Sveriges Hamnar
Hamn- och Stuveriavtalet
– 30 april 2020
Svenska Hamnarbetarförbundet
Hamn- och Stuveriavtalet
mellan
Sveriges Hamnar och
Svenska Hamnarbetarförbundet
Giltighetstid: – 30 april 2020
Kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet för arbetstagare anställda vid nedanstående till arbetsgivarförbundet anslutna företag:
Juridiskt namn | Organisationsnummer |
APM Terminals Gothenburg AB | 556785-6306 |
Bang och Nielsen Servicepartner AB | 556747-6865 |
Color Line AS | 502039-6924 |
Copenhagen Malmö Port AB | 556027-4077 |
CMP Norra Hamnen AB | 559061-3963 |
Delta Terminal AB | 556308-6940 |
Falkenbergs Terminal AB | 556345-0542 |
Finlandshamnen Stuveri AB | 556198-1191 |
Gothenburg Ro/Ro Terminal AB | 556785-6314 |
Gotlands Stuveri AB | 556019-6429 |
Gävle Hamn AB | 556379-8619 |
Götaälvdalens Stuveri AB | 556206-3858 |
Göteborgs Hamn AB | 556008-2553 |
Hallands Hamnar AB | 556908-4204 |
Xxxx Xxxxxxx Åkeri AB | 556295-5772 |
Hargs Hamn AB | 556300-6625 |
Helsingborgs Hamn AB | 556024-0979 |
Iggesund Paperboard AB (Skärnäs) | 556088-5294 |
Interlink Logistik AB | 556519-7430 |
Kalmar Hamn AB | 556013-8348 |
Kapellskärs Hamn AB | 556189-1010 |
Karlshamns Hamn AB | 556016-9467 |
KBP i Karlskrona AB | 556006-4254 |
Kvarkenhamnar AB | 556975-9037 |
Landskrona Hamn AB | 556543-9550 |
Logent Ports & Terminals AB | 556785-6322 |
Luleå Hamn AB | 556148-1028 |
Lysekils Hamn AB | 556764-2649 |
Marine Crane MC AB | 556624-5097 |
Mälarhamnar AB | 556088-4727 |
Norrköpings Hamn AB | 556007-2679 |
Norrsundets Stuveri AB | 556088-2275 |
Oxelösunds Hamn AB | 556207-4913 |
Piteå Hamn AB | 556643-1911 |
Pålgård & Söner Kran AB | 556173-6876 |
SCA Logistics AB | 556431-6965 |
Seaside Service AB | 556938-9322 |
ShoreLink AB | 556053-7168 |
Smålandshamnar AB | 556028-4563 |
Stenungsunds Hamntjänst AB | 556437-3867 |
Stockholms Hamn AB | 556008-1647 |
Sundsvalls Hamn AB | 556015-8072 |
Söderhamns Stuveri och Hamn AB | 556025-7809 |
Södertälje Hamn AB | 556063-5145 |
Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening (Mönsterås) | 729500-3789 |
Sölvesborgs Xxxxxxx & Hamn AB | 556008-2231 |
Xxxxx Xxxx Harbour Department AB | 556715-2011 |
Trelleborgs Hamn AB | 556008-2413 |
Uddevalla Hamnterminal AB | 556064-2745 |
Umeå Hamn AB | 556366-0355 |
Wallhamn AB | 556669-2009 |
Vänerhamn AB | 556483-5071 |
Yilport Gävle AB | 559007-6898 |
Yilport Gävle Container Terminal AB | 556661-2445 |
Ystad Hamn Logistik AB | 556008-2652 |
Xxxx Xxxx & Stuveri AB | 556436-3850 |
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB | 556031-7280 |
Innehållsförteckning
Bilaga 1 Protokollsanteckningar 25
Bilaga 2 A Dock-Side - Ett system för värdering av yrken/befattningar inom hamnar 30
Bilaga 2 B Tillämpningsföreskrifter – Dock-Side 37
Bilaga 4 Exempel på beräkning av nettosemester i arbetspass med användande av formeln i § 7 mom 3
..................................................................................... 43
§ 1 Avtalets omfattning
Kollektivavtalet omfattar alla arbeten som utförs i stuveriföretagens regi. Exem- pel på sådana arbeten är lastning och lossning av fartyg, terminalarbeten, gods- räkning, av- och påluckningsarbeten, surrnings- och förtöjningsarbeten. Så länge detta avtal gäller ska vid arbetsgivarens arbetsplatser tillämpas här nedan upp- tagna allmänna bestämmelser, löner och ordningsregler samt i förhandlingspro- tokoll och protokollsanteckningar angivna beslut rörande detta avtals tolkning och tillämpning.
§ 2 Ordningsregler m.m.
Föreningsrätten ska å ömse sidor lämnas okränkt. Anser arbetstagare att avske- dande eller uppsägning skett under omständigheter, som kan tolkas som angrepp mot föreningsrätten, har de rätt att, innan andra åtgärder vidtas, genom sin orga- nisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
Mom 2 Arbetsgivarens arbetsledningsrätt
Med iakttagande av lag och av avtalets bestämmelser i övrigt har arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet, att fritt anta och avskeda arbetstagare samt att använda arbetstagare, oavsett dessa är organiserade eller inte.
Mom 3 Arbetstagarnas skyldighet
De tillsvidareanställda arbetstagarna är skyldiga att stå till arbetsgivarens förfog- ande på av denne angivna platser under den i arbetstidsschemat angivna arbets- tiden, även om arbete inte kan beredas dem.
Kontroll av arbetstagarnas närvaro sker genom registrering.
Arbetstagare ska noga iakttaga den överenskomna arbetstiden. Arbetstagare åligger vidare att noggrant och ordentligt fullgöra de arbeten, som han beordrats utföra, och vara nykter och skötsam, att inte utan tillåtelse av företagschefen eller dennes ställföreträdare lämna arbetsplatsen, att vara aktsam om den materiel som anförtrotts honom och att i övrigt ställa sig företagschefens eller dennes ställföre- trädares anvisningar till efterrättelse.
Mom 4 Arbete i andra hamnar m.m.
Arbetstagare är skyldig att åta sig alla arbeten, som utföres i företagets regi, lik- som även arbete i andra hamnar, där sådant arbete kan ordnas utan att den sam- manlagda arbets- och restiden per dag blir oskäligt lång.
Mom 5 Fördelning av arbetskraft
Arbetsgivaren har rätt att fritt disponera arbetstagarna. Fördelning av lediga arbetstagare till nya arbetsuppgifter sker utan särskild turordning. Fördelning kan även ske under pågående arbete genom s.k. skiftning och överföring. Avskriven arbetstagare, som inte fått annan order, ska omgående återinställa sig vid sin för- delningslokal. Manantalet i gängen ska anpassas med hänsyn till skiftningarna i behovet vid olika arbetsmoment. Anpassning ska ske efter arbetsledningens bedömning.
§ 3 Anställning av arbetstagare, arbetskårens indelning m.m.
De hos arbetsgivaren anställda arbetstagarna är:
■ tillsvidareanställda,
■ visstids-, vikarie- och
■ provanställda.
Vid tillsvidareanställning av arbetstagare är arbetsgivaren skyldig att ta hänsyn till att gott samarbete uppnås med övriga arbetstagare.
Under de sex första månaderna av anställningstiden kan arbetstagaren anställas på prov. Om någondera parten vill bryta anställningen före provperiodens slut eller inte vill att anställningen ska fortsätta efter provperiodens slut, ska parten underrätta motparten om det 14 dagar dessförinnan.
Arbetsgivare som vill förfara enligt ovan ska samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör. I sådana fall har såväl arbetstagaren som den fackliga organisationen rätt till en överläggning.
Sådan överläggning ska begäras omgående och komma till stånd under under- rättelsetiden 14 dagar. För det fall överläggning begärs meddelas slutgiltigt besked i samband med överläggningen.
Om någon överläggning inte begärs eller överläggningen inte kommer till stånd under underrättelsetiden ska underrättelsen betraktas som ett slutgiltigt besked angående provanställningens upphörande.
Har besked inte lämnats senast vid provperiodens utgång om att provanställ- ningen upphör vid provanställningsperiodens slut övergår provanställningen i tillsvidareanställning.
Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om anställning för viss tid när anställningen avser vikariat vid exempelvis arbetstagares sjukdom, militärtjänstgöring och semester. Avbryts en vikariatsanställning som varar längre tid än en månad ska en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar gälla.
Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om anställning för viss tid när behov av extra arbetskraft föreligger. Denna behovsanställning ger inte arbets- tagaren företrädesrätt till ny anställning enligt lagen om anställningsskydd.
Undantag gäller om en arbetstagare kvalificerat sig för företrädesrätt i en tills- vidareanställning hos arbetsgivaren och under företrädesrätts-perioden anställs vid behov av extra arbetskraft. Då kvalificerar behovsanställningen till ny företrädesrätt om övriga förutsättningar i lagen om anställningsskydd är uppfyllda. Den som fått företrädesrätt på angivet sätt, förlorar sin företrädesrätt om han avböjer ett skäligt anställningserbjudande eller sammanlagt tre erbjudanden om behovsanställning. Den lokala fackföreningen har möjlighet att begära förhandling om tillsvidareanställning om arbetstagaren mera regelbundet anställs för viss tid.
Andelen arbetade timmar i branschen utförda av behovsanställda bör inte över- skrida 20 % av totalt arbetade timmar per kalenderår. Lokala avvikelser kan förekomma på grund av verksamhetens art och behov.
Arbetsgivaren ska i samband med att anställningsavtal träffas för arbetstagaren bekräfta den anställningsform som gäller. Detta ska ske genom skriftligt anställ- ningsbevis som fastställts av avtalsparterna. I anställningsbeviset ska också anges om arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om deltidsarbete.
Därvid ska även anges arbetstidens längd per vecka. Arbetsgivaren är skyldig att skicka en kopia av upprättat anställningsbevis till den lokala fackföreningen.
Anm
Parterna är överens om att följa rättsutvecklingen på området, främst avseende Personuppgiftslagen (GDPR). Tillämpningen av § 3 mom 5 kan komma att ändras beroende på den fortsatta rättsutvecklingen.
Med arbete på halvtid förstås halvt heltidsarbete. Arbetstagare, som har halvtids- arbete, ska avlönas med halva vecko- respektive månadslönen för heltidsarbete.
Halvtidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver halv arbetstid, avlönas för över- skjutande tid med timlön.
I anställningsbeviset ska anges om anställningen avser halvtidsarbete. Arbets- givare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om annan deltidsanställning än halvtidsanställning, varvid lön ska utgå i proportion till arbetstidens längd.
Sådan överenskommelse ska anges på anställningsbeviset och vidare ska särskilt antecknas arbetstidens längd per vecka eller månad.
Anm
Företagen ska se till att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. För stadigvarande deltidsarbete ska arbetstidsschema upprät- tas, såvida icke arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet omöjliggör detta.
Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd och förläggning.
En arbetstid understigande 16 timmar per vecka medför sålunda, att rätten till av- gångsbidragsförsäkring och grupplivförsäkring reduceras. Motsvarande gräns för rätten till permitteringslön är 18 timmar. Vidare kan de avtalsenliga AGS-för- månerna minskas i vissa fall och pensionsförmånerna påverkas om arbetstiden understiger 208 timmar per kalenderkvartal. Den årliga arbetsinkomsten måste överstiga ett visst belopp – basbeloppet – för att arbetstagaren ska tillgodoräknas pensionspoäng för ATP.
Den deltidsanställde ska informeras om dessa bestämmelser, – liksom övriga anställningsvillkor, – som gäller vid deltidsarbete. Där så är praktiskt möjligt och i fall där arbetstagaren så önskar ska arbetstiden bestämmas så att arbetstagaren blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna. Vid utökat arbetskrafts- behov ska i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar.
§ 4 Arbetstid/Ersättningar
Ordinarie arbetstid utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
Mom 1 Arbetstidens förläggning
Den ordinarie dagarbetstiden förläggs (såvida inte annat överenskommes lokalt):
Måndag–fredag Kl. 7.00-16.30
Måltidsraster Kl. 9.00-9.30
Kl. 12.00-13.00
Arbetsgivaren kan senarelägga måltidsrast, dock endast med måltidsrastens längd.
En kafferast om 15 minuter får tas ut under dagen. Rastens förläggning ska an- passas till arbetet. Om ytterligare kafferast tas ut, förlängs den ordinarie arbets- tiden med den extra kafferastens längd.
På midsommar-, jul- och nyårsafton kan arbete endast bedrivas som frivilligt övertidsarbete.
Mom 1 Särskild förläggning av arbetstiden
Föreligger behov av fast förläggning av ordinarie arbetstid till annan tid än som föreskrivs under punkt A eller annan utjämning av arbetstiden, exempelvis för färjetrafik, upprättas efter överläggningar mellan de avtalsslutande parterna ett särskilt lokalt arbetstidschema för berörda arbetstagare.
För uppgörande av ändamålsenliga pass/skiftscheman kan avsteg i erforderlig omfattning göras från bestämmelsen angående veckovila. Vid schemaläggning ska dock iakttas att veckovilan utgör minst 24 timmar per sjudygnsperiod.
Till arbetstagare som utför arbete på schemalagd arbetstid enligt ovan utgår föl- jande OB-tillägg:
f.r.o.m. | f.r.o.m. | f.r.o.m. | |
2017-05-01 | 2018-05-01 | 2019-05-01 | |
måndag-fredag kl 16.00-24.00: 45,07 kr/tim | 45,97 kr/tim | 47,03 kr/tim | |
måndag-fredag kl 00.00-07.00: 80,10 kr/tim | 81,70 kr/tim | 83,58 kr/tim | |
lördag kl 00.00 - söndag kl 24.00: 127,04 kr/tim | 129,58 kr/tim | 132,56 kr/tim | |
Från kl 00.00 trettondagen, 1 Maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen och alla helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter resp. helger: | 142,82 kr/tim | 145,68 kr/tim | 149,03 kr/tim |
Från klockan 07.00 på skärtorsdagen, nyårsafton, pingstafton, midsommarafton och julafton till kl 00.00 första vardagen
efter resp. helger: 180,10 kr/tim 183,70 kr/tim 187,93 kr/tim
Anm
OB-tillägg utgår även under håltid.
Mom 1 Förläggning av skiftarbete
Vid behov av olika former av skiftarbete förläggs, efter överenskommelse mellan de avtalsslutande parterna, arbetstiden enligt lokalt upprättat arbetstidsschema, vilket ska ange arbetstidens början och slut samt raster.
För uppgörande av ändamålsenliga pass/skiftscheman kan avsteg i erforderlig omfattning göras från bestämmelsen angående veckovila. Vid schemaläggning ska dock iakttas att veckovilan utgör minst 24 timmar per sjudygnsperiod.
Skiftarbete kan bedrivas som diskontinuerligt två- och treskiftsarbete eller som kontinuerligt/helkontinuerligt två- resp. treskiftsarbete. Vid kontinuerligt skift görs uppehåll i skiftgången under vissa angivna helger, medan någon planerad brytning av skiftgången inte sker vid helkontinuerligt skiftarbete.
Vid intermittent tvåskift (måndag – fredag) får arbetstiden uppgå till högst 38,25 tim/vecka.
Mom 3 Förutsättningar för skiftarbete
Skiftgång kan anordnas för perioder om minst två på varandra följande kalender- veckor vid tvåskiftsarbete och minst tre på varandra följande kalenderveckor vid treskiftsarbete. Skiftgången påbörjas alltid på måndag men kan avslutas vilken veckodag som helst. Om skiftgången måste avbrytas före tvåveckors- resp. tre- veckorsperiodens utgång, utbyts för den avkortade perioden, skifttillägget mot övertidstillägg. Skiftgången knyts till den enskilde arbetstagaren.
Arbetstagare, som ska påbörja skiftarbete, ska varslas om det senast tre dagar i förväg.
Mom 5 Angående brytning av skiftarbete
Som brytning av skiftgång avses inte de fall, då arbetsfri helgdag, sjukdom eller annan frånvaro infaller under perioden.
Vid skiftarbete ska dygnsskifte anses infalla vid FM-skiftets början.
Vid diskontinuerligt tvåskiftsarbete sker växling mellan FM- och EM-skift på måndagar.
Vid tvåskiftsarbete läggs en halvtimmes måltidsrast och en kafferast om 15 minuter in. Rasternas förläggning anpassas till arbetet.
Arbetsgivaren har rätt att vid (hel) kontinuerligt skift ta ut skillnaden mellan avtalsenlig ordinarie arbetstid och enligt skiftschemat fastställd arbetstid i form av utfyllnadsskift, s.k. Uskift, vilka antingen schemaläggs eller tas ut flexibelt.
Arbetstagare, som vikarierar för frånvarande arbetstagare, får samma betalning som skulle ha utgått till den frånvarande arbetstagaren.
Vid byte av skiftlag får avgående skiftlag inte lämna arbetsplatsen förrän så många arbetstagare i pågående skiftlag inställt sig för att arbetet ska kunna igångsättas. Detta gäller i synnerhet då hänsyn till säkerheten på arbetsplatsen eller andra liknande omständigheter så kräver.
Arbetstagare på EM-skift ska i samband med att skiftgång upphör och återgång till arbete på ordinarie dagarbetstid sker få minst tio xxxxxxx xxxxxxxx.
I anslutning till EM-skifts slut kan en timmes övertidsarbete tas ut.
Mom 13 Betalningsregler för skiftarbete
Till arbetstagare, som utför skiftarbete, utgår följande skifttillägg:
EM-skift fr o m: | |||
2017-05-01 | 39,68 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 44,13 kr/tim) |
2018-05-01 | 40,47 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 45,01 kr/tim) |
2019-05-01 | 41,40 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 46,05 kr/xxx) |
Nattskift fr o m: 2017-05-01 | 55,44 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 61,76 kr/tim) |
2018-05-01 | 56,55 kr/xxx | (vid kontinuerlig drift | 63,00 kr/tim) |
2019-05-01 | 57,85 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 64,45 kr/tim) |
Sön- och helgdagar
från kl 14.00 dagen före sön- och helgdagen till kl 06.00 dagen efter sön- och helgdagen:
fr o m:
2017-05-01 | 79,63 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 88,24 kr/tim) |
2018-05-01 | 81,22 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 90,00 kr/tim) |
2019-05-01 | 83,09 kr/xxx | (vid kontinuerlig drift | 92,07 kr/tim) |
Storhelgsdrift
(helkontinuerligt två- eller treskift) från kl 06.00 långfredag, pingst- afton, midsommarafton, julafton och nyårsafton till kl 06.00 första vardagen efter respektive helger:
fr o m:
2017-05-01 | 306,22 kr/tim |
2018-05-01 | 312,34 kr/tim |
2019-05-01 | 319,52 kr/tim |
För förmiddagsskift på lördagar
fr o m:
2017-05-01 | 39,68 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 44,13 kr/tim) |
2018-05-01 | 40,47 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 45,01 kr/tim) |
2019-05-01 | 41,40 kr/tim | (vid kontinuerlig drift | 46,05 kr/xxx) |
Anm
Skifttilläggen utgår även under håltid på skiften.
D Förskjutning av ordinarie arbetstid (s.k. FA-tid)
Vid behov av förskjutning av ordinarie arbetstid kan, efter överenskommelse mellan de avtalsslutande parterna, arbetstiden förläggas enligt lokalt upprättat arbetstidsschema.
Vid arbete på FA-tid ska de särskilda tillämpningsregler gälla varom de avtals- slutande parterna i samråd med de lokala parterna kan enas.
Till arbetstagare, som utför arbete på förskjuten ordinarie arbetstid, utgår föl- jande FA-tillägg:
a) Per åttatimmarspass som påbörjas vardagar mellan kl. 14.00 och 17.00: fr.o.m. den 1 maj 2017: 666,12 kr.
fr.o.m. den 1 maj 2018: 679,44 kr.
fr.o.m. den 1 maj 2019: 695,07 kr.
b) Per åttatimmarspass som påbörjas vardagar mellan kl. 22.00 och 1.00: fr.o.m. den 1 maj 2017: 838,95 kr.
fr.o.m. den 1 maj 2018: 855,73 kr.
fr.o.m. den 1 maj 2019: 875,41 kr.
c) För förskjuten arbetstid från kl. 14.00-24.00 lördagar, söndagar från kl. 0.00-06.00 måndag morgon samt från kl. 6.00 långfredag, pingstafton, midsommarafton, julafton, nyårsafton till första vardagen efter resp. helger utgår gällande övertidstillägg för motsvarande tider.
§ 5 Övertid
Mom 1 Uttagning till övertidsarbete
Till övertidsarbete uttas i första hand frivillig arbetskraft. Erhålls därvid inte till- räckligt antal frivilliga arbetstagare, får arbetsgivaren beordra övertidsarbete.
De lokala parterna överenskommer om tillämpningsregler för anmälan och uttag- ning till övertidsarbete.
I de fall de lokala parterna inte enas om annat gäller följande vid uttagning till övertidsarbete i anslutning till ordinarie arbetstid måndag-fredag:
■ Övertidsarbete varslas i samband med lunchrasten.
■ Beställning av övertidsarbete sker senast en och en halv timme före ordi- narie arbetstidens slut.
■ Betalning utgår för beställd tid. De lokala parterna kan mot ekonomisk kompensation överenskomma om att denna regel inte ska gälla. Upp- görelse ska innehålla uppgift om hur tillskapat löneutrymme fördelats.
Mom 2 Övertidsarbete vid dagarbetstid
I anslutning till dagarbetstidens början kan en timmes övertidsarbete tas ut. För vederbörande arbetstagare minskas därvid i motsvarande grad den övertid, som kan tas ut efter dagarbetstidens slut. I anslutning till dagarbetstidens slut, eller skilt därifrån endast av måltidsrast, kan tas ut högst tre timmars övertidsarbete.
Anm 1
I anslutning till EM-skifts slut kan en timmes övertidsarbete tas ut.
Mom 3 Övertidsarbete på lördagar
Övertidsarbete på lördagar kan bedrivas i högst sex timmar (exkl. raster). Detta arbetstidsmått jämte ev. raster kan tas ut när som helst mellan kl. 7.00 och 14.00. Den som deltager i lördagsarbete garanteras ersättning med gällande övertids- tillägg för minst fem timmar.
Garantiutfyllnad:
a) Hamnar med månadslön = månadslön + 100 %
173
b) Hamnar med månadslön + premie = (månadslönen + fasta premien) + 100 %
173
c) Xxxxxx med raka ackord =
föregående års medeltimförtjänst i hamnen + 100 %
Vid användning av visstidsanställda arbetstagare för lördagsarbete utgår inte någon ersättning till de tillsvidareanställda arbetstagarna för förlorad arbets- inkomst.
De lokala parterna kan, mot ekonomisk kompensation, överenskomma om att lördagsgaranti kan reduceras till tre timmar i samband med övertidsarbete samt att tidsgränserna för övertidsförläggningen tas bort.
Uppgörelse ska innehålla uppgift om hur tillskapat löneutrymme ska fördelas.
Mom 4 Övertidsarbete på sön- och helgdagar
Övertidsarbete på sön- och helgdagar kan – då så krävs för lossning/lastning av fartyg och därmed sammanhängande arbeten – bedrivas högst åtta timmar (exkl. måltidsraster). Detta arbetstidsmått kan tas ut när som helst mellan kl. 7.00 och
19.00. Arbetstagare, som deltar i sön- och helgdagsarbete, garanteras ersättning med gällande övertidstillägg för minst sex timmar.
Garantiutfyllnad:
a) Hamnar med månadslön = Månadslönen + 150 resp. 200 %
173
b) Hamnar med månadslön + premie = (månadslönen + fasta premien) + 150 resp. 200 %
173
c) Xxxxxx med raka ackord (söndagsarbete frivilligt) = föregående års medeltimförtjänst i hamnen + 100 %.
Vid användning av visstidsanställda arbetstagare för sön- och helgdagsarbete utgår inte någon ersättning till de tillsvidareanställda arbetstagarna för förlorad arbetsinkomst.
De lokala parterna kan mot ekonomisk kompensation överenskomma om att söndagsgaranti kan reduceras till tre timmar i samband med övertidsarbete samt att tidsgränserna för övertidsförläggningen tas bort.
Uppgörelse ska innehålla uppgift om hur tillskapat löneutrymme ska fördelas.
Ovanstående rätt att bedriva sön- och helgdagsarbete gäller inte beträffande föl- jande helgdagar: Nyårsdagen, Långfredagen, Påskdagen, 1 Maj, Pingstdagen, Midsommardagen och Juldagen. Skulle arbete krävas även dessa dagar, ska för- handlingar om det tas upp mellan de lokala parterna, varvid arbetstagarparten ska vinnlägga sig om att behandla frågan positivt med hänsyn till trafikanternas intresse.
Mom 5 Rätt till annan ledighet i samband med sön- och helgdagsarbete
Arbetstagare som deltagit i sön- och helgdagsarbete har rätt att få sin betalnings- fria veckoledighet förlagd till annan dag, varvid arbetstagarens önskemål om viss dag bör tillgodoses, dock att kompensationsledigheten ska uttagas senast inom 14 dagar från den sön- och helgdag för vilken kompensationsledighet utgår.
All övertid utöver den i avtalet reglerade är frivilligt.
För övertidsarbete utgår övertidstillägg
månadslönen + procentuellt tillägg enligt följande: 173
1. Arbete på övertid betalas med 50 % förhöjning. Som övertid räknas arbete på måltidsraster och den arbetstid av två timmar, som infaller direkt efter den ordinarie arbetstidens slut eller är skild därifrån endast av måltidsrast.
2. Arbete på kvalificerad övertid, varmed avses all tid som inte är ordinarie tid eller övertid, betalas med följande förhöjningar:
100 % på vardagar, 150 % på söndagar och 200 % på nyårsdagen, tretton- dagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi himmels- färdsdag, pingstdagen, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.
3. För övertidsarbete efter EM-skift betalas kvalificerad övertidsersättning.
I månadslönen enligt ovanstående formel inkluderas inte skift-, OB- och FA- tillägg.
§ 6 Traktamente vid arbete å främmande ort inom Norden
Vid arbete utom hemortsområdet/skeppningsdistriktet utgår till tillsvidareanställd arbetstagare följande ersättningar.
Traktamente utgår fr.o.m.1 april 1994 med kr/dag, varav tagits i anspråk:
a) mer än 3 men högst 8 timmar 43 kr
b) mer än 8 men högst 10 timmar 85 kr
c) mer än 10 men högst 18 timmar 170 kr
d) mer än 18 timmar 322 kr
Vid övernattning utgår dessutom ersättning med 101 kr per natt. Övernattnings- ersättning utgår inte, om arbetsgivaren tillhandahåller logi. De angivna trakta- mentsbeloppen inkluderar restidsersättning.
§ 7 Semester
Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs i mom 2-9 nedan.
Mom 2 Förläggning av semester
Angående förläggning av sådan semesterledighet, som avses i 12 § semesterlagen (huvudsemester) för Svenska Hamnarbetarförbundets medlemmar, ska vad som i lagen om medbestämmande i arbetslivet föreskrivs om arbetsgivares för- handlingsskyldighet beträffande viktigare förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden ha motsvarande tillämpning. Förhandlingsskyldig- heten ska i sådan fråga fullgöras gentemot den på arbetsplatsen, som av förbun- det utsetts att vara förtroendeman med uppgift att handlägga semesterförlägg- ningsfrågor. Förtroendemannen får sådan ställning så snart arbetsgivaren erhållit meddelande härom och behåller denna ställning till dess annat meddelats. Finns förtroendeman utsedd på viss arbetsplats enligt förhandlingsordning eller annat ska denne vara sådan förtroendeman som ovan sagts utan att särskilt meddelande därom behöver lämnas.
Vid pass/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema utan semesteruppehåll (drifts- uppehåll) kan på grund av arbetstidsschemats konstruktion under semestern in- fallande arbetspass resp. fripass variera mellan arbetstagarna. Med hänsyn härtill ska den för vederbörande gällande semesterledigheten uttryckas i arbetspass i stället för semesterdagar. Omräkningen till arbetspass ska ske under hänsyns- tagande till den för vederbörande gällande genomsnittliga veckoarbetstiden och det genomsnittliga antalet timmar per arbetspass med iakttagande av att antalet semesterveckor enligt lagen är fem. För beräkningen tillämpas följande formel:
antal semesterdagar x ordinarie genomsnittlig veckoarbetstid 5
genomsnittlig passlängd (tim/dag)
Vid brutet passantal ska utjämning ske till närmast högre hela tal. Som dygns- gräns vid pass/skifttjänstgöring i samband med semesterledighet ska gälla den tidpunkt, då eftermiddagspasset slutar, vid vilken tidpunkt även nattpasset i semesterhänseende ska anses börja. I de fall enbart nattpass förekommer ska som dygnsgräns gälla den tidpunkt, då nattpasset börjar.
Anm
Exempel för beräkning av semesterledighet i skift/pass enligt ovanstående formel redovisas i avtalsbilaga 4.
Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semes- terdagar enligt 18 § semesterlagen, ska meddela detta till arbetsgivaren i sam- band med att förläggningen av årets huvudsemester bestäms, dock senast den 1 april samma år.
Om inte annat överenskommes, ska arbetstagare, som vill ta i anspråk sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester, underrätta arbetsgivaren härom senast då förläggningen av årets huvudsemester bestäms. Vill arbets- tagaren i andra fall ta ut sådana dagar ska underrättelse lämnas senast tre måna- der innan ledigheten tar sin början. Sparade semesterdagar ska tas ut i den tids- följd som de sparats.
Mom 5 Visstidsanställds rätt till semester
Arbetstagare, som anställts för viss tid enligt kollektivavtalets bestämmelser och vars anställning inte avses pågå längre än tre månader, har inte rätt till semester- ledighet, såvida inte detta klart överenskommits vid anställningen. Semester- ersättning utbetalas dock enligt lag.
Semesterlön utgör 13 % av arbetstagares under intjänandeåret förfallna lön i anställningen, i förekommande fall ökad med belopp grundat på semesterlöne- grundande frånvaro. I lönesumman ska ingå all ersättning under intjänandeåret med undantag för sjuklön samt annan semesterlön än sådan som avser sparad semester eller permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester.
Anm
Semesterlön ska för tillsvidareanställda arbetstagare vad gäller semesteråret 2018 uppgå till minst 1 366,26 kr per betald semesterdag, vad gäller semesteråret 2019 uppgå till minst 1 393,59 kr per betald semesterdag och vad gäller semesteråret 2020 uppgå till minst 1 425,64 kr per betald semesterdag.
För tillsvidareanställda arbetstagare med deltid ska beloppen nedräknas i propor- tion till arbetstiden.
Anm 1
I lönesumman ingår inte traktamenten, ersättning för särskilda kostnader eller andra ersättningar, som inte har karaktären av lön. Semesterlönen utbetalas, såvida inte annat överenskommits, i samband med semesterledigheten.
Vid obetald semester äger arbetsgivaren göra avdrag på lönen enligt gällande principer om löneavdrag vid tjänstledighet.
Anm 2
För sådan semesterledighet, som uttages omedelbart i anslutning till semester- årets början, kan om lönetekniska hinder föreligger, ersättning utgå med ordi- narie lön. Reglering av mellanskillnad till följd av sålunda utebliven semesterlön ska ske snarast möjligt.
Anm 3
För varje timme under intjänandeåret, som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande tid, ska den lönesumma som utgör underlag för beräkning av semesterlön, läggas ett belopp beräknat enligt följande formel:
Summa lön under intjänandeåret x Antalet arbetade timmar under intjänandeåret
x Antalet semesterlönegrundande frånvarotimmar under intjänandeåret
Överenskommelse om andra former för beräkning och utbetalning av semester- lön och semesterersättning kan träffas mellan arbetsgivare och Svenska Hamnarbetarförbundet.
Mom 7 Sysselsättningsgrad m.m.
Arbetstagaren ska erhålla samma semesterlön för sparad semesterdag som för övriga semesterdagar under det semesterår, då de sparade dagarna tas ut.
Arbetstagaren kan dock ha haft en annan sysselsättningsgrad i semesterlagens mening under det intjänandeår, då rätt till semesterlön för de sparade semester- dagarna förvärvades, än under det eller de intjänandeår, som föregår det semes- terår, då de sparade dagarna tas ut. Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, ska semesterlönen för de sparade dagarna i stället beräknas i propor- tion till arbetad tid under det eller de intjänandeår, som de sparade dagarna hän- för sig till.
Föregående stycke ska endast tillämpas såvida skillnaden i sysselsättningsgrad i förhållande till ordinarie arbetstid överstiger 25 %. Med sysselsättningsgrad
avses den procentuella del av ordinarie arbetstid, som avtalats mellan arbetsgiva- ren och arbetstagaren.
Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i mom 6 och 7 och ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande ska den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde.
Mom 9 Lokala överenskommelser
Kollektivavtalets semesterbestämmelser utgör inte hinder för lokala överens- kommelser i form av kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare och arbets- tagare i frågor, som inte särskilt reglerats i semesterbestämmelserna och då semesterlagen medger sådana lokala överenskommelser.
§ 8 Sjuklön m.m.
Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
Sjuklön från arbetsgivaren utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2, tredje stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3. Utgångspunkten är härvid att sjuklönens storlek alltid relateras till inkomstbortfallet.
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska han/hon snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han/hon så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han/hon beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smitt- bärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 §, första stycket SjLL).
Mom 2 Försäkran och läkarintyg
Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han/hon har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsoförmågan varit nedsatt på
grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9 §, SjLL).
Arbetsgivare kan dock alltid påfordra intyg från läkare, som av honom anvisats men ersätter då kostnaden för intyget.
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde styrker nedsättningen av arbets- oförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 §, andra stycket, SjLL).
Avdrag på månadslönen görs för den arbetstid den anställde varit frånvarande på grund av sjukdom.
Avdrag görs med i normalfallet 1/173 av månadslönen per frånvarotimme under ordinarie arbetstid.
Beräkning av sjuklön
Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperio- den.
Sjuklönen beräknas per timme och utbetalas för tid vilken avdrag utförts enligt ovan. Dock utbetalas inte sjuklön för den period karensavdrag görs. Vid frånvaro på grund av sjukdom ska karensavdraget för månadsavlönad arbetstagare mot- svara 1/5 av den ordinarie veckoarbetstiden. För deltidsanställda proportioneras avdraget i förhållande till gällande ordinarie veckoarbetstid. För arbetstagare med reducerad arbetstid skall avdraget proportioneras i förhållande till gällande arbetstidsmått. Avdrag för varje frånvarotimme görs med ett belopp som mot- svarar timlönen för respektive arbetstagare. Avdrag får inte göras för fler timmar än den anställde faktiskt är frånvarande. För arbetstagare som drabbas av arbets- skada utgår inget karensavdrag.
För timavlönad arbetstagare görs sjukavdrag enligt sjuklönelagen.
Sjuklönens storlek beräknas på aktuell timförtjänst. Med aktuell timförtjänst avses:
Genomsnittlig individuell förtjänst enligt senast tillgänglig lönestatistik.
Anm
Parterna är överens om att lämplig statistikperiod kan utgöra föregående rullande tremånadersperiod.
Arbetsgivare kan dock välja annan beräkningsperiod för förtjänststatistik.
Aktuell timförtjänst beräknas då:
Förtjänst * under aktuell statistikperiod antal betalda timmar under samma period
*) förtjänst beräknas inkl. ackordskompensation, ev. OB-, FA- och skifttillägg etc.
Om arbetstagare under statistikperioden arbetat övertid i en omfattning som antingen i genomsnitt eller under enskild månad överstiger fyra tim/mån ska förekommande övertid beaktas vid beräkning av sjuklöneunderlaget.
Sjuklön för visstidsanställda
Beräkningsunderlaget för sjuklön till visstidsanställda utgörs av timlön samt eventuellt förekommande ackordskompensation. Vid företag där vissa grupper av visstidsanställda anställes mera frekvent kan de lokala parterna överenskomma om samma beräkningsgrunder som för tillsvidareanställda arbetstagare.
§ 9 Försäkring om Föräldrapenningtillägg (FPT)
§ 10 Permission
Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.
Permission kan beviljas i följande fall:
■ eget bröllop,
■ egen 50-årsdag,
■ förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycks- fall,
■ besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare – eller om sådan inte finns – annan av arbetsgivaren godkänd läkare. Detsamma gäller även högst tre återbesök,
■ nära anhörigs frånfälle,
■ nära anhörigs begravning,
■ plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig (som nära anhörig räknas make/maka,* barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar samt mor- och farföräldrar),
■ för att utöva rösträtt vid politiska val.
Anhållan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permis- sionen ska på förhand eller, – om så inte kan ske, – i efterhand styrkas, om arbetsgivaren så begär.
Permission beviljas av företagschefen eller av denne därtill förordnad person. Inkallad arbetstagare äger inte rätt att utan permission eller giltigt förfall under arbetstiden lämna arbete eller utebli från detsamma. Frånvaro till följd av giltigt förfall (sjukdom eller andra tvingande omständigheter) ska snarast möjligt anmälas till arbetsledningen.
Anm
* Med make, maka likställs ogift, som stadigvarande sammanbor under äkten- skapsliknande förhållanden på samma folkbokföringsadress.
För arbetstagare som drabbas av arbetsskada utan att bli sjukskriven för mer än sju dagar räknat fr.o.m. insjuknandedagen gäller följande:
Om arbetstagaren måste lämna arbetet på grund av skadan utgår lön för förlorad arbetstid under återstoden av dagen. Om arbetstagaren först påföljande dag blir förhindrad att arbeta på grund av skadan utgår i stället lön för förlorad arbetstid den dagen.
§ 11 Varning och suspension
Om arbetstagare gjort sig skyldig till allvarlig förseelse i tjänsten kan arbets- givaren tilldela arbetstagaren skriftlig varning. Sådan åtgärd ska omgående del- ges den lokala fackföreningen. Fackföreningen har möjlighet att inom tre veckor från mottagandet göra invändning mot åtgärden.
Anm
Parterna är överens om att följa rättsutvecklingen på området, främst avseende Personuppgiftslagen (GDPR). Tillämpningen av § 11 mom 1 kan komma att ändras beroende på den fortsatta rättsutvecklingen.
Om arbetstagare gjort sig skyldig till förseelse/-misskötsel som kan föranleda uppsägning eller avskedande ska arbetsgivaren överväga att använda disciplin- påföljd i form av suspension i stället för uppsägning eller avsked.
Om arbetstagarparten har påkallat förhandling och yrkat att arbetsgivaren ska tillgripa disciplinpåföljd i stället för uppsägning eller uppsägning i stället för avsked får arbetsgivaren inte låta åtgärden gå i verkställighet förrän parterna har förhandlat lokalt och/eller centralt.
Om överenskommelse om suspension träffas ska arbetstagaren godkänna åtgär- den. Under suspensionstiden har arbetsgivaren inga ekonomiska förpliktelser gentemot arbetstagaren.
§ 12 Uppsägning
För tillsvidareanställd arbetstagare gäller den uppsägningstid, som stadgas i lagen om anställningsskydd.
Även beträffande formkraven vid uppsägning gäller vad som stadgas i lagen om anställningsskydd.
Uppsägningstid räknas fr.o.m. dagen efter den dag, då uppsägning skett. Om arbetstagare slutar sin anställning utan att iaktta bestämd uppsägningstid, är arbetsgivaren berättigad att från innestående lön och semesterersättning dra av ett belopp motsvarande grundlönen per dag gånger det antal dagar av uppsägnings- tiden arbetstagaren inte har tjänstgjort.
Arbetstagare äger vid anställnings upphörande få ett intyg, angivande tjänst- göringens art och omfattning.
Anm
Då arbetstagare säger upp sin anställning, permitteras eller sägs upp från anställ- ningen, lämnar arbetsgivaren på begäran arbetsgivarintyg avsett för arbets- löshetskassa.
§ 13 Turordning
Överenskommelse får träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation om avvikelse från de i lagen om anställningsskydd gällande bestämmelserna om turordning vid uppsägning och permittering resp. företrädesrätt till ny anställ- ning. Hänsyn ska härvid tas till bl.a. yrkeskvalifikationerna.
Begreppet driftsenhet ska, såvida inte annat överenskommes, avse företagets samtliga arbetsplatser på orten i fråga. Omfattar driftsenheten flera avtals- områden med Svenska Hamnarbetarförbundet som part, kan lokal överens- kommelse träffas om att turordningen ska avse samtliga dessa avtalsområden inom driftsenheten.
§ 14 Permittering
Mom 1 Förutsättning för permittering
Vid minskad arbetstillgång får arbetsgivaren permittera arbetstagare.
Mom 2 Arbetstagarens skyldighet vid permittering
Permitterad arbetstagare ska hålla arbetsgivaren underrättad om sin vistelseort och adress under permitteringstiden. Har arbetstagaren under denna tid skaffat sig annat arbete, ska arbetstagaren meddela arbetsgivaren detta.
§ 15 Lagen om anställningsskydd m.m.
Utöver vad som avtalats i § 3 och §§ 11-14 i detta avtal gäller vad som stadgas i lagen om anställningsskydd.
För skador, som förorsakats av den anställde, gäller skadeståndslagen.
§ 16 Förhandlingsordning
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller MBL, vilka under avtalstiden uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagare och om vilkas lösning dessa inte kan enas, hänskjutes till parternas organisationer.
Mom 2 Förhandlingsframställan
Part som vill förhandla ska göra framställning hos motpartens organisation om förhandling. Om parterna inte enas om annat ska framställningen vara skriftlig och ange den fråga, om vilken förhandling påkallats. Om parterna inte enas om annat ska förhandling hållas inom tre veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställan. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för förhandling.
Förhandling ska bedrivas skyndsamt. Om part begär, ska det föras protokoll, som justeras av båda parter. Enas parterna inte om annat, ska förhandling anses avslutad, när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.
Förhandling föres i första hand på lokal nivå mellan arbetsgivare och behörig företrädare för berörd avdelning inom Svenska Hamnarbetarförbundet. Uppnås inte enighet vid förhandlingen ankommer det på den lokala part, som vill ha ytterligare prövning av tvistefrågan, att påkalla central förhandling.
Part som vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt MBL eller detta avtal ska påkalla lokal förhandling inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten inträffat.
Central förhandling ska i sådant fall påkallas inom två månader efter att den lokala förhandlingen avslutats.
Mom 5 Granskning av handlingar
På därom i förväg gjord framställning från Svenska Hamnarbetarförbundet är arbetsgivaren skyldig, att, då anledning därtill föreligger, förete avlönings- listor, arbetstidskort, arbetstidsschema samt andra handlingar, som organisatio- nen behöver för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.
Om part vill anhängiggöra talan hos arbetsdomstolen, ska detta ske inom tre månader efter det organisationsförhandlingar i ärendet förklarats avslutade.
Förhandling i frågor som rör ogiltigförklaring av uppsägning eller avsked ska bedrivas skyndsamt. Central förhandling ska påkallas inom en månad efter att lokal förhandling avslutats.
Talan hos arbetsdomstolen i fall som avses i detta moment ska väckas inom två veckor efter det central förhandling avslutats.
Påkallar part ej förhandling eller väcks ej talan inom föreskriven tid är rätten till förhandling respektive talan förlorad.
Mom 9 Beräkning av preskriptionstid
Om parterna inte enas om annat räknas preskriptionstiden från den dag förhand- lingen faktiskt avslutats eller när part, som fullgjort sin förhandlingsskyldighet, har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.
§ 17 AFA-försäkringar/Övriga avgifter
Företagen ska hos Fora AB teckna och vidmakthålla AFA-försäkringar, dvs.
■ AGS Avtalsgruppsjukförsäkring
■ AGB Försäkring om avgångsbidrag och Omställningsstöd (TSL)
■ TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada
■ TGL Tjänstegrupplivförsäkring, samt Avtalspension SAF-LO.
Anm
Skyldighet att teckna och vidmakthålla AFA-försäkringarna inkl. Avtalspension SAF-LO föreligger även för tid under kollektivavtalets giltighet då företagaren inte har arbetstagare anställd.
Övriga avtalade avgifter
■ TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd
■ Hamn- och Stuveriskolan
■ Kollektivavtalsstiftelsen PortSide.
§ 18 Avtalets giltighet
Avtalet gäller fr.o.m. den 1 maj 2017 – 30 april 2020. Avtalet prolongeras därefter för ett år i sänder, om begäran om förhandling ej framställs två månader före den 30 april 2020. Om begäran om förhandling framställs före nyss nämnda tidpunkt gäller avtalet för tiden efter den 30 april 2020 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Part har rätt att senast den 31 oktober 2018 säga upp avtalet till upphörande den 30 april 2019.
Uppsägning ska ske skriftligt och vara motparten tillhanda senast den sista för uppsägningen bestämda dagen kl.17.00.
Senast 14 dagar efter den sista för uppsägningen bestämda dagen ska till mot- parten överlämnas förslag till nytt avtal, vid äventyr att uppsägningen annars är ogiltig.
Xxxx uppsägande part bör i god tid före förhandlingars upptagande om nytt avtal till motparten överlämna eventuella förslag till ändringar i avtalet.
Stockholm den
Sveriges Hamnar
Xxxxxx Xxxxxx
Svenska Hamnarbetarförbundet
Xxxxx Xxxxx
Bilaga 1 Protokollsanteckningar
1. Parterna är ense om att nuvarande lokala regler om uttagning av partiellt arbetsföra i princip ska gälla.
2. Vid mantillsättningen ska hänsyn tagas till rationella metoder, dock att arbetsgivarparten ska beakta arbetarskyddssynpunkter och utbildnings- praxis. Vidare ska eventuell tidigare praxis vad gäller avlösning vid arbetstagares personliga behov och vid otjänlig väderlek tillämpas.
3. Arbete på annan tid än den i avtalet föreskrivna arbetstiden ska äga rum, när vederbörande isbrytarledning ger order om att hamnen måste xxx- xxxxxx.
Bilaga 2 Lönebilaga
Mom 1 Månadslön 2017-05-01 2018-05-01 2019-05-01
APM Terminals Gothenburg AB | 29 559,00 | 30 146,00 | 30 835,00 | |
Xxxx och Nielsen Servicepartner AB | 29 522,00 | 30 109,00 | 30 798,00 | |
Color Line AS | 29 161,50 | 29 748,50 | 30 437,50 | |
Copenhagen Malmö Port AB | 29 211,00 | 29 798,00 | 30 487,00 | DockSide gäller |
CMP Norra Hamnen AB | 29 211,00 | 29 798,00 | 30 487,00 | DockSide gäller |
Delta Terminal AB | 29 557,00 | 30 144,00 | 30 833,00 | |
Falkenbergs Terminal AB | 29 625,00 | 30 212,00 | 30 901,00 | |
Finlandshamnen Stuveri AB | 29 385,00 | 29 972,00 | 30 661,00 | |
Gothenburg Ro/Ro Terminal AB | 29 559,00 | 30 146,00 | 30 835,00 | |
Gotlands Stuveri AB | 28 541,00 | 29 128,00 | 29 817,00 | |
Gävle Hamn AB | 29 299,00 | 29 886,00 | 30 575,00 | |
Götaälvdalens Stuveri AB | 29 557,00 | 30 144,00 | 30 833,00 | |
Göteborgs Hamn AB | 29 559,00 | 30 146,00 | 30 835,00 | |
Hallands Hamnar AB | 29 211,50 | 29 798,50 | 30 487,50 | |
Xxxx Xxxxxxx Xxxxx AB | 29 269,00 | 29 856,00 | 30 545,00 | |
Hargs Hamn AB | 29 126,00 | 29 713,00 | 30 402,00 | |
Helsingborgs Hamn AB | 29 521,50 | 30 108,50 | 30 797,50 | |
Iggesund Paperboard AB (Skärnäs) | 29 385,00 | 29 972,00 | 30 661,00 | |
Interlink Logistik AB | 29 521,50 | 30 108,50 | 30 797,50 | |
Kalmar Hamn AB | 29 740,00 | 30 327,00 | 31 016,00 | |
Kapellskärs Hamn AB | 29 384,50 | 29 971,50 | 30 660,50 | + nivåtillägg |
Karlshamns Hamn AB | 29 832,80 | 30 419,80 | 31 108,80 | |
KBP i Karlskrona AB | 27 412,50 | 27 999,50 | 28 688,50 | + 8:50/tim |
Kvarkenhamnar AB | 29 384,00 | 29 971,00 | 30 660,00 | |
Landskrona Hamn AB | 29 126,00 | 29 713,00 | 30 402,00 | |
Logent Ports & Terminals AB | 29 559,00 | 30 146,00 | 30 835,00 | |
(Göteborg) Logent Ports & Terminals AB | 29 464,00 | 30 051,00 | 30 740,00 | + fast |
(Stockholm) | lönetillägg | |||
Luleå Hamn AB | 29 384,00 | 29 971,00 | 30 660,00 | |
Lysekils Hamn AB | 29 161,50 | 29 748,50 | 30 437,50 | |
Marine Crane MC AB | 29 557,00 | 30 144,00 | 30 833,00 | |
Mälarhamnar AB | 29 109,00 | 29 696,00 | 30 385,00 | |
Norrköpings Hamn AB | 29 211,90 | 29 798,90 | 30 487,90 | |
Norrsundets Stuveri AB | 27 654,50 | 28 241,50 | 28 930,50 | + 8:50/tim |
Oxelösunds Hamn AB | 29 566,00 | 30 153,00 | 30 842,00 | |
Pålgård & Söner Kran AB | 29 269,00 | 29 856,00 | 30 545,00 | Särsk ök |
SCA Logistics AB (Umeå) | 29 384,90 | 29 971,90 | 30 660,90 | |
SCA Logistics AB (Sundsvall) | 29 557,50 | 30 144,50 | 30 833,50 | |
Seaside Service AB | 29 211,00 | 29 798,00 | 30 487,00 | |
ShoreLink AB | 29 385,50 | 29 972,50 | 30 661,50 | |
Smålandshamnar AB | 29 212,00 | 29 799,00 | 30 488,00 | |
Stenungsunds Hamntjänst AB | 27 554,70 | 28 141,70 | 28 830,70 | + 8:50/tim |
Stockholms Hamn AB | 29 522,00 | 30 109,00 | 30 798,00 | + nivåtillägg |
Sundsvalls Hamn AB | 29 557,50 | 30 144,50 | 30 833,50 | |
Söderhamns Stuveri och Hamn AB | 29 126,50 | 29 713,50 | 30 402,50 | |
Södertälje Hamn AB | 29 125,50 | 29 712,50 | 30 401,50 | |
Södra Skogsägarna Ek för (Mönsterås) | 29 452,00 | 30 039,00 | 30 728,00 | DockSide gäller |
Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB | 29 026,50 | 29 613,50 | 30 302,50 | |
Xxxxx Xxxx Harbour Department AB | 29 629,00 | 30 216,00 | 30 905,00 | |
Trelleborgs Hamn AB | 29 125,50 | 29 712,50 | 30 401,50 | |
Uddevalla Hamnterminal AB | 29 200,50 | 29 787,50 | 30 476,50 | |
Wallhamn AB | 29 126,00 | 29 713,00 | 30 402,00 | |
Vänerhamn AB | 29 123,50 | 29 710,50 | 30 399,50 | |
Yilport Gävle AB | 29 299,00 | 29 886,00 | 30 575,00 | |
Yilport Gävle Container Terminal AB | 29 299,00 | 29 886,00 | 30 575,00 | |
Ystad Hamn Logistik AB | 29 025,50 | 29 612,50 | 30 301,50 | |
Xxxx Xxxx & Xxxxxxx AB | 29 025,00 | 29 612,00 | 30 301,00 | |
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB | 29 309,00 | 29 896,00 | 30 585,00 |
Mom 2 Timlön för visstidsanställda
För visstidsanställda gäller, såvida inte annan överenskommelse har träffats, den lön som beräknas enligt följande formel:
månadslönen – 0:75 kr dessutom utgår ackordskompensation, eller rörligt tillägg enligt ovan
173 .
Mom 3 Löner till elever i Hamn- och Stuveriskolan
Fr.o.m. 2017-05-01 24 651 kr/mån
Fr.o.m. 2018-05-01 25 238 kr/mån
Fr.o.m. 2019-05-01 25 927 kr/mån
Mom 4 Lägstalön för verkstadsarbetare och lärlingar
Lägstalönen | Verkstadsarbetare | Lärlingar |
Fr.o.m. 2017-05-01 | 27 382,50 kr/mån | 158,28 kr/tim |
Fr.o.m. 2018-05-01 | 27 969,50 kr/mån | 161,67 kr/tim |
Fr.o.m. 2019-05-01 | 28 658,50 kr/mån | 165,66 kr/tim |
Mom 5 Icke nivåpåverkande lönehöjningar
En arbetare ska i sin anställning kunna öka sin inkomst till följd av ökad erfaren- het, ökade krav i befattningen, ökat ansvar, förbättrade yrkeskunskaper, övriga kvalifikationer samt lång anställning i företaget. Löneförändringar som sker för att behålla en uppnådd struktur i dessa avseenden är icke nivåpåverkande.
I syfte att förbättra möjligheterna till en fortvarig gynnsam struktur i ovan angivna avseenden bör företaget utge sådana lönehöjningar till arbetare, som uppfyller ovan angivna villkor.
Vid arbete i annan hamn än hemmahamnen utgår betalning enligt för arbets- platsen gällande lön.
Mom 7 Utbetalning av månadslön
Månadslön utbetalas eller skall vara tillgänglig för lyftning den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på lör-, sön- eller helgdag skall lönen finnas till- gänglig för lyftning sista bankdagen före helgen. Efter lokal överenskommelse kan parterna komma överens om annan dag för utbetalning av månadslön.
Vid full närvarotid är månadslönen densamma oavsett antalet arbetsdagar resp. arbetstimmar på ordinarie tid i en viss kalendermånad.
Avdrag för frånvaro resp. utbetalning av förekommande tillägg verkställs vid löneutbetalningen månaden efter.
Beträffande arbetstagare, som börjat eller slutat sin anställning under månaden, äger arbetsgivaren rätt att betala ett à contobelopp i slutet av intjänandemånaden för slutreglering påföljande månad.
Beträffande utbetalning av ackords- och timlöner gäller lokala överenskommelser.
Mom 8 Frånvaroavdrag vid månadslön
Vid all annan frånvaro än semester görs avdrag från månadslönen enligt följande regler:
Avdrag på månadslönen får inte ske då, i samband med att arbetsuppgifter saknas, arbetsgivaren medger arbetstagaren att lämna arbetsplatsen. För varje timmes frånvaro görs avdrag med 1/173 av månadslönen. För avdrag enligt ovan gäller att om antalet frånvarotimmar överstiger 87 under en avlöningsperiod görs avdrag med hela månadslönen och betalning utgår istället efter:
timlöneberäkning = månadslönen
173
Om månadsavlönad enligt reglerna i föregående stycke betalas efter timlöne- beräkning och om vederbörandes arbetstid av den anledningen förkortas för att det infaller en helgdag eller helgdagsafton gäller att sådan bortfallen tid betraktas som faktiskt arbetade xxxxxx.
Är arbetstagare frånvarande utan giltigt förfall på dag med för arbetstagaren gällande ordinarie arbetstid, och är detta sista dagen före eller första dagen efter helg, görs avdrag även för den tid varmed ordinarie arbetstiden minskas på grund av helgen.
Permission under högst en dag i anslutning till helg medför inte löneavdrag för helgen.
För arbetstagare som på grund av sjukdom, delpension eller annan anledning inte arbetar full tid och som har intermittent eller kontinuerlig arbetstidsförläggning, reduceras tiden i avdragsformeln i relation till arbetstagarens arbetstid. Avdrag verkställs för tid som skulle ha utgjort arbetstid. I konsekvens härmed sker tillägg till semesterunderlaget enligt § 12 mom 7 endast för dagar som skulle ha utgjort arbetsdagar. Beräkning av semestergrundande frånvarodagar enligt § 17 i semesterlagen sker liksom hittills kalendariskt för all sjukdomstid.
Mom 9 Ersättning och avdrag för del av timme
För del av timme som inte överstiger fem minuter utgår inte någon ersättning. För större del utgår ersättning med halv timlön, där den delen inte överstiger 35 minuter, men i annat fall med full timlön. Samma regler tillämpas vid avdrag för frånvaro.
Mom 10 Minsta ersättning till visstidsanställda
Visstidsanställd arbetstagare, som uttagits och inställt sig till visst angivet arbete på ordinarie tid, är berättigad till ersättning med gällande timpenning för minst fyra timmar. Om annat arbete kan beredas utgår inte denna ersättning.
Arbetstagarparten har rätt att ta del av stuveriföretagets löneuträkningar, arbets- tidskort samt arbetstids- (skift-)schema.
Bilaga 2 A Dock-Side - Ett system för värdering av yrken/befattningar inom hamnar
Systembeskrivning 1997-05-06 Dock-Side
Förord
I en mogen bransch som vår upplever vi på ett påtagligt sätt att omvärlden för- ändras i snabb takt. Nya och annorlunda krav ställs på våra företag och med- arbetare, alla kategorier. I företagen arbetar man målmedvetet med att utveckla verksamheten till moderna serviceföretag – en process som kräver alla med- arbetares medverkan.
På många håll i branschen upplevs verksamheten för de kollektivanställda med- arbetarna vara utan incitament för utveckling av såväl företag som medarbetare. I syfte att skapa en ordning, som tar sikte på att uppmuntra personlig utveckling genom utbildning och lärande i arbetet, introduceras föreliggande ”System för värdering av yrken/befattningar inom hamnar”. Detta utgör ett instrument för att åstadkomma en sådan utveckling. Att med hjälp av systemet betrakta ett yrke/befattning och den lön som utges utifrån nya utgångspunkter kan inte genomföras momentant. En förändringsprocess bör inledas, som sannolikt löper över flera år.
Observera att detta är ett system som inte tar sikte på att bedöma individer/perso- ner. Detta är ett system som syftar till att objektivt värdera befattningen.
Uppbyggnad
Dock-Side är ett arbetsvärderingssystem för värdering av yrken/befattningar inom hamnar. Systemet bygger på tre faktorer. Två av faktorerna är uppdelade i delfaktorer. Varje faktor/delfaktor har sin egen vikt.
Dock-Side består av följande faktorer/delfaktorer:
1. Kunnande
1.1. Utbildning
1.2. Erfarenhet
1.3. Kontakter och samarbete
2. Problemlösning
3. Ansvar
3.1. Verksamhetsansvar
3.2. Personalansvar
Varje faktor/delfaktor inleds med en allmän beskrivning. Faktorerna/delfak- torerna är indelade i grader med tillhörande definitioner. Vid värdering av ett arbete väljer man för varje faktor/delfaktor den grad som bäst svarar mot de krav som de aktuella arbetsuppgifterna ställer. Resultaten summeras.
Underlag
För att man ska kunna värdera med Dock-Side krävs - förutom kunskap om systemet – god kännedom om de faktiska arbetsuppgifterna i de arbeten som värderas. Detta förutsätter att värderingen görs gemensamt av parterna.
I varje företag bildas därför en kommitté för såväl införandet av systemet för arbetsvärdering som för själva värderingen. Denna kommitté ska bestå av en representant för respektive central part tillsammans med fyra lokala representan- ter (två från vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan i företaget). Inga löpande förändringar i den av kommittén gjorda värderingen får ske med mindre än att en enig kommitté tillstyrkt.
Kommittén sammanträder minst en gång varje halvår.
I denna faktor värderas de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna sköta, klara av de arbetsuppgifter som ingår i arbetet. Kunskaperna och färdig- heterna kan ha förvärvats på olika sätt, t.ex. genom formell skolutbildning, internutbildning, lärande i arbetet och/eller på fritiden. Faktorn består av tre del- faktorer:
1.1. Utbildning
1.2. Erfarenhet
1.3. Kontakter och samarbete
1.1 Utbildning
I denna delfaktor bedöms vilka kunskapskrav som ställs i arbetet och vilken ut- bildningsnivå som normalt krävs för att erhålla denna kunskap.
Grad Definition
1. För att kunna utföra arbetsuppgifterna krävs baskunskaper, grundläggande yrkeskunskaper och/eller vissa allmänkunskaper. Med grundläggande yrkes-
kunskaper menas sådan kunskap som erhålls genom utbildning inom ett fack- område/yrkesområde, t.ex. om metoder, tekniker, material, teorier, samband etc. Med allmänkunskaper menas kunskaper som t.ex. kan erhållas i en full- ständig, 3-årig gymnasieutbildning
2. För att kunna utföra arbetsuppgifterna krävs yrkeskunskap. Med yrkeskun- skap menas den kunskap man kan förvärva genom att specialisera sig inom något fackområde, t.ex. mekanik, el, e.dyl., så att man kan förstå och använda alla tekniker/metoder inom området. Sådan kunskap kan förvärvas genom
t ex. – 1 års påbyggnad av gymnasieskolans normala, 3-åriga gymnasie- utbildning.
3. För att kunna utföra arbetsuppgifterna krävs bred och/eller djup yrkeskun- skap. Med bred och/eller djup yrkeskunskap menas att man ska kunna anpassa, förändra och utveckla metoder/tekniker i och för arbetet, vilket kräver kunskaper motsvarande en utbildningsnivå som erhålls vid högskole- studier.
1.2 Erfarenhet
I denna delfaktor bedöms vilken erfarenhet, som, med hänsyn till vald utbild- ningsnivå, krävs för att klara av i arbetet ingående arbetsuppgifter på ett tillfreds- ställande sätt.
Grad Definition
1. Begränsad erfarenhet krävs. Med detta menas att tidigare yrkeserfarenhet är bra, men inte nödvändig.
2. Yrkeserfarenhet krävs. Med detta menas att arbetsuppgifterna kräver erfaren- het från flera arbetsområden inom hamnen. Minst 2 år.
3. Bred yrkeserfarenhet krävs. Med detta menas att arbetsuppgifterna kräver bred erfarenhet från flertalet arbetsområden inom hamnen eller erfarenhet (specialist) inom ett, eller några, arbetsområde(n) inom hamnen. Minst 5 år.
1.1 Utbildning och 1.2 Erfarenhet
Utbildning Grad | 1 Begränsade yrkes- erfarenhet | Erfarenhet/Grad 2 Yrkeserfarenhet (minst 2 år) | 3 Bred och speciali- serad yrkes- erfarenhet (minst 5 år) |
1 | 10 | 30 | 50 |
Baskunskaper | 20 | 40 | 60 |
30 | 50 | 70 | |
2 | 40 | 60 | 80 |
Grundläggande yrkeskunskap | 50 60 | 70 80 | 90 100 |
3 | 80 | 100 | 120 |
Bred yrkes- kunskap | 90 100 | 110 120 | 130 140 |
1.3 Kontakter och samarbete
I denna delfaktor värderas de krav på kontakter och samarbete som ställs i arbetet. Vid värderingen tas hänsyn till både arten och frekvensen av kontakter och samarbete samt dessas betydelse för företaget.
Grad Definition
1. Kontakter/samarbete med närmaste arbetskollegor och ledning vilka rör gemensamma arbetsuppgifter.
5-20
2. Kontakter/samarbete inom eller utom företaget vilka huvudsakligen innebär att ge råd, dirigera, samordna och/eller förmedla information till fartyg, speditörer etc.
30-40
Kontakter/samarbete utom eller inom företaget vilka ställer krav på förmåga att kunna kommunicera med och påverka fartygsbefäl, speditörer, etc., när det gäller att bl.a. leda, organisera och lägga upp arbetet. Xxxx ställs på argumentationsförmåga och lyhördhet.
50-70
I denna faktor värderas de krav som ställs i arbetet vad avser kreativ och ana- lytisk förmåga.
Vid värderingen tas hänsyn till hur komplicerade (svåra på djupet; expert- kunskaper krävs) och/eller komplexa (svåra på bredden; generalistkunskaper krävs) problemen är, hur väl problemen är definierade och hur vilken grad av utredning, nytänkande och utveckling som krävs för att lösa problemen.
Problemen kan avse alla områden; inte endast teknik, utan även administration, ekonomi, personal, service, arbetsförhållanden etc.
Grad Definition
1. Problemen i arbetet är enkla och likartade. Problemlösningen innebär att välja mellan ett fåtal givna alternativ.
5-10
2. Problemen i arbetet är enkla men olikartade/sammansatta. Problemlösningen innebär att välja mellan ett antal givna alternativ och kräver viss kreativ och/eller analytisk förmåga.
20-30
3. Problemen i arbetet är ibland komplicerade och/eller olikartade/sammansatta. Problemlösningen innebär att bedöma och välja mellan flera möjliga alter- nativ och kräver kreativ och/eller analytisk förmåga.
40-70
4. Problemen i arbetet är ofta komplicerade och/eller olikartade/sammansatta. Problemlösningen innebär att utveckla och/eller utreda, analysera och utvär- dera olika handlingsalternativ och kräver stor kreativ och/eller analytisk för- måga.
80-110
Genom att fatta beslut – eller att avstå från att fatta beslut – tar man ett ansvar. I denna faktor värderas det ansvar som ingår i ett arbete. Med detta menas dels ansvaret för att, med de resurser man har till sitt förfogande – tid, personal, utrustning, etc – åstadkomma avsett verksamhetsresultat, dels det speciella ansvar som ligger i att ha underställd personal. Faktorn består av två delfaktorer:
3.1. Verksamhetsansvar
3.2. Personalansvar
3.1 Verksamhetsansvar
I alla arbeten förekommer avgöranden/beslut som den anställde har befogenhet att och förväntas/ska fatta, och sådana som hon/han inte har befogenhet att fatta. Det kan t ex gälla hur och när arbetsuppgifterna ska utföras eller vad som ska göras.
I delfaktor 3.1 Resultat-/verksamhetsansvar värderas först den grad av självstän- digt beslutsfattande som krävs/tillåts i arbetet, dvs. de ramar som reglerar vad den anställde är skyldig/ har befogenhet att fatta beslut om/utföra. Därefter bedöms omfånget/ komplexiteten i arbetsuppgifterna.
Tabell 3.1.1 Handlingsfrihet/befogenhet – Omfång/komplexitet
Skalan innehåller olika kombinationer av ”Handlingsfrihet/ befogenhet” och ”Omfång/komplexitet”.
Omfång | ||||
Handlingsfrihet/ | ||||
befogenhet | Grad 1 | Grad 2 | Grad 3 | Grad 4 |
Handlingsfriheten | Utföra arbets- | Utföra några | Utföra flertalet | Utföra alla |
i arbetet, dvs | uppgifter som | arbetsuppgifter, | arbetsuppgifter, | arbetsuppgifter, |
VAD som ska | är ensartade | vilka kan vara | vilka kan vara | vilka kan vara |
göras samt NÄR | och enkla. | av begränsad | av viss kom- | av stor |
och HUR, styrs/ | komplexitet. | plexitet. | komplexitet – | |
begränsas av: | o/e vara | |||
specialist. | ||||
Grad 1 | ||||
Detaljerade | 10 | 20 | ||
instruktioner/- föreskrifter | 15 20 | 30 40 | ||
Grad 2 | ||||
Fastställda | 30 | 50 | 70 | |
arbetsmetoder | 40 | 60 | 80 | |
Definierade hand- lings alternativ | 50 | 70 | 90 | |
Grad 3 | ||||
Riktlinjer och | 80 | 100 | 120 | |
praxis | 90 | 110 | 130 | |
Givna ramar för hur arbetet ska | 100 | 120 | 140 | |
utföras för att nå | ||||
fastställda mål | ||||
Grad 4 | ||||
Kortsiktiga | 130 | 150 | ||
verksamhetsmål (1-års) Specifika | 140 150 | 160 170 | ||
funktionella rikt- | ||||
linjer och målsätt- | ||||
ningar (avstäm- | ||||
ning regelbundet | ||||
m överordnad, | ||||
styrgrupp etc) |
3.2 Personalansvar
I denna delfaktor värderas de speciella krav som ställs i arbetet när det gäller att leda/ansvara för personal. Vid värderingen tas hänsyn dels till antalet direkt underställda, dels till totalt antal underställda.
Personalansvar
Grad 1. | Definition | Grad: | 1 | 2 | 3 | 4 |
Direkt underställda: | 1-3 | 4-10 | 11-19 | 20- | ||
Enklare personalledning i löpande verk- samhet, t ex 1:e man, handledare | 5-10 | 10-20 | 20-30 | 30-40 | ||
2. | Personalledning i form av att leda och fördela arbetet. Ansvar för t ex tillfälliga omplaceringar, arbetsskydds- och enklare personalsociala frågor. Ibland delaktig i lönesättning. | 15-25 | 25-35 | 35-45 | 45-55 | |
Bilaga 2 B Tillämpningsföreskrifter – Dock-Side
(Gäller för företag som inför lönesystemet under perioden 1997- 1999)
1. I företag där överenskommelse träffas om att införa differentierat löne- system baserat på arbetsvärdering enligt Dock-Side tillskapas ett löneut- rymme motsvarande 450 kr per heltidsanställd/månad. Löneutrymmet får ianspråktagas med högst 1/3 per år under efterföljande treårsperiod för differentiering av löner enligt Dock-Side.
2. Beträffande begynnelselön för nyanställda efter införande av differentierat lönesystem ska följande gälla:
Begynnelselön: Vid företaget gällande basmånadslön (månadslön exkl tillägg på grund av lönedifferentiering till följd av Dock-Side) reducerad med 2 650 kr.
■ Efter ett års anställning ökas månadslönen med 866 kr.
■ Efter två års anställning ökas månadslönen med ytterligare 866 kr.
■ Efter tre års anställning ökas månadslönen upp till vid företaget gällande basmånadslön.
Anm
Ovanstående höjningar utgår till följd av anställningstid och oberoende av ev höjningar till följd av centrala löneuppgörelser.
SVERIGES HAMNAR
SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET
Bilaga 3 Arbetstidsavtal
I § 4 Hamn- och Stuveriavtalet finns viktiga regler om arbetstidens förläggning.
Genom detta avtal har parterna gjort undantag från arbetstidslagen (SFS 1982:673) i dess helhet.
Detta avtal ska tillämpas, med nedanstående inskränkningar, på varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Arbetsgivare som är bunden av detta avtal får tillämpa det på arbetstagare, som sysselsätts i arbete som avses med avtalet, även om arbetstagaren inte är medlem av den avtalsslutande organisationen på arbetstagarsidan.
Från avtalets tillämpning undantas följande:
a) Xxxxxx som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses till- komma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
b) Arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande ställning eller därmed jämförlig ställning eller annars av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende.
c) Xxxxxx som utförs av medlem av arbetsgivarens familj.
Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skall handläggas enligt gällande förhandlingsordning i Hamn- och Stuveriavtalet.
Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Raster är inte inräknade.
Vecka räknas från och med måndag eller annan dag enligt vad som tillämpas på arbetsstället.
Med natt avses perioden kl. 22-06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt dagliga arbete nattetid samt arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid nattetid.
Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 4 månader. Vid genom- snittsberäkningen skall räknas av från beräkningsperioden 24 timmar för varje påbörjad period om sju dagar.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Avvikelse från andra och tredje styckena kan göras i lokal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.
1. Vad är övertid?
Övertid är den tid som överstiger ordinarie arbetstid (40 timmar per helgfri vecka) och jourtid.
Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord arbetstid.
2. Övertidens omfattning
All nedanstående tid skall inräknas i den sammanlagda arbetstiden, vilken regle- ras i 5 §.
a) Allmän övertid
Då särskilt behov föreligger får övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår, så kallad allmän övertid. Övertiden får tas ut med högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
b) Extra övertid
Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt. Den extra övertiden är frivillig för arbets- tagaren.
Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
Anm
Parterna är överens om att det är vid utgången av kalenderåret som övertidsjour- nalen inte får innehålla mer än 350 timmars övertid. Det innebär att övertidsjour-
nalen kan överskrida 350 timmar under kalenderåret. Detta förutsätter dock att tid återförs till övertidsutrymmet enligt punkten e) nedan före årets utgång.
c) Förberedelse- och avslutningsarbete
Till förberedelse- eller avslutningsarbete, som, för att verksamheten skall kunna fortgå utan hinder, nödvändigtvis måste utföras före eller efter den ordinarie arbetstiden, får övertid tas ut med högst sex timmar i veckan eller, när det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, högst 24 timmar under en tid av fyra veckor.
Övertid som tas ut enligt denna punkt minskar utrymmet för allmän övertid och extra övertid.
d) Nödfallsövertid
Har en natur – eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver.
Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtals- område arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet.
Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än 2 dygn från arbetets början utan att lokal överenskommelse har träffats.
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet förs motsvarande faktiskt antal arbetade timmar till övertidsutrymmet enligt detta avtal.
e) Återföring av övertid
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet förs motsvarande faktiskt antal arbetade timmar till övertidsutrymmet enligt detta avtal.
Exempel 1
En arbetstagare arbetar två timmar övertid. För det ersätts han med fyra timmars kompensationsledighet. Arbetsgivaren kan då föra över två timmar till övertids- utrymmet eftersom de motsvarar faktiskt antal arbetade xxxxxx.
Exempel 2
En arbetstagare beordras ut i övertidsarbete en lördag. Garantiersättningen är minst fem timmar (§ 5 Mom 3 Hamn- och Stuveriavtalet). Det visar sig att arbetstagaren endast behöver arbeta i tre timmar. Arbetstagaren erhåller kompen-
sationsledighet, enligt lokalt avtal, med tio timmar. Arbetsgivaren får återföra tre timmar till övertidsutrymmet.
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning anses inte vara jourtid.
Avvikelse från första stycket kan göras i lokal överenskommelse.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden enligt detta moment skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 4 månader. I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden ska vara längre, dock högst 12 månader. Förlängning av beräkningsperioden förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.
6 § Rast, måltidsuppehåll och pauser
1. Rast
Med rast avses avbrott i den dagliga arbetstiden under vilket arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Längden och förläggningen av raster skall anges på förhand så noga som omständigheterna medger och skall vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Rast skall förläggas så att arbetstagare inte utför arbete mer än 5 timmar i följd. Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förutsätter att berörda arbetstagare beviljas motsvarande kompensationsledighet eller ges lämpligt skydd.
2. Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om detta är oundgängligen påkallat med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses. Sådant måltidsuppehåll inräk- nas i arbetstiden.
3. Pauser
Arbete skall anordnas så, att arbetstagare kan ta de pauser som behövs utöver raster. Sådana arbetspauser skall beredas arbetstagarna i den utsträckning som arbetsförhållandena kräver. Pausernas längd och förläggning skall anges på för- hand så noga som omständigheterna medger. Pauserna räknas in i arbetstiden.
1. Dygnsvila
Arbetstagare skall beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24- timmarsperiod. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något sär- skilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsätt- ning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.
I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden kl. 0.00-5.00 ingå. Avvikelse får göras om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmän- hetens behov eller andra särskilda omständigheter. Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse.
2. Veckovila
Arbetstagare skall beredas minst 35 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.
Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utan- för arbetsstället men skall stå till förfogande för att utföra arbete när behov upp- kommer.
Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverar det får en veckovila om minst 24 timmar tillämpas.
Avvikelse från första stycket får även göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller bereds lämpligt skydd.
8 § Anteckningar om övertid och jourtid
Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid och jourtid. Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan ta del av sina anteckningar. Svenska Hamn- arbetarförbundet har rätt att ta del av anteckningarna för samtliga arbetstagare på arbetsstället.
Bilaga 4 Exempel på beräkning av nettosemester i arbetspass med användande av formeln i
§ 7 mom 3
I avtalets § 7 mom 3, har parterna infört en regel att semester för anställda, som har pass-/skifttjänstgöring enligt arbetstidsschema, skall bestämmas i arbetspass.
Den formel, som härvid används, bygger på att det i förväg fastställs hur många arbetspass, som genomsnittligt ingår i en skiftpassvecka. Formeln har följande utseende:
Antal semesterdagar x ordinarie genomsnittlig veckoarbetstid
5 genomsnittlig passlängd (tim/dag)
Beräkningsmetoden skall i första hand användas för att beräkna semestern för sådan arbetstagare, som arbetar efter ett pass-/skiftschema, med tjänstgörings- skyldighet under lördagar, söndagar och helger och där verksamheten inte avbryts för samtidig semester. Formeln kan också användas för att beräkna netto- semester för sådana anställda, som arbetar bara vissa dagar i veckan.
Exempel 1
■ anställd med varierande passtjänstgöring
■ schemalagt arbete med 10 fridagar per 4-veckorsperiod
■ den anställde önskar ta ut hela sin semester under året
■ veckoarbetstid: 38,25 timmar Genomsnittlig passlängd:
38,25 x 4
(4 x 7) – 10 = 8,5 timmar/dag
Antal pass motsvarande 25 semesterdagar:
25 x 38,5
5 = 22,5 vilket räknas upp till 23 arbetspass
8,5
Exempel 2
Samma förutsättningar som i exempel 1, men den anställde önskar spara 5 semesterdagar.
Antalet arbetspass motsvarar 20 semesterdagar blir då:
20 x 38,25
5 = 18 arbetspass
8,5
Exempel 3
Arbetstagare med arbetstiden förlagd med 4 pass om 10 tim/pass, som önskar ta ut hela sin semester under året:
■ passlängd: 10 timmar/dag
■ veckoarbetstid: 40 timmar
Antal pass motsvarande 25 semesterdagar:
25 x 40
5 = 20 arbetspass
10
Sveriges Hamnar
Box 5384, 102 49 Stockholm
tel 00 000 00 00
xxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxx.xx
Svenska Hamnarbetarförbundet
Sydatlanten 15, 418 34 Göteborg
tel 00-000 00 00
xxxxxx@xxxx.xx xxxx.xx