BUI 20
BUI 20
I lydelse från och med 2020-12-01
Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning
Svenska Kommunalarbetareförbundet
Förhandlingsprotokoll 2021-01-14
Överenskommelse om Bestämmelser för arbets- tagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20
Sveriges Kommuner och Regioner och Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation å ena sidan, samt
Svenska Kommunalarbetareförbundet å den andra.
Parterna träffar detta kollektivavtal, Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor
a) Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning (bilaga 1),
b) Centrala parters syn på Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20 (bilaga 2),
c) Tvisters handläggning (bilaga 3) samt
d) Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20 (bilaga 4 och 4 a).
I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om.
Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överens- kommelse som slutits med stöd av detta avtal ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i bilaga 3.
§ 4 Fredsplikt
Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under fredsplikt.
§ 5 Rekommendation om lokalt kollektivavtal
Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör region, kommun eller kommunalförbund och berörd arbetstagarorganisation att träffa lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20 med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 4.
För övriga arbetsgivare anslutna till Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och berörd arbetstagarorganisation träffas härmed lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20 enligt bilaga 4 a.
Detta kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20, gäller fr.o.m. 2020-12-01 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig.
Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet
…………………………………………………. Justeras
För Sveriges Kommuner och Regioner
………………………………………………….
För Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
…………………………………………………. För Svenska Kommunalarbetareförbundet
………………………………………………….
Bilaga 1
BUI 20
Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20
Kap. 1 Inledande bestämmelser
Avtalet syftar till att erbjuda särskilda utbildnings- och introduktionsanställ- ningar för att ge den som fullföljt vård- och omsorgsutbildning och saknar relevant yrkeserfarenhet en möjlighet att utveckla sina färdigheter och underlätta för arbetstagaren att arbeta och utvecklas i sitt yrkesliv på svensk arbetsmark- nad. Syftet med anställningen är att den, efter 12 kalendermånader, ska leda till en tillsvidareanställning hos den arbetsgivare där introduktionen genomförs.
Anställningen ska innehålla utbildnings- och introduktionsinsatser och ska förenas med handledning och en introduktionsplan.
Vid handledning ska eftersträvas att handledare har den handledarutbildning som godkänts av vård- och omsorgscollege eller har motsvarande kompetens.
Av den totala arbetstiden får i genomsnitt högst 75 procent användas för de arbetsuppgifter som framgår av anställningsavtalet.
Utbildnings- och introduktionsanställning kan ske även om det hos arbets- givaren finns arbetstagare med företrädesrätt till återanställning.
§ 2 Befintliga lokala kollektivavtal
Denna överenskommelse påverkar inte redan träffade lokala avtal med likartat syfte.
Innan kollektivavtalet BUI kan tillämpas ska en överläggning ske mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. I överläggningen ska utbildnings- och introduktionsinsatser, handledning och introduktionsplanen behandlas.
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller detta avtal arbetstagare som har genomgått vård- och omsorgsutbildning och saknar relevant yrkeserfarenhet.
Anmärkning
Avtalet gäller inte arbetsgivare anslutna till Sobona som tillämpar Sobonas branschavtal.
Kap. 2 Anställning
En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.
§ 6 Anställningsform, upphörande m.m.
Mom. 1 Arbetstagaren provanställs under högst 12 kalendermånader.
Mom. 2 Arbetsgivaren ska snarast underrätta den lokala arbetstagarorganisa- tionen om att en överenskommelse om utbildnings- och introduktionsanställning ingåtts och samtidigt delge organisationen arbetstagarens utbildnings- och introduktionsplan.
Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).
Mom. 3 Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid.
Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.
Anmärkning
Övergår anställningen i en tillsvidareanställning gäller villkor enligt HÖK.
Mom. 4 När utbildnings- och introduktionsanställningen slutförts utfärdar arbetsgivaren ett intyg som innefattar uppgift om genomförda utbildnings- och introduktionsinsatser.
Mom. 5 Anställningen tillgodoräknas inte tidsmässigt för övergång till en tillsvidareanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) och Allmänna bestämmelser (AB). Underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar i 28 § LAS gäller inte.
Kap. 3 Under anställningen
Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagaren dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.
Anmärkning
Om en arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det.
En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning får kompensation med en timme för varje utbildningstimme, för sådan tid som överstiger det antal timmar som arbetstagaren skulle ha fullgjort den aktuella dagen.
Mom. 1 Arbetstagare som har en bisyssla ska anmäla denna och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.
Arbetsgivaren ska medvetandegöra arbetstagaren om skyldigheten att anmäla bisysslan och lämna uppgifter.
Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan
a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,
b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.
Anmärkning
Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagare inom kommun, region eller kommunal- förbund regleras i 7 § lagen om offentlig anställning (LOA).
För arbetstagare som inte omfattas av lagen om offentlig anställning kan bisyssla förbjudas av arbetsgivaren om den kan
c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbets- givaren.
Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal.
Periodiska hälsoundersökningar
Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsounder- sökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisa- tion, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning.
Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren.
Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.
Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.
Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön.
Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl före- ligger.
Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden.
Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.
Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt § 10 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön motsvarande 77,6 procent av lönebortfallet med undantag för första dagen arbetstagaren är avstängd.
Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan.
Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbets- förmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.
Mom. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt § 10 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.
Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlönings- förmåner.
Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2–6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorga- nisation.
Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).
Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försum- melse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.
Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.
Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den till- tänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).
Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden.
Kap. 4 Arbetstid
Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg.
Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då
helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.
Anmärkning
Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.
Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt
38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förlägg- ning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätt- helgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.
Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.
Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalende- rår behålls.
Mom. 5 Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- eller helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per 4 veckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperiod. Möjlighet att avstå enstaka fridag finns för arbetstagare som så önskar.
Mom. 6 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i schema, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Schemat ska meddelas arbetstagaren senast 14 dagar före det börjar gälla.
Arbetsgivaren ska eftersträva att arbetstagaren före beräkningsperiodens början får kännedom om hur arbetstagaren kommer att vara schemalagd under hela beräkningsperioden.
Arbetsgivaren bör förlägga en sammanhållen arbetstid om det är möjligt utifrån verksamhetens behov.
Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära över- läggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom
10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fast- ställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).
Mom. 7 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag,
Anmärkning
Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön.
b) anses studieledighet inte som arbetad tid,
c) vid uttag av kompensationsledighet för övertidsarbete ska motsvarande tid dras av från redan registrerad övertid. Avräkning av kompensationsledighet mot arbetad tid kan ske per kalenderår,
d) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,
e) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid,
f) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad,
g) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,
Anmärkning
Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.
h) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden,
i) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden.
j) kan en arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från
a) har upphört att gälla,
b) 8 och 8 a §§ ATL om annat uttag av övertid och extra övertid samt annan begränsningsperiod för övertid,
c) 10 och 10 a §§ andra stycket ATL om annat uttag av mertid och extra mertid,
d) 13 § ATL om dygns- och nattvila,
e) 14 § ATL om veckovila,
f) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster och
g) har upphört att gälla.
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första stycket, anmärkningen till mom. 7 g) och mom. 7 a) samt 7 h)–j).
Anmärkning
Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.
Mom. 9 Arbetsgivare kan besluta att tillämpa kollektivavtal om arbetstid och flexibel arbetstid som redan finns på arbetsplatsen.
Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar
Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.
Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 15–16, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färdtidsersättning.
Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställ- ningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.
Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.
Anmärkningar
1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad.
2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande.
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlönings- förmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalnings- dagar.
Mom. 1 Till arbetstagaren utges lön som månadslön för arbetad tid enligt överenskommelse.
Mom. 2 Månadslönen utgör 75 procent av lägsta lön för arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning enligt Huvudöverenskommelsen med Svenska Kommunalarbetareförbundet.
Anmärkning
Arbetsgivaren kan fatta beslut om att timlön ska utges om det finns särskilda skäl för det.
§ 16 Beräkning av lön i vissa fall
Partiell ledighet under hel kalendermånad
Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel
a - b | x c = d |
a |
a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordinarie arbetstid,
b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadslön och
d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermånad.
Ledighet under del av kalendermånad
Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månadsavlönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.
Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med
a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och
b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna.
Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad.
Anmärkningar
1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från denna/dessa.
2. Vid ledighet enligt § 25 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL) eller då arbetstidsberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledighet under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjuk- penning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester.
3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förord- ningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning.
4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbetstagarens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lönen först uppräk- nas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Karensavdrag
Mom. 4 Karensavdrag görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräknas enligt följande:
a) För arbetstagare med fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel
kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.
För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.
b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperioden. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.
När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.
Anmärkning
Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.
Mom. 5 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Mom. 6 En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlönings- förmåner.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av månad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker.
Anmärkning
Vid ledighet enligt § 25, ska § 16 mom. 4 a) eller b) tillämpas för beräkning av karensavdrag.
Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a)–c) som avser samma period.
a) Ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust.
b) Försäkring som bekostats av arbetsgivaren.
c) Arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbets- förtjänst.
Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbets- tagarens eget handlande eller försummelse.
Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger.
Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning.
Mom. 2 Samordning ska inte göras med
a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,
b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SFB) eller motsvarande i annan lag eller förordning,
c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL.
Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtals- pension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag.
Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren.
Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras
på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.
Anmärkning
Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut.
Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertids- timme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4.
Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid.
Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halv- timme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutas eller påbörjas mellan kl. 22.00–06.00.
Anmärkningar
1 Om övertidsarbete påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den totala tiden läggas samman innan avrundning sker.
2 Arbetstagare som, till följd av tidsomställningen vid övergång från sommartid till normaltid (vintertid), arbetar en extra timme under sitt ordinarie nattarbetspass ska ersättas med enkel övertid. Denna ersättning ska utges till såväl deltids- som heltidsanställd.
Mom. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.
En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltids- anställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompen- sation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.
Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska
a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid och
b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid.
Anmärkning
Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.
Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande.
Fyllnadslön | 120 % | ||
Enkel övertid | 180 % | av | månadslönen 165 |
Kvalificerad övertid | 240 % |
Anmärkning
För en deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbets- tagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Ersättning för övertidsarbete i form av ledighet kan sparas efter överens- kommelse. Antal sparade timmar får uppgå till högst 200. För överstigande timmar utges ekonomisk ersättning nästkommande kalendermånad.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.
Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete.
Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.
Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.
O-tilläggstid | Kr/tim | |
fr.o.m. 2021-04- 01 | fr.o.m. 2022-04- 01 | |
1. O-tilläggstid A | 111,40 | 114,10 |
– Tid från kl. 18.00 på dag före lång- fredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk. | ||
– Tid från kl. 18.00 på dag före midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. | ||
– Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdags- aftonen. | ||
Under tid från kl. 22.00–06.00 natt mot helgdag höjs O-tillägg A till | 133,80 | 137,00 |
Anmärkning Med helgdag likställs påsk-, midsommar-, jul-och nyårsafton | ||
2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A) | 58,10 | 59,50 |
– Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårs- afton jämställs med helgdag. | ||
– Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. | ||
– Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. | ||
– Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av O-tilläggstid ovan. | ||
Under tid från kl. 22.00–06.00 natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till | 66,70 | 68,30 |
3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) | 49,70 | 50,90 |
– Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag. | ||
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B) | ||
– Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag. | 22,60 | 23,10 |
Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid istället ersättas med ledighet.
O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalender- månad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande 1 timme inom respektive kategori.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 1 Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.
Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.
Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbets- ledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.
Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande.
A Jour | |||
fr.o.m. 2020-12-01 | fr.o.m. 2021-04-01 | fr.o.m. 2022-04-01 | |
Där arbetstagaren har beordrats jour | |||
för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden | 38,80 | 39,50 | 40,10 |
för tid därutöver under kalendermånaden | 77,60 | 79,20 | 80,30 |
B Beredskap | |||
Där arbetstagaren har beordrats beredskap | |||
för tid, som uppgår till högst 130 timmar under kalendermånaden | 18,80 | 19,10 | 19,40 |
för tid därutöver under kalendermånaden | 36,70 | 37,50 | 38,00 |
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 110 procent.
a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 06.00 på dagen efter annandag påsk.
b) Tid från kl. 19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 06.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag.
e) Tid från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.
f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.
Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fast- ställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkomman- de arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.
Mom. 4 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet (BIA).
Mom. 5 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till överläggning. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller överläggning inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ medbestämmandelagen (MBL).
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 6 Arbetsgivare kan besluta att tillämpa kollektivavtal om jour- och beredskap som redan finns på arbetsplatsen.
Mom. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsför- läggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.
Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsägelsen för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i § 12 mom. 4, om sommararbetstid.
För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag | För övrig tid | ||||
fr.o.m. 2020-12-01 | fr.o.m. 2021-04-01 | fr.o.m. 2022-04-01 | fr.o.m. 2020-12-01 | fr.o.m. 2021-04-01 | fr.o.m. 2022-04-01 |
85,60 | 87,30 | 88,50 | 42,80 | 43,70 | 44,30 |
Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 procent.
Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalendermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i semesterlagen (SemL).
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från mom. 2.
Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksam- hetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd vänte- tid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.
För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges | För tid därutöver under kalender- veckan | ||||
fr.o.m. 2020-12-01 | fr.o.m. 2021-04-01 | fr.o.m. 2022-04-01 | fr.o.m. 2020-12-01 | fr.o.m. 2021-04-01 | fr.o.m. 2022-04-01 |
70,40 | 71,80 | 72,80 | 140,80 | 143,60 | 145,60 |
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.
Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtids- ersättning för tid mellan kl. 08.00 och kl. 17.00 måndag–fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00 och kl. 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet.
Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvar- lig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunika- tionsmöjligheterna.
Kap. 6 Ledighetsförmåner
§ 23 Allmänna ledighetsbestämmelser
Mom. 1 Denna bestämmelse och §§ 25–27, gäller ledighet och lön under ledighet.
Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.
Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det.
Anmärkning
Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.
Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 25–27. I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.
Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbets- inkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas.
Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav.
Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt semesterlagen (SemL) om inte annat anges nedan.
Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalender- år.
Mom. 3 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semester- lön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 10 är semesterlöne- grundande.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltids- anställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12 procent och inkluderar då semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt.
Mom. 4 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel
5 | x b = c |
a |
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semester- året ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag–fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.
Förläggning av semesterledighet
Mom. 5 I enlighet med 10 § SemL gäller följande
a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni–augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 § lagen om medbestäm- mande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av dessa månader.
Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj–september.
b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms.
Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önske- mål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista.
Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt.
Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.
Mom. 6 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.
I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i §§ 17, 25–26, samordningsbestämmelser, sjukdom, och föräldraledighet. Detsamma gäller för sådan ledighet som avses i 17 b § första stycket 3 SemL, 7 § lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF) samt ledighet för civil- och värnplikt.
Mom. 7 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.
Anmärkning
En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas.
Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighets- period av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag–söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdel- ning av semesterledigheten.
Mom. 8 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst
1 vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid högst ett tillfälle per semesterår.
Mom. 9 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga.
Anmärkning
Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semester- året. Kompensation kan lämnas med högst 5 semesterdagar.
Mom. 10 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17–17 b §§ SemL,
b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.
Mom. 11 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg.
Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen.
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på följande sätt
0,605 procent av fasta kontanta lönen.
Mom. 12 För annan arbetstagare än i mom. 11 ska utöver mom. 1, 4–10 och 13–15 följande gälla.
Semesterlön beräknat, enligt 16 b § SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.
Sparande av semesterledighet och semesterlön
Mom. 13 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än
20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.
Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.
Mom. 14 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överens- koms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 30 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren.
Anmärkning
Arbetstagare som den 31 december 2017 har fler än 30 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att arbetstagaren inte har fler än 30 sparade semesterdagar den 31 december 2022.
Mom. 15 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön.
Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
Möjlighet till lokal avvikelse
Mom. 16 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.
Ett sådant kollektivavtal får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt SemL inskränks.
Ledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbets- oförmågan kvarstår, eller
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäk- ring som arbetsgivaren bekostar.
Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 § lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom.
Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjuk- fallet inträffade.
Mom. 4 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställningsförmåner” ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 15 och 16 samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning, enligt §§ 19 och 20.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmå- gan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) har upphört att gälla,
c) har upphört att gälla,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått och
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått.
Besök inom hälso- och sjukvård med bibehållen lön
Mom. 5 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare och tand- läkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvård.
Anmärkning
Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuk- lön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB.
Avvikelse från föräldraledighetslagen
Mom. 1 En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen (FörL) ska anmäla detta till arbetsgivaren minst
3 månader före ledighetens början. Anmälan kan göras senare om arbetstagaren har särskilda skäl.
Momentet gäller inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning.
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår.
Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.
Anmärkning
Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB).
Kap. 7 Avslut av anställningen
§ 28 Anställningsförmåner under uppsägningstid m.m.
Mom. 1 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden.
Mom. 2 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.
§ 29 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid
Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla.
Till vad som i 12 § lagen om anställningsskydd (LAS) anges som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas samtliga i kollektivavtalet upptagna löne- och anställningsförmåner med undantag för
a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning och
b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempel- vis traktaments- och resekostnader och liknande.
Anmärkning
Som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas även höjda avlöningsförmåner, bort- sett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlings- överenskommelse under uppsägningstiden.
Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska
a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått,
b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått.
§ 30 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt
Avvikelser från lagen om anställningsskydd (LAS)
Mom. 1 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30 och 30 a §§ LAS gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked.
Mom. 2 Anställningstid enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till återanställning som avses i 25 § LAS.
Mom. 3 Bestämmelserna i 22 och 25 a §§ LAS gäller inte.
Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser
§ 31 Ersättning från tredje man m.m.
Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig
att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.
Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersätt- ning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbets- givaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättnings- kravet.
Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.
Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbets- tagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbets- tagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.
Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare.
Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt.
Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstids- förläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete.
Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt § 18 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.
Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.
Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbets- givaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbets- skada.
Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.
Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar.
Mom. 1 Arbetstagaren omfattas av vid varje tidpunkt gällande pensionsbestämmelser.
Mom. 2 För arbetstagare hos berörda arbetsgivare fortsätter tjänstepensionsavtalet PA-KFS 09 med därtill hörande försäkringar att gälla fram till att en övergång från PA-KFS 09 till kommunalt pensionsavtal har överenskommits mellan parterna.
Bilaga 2
BUI 20
Centrala parters syn på Bestämmelser för arbets- tagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20
Kommun- och regionsektorn står under de kommande åren inför en betydande generationsväxling som förstärker behovet av nya medarbetare. Arbetet ställer i dag högre krav på teoretisk utbildning och på kvalificerad yrkeserfarenhet än tidigare. Rekryteringsfrämjande åtgärder är därför väsentliga för att säkra kommun- och regionsektorns långsiktiga kompetensförsörjningsbehov.
För att underlätta en effektiv arbetslivsstart har parterna enats om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20.
Syftet med bestämmelserna är att stimulera kommuner, regioner och Sobona- företag att erbjuda särskilda utbildnings- och introduktionsanställningar för att ge målgruppen möjlighet att utveckla sina färdigheter och underlätta för dem att arbeta och utvecklas i sitt yrkesliv på svensk arbetsmarknad.
För att skapa goda förutsättningar för höjd kvalitet och kontinuitet i omsorgen anställs arbetstagarna tillsvidare med en inledande provanställning under
12 månader.
För att en utbildnings- och introduktionsanställning ska kunna ske förutsätts att medarbetaren fullföljt vård- och omsorgsutbildning och saknar relevant yrkes- erfarenhet.
Med relevant yrkeserfarenhet avses arbete som utförts efter avslutad vård- och omsorgsutbildning och som varat under en längre tid. En anställning efter examen som sommarvikarie bedöms inte ha varat under en längre tid och hindrar alltså inte en utbildnings- och introduktionsanställning. Däremot ska en arbetstagare som tidigare arbetat i yrket och därefter genomgått en vård- och omsorgsutbildning anses ha relevant yrkeserfarenhet och ska därför inte anställas på en utbildnings- och introduktionsanställning.
Innan Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning- ar tillämpas ska en överläggning äga rum. Samråd bör ske inför införandet av utbildnings- och introduktionsanställningar men även t.ex. årsvis eller terminsvis för att kontinuerligt diskutera upplägg av introduktionen. Då ges möjlighet för parterna att tillsammans skapa goda förutsättningar för kommande utbildnings- och introduktionsanställningar.
Parterna bör diskutera hur utbildnings- och introduktionsanställningarna ska organiseras hos arbetsgivaren. Frågor som det kan vara bra att diskutera är på vilka arbetsplatser som utbildnings- och introduktionsanställningarna ska finnas, formerna för handledning och handledare, upplägg av utbildnings- och introduk- tionsinsatser, utformning av introduktionsplan, i vilken utsträckning arbets- tagarna ska omfattas av lokala kollektivavtal exempelvis avseende arbetstider samt uppföljning av genomförda anställningar.
Därutöver ska lokal företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet under- rättas om de avtal som träffas om utbildnings- och introduktionsanställning samt den introduktionsplan som skrivits för dessa anställningar och har då möjlighet att begära överläggning.
För utbildnings- och introduktionsanställningen ska en handledare utses. För att åstadkomma en introduktion av hög kvalitet och individuell anpassning är det viktigt att goda förutsättningar ges för handledningen. Handledaren bör vara en person som kan förmedla och beskriva sin yrkeskunskap och har goda förutsätt- ningar att stötta så att den anställde utvecklas yrkesmässigt. Genom att låta med- arbetare med lång erfarenhet fungera som handledare kan man samtidigt möjlig- göra en generationsväxling där deras kunnande tillvaratas och kan överföras till nya medarbetare. För att säkra en hög kvalitet ska det också eftersträvas att handledaren har den handledarutbildning som godkänts av vård- och omsorgs- college eller har motsvarande kompetens och att tid avsätts för uppdraget.
Utbildnings- och introduktionsplan
För anställningen ska en individuell utbildnings- och introduktionsplan fast- ställas. Av planen ska framgå vilka utbildnings- och introduktionsinsatser som kommer att genomföras under året. Planen kan användas som utgångspunkt för det intyg som ska utfärdas efter genomförd utbildnings- och introduktions- anställning.
Utbildnings- och introduktionsinsatser
I genomsnitt ska 25 procent av den totala arbetstiden användas för handledning, utbildnings- och introduktionsinsatser. Avsikten är att den tiden nyttjas till att ge medarbetaren en stabil och bred kompetens och praktisk erfarenhet. Under denna arbetstid ska tillfälle ges till exempelvis inläsning, observationer, utförande, reflektion och utvärdering. Det kan också vara positivt att, när flera medarbetare anställs samtidigt i en verksamhet, ge tillfälle till gemensamma samtal kring de erfarenheter man gör.
Exempel på utbildnings- och introduktionsinsatser som kan ingå i utbildnings- och introduktionsplanen beskrivs närmare i Förteckning över fördjupnings- områden vid utbildnings- och introduktionsanställning.
Utöver de i Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning uppräknade momenten kan det finnas andra områden där arbetsgivaren eller medarbetaren ser behov av utbildnings- och introduk- tionsinsatser.
Bilaga 3
BUI 20
Tvisters handläggning
Mom. 1 Tvist om tolkning och tillämpning av avtalet förs i första hand som förhandling mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).
Mom. 2 Tvist handläggs, med de undantag som framgår av mom. 3 och 4, i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA).
Mom. 3 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att hänskjuta tvisten till skiljenämnden som anges i 2 § inom en månad efter avslutad lokal förhandling. Hänskjuts inte tvisten till skiljenämnden inom föreskriven tid gäller arbetsgivarens mening.
Centrala parter ska genomföra en överläggning om tvistefrågan innan ärendet avgörs i skiljenämnden.
Mom. 4 Bestämmelsen i 35 § medbestämmandelagen (MBL) avseende arbetstagarorganisationens möjlighet att begära tolkningsföreträde vid rättstvist om lön eller annan ersättning gäller inte för sådan tvist enligt detta avtal.
Mom. 1 Skiljenämnden utses av de centrala parterna.
Skiljenämnden ska bestå av 3 ledamöter. Parterna väljer vardera en ledamot samt utser gemensamt en ordförande.
Mom. 2 De centrala parterna svarar var och en för sina kostnader i skilje- nämnden. Kostnaden för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna.
Bilaga 4
BUI 20
Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbets- tagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20
Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal – BUI 20 – Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning.
Till avtalet hör
1. mellan de centrala parterna träffade överenskommelsen BUI 20 § 1 – bilagorna 2–4 a undantagna – §§ 2, 3 och 4,
2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet.
Detta kollektivavtal – BUI 20 – Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning gäller från och med detta datum tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig.
Säger central part upp BUI 20 upphör även detta lokala kollektivavtal att gälla vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan centrala parter.
Förhandlingen förklaras avslutad.
……………………………………. den ……………………..
För ……………………………………………………………………………….
(arbetsgivarparten)
(underskrift)
För …………………………………………………………………………........
(arbetstagarparten)
(underskrift)
Bilaga 4 a
BUI 20
Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbets- tagare i utbildnings- och introduktionsanställning – BUI 20
Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna – BUI 20 – hör mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelser enligt BUI 20 § 1 – bilagorna 2–4 a undantagna – §§ 2, 3 och 4.
Säger central part upp BUI 20 upphör även detta lokala kollektivavtal att gälla vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna.
47