffas som innebär att avvike l- ser görs från lagens regler i syfte att uppnå ändamålsenliga scheman. Sådana överenskommelser bör samordnas mellan de lokala fackliga organisationerna och skall underställas respektive fö r- bund för godkännande.

§ 2

KFO och SIF/SALF/CF är eniga om att för varje beredskapsvecka som fullgjorts sedan 1978-09-01 "kompletterande veckovila" om en arbetsdag utan löneavdrag skall utläggas. Företag och respektive tjänsteman träffar själva överenskommelse om ledighetens fö r- läggning. Av praktiska skäl bör den utläggas snarast.

Tillämpning av denna överenskommelse träder i kraft senast den 1 mars 1979. Stockholm den 30 jan 1979

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN

SVENSKA INDUSTRITJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

SVERIGES ARBETSLEDARE- FÖRBUND

SVERIGES CIVILINGENJÖRS- FÖRBUND

53 Bilaga 5

ÖVERENSKOMMELSE

mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation samt Svenska Industritjänste- mannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Sveriges Civilingenjörsför- bund angående begränsning av användningsområdet för och innehållet i s k kon- kurrensklausuler i tjänstemannaavtal.

Den höga materiella standarden i Sverige beror på tekniska och kommersiella framsteg, som möjliggjort ständigt höjd produktivitet och förbättrad marknadsföring.

Kraven på näringslivet avseende snabb produktivitetshöjning och förbättrad marknadsfö- ring även framledes är utomordentligt starka. Mot bakgrund härav är snabb teknisk och kommersiell utveckling påkallad jämväl i framtiden. Medvetna om detta ägnar sig ett växande antal företag åt produkt- och metodutveckling samt marknadsanalys och mar k- nadsföring. Utvecklingsarbetet, som äger rum under medverkan av företagens anställda, leder emellanåt fram till know-how eller därmed jämförbart kunnande, som kan vara spe- cifikt för de företag, där arbetet ägt rum. Det förekommer likaså, att arbetsgivare genom avtal förvärvar know-how eller därmed jämförbart kunnande.

Företag, som utvecklat eller förvärvat kvalificerat kunnande, kan vara angelägna om att kunnandet förbehålles de egna arbetsplatserna. Det är av vikt för företagen, att deras a n- ställda iakttager lojalitet och ej utåt ger spridning åt skyddsvärda företagshemligheter av ovan nämnd art. Detta gäller i synnerhet, när hemligheterna ej kan skyddas genom patent eller liknande registreringsförfaranden. För flertalet företag utgör bestämmelserna om lojalitet och diskretion i avtalen om allmänna anställningsvillkor ett tillräckligt skydd för ifrågavarande hemligheter. Ibland kan dock skyddet behöva utsträckas genom att företag och anställd ingår för längre tid bundet anställningsavtal eller genom att i anställningsav- tal intages bestämmelse om längre uppsägningstid än vad som kan framgå av kollektiv- avtalens dispositiva uppsägningsbestämmelser. Stundom anser sig emellertid ett företag behöva kräva lojalitet och tystnadsplikt av en arbetsgivare även under viss tid efter an- ställningens upphörande. När sakliga skäl härför föreligger och när efter anställningsti- dens slut gällande allmän lojalitetsförklaring ej kan anses tillfyllest som skydd, kan över- vägas att i anställningsavtal mellan företag och arbetstagare med inblick i skyddsvärda hemligheter och möjligheter att utnyttja kunskap därom intaga en klausul, enligt vilken arbetstagaren vid visst normerat skadestånd förbinder sig att icke under fastställd tid e f- ter anställningens upphörande ta befattning med verksamhet, vilken konkurrerar med fö- retaget (konkurrensklausul).

Gentemot ett enskilt företags intresse att i vissa fall binda sina anställda med konkurren s- klausuler kan dock anföras, att det för arbetstagarna liksom även för näringslivet i stort kan vara betydelsefullt, att de anställda har frihet att ta anställning där de bäst kan u t- nyttja utbildning, yrkeserfarenhet och specialkunskaper. Det framstår även som angelä- get, att arbetstagare, som skaffat sig specialutbildning och erfarenhet inom visst område, får tillfälle att hos andra arbetsgivare tillgodogöra sig kunskaper inom samma område och att där skaffa sig vidgad erfarenhet och kunskap.

Mot bakgrund av ovan intagna överväganden förklarar Kooperationens Förhandlingso r- ganisation (KFO) samt Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsle-

Bilaga 5 54

dareförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) sig vara ense om följande såvitt avser frågor om konkurrensklausulers användningsområde och innehåll samt om handläggningen av spörsmål rörande konkurrensklausuler, allt i den mån sagda frågor berör anställda, vilka är medlemmar av arbetstagarorganisationerna.

Användningsområde

1. Konkurrensklausuler bör ifrågasättas blott hos sådana arbetsgivare som är beroende av självständig produkt- eller metodutveckling och som genom utvecklingsarbete av an- givet slag skaffar sig tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart företagsspecifikt kunnande, vars yppande för konkurrenter skulle kunna medföra påtagligt men. Lika med sådana arbetsgivare skall anses företag, som genom avtal förvärvat tillverkningshemlig- heter etc.

Konkurrensklausuler bör vidare ifrågakomma blott för arbetstagare, som under anstäl l- ningen får kännedom om tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande och som genom utbildning eller erfarenhet har möjlighet att göra bruk av denna kännedom.

Anmärkning

Under förhandlingarna rörande förevarande överenskommelse uppkom frågan, huruvida försälj a- re eller kameral personal enligt överenskommelsen kunde bindas av konkurrensklausuler. Tjäns- temannaparterna meddelade, att så kunde ske, under förutsättning att de i överenskommelsens punkt 1 intagna förutsättningarna vore uppfyllda.

2. Vid avgörande av fråga, huruvida konkurrensklausul bör intagas i tjänsteavtalet för viss arbetstagare, samt vid fastställande av klausulens innehåll bör hänsyn tagas till å ena sidan vikten av det intresse, som arbetsgivaren önskar skydda, och å andra sidan arbets- tagarens intresse av att fritt kunna utnyttja sin arbetskraft. Med hänsyn härtill bör frågan om införande av konkurrensklausul i tjänsteavtal prövas i varje enskilt fall.

Anställer företag, som förvärvat know-how eller därmed jämförligt kunnande, person, som ej uppnått 27 års ålder och som vid anställningstillfället är nyutexaminerad från un- dervisningsanstalt, och fattas därvid beslut om att binda den anställde med konkurrens- klausul, bör klausulen i normalfallet erhålla sådan utformning, att den erhåller verkan blott i det fallet, att anställningen upphör, sedan den varat i mer än sex månader.

Innehåll

3. Den tid efter anställnings upphörande, under vilken den anställde skall vara förhindrad att befatta sig med verksamhet, vilken konkurrerar med arbetsgivaren, (bindningstiden) skall ej vara längre än den beräknade livslängden för arbetsgivarens skyddsvärda know- how eller därmed jämförbara kunnande. Med hänsyn till arbetstagarens intresse av att fritt kunna disponera över sin arbetskraft bör dock bindningstiden i normalfallet ej överstiga 24 månader eller, om ovan nämnda livslängd är kort, 12 månader.

4. Normerat skadestånd bör sättas i rimlig relation till arbetstagarens lön. I allmänhet torde ett skadeståndsbelopp motsvarande sex genomsnittliga månadsinkomster utgöra tillräckligt skydd för konkurrensförbudet.

Med genomsnittlig månadsinkomst avses här genomsnittet av de belopp, som arbetstag a- ren per månad uppburit som fast lön, provision, tantiem etc under sista anställningsåret. Vid uträknandet av den genomsnittliga månadsinkomsten skall hänsyn tagas endast till

55 Bilaga 5

tid, under vilken arbetstagaren i normal omfattning utfört arbete för arbetsgivarens rä k- ning.

5. I övrigt bör konkurrensklausul utformas i överenskommelse med vid denna överens- kommelse fogad bilaga.

Underrättelse om konkurrensklausul

6. Införes konkurrensklausul i tjänsteavtal för arbetstagare, som är medlem i SIF, SALF eller CF, skall arbetsgivaren ofördröjligen underrätta vederbörande klubb om detta.

Anmärkning

I den mån klubb saknas, avses här och i det följande lokal representant för vederbörande arbet s- tagarorganisation.

Regelbunden genomgång av beståndet av konkurrensklausuler

7. Varje företag med en eller flera anställda, i vilkas tjänsteavtal konkurrensklausuler in- tagits, skall vid ordinarie lönerevisionsdatum vartannat år med början år 1971 till berörda lokala SIF-, SALF- och CF-klubbar överlämnas förteckning över alltjämt gällande kon- kurrensklausuler avseende SIF, SALF- respektive CF-medlemmar. Innan listorna uppgö- res, skall man inom företaget överväga, om och i vad mån klausulerna alltjämt är påkal- lade. Förteckningarna kan även upptaga anställda, för vilka konkurrensklausuler anses böra införas eller skärpas men med vilka företagen ännu ej träffat överenskommelse här- om.

Om avlämnad lista icke upptager anställd, som enligt vad senast meddelats berörda klubb är bunden av konkurrensklausul, eller om företaget helt och hållet underlåter att till klu b- ben överlämna förteckning över gällande konkurrensklausuler, förlorar ifrågavarande klausul(er) sin giltighet, därest företaget underlåter att vidtaga rättelse inom en vecka från det klubben påpekade underlåtenheten för företaget.

Förhandlingsordning

8. Har konkurrensklausul införts i visst tjänsteavtal och uppstår oenighet mellan arbet s- givaren och arbetstagaren rörande frågan, huruvida klausulen alltjämt är påkallad, eller rörande klausulens innehåll eller tillämpning, skall tvisten behandlas vid lokal förhandling i enlighet med föreskrifterna i huvudavtalet mellan å ena sidan KFO och å andra sidan SIF respektive SALF. Uppstår oenighet mellan arbetsgivare och arbetstagare i fråga om införande under bestående anställning av konkurrensklausul i tjänsteavtalet eller i fråga om klausulens innehåll, skall tvisten likaså behandlas vid lokal förhandling enligt nyss nämnda huvudavtal.

I övrigt gäller i fråga om lokal förhandling och ärendes fullföljande i central förhandling vad som stadgas i vederbörande huvudavtal eller förhandlingsordning.

CF-medlemmar skall, såvitt avser förhandlingsordningen enligt ovan, anses falla under huvudavtalet KFO/SIF/SALF.

Uppnås ej heller vid central förhandling enighet, kan tvisten hänskjutas till nedan angiven skiljenämnd för avgörande. Tvisten skall hänskjutas till nämnden inom tre månader från den dag, då den centrala förhandlingen enligt huvudavtalet anses avslutad, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest preskriberas.

Bilaga 5 56

Skiljenämnd

9. Den i punkt 8 ovan nämnda skiljenämnden skall bestå av ordförande och fyra leda- möter jämte suppleanter.

Ordföranden och suppleanten för honom utses genom enhälligt beslut av KFO, SIF, SALF och CF gemensamt för tre år åt gången.

Två ledamöter och suppleanter för dem utses av KFO.

Två ledamöter och suppleanter för dem utses genom enhälligt beslut av SIF, SALF och CF gemensamt.

Nämnden är beslutsför endast om den är fulltalig.

Varje ledamot (respektive suppleant i förekommande fall) äger en röst. Såsom nämndens beslut gäller den mening, varom flertalet förenar sig.

De med ordförandens resp. hans suppleants deltagande i nämndens verksamhet förenade kostnaderna skall bäras av organisationerna gemensamt, varvid KFO svarar för hälften samt SIF, SALF och CF gemensamt för återstoden. De kostnader, som uppkommer till följd av ledamots (suppleants) deltagande i nämndens verksamhet, skall bäras av organi- sationen, som utsett ledamoten (suppleanten).

För nämndens verksamhet skall i övrigt i tillämpliga delar gälla lagen om skiljemän.

Överenskommelsens giltighetstid

10. Mellan KFO samt SIF, SALF och CF gäller denna överenskommelse fr o m den 1 januari 1971 och tillsvidare med ett års uppsägningstid. Överenskommelsen må dock ej genom uppsägning bringas att upphöra förrän fr o m den 1 april 1975. Om någon av de avtalsslutande parterna uppsäger avtalet, skall det efter uppsägningstidens utgång anses ha upphört att gälla även för de återstående parterna, därest ej annat överenskommes dem emellan.

Anmärkning

Under förhandlingarna rörande förevarande överenskommelse nåddes enighet om att överen s- kommelsen skulle träda i kraft först den 1 januari 1971, detta för att underlätta för företagen att anpassa sina rutiner. Man var emellertid ense om att det vore ett gemensamt önskemål, att de materiella reglerna om möjligt började tillämpas redan under år 1970.

Stockholm den 2 april 1970

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION

SVENSKA INDUSTRITJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND

SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND

57 Bilaga 5

Bilaga

Formulär till konkurrensklausul att intagas i tjänsteavtal

1. Den anställde må icke under en tid av … … … månader, räknat från anställningens upphörande

a) taga anställning inom sådant verksamhetsområde hos med arbetsgivaren konkurreran- de företag, att detta kan tänkas komma att utnyttja företagshemligheter, varom den a n- ställde erhållit kännedom hos arbetsgivaren, eller

b) ingå såsom delägare i sådant företag eller på annat sätt bistå sådant företag med råd eller dåd, eller

c) själv eller genom annan starta eller driva med arbetsgivaren konkurrerande verksam- het.

Har det konkurrerande företaget två eller flera verksamhetsområden inom ort, där a n- ställning ifrågasättes, skall samtliga beaktas vid tillämpningen av stycke a) ovan.

Konkurrensförbudet gäller ej i följande fall:

a) När arbetsgivaren sagt upp anställningsavtalet. När arbetsgivarens uppsägning föran- letts av avtalsbrott från den anställdes sida, gäller dock konkurrensförbudet.

b) När den anställde sagt upp anställningen och detta föranletts av avtalsbrott från a r- betsgivarens sida.

Med avtalsbrott förstås sådan åtgärd eller underlåtenhet, som ger motparten rätt att häva anställningsavtalet med omedelbar verkan.

2. Om tjänsteavtalet upphör att gälla efter uppsägning på annan grund än pensionering, är arbetsgivaren pliktig att som ersättning för den olägenhet, som gällande konkurren s- förbud innebär för den anställde, till den anställde per månad utbetala skillnaden mellan den anställdes arbetsinkomst hos arbetsgivaren vid anställningens upphörande och den (lägre) inkomst, som den anställde därefter intjänar i ny förvärvsverksamhet. Ersättnin g- en skall dock icke överstiga 60 % av månadsinkomsten från arbetsgivaren vid anställ- ningens upphörande och ej heller utgå för längre tid än den period, under vilken konkur- rensförbudet gäller. För fastställande av ersättningsbeloppet är den anställde skyldig att fortlöpande hålla arbetsgivaren underrättad om storleken av sina inkomster i ny förvärv s- verksamhet.

Ersättning enligt ovan utgår först fr o m den dag, då arbetsgivaren genom rekommende- rat brev erhållit del av den anställdes framställning därom.

Om den anställde avskedas på grund av grovt avtalsbrott, kan arbetsgivaren efter höran- de av sitt arbetsgivarförbund och av arbetstagarorganisation, som den anställde må tillh ö- ra (SIF, SALF respektive CF), helt eller delvis draga in förmånen av ersättning enligt ovan.

3. Arbetsgivaren kan genom meddelande till den anställde befria denne från skyldigheten att iakttaga konkurrensförbudet, varvid arbetsgivarens ersättningsskyldighet enligt punkt 2 ovan upphör.

Bilaga 5 58

Vid tillämpningen härav märkes dock följande:

Meddelar den anställde arbetsgivaren, att han överväger att sluta sin anställning, skall arbetsgivaren, om den anställde så begär, inom en vecka meddela, huruvida och i vad mån arbetsgivaren avser att låta konkurrensklausulen äga giltighet. Ett sådant meddelan- de får ej ensidigt ändras av arbetsgivaren, förrän tolv månader förflutit från det medde- landet lämnades.

4. Om den anställde avsiktligt eller genom grov vårdslöshet överträder konkurrensfö r- budet, är han skyldig att för varje gång så sker till arbetsgivaren utgiva normerat ska- destånd med ett belopp motsvarande … … … × den anställdes genomsnittliga månadsin- komst från arbetsgivaren. Med den anställdes genomsnittliga månadsinkomst förstås ge- nomsnittet av de belopp, som den anställde per månad uppburit som fast lön, provision, tantiem etc under sista anställningsåret. Vid uträknandet av den genomsnittliga månads- inkomsten skall hänsyn tagas endast till tid, under vilken den anställde i normal omfatt- ning utfört arbete för arbetsgivarens räkning.

Om det med hänsyn till den anställdes ringa skuld, arbetsgivarens förhållande i avseende å tvistens uppkomst eller omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må skadeståndets be- lopp nedsättas; fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet må och äga rum.

Anmärkning

Har den anställde brutit konkurrensförbudet genom att taga anställning hos konkurrerande för e- tag, kan, såsom framgår av det ovanstående, normerat skadestånd utkrävas av honom. Den omständigheten, att den anställde sedan förhållandet påtalats fortsätter sin anställning hos det konkurrerande företaget, skall ej anses innebära ny överträdelse av denna konkurrensklausul.

5. Uppstår oenighet mellan arbetsgivaren och den anställde med avseende på fråga, som regleras i denna konkurrensklausul, skall tvisten handläggas i den ordning, som stadgas i överenskommelsen den 2 april 1970 mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation samt Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Sveriges Civilingenjörsförbund angående begränsning av användningsområdet för och innehållet i s k konkurrensklausuler i tjänsteavtal.

59 Bilaga 6

ÖVERENSKOMMELSE OM ALLMÄNNA VILLKOR OCH LÖNEREVISIONSFRÅGOR VID PREMIELÖN

A. Allmänna villkor

§ 1

I den månadslön som ligger till grund för fastställande av

– semesterns längd

– rätten till övertidsersättning

– uppsägningstidens längd

– sjukersättningens storlek

skall förutom den fasta lönedelen även inräknas en genomsnittlig rörlig lönedel. Detta genomsnitt beräknas på under närmast föregående kalenderår utgående premiedel. Un- derstiger tiden för premielönetillämpningen föregående kalenderår 4 månader skall dock reglerna i § 2 tillämpas.

Sker till följd av tekniska förändringar i premielönekonstruktionen betydande förskju t- ningar i förhållandet mellan fast och rörlig lönedel i premielönen skall vid beräkning av genomsnittlig rörlig lönedel enligt första stycket den rörliga delen under tid före förän d- ringen beaktas med ett med hänsyn härtill anpassat belopp.

§ 2

Då förutsättningar saknas att beräkna ett genomsnitt enligt § 1 avgör arbetsgivaren med vilket belopp den rörliga delen i premielönen skall ingå i månadslönen.

§ 3

Det i § 1 nämnda genomsnittet inräknas icke i månadslönen vid beräkning av dagslöne- avdrag vid sjukdom, tjänstledighetsavdrag, övertidsersättning, ersättning vid förskjuten arbetstid och jourtjänstgöring samt lön vid permission.

§ 4

I det fall en garanterad rörlig lönedel förekommer, skall det genomsnitt av den rörliga lönen, som ligger till grund för fastställande av semesterns längd etc, icke understiga det för den aktuella månaden garanterade beloppet.

B. Lönerevisionsfrågor

KFO samt SIF/SALF/CF har träffat följande överenskommelse vilken gäller under sam- ma tid som löneuppgörelsen 1970-1974.

KFO samt SIF/SALF/CF är ense om att nedanstående bestämmelser i tillämpliga delar skall införas i den för respektive år gällande lönebilagan.

§ 1

I gällande löneuppgörelse bestämda generella och individuella lönehöjningar beräknas dels på fast kontant lön dagen före företagets ordinarie lönerevisionsdatum eller ev annan i löneuppgörelsen fastställd tidpunkt, dels på en genomsnittlig rörlig lönedel beräknad på sätt som anges i §§ 1 och 2 ovan.

Bilaga 6 60

§ 2

Generella lönehöjningar utläggs på den fasta lönen och/eller beräkningsgrunden för den rörliga delen i det för den enskilde tjänstemannen gällande premielönesystemet. Fördel- ningen av de individuella lönehöjningarna sker enligt bestämmelserna i gällande löneupp- görelse.

§ 3

I det fall en garanterad rörlig lönedel förekommer höjs denna med samma procenttal som beräkningsgrunden för den rörliga delen i premielönen.

61 Bilaga 7

AVTAL

angående rätten till arbetstagares uppfinningar

mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation och Svenska Industritjänste- mannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund samt Sveriges Civilingenjörsför- bund.

Den höga materiella standard, som utvecklats i nutidens Sverige, är till största delen av- hängig av tekniska framsteg, som möjliggjort ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare har i stor utsträckning bidragit till dessa framsteg och under årens lopp har flera av de större industrier, som för närvarande verkar, baserats på en eller flera uppfinningar.

Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb produktivitetshöjning är utomordentligt starka. Mot bakgrund härav är snabb teknisk utveckling påkallad även i framtiden. Ett växande antal företag lägger ned allt större kostnader i fråga om produkt- och metodu t- veckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, konstruktörer och andra arbetstagare, kan leda fram till patenterbara uppfinningar.

För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagets resurser, skall tillfalla föret a- gen.

Det ligger i företagens intresse, att de anställda med utnyttjande av förvärvade kunskaper på eget initiativ kommer fram till innovationer. Arbetstagarna är å sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Spörsmålet om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av den anställdes normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Ehuru ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att prövningen därav sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfinningar stimulerar innova- tionsviljan hos de anställda.

Under beaktande av det ovan anförda överenskommer Kooperationens Förhandlingso r- ganisation (KFO) och Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Arbetsle- dareförbund (SALF) samt Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) härmed om nedan intagna regler med avseende på rätten till här i riket patenterbara uppfinningar, som gjorts av an- ställda.

KFO och SIF, SALF samt CF åtager sig sinsemellan att vidmakthålla den "Kooperatio- nens Uppfinnarnämnd", som nedan nämns.

§ 1 Kategoriindelning av anställdas uppfinningar m m

I detta avtal förstås med

A-uppfinning: uppfinning, som faller inom ramen för anställds tjänst eller särskilda upp- drag,

B-uppfinning: uppfinning, vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområ- de men som ej utgör A-uppfinning,

C-uppfinning: uppfinning, som varken är A-uppfinning eller B-uppfinning.

Bilaga 7 62

Vid koncernföretag skall upptagas överläggningar för angivande av vilka i koncernen in- gående företag, som skall anses tillhöra arbetsgivarens verksamhetsområde.

Om flera anställda väsentligen bidragit till en uppfinnings tillkomst i de delar som omfat- tas av godkända patentanspråk, skall samtliga betraktas som uppfinnare.

Kommentar till § 1

Kategoriindelning av uppfinningar

A-uppfinning definieras i avtalstexten som en uppfinning, vilken "faller inom ramen för anställds tjänst eller särskilda uppdrag".

Därmed menas, att uppfinningen skall ha tillkommit som ett resultat av det arbete, som den anställde åtagit sig och för vilket lönen är avsedd att utgöra ersättning. Det saknar betydelse, huruvida det arbete, som lett till uppfinningen, utgör eller icke utgör den an- ställdes huvudsakliga arbetsuppgift; det är tillräckligt, att arbetet ingår som en av de uppgifter den anställde har att ägna sig åt. Arbetsuppgiften behöver ej vara avsedd att leda till uppfinningar, men den skall ha sådan inriktning, att man vid dess normala ut- förande eventuellt kan komma fram till en uppfinning av det aktuella slaget. Det är som regel också karakteristiskt för en A-uppfinning, att arbetsgivaren inte bara utgivit lön för arbetet ifråga utan också ställt företagets resurser (material, instrument, lokal etc) till förfogande redan från arbetets början.

Med B-uppfinning menas en uppfinning, som visserligen faller inom arbetsgivarens verk- samhetsområde men som tillkommit under andra betingelser än de ovan angivna. Den anställde kan exempelvis ha kommit fram till en uppfinning genom att på eget initiativ intressera sig för en fråga, som sorterar under en annan sektion inom företaget eller som det i varje fall icke ankommer på honom att sysselsätta sig med. Att han som en indirekt följd av sitt eget arbete måhända kommit att uppmärksamma problemställningen berövar icke uppfinningen dess karaktär av B-uppfinning.

Den omständigheten att den anställde arbetar på konstruktionsavdelning eller laborator i- um behöver icke nödvändigtvis innebära, att en uppfinning är att betraktas som A- uppfinning.

Till belysning av det ovan sagda kan följande exempel anföras:

1) En konstruktör är anställd på konstruktionskontoret vid ett företag, som tillverkar släpvagnar till långtradare, inbegripet kopplingsanordningar mellan långtradare och släp- vagnar. Konstruktören åstadkommer en patenterbar uppfinning, som berör en sådan ko n- struktion. Uppfinningen är att klassificera som A-uppfinning.

2) Ett större företag ägnar sig åt mekanisk verkstadsrörelse med tonvikt på elektriska komponenter. Inom företaget finns skilda avdelningar bl a för elektriska motorer, trans- formatorer, högspänd kraftöverföring, traverser, fordon, elektronik, licensfrågor m m. En inom elektronikavdelningen anställd uppfinnare gör – vid sidan av sina normala arbet s- uppgifter – en mekanisk uppfinning, som gäller lyftanordning för travers. Uppfinningen är att klassificera som B-uppfinning.

3) En kemiingenjör, anställd vid i föregående exempel nämnd verkstadsindustri, arbetar inom företagets centrallaboratorium med problem avseende isolationsmetoder. Han gör därvid vissa rön, som han på sin fritid arbetar vidare på, och kommer då fram till en pa-

63 Bilaga 7

tenterbar uppfinning avseende tvättmedel. Uppfinningen är att klassificera som C- uppfinning.

Parterna är ense om att det kan förekomma fall, som ligger i gränsskiktet mellan A- och B-uppfinning. Ersättningsfrågan kan då lösas utan närmare klassificering av uppfinning- en.

Flera uppfinnare

När uppfinning anmälts av en anställd, kan i vissa fall tänkas, att i själva verket även andra arbetstagare väsentligen bidragit till uppfinningens tillkomst. I dessa fall är det an- geläget, att utredning härom skyndsamt kommer till stånd, varvid arbetsgivaren bör me d- verka och lämna besked om sin inställning.

§ 2 Arbetstagares skyldighet att anmäla uppfinningar m m

Arbetstagare, som anser sig ha gjort A-uppfinning eller B-uppfinning, är skyldig att an- mäla uppfinningen enligt vad nedan stadgas. Arbetstagare, som anser sig ha gjort C- uppfinning, bör anmäla uppfinningen, eftersom det både för arbetstagaren och arbetsgi- varen är önskvärt, att frågan om rätten till uppfinningen blir helt klarlagd, innan uppfin- ningen börjar exploateras.

Anmälan av uppfinning, varmed avses sådan skriftlig eller därmed jämförbar redogörelse, av vilken de väsentligaste momenten i uppfinningen framgår, skall utan dröjsmål göras hos arbetsgivaren eller den, som arbetsgivaren utsett att mottaga sådana anmälningar. Anmälan skall behandlas konfidentiellt och det åligger arbetsgivaren att tillse, att anmäla- rens prioritetsrätt inom företaget skyddas genom lämplig diarie- och registerf öring.

Arbetsgivaren skall inom fyra månader från det anmälan om uppfinning gjordes lämna anmälaren skriftligt besked rörande kategori, till vilken uppfinningen enligt arbetsgiva- rens uppfattning skall hänföras. För den händelse arbetstagaren till arbetsgivaren lämnar meddelande om sin uppfattning rörande kategori, till vilken uppfinningen är att hänföra, blir meddelandet gällande gentemot arbetsgivaren, därest denne underlåter att inom fyra månader från det han fick del av meddelandet lämna arbetstagaren besked om annat.

Kommentar till § 2

Av paragrafen framgår, att anmälan om uppfinning skall utvisa de väsentligaste momen- ten i uppfinningen. Normalt skall anmälan vara skriftlig. Med "därmed jämförbar redogö- relse" avses exempelvis det fallet, att uppfinnare i stället för ritning(ar) med teknisk be- skrivning till arbetsgivaren överlämnar fungerande provexemplar av apparat, vari uppfin- ningen ingår.

§ 3 Arbetsgivares och arbetstagares rättigheter med avseende på A-, B- och C-uppfinningar

A-uppfinningar

A-uppfinning tillhör arbetsgivaren, som avgör, om och i vilken utsträckning uppfinningen skall patenteras. Upphovsman till A-uppfinning skall skriftligen bekräfta arbetsgivarens äganderätt till uppfinningen, om detta i ärende rörande patentansökan m m är erforderligt med hänsyn till lagstiftning i respektive länder. Arbetsgivaren äger att till upphovsmannen helt eller delvis avstå från sin rätt till A-uppfinningen.

B-uppfinningar

Bilaga 7 64

Anmälan om B-uppfinning enligt § 2 skall anses innefatta ett erbjudande till arbetsgivaren att förvärva uppfinningen. Arbetsgivaren avgör med för anmälaren bindande verkan, om i vilken utsträckning rätten till uppfinningen skall övergå till arbetsgivaren. Upphovsman till B-uppfinning skall härefter skriftligen bekräfta av arbetsgivaren sålunda förvärvad rätt till uppfinningen, om detta i ärende rörande patentansökan m m är erforderligt med hän- syn till lagstiftningen i respektive länder.

Anställd som gjort B-uppfinning, får själv söka patent på densamma, sedan fyra månader förflutit från det den anställde anmält uppfinningen enligt § 2, såvida ej arbetsgivaren dessförinnan meddelat, att han vill förvärva uppfinningen. Upphovsman till B-uppfinning, som själv önskar söka patent på uppfinningen, skall samråda med arbetsgivaren om pa- tentansökans utformning.

Har åtta månader förflutit från det anställd enligt § 2 anmält B-uppfinning och har ar- betsgivaren underlåtit att lämna besked om huruvida och i vilken utsträckning han önskar förvärva uppfinningen, har den anställde rätt att fritt förfoga över denna.

Arbetsgivare, som förvärvat rätt till B-uppfinning enligt ovan, kan efter överenskomme l- se med upphovsmannen helt eller delvis återlämna sin rätt därtill, varvid arbetsgivarens rätt till ersättning är maximerad till vad som motsvarar direkta kostnader för patentans ö- kan och anlitande av patentombud.

C-uppfinningar

Anställd, som gjort C-uppfinning, har rätt att fritt förfoga över denna.

Kommentar till § 3

Det framstår som angeläget, att arbetsgivaren så snart som möjligt efter det patentans ö- kan ingivits i Sverige underrättar den anställde om i vilka övriga länder han avser att söka patent.

§ 4 Arbetstagares rätt till ersättning

Arbetsgivare, vars rätt till A-uppfinning konstaterats eller som förvärvat rätt till B- uppfinning, skall till uppfinnaren utgiva skälig ersättning härför. Vid ersättningens be- stämmande skall särskild hänsyn tagas till uppfinningens värde, omfattningen av den rätt till uppfinningen, som arbetsgivaren övertagit inom och utom Sverige, den betydelse, som anställningen kan ha haft för uppfinningens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, den anställdes tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner.

På förhand bestämt schablonbelopp bör utgå till den anställde. Beloppet kan utgå antin g- en på en gång i samband med patentansökans ingivande eller i två eller flera steg.

Härutöver gäller följande:

a) Om värdet av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till den an- ställdes tjänsteställning samt lön och övriga anställningsförmåner kunnat förutsättas, skall

– efter beaktande av ersättning, som utgivits enligt föregående stycke – ytterligare e r- sättning utgå. Har uppfinnaren haft kostnader för uppfinningen, skall han erhålla skälig gottgörelse för dessa.

b) Om arbetsgivaren övertagit rätten till B-uppfinning, skall i normalfallet utöver tidigare nämnt schablonbelopp, ytterligare ersättning utgå, om ej annat föranledes av uppfinning- ens ringa värde.

65 Bilaga 7

Att arbetsgivaren i visst fall av särskilda skäl ej önskar patentsöka uppfinningen skall i och för sig ej påverka den anställdes rätt till ersättning enligt förevarande paragraf.

Beslut om ersättning skall på begäran av endera parten upptas till omprövning, om vä- sentligen ändrade förhållanden påkallar det. Redan utbetald ersättning får dock ej åter- krävas. Ej heller får återkrav ske, när arbetsgivaren helt eller delvis avstått från sin rätt till viss A- eller B-uppfinning.

Kommentar till § 4

Schablonersättning

Regler om schablonersättning bör antas vid företag, där det förekommer utvecklingsa r- bete, som i ej ringa omfattning leder till patenterbara uppfinningar. Med hänsyn till branscholikheter m m kan reglerna behöva utformas på skilda sätt vid olika företag. Som exempel på sådan reglering kan anföras följande vid ett företag tillämpad ordning.

Anställd, som åstadkommer och anmäler uppfinning, vilken av arbetsgivaren bedöms så- som patenterbar i Sverige och av värde för företaget, äger rätt till ersättning om 300 kronor, vilket belopp utbetalas snarast möjligt efter det anmälan blivit gjord. Om uppfi n- ningen gjorts av flera anställda, fördelas mellan dessa ett belopp om 450 kronor. Om an- mäld uppfinning patentsöks och leder till patent i Sverige utgår till ensam uppfinnare yt- terligare ersättning, vilken av arbetsgivaren fastställs till belopp varierande mellan 500 kronor och 2 500 kronor. Har uppfinningen åstadkommits av flera anställda gemensamt, fördelas under motsvarande förutsättningar mellan dem ett av arbetsgivaren fastställt belopp, som kan variera mellan 800 kronor och 4 000 kronor. Ansökan om och beviljan- de av patent i främmande länder ger ej upphov till rätt till schablonersättning. Schablo n- ersättningar enligt ovan kan även utgå för uppfinningar, som anses patenterbara i Sverige samt i och för sig värda att patenteras men på vilka företaget av särskilda skäl ej önskar söka patent.

Omprövning av beslut om ersättning

Enligt paragrafen kan genom avtal eller på annat sätt träffat beslut om ersättning för uppfinning upptagas till omprövning, om väsentligen ändrade förhållanden påkallar det. Som exempel på fall, då ändring inträder i de förhållanden, som varit avgörande vid er- sättningens bestämmande, kan nämnas, att uppfinningen minskar eller ökar i värde pga nya uppfinningar eller teknikens utveckling överhuvud, pga ändrade marknadsförhållan- den och liknande. Den omständigheten, att anställd uppfinnare efter ersättningens be- stämmande omplaceras inom företaget eller att hans anställning upphör, kan ej anses öppna möjlighet till omprövning av beslut i ersättningsfrågan.

§ 5 Patentansökan efter anställningens upphörande

Därest arbetstagare inom sex månader efter det att hans anställning upphört söker patent på uppfinning, som – om anställningen alltjämt hade bestått – skulle ha varit att anse som A-uppfinning, skall uppfinningen anses ha gjorts under anställningen. Vad nu sagts skall dock icke gälla, om arbetstagaren förmår göra sannolikt, att uppfinningen tillkommit e f- ter anställningens upphörande.

§ 6 Handläggning av tvister

Uppstår oenighet mellan arbetsgivare och arbetstagare med avseende på fråga som reg- leras i detta avtal, kan tvisten på endera partens begäran behandlas vid lokal förhandling.

Bilaga 7 66

Om så ej sker eller om lokal förhandling icke leder till uppgörelse, kan frågan hänskjutas till central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall göras hos motsidan inom sex månader från den dag då överläggningarna mellan arbetsgivaren och arbetsta- garen respektive den lokala förhandlingen avslutades, vid äventyr att vederbörande an- språk eljest preskriberas. Som avslutningsdag skall anses den dag, då berörda parter i protokoll eller på annat sätt enats om att förklara överläggningarna respektive förhan d- lingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag då part givit motparten skriftligt besked om att han anser överläggningarna respektive förhandling a v- slutad.

Uppnås ej heller vid central förhandling enighet, får talan i saken anhängiggöras enligt

§ 7. Xxxxx skall väckas inom tio år från den dag då den anställde enligt § 2 anmält upp- finningen till arbetsgivaren, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest preskriberas. Härav följer att, om parterna ej är överens om annat, krav på omprövning av ersättning enligt § 4 sista stycket vid äventyr av preskription skall framställas genom väckande av talan inom nämnda tioårsfrist.

Förhandling kan ske, även om patent ännu ej sökts eller beviljats med avseende på upp- finningen.

I uppgörelse får, om arbetsgivaren det begär, intas förbehåll om att uppgörelsen skall gälla endast under förutsättning, att patent sedermera beviljas.

§ 7 Kooperationens Uppfinnarnämnd

Talan rörande fråga, som ej kunnat lösas vid central förhandling enligt § 6, skall föras inför en särskild inrättad skiljenämnd, kallad "Kooperationens Uppfinnarnämnd".

Om nämnden behandlat tvist med avseende på uppfinning, varpå patent sökts men ännu ej beviljats, kan nämnden på begäran av endera parten i sitt utslag lämna skilda före- skrifter för å ena sidan det fallet, att patent beviljas, och å andra sidan det fallet, att p a- tentansökan avslås.

Parter inför nämnden är på arbetsgivarsidan företaget och KFO samt på arbetstagarsidan den anställde och SIF, SALF respektive CF. Talan får icke på någondera sidan föras utan medverkan av berörd organisation, såvida det icke visas, att organisationen avstår från att föra talan.

Kooperationens Uppfinnarnämnd består av ordförande jämte suppleant för honom samt av fyra ledamöter och suppleanter för dem. Ordföranden jämte suppleanten för honom utses av KFO, SIF, SALF och CF gemensamt. En ledamot jämte suppleant för honom utses av KFO. En ledamot jämte suppleanter för honom utses av SIF, SALF och CF gemensamt. En ledamot utses av det i tvisten berörda företaget jämte KFO gemensamt. En ledamot utses av arbetstagaren i tvisten jämte berörd organisation (SIF, SALF r e- spektive CF) gemensamt.

Kostnaderna för ordföranden delas lika mellan KFO å ena sidan samt SIF, SALF och CF å andra sidan. Kostnaderna för den av KFO utsedde faste ledamoten bestrids av KFO. Kostnaderna för den av SIF, SALF och CF gemensamt utsedde faste ledamoten bestrids av nämnda organisationer gemensamt. Kostnaderna för övriga ledamöter bestrids av be- rört företag och/eller berörd arbetstagare enligt nämndens beslut.

67 Bilaga 7

För nämndens verksamhet skall i övrigt i tillämpliga delar gälla lagen om skiljemän.

§ 8 Avtalets giltighetstid

Mellan KFO och SIF, SALF samt CF gäller detta avtal fr o m den 1 april 1970 t o m den 31 mars 1975. Uppsägs ej avtalet senast ett år före dess utlöpningsdag, skall avtalet där- efter förlängas att gälla tills vidare med ett års uppsägningstid. Om någon av de avtals- slutande parterna uppsäger avtalet skall det efter uppsägningstidens utgång anses ha upphört att gälla även för de återstående parterna, därest ej annat överenskommes dem emellan.

Avtalet gäller i fråga om uppfinningar, som anmälts till arbetsgivaren fr o m den 1 april 1970.

Stockholm den 2 april 1970

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION

Xxxx Xxxxxx

SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

Xxxxxx Xxxxxxxx

SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND

Xxxx Xxxxxxxx

SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND

Xxx Xxxxxxxxxxxx

Bilaga 8 68

ÖVERENSKOMMELSE OM RATIONALISERING

Gemensamma värderingar

En väsentlig förutsättning för att ett företag på längre sikt skall kunna bedriva en ver k- samhet som bereder arbetstillfällen och trygghet och som skapar underlag för en fortsatt höjning av levnadsstandarden är att en fortgående effektivisering äger rum inom föret a- get. Alla anställda har gemensamt intresse av att medverka till att företaget utvecklas på ett gynnsamt sätt och var och en har att bidra till ökad effektivisering av arbetet.

Ökad effektivitet kan bl a uppnås genom rationaliseringsåtgärder av olika slag. Målsätt- ningen för rationaliseringsarbetet bör vara att utifrån tillgängliga resurser få till stånd högsta möjliga effektivitet för företaget som helhet. Rationaliseringen bör omfatta all verksamhet.

Former för rationalisering

Ökad effektivitet kan vid det enskilda företaget åstadkommas bl a genom utveckling av administrativa system och metoder, genom införande av förbättrad organisation, genom införande av ny utrustning och nya arbetsmetoder och genom utbildning av arbetstaga r- na. Effektivisering kan också ske genom en klar målsättning för arbetet, förbättrad a r- betsledning och planering och genom stimulans till den enskilde arbetstagaren att hålla sin arbetsprestation på hög nivå.

Metoder och mätning

Många olika metoder för rationalisering finns utvecklade. Genom fortsatt utvecklingsa r- bete tillkommer nya sådana. I det konkreta rationaliseringsarbetet måste metoderna a n- passas till förhållandena vid det enskilda företaget. Verkan av rationaliseringsåtgärderna bör bedömas under hänsynstagande till dess återverkningar inom företagets samtliga en- heter.

Vid planläggning och genomförande av rationalisering krävs ofta kvantitativa och kvali- tativa mätningar och värderingar av arbetsinsatser och arbetsresultat. Metoder för och noggrannhet i dessa mätningar och värderingar bör bl a anpassas till det berörda arbetets karaktär och syftet med mätningarna och värderingarna samt till de resurser som står till förfogande.

Samverkan, information och ansvar

Rationalisering i samverkan med de anställda ökar möjligheterna att nå åsyftade resultat och minskar riskerna för irritation.

Det är angeläget att möjligheterna till lokal samverkan i rationaliseringsfrågor utnyttjas. Det lokala samarbetet bör företrädesvis ske i form av överläggningar mellan represen- tanter för företagsledningen och för tjänstemannaklubben och arbetsledarklubben vid fö- retaget. Formerna härför bör anpassas till förhållandena vid det enskilda företaget. I fö r- sta hand bör eftersträvas en samverkan som sker på samma sätt som beträffande övriga frågor av gemensamt intresse för företaget samt SIFs och SALF/CFs medlemmar vid detta. En särskild grupp för överläggningar i rationaliseringsfrågor kan i vissa fall också vara motiverad.

69 Bilaga 8

Tjänstemannaklubben och arbetsledarklubben vid företaget och de arbetstagare som di- rekt berörs av rationaliseringen bör informeras om beslutande rationaliseringsåtgärder. Information bör även lämnas under rationaliseringsarbetets gång. Informationen bör vara så uttömmande som förhållandena i det enskilda fallet medger; härvid måste dock de speciella fall beaktas, då det skulle kunna medföra skada för företaget att uppenbara visst förhållande.

Företagsledningen ansvarar för utformningen av rationaliseringsverksamheten. Detta gäller även i de fall utomstående expertis anlitas för rationaliseringsarbetet. Det är v ä- sentligt att företagsledningen tillser att rationaliseringsåtgärderna planeras och genomförs på ett sådant sätt, att ryckighet i möjligaste mån undvikes. Härvid bör personalplanerin g- en särskilt ägnas uppmärksamhet.

Arbetstagarna skall positivt medverka till att rationaliseringsåtgärder kan genomföras vid den enskilda arbetsplatsen. Endast härigenom är det möjligt att uppnå maximal rational i- seringseffekt.

Rationaliseringen detaljutformas och genomförs ofta av speciell personal. Av denna krävs saklighet, omdömesförmåga och kännedom om det område rationaliseringsarbetet berör samt goda kunskaper om de metoder, som härvid kommer till användning. Ratio- naliseringspersonalen bör i sitt arbete beakta de synpunkter beträffande rationaliseringen som arbetstagarna har med avseende på sitt eget arbetsområde. Rationaliseringsperson a- lens verksamhet bör kännetecknas av öppenhet. De berörda arbetstagarna bör sålunda beredas möjlighet till insyn i för dem aktuellt analysmaterial.

ÖVERENSKOMMELSE

Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och SIF/SALF/CF/HTF har i syfte att främja rationalisering träffat följande överenskommelse.

Överenskommelsen godkännes som kollektivavtal mellan KFO-SIF/SALF/CF/ HTF.

KFO och SIF/SALF/CF/HTF åtar sig att utifrån ovan angivna gemensamma värderingar utöva den verksamhet som enligt överenskommelsen ankommer på dem samt att inrätta det rationaliseringsråd som nedan omförmäles.

§ 1 Rationaliseringsrådet

Rationaliseringsrådet har till uppgift

att verka för systematiserad och kontinuerlig rationalisering,

att sprida information om rationalisering och om utveckling på rationaliseringsområdet,

att främja samarbetet rörande rationalisering,

att följa och främja rationaliseringsnämndernas verksamhet samt

att såsom skiljenämnd upptaga och avgöra tvister dels om giltigheten eller rätta innebö r- den av bestämmelserna i denna överenskommelse, dels huruvida visst förfarande strider mot dessa bestämmelser.

Rådet består av åtta ledamöter, varav fyra från arbetsgivarsidan och fyra från arbetst a- garsidan jämte lika antal suppleanter för dem. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av tre år.

Bilaga 8 70

KFO och SIF/SALF/CF/HTF utser för en tid av tre år en opartisk ordförande att tjäns t- göra vid rådets behandling av ärenden, vilka det har att såsom skiljenämnd avgöra.

I rådet skall tjänstgöra en sekreterare från KFO och en från SIF/SALF/CF/HTF.

§ 2 Rationaliseringsnämnder

Förbund som sig emellan antagit denna överenskommelse skall, om de enas härom, til l- sätta en gemensam rationaliseringsnämnd med uppgift

att främja lokalt samarbete mellan arbetsgivaren och tjänstemannaförbundens medlemmar vid företaget i frågor rörande rationalisering, samt

att informera om rationaliseringsaktiviteter inom branschen.

I den mån berörda förbund är ense därom, kan nämnden därutöver till behandling uppta- ga tvister angående anordnande och bedrivande av rationalisering. Därvid skall nämnden, om så av någotdera förbundet påyrkas, företaga erforderliga undersökningar å den av tvisten berörda arbetsplatsen.

Bestämmelserna i denna paragraf medför ej inskränkning i parts rätt att påkalla central förhandling för tvistefrågans lösning i därför eljest gällande ordning. Har sådan förhand- ling begärts, må tvisten ej mot endera partens bestridande upptagas av nämnden, innan förhandlingen slutförts.

§ 3

Rationaliseringsnämnden består av fyra ledamöter, varav arbetsgivarparten utser två och arbetstagarparten två. För ledamöterna utses lika antal suppleanter. Xxxxxxxxx och su pp- leanter utses för en tid av tre år.

Parterna äger överenskomma om annan sammansättning av rationaliseringsnämnden, varvid dock skall iakttagas att nämndens ledamotsantal blir jämnt samt lika fördelat på arbetsgivarparten och arbetstagarparten.

Nämnden utser inom sig ordförande och vice ordföranden samt inom eller utom sig sek- reterare.

Rörande sammanträdes- och arbetsordning skall gälla vad nämnden därom beslutar.

§ 4

Tvister som avses i § 2 skall av nämnden handläggas så skyndsamt som möjligt.

Resultatet av nämndens prövning med härav föranledda anvisningar skall snarast möjligt skriftligen delgivas de berörda parterna. Då inom nämnden enighet vunnits för viss anvis- ning, skall förbunden verka för att denna efterkommes.

71 Bilaga 8

§ 5 Giltighetstid

Denna överenskommelse skall gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Stockholm den 25 april 1974

KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION

SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND

SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND HANDELSTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

Bilaga 9 72

ÖVERENSKOMMELSE OM ERSÄTTNING FÖR SKIFT-, JOUR- OCH ARBETSBEREDSKAP

Ärende: Överenskommelse om ersättning för skift-, jour- och arbetsberedskap. Parter: Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO)

Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) Tid och plats: 1981-10-29, KFOs lokaler

Närvarande

för KFO: Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxx, Xxx Xxxxxxx, Xxx Xxxxxxxx,

Xx Xxxxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx

för SALF: Xxx-Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx-Xxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxx

§ 1

Parterna är överens om att denna överenskommelse omfattar samma giltighetsområde som kollektivavtalet mellan KFO och SIF/SALF/CF - industriavtalet (exklusive bageri och chark).

Överenskommelsen omfattar ersättning för skiftarbete (bilaga 1), jourtid (bilaga 2) samt beredskapstjänst (bilaga 3).

§ 2

För att denna överenskommelse skall äga tillämpning fordras att de lokala parterna är ense om det.

§ 3

Parterna var ense om att meddelande om skiftarbete, jourtid och beredskapstjänst föru t- om till berörda arbetstagare skall lämnas till vid företaget anställd representant för a r- betsledarna.

§ 4

Parterna noterade följande:

Enligt nuvarande semester-, sjuklöne-, övertids-, restids- och pensionsbestämmelser gäl l- er följande beträffande ersättning för skiftarbete.

För ersättning utbetalas semesterlön och semesterersättning enligt kollektivavtal om al l- männa anställningsvillkor. Ersättning medtages ej vid beräkning av sjuklön eller övertids- ersättning. För arbetsledare med regelmässigt skiftarbete inräknas ersättningen i den pen- sionsmedförande lönen enligt KTP-planen.

73 Bilaga 9

§ 5

Om ett företag för närvarande tillämpar bestämmelser om ersättning för skiftarbete, vilka är förmånligare än de nu överenskomna riktlinjerna, skall någon försämring inte ske för arbetsledare som har dessa förmåner.

Försämring kan undvikas på olika sätt, t ex genom avlösning.

Motsvarande skall gälla beträffande ersättning för jourtid respektive beredskapstjänst.

§ 6

Om ett företag belastas med högre kostnader genom införande eller tillämpning av denna överenskommelse kan företaget begära förhandlingar om avräkning för ökade kostnader i samband med förändringen eller vid den närmast kommande lönerevisionen. Avräkning bör i så fall ske på hela arbetsledarkollektivet eller på annat sätt, som de lokala parterna enas om.

§ 7

Denna överenskommelse gäller fr o m 1 januari 1982 tills vidare med tre månaders upp- sägningstid, men kan ej uppsägas att upphöra före den 31 december 1982.

§ 8

Att justera detta protokoll utsågs herr J-E Lindgärde.

Vid protokollet:

Xxxxx Xxxxxxx

Justeras:

J-E Lindgärde

Utdrag ur förhandlingsprotokoll 1989-05-31 mellan KFO och SIF/SALF/CF.

"2 Parterna noterar att överenskommelsen mellan KFO och SALF 1981-10-29 avse- ende ersättning för skift-, jour- och arbetsberedskap i Industriavtalet tillämpas även för övriga kollektivavtalsbärande organisationer om ej de lokala parterna enas om annat."

Bilaga 9 74

Bilaga 1

Riktlinjer rörande ersättning för skiftarbete/förskjuten arbetstid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för skiftarbete/förskjuten a rbetstid.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med förskjuten arbetstid eller skiftarbete avses den del av arbetsledarens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid arbetsledarens arbetsställe gällande o r- dinarie dagarbetstidsschemat.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.

Protokollsanteckningar

a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på skift/förskjuten arbetstid. Om arbetsledareparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra skiftarbete/förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultat av de förhandlingar som kan komma att begäras.

b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den s k bandbredden.

3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna berörd arbetsleda- re meddelande om skiftarbete/förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.

4. Skiftarbete/förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande:

måndag-fredag

från kl 18 till kl 22

månadslön 600

från kl 22 till kl 06 månadslön

400

lördag-måndag

från lördag kl 06 till måndag kl 06

månadslön 300

vid helger gäller dock följande

från kl 06 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslön 300

från kl 18 på skärtorsdagen samt från kl 06 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton

till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslön 150

75 Bilaga 9

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetsledare i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Ersättning för skiftarbete/förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.

Bilaga 9 76

Bilaga 2

Riktlinjer rörande ersättning för jourtid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med jourtid avses tid då arbetsledaren ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra a r- bete.

3. Jourtid ersätts per jourtimme med månadslön 600

Dock gäller följande:

fredag-söndag

från fredag kl 18 till lördag kl 06 månadslön 400

från lördag kl 06 till måndag kl 06 månadslön 300

vid helger

från kl 18 dagen före till kl 06 Trettondagen, l maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag

månadslön 400

från kl 06 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxx- dag och Alla Helgons dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslön 300

från kl 18 på skärtorsdagen samt från kl 06 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslön 150

Jourtidsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.

4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetsledare i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

5. Jourtid skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild arbetsledare. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

77 Bilaga 9

Bilaga 3

Riktlinjer rörande ersättning för beredskapstjänst

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med beredskapstjänst avses tid då arbetsledare ej har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

3. Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med månadslön

1400

Dock gäller följande:

fredag-söndag

från fredag kl 18 till lördag kl 06 månadslön 1000

från lördag kl 06 till måndag kl 06 månadslön 700

vid helger

från kl 18 dagen före till kl 06 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag

månadslön 1000

från kl 06 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmel- färdsdag och Alla Helgons dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslön 700

från kl 18 på skärtorsdagen samt från kl 06

på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger

månadslön 350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall mins- kat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.

4. Vid påkallad inställelse i arbetet utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar.

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.

Bilaga 10 78

RIKTLINJER AVSEENDE KOMPETENSUTVECKLING

Utgångspunkter

Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare förändringar. Därmed har också kraven på de anställda att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.

Anpassning och utveckling är nödvändigt för att möta dessa förändringar. Mellan parte r- na föreligger en betydande samsyn när det gäller behov av kompetensutveckling och dess betydelse. Formerna för kompetensutveckling måste, för att vara ändamålsenliga och praktiska, vara anpassade till de förutsättningar som finns i varje enskilt företag och utgå från företagets verksamhet, behov och långsiktiga utveckling.

Kompetensutvecklingens betydelse

För att möta de ökade kvalitetskraven och den tekniska utvecklingen krävs ett målme d- vetet arbete med att utveckla kompetensen inom företaget. De anställdas yrkeskunnande, personliga engagemang och utveckling har avgörande betydelse för företagets utveck- ling. Det är inte tillräckligt att bara ge vissa nyckelpersoner möjlighet till kompetensu t- veckling. Alla anställda, oavsett utbildningsbakgrund, bör efter behov ges möjlighet och utrymme till utveckling i arbetet.

Dialogens betydelse

En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagens samlade kompetens är den interna dialogen. Den kan föras vid t ex planerings- eller utvecklingssamtal och ar- betsplatsträffar där företagets och individens utvecklingsbehov diskuteras.

Kompetensutveckling - ett ansvar för både företag och anställd

Företaget och den anställde har ett gemensamt ansvar för kompetensutvecklingen. För e- taget måste därför göra känt vilken specifik kunskap och kompetens som behövs för fö- retagets och den anställdes utveckling.

Det är i första hand företagets ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av anställda, o r- ganisation och teknik. Varje anställd är sedan ytterst ansvarig för sin egen utveckling. Det är därför angeläget att alla anställda får möjlighet till insikt om sin situation, sina fö r- utsättningar och de möjligheter till kompetensutveckling som föreligger.

Kompetensutveckling - löneutveckling

Ett framgångsrikt arbete med kompetensutveckling förutsätter att lönesättningen på ett naturligt sätt stimulerar till personlig utveckling. Kompetensutveckling är därför en viktig faktor i lönebildningsprocessen. Det är därför viktigt att företagen tillämpar principer för lönesättning och anställningsvillkor som stimulerar de anställda till kontinuerlig komp e- tensutveckling.

Lokal samverkan

Parterna är överens om att formerna för dialog och kompetensutveckling samt stöd till enskilda anställdas initiativ till utveckling måste anpassas till varje företags storlek och situation.

Formerna för dialogen samt planering och genomförande av olika utvecklingsinsatser bör diskuteras och överenskommas mellan de lokala parterna. Det är också viktigt att repr e- sentanter för de lokala fackliga organisationerna bereds möjlighet att delta i diskussioner om företagets utveckling för att kunna ge stöd till sina medlemmar.

79 Bilaga 11

Företag som vid avtalets träffande omfattas av avtal med SIF och CF:

Medlem	Företag	Postadress
07311	AMAX Konsult AB	Örebro
07317	Xxxxxx Xxxxxxxxx AB	Stockholm
09958	Atrium Fastigheter AB	Stockholm
09056	Barab AB	Stockholm
03621	Binol Filium AB	Karlshamn
04238	AB Biva Finans	Stockholm
09949	Bohus Xxxxxxx & Kantsten AB	Kungshamn
09040	Bohusläns Koop Stenindustri	Kungshamn
09807	Brf Domaren i Malmö	Malmö
09935	Brf Jupiter I	Täby
09811	Brf Lagmannen i Malmö	Malmö
09938	Brf Selångershus nr 4	Sundsvall
09099	Butiksdatagården Bedege AB	Stockholm
07310	CRIFAB	Västerås
09930	Del-Ta Produktion AB	Kalmar
09880	Eko City	Uddevalla
09863	Eriksbo Kooperativa Förening	Angered
09312	Etac AB	Stockholm
09068	Etac Supply Center AB	Anderstorp
09087	Etac Sverige AB	Stockholm
05100	Fonus Begravningsföreningen	Stockholm
03656	Gustavsberg Rörsystem AB	Gustavsberg
03667	Gustavsberg VVS AB	Gustavsberg
09940	Gyllenforsen Fastigheter KB	Stockholm
09959	Hemfrid i Sverige AB	Stockholm
09303	Horredsmattan AB	Horred
09806	HSB Brf Xxxxxxx Xxxx i Xxxx	Xxxx
09814	HSB Brf Ellstorps Gem Fastighetssk	Malmö
09854	HSB Brf Rud i Karlstad	Karlstad
09175	HSB Täby-Roslagen ek för	Täby
09951	HSBs Brf City	Helsingborg
09963	Hyresgästernas Förlags AB	Stockholm
03657	Intra Mölntorp AB	Kolbäck
03666	JM Värmdöstrand AB	Gustavsberg
03600	Karlshamn AB	Karlshamn
09001	KF ek för (endast CF m fl)	Stockholm
09871	KF Fastigheter AB	Stockholm
03900	KF Invest AB	Stockholm
03705	KF Svenska Detaljhandels AB (endast CF m fl)	Stockholm
01640	Konsum Värmland	Karlstad
00101	Konsumentföreningen Stockholm	Stockholm
03619	Kvarn AB Juvel	Göteborg
09980	LCO BoNet AB	Stockholm
09972	LKB Måleri och Golv AB	Luleå
09995	N I Advisory AB	Stockholm
04219	OK Biva Västerås AB	Västerås
04037	OK ek för	Stockholm
04207	OK Förlaget AB	Stockholm
04233	OK Försäljnings AB	Stockholm
04053	OK Köping ek för	Köping

Bilaga 11 80

Medlem	Företag	Postadress
04154	OK Marknadsservice AB	Stockholm
04034	OK Norrbotten ek för	Luleå
04068	OK Piteå ek för	Piteå
04040	OK Värmland ek för	Karlstad
04041	OK Västerbotten ek för	Umeå
04065	OK Örnsköldsvik ek för	Örnsköldsvik
04237	OK-Q8 AB	Stockholm
09875	Personalägda Totalteknik Väst AB	Göteborg
04184	Petrolia AB	Stockholm
04224	Preem Finans AB	Stockholm
04205	Preem Gas AB	Stockholm
04187	Preem Petroleum AB	Stockholm
04222	Preem Raffinaderi AB	Göteborg
04200	Preem Värme i Göteborg AB	Hisings Backa
04198	Preem Värme i Malmö AB	Malmö
04202	Preem Värme i Stockholm AB	Stockholm
04201	Preem Värme i Västerås AB	Västerås
04199	Preem Värme i Växjö AB	Växjö
09006	Riksbyggen	Stockholm
09094	Samordning Fastighetsskötsel	Malmö
09968	Sandå Projekt AB	Nacka
09970	Sandå Projekt Glas AB	Stockholm
09969	Sandå Projekt Golv AB	Stockholm
09952	Sandå Projekt Måleri AB	Nacka
04183	Scanraff AB	Lysekil
03616	Scotia Lipidteknik AB	Stockholm
07316	Skattunge Trä ek för	Orsa
04189	Sv Petroleum Exploration AB	Stockholm
09012	Sweden On Line	Stockholm
04218	Svenska Oljegrossister AB	Hisings Backa
04226	Sydbilar AB	Staffanstorp
03625	Sydöstbagerierna ek för	Kristianstad
09207	Synskadades Riksförbund	Enskede
03612	Tefac AB	Karlshamn
09017	Vår Bostad AB	Stockholm
09962	Vår Bostad Annons AB	Stockholm
02570	Östras Bröd	Halmstad

Företag som vid avtalets träffande omfattas av avtal med Ledarna:

Medlem	Företag	Postadress
09958	Atrium Fastigheter AB	Stockholm
03621	Binol Filium AB	Karlshamn
04126	Biva AB	Stockholm
09040	Bohusläns Koop Stenindustri	Kungshamn
09807	Domaren i Malmö, Brf	Malmö
09880	Eko City	Uddevalla
09068	Etac AB	Stockholm
09068	Etac Supply Center AB	Anderstorp
09087	Etac Sverige AB	Stockholm
05100	Fonus, Begravningsföreningen	Stockholm

		81
Medlem 09970	Företag Glasmästar´n RG i Stockholm AB		Postadress Stockholm
03656	Gustavsberg Rörsystem AB		Gustavsberg
03667	Gustavsberg VVS AB		Gustavsberg
09303	Horredsmattan AB		Horred
09806	HSB Brf Xxxxxxx Xxxx i Xxxx		Xxxx
09814	HSB Brf Ellstorps gem fastighetssk		Malmö
09175	HSB Täby-Roslagen ek för		Täby
09951	HSBs Brf City		Täby
03657	Intra Mölntorp AB		Kolbäck
03608	Karlshamn Sweden AB		Karlshamn
03900	KF Invest AB		Stockholm
03619	Kvarn AB Juvel		Göteborg
09811	Lagmannen i Malmö, Brf		Malmö
09980	LCO BoNet AB		Stockholm
09972	LKB Måleri och Golv AB		Luleå
04037	OK ek för		Stockholm
04233	OK Försäljnings AB		Stockholm
04053	OK Köping ek för		Köping
04154	OK Marknadsservice AB		Stockholm
04034	OK Norrbotten ek för		Luleå
04068	OK Piteå ek för		Piteå
04040	OK Värmland ek för		Karlstad
04041	OK Västerbotten ek för		Umeå
04065	OK Örnsköldsvik ek för		Örnsköldsvik
04184	Petrolia AB		Stockholm
04224	Preem Finans AB		Stockholm
04187	Preem Petroleum AB		Stockholm
04222	Preem Raffinaderi AB		Göteborg
04200	Preem Värme i Göteborg AB		Hisings Backa
04198	Preem Värme i Malmö AB		Malmö
04202	Preem Värme i Stockholm AB		Stockholm
04201	Preem Värme i Västerås AB		Västerås
04199	Preem Värme i Växjö AB		Växjö
09094	Samordning Fastighetsskötsel		Malmö
09969	Sandå Projekt Golv AB		Stockholm
09952	Sandå Projekt Måleri AB		Nacka
04183	Scanraff AB		Lysekil
09012	Sweden On Line		Stockholm
04218	Svenska Oljegrossister AB		Hisings Backa
03625	Sydöstbagerierna ek för		Kristianstad
03612	Tefac AB		Karlshamn
09875	Totalteknik Väst AB, Personalägda		Göteborg
09017	Vår Bostad AB		Stockholm
02570	Östras Bröd		Halmstad

Bilaga 11