BÄTTRE EXPORTMÖJLIGHETER FÖR EUROPEISKA JORDBRUKARE OCH LIVSMEDELSPRODUCENTER
*Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.
BÄTTRE EXPORTMÖJLIGHETER FÖR EUROPEISKA JORDBRUKARE OCH LIVSMEDELSPRODUCENTER
Avtalet är välbalanserat och skapar chanser för europeiska jordbrukare och livsmedelsproducenter, samtidigt som det minskar eventuella belastningar på marknaden. Europeiska jordbrukare och livsmedelsföretag kommer att få tillgång till Mercosurländernas marknader med 260 miljoner konsumenter som aldrig förr. Detta ska uppnås genom att
• höga tullar för EU:s viktigaste exportprodukter avskaffas,
• imitationer av EU:s traditionella livsmedel förebyggs,
• förfarandena för livsmedelssäkerhet görs tydligare, mer förutsägbara och mindre betungande för EU:s exportörer.
Avskaffande av tullar
Många europeiska jordbruksbaserade livsmedelsprodukter omfattas av höga tullar som gör dem mindre konkurrenskraftiga eller helt och hållet omöjliggör deras export till Mercosurländerna. Avtalet kommer att avskaffa höga importtullar på många produkter. För många av dessa produkter är den befintliga handeln omfattande, och i vissa fall ligger den långt under potentialen på grund av de höga tullarna.
Produkt | Befintlig handel | Aktuell tariff |
Olivolja | 300 miljoner euro | 10 % |
Malt | 50 miljoner euro | 14 % |
Vin | 160 miljoner euro | 27 % |
Konserverade persikor | 3–5 miljoner euro | 55 % |
Spritdrycker | 180 miljoner euro | 20 %–35 % |
Choklad | 65 miljoner euro | 20 % |
Nästan alla EU:s viktigaste exportintressen omfattas av fullständig liberalisering, men för ett litet antal viktiga produkter kommer Mercosur att öppna nolltullsats:
Produkt | Volym | Aktuell tariff |
Ost | 30 000 ton | 28 % |
Mjölkpulver | 10 000 ton | 28 % |
Modersmjölksersättning | 5 000 ton | 18 % |
Förebyggande av imitationer av EU:s livsmedels- och dryckesprodukter
EU är en stor producent av regionala livsmedel och drycker av hög kvalitet. I EU är sådana produkter skyddade inom ramen för systemet med geografiska beteckningar, en garanti för konsumenterna att produkterna verkligen tillverkas i sin specifika ursprungsregion på traditionellt vis. Genom systemet med geografiska beteckningar kan EU-producenter ta ut ett högre pris för sina produkter och får en starkare ställning på marknaden. .
Genom avtalet mellan EU och Mercosur kommer
omkring 350 europeiska geografiska beteckningar (t.ex. Tiroler Speck (Österrike), Fromage de Herve (Belgien), Münchener Bier (Tyskland), Comté (Frankrike), Prosciutto di Parma (Italien), Polska Wódka (Polen), Queijo S. Xxxxx (Portugal), Tokaji (Ungern) och Jabugo (Spanien)) nu också att skyddas mot imitationer i de fyra Mercosur-länderna. Det är den mest omfattande överenskommelsen som någonsin gjorts om geografiska beteckningar inom ett handelsavtal.
Snabbare, enklare och mer förutsägbara exportförfaranden
EU:s exportörer av jordbruksbaserade livsmedel kommer att kunna dra nytta av följande:
Xxxxx Xxxxxxxxxxxx i alla EU:s medlemsstater. | Enklare förfaranden för export från EU till Mercosurländerna och tydliga och entydiga och transparenta revisionsregler för europeiska exportörer av jordbruksbaserade livsmedel. | Tillämpning av principen om ”regionalisering”, enligt vilken export kan fortsätta från icke- sjukdoms- eller skadedrabbade områden, även när en sjukdom förekommer på annat håll i EU. |
RESPEKT FÖR DE EUROPEISKA JORDBRUKARNAS INTRESSEN
Försiktigt öppnande av marknaderna
Avtalet tar full hänsyn till de frågor som är av betydelse för de europeiska jordbrukarna, och respekterar deras intressen. Liksom i andra handelsavtal kommer EU inte att helt öppna sin marknad för import av jordbruksbaserade livsmedel. För känsliga produkter kommer tillträdet till EU-marknaden att beviljas på ett begränsat och strikt kontrollerat sätt, med beaktande av de europeiska jordbrukarnas och konsumenternas önskemål. Detta kommer att uppnås genom noggrant avvägda kvoter som införs gradvis, i de flesta fall i sex lika stora årliga etapper.
I vissa fall, t.ex. vid en plötslig ökning av importen som orsakar allvarliga marknadsstörningar för EU:s producenter, gör avtalet det möjligt att vidta
skyddsåtgärder för att skydda EU:s jordbrukare. Denna mekanism kommer att tillämpas på alla produkter, även de känsliga, för vilka begränsade kvoter föreslås. För EU:s yttersta randområden finns andra särskilda skyddsåtgärder.
Kommissionen är också beredd att hjälpa jordbrukarna att göra nödvändiga anpassningar, med ett ekonomiskt stödpaket på upp till 1 miljarder euro i händelse av marknadsstörningar. Detta kommer att ge jordbrukarna tillgång till mer stöd till genom den gemensamma jordbrukspolitiken, och samtidigt, vid behov, ge dem ett viktigt skyddsnät och inkomststöd.
Nötkött
Nötköttsproduktionen och -priserna inom EU har uppvisat stabila mönster under de senaste 5 åren. Tack vare en ökning av exporten till befintliga partner, i kombination med öppnandet av nya nyckelmarknader, förväntas nötköttsexporten öka med 15 % under 2019, vilket skulle konsolidera EU:s ställning som nettoexportör av nötkött.
Samtidigt föreligger sedan 2009 en stabil årlig import från Mercosur och en gradvis infasning av en betydande kvot för färskt nötkött av hög kvalitet, som man enats om för att lösa en tvist med Förenta staterna i Världshandelsorganisationen.
EU importerar för närvarande varje år cirka 200,000 ton styckningsdelar av nötkött från Mercosurländerna. Denna import är främst inriktad på högvärdesmarknaden, som domineras av europeisk produktion och på vilken konsumenternas efterfrågan ökar. Därför kommer mer än en fjärdedel av denna volym (cirka 45 000 ton färskt nötkött och ytterligare 10 000 ton fryst nötkött) in på EU- marknaden trots att den omfattas av en tullsats på 40 %–
45 %.
Enligt avtalet kommer EU att släppa in 99 000 ton nötkött (varav 55 % färskt nötkött av hög kvalitet och resterande 45 % för fryst nötkött) på sin marknad med en tullsats på 7,5 %. Detta motsvarar 1,2 % av den totala europeiska nötköttskonsumtionen (8 miljoner ton per år). Det kommer att ta fem år innan denna volym har uppnåtts. Denna gradvisa infasningsperiod kommer att ge de europeiska nötköttsproducenterna den tid som krävs för att anpassa sig till den nya verkligheten på marknaden.
Snarare än att skapa en motsvarande ökning av importen förväntas den nya kvoten för färskt nötkött bland annat ersätta en del av den import som redan sker.
Dessutom kommer den överenskomna volymen inte att leda till någon betydande ökning av produktionen inom Mercosur. Enbart Brasilien producerar redan 11 miljoner ton nötkött varje år, och den överenskomna kvoten på 99 000 ton kommer dessutom att delas mellan de fyra berörda länderna.
Fjäderfä
EU:s fjäderfäkonsumtion ökade stadigt från 11 miljoner ton 2005 till mer än 14 miljoner ton 2018. Det är en genomsnittlig konsumtionstillväxt på mer än 230,000 ton per år.
För närvarande importerar EU 800 000 ton fjäderfä varje år, varav mer än hälften kommer från Mercosur. Samtidigt uppgår EU:s export till 1,6 miljoner ton, vilket ger EU ett stabilt handelsöverskott på 800 000 ton.
Enligt avtalet kommer EU att tillåta tullfri import av 180 000 ton. Denna volym kommer att fasas in under fem år efter avtalets ikraftträdande. Den uppgår till mycket
mindre än ett år av observerad genomsnittlig långsiktig konsumtionstillväxt och motsvarar 1,2 % av den nuvarande förbrukningen.
Dessutom finns det en tydlig komplementaritet mellan import och inhemsk produktion, eftersom konsumenterna i EU har en stark preferens för bröstkött, medan konsumenter på andra marknader föredrar lår, både av kulturella och ekonomiska skäl. Under årens lopp har EU:s fjäderfäsektor visat sin förmåga att anpassa sig till nya marknadsförhållanden och ökad konkurrens genom bättre effektivitet och mer innovation.
Socker
2018 var EU en stor nettoexportör av socker med en export på 2,1 miljoner ton.
Hittills har Brasilien för sin sockerexport till EU använt en tullkvot som tilldelats inom ramen för EU:s WTO-lista, med en tullsats inom kvoten. Genom avtalet kommer 180 000 ton socker för raffinering att få importeras tullfritt till EU inom ramen för denna befintliga kvot. Ingen ny
sockerkvot kommer att införas för Brasilien. Endast för Paraguay godkändes en ny tullfri kvot på 10 000 ton. Specialsocker är undantagna från avtalet.
De överenskomna mängderna omfattar en volym på 1 % av EU:s sockerförbrukning, eller omkring 19 miljoner ton, och förblir stabila.
Etanol
En tullfri kvot på 450 000 ton kommer att öppnas för etanol och användas av den kemiska industrin. En ytterligare kvot på 200 000 ton med en tullsats inom kvoten på 1/3 av den nuvarande höga tullen (upp till 19 euro/hektoliter) kommer att öppnas för alla andra användningsområden. Båda beloppen kommer att fasas in gradvis under en period på fem år.
Den mindre kvoten kan användas för marknadens bränslesegment, som står för den absolut största delen av EU:s etanolkonsumtion: av de 6 miljoner ton etanol som varje år konsumeras i Europa används 4 miljoner i bränsle.
Vad gäller underkvoten för kemiska användningar har den
europeiska bioplastindustrin och biokemiska industrin för närvarande svårt att expandera på grund av bristande tillgång till bioetanol (som är den viktigaste insatsvaran för produktion) till ett konkurrenskraftigt pris, delvis på grund av att EU:s produktion är inriktad på bränsleanvändning. Den större delkvot som reserveras för det mindre känsliga segmentet med kemikaliska användningsområden förväntas därför ha en positiv inverkan på sysselsättningen i EU.
Besluten om etanol måste också ses mot bakgrund av Brasiliens status som en av världens två största tillverkare och exportörer av bioetanol, tillsammans med Förenta staterna. Tillsammans står de två länderna för 85 % av
världsproduktionen.
Honung
På senare år har marknaden kännetecknats av en stark konsumtionsökning och stadigt stigande priser. Samtidigt som den inhemska produktionen har ökat betydligt har EU tvingats förlita sig på utländsk honung för att möta efterfrågan, och importerar nu omkring 45 % av sin förbrukning.
EU:s nuvarande import från Mercosur uppgår till cirka 35 000 ton.
Avtalet kommer att öppna en honungskvot på 45 000 ton, som ska importeras tullfritt efter en gradvis sänkning av tullarna under en 5-årsperiod. Denna kvot förväntas omfatta den nuvarande importen.
Ris
I dag uppgår importen av ris från Mercosur i genomsnitt till cirka 100 000 ton per år. Den överenskomna kvoten är därför mycket mindre än den volym som EU redan importerar, och uppgår till 2,2 % av EU:s förbrukning på 2,7 miljoner ton, varav nästan hälften behöver importeras.
Mercosur producerar dessutom indica-ris och konkurrerar därför inte med det mer känsliga japonica-segmentet på EU:s rismarknad, som utgör
huvuddelen av EU:s produktion (cirka 75 %). 80 % av det indica-ris som konsumeras i Europa importeras. Den kvot som omfattas av avtalet mellan EU och Mercosur kommer därför inte att påverka redan befintliga leveranserna från Mercosur.
Enligt avtalet kommer volymen för riskvoten att vara 60 000 ton tullfritt, med en gradvis tulltariffsänkning över 5 år. Den nya kvoten förväntas omfatta den nuvarande importen.
Stränga krav på livsmedelssäkerhet vid import
EU:s standarder för livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd är inte förhandlingsbara. Alla importerade jordbruksbaserade livsmedelsprodukter måste uppfylla EU:s stränga livsmedelssäkerhetsstandarder. Detta innebär att hormonkött och icke godkända GMO-produkter inte kommer in på EU-marknaden. Handelsavtalet ändrar inget i den frågan. EU:s standarder för livsmedelssäkerhet och hälsa ska gälla för alla produkter som säljs och konsumeras i EU, oavsett om de produceras inom EU eller importeras. I handelsavtalet mellan EU och Mercosur upprätthålls denna princip fullt ut.
I avtalet ingår också försiktighetsprincipen och parternas rätt att vidta eller bibehålla försiktighetsåtgärder för att skydda människors, djurs och växters hälsa, även i fall där de relevanta vetenskapliga rönen är otillräckliga.