KOLLEKTIVAVTAL

35 UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER PRODUKTIONSTEKNISKA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANISE- RING AV ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 147

35.1 Grunderna för uppsägning 147

35.2 Turordningen vid reducering av

arbetskraften 147

35.3 Uppsägningstidens utgång och tidsbestämt arbetsavtal 147

35.4 Återanställning av arbetstagare 148

36 SYSSELSÄTTNINGSLEDIGHET 148

36.1 Syftet med sysselsättningsledighet 148

36.2 Sysselsättningsledighetens längd 149

36.3 Användning av sysselsättningsledighet 149

37 PERMITTERING AV ARBETSTAGARE PÅ GRUND AV EKONOMISKA ELLER PRODUKTIONSTEKNIS- KA ORSAKER ELLER PÅ GRUND AV OMORGANI- SERING AV ARBETSGIVARENS VERKSAMHET 150 37.1 Permitteringsgrunder 150

37.2 Turordningen vid reducering av

arbetskraften 150

37.3 Permitteringsvarseltid 150

37.4 Förkortad arbetstid 151

37.5 Lokala avtal 151

37.6 Framskjutande av permittering 151

37.7 Avbrytande av permittering 151

37.8 Annat arbete under permitteringstiden 151

37.9 Anställningsförhållandet upphör under permitteringen 152

38 UPPSÄGNINGSTIDERNA FÖR ARBETSAVTAL OCH FASTSTÄLLANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅL- LANDETS LÄNGD 153

38.1 Uppsägningstider 153

38.2 Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 154

38.3 Fastställande av arbetsförhållandets längd 154

38.4 Beräkningen av bestämd tid 155

39 FÖRFARANDE VID UPPHÄVANDE AV ARBETSAVTAL 156

39.1 Åberopande av uppsägningsgrund 156

39.2 Hörande av arbetstagare 156

39.3 Meddelande om upphävande av ett arbetsavtal 156

39.4 Meddelande om grunderna för upphävande av ett arbetsavtal 157

40 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE VID REDUCE- RING AV ARBETSKRAFT 157

41 ERSÄTTNINGAR FÖR OGRUNDAD UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH OGRUNDAD PERMITTE- RING AV ARBETSTAGARE 159

41.1 Fastställande av ersättningar 159

41.2 Principen om en ersättning och ersättning i för ....

hållande till plikt 159

41.3 Brott mot procedurbestämmelserna 160

42 BEHÖRIG DOMSTOL OCH TID FÖR VÄCKANDE AV TALAN 160

VIII FÖRTROENDEMÄN, LOKALA AVTAL OCH AV- GÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER161

43 FÖRTROENDEMÄN 161

43.1 Förtroendemannasystemets syfte 161

43.2 Förtroendemannens ställning 162

43.3 Förtroendemannen - behörighet och val 162

43.4 Förtroendemannens verksamhetsförutsättningar 166

43.5 Hur skötseln av förtroendemannauppdraget inverkar på anställningsförhållandet, arbetsuppgifterna och lönen 175

43.6 Förtroendemannens anställningsskydd 176

44 LOKALA AVTAL 180

44.1 Möjlighet till lokalt avtal 180

44.2 Parter i lokala avtal 180

44.3 Det lokala avtalets bindande verkan 180

44.4 Det lokala avtalets form och varaktighet 180

44.5 Efterverkning av lokala avtal 181

44.6 Samarbete i finska företagsgrupper 181

45 MENINGSSKILJAKTIGHETER OCH DERAS AVGÖRANDE 181

45.1 Förhandlingsplikt och förbud mot

påtryckning 181

45.2 Lokal förhandlingsordning 182

45.3 Samverkan med förbunden 183

45.4 Promemoria över meningsskiljaktigheter och .....

arbetsdomstolen 183

IX ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETS- KRAFT OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 184

46 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE

ARBETSKRAFT 184

46.1 Underleverans 184

46.2 Hyrd arbetskraft 184

46.3 Information om utomstående arbetskraft 187

46.4 Beställarens ansvar och införskaffande av utredningar 187

46.5 Möten på arbetsplatsen 188

46.6 Informationsverksamhet 188

46.7 Innehållning av

fackföreningsmedlemsavgifter 189

47 UTBILDNING 189

47.1 Yrkesutbildning 189

47.2 Gemensam utbildning 190

47.3 Fackföreningsutbildning, anställnings- förhållandets bestånd och anmälningstider 191

47.4 Arbetspraktik i samband med examensinriktad utbildning och inlärning

i arbete 193

Innehåll

PROTOKOLL ÖVER FÖRLÄNGNINGEN AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN INOM TILLÄMPNINGSOMRÅDET FÖR TEKNOLOGIINDUSTRINS KOLLEKTIVAVTAL I ENLIG- HET MED ARBETSMARKNADSCENTRAL- ORGANISATIONERNAS KONKURRENSKRAFTS-

AVTAL 2016 195

1. Avtalets syfte 195

2. Den regelbundna arbetstidens längd och organiseringen av denna 195

3. Den genomsnittliga veckoarbetstiden 196

4. Lokala avtal om förlängning av arbetstiden 196

5. Tillägg för arbetstidsutjämning och betalning avdessa (Kollektivavtalet 19.3) 199

6. Arbetstidsschema (Kollektivavtalet 19.4) 200

7. Organisering av arbetstiden genom ett lokalt avtal (Kol- lektivavtalet 19.7) 200

9. Helgdagar som ersätts (Kollektivavtalet 23.1) 200

10. Uppföljning av den förlängning av arbetstiden som avses i konkurrenskraftsavtalet 200

11. Uppsägning av protokollet 201

PROTOKOLL ÖVER TILLÄMPNINGEN AV VISSA LÖNE- BESTÄMMELSER OCH -PRINCIPER PÅ DE ARBETSTA- GARE SOM OMFATTAS AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR ELARBETARE INOM TEKNOLOGIINDUSTRIN 202

ANVISNINGAR SOM STÖD FÖR LOKALA AVTAL 206

SAKREGISTER ‌

Adoption 135

Anställningsundersökning

(läkarundersökning) 144

Användning av egen bil 103, 107, 213

Arbetarskydd 114

— allmänna förpliktelser 114

— anmälningsskyldighet 114

— personskyddsanordningar 115

— rätt att avhålla sig från att utföra arbete 114

— skyddsbeklädnad 115

Arbetarskyddschef 116

Arbetarskyddsfullmäktig 39, 77, 114, 116-126,

............................... 164, 170, 171, 178, 187, 190-192

— anställningsförhållande 122-123

— anställningsskydd 124-126

— arbetsutrymmen 122

— befrielse från arbete 118-120

— ersättning av förtjänstförlust 121-122

— fullmäktigs suppleant ............. 117, 124-125, 178, 190

— förtjänstutveckling 122

— löne- och omplaceringsskydd 123

— månatlig ersättning 121-122

— sammanslagning av förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter 164, 168

— uppgifter 117

— upprätthållande av yrkesskicklighet 124

— vice arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet 124-125

— övertidsersättning 121

Arbetarskyddskommission.. 115-117, 121, 126, 190, 192

Arbetets svårighetsgrad, bestämning 50-56

— grovindelning........................................ 51, 53-54, 207

— gruppering enligt svårighetsgrad 50-56

Arbetsavtals uppsägning .. 124-126, 145-148,

.................................................................153-160, 195

— ersättningar

(brott mot uppsägningsgrund) 159

— förhandlingsprocedur 157-158

— grunderna 147, 156

— hörande av arbetare 156

— information om grunderna 156-157

— meddelande 156-157

— meningsskiljaktigheter 160

— tid för talan 160

— turordning vid minskning av arbetskraft 147, 150

— underlåtenhet att iaktta uppsägningstid 154

— uppsägning från arbetarens sida 145, 152-153

— uppsägningstider 153-155

— verkställande av uppsägning 156

— uppsägning av arbetsskyddsfullmäktig 124-125

— uppsägning av förtroendeman ................ 176-177, 178

— varning 167

Arbetsbetingad lönedel 50-56

Arbetsbetingad månadslön................................ 52-53, 54

Arbetsbetingad timlön....................................... 52-53, 54

Arbetsdomstolen 48, 160, 183

Arbetsdygn 65, 73, 79, 81, 87, 92, 94, 103, 105, 208

Arbetsfredsplikt ...............45, 48, 161-162, 165-166, 178

Arbetsgruppering enligt

svårighetsgrad 51-53

— ansvar 51

— arbetsbetingade timlöner............................... 52-53, 54

— arbetsförhållanden 52

— arbetsgrupp 52

— inlärningstid 52

— svårighetsgrupp .............52-56, 58, 168, 168-170, 207

— utbildning 52

Arbetskommendering.................................. 102-109, 209

— anmälningsskyldighet 102

— brådskande arbetskommendering 102

Arbetsledningsrätt 49

Arbetslöner 50-62

Arbetsolycksfall 115, 119, 131

Arbetsplatsbesök 188

Arbetsresa ........................................... 102-109, 137, 213

Arbetsstridsåtgärd ........................................... 45-48, 166

Arbetsstudier 63

Arbetstid 73-94

— arbetsdygn 65, 73, 79, 81, 87, 92, 94,

.............................................................. 103, 105, 208

— arbetstidsbank ..........................81, 83-85, 95, 208-209

— arbetstidslag ............. 73, 78, 80, 81, 85-86, 87, 89, 91

— arbetstidsschema 72, 74-79, 81, 82, 85-86, 90, 91,

.............................................. 92, 98, 105, 110-112,

............................130-131, 135, 149, 197-200, 208

— arbetstidsschema, ändringar ................. 78-79, 81, 208

— arbetsvecka 79, 86, 153, 196, 208

— fridagar ......... 74, 78, 88, 90, 91, 92-93, 105, 108, 137

— förkortning 73-75

— förlängning samt förkortning av ordinarie

arbetstid 80-83

— förlängning av arbetstiden 73, 195-205

— genomsnittlig veckoarbetstid........................ 73-76, 84

— intagande av förfriskningar 80

— matpaus 80

— ordinarie arbetstid 65, 67, 70-94, 98, 103, 105,

..................................... 110, 112, 121, 130-131, 138,

...................... 140, 144, 173, 189-190, 195-200, 208

— organisering 77-83

— söndagsarbete 79, 85, 91

— utjämning... 74-77, 87, 95-96, 112, 195-200, 208, 212

— utjämningsperiod 78, 81, 84, 208

— utjämningstillägg .......69, 76-77, 82, 96, 195-200, 208

— vilopaus ...................................................... 80-81, 208

— övertid 69, 73, 85-94, 96, 121,

....................................................... 168-170, 173, 209

Arbetstidsschema 72, 74-79, 81, 82, 85-86, 90, 91,

................................................... 92, 98, 105, 110-112,

.................................130-131, 135, 149, 197-200, 208

— förändringar.......................................... 78-79, 81, 208

Arbetsvecka 79, 86, 153, 196, 208

Avlöningsperiod (lönebetalningsperiod) 36, 38, 49, 72,

.................................................. 77, 87, 152, 189, 208

Barns insjuknande 77, 88, 92, 111, 136-138

— vård av svårt sjukt eller handikappat barn 138

Befolkningsskydd 113

Begravningsdag 112

Belastning 52

Beredskapstid 72, 94, 213

Beräkningen av bestämd tid 155

Xxxxxx, anskaffning 106-107

Bröllopsdag 112

Civiltjänsteplikt 101, 113, 137, 154-155

Dagtraktamente .. 104-106, 108,109, 131-132, 139,

............................................................. 140, 144, 190

Deltidslön 72

Deltidsarbete 67, 72, 98, 110, 170

Dygnsövertidsarbete 85-86

Deltagande i militär krishantering 154

Elarbetare inom teknologiindustrin, lönebestämmelser och -principer 50, 202-205

Ersättande arbete 133-134

Ersättningar och förmåner 110, 112-113

— befolkningsskydd 113

— begravningsdag 112

— bemärkelsedagar 112

— bröllopsdag 112

— reservövningar 112-113

— uppbåd 72, 112-113

Examenspremier 68

Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 65

Fackavdelning 46, 161, 162-163, 165-166, 178-179,

...................................................................... 188, 192

Fackföreningsmedlemsavgift 189

Faderskapsledighet 111, 127, 135, 139

— lön 135, 139

Fastställande av arbetsförhållandets längd 154

Fredsplikt .........................45, 48, 161-162, 165-166, 178

Fridagar 74, 78, 88, 90, 91, 92-93, 105, 108, 137

— arbete under fridag 88

Frånvaro 77, 88, 95, 102, 108, 111, 127,

....................... 129, 130, 134, 136-137, 138, 146, 210

Föreningsfrihet 49

Företagshälsovård 115, 129, 134, 140

Förfriskningar 80

Förhandlingsordning 78, 161, 163, 165, 167,

.............................................................. 182, 183, 206

— lokal förhandlingsordning 182

— lokal förhandlingsordning i meningsskiljaktigheter 182

Förhandlingsplikt 181-182

Förkortad arbetstid/vecka 88, 151

Förlängning av arbetskarriären 134-135

Förlängning av den årliga arbetstiden,

enligt konkurrenskraftsavtal 0000 000-000

Första maj 78, 110, 155

Förtjänstförlustersättning i månadslönearbete 71

Förtroendeman ..36-39, 46-47, 60, 62, 63, 68,

........71, 76, 77, 80-83, 90, 91, 99, 109, 122,124-125,

... 129, 156, 161-179, 180,182-183,186-187, 190-192

.............. 197, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212, 213

— anmälningsskyldighet 165

— anställningsförhållande 175

— ansvarsområde 163

— befrielse från arbete 171-172

— bolagisering, förenande av funktioner 164

— ersättning för avtalsstridig upphävning

av arbetsavtal 179

— ersättning för förtjänstförlust 172-173

— ersättning för övertidsarbete 173

— fackavdelning 162-166

— förtjänstutveckling 175

— förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, sammanslagning 164, 172

— förtroendemannasystemets syfte 161-162

— förtroendemannens uppgifter 165-166

— grunduppgifter 165-166

— avtalas på arbetsplatsen 166

— huvudförtroendeman .. 36-38, 62, 68,

...................................... 71, 76, 83, 90, 109, 118-119,

......... 129, 161-179, 182-183, 186-187, 191, 206-213

— huvudförtroendemannens xxx

(helt befriad från arbete) 122, 172

— hävning av arbetsavtal 178

— information som ges till huvudförtroendemannen..................168-171, 186-187

— kandidatskydd 178-179

— kompetensvillkor 162-163

— lokal förhandlingsordning 182

— löneutveckling 175

— månatlig ersättning 39, 172-174

— permittering 176-177

— problemsituationer i anslutning till förtroendemannens ställning 178

— skydd då förtroendemannauppdraget

upphört 178-179

— ställning 124, 162, 164, 177-178

— uppgifternas konfidentiella karaktär 167, 171

— uppsägning av arbetsavtal 177

— utbildning 174, 192

— val 164, 172, 179

— val för en viss uppgift 164, 165, 210

— verksamhetsområde och antal 163, 165, 171,

...................................................... 180, 182, 206, 210

— verksamhetsutrymme 174

— viceförtroendeman 165, 178, 192

— vicehuvudförtroendeman 165, 174, 177, 192

— yrkesmässig utveckling och avancering 175

— överflyttning till annat arbete 175

— överlåtelse av rörelse 164

Gemensam arbetsplats 117, 119

Generell lönehöjning 36-39

Giltighetstid (kollektivavtalets) 49

Graviditet 143

Grovindelning ........................................... 51, 53-54, 207

Grundlön ................................... 40, 50, 57, 59, 60-62, 70

Grundrättigheter 49

Grupplivförsäkring 113

Gränsarbeten 109

Grå ekonomi, bekämpning mot 187

Handikappade 58

Hantering av sjukfrånvaro 129

Hemresor 108

Huvudförtroendeman .... 36-38, 39, 40-41, 46-47, 62, 68,

.................................. 71, 76, 80-83, 90, 91, 99, 109, 122,

.............. 129, 162-179, 180-183, 186, 187, 191-192, 206

Huvudförtroendemannens suppleant 163, 165, 174,

..................................................................... 177-178, 192

Hyrd arbetskraft .......................................... 184-187, 210

Hälsovårdare 128

Hälsovårdsläkare 128, 134

Hävning av arbetsavtal 125, 145, 146, 178

Inlärning i arbete 148, 193-194

Informationsverksamhet 188-189

— möten på arbetsplatsen 188

Jul 74, 78, 91, 108, 110, 155

Karensdag ............................130-132, 133, 136-138, 141

Kollektivavtal

— bindande verkan 45

— giltighetstid 49

— tillämpningsområde 44

— underteckningsprotokoll 35-43

— åtlydnadsplikt 45

Kollektivavtalsenligt övertidsarbete 73, 87-88

Kommenderingsplats 94, 103, 106-108

Kontaktuppgifter 171

Kostpenning (ersättning för måltid) 105, 190, 192

...................................................................... 186, 192

Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx 78, 91, 110

Kvällsarbete 65

Laboratorieundersökningar 143

Ledning av arbetsförmågan 134

Lokalt avtalsförfarande (begrepp) 161, 180-181

— efterverkning av avtal 181

— lokala avtal som får kollektivavtals

rättsverkan 206-211

— lokal förhandlingsordning 178, 206

— lokala avtal på arbetsavtalsnivå enligt kollektivavtalet 212-213

— mål 161

Långfredag 110

Läkarintyg 128, 134, 143

— företagets hälsovårdsläkare 128, 134

— oklarheter 128

— retroaktivt 128

Läkarundersökning 112, 127, 140-144

— anmälningsskyldighet 141

— anställningsundersökning 144

— cancersjukdom 142

— ersättning för förtjänstförlust 140-144

— ersättning för resekostnader och

dagpenning 140-144

— fall som inte ersätts 141

— fastställande av vård 142

— kontrollundersökning eller annan medicinsk undersökning under graviditet 143

— laboratorie- och röntgenundersökningar 143

— lagstadgade undersökningar 140

— ny sjukdom 142

— tandsjukdom 143

— tidigare konstaterad sjukdom 142

— undvikande av onödig förlust av arbetstid 141

Läroavtal ................................................. 58-59, 145, 207

Lönebestämningsperiod 72, 208

Lönebetalning/-period 36, 38, 49, 72,

.................................................. 77, 87, 152, 189, 208

Löneformer 59-60

Lönegrunder

— annat lokalt avtalat sätt att bestämma arbetets svårighetsgrad............................................. 55-56, 207

— arbetsbetingad månadslön .. 52-53, 54

— arbetsbetingad timlön ................................... 52-53, 54

— arbetsgruppering enligt svårighetsgrad 51-52

— grovindelning........................................ 51, 53-54, 207

— grundlön................................ 40, 50, 57, 59, 60-62, 70

— lönegruppsdefinitioner 52, 53, 54, 55, 56, 57,

..................................................................... 168, 169

— personlig lönedel 39, 56-57

— praktikanter 58-59

— prissättningsgrund 61, 62, 170

— unga arbetare 58-59

Lönegrupper 57

Lördag ........................... 65, 69, 78, 86, 91, 110-111, 155

Malmgruvor 45

Medeltimlön 39, 62, 67-68, 69-70,

....................... 77, 85-86, 91, 93-94, 96-98, 105, 110,

.............................. 113, 122, 130-131, 138, 149, 154,

............................................... 172, 189, 192, 199-200

— användningsperioder 70

— beräkning av medeltimlön 69

— medeltimlönens förhöjning 39

Meningsskiljaktigheter och deras avgörande 162, 181-183

— arbetsdomstolen 48, 160, 183

— förhandlingsplikt 181-182

— lokal förhandlingsordning 182

Midsommar 74, 78, 91, 108, 110, 155

Moderskapsledighet 111, 135, 139

— lön 135, 139

MTHL ry 45

Månadslön ..52-52, 54, 55, 58, 67, 71-72, 77, 82,

................. 86-87, 91, 98, 99, 130, 149, 192, 195, 198

Måndag 79

Mångkunnighet 56

Möten i Industrifackets administrativa

organ 113

Möten på arbetsplatsen 184, 188

Nattarbete ............................................ 66, 80-81, 96, 208

— förutsättningar för att låta utföra 80

Nattresepenning 106

Nyårsdagen 78, 91, 110

Nödarbete 66, 79, 96

Olycksfall i arbete 115, 119, 131

Ordinarie arbetsplats 102

— arbete utanför den ordinarie arbetsplatsen 102-109

Pensionering 101

..........................................................................................

Parallellavtal 44

Permittering 76, 88, 111, 124-125, 126,

....... 133, 145-146, 147, 150-153, 155, 157-160, 168,

....................... 174, 176-177, 179, 185, 193, 210, 213

— annat arbete 151

— anställningens upphörande och arbetsgivarens ersättningsansvar 152-153

— avbrytande 151

— ersättningar (brott mot permitteringsgrund) 159-160

—framflyttning 147, 151

—förhandlingsprocedur 157-158

—förkortad arbetstid 151

—grunder 150

—lokala avtal 151

—meningsskiljaktigheter 160

—permitteringsmeddelande/-tid 133, 146,

............................................................... 151-152, 155

—talan, tid för väckande av 160

—turordning vid reducering av arbetskraft 150

Personalrepresentant (i enlighet med samarbetslagen) 192

Personlig lönedel......................................... 39, 56-57, 59

— arbetsresultat 56

— bedömningssystem 56

— mångkunnighet 56

— nivågrupperna 57

— omsorgsfullhet 56

— storlek 57

— yrkeskunnighet 56

Personskyddsanordningar 115

Praktikanter ............................................. 58-59, 170, 193

Prestationslönearbete .......................... 39, 60, 61-64, 212

— avbrott 62

— avbrott av rakt ackord 62

— avtal om enhetspris 62

— enhetsprisets varaktighet 62

— lönegaranti 61

— prissättningsgrund 62

— rätt till information 62

Prissättningsgrund 62

Promemoria om meningsskiljaktighet 183

Påsk 78, 91, 108, 110

Rationalisering 63

Researbete ................................................... 102-109, 213

— anskaffande av bostad 106-107

— användning av egen bil 103, 107, 213

— brådskande arbetskommendering 102

— dagtraktamente ............................... 104-105, 109, 144

— ersättning för kost 105

— ersättning för resetiden 104-105

— gränsarbeten 109

— hemresa vid xxxxx xxxxxxxxx 000

— kommenderingsplats 94, 103, 106-108

— kostpenning (ersättning för måltid) 105

— lokalt avtal 109, 209

— meddelande om kommendering 102

— omotiverad frånvaro 108

— ordinarie arbetsplats 102

— resans början och slut 103

— researbete utomlands 108-109

— resedygn 103

— resekostnader ...................................103-104, 107-108

—vid yrkesutbildning 189

— på kommenderingsorten 107

— skyldighet att resa 102

— undantagsstadganden för Sveriges del 109

— övernattningskostnader 106

— vilotid 103

Reservövning 88, 112-113

Resultatpremie 64, 96, 207

Röntgenundersökningar 143

Samarbetsverksamhet

— arbetarskyddssamarbete 114, 116-118, 121, 124

— arbets- och tidsstudier 63

— förverkligande 161, 193

— samarbetsförfarande 157-158

— samarbete i finska företagsgrupper 181

— samarbetsorgan 117, 121, 126, 190

— upprätthållande av arbetsförmåga 116

— utvecklingsverksamhet 116

Sedvanlig arbetsklädsel 115

Semester ................ 65, 68, 73, 75, 88, 95-100, 111, 138,

....................................... 152-154, 156, 174, 192, 209

— med arbetstid jämställd tid 95, 138

— semesterersättning ......... 64, 96-98, 100-101, 152-154

— semesterkvalifikationsår ................67, 95-98, 100-101

— semesterlag 66, 73, 95, 98, 138, 152-154

— semesterlön ................................... 64, 73, 96-100, 209

— skifttilläggen under semestern i månadslönearbete 98

— semesterpremie ......... 40, 73, 83, 95, 99-101, 111, 209

Semesterkvalifikationsår ....................67, 95-98, 100-101

Semesterpremie............. 40, 73, 83, 95, 99-101, 111, 209

Separata tillägg 39, 64-65

— exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden 65

— resultatpremie 64, 69, 96, 207

— skiftarbete, kvälls- och nattarbete 65-66

— tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena 64-65

— tjänsteårstillägg......... 66-68, 81, 83, 95, 111, 207, 212

Sjukdom .................88, 108, 111, 127-134, 139, 142-144

Sjukförsäkringslagen 131, 132, 135, 138, 140, 143

Sjuktid - lön för sjuktid 77, 104, 111, 127-133,

............................................................... 140-143, 144

— arbetstagarens egen anmälan.................. 129-130, 210

— anmälningsplikt 127

— avdrag 139

— barns sjukdom 136-138

— betalningstidpunkt 132

— epidemier 128

— ersättningsgrund 130

— ersättningsperioder 130-132

— fall då lön för sjuktid inte erläggs 132

— hälsovårdsläkare 128-134

— insjuknande mitt under arbetsdagen 131

— karensdag.........................130-132, 133, 136-138, 141

— missbruk av löneförmåner 129

— olycksfall i arbetet 115, 119, 131

— samma sjukdom upprepas 132

Självständighetsdagen 78, 111, 155

Skiftarbete 40, 65, 73-75, 76-78, 80, 90-92,

......... 95-96, 98-99, 116, 137, 168-170, 196-199, 209

— arbetsskift 80

— dag- och tvåskiftsarbete, arbetstidens utjämning 74-77

— intermittent treskiftsarbete............................ 74-75, 77

— kontinuerligt treskiftsarbete...65, 74-75, 77, 91-92, 95

— kvällsskifttillägg 65

— nattskifttillägg 65

— tillägg för kontinuerligt och fortlöpande

skiftarbete 65

— övertidstillägg i skiftarbete 90

Skyddsbeklädnad 115

Skyddsombud.......116-117, 121-123, 164, 190-191, 192

Sovplatsbiljett 106

Sovplats i inkvarteringen 107

Specialyrkesexaminapremie 68

Studerande............................................... 57-58, 193, 212

Studieledighet 154

Sysselsättningsledighet ............................... 148-149, 213

Söckenhelgsersättning 109-11

Söckenhelgsveckorna 75, 78, 85

Söndagsarbete 79, 85, 91

— söndagstillägg .......... 69, 89, 91, 93, 96, 168-169, 172

Tandsjukdom 143

Tidlön .......................................................... 39, 59-61, 62

— månadslön ..52-52, 54, 55, 58, 67, 71-72, 77, 82,

................. 86-87, 91, 98, 99, 130, 149, 192, 195, 198

— personlig tidlön 61, 62, 67, 70, 71, 72, 85-87,

................... 91, 99, 105, 130-131, 149, 153, 189, 212

— tidlönedel 60

— tidlöneutveckling 62

Tidsbestämt arbetsavtal 147

Tillfällig avvikelse (i arbetsförhållanden) 64-65

Tillämpningsområde (kollektivavtalets) 44

Timlön (månadslön) 71

Tjänsteårstillägg ............ 66-68, 81, 83, 95, 111, 207, 212

— utbyte mot ledighet 68, 212

Treskiftsarbete 65, 74-75, 77-78, 80, 91-92, 95-96,

........................................................195-196, 198-199

— intermittent .. 74-75, 77

— kontinuerligt ..........65, 74-75, 77, 91-92, 95, 196, 199

Trettondagen 78, 91, 110

Underleverans ............................................. 184-187, 210

Underteckningsprotokoll (kollektivavtalets) 35-43

— arbetsgrupper 42

— den personliga lönedelen 39

— höjning av lönegrunderna 39

— höjning av medeltimlönen 39

— löneförhöjningar 36-38

— prestationslöner 39

— tidlöner 39

— undertecknande av kollektivavtalet 35

Unga arbetare 39, 57-58

Uppbåd 72, 112-113

Upprätthållandet anställdas arbetsförmåga 116

Utbildning 52, 63, 72, 77, 88, 92,

.......118, 124, 125, 134, 137, 145, 147-150, 154-155,

................................163, 167, 174, 176-177, 189-194

— fackföreningsutbildning 88, 184, 191-192

— gemensam utbildning ............... 88, 184, 190-191, 211

— utbildningsarbetsgrupp 42, 88, 191

— utbildningsmaterial 52

— yrkesutbildning 58, 72, 88, 124, 137, 145,

....................................................... 184, 189-190, 193

— utbildningsplan 187

Uthyrning av arbetskraft 184-187

Utlandsdagtraktamente 109

Utlandsresearbete 109, 209

— avtalade saker 109

— gränsarbeten 109

— skyldighet att resa 109

— undantagsstadganden för Sveriges del 109

Utomstående arbetskraft 184-187

— bekämpningen av grå ekonomi 187

— beställarens ansvar 187

— information av personalens representanter 187

— underleverans 184

— uthyrning av arbetskraft.......................... 184-187, 210

Utryckningsarbete 90-91

Utryckningspenning 72, 90

Varning (p.g.a. förseelse eller försummelse) 167

Xxxxxxxxx..................................................... 78-79, 89, 92

— ersättning för veckovila 71, 79, 89, 92, 96, 213

Veckoövertidsarbete 86-87

Xxxxxxxxxx ....................................................... 80-81, 208

Vård av svårt sjukt eller handikappat barn 138

Värnplikt 70, 101, 154

Yrkesexamenpremium 68

Åldrande arbetstagare 134-135

Återanställning 148, 193, 213

Åtlydnadsplikt (KA) 45

Övernattningskostnader 106

Överlevnadsklausul 40-42

Övertidsarbete 69, 73, 85-94, 96, 121,

....................................................... 168-170, 173, 209

Sakregister

— dygnsövertidsarbete 85-86

— ersättning/tilläg ....69, 85-86, 88-91, 93, 121, 173, 209

— ett enda övertidsbegrepp 88-90

— kollektivavtalsenligt övertidsarbete 73, 87-88

— kontrollperiod för maximiantalet övertidstimmar 87, 209

— veckoövertidsarbete 86-87

TEKNOLOGIINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF ‌

KOLLEKTIVAVTALETS UNDERTECKNINGSPROTOKOLL

Tid 8.11.2017

Plats Teknologiindustrin rf

Närvarande

Teknologiindustrin rf

Xxxxx Xxxxxxx

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxx

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx

Industrifacket rf

Xxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxxx

1 Undertecknande av kollektivavtalet

Det konstaterades att mellan förbunden i dag har undertecknats ett kollektivavtal i enlighet med förhandlingsresultatet som nåd- des 30.10.2017. Samtidigt konstaterades att det kollektivavtalet som undertecknats 15.6.2016 upphörde att gälla 31.10.2017. Det nu undertecknade kollektivavtalet träder i kraft 8.11.2017.

2 Justering av löner

Löner

A. Justering av löner

Tidpunkt för lönejusteringarna, deras storlek samt hur de verk- ställs

År 2017

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situa- tionen beträffande företagets eller arbetsplatsens ekonomi, or- derstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen på respektive företag och arbetsplats och deras behov. Syftet är också att stöda upp- muntrande lönesättning, en rättvis lönestruktur och lönedifferen- tiering samt utveckling av produktiviteten på arbetsplatsen.

Lokal löneuppgörelse

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 15.12.2017, ifall man inte kommer överens om att förlänga för- handlingstiden.

Lönejustering vid avsaknad av lokal uppgörelse

Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän lönehöjning på 1,1 procent senast 1.1.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

Dessutom används som regleringsmarginal från början av den lönebetalningsperiod vars begynnelsedag är 1.1.2018 eller när- mast därefter för justering av arbetstagarnas löner en pott fö-

retagsvis eller arbetsplatsvis som är 0,5 procent. Arbetsgivaren fördelar av potten personliga förhöjningar för varje arbetstaga enligt de anvisningar som förbunden har gett. Förtroendemannen ska tillställas en redogörelse för hur potten ska fördelas innan den tas i bruk. Om potten inte delas ut på arbetsplatsen på det ovan nämnda sättet eller om inte annat mellan arbetsgivaren och hu- vudförtroendemannen avtalas om hur potten ska användas, delas den ut som en generell höjning.

Den företagsvisa eller arbetsplatsvisa potten är avsedd att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lö- negradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen och ge- nomförande av arbetsgivarens lönepolitik samt att rätta till even- tuella snedvridningar. Vid fördelningen av personliga höjningar bör arbetstagarnas yrkeskunnighet och arbetsprestation vara rikt- givande.

År 2018

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Lokal löneuppgörelse

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur löneförhöjningar genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ska ingås med huvudförtroendemannen senast 14.12.2018, ifall man inte kommer överens om att förlänga för- handlingstiden.

Lönejustering vid avsaknad av lokal uppgörelse

Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän lönehöjning på 0,9 procent senast 1.1.2019 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

Dessutom används som regleringsmarginal från början av den lö- nebetalningsperiod vars begynnelsedag är 1.1.2019 eller närmast därefter för justering av arbetstagarnas löner en pott företagsvis eller arbetsplatsvis som är 0,7 procent. Arbetsgivaren fördelar av potten personliga förhöjningar för varje arbetstagare enligt de anvisningar som förbunden har gett. Förtroendemannen ska tillställas en redogörelse för hur potten ska fördelas innan den tas i bruk. Om potten inte delas ut på arbetsplatsen på det ovan nämnda sättet eller om inte annat mellan arbetsgivaren och hu- vudförtroendemannen avtalas om hur potten ska användas, delas den ut som en generell höjning.

År 2019

Lönejusteringar 1.1.2020

Om lönejusteringarna 1.1.2020 förhandlas under april–maj våren 2019 på det sätt som avtalats i kapitel 7.

B. Tidlöner

De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges under punkt A.

C. Prestationslöner

De gällande ackordspriserna och andra prestationslöner höjs så att lönen stiger på det sätt son nämns i punkt A.

D. Höjning av lönegrunderna

De arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk arbets- platsspecifikt från den tidpunkt då löneförhöjningarna genom- förs. Dessa förhöjningar medför inte löneförhöjningar utöver den allmänna förhöjningen i tidlöne- och prestationslönearbete, ifall arbetslönerna förhöjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyl- ler bestämmelserna i det nya kollektivavtalet.

E. Personlig lönedel

Det avtalades att de personliga lönedelarna (pld) i samband med den allmänna höjningen förblir proportionellt lika stora som förr.

F. Förhöjning av genomsnittlig timförtjänst

Den genomsnittliga timförtjänsten som används när löneförhöj- ningen genomförs höjs lika mycket som löneförhöjningen.

3 Lönebelopp, särskilda tillägg samt huvudförtroende- mannens och arbetarskyddsfullmäktigens månadser- sättningar före höjning

De nya arbetsbetingade lönerna i kollektivavtalet, timlönerna till studerande och arbetare under 18 år, de särskilda tilläggen samt huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens må- nadsersättningar träder i kraft först efter den i kollektivavtalet se- parat avtalade tidpunken. Fram tills dess iakttas bestämmelserna i kollektivavtalet som upphörde 31.10.2017.

4 Överlevnadsklausul

Ekonomiska och andra svårigheter samt konstaterande av dessa, information till förbunden och plan

Ett avtal om anpassning av arbetsvillkoren ska anknyta till en all- varlig ekonomisk kris eller en akut produktionskris som drabbat arbetsgivaren och som konstaterats gemensamt under samarbets- förhandlingar på arbetsplatsen eller i något annat sammanhang, och konsekvenserna av dessa – till exempel en nedskärning av personalen – kan förebyggas eller begränsas genom åtgärden.

I syfte att trygga arbetsgivarens verksamhet och arbetstillfälle- na kan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen lokalt komma överens om en anpassning av arbetsvillkoren gällande löneför- xxxxx eller andra ekonomiska förmåner, också avvikande från minimivillkoren i kollektivavtalet, på det sätt som avtalas nedan. Med andra ekonomiska förmåner avses tillägg för lördags- och söndagsarbete, skiftarbetstillägg och särskilda tillägg samt möj- ligheten att byta semesterpremien mot ledighet. Avtalet ska gälla företaget eller en del av detta.

Arbetstagarens lön ska dock uppgå till minst samma belopp som hans eller hennes grundlön. Lönegarantin gäller dock inte i situ- ationer då man kommer överens om att utbetalningen av lön till fullt belopp skjuts upp till en senare tidpunkt. Utbetalningstid- punkten för lönen eller någon annan kontant rat och överföringen av penningbeloppet ska ske inom ramen för löneskyddsbestäm- melserna.

Denna anteckning begränsar inte avtalsparternas ömsesidiga av- talsfrihet eller arbetsgivarens ensidiga rätt att anpassa arbetsvill- koren i enlighet med lagen och rättspraxisen.

Innan förhandlingar inleds på arbetsplatsen ska kollektivavtals- parterna informeras om dessa.

Vid förhandlingarna har parterna rätt att anlita förbundens sak- kunniga då det gäller att konstatera arbetsgivarens ekonomiska svårigheter eller produktionskriser. Huvudförtroendemannen och de sakkunniga som eventuellt anlitas ska iaktta sekretess då det gäller uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning som er- hållits i samband med förhandlingarna i den utsträckning arbets- givaren meddelat att uppgifterna är konfidentiella.

Vid förhandlingar om ett avtal gällande en anpassning av arbets- villkoren på arbetsplatsen ska arbetsgivaren öppet ge huvudfört- roendemannen en redogörelse om företagets ekonomiska situati- on och utsikterna för hur denna kan utvecklas.

När förhandlingarna börjar ska arbetsgivaren dessutom lägga fram en plan som innehåller en övergripande redogörelse om genomförda och planerade åtgärder för att sanera företagets fi- nanser och trygga verksamhetsförutsättningarna. Det eftersträ- vade målet uppnås bäst om det konsekvent beaktas i hela arbet- sgivarens verksamhet. Vid de lokala förhandlingarna inkluderas i planen även information om parternas gemensamma mål och ställningstaganden samt arbetsgivarens möjligheter att återföra inbesparade lönekostnader när krisen upphör.

Nödvändigheten och rimligheten av försämringarna i arbetsvill- koren som är föremål för avtalet

Konsekvenserna av anpassningar som stabiliserar arbetsgiva- rens finanser eller produktionskris för arbetsvillkoren gällande löneförmåner och andra ekonomiska förmåner ska bedömas som nödvändiga med hänsyn till målen för avtalet. Lönesänkningen och inskränkningen av andra arbetsvillkor som gäller ekonomis- ka förmåner ska dessutom stå i proportion till fördelarna som kan uppnås genom dessa. Parterna ska regelbundet utvärdera hur inbesparingen av arbetskraftskostnader påverkar arbetsgivarens ekonomiska situation.

Åtgärdernas tillfälliga karaktär

Ett lokalt avtal ingås skriftligen för den tid man bedömer att ar- betsgivaren behöver för att stabilisera den ekonomiska situatio- nen, dock högst för ett år i taget. Ett tidsbegränsat avtal kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på 2 månader, om det inte längre finns några skäliga grunder för att fortsätta avtalet.

5 Undertecknande av tilläggsprotokollet till kollektivav- talet

Det konstateras att förbunden i dag har undertecknat ett protokoll över tillämpningen av vissa lönebestämmelser och -principer på arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för elarbetare inom teknologiindustrin. Protokollet ska tillämpas som en del av kol- lektivavtalet mellan förbunden.

6 Arbetsgrupper

Förbunden tillsätter följande arbetsgrupper:

• uppföljning av förlängningen av arbetstiden enligt konkur- renskraftsavtalet

• arbetstidsfrågor

• utveckling av lönebestämmelserna

• arbetsgruppen för utbildning

• arbetsplatsspecifika experiment

• arbetstagare på service- och trafikstationer

• samarbete och lokala avtal

• utomstående arbetskraft och utstationerade arbetstagare

• projekten Arbetscykeln bär och Arbetshälsan och produktivi- tet

• produktivitetsprogrammet.

7 Justering av protokoll

Det avtalades att protokollet justeras av Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx.

In fidem:

Xxxxx Xxxxxxxxxx

Justerat:

Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx

Xxxx Xxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx

TEKNOLOGIINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF ‌‌‌

TEKNOLOGIINDUSTRINS KOLLEKTIVAVTAL

I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER

1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas med nedannämn- da undantag på anställningsförhållanden mellan Teknologiindu- strins medlemsföretag och samtliga vid dem anställda arbetare.

Teknologiföretag kan bedriva bland annat metallförädling, till- verkande verksamhet eller verksamheten kan ha samband med dessa eller huvudsakligen utgöra sådan serviceverksamhet som omfattar reparation, underhåll och montering av maskiner, utrust- ning, anordningar, system eller motsvarande. Kollektivavtalet tillämpas inte på grundval av arbetstagarens yrke, utan det omfat- tar bland annat arbete inom den mekaniska och elbranschen.

Är arbetsgivare, som förutom teknologiindustri bedriver jämväl annan industri, medlem i Teknologiindustri endast i fråga om så- dana verksamhetsenheter eller avdelningar, där teknologiindustri bedrivs, äger detta avtal tillämpning endast på anställningsförhål- landen med arbetare anställda vid dylik verksamhetsenhet eller avdelning.

Avtalsparterna förbinder sig till att inga parallellavtal ingås inom detta kollektivavtals tillämpningsområde.

Detta avtal tillämpas dock inte:‌‌‌

- på anställningsförhållandena inom de medlemsföretag, som tillhör byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen inom Metalliteollisuudenharjoittajain Liitto - MTHL:n Työnantajat r.y. benämnda medlemsförening i Teknologi- industrin och inte heller

- inom tillämpningsområdet för det kollektivavtal förbunden emellan som gäller malmgruvor.

2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ÅTLYDNADSPLIKT

Detta kollektivavtal binder de förbund som undertecknat detsam- ma och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetare, som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.

De vid avtalet bundna är skyldiga att efterleva detta avtal och tillse att dem underlydande organisationer och till dem hörande arbetsgivare och arbetare icke bryter mot avtalets bestämmelser.

3 FREDSPLIKT

Förbunden och dem underlydande organisationer är skyldiga att tillse, att medlemmar av deras underorganisationer, arbetsgivare eller arbetare vilka är bundna till avtalet, inte inleder arbetsstrids- åtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot kollektivavtalets bestämmelser.

3.1 Konflikter som äventyrar arbetsfreden och åt gärder för att göra slut på dem

Förbunden strävar dessutom efter att tillsammans med lokala par- ter enligt följande förfaranden antingen förhindra att arbetsfreden bryts på arbetsplatserna eller återställa arbetsfreden.

3.1.1 Initiativ för att inleda förbundens åtgärder

Meningsskiljaktigheter på arbetsplatsen som eventuellt leder el- ler lett till att arbetsfreden äventyras inleder ett förfarande mellan förbunden antingen

• på initiativ av någotdera av förbunden,

• på initiativ av huvudförtroendemannen som på arbetsplatsen representerar yrkesavdelningen, om huvudförtroendeman- nen bedömer att han eller hon och yrkesavdelningen inte förmår hindra stridsåtgärder eller om yrkesavdelningen själv ämnar vidta sådana åtgärder eller

• på initiativ av arbetsgivaren, om denne anser att de lokala åtgärderna för att trygga arbetsfreden inte är tillräckliga.

Initiativ av en lokal part ska på arbetsplatsen delges den andra parten. Utöver detta ska initiativet även delges Teknologiindu- strin rf och Industriförbundet rf.

3.1.2 Åtgärder för att förhindra att arbetsfreden bryts

A. Omedelbara åtgärder

Förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ska så snabbt situationen kräver, senast 3 vardagar efter att initiativet gjorts, från fall till fall genom lämpliga gemensamma åtgärder utreda

• vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller och

• vilka är de övriga orsakerna som hotar att bryta arbetsfreden.

Syftet med lägesbedömningen är att skingra eventuella missför- stånd om den andra partens motiv och mål samt felaktiga tolk- ningar och tillämpningar av arbetsvillkoren. Samtidigt förutser man hur eventuella stridsåtgärder påverkar arbetsgivaren och ar- betsgemenskapen samt aktörer utanför arbetsplatsen.

Förbunden ger även en preliminär bedömning av huruvida en hotande stridsåtgärd strider mot kollektivavtalet, och delger de lokala parterna sin ståndpunkt.

B. Lösande av meningsskiljaktigheter

De lokala parterna kan tillsammans be förbunden om ett förslag till förlikning eller om ett bindande avgörande i en tvistefråga som äventyrar arbetsfreden – mer information i punkt 45.3.

C. Handlingsplan för att förbättra förhandlingssystemets funk- tionalitet

Med medverkan av förbunden upprättas vid behov en lokal hand- lingsplan för att förhindra tvister och konfliktsituationer som äventyrar arbetsfreden samt för att förbättra det lokala förhand- lingssystemets funktionalitet.

D. Arbetsgivarens och huvudförtroendemannens skyldighet att medverka

Förbundens representanter har i syfte att förhindra att arbetsfre- den bryts rätt att höra de lokala parterna på bästa lämpliga sätt.

3.1.3 Åtgärder för att göra slut på stridsåtgärder

Förbunden kan från fall till fall besluta om att för att begränsa el- ler göra slut på stridsåtgärder som redan börjat vidta brådskande åtgärder tillsammans med arbetsgivaren och huvudförtroende- mannen.

Förbundens representanter har i syfte att återställa arbetsfreden rätt att höra de lokala parterna på bästa lämpliga sätt.

Efter att arbetsfreden återställts kan i tillämpliga delar tillämpas förfarandet enligt underpunkt 3.1.2.

3.1.4 Beloppet på plikten som utdöms för brott mot fredsplikten i vissa fall och avhållande från att väcka talan i arbetsdomstolen ‌

För vidtagande av förbjudna stridsåtgärder och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt kollektivavtalslagen utdömas en plikt.

Enligt förbunden bör man beakta som omständigheter som på- verkar, med antingen en höjande eller sänkande verkan, pliktens belopp brott mo följande förfaringsregler som avtalats i denna punkt:

• vägran att samarbeta med förbunden

• underlåtelse att följa ett bindande avgörande

• brott mot en upprättad handlingsplan.

Teknologiförbundet rf förbinder sig att inte driva en arbetsfreds- talan i arbetsdomstolen om hot om stridsåtgärder, om förbunden i ett förfarande som avses i underpunkt 3.1.2 fastställer att ar- betsgivaren har genom en kollektivavtalsförsummelse gett orsak att hota med arbetskonflikt eller ett förfarande enligt underpunkt

3.1.2 är oavslutat..

4 FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKT

Innan en politisk arbetsstrid eller sympatistrejk inleds bör härom meddelas till riksförlikningsmannen samt till arbetsgivar- eller arbetstagarförbund om möjligt minst fyra dagar innan arbetsstri- den inleds. I meddelandet bör den tilltänkta arbetsstridens orsa- ker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges.

5 GRUNDRÄTTIGHETER ‌‌‌

Föreningsfriheten som hör till arbetsgivarnas och arbetstagarnas grundrättigheter är okränkbar. Arbetarna har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetet.

6 ARBETSLEDNINGSRÄTT

Arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen.

7 AVTALETS GILTIGHET

Detta avtal är i kraft Detta avtal gäller fr.o.m. 8.11.2017 t.o.m. 31.10.2020 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skrift- ligen har sagt upp avtalet.

Förhandlingar om lönejusteringar under avtalsperioden och sär- skilda grunder för uppsägning av kollektivavtalet

Parterna granskar i april–maj våren 2019 den allmänna ekono- miska situationen, utvecklingen av sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften samt faktorer som påverkar dessa inom teknologiindustrin och i Finland. På basis av bedömningen för- handlar parterna före 31.5.2019 om strukturen och omfattningen av lönejusteringar som genomförs från början av den lönebetal- ningsperiod vars begynnelsedag är 1.1.2020 eller närmast där- efter.

Ifall man inte under maj 2019 kommer överens om strukturen och omfattningen av lönejusteringarna som ska genomföras se- nast 1.1.2020, kan vardera avtalsparten säga upp detta avtal så att det löper ut 31.10.2019. Meddelandet om uppsägningen ska skriftligen sändas till avtalsparterna före 31.5.2019 samt till riks- förlikningsmannen för kännedom.

II LÖN ‌‌‌

Kontrollera de gällande lönetabellerna på förbundens webb- platser xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx. fi. För tidpunkter och bestämmelser om löneförhöjningar se Underteckningsprotokollet. I anställningsförhållandena för sådana arbetstagare som 31.10.2017 omfattats av kollek- tivavtalet för elarbetare inom teknologiindustrin, tillämpas utöver lönebestämmelserna nedan även bestämmelserna i det separata tilläggsprotokollet till kollektivavtalet.

Lönebestämmelserna grundar sig på principen om lika lön. Prin- cipen består av två delar:

- principen om arbetets svårighetsgrad; ett arbete med högre svå- righetsgrad ger högre lön än ett mindre krävande arbete och

- principen om kompetens; högre kompetens ger större lön än lägre kompetens.

Då principen om lika lön tillämpas består arbetstagarens grund- lön (gl) av två delar, där den arbetsbetingade lönedelen (abl) be- stäms utgående från arbetsuppgiftens svårighetsgrad och den per- sonliga lönedelen (pl) utgående från arbetstagarens kompetens.

8 ARBETETS SVÅRIGHETSGRAD OCH ARBETSBETINGAD LÖNEDEL

8.1 Arbetets svårighetsgrad

Syftet med bestämningen av arbetets svårighetsgrad är att klar- lägga den inbördes svårighetsgraden hos arbetet och arbetsupp- gifterna som utförs på arbetsplatsen. Den fastslagna svårighets- graden skall motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. Då arbe- tet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetets svårig- hetsgrad på nytt.

Arbetstagarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om sättet att fastställa arbetets svårighets- grad och principerna för fastställandet.

8.1.1 Bestämningsmetoder för arbetets svårighetsgrad

På arbetsplatsen används endast en bestämningsmetod. Bestäm- ningsmetoderna för arbetets svårighetsgrad är:

1. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

2. Grovindelning (GI)

3. Annan bestämningsmetod för arbetets svårighetsgrad

Lokalt kan avtalas om tillämpning av grovindelning eller en an- nan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Ett lokalt avtal kan av grundad anledning sägas upp med sex månaders uppsägningstid.

8.1.2 Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

I arbetsgrupperingen enligt svårighetsgrad bestäms arbetets svå- righetsgrad på basis av följande faktorer:

Den tid som krävs för inlärning av arbetet

Med inlärningstid avses den tid, under vilken den presta- tionssäkerhet arbetet kräver, en normal prestationsnivå och det omdöme arbetet kräver, i genomsnitt uppnås. Inlär- ningstiden bestäms genom att man för varje arbete utreder den tid som krävs för erforderlig utbildning och för erhål- lande av praktisk erfarenhet.

Det ansvar arbetet förutsätter

Med det ansvar arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetaren har på grund av arbetets självständighet, trygghet, produkt eller utförande och arbetsredskap.

Arbetsförhållanden

Med arbetsförhållanden avses i arbetet förekommande negativa faktorer, som förorsakas av belastning; arbetets tyngd, enfor- mighet, bundenhet i arbetet samt av förhållandena: t.ex. buller, temperatur, smutsighet och luftföroreningar.

Nivågruppering och poängsättning av svårighetsfaktorerna görs på det sätt som presenteras i utbildningsmaterialet om lönestruk- turen.

Arbetsvärderingsarbetsgrupp

Normarbetenas svårighetsgrad bestäms av en arbetsgrupp som känner till arbetet och förhållandena på arbetsplatsen. Medlem- marna i arbetsgruppen får mellan förbunden avtalad utbildning för sin uppgift. Arbetsgruppen fungerar som en expertgrupp för underhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till arbetets svårighetsgrad. Gruppen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året.

Svårighetsgraden på andra arbeten bestäms av arbetsgivaren ge- nom att jämföra dem med normarbetena.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna fr.o.m. 1.1.2018 följande:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	892	1555	C
2	937	1633	C
3	983	1714	C
4	1033	1800	B
5	1084	1890	B
6	1138	1985	B

7	1195	2084	A
8	1255	2188	A
9	1318	2297	A

Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna fr.o.m. 1.1.2019 följande:

Svårighets- grupp	Arbetsbetin- gad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Lönegrupp
1	900	1569	C
2	945	1647	C
3	992	1730	C
4	1042	1816	B
5	1094	1907	B
6	1149	2002	B
7	1206	2103	A
8	1266	2208	A
9	1330	2318	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Antalet svårighetsgrupper är nio om inte lokalt avtalas annat. Då används som undre gräns för de arbetsbetingade lönerna den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 1 och som övre gräns den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp 9.

8.1.3 Grovindelning (GI)

Om användningen av grovindelning avtalas lokalt.

Svårighetsgrupper

Arbetena värderas enligt svårighetsgrad på basis av följande de- finitioner:

I Arbeten som förutsätter relativt kort praktisk erfarenhet och normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrym- men.

II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt ar- beten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet.

III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskun- nighet och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som kräver god yrkeskunnighet och tämligen stort ansvar och som utförs under relativt svåra arbetsförhållanden. Till denna grupp hör även arbeten som utförs under svåra för- hållanden och som förutsätter normal yrkeskunnighet och ett tämligen stort ansvar.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande från fr.o.m. 1.1.2018

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	892	1555	C
II	1033	1800	B
III	1195	2084	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.1.2019 :

Svårighets- grupp	Arbetsbetingad timlön cent/timme	Arbetsbetingad månadslön euro/månad	Löne- grupp
I	900	1569	C
II	1042	1816	B
III	1206	2103	A

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Arbetsbetingad lön som avtalas lokalt

Lokalt kan man avtala om högre arbetsbetingade löner, dock så att den arbetsbetingade lönen i svårighetsgrupp I är lägre än den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp II enligt kollektivav- talet, och den arbetsbetingade lönen för svårighetsgrupp III är högst lika stor som lönen i svårighetsgrupp 9 enligt AGS.

8.1.4 Annat, lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårighetsgrad

Svårighetsgrupper

Arbetena på arbetsplatsen indelas enligt det sätt som arbetets svå- righetsgrad lokalt fastställs på i svårighetsgrupper som till antalet är minst fem.

Arbetsbetingade tim- och månadslöner

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.1.2018

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	892	1555
övre gräns	1318	2297

De arbetsbetingade lönerna i de olika svårighetsgrupperna är föl- jande fr.o.m. 1.1.2019:‌‌‌

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
undre gräns	900	1569
övre gräns	1330	2318

De arbetsbetingade lönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplat- serna från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

8.2 Arbetsbetingad lönedel

Arbetarens arbetsbetingade lönedel och lönegrupp fastställs på basis av de arbeten han regelbundet utför.

Storleken på den arbetsbetingade lönedelen fastställs på basis av den arbetsbetingade lönen i den svårighetsgrupp till vilken huvuddelen av arbetstagarens arbetsuppgifter klart hör.

9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL

9.1 Kompetens

Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet.

Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar.

Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.

9.2 Personlig lönedel ‌

9.2.1 Fastställande av arbetstagarens personliga lönedel

Chefen bedömer arbetstagarens kompetens enligt det lokala be- dömningssystemet. Den personliga lönedelen ska motsvara ar- betstagarens kompetens. För arbetarstagaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs.

För en ny arbetstagare fastställs den personliga lönedelen senast fyra månader efter det att anställningsförhållandet inletts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den arbetsbe- tingade lönedelen som arbetstagarens grundlön.

9.2.2 Den personliga lönedelens storlek

Den personliga lönedelen utgör minst 5 procent och högst 26 pro- cent av arbetstagarens arbetsbetingade lönedel. Vid fastställande av de personliga lönedelarna bör nivågruppvis hela tillämpnings- området användas.

Medeltalet av de personliga lönedelar som procentuellt fastställts för arbetstagarna på en arbetsplats är nivågruppvis mellan 12 och 18 procent. Medeltalet konstateras i samband med fastställandet av alla arbetstagares personliga lönedelar.

9.2.3 Nivågrupper

På arbetsplatser med minst 50 arbetare används lönegrupperna som nivågrupper. Lönegrupper med färre än 20 arbetare sam- manslås med den lönegrupp som befinner sig näst intill, till en gemensam nivågrupp.

På arbetsplatser med färre än 50 arbetare hör alla arbetare till samma nivågrupp.

10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETSHANDIKAPPADE ‌‌

10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och praktikanter

Lön till arbetstagare under 18 år differentieras enligt födelseåret. Till en arbetare som under arbetsåret fyller 15 år betalas lön enligt nivå 1.

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.1.2018 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	771	1343
Nivå 2	809	1410
Nivå 3	850	1481
Nivå 4	892	1555

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.1.2019 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	777	1355
Nivå 2	816	1423
Nivå 3	857	1494
Nivå 4	900	1569

Tim- och månadslönerna tas arbetsplatsspecifikt i bruk från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Till studerande betalas på basis av kunnande, erfarenhet och kompetens minst tim- eller månadslön enligt nivå 2. Med stu- derande avses enligt lagen om yrkesutbildning läroavtalselever och i arbetsförhållande varande studerande i yrkesläroanstalter i branschen.

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som saknar den er- farenhet som förutsätts för arbetet i fråga. Tidlönen till 18 år fyllda praktikanter skall dock vara minst den lönen i den lägsta svårighetsgruppen.‌‌‌

För arbete med prestationslön tillämpas de gällande enhetspri- serna, såvida inte annat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avtalas.

Till en arbetstagare som är anställd när ett läroavtal ingås, betalas i lön för studerande dennes grundlön, om man inte lokalt avtalar om en högre lön.

10.2 Arbetshandikappade

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare, vilkas arbetsförmåga i de aktuella arbets- uppgifterna på grund av sjukdom eller annan orsak är varaktigt nedsatt.

11 ARBETSTAGARENS LÖN

11.1 Arbetstagarens grundlön

Arbetstagarens grundlön uträknas genom att den personliga löne- delen läggs till den arbetsbetingade lönedelen.

11.2 Löneformer som bör användas ‌

De löneformer som bör användas är:

1 De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade lönefor- merna:

1.1 Tidlön

1.2 Prestationslön

• Premielön

a) fast del 85 %

rörlig del 15 %

b) fast del 70 %

rörlig del 30 %

c) den fasta delen större än 30 %

• Blandackord

a) fast del 75 %

rörlig del 25 %

b) fast del 50 %

c) rörlig del högst 50 %

• Rakt ackord

2 Lokalt avtalade och registrerade löneformer

3 Arbetsbetingad löneform som avtalats mellan arbetsgiva- ren och vederbörande (en eller flera) arbetare. Denna lö- neform bör delges förtroendemannen.

Oberoende av den löneform som används för arbetet ska en tidlön fastställas för arbetstagaren.

Den fasta delen av premielön och blandackord kan vara antingen arbetsbetingad eller både arbetsbetingad och personlig. Den fasta delens kompetensdel indelas i nivågrupper på basis av faktorer som är viktiga för att produktionen ska löpa smidigt.

11.2.1 Tidlön

För tidlönearbete betalas till arbetstagaren en personlig tidlön (cent/timme eller euro/mån), som är minst lika stor som grund- lönen.

Tidlönen består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlö- nedelen ska stöda de principer som används vid bestämningen av grundlönen. Delen kan differentieras t.ex. enligt principerna för den personliga lönedelen.

Om arbetarens grundlön ändras, sänks inte den åt honom fast- ställda tidlönen utan i lagen om arbetsavtal avsedda särskilt sak- lig och vägande skäl, om inte annat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avtalas.

11.2.2 Prestationslön

Som grund för prissättningen av prestationsavlönat arbete an- vänds arbetsbetingad lön och prestationsnorm för det arbete som ska utföras.

Prissättningsregel och lönegaranti

Vid premiearbeten ska den prissättningslön som motsvarar ett normalt premiearbete vara 15 procent högre än den arbetsbe- tingade lönen.

Ackordsarbetet ska prissättas så att lönen vid normal ackords- arbetstakt är 20 procent högre än den arbetsbetingade lönen för arbetet. Detta gäller även sådana premiearbeten, där den arbets- mängd som motsvarar arbetarens normala ackordsarbetstakt kan fastställas genom arbetsmätning.

För prestationslönearbete betalas åt arbetare minst grundlön.

Uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

Arbetstagaren har innan prestationsarbetet inleds och avtal om enhetspriset träffas rätt att få information om arbetets lönegrun- der och lönebildningen.

Av den skriftliga arbetsorder som ges arbetaren eller arbetsgrup- pen skall framgå såväl prestationsarbetets omfång som enhets- priset.

Avtal om enhetspris

Arbetsgivaren och den arbetare eller de arbetare som erbjuds pre- stationsavlönat arbete avtalar om enhetspriset för det prestations- avlönade arbetet innan det inleds.

Om man inte kommer överens om enhetspriset för det arbete som skall utföras, tillämpas kollektivavtalsenlig prissättning.

Enhetsprisets varaktighet

Enhetspriset förblir oförändrat så länge de faktorer som påverkar prissättningen ej förändras. Enhetspriset och det arbetsvärde som eventuellt utgör grunden för enhetspriset ska motsvara de verk- liga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.

Avbrott av prestationsavlönat arbetet

För den tid som ett prestationsavlönat arbete avbryts betalas till arbetstagaren lön enligt den personliga tidlönen, om det arbete som förorsakade avbrottet inte kan ordnas som prestationslöne- arbete.

Om arbetaren på arbetsgivarens order blir tvungen att avbryta sitt redan påbörjade och avtalade raka ackord på grund av annat arbete utan förhandsanmälan och det arbete som orsakat avbrot- tet inte kan utföras med prestationsavlön, betalas till arbetaren för detta arbete lön enligt hans medeltimlön, dock högst för sex arbetsdagar.

11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestationslönerna ‌‌

På arbetsplatser där man tillämpar såväl tid- som prestationslön, kan löneutvecklingen för tidsavlönade och prestationsavlönade arbetare konstateras årligen i samtal med förtroendemannen. Ifall man upptäcker betydande skillnader i löneutvecklingen, utreder man orsakerna till skillnaderna och gör eventuella justeringar.

12 ARBETSSTUDIER

Avsikten med arbetsstudierna och utvecklingen av metoderna är att förbättra företagets produktivitet, konkurrenskraft och an- ställningsförhållandenas kontinuitet. I samband med utvecklings- verksamheten bör man arbeta för att åstadkomma ett menings- fullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll.

Arbetstagarna och deras representanter ska kunna delta i utveck- lingen och verkställandet av förändringar i arbetsorganisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.

Syftet med de arbets- och tidsstudier som arrangeras på arbets- platserna är att utveckla arbetsresultatet och därmed också arbets- tagarnas inkomster. De ändringar i arbetsarrangemangen som de eventuellt ger upphov till får inte ha en ofördelaktig inverkan på de anställdas normala löneinkomster.

När arbetsgivaren använder arbetsstudier bör arbetsgivaren ge ar- betstagarnas representanter tillräcklig information och utbildning om undersökningsmetoderna samt om hur undersökningsresulta- ten eventuellt kommer att tillämpas på arbetarnas lönesättning.

Meddelande om arbetsmätningen och avsikten med den ges åt vederbörande arbetare, innan studien inleds.

Har oenighet uppstått angående det på basis av arbetsstudierna fastställda enhetspriset och en kontrollstudie av ifrågavarande arbete därför utförs, bör förtroendemannen, om han så önskar, erhålla information om hur studien utförts och om resultaten.‌‌‌‌‌

13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER

13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpre- miesystem

Arbetsgivaren kan komplettera tid- och prestationslönerna med en resultatpremie, som i allmänhet baserar sig på verksamhetens målsättningar, såsom förbättring av produktiviteten och uppnå- ende av utvecklingsmål. Avtal om ibruktagande ingås lokalt och det registreras.

Innan systemet med resultatpremier tas i bruk bör arbetsgivaren ge arbetarna en redogörelse för dess innehåll, syfte och målsätt- ningar samt om utbetalningsgrunderna.

13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministra- tionen

Till arbetaren utbetalat resultatpremietillägg beaktas vid beräk- ning av semesterlön och semesterersättning, ifall de inte redan ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.

Kollektivavtalets löneförhöjningsbestämmelser tillämpas inte på resultatpremietilläggen.

14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER

14.1 Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena

Arbetsförhållandena beaktas vid bestämningen av arbetets svå- righetsgrad.

Om det i arbetsförhållandena uppkommer en tillfällig avvikelse, som klart vållar olägenheter, och som inte har tagits i betraktande vid fastställandet av arbetets svårighetsgrad, betalas på basis av störningens grad ett separat tillägg.‌‌

Tillägget uppgår till högst 59 cent/timme fr.o.m. 1.1.2018 .

Tillägget betalas för de timmar, då tillfällig avvikelse i arbetsför- hållandena föreligger.

14.2 Exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden

Om det i arbetsförhållandena förekommer sådan exceptionell olägenhet eller besvärlighet som inte kan tas i beaktande vid fast- ställande av arbetets svårighetsgrad, betalas till arbetstagaren på basis av olägenhetens storlek ett separat tillägg.

Tillägget uppgår till minst 44 cent/timme fr.o.m. 1.1.2018.

Tillägget betalas för de timmar under vilka exceptionellt svåra eller besvärliga förhållanden föreligger.

14.3 Skifttillägg

I ordinarie skiftarbete betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg fr.o.m. 1.1.2018:

kvällsskift (t.ex. kl. 14 - 22) 119 cent/timme

nattskift (t.ex. kl. 22 - 06) 219 cent/timme

Bestämmelserna om tillägget för skiftarbete anses även uppfyllda ifall tillägget per dygn för de olika skiftena också på annat sätt fördelad sammanlagt motsvarar ovan angivna belopp.

Till arbetare i kontinuerligt treskiftsarbete samt i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete utbetalas för varje under lördagsarbetsdygn arbetad timme som hör till den ordinarie arbetstiden ett separat lördagstillägg, vars storlek är 219 cent/timme fr.o.m. 1.1.2018.

14.4 Tillägg för kvälls- och nattarbete ‌‌

För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete betalas

– för arbete som utförs kl. 18 - 23 ersättning motsvarande tilläg- get för kvällsskift

– för arbete som utförs kl. 23 - 06 ersättning motsvarande tilläg- get för nattskift

14.5 Tjänsteårstillägg

I samband med företagets normala lönebetalning som följer när- mast efter 1 december betalas som ett särskilt tillägg till arbetsta- garen tjänstårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet utan avbrott fortgått före utgången av föregående november månad.

På lokal nivå kan man komma överens om en annan tidpunkt för betalningen av tjänsteårstillägget. Avtalet ska gälla alla arbetsta- gare som är berättigade till tjänsteårstillägg.

14.5.1 Konstaterande av grunderna

Huruvida arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för till- lägget och på vilken grund det eventuella tillägget betalas till honom eller henne konstateras den 30 november årligen. De härvid konstaterade grunderna för utbetalning av tillägget till- lämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningstidens längd och kontinuitet följs semesterlagens till- lämpningspraxis.

14.5.2 Tjänsteårstilläggets storlek

Tillägget bestäms enligt följande:

Anställningstiden	Formel för beräkning av tillägget
10 men inte 15 år	2 x Sm x MTL
15 men inte 20 år	4 x Sm x MTL
20 men inte 25 år	6 x Sm x MTL
25 år eller längre	8 x Sm x MTL

Sm är antalet semestergrundande månader under föregående semesterkvalifikationsår

MTL är för en arbetstagare med timlön den medeltimlön under tredje kvartalet som avses i punkt 15.2 i kollektivavtalet.

Den timlön som behövs för betalningen till en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individu- ella tidlönen divideras med talet 169.

Storleken av en deltidsarbetande arbetares tjänsteårstillägg be- räknas så, ett det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårs- tillägget multipliceras med kvoten av veckans ordinarie timantal och talet 40.

Om arbetare övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller från deltidsarbete till heltidsarbete efter den tidpunkt (30.11.) då grunderna för tjänsteårstillägget senast konstaterats, jämkas det enligt ovanstående formel uträknade tjänsteårstillägget så, att det anses fördelat på tolv delar och för de fulla månader under vilka arbetaren under den ifrågavarande perioden varit deltidsanställd, multipliceras härmed motsvarande relativa andel av tjänsteårstil- lägget med kvoten av deltidsarbetsveckans ordinarie veckotim- mars antal och talet 40.

14.5.3 Utbyte av tjänsteårstillägg mot ledighet ‌

Arbetsgivaren och en arbetstagare som har fyllt 58 år kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för ledigheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtalas ska ingås skriftligt. Huvudförtroendemannen ges en utredning om tillvägagångssätten vid utbyte.

För timavlönad arbetstagaren betalas under ledigheten en ersätt- ning som motsvarar medeltimlönen.

14.5.4 Anställningen upphör

Om till tillägg berättigad arbetares anställning upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, erläggs åt arbetaren i samband med slutlikviden för varje semestergrundande månad fr.o.m. in- gången av föregående december månad 1/12 av den summa som föregående gång erlades åt honom som tjänsteårstillägg.

14.6 Yrkesexamenspremier

Till en arbetstagare, som med godkänt vitsord avlägger en ge- mensamt överenskommen yrkes- eller specialyrkesexamen inom metallbranschen, utbetalas i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter det examen avlagts en yrkesexamens- premie, vars storlek är:

– yrkesexamen 200 euro

– specialyrkesexamen 300 euro.

15 MEDELTIMLÖN FÖR EN ARBETSTAGARE MED TIMLÖN ‌‌

15.1 Användning och beräkning av medeltimlönen

Medeltimlönen används som beräkningsgrund för utbetalning av lön och ersättningar i de fall som nämns separat i kollektivavtalet.

Arbetstagarens medeltimlön beräknas så, att den lön arbetsta- garen fått för arbetad tid under varje kvartal inklusive tid- och prestationslöner jämte andra eventuella tillägg, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.

Av tilläggen för arbetad tid beaktas inte

• övertidstillägg

• söndagstillägg

• arbetstidsutjämningstillägg

• lördagstillägg

• resultatpremietillägg.

Inte heller andra tillägg än tilläggen för arbetad tid, såsom tjäns- teårstillägg och vinstpremier, beaktas vid beräkningen av medel- timlönen.

Om arbetstagaren under kvartalet har varit i arbete mindre än 160 timmar beräknas inte någon medeltimlön för kvartalet.

Den totala förtjänsten för långvarigt prestationslönearbete som utförts under skilda kvartal, kan vid beräkning av medeltimlönen fördelas på ifrågavarande kvartal i förhållande till antalet utförda arbetstimmar under respektive kvartal, såvida antalet arbetstim- mar som använts i prestationslönearbete härvid är känt.

15.2 Tidpunkter då medeltimlönen används ‌‌

Medeltimlönerna som beräknats för de olika kvartalen enligt punkterna ovan används på följande sätt:

- under februari, mars och april används medeltimlönen för föregående års IV kvartal,

- under maj, juni och juli används medeltimlönen för årets I kvartal,

- under augusti, september och oktober används medeltimlö- nen för årets II kvartal samt

- under november, december och januari används medeltimlö- nen för årets III kvartal.

Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt be- räknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna.

Om räkenskapsperioden sträcker sig över två olika månader el- ler kvartal, inberäknas den i den månad eller det kvartal där den största delen av de ordinarie arbetstimmarna under räkenskaps- perioden ingår.

15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer

Till en nyanställd arbetstagare betalas en lön eller ersättning en- ligt punkt 15.1 i avtalet under högst fyra månader enligt arbetsta- garens personliga tidlön.

I det fall att medeltimlönen understiger grundlönen utbetalas dock lönen eller ersättningen enligt grundlönen.

Till en arbetstagare, vars medeltimlön på grund av t.ex. sjukdom eller värnplikt inte räknats ut enligt punkt 15.1, betalas på mot- svarande sätt lön eller ersättning enligt den senast uträknade med- eltimlönen eller enligt den personliga tidlönen, om den är högre.

16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄNDRING AV DEN ‌‌‌‌

Med lönebestämningsperiod avses den tidsenhet, som utgör grund för lönens fastställande. Grundbestämningsperioden är en timme. Om ibruktagande av annan bestämningsperiod avtalas lo- kalt, detta dokumenteras skriftligt.

Då bestämningsperiodens längd ändras, bibehålls strukturen i ar- betarens grundlön. En ändring av periodlängden får inte inverka negativt på arbetstagarens normala löneinkomster.

Före ändring av bestämningsperiod bör arbetsgivaren åt arbe- tarna ge en utredning som gäller ändringens syfte, innehåll och praktiska genomförande.

Ett avtal som gäller en annan period än grundbestämningsperio- den kan av grundad anledning sägas upp. Uppsägningstiden är minst sex månader.

17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN

17.1 Ersättning av inkomstbortfall

Den förlust av förtjänst för ordinarie arbetstid som enligt kollek- tivavtalet ska ersättas betalas som månadslön uträknad enligt den individuella tidlönen.

17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar

Den timlön som behövs vid betalning av följande ersättningar uträknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169:

• ersättning för veckoledighet

• utryckningspenning

• ersättning för den tid som åtgår till resa utom ordinarie ar- betstid ‌‌‌

• yrkesutbildning

• ersättning för beredskapstid

• ersättning för uppbådsdagen.

17.3 Lön för deltid

Om en arbetstagare inte har rätt till lön för hela lönebetalningspe- rioden, till exempel på grund av frånvaro utan lön, räknas lönen för deltid ut.

Lönen för deltid beräknas så, att den månadslön, som består av den personliga tidlönen eller den fasta delen av prestationslönen, divideras med det antal arbetstimmar som enligt arbetstidssche- mat ingår i ifrågavarande lönebetalningsperiod och den erhållna timlönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetsta- garen är berättigad till lön. Den rörliga delen av prestationslönen betalas enligt utfört arbete.

17.4 Deltidsarbete

I deltidsarbete där arbetstiden är kortare än 40 timmar i veckan beräknas de arbetsbetingade månadslönerna så att de arbetsbe- tingade månadslöner som nämns i punkt 8.1 multipliceras med kvoten av arbetstagarens ordinarie arbetstimmar och talet 40.

För deltidsarbetstagare används den avtalade genomsnittliga ar- betstiden per månad som divisor i stället för standardtimdivisorn 169.

18 LÖNEBETALNING

Om lönebestämningsperioden är kortare än en vecka, bör lönen betalas minst två gånger i månaden, om inte lokalt avtalas att lönen eller del av den skall betalas en gång i månaden. Om lönen bestäms per vecka eller enligt en längre period, bör lönen betalas minst en gång i månaden.

III ARBETSTID OCH SEMESTER ‌‌‌

Bestämmelserna om arbetstid reglerar den ordinarie arbetstidens längd och föreskriver hur arbetstiden ordnas antingen utgående från arbetsgivarens arbetsledningsrätt eller lokala avtal. Genom ändamålsenlig placering av arbetstiden kan man förbättra företa- gens leveransförmåga, beakta arbetstagarnas behov när det gäller arbetstiden samt se till att utbudet och efterfrågan av arbete på ett effektivt sätt kan mötas.

När den ordinarie arbetstid som fastställs i kollektivavtalet över- skrids kan det vara fråga om antingen övertidsarbete enligt lagen eller kollektivavtalsenligt övertidsarbete. För sådant arbete beta- las förhöjd lön.

Semesterbestämmelserna gäller semesterlön och semesterpre- mie.

Till övriga delar än vad som föreskrivs i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen.

19 ORDINARIE ARBETSTID

19.1 Den ordinarie arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka.

Protokoll över förlängningen av den årliga arbetstiden inom till- lämpningsområdet för teknologiindustrins kollektivavtal enlig- het med arbetsmarknadscentralorganisationernas konkurrens- kraftsavtal 2016 finns i bilaga.

19.1.1 Genomsnittlig veckoarbetstid i dag- och tvåskiftsarbete

Då man arbetar normalt heltidsarbete, dvs. 40-timmars arbets- vecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete jämnas ut så att den i medeltal under kalenderåret är högst

år 2018 i medeltal 36,2 timmar per vecka år 2019 i medeltal 36,2 timmer per vecka år 2020 i medeltal 36,5 timmar per vecka.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden har uppnåtts så att arbets- tidsförkortningarna i enlighet med avtalen mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986, har omvandlats till genomsnittlig veck- oarbetstid för hela kalenderåret. Också söckenhelgerna samt mid- sommar- och julaftonen utjämnar veckoarbetstiden. Den genom- snittliga veckoarbetstiden kan för en arbetstagare variera mellan kalenderåren beroende på om arbetstagaren eventuellt i enlighet med punkt 19.2 har flyttat fram utjämningsledighet till följande år eller om annat avtalats lokalt om utjämningsledighetens längd på det sätt som avses i punkt 19.7.

Bestämmelserna i punkt 19.2 tillämpas då arbetstiden jämnas ut till genomsnittlig arbetstid.

19.1.2 Genomsnittlig veckoarbetstid i treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden är

• i medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsar- bete och

• i medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsar- bete.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på för- hand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en period om högst ett år, i regel inom ett kalenderår, jämnas ut till ovan nämnda antal timmar per vecka.

Söckenhelger är arbetsdagar eller lediga dagar på det sätt som framgår av arbetstidsschemat. Söckenhelgernas samt midsom- mar- och julaftonens utjämnande effekt på arbetstiden har beak- tats vid beräkningen av de ovan nämnda genomsnittliga vecko-

arbetstiderna. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.‌

Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skiften så, att arbetet avbryts i allmänhet till veckoskiftet. På grund av företagets produktionsbehov varierar arbetstiden un- der söckenhelgveckorna beroende på om arbetena avbryts under söckenhelgerna eller inte.

Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar i dygnet under sju dagar i veckan.

Bestämmelser som gäller kontinuerligt treskiftsarbete tillämpas också i underjordiskt gruvarbete.

19.2 Arbetstidens utjämning i dag- och tvåskiftsarbete

A. Verkställande av den genomsnittliga veckoarbetstiden

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs så att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Om man inte annat lokalt avtalas, genomförs arbetstidsutjäm- ningen så att ledighet hålls enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången.

Arbetstidsutjämningen kan genom lokalt avtal genomföras också så att den ordinarie dygnsarbetstiden förkortas eller genom att olika alternativ för arbetstidens utjämning kombineras.

B. Givande av utjämningsledighet

Tidpunkten för utjämningsledigheten

• framgår av det på förhand fastställda arbetstidsschemat,

• meddelas senast en vecka på förhand eller

• avtalas lokalt.

Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller för den tid, då arbetstidsform som används på ifrågavarande arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet, är dag- eller tvåskiftsar- bete.

Om av arbetstidsschemat inte annat följer, anses att en arbetsta- gare som är borta från arbetet, har fått ledighet, även om han eller hon inte har fått särskilt meddelande därom, när hela företaget, den arbetsavdelning eller den arbetsgrupp, till vilken arbetaren hör, hållit i detta avtal avsedd ledighet.

C. Flyttning av utjämningsledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att ledigheten skjuts fram så att den ges senast för utgången av följande år. Huvudförtroendemannen ska få en utredning över hur framskjut- ningen av utjämningsledigheterna ordnas i praktiken.

En sådan utjämningsledighet kan skjutas fram, för vilken utjäm- ningstillägg inte har betalts. För en framskjuten utjämningsledig- het betalas utjämningstillägg i samband med att ledigheten tas ut. Man kan avtala annorlunda mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren om den mängd utjämningsledighet som framskjuts och tidpunkten för betalningen av utjämningstillägget

D. Utjämningsledighet och permittering

Vid undersysselsättningssituationer utnyttjas i första hand utjäm- ningsledighet och vid behov tillgrips först därefter permittering.

19.3 Tillägg för arbetstidsutjämning och betalning av dessa ‌‌

Inkomstbortfall till följd av arbetstidsutjämningen till genom- snittlig veckoarbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbets- tidsform intjänar ett tillägg i cent, som i dag- och tvåskiftsarbete är 6,3 procent, i intermittent treskiftsarbete 11 procent och i kon- tinuerligt treskiftsarbete 14,3 procent av arbetstagarens kvartals- vis beräknade medeltimlön.

Tillägget betalas också

• för sådan rese- och utbildningstid på ordinarie arbetstid som ersätts av arbetsgivaren

• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid

• för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid på grund av vård av sjukt barn

• för den del av en förtroendemans eller arbetarskyddsfull- mäktigs ordinarie arbetstid som åtgår till att sköta med ar- betsgivaren överenskomna uppgifter.

De intjänade tilläggen betalas i dag- och tvåskiftsarbete per lö- neperiod, om inte annat avtalas lokalt. I treskiftsarbete avtalas tidpunkten för betalning av de intjänade tilläggen lokalt.

Arbetstiden för arbetare med månadslön utjämnas utan sänkning av månadslönen.

19.4 Arbetstidsschema

Av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat bör framgå för- läggningen av den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden samt den högst ett år långa perioden, inom vilken arbetstiden utjämnas till sin ordinarie längd.

I treskiftsarbete är arbetstidsschemat till sin natur kollektivt. Ut- jämningsperioden för arbetstiden omfattar högst ett år, i regel ett kalenderår.

Om det är synnerligen svårt att uppge detaljerade uppgifter om hur den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete förläggs i arbetstidsschemat för hela utjämningsperioden på grund av utjämningsperiodens längd eller för att arbetet är oregelbundet, kan man i detta fall göra upp ett arbetstidsschema för en kortare tidsperiod.

Vid uppgörandet av arbetstidsschemat ska arbetstiden ordnas så att den ledighet per vecka som avses i arbetstidslagen (vecko- ledighet) om möjligt förläggs i samband med söndagen. Med beaktande av den arbetstidsform eller det arbetstidssystem som används är målsättningen av arbetstagaren även har en annan fri- dag per vecka. Om den andra fridagen förläggs till en fast vecko- dag, bör denna, såvitt möjligt, vara lördag. I annat fall framgår fridagen av arbetstidsschemat.

Söckenhelgsveckorna och fridagar

Under en vecka med en extra helgdag är den ordinarie arbetsti- den på en dag före en sådan helg samt på lördag 8 timmar, med undantag av påskafton samt midsommar- och julafton, som är fridagar, om inte produktionstekniska skäl annat påkallar.

Lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, 1 maj och självständighetsdagen infaller samt lördagen efter jul och påsk är fridag i sådana arbeten där arbetstiden också i övrigt följer systemet med lördag som fast fridag.

19.4.1 Ändring av arbetstidsschema och meddelande om förändring

Om grunderna för, verkningarna av och alternativen för ändring av ikraftvarande arbetstidsschema förhandlas på arbetsplatsen i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning.

En bestående förändring av ett gällande arbetstidsschema med- delas till arbetstagaren i fråga två veckor innan förändringen ge- nomförs. En tillfällig förändring meddelas såvitt möjligt en vecka innan förändringen genomförs, dock senast under den tredje da- gen innan förändringen genomförs. Lokala avtal om andra an- mälningstider kan ingås.‌‌

Ändringen är till sin karaktär tillfällig, om det är meningen att man övergår till det arbetstidsschema som är i bruk efter att be- hovet av förändringen har upphört.

Bestämmelserna om ändring av arbetstidsschemat gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete.

19.5 Ändringar av arbetstidsformen

Vid övergång från en arbetstidsform till en annan bestäms arbets- tiden och det tillägg som utbetalas för den separat, efter över- gången i enlighet med bestämmelserna för ifrågavarande arbets- tidsform.

19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av arbetstiden

Ifall man inte lokalt kommit överens om hur arbetstiden organise- ras enligt punkt 19.7, bör arbetstiden organiseras enligt följande:

1. Arbetsdygn

Arbetsdygnet börjar i dagarbete kl. 7.00. Arbetsveckan inleds på måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn, som till- lämpas vid beräkning av ersättning för veckovila, bestäms enligt arbetsdygnet.

2. Förläggning av daglig arbetstid

Arbetstiden i dagarbete inleds kl. 7.00, ifall arbetsgivaren inte i de fall då motiverade produktionstekniska skäl så kräver, har fastställt en annan arbetstid.

3. Daglig vilopaus ‌

I dagarbete hålls en timmes vilopaus, under vilken arbetaren kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

I tvåskiftsarbete är vilopausen en halvtimme.

I treskiftsarbete bereds tillfälle att inta måltider under arbetet på en för detta ändamål avsedd plats.

Arbetaren kan på arbetsplatsen under sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast, inta kaffe eller läsk.

4. Avlösning och ändring av skift

I skiftarbete skall arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och med högst tre veckors intervaller växla.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att arbetstagaren arbetar kontinuerligt även i samma skift.

5. Organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid

Vid organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod av högst ett år, som i treskiftsarbete i regel är ett kalenderår.

6. Nattarbete

Nattarbete får utföras med iakttagande av bestämmelserna i 26 § i arbetstidslagen.

19.7 Organisering av arbetstiden genom lokalt avtal, förlängning samt förkortning av ordinarie ar- betstid

Det rekommenderas att arbetsgivaren och huvudförtroendeman- nen minst årligen granskar huruvida

• de befintliga arbetstidsarrangemangen fungerar med tanke på ordnandet av produktionen och serviceverksamheten

och

samt arbetstagarnas arbetstidsbehov på ett ändamålsenligt sätt

• finns det på arbetsplatsen behov och möjligheter att under kalenderåret förlänga eller förkorta ordinarie arbetstiden.

Lokalt kan man avtala om enligt de uppställda målen:

1. den maximala längden för dygns- och veckoarbetstiden

2. en utjämningsperiod som är längre än ett år i avtalet om arbetstidsbank

3. tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början

4. daglig vilopaus

5. ändring av arbetstidsschema

6. utförande av nattarbete avvikande från 26 § i arbetstidslagen.

Avtal om förlängning samt förkortning av ordinarie arbetstid

A. Initiativ och avtalets grunder

Initiativet att avtala om förlängning eller förkortning av ordinarie arbetstid kan tas av antingen arbetsgivaren eller huvudförtroen- demannen som företräder arbetstagarna, eller en enskild arbets- tagare i fråga om tjänsteårstillägg.

Grunder för sådant avtal kan vara bland annat:

• behov av extra arbetskraft och möjlighet att styra arbete till företagets egna yrkesarbetare

• otillräcklig sysselsättning

• arbetstagarens eget önskemål.

B. Förlängning av arbetstid

För lokal förlängning av arbetstiden kan arbetsgivaren och hu- vudförtroendemannen sinsemellan avtala (ramavtal) om att ar- betstagaren kan under sitt anställningsförhållande avtala annat med arbetsgivarens representant om längden av arbetstidsutjäm- ningsledigheten för högst 48 timmar/6 dagar.

I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:

• hur lång arbetstidsutjämningsledighet man avtalar om

• tillvägagångssätt vid ändringssituationer

• avtalad arbetstidsutjämningsledighet som på förhand införts i arbetstidsschemat

• när avtalet ingår och när det träder i kraft.

Avtal ska göras skriftligen och de kan gälla ett kalenderår åt gången. Huvudförtroendemannen ges en utredning om avtalsför- farande.

Ifall annat enligt denna avtalspunkt avtalas om längden eller beviljandet av en månadsavlönad arbetstagares arbetstidsutjäm- ningsledighet, betalas denne en separat fast månadsersättning för alla kalendermånader. Ersättningen beaktas inte vid beräkning av andra lönerater.

Storleken av den separata fasta månadsersättningen beräknas en- ligt följande formel:

månadslön * 0,051 * längd på den avtalade arbetstidsutjämnings ledighet som avtalats som arbetstid

100 timmar (12,5 dagar)

C. Förkortning av arbetstid ‌

För att lokalt förkorta arbetstiden kan

• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan av- tala (ramavtal) om att arbetstagaren kan under sitt anställ- ningsförhållande avtala med arbetsgivarens representant om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsva- rande avlönad ledighet. Avtal ska ingås skriftligt.

• arbetsgivaren och huvudförtroendemannen sinsemellan av- tala om att tjänsteårstillägg som arbetstagaren förtjänar el- ler en del av det byts ut mot motsvarande ledighet närmare bestämmelser om det i underpunkt 14.5.3 i kollektivavtalet.

19.8 Arbetstidsbank

19.8.1 Xxxxxxx och syfte

Med arbetstidsbank avses ett på företags- eller arbetsplatsnivå ibruktaget system för sammanjämkning av arbete och fritid var- vid man avtalar om sparande eller utlåning av olika delfaktorer samt om sammanslagning av dem på lång sikt.

Tids- och andra begränsningar gällande givande av delar man avtalat om som delfaktorer i arbetstidsbanken åsidosätts med ar- betstidsbanksavtal, om inte annat lokalt avtalas.

Avsikten med arbetstidsbanken är att stöda företagets produk- tivitet och konkurrenskraft och beakta arbetarnas individuella arbetstidsbehov.

19.8.2 Ibruktagande av arbetstidsbanken

Om ibruktagandet av arbetstidsbankssystemet och detaljerna av- talas lokalt skriftligt mellan arbetsgivaren och huvudförtroende- mannen. I avtalet om ibruktagandet av arbetstidsbanken ska man komma överens om åtminstone:

1. vilka avtalet gäller

2. av vilka delfaktorer arbetstidsbanken består

3. maximiantalet för den ordinarie dygns- och veckoarbetstiden

4. gränserna för sparande och utlåning av arbetstidssaldo, inom vilka den ordinarie arbetstiden kan variera inom en längre tidsperiod

5. lönegrunden, enligt vilken tid och/eller pengar kan sparas eller lånas

6. längden av perioden för utjämning av arbetstiden

7. hur arbetsoförmåga inverkar på användning av ledighet från arbetstidsbanken.

I avtalet ska man också anteckna principerna om ordnandet av den ordinarie dygns- och/eller veckoarbetstiden samt sättet för hur man meddelar och förfar i anslutning till ordnandet av ar- betstiden.

Arbetsgivaren och arbetaren avtalar om tidpunkten för givandet av ledighet som varar en dag eller längre tid.

19.8.3 Användning av arbetstidsbanken

Man kan fritt avtala om gränserna för sparande och användning av tid i arbetstidsbanken. Då man avtalar om utjämningsperioder som är längre än ett år ska den genomsnittliga ordinarie arbetsti- den dock högst vara i enlighet med arbetstidslagen.

19.8.4 Anställningen upphör

Saldot i arbetstidbanken jämnas ut innan anställningen upphör. Ifall det finns sparad tid eller pengar i arbetstidsbanken då anställ- ning upphör betalas de i samband med slutlikviden på sätt man lokalt avtalat om. Lånad ledighet eller lånade pengar avdras från slutlikviden.

Xxxxx arbetarens arbetsavtal har sagts upp på grund av arbetsgiva- ren och arbetaren har befriats från skyldigheten att arbeta under hela sin uppsägningstid, avdras inte den skuld som finns i arbets- tidsbanken från hans slutlikvid och saldon som sparats i arbets- tidsbanken betalas i pengar..‌‌

Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om man inte lokalt avtalar annat. Utjämningen av arbetstidssal- dona sker inom ramen för uppsägningstiden. Ifall tid- och peng- saldona inte har utjämnats under uppsägningstiden förfar man vid betalning och återbetalning av dem på samma sätt som då anställningen upphör, om inte annat avtalas lokalt.

20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE

20.1 Dygnsövertidsarbete

Definition

Enligt arbetstidslagen avses med dygnsövertidsarbete det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn, dvs. 8 timmar, eller en lokalt överenskommen längre ordinarie arbetstid per dygn än denna.

Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är dygnsövertiden det arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

Ersättning

För dygnsövertid betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna 100 procent av medeltimlönen.

För dygnsövertid som utförs på söckenlördag samt helgaftnar betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för samtliga timmar är 100 % av medeltimlönen.‌

Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.2 Veckoövertidsarbete

Definition

Enligt arbetstidslagen avses med veckoövertidsarbete arbete som överskrider den kollektivavtalsenliga ordinarie veckoarbetstiden, dvs. 40 timmar.

Ifall arbetstiden har organiserats så, att den i medeltal är 40 tim- mar i veckan, är veckoövertiden det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

Då man räknar ut veckoövertidsarbetet beaktas inte under samma vecka utfört dygnsövertidsarbete.

Ersättning

För veckoövertidsarbete betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de första 8 timmarna är 50 procent och för de därpå följande timmarna är 100 procent av medeltimlönen.

När övertidstillägg har betalts för 8 timmar, betalas för de övriga till övertidstillägg berättigade timmarna under arbetsveckan ett övertidstillägg som är 100 % av medeltimlönen oberoende av om det är fråga om dygns- eller veckoövertidsarbete.

Den timlön som behövs för uträkningen av övertidstillägget för arbetare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.3 Maximal mängd övertid ‌‌

Övertidsarbete utförs med i lag stadgade begränsningar.

Som kontrollperiod för maximiantalet övertidstimmar används kalenderåret. I stället för kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år. Granskningsperioden börjar från den lönebetalningsperiod för vilken lön betalas närmast efter det att kalenderåret har bytt.

20.4 Mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn eller arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, utan att dock överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.

20.4.1 Ersättning för mertidsarbete per dygn vid utjämning av arbetstiden (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som mertidsarbete, som på grund av utjäm- ning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande ar- betstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per dygn då den underskrider 8 timmar under dygnet i fråga, ersätts som för dygnsövertidsarbete.

20.4.2 Ersättning för mertidsarbete per vecka vid utjämning av arbetstiden och under söckenhelgsvecka (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som mertidsarbete

a) som på grund av utjämning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande arbetstagare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per vecka då den underskrider 40 timmar under veckan i fråga eller

b) som under söckenhelgsveckorna överskrider arbetstiden per respektive vecka enligt arbetstidsschemat,‌‌

ersätts som för veckoövertidsarbete.

20.5 Ersättning för arbete som utförs på fridag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs på fridagar ersätts på det sätt som man avtalat om för veckoövertidsarbete när arbetstagaren på grund av föl- jande godkända skäl inte har haft möjlighet att under de i arbets- tidsschemat fastställda arbetsdagarna utföra så många arbetstim- mar att det skulle motsvara den ordinarie veckoarbetstiden och arbetstagaren arbetar på i arbetstidsschemat antecknade fridagar.

Som godkända skäl räknas:

• arbetstagarens semester,

• arbetsoförmåga på grund av sjukdom,

• frånvaro med lön på grund av barns insjuknande så som av- ses i punkt 31.1 i kollektivavtalet,

• permittering av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl (gäller inte förkortad arbetsvecka),

• yrkesutbildning eller gemensam utbildning eller av utbild- ningsarbetsgruppen godkänd fackföreningsutbildning i en- lighet med punkt 47.1 - 47.3 i kollektivavtalet,

• arbetsresa på uppdrag av arbetsgivaren eller

• repetitionsövning.

20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (endast ett över- tidsarbetsbegrepp)

I avvikelse från punkt 20.1 och 20.2 kan man lokalt avtala om fastställande av övertidstillägg och storleken på tillägget enligt något av nedan nämnda alternativ:

a) I övertidstillägg betalas 55 % för alla timmar som berättigar till övertidstillägg.

b) I övertidstillägg betalas för de första till övertidstillägg berät- tigande timmarna 50 % och för de därpå följande timmarna 100 % tillägg.

c) I övertidstillägg betalas för de första femtio till övertidstillägg berättigande timmarna 35 %, för de därpå följande hundra timmarna 65 % och för därpå följande timmar 100 %.

d) Man avtalar lokalt om övertidstilläggets storlek och om en eventuell på timmar baserad differentiering med anpassning av ovan nämnda exempel.

Avtal om övertidstillägg

När man utarbetar ett lokalt avtal utreder man för en tillräckligt lång tidsperiod nivån på det nuvarande systemet för övertids- tillägg och lösningens målsättningar på arbetsplatsen vilka kan hänföra sig bl.a. till främjande av mångsidiga arbetstidsarrang- emang, kostnadshantering och en förenkling av principerna för ersättning av övertidsarbete.

Om storleken av övertidstillägget grundar sig på ett system med flera nivåer kan uppföljningsperioden för timgränserna vara högst ett år.

Ett lokalt avtal gäller både kollektivavtalsenligt övertidsarbete och övertidsarbete enligt arbetstidslagen.

Ett lokalt avtal påverkar inte söndagsersättningen eller ersätt- ningen för ledighet per vecka.

Lokala avtal - upprättande, giltighet och uppsägning ‌

Ett lokalt avtal ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtro- endemannen och kan ingås så att det gäller tillsvidare eller för viss tid.

Uppsägningen av ett avtal som gäller tillsvidare skall ske skrift- ligt. Uppsägningstiden är tre månader om inte annat avtalat. Om man för ersättningen av utförda arbetstimmar som berättigar till övertidstillägg använder ett system som är uppdelat i olika nivåer, upphör avtalet dock tidigast då den uppföljningsperiod löper ut som närmast följer efter det att uppsägningstiden löpt ut om man inte annat avtalas.

Det genomsnittliga övertidstillägget på arbetsplatsen

Ifall man inte avtalar annat om ersättning av övertidsarbete, ut- gör tillägget 55 procent, om den genomsnittliga procenten för övertidstillägget på arbetsplatsen inte är högre uträknat för en tillräckligt lång tidsperiod.

Förbundens andra anvisningar

Material som stöder lokala avtal finns på förbundens hemsidor, se xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxx.xx.

20.7 Skifttillägg för övertidsarbete

Till skiftarbetare betalas för övertidsarbete ett skiftarbetstillägg enlig det skift under vilket han utför övertidsarbetet. För över- tidsarbete utbetalas skifttillägget enkelt utan övertidsförhöjning.

Bestämmelsen tillämpas, ifall skiftarbetare som dygnsövertids- arbete eller veckoövertidsarbete utför arbete, som i övrigt enligt arbetstidsschemat är organiserat som ordinarie skiftarbete.

20.8 Söndagsarbete ‌‌

För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag betalas, förutom tid- eller prestationslön och eventuella övertids- tillägg, för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg motsvarande 100 procent av medeltimlönen.

När det gäller intermittenta arbetstidsformer som omvandlas till söckenhelger kan huvudförtroendemannen i fråga om en kyrklig högtid (nyårsdagen, trettondagen, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, julda- gen, annandag jul) som infaller på en tisdag, onsdag eller torsdag skriftligen avtala om utbetalning av en förhöjning för söndagsar- bete eller om dess storlek. Detta gör det möjligt att på ett kost- nadseffektivt sätt regelbundet överföra arbetstid till en ledig dag enligt arbetstidsschemat.

Den timlön som behövs för uträkningen av söndagstillägget för en arbetstagare med månadslön beräknas så, att den månadslön som är den individuella tidlönen divideras med talet 169.

20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och jul- afton

För arbete utfört på påskafton, midsommarafton och julafton be- talas ett tillägg som uppgår till 100 procent av medeltimlönen. Detta moment gäller inte kontinuerligt ett- eller tvåskiftsarbete liksom inte heller oavbrutet treskiftsarbete.

Om för arbetet redan betalas 100 procent veckoövertidsersätt- ning, betalas det ovan nämnda tillägget dock inte.

Under ovan nämnda dagar kan arbete utföras under de förutsätt- ningar som avses i 33 §, 1 momentet i arbetstidslagen.

20.10 Avvikelse från fritid per vecka samt ersättning ‌

En arbetstagare, som tillfälligt behövs i arbete under sin vecko- vila kompenseras för den tid som åtgått till arbete under vecko- vilan enligt vad som avtalats personligt med arbetstagaren innan arbetet inleddes antingen genom att den ordinarie arbetstiden för- kortas med den tid som åtgått till arbete under veckovilan eller genom en penningersättning.

I kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ett- skiftsarbete anses en arbetstagare ha gått miste om sin veckovila om arbetstagaren har utfört arbete under arbetsveckans alla da- gar utan att få 35 eller minst 24 timmars oavbruten ledighet. I ett sådant fall kompenseras tiden som åtgått till arbetet under vecko- ledigheten på det sätt som beskrivs i föregående stycke.

Xxxxxxxxx anses inte förverkligad under tid som arbetaren är bor- ta på grund av egen sjukdom eller på grund av vård av sjukt barn.

20.10.1 Beräkningsgrund för ersättning för veckovila

Vid uträkning av ersättning för veckovila beaktas de arbetstim- mar arbetstagaren har utfört under det arbetsdygn eller de ar- betsdygn, då veckovila senast borde ha getts. Avvikande från bestämmelsen ovan beaktas i kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete de arbetstimmar under vilka arbetstagaren har arbetat under veckans enligt arbetstidsschemat sista lediga dag.

20.10.2 Beviljande av ersättande ledighet ‌

Förkortning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för för- lorad veckovila ska genomföras senast inom tre månader efter att arbetet utförts, om inte annat mellan arbetsgivaren och arbetsta- garen avtalas.

20.10.3 Penningersättning

Förlorad veckovila kan också ersättas genom att till arbetstagaren utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 procent av medeltimlönen.

20.11 Utryckningsarbete

20.11.1 Kallelse till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden

Om en arbetstagare efter att han eller hon redan avlägsnat sig från sin arbetsplats kallas till plötsligt påkommande arbete utöver sin ordinarie arbetstid, betalas till arbetstagaren arbetslön för minst en timme samt övertidsersättning ifall arbetet är övertidsarbete.

Dessutom betalas en speciell utryckningspenning enligt följande:

a) en ersättning motsvarande två timmars medeltimförtjänst då kallelse till plötsligt påkommande arbete getts efter ordinarie arbetstid eller på en fridag, dock före klockan 21.00.

b) en ersättning motsvarande tre timmars medeltimförtjänst, då kallelse getts mellan klockan 21.00 och 06.00. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas i de fall som här avses omedelbart en övertidsersättning på 100 procent.

20.11.2 Meddelande under ordinarie arbetstid ‌

Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar senast kl. 16.00 meddelas att han under samma arbetsdygn efter det han avlägsnat sig från arbetsplatsen bör inställa sig till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas en i underpunkt 20.11.1 a) angiven extra ersättning, motsvarande två timmars medeltimlön.

20.12 Beredskap

Med beredskap avses att arbetstagaren enligt avtal är skyldig att utanför arbetstiden befinna sig i beredskap att på kallelse rycka ut för att utföra arbetsuppgifter. I avtalet ska längden på beredskaps- tiden anges. Arbetsuppgifterna kan utföras på arbetsplatsen, på kommenderingsplatsen eller via distansförbindelser. Beredskaps- tiden inräknas inte i arbetstiden.

Arbetsgivaren är skyldig att till arbetaren betala ersättning för de begränsningar som beredskapen medför för arbetares användning av fritiden.

Den ersättning som betalas för beredskapstiden är:

a) 50 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att omedelbart inleda arbetet, dock senast 1,5 timmar från det att kallelsen gavs

b) 35 % av medeltimlönen, ifall arbetstagaren är skyldig att börja arbeta senast 3 timmar från det att kallelsen gavs

c) 20 % av medeltimlönen, ifall tidsfristen är mer än 3 timmar.

Arbetaren och arbetsgivaren kan också avtala annorlunda om er- sättningen för beredskapen.

Bestämmelserna om utryckningsarbete tillämpas inte när arbets- tagaren kallas till arbete.

21 SEMESTER ‌‌

21.1 Givande av semester och semesterns längd

Arbetare får semester enligt semesterlagen.

21.1.1 Tid likställd med arbetstid

I 2 kap. 7 § i semesterlagen regleras den frånvarotid som an- ses likställd med arbetstid när längden på semestern fastställs. Därtill räknas som dagar likställda med arbetade dagar den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för att delta i Metall- arbetarförbundets förbundskongress, förbundsfullmäktige- eller förbundsstyrelsemöte. Som arbetstid betraktas också den tid un- der vilken en arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands Fackförbunds Centralorganisations, FFC:s, kongress eller full- mäktigemöte. Arbetstagaren bör, när han anhåller om ledighet, förete vederbörlig utredning över den tid, som han behöver för deltagande i mötet.

Också arbetstidsutjämningsdagar, ledighet uttagen ur arbetstids- banken tjänsteårstilläggsledighet och semesterpremieledighet är dagar likställda med arbetade dagar.

21.1.2 Organisering av semester i treskiftsarbete

Vid användningen av femskiftssystem i kontinuerligt treskifts- arbete ges arbetstagaren, ifall inte produktionstekniska orsaker motiverar annat eller därom lokalt annat avtalas, en 24 dagar lång enhetlig ledig tid under perioden 20.5.-20.9 för semester.

Oanvända semesterdagar av semesterdelen som omfattar 24 da- gar under ovan nämnda kalenderperiod ges i regel i en följd under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar.

I treskiftsarbete ges den del av semestern som överstiger 24 se- mesterdagar under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret slutar eller under därpå följande år före utgången av april.‌

21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbets- tagare med timlön (gäller personer som lyder under 14 dagars regeln om intjänande)

Beräkningsgrunden för arbetstagarens semesterlön och semes- terersättning är medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret, vilken fås så, att till arbetstagaren betald eller till betalning för- fallen lön för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av förhöjning, som utöver lönens grunddel betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal betald övertidsersättning, di- videras med antalet motsvarande arbetstimmar.

I den lönesumma som utgör beräkningsgrund för medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret ingår:

inkomst för utförd arbetstid i arbete med tid-, ackords- samt blandackords- och prestationslön.

• skiftarbetstillägg

• tillägg för kvälls- och nattarbete

• tillägg för utjämning av arbetstid för utförd arbetstid

• tillägg för söndagsarbete

• ersättning för ledighet per vecka

• olika miljötillägg samt

• resultatpremietillägg, om semesterlön och semesterersättning inte ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.

A. Koeficienter

Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret mul- tipliceras med en koefficient enligt antalet semesterdagar. Koef- ficienterna är följande:

Antal semesterdagar	Koefficient
2	16,0
3	23,5
4	31,0
5	37,8
6	44,5
7	51,1
8	57,6
9	64,8
10	72,0
11	79,2
12	86,4
13	94,0
14	101,6
15	108,8
16	116,0
17	123,6
18	131,2
19	138,8
20	146,4
21	154,4
22	162,4
23	170,0
24	177,6
25	185,2
26	192,8
27	200,0

28	207,2
29	214,8
30	222,4

Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 för varje semesterdag.‌‌

B. Deltidsarbete

Om den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifika- tionsåret har varit kortare än 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen genom att multiplicera medeltimlönen med det tal som fås då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

21.3 Semesterlön och semesterersättning till arbetsta- gare med månadslön

En arbetstagare med månadslön får sin lön eller eventuella se- mesterersättning för den intjänade semestertiden i enlighet med semesterlagen.

Åt arbetare som regelmässigt utför skiftarbete betalas skifttil- läggen för semestertiden i enlighet med arbetstidsschemat enligt rådande praxis på arbetsplatsen. Tilläggen betalas antingen innan semestern inleds eller på reguljära lönebetalningsdagar.

21.4 Betalning av semesterlön

Semesterlönen ska betalas innan semestern inleds. För en semes- terperiod om högst sex dagar får semesterlönen till en arbetsta- gare med timlön betalas på den ordinarie avlöningsdagen.

Lokalt kan man avtala om att semesterlönen betalas på de ordi- narie avlöningsdagarna under semestern. Det lokala avtalet ska

gälla alla arbetstagare. Semesterlönen skall i så fall dock vara i sin helhet erlagd senast vid den lönebetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas.‌

21.5 Semesterpremie

Till en arbetarstagare med timlön betalas 50 procent av semester- lönen i semesterpremie.

Den semesterpremie som ska betalas till en arbetstagare med må- nadslön erhålls så, att summan av den månadslön som utgör per- sonlig tidlön och semestertidens skifttillägg divideras med talet 50 och resultatet multipliceras med antalet semesterdagar.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligen avtala om att byta ut semesterpremien eller en del av den mot motsvarande avlönad ledighet, om arbetsgivaren och huvudförtroendemannen ingått ett skriftligt lokalt (ram)avtal om denna möjlighet.

I ramavtalet är det bra att nämna saker som fastställs i avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel:

• tidpunkten för utbetalning av lön för en ledighet som tas ut som semesterpremieledighet

• effekten av arbetsoförmåga på användningen av semester- premieledighet

• eventuell ändring av den avtalade tidpunkten för semester- premieledigheten.

21.5.1 Betalning av semesterpremie i samband med semes- terlön

Semesterpremien betalas enligt följande, om man inte lokalt av- talar skriftligen om en annan tidpunkt för betalningen:

Document Metadata

Table of Contents

KOLLEKTIVAVTAL

Document Metadata