FINANSBOLAGEN IDAG
FINANSBOLAGEN IDAG
FINANSBOLAGEN IDAG
Utgiven av
Finansbolagens Service – FF AB
INNEHÅLL
◼ Finansbolagens Förening/Finansbolagens Service – FF AB 4
⬩ Medlemmar
⬩ Associerade
⬩ Styrelse
⬩ Kommittéer
⬩ Kansli
⬩ Internationellt samarbete
⬩ Finansbolag och kreditmarknadsbolag
◼ Finansbolagens produkter 14
⬩ Leasing
⬩ Avbetalning
⬩ Factoring
⬩ Andra fordringsdokument
⬩ Lån
⬩ Kontokredit och kontokort
⬩ Inlåning
⬩ Övriga punkter
◼ Finansbolagens spelregler 19
⬩ Lagstiftning
⬩ God sed i finansbolag
◼ Statistik 21
Finansbolagens Förening, som bildades år 1960, är en branschorgani sation för finansbolag. Bland föreningens medlemmar återfinns företag som driver finansieringsverksamhet antingen med Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, som trädde i kraft den 1 juli 2004, och förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse, eller utan krav på sådant tillstånd.
De senare har det gemensamt att de inte finansierar sin verksamhet med medel från allmänheten. De ska enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet registreras hos Finansinspektionen, men står inte under inspektionens tillsyn.
Vårt arbete bedrivs genom två juridiska personer. Finansbolagens Förening samlar branschen och verkar för en sund utveckling av etiska regler för medlemsföretagen. Föreningen är ideell och bedriver inte affärsverksamhet. Finansbolagens Service – FF AB, som bedrivs utan vinstsyfte, har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla medlemmar och associerade olika tjänster genom att verkställa utred ningar, bedriva informationsverksamhet i juridiska, ekonomiska och andra frågor av betydelse för medlemmarna i deras yrkesutövning.
Av redaktionella skäl beskrivs här verksamheterna under den gemensamma förkortningen FF.
Med avseende på ägarförhållande, storlek och inriktning råder starkt
skilda förhållanden mellan olika finansbolag. Medlemsföretagen
i föreningen ägs av industriföretag och andra leverantörer, försäkrings bolag samt av andra intressenter på kreditmarknaden.
Finansbolagen erbjuder sina finanstjänster direkt eller indirekt, t.ex. genom leverantör, och kombinerar ofta finansiering med rådgivning eller administrativ service. De huvudsakliga finanstjänsterna är leasing, avbetalning och factoring (fakturabelåning eller fakturaköp) samt lån och kontokortskrediter.
MEDLEMMAR
AK Sverige Services AB
Xxxxxxxxxxxxxxxxx 00
753 83 Uppsala
AK Nordic AB
Box 9360
400 92 Göteborg
Tel 01817 02 00
Fax 000-00 00 00
Tel 03112 83 00
Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxx Finans AB
Box 17930
118 95 Stockholm
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxxxxx Xxxxxxx
Avida Finans AB
Box 38101
100 64 Stockholm
Tel 08000 000 00
Fax 00-000 000 00
Xxxxxxx Xxxxx
Collector Credit AB
Box 11914
404 39 Göteborg
Tel 031000 00 00
Fax 000-000 00 00
Xxxx Xxxxx
De Lage Landen Finans AB
Box 7754
103 96 Stockholm
Tel 08000 00 00
Fax 00-00 00 00
Xxxxx Xxxx
Deutsche Leasing Sverige AB
Box 5018
102 41 Stockholm
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
www.deutschexxxxxxx.xx
DNB Finans
105 88 Stockholm
Tel 08000 00 00
Xxxxx Xxxxxxxxxx
Euro Finans AB
Box 167
221 00 Lund
Tel 04631 20 20
Fax 000-00 00 00
Xxxxxx Xxxxxxxx
Finaref AB
Box 932
501 10 Borås
Tel 03316 00 00
Fax 000-00 00 00
Xxxxxxx Xxxxxxx
Forso Nordic AB
Box 6046
400 60 Göteborg
GCC Capital AB
Box 7790
103 96 Stockholm
Tel 031000 00 00
Fax 000-000 00 00
Tel 08242 333
Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxx
Xxxxxx Xxxxxxx
GE Capital AB
182 82 Stockholm
Tel 08000 000 00
Fax 00-000 000 00
Xxx-Xxxxx Xxxx
Ikano Bank Företag
Box 1007
171 21 Sundbyberg
Tel 08000 000 00
Fax 00-000 000 00
Xxxxxxx Xxxxxxx
Key Equipment Finance Ashurst Manor, Ashurst Park Church Lane
Sunninghill, Berkshire SL5 7DD Storbritannien
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxx X. Xxxxx
Kommunleasing i Göteborg AB
Xxxxxxxxxxxxxx 00
422 50 Hisings Backa
Tel 031000 00 00
Fax 000-000 00 00
Xxxxx Xxxxxxx
Lantmännen Finans AB
Box 30192
104 25 Stockholm
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxxx Xxxxxxxx
LeasePlan Sverige AB
Box 511
169 29 Solna
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxx Xxxxxxxxx
Renault Finance Nordic, Tel 08000 000 00
bankfilial till RCI Banque SA Fax 00-000 000 00
Box 1028
164 21 Kista
Xxxx Xxxxx
Santander Consumer Bank
Box 1341
171 26 Solna
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxx Xxxxxxxxx
Scania Credit AB
151 87 Södertälje
Tel 08000 000 00
Fax 00-000 000 00
Xxxxxx Xxxxxxx
Scania Finans AB
151 87 Södertälje
Tel 08000 000 00
Fax 00-000 000 00
Xxxxx Xxxxxxxx
SG Finans AS Norge, Sverige filial
Box 1534
171 29 Solna
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxxxx Xxxxxxxx
Siemens
Financial Services AB
Box 6106
171 06 Solna
Tel 090000 00 00
Fax 000-000 00 00
Xxxxx Xxxx
Xxxx Ekonomi AB
Box 100
169 81 Solna
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxxxxx Xxxxx
TeliaSonera Finans AB Xxxxxxxxxxxxx 0, xxx X 000 00 Farsta
Tel 90100
Fax 00-000 00 00
Xxxx Xxxxxxx
Toyota Kreditbank GmbH Tyskland, Sverige Filial Box 1206
172 24 Sundbyberg
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxxx Xxxxxxxxxx
Wasa Kredit AB
Box 6740
113 85 Stockholm
Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
Xxxx Xxxxxxxx
Volkswagen Finans Sverige AB
151 88 Södertälje
Tel 08000 000 00
Fax 00-000 000 00
Xxxxxx Xxxxx
ASSOCIERADE
American Express Services Tel 08000 00 00
Europe Ltd, England, filial 106 82 Stockholm xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx
Ellos AB | Box 932 | Tel 000-00 00 00 |
501 10 Borås | Fax 000-00 00 00 | |
IBM Svenska AB 164 92 Stockholm Tel 08000 00 00
Fax 00-000 00 00
xxx-00.xxx.xxx/xxxxxxxxx/xx/
STYRELSE M.M.
Advokat Xxx Xxxxxxx
Ordförande
Advokat Xxxx Xxxxxxxxx
VD
Ledamöter Xxxxx Xxxxxxxx, Deutsche Leasing Sverige AB, Stockholm
Xxxx Xxxxxxxx, Wasa Kredit AB
Xxx Xxxxxxx, Ordförande
Xxxxxx Xxxxxxxx, SG Finans AS Norge, Sverige Filial
Xxxx Xxxxxxxxx, Santander Consumer Bank
Xxxxx Xxxxxxxx, Scania Finans AB
Xxxxx Xxxxxxx, Kommunleasing i Göteborg AB, Vice ordförande
Xxxxxxx Xxxxxxx, Finaref AB
Xxxxxx Xxxxx, Volkswagen Finans Sverige AB
Xxxx Xxxxxxx, TeliaSonera Finans AB
Xxxxx Xxxxxxxxxx, Toyota Kreditbank, Sverige Filial
Suppleant Eva-Xxxxx Xxxx, GE Capital AB
Ajungerad ledamot Xxxxx Xxxxxxxxxx, DNB Bank ASA, filial Sverige
VD Xxxx Xxxxxxxxx
KOMMITTÉER M.M.
♦ Fordonskommittén
Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor
♦ Juristkommittén
♦ Kommittén för finanstjänster till företag (exkl. fordon)
♦ Kommittén för finanstjänster till konsument (exkl. fordon)
♦ Kommittén för redovisning och kapitaltäckning
KANSLI
Advokat Xxx Xxxxxxx, Ordförande Advokat Xxxx Xxxxxxxxx, VD Advokat Xxx Xxxxxxxx
Advokat Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx (administration) Xxxx Xxxxxxx (ekonomi)
Tel 00-000 00 00
Fax 00-000 00 00
e-post xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx Xxxx xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx
Xxxxxxxxxxxxxx 00, 0 tr
111 56 STOCKHOLM
INTERNATIONELLT SAMARBETE
Finansbolagen har vidsträckta internationella erfarenhetsutbyten och samarbeten med finans- bolagen i Norden och Baltikum samt i övriga Europa genom Eurofinas och Leaseurope med säte i Bryssel.
EUROFINAS grundades år 1959 och består idag av över 1 000 finansbolag i 17 europeiska länder. Finansbolagens utestående fordringar motsvarar 45% av den totala europeiska kon- sumentkreditmarknaden. Summan av nya och utestående krediter uppgick till 320 resp 820 miljarder euro 2010. Företagen har ca 87 000 anställda.
LEASEUROPE bildades 1972 ur ett arbets- utskott inom Eurofinas. Sedan april 2006 representerar Leaseurope även de europeiska biluthyrningsföretagen. Leaseurope består av över 1 300 finansbolag och mer än 700 bil-
uthyrningsföretag från 47 grupperingar i 34 europeiska länder. Summan av nya leasingav- tal uppgår till ca 225 miljarder euro per år och värdet av utestående avtal till ca 700 miljarder euro. Leaseurope representerar ca 93% av den europeiska leasingmarknaden.
FINANSBOLAG OCH KREDITMARKNADSBOLAG
Finansbolag, bostadsinstitut, vissa hypoteks- bolag och företags- och kommunfinansie- rande institut är kreditmarknadsbolag.
Finansbolag är bolag, som kräver tillstånd enligt lagen (2004:297) om bank- och finans- ieringsrörelse (LBF), eller är företag som är finansiella institut, vilka endast är anmälnings- pliktiga avseende samma finansiella verk- samhet som tillståndskrävande finansbolag.
Finansiella institut äger ej ta emot återbetal- ningspliktiga medel från allmänheten. Även vissa banker och bankfilialer bedriver endast finansieringsverksamhet.
Den finansieringsrörelse som samtliga de i föregående stycke nämnda institut har gemen- samt är att de kan bedriva rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing).
De institut som kräver tillstånd kan därtill ta emot inlåning enligt definitionerna för finans- ieringsrörelse respektive bankrörelse. I banks och bankfilials rörelse kan därtill ingå betal- ningsförmedling via generella betalnings- system. Bank och bankfilial kan även bedriva all den verksamhet som kreditmarknadsbolag kan bedriva.
Bland finansbolag – med eller utan tillstånd – finns det bolag i båda grupperna som bedriver finansieringsrörelse utan inlåning.
Finansbolag med tillstånd kan ej uppbära stöd eller garanti enligt gällande stödlagstiftning men är ändock skyldiga att betala en årlig stabi- litetsavgift. Ej heller kan lån mot säkerhet eller nödlån i praktiken erhållas från Riksbanken.
Gränsdragningarna mellan olika kredit- institutsgrupper (kreditmarknadsbolag och bank) avseende konkurrensförutsättningarna och vilken verksamhet som kan bedrivas är således konstlade och ej konkurrensneutrala. I följd härav uppstår även svårigheter att ur finansmarknadsstatistiken illustrera finans- bolagsbranschen. De finansprodukter som finansbolagen tillhandahåller erbjuds även av finansiella institut och direkt av tillverkande och säljande företag som ej ingår i SCB:s
finansmarknadsstatistik. Även banker erbjuder dessa produkter som ingår i den del av finans- marknadsstatistiken som avser banker. Detta förhållande gäller t.ex. de av Finansbolagens Förenings medlemmar som är banker.
Om de kreditmarknadsbolag (14 st) som är bostadsinstitut, hypoteksbolag och vissa
företags- och kommunfinansierande institut (ex. Landshypotek AB, Stadshypotek AB, Kommuninvest i Sverige AB, AB Svensk Exportkredit) borträknas återstår finansbolag med tillstånd vilkas utlåning och bokförda värdet av leasing per 31.12.2011 uppgick till ca 273 mdr varav ca 46% var leasing, ca 27% övriga företagskrediter och ca 27% utlåning till hushåll (inkl utlåning via säljföretag till vilka finansbolagen kan återdebitera kontrakt). Se vidare avsnittet Statistik.
VAD GÖR ETT FINANSBOLAG
Finansbolagen har följande huvudsakliga finansbolagsprodukter nämligen leasing, avbetalning, belåning och delvis köp av fordringar vid factoring och andra fordringsdokument samt lån med eller utan säkerhet och kontokortskrediter. Alltfler finansbolag har inlåning. Betallösningar för e-handelskunder är ytterligare produkt. Leasing erbjuds till främst företag men även till privatpersoner.
LEASING
Det finns två huvudtyper av leasing: finansiell och operationell leasing. Med finansiell leasing avses uthyrning av lös egendom för viss bestämd tid, i regel 3-7 år. Vid operationell leasing tar leasegivaren en större risk för objekten t.ex. beträffande restvärde, service och underhåll.
Ett leasingavtal är i princip ej möjligt att upp- säga under avtalstiden. När det i fortsättningen talas om leasing avses, om ej annat sägs, finan- siell leasing som är den produkt som tillhanda- hålls främst av finansbolagen.
Finansiell leasing är idag näringslivets största externa finansieringskälla för investeringar och förekommer vid alla slag av utrustning, exem- pelvis fordon och andra transportmedel, verk- tygsmaskiner, datorer, kontorsmaskiner, inven- tarier, hotell- och restaurangutrustning och
lant- och skogsbruksmaskiner. Lease-givaren är i allmänhet ett finansbolag och leasetagaren i regel en näringsidkare. Särskilt inom bilhand- eln förekommer det dock att leasetagaren hyr bilen från en leverantör eller återförsäljare.
Finansiell leasing bygger på ett regelsystem som i allt väsentligt är internationellt veder- taget. Tjänsten innebär att finansbolaget in- köper utrustning som anvisats av leasetagaren. Utrustningen ägs av finansbolaget medan nyttjanderätten genom ett leasingavtal upplåts till leasetagaren under en första leasingperiod
(basperiod) på 3–7 år. Leasingavtalet är i prin- cip ouppsägbart från leasetagarens sida och kan inte heller sägas upp av finansbolaget så länge kunden fullgör sina skyldigheter enligt avtalet. Summan av de leasingavgifter lease- tagaren erlägger under basperioden ger finans- bolaget ersättning för räntekostnader, adminis- tration, risk och vinst samt medger avskrivning av hela eller större delen av leasingobjektets anskaffningskostnad. På leasingavgiften utgår mervärdesskatt. Efter basperiodens utgång skall leasingobjektet i princip återlämnas till lease- givaren. Leasetagaren kan välja att förlänga hyrestiden mot en reducerad leasingavgift.
FÖRDELAR MED LEASING
Finansiell leasing anses ge leasetagaren flera fördelar jämfört med andra finansieringsformer eller med köp: Leasetagaren kan behålla sitt investeringskapital ograverat, eftersom leasing innebär en 100-procentig finansiering. Några särskilda säkerheter krävs normalt inte, varför leasetagaren kan använda sina säkerheter för andra ändamål. Leasetagarens finansiella planering och budgetering underlättas genom att kostnaderna vid leasing är kända på förhand. Eftersom leasingavtalet ur leverantörens syn- vinkel är en kontantaffär, förändras inte rabatter och garantier avseende leasingobjektet. Vidare påverkas inte leasetagarens balansräkning
(här bortses från koncernbalansräkning enligt bl.a. IFRS) och leasingavgiften är i sin helhet avdragsgill vid beskattning.
Leasingobjektet anvisas av leasetagaren. Finansbolaget som åtagit sig att köpa och leasa ut objektet har inga förutsättningar att för leasetagarens räkning bedöma objektets kvalitet, prestanda, skick, lämplighet m.m. Denna bedömning överlämnas helt till lease- tagaren i dennes egenskap av nyttjare och den som valt såväl objekt som leverantör. Motsvarar inte leasingobjektet leasetagarens förväntningar är detta en sak mellan leasetagaren och lever-
antören. Finansbolaget friskriver sig därför från ansvar för leasingobjektets fel eller brist, funktion, prestanda och lämplighet.
Leasing förekommer i en rad olika former, vilka åsätts från tid till annan mer eller mindre vedertagna beteckningar såsom restvärdeleas- ing, sale and lease-back, säljleasing, investor- leasing etc. Nya former av leasing uppstår fortlöpande.
Inom finansiell leasing förekommer bl.a. beteckningen ”direkt och indirekt leasing”. Be- nämningarna indikerar de skillnader som före- ligger mellan avtal som ingås direkt mellan en upplåtare och en leasetagare av ett leasingobjekt och avtalskonstruktioner där tre eller flera parter är inblandade. Vid indirekt leasing brukar man skilja på ”leverantörsleasing” (säljleasing) och ”kundleasing”. Leverantörsleasing innebär att det är leverantören som initierar leasingaffären. Detta kan ske genom att leverantören tecknar avtalet med leasetagaren och därefter överlåter detta till ett samarbetande finansbolag. Alterna- tivt kan finansbolaget självt efter leverantörens förmedling ingå leasingavtalet med leasetagaren. Vid kundorienterad leasing är det leasetagaren som tar initiativ till avtalet avseende investe- ringar som denna gjort eller planerar att göra.
”Restvärdeleasing” avser den situation att avtalstiden inte motsvarar leasingobjektets ekonomiska livslängd. Detta påverkar de leasingavgifter som leasetagaren har att betala. När avtalstiden löper ut återstår ett icke av- skrivet restvärde som finansbolaget skall ha betalt för i en eller annan form.
LEASING TILL PRIVATPERSONER
Privatleasing erbjuds av allt fler finansbolag. Kunden betalar en månatlig leasingavgift för det leasade objektet. Det är vanligen bilar som leasas. Privatleasing av bilar beskrivs ibland som en ”prenumeration”.
Vid privatleasing behöver kunden inte bekymra sig för alla praktiska frågor som är förenade med eget ägande. Exempelvis kan service och försäkring inkluderas. Efter avtalstiden återlämnar kunden objektet. Då finansieringsformen är leasing finns det inget formellt krav på särskild leasingavgift (kontantinsats).
Xxxxxxxxxx för god sed om Konsumentleasing/
Privatleasing (FF 5) återfinns på FF:s hemsida.
SÅ FUNGERAR LEASING
Leasingobjekt
Periodiska leasingavgifter
Finansbolag (Leasegivare)
Kontant likvid
Leverantör
Leasetagare (Kund)
AVBETALNINGSFINANSIERING
Avbetalning lämnas till såväl privat- personer som företag.
AVBETALNING TILL PRIVATPERSON
Ett avbetalningsavtal är ett annuitetslån som betalas av på önskad tid med samma belopp varje månad. För privatpersoner gäller att minst 20% av utrustningens pris erläggs i handpenning enligt lag och resterande betalas av månadsvis. Avtalet löper normalt 12–72 månader beroende på objekt, kreditbelopp och önskad månadskostnad.
Vid avbetalning ägs utrustningen av kredit- tagaren men kreditgivaren har ett återtagande- rättsförbehåll och utrustningen kan inte säljas innan lånet är löst.
AVBETALNING TILL FÖRETAG
Ett avbetalningsavtal läggs vanligen upp som ett annuitetslån som betalas av enligt önskad tid med samma belopp varje månad. Företaget äger utrustningen och gör avskrivningar men kreditgivaren har ett återtaganderättsförbehåll under avbetalningsperioden, utrustningen får därför inte säljas innan lånet är löst.
En fördel med avbetalning är att kreditutrym- met hos banken inte belastas. Därtill kan av- betalningen läggas upp så att det motsvarar objektets värdeminskning.
SÅ FUNGERAR AVBETALNING
Bilden visar transaktioner vid avbetalningsköp med refinansiering hos ett finansbolag. Tillverkande och säljande företag är ibland både säljare och finansiär. Ett annat sätt är att den som vill finansiera ett köp av en vara kontaktar ett finansbolag för att få till stånd en avbetalningsaffär.
Varor
Säljföretag
Avbetalningskontrakt
Avbetalnings-
KONTRAKT
Aviseringar
Kredit
Betalningar
Köpare
Finansbolag (Kreditgivare)
FACTORING
Factoring förekommer i olika former: fakturabelåning, fakturaköp och fakturahantering.
Factoringformerna innefattar i huvudsak finans- iering och administrativ service. Ofta ingår även cash management hantering. Reskontra- servicen, som ingår i den administrativa servi- cen, kombineras då med utbetalningsservice till vilken kan knytas en kredit. Därigenom kan de kassarabatter eller tillgodoräntor som leverantören erbjuder utnyttjas och betalnings- förseningar undvikas. Till nämnda tjänster kommer en rådgivande funktion om hur factoringsamarbetet skall läggas upp.
Finansieringsfunktionen innebär att det säljande företaget mot säkerhet i sina fakturor erhåller en kredit av finansbolaget – factorn – inom ramen för en limit. Krediten uppgår vid faktura- belåning till 70–80% av de överlåtna fakturor- nas värde. Resterande del utgör dels ersättning till factorn dels säkerhet för reklamationsris- ker. När köparen betalat sker en avräkning mellan factorn och säljaren.
SÅ FUNGERAR FACTORING
Administrativ service kan bl.a. bestå av res- kontrabokföring, likvidhantering med likviditets- rapporter, statistiktjänster såsom försäljnings- statistik, solvenskontroll av kunderna, kredit- riskberäkning, betalningspåminnelser och annan kravverksamhet samt utbetalningsservice.
Av de olika formera av factoring är faktura- belåning den vanligaste formen i Sverige.
Fakturaköp innebär att factorn övertar kredit- risken och betalar ut fakturabeloppet till kunden med avdrag för provision och andra kostnader. Fakturaköp kan kombineras med olika former av risktagande av factorn.
Förfallodagsköp innebär att factorn övertar kreditrisken och kostnaden för indrivning av säljarens fakturor genom att factorn betalar säljaren senast en viss tid efter förfallotiden även om köparen inte har betalat.
Exportfactoring innebär att slutkunden är ut- ländsk alternativt att finansiering sker i främ- mande valuta. Den vanligaste finansierings- formen är belåning. I vissa fall kan en samverkan ske mellan factoringföretag i import- respektive exportlandet.
Factoringkund (säljföretag)
Varor
Tjänster
Köpare
Fakturor
KREDIT1/ KÖPESKILLING2
Likvid
Faktura-
ÖVERLÅTELSE
Finansbolag (factor)
Skissen visar principen för fakturabelåning1 och fakturaköp2.
ANDRA FORDRINGSDOKUMENT
En finansieringsform som har många likheter med factoring är kontrakts- och reversfinansie- ring. Det kan t.ex. ske genom att ett finanbolag finansierar t.ex. en säljare av bilar genom att belåna de avbetalnings- och leasingkontrakt som denne tecknat med sina kunder. Detta sker genom lån mot säkerhet i säljarens fordran och är således att betrakta som kreditgivning. Lån kan antingen ges mot varje enskilt kontrakt, eller baseras på summan av en säljarens ute- stående fordringar. I det senare fallet har säl- jaren en rätt till kredit hos finansiären med ett
i förväg bestämt tak för krediten. Finansiären kan emellertid alternativt köpa säljarens avbetalningsfordringar.
LÅN MED ELLER UTAN SÄKERHET
Lån med säkerhet kan ges till såväl privat- person som företagare.
Lån utan säkerhet ges i regel endast till privatperson.
Ett sådant lån är i regel ett vanligt annuitetslån och betalas av enligt önskad tid med samma belopp varje månad. Lånetiden varierar vanli- gen mellan 1-10 år och maxbeloppet kan vara 150.000-200.000:-.
Man kan när som helst lösa lånet eller göra extraamorteringar utan extra kostnad. Förutom uppläggningsavgift och aviseringsavgift tas inga andra avgifter ut. Inbetald ränta är som andra utgiftsräntor avdragsgill i deklarationen.
KONTOKREDIT OCH KONTOKORT
Kontokrediten är knuten till en viss återför- säljare. Det är en s.k. revolverande kredit, dvs krediten höjs automatiskt till det ursprungliga beloppet så snart återbetalning skett för tidig- are inköp. Krediten återbetalas med en viss
del av den utestående skulden per månad tillsammans med ränta och aviavgift.
Med användning hos olika leverantörer kan kontokort med eller utan kredit även ges till företagare.
INLÅNING
Kreditinstitut – dvs. banker och kreditmark- nadsbolag – får i sin verksamhet bl.a. låna upp medel, t.ex. genom att ta emot inlåning från allmänheten eller ge ut obligationer eller andra jämförbara fordringsrätter. För banker
tillkommer betalningsförmedling via generella betalsystem.
Upplåningen från allmänheten kan vara såväl garanterad som icke garanterad. Alla slags insättningar på konto i kreditinstitut omfattas av insättningsgaranti enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Det maximala ersätt- ningsbeloppet är motsvarande 100 000 euro per insättare och institut. Beloppet i euro
skall räknas om till svenska kronor enligt den valutakurs som gällde dagen före ersättnings- rättens inträde. För flertalet kreditmarknads- bolag gäller emellertid att finansieringen sker genom upplåning utanför området för den statliga insättningsgarantin.
ÖVRIGA PRODUKTER
Finansbolagens övriga finansieringsformer är av skilda slag. Bland dessa kan nämnas kredit- givning mot säkerhet i varulager (lagerfinans- iering), som förekommer framför allt inom bilhandeln men som kan erbjudas även till företag inom andra branscher. E-handeln har ökat markant under de senaste åren. Finans- bolagen tillhandahåller olika betallösningar anpassade till företag som säljer varor och tjänster på internet.
19
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
För mer ingående information om Finansbolagens spelregler hänvisas
till motsvarande avsnitt i årsberättelsen.
LAGSTIFTNING
• Lagen om bank- och finansieringsrörelse
Finansbolagen i lagens mening är kreditmark- nadsbolag och var reglerade t.o.m. den 30 juni 2004 genom lagen (1992:1610) om finansie- ringsverksamhet m.m. men regleras fr.o.m. den 1 juli 2004 i den nya lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För finansbolag som ej omfattas av den nya lagen gäller lagen
(1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss
finansiell verksamhet.
Lagen gäller för alla som driver bank- och finansieringsrörelse, dock inte för den verk- samhet som drivs av Sveriges Riksbank och Riksgäldskontoret.
Den nya definitionen av bankrörelse innebär att i sådan ingår såväl betalningsförmedling via generella betalningssystem som inlåning med en uppsägningstid inom högst 30 dagar. Inlåning får mottagas även av kreditmarknads- företag.
Den nya definitionen av finansierings- rörelse styr frågan om tillståndsplikt för kreditmarknadsbolag/finansbolag.
Definitionen för finansieringsrörelse
”Med finansieringsrörelse avses rörelse
i vilken ingår näringsverksamhet som har till ändamål att
1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och
2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande.”
Allmänheten är fysiska personer och alla företag utom finansiella (finansiella företag är svenska och utländska banker, försäkrings- bolag, kreditmarknadsföretag, värdepappers- bolag och finansiella institut). Till allmänheten räknas inte stat och kommun. Vänder sig företaget direkt till allmänheten krävs fler än en eller ett fåtal fysiska personer eller icke-
finansiella företag för att punkt 1 i definitionen
skall gälla.
För tillståndspliktig finansieringsrörelse krävs att det föreligger såväl mottagande av medel från allmänheten som kreditgivning m.m. Det skall vara fråga om näringsverksamhet som har dessa verksamheter som ändamål.
Flera undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse enligt definitionen finns. Några exempel är
♦ X.x. xxxxxxxxxxxx förutsatt att koncernen/ gruppen inte har som huvudsakligt ända- mål att driva finansiell verksamhet.
♦ Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för ett kreditmarknadsföretag gäller även enligt nya lagen även om definitionen på finansieringsrörelse ej är uppfylld.
♦ Säljstödjande finansiering. Undantaget innebär att ett företag inte anses driva till- ståndspliktig finansieringsrörelse om det tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp. Undantaget gäller dock bara under förutsättning att koncernen eller företagsgruppen inte har som huvud- sakligt ändamål att driva finansiell verk- samhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel från allmän- heten bara genom att ge ut överlåtbara värdepapper med en löptid om minst ett år.
♦ Företag som indirekt lånar upp medel från allmänheten för sin kreditgivningsverk- samhet skall inte längre anses driva till- ståndspliktig finansieringsrörelse. Befint- liga kreditmarknadsbolag som finansierar sin kreditgivning genom indirekt upplåning får dock – om de så önskar – behålla sitt tillstånd även fortsättningsvis. Några nya tillstånd kommer dock inte att beviljas för aktuella företagstyper efter lagändringen.
Rörelseregler
Ett kreditinstitut (bank och kreditmarknads- bolag) får driva bara finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den.
Tillsyn
Finansinspektionen får meddela föreskrifter om bl.a.
♦ vilken information ett kreditinstitut skall lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,
♦ vilka åtgärder ett kreditinstitut skall vidta för att uppfylla kraven på soliditet, likvid- itet, riskhantering, genomlysning, sundhet m.m.,
♦ vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filialer ska lämna till Finansinspektionen.
• Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Sedan den 15 mars 2009 gäller en ny lag mot penningtvätt. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG) och inne- bär skärpta krav på berörda företag att ha god kännedom om sina kunder.
• Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar
Nya regler om kapitalkrav och kapitaltäckning trädde i kraft den 1 februari 2007. Reglerna bygger på EU-direktiv. Kapitaltäcknings- reglerna består dels av en s.k. ramlag, lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, dels av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1 till 2007:7) med ändringsförfattningar som meddelats med stöd av omfattande bemyndig anden i lag. Genom beslutade och planerade förändringar i följd av den senaste finanskrisen införs strängare kapital- och likviditetskrav.
GOD SED I FINANSBOLAG
Både i Sverige och inom EU finns strävanden genom s.k. egenåtgärder skall förebygga problem i förhållande till konsumenter eller andra kunder.
Branschen har givit ut etiska riktlinjer (FF1) samt uttalanden om god sed om finansiella leasingvillkor (FF 2). Om redovisning av leasingavtal (FF 3), om kontovillkor (FF 4) (numera upphävd) och om konsumentleasing/ privatleasing (FF 5).
Ovannämnda riktlinjer återfinns på hemsidan.
STATISTIK
FINANSBOLAGENS UTLÅNING I SEK OCH UTLÄNDSK VALUTA. KUNDSTRUKTUR.
Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
Leasing | Övriga företagskrediter | Hushåll | Total utlåning inkl. leasing | |||||
Mdr % | Mdr % | Mdr % | Mdr % | |||||
2001 | 99 | 56 | 42 | 24 | 36 | 20 | 177 | 100 |
2002 | 112 | 55 | 43 | 21 | 50 | 24 | 205 | 100 |
2003 | 110 | 50 | 48 | 22 | 62 | 28 | 220 | 100 |
2004 | 111 | 51 | 57 | 26 | 50 | 23 | 219 | 100 |
2005 | 108 | 48 | 63 | 28 | 53 | 24 | 224 | 100 |
2006 | 117 | 50 | 65 | 27 | 56 | 23 | 238 | 100 |
2007 | 109 | 48 | 63 | 28 | 56 | 24 | 228 | 100 |
2008 | 123 | 49 | 70 | 28 | 58 | 23 | 251 | 100 |
2009 | 126 | 50 | 67 | 26 | 62 | 24 | 256 | 100 |
2010 | 118 | 46 | 71 | 28 | 67 | 26 | 256 | 100 |
2011 | 126 | 46 | 74 | 27 | 73 | 27 | 273 | 100 |
FINANSBOLAGENS UTESTÅENDE KREDITER
Miljarder kronor och utländsk valuta. Samtliga finansbolag
Källa: Statistiska Centralbyrån
År | Kontokorts- fordringar | Factoring | Avbetalning | Kontrakts- finansiering | Revers- fordringar | Övriga krediter | Summa utestående krediter |
2001 | 5,90 | 5,34 | 41,76 | 7,65 | 9,42 | 5,39 | 75,46 |
2002 | 7,30 | 5,84 | 49,65 | 7,28 | 11,86 | 26,10 | 108,03 |
2003 | 7,88 | 5,66 | 53,30 | 7,20 | 9,79 | 33,14 | 116,97 |
2004 | 11,61 | 6,50 | 57,51 | 6,54 | 10,64 | 42,34 | 135,14 |
2005 | 14,36 | 8,93 | 60,85 | 6,87 | 10,67 | 35,44 | 137,12 |
2006 | 16,78 | 9,08 | 65,03 | 7,53 | 10,93 | 36,23 | 145,58 |
2007 | 18,05 | 6,10 | 64,44 | 10,52 | 7,58 | 26,72 | 133,41 |
2008 | 20,80 | 6,13 | 56,07 | 19,51 | 11,23 | 31,87 | 145,61 |
2009 | 23,19 | 6,20 | 55,16 | 20,19 | 14,43 | 29,60 | 153,47 |
2010 | 29,29 | 10,32 | 57,47 | 9,09 | 15,45 | 29,95 | 151,59 |
2011 | 30,41 | 9,82 | 60,50 | 10,58 | 15,85 | 42,81 | 169,97 |
FINANSBOLAGENS LEASING I SEK OCH UTLÄNDSK VALUTA. FÖRDELNING PÅ OBJEKT
Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
Byggnader | 338 | 401 | 483 | 648 | 573 |
Personbilar | 33 979 | 33 157 | 33 916 | 30 886 | 37 290 |
Andra fordon | 10 045 | 10 362 | 13 969 | 11 278 | 12 490 |
(varav lätta lastbilar) | – | – | – | (3 244) | (3 741) |
Övriga transportmedel | 19 025 | 21 336 | 25 229 | 27 488 | 25 730 |
(varav rälsfordon) | (21 489) | (20 768) | |||
(varav båtar och fartyg) | (1 600) | (1 570) | |||
(varav luftfartyg) | (2 043) | (1 370) | |||
(varav containrar) | (2 356) | (2 022) | |||
Entreprenadmaskiner (anläggn & byggn.maskiner) | 3 742 – | 4 721 – | 5 373 – | 6 232 (2 929) | 6 486 (3 260) |
(jord- & skogsbruksmaskiner) | – | – | – | (3 303) | (3 226) |
Verkstadsmaskiner | 6 785 | 7 944 | 7 931 | 6 517 | 6 519 |
Datorer och kringutrustning | 5 018 | 4 877 | 4 950 | 12 351 | 13 151 |
Mobiltelefoner och kommunikationsutrustning | 2 149 | 2 289 | 2 266 | 2 573 | 2 083 |
Inredning för kontor, restaurang, hotell, butik | 7 369 | 7 650 | 7 963 | 1 942 | 1 380 |
Grafisk utrustning | 958 | 1 055 | 992 | 1 015 | 1 001 |
Medicinsk utrustning | – | – | – | 725 | 752 |
Övrigt | 19 635 | 29 614 | 24 708 | 17 695 | 20 016 |
Summa finansbolag | 109 043 | 123 406 | 127 780 | 119 348 | 127 471 |
Anskaffningsvärdet på under året inköpta objekt | 63 669 | 75 814 | 60 167 | 61 020 | 70 369 |
Finansbolagens Förening Finansbolagens Service – ff ab
Xxxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx
HT 2012
Telefon: 00-000 00 00 • Telefax: 00-000 00 00 e-post: xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx