MOTIVERING

MOTIVERING

1. Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i den gemensamma kommittén som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet, om en sammankoppling av de båda parternas utsläppshandelssystem för växthusgaser i samband med det planerade antagandet av ett beslut om antagande av ändringen efter 2021 av bilaga I och förtydligandet av bilaga IV till avtalet.

2. Bakgrund till förslaget

2.1. Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (avtalet) syftar till att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med motsvarande system i Schweiz så att utsläppsrätter som har utfärdats i det ena systemet kan handlas och användas i det andra systemet, vilket ger utvidgade möjligheter att minska klimatfarliga utsläpp. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020.

2.2. Gemensamma kommittén

Den gemensamma kommitté som har inrättats genom artikel 12 i avtalet ansvarar för att handlägga avtalet och för att det genomförs på korrekt sätt. Kommittén får besluta att anta nya bilagor till avtalet eller ändra befintliga bilagor. Den kan också diskutera ändringar av artiklarna i avtalet, underlätta utbyte av synpunkter om parternas lagstiftning, samt se över avtalet.

Den gemensamma kommittén är ett bilateralt organ som består av företrädare för parterna (EU och Schweiz). Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

2.3. Akt som planeras av gemensamma kommittén

Under det sjätte mötet, som kommer att hållas under 2023 eller tidigare genom skriftligt förfarande enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning¹, ska den gemensamma kommittén anta ett beslut rörande ändring efter 2021 av bilaga I och förtydligande i bilaga IV till avtalet (den planerade akten).

Syftet med den planerade akten är att anpassa bilaga I till uppdaterad lagstiftning i både Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet samt att tillhandahålla ett förtydligande av bilaga IV.

Den planerade akten kommer att vara bindande för parterna i enlighet med artikel 13.2 i avtalet där följande anges: ”Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.” Vidare, och i enlighet med artikel 12.3 i avtalet, ska beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i avtalet vara bindande för parterna när besluten träder i kraft.

3. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

I det rådsbeslut som grundar sig på detta förslag från kommissionen fastställs Europeiska unionens ståndpunkt i fråga om det beslut som den gemensamma kommittén ska fatta om ändring av bilaga I och tillhandahållande av förtydligande till bilaga IV till avtalet.

Ändringar av bilaga I till avtalet blir nödvändiga med tanke på de förändringar av regelverket som sketti både Europeiska unionen och Schweiz sedan avtalet trädde i kraft. Under 2021 inleddes en ny handelsperiod i båda systemen. För unionens del medförde den nya handelsperioden ett antal relevanta ändringar av direktiv 2003/87/EG². Vissa av dem behöver förtydligas (grundläggande kriterium 5 i del A, grundläggande kriterium 14 i del B i bilaga I) eller uppdaterar de relevanta bestämmelserna, inklusive deras rättsliga hänvisningar (grundläggande kriterium 10 i del A och de grundläggande kriterierna 2, 9, 10 och 13 i del B i bilaga I) i del A i kolumnen för EU:s utsläppshandelssystem i bilaga I. För tydlighetens skull är det dessutom lämpligt att stryka föråldrad text av de grundläggande kriterierna i EU-kolumnen (de grundläggande kriterierna 8, 9, 12 och 13 i del A och de grundläggande kriterierna 9, 10 och 12 i del B), inbegripet inledningen till del A.

De rättsliga bestämmelsernas tillämplighet från början av den nya handelsperioden återspeglas både i kolumnen för EU (de grundläggande kriterierna 10 och 12 i del A och de grundläggande kriterierna 2 och 12 i del B) och för Schweiz (2, 3, 4, 5, 10, 11, 12, 13 i del A och de grundläggande kriterierna 2, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15 i del B).

Slutligen ges, liksom för den schweiziska kolumnen, förtydliganden (de grundläggande kriterierna 5 och 10 i del A och 7, 11 och 14 i del B) utöver hur de båda systemen ska fortsätta att vara kompatibla med avseende på lika villkor och snedvridning av konkurrensen (de grundläggande kriterierna 8, 9 och 10 i del A och, de grundläggande kriterierna 9 och 10 i del B). Uppdatering av de rättsliga hänvisningarna, delvis för att återspegla årliga uppdateringar av relevant schweizisk lagstiftning, leder till ändringar av de grundläggande kriterierna 4, 5, 10 och 12 i del A och 7, 8, 11 och 15 i del B i bilaga I.

Ändringar av de grundläggande kriterierna i del C i bilaga I avseende ”Grundläggande kriterier för register” återspeglar regelverket för den handelsperiod som inleddes den 1 januari 2021, tar hänsyn till de olika metoder som tillämpas i de två oberoende men sammankopplade registren eller inför en formulering som är lämpligare i det aktuella sammanhanget och anpassad till relevant lagstiftning.

Slutligen införs en fotnot i bilaga IV av tydlighetsskäl.

Utvecklingen av en väl fungerande internationell koldioxidmarknad genom en bottom-up-strategi för sammankoppling av utsläppshandelssystem är ett långsiktigt politiskt mål för EU och det internationella samfundet, särskilt för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Mot bakgrund av detta fastställs i artikel 25 i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter att EU:s system kan kopplas till andra system för handel med utsläppsrätter förutsatt att dessa är obligatoriska, har ett absolut utsläppstak och är förenliga, vilket är fallet med det schweiziska systemet. Efter avtalets ikraftträdande den 1 januari 2020 är återställandet av förenlighet och överensstämmelse, inbegripet med faktiska och tillämpliga rättsliga bestämmelser hos de båda parterna i avtalet, en viktig faktor för att avtalet ska kunna genomföras och fungera på ett korrekt och effektivt sätt.

4. Rättslig grund

4.1. Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1. Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”

Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren”³.

4.1.2. Tillämpning i det aktuella ärendet

Den gemensamma kommittén är ett organ som har inrättats i kraft av artikel 12 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.

Den akt som ska antas av gemensamma kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 12.3 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2. Materiell rättslig grund

4.2.1. Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2. Tillämpning i det aktuella ärendet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3. Slutsats

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

5. Offentliggörande av den planerade akten

Eftersom den gemensamma kommitténs akt kommer att ändra bilagorna I och IV till avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser, är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.

2023/0096 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt, vad gäller ändringar av bilaga I och förtydligande av bilaga IV till avtalet, som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (avtalet)⁴ undertecknades den 23 november 2017 i enlighet med rådets beslut (EU) 2017/2240⁵.

(2) Avtalet ingicks genom rådets beslut (EU) 2018/219⁶ och trädde i kraft den 1 januari 2020.

(3) Enligt artikel 12.3 i avtalet får den gemensamma kommittén fatta beslut som ska vara bindande för parterna när de träder i kraft.

(4) I artikel 13.2 i avtalet föreskrivs att gemensamma kommittén får ändra bilagorna till avtalet.

(5) Det är lämpligt att återställa överensstämmelsen med de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på Europeiska unionens och Schweiziska edsförbundets system för handel med utsläppsrätter efter det att den nya handelsperioden inleddes den 1 januari 2021 och om förtydligande av bilaga IV till avtalet.

(6) Den gemensamma kommittén ska, under sitt sjätte möte, eller tidigare genom det skriftliga förfarandet enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning, anta ett beslut vad gäller ändring av bilagorna I och IV till avtalet.

(7) Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommittén vad gäller ändring av bilagorna I och IV till avtalet bör fastställas, eftersom de ändrade bilagorna kommer att vara bindande för unionen.

(8) Unionens ståndpunkt i den gemensamma kommittén bör därför baseras på det åtföljande utkastet till beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under det sjätte mötet i den gemensamma kommittén, eller tidigare genom det skriftliga förfarandet enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning, ska baseras på det utkast till beslut av den gemensamma kommittén som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

1Beslut nr 1/2019 av den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser av den 25 januari 2019 om antagande av dess arbetsordning, tillgängligt på xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxx/xxxxx/0000-00/00000000_xx_xxx_xxx_xx.xxx och rådets beslut (EU) 2018/1279 av den 18 september 2018, EUT L 239, 24.9.2018, s. 8.

2Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

3Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland mot rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

4EUT L 322, 7.12.2017, s. 3.

5Rådets beslut (EU) 2017/2240 av den 10 november 2017 om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 322, 7.12.2017, s. 1).

6Rådets beslut (EU) 2018/219 av den 23 januari 2018 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 43, 16.2.2018, s. 1).

SV SV