Allmänna villkor för företagspartnerskapsstöd 1.1.2022
Allmänna villkor för företagspartnerskapsstöd 1.1.2022
1. Allmänt
1.1. Beviljande av företagspartnerskapsstöd
Understödet beviljas inom ramen för anslagen från moment 24.30.66 i budgeten som riksdagen har godkänt att användas för mottagarens eget projekt för det ändamål som fastställts i beslutet om statsunderstöd. Dessa allmänna villkor är en del av beslutet om statsunderstöd och iakttagandet av dem är en förutsättning för betalning av understödet.
1.2. Godtagbara projekttyper
Med företagspartnerskapsstödet understöds kostnader som uppstår av utveckling av affärsverksamheten och beredning av projekt som riktar sig till ett utvecklingsland som OECD:s biståndskommitté DAC fastställer1. Stödet kan endast beviljas för samhälleligt godtagbar verksamhet2. Projektet ska ha någon av följande projekttyper som mål:
1.2.1 Långvarigt företagspartnerskap
Med företagspartnerskap avses ett samarbete mellan finländska och lokala företag eller andra ekonomiska aktörer som sker i ett utvecklingsland, som ska ha något av följande mål:
• grundande av ett samföretag med en lokal aktör
• grundande av ett dotterbolag
• import till Finland och samtidigt eventuellt till andra länder
• ingående av avtal om underleverans, service, franchise eller licensiering (exkl. försäljnings- och användningslicenser)
• utveckling av befintlig affärsverksamhet i projektlandet
Aktören i utvecklingslandet, som det långvariga avtalet ingås med, kallas nedan för utvecklingslandspartner.
1.2.2. Pilotförsök med en ODA-duglig internationell organisation
Stöd kan beviljas för ett pilot- och/eller demonstrationsprojekt i anslutning till en kommersiell/produktifierad teknologi eller lösning som genomförs som en del av verksamheten i en ODA-duglig internationell organisation (t.ex. EU, FN-organisationer, internationella finansieringsinstitut, internationella frivilligorganisationer), och som ifall det har framgång kan antas leda till införande av en mer omfattande lösning som producerar utvecklingspolitiskt mervärde.
• Som stödberättigade internationella organisationer räknas organisationer från OECD:s lista över ODA-dugliga aktörer (Annex 2, List of ODA-eligible international organisations, including
1 DAC list of ODA Recipients xxxxx://xxx.xxxx.xxx/xxx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx-xxxxxxx- standards/daclist.htm
2Icke godtagbara branscher xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xx-xxxxxxx/xxxxxxx/0000/00/Xxxxxxxxxxxxxxx_Xxxx-xxxxxxxxxx- branscher_2022.pdf
multilateral agencies, international NGOs, networks and PPPs3), vars organisationstyp enligt Annex 2–listan (Channel Parent Category) är 21000 (International NGO), 30000-32000 (PPPs and networks) eller 40000-47000 (multilateral organisations).
• En förutsättning för beviljande av stöd är att ett intentionsavtal rörande pilotförsöket har undertecknats med vederbörande organisation.
• Pilotförsök med en produkt/lösning kan stödjas en gång per internationell organisation i samma projektland. Understöd kan endast sökas för ett pilotprojekt åt gången. Dessutom kan understöd beviljas för högst två pilotprojekt åt samma stödmottagare inom Finnpartnerships programperiod 2022–2024.
1.2.3. Utredning om investeringsprojektets genomförbarhet
Stöd kan beviljas för en genomförbarhetsutredning (feasibility study) om ett investeringsprojekt som är stödberättigat inom utrikesministeriets Public Investment Facility-finansiering. Projekt anses vara PIF- finansieringsdugliga då utrikesministeriet har gett ett positivt utlåtande om deras koncept. Stöd kan enligt prövning även beviljas för genomförbarhetsutredningar om andra motsvarande investeringsprojekt som strävar efter utvecklingseffekter i LDC- eller LMIC-länder. Därvid är en förutsättning för beviljande av stödet att investeringsprojektet har ett värde på minst en miljon euro och att den sökande har slutit ett intentionsavtal med den som finansierar projektet eller har någon annan verifikation på den sökandes eventuella deltagande i projektet.
• Stöd kan endast sökas för en genomförbarhetsplan åt gången och den föregående planen ska vara färdig innan nytt stöd kan beviljas. Dessutom kan stöd sökas för högst två genomförbarhetsplaner inom tre år. Under följande treårsperiod kan aktören beviljas stöd för en genomförbarhetsplan endast om aktören kan påvisa att åtminstone ett av de tidigare projekten, för vilka en genomförbarhetsplan har gjorts, har övergått i genomförandeskedet och befinner sig i ett planenligt skede med sikte på produktion av utvecklingseffekter.
1.2.4. Stödfunktioner
Stöd kan beviljas för projekt som utförs av frivilligorganisationer/läroanstalter/forskningsanstalter, där projektet har direkt anknytning och utförs i samspel med ett företags Finnpartnership-företagspartnerskapsprojekt eller ett projekt inom ramen för programmet Developing Markets Platform (DevPlat), som administreras av Business Finland. Organisationen eller en annan aktör som utför stödfunktionprojektet kan inte själv eftersträva ett vinstbringande partnerskap. Ett företagsprojekt i anslutning till vilket ett stödfunktionsprojekt bedrivs kallas nedan för moderprojekt. Väsentliga stödfunktioner som stöder ett moderprojekt är:
• samarbete mellan företag och frivilligorganisationer eller andra aktörer i syfte att utveckla kapaciteten hos moderprojektets intressentgrupper (inkl. utbildning i anslutning till frågor som gäller företagsansvar och mänskliga rättigheter samt yrkesinriktad, teknisk och merkantil utbildning för lärare/handledare/pilotgrupper), för att utveckla samarbetsnätverk, genomföra pilotprojekt för produkter och tjänster osv.
3 Annex 2, List of ODA-eligible international organisations xxxxx://xxx.xxxx.xxx/xxx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx- development/development-finance-standards/annex2.htm
• utveckling av samarbets- och innovationsplattformar i anslutning till moderprojektet, samt
• anordnande av seminarier och workshoppar i anslutning till moderprojektet som en del av det allmänna upplysnings- och påverkansarbetet
1.3. Godtagbara projektskeden
Beroende på typ av projekt kan företagspartnerskapsstöd beviljas för olika skeden i ett projekt. I projekttypen ”Långvarigt företagspartnerskap” kan stöd beviljas för projektskedena 1–7, i projekttypen ”Pilotförsök med en ODA-duglig internationell organisation” kan stöd beviljas för projektskedena 1–5 och i projekttypen ”Utredning om investeringsprojektets genomförbarhet” kan stöd beviljas för projektskedena 2 och 4. I stödfunktionsprojekten finns det inga separata projektskeden. Projektskedena är:
1. identifiering av partner
2. projektutredning
3. affärsplan
4. bedömning av miljö- och samhällskonsekvenser
5. pilotförsök och demonstration av teknologin och lösningarna
Som pilotförsök räknas testning av en befintlig teknologi/lösning i projektlandet. Som demonstration räknas en presentation av funktionaliteten i enheten eller motsvarande.
• Projekttypen Långvarigt företagspartnerskap: Pilotförsök med en produkt/lösning kan stödjas en gång i samma projektland. Understöd kan endast sökas för ett pilotprojekt åt gången. Dessutom kan samma understödstagare beviljas understöd för högst två pilotprojekt i anknytning till långvarigt företagspartnerskap under Finnpartnerships programperiod 2022–2024. Pilot-
/demonstrationsprojektet ska alltid baseras på ett beslut om inledande av långvarig affärsverksamhet.
• Projekttypen Pilotförsök med en internationell organisation: Pilotförsök med en produkt/lösning kan stödjas en gång per internationell organisation i samma projektland. Understöd kan endast sökas för ett pilotprojekt åt gången. Dessutom kan samma understödstagare beviljas understöd för högst två pilotprojekt som genomförs tillsammans med en internationell organisation Finnpartnerships programperiod 2022–2024.
6. utbildning för den lokala personalen
• Utbildning för egen eller utvecklingslandspartnerns personal som verkar i företagets projektland kan stödjas i projektskedet upp till 300 arbetsdagar/projekt beroende på projektets karaktär och omfattning.
• En förutsättning för betalning av stödet är ett intyg över företagets registrering eller åtminstone ett affärsverksamhetstillstånd som beviljats åt det lokala företaget. När utvecklingslandspartnerns personal utbildas ska det långvariga partnerskapet verifieras genom att förete åtminstone ett intentionsavtal över det planerade samarbetet och dess utformning samt en beskrivning av rollerna för den personal som utbildas.
7. utveckling av befintlig affärsverksamhet i projektlandet.
De utredningar och personalens utbildning som understöds i projektskedet ska anknyta till något av följande:
a. utvidga produktportföljen,
b. finna nya varuleverantörer och
c. underleverantörer eller motsvarande partner,
d. utveckla verksamheten så den blir lättare skalbar,
e. utreda investeringsbehoven och finansieringen av dem,
f. förbättra/utveckla arbetsförhållandena,
x. xxxxxxxx verksamheten i en mer ansvarsfull och hållbar riktning.
• En förutsättning för beviljande av stödet är ett registreringsintyg för företaget som grundats i projektlandet eller ett samarbetsavtal som ingåtts med utvecklingslandspartnern (t.ex. ett underleveransavtal).
• För punkterna a–e kan stöd beviljas en gång per projekt per projektland. För punkterna f–g kan stöd beviljas om det är motiverat.
• Utbildning för personalen kan stödjas inom vederbörande projektskede upp till 100 arbetsdagar/projekt.
2. Villkor i anslutning till finansieringen
2.1. Stödbelopp
Statsunderstödet får inte täcka hela beloppet av de totala kostnaderna av verksamheten eller projektet som är föremål för understödet. Statsunderstödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överskrida det maximala beloppet av statsunderstöd eller annat offentligt understöd som föreskrivs i Europeiska unionens eller Finlands lagstiftning.
2.2. Stödandel / självfinansieringsandel
Beloppet av företagspartnerskapsstödet är 30–85 procent av de totala kostnader som ministeriet godkänner för respektive projekt, beroende på projekttyp, sökandeorganisationens storlek och projektlandet. I beslutsfattandet används gällande OECD/DAC-klassificering (se tabellen). Företagets självfinansieringsandel, som inte får vara stödbaserad, är därmed 15–70 procent.
Om ett projekt som eftersträvar ett långvarigt företagspartnerskap genomförs i länder som hör till olika stödkategorier, bestäms stödandelen enligt det projektland som har den minsta stödprocenten. I pilot- och demonstrationsprojekt som genomförs som en del av ODA-dugliga internationella organisationers verksamhet räknas stödet enligt 30–50 procent om landet inte är fastställt eller om projektet genomförs i många länder.
EU:s definition av små och medelstora företag: mindre än 250 anställda; årlig omsättning under 50 miljoner euro eller balansomslutning under 43 miljoner euro; definitionen påverkas också av företagets förhållande till andra företag när det gäller ägande av kapital, röstantal eller utövande av bestämmanderätt, se xxxx://xxxxxxxxxxxx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxxx/00x0xx00-x0xx-00x0-0x00-00xx00xx00x0.0000.00/XXX_0.
Projekttyp | Organisationens storlek | Stödandel (av godkända kostnader) / Projektlandets kategori enligt OECD/DAC-klassificeringen 4 och States of Fragility-listan 5: Minst utvecklade länder (LDC), Övriga länder med lägre inkomstnivå (LIC) och Mycket sköra stater inkl Jordanien (Extremely fragile states) | Stödandel (av godkända kostnader) / Projektlandets kategori enligt OECD/DAC- klassificeringen och States of Fragility-listan: Utvecklingsländer med en lägre medelinkomstnivå (LMIC) | Stödandel (av godkända kostnader) / Projektlandets kategori enligt OECD/DAC-klassificeringen och States of Fragility-listan: Utvecklingsländer med en högre medelinkomst-nivå (UMIC) (en förutsättning för beviljande av understöd är dessutom betydande utvecklingseffekter) |
Långvarigt företags- partnerskap | SME-företag Övriga små och medelstora aktörer | 85 % | 70 % | 50 % |
Stora företag eller motsvarande aktörer | 85 % | 50 % | 30 % | |
Pilotförsök med en ODA-duglig internationell organisation | SME-företag Övriga små och medelstora aktörer | 85 % | 70 % | 50 % |
Stora företag eller motsvarande aktörer | 85 % | 50 % | 30 % | |
Genomförbarhetsplan för investeringsprojekt | SME-företag Övriga små och medelstora aktörer | 50 % | 50 % | - |
Stora företag eller motsvarande aktörer | 30 % | 30 % | - | |
Stödfunktioner | Frivillig- organisationer, läroanstalter, forskningsanstalter | 85 % | 85 % | 85 % |
4 DAC list of ODA Recipients xxxxx://xxx.xxxx.xxx/xxx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx-xxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxx.xxx
5 States of Fragility xxxx://xxx0.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxx-xx-xxxxxxxxx/xxxxxxxx/0/
2.3. Nedre och övre gränser för det beviljade stödet samt tillämpning av de minimis- villkoret
Den nedre gränsen för det stöd som beviljas är 15 000 euro per projektansökan. Den övre gränsen för det stöd som beviljas, om stödet inte beviljas enligt de minimis-villkoren, är 400 000 euro per projekt i andra projekttyper förutom i Genomförbarhetsutredningar för investeringsprojekt, där den övre gränsen för det stöd som beviljas är 150 000 euro. Ett projekt kan bestå av flera olika projektansökningar, varvid den sammanlagda summan av separat beviljade belopp i anslutning till samma projekt inte kan överskrida den övre gränsen för det stöd som beviljas.
Företagspartnerskapsstöd är i princip de minimis-stöd i enlighet med Europeiska kommissionens förordning (EU) Nr 1407/2013. Det totala beloppet av stöd av mindre betydelse som beviljas ett företag får inte överskrida 200 000 euro under en period av det innevarande och de två föregående skatteåren. På koncernnivå anses moder- och dotterbolag vara ett företag i enlighet med artikel 2.2 i Europeiska kommissionens förordning och de stöd de får, liksom även stöd för företag som omfattas av samma bestämmanderätt, räknas samman. I beräkningen av stödet beaktas allt understöd som erhållits av olika myndigheter (till exempel kommuner, landskapsförbund, ministerier, myndigheter som lyder under ministerier såsom Finnvera Abp, NTM-centralerna och Business Finland) och som myndigheten har beviljat enligt de minimis-villkor.
Om den sökande anser att stödet som riktar sig till projektet inte är de minimis-stöd, ska sökanden motivera varför stödet inte är de minimis-stöd. Huruvida stödet omfattas av de minimis-bestämmelserna bedöms projektspecifikt. Projekt, vars verkningar inte riktar sig till EES-området, omfattas inte av de minimis- bestämmelserna.
Avvikande från huvudregeln kan de minimis-stöd endast i begränsad utsträckning beviljas till följande branscher: fiskodling och vattenbruk (de minimis-gräns 30 000 euro) och primärproduktion inom jordbruk (de minimis-gräns 15 000 euro). För företag som utför godstransporter på landsväg på uppdrag av annan part är den maximala summan enligt förordningen 100 000 euro. Ett annat undantag från huvudregeln är att de minimis-stöd inte alls kan beviljas inom stenkolsbranschen och inte heller för exportstöd eller för gynnande av inhemska produkter på bekostnad av import.
2.4. Rapporteringsskyldighet och beaktande av andra offentliga stöd
Den som ansöker om understöd svarar för uppföljningen av ackumulationen av de minimis-stöd samt för anmälan om beviljade stöd när understöd söks.
Om sökanden får finansiellt stöd via utrikesministeriets andra instrument för utvecklingssamarbete, ska sökanden lämna in en separat preciserande utredning över att det företagspartnerskapsstöd som söks inte gäller samma verksamhet för vilket sökanden får stöd via de andra instrumenten för utvecklingssamarbete.
2.5. Betalning av understöd
Villkoren för betalning av understödet fastställs i beslutet om statsunderstöd. Mottagaren av understödet ska ge korrekt och tillräcklig information till utrikesministeriet för betalningen av understödet. Understödet betalas i efterskott i en eller två rater på grundval av godkända, genomförda, betalade (med undantag för semesterlönereserveringar) och reviderade kostnader till det bankkonto som understödstagaren har anmält.
Innan stödet betalas ska understödstagaren förete en förbindelseblankett. För utbetalningen av stödet ska understödstagaren i e-tjänsten fylla i en begäran om betalning av statligt stöd och lämna in de obligatoriska bilagorna, vilka är en framstegsrapport eller en slutrapport, en revisionsrapport undertecknad av revisor, kontrollistan och betalningsspecifikationen för projektet samt betalningsspecifikationen i Excel-format.
Betalningsbegäran ska lämnas inom användningstiden för stödet, dvs. senast inom 24 månader efter delgivningen av beslutet om statsunderstöd.
Mer detaljerade villkor om revision och rapportering finns i punkterna 4.1 Skyldighet att ordna uppföljning av användningen av understödet och 5.5 Skyldighet att klargöra användningen av understödet.
Om något land håller på att strykas från OECD/DAC:s lista på biståndsberättigade länder bör sökanden förbereda sig på det i sina begäranden om betalning och i planeringen av projektet. När ett land har strukits från listan på biståndsberättigade länder kan utrikesministeriet inte längre göra utbetalningar av stöd för de projekt som håller på att genomföras i det aktuella landet. Aktuell information finns på OECD/DAC:s webbplats6.
3. Villkor i anslutning till kostnader som stöds
3.1. Godtagbara kostnader
Stödet och den tillhörande självfinansieringsandelen kan endast användas för kostnader som är rimliga och nödvändiga med avseende på genomförandet av den understödda verksamheten. Godtagbara kostnader kan vara kostnader i enlighet med den till beslutet om statsunderstöd bifogade projektbudgeten, som har uppkommit på registreringsdagen för projektet eller därefter. Kostnaderna godkänns mervärdesskattefria. Till den del som mervärdesskatt kvarstår som en slutlig kostnad enligt utredning av sökanden kan mervärdesskatteandelen ingå i de kostnader som ersätts.
Kostnader som understödstagaren får bidrag, understöd eller ersättning för av andra aktörer kan inte stödjas. Stödet kan inte heller användas för kostnader som uppkommit av understödstagarens normala affärsverksamhet.
Om de kostnader som godkänns inom ramen för företagspartnerskapsstöd är 30 procent eller mindre än vad som anges i stödansökan, förkastas ansökan om stöd.
3.1.1. Resekostnader
Skäliga rese- och inkvarteringskostnader till ett projektland som utrikesministeriet har godkänt eller till ett annat land som väsentligt anknyter till projektet ersätts enligt de förmånligaste alternativen med avseende på de totala kostnaderna. Som skäliga rese- och inkvarteringskostnader godkänns kostnader som uppkommit i enlighet med statens resereglemente.
Rese- och inkvarteringskostnader (exkl. dagtraktamenten) för personalen hos ett utvecklingslandsföretag som understödstagaren är ägare/delägare till eller hos en utvecklingslandspartner ersätts endast om det är fråga om en utbildning som sker i Finland eller i ett annat land än projektlandet.
6 xxxxx://xxx.xxxx.xxx/xxx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx-xxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxx.xxx
Godtagbara resekostnader är:
• flyg-, tåg- och båtresor samt övrig kollektivtrafik
• inkvartering
• dagtraktamente (högst enligt de maximala beloppen i gällande Statens resereglemente)
• nödvändiga taxiresor och skäliga hyreskostnader för bil och chaufför (inkl. bränsle och vägtullar) i projektlandet
• anslutningsresor och resor inom projektlandet
• reserveringskostnader i anslutning till resande
• flygplatsskatt
3.1.2. Arbetskostnader
Den egna personalens och externa experters arbete kan stödjas i projektlandet, i Finland eller i något annat land som väsentligt anknyter till projektet. I projektskedena 3–7 förutsätts att projektet även omfattar arbete som utförs i projektlandet.
Utöver utredningar i anslutning till projektet stöds rapporteringen av utvecklingseffekter som en del av projektets verksamhet och rapporteringen gällande användningen av tillgångar. Den arbetstid som anses ska stödjas ska stå i skälig relation till karaktären och omfattningen av projektet. Det arbete som har utförts för personalens utbildning kan dock stödjas upp till 300 arbetsdagar per projekt i projektskedet för personalens utbildning och dessutom högst 100 arbetsdagar per projekt i projektskedet för utveckling av befintlig affärsverksamhet i projektlandet. Ett projekt kan bestå av flera olika projektansökningar, varvid det totala antalet utbildningsdagar i separata ansökningar som anknyter till samma projekt inte kan överskrida den övre gränsen.
a. Arbetskostnaderna för den egna personalen ska basera sig på betald lön i enlighet med arbetstagarens arbetsavtal. Arbetskostnaderna för den egna personalen kan stödjas med högst 500 EUR/dag.
• Som understödstagarens egen personal räknas understödstagarens anställda (inkl. direktörsavtal) och de personer som tillsammans med sin make och/eller barn och/eller förälder äger mer än 5 procent av understödstagarens aktier och/eller rösträtt. Som understödstagarens egen personal räknas även anställda (inkl. direktörsavtal) i företag som ägs av understödstagaren eller som äger understödstagaren. Om understödstagarens personägare äger ett annat företag, anses även de anställda (inkl. direktörsavtal) i detta företag vara understödstagarens egen personal. Övriga kan vara externa experter.
• Arbetskostnaderna per dag räknas enligt arbetstagarens utbetalda lön i enlighet med arbetsavtalet och lagstadgade semesterlön enligt följande: (månadslön + lönebikostnader + semesterlönereserv för semesterlön)/21 (21 är det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en månad).
• I arbetskostnaderna beaktas inga tillägg (t.ex. övertidsersättning som betalats undantagsvis).
• Som lönebikostnader räknas endast de lagstadgade lönebikostnader som hör till arbetsgivaren i enlighet med de verkliga kostnaderna. Som lönebikostnader beaktas inte semesterpenningsreserveringar grundade på kollektivavtal eller exempelvis kostnader som orsakas av företagshälsovård.
• Den egna personalens arbete kan endast stödjas för vardagar (mån.–fre.), eftersom nämnaren är 21 när arbetskostnader/dag räknas ut.
• Innehållet i arbetsdagarna ska specificeras per dag i ansökningsskedet och verifieras i samband med utbetalningen. Understödstagaren ska ordna uppföljning av arbetstidsanvändningen.
• Arbete som har utförts i Finland eller i något annat land som anknyter till projektet kan inte på nytt stödjas i projektlandet som arbete med samma innehåll.
b. Ett arvode för en extern expert kan stödjas upp till 520 EUR/dag för en juniorexpert och upp till 910 EUR/dag för en seniorexpert (vid behov kan av understödstagaren begäras referensinformation om de experter som använts för att fastställa senior- och juniorexpertis). Dessutom godkänns skäliga kontorskostnader som experten debiterar, såsom användning av telefon och internet samt kostnader för utskrifter till den del de hör till uppdraget i fråga.
c. Utifrån projektlandsutredningar som gjorts av den aktör som ska anses vara understödstagarens långvariga utvecklingslandspartner kan ett arvode i enlighet med projektlandets nivå stödjas i projektskedena 1–3.
3.1.3. Övriga kostnader
Övriga skäliga och nödvändiga kostnader som orsakats av projektets genomförande såsom
• revision (en kostnad som ska anses vara skälig i förhållande till omfattningen av begäran om betalning)
• visum
• obligatoriska vaccinationer och läkemedel för resan till projektlandet
• eventuella tilläggsdelar till reseförsäkringen för ett högriskland
• myndighetsavgifter
• kostnader för anskaffning av tillstånd (till exempel export- eller importlicenser)
• notarisering
• kostnader för grundande, upprättande och översättning av avtal
• test- och analysarvoden i anslutning till bedömning av miljö- och samhällskonsekvenser
• nödvändiga säkerhetstjänster i högriskländer
3.1.4. Kostnader som ytterligare godkänns inom pilotförsök och demonstration av teknologin och lösningarna
• arbetskostnader i anslutning till planeringskostnader, lokalisering, utbildning, annan teknisk hjälp och installationsarbete
• hyror för anordningar och lokaler som är nödvändiga med tanke på pilotförsöket
• skäliga investeringar i anordningar, byggnadskostnader och fraktavgifter, om pilotanordningen eller motsvarande förblir i understödstagarens eller en långvarig utvecklingslandspartners ägo åtminstone för den tid Företagspartnerskapsstödet i fråga gäller och kostnaderna är väsentliga med tanke på projektets karaktär och genomförbarheten.
3.1.5. Kostnader som ytterligare godkänns i importprojekt
• produktutvecklingskostnader i anslutning till marknadsspecifik produktifiering och kostnader för tester som kan jämställas med detta, kostnader för tester för myndighetstillstånd som behövs för import samt auditeringskostnader i anslutning till producenters ansvarsfullhet
3.1.6. Kostnader som ytterligare godkänns i projekt för stödfunktioner
• Skäliga hyror för lokaler för evenemang som ordnas inom projektet samt deltagarnas resekostnader och mötespaket
• i samband med utbildning för lärare åt en pilotgrupp för läroplansreformer, för lärares utbildning, anskaffning av undervisningsapparater och -utrustning, reparationsåtgärder i undervisningslokaler samt andra kortfristiga kostnader för utveckling av kapaciteten i moderprojektets intressentgrupper.
3.2. Kostnader som inte godkänns
• kostnader som ska anses höra till normal affärsverksamhet, såsom marknadsföring, försäljning, rekrytering och kommunikation
• kostnader för identifiering av en agent eller distributör i anslutning till ett finländskt företags export eller kostnader för användarutbildning i direkt anslutning till maskin- eller anordningsleveranser, som inte eftersträvar ett långvarigt företagspartnerskap i enlighet med villkoren för företagspartnerskapsstödet
• utbildning som ingår i ett licenserings- och franchisingavtal
• kostnader av allmän natur för marknadsundersökningar som inte anknyter till främjande av företagspartnerskap i enlighet med villkoren
• kostnader för deltagande i anbudsförfarande eller förberedelse inför sådan exporthandel som inte är förknippad med långvarigt partnerskap enligt villkoren
• planering och förberedelse inför resor och distansmöten
• anskaffningskostnader för maskiner och materiel som behövs för genomförandet av projektet och andra produktionsinvesteringar
• kostnader av allmän natur för marknadsföring och marknadsföringsmaterial
• produktutvecklingskostnader av allmän natur för produkter och lösningar och kostnader för därmed jämförbara tester (andra än marknadsspecifika produktifieringar i anslutning till utvecklingslandsimport)
• kostnader av allmän natur för seminarier eller besök som inte anknyter till främjande av företagspartnerskap i enlighet med villkoren eller deras väsentliga stödfunktioner (t.ex. identifiering av företagspartner eller företagsansvar)
• arbete som den egna personalen utför på veckoslut
• den del av arbetskostnaderna för den egna personalen samt för löner och arvoden åt externa experter som överskrider maximigränsen
• resekostnader i Finland, om de inte är anslutningsresor
• dagtraktamenten i Finland, om de inte anknyter till resor till projektlandet eller något annat land som väsentligt anknyter till projektet
• dagtraktamenten åt personal från projektlandet under utbildning som sker i Finland
• kilometerersättningar och icke nödvändiga taxikostnader i projektlandet eller i något annat land som väsentligt anknyter till projektet
• sedvanliga rese- och personförsäkringar
• läkemedelskostnader som inte är nödvändiga med avseende på förhållandena i projektlandet
• parkeringskostnader
• kostnader för budservice
• representationskostnader
• hyror för lokaler (exkl. stödfunktionsprojekt och obligatoriska i pilotförsökskedet)
• kostnader för projektets bokföring
• kostnader för kapitalanskaffning
• reserveringar som avses i bokföringslagen (1336/1997, med undantag av semesterlönereservering)
• kalkylmässiga poster som inte redan baserar sig på faktiska kostnader
• ersättningar för uppsägning eller lönekostnader som betalas för uppsägningstid utan arbetsplikt
• icke lagstadgade tilläggspensioner, resultatbaserade arvoden och bonusar
• rättegångskostnader eller ersättningar som utdömts av domstol samt andra avgifter av straffkaraktär, såsom förpliktelser som ska betalas för återkrav, böter, dröjsmålsräntor eller påminnelseavgifter
• kostnader eller underskott från andra projekt som erhållit understöd
• övriga eventuella icke stödberättigade kostnader
4. Allmänna premisser för användningen av understödet
4.1. Skyldighet att ordna uppföljning av användningen av understödet
Ett företag som får företagspartnerskapsstöd ska i projektets bokföring iaktta de nationella bokföringsbestämmelserna för företagets hemort (t.ex. Finlands bokföringslag (1336/1997) och -förordning (1339/1997)) samt god bokföringssed. Understödstagaren ska organisera sin bokföring så att kostnader som uppkommit av projektet kan specificeras och deras samband med bokföringen och betalningsspecifikationen kan verifieras, till exempel genom att i bokföringen grunda ett kostnadsställe för bokföringen av kostnaderna för stödmålet separat från de övriga funktionerna. Av verifikaten ska framgå information som är nödvändig för bokföringen. Understödstagaren ska ordna uppföljning av arbetstidsanvändningen. Handlingar gällande projektet och annat material som är nödvändigt för övervakning och granskning av projektet ska förvaras minst tio år efter den sista betalningsposten inom projektet.
Revisionen ska utföras i enlighet med standarden för relaterade tjänster 4400, som tillämpas på uppdrag för särskilt överenskomna förfaranden, samt i enlighet med denna anvisning. Revisorn ska granska 100 procent av de kostnader som ingår i begäran om utbetalning (stickprovsmässig granskning godkänns inte).
Utrikesministeriet rekommenderar att revisionen utförs av den egentliga revisorn som valts av företagets bolagsstämma. Om det stödmottagande företaget inte är skyldigt enligt revisionslagen att utse en revisor, är företaget ändå skyldigt att utse en revisor för revision av företagspartnerskapsstödet.
Den valda revisorn ska ha en CGR- eller GRM-examen eller en motsvarande revisorsexamen som är auktoriserad i det land där företaget är registrerat. Vid revisionen ska en kontrollista enligt utrikesministeriets anvisningar användas och rapporten upprättas i enlighet med den givna modellen. Utrikesministeriet och Finnpartnership- programmet har rätt att vara i direkt kontakt med revisorn för ett företag som fått företagspartnerskapsstöd.
4.2. Användning av understödet för ett godtagbart ändamål
Understödet får endast användas i syftet som anges i beslutet om statsunderstöd. Understödstagaren ska i projektet som understöds iaktta de villkor och begränsningar som ingår i beslutet om statsunderstöd och dess bilagor. Statsunderstöd kan inte överföras till tredje part.
Understödstagaren är själv till fullo ansvarig för svårigheter, yrkanden och andra påföljder som eventuellt orsakas av användningen av understödet.
4.3. Begränsningar gällande understödets användningstid
Det beviljade stödet ska användas och utbetalning ska begäras inom 24 månader efter delgivningen av beslutet om statsunderstöd. Om inte annat visas, anses beslutet om statsunderstöd ha delgivits på den tredje dagen från att beslutet har kunnat läsas i e-tjänsten. Om understödstagaren inte har begärt utbetalning av de beviljade medlen inom tidsfristen, kan utrikesministeriet häva sitt beslut om beviljande angående de medel som inte har lyfts och således omfördela de anslag som frigjorts.
4.4. Ändring av de särskilda villkor som anges i beslutet om understöd
Understödstagaren ska utan dröjsmål meddela utrikesministeriet om ändring som inverkar på genomförandet av ändamålet för understödet eller annan ändring som inverkar på användningen av stödet.
På understödstagarens motiverade skriftliga ansökan kan ministeriet besluta om ändringar i de särskilda villkoren i beslutet om beviljande av understöd. En särskild anledning ska alltid framställas för en ansökan om ändring. En ändringsansökan ska göras om de centrala målen eller funktionerna i projektet ändras. Ändringar i användningen av stödet förutsätter en ändringsansökan då det mellan projektskedena sker ändringar i den budget som godkänts i beslutet om statsunderstöd och ändringarnas totalbelopp är minst 15 procent av totalkostnaderna för projektskedet. Oberoende av penningbelopp krävs det alltid en ändringsansökan om understödet riktar sig till ett nytt kostnadsslag eller projektskede som avviker från ansökan som understödet baserat sig på. Ändringen får inte genomföras innan positivt beslut har erhållits till ändringsansökan.
Utrikesministeriet bedömer från fall till fall om ändringen godkänns. Utrikesministeriet beviljar inte förlängningar på användningstiden för företagspartnerskapsstödet.
5. Understödstagarens särskilda skyldigheter
5.1. Iakttagande av principer om miljö- och samhällsansvar
Av understödstagaren förutsätts miljö- och samhällsansvarsfull verksamhet. Detta gäller i synnerhet beaktande av risker och konsekvenser av projekt som stöds med företagspartnerskapsstöd samt förebyggande och minimering av eventuella negativa effekter i anknytning till miljön, samhället och mänskliga rättigheter. Den sökande ska förbinda sig att iaktta internationella rättigheter för anställda och standarder rörande arbetssäkerhet (ILO) samt iaktta internationella rekommendationer beträffande mänskliga rättigheter (United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights). I projekten ska därtill iakttas internationellt godkända miljö- och samhällsansvarsstandarder samt lokal lagstiftning. Som grund för bedömningen används Världsbankens och IFC:s (International Financial Corporation) miljö- och samhällskonsekvenser som godkänts av internationella finansiärer samt standarder som gäller deras administration (IFC Performance Standards, World Bank Group EHS Guidelines).
Företag som genomför projekt förutsätts även iaktta principer i anslutning till god förvaltning, skatteansvar, transparens och verksamhet som motverkar korruption. Företaget ska förbinda sig till OECD:s anvisningar för multinationella företag som behandlar ansvarsfull företagsverksamhet i anslutning till bland annat de anställdas förhållanden, skattebetalning, konsumenterna, korruptionsbekämpande åtgärder och miljön.7 Beträffande skatteansvaret ska företaget dessutom iaktta skatteansvarsprinciperna som fastställts för Finlands utvecklingssamarbetsfinansiering.8
5.2. Understödstagarens skyldighet till upphandling i enlighet med upphandlingslagen samt upphandling av småanskaffningar
Understödstagaren ska beakta upphandlingsskyldigheterna beträffande anskaffningar som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) när denne använder understöd.
Enligt 5 § 5 punkten i nämnda lag ska vilken upphandlare som helst anses vara en sådan upphandlande enhet (dvs. aktör som ska konkurrensutsätta sin anskaffning i enlighet med bestämmelserna i upphandlingslagen) då denne av en statlig myndighet har fått understöd för upphandling till ett belopp som överstiger hälften av upphandlingens värde.
Om upphandlingen har gjorts i strid med upphandlingslagstiftningen är upphandlingen inte en godtagbar kostnad. Alla anskaffningar ska göras på ett sätt som helhetsekonomiskt är förmånligast.
5.3. Förbud mot mutor
När varor eller tjänster anskaffas ska både anbudsbegäran och anskaffningsavtal innehålla en klausul om att anbudet kan förkastas eller avtalet hävas om avtalet eller genomförandet är förknippat med mutor eller olaglig
7 Anvisningar på engelska xxxx://xxx.xxxx.xxx/xxxxxxxxx/xxx/xxx finska xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/0000000/0000000/XXXXxxxxxxxxxxxxxxxxx%00xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx/0x0xx000-0xx0- 4151-b24f-1588c079dda4
8xxxxx://xx.xx/xxxxxxxxx/00000/0/XxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxXxxxxxx%00xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
the+private+sector.pdf/cf0cd254-c616-81a6-59dc-aec6908317df?t=1614867347967
verksamhet i likhet med mutning (inklusive mutning av utländsk tjänsteman). Understödstagaren försäkrar att denne, personer som utövar dess lednings- och övervakningsmakt eller dess anställda eller lokala representanter inte har gjort sig skyldiga till mutning eller olaglig verksamhet i likhet med mutning (inklusive mutning av utländsk tjänsteman) och att de inte kommer att göra sig skyldiga till sådan verksamhet under tiden understödet används. Understödstagaren försäkrar även att de aktörer till vars verksamhet denne överför en del av statsunderstödet att användas i enlighet med användningsändamålet, personer som utövar dessa aktörers lednings- och övervakningsmakt eller deras anställda eller lokala representanter inte har gjort sig skyldiga till mutning eller olaglig verksamhet i likhet med mutning (inklusive mutning av utländsk tjänsteman) och att de inte kommer att göra sig skyldiga till sådan verksamhet under tiden understödet används. Brott mot försäkran kan leda till att det betalda understödet eller en del av det krävs tillbaka med stöd av statsunderstödslagen (688/2001).
Om understödstagaren observerar att en person som utövar dess lednings- eller övervakningsmakt eller dess anställda eller en lokal representant har gjort sig skyldig till missbruk av medel som fåtts som statsunderstöd, ska understödstagaren omedelbart vidta åtgärder för att minimera skadan samt anmäla saken till utrikesministeriet. Understödstagaren ska agera på samma sätt om denne observerar att en aktör till vars verksamhet denne har överfört en del av statsunderstödet att användas i enlighet med användningsändamålet, eller en person som utövar aktörens lednings- eller övervakningsmakt eller dess anställda eller en lokal representant har gjort sig skyldig till missbruk av medel som fåtts som statsunderstöd. Anmälan fråntar inte utrikesministeriet rätten eller skyldigheten att av understödstagaren återkräva det betalda statsunderstödet eller en del av det med stöd av statsunderstödslagen.
Det är centralt att stödja god förvaltning i all verksamhet och understödstagaren ska i sin verksamhet beakta anvisningarna i utrikesministeriets handbok om bekämpning av korruption (Anti-corruption Handbook for Development Practitioners9).
5.4. Understödstagarens skyldighet att lämna uppgifter
Skyldigheten att lämna uppgifter regleras i 14 § i statsunderstödslagen. Understödstagaren ska till utrikesministeriet lämna riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalning och övervakning av villkoren i beslutet om statsunderstöd.
5.5. Skyldighet att lämna uppgifter om användningen av understödet
Understödstagaren är skyldig att rapportera om användningen av understödet och om projektets framskridande i enlighet med de mål som uppställts i ansökan inom 8 månader, 16 månader och 24 månader från att understödet beviljades i enlighet med de anvisningar som ministeriet utfärdat.
Understödstagaren ska i samband med varje begäran om utbetalning avge rapportering via e-tjänsten om projektets verksamhet och användningen av medlen i enlighet med ministeriets anvisningar. Om användningstiden för stödet upphör utan att utbetalningar har gjorts, ska den sökande ge en kort förklaring till varför projektet förföll.
9 xxxxx://xx.xx/xxxxxxxxx/00000/00000/xxxx_xxxxxxxxxx_xxxxxxxx_xxx_xxxxxxxxxxx_xxxxxxxxxxxxx
5.6. Konsekvensbedömning för projektet som stöds
Understödstagaren ska besvara förfrågningar rörande uppföljningsrapporteringen om projektet (totalt två) på så sätt att den första uppföljningsförfrågan skickas elektroniskt till understödstagaren senast inom ett år efter att användningstiden för stödet har löpt ut. Den andra uppföljningsrapporten lämnas senast inom ett år från att den första uppföljningsrapporten gavs. Understödstagaren är skyldig att besvara uppföljningsförfrågan inom den tidsfrist som anges i samband med förfrågan.
Dröjsmål eller försummelse i rapporteringen kan leda till att utbetalningarna avbryts och återkrävs samt att ett eventuellt tilläggsstöd avslås. Utrikesministeriet kan även begära andra utredningar som det anser vara nödvändiga av understödstagaren.
5.7. Skyldighet att återbetala understöd
Om återbetalning av statsunderstöd föreskrivs i 20 § i statsunderstödslagen. Understödstagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka understöd eller en del av ett stöd som det har erhållit felaktigt, till ett för stort belopp eller uppenbart ogrundat. Understödstagaren ska återbetala statsunderstöd eller en del av det även i det fall att det inte kan användas på det sätt som förutsätts i beslutet om statsunderstöd. Om beloppet som ska återbetalas är högst 100 euro behöver det inte återbetalas.
6. Övervakning av användningen av understöd, avbrott i utbetalningen och återkrav
6.1. Statsbidragsmyndighetens tillsynsuppgift
Utrikesministeriet har rätt att få och inhämta uppgifter om användning och uppföljning av statsunderstödet samt att vid behov utföra granskningar. Om de villkor för rapportering och användning av stödet som utrikesministeriet har fastställt inte har iakttagits kan ministeriet fastställa en tidsfrist för uppfyllande av villkoren, avbryta utbetalningen av stödet och besluta om återkrav av stöd som redan betalats.
6.2. Granskningsrättigheter
Statsbidragsmyndigetens granskningsrätt regleras i 16 § i statsunderstödslagen. Utrikesministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller understödstagarens ekonomi och verksamhet. Utrikesministeriet kan genom ett beslut bemyndiga en annan myndighet eller en utomstående revisor att utföra ovan nämnda granskningar. En utomstående sakkunnig kan på statsbidragsmyndighetens begäran bistå vid granskningen. Om statens revisionsverks och riksdagens granskningsutskotts granskningsrätt föreskrivs separat.
6.3. Understödstagarens skyldighet att bistå vid granskning
Utförande av granskning regleras i 17 § i statsunderstödslagen. Understödstagaren ska utan ersättning ge den tjänsteman eller revisor som utför granskningen alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den tjänsteman som utför granskningen och en revisor har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Materialet återlämnas så snart det inte längre behövs för granskningen. Den
tjänsteman eller revisor som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till affärs- och lagerlokaler eller andra motsvarande lokaler som är i understödstagarens besittning eller användning och som används för idkandet av yrke eller näring samt till andra områden där omständigheterna är av betydelse för beviljandet av statsunderstöd och övervakningen av dess användning.
6.4. Avbrott i utbetalningen
Avbrott i utbetalningen regleras i 19 § i statsunderstödslagen. Utrikesministeriet kan besluta om att avbryta utbetalningen av stöd, ifall:
1. det finns grundad anledning att misstänka att understödstagaren inte handlar på det sätt som avses i 12 § 4 mom. eller 13 eller 14 § i statsunderstödslagen,
2. de grunder på vilka statsunderstöd har beviljats har förändrats väsentligt, eller
3. Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter att betalningen avbryts.
6.5. Återkrav och räntor på understöd
6.5.1. Skyldighet till återkrav
Återkrav regleras i 21 och 22 § i statsunderstödslagen. Utrikesministeriet har enligt statsunderstödslagen skyldighet att genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstöd ska upphöra samt att statsunderstöd som redan betalts ut ska återkrävas, om statsunderstödstagaren:
1. underlåtit att återbetala ett sådant statsunderstöd eller en del av det som enligt 20 § ska betalas tillbaka,
2. använt statsunderstödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för,
3. lämnat utrikesministeriet felaktiga eller vilseledande uppgifter om någon omständighet som har varit ägnad att väsentligt inverka på erhållandet av statsunderstödet, dess belopp eller villkor, eller hemlighållit en sådan omständighet, eller
4. i övrigt på ett med 1–3 punkten jämförbart sätt väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av statsunderstöd eller villkoren i statsunderstödsbeslutet.
6.5.2. Återkrav enligt prövning
Enligt statsunderstödslagen kan utrikesministeriet genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd eller en del av det ska återkrävas, om:
1. statsunderstödstagaren har förfarit i strid med 12 § 4 mom. eller 13 eller 14 § i statsunderstödslagen,
2. statsunderstödstagaren har vägrat att ge material enligt 17 § 1 mom. eller att bistå vid granskningen på det sätt som avses i nämnda moment,
3. statsunderstödstagaren har upphört med den verksamhet som varit föremål för statsunderstödet eller inskränkt den väsentligt eller överlåtit den till någon annan,
4. statsunderstödstagaren i strid med 13 § till någon annan har överlåtit ägande- eller besittningsrätten till egendom som förvärvats med statsunderstödet,
5. statsunderstödstagaren i strid med 13 § på ett bestående sätt har ändrat ändamålet med egendom som varit föremål för statsunderstödet,
6. statsunderstödstagaren har blivit föremål för en utsökningsåtgärd, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremål för saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller skuldsanering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), om inte något annat följer av ändamålet med statsunderstödet, eller
7. statsunderstödstagaren i praktiken förfar på ett sätt som kan jämföras med de omständigheter som anges ovan i punkterna 1–6 genom att ge en omständighet som ansluter sig till beviljandet, utbetalningen eller användningen av statsunderstödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte.
Om statsunderstödstagaren, eller dennes i strafflagen avsedda företrädare, genom en lagakraftvunnen dom har dömts till straff för olovlig användning av utländsk arbetskraft eller arbetsgivares utlänningsförseelse eller om statsunderstödstagaren genom ett lagakraftvunnet beslut har påförts en påföljdsavgift som avses i arbetsavtalslagen, kan statsbidragsmyndigheten fortsätta att betala ut statsunderstödet samt låta bli att återkräva ett redan utbetalat statsunderstöd eller en del av det endast av synnerligen vägande skäl.
Om den egendom som har varit föremål för statsunderstödet har förstörts eller skadats under den föreskrivna användningstiden och ny motsvarande egendom inte skaffas i stället för den förstörda eller skadade egendomen, kan utrikesministeriet genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra och att av en eventuell försäkringsersättning eller annan ersättning ska återkrävas ett belopp som motsvarar statsunderstödets andel av den ursprungliga anskaffningsutgiften för egendomen.
Utrikesministeriet kan genom ett beslut också bestämma att utbetalningen av statsunderstödet ska upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd ska återkrävas, om detta förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.
6.5.3. Ränta
På det belopp som återbetalas eller återkrävs ska statsunderstödstagaren räknat från den dag då statsunderstödet betalades ut betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. (Statsunderstödslagen 688/2001 24 §) Räntan räknas från den senaste betalningsdagen för understödet till prestationsdagen för återbetalnings- eller återkravsbeloppet.
7. Övriga villkor i anslutning till allmänna frågor
7.1. Understödsbeslutets offentlighet och offentlighet angående information som gäller understödet
Enligt 1 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) är myndighetshandlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i denna lag eller i någon annan lag. I 24 § i offentlighetslagen föreskrivs det om sekretessbelagda handlingar. Företagspartnerskapsstödet som utrikesministeriet beviljar är en del av den finländska offentliga sektorns utvecklingssamarbete och det rapporteras till OECD som en del av det offentliga utvecklingsbistånd som Finland ger. Namn på organisationerna som har ansökt om stödet och namn på de som erhåller företagspartnerskapsstöd, FO- nummer, storlek, bransch, landskap, finansieringsform, datum för beviljande samt stödbeloppet som har
ansökts, beviljats och betalats är offentlig information. Offentlig information är dessutom de statistikuppgifter för projektet som har samlats in med ansökningsblankett, projektets namn och projektlandet.
Utrikesministeriet, Xxxxxx- och näringsministeriet, Finnvera, Business Finland Oy, Innovationsfinansieringscentret Business Finland samt NTM-centralerna och TE-byråerna kan utbyta kundinformation rörande understödstagaren i enlighet med 31 § i statsunderstödslagen.
I sådana stödfunktionsprojekt där moderprojektet bedrivs inom ramen för Developing Markets Platform, som administreras av Business Finland, kan information som är väsentlig med tanke på stödbesluten utbytas mellan Business Finland, utrikesministeriet och tjänsteleverantören bakom Finnpartnership-programmet.
Då understödstagaren informerar om projektet eller dess resultat ska denne berätta att företagspartnerskapsstöd har beviljats för projektet ur utrikesministeriets medel för utvecklingssamarbete.
Utrikesministeriets eller Finnpartnerships logo får inte användas i kommunikationen gällande projektet.
7.2. Digitala tjänsters tillgänglighet
När understödet används ska understödstagaren säkerställa huruvida denne omfattas av lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019, digitjänstlagen). Digitjänstlagen tillämpas bland annat på de offentligrättsliga inrättningar som definieras i 2 § i lagen. Dessutom tillämpas digitjänstlagen på utveckling och underhåll av digitala tjänster i företag, stiftelser, föreningar och andra organisationer om myndigheten finansierar hälften av utvecklings- eller underhållskostnaderna för den digitala tjänsten. I digitjänstlagen föreskrivs bland annat om krav på digitala tjänsters tillgänglighet. Lagen gäller förutom understödstagarens egentliga webbplats också eventuella tema- eller kampanjwebbplatser som finns på andra adresser.
7.3. Äganderätter och immateriella rättigheter (IPR) för projektet
Understödstagaren ska se till att äganderätterna och de immateriella rättigheterna för de resultat som åstadkommits och använts inom projektet tillhör denne enligt lagen (t.ex. upphovsrättslagen, lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar) eller med stöd av ett separat avtal.
Om understödstagaren i projektet använder immateriella rättigheter som ägs av en utomstående (inkl. anställda och ägare) ska finansieringsmottagaren se till att denne har tillräckliga rättigheter att använda dessa immateriella rättigheter i forsknings- och utvecklingsarbete i enlighet med projektplanen samt i affärsverksamheten.
7.4. Författningar som tillämpas
Statsunderstödslagen (688/2001) 5–7, 9–17, 29, 31, 32, 34, 35 och 37 § Statens årliga budget
Kommissionens förordning om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EU) No 1407/2013 (EUVL L352 24.12.2013) Lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016) 3 och 4 §
Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) 19 § Lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017) 7 och 7 a §