Slutrapport

Utredningen har undersökt ett antal delområden, men har fördjupat sig främst i möjligheten att bilda ett gemensamt bolag, där både kommunen och de kommunala bolagen kan ingå. Juridiska processer kopplat till bolagsbildning och upphandlingsfrågor har granskats och presenteras i slutrapporten. Även de ekonomiska förutsättningarna utifrån nuvarande kostnader och avtal har utretts. Här visar utredningen på att det finns skillnader mellan kommunerna när det gäller driftkostnaderna och det är svårt att jämföra kommunernas kostnader rakt av. Utredningen bedömer trots detta, att det finns kostnadseffektiviseringar att göra i en gemensam Trygghetscentral

I en Trygghetscentral med en gemensam systemledning skapas synergieffekter inom hela det breda kommunala uppdraget. Genom att planera, öva och skapa relationer ökar tillgången till fler resurser mellan kommunerna. Detta ger en ökad samverkan och uthållighet mellan nyckelfunktioner, uthållighet som krävs vid olika typer av krisläge och påfrestningar.

Den gemensamma Inre befälsfunktionen kan utvecklas, för att även vara inriktnings- och samordningskontakt (ISK) för kommunerna. Vilket förstärker det kommunala uppdraget där medborgarnas trygghet är i centrum. En gemensam samordning av uppdraget förkortar tiden för åtgärd, samtidigt som arbetet för medborgarens trygghet och säkerhet blir effektivare.

Det sker stora förändringar idag i det som kallas för systemledning enligt LSO (lagen om skydd mot olyckor), bland att i områden såsom Jönköpings län, Blekinge och södra Kronobergs län som slås ihop och leds från centralen i Jönköping.

Skillnaderna mellan Trygghetscentralen i Skåne Nordost och dessa är att utöver systemledningen föreslås Trygghetscentralen att sträva efter att ge förutsättningar för att samordna det bredare kommunala trygghetsuppdraget. Vilket skapar synergieffekter mellan de olika kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen.

Trygghetscentralen är ett bra samverkansinitiativ för att gemensamt möta både nuvarande och framtida behov och efterfrågan inom trygghetsarbetet i Skåne Nordost.

Inledning och bakgrund

Räddningstjänsten i Kristianstad har sedan tidigt 90-tal drivit en egen larmcentral som genom åren utvecklat och breddat sin verksamhet. Grannkommunerna har genom åren köpt olika typer av tjänster från räddningstjänsten. Konkurrensverket har genomlyst verksamheten vid ett par tillfällen och då har villkoren för de övriga kommunerna i Skåne Nordost att ansluta tjänster förändrats. Möjligheterna att utöka tjänsteutbudet för både Kristianstads kommun och övriga Skåne Nordostkommuner har diskuterats de senaste åren.

Under 2019 gjordes en ändring i lagen om skydd mot olyckor (LSO) där varje kommun eller flera kommuner gemensamt ska ha tillgång till systemledning i form av det som idag kallas inre befäl. Sedan hösten 2020 har Skåne Nordsostkommunerna samordnat funktionen inre befäl som bemannas av befäl från de olika kommunerna. I projektet har Inre befäl (IB) varit den gemensamma nämnaren för att initiera de olika kommunernas olika beredskaper och system för att snabbt verka för stabilitet och trygghet i hanteringen av de händelser och kriser som uppkommer.

I slutet av 2019 fick PWC i uppdrag att genomföra en förstudie kring förutsättningar och möjligheter att utöka och fördjupa verksamheten med de andra kommunerna i området. PWC rekommenderade bland annat att genomföra en verksamhetsanalys för att säkerställa huruvida verksamheten faller in under säkerhetsskyddslagen. Arbeta fram en tydlig uppdragsbeskrivning och tjänstekatalog för den gemensamma larm - och säkerhetscentralen. Utifrån uppdragsbeskrivning och tjänstekatalog upprätta en ekonomi- och styrmodell som klargör de ekonomiska förutsättningarna, personal- och kompetensbehov och kvalitetsaspekter. Utveckla och arbeta fram en hållbar, långsiktig finansieringsmodell. Se bilaga 5 PWC-rapport

Resultatet av förstudien presenterades för Skåne Nordosts kommundirektörsgrupp i maj 2020 som då beslutade att fortsätta utreda hur en framtida samverkan skulle kunna se ut. En uppdragsbeskrivning togs fram och en projektledare utsågs.

Uppdrag, metod och resultat

Uppdraget

Uppdraget omfattade 50% tjänstgöring och har finansierats av Skåne Nordost under perioden 2021-01-01 till 2021-12-31. Styrgrupp för projektet har varit kommundirektörsgruppen i Skåne Nordost och projektledare har varit Xxxxxx Xxxxxxxx, Brandingenjör räddningstjänsten Kristianstad.

Projektet har omfattat följande delområde;

1. Identifiera och föreslå utformning av en Trygghetscentral i syfte att stärka kommunernas arbete i att verka för trygga livsmiljöer för medborgarna.

2. Omvärldsbevaka andra kommuners och regioners pågående trygghetsarbete.

3. Undersöka hur det förebyggande och främjande arbetet kring säkerhet kan samordnas ur ett delregionalt perspektiv.

4. Arbeta för att stärka samarbete inom och mellan kommunernas nyckelkompetenser samt samverka med övriga berörda myndigheter och organisationer

5. Undersöka hur resurser och kompetenser kan användas så effektivt som möjligt

6. Föreslå lokalisering av Trygghetscentralen

7. Undersöka möjligheten till bolagsbildning samt processer kopplade till detta (samverkansprocesser, juridiska processer etc.)

8. Undersöka de ekonomiska förutsättningarna för en gemensam Trygghetscentral

Metod

De ingående delområdena har analyserats och diskuterats genom samtal med ansvariga tjänstepersoner i förvaltningar och kommunala bolag samt styrande politiker.

Stöd från specialister inom juridik, ekonomi och upphandling för översyn av förutsättningar kopplat till ekonomiska aspekter och juridiska förutsättningar såsom avtal och bolagsordning.

Diskussion om förutsättningar för bolagsbildning har även skett med HR kopplat till personalfrågorna samt EU-kontoret för undersökning av extern finansiering.

En tjänstekatalog för Trygghetscentralen har upprättats. Uppgiftskatalogen redovisar räddningscentralens uppdrag som finns idag, samt de gemensamma uppdrag som kan utvecklas gemensamt för Skåne Nordost.

Resultat

Identifiera och föreslå utformning av en Trygghetscentral i syfte att stärka kommunernas arbete i att verka för trygga livsmiljöer för medborgarna.

Tjänstekatalog

De gröna delarna i figuren är de delar som det redan idag finns samverkansavtal för, de andra är potentiellt nya samverkansområde som kan ingå i Trygghetscentralens uppdrag.

Projektet vill utveckla de olika beredskapsfunktionerna som TIB (tjänsteperson i beredskap) och i framtiden KIB (kommunikatör i beredskap) för de ingående kommunerna. Som ovan nämnts är i dagsläget kommunernas gemensamma funktion IB (inre befäl) den enda som finns tillgänglig dygnet och året runt. Befattningen fungerar idag till viss del som ISK (inriktnings och samordnings funktion) för Skåne Nord Osts

kommuner och kan vidareutvecklas i den framtida trygghetscentralen. Det är viktigt att kommunerna har och utvecklar en tjänst som tidigt kan sätta igång de övriga och mest lämpliga resurserna på ett tidigt stadium samt skapa synergieffekter mellan olika förvaltningar och kommuner.

Verka för trygga livsmiljöer för medborgarna i Skåne Nordosts kommuner En utformning av en Trygghetscentral i syfte att stärka kommunernas arbete i att verka för trygga livsmiljöer åt medborgarna i kommunerna har undersökts.

För att effektivare hantera det drabbade sammanhanget bör Skåne Nordosts kommuner samverka kring larmning och koordinering av de trygghetsskapande åtgärderna för kommunmedborgarna. Samverkan ger synergieffekter och systemet kan då effektivare hanteras och rätt resurser larmas och initieras i ett tidigt skede.

Omvärldsbevaka andra kommuners och regioners pågående trygghetsarbete.

Efter omvärldsstudier i framför allt närområdet men även i övriga Sverige sker en centralisering av systemledningen vid de kommunala räddningstjänsterna och ledning och samordning sker för stora områden som hela län, flera län och delar av län. Dessa systemledningsfunktioner hanterar räddningstjänsternas resurser för de ingående kommunerna. Samordning mellan övriga förvaltningar och kommuner kring det breda kommunala uppdraget sker inte i någon större omfattning.

På grund av pandemin och begränsande restriktioner har inte fysiska platsbesök i olika centraler och organisationer kunnat genomföras som planerat. Omvärldsbevakning har i stället genomförts genom samtal och möten med olika organisationer. Det har bland annat genomförts ett antal möten med representanter för familjen Helsingborg och en av deras brandingenjörer Xxxxx Xxxxx. Inom deras område arbetas det med räddningstjänstens systemledning samt det breda kommunala uppdraget. I familjen Helsingborg arbetar organisationen hela tiden för att skapa synergieffekter mellan de olika funktionerna som finns inom de ingående kommunerna.

Inom området Helsingborg har även väktarna på de olika väktarbolagen kompetensutvecklats för att kunna hantera, agera och samverka med andra organisationer och förvaltningar för att avbryta händelseutvecklingen vid olyckor och händelser. Projektet arbetar med att genomföra en liknande utveckling för väktarna inom kommunerna i Skåne Nordost.

Undersöka hur det förebyggande och främjande arbetet kring säkerhet kan samordnas ur ett delregionalt perspektiv.

Det sker stora förändringar idag i det som kallas för systemledning enligt LSO (lagen om skydd mot olyckor), områden såsom Jönköpings län, Blekinge och södra Kronobergs län slås ihop och leds från centralen i Jönköping. Centralen i storgöteborg kommer att ansvara för ledningen av räddningstjänsterna även i Hallands läns kommuner. Liknande förändringar sker i hela Sverige.

Skillnaderna mellan Trygghetscentralen i Skåne Nordost och ovan är att utöver systemledningen föreslås Skåne Nordost sträva efter och ge möjligheter och förutsättningar att samordna det bredare kommunala uppdraget. Samordning skapar synergieffekter mellan de olika kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen.

Skåne Nordosts kommuner bör utveckla flera planer, kontaktlistor och rutiner för vilka nyckelpersoner eller samverkande organisationer i kommuner och kommunala bolag som enligt förutbestämd hantering ska aktiveras vid olika typer av händelser. Allt för en effektivare hantering i arbetet med medborgarnas trygghet och säkerhet.

Det finns flera områden som kan utvecklas med stöd av EU-medel eller andra statliga finansieringsmedel. Samverkan mellan flera kommuner ger större möjlighet att söka ekonomiskt stöd som kan främja kommunernas trygghetsarbete. EU-kontoret i Hässleholm har gjort en utredning om vilka lämpliga externa medel och inom vilka områden som kan sökas. Se bilaga 4.

Arbeta för att stärka samarbete inom och mellan kommunernas nyckelkompetenser samt samverka med övriga berörda myndigheter och organisationer

Projektledaren har haft möten med representanter för olika kommunala bostadsbolag i kommunerna. Vid dessa möten och kontakter har information om projektet genomförts, samt diskussioner om deras nuvarande och framtida behov har identifierats

Möte med Skåne Nordosts beredskapssamordnare och säkerhetschefer skedde första kvartalet 2021 för att informera om projektets mål och inriktning. Men även för att få feedback av gruppen för att utveckla projektet inom deras område.

Samtliga kommunstyrelser i Skåne Nordosts kommuner har under året fått en genomgång av projektet.

Undersöka hur resurser och kompetenser kan användas så effektivt som möjligt

Personalen i en framtida Trygghetscentral är en av de viktigaste delarna för att få organisationen att fungera väl i utvecklandet av trygghetsskapande åtgärder för alla kommunmedborgare. Det finns idag ingen extern utbildning för larmoperatörer, merparten av utbildningen sker internt vilket gör att kompetenskapitalet än större. Med nya och flera arbetsuppgifter bör det möjliggöra mer varierande uppgifter samt karriärutveckling för medarbetarna, vilket borde ge större förutsättningar att rekrytera och framförallt att behålla den kompetens som finns.

HR-perspektivet

De första informationsmötena kring projektet med centrala fackliga parter genomfördes i februari 2021, med Vision. Därefter har regelbundna informationer genomförts med de lokala fackliga förtroendevalda och på APT för larmcentralens övriga personal.

Föreslå lokalisering av Trygghetscentralen

Projektet har tittat på tre olika alternativa lokaliseringar av en gemensam framtida Trygghetscentral.

1. Förlägga centralen i de befintliga lokalerna i Kristianstad. Centralen i Kristianstad Har möjlighet att utöka sin verksamhet med ca 50% inom befintligt skalskydd.

2. Bygga en helt ny central

3. Bygga om en befintlig byggnad som idag inrymmer annan verksamhet.

Då alternativ 1 och 2 förväntas ge högre investeringskostnader och längre övergångstider vid flytt har dessa inte utretts vidare i förstudien.

Nedan redovisas fördelar och nackdelar som är relaterade till förslag 1 ovan, att förlägga Trygghetscentralen i de befintliga lokalerna i Kristianstad.

Övergripande
Aspekt	Fördelar	Nackdelar
Hantera det drabbade sammanhanget	Bra förutsättningar om samverkan och synergieffekter skapas i befintlig central.	Mycket svårare att beakta om aktiviteter sker i många olika centraler.
Kriser	Befintlig verksamhet kan öva och planera för att samverka vid dessa händelser.	Vid nyetablering måste nya rutiner skapas och samverkan och synergieffekter missas.
Svåra påfrestningar	Befintlig verksamhet kan öva och planera för att samverka vid dessa händelser.	Vid nyetablering måste nya rutiner skapas och samverkan och synergieffekter missas.
Ofred	Befintlig verksamhet kan öva och planera för att samverka vid dessa händelser.	Vid nyetablering måste nya rutiner skapas. Samverkan och synergieffekter missas.
Sårbarhet	Redundans finns via avtal med andra centraler och SOS	Vid nyetablering måste nya rutiner skapas samverkan och synergieffekter missas.
Organisation
Aspekt	Fördelar	Nackdelar
Samverkan	Samarbete över kommungränser, myndighetsgränser och samverkan med hela samhället
Material och tekniska förutsättningar
Aspekt	Fördelar	Nackdelar
Certifierad central SSF 136:5 ISO 9001	Finns redan i befintlig verksamhet och kan utökas	Kostnader för att skapa förutsättningar i en ny verksamhet.
SSF 136:5	Krävs för att kunna ta emot automatiska brandlarm
ISO 9001	Viktigt inför framtida verksamhetsutveckling

Ventilation som kan kopplas bort och köras separat vid olika yttre händelser	Finns redan	Stora kostnader vid nybyggnation
Sekundär central ska finnas	Finns via avtal med SOS	Avtal med SOS eller annan part måste finnas
Reservdrift för samtliga väsentliga funktioner	Finns redan	Stora kostnader vid nybyggnation
Skalskydd SSF 136 klass 3	Finns redan	Stora kostnader vid nybyggnation
Utrymme	Befintlig central kan utöka sin verksamhet med ca 30–40% innan nya utrymmen krävs.	Att bygga ny eller anpassa nya befintliga lokaler i någon kommun blir mycket kostsamt.
Teknisk plattform med redundans	Finns i befintlig central och tryggas via avtal med SOS.	Kostnader för att ha avtal med olika centraler på olika platser.
Uppstartstid	Finns redan och klarar viss expansion och utveckling innan utbyggnad krävs.	Nybyggnad eller anpassning av annan byggnad kommer att ta lång tid att planera och etablera.
Teknikutveckling på olika områden för effektivare samverkan och ledning.	Finns flera utvecklingsområden som bör ske kontinuerligt.	Mindre möjligheter för varje kommun att driva dessa projekt enskilt.
Ekonomi
Aspekt	Fördelar	Nackdelar
Gemensam central	Mindre kostnader	Stora kostnader att bygga ny eller anpassa annan lokal
Upphandling	Samverkan mellan flera kommuner bör ge lägre kostnader och effektivare lösningar	Drivs verksamheten på flera centraler i olika kommuner kan ej samordnings och stordriftsfördelar användas vid upphandling
Personal och kompetens
Aspekt	Fördelar	Nackdelar
Kompetens och spetskompetens	Finns redan utbildade operatörer i nuvarande organisation.	Stora kostnader för utbildning av egna operatörer, finns ingen utbildning att köpa utan måste ske inom egen organisation.
Kompetensutveckling Samverkan mellan flera kommuner	Billigare och effektivare om det sker via flera kommuner i samverkan.	Missar de samverkans och synergieffekter som samlokaliseringen ger.
Kompetensutveckling och meruppgifter för de väktare som upphandlas	Kan ske via YH eller i gemensam form om samverkan mellan flera kommuner sker.	Mycket svårare att åstadkomma i varje enskild kommun eller område.
Synergieffekter mellan olika uppgifter som är samlade i samma central	Finns redan etablerade i befintlig verksamhet och kan utökas	Kommer inte gå att effektivt integrera om verksamhet sker på flera platser.

Teknik och redundans

Den tekniska plattformen som larmcentralen idag arbetar med är samma teknik som Sveriges SOS-centraler har. Samarbetet mellan larmcentralen i Kristianstad och SOS-alarm är reglerat i ett avtal parterna emellan. Projektet har förutsatt att samma teknik finns kvar

och att avtalet med SOS-alarm utvecklas med det framtida bolaget. Tekniken borgar för redundans mellan centralerna och ger möjligheten att hantera de flesta tekniska lösningar för olika larm som finns i Skåne Nordosts kommuner.

Undersöka möjligheten till bolagsbildning samt processer kopplade till detta (samverkansprocesser, juridiska processer etc.)

Tre juridiska bolagsdokument tagits fram i samråd med kunniga kommunala tjänstepersoner inom området.

• Aktieägaravtal

• Aktieägardirektiv

• Bolagsordning

Dokumenten kommer vidare att hanteras och utvecklas av specialister under våren 2022.

Upphandlingskontoret i Kristianstad har utrett bolagets förutsättningar att köpa tjänster av någon eller några av ägarkommunerna samt möjligheter att sälja tjänster till kommuner och bolag som inte är ägare av bolaget. Bilaga 2.

Undersöka de ekonomiska förutsättningarna för en gemensam Trygghetscentral

Det finns stora likheter mellan kommunernas behov avseende bevaknings- och övervakningstjänster. En gemensam upphandling för de ingående kommunerna borde ge fördelar både ekonomiskt- och tjänsteutförandemässigt.

Utredningen har visat att finns skillnader i hur kommunerna redovisar sina kostnader och vilka avtal som har tecknats med olika leverantörer. Detta gör kostnadsjämförelsen svårare att redovisa. Nedan redovisas

Exemplen redovisar kostnader utifrån Kristianstad kommuns avtal för personlarm.

Exempel Personlarm

Lösning 1. Kommunen köper, äger, programmerar, konfigurerar och aktiverar larmen

Kommunen köper, äger, programmerar, konfigurerar och aktiverar larmen i larmcentralen i egen regi. Kommunens upphandlade väktarbolag larmas direkt (ej via deras central utan direkt till aktuell väktare) som sedan åker till berörd person.

Kostnader (uppdaterade januari 2022) Inköp av larm 3160kr/larm (år 1) Installation 1620kr/larm (år 1)

Årsavgift 4410kr/larm och år inkl SIM-kort som söker lämplig teleoperatör för bästa redundans.

Årlig anslutningsavgift 710kr/larm och år

Lösning 2. Kristianstads tidigare xxxxxxx - Xxxxxxxxxxxx har ca 40st larm kvar med denna lösning, dessa fasas ut under första kvartalet 2022.

Kommunen leasar personlarmet av ett företag/väktarbolag, larmet knyts sedan till räddningstjänstens central som larmar ut upphandlat väktarbolag för hantering när någon larmar.

Kostnader: (uppdaterade januari 2022) Årlig avgift per larm 7080kr

Årlig anslutningsavgift 710kr/larm

Kostnadsskillnader och besparingen mellan lösning 1 och 2, baserat på Kristianstads kostnader idag, blir på årsbasis cirka 2670kr/larm. För Kristianstads del som idag har 250 personlarm innebär det en kostnadsskillnad per år på cirka 670 000kr.

Lösning 3. Kommunen leasar en helhetslösning där larm, larmcentral och väktarutryckning ingår.

Några av kommunerna i Skåne Nordost har liknande lösning som nr 3, lösningen är mindre flexibel eftersom kommunen är bunden till upphandlad leverantörs lösning. Grundkostnaden är mindre än lösningarna ovan, men utryckningskostnaden är högre.

Exempel Larmsändare

Larmsändare finns för varje larm och objekt, dessa skickar larmen vidare till förprogrammerad larmcentral.

En tydlig ekonomisk fördel där kostnaderna förväntas att minska är vid omprogrammering av kommunernas larmsändare.

Vid ny upphandling där ett nytt väktarbolag anlitas måste varje larmsändare omprogrammeras för att skicka larm till den nya centralen.

Med en gemensam central behöver inte sändarna omprogrammeras utan endast ett telefonnummer i trygghetscentralen behöver ändras.

Rekommendation

Rekommendationen för kommunerna i Skåne Nordost är att utveckla en gemensam Trygghetscentral och systemledningen för området, vilket skapar synergieffekter inom det breda kommunala uppdraget i kommunerna.

Den gemensamma Inre befälsfunktionen bör utvecklas att vara inriktnings- och samordningskontakt (ISK) för kommunernas olika uppdrag, där invånarnas trygghet är i fokus. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att stärka samarbete inom och mellan kommunernas nyckelkompetenser på förvaltningar och kommunala bolag.

Rutiner och planer för samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer kan i en gemensam trygghetscentral utvecklas och bli effektivare. Genom att planera, öva och skapa relationer mellan kommunernas olika nyckelfunktioner kan en ökad uthållighet erhållas för samtliga kommuner, vid olika typer av krisläge och påfrestningar.

Pilotprojekt – Väktarutbildning

Projektet har sökt externa medel för att genomföra en pilotutbildning med Kristianstads kommuns upphandlade väktarbolag under våren 2022. Diskussioner med de aktuella väktarbolagen har genomförts och dessa ställer sig positiva till att utbilda sin personal och bredda deras uppdrag. Syftet med projektet är att stärka tryggheten för medborgarna genom att kompetensutveckla väktarna i Kristianstad kommun inom områdena:

• Allmän brandkunskap

• Hjärt- och lungräddning

• Kommunalt säkerhetsarbete

• Första insats vid trafikolycka i tättbebyggt område

• Anläggningsskötarutbildning för automatiska brandlarm (ca 35h)

Utbildningsområdena kommer att ge väktarna och kommunerna möjlighet att använda dessa vid flera olika händelser i kommunen för att tidigt avbryta, begränsa eller stoppa en händelseutveckling. Utbildningen kan även genomföras för ordningsvakter och andra nyckelpersoner i Skåne Nordosts kommuner.

Inför ansökan om externa medel har EU-kontoret i Hässleholm varit behjälpliga och ett flertal möten har genomförts med både EU-kontoret samt representanter för Högskolan i Kristianstad.

Fortsatt arbete

Styrelsen för Skåne Nordost beslutade i oktober 2021 att gå vidare i arbetet med att bilda ett gemensamt bolag för Trygghetscentralen. Under perioden november 2021 till juni 2022 fortsätter uppdraget med bolagsbildning genom att ta fram ekonomiska förutsättningar och avtal för bolagsbildning.

En avsiktsförklaring är presenterad och behandling av underliggande dokument för bolagsbildning sker den 17 mars 2022 i styrelsen för Skåne Nordost. Därefter beslutar respektive kommun om de ställer sig bakom bolagsbildning av Trygghetscentral.

Målet är att beslut om bolagsbildning ska vara klart till sommaren 2022 och bolaget planeras att bildas under sommaren 2022. Bolaget kommer att starta sin verksamhet med de tre delar där det redan idag finns samverkan; Trygghetslarm, Beredskap/Social jour samt Blåljusverksamhet med inre befäl och systemledning. Därefter kommer andra delar från den framtagna uppgiftskatalogen att diskuteras och förverkligas.

Tidsplan bolagsbildning 2021–2022

Bilagor

Bilaga 1 Uppgiftskatalog

Uppgift	Kunder/kommuner	Kommentar
Servicelarm
Personlarm (Skydd för personer som är utsatta för hot eller har en förhöjd hotbild mot sig)	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Trygghetslarm	Kristianstad, Hässleholm och Bromölla	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Beredskap sociala jouren.	Samtliga Skåne Nordost kommuner samt Höör
E-tillsyn (Ett alternativ till vissa av hemtjänstpatrullernas fysiska besök)	Kristianstad och Hässleholm	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Kommunens medborgarcenter efter kl. 17.00.	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Kommunal felanmälan	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Övervakning och inbrottslarm
Kameraövervakning på olika kommunala objekt.	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Kameraövervakningslarm på fastigheter som ägs av kommunala bolag.		Kan hanteras för samtliga kommuner.
Kameraövervakningslarm på anläggningar som ägs av kommunala bolag.		T.ex solcellsanläggningar, hamnområde, flygplatser m.m.
Drönartjänster för lägesbilder och andra framtida övervakningstjänster.		Kommer att kunna utvecklas mer med framtida teknik. Kan

		hanteras för samtliga kommuner. Bör utvecklas tillsammans med forskargrupp knutet till något universitet.
Inbrottslarm till fastigheter som ägas av kommunala bolag.		Kan hanteras för samtliga kommuner.
Larm till väktare och trygghetsvärdar.	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner och kommunala bolag. Funktionen kan utvecklas till Trygghetsvärdar för samtliga kommuners väktare.
Fastighet, teknik och infrastruktur
Larm till fastighetsberedskapen för kommunala fastighetsbolag.	ABK	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Kommunala beredskaper så som gata, va, miljö m.m.	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Kommunala fastighetsbolags störningsberedskaper.		Kan hanteras för samtliga kommunala fastighetsbolag.
Kommunernas och kommunala bolags krisledningsfunktioner
Larma kommunernas krisledningsorganisationer	Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge och Osby.	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Larma kommunala bolags krisledningsorganisationer		Kan hanteras för samtliga kommunala bolag.
Larm till TIB	Kristianstad, Hässleholm och Osby.
Larm till gemensam TIB för Skåne Nordost.		Kan introduceras framöver

Larm till gemensam KIB (kommunikatör i beredskap) för Skåne Nordost.		Gemensam kommunikatör i beredskap kan utvecklas i framtiden om kommunerna så önskar.
Larma kommunernas POSOM- organisationer.	Kristianstad	Kan hanteras för samtliga kommuner.
Larma TIB-beredskap till andra förvaltningar.	Kristianstad/omsorgen	Kan hanteras för samtliga kommuner.
ISK (inriktnings och samordningskontakt)	Samtliga Skåne Nordost kommuner.
SMS-utskick via trygghetscentralen.	Samtliga Skåne Nordost kommuner.	Massutskick till personer som finns inom ett visst geografiskt område.
Blåljusrelaterade uppgifter
Inre befäl och systemledning	Samtliga Skåne Nordost kommuner.
Automatiska brandlarm.	Samtliga Skåne Nordost kommuner och bolag i Skåne Nordost via SOS. Kristianstad, Bromölla och Östra Göinge har avtal med Kristianstad. Hässleholm och Osby har avtal med SOS.

Document Metadata

Table of Contents

Slutrapport

Document Metadata