ALLMÄN DEL 2
Ändrade avtalsbestämmelser i TIM-AKA
– – –
§ 4 Permittering av arbetstagare 3
§ 5 Ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande 3
– – –
§ 7 Obligatorisk arbetspraktik 3
– – –
– – –
– – –
– – –
§ 46 Rätt till semester och tillämpningsområde 6
§ 48 Full kvalifikationsmånad 7
§ 49 Tid som likställs med arbetad tid 7
§ 51 Hur semesterdagar åtgår 10
§ 52 Bestämning av semester 12
§ 54 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 16
§ 55 Uträkning och betalning av semesterlön och semesterersättning 17
§ 56 Procentuell semesterlön 19
§ 57 Bestämning av semesterlönen i vissa fall 20
§ 58 Semesterersättning när anställningen upphör 20
§ 59 Semesterersättning vid militärtjänst eller civiltjänst 21
§ 60 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning 21
ARBETSLEDIGHETER OCH VISSA FÖRMÅNER FÖR ARBETSTAGARNA 22
– – –
§ 63 Rätt till familjeledighet 22
– – –
§ 65 Plötsligt insjuknat barn 22
– – –
FÖRTROENDEMÄN OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE 23
§ 72 Arbetarskyddsfullmäktige 26
BILAGA 2 INPLACERING I LÖNEGRUPPER 25
– – –
Detta avtal tillämpas inte till den del man med stöd av § 13 § mom. 1 i huvudavtalet, som undertecknats 13.1.1993, lokalt kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta avtal. Genom lokala avtal kan man dock inte avvika från detta avtals bestämmelser om den genom- snittliga längden på den ordinarie arbetstiden, semesterns längd eller förmåner vid sjuk- och moderskapsledighet eller från strukturen på del- ackordlönesättningarna i bilaga 4. Man kan inte heller genom ett lokalt avtal komma överens om att betala en arbetstagare lägre lön än den lägsta grundtimlön som anges i grundtimlönegrupperna i bilaga 1 i detta avtal.
Tillämpningsanvisning
När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna.
De bestämmelser om avvikelser från avtal som ingår i § 13 mom. 1 i huvudavtalet följs enligt nämnda moment inte, ifall man genom ett riksomfattande arbetskollektivavtal har avtalat om lokala avtal ge- nom egna särskilda bestämmelser. I så fall tillämpas bestämmel- serna i det riksomfattande arbetskollektivavtalet.
När huvudavtalet upphört att gälla följs bestämmelserna i § 15 i un- derteckningsprotokollet.
– – –
mom. 3 Uppvisande av läkarintyg
En arbetstagare skall vid anställningens början på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg behövs dock inte, om en arbetstagare som sedan tidigare är anställd av kommunen eller samkommunen övergår till en ny uppgift av samma art och arbets- tagaren visat upp ett godtagbart läkarintyg när han eller hon tillträdde anställningen.
Tillämpningsanvisning
När arbetsavtalet ingås skall arbetstagaren informeras om skyldig- heten att visa upp läkarintyg. Om arbetstagaren inte visar upp ett godtagbart läkarintyg eller läkarintyget visar att arbetstagaren inte
– – –
på grund av sitt hälsotillstånd är lämpad för arbetet, kan arbetsav- talsförhållandet avslutas om förutsättningarna för hävning under prövotid, uppsägning eller hävning enligt arbetsavtalslagen uppfylls (hänvisningsbestämmelse).
§ 4 Permittering av arbetstagare mom. 1 Allmänt
Vid permittering av arbetstagare tillämpas bestämmelserna i gällande arbetsavtalslag och lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgi- vare och arbetstagare (hänvisningsbestämmelse), dock med beaktande av mom. 2–5 nedan. Lagbestämmelserna om permittering har inte tagits med som en del av detta avtal.
– – –
§ 5 Ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande mom. 1 Allmänt
Ändring av ett arbetsavtal så att det gäller deltid, arbetsavtalets upphö- rande och förfarande vid upphävande regleras av bestämmelserna i ar- betsavtalslagen och lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgi- vare och arbetstagare (hänvisningsbestämmelse), såvida inte något an- nat bestäms nedan i mom. 2–3.
– – –
§ 7 Obligatorisk arbetspraktik
Permittering eller uppsägning av personal utgör inget hinder för att ar- betsgivaren skall kunna anställa eller hålla kvar en arbetstagare som ut- för förhandspraktik i anslutning till utbildning, specialiseringspraktik eller praktik som ingår i utbildning.
Tillämpningsanvisning
Utöver bestämmelsen ovan har inget annat genom detta kollektiv- avtal avtalats för arbetstagarna om permitteringsgrunder eller såd- ana uppsägningsgrunder som avser ekonomi eller produktion.
– – –
mom. 1 Betalning av söckenhelgsersättning
– – –
Tillämpningsanvisning
Söckenhelgsersättningen betalas till fullt belopp så länge som lön betalas för sjukdomstid, också i de fall då partiell lön betalas för sjukdomstiden.
– – –
– – –
Tillämpningsanvisning
– – –
Ackordslön och särskilt arvode ger arbetstagaren större möjligheter att själv påverka sin lön. I egenskap av sporrande löneformer främ- jar de också produktiviteten i arbetet. Ackordslönen bestäms helt eller delvis på basis av arbetsmängden och de särskilda arvodena helt eller delvis på basis av arbetsprestationen.
– – –
– – –
mom. 4 Allmänna förutsättningar för användning av ackordslön Ackordslön kan användas under följande förutsättningar:
– De lokala parterna kommer gemensamt överens om användningen av ackordslön
– När alla kostnadsfaktorer beaktas blir kostnaderna per arbetspre- station mindre än om tidlön används
– Arbetsmetoderna är fastslagna
– Nivån på organiseringen av arbetet är åtminstone tillfredsställande
– Den sporrande delen av lönen bör vara sådan att den inte inverkar negativt på t.ex. kvalitetsnivån, lönsamheten i arbetet eller arbetar- skyddet
– Arbetsmängden kan mätas
– Ackordspriserna motsvarar de arbetsmetoder som använts
– Arbetstagaren kan själv påverka arbetstakten och arbetets mängd.
§ 46 Rätt till semester och tillämpningsområde
mom. 1 Arbetstagarna har rätt till semester enligt § 46–60.
Protokollsanteckning
Bestämmelserna i § 49, § 56–57, § 58 mom. 3–4 och § 60 i detta avtal tillämpas på semester, semesterersättning och ledigheter fr.o.m. 1.10.2007. På semester och semesterersättningar som hän- för sig till tiden före 1.10.2007 tillämpas de motsvarande bestäm- melser som gällde t.o.m. 30.9.2007.
mom. 2 Bestämmelserna i § 46–60 ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan.
mom. 3 Följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas: 1 § (til-- lämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (se- mesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse ge- nom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).
Dessa bestämmelser i semesterlagen har inte tagits med som en del av detta kollektivavtal, utan det är fråga om hänvisningsbestämmelser.
mom. 4 Om en person samtidigt innehar flera anställningar i en kommun eller samkommun, anses dessa utgöra ett enda anställningsförhållande när semesterförmåner ges.
mom. 5 Om en tjänsteinnehavare eller en månadsavlönad arbetstagare omedel- bart i samma arbetsgivares tjänst övergår till att omfattas av detta ar- betskollektivavtal, bestäms semestern och semesterersättningen enligt detta arbetskollektivavtal. Från semestern avdras den semester för kva- lifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången.
mom. 6 Om man innan anställningsförhållandet upphör kommer överens om ett nytt arbetsavtalsförhållande eller fattar beslut om ett nytt tjänsteförord- nande kan arbetsgivaren och arbetstagaren samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan anställningsförhållan- det upphörde överförs till det nya anställningsförhållandet. Avtalet skall ingås skriftligt.
Tillämpningsanvisning
Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningsförhållandet upphört står klart att det trots allt inte blir något nytt anställningsförhållande, skall de intjänade semesterförmåner- na betalas på den anställdes begäran.
Om man redan kommit överens om överföring av den semesterersätt- ning som avses i § 58 mom. 3 eller 4, betalas den överförda semester- ersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av det avslutade anställningsförhållandet.
Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3. Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut. Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.
Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.
Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 50 och som åtgår när semester ges enligt § 51.
Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan ut- över semesterdagarna också ingå andra dagar.
En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under det kvali- fikationsår som föregår semesterperioden,
1) under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och
2) under vilken anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 ka- lenderdagar.
Strejktid eller annan tid av otillåten frånvaro som ingår i anställningens ingångs- och utgångsmånad avdras från den längd på anställningen som avses i punkt 2.
§ 49 Tid som likställs med arbetad tid
När de i § 48 punkt 1 avsedda kalendermånader som berättigar till se- mester räknas ut betraktas som likställda med arbetad tid de arbetsda- gar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren har varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av
1) semester eller ledighet enligt § 60 nedan eller 8 § 2 mom. i se- mesterlagen
2) sjukledighet, för vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovill- korlig rätt till lön
Tillämpningsanvisning
Denna punkt tillämpas även då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.
3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrale- dighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalsla- gen (55/2001)
4) permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
5) sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikat- ionsåret
6) arbetsledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som behövs för arbetet, under högst 30 kalenderdagar åt gången
7) deltagande i teoretisk utbildning som avses i lagen om yrkesutbild- ning (630/1998) och som ett gällande läroavtal förutsätter
8) avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
9) annan tjänst-/arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalender- dagar under kvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret har arbetat hos kommunen eller samkommunen under minst 22 arbetsdagar. Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst-
/arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.
Tillämpningsanvisning
Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.
mom. 1 Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikations- månader enligt § 48, den anställningstid som inverkar på semestern samt anställningens längd.
Tillämpningsanvisning
Semesterns längd bestäms och semesterersättning betalas separat för varje kvalifikationsår.
I § 51 finns bestämmelser om hur semesterdagar åtgår. mom. 2 Längden på en arbetstagares semester bestäms på följande sätt:
1) Arbetstagaren har 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i minst 6 månader hos kommunen eller samkommunen och har då totalt i minst 15 år varit anställd hos kommunen eller samkommu- nen eller stått i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till någon an- nan arbetsgivare inom en bransch som motsvarar arbetstagarens uppgifter eller i uppgifter som är till väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna. Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställ- ningar hos andra arbetsgivare skall visas före utgången av seme- steråret i fråga.
Fulla kvalifikations- månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 38 |
Tillämpningsanvisning
Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Varje fall av- görs för sig. I liknande fall skall en enhetlig praxis eftersträvas.
För den som 31.3.1999 varit anställd hos kommunen eller sam- kommunen anses, med avvikelse från punkt 1, som ovan nämnd anställningstid den tid som för den anställde enligt detta arbetskol- lektivavtal t.o.m. 31.3.1999 har räknats som anställningstid som in- verkar på rätten till semester, förutsatt att anställningen fortgår utan avbrott.
2) a)
Arbetstagarens anställning hos kommunen eller samkommunen har vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperi- oden fortgått utan avbrott i minst ett år. Till denna oavbrutna an- ställningstid räknas inte tid då arbetet är avbrutet på grund av att arbetstagaren utför aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (452/1950),
frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1723/1991).
Fulla kvalifikations- månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 9 | 12 | 15 | 18 | 20 | 22 | 24 | 26 | 28 |
b)
Om arbetstagaren har varit anställd hos kommunen eller samkom- munen 31.3 och vid utgången av det kvalifikationsår som slutar då har minst 10 år i punkt 1 avsedd anställningstid som inverkar på rätten till semester, är längden på semestern 30 semesterdagar i stället för 28, förutsatt att arbetstagaren tjänar in semester under 12 fulla kvalifikationsmånader.
3) I annat fall bestäms längden på arbetstagarens semester enligt föl- jande:
Fulla kvalifikations månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Semesterdagar | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 13 | 15 | 17 | 19 | 21 | 23 |
mom. 3 En arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterlagen anger.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelse- period är kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvali- fikationsmånad.
mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)
När semestern bestäms räknas som semesterdagar alla de i semesterti- den ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 2 el- ler 5.
Tillämpningsanvisning
När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar.
Om en arbetstagare arbetar fem dagar i veckan, t.ex. från måndag till fredag, från onsdag till söndag eller från tisdag till lördag, tilläm-
pas huvudregeln i mom. 1. Likaså tillämpas mom. 1 om antalet ar- betsdagar i en utjämningsperiod är t.ex. 4, 5 och 6 under olika veckor, men i genomsnitt 5 arbetsdagar i veckan.
I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver ar- betsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en ka- lendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestäm- mas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag.
2 mom. Arbetstidsarrangemang som avviker från det ordinära
Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalender- vecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:
1) I en full kalendervecka ingår 5 semesterdagar.
2) Semesterdagar under ofullständiga kalenderveckor är de vardagar som ingår i semestertiden, utom lördagar. Om det däremot i se- mestertiden ingår lördagar och/eller söndagar som hade varit ar- betsdagar, är också dessa semesterdagar. Antalet semesterdagar under en ofullständig kalendervecka kan dock vara högst 4.
Tillämpningsanvisning
Förutsättningarna för tillämpning av mom. 2 avgörs vid den tidpunkt då semester ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken se- mestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsda- gar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.
När mom. 2 tillämpas är det i allmänhet befogat att semestern om möjligt tas ut som fulla kalenderveckor eller som längre avsnitt un- der en utjämningsperiod så att arbetsdagarnas och de lediga da- garnas relativa andel är densamma som under arbetsperioderna. Under ofullständiga veckor kan det också bli nödvändigt med av- rundningar. Utgångspunkten är att arbetstidsarrangemanget inte inverkar på semesterns längd. Till exempel är den längsta se- mestern räknat i semestertid alltid sammanlagt nästan 7,5 veckor (inkluderar inte arbetstidsförkortande söckenhelger).
Antalet arbetsdagar som skall ingå i semestertiden (och som utan semestern skulle vara arbetsdagar) räknas ut med hjälp av följande formel:
Arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka | × | Semesterdagar |
5 |
När semestertiden bestäms skall man se till att rätt antal arbetsda- gar (formeln) och semesterdagar ingår i semestertiden.
I det fall som anges i detta moment åtgår inga semesterdagar för sådana arbetstidsförkortande söckenhelger som avses i § 9 mom. 2, även om de infaller under semestern.
mom. 3 Varierande arbetstid per dygn
Om längden på den ordinarie arbetstiden per dygn varierar med mer än 3 timmar, inkluderas i semestertiden arbetstid och ledig tid i samma pro- portion som annars.
mom. 4 Avrundning
Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal på så sätt att 0,5 av- rundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifi- kationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, skall resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.
mom. 5 Kontinuerligt treskiftsarbete
För arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete hela utjäm- ningsperioden räknas som semesterdagar dessutom det antal lediga dagar som behövs för att årsarbetstiden skall kunna jämnas ut till den årsarbetstid som nämns i § 12 mom. 2. Man kan då avvika från § 52 mom. 2–4 med det förbehållet att 20 semesterdagar skall förläggas till semesterperioden och semestern skall vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet skall hållas igång är nödvändigt att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tid- punkt under semesterperioden i en eller flera delar.
A Semesterns tidpunkt och kontinuitet
mom. 1 Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten i enlighet med mom. 6–9 nedan.
mom. 2 Av semestern skall 20 semesterdagar, dock minst 65 % av den totala semester som tjänats in under kvalifikationsåret, förläggas till semesterå- rets semesterperiod (sommarsemester). Semester som förläggs utanför semesterperioden (vintersemester) skall tas ut senast innan nästa se- mesterperiod börjar.
mom. 3 Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar används 5 till vin- tersemester utanför semesterperioden, om inte arbetsgivaren och ar- betstagaren kommer överens om något annat.
Tillämpningsanvisning
Om det sammanlagda antalet semesterdagar är mindre än 25 blir de dagar som överstiger 20 semesterdagar vintersemester.
mom. 4 Både sommarsemestern och vintersemestern skall vara sammanhäng- ande, om det inte med tanke på att arbetet skall hållas igång är nödvän- digt att arbetstagaren tar ut den del av sommarsemestern som översti- ger 10 semesterdagar vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.
mom. 5 Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till moder- skaps- eller faderskapsledighet. Om semestern på grund av moder- skaps- eller faderskapsledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4, 7 eller 9 i denna paragraf kan semestern tas ut inom sex månader efter att ledigheten tagit slut.
Tillämpningsanvisning
Semestern kan förläggas till föräldraledighet och vårdledighet och då förlänger semestern inte denna ledighet.
Om en arbetstagare har beviljats någon annan långvarig arbetsle- dighet än moderskaps- eller faderskapsledighet kan semestern för- läggas till arbetsledigheten, dock med de undantag som anges i § 54 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga). Om inget annat avtalas enligt mom. 7 skall semestern alltså tas ut senast
30.4 det år som följer på semesteråret, även om arbetstagaren har t.ex. prövningsbaserad arbetsledighet, föräldraledighet, vårdledig- het eller studieledighet. Arbetsledigheten avbryts då för den tid se- mestern varar.
B Överenskommelse om uppdelning av semestern
och om semesterns tidpunkt under anställningsförhållandet
mom. 6 Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningen komma över- ens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut i en el- ler flera delar.
mom. 7 Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningen komma över- ens om förläggningen av semestern under en tidsperiod som börjar vid ingången av det kalenderår då semesterperioden infaller och som slutar följande år innan semesterperioden börjar. Dessutom kan man komma överens om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar skall tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut.
Tillämpningsanvisning
Om anställningen upphör innan den del av semestern som avses i sista meningen i mom. 7 tagits ut, betalas semesterersättning enligt
§ 58 mom. 1 eller 3. Den semester som avses i sista meningen i mom. 7 skall i semesterbokföringen tydligt särskiljas från sparad ledighet enligt § 53, och på denna semester tillämpas inte bestäm- melsen om ersättning av sparad ledighet.
mom. 8 Om anställningen upphör innan arbetstagaren har rätt att ta ut semester enligt mom. 1 och 2 ovan, kan arbetsgivaren och arbetstagaren under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.
mom. 9 En arbetstagare som har mer än 20 semesterdagar kan på eget initiativ komma överens med arbetsgivaren om att högst 5 av de överskridande semesterdagarna tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet skall ingås skriftligt.
C Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten
mom. 10 Arbetsgivaren skall informera arbetstagarna eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms skall arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren skall i mån av möjlighet beakta ar- betstagarnas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för se- mestrarna bestäms.
Tillämpningsanvisning
Om arbetstagaren är sjukledig när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukle- digheten kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgi- varen tänkt fastställa semestern eller en del av den, skall arbetsgi- varen när arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om se- mestertidpunkten samtidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden av ar- betsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 54.
D Meddelande om semestertidpunkten
mom. 11 Arbetstagaren skall meddelas tidpunkten för semestern om möjligt en månad men senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, ifall man inte kommer överens om något annat med personen i fråga.
E Dygnets början
mom. 12 Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 12 mom. 3 och § 15.
Schema över förläggningen av semester (§ 52 och 54)
1:a året
1.1.200X 1.12.200X
30.9 1.10
2:a året
1.1.200Y 31.12.200Y
30.4 30.9
sommarsemes- ter
2.5 30.9
vintersemester 1.10
30.4
1.1 30.4
3
Semester som flyttats p.g.a. arbets- oförmåga
sommarsemes- ter
2.5 30.9
b) i andra hand
c) om semester inte kan tas ut senast 31.12.200X: semester- ersättning ’)
vintersemester’
a) i första hand
b) i andra hand
sommarsemester 1.10 31.12
vintersemester´ 1.10
30.4
vinterse- mester
31.12
c) om semester inte kan tas ut senast 31.12.200Y: semesterer- sättning
2.5
*) om inte arbetsgivaren och arbetstagaren i enlighet med § 52 mom. 6–9 kommer överens om att semestern tas ut vid en annan tidpunkt
Sparade ledigheter har inte beaktats i tabellen.
Av de semesterdagar som en arbetstagare tjänar in varje år kan den del som överstiger 15 semesterdagar tas ut som sparad ledighet efter den semesterperiod som följer på semesterårets semesterperiod, om arbets- tagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som arbetstagaren och arbets- givarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras vä- sentligt eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, betalas ersätt- ning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen be- räknas i enlighet med § 58.
Tillämpningsanvisning
I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den skall tas ut samtidigt som arbets- givaren fastställer semestern i enlighet med § 52 mom. 1–2. Se också tillämpningsanvisningen i § 52 mom. 7.
§ 54 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga
mom. 1 Om en arbetstagare när semestern eller en del av den eller den sparade ledigheten börjar är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de outtagna semesterdagarna eller de outtagna dagarna av sparad ledighet till en senare tidpunkt, om arbetstagaren an- håller om det innan semestern eller semesterdelen börjar eller, om detta inte är möjligt, så snart som möjligt. Motsvarande rätt att få semestern, en del av den eller den sparade ledigheten uppskjuten gäller om det när semestern, semesterdelen eller den sparade ledigheten börjar är känt att arbetstagaren under semestern kommer att genomgå sjukvård eller an- nan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården.
mom. 2 Om en arbetstagare blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förloss- ning eller olycksfall under sin semester eller sparade ledighet och ar- betsoförmågan fortgår utan avbrott i mer än 7 kalenderdagar, räknas inte de dagar av arbetsoförmåga som överskrider 7 kalenderdagar och som infaller under samma semesterdel som semester, om arbetstagaren an- håller om det utan obefogat dröjsmål.
Tillämpningsanvisning
Om arbetstagaren insjuknar på nytt under den aktuella semester- delen, tillämpas inte någon ny karenstid på 7 kalenderdagar under samma semesterdel.
En utredning enligt mom. 3 som lämnats till arbetsgivaren innan semestern börjat i det fall som avses i mom. 1 eller, i de fall som avses i mom. 2, inom den tid som anges i mom. 2, betraktas som
sådan anhållan om att skjuta upp semestern som avses i mom. 1 och 2.
mom. 3 På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren i de fall som avses i mom. 1 och 2 skyldig att visa upp ett läkarintyg eller någon annan tillförlitlig ut- redning över sin arbetsoförmåga.
mom. 4 Sommarsemester som skjutits upp på ovan nämnda sätt skall i mån av möjlighet tas ut inom semesterperioden och vintersemester skall tas ut innan följande semesterperiod börjar.
mom. 5 Om flyttad semester inte kan tas ut enligt ovan, kan flyttad sommarse- mester tas ut efter semesterperioden under samma kalenderår och flyt- tad vintersemester inom det kalenderår som följer på semesterperioden. Om semestern på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga fortgår inte kan tas ut ens inom den tid som anges i föregående mening, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3 för den outtagna se- mestern, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semestern tas ut enligt § 52 mom. 7.
mom. 6 Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om att semestern tas ut enligt § 52 mom. 7, men detta inte går att genomföra på grund av fortsatt arbetsoförmåga, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3 för den outtagna semestern.
mom. 7 Arbetsgivaren skall meddela tidpunkten för den uppskjutna semestern två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan se- mestern börjar.
§ 55 Uträkning och betalning av semesterlön och semesterersättning
mom. 1 Grunden för uträkning av en arbetstagares semesterlön och semesterer- sättning enligt § 58 mom. 1 och 2 utgörs av den enligt § 35 mom. 1 ut- räknade medeltiminkomst som används när semestern eller en del av den börjar eller när semesterersättning betalas.
mom. 2 I annat än treskiftsarbete räknar man ut semesterlönen genom att multi- plicera det i mom. 1 avsedda aritmetiska medelvärdet av medeltimin- komsterna med 1,5 och den sålunda förhöjda medeltiminkomsten med det timantal som utan semestern skulle ha varit arbetstagarens ordinarie arbetstid i enlighet med arbetsskiftsförteckningen.
mom. 3 I treskiftsarbete räknas semesterlönen ut genom att man multiplicerar den i mom. 2 nämnda förhöjda medeltiminkomsten med antalet se- mesterdagar och denna produkt med 7,2 i fråga om kontinuerligt tre- skiftsarbete och med 7,6 i fråga om avbrutet treskiftsarbete.
mom. 4 Semesterersättningen räknas ut genom att man multiplicerar den i mom. 2 avsedda förhöjda medeltiminkomsten med produkten av antalet se- mesterersättningsdagar och den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn. Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn för personer som arbetar full arbetstid i annat än treskiftsarbete är 7,65 timmar, i av- brutet treskiftsarbete 7,6 timmar och i kontinuerligt treskiftsarbete 7,2 timmar.
mom. 5 Semesterlönen och semesterersättningen räknas på den oförhöjda me- deltiminkomsten,
1) om arbetstagaren omedelbart före semesterns eller semesterdelens början eller omedelbart efter semesterns eller semesterdelens slut olovligt eller utan giltigt skäl uteblivit från arbetet, eller
2) om arbetstagaren underlåter att iaktta uppsägningstiden eller häver ett för viss tid ingånget arbetsavtal utan att någon viktig orsak krä- ver detta, eller om arbetsgivaren häver arbetsavtalet eller arbetsav- talet anses hävt, eller
3) om semesterpenning har betalats till arbetstagaren under tiden för en månadsavlönad anställning.
mom. 6 Semesterlön betalas i samband med den ordinarie lönebetalning som föregår semestern, om inte något annat överenskoms med arbetstagaren.
Tillämpningsanvisning
Exempel på uträkning av semesterlönen:
En arbetstagare har rätt till 28 semesterdagar, av vilka 20 dagar tas ut i augusti och 8 dagar i december. Medeltiminkomsterna för före- gående års IV och innevarande års I, II och III kvartal, uträknade enligt § 35 mom. 1 och korrigerade med den allmänna förhöjning- en, är 10,96, 10,95, 10,95 och 10,99 euro per timme.
Semesterlönen i augusti:
Semestern tas ut i hela kalenderveckor.
(10,96 + 10,95) : 2 x 1,5 x 4 x 38,25 = 2 514,17 €
Semesterlönen i december:
Semestern börjar på en måndag och upphör följande veckas ons- dag.
(10,95 + 10,99) : 2 x 1,5 x (38,25 + 24) = 1 024,32 €
Exempel på uträkning av semesterersättningen:
En arbetstagares anställning upphör i november. Arbetstagaren har
10 intjänade semesterdagar som inte tagits ut och medeltimin- komsterna korrigerade med den allmänna förhöjningen är de samma som i föregående exempel.
Semesterersättningen är
(10,95 + 10,99) : 2 x 1,5 x 7,65 x 10 = 1 258,80 €
mom. 1 Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal har så begränsad arbetstid att bara en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, är semesterlönen 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid under kvalifikationsåret, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.
Tillämpningsanvisning
I det fall som avses i mom. 1 tjänar arbetstagaren in semester en- ligt § 50 mom. 2–3.
De arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till le- dighet och semesterersättning enligt § 60.
mom. 2 Om en arbetstagare som avses i mom. 1 under kvalifikationsåret har varit förhindrad att arbeta på grund av
1) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrale- dighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalsla- gen (55/2001),
2) sjukdom eller olycksfall,
3) medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upp- rätthålla arbetsförmågan
4) bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra sprid- ning av en sjukdom eller
5) permittering
läggs till den lön som utgör grunden för semesterlönen den kalkylerade uteblivna lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvaroti- den, men i de fall som avses i punkt 2 och 3 högst för 105 kalenderdagar och i de fall som avses i punkt 5 högst för 42 kalenderdagar.
mom. 3 Lönen för frånvarotiden beräknas utgående från arbetstagarens genom- snittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga ar- betstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.
§ 57 Bestämning av semesterlönen i vissa fall
Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semes- ter enligt § 50 och en del av året omfattats av ledighet enligt § 60, be- stäms lönen för semestern och ledigheten och semesterersättningen se- parat för dessa perioder.
§ 58 Semesterersättning när anställningen upphör
mom. 1 När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning för outtagna semesterdagar för vilka semesterer- sättning inte betalats. När semesterersättningen räknas ut måste an- ställningstiderna enligt § 50 ha uppfyllts senast vid anställningsförhållan- dets slut.
mom. 2 Om en arbetstagare under anställningens ingångs- och utgångsmånad har arbetat sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningsförhållandet under ingångs- och utgångsmånaden har fort- gått utan avbrott i sammanlagt minst 16 kalenderdagar, till vilka inte räk- nas strejktid eller annan otillåten frånvaro, och om arbetstagaren inte har fått semester eller semesterersättning under detta anställningsförhål- lande, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterer- sättningen bestäms.
mom. 3 Till en arbetstagare som avses i § 56 mom. 1 betalas när anställningen upphör semesterersättning enligt § 56 mom. 1 för den tid under vilken arbetstagaren fram till dess inte har fått semester eller semesterersätt- ning.
mom. 4 Om en arbetstagare när anställningen upphör inte har tjänat in rätt till semester enligt § 48–50 betalas för den tid som arbetstagaren dittills inte fått semesterersättning en semesterersättning på 9 procent eller, om an- ställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterpe- rioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöj- ning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av moder-
skaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller familjeledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna lönen för frånvarotiden och lön som betalats för frånvarotiden.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen gäller arbetstagare som på grund av kortvariga an- ställningsförhållanden inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad samt semesterersättning för deltidsanställda arbetstagare enligt § 60 när deras anställning upphör.
Lönen från frånvarotiden beräknas i tillämpliga delar i enlighet med
§ 56 mom. 3.
§ 59 Semesterersättning vid militärtjänst eller civiltjänst
När en arbetstagare lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3 även om anställningen inte upphör.
§ 60 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning
mom. 1 En arbetstagare som på grund av sitt avtalsenliga arbetstidsarrange- mang inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 48 har rätt att under anställningsförhållandet om han eller hon så önskar få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningsförhållan- det.
mom. 2 Arbetstagaren skall innan semesterperioden börjar meddela arbetsgiva- ren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar semesterbestämmelserna i § 52 och 54.
mom. 3 En arbetstagare har rätt till semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår se- mesterperioden har fortgått i minst ett år, 11,5 procent av den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödar- bete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om arbetstagaren har va- rit förhindrad att arbeta på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller familjeledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna lönen för frånvarotiden och lön som betalats för frånvarotiden.
mom. 4 Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i samband med ledigheten en xxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxx xxx. 0 i enlighet med se- mesterlönebestämmelserna i § 55 mom. 6. I annat fall betalas semeste- rersättningen senast vid semesterperiodens utgång.
ARBETSLEDIGHETER OCH VISSA FÖRMÅNER FÖR ARBETSTAGARNA
mom. 1 Längden på avlönad sjukledighet
– – –
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i arbetsavtalslagen (2 kap 11 a § och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse).
– – –
§ 63 Rätt till familjeledighet
Bestämmelser om en arbetstagares rätt till moderskaps-, särskild mo- derskaps-, faderskaps-, föräldra-, vård- och partiell vårdledighet samt frånvaro av tvingande familjeskäl finns i arbetsavtalslagen (hänvisnings- bestämmelse). Arbetstagaren har dock rätt att få lön för moderskapsle- dighet enligt denna paragraf.
– – –
Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tio år eller ett eget handikappat barn plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. De som har rätt till tillfällig vårdledighet kan ha så- dan ledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.
Till en arbetstagare som bor i samma hushåll som barnet betalas lön en- ligt § 70 för arbetstimmar enligt arbetsskiftsförteckningen i högst 3 på varandra följande kalenderdagar. En förutsättning för betalning av lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den andra föräldern på grund av något faktiskt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är fråga om en ensamförsörjare, och att en tillförlitlig utredning över insjuknandet visas upp. – – –
FÖRTROENDEMÄN OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE
– – –
mom. 4 Ersättande av en förtroendemans inkomster
– – –
Till en huvudförtroendeman betalas från 1.10.2007 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum 0,32–0,83
€/timme som ett individuellt tillägg, vilket inkluderas i den ersättning för inkomstbortfall som nämns i föregående stycke samt i den lön som beta- las för arbetad tid. Tilläggets storlek bestäms inom ovan nämnda grän- ser med beaktande av omfattningen av huvudförtroendemannens upp- gifter och om förtroendemannen deltar i sådana utvecklingsprojekt som arbetsgivaren verkställer och/eller i utvecklingen och införandet av pro- duktivitetsbundna lönesystem.
– – –
mom. 10 Tillgång till uppgifter
Om det i kommunen eller samkommunen samlas in uppgifter om lönerna för arbetstagarna vid olika inrättningar och avdelningar, har också hu- vudförtroendemannen rätt att få del av dessa uppgifter.
Tillämpningsanvisning
En huvudförtroendeman har rätt att en gång per kalenderår få föl- jande uppgifter om de arbetstagare som han eller hon represente- rar:
1) släkt- och förnamn
2) tidpunkten då nyanställda och uppsagda arbetstagare har till- trätt sin anställning
3) uppgiftsbeteckning eller motsvarande
4) den verksamhetsenhet till vilken arbetstagaren hör
5) den uppgiftsrelaterade lönen eller motsvarande
6) antalet anställda som får individuella tillägg, fördelningen av dessa mellan olika personalgrupper och kostnaderna för till- äggen (personernas namn uppges inte).
För varje ny arbetstagare skall arbetsgivaren separat lämna de uppgifter som nämns i punkterna 1–5, antingen omedelbart efter det att anställningsförhållandet inletts eller periodvis, dock minst en gång i kvartalet. Utöver de nämnda uppgifterna skall arbetsgivaren på huvudförtroendemannens begäran från 1.10.2008 minst kvar- talsvis även ge uppgifter om anställningsförhållandets art (tillsvi- dare- eller visstidsanställning) för nya arbetstagare och grunden för varför en nyanställning är på viss tid om anställningen varar minst
30 kalenderdagar. Huvudförtroendemannen skall hålla de ovan nämnda uppgifter som han eller hon har fått ta del av för sitt upp- drag konfidentiella.
För informationsförmedlingen skall förtroendemannen ha tillgång till uppgifter om kommunens och dess olika enheters verksamhet, verksamhetsbetingelser och ekonomiska situation samt om kom- munens personalplan, de allmänna personalpolitiska principerna och de praktiska åtgärderna inom personaladministrationen.
Förtroendemannen skall ges de uppgifter som avses i § 4 i rekom- mendationsavtalet om rationalisering. Dessutom skall förtroende- mannen ges uppgifter om rehabiliteringsplaner och planering av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan.
I 6 § i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och ar- betstagare (13.4.2007/449) bestäms om personalrepresentanter- nas rätt att få information. På basis av bestämmelsen skall perso- nalens representanter på begäran ges bland annat kvartalsrappor- ter över antalet visstidsanställda och deltidsanställda. I 6 § i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (22.12.2006/1233) finns bestämmelser om förtroendemannens rätt att på begäran få uppgifter om hyrd arbets- kraft och underleverans (hänvisningsbestämmelse).
§ 72 Arbetarskyddsfullmäktige
– – –
mom. 2 Till en arbetarskyddsfullmäktig betalas från 1.10.2007 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum en ersätt- ning på 0,32 €/timme som inkluderas i den ersättning för inkomstbortfall som avses i § 71 mom. 4 andra stycket och i den lön som betalas för ar- betad tid.
– – –
BILAGA 2 INPLACERING I LÖNEGRUPPER
Lönegrupp I A
Mycket erfaren yrkesarbetare
Arbetet förutsätter
– särskild yrkes-, planerings- och tillämpningsförmåga
– mycket gedigen erfarenhet och/eller yrkesutbildning Till denna grupp hör till exempel
– arbetstagare med arbetsledaransvar
– specialyrkesmän
– arbetstagare med många sysslor i krävande uppgifter.
Lönegrupp I B Äldre yrkesarbetare
Arbetet förutsätter
– självständighet och mångsidighet
– behärskande av något krävande yrkesarbete eller grundläggande yrkeskunskap i flera yrken
– gedigen erfarenhet och/eller yrkesutbildning Till denna grupp hör till exempel
– bilmontörer, bilelmontörer, finmekaniker, svetsare, fräsare, målare, plåtslagare, telefonmontörer, rörmontörer, snickare, smeder, svar- vare, elmontörer, maskinmontörer, filare och övriga motsvarande yrken.
Se § 36 i fråga om arbetserfarenhetens och yrkesutbildningens in- verkan på tillämpningen av lönegruppen.
– Äldre yrkesarbetare i mycket krävande uppgifter som förutsätter yr- kesutbildning eller erfarenhet inom park- och trädgårdsskötsel.
– Äldre yrkesarbetare i mycket krävande uppgifter som förutsätter gedigen erfarenhet av underhålls- och reparationsarbete på idrotts- planer, friluftsanläggningar och friluftsområden.
– Maskinanvändare som använder tre eller flera olika arbetsmaskiner eller enligt arbetsgivarens önskan endast en maskin (väghyvel eller grävmaskin).
Lönegrupp I C Äldre arbetare
Arbetet förutsätter
– självständighet och mångsidighet
– grundläggande yrkeskunskap
– erfarenhet eller yrkesutbildning Till denna grupp hör till exempel
– Äldre arbetare i krävande uppgifter som förutsätter yrkesutbildning inom park- och trädgårdsbranschen eller mycket gedigen erfaren- het.
– Äldre arbetare i krävande underhålls- och reparationsarbete på id- rottsplaner, friluftsanläggningar och friluftsområden som förutsätter erfarenhet.
– Special- och lastbilschaufförer.
– Maskinanvändare som använder två stora arbetsmaskiner eller flera små (traktor, sopmaskin e.d.).
Lönegrupp II A Yngre yrkesarbetare
Till denna grupp hör andra än i lönegupp I A och I B angivna yngre yr- kesarbetare, chaufförer och maskinanvändare i arbeten som utvecklar yrkesfärdigheten.
Se § 36 mom. 1 i fråga om arbetserfarenhetens och utbildningens inver- kan på tillämpningen av lönegruppen.
Lönegrupp II B
Krävande diverse- och hjälparbeten
Till denna grupp hör arbetstagare som arbetar i krävande diverse- och hjälparbeten eller kontinuerligt under menliga förhållanden.
Lönegrupp III Övriga hjälparbeten
Till denna grupp hör medhjälpare till yrkesarbetarna och arbetstagare som utför enkla arbeten som man kan lära sig nästan genast.
Lönegrupp IV Tillfälliga arbetstagare
Till denna grupp hör tillfälliga säsongarbetare i rengöringsarbeten, träd- gårds- och med dessa jämförbara arbeten samt sådana tillfälliga arbets- tagare i högst sex månaders anställningsförhållande vilka inte innehar den yrkeskunnighet och/eller arbetserfarenhet som krävs för en uppgift som avses i lönegrupperna I–III.
Lönegrupp O Läroavtal
Till denna grupp hör elever som har ingått läroavtal.
§ 1 Arbetserfarenhetstillägg
Om arbetstagarens skicklighet eller effektivitet i arbetet eller de krav uppgifterna ställer avviker från den allmänna medelnivån, kan till arbets- tagaren enligt prövning betalas ett arbetserfarenhetstillägg på högst 1,32 euro. Ett enligt prövning beviljat arbetserfarenhetstillägg kan av grundad anledning också sänkas.
Arbetserfarenhetstillägget bör dock på basis av semesterberättigande anställningstid uppgå till 0,44 euro efter 2 års anställning, till 0,88 euro efter 4 års anställning och till 1,32 euro efter 7 års anställning. Vid uträk- ningen av dessa tider iakttas bestämmelserna i § 50 i kollektivavtalet.
Arbetserfarenhetstillägget beviljas utan ansökan. Rätten till arbetserfa- renhetstillägg börjar vid ingången av den lönebetalningsperiod som följer närmast efter den lönebetalningsperiod under vilken den till arbetserfa- renhetstillägg berättigande anställningstiden har uppfyllts.
En arbetstagare är skyldig att till arbetsgivaren lämna in arbetsintyg för de anställningstider som arbetserfarenhetstillägget baserar sig på. Om intygen inte har lämnats in i tid, betalas arbetserfarenhetstillägget retro- aktivt högst från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast efter ingången av det kalenderår som föregår inlämnandet av intygen.
§ 2 Individuellt tillägg
Till en arbetstagare som arbetar på tidlön kan betalas ett individuellt till- lägg på minst 0,1 euro per timme.
Det individuella tillägget betalas till arbetstagaren för samtliga arbetade timmar. Betalningen av tillägget skall grunda sig på arbetstagarens per- sonliga egenskaper, vilka är bl.a. följande:
– yrkesskicklighet
– effektivitet i arbetet
– arbetserfarenhet
– utbildning (t.ex. utbildning utöver den utbildning som arbetet förut- sätter)
– verksamhet inom ansvarsfulla uppgifter.
Om de ansvarsfulla uppgifterna är temporära, betalas tillägget för denna temporära tid.
Tillägg kan dessutom betalas till arbetstagare som kontinuerligt arbetar under menliga förhållanden. Detta tillägg skall i så fall beaktas när stor- leken på det arbetsmiljötillägg som eventuellt betalas separat fastställs.
§ 3 Arbetsmiljötillägg
Till en arbetstagare som arbetar på tidlön skall, när arbetsmiljön förutsät- ter det, betalas ett arbetsmiljötillägg på högst 2,59 euro per timme.
Arbetsmiljötillägg betalas endast för den tid under vilken de menliga för- hållandena råder. I undantagsfall kan tillägget betalas som ett genom- snitt. Betalningen av tillägget skall grunda sig på
– risk för olycksfall
– smutsigt arbete
– hetta
– obekväma arbetsställningar
– andra obekväma arbetsförhållanden eller
– anpassning efter yrkesarbetares arbetstakt.
När man överväger tilläggets storlek skall vikten av dessa menliga fak- torer beaktas.
Meningsskiljaktigheter som gäller arbetsmiljötillägg kan inte tas upp till behandling vid centrala förhandlingar enligt § 9 i det kommunala huvud- avtalet.