AVAINTES 2022–2025
AVAINTES 2022–2025
Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf
Första upplagan
Tryckt publikation ISBN 978-952-7231-16-6 Nätpublikation ISBN 978-952-7231-17-3 Grano Oy
T
Ö
Ö
J
M
L
I
E
M
R
K
K
I
Y
M
T
P
K
Ä
R
R
I
Ä
S
M
Painotuote 4041 0955
AVAINTA Arbetsgivarna rf Andra linjen 14
00530 HELSINGFORS
tfn 09 771 3000
Innehåll
Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2022–2025
§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet 10
§ 3 Lokala justeringspotter och centraliserade utvecklingspotter 11
§ 4 Ersättningar för resekostnader 13
§ 5 Lönejusteringar för timavlönade under avtalsperioden 13
§ 6 Ändringar i kollektivavtalet 13
§ 7 Fortlöpande förhandlingsförfarande 14
§ 9 Betalning av justerade löner 14
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022 15
KAPITEL 1 ALLMÄN DEL 26
§ 1 Kollektivavtal för AVAINTA tillämpningsområde 26
§ 2 Begränsningar som gäller kollektivavtalets tillämpningsområde 26
§ 3 Lokala avtal 26
§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter 27
§ 5 Anställningsförhållande 27
§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter 28
§ 7 Hänvisningsbestämmelse 28
§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid 29
§ 9 Arbetsfred 29
KAPITEL 2 LÖNER 30
§ 10 Lönens beståndsdelar 30
§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön 30
§ 12 Dagslön och timlön 30
A Arbetstagares grundlön 31
§ 13 Grundlön 31
§ 14 Avsaknad av kompetens 38
§ 15 Lön för deltidsanställd 38
§ 16 Omplacering 39
§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen 39
B Erfarenhetstillägg och övriga lönetillägg 40
§ 18 Erfarenhetstillägg 40
§ 19 Årstillägg 43
§ 20 Tidbegränsat lönetillägg 43
§ 21 Fjärrortstillägg 43
C Resultatbonus 44
§ 22 Resultatbonus 44
D Särskilda bestämmelser 44
§ 23 Slopad 44
§ 24 Lönebetalning 44
§ 25 Tidpunkt för lönebetalning 45
§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran 46
KAPITEL 3 ARBETSTID 47
A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformer 47
§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen 47
A1 Arbetstid och förläggning av arbetstiden 48
§ 28 Arbetstid 48
§ 29 Hur arbetstiden förläggs 51
A2 Vilotider 52
§ 30 Ledighet och vilotid per vecka och per dygn 52
§ 31 Daglig vilotid 53
A3 Arbetstidshandlingar 55
§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod 55
§ 33 Arbetsskiftsförteckning 55
A4 Ersättning för obekväm arbetstid 57
§ 34 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning 57
§ 35 Ersättning för kvälls- och nattarbete 58
§ 36 Skiftarbete 59
A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap 60
§ 37 Nödarbete 60
§ 38 Utryckningsbetonat arbete 60
§ 39 Beredskap 61
A6 Arbetstidsersättningar 62
§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning 62
§ 41 Uträkning och betalning av arbetstidsersättningar 63
§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges och arbetstidsbank 64
A7 Avtal om ordinarie arbetstid 65
§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang 65
A8 Ordinarie arbetstider 66
§ 44 Hur arbetstiden bestäms 66
§ 45 Arbetstidsformer 66
§ 46 Ordinarie arbetstid 66
§ 47 Söckenhelger 67
B Detaljerade bestämmelser för de olika arbetstidsformerna 69
B1 Allmän arbetstid 69
§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid 69
§ 49 Allmän arbetstid 69
§ 50 Allmän arbetstid, definition på och ersättning för mertidsarbete 73
§ 51 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro 74
§ 52 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro 76
§ 53 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete,
överraskande frånvaro 79
§ 54 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete 81
B2 Byråarbetstid 82
§ 55 Tillämpning av byråarbetstid 82
§ 56 Byråarbetstid 82
§ 57 Byråarbetstid, definition på och ersättning för mertidsarbete 84
§ 58 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro 84
§ 59 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete,
på förhand känd frånvaro 86
§ 60 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro 89
§ 61 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete 91
B3 Periodarbetstid 92
§ 62 Tillämpning av periodarbetstid 92
§ 63 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid 92
§ 64 Periodarbetstid, avbruten period 93
§ 65 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand 94
§ 66 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand
under en söckenhelgsperiod 95
§ 67 Periodarbetstid, överraskande avbrott 95
§ 68 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod 96
§ 69 Periodarbetstid, mertidsersättning 97
§ 70 Periodarbetstid, övertidsersättning 97
§ 71 Periodarbetstid, kort anställning 98
KAPITEL 4 SEMESTER 100
A Allmänna bestämmelser 100
§ 72 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester 100
§ 73 Grundläggande semesterbegrepp 102
§ 74 Full kvalifikationsmånad 102
§ 75 Tid som likställs med arbetad tid 102
B Semesterns längd 104
§ 76 Bestämning av semesterns längd 104
C Hur semesterdagar åtgår 110
§ 77 Hur semesterdagar åtgår 110
D Tidpunkten för och uppdelning av semester 113
§ 78 Tidpunkten för semestern 113
§ 79 Meddelande om tidpunkten för semester 116
E Spara och flytta semester 116
§ 80 Sparande av semester 116
§ 81 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 116
F Semesterlön när anställningen fortgår 118
§ 82 Semesterlön 118
G Semesterersättning när anställningen fortgår 121
§ 83 Semesterersättning när anställningen fortgår 121
H Semesterersättning när anställningen upphör 123
§ 84 Semesterersättning när anställningen upphör 123
I Rätt till ledighet och semesterersättning 125
§ 85 Intjäning av ledighet 125
J Semesterpenning 126
§ 86 Semesterpenning 126
K Betalningstidpunkter 129
§ 87 Betalning av semesterlön, semesterpenning och
semesterersättning 129
KAPITEL 5 TJÄNSTLEDIGHET 130
A Sjuk- och olycksfallsfrånvaro 130
§ 88 Tjänstledighet och sjukfrånvaro 130
§ 89 Sjuklön 131
§ 90 Personskada som förorsakats av brott 133
§ 91 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom 134
§ 92 Slopad 135
B Familjeledigheter 135
§ 93 Moderskapsledighet 135
§ 94 Moderskaps- och faderskapspenning samt sjukdagpenning 136
§ 95 Särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet 137
§ 96 Vårdledighet 138
§ 97 Partiell vårdledighet 138
§ 98 Tillfällig vårdledighet 139
§ 99 Frånvaro av familjeskäl 141
C Andra tjänstledigheter 142
§ 100 Tjänstledighet enligt lagen om studieledighet 142
§ 101 Kompletterande utbildning 142
§ 102 Avlönade tjänstledigheter 142
§ 103 Tjänstledighet utan lön 144
KAPITEL 6 PERSONALENS REPRESENTANTER 145
§ 104 Personalens representanter, allmänt 145
§ 105 Förtroendemän 145
§ 106 Rätt att välja förtroendeman 146
§ 107 Val av förtroendeman 146
§ 108 Förtroendemannens rättigheter och skyldigheter 146
§ 109 Förtroendemannens och huvudförtroendemannens uppgifter 147
§ 110 Förtroendemannens rätt att få och skyldighet att ge uppgifter 147
§ 111 Förtroendemannens ställning 148
§ 112 Förtroendemannens tidsanvändning 149
§ 113 Utrymme och arbetsredskap för förtroendemannen 150
§ 114 Ersättning till förtroendeman för förlorade inkomster 150
§ 115 Ersättning till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga 151
§ 116 Utbildning för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga 152
§ 117 Godkännande av utbildning för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga 152
KAPITEL 7 PERMITTERING OCH
ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE 154
§ 118 Permittering av arbetstagare 154
§ 119 Arbetsavtalets upphörande 154
KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE 156
A Lösning av meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen
eller tillämpningen av kollektivavtalet 156
§ 120 Direkta överläggningar 156
§ 121 Lokala förhandlingar 156
§ 122 Centrala förhandlingar 157
§ 123 Avslutande av förhandlingar, protokoll 157
§ 124 Preskription av talerätt 158
§ 125 Väckande av talan i arbetsdomstolen 158
B Lokala avtal 158
§ 126 Lokala avtal 158
BILAGA 1 Lönegrupper för månadsavlönade arbetstagare 160
§ 1 Tillämpning av lönegrupperna 160
§ 2 Minimilön 161
§ 3 Sysselsättningsverksamhet 162
Xxxxxxxx-, chefs- och expertuppgifter 163
Kontors- och kundservicepersonal 164
Vårdpersonal 165
Ledningsuppgifter vid social- och hälsovårdsenheter och inom dagvården 166
Socialarbetare 167
Specialarbetare inom dagvården 167
Krävande yrkesuppgifter inom social service och dagvård 167
Övriga yrkesuppgifter inom social service 168
Grundläggande service inom social- och hälsovården och dagvården 168
Kostservicepersonal 169
Städservice 170
Uppgifter inom tekniska sektorn 171
Textilvård 172
BILAGA 2 Ersättningar för resekostnader 1.1.2022 173
A Allmänna bestämmelser 173
§ 1 Allmänt 173
§ 2 Arbetsresor 173
§ 3 Totalkostnader 173
B Ersättning för färdkostnader 174
§ 4 Egentliga färdkostnader 174
§ 5 Ersättningsgrunder för färdkostnader 174
§ 6 Ersättning för färdkostnader 175
C Dagtraktamente 176
§ 7 Förutsättningar för betalning av dagtraktamente 176
§ 8 Resedygn 176
§ 9 Timgränser för partiellt och för fullt dagtraktamente 176
§ 10 Dagtraktamentets storlek 177
§ 11 Nedsatt dagtraktamente 177
D Övriga ersättningar 177
§ 12 Måltidsersättning 177
§ 13 Förutsättningar för logiersättning 178
§ 14 Slopad 178
§ 15 Nattresepenning 179
§ 16 Ersättningar till kursdeltagare 179
E Kostnadsersättning för arbetsresor till utlandet 181
§ 17 Allmänt 181
§ 18 Dagtraktamente och hotellersättning vid resor till utlandet 181
§ 19 Dagtraktamente 181
§ 20 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning 182
§ 21 Ersättning för vissa kostnader 182
F Särskilda bestämmelser 183
§ 22 Reseförskott 183
§ 23 Reseräkningar 183
§ 24 Inlämning av reseräkningar och betalning av ersättningar 183
BILAGA 3 Kontinuerligt treskiftsarbete 184
§ 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 184
§ 2 Årsarbetstid 184
§ 3 Arbetsdygnets och arbetsveckans början 185
§ 4 Femskiftssystem 185
§ 5 Frånvaro som likställs med arbetstid 186
§ 6 Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden 186
§ 7 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor 187
§ 8 Helgaftonsersättning 187
§ 9 Definition av och ersättning för övertids- och mertidsarbete 187
§ 10 Arbetsskiftsförteckning 189
§ 11 Uträkning av timlön och arbetstidsersättningar
samt tidpunkten då ersättningar ska ges 190
§ 12 Semester 190
§ 13 Tillämpning av arbetstidskapitlet i Kollektivavtal för AVAINTA 190
BILAGA 4 Mertidsarbete för att främja kompetensutveckling
och förbättra produktiviteten 191
BILAGA 5 Arbetstidsbank 192
§ 1 Sparande av arbetstidsersättningar i en arbetstidsbank 192
§ 2 Principer för arbetstidsbanken och uppgörande av avtal
om arbetstidsbank 193
§ 3 Delfaktorer i arbetstidsbanken 193
§ 4 Uttag av ledighet 194
§ 5 Lön under ledighet 195
§ 6 Insjuknande under ledighet 195
§ 7 Arbetstidsbokföring 195
§ 8 Uppsägning av avtalet 195
§ 9 Beskattning och utkomstskydd för arbetslösa 195
LAGBILAGA
Samarbetslag 31.12.2021/1333 196
Arbetsavtalslag 26.1.2001/55 210
Arbetstidslag 5.7.2019/872 242
Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet för Avainta arbetsgivarna rf 2022–2025
§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet
Detta kollektivavtal gäller 1.5.2022–30.4.2025.
Parterna förhandlar om lönejusteringarna för det tredje året senast 15.3.2024. Om enighet inte nås angående lönejusteringarna kan avtalet sägas upp så att det upphör från och med 1.5.2024. Anmälan om uppsägning ska lämnas skrift- ligen senast 31.3.2024.
Efter 1.5.2025 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.
Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtals- part skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.
§ 2 Allmänna förhöjningar
mom. 1 Allmän förhöjning från och med 1.5.2022
Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.5.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 46 €, dock minst 2 procent.
mom. 2 Allmän förhöjning från och med 1.6.2023
Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2023 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 1,5 pro- cent.
mom. 3 Minimigrundlönerna i lönegrupperna
Minimigrundlönerna i lönegruppsbilagan höjs 1.5.2022 och 1.6.2023 i enlighet med de allmänna förhöjningarna.
mom. 4 Minimigrundlön
Minimigrundlönen enligt bilaga 1 § 2 mom. 1 i kollektivavtalet för AVAINTA är 1691,22 euro från 1.5.2022 och 1716,59 euro från 1.6.2023.
Underteckningsprotokoll
§ 3 Lokala justeringspotter och centraliserade utvecklingspotter
mom. 1 Lokal justeringspott från 1.11.2022
Den lokala justeringspotten är 0,5 procent av summan av grund- lönerna för de arbetstagare inom medlemsorganisationen som omfattas att detta kollektivavtal.
Förhandlingar om denna justeringspott ska föras senast 14.10.2022 på det sätt som nedan beskrivs.
mom. 2 Lokal justeringspott från 1.6.2023
Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av summan av grund- lönerna för de arbetstagare inom medlemsorganisationen som omfattas att detta kollektivavtal.
Förhandlingar om denna justeringspott ska föras senast 31.3.2023 på det sätt som nedan beskrivs.
mom. 3 Utvecklingspott 1.6.2023
Parterna har avtalat om en utvecklingspott på 1,2 procent som ska fördelas på central nivå.
Av denna utvecklingspott reserveras 0,5 procent till följande text- ändringar med kostnadseffekt:
B-raden tillämpas inte längre vid bestämning av semester från och med 1.4.2023.
Bestämmelserna om erfarenhetstillägg i § 18 mom. 5 och 6 upphävs.
Förhandlingar om denna utvecklingspott på 0,7 procent genomförs senast 31.3.2023 på förbundsnivå. Målet är att använda potten för åtgärder för förbättrande av tillgången på arbetskraft, bland annat höjning av de nedre gränserna i lönegrupperna.
mom. 4 Utvecklingspott 1.2.2024
Parterna har avtalat om en utvecklingspott på 0,4 procent som ska fördelas på central nivå. Parterna reserverar en pott på 0,3 procent för genomförandet av en revidering av lönesystemet, i synnerhet för utveckling av lönesättningsbilagan eller i övrigt för utveckling av lönesystemet. Primära mål för användningen är åtgärder i anknyt- ning till förbättrande av tillgången på arbetskraft.
Av potten reserveras 0,1 procent för täckning av den obligatoriska grupplivförsäkringen.
Centraliserade förhandlingar om denna utvecklingspott genomförs senast 31.12.2023 på förbundsnivå.
mom. 5 Fördelning av den lokala justeringspotten
I fördelningen av den lokala justeringspotten är det främsta målet att vidareutveckla de lokala lönesystemen och rätta till lokala missför- hållanden i lönerna. Den lokala justeringspotten används för att höja arbetstagarnas individuella grundlöner.
mom. 6 Beräkning av den lokala justeringspotten
Den lokala justeringspotten beräknas på summan av grundlönerna under en så normal månad som möjligt för de arbetstagare som om- fattas av detta avtal.
mom. 7 Användningen av och förhandlingar om den lokala justeringspotten
Arbetsgivarens och personalens representanter förhandlar om an- vändningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.
Förhandlingarna ska föras på nedan beskrivna sätt.
Förhandlingarna ska inledas i tillräckligt god tid, så att en faktisk och genuin förhandling om principerna för användningen av justerings- potten kan föras.
Parterna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten för de ändamål som anges i § 3 mom. 5 i detta underteckningsprotokoll.
Innan justeringspotten fördelas ska arbetsgivaren och personalens representanter förhandla om grunderna och förfarandena för fördel- ningen av potten och deras inverkan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas. Arbetsgivaren ska ge personalrepre- sentanterna den information som behövs vid förhandlingarna. Med behövlig förhandsinformation när förhandlingarna inleds avses stor- leken på lönesumman och personalmängden.
Förhandlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. I protokollet anges parternas synpunkter med motive- ringar och det enhälliga eller icke enhälliga förhandlingsresultatet.
I de medlemsorganisationer som valt förtroendeman representerar förtroendemannen personalen. I de medlemsorganisationer som inte har någon förtroendeman förs förhandlingarna om fördelningen av justeringspotten med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.
Underteckningsprotokoll
Efter att potten fördelats ska arbetsgivaren ge förtroendemannen/ personalrepresentanten/personalen en redogörelse om grunderna för de åtgärder arbetsgivaren fattat beslut om och hur kostnaderna för de anknytande lönebesluten fördelat sig. Av utredningen ska framgå justeringspottens storlek, hur många anställda som får del av potten och hur stor höjningen av grundlönen är i snitt. Uppgifterna ska ges så att löneuppgifterna för en enskild arbetstagare inte kan identifieras.
Om förhandlingsresultatet är enhälligt enligt protokollet, ger arbets- givaren ingen särskild utredning.
Om förhandlingsresultatet inte är enhälligt ska arbetsgivaren ge per- sonalrepresentanterna ovan nämnda utredning senast före de för- handlingstider som anges i § 3 mom. 1 (14.10.2022) och mom. 2 (31.3.2023). Om ingen utredning ges eller förhandlingar inte förts se- nast detta datum fördelas justeringspotten som en allmän förhöjning.
§ 4 Ersättningar för resekostnader
Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 2 justeras ersättningarna för resekost- nader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar.
§ 5 Lönejusteringar för timavlönade under avtalsperioden
Lönejusteringarna och anställningsvillkoren för timavlönade bestäms enligt det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.
§ 6 Ändringar i kollektivavtalet
1. Avtalsändringarna i kollektivavtalet för AVAINTA som gäller familjeledighets- reformen finns som bilaga. Ändringarna anknyter till den omfattande familje- ledighetsreform som genomförs i lagstiftningen.
Lagändringarna träder i kraft 1.8.2022. I samband med familjeledighetsrefor- men ändras lagstiftningen och terminologin rörande familjeledigheter.
Familjeledighetsreformens verkningar på bestämmelserna i kollektivavtalet för AVAINTA finns i bilagan till underteckningsprotokollet.
2. Semesterkapitlet har uppdaterats från och med 1.4.2023. B-raden i semester- tabellerna i § 78 mom. 3 i kollektivavtalet för AVAINTA tas bort.
3. Ersättningarna för personalens representanter höjs 1.5.2022 med 3,5 procent.
4. Bestämmelserna om erfarenhetstillägg i § 18 mom. 5 och 6 upphävs 1.6.2023.
§ 7 Fortlöpande förhandlingsförfarande
Under avtalsperioden iakttar avtalsparterna principerna om fortlöpande förhand- lingsförfarande i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.
§ 8 Arbetsgrupper
Följande arbetsgrupper tillsätts:
1. Arbetsgrupp för lönesystemet
Parterna utreder hur lönesättningsbilagan fungerar och i synnerhet hur aktuel- la de så kallade nedre gränserna och uppgiftsbeteckningarna är. Parterna re- serverar den centraliserade utvecklingspott som anges i § 3 mom. 3 och 4 för utveckling av lönesystemet på det sätt som ovan anges.
2. Arbetsgrupp för arbetstid och i synnerhet periodarbete
Avtalsparterna reder ut och avtalar vid behov om sakhelheter i anknytning till periodarbete enligt principen om fortlöpande förhandlingsförfarande.
§ 9 Betalning av justerade löner
Lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom fyra måna- der och retroaktiva förhöjningar senast inom fem månader efter att justeringarna trätt i kraft.
Justeringar som betalas på basis av arbetstid betalas från och med den tid då justeringarna träder i kraft eller från och med början av den följande arbetstids- perioden som börjar därefter.
Helsingfors den juni 2022 AVAINTA ARBETSGIVARNA RF FACKFÖRBUNDET JYTY RF
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF TEKNIK OCH HÄLSA FKT RF
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022
Med anledning av familjeledighetsreformen har bland annat sjukförsäk- ringslagen, arbetsavtalslagen och semesterlagen ändrats. Tillämpningen av lagstiftningen är förknippad med övergångsbestämmelser där det hänvi- sas till tillämpningstiden för de ändringar som gjorts i sjukförsäkringslagen.
Bestämmelserna i denna bilaga iakttas om den beräknade tiden för bar- nets födelse är 4.9.2022 eller därefter, eller om den dag då ett adoptivbarn tagits i vård är 31.7.2022 eller därefter.
Om den beräknade tiden för barnets födelse är före 4.9.2022 eller om dagen då ett adoptiv-barn tagits i vård är före 31.7.2022 tillämpas nämnda bestämmelser i kap. 2–8 och bilaga 3 i kollektivavtalet för AVAINTA. Oberoende av den beräknade tiden för barnets födelse tillämpas nämnda bestämmelser i kap. 2–8 och bilaga 3 i kollektivavtalet för AVAINTA om barnet föds och rätten till föräldradagpenning börjar före 1.8.2022.
Tillämpningstiden för bestämmelserna i denna bilaga är enhetlig med den övergångsbestämmelse som ingår i sjukförsäkringslagen.
Arbetstagaren är skyldig att på begäran ge arbetsgivaren en utredning/ett intyg över huruvida den gamla eller den nya lagstiftningen tillämpas på honom eller henne.
KAPITEL 2 LÖNER
§ 18 Erfarenhetstillägg
….
mom. 6 Erfarenhetstillägg, tid som inte avdras SLOPAS 1.6.2023
Från anställningstiden avdras dock inte
1) semester
2) avlönad moderskapsledighet
3) särskild graviditetsledighet, graviditets- och föräldraledighet, om arbetstagaren under ledigheten har rätt till särskild graviditets- penning, graviditets- eller föräldrapenning.
Om arbetsgivaren på grund av arbetstagarens försummelse inte får den dagpenning under avlönad graviditets- eller föräldraledig- het som arbetstagaren har rätt till med stöd av sjukförsäkrings- lagen, görs motsvarande avdrag från anställningstiden som berät- tigar till erfarenhetstillägg.
4) totalt högst 30 kalenderdagars sjukfrånvaro under kalenderåret
5) högst 30 kalenderdagar annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro under kalenderåret.
Som annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro enligt denna punkt betraktas också frånvaro som överskrider den tid som avses i punkt 4 (sjukfrånvaro).
KAPITEL 4 SEMESTER
§ 75 Tid som likställs med arbetad tid
När man räknar ut antalet kalendermånader som berättigar till semester enligt
§ 74 ovan, likställs med arbetad tid den tid då arbetstagaren varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av
1) semester eller ledighet enligt § 85 mom. 1 i detta kollektivavtal eller 8 § 2 mom. i semesterlagen
2) sjukfrånvaro under vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön
Tillämpningsanvisning
Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.
3) särskild graviditetsledighet, graviditets- och föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig från och med 1.8.2022 en- ligt 7 b § i arbetsavtalslagen (55/2001).
4) permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
5) sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
6) tjänstledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet för- utsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången
7) deltagande i sådan teoretisk utbildning som överensstämmer med 70 § i la- gen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
8) annan tillåten frånvaro under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kva- lifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret arbetat hos medlemsorganisationen minst 22 arbetsdagar.
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022
Som annan tillåten frånvaro enligt punkt 8 betraktas också frånvarotid som överskrider de tider som avses i punkt 2 (sjukfrånvaro), punkt 5 (studieledig- het) och punkt 6 (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får se- mester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av ett anställnings- förhållande hos en annan arbetsgivare, kan man låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetade dagar.
Tillämpningsanvisning
Annan tillåten frånvaro är bland annat vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad tjänstledighet som arbetsgivaren beviljat. Om arbetstagaren till exempel har studieledigt, räknas såsom tid som likställs med arbetad tid 30 dagar på basis av punkt 5 och ytterligare 30 dagar på basis av punkt 8, i de fall då studieledigheten räcker mer än 30 dagar eller arbetstagaren av någon annan orsak är frånvarande med arbetsgivarens tillstånd. För att punkt 8 ska kunna tilllämpas förutsätts dock att arbetstagaren inte varit från- varande under hela kvalifikationsåret, utan arbetat minst 22 arbetsdagar.
9) kompensationsledighet som tagits ur en arbetstidsbank enligt § 42 mom. 2 i detta kollektivavtal
…….
§ 76 Bestämning av semesterns längd
mom. 2 Hur semestertabellerna används RAD B SLOPAS 1.4.2023
Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, 2 eller 3 i mom. 3. Den ta- bell som ska användas väljs utgående från den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningens längd. Antalet semesterdagar eller dagar för vilka betalas semester- ersättning bestäms enligt
1) rad A i semestertabellen om semestern i sin helhet tas ut som ledighet och arbetstagaren har arbetat minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9)
2) rad B i tabellerna om semestern eller en del av den tas ut som semesterersättning eller om arbetstagaren inte arbetar alls eller arbetar mindre än 6 dagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9). Tillämpas inte 1.4.2023.
Tillämpningsanvisning
Tid som likställs med arbetad tid är också de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet när man kontrollerar om arbetstagaren arbetat minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod.
§ 78 Tidpunkten för semestern
….
mom. 5 Hur graviditets- och föräldraledighet och annan tjänstledighet inverkar på förläggningen av semester
Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbets- tagare som är berättigad till graviditetsledighet eller till de första 105 dagarna av föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till någon annan föräldraledighet. Om semestern på grund av gravidi- tets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom.
1–4 i denna paragraf kan semestern tas ut inom 6 månader efter att arbetstagaren har utnyttjat ovan avsedda graviditets- eller föräldra- ledighet. Till annan tjänstledighet kan semestern däremot förläggas.
Tillämpningsanvisning
Med graviditets- och föräldraledighetsdagar enligt detta moment av- ses vardagar (må–lö förutom söckenhelger).
Semester kan fastställas under föräldraledighet och vårdledighet som följer efter de första 105 dagarna av graviditets- och föräldra- ledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet och de första 105 dagarna av föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till någon annan föräldraledighet. I detta fall för- längs inte den kvarstående föräldra- eller vårdledigheten av semestern.
Perioden på sex månader räknas från det att arbetstagaren har ut- nyttjat de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledigheten eller de första 105 dagarna av föräldraledigheten.
Om arbetstagaren arbetar mellan föräldraledighetsperioderna kan semester fastställas under arbetsperioderna på det sätt som avses i mom. 1–4 oberoende av hur många dagar av graviditets- eller föräldraledighet som arbetstagaren har utnyttjat.
Till den del det är fråga om någon annan lång tjänstledighet, än de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbets- tagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de första 105 da- garna av föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till någon annan föräldraledighet, ska semestern tas ut före 30.4 det kalenderår som följer efter semesteråret, även om arbetstagaren exempelvis har föräldraledighet efter de ovan nämnda 105 dagarna av föräldraledighet, vårdledighet, studieledighet eller prövnings- baserad tjänstledighet. Ovan avsedda tjänstledighet avbryts då för den tid semestern varar.
Semester som fastställts men flyttats på grund av arbetsoförmåga för- läggs enligt § 81 i detta kapitel.
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022
Exempel
Arbetstagarens graviditetsledighet börjar 3.10.2022 och upphör 18.11.2022 (40 dagar av graviditetsledighet, må-lö förutom söcken- helger). Efter detta är arbetstagaren föräldraledig från och med 19.11.2022 till och med 1.6.2023 (160 dagar av föräldraledighet, må– lö förutom söckenhelger). Semester får inte fastställas för arbetstaga- ren under tiden 3.10.2022–6.2.2023 (de första 105 dagarna av gravidi- tets- och föräldraledighet). I beräkningen har det beaktats att perioden som omfattar de 105 första vardagarna av graviditets- och föräldra- ledigheten innehåller 4 söckenhelger (alla helgons dag, självständig- hetsdagen, annandag jul och trettondagen).
§ 83 Semesterersättning när anställningen fortgår
mom. 2 Kalkylerade korrigeringar av semesterlönen
Om en i mom. 1 avsedd arbetstagare som sällan arbetar har varit förhindrad att arbeta under kvalifikationsåret på grund av
1) särskild graviditetsledighet, graviditets- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig från och med 1.8.2022 enligt 7 b § i arbets- avtalslagen,
2) sjukdom eller olycksfall,
3) medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan,
4) bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom, eller
5) permittering,
läggs den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvarotiden till den lön som utgör grunden för semesterlönen, dock högst för 105 kalenderdagar i de fall som avses i punkt 2 och 3 och högst för 42 kalenderdagar i de fall som avses i punkt 5.
Tillämpningsanvisning
Till arbetstagaren betalas för semestertiden semesterersättning på 9 eller 11,5 procent enligt mom. 1 och vid beräkningen av den beaktas den lön som betalats eller som förfallit till betalning både för ofullstän- diga och fulla kvalifikationsmånader.
§ 85 Intjäning av ledighet
---
mom. 3 Uträkning av semesterersättning för den som är berättigad till ledighet
Arbetstagaren har rätt till semesterersättning på 9 procent om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår se- mesterperioden har fortgått kortare tid än ett år och 11,5 procent om anställningen fortgått minst ett år. Semesterersättningen beräknas på den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller för- fallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av särskild graviditetsledighet, graviditets- eller föräldraledighet läggs den kalky- lerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden beräknad enligt § 83 mom. 2 samt lönen som betalats för frånvarotiden till den lön som ligger till grund för semesterersättningen.
KAPITEL 5 TJÄNSTLEDIGHET
§ 93 Graviditetsledighet
mom. 1 Rätt till graviditetsledighet
En arbetstagare har rätt till graviditetsledighet i enlighet med 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
mom. 2 Lön under graviditetsledighet
En gravid arbetstagare har rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar 40 vardagar graviditetsledighet, förutsatt att
1) arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i minst 6 måna- der omedelbart före graviditetsledighetens början och
2) graviditetsledigheten har sökts senast 2 månader före den pla- nerade ledigheten,
3) arbetstagaren visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsocentral, där det fram- går hur länge graviditeten pågått och när nedkomsten beräknas infalla och
4) arbetsgivaren får den graviditetspenning som arbetstagaren har rätt till med stöd av sjukförsäkringslagen.
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022
Tillämpningsanvisning
När anställningen upphör, upphör också alltid rätten till löneförmåner under graviditetsledighet.
mom. 3 Förhöjning av lönen under graviditetsledighet
På lön under graviditetsledighet tillämpas i § 89 mom. 4 som gäller sjuklön (söndagstillägg).
mom. 4 Helhetsplan för graviditets- och föräldraledighet
Arbetstagaren ska sträva efter att informera arbetsgivaren om när och i hurdana perioder familjen avser utnyttja graviditetsledigheten och föräldraledigheten när arbetstagaren ansöker om graviditets- ledighet och föräldraledighet.
§ 94 Graviditets- och föräldrapenning samt sjukdagpenning
mom. 1 Dagpenning, arbetsgivarens rätt
En arbetsgivare som betalat lön för sjuk-, graviditets- eller föräldra- ledighet eller för sådan frånvaro enligt lagen om smittsamma sjuk- domar (1227/2016) som avses i § 89 mom. 7 ovan har rätt att få motsvarande belopp av dagpenningen, graviditets- eller föräldra- penningen enligt sjukförsäkringslagen eller av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar.
Tillämpningsanvisning
Om dagpenningen, graviditets- eller föräldrapenningen av någon orsak har betalats för en tid under vilken arbetstagaren fått löne- förmåner, avdras dagpenningens, graviditets- eller föräldrapenning- ens belopp från lönen.
Om arbetstagaren med stöd av någon annan stats sociala trygghets- system har rätt till en förmån som motsvarar dagpenning enligt sjuk- försäkringslagen eller graviditets- eller föräldrapenning avdras belop- pet av denna förmån från sjuklönen eller lönen under graviditets- eller föräldraledigheten. Arbetstagaren är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.
mom. 2 Underlåtelse att ansöka om dagpenning
För att få löneförmåner under sjukfrånvaro samt graviditets- eller föräldraledighet ska arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och andra bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dag- penning, graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkrings- lagen. Om arbetsgivaren till följd av arbetstagarens försummelse går miste om en förmån, ska löneförmånerna enligt § 89, 91, 93 och 95 i detta kapitel minskas med det belopp som motsvarar förlusten.
§ 95 Särskild graviditetsledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig
mom. 1 Rätt till ledighet
En arbetstagare har rätt till särskild graviditetsledighet och föräldra- ledighet samt ledighet för vård av anhörig i enlighet med 4 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001).
Tillämpningsanvisning
Särskild graviditetsledighet och ledighet för vård av anhörig är oav- lönade ledigheter. Också föräldraledighet är oavlönad ledighet med undantag av de 32 första vardagarna, då arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön när förutsättningarna i § 95 mom. 2 uppfylls.
2 mom. Lön under föräldraledighet
Vid föräldraledighet har arbetstagaren rätt att få sin ordinarie lön för den föräldraledighetsperiod som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten, förutsatt att
1) arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i minst 6 måna- der omedelbart före föräldraledighetens början och
2) föräldraledigheten har sökts senast 2 månader före den plane- rade ledigheten. Om arbetstagaren ansöker om föräldraledighet som är kortare än 12 vardagar, är förutsättningen för avlönad för- äldraledighet att ansökan görs minst en månad före den planera- de ledigheten. Vid anmälan om ledighet för vård av adoptivbarn ska ovan angivna anmälningstid iakttas om möjligt och
3) arbetstagaren visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare eller ett intyg över en giltig adoption och
4) ledigheten är avlönad endast om arbetsgivaren får den föräldra- penning som arbetstagaren är berättigad till med stöd av sjuk- försäkringslagen.
TIllämpningsanvisning
Alla fyra förutsättningar måste uppfyllas för att ledigheten ska vara avlönad.
Om arbetsgivaren har betalat lön för ledigheten, men villkoret enligt punkt 4 inte uppfylls, återkräver arbetsgivaren den lön som denne betalat.
När anställningen upphör, upphör också alltid rätten till löneförmåner under föräldraledighet.
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022
mom. 3 Förhöjning av lönen under föräldraledighet
På lön under föräldraledighet tillämpas § 89 mom. 4 som gäller sjuk- lön (söndagstillägg).
mom. 4 Förutsättningar för lön under föräldraledighet
Föräldraledigheten är avlönad endast till den del arbetstagaren hål- ler den avlönade föräldraledigheten sammanhängande utan avbrott.
En arbetstagare som har avlönad graviditetsledighet i enlighet med § 93 mom. 2 har rätt till avlönad föräldraledighet enligt § 95 mom. 2 endast om ledigheten hålls utan avbrott direkt efter graviditetsledig- heten.
En annan förälder än den som föder barnet har dock möjlighet att med undantag från kravet på en oavbruten ledighet hålla avlönad föräldraledighet i samband med barnets födelse och resten av den avlönade föräldraledigheten senare i en oavbruten period.
Adoptivföräldrar har dock möjlighet att hålla avlönad föräldraledighet samtidigt i samband med adoption av ett barn och således avvika från kravet på en oavbruten ledighet. Resten av den avlönade föräldraledigheten kan hållas senare i en oavbruten period.
Tillämpningsanvisning
Om ett barn föds eller adopteras till familjen kan föräldrarna hålla för- äldraledighet samtidigt i sammanlagt högst 18 vardagar. Om flera barn föds eller adopteras till familjen på samma gång kan föräldrarna hålla föräldraledighet samtidigt den tid som anges i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse), för vilken den avlönade andelen av föräldraledigheten fastställs enligt § 8 mom. 1 i detta kapitel.
Anställningsvillkoren och arbetstiden för en arbetstagare som har partiell föräldraledighet (4 kap. 2 a § i arbetsavtalslagen, hänvisnings- bestämmelse) fastställs såsom för en deltidsarbetande arbetstagare. Deltidsarbete som utförs under partiell föräldraledighet avbryter avlönad föräldraledighet enligt § 95 mom. 2.
§ 96 Vårdledighet
mom. 2 Avbrytande av vårdledighet på grund av ny graviditetsledighet
Om en gravid arbetstagare under sin vårdledighet på nytt blir gravidi- tetsledig enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen, har hon rätt att avbryta vårdledigheten för den tid som graviditetsledigheten varar. Ledig- heten beviljas med lön för perioderna enligt § 93 och § 95 om de villkor som där anges för avlönad föräldraledighet, som ska hållas oavbruten efter graviditetsledighet och direkt efter graviditetsledig-
het, uppfylls samt enligt de villkor som anges i § 94, som gäller utbe- talning och ansökan om graviditets- och föräldrapenning.
Tillämpningsanvisning
Om en gravid arbetstagare avbryter sin vårdledighet på grund av en ny graviditet, upphör den tidigare beviljade vårdledigheten helt.
Arbetstagaren återgår inte till den vårdledighet som avbrutits.
Den gravida arbetstagaren har rätt till avlönad graviditets- och för- äldraledighet på grund av den nya graviditeten. Den nya graviditets- och föräldraledigheten ska sökas senast två månader före den plane- rade ledigheten.
§ 99 Frånvaro av familjeskäl
mom. 1 Frånvaro av tvingande familjeskäl
En arbetstagare har rätt till oavlönad tillfällig frånvaro från arbetet på grund av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen.
mom. 2 Frånvaro för vård av familjemedlem
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående i enlighet med 4 kap. 7 a § i arbetsavtalslagen.
mom. 3 Frånvaro för vård av anhörig
Arbetstagaren har enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen rätt till oavlönad ledighet för vård av anhörig från och med 1.8.2022.
§ 100 Tjänstledighet enligt lagen om studieledighet
Vid tillämpning av lagen om studieledighet
1) anses en anställning vara huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden i genom- snitt är minst 19 timmar i veckan,
2) anses arbetsoförmåga på grund av förlossning börja vid nedkomsten och upp- höra sex veckor senare, om inte något annat framgår av ett läkarintyg.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om studieledighet finns i lagen (273/1979) och förordningen (864/1979) om studieledighet.
KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
Bilaga till underteckningsprotokollet från och med 1.8.2022
§ 126 Lokala avtal
……
mom. 2 Ovillkorliga avtalsbestämmelser
Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avvika från sådana be- stämmelser i kollektivavtalet som gäller den ordinarie arbetstidens längd, semesterns längd eller förmåner för sjukfrånvaro eller gravidi- tets- eller föräldraledighet. Genom ett lokalt avtal får man inte heller, med undantag av praktikanter, avtala om att en arbetstagares lön ska vara lägre än den lägsta grundlönen i löneskalan enligt kollektiv- avtalets lönesättning.
…..
Bilaga 3 Kontinuerligt treskiftsarbete
§ 7 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor
Tillämpningsanvisning
Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka anses vara fullständig också i de fall då den är ofullständig på grund av semester, avlönad graviditets- och föräldraledighet eller avlönad sjukfrånvaro.
Allmän del
§ 1 Kollektivavtal för AVAINTA tillämpningsområde
mom. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde
Detta kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos AVAINTA Arbetsgivarnas rf:s medlemsorganisationer, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal.
mom. 2 Bilagornas tillämpningsområde
Tillämpningsområdet för bilagorna till detta kollektivavtal framgår av respektive bilaga.
§ 2 Begränsningar som gäller kollektivavtalets tillämpningsområde
Detta kollektivavtal tillämpas inte på
1) medlemsorganisationernas ledning eller andra personer i motsvarande chefs- ställning som representerar arbetsgivaren, om inte något annat framgår av respektive avtalspunkt
2) arbetstagare inom de medlemsorganisationer som har ett arbetsgivarspecifikt kollektivavtal eller ett separat kollektivavtal för en viss grupp, om inte något annat framgår av dessa avtal
Detta kollektivavtal tillämpas på sådana arbetstagare från Seure Henkilöstö- palvelut Oy som anställts med minst 16 kalenderdagars uthyrningsavtal, om inget annat avtalats i Seure Henkilöstöpalvelut Oy:s arbetsgivarspecifika kollektivavtal.
3) de timavlönade arbetstagare i medlemsorganisationerna på vilka det kommu- nala arbetskollektivavtalet för timavlönade tillämpas (TIM-AKA).
§ 3 Lokala avtal
Detta kollektivavtal tillämpas inte när man på det sätt som anges i kap. 8 (för- handlingsförfarande) genom ett lokalt avtal har kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta kollektivavtal.
Kapitel 1 Allmän del
Tillämpningsanvisning
De allmänna bestämmelserna om lokala avtal i kap. 8 § 126 i detta kollektivavtal tillämpas inte i de fall för vilkas vidkommande man genom särskilda bestämmelser i detta kollektivavtal har avtalat om lokala avtal. Sådana särskilda bestämmelser ingår bland annat i § 43 i kollektivavtalet.
§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter
Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet. Det är arbetstagarens skyldighet att följa bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes representant ger, såvida de inte står i strid med gällande lagstiftning, detta kollektivavtal, arbetsreglementen eller mot- svarande instruktioner.
§ 5 Anställningsförhållande
mom. 1 Arbetsavtalets form
Ett arbetsavtal ska i allmänhet göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på hur anställningsförhållandet definie- ras framgår.
Tillämpningsanvisning
Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, till exempel om arbetsavtalet är kortvarigt. Bestämmelserna om arbetsavtalets form och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtalsla- gen och bestämmelserna om skriftlig information om de centrala vill- koren i arbetet finns i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
mom. 2 Prövotid
I arbetsavtalet kan man komma överens om en prövotid enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
mom. 3 Uppvisande av läkarintyg innan anställningen börjar
En arbetstagare ska innan anställningen börjar på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg krävs inte, om en arbetstagare som redan tidigare är anställd hos arbets- givaren övergår till en ny, likartad uppgift och om arbetstagaren när anställningen inleddes visade upp ett godtagbart läkarintyg.
mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och medföljande rättigheter börjar
Anställningsförhållandet och de rättigheter som det medför anses börja då arbetstagaren de facto börjar arbeta. Om en månadsav- lönad arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i en månad och kalendermånadens första dag är
§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter
mom. 1 Omplacering i annat arbete
Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstaga- rens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbets- erfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst 8 veckor åt gången.
Tillämpningsanvisning
Lönen under en tillfällig omplacering bestäms enligt § 16 i detta kollektivavtal.
En arbetstagare kan tillfälligt omplaceras i andra uppgifter oberoen- de av vad som i arbetsavtalet har överenskommits om arbetsupp- gifterna eller stället för utförande av arbetet.
Om omplaceringen varar över åtta veckor och de nya arbetsuppgifter- na avviker väsentligt från de uppgifter som anges i arbetsavtalet, förut- sätter omplaceringen samtycke av arbetstagaren eller att arbetsgiva- ren har en uppsägningsgrund. Med arbetstagaren ingås ett nytt arbetsavtal om de ändrade arbetsuppgifterna.
mom. 2 Läkarundersökningar medan anställningen varar
Arbetstagaren är skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna upp- lysningar om sina hälsomässiga förutsättningar att sköta en uppgift och på uppmaning av arbetsgivaren genomgå hälsokontroll eller hälsoundersökning, om det är nödvändigt för att utreda förutsättning- arna för skötseln av en uppgift. Innan uppmaningen ges ska arbets- tagaren ges tillfälle att bli hörd. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för dessa undersökningar.
§ 7 Hänvisningsbestämmelse
De bestämmelser i arbetsavtalslagen (ArbAvtL), arbetstidslagen (ArbTidsL), semesterlagen (SemesterL), lagen om samarbete inom företag, lagen om studie- ledighet och förordningen om studieledighet eller de bestämmelser i någon annan lag eller förordning som det hänvisas till i detta kollektivavtal har inte tagits med som en del av detta avtal.
Kapitel 1 Allmän del
§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid
Detta kollektivavtal är i kraft med de begränsningar som anges i § 1 i under- teckningsprotokollet.
§ 9 Arbetsfred
Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lagen om kollektivavtal (7.6.1946/436).
Löner
§ 10 Lönens beståndsdelar
Lönen för en arbetstagare bestäms enligt detta kollektivavtal på följande sätt:
mom. 1 Ordinarie lön
Med en arbetstagares ordinarie lön avses grundlönen jämte even- tuellt erfarenhetstillägg eller annan av arbetsgivaren betald lön av grundlönekaraktär eller motsvarande lönetillägg av grundlöne- karaktär:
1) arbetstagarens grundlön (§ 13–14 och bilaga 1)
2) erfarenhetstillägg (§ 18)
3) eventuellt årstillägg (§ 19)
4) eventuellt fjärrortstillägg (§ 21)
5) eventuell förtroendemannaersättning (§ 115)
6) eventuell ersättning till arbetarskyddsfullmäktig (§ 115)
7) eventuella övriga tillägg av grundlönekaraktär
mom. 2 Eventuella lönedelar som inte hör till den ordinarie lönen
8) tidsbegränsat lönetillägg (§ 20)
9) resultatbonus och tillägg av liknande karaktär (§ 22)
Tillämpningsanvisning
Tillägg till dagslönen under semester och sjukfrånvaro och arbetstids- ersättningar inte hör till den ordinarie lönen.
§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön
Anvisningar om hur arbetstagare placeras in i lönegrupper och bestämmelser om lönegrupper inklusive minimigrundlöner samt om minimilön och sysselsättnings- arbete anges i bilaga 1 i detta kollektivavtal.
§ 12 Dagslön och timlön
mom. 1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad
När lön betalas för en del av en månad, beräknas för varje kalender- dag som ingår i den ofullständiga månaden en dagslön som man
får genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet
Kapitel 2 Löner
Exempel 1
Arbetstagarens fasta anställning börjar 17.1. Lönen för januari får man genom att dividera den ordinarie lönen med 31 och sedan multiplicera kvoten med 15.
mom. 2 Timlön
1) Anställning som varar högst 12 kalenderdagar
Om anställningen varar högst 12 kalenderdagar beräknas den lön som betalas för tiden i arbete som timlön med hjälp av divisorerna i
§ 41 mom. 1 i detta kollektivavtal.
2) Arbetstagare som inkallas vid behov
Till en arbetstagare som har en tillsvidareanställning eller en tillfällig anställning som varar längre än 12 dagar men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass, kan grundlönen betalas som timlön räk- nad enligt punkt 1 ovan.
Tillämpningsanvisning
Grundlönen för en arbetstagare som inkallas vid behov fastställs som deltidslön om det är möjligt att uppskatta medeltalet för arbets- tiden per vecka. Om detta inte är möjligt, betalas grundlönen som timlön enligt detta moment.
Se också § 41.
A Arbetstagares grundlön
§ 13 Grundlön
mom. 1 Inplacering i lönegrupp
En arbetstagare placeras in i rätt lönegrupp på det sätt som närmare framgår av § 1 i lönegruppsbilagan (bilaga 1). För varje lönegrupp anges endast en minimigrundlön, som utgör minimibeloppet för vad som ska betalas åt arbetstagaren.
Tillämpningsanvisning
Grundlönen för en arbetstagare som står utanför lönesättningen be- stäms enligt mom. 3 i denna paragraf.
Bakgrund till lönesystemet
Arbetsvärdering som lönegrund
Till en arbetstagare ska betalas minst den lägsta grundlön som an- getts för lönegruppen, om inte något annat har avtalats i kollektiv- avtalet. En adekvat lönedifferentiering inom lönegruppen innebär att varje arbetstagares grundlönenivå motsvarar uppgifternas svårig- hetsgrad samt arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation som bedömts med hjälp av ändamålsenliga kriterier. Lönegruppens lägsta grundlön kan betalas till en arbetstagare vars uppgifter, yrkesskicklighet och prestationsnivå motsvarar den grundläggande nivå som gäller för lönegruppen.
Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Arbetstagarnas individuella grundlöner bestäms enligt hur krävande uppgifter de utför, vilken yrkesskicklighet de har och vilket resultat de når i arbetet. För att arbetstagarna ska få rätt grundlön måste dessa faktorer värderas i deras arbete.
Centralt i lönesystemet är att arbetstagaren själv kan påverka lönen genom sitt kunnande och sin arbetsprestation. Det är viktigt att arbetstagaren på förhand känner till grunderna för hur arbetet värde- ras. De faktorer som bedöms ska vara centrala i arbetet och på ett avgörande sätt inverka på hur organisationens mål uppfylls, efter- som värderingen styr de anställda i rätt riktning, så att deras arbete stöder målen.
Som kriterier för bestämningen av grundlönen inom en lönegrupp bör man använda de faktorer och egenskaper som är viktigast och mest relevanta i arbetet. Kriterierna måste därför övervägas särskilt för varje yrkesgrupp. Vissa uppgifter förutsätter egna speciella kriteri- er. Till exempel i utvecklingsarbete betonas innovationsförmåga och genomdrivande av projekt. Noggrannhet och omsorgsfullhet är fakto- rer som kan vara viktiga i många arbeten såsom bokföring och pa tientvård, fastän de tar sig olika uttryck.
Utöver de nämnda faktorerna kan utgångsnivån på grundlönen på- verkas bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen och av arbetsgivarens lönepolicy. Till exempel på orter där det råder brist på arbetstagare inom en viss yrkeskategori kan minimilönenivån överstiga minimilönen i en lönegrupp. Den utgångs- nivå som arbetsgivaren tillämpar kan då vara högre än minimigrund- lönen också helt oberoende av arbetstagarens individuella prestan- da vilket ska beaktas när arbetstagarens individuella grundlön ställs i relation till den rådande lönenivån.
Även om alla eller de flesta arbetstagarna utgående från värderingen skulle befinna sig på samma nivå innebär det inte att de alla ska betalas bara minimigrundlön. Om till exempel alla arbetstagare
Kapitel 2 Löner
enligt värderingsfaktorerna når en utmärkt nivå borde allas löner också ligga klart över minimigrundlönen. Detta stöder också arbets- tagarens mål att anställa och behålla så kvalificerad arbetskraft som möjligt. Nivådifferentieringen betyder ändå inte att det absolut måste uppstå löneskillnader, om inte arbetsvärderingen utvisar och förutsätter det.
Faktorerna bedöms enligt kollektivavtalet genom en helhetsbedöm- ning. Med helhetsbedömning avses att faktorerna inte kopplas till vissa lönedelar. Den övergripande bedömningen på basis av uppgif- ter, yrkesskicklighet och prestation bestämmer arbetstagarens place- ring inom lönegruppen. I helhetsbedömningen bör det ändå framgå hur olika faktorer bedömts.
Bedömningen ska motiveras för arbetstagaren. Arbetstagaren har rätt att få veta grunderna för och innehållet i sin egen arbetsvärde- ring och hur bedömningen påverkar lönen.
Ju större roll de anställda eller deras representanter har i utformning- en och utvecklingen av systemet och ju bättre personalen informeras om principerna och förfaringssätten desto bättre fungerar införandet av det nya lönesystemet. Systemet blir då mer transparent, och det blir lättare för personalen att godkänna det.
mom. 2 Bestämning av arbetstagarens grundlön
Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Nivån på arbetstagarens grundlön påverkas av uppgifternas svårig- hetsgrad och arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation. Ju högre nivån på uppgifternas svårighetsgrad, yrkesskickligheten och arbetsprestationen är desto högre är arbetstagarens individuella grundlön. Värderingen av faktorerna görs i form av en helhetsbe- dömning.
Tillämpningsanvisning
Lönegruppens minimigrundlön betalas för grundläggande uppgifter inom yrket, grundläggande yrkesskicklighet och en grundläggande prestationsnivå. Faktorer som överstiger den grundläggande nivån höjer arbetstagarens grundlön. Tillfälliga eller kortvariga förändringar beaktas inte i värderingarna och därmed inte heller i den individuella grundlönen. De faktorer som beaktas i värderingen ska vara relativt bestående. Vid tillfälligt ändrade uppgifter eller förändrade om- ständigheter betalas vid behov tidsbegränsat lönetillägg enligt § 20 i detta kollektivavtal eller lön enligt § 16 när arbetstagaren omplaceras i annat arbete för högst 8 veckor.
Utöver de nämnda faktorerna påverkas nivån på arbetstagarens grundlön bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen eller behovet av att trygga tillgången på arbetskraft.
På alla organisationsnivåer och i alla lönegrupper finns arbetstagare vars arbetsuppgifter i fråga om svårighetsgrad skiljer sig från andra arbetstagares i samma lönegrupp och som i sitt arbete visar större yrkesskicklighet och bättre arbetsprestationer. Värderingen kan där- med inte begränsas endast till vissa personal- eller lönegrupper. Om det vid värderingen inte framkommer några skillnader mellan arbets- tagarna betyder detta inte att lönen måste bestämmas som minimig rundlön. Det är möjligt att alla arbetstagare i enheten har uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestationer som överstiger den grund- läggande nivån.
Innehållet i värderingen
Vilka faktorer som ska värderas väljs enligt vad som är viktigt i det arbete som bedöms. Värderingen görs inom lönegruppen. Utöver jämförelsen inom lönegruppen bör man se till att chefernas och arbetstagarnas löner står i rätt proportion till varandra. En person i chefsställning ska ha betydligt högre grundlön än de underordnade, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta.
Värderingssystemet ska vara objektivt, klart och rättvist. Arbetstagar- na ska på förhand få information om kriterierna, eventuell poängsätt- ning och/eller viktning.
1) Arbetstagarens arbetsuppgifter bedöms i förhållande till andra ar- betstagares arbetsuppgifter inom samma lönegrupp. Om det inte finns andra arbetstagare i samma lönegrupp görs värderingen i förhållande till de arbetsuppgifter som generellt hör till yrket. Arbetsuppgifterna kan värderas bland annat utgående från hur omfattande eller varierande uppgifterna är och om extra uppgifter eller särskilt ansvar, beslutsfattande eller chefsuppgifter ingår i arbetet. Också extra stor fysisk eller psykisk belastning, särskilt stor arbetsbörda eller varaktigt obekväma arbetsförhållanden kan beaktas i bedömningen.
Vid värdering av chefsuppgifter inverkar enhetens storlek, ansvaret och verksamhetsområdets omfattning.
2) Arbetstagarens yrkesskicklighet värderas i förhållande till den grundläggande nivå som förutsätts i yrket. I fråga om yrkes- skicklighet bedöms både yrkeskunskap och individuella färdig- heter.
När det gäller yrkeskunskap kan faktorer som bedöms utöver den grundläggande nivån vara till exempel särskilt god förmåga att hantera valsituationer som gäller arbetsmetoder eller -sätt, mångkunnighet eller särskilt kunnande på något delområde
inom yrket. Lämpligare utbildning och tilläggs- eller vidareutbild- ning eller fortbildning som ökar yrkesskickligheten kan beaktas
Kapitel 2 Löner
om utbildningen ger kunskaper som arbetstagaren har nytta av i sitt arbete.
Utöver den arbetserfarenhet som beaktats i erfarenhetstillägget kan sådan arbetserfarenhet som i betydande grad ökar arbets- tagarens yrkesskicklighet beaktas när arbetstagarens yrkes- kunskap bedöms.
Färdigheter som tas upp i bedömningen är, beroende på yrke och arbetsuppgifter, till exempel noggrannhet, pålitlighet, flexibilitet, samarbetsförmåga, social kompetens, förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation, chefskompetens, initiativrikedom, kapaci- tet att utveckla och utvecklas, organisationsförmåga, förmåga till självständigt arbete och problemlösning, kreativitet och villighet att lära sig och tillämpa nytt kunnande och nya färdigheter.
3) Arbetstagarens arbetsprestation bedöms i förhållande till den grundläggande prestationsnivå som krävs i uppgiften och i för- hållande till de prestationsmål som utgående från medlemsorga- nisationens mål och uppgifter ställts upp för arbetstagaren. Syftet med värderingen av arbetsprestationerna är att bedöma hur ar- betstagaren tillämpar sina yrkeskunskaper och färdigheter för att nå resultat i arbetet. Beroende på arbetsuppgifter och särdrag i yrket bedöms prestationsnivån i form av effektivitet och uppnåen- de av kvalitativa, kvantitativa eller andra mål som ställts för arbetet.
Hur ett värderingssystem görs upp
På varje arbetsplats ska ett system för arbetsvärdering utarbetas, på basis av vilket arbetstagarens individuella grundlön bestäms. Kriteri- erna enligt vilka värderingen inom lönegruppen görs varierar mellan lönegrupperna. Om arbetsuppgifter som skiljer sig mycket från var- andra hör till samma lönegrupp kan kriterierna variera även inom lönegruppen.
De kriterier arbetet förutsätter förändras med tiden och med uppgif- terna. Värderingssystemet bör hållas uppdaterat. Representanterna för arbetsgivaren och arbetstagarna bör årligen innan utvecklings- samtalen eller motsvarande utvärderingar inleds även diskutera be- hovet av att utveckla värderingssystemet. När värderingssystemet förnyas används samma förfarande som när det skapas.
Förfarande Förhandlingsskyldighet
Innan värderingssystemet börjar tillämpas ska arbetsgivaren för-
xxxxxx med personalens representant om grunderna för värdering- en, såsom mål, förfaringssätt, bedömningskriterier och deras inver- kan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas.
Arbetsgivaren ska ge personalrepresentanten den information som behövs vid förhandlingarna. Förhandlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. Samma förfarande tillämpas när systemet ändras.
Personalrepresentanter
Förtroendemannen representerar personalen i de medlemsorganisa- tioner som valt förtroendeman. I de medlemsorganisationer som inte har någon förtroendeman förs förhandlingarna om grunderna för vär- deringen med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.
Hur värderingen utförs
Arbetsvärderingarna utförs minst en gång per år, i allmänhet i sam- band med utvecklingssamtal eller liknande. Lönen för en ny arbets- tagare bestäms enligt det arbetsavtal som ingås. Om en arbetstaga- re genom ett nytt arbetsavtal permanent övergår till en annan löne- grupp avtalas grundlönenivån i arbetsavtalet i tillämpliga delar med iakttagande av vad som anges om arbetsvärdering.
Arbetstagarnas rätt att få information
Arbetsgivaren ska för arbetstagaren redogöra principerna med och strukturen av lönesystemet och i synnerhet hur arbetstagarens lön bestäms.
Arbetstagaren har rätt att få information om hur hans eller hennes grundlön har fastställts. Arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om hur uppgiftens svårighetsgrad, yrkesskickligheten och arbets- prestationen har påverkat fastställandet av grundlönen. Arbetstaga- ren ska således veta hur hans eller hennes lönesättning bestäms och hur han eller hon själv kan påverka lönen.
En arbetstagare har rätt att få en kopia av sin skriftliga arbets- värdering.
Personalrepresentanternas rätt att få information
Arbetsgivaren förhandlar med förtroendemannen/ personalrepresen- tanten som utsetts av personalen/personalen om utvecklings- och ändringsbehov i anknytning till lönesystemet minst en gång per år.
Arbetsgivaren ska ge aktuell information om lönesystemet och fakto- rer som gäller bestämning av lönesättningen.
Information som ska ges årligen
Arbetsgivaren ger årligen en utredning till förtroendemannen/perso- nalrepresentanten som utsetts av personalen/personalen om antalet löntagare per lönegrupp och den genomsnittliga grundlönen. Infor- mationen ges per lönegrupp för de lönegrupper som omfattar minst 5 anställda. Lönegrupper med färre än 5 anställda kombineras och
Kapitel 2 Löner
om dem ges motsvarande information tillsammans på så sätt att en enskild persons löneuppgifter inte kan identifieras.
Information om lönehöjningar baserade på utvärderingar Arbetsgivaren ger årligen en utredning om grunderna för de värde- ringar som genomförts och kostnadsfördelningen för löneavgörande- na i anknytning till dessa. Utredningen innehåller information om den lönesumma som fördelas, antalet som erhåller en höjning och den genomsnittliga höjningen av grundlönen. Informationen ges per löne- grupp för de lönegrupper som omfattar minst 5 anställda. Löne- grupper med färre än 5 anställda kombineras och om dem ges mot- svarande information tillsammans på så sätt att en enskild persons löneuppgifter inte kan identifieras.
Tystnadsplikt
En arbetstagares arbetsvärdering kan ges till den förtroendeman eller personalrepresentant som representerar arbetstagaren om arbets- tagaren i varje enskild situation gett sitt uttryckliga samtycke till detta.
Arbetsgivaren och förtroendemannen/personalrepresentanten har tystnadsplikt när det gäller de uppgifter om arbetstagarna som fram- kommer i samband med arbetsvärderingen (Dataskyddslagen 1050/2018, 35 §).
mom. 3 Jämförbar lönegrupp och anställda utanför lönegrupperna
Om en arbetstagarens yrkesbeteckning eller lönegrupp inte ingår i lönesättningen eller om uppgiften klart avviker från de uppgifter som normalt hör till yrkesbeteckningen, bestäms grundlönen enligt den lönegrupp som arbetstagaren på basis av sina uppgifter och sin ut- bildning kan jämföras med. Om det inte finns någon jämförbar be- teckning, står arbetstagaren utanför lönesättningen och grundlönen avtalas genom arbetsavtal.
Tillämpningsanvisning
När en jämförbar lönegrupp tillämpas iakttas värderingsförfarandet enligt mom. 2 ovan vid bestämningen av arbetstagarens grundlön. Också när det gäller arbetstagare utanför lönegrupperna följs en ändamålsenlig lönedifferentiering och i tillämpliga delar ovan nämnda värderingsförfarande.
mom. 4 Helhetslön
För en arbetstagare vars lön inte fastställts i lönegruppsbilagan och för vilken det inte heller finns någon jämförbar lönegrupp enligt mom. 3 ovan kan man komma överens om en helhetslön som också inklu- derar erfarenhetstillägg enligt § 18 i detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning
Den tid som berättigar till erfarenhetstillägg bör ändå fastställas för att rätten till semester ska kunna konstateras. I arbetstagarens arbetsavtal är det skäl att nämna vilka lönedelar som ingår i helhetslönen.
De allmänna förhöjningarna enligt kollektivavtalet räknas på helhets- lönen om erfarenhetstilläggens andel av lönen inte specificerats i arbetsavtalet.
mom. 5 Arbetstagares grundlön vid kombinerade uppgifter
Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal sköter uppgifter som hör till olika lönegrupper, bestäms grundlönen enligt lönegruppen för det arbete som arbetstagaren huvudsakligen utför.
Tillämpningsanvisning
Om den huvudsakliga uppgiften för en arbetstagare som utför kombi- nerade uppgifter hör till en lägre eller högre avlönad lönegrupp beak- tas de uppgifter som utförs i den andra lönegruppen vid arbetsvärde- ringen enligt § 13 mom. 2.
§ 14 Avsaknad av kompetens
Om en arbetstagare inte har den utbildning eller övriga kompetens som krävs i lönegruppen är grundlönen högst 15 procent lägre än vad lönebestämmelsen förutsätter. Av särskilda skäl kan man låta bli att sänka lönen.
Tillämpningsanvisning
Sänkningen kan användas endast i de lönegrupper där det i lönebestämmelserna förutsätts en viss utbildning eller utbildningsnivå. Om arbetstagaren uppnår den kompetens som förutsätts i den lönesättningspunkt som tillämpas på arbetstaga- rens uppgifter, höjs grundlönen till den nivå lönebestämmelsen förutsätter från och med ingången av den månad som följer efter att arbetstagaren visat upp ett intyg över kompetensen.
§ 15 Lön för deltidsanställd
Om en arbetstagares ordinarie arbetstid är kortare än full arbetstid enligt kollektivavtalet är arbetstagarens ordinarie lön lägre i samma proportion som deltidsarbetstiden är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektiv- avtalet (deltidsprocent).
Tillämpningsanvisning
Om heltidsarbete ändras till deltid eller tvärtom, ändras den ordinarie lönen, med undantag av förtroendemannaersättningen och ersättningen för arbetarskydds-
Kapitel 2 Löner
fullmäktige, i samma proportion, såvida man inte har kommit överens om något annat i arbetsavtalet.
Exempel 2
En arbetstagare har en ordinarie arbetstid på 20 timmar per vecka, medan full ordi- narie arbetstid är 38 timmar 15 minuter per vecka. Arbetstagarens lön är enligt del- tidsprocenten 52,29 procent av den ordinarie lönen för full arbetstid.
§ 16 Omplacering
mom. 1 Omplacering i högre avlönade uppgifter
Om arbetsgivaren med stöd av § 6 mom. 1 i detta kollektivavtal tillfäl- ligt omplacerar en arbetstagare för minst 6 arbetsdagar och högst 8 veckor i sänder i ett arbete som hör till en annan lönegrupp och är högre avlönat, betalas grundlön enligt den lönegruppen från ompla- ceringens början, vid behov nedsatt i enlighet med § 14. Arbetstagaren bör dock få minst den grundlön som motsvarar det tidigare arbetet.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen gäller tillfällig omplacering som gjorts på arbetsgiva- rens initiativ och som varar högst 8 veckor. Vid omplacering som varar mindre än 6 arbetsdagar betalas lön i enlighet med det tidigare arbetet.
Väsentliga ändringar av arbetsuppgifterna för mer än 8 veckor av- talas med arbetstagaren genom arbetsavtal.
När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om en väsentlig ändring av villkoren i arbetsavtalet för viss tid eller varaktigt ska man i arbets- avtalet också komma överens om lönen för uppgiften. När arbetstaga- rens grundlön i den nya uppgiften bestäms iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 13 mom. 2 ovan om bestämning av den indivi- duella grundlönen.
mom. 2 Omplacering i lägre avlönade uppgifter
Om en arbetstagare omplaceras tillfälligt, för högst 8 veckor, i ett lägre avlönat arbete, betalas för denna tid den grundlön som mot- svarar arbetstagarens tidigare arbete.
§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen
mom. 1 Olycksfall i arbete eller yrkessjukdom
Om en arbetstagare i sitt arbete hos en arbetsgivare som är bunden av detta kollektivavtal råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller ådrar sig en yrkessjukdom som leder till oförmåga att sköta det tidigare
mom. 2 Nedsatt arbetsförmåga
Om en annan arbetstagare än en sådan som avses i mom. 1 får väsentligt nedsatt arbetsförmåga sänks grundlönen i motsvarande grad, såvida man inte kommit överens om en annan lönegrund med arbetstagaren genom arbetsavtal.
B Erfarenhetstillägg och övriga lönetillägg
§ 18 Erfarenhetstillägg
mom. 1 Intjäning av erfarenhetstillägg
Till en arbetstagare betalas erfarenhetstillägg efter 5 och 10 års an- ställning som berättigar till erfarenhetstillägg. Vardera erfarenhets- tillägget utgör 5 procent av arbetstagarens grundlön.
Exempel 3
Lön med erfarenhetstillägg räknas ut så att den individuella grund- lönen multipliceras med 1,05 för det första erfarenhetstillägget och med 1,10 för det andra erfarenhetstillägget.
mom. 2 Betalning av erfarenhetstillägg
Erfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden som berättigar till erfarenhetstillägg uppfyllts.
mom. 3 Ansökan om erfarenhetstillägg och utredning över anställning hos en annan arbetsgivare
Man behöver inte ansöka om erfarenhetstillägg. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare ska ändå visas upp. Om arbetsgivaren när arbetsavtalet ingås ber arbetstagaren lämna ett intyg över anställning hos andra arbetsgivare inom över- enskommen rimlig tid och arbetstagaren inte följer uppmaningen betalas erfarenhetstillägg först sedan utredningen visats upp. Om ingen tidsfrist angetts och utredningen över anställning hos någon annan arbetsgivare visas upp i efterhand betalas på anställningen baserat erfarenhetstillägg retroaktivt för högst två år från det att ut- redningen visades upp.
Kapitel 2 Löner
Tillämpningsanvisning
Med tillförlitlig utredning avses i allmänhet arbetsintyg eller någon an- nan skriftlig utredning över anställningens längd som en annan arbets- givare gett.
mom. 4 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg
Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg är all sådan an- ställning hos den egna arbetsgivaren eller någon annan arbetsgivare som medför väsentlig nytta för den nuvarande uppgiften. Anställning inom samma yrkesområde ska alltid anses medföra väsentlig nytta.
Tillämpningsanvisning
Det ska vara fråga om en anställning som grundar sig på arbets- avtal. Till exempel är enbart ägande eller delägande i ett bolag inte tillräckligt och inte heller verksamhet som privat näringsidkare.
Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Arbetsgivaren avgör från fall till fall när tidigare anställning medför väsentlig nytta i den nuvarande uppgiften. I likartade fall bör arbetsgivaren efter- sträva en så enhetlig praxis som möjligt.
Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också en anställ- ning som varat en enda dag. Kalenderdagar som berättigar till erfa- renhetstillägg eller minskar detta omvandlas vid behov till månader genom att talet 30 används som divisor och till år genom att talet 365 används som divisor.
Om en arbetstagare under en tid har haft parallella anställningar som var för sig berättigar till erfarenhetstillägg, beaktas endast en anställ- ning när anställningstiden räknas ut.
Deltidsarbete med månadslön ger erfarenhetstillägg på samma sätt som heltidsarbete. För en person som arbetar på begäran eller gör så kallade kortjobb räknas faktiska arbetsdagar och oavbrutna arbets- pass som tid som godkänns för erfarenhetstillägg.
mom. 5 Erfarenhetstillägg, avdrag från anställningstid SLOPAS 1.6.2023
Vid uträkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar då tiden i arbete varit avbruten eller under vilka arbetet ännu inte börjat efter att personen i fråga anställts.
Tillämpningsanvisning
Tiden i arbete kan avbrytas exempelvis på grund av sjukfrånvaro, annan tjänstledighet eller studieledighet. I fråga om tider som inte avdras från anställningstiden, se § 18 mom. 6 nedan.
Exempel 4 Avdragen som görs från anställningstiden som berättigar till erfarenhetstillägg slopas 1.6.2023
▪ När anställningen inleddes 1.8.2017 var arbetstagarens anställ- ningstid som berättigar till erfarenhetstillägg 8 år 11 månader och 10 dagar. Vid anställningens början betalades det första erfaren- hetstillägget till arbetstagaren på basis av 5 års anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.
▪ 10 års anställningstid som berättigar till det andra erfarenhets tilläg- get skulle ha uppfyllts 20.8.2018. Arbetstagaren hade ändå under samma kalenderår först oavlönad tjänstledighet 1.6– 30.6.2018 to- talt 30 kalenderdagar och sjukfrånvaro 25.11– 1.3.2018 totalt 36 kalenderdagar.
▪ Tiden som berättigar till erfarenhetstillägg förkortades inte av den högst 30 kalenderdagar långa tjänstledigheten utan lön enligt § 18 mom. 6 punkt 5 eller den 30 kalenderdagar långa sjukfrånvaron enligt § 18 mom. 6 punkt 4. Däremot minskade de 6 sjukfrånvaro- dagar som överskrider maximiantalet (30) tiden som berättigar till erfarenhetstillägg, eftersom den maximala tjänstledigheten på 30 kalenderdagar under kalenderåret enligt punkt 5 uppfylldes redan i samband med den oavlönade tjänstledigheten. Den anställningstid på 10 år som berättigar till det andra erfarenhetstillägget uppfylldes 6 dagar senare, dvs. 26.8.2018 och tillägget betalades ut från bör- jan av därpå följande kalendermånad, dvs. från och med 1.9.2018
mom. 6 Erfarenhetstillägg, tid som inte avdras SLOPAS 1.6.2023
Från anställningstiden avdras dock inte
1) semester
2) avlönad moderskapsledighet
3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldra- ledighet, om arbetstagaren under ledigheten har fått moder- skaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
4) totalt högst 30 kalenderdagars sjukfrånvaro under kalenderåret
5) högst 30 kalenderdagar annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro under kalenderåret.
Kapitel 2 Löner
§ 19 Årstillägg
Årstillägg betalas fortsättningsvis till dem som 31.12.1999 har varit berättigade till det enligt § 19 mom. 6 i kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivar- förening 2000, till samma belopp som det var 31.12.1999.
Tillämpningsanvisning
Nya årstillägg har inte längre beviljats efter 31.12.1999. Tillägget betalas till arbets- tagaren så länge som anställningsförhållandet hos den arbetsgivare som beviljat tillägget fortgår utan avbrott.
§ 20 Tidsbegränsat lönetillägg
Till en arbetstagare kan betalas ett separat tidsbegränsat lönetillägg som grundar sig på en tillfällig ändring i arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena.
Tillämpningsanvisning
Tidsbegränsat lönetillägg kan betalas för en tillfällig ändring av arbetsuppgifterna som inte beaktas i grundlönen. Tillägget kan också användas till exempel när arbetstagarens uppgifter blir mer krävande, tillfälligt eller för viss tid, i syfte att upp- muntra arbetstagaren att skaffa sig nya färdigheter eller när ny verksamhet inleds eller den pågående verksamheten utvecklas (exempelvis projekt). Bestående änd- ringar i en persons uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestation beaktas vid be- dömningen av grundlönenivån.
§ 21 Fjärrortstillägg
Till en arbetstagare som 30.4.1995 betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet eller kallortstillägg enligt funktio- närskollektivavtalet, betalas fortsättningsvis ett tillägg i euro som motsvarar det tidigare beloppet i mark så länge som arbetstagarens anställning hos arbetsgiva- ren i fråga fortsätter utan avbrott. Arbetsgivaren kan enligt eget övervägande betala motsvarande tillägg i euro till arbetstagaren.
§ 22 Resultatbonus
mom. 1 Rätt till resultatbonus
Till en arbetstagare eller grupp av arbetstagare kan betalas resultat- bonus på det sätt som arbetsgivaren beslutar, om uppställda resultatmål nås.
mom. 2 Resultatmål
Resultatmålen ställs gemensamt upp av arbetsgivaren och arbets- tagaren, en grupp av arbetstagare eller den förtroendeman som representerar arbetstagarna.
Resultatmålen följs upp under en bonusperiod och när bonusperio- den har löpt ut noteras huruvida målen har uppnåtts.
mom. 3 Resultatbonusens storlek
Resultatbonusen är beroende av att resultat uppnås. Bonusen utgör en av arbetsgivaren fastställd andel av en ökning i produktiviteten, en förbättring i lönsamheten eller en uppnådd besparing.
mom. 4 Betalning av resultatbonus
Resultatbonusen är inte sådan ordinarie lön som avses i § 10 och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.
mom. 5 Tillägg med karaktär av resultatbonus
Arbetsgivaren kan enligt egen bedömning betala tillägg med karaktär av resultatbonus också på andra grunder än de som anges i mom.
1 – 3.
D Särskilda bestämmelser
§ 23 Slopad
§ 24 Lönebetalning
mom. 1 Lönebetalning vid anställningens början
En arbetstagare som anställts i en medlemsorganisation har rätt att få lön från och med den dag då arbetstagaren börjat sköta sina upp- gifter.
Kapitel 2 Löner
Tillämpningsanvisning
Se Kollektivavtal för AVAINTA § 5 mom. 4.
mom. 2 Lönebetalning vid frånvaro utan orsak
Om en arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från arbetet, beta- las ingen lön för denna tid.
mom. 3 Sänkt lön, tillfällig frånvaro
Från månadslönen avdras timlönen enligt § 41 mom. 1 för varje från- varotimme, om en arbetsdag på begäran av arbetstagaren eller av någon annan orsak som beror på arbetstagaren själv tillfälligt blir ofullständig och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid. För en motsvarande frånvaro som varar en hel dag eller längre avdras dagslön enligt § 12 mom. 1 för varje kalenderdag som från- varon varar.
mom. 4 Lönebetalning när anställningen upphör
När en anställning upphör betalas lönen, om inte något annat följer av detta kollektivavtal,
1) ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad.
2) till arbetstagarens dödsdag, denna dag medräknad, varvid månadslön som eventuellt har betalats i förskott för den åter- stående delen av månaden inte återkrävs.
§ 25 Tidpunkt för lönebetalning
mom. 1 Lönebetalningsdag
Till en arbetstagare betalas lön för varje kalendermånad senast den sista dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal eller följer av lönebetalningsgrunderna.
Om lönebetalningen förutsätter att en utredning över vidtagna åtgär- der visas i form av en räkning eller att det görs en uppföljning av att arbetstiden fullgjorts, betalas lönen senast under den kalender- månad som följer efter att räkningen lämnades in.
Tillämpningsanvisning
När en anställning upphör ska lönen enligt arbetsavtalslagen betalas den dag då anställningen upphör, om inte något annat har avtalats med arbetstagaren. Till följd av fördröjd lönebetalning kan arbetsgiva- ren bli skyldig att betala lön för väntedagarna enligt 2 kap. 14 § i arbets- avtalslagen. I fråga om lön som förfaller till betalning på en helgdag och vissa andra dagar tillämpas 2 kap. 15 § i arbetsavtalslagen.
D Särskilda bestämmelser | 45
mom. 2 Lönebetalning via bank
I enlighet med 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen betalas lönen på det bankkonto i ett penninginstitut i Finland som arbetstagaren uppgett.
mom. 3 Lönespecifikation
I samband med lönebetalningen ska löntagaren ges en lönespecifi- kation och vid behov en utredning över lönens storlek och innehåll- ningar på lönen för olika ändamål.
§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran
Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisning
Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om skyddat belopp vid utmätning av lön i 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).
Justitieministeriet publicerar på rättsväsendets webbplats xxx.xxxxxx.xx anvisningar om gäldenärens skyddade belopp vid utmätning av lön, pension och andra perio- diska inkomster. De skyddade beloppen justeras årligen genom justitieministeriets förordning enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).
Kapitel 3 Arbetstid
Arbetstid
A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformer
§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen
mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen
På arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen (872/2019) tilläm- pas utöver bestämmelserna i detta kapitel följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal eller i bilaga 3:
– 6 § (skiftarbete)
– 8 § (nattarbete)
– 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare)
– 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid)
– 12 § (flextid)
– 13 § (utökad flextid)
– 14 § (arbetstidsbank, alternativ § 42 mom. 2)
– 15 § (förkortad arbetstid)
– 17 § (arbetstagarens samtycke)
– 18 § (maximiantalet arbetstimmar)
– 19 § (nödarbete)
– 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod)
– 24 § 3 mom. (dagliga raster för motorfordonsförare)
– 25 § (dygnsvila)
– 26 § (motorfordonsförares dygnsvila)
– 29 § (utjämningsschema för arbetstiden)
– 31 § (individuell körjournal)
– 32 § (arbetstidsbokföring)
– 39 § (dispens)
– särskilda bestämmelser i 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur mmm.)
– särskilda bestämmelser i 9 kap. (tid för väckande av talan, straffbestämmelser mm.)
mom. 2 Unga arbetstagare
På arbetstagare under 18 år tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993).
A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformert | 47
A1 Arbetstid och förläggning av arbetstiden
§ 28 Arbetstid
mom. 1 Tid som räknas in i arbetstiden, definition
I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens för- fogande på arbetsplatsen.
mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden
Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.
mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden
Restid räknas in i arbetstiden om
1) resan är att betrakta som en arbetsprestation eller
2) det är fråga om en resa från ett arbetsställe till ett annat under arbetsdagen eller
3) det är fråga om färd eller transport från en avfärdsplats som chefen har bestämt till den plats där arbetsuppgiften ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen.
Om restiden räknas som arbetstid, beaktas den i fullgörandet av den ordinarie arbetstiden och den kan också ge upphov till mertids- och övertidsarbete.
Exempel 5
En arbetstagare beordras föra utrustning till arbetsgivarens andra verksamhetsställe. Resan dit räknas som arbetstid, eftersom det handlar om utförande av arbetsuppgifter. Återresan räknas inte som arbetstid om det inte kan anses vara fråga om utförande av arbets- uppgifter. Om återresan har skett under ordinarie arbetstid, får ar- betstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.
Exempel 6
Om arbetstagaren vid arbetsdagens början anländer till avgångsplats A som arbetsgivaren bestämt, och gemensam transport ordnas däri- från till plats B där arbetet utförs, räknas restiden från A till B och till- baka som arbetstid.
mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden
Den tid som använts för en resa som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte som arbetstid, om inget annat följer av mom. 3.
Kapitel 3 Arbetstid
Tillämpningsanvisning
Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen eller verksamhetsstället och tillbaka samt restiderna vid resor som arbetsuppgifterna förut- sätter räknas inte in i arbetstiden.
Om arbetstagaren har använt arbetstid till resor som arbetsuppgifter- na förutsätter räknas restiden inte som arbetstid, men arbetstaga- rens dagliga arbetstid förlängs inte på grund av resan. Den ordinarie arbetstiden får bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in. Likaså tolkas det om arbetsgiva- ren beordrar arbetstagaren att komma till arbetsgivarens verksam- hetslokaler mitt under en överenskommen distansarbetsdag.
Exempel 7
En arbetstagare åker på morgonen på arbetsresa från sin bostad till en annan stad för att delta i en kundträff som arbetsuppgifterna förut- sätter. Resor från bostaden till kundträffen och tillbaka till bostaden räknas inte in i arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden får ändå bli ofull- ständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.
mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden
Tid som används till utbildning räknas som arbetstid, om arbets- givaren beordrat deltagande i utbildning.
Tillämpningsanvisning
Om det är fråga om utbildning som arbetsgivaren inte beordrat och som därmed inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja arbetstagaren tjänstledighet för deltagande i utbildningen.
Kompletterande utbildning, se § 101.
mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter
Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under arbetstagarens lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.
Tillämpningsanvisning
Arbetstagaren ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats
av den person eller inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.
mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare
En arbetstagare får under arbetstid gå på undersökningar på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, om undersökningen inte går att ordna utanför arbetstiden. Den tid som åtgått till undersökningen räknas inte som arbetstid. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid. Om under- sökningen inklusive restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig till denna del och tiden behöver inte arbetas in.
Tillämpningsanvisning
Undersökningar bör i första hand ske utanför arbetstiden. Om detta inte är möjligt, till exempel för att undersökningen utförs endast vissa tider eller det är fråga om ett akut behov av undersökning, kan en undersökning tillåtas under arbetstid.
Avtalsbestämmelsen gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som företagits på eget initiativ, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som utförts i samband med ett sådant läkarbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ. Om arbetstagaren tillåts ett sådant besök på arbetstid ska arbets- givaren i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska be- viljas ledighet utan lön för tiden för undersökning eller behandling eller om den förlorade arbetstiden ska arbetas in.
Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotill- stånd.
Om en gravid arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa arbetstagaren en annan tid- punkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande under- sökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs.
Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrange- mangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utom arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran visa en utredning där det framgår att undersökningen anknyter till graviditeten och att det är nödvändigt att utföra den under arbetstid. Besöket ska genomföras så att onödig förlust av arbetstid undviks.
Kapitel 3 Arbetstid
Se även tillämpningsanvisningen om sjukfrånvaro på grund av plötslig tandsjukdom i § 88 mom. 3.
§ 29 Hur arbetstiden förläggs
mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början
Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbets- period vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.
mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd
Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på nå- got annat sätt. Arbetsskift kortare än 4 timmar ska inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.
mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete
Vid periodarbete arrangeras arbetsskiften om möjligt så att ett dag- skift är högst 10 timmar långt och ett nattskift högst 12 timmar.
mom. 4 Fem dagars arbetsvecka
Om inte verksamhetens art kräver något annat, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid förläggas till 5 arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagaren i mån av möjlighet ges 2 på varandra följande lediga dagar under veckan.
Tillämpningsanvisning
Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlig- het är lediga dagar.
I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge arbets- tagarna samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss tidsperiod.
§ 30 Ledighet och vilotid per vecka och per dygn
mom. 1 Veckovila
Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Xxxxxxxxxx kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en 14-dygns-period.
Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.
Tillämpningsanvisning
Vilotid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan, bland annat på grund av semester eller någon annan tjänstledighet så att ledigheten oavbrutet har varat minst den tid som anges i detta mo- ment (35 eller 24 timmar) anses veckovilan ha uppfyllts. Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig vårdledighet under de arbetsdagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan ändå inte anses motsvara det som anges i bestämmelsen.
Den genomsnittliga veckovilan ska förläggas så att arbetstagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbruten vilo- tid.
Exempel 8
Vilotiden under en vecka ska vara minst 24 timmar lång och vilotiden under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså veckovilan den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar ska den samman- hängande vilotiden den andra veckan under en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om vilotiden den ena veckan har varit till exempel 30 timmar ska minst 40 timmar oavbruten vilotid ges den andra veckan.
mom. 2 Undantag från veckovila
Veckovila behöver inte ges om
– arbetstagarens ordinarie arbetstid per dygn är högst 3 timmar
– arbetstagaren utför nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
– arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet
– arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin vilotid för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång som normalt
– arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckovila.
Kapitel 3 Arbetstid
mom. 3 Ersättning när veckovila inte ges
När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt be- hövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin veckovila ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 må- nader från det att arbetet utfördes förkortas med en lika lång tid som veckovilan enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat ges, alternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det till- fälliga arbetet.
Tillämpningsanvisning
De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.
Exempel 9
Om veckovilan blir kortare än vad som anges i arbetstidslagen betalas ersättning till den del veckovilan inte uppfyllts. Om den planerade ledi- ga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två timmar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.
mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete
I kontinuerligt skiftarbete kan vilotiden ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständig- heterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsvarande för- farande tillämpas med arbetstagarens samtycke.
mom. 5 Dygnsvila
Bestämmelser om dygnsvila finns i 25 § i arbetstidslagen.
§ 31 Daglig vilotid
mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)
En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fort- gång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbets- tagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetstagarens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 tim- mars arbete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.
A2 Vilotider | 53
Tillämpningsanvisning
Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tid- punkten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3.
mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid
Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.
Tillämpningsanvisning
Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orim- ligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om mål- tider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägs- nar sig från arbetsplatsen.
mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar
Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om arbets- tagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrätt- ningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemang- et inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 mi- nuters frånvaro från arbetet.
mom. 4 Rast (kafferast)
Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Xxxxxx ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhanda- hållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.
Kapitel 3 Arbetstid
§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod
mom. 1 Utjämning av arbetstiden
Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid un- der en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 29 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstidsarrang- emangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 33 nedan.
mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd
När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras förtroendeman på begäran få uttrycka sin åsikt. Arbetstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.
§ 33 Arbetsskiftsförteckning
mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp
För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetsta- garens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för sam- ma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbe- tets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska förtroendemannen på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.
Tillämpningsanvisning
Enligt 30 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.
Arbetstiden planeras i regel som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsför- teckningen dvs. upp till mertids- eller övertidsgränsen (planerings- gränsen). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke antecknas övertid på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tid- punkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskifts- förteckningen. Däremot kan timantalet planeras som ofullständigt i
A3 Arbetstidshandlingar | 55
arbetsskiftsförteckningen när kompensationsledighet ges (till exem- pel kompensation för nattarbete).
Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilo- tiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byrå- arbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel arbets- tid enligt 12 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan klockan 11.00 och
13.00. Avtal om flexibel arbetstid ersätter arbetsskiftsförteckningen.
Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteckning- ar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i arbetsskiftsförteckningen.
mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen
Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens sam- tycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fast- ställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.
Tillämpningsanvisning
Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör i arbetsskiftsförteckning- en göras endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på in- rättningens verksamhet. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.
Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bland annat sådana verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens produktion, service eller övriga verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbemanning, som ofta uppstår till exempel vid sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd frånvaro.
Om arbetsskiften måste ändras på grund av att en arbetstagare in- sjuknat, kan det i vissa fall undantagsvis vara motiverat att arbets- skiftsförteckningen ändras efter sjukfrånvaron eller annan frånvaro också för den arbetstagare som förorsakat omställningen av arbets- skiften. Motiveringen till ovan nämnda ändring får inte vara att undvi- ka uppkomsten av arbetstidsersättningar. Arbetsskiftsförteckningen ska i sistnämnda fall ändras så fort som möjligt efter att man fått veta att arbetstagaren kommer att vara frånvarande på grund av sjukdom.
Kapitel 3 Arbetstid
Ett arbetsskift som redan börjat får endast ändras i överenskommel- se med arbetstagaren.
Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som be- rörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt.
A4 Ersättning för obekväm arbetstid
§ 34 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning
mom. 1 Söndagsersättning
För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, lång- fredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, mid- sommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före dessa helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning
Timlönen räknas ut i enlighet med § 41 i detta kollektivavtal. Om arbe- tet samtidigt är övertidsarbete betalas dessutom övertidsersättning som räknas ut på den oförhöjda timlönen.
mom. 2 Lördagsersättning
För arbete som utförts kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undan- tag av påsklördagen eller julafton som infaller på en lördag, betalas lördagsersättning
– i periodarbete som en penningersättning på 20 procent, alterna- tivt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet un- der ordinarie arbetstid.
– i andra arbetstidsformer betalas en lördagsersättning på 20 procent bara för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbets- tiden.
Tillämpningsanvisning
I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan mertids- eller övertidsersättning (se definitionen av ordinarie arbetstid i
§ 46). För mertids- eller övertidsarbete som utförs på en lördag inom allmän arbetstid eller byråarbetstid betalas ingen lördagsersättning.
Exempel 10
På ett arbetsställe som i allmänhet hade femdagarsvecka (mån-fre) planerades inom allmän arbetstid ett arbetsskift på lördag, som in- gick i den ordinarie arbetstiden, varvid veckans övriga dagar var i motsvarande mån kortare. Eftersom lördagsarbetet utgjorde en del av veckans ordinarie arbetstid betalades för denna tid lördagsersätt- ning på 20 procent enligt detta moment.
Vid byråarbetstid går man till väga på motsvarande sätt. Om lördags- arbetet hade utförts utöver den ordinarie arbetstiden (som mertids- eller övertidsarbete) hade lördagsersättning inte betalats inom allmän arbetstid eller byråarbetstid.
mom. 3 Helgaftonsersättning
För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påsklördagen, mid- sommarafton och på julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.
§ 35 Ersättning för kvälls- och nattarbete
mom. 1 Kvällsersättning
Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.
mom. 2 Nattersättning
Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För natt- arbete betalas en penningersättning på 30 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. I periodarbete är kompensationsledigheten 20 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 procent.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om nattarbete finns i 8 § i arbetstidslagen.
mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete
Kompensationsledighet för nattarbete ges tidigast under följande arbetsperiod efter att nattarbetet utförts och senast inom den tid som anges i § 42 i detta kollektivavtal.
Tillämpningsanvisning
Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för natt- arbete som intjänats under tidigare perioder men det i perioden upp-
58 | A4 Ersättning för obekväm arbetstid
Kapitel 3 Arbetstid
§ 36 Skiftarbete
mom. 1 Definition av skiftarbete
Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 3 i detta avtal.
mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra
I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt hållas i samma skift, om man kommer överens om det med arbetstagaren eller arbetstaga- rens förtroendeman.
Tillämpningsanvisning
Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften anses avlösa varandra regelbundet när ett skift fort- sätter högst en timme samtidigt som följande skift som kommit i stäl- let. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de personer som haft morgonskift övergår till att ha kvälls- eller nattskift osv.
Om arbetet till exempel under fem dagar i veckan (mån–fre) har ord- nats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningar- na, men på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg enligt mom. 3 endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).
mom. 3 Skifttillägg
I tvåskiftsarbete och i sådant treskiftsarbete som avses i bilaga 3 be- talas för kvällsskift en penningersättning på 15 procent och för natt- skift 30 procent.
Tillämpningsanvisning
Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt. Betal- ningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg beta- las inte i periodarbete.
A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap
§ 37 Nödarbete
I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertids- arbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.
§ 38 Utryckningsbetonat arbete
mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete
Med utryckningsbetonat arbete avses sådant arbete till vilket arbets- tagaren inkallas (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på för- hand har fått meddelande om detta arbete. Xxxxxxxxx ska förutsätta att arbetstagaren infinner sig i arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst fem timmar). Om arbetstagaren inkallas till arbetet högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.
Tillämpningsanvisning
Till arbetstagaren betalas lön inklusive eventuella övertidsersättningar och övriga arbetstidsersättningar för den arbetade tiden. Utrycknings- betonat arbete kan även vara nödarbete som avses i 19 § i arbetstids- lagen.
mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader
För olägenhet som förorsakas av inkallande till utryckningsbetonat arbete och ankomsten till arbetet betalas en utryckningspenning på 19 euro, som inte hör till den ordinarie lönen. Till en arbetstagare som i en beredskapssituation eller vid ankomst till utryckningsbeto- nat arbete förorsakas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.
Tillämpningsanvisning
För att utryckningspenning ska betalas krävs det att arbetsgivaren (och inte till exempel en kund) kallar in arbetstagaren eller samtycker till inkallandet. Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.
Beloppet av utryckningspenningen kan lokalt avtalas annorlunda. (kollektivavtalet för AVAINTA § 43 eller § 126).
60 | A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap
Kapitel 3 Arbetstid
mom. 1 Definition av beredskap
Med beredskap avses att man på arbetsgivarens initiativ kommit överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekom- ma så ofta att den oskäligt försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bo- stad och hem.
Tillämpningsanvisning
Arbetsgivaren ska besluta om en arbetstagare är skyldig att vara i bostadsberedskap eller fri beredskap. Innan man avtalar om fri be- redskap ska sådana skriftliga anvisningar ges att arbetstagaren blir medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredska- pen (t.ex. inom vilken tid arbetstagaren senast ska infinna sig på ar- betsplatsen) inklusive ersättningsprocenten för beredskapen.
Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som åtgått till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.
Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan anses vara arbetstagarens egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat arbetstagaren att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är då inte fråga om beredskap.
mom. 2 Ersättning för beredskap
För varje beredskapstimme som arbetstagaren är skyldig att vara i beredskap betalas en penningersättning på 20–50 procent av den oförhöjda timlönen eller ges i motsvarande grad förlängd kompen- sationsledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsning- ar som beredskapen medfört för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och den tid som maximalt får åtgå innan arbetet inleds. Om arbetstagaren ska vara i beredskap i sin ordinarie bostad eller i dess omedelbara närhet är beredskapsersättningen 50 procent.
mom. 3 SLOPAD
mom. 4 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning
En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbets- givaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskifts- förteckning som arbetsgivaren upprättat.
A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap | 61
mom. 5 Beredskap, ersättning för resekostnader
Till en arbetstagare som vid beredskap förorsakas kostnader för att ta sig till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostna- derna.
Tillämpningsanvisning
Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.
A6 Arbetstidsersättningar
§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning
mom. 1 Allmänna förutsättningar
Förutsättningar för mertids-, övertids-, lördags-, söndags- och helg- aftonsersättning samt kvälls- och nattersättning är att
1) arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
2) den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
3) arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av arbetsgivaren utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller periodarbete.
Tillämpningsanvisning
Om övertidsarbete har planerats in i arbetsskiftsförteckningen, behövs ingen separat beordran om övertid.
Övertidsersättning förutsätter en beordran om övertidsarbete av arbetsgivarens representant, även i distansarbete.
mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av ar- betstidslagen och som är i ledande eller självständig ställning
De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och skiftarbete samt be- redskap tillämpas på personer i ledande och självständig ställning som inte omfattas av arbetstidslagen, om betalningen av ersättning- arna har avtalats separat i arbetstagarens arbetsavtal eller man under anställningen kommer överens om det särskilt för någon situation.
Kapitel 3 Arbetstid
Tillämpningsanvisning
Se 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen och Kollektivavtal för AVAINTA § 2 punkt 1.
mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet
Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en arbetstagare ges kompensationsledighet och arbetstagaren in- sjuknar under ledigheten flyttas den kompensation som antecknats under sjukfrånvaron till en senare tidpunkt enligt § 42 i detta kol- lektivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala en motsvarande ersättning i pengar.
§ 41 Uträkning och betalning av arbetstidsersättningar
mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid
Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mer- tids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skiftarbete samt beredskap för en arbetstagare som arbetar full arbetstid får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön för full arbetstid med
– 163 vid allmän arbetstid, periodarbete (arbetstiden per vecka i snitt 38 tim 15 min)
– 158 vid kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstiden per vecka i snitt 36 tim)
– 152 vid byråarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36 tim 15 min eller kortare.
mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid
Timlönen vid deltidsarbete fås genom att den ordinarie lönen för hel- tidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med divisorn enligt moment 1 för det arbetstidssystem som tillämpas.
Exempel 11
▪ Arbetstagaren utför deltidsarbete där den ordinarie lönen för
en heltidsanställd i allmän arbetstid är 2 700 euro i månaden.
▪ Timlönen i detta arbete får man genom att dividera 2 700 euro med timlönedivisorn för allmän arbetstid, 163. Timlönen är då 16,56 euro.
▪ Lönedelar som hör till den ordinarie lönen, se § 10 i detta kollektiv- avtal.
A6 Arbetstidsersättningar | 63
mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete
Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid för vilken det betalas skifttillägg, räknas skifttillägget enligt § 36 mom. 3 i detta kollektivavtal med i den timlön som höjs med 50 eller 100 procent.
Tillämpningsanvisning
I timlönen beaktas inte andra arbetstidsersättningar, såsom. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar.
§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges och arbetstidsbank
mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar
Penningersättningar ska betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen dock ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensations- ledigheten dock ges ännu under de 4 följande kalendermånaderna. En penningersättning får också betalas senare än vad som sägs ovan, om kompensationsledighet inte har kunnat ges inom den ut- satta tiden på grund av avbrott i arbetet.
Tillämpningsanvisning
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).
I bilaga 3 finns bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete.
mom. 2 Arbetstidsbank
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i avvikelse från mom. 1 komma överens om en längre period än 4 månader under vilken kompensa- tionsledigheter tjänas in och tas ut. Avtalet ska ingås skriftligt. Avtalet kan sägas upp i enlighet med § 43 mom. 2.
Tillämpningsanvisning
På grundval av en arbetstidsbank enligt kollektivavtal kan arbets- givaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstidsersätt- ningar kan sparas och tas ut som längre sammanhängande ledig- heter (arbetstidsbank). Av det skriftliga avtalet ska framgå principer- na för hur kompensationsledigheter sparas och tas ut. Ledigheterna ska om möjligt bestå av hela arbetsdagar.
Kapitel 3 Arbetstid
Bestämmelser om sparande av semester finns i § 80.
A7 Avtal om ordinarie arbetstid
§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang
mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang
Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna enligt detta avtal, ska arbetsgivaren på förhand komma överens om detta med arbetstaga- ren eller förtroendemannen i fråga. I ett avvikande arbetstidsarrang- emang ska den ordinarie arbetstiden inom högst ett år utjämnas så att den i genomsnitt överensstämmer med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon an- nan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.
Tillämpningsanvisning
Avtalet ingås skriftligt och där ska avtalas om alla de kollektivavtals- bestämmelser från vilka man avviker på grund av arrangemanget. Det kan till exempel vara fråga om att avtala om arbetstiden per dygn, övertidsgränsen per dygn, övertidsgränsen per vecka samt ändringar i arbetstidsersättningarna och i utjämningsperioden.
Se också § 32 om utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod,
§ 46 om ordinarie arbetstid och § 126 om lokala avtal.
mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör
I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som antingen är tidsbegränsade eller gäller tills vidare. Ett tillsvidare gällande avtal om avvikande arbetstidsarrangemang enligt denna paragraf kan när som helst sägas upp med tre månaders varsel, varefter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som ingåtts för viss tid upphör att gälla när den avtalade tiden löper ut.
mom. 3 Förlängning av utjämningsperioden för den maximala arbetstiden
På grund av tekniska orsaker eller orsaker som följer av arbets- arrangemang (t.ex. säsongsarbete) kan längden på utjämnings- perioden för den maximala arbetstiden förlängas till högst 12 månader.
A7 Avtal om ordinarie arbetstid | 65
Ikraftträdandet av avtalet förutsätter att det fastställs på förbunds- nivå.
A8 Ordinarie arbetstider
§ 44 Hur arbetstiden bestäms
En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad som avtalats när arbetsavtalet slöts.
§ 45 Arbetstidsformer
mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete
Den ordinarie arbetstiden bestäms enligt den arbetstidsform som till- lämpas på arbetstagaren på det sätt som närmare bestäms i detta kapitel om arbetstid eller i särskilda bestämmelser i bilagorna.
Arbetstidsformer enligt detta kollektivavtal är
1) allmän arbetstid
2) byråarbetstid
3) periodarbetstid
4) kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 3).
Tillämpningsanvisning
Även på deltidsarbetande arbetstagare tillämpas arbetstidsbestäm- melserna i detta kapitel som sådana, om inget annat bestäms nedan.
mom. 2 Flexibel arbetstid
I allmän arbetstid och byråarbetstid kan arbetstiden ordnas som flexibel i enlighet med bestämmelserna i arbetstidslagen.
§ 46 Ordinarie arbetstid
mom. 1 Full ordinarie arbetstid
Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal den fulla arbetstid som gäller för arbetstidsformerna enligt detta avtal och som tillämpas på arbetet i fråga.
Kapitel 3 Arbetstid
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i bilaga 3.
Vid planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan särskild ersättning (mertids- eller övertidsgränsen).
mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete
Ordinarie deltidsarbetstid är en kortare arbetstid än full ordinarie arbetstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetet och den fastställs som arbetstid per vecka eller genomsnittlig arbetstid per vecka.
mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller -period
Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller -period är den fulla ordinarie arbetstiden eller den ordinarie deltidsarbets- tiden förkortad med den söckenhelgsförkortning som anges i nästa paragraf (§ 47).
Tillämpningsanvisning
Den förkortade arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller -period anger mertidsgränsen (planeringsgränsen). Den tid som överskrider mertidsgränsen utgör mertidsarbete upp till övertidsgränsen vid full arbetstid.
§ 47 Söckenhelger
mom. 1 Definition av söckenhelg
Söckenhelger är
– långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsommarafton
– nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul när de infaller någon annan dag än lördag eller söndag.
mom. 2 Söckenhelgsförkortning
Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om dessa söckenhelger inte kan ges som lediga dagar förkortas veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid för varje söckenhelg med en femtedel av den fulla ordinarie arbetstiden eller deltidsarbetstiden per vecka. Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter.
Förkortningen görs inte på anställningar som inte varar en enda full arbetsperiod.
A8 Ordinarie arbetstider | 67
Tillämpningsanvisning
Söckenhelgsförkortningen ska göras den vecka eller arbetsperiod då söckenhelgen infaller. Söckenhelgsförkortning ska göras under den söckenhelgsvecka eller -period som förkortningen gäller, åtminstone som en hel ledig dag.
Om nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en lördag eller sön- dag förkortar de inte arbetstiden.
Vid deltidsarbete som ordnats så att vissa veckor är arbetsveckor och andra är lediga veckor förkortas arbetstiden på grund av söcken- helg, oberoende av om den infaller under en ledig vecka eller en arbetsvecka.
I deltidsarbete är söckenhelgsförkortningen kortare i samma propor- tion som deltidsarbetets ordinarie arbetstid är kortare än full ordina- rie arbetstid.
För söckenhelg som infaller under semester eller tjänstledighet görs ingen arbetstidsförkortning.
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
B Detaljerade bestämmelser för de olika arbetstidsformerna
B1 Allmän arbetstid
§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid
Allmän arbetstid tillämpas på alla anställda som inte har byråarbetstid, period- arbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete.
§ 49 Allmän arbetstid
mom. 1 Ordinarie arbetstid
Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.
Tillämpningsanvisning
Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet att perioden är 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteck- ningen ska göras upp för hela arbetsperioden och den ska följas i enlighet med vad som bestäms närmare i § 33.
Vid deltidsarrangemang kan utjämningsperioden vara längre, men högst 12 veckor.
Under en söckenhelgsvecka eller -period förkortas arbetstiden i en- lighet med 2 momentet (planeringsgräns, mertidsgräns). Om en på förhand känd frånvaro infaller under veckan eller arbetsperioden be- stäms den ordinarie arbetstiden enligt 3 momentet.
Protokollsanteckning
Särskilda bestämmelser gällande undervisande daghemspersonal
För de arbetstagare som arbetar som daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedago- gik och som uppfyller behörighetsvillkoren för dessa bestäms arbets- tiden enligt denna paragraf. Dessutom tillämpas följande särskilda bestämmelser:
1) När arbetstagarens arbetstidsanvändning planeras ska av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) i arbetsskiftsförteck- ningen reserveras tillräckligt med tid utanför barngruppen för pla- nering, utvärdering och utveckling av undervisnings- och fostrans-
arbete inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning samt för utarbetandet av planer för förskoleundervisningen och små- barnspedagogiken. Det har allmänt ansetts att cirka 13 procent av arbetstiden hör till ovan nämnda uppgifter utanför barn- gruppen. Av denna arbetstid kan en del användas utanför arbets- platsen enligt chefens närmare anvisningar. Utöver detta ska till- räckligt med tid reserveras för möten med barnens föräldrar samt för multiprofessionellt samarbete och samarbete med sakkunni- ga. En daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran av barngrupper ska i planeringen av arbetstidsanvänd- ningen beakta den tid som behövs för ledningen av daghemmet och chefsarbetet. Övertidsarbete ska i regel utföras på arbets- platsen, den tid som använts till det eller den mängd arbete som utförts ska redas ut på ett tillförlitligt sätt och för övertidsarbete ska arbetsgivaren ha gett sin skriftliga beordran.
2) Arbetstagaren ska årligen ges 5 extra lediga dagar
Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar. Som intjäningsperiod kan användas antingen verksamhetsåret 1.8–31.7, semesterkvalifikationsåret 1.4–31.3 eller ett kalenderår. Det är viktigt att samma intjänings- period tillämpas på alla anställda. En arbetstagare som innan intjäningsperioden går ut har varit anställd i tjänsten eller arbetet i fråga i minst ett år ges fem extra lediga dagar.
Annan frånvaro från tjänsteutövningen eller arbetet än semester utgör inte dagar som likställs med arbetsdagar när rätten till des- sa extra lediga dagar räknas ut. Deltidsanställda tjänar in extra le- diga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. När det intjänade antalet extra lediga da- gar räknas ut används följande kalkyl:
Deltidsprocenten x antalet semesterkvalifikationsmånader
2
Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de extra lediga dagarna enligt förslag av den anställde. Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. I anställningar som gäller tills vidare ges ledigheten i allmänhet efter intjäningsperioden.
Om lediga dagar ges före periodens utgång kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar. Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställde inte rätt till ersättning i pengar.
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
Om en vecka eller en utjämningsperiod innehåller lediga dagar förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje ledig dag. Det är då fråga om en i förväg planerad frånvaro.
Beträffande frånvaro som planerats i förväg förkortas den ordina- rie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter per ledig dag även för anställda som arbetar deltid. Detta beror på att deltidsarbetet redan har beaktats i införtjänandet av de lediga dagarna.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas inte på vikarier som inte uppfyller behörig- hetsvillkoren.
mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller -period.
Under en sådan vecka eller arbetsperiod, som omfattar en i § 47 avsedd söckenhelg, förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 47 (gräns för mertidsarbete).
Tillämpningsanvisning
Söckenhelgsförkortning planeras in i arbetsskiftsförteckningen. För söckenhelg som infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.
Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller -period bestäms enligt § 51, § 52 eller § 53.
Exempel 12
▪ Allmän arbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg
▪ Söckenhelgsveckans arbetstid är i full arbetstid 38 h 15 min,
7 h 40 min kortare per söckenhelg.
▪ Mertidsgränsen är 31 h (38 h 15 min - 7 h 40 min = 30 h 35 min).
▪ Övertidsgränsen ändras inte under söckenhelgsveckan och är
38 h 15 min.
▪ Om arbetet skulle överskrida mertidsgränsen 30 h 35 min, skulle det vara mertidsarbete upp till övertidsgränsen 38 h 15 min och därefter övertidsarbete.
Exempel 13
▪ Allmän arbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg
▪ Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltid är t.ex. 21 h per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 4 h 10 min per söckenhelg (21 h : 5 = 4,2 h = 4 h 12 min).
▪ Mertidsgränsen är 16 h 50 min (21 h - 4 h 10min = 16 h 50 min).
▪ Övertidsgränsen är samma som i full allmän arbetstid, dvs.
38 h 15 min.
▪ Om arbetet skulle överskrida 16 h 50 min, skulle det vara mertids- arbetet upp till övertidsgränsen 38 h 15 min och därefter övertids- arbete: övertidsgränsen är samma som i full allmän arbetstid.
mom. 3 Hur frånvaro, som man vet om på förhand, inverkar på den ordinarie arbetstiden
Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.
Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp plane- ras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta mo- ment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade ar- betsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd senare betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 53).
Om det under en vecka i full arbetstid ingår frånvaro som man vet om på förhand, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:
Frånvarodagar under veckan | Veckans/arbetsperiodens arbetstid för ifrågavarande vecka |
1 | 30 h 36 min |
2 | 22 h 57 min |
3 | 15 h 18 min |
4 | 7 h 39 min |
5–7 | – |
I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med en på förhand känd frånvaro är arbetstiden kortare i samma proportion som deltids- arbetets ordinarie arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning
Andra än i bestämmelsen nämnda frånvaron förkortar inte den ordi- narie arbetstiden. Inte heller arbetsförhållandets början eller slut i mitten av en vecka är en sådan frånvaro som här avses. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som uppstår av arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte sådana frånvarodagar som här avses.
Frånvaro kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbets- perioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I det fal- let följs arbetsskiftsförteckningen som getts till kännedom såsom det bestäms i § 53.
Exempel 14
▪ Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
▪ Under den andra veckan i arbetsperioden finns tre frånvarodagar. För denna vecka ska det enligt tabellen planeras in 15 h 18 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden.
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt
38 h 15 min + 15 h 18 min + 38 h 15 min = 91 h 48 min.
Exempel 15
▪ Deltidsarbete, ordinarie arbetstid är i genomsnitt 30 h per vecka, dvs. 78,43 procent av full arbetstid. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod. Under den andra veckan i arbetsperioden finns fyra frånvarodagar. För den andra veckan ska det enligt tabellen i full arbetstid planeras in 7 h 39 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden. För den del- tidsarbetande anställda är den ordinarie arbetstiden för ifråga- varande vecka 77,42 procent av 7 h 39 min = 6 h.
▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt
30 h + 6 h + 30 h + 30 h = 96 h.
§ 50 Allmän arbetstid, definition på och ersättning för mertidsarbete
mom. 1 Definition på mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.
Tillämpningsanvisning
För anställda med full allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder. För en anställd med full arbetstid kan mertidsarbete uppstå under samma vecka eller någon annan vecka under samma arbetsperiod som söckenhelgsförkortning getts. Söckenhelgsförkortning, se § 47.
I deltidsarbete utgörs mertidsarbete av arbetstiden mellan den ordi- narie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen.
Kalenderårets mertidsarbete, bilaga 4
Arbetsgivaren kan i enlighet med bilaga 4 årligen erbjuda arbets- tagaren 6 timmar annat arbete utöver den ordinarie arbetstiden samt anvisa 6 timmar mertidsarbete i anknytning till kompetensutveckling. Arbetstagaren har rätt att neka till dessa mertidstimmar.
mom. 2 Ersättning för mertidsarbete
Varje timme mertidsarbete ersätts som penningersättning i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.
§ 51 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro
mom. 1 Definition på övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:
Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordi- narie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respek- tive vecka i arbetsperioden.
Tillämpningsanvisning
I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskri- der övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka.
Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om de förverkligade arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid.
Övertid per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränsen för övertidsarbete inte överskrids.
Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränsen för övertidsarbete per vecka enligt § 52 eller § 53.
Exempel 16
▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per
vecka.
▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast.
mån | tis | ons | tor | fre | lör | sön | totalt | |
Fastställd arbetstid | 8–17.30 9 h | 8–15.30 7 h | 8–15.45 7 h 15 | 8–16.30 8 h | 8–15.30 7 h | – | – | 38 h 15 |
Arbetad tid | 10 h | 7 h | 7 h 15 | 8 h | 7 h 30 | 9 h | – | 48 h 45 |
Övertid per dygn | 1 h | – | – | – | – | 1 h | – | 2 h |
Ersättning | 1x50 % | 1x50 % | ||||||
Övertid per vecka | 48 h 45 - 2 h- 38 h 15 = 8 h 30 min | |||||||
Ersättning | 5x50 % och 3,5 x100 % | |||||||
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
mom. 2 Definition på övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro
Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid an- vändning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.
Tillämpningsanvisning
När man använder arbetsperiod finns det ingen gräns för veckoöver- tid i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som nämns i detta moment. Detta gäller också övertidsgränsen un- der söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.
Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om antalet förverkligade arbetstimmar på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid.
Exempel 17
▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 h per
vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas.
▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.
▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid 4 x 30 h = 120 h,
vilket anger mertidsgränsen.
▪ Övertidsgränsen är 4 x 38 h 15 h = 153 h.
mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, ingen frånvaro
Under en vecka i full arbetstid då man gett i § 47 avsedd söcken- helgsförkortning är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsför- teckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgräns) utökad med mängden söckenhelgsförkortning.
I deltidsarbete sänker en i § 47 avsedd söckenhelgsförkortning veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid (mertidsgräns). Övertidsgränsen sänks inte.
Tillämpningsanvisning
Arbetstiden mellan mertidsgränsen (planerad arbetstid) och övertids- gränsen är mertidsarbete.
§ 52 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro
mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro
Under en vecka med en på förhand känd frånvaro, i full arbetstid, anger timantalet i tabellen i § 49 mom. 3 gränsen för övertidsarbete. Om arbetsperiod används anges gränsen för övertidsarbete per vecka av den ordinarie veckoarbetstiden som antecknats i arbets- skiftsförteckningen för respektive vecka.
Om det i arbetsskiftsförteckningen planerats in arbetstidsersättning i ledig tid anger arbetstiden i tabellen i § 49 mom. 3 gränsen för över- tidsarbete per vecka. Om arbetsperiod används är gränsen för över- tidsarbete per vecka den arbetstid som antecknats i arbetsskifts- förteckningen för respektive vecka utökad med den kompensations- ledighet som planerats in för ifrågavarande vecka.
Exempel 18
▪ Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
▪ Under den andra veckan i arbetsperioden infaller en på förhand känd frånvarodag. För denna vecka ska det enligt tabellen i § 49 planeras in 30 h 36 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden.
▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt
38 h 15 min + 30 h 36 min + 38 h 15 min =107 h 6 min.
▪ Den för respektive vecka inplanerade arbetstiden anger övertids-
gränsen per vecka.
Exempel 19
▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. Dessutom
har 4 timmar kompensationsledighet planerats in under veckan.
▪ Enligt tabellen i § 49 är veckans ordinarie arbetstid och övertids-
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
gräns 30 h 36 min. I arbetsskiftsförteckningen planeras 26 h 36 min. arbetstid och 4 timmar kompensationsledighet in.
▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan i fråga överskrider 27 h är de 4 första timmarna ordinarie arbetstid och motsvarande mängd kompensationsledighet överförs för att ges senare. Det ar- bete som överskrider 30 h 36 min. ersätts som övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro
I deltidsarbete anges mertidsgränsen, under en vecka eller arbets- period med en på förhand känd frånvaro, av den arbetstid som uträk- nats för en deltidsanställd enligt § 49 mom. 3. Övertidsgränsen är timantalet för full arbetstid i enlighet med § 49 mom. 3.
Om kompensationsledighet planerats in i arbetsskiftsförteckningen ändras inte mertids- och övertidsgränserna.
Exempel 20
▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 h per vecka, dvs.
78,43 procent av full arbetstid
▪ Ingen arbetsperiod används. Mertids- och övertidsarbete gran- skas per vecka.
▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag.
▪ Enligt tabellen i § 49 är veckans ordinarie arbetstid och övertids- gräns i full arbetstid 30 h 36 min. Den ordinarie veckoarbetstiden för den deltidsanställda är 78,43 procent av 30 h 36 min = 24 h, vilket anger mertidsgränsen.
▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs.
30 h 36 min.
▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 24 h är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, på förhand känd frånvaro
I full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen per vecka i enlighet med 1 momentet. Mertidsgränsen är övertidsgränsen per vecka minskad med den mängd söckenhelgsförkortning som plane- rats in under veckan.
I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen timantalet för full arbetstid enligt § 49 mom. 3. Mertidsgränsen är det timantal som räknats ut enligt § 49 mom. 3 utgående från deltidsprocenten och minskats med söckenhelgsförkortningen.
Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka med söckenhelg pla- nerats in arbetstidsersättning i ledig tid och det finns en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen per vecka i full arbetstid det xxx- xxxxx som anges i tabellen i § 49 mom. 3. Om arbetsperiod används är gränsen för övertidsarbete per vecka den arbetstid som anteck- nats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensationsledighet och den mängd söckenhelgsför- kortning som planerats in för veckan i fråga.
Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg planerats in arbetstidsersättning i ledig tid och det finns en på förhand känd frånvaro är mertidsgränsen i deltidsarbete den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden utökad med den planerade mängden ersättning i ledig tid. Övertidsgränsen sänks inte.
Exempel 21
▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
▪ Under veckan infaller en söckenhelg och en på förhand känd
frånvarodag.
▪ Enligt tabellen i § 49 är veckans ordinarie arbetstid och övertids- gräns 31 h. Söckenhelgsförkortningen är 7 h 40 min. Den ordina- rie arbetstiden är 30 h 36 min - 7 h 40 min = 22 h 56 min, vilket anger mertidsgränsen.
▪ Övertidsgränsen är 30 h 36 min.
▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 22 h 56 min. är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
Exempel 22
▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 h per
vecka, dvs. 78,43 procent. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.
▪ Under den andra veckan i arbetsperioden infaller två på förhand kända frånvarodagar. Under arbetsperiodens tredje vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen är 30:5 = 6 h.
▪ För den andra veckan ska det enligt tabellen i § 49 i full arbetstid planeras in 22 h 57 min ordinarie arbetstid till arbetsperioden. För den deltidsarbetande anställda är den ordinarie arbetstiden för ifrågavarande vecka 78,43 procent av 22 timmar 57 minuter = 18 h.
▪ För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt (30 h + 18 h + 30 h + 30 h) – 6 h = 102 h. Detta anger mertids- gränsen för arbetsperioden.
▪ Övertidsgränsen för arbetsperioden är 38 h 15 min + 22 h 57 min
+ 38 h 15 min + 38 h 15 min = 137 h 42 min.
▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 102 h är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 137 h 42 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
§ 53 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro
mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro
Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjor- des upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens bör- jan är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av frånvaro under en vecka eller arbetsperiod följs den fastställda arbetsskifts- förteckningen så att den planerade arbetstiden som faller utanför frånvaron i respektive vecka anger övertidsgränsen för veckan i fråga vid full arbetstid.
Om arbetstidsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskifts- förteckningen är övertidsgränsen den arbetstid som planerats in ut- anför frånvaron utökad med den mängd kompensationsledighet som planerats in utanför frånvaron.
Exempel 23
▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
▪ Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar.
▪ Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 38 h 15 min. För frånvarodagarna är den planerade ordinarie arbetstiden sammanlagt 16 h.
▪ Övertidsgränsen för veckan i fråga är arbetstiden som planerats in utanför frånvaron (38 h 15 min - 16 h = 22 h 15 min) Om arbetstiden under veckan överskrider 22 h 15 min uppstår över- tidsarbete per vecka till den del det inte är fråga om övertids- arbete per dygn.
Exempel 24
▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. 30 h 36
min. timmar ordinarie arbetstid har planerats in för veckan.
▪ Under veckan uppstår dessutom överraskande frånvaro för två
dagar. Frånvarotiden omfattar 15 h inplanerad arbetstid.
▪ Övertidsgränsen är den arbetstid som planerats in utanför från-
varon 30 h 36 min – 15 h = 15 h 36 min.
mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro
Under en vecka eller arbetsperiod med överraskande frånvaro anges mertidsgränsen i deltidsarbete av den arbetstid som planerats in ut- anför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som övertidsgrän- sen för en full vecka eller arbetsperiod vid full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats in för frånvarotiden.
Exempel 25
▪ Den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd är i genomsnitt
30 timmar per vecka. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
▪ Mertids- och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.
▪ I arbetsskiftsförteckningen har 4 x 30 h = 120 h ordinarie arbetstid planerats in, vilket anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen är den samma som i full arbetstid 4 x 38 h 15 min.= 153 h.
▪ Under arbetsperioden uppstår överraskande frånvaro för två dagar. För frånvarotiden är den ordinarie arbetstiden sammanlagt 14 timmar.
▪ Mertidsgränsen är den planerade arbetstid som lämnar utanför
frånvaron (120 h - 14 h = 106 h).
▪ Övertidsgränsen är 153 h – 14 h = 139 h.
mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro
I full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro anges mertidsgränsen av den arbetstid som planerats in utanför frånvaron under en vecka med söcken- helgsförkortning. Övertidsgränsen per vecka fås genom att till mer- tidsgränsen addera mängden inplanerad söckenhelgsförkortning.
I deltidsarbete anges mertidsgränsen av den arbetstid som plane- rats in utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks i samma mån som ordinarie arbetstid finns inplanerad under frånvaron.
I full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro, då även arbetsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaron utökad med mängden kompensationsledighet utanför frånvaron. Övertidsgränsen för en dylik vecka är den arbetstid som planerats utanför frånvaron utökad med den mängd kompensationsledighet och söckenhelgsförkortning som planerats in utanför frånvaron.
I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro, då även arbetsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaron utökad med mängden kompensationsledighet utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks i samma mån som ordinarie arbetstid finns inplanerad under från- varon.
Kapitel 3 Arbetstid | Allmän arbetstid
Exempel 26
▪ Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
▪ Under arbetsperiodens första vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen sänker den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden med 7 h 40 min. För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid 114 h 45 min - 7 h 40 min = 107 h 5 min.
▪ Mertidsarbete kan uppstå under en vecka eller veckor med
söckenhelgsförkortning.
▪ Söckenhelgsförkortningen hade planerats att ges i sin helhet un- der olika dagar i arbetsperiodens tredje vecka. Mertidsarbete kan uppstå endast under arbetsperiodens tredje vecka och endast i samma mån som söckenhelgsförkortningen.
▪ Under arbetsperiodens tredje vecka uppstår en överraskande frånvaro för en dag. Övertidsgränsen för ifrågavarande vecka är den arbetstid som planerats utanför frånvaron utökad med mäng- den söckenhelgsförkortning.
▪ Under den tredje veckan förblir 24 h utanför frånvaron. Övertids- gränsen är därmed 24 h + 7 h 40 min = 31 h 40 min. Om de utför- da arbetstimmarna överskrider 24 h blir det fråga om mertidsar- bete högst i den mån söckenhelgsförkortning getts, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
§ 54 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete
För övertidsarbete betalas i penningersättning
– en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertids- arbete per dygn
– en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd lön för varje följande timme övertids- arbete per vecka
Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.
§ 55 Tillämpning av byråarbetstid
Byråarbetstid tillämpas huvudsakligen på anställda med förvaltnings- och kontorsuppgifter.
Tillämpningsanvisning
När förutsättningarna för att tillämpa byråarbetstid prövas är det inte avgörande hur stor del av arbetet som sker i kontorsförhållanden, utan avgörande är arbetsupp- gifternas karaktär och art. Byråarbetstid tillämpas förutom på egentligt kontors- arbete också på uppgifter inom administration, planering och redovisning.
§ 56 Byråarbetstid
mom. 1 Ordinarie arbetstid
I byråarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid) eller i genomsnitt denna tid under en högst 6 veckor lång arbetsperiod.
Protokollsanteckning
Medlemsorganisationerna kan fortsättningsvis iaktta den byråarbetstid som tillämpades före 1.5.1995. I så fall iakttas inte detta kollektivavtals bestämmelser om byråarbetstid.
mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller -period.
Under en sådan vecka eller arbetsperiod, som omfattar en i § 47 avsedd söckenhelg, förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 47 (gräns för mertidsarbete).
Tillämpningsanvisning
I fråga om byråarbetstid under söckenhelgsveckor, se § 47 med till- lämpningsanvisningar. Söckenhelgsförkortning planeras in i arbets- skiftsförteckningen. För söckenhelg som infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.
Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller -period bestäms enligt § 58, § 59 eller § 60.
Exempel 27
▪ Byråarbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg
▪ Söckenhelgsveckans arbetstid är 36 h 15 min i full arbetstid och 7 h 15 min. kortare per söckenhelg 36 h 15 min: 5 = 7,25 ≈ 7 h 15 min
▪ Mertidsgränsen är 29 h (36 h 15 min - 7h 15 min = 29 h)
▪ Övertidsgränsen är 38 h 15 min.
Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid
Exempel 28
▪ Byråarbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg
▪ Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltid är exempel- vis 18 h per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 3 h
35 min per söckenhelg (18 h: 5 = 3,6 h ≈ 3 h 35 min).
▪ Mertidsgränsen är 14 h 25 min (18 h - 3 h 35 min).
▪ Övertidsgränsen är samma som i full byråarbetstid, dvs. 38 h 15 min.
mom. 3 Hur frånvaro, som man vet om på förhand, inverkar på den ordinarie arbetstiden
Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.
Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp plane- ras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta mo- ment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om från- varon blir känd senare betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 60).
Om det under en vecka i full arbetstid ingår frånvaro som man vet om på förhand, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:
Frånvarodagar under veckan | Veckans /arbetsperiodens arbetstid för ifrågavarande vecka |
1 | 29 h |
2 | 21 h 45 min |
3 | 14 h 30 min |
4 | 7 h 15 min |
5–7 | – |
I deltidsarbete är arbetstiden kortare i samma proportion som del- tidsarbetets ordinarie arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning
Andra än i bestämmelsen nämnda frånvaron förkortar inte den ordi- narie arbetstiden. Inte heller arbetsförhållandets början eller slut i mitten av en vecka är en sådan frånvaro som här avses. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som uppstår av arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte sådana frånvarodagar som här avses.
Frånvaro kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbets-
§ 57 Byråarbetstid, definition på och ersättning för mertidsarbete
mom. 1 Definition på mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.
Tillämpningsanvisning
Vid byråarbetstid kan det uppstå högst två timmar mertidsarbete per vecka i full arbetstid. I deltidsarbete utgörs mertidsarbete av arbets- tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen. Om man under veckan eller arbetsperioden gett i § 47 avsedd söckenhelgsförkortning, kan mertidsarbete dessutom uppstå i samma mån som söckenhelgsförkortningen.
Om mertidsgränsen för en arbetstagare med full arbetstid under- skrider en deltidsarbetandes ordinarie arbetstid är den deltidsarbetan- des mertidsgräns den samma som mertidsgränsen vid full arbetstid.
Kalenderårets mertidsarbete, bilaga 4
Arbetsgivaren kan i enlighet med bilaga 4 årligen erbjuda arbets- tagaren 6 timmar annat arbete utöver den ordinarie arbetstiden samt anvisa 6 timmar mertidsarbete i anknytning till kompetensutveckling. Arbetstagaren har rätt att neka till dessa mertidstimmar.
mom. 2 Ersättning för mertidsarbete
Varje timme mertidsarbete ersätts som penningersättning i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.
§ 58 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro
mom. 1 Definition på övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:
Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordi- narie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respek- tive vecka i arbetsperioden utökad med 2 timmar.
Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid
Tillämpningsanvisning
Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först even- tuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka över- skrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete.
Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om det görs fler arbetstimmar än planerat på initiativ av arbetsgivaren, flyttas kompensationsledigheten till mot- svarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kompensationsledighet är då ordinarie arbetstid.
Dygnsövertid uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränserna för mertids- och övertidsarbete inte överskrids.
Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och veckoövertid enligt § 59 eller § 60.
mom. 2 Definition på övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:
Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid an- vändning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.
Tillämpningsanvisning
Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertids- arbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn.
När man använder arbetsperiod finns det ingen gräns för övertids- arbete per vecka i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som nämns i detta moment. Detta gäller även över- tidsgränsen under en arbetsperiod med söckenhelg.
Övertidsarbete per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, fastän mertids- och övertidsarbetstidsgränserna för veckan eller arbetsperioden inte överskrids.
Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och övertid enligt § 59 eller § 60.
mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, ingen frånvaro
Under en vecka i full arbetstid då man gett i § 47 avsedd söcken- helgsförkortning är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsför- teckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgräns) utökad med 2 timmar och tiden för den givna söckenhelgsförkortningen.
Under en vecka med i § 47 avsedd söckenhelg är mertidsgränsen i deltidsarbete den i arbetsskiftsförteckningen antecknade vecko- arbetstiden. Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter.
Om man använder arbetsperiod granskas mertids- och övertids- arbete per arbetsperiod. Gränsen för mertidsarbete är den arbetstid för perioden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Övertids- gränsen är den samma som för en full arbetsperiod i full arbetstid.
§ 59 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro
mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro
Under en vecka i full arbetstid med en på förhand känd frånvaro anger timantalet i tabellen i § 56 mom. 3 gränsen för mertidsarbete. Övertidsgränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används anges gränsen för mertidsarbete av den ordinarie veckoarbetstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Övertidsgränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag.
Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid
Om det i arbetsskiftsförteckningen planerats in arbetstidsersättning i ledig tid anger arbetstiden i tabellen i § 56 mom. 3 gränsen för mer- tidsarbete. Övertidsgränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används är gränsen för mertidsarbete den arbetstid som antecknats i arbets- skiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensa- tionsledighet som planerats in för ifrågavarande vecka. Övertids- gränsen per vecka är gränsen för mertidsarbete utökad med 24 minuter per arbetsdag.
Tillämpningsanvisning
24 minuters ökning görs bara för arbetsdagar som innehåller ordi- narie arbetstid. När gränsen för övertid räknas ut jämställs även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden med arbetsdagar oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.
Exempel 29
▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
▪ Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag och fyra
arbetsdagar.
▪ Enligt tabellen i § 56 mom. 3 är veckans ordinarie arbetstid 29 h.
Detta anger gränsen för mertidsarbete.
▪ För varje arbetsdag i veckan (4 st.) beaktas 24 minuter, dvs. 4 x
24 min = 1 h 36 min, i beräkningen av gränsen för övertidsarbete.
▪ Gränsen för övertidsarbete är 29 h + 1 h 36min = 30 h 36 min.
▪ Om de utförda arbetstimmarna under veckan överskrider 30 h 36 min är det fråga om övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro
I deltidsarbete, under en vecka med en på förhand känd frånvaro, anges gränsen för mertidsarbete av den deltidsarbetande arbets- tagarens arbetstid som räknats ut enligt tabellen i § 56 mom. 3.
Gränsen för övertidsarbete är timantalet i full arbetstid enligt § 56 mom. 3 utökat med 24 minuter per arbetsdag.
Om arbetsperiod används i deltidsarbete och en på förhand känd frånvaro infaller under arbetsperioden:
▪ gränsen för mertidsarbete under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:
– för veckan som innehåller frånvaro räknas den deltids- arbetande arbetstagarens veckoarbetstid ut enligt tabellen i
§ 56 mom. 3
– och den planerade ordinarie arbetstiden för de andra veckorna läggs till.
▪ gränsen för övertidsarbete under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:
– arbetstid enligt full arbetstid utgående från tabellen i § 56 mom. 3 för veckan som innehåller frånvaro
– utökat med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro
– utökat med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som inte innehåller frånvaro
Om arbetstidsersättning i form av ledig tid finns inplanerat i arbets- skiftsförteckningen ändras inte gränserna för mertids- och övertids- arbete.
Exempel 30
▪ Deltidsarbete, ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 h per vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas. Deltidsprocenten är 82,76 procent.
▪ Mertids och övertidsarbete granskas per arbetsperiod.
▪ Under arbetsperiodens andra vecka infaller en på förhand känd
frånvarodag och 4 arbetsdagar.
▪ Enligt tabellen i § 56 är den ordinarie arbetstiden i full arbetstid 29 h under den andra veckan. För den deltidsarbetande arbets- tagaren är den ordinarie arbetstiden för ifrågavarande vecka 82,76 procent av 29 timmar = 24 h.
▪ Gränsen för mertidsarbete är den planerade arbetstiden för
arbetsperioden, dvs. 30 h + 24 h + 30 h + 30 h = 114 h
▪ För varje arbetsdag (4 st.) under den andra veckan i arbets- perioden beaktas 24 minuter när gränsen för övertidsarbete beräknas, dvs 4 x 24 min = 1 h 36 min
▪ Övertidsgränsen är 29 h + 1 h 36 min + 3 x 38 h 15 min = 145 h
21 min.
mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller
-period, på förhand känd frånvaro
I full arbetstid under en vecka då i § 47 avsedd söckenhelgsförkort- ning getts och en på förhand känd frånvaro infaller är mertidsgrän- sen det i arbetsskiftsförteckningen antecknade timantalet. Gränsen för övertidsarbete per vecka under en sådan vecka är den i arbets- skiftsförteckningen angivna arbetstiden utökad med 24 minuter per arbetsdag samt utökad med den givna söckenhelgsförkortningen.
I deltidsarbete under en vecka med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är gränsen för mertidsarbete, uträknad enligt tabellen i
§ 56 mom. 3, den deltidsarbetande arbetstagarens arbetstid minskad med söckenhelgsförkortningen. Gränsen för övertidsarbete per vecka är timantalet i full arbetstid enligt § 56 mom. 3 utökat med
24 minuter per arbetsdag.
Om arbetsperiod används i deltidsarbete är periodens mertidsgräns
den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden för arbetsperioden.
Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid
Övertidsgränsen under arbetsperioden räknas under en period med söckenhelg ut på följande sätt:
▪ arbetstid enligt full arbetstid, utgående från tabellen i § 56,
för veckan som innehåller frånvaro
▪ utökat med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro
▪ utökat med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som
inte innehåller frånvaro
§ 60 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro
mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, överraskande avbrott
Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens början är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av från- varo under en vecka eller arbetsperiod följs arbetsskiftsförteckningen så, att den planerade arbetstiden som faller utanför frånvaron i res- pektive vecka anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.
Om arbetstidsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskifts- förteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaro utökad med mängden kompensationsledighet.
Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.
Tillämpningsanvisning
24 minuters ökning görs bara för arbetsdagar som innehåller ordina- rie arbetstid. När gränsen för övertid räknas ut jämställs även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden med arbetsdagar, oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.
Exempel 31
▪ Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
▪ Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar och
utanför frånvaron lämnar tre (3) arbetsdagar.
▪ Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 36 h 15 min. För frånvarodagarna är den planerade ordinarie arbetstiden sammanlagt 16 h.
▪ Mertidsgränsen är den arbetstid som lämnar utanför frånvaron
(36 h 15 min - 16 h = 20 h 15 min).
▪ För varje arbetsdag i veckan (3 st.) beaktas 24 minuter, dvs. 3 x
24 min = 1 h 12 min, i beräkningen av övertidsgränsen.
▪ Övertidsgränsen för veckan blir 20 h 15 min+1 h 12 min = 21 h 27 min.
▪ Om man utför mera arbete än 20 h 15 min. under veckan ersätts
det som mertidsarbete upp till övertidsgränsen 21 h 27 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.
mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro
Under en vecka med överraskande frånvaro anger den arbetstid som planerats in utanför frånvaron mertidsgränsen i deltidsarbete. Övertidsgränsen är den samma som i full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats in under frånvaron samt 24 minuter för varje frånvarodag i veckan.
Om arbetstidsersättning i form av ledig tid planerats in i arbetsskifts- förteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför frånvaro utökad med mängden kompensationsledighet.
Övertidsgränsen ändrar inte på grund av kompensationsledighet.
Exempel 32
▪ Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 h per vecka Ingen
arbetsperiod används.
▪ Mertids och övertidsarbete granskas per vecka.
▪ 30 h ordinarie arbetstid har planerats in i arbetsskiftsförteckning- en för veckan. Övertidsgränsen är den samma som i full arbetstid 38 h 15 min.
▪ Under veckan uppstår en överraskande frånvaro för en dag. För frånvarodagen har 6 timmar ordinarie arbetstid planerats in. Utan- för frånvaron lämnar fyra (4) arbetsdagar.
▪ Mertidsgränsen är den planerade arbetstid som lämnar utanför
frånvaron (30 h - 6 h = 24 h).
▪ För veckans frånvarodag (1 st.) minskas 24 minuter när övertids-
gränsen beräknas.
▪ Övertidsgränsen är 38 h 15 min – 6 h – 24 min = 31 h 51 min.
mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro
I full arbetstid under en vecka med i § 47 avsedd söckenhelgsför- kortning och överraskande frånvaro anges mertidsgränsen av den arbetstid som planerats in utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka sänks med de timmar som planerats in för frånvarotiden och 24 minuter per överraskande frånvarodag.
Under en vecka med söckenhelg och överraskande frånvaro anger den arbetstid som planerats in utanför frånvaron mertidsgränsen i deltidsarbete. Övertidsgränsen per vecka sänks med de arbetstim- mar som planerats in för frånvarotiden och 24 minuter per över- raskande frånvarodag.
Om arbetsperiod används i deltidsarbete är mertidsgränsen för perioden den arbetstid som planerats in utanför frånvaron. Övertids- gränsen är den samma som i en full arbetsperiod i full arbetstid, som sänks med de timmar som planerats in för frånvarotiden och
24 minuter per överraskande frånvarodag.
Kapitel 3 Arbetstid | Byråarbetstid
§ 61 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete
För övertidsarbete betalas i penningersättning
– en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn
– en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.
Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.
§ 62 Tillämpning av periodarbetstid
Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksam- hetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt i hamnar och tvätterier.
Föravtal om användning av periodarbetstid kan göras på lokal nivå även för andra än ovan nämnda branscher eller branscher som avses i 7 § i arbetstids- lagen. Föravtalet görs i enlighet med § 126. Ikraftträdande av avtalet förutsätter att det fastställs på förbundsnivå.
Tillämpningsanvisning
Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bland annat sjuk- hus, vårdinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boendeenheter för handikappade som håller öppet dygnet runt samt servicehem för äldre och liknande enheter.
Om nattarbete inte är nödvändigt i ett arbete som i sig hör till tillämpningsområdet för 7 § i arbetstidslagen kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller period- arbetstid ska tillämpas. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamheten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat ska de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas.
§ 63 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid
När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 § i arbets- tidslagen bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande:
Arbetsperiodens längd, veckor | Full ordinarie arbetstid i arbetsperioden |
2 | 76 h 30 min |
3 | 114 h 45 min |
4 | 153 h |
5 | 191 h 15 min |
6 | 229 h 30 min |
Tillämpningsanvisning
I fråga om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se § 47 med exempel.
Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteckningen ska gö- ras upp för hela arbetsperioden och delges arbetstagarna före periodens början i enlighet med § 33 i detta kapitel.
Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid
I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbets- tiden planeras ska man beakta arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila (ATL 25 §) och detta kollektivavtals bestämmelser om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift (§ 30).
I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämnings- perioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden.
mom. 2 Ordinarie arbetstid under period med söckenhelg
Exempel 33
▪ Periodarbetstid, full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod, 4 söcken- helger
▪ Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 38 h 15 min = 114 h 45 min) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen), förkortas den fulla ordi- narie arbetstiden med 30 h 40 min (4 x 7 h 40 min = 30 h 40 min).
▪ Mertidsgränsen är 84 h 5 min (114 h 45 min - 30 h 40 min)
▪ Om det utfördes över 84 h 5 min arbete under perioden skulle det vara mertidsarbete upp till övertidsgränsen 114 h 45 min och där- efter övertidsarbete.
Exempel 34
▪ Periodarbetstid, deltidsarbete, 3 veckors arbetsperiod, 4 söcken- helger
▪ Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltidsarbete är exempelvis 19 h per vecka (full arbetstid 38 h 15 min), är söcken- helgsförkortningen avrundat 3 h 50 min per söckenhelg
(19 h : 5 = 3,8 h ≈ 3 h 50 min).
▪ Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 19 h = 57 h) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie arbetstiden i deltidsarbete med 15 h 10 min (4 x 3 h 50 min).
▪ Mertidsgränsen är 41 h 50 min.
▪ Om det utfördes över 41 h 50 min arbete under perioden skulle det vara mertidsarbete upp till övertidsgränsen 114 h 45 min och därefter övertidsarbete.
▪ Gränsen för övertid är samma som full periodarbetstid.
§ 64 Periodarbetstid, avbruten period
mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod
Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod.
mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott
Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett av- brott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskifts- förteckningen enligt § 65 i detta kollektivavtal (planeringsgräns, mer- tidsgräns).
Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33) men minst 5 dagar innan arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckning- en i överensstämmelse med § 65. Om avbrottet framgår senare be- traktas det som ett överraskande avbrott.
Tillämpningsanvisning
Avbrott är antingen avbrott man vet om på förhand och då iakttas § 65, eller överraskande avbrott och då iakttas § 67 i detta kollektivavtal.
Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betraktas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs den arbets- skiftsförteckning som delgetts arbetstagarna med iakttagande av
§ 67 och 68.
Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här.
§ 65 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand
mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid
Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett av- brott som man vet om på förhand, enligt definitionen i § 64, planeras arbetstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt:
Keskeytyspäiviä viikossa | Jaksolle työaikaa ko. viikolta |
1 | 32 h |
2 | 24 h |
3 | 16 h |
4 | 8 h |
5–7 | – |
Exempel 35
▪ För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan antecknas 24 h som arbetstid.
▪ För de två andra veckorna är arbetstiden 76 h 30 min
(2 x 38 h 15 min = 76 h 30 min).
Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid
▪ Arbetstiden under hela perioden är alltså 100 h 30 min (76 h 30 min
+ 24 h = 100 h 30 min), vilket samtidigt är övertidsgränsen under perioden.
mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete
Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie del- tidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.
Exempel 36
▪ En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 h per
vecka, dvs. 52,29 procent av full arbetstid.
▪ Arbetstiden under en vecka med 3 avbrottsdagar är 52,29 procent
av 16 h = 8 h 22 min.
▪ Om arbetstiden är ordnad i treveckorsperioder är arbetstiden under
den avbrutna perioden 48 timmar 22 minuter (2 x 20 h + 8 h 22 min)
= 48 h 22 min).
§ 66 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under en söckenhelgsperiod
Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg en- ligt § 47 ovan, görs en söckenhelgsförkortning i den arbetstid som anges i § 65 mom. 1 i detta kapitel, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet.
Deltidsarbetstiden minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar. Arbetstidsersättningar, se § 34.
§ 67 Periodarbetstid, överraskande avbrott
mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns
Om det uppstår ett avbrott man inte har vetat om vid den tidpunkt då arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 5 dagar före arbetsperiodens början, iakttas den fastställda arbetsskiftsförteck- ningen trots avbrottet, och arbetstid som förlagts utanför avbrottet anger övertidsgränsen vid full arbetstid. Också i deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som vid full arbetstid under en full arbetsperiod.
Exempel 37
▪ I deltidsarbete som utförs i fyraveckorsperioder är övertids- gränsen 153 timmar (4 x 38 h 15 min = 153 h) också under en period med överraskande avbrott.
▪ Tiden mellan den arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteck-
ningen och övertidsgränsen utgör mertidsarbete.
mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen vid full arbetstid
Om kompensationsledighet har planerats in i arbetsskiftsförteck- ningen under en arbetsperiod som överraskande avbryts är övertids- gränsen den arbetstid som markerats utanför avbrottet i arbetsskifts- förteckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltids- arbete är detta gränsen för mertidsarbete.
Exempel 38
▪ För en arbetstagare har 8 timmar kompensationsledighet
planerats under arbetsperioden.
▪ Under perioden inträffar ett överraskande avbrott, och övertids- gränsen är då den arbetstid som planerats in utanför avbrottet utökad med 8 timmar.
▪ Under arbetsperioden fullgör arbetstagaren en extra, 10 timmar lång arbetsdag. Av denna tid är 2 timmar övertidsarbete (över- skrider övertidsgränsen) som ersätts med 50 procents förhöjning. Kompensationsledigheten (8 h) förblir outtagen och en motsvaran- de ledighet ges under följande arbetsperiod eller ersätts i pengar enligt § 42 i detta kollektivavtal.
§ 68 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod
mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete vid full arbetstid
När det inträffar ett överraskande avbrott i full ordinarie arbetstid under en söckenhelgsperiod, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg.
Också i deltidsarbete är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet.
Tillämpningsanvisning
Övertidsgränsen är den samma som för full arbetstid under en full arbetsperiod.
Exempel 39 a
▪ Under en treveckorsperiod med full arbetstid och en söckenhelg
inträffar ett 3 dagar långt överraskande avbrott.
▪ Utanför avbrottet har 92 arbetstimmar planerats in.
▪ Den planerade arbetstiden, 92 h, anger mertidsgränsen; övertids-
gränsen är 99 h 40 minuter (92 h + 7h 40 min = 99 h 40 min).
Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid
mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen,
övertids- och mertidsgräns
Om kompensationsledighet har planerats in i arbetstiden i arbets- skiftsförteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in i arbetsskiftsförteckningen utanför avbrottet utökad med den plane- rade kompensationsledigheten. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg i arbetsperioden som infaller utanför avbrottet. Kompensationsledighet som inte har kunnat tas ut ersätts enligt § 40 mom. 3 i detta kollektivavtal.
§ 69 Periodarbetstid, mertidsersättning
mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.
Kalenderårets mertidsarbete, bilaga 4
Arbetsgivaren kan i enlighet med bilaga 4 årligen erbjuda arbets- tagaren 6 timmar annat arbete utöver den ordinarie arbetstiden samt anvisa 6 timmar mertidsarbete i anknytning till kompetensutveckling.
Arbetstagaren har rätt att neka till dessa mertidstimmar
mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek
Mertidsarbete kan ersättas med oförhöjd timlön för varje mertids- timme eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning
För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete vid periodarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.
Vid deltidsarbete utgör tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.
§ 70 Periodarbetstid, övertidsersättning
mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider de gränser för övertidsarbete som anges ovan för periodarbete.
Tillämpningsanvisning
Vid periodarbetstid finns ingen övertidsgräns per dygn eller per vecka, utan endast övertid och övertidsgräns per arbetsperiod.
mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek
Som övertidsersättning betalas
– timlönen förhöjd med 50 procent
– för de 12 första övertidstimmarna i en tvåveckorsperiod
– för de 18 första övertidstimmarna i en treveckorsperiod
– för de 24 första övertidstimmarna i en fyraveckorsperiod
– för de 30 första övertidstimmarna i en femveckorsperiod
– för de 36 första övertidstimmarna i en sexveckorsperiod
– timlönen förhöjd med 100 procent för tid som överskrider detta.
Alternativt ges ledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.
§ 71 Periodarbetstid, kort anställning
mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning
Denna paragraf iakttas vid korta anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod.
Tillämpningsanvisning
Vid korta anställningar som varar en hel arbetsperiod iakttas bestäm- melserna om periodarbete i § 63–70 ovan.
mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser
Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande övertidsgränser per kalendervecka:
Anställningens längd, dagar per vecka | Övertidsgränsen |
1 | 8 h |
2 | 16 h |
3 | 24 h |
4 | 32 h |
5 eller fler | 38 h 15 min |
mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning
Som övertidsersättning betalas timlönen förhöjd med 50 procent för de 6 första övertidstimmarna varje kalendervecka och därefter tim- lönen förhöjd med 100 procent för de överskridande timmarna.
Kapitel 3 Arbetstid | Periodarbetstid
Exempel 39 b
▪ Treveckorsperioder används.
▪ En arbetstagares vikariat varar från torsdag den första veckan till
onsdag den andra veckan.
▪ Övertidsgränsen den första veckan är 32 h och den andra veckan
24 h.
▪ Den första veckan har arbetstagaren arbetat 40 h och den andra
veckan 26 h.
▪ Därmed uppstår 8 h övertid den första veckan och av dem ersätts de 6 första med 50 procents förhöjning och de 2 återstående med 100 procents förhöjning. De 2 övertidstimmarna den andra veckan ersätts med 50 procents förhöjning.