Redog∏relse f∏r ∏verenskommelse om éersonlig assistent ock ank∏rigvårdare – PAN 07

Redog∏relse f∏r ∏verenskommelse om éersonlig assistent ock ank∏rigvårdare – PAN 07

Inledning

Denna redog∏relse omfattar Överenskommelse om L∏n och anställningsvillkor f∏r personlig assistent och anh∏rigvårdare.

Engångsbeloéé

I bilaga 4 finns beskrivet f∏rutsättningarna f∏r utbetalningarna av engångsbeloppet i juli 2007 respektive januari 2008. Syftet med ett engångsbelopp är bl.a. att ge m∏jlighet att komma i fas tidsmässigt inf∏r l∏ne∏versyn 2008. Det är angeläget att f∏rberedelserna inleds skyndsamt eftersom f∏rsta utbetalningen ska verkställas i juli.

Allmänt

Överenskommelsen gäller f∏r tiden 2007-07-01 – 2010-03-31. Överenskommelsen är m∏jlig att säga upp per den 1 april 2009. Uppsägning ska i sådant fall ske senast den 31 oktober 2008.

Överenskommelsen innehåller sedvanliga bilagor till protokollet.

- Bilaga 1, L∏neavtalet, innehåller f∏rändringar vilka kommenteras nedan.

- Bilaga 2, Bestämmelser f∏r personlig assistent och anh∏rigvårdare, innehåller några f∏rändringar vilka kommenteras nedan.

- Bilaga 3 och 3a, LOK 07, är of∏rändrade f∏rutom att de uppdaterats.

- Bilaga 4, Engångsbelopp, bilagan är ny och kommenteras nedan.

1

L∏neavtal

c∏r 2007 utges ett engångsbelopp. Det innebär att ingen l∏ne∏versyn genomf∏rs 2007.

I likhet med PAN 05 finns det även i PAN 07 ett l∏neavtal som innebär att det ska ske en l∏ne∏versyn lokalt, enligt samma principer som gäller f∏r Kommunals ∏vriga medlemmar.

ß 1 Grundläggande prinriper f∏r l∏nesättning

Texten är of∏rändrad från tidigare avtal. Genom den kontinuitet som finns i de grundläggande principerna bidrar L∏neavtalet till att de lokala arbetsgivarna kan arbeta långsiktigt med de l∏nepolitiska frågorna.

I det lokala l∏nebildningsarbetet g∏r arbetsgivaren l∏nepolitiska bed∏mningar av vilka l∏neåtgärder som beh∏ver vidtas utifrån verksamhetens resultat, behovet av att kunna behålla och rekrytera goda medarbetare och arbetsgivarens ekonomiska f∏rutsättningar.

L∏nen ska stimulera till f∏rbättringar av verksamhetens effektivitet, pro- duktivitet och kvalitet. Det är därf∏r viktigt att l∏nen är individuell och differentierad och avspeglar hur väl uppsatta mål nåtts. Detta f∏rutsätter att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. Det måste vara tydligt f∏r alla vad som ska åstadkommas.

En väldiskuterad och väldefinierad l∏nepolitik ∏kar f∏rutsättningarna f∏r att nå det positiva sambandet mellan l∏n, motivation och resultat. Ett samband som har stor betydelse f∏r såväl arbetsgivare som arbetstagare. L∏nesättningen b∏r därf∏r g∏ras på ett konsekvent sätt och ha sin grund i klara och tydliga l∏nesättningsprinciper vilka är på f∏rhand väl kända av de anställda. Sambandet mellan l∏neutveckling och utveckling av arbetsuppgifter och arbetsprestationer b∏r vara tydligt. Det är av stor vikt att dialog f∏rs mellan chef och medarbetare om mål, f∏rväntningar, krav, uppnådda resultat och l∏n.

ß 2 L∏ne∏versyn - utrymme m.m.

L∏neavtalets utformning och innehåll bygger på att l∏n ska fastställas vid traditionella f∏rhandlingar. Det gäller såvida inte annat kan

∏verenskommas lokalt (jämf∏r L∏neavtalet § 2 punkt 8).

L∏ne∏kningsutrymmet är uttryckt som ett krontalsbelopp. Konstruktionen innebär att varje medlem i arbetstagarorganisationen bidrar till ett utrymme. Detta utrymme består av två delutrymmen.

Utrymmet beräknas dels på summan av ett krontalsbelopp f∏r varje arbetstagare, dels summan av ett krontalsbelopp f∏r varje kvinnlig arbetstagare med timl∏n understigande 121 kronor. Dessa delsummor bildar tillsammans till ett gemensamt utrymme som ska f∏rdelas.

Krontalet utgår från att arbetstagarna är timavl∏nade och får l∏n per arbetad timme, enligt, bilaga 2, § 8.

Utrymmet f∏rdelas på respektive arbetstagares timl∏n. Det utrymme som ska f∏rdelas respektive år finns angivet i § 2 punkt 6. c∏r 2008 finns ett utrymme om 8,48 kr/timme samt 2,42 kr f∏r kvinnlig arbetstagare enligt § 2 punkt 1 att f∏rdela per den 1 januari (observera att dessa utrymmen är ej angivna som lägst belopp). c∏r 2009 finns ett utrymme om lägst 4,36 kr/timme samt 1,21 kr f∏r kvinnlig arbetstagare enligt § 2 punkt 1 att f∏rdela per den 1 april.

L∏ne∏kningsutrymme uttryrkt som ”lägst”

L∏ne∏kningsutrymme uttryckt som ”lägst”, eller uttrycket ”garanterat utfall” som i huvudsak motsvarar begreppet ”lägst”, finns sedan tidigare. Inneb∏rden av begreppet är att innan arbetsgivaren fastställer hur stort utrymme man avser att f∏rdela måste en analys g∏ras av vilka behov av l∏ne∏kningar som arbetsgivaren kan se framf∏r sig.

Partsavsikten med begreppet ”lägst” är att det f∏re fastställandet av utrymmets storlek ska g∏ras en l∏nepolitisk bed∏mning som även inbegriper bl.a. ekonomiska ∏verväganden. Resultatet av denna måste arbetsgivaren också vara beredd att redovisa. Argumentationen f∏r storleken på l∏ne∏kningarna b∏r/ska arbetsgivaren finna i de l∏nepolitiska bed∏mningarna. De kan innehålla analyser av behov av att nyrekrytera på såväl kort som lång sikt, att stimulera bidrag till verksamhetsutveckling, att behålla personal o.s.v.

L∏ne∏versyn - f∏rdelning m.m.

Huvudregeln är att utrymmet f∏rdelas i f∏rhandlingar mellan arbetsgivaren och Kommunal. Härvid ska bl.a. beaktas de grundläggande principerna enligt l∏neavtalets § 1. Till detta kommer att arbetsgivaren har att beakta sitt intresse av att få l∏nerna att harmoniera med de egna l∏nepolitiska målen.

Enligt § 2 punkt 7 garanteras alla arbetstagare l∏neh∏jning med 1,06 kr fr.o.m. den 1 april 2009 såvida lokala parter inte enas om annat.

Individgarantin ska avräknas från utrymmet f∏r lokal l∏ne∏versyn.

Exempel: Arbetstagaren har 93, 72 kr/timme. Arbetstagaren får en l∏ne∏kning på 9,90 kr/timme. Ny timl∏n efter l∏ne∏versynen är 103,62 kr/timme.

Enligt L∏neavtalet träffas ∏verenskommelse i l∏ne∏versyns- f∏rhandlingen genom att lokala parter enas om f∏rdelningen av l∏ne∏kningsutrymmet. L∏neavtalet f∏rutsätter inte att lokala parter f∏rst enas om storleken på det l∏ne∏kningsutrymme som ska f∏rdelas. Central f∏rhandling enligt L∏neavtalet § 4 punkt 1 kan påkallas i fråga om f∏rdelningen och då f∏rst efter oenighet mellan lokala parter i f∏rdelningsfrågan. Det är inte m∏jligt att påkalla central f∏rhandling i fråga om nivån.

Det finns m∏jligheter att lokalt komma ∏verens om såväl annan beräkningstidpunkt som annan beräkning av utrymme och annan avräkning från detsamma. Lokalt kan också ∏verenskommas om annan tidpunkt f∏r l∏nef∏rändringar.

L∏ne∏versynsdatum

L∏ne∏versyn sker per den 1 januari 2008 och den 1 april 2009.

L∏ne∏versyn på annat sätt

Som framgår av § 2 punkt 8 kan lokalt ∏verenskommas om att hantera l∏nesättningsfrågorna på annat sätt än som beskrivits i paragrafens

∏vriga bestämmelser. Punkten ger ∏ppningar f∏r att hantera l∏nefrågan mellan arbetsgivare – arbetstagare. c∏r att det ska vara m∏jligt krävs dock ett l∏nepolitiskt arbete som är tillräckligt genomarbetat f∏r att

∏vertyga Kommunal och deras medlemmar.

Av texten i l∏neavtalets § 2 punkt 8 anmärkning framgår att f∏r det fall l∏nerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat gäller också

att kriterier f∏r sådan l∏nesättning tydligg∏rs i de olika verksamheterna,

att l∏nen på individnivå avg∏rs på den nivå i organisationen där den enskildes arbetsresultat kan bed∏mas, samt

att individuella samtal f∏rs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med koppling till l∏n.

Bestämmelser f∏r éersonlig assistent ock ank∏rigvårdare

Ändringar har gjorts i §§ 2, 5 och 10.

Bestämmelser f∏r personlig assistent och anh∏rigvårdare sammanfaller i tillämpliga delar med Allmänna bestämmelserna (AB). Med anledning av detta kommer inte de paragrafer vars tillämpning sammanfaller med AB:s tillämpning att kommenteras nedan med undantag f∏r avvikelserna från arbetstidslagen (ATL).

§ 1 Гillämpningsområde

Huvudprincipen är att de personer som rekryteras genom kommunens medverkan ska anställas med villkor enligt HÖK. Assistenten kan bara anställas med villkor enligt PAN om han/hon anställs på anmodan av den funktionshindrade utan att kommunen kunnat påverka urvalet av s∏kande, och då personliga assistenten saknar omvårdnadskompetens eller inte ställer sig till f∏rfogande f∏r andra uppgifter. Har assistenten omvårdnadskompetens och ställer sig till f∏rfogande även f∏r andra vårduppgifter anställs personen med villkor enligt XXX.

Exempel 1 Den enskilde har krav på att en särskild person anställs som personlig assistent och godtar inte den/de kommunen erbjuder. Endast om vederb∏rande saknar omvårdnadskompetens eller inte ställer sig till f∏rfogande f∏r andra vårduppgifter anställs hon/han med villkor enligt PAN.

Exempel 2 Om den funktionshindrade väljer en arbetstagare som har f∏reträdesrätt, återanställs hon/han enligt HÖK oavsett var i turordningen vederb∏rande befinner sig.

Exempel S Då kommunen rekryterar ett antal tänkbara kandidater och den funktionshindrade väljer en av dessa till sin personliga assistent har kommunen deltagit i rekryteringen. Kommunen har haft m∏jlighet att påverka urvalet och personen ska anställas med villkor enligt HÖK.

Med omvårdnadskompetens avses den kompetens kommunen normalt efterfrågar inom f∏rvaltningens verksamhetsområde. Vissa undantag från huvudregeln kan f∏rekomma. T.ex. får en barnsk∏tare eller anstaltspedagog, som är personlig assistent åt ett barn, anses ha omvårdnadskompetens även om assistansärenden handhas av äldre- och handikappf∏rvaltningen. Ett annat exempel är att när den nämnd som

ansvarar f∏r skolfrågor har anställt en personlig assistent enligt HÖK och anställningen ut∏kas att gälla även utanf∏r skoltid, men då inom en annan nämnds ansvarsområde, gäller HÖK även f∏r den ut∏kade tiden.

Anh∏rigvårdare är en personlig assistent/vårdare som den funktionshindrade lever i hushållsgemenskap med oavsett om beslutet är fattat med st∏d av SoL eller LSS.

Anställningsvillkoren skiljer något mellan anh∏rigvårdare och personliga assistenter, det är därf∏r viktigt att arbetsgivaren g∏r en bed∏mning av huruvida arbetstagaren ska anställas som anh∏rigvårdare eller som personlig assistent.

§ 2 Anställningens form, upph∏rande m.m.

Exempel på vad som avses med ”då vårduppdraget upph∏r”.

1. Den funktionshindrade har inte längre behov av eller rätt till personlig assistans.

2. När den personliga assistenten och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans.

Särskilda skäl att bringa anställningen att upph∏ra är när kommunen inte längre kan garantera assistansens kvalitet och säkerhet.

§ 5 Arbetstid

Ank∏rigvårdare

Anh∏rigvårdare omfattas inte av arbetstidslagen (ATL) enligt § 5 punkt 1.

Den ordinarie arbetstiden f∏r anh∏rigvårdare har f∏rändrats så att den får uppgå till i genomsnitt 48 timmar per vecka. När f∏rändring beh∏ver ske från 52 timmar till 48 timmar är parterna ∏verens om att anställningen avslutas med st∏d av § 2 punkt 1, med en månads uppsägningstid och att arbetstagaren därefter återanställs på 48 timmar per vecka.

Personlig assistent

Personlig assistent omfattas däremot av de regleringar som finns i arbetstidslagen, med vissa undantag. Dessa undantag finns angivna i § 5, punkt 4. Bestämmelsen har tillf∏rts m∏jligheter till avvikelse från ATL. I

§ 5 punkt 4 tillf∏rs avvikelser från dygns- respektive veckovila och även m∏jlighet f∏r lokala parter att teckna avtal om andra avvikelser.

Avvikelse vid planerad dygnsvila

Reglerna om dygnsvila enligt ATL b∏r så långt det är m∏jligt f∏ljas vid f∏rläggning av ordinarie arbetstid.

Vid planerad f∏rläggning av arbetstid kan dygnsvilan enligt § 5 punkt 4,

h) minskas till att omfatta lägst nio sammanhängande timmar under varje period om 24 timmar. c∏rutsättningen är att dygnsvilan i genomsnitt under begränsningsperioden inte understiger elva timmar. Detta innebär att om dygnsvilan under en 24-timmarsperiod understiger elva timmar måste en annan vara mer än elva timmar f∏r att ett genomsnitt om minst elva timmar ska kunna uppnås under begränsningsperioden. Regleringen kan bland annat underlätta f∏rläggning av tid f∏r arbetsplatsträffar och utbildning.

Гillfällig avvikelse från dygnsvilan

Om något of∏rutsett inträffar, d.v.s. något som arbetsgivaren inte har kunnat f∏rutse på f∏rhand, kan tillfällig avvikelse g∏ras från den planerade dygnsvilan enligt § 5 punkt 4, i). Vid sådan tillfällig avvikelse kan dygnsvilan därmed understiga den planerade dygnsvilan om nio timmar. Regleringen underlättar bland annat om det uppstår behov av f∏rskjuten arbetstid, ∏vertid/mertid. Även här ska ett genomsnitt om elva timmar uppnås under begränsningsperioden.

Objektiva skäl orh lämpligt skydd

Parterna g∏r bed∏mningen om att kravet på objektiva skäl f∏r att tillämpa lämpligt skydd vid avvikelseavtal är uppnått enligt artikel 18 i direktiv 2003/88/EG när det gäller avvikelsem∏jligheter i § 5 punkt 4, h-i).

Genomsnittsberäkningen innebär att kortare viloperioder kompenseras av längre vid andra tillfällen vilket medf∏r att arbetstagarna totalt sett får sin tid f∏r återhämtning och vila.

Гillfällig avvikelse från verkovila

När det gäller veckovila ska 36 timmars sammanhängande ledighet f∏rläggas vid något tillfälle under den period om sju dagar som tillämpas enligt ATL. Bestämmelsen i § 5 punkt 4, j) g∏r det m∏jligt att tillfälligtvis minska veckovilan till lägst 24 sammanhängande timmar på

grund av arbetsorganisatoriska skäl. Parterna anser att sådana skäl kan f∏religga. Grunden f∏r regleringen finns i direktiv 2003/88/EG som sätter den nedre gränsen om 24 timmar utan att arbetstagare ges kompensationsledighet eller lämpligt skydd. Bestämmelsen om tillfällig avvikelse från veckovilan ska tillämpas på samma sätt som avvikelse från dygnsvila. Om arbetstagarna inte fått sin ledighet om 24 timmar enligt § 5 punkt 4, j) ska kompensationsledighet f∏rläggas i enlighet med EG-rätten. Det innebär att ledigheten f∏r återhämtning ska f∏rläggas omedelbart efter respektive arbetsperiod.

Lokala kollektivavtal

Enligt § 5 punkt 4 kan lokala kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Ett lokalt kollektivavtal om avvikelse från dygns- respektive veckovila kan antingen innehålla en annan reglering än den i § 5 punkt 4, h-j) eller kompletteras enligt 13-14 §§ ATL.

De lokala kollektivavtal som är tecknade f∏re ikraftträdandet avseende avvikelseavtal från ATL har fortsatt giltighet tills dess att det lokala kollektivavtalet upph∏r att gälla.

§ 8 L∏nebestämmelse

Överenskommelse om timl∏n träffas enligt, bilaga 2, § 8 mellan arbetsgivare och arbetstagare. c∏r personliga assistenter gäller att särskilda ersättningar utges enligt §§ 9 och 10 f∏r arbetstidens f∏rläggning. Anh∏rigvårdare omfattas inte av varken §§ 9 eller 10, vid

∏verenskommelse om l∏n per timme ska därf∏r hänsyn till arbetstidens f∏rläggning tas.

Om ∏verenskommelse inte träffas kan lokal f∏rhandling upptas enligt

§ 8, anmärkning 2.

Vid l∏nesättningen kan beaktas att bestämmelserna inte innehåller regler f∏r jour och beredskap.

§ 9 Kompensation f∏r ∏vertidsarbete

Övertidsarbete ska vara beordrat av arbetsgivaren. Detta innebär att en enskild funktionshindrad aldrig kan beordra ∏vertid och att en personlig assistent som tror att en aktivitet kan medf∏ra ∏vertid ska ta kontakt med sin arbetsledning innan ∏vertidsarbetet påb∏rjas.

Bestämmelsen gäller inte f∏r anh∏rigvårdare.

§ 1M Arbete på obeâväm arbetstid

Det är m∏jligt att komma ∏verens med arbetstagaren om att ersättningen kan bytas mot ett fast tillägg per timme. Det är också m∏jligt att komma

∏verens om annan kompensation.

Ersättning f∏r obekväm arbetstid utges inte till anh∏rigvårdare.

Bilaga 4 Engångsbelopp

c∏r tiden 2007-04-01 – 2007-12-31 utges engångsbelopp, som utbetalas vid två tillfällen i juli 2007 samt januari 2008, med 3,60 kr per arbetad timme. Engångsbeloppet är just ett engångsbelopp och har såledelse inte något med l∏nef∏rändringar, l∏nerelaterade tillägg eller andra tillägg att g∏ra.

Bestämmelsen avser medlemmar i Kommunal. Bestämmelsen ska f∏rstås så att de arbetstagare som omfattas av Kommunals PAN 07 får engångsbelopp. Detta gäller också oorganiserade arbetstagare som arbetar inom avtalsområdet. Som en konsekvens av detta gäller bestämmelsen även arbetstagare som är medlemmar i organisation som inte är kollektivavtalsslutande part, t.ex. SIc, HTc, och SAC. Medlemmar i fackliga organisationer som tecknar kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Landsting eller Pacta omfattas däremot inte av bestämmelsen eftersom de omfattas av det l∏neavtal som tecknats av den fackliga organisation de är medlemmar i.

Till arbetstagare som uppbär timl∏n utges 3,60 kronor f∏r varje arbetad timme. Även vid ledighet till f∏ljd av sjukdom, olycksfall, arbetsskada eller då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt lagen om allmän f∏rsäkring utges 3,60 f∏r varje sådan frånvarotimme under perioden. Motsvarande gäller även vid f∏räldraledighet med f∏räldrapenning Vid utbetalningstillfället i juli utbetalas engångsbeloppet f∏r perioden 1 april – 30 juni, vid utbetalningstillfället i januari 2008 utbetalas engångsbeloppet f∏r perioden 1 juli-31 december. Ersättningen utges inte f∏r tid som ersätts med ∏vertidskompensation enligt, bilaga 2, § 9.

Engångsbelopp utges även f∏r de arbetstagare som har l∏nesatts i 2007 års l∏nenivå såvida arbetsgivaren inte har träffat ∏verenskommelse med Kommunal att dessa arbetstagare ska undantas från engångsbeloppet.